Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1919 kl. 10 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
m. m., dels Kungl. Maf.ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, tf 21, 23 och 35
i förordningen den 21 •mars 1862 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd, dels ock en i anledning av förstnämnda
proposition inom riksdagen väckt motion.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman,
von Geijer, von Zweigbergk, Oscar Olsson, N. A. Nilsson, Räf, Zander,
Henrikson, Leander, Norman, Persson i Tofta, Gylfe och Hansson i
Sölvesborg.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna propositioner nr 310 och 311.
I propositionen nr 310 har Kungl. Maj:t, under åberopande av därvid
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden den 11 mars
1919, föreslagit riksdagen att antaga följande lagförslag, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 21 höft. (Nr 29.)
1702 19 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
a) Förslag
till
Lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning.
Härigenom förordnas som följer:
. 1 KAP.
Om ändring i kommunal indelning.
Inledande bestämmelser.
1 §■
Med kommun förstås i denna lag landskommun, köping med egen
kommunalförvaltning samt stad.
2 §.
Om ändring i rikets kommunala indelning förordnar Konungen.
Därvid må kommuns område ökas eller minskas, kommun upplösas,
så ock ny kommun bildas.
Om förutsättningar för indelningsändring.
3 §•
Kunna genom ändring i kommunal indelning vinnas fördelar för
den kommunala förvaltningen eller lättnad eller utjämning i kommunala
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
3
bördor eller finnes ändringen främja den ekonomiska utvecklingen inom
orten eller eljest medföra gagn, må om sådan ändring förordnas.
Motsätter sig kommun, som av ifrågasatt ändring i kommunal indelning
beröres, sådan • ändring eller villkor, som med densamma förbindes,
och skulle ändringen eller villkoret finnas medföra avsevärd
olägenhet för kommunen, må därom förordnas endast då ändringen finnes
vara av betydande allmänt behov påkallad, såsom
då oregelbundenhet i rikets indelning eller annat förhållande vållar
hinder eller olägenhet i allmänna ärendens behandling eller i tillgodoseende
av kommunala behov,
eller viss kommunal uppgift av större vikt finnes vara eftersatt, så
att avsevärd olägenhet därav uppkommit eller kan väntas uppkomma,
eller samhälles behov av utrymme för bostäder, industri eller annat
dylikt ändamål icke kan inom samhällets område i erforderlig mån tillgodoses,
eller bestående indelning lägger hinder i vägen för den ekonomiska
utvecklingen inom orten,
samt ändring i kommunal indelning prövas nödig''för att undanröja
eller avsevärt minska sålunda förefintligt missförhållande.
Om ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna vid indelningsändring.
4 §•
Vid ändring i kommunal indelning skola, där så finnes nödigt, de
av indelningsändringen berörda kommunernas inbördes ekonomiska förhållanden
ordnas genom uppgörelse, som fastställes av Konungen i sammanhang
med förordnande om ändringen; dock att uppgörelse i visst
avseende må kunna, där Konungen så bestämmer, senare verkställas i
den ordning och enligt de grunder, som i förordnandet angivas.
5 §•
Finnes inom område, som vid indelningsändring övergår från en
kommun till annan, mark, som är utlagd till väg, gata, torg eller annan
allmän plats, skall den förstnämnda kommunens rätt till sagda mark
övergå till den kommun, inom vars område marken efter indelningsändringen
kommer att ligga.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
6 §•
. Andra kommunala tillgångar, än som i 5 § sägs, ävensom kommunala
förbindelser må, där kommunen genom indelningsändringen delao,
antingen tilläggas endera av de ändrade eller nybildade kommunerna
eller mellan dem fördelas, efter ty skäligt prövas med hänsyn till förhållandet
i beskattningsföremål eller invånarantal mellan de områden, i
vilka den äldre kommunen delats, eller till annat förhållande, som må
anses bestämmande för vartdera områdets andel i den äldre kommunens
tillgångar och förbindelser.
Där särskilda omständigheter därtill föranleda, må vid uppgörelse
träffas bestämmelse, varigenom kommunal tillgång eller förbindelse tilllägges
allenast del av ändrad eller nybildad kommun.
överflyttning eller uppdelning, som här avses, av kommunal förbindelse
må ej ske med mindre vederbörande fordringsägare därtill
lämnat samtycke.
i §•
Vid fördelning av tillgångar och förbindelser bör, så vitt lämpligen
ske kan, iakttagas:
att fast egendom, som uteslutande eller huvudsakligen är avsedd
till gagn för visst område, tillägges den kommun, som området kommer
att tillhöra;
att fordran för ogulden kommunalutskyld övertages av den kommun,
inom vilken debiteringen skulle hava skett, om indelningsändringen då
varit genomförd;
att annan i uppgörelsen ingående egendom tilldelas den kommun,
som med hänsyn till egendomens beskaffenhet eller rättvis fördelning
finnes mest berättigad att övertaga densamma;
att skuld, som vilar å eller tillkommit för egendom, som tilldelas
viss kommun, till betalning övertages av samma kommun; samt
att annan skuld fördelas till betalning, efter ty med hänsyn till
övertagna tillgångar och i övrigt rättvis fördelning finnes skäligt.
8 §•
Har vid fördelning av tillgångar eller förbindelser endera av de
ändrade eller nybildade kommunerna övertagit större andel av tillgångarna
eller förbindelserna .än som med hänsyn till fördelningen i övrigt skä
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
o
ligen må anses å densamma belöpa, bör utjämning ske genom ersättning
i penningar.
9 §•
Varder genom indelningsändringen endera kommunens ekonomiska
ställning avsevärt försämrad, utan att sådant kan anses uppvägas av den
befrielse från kommunala förpliktelser, som genom indelningsändringen
vinnes, och tinnes den andra kommunen skäligen böra därför giva ersättning,
må dylik ersättning stadgas att utgå på en gång eller under
viss övergångstid.
Lag samma vare, där kommun eljest till följd av indelningsändring
har att till ordnande av sin förvaltning vidkännas kostnader, till vilka
den andra kommunen skäligen finnes böra lämna bidrag.
10 §.
Där ej annat föranledes av stadgandet i 5 § eller blivit vid uppgörelse,
som i 6 § sägs, bestämt, gälle:
att, då kommuns område ökas, kommunens tillgångar och ansvarigheten
för dess förbindelser tillkomma den ökade kommunen;
att, då kommuns område minskas, kommunens tillgångar och ansvarigheten
för dess förbindelser tillkomma den minskade kommunen;
samt
att, då kommun införlivas med annan kommun eller ingår i nybildad
kommun, kommunens tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser
tillkomma den ökade eller nybildade kommunen.
Om indelningsändrings inverkan på kommunala stadgars giltighet.
11 §•
Gälla inom kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning,
särskilda kommunala stadgar, vare dessa även efter ändringen i
tillämpliga delar gällande inom samma område som förut, där ej i sammanhang
med beslutet om ändringen eller sedermera i laga ordning
annorledes förordnas.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
Om indelningsändrings ikraftträdande och åtgärder med avseende därå.
12 §.
Ändring i kommunal indelning skall träda i kraft vid det kalenderårs
början, som Konungen bestämmer, icke tidigare än fyra eller, där
kommun genom ändringen delas, nio månader efter det förordnande om
ändringen meddelats.
13 §.
Sedan förordnande meddelats om ändring i kommunal indelning,
skall under tiden innan ändringen träder i kraft den kommunala beslutanderätten
utövas enligt den nya indelningen,
dock att i fråga om angelägenhet, som avser kommun enligt den
äldre indelningen, sistnämnda indelning skall följas, intill dess den nya
indelningen trätt i kraft.
14 §.
År i kommun, vars område genom indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten åt fullmäktige, skola dessa företräda
såväl den äldre som den ökade eller minskade kommunen.
Vidkommande sådan kommun äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, förordna, att samtliga fullmäktiges uppdrag skall upphöra,
då den nya indelningen träder i kraft, samt nytt val till fullmäktige
för tiden därefter verkställas i den ordning, som är stadgad för det
fall att val sker första gången.
. 15 §•
De utskylder till ändrad eller nybildad kommun, vilka året innan
indelningsändringen träder i kraft beviljas att under det nästföljande
året utgå, skola till utgörande fördelas å dem, som skulle under förstnämnda
år varit till kommunen skattskyldiga, för den händelse den nya
indelningen redan då varit i kraft.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
7
16 §.
Då kommuns område skall genom indelningsändring delas, skall
vid upprättande av kommunal röstlängd året innan ändringen träder i
kraft iakttagas, att särskild längd upprättas för varje del.
17 §.
Underlåtenhet att betala kommunal utskyld i äldre kommun nedföre
i fråga om rösträtts utövning i ändrad eller nybildad kommun
samma påföljd som inom den äldre kommunen.
18 §.
År nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det Konungens
befallningskavande att så fort ske kan under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före den 1 oktober förordna
person att hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans ordförande
och vice ordförande ävensom kommunalnämnd.
År nybildad kommun stad, som i 54 § förordningen om kommunalstyrelse
i stad avses, skall Konungens befallningshavande inom samma
tid förordna kommunalborgmästare, vilken har att ofördröjligen hålla
allmän rådstuga för val av kommunalrådmän.
Skall i nybildad stad finnas magistrat, åligger det hovrätten alt
inom samma tid, efter anmälan av Konungens befallningshavande, förordna
borgmästare att jämte tillkallade rådmän utgöra magistrat, intill
dess sådan varder i vederbörlig ordning tillsatt.
År nybildad kommun stad, i vilken skola finnas stadsfullmäktige,
skall, intill dess fullmäktige blivit utsedda, stadens beslutanderätt utövas
vid allmän rådstuga.
I nybildad kommun må under året innan indelningsändringen träder
i kraft fullmäktige och kommunala befattningshavare utses oberoende
av eljest gällande bestämmelser om tid för dylikt val; och skall i fråga
om beräknandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om denna börjat
först med ingången av nästföljande året.
Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av
de dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl magistrat, stadsstyrelse
och kommunala befattningshavare, som utses före den nya kommunindelningens
ikraftträdande, genast träda i utövning av sina befatt
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
ningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning
av indelningsändringen.
19 §.
I landskommun eller köping, som ändras eller nybildas, må med
uppgörande av utgifts- och inkomstförslag för första året efter indelningsändringens
ikraftträdande anstå utöver den i 63 § förordningen om
kommunalstyrelse på landet stadgade tid, dock att utgifts- och inkomststatens
bestämmande skall ske inom november månads utgång.
20 §.
Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som
för kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden
av valnämnden eller magistraten (stadsstyrelsen) i förstnämnda
kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda
kommun.
21 §.
Kommunalnämnden eller magistraten (stadsstyrelsen) i kommun, som
skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall
före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i
kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen
överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda längder
angående kommunen.
Skall del av kommun införlivas med annan kommun eller ingå i
eller bilda ny kommun, vare lag samma i fråga om de längder, som
angå kommundelen.
Om nybildad kommuns lånerätt.
22 §.
Konungen må efter därom gjord framställning bestämma beloppet
av den upplåning, som av nybildad kommun må beslutas utan underställning,
intill dess de i 73 § förordningen om kommunalstyrelse på
landet och 74 § förordningen om kommunalstyrelse i stad i sådant hänseende
meddelade bestämmelser kunna tillämpas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.
9
Om särskild besvärsrätt vid indelningsändring.
23 §.
Mot beslut, som, sedan Konungen förordnat om kommunal indelningsändring
och innan densamma trätt i kraft, fattas inom av ändringen
berörd kommun med tillämpning av den äldre indelningen, äge medlem
av kommunen att föra talan jämväl där han tilltror sig kunna visa, att
beslutet strider mot de förutsättningar, på vilka förordnandet om indelningsändringen
grundats, eller, även om så ej är förhållandet, att beslutet
dock avser angelägenhet, vars ordnande skäligen bör tillkomma
kommun enligt den nya indelningen.
Rätt till klagan, som nu är sagd, tillkomme ock annan kommun,
som av indelningsändringen beröres, så ock medlem av sådan kommun.
Om förfarandet vid indelningsändring.
24 §.
Vill kommun eller medlem av kommun väcka fråga om ändring i
kommunal indelning, som berör kommunen, ingive till kammarkollegium
ansökan i ärendet. Vid ansökningen skall fogas den förberedande utredning,
som sökanden kan vilja åberopa.
Sådan fråga kan ock väckas av kammarkollegium eller av Konungens
befallningshavande efter anmälan hos kammarkollegium.
25 §.
Har fråga om ändring i kommunal indelning blivit väckt, skall utredning
verkställas, där skäl därtill är.
Finner kammarkollegium med hänsyn till ärendets omfattning och
beskaffenheten av de frågor, som under utredningen kunna komma under
övervägande, att utredningen bör verkställas under kollegii eget inseende,
uppdrage kollegium åt särskild utredningsman att verkställa utredningen.
I annat fall överlämne kollegium åt vederbörande Konungens befallningshavande
att besörja utredningen; ägande Konungens befallningshavande
att, där så finnes erforderligt, förordna utredningsman till sitt
biträde.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 käft. (Nr 29)
1792 19 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
26 §.
Utredning, som i 25 § sägs, skall avse alla på frågan inverkande
omständigheter.
Därvid skall särskilt tillses, huruvida ifrågasatt ändring i kommunal
indelning bör föranleda ändring jämväl i ecklesiastik^ administrativ eller
judiciell indelning, i vilket fall utredningen må utsträckas att avse även
sådan indelning.
Vid utredningen bör kommun eller kommundel samt såvitt möjligt
i övrigt en var, vilkens rätt kan beröras av ifrågasatt tndelningsändring,
beredas tillfälle att uttala sig i ärendet.
27 §.
Utredningsman äge befogenhet att hos vederbörande begära utlysande
av stämmor ävensom utlysa andra sammanträden samt att från
offentliga och kommunala myndigheter infordra de upplysningar eller
av dem påkalla det biträde, som utan deras oskäliga betungande kan
krävas.
Vid stämma eller sammanträde, som ovan sägs, äge utredningsmannen
att deltaga i överläggning.
Förekommer under utredningens gång anledning, att åt utredningen
bör givas väsentligen annan eller större omfattning, än som i det åt
utredningsmannen givna förordnande varit avsedd, eller yppas hinder
mot ifrågasatt ändring eller annan omständighet, som skulle göra fortsatt
utredning onyttig, har utredningsmannen att därom göra anmälan
hos den myndighet, som honom förordnat.
28 §.
Föranleder utredningen, att ändring i kommunal indelning bör
komma till stånd, skall förslag till ändringen ävensom till den ekonomiska
uppgörelse och de övriga villkor, vartill ändringen kan giva
anledning, uppgöras.
Finnes ändring i kommunal indelning böra föranleda ändring även
i annan indelning, skall förslag jämväl till sådan indelning uppgöras.
29 §.
Har utredning, som verkställts genom Konungens befallningshavande,
slutförts, eller har därunder förekommit förhållande, som i 27 § sista
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 99.
11
stycket omförmäles, insände befallningshavanden handlingarna i ärendet
jämte eget utlåtande till kammarkollegium.
I ärende, som utretts under kammarkollegii inseende, skall Konungens
befallningshavandes utlåtande infordras.
30 §.
I ärende angående ändring i kommunal indelning, som hänskjutes
till Konungens avgörande, skall kammarkollegium avgiva utlåtande.
31 §•
Finner Konungen skäligt anbefalla utredning angående ändring i
kommunal indelning, förordne Konungen om utredningen på sätt han
finner lämpligt.
Om kostnad för utredning.
32 §.
Kostnad för utredning, varom ovan förmärs, må, efter ty därom
förordnas av den myndighet, som besörjer utredningen, förskjutas av
sökande, som i 24 § sägs, eller av allmänna medel.
Sökande, så ock, där på utredningen följer ändring i kommunal
indelning, kommun, som av ändringen beröres, må, efter ty Konungen
prövar skäligt, förpliktas att helt eller delvis återgälda förskjuten utredningskostnad.
Om munieipalsamhälle.
33 §.
Varder i sammanhang med ändring i kommunal indelning municipalsamhälle
upplöst eller till sitt område eller sina uppgifter inskränkt,
skall angående förhållandet mellan sådant samhälle och kommun, som
övertager dess uppgifter, gälla vad i 4—11 §§ är stadgat.
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
2 KAP.
Om ändring i ecklesiastik indelning.
34 §.
Med församling förstås i denna lag territoriell kyrkoförsamling.
35 §.
Om ändring i rikets indelning i församlingar förordnar Konungen.
Därvid må församlings område ökas eller minskas, församling upplösas,
så ock ny församling bildas.
36 §.
Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 4 och 6—10 §§
motsvarande tillämpning.
37 §.
Ändring i församlingsindelning skall träda i kraft vid det kalenderårs
början, som Konungen bestämmer, icke tidigare än fyra månader
efter det förordnande om ändringen meddelats.
38 §.
Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandet i 13 § motsvarande
tillämpning i fråga om utövandet av församlings beslutanderätt.
39 §.
Angående uttaxeringen av de avgifter till ändrad eller nybildad församling,
vilka året innan ändringen träder i kraft beviljas till täckande
av nästföljande årets utgifter, äge vad i 15 § är stadgat om kommun
motsvarande tillämpning.
40 §.
Skall ny församling bildas, åligge det domkapitlet att så fort ske
kan under året innan indelningsändringen träder i kraft och sist före
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
13
den 1 oktober förordna präst att föra ordet i församlingens kyrkostämma
samt i dess kyrko- och skolråd.
Sedan så skett, må omedelbart anställas val till under den nya församlingens
kyrkostämma hörande befattningar oberoende av eljest gällande
bestämmelser om tid för dylikt val. De, som sålunda utses, skola
genast träda i utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga
sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen; och
skall i fråga om beräknandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om
denna börjat först med ingången av nästföljande året.
41 §.
Stadgandet i 19 § äge motsvarande tillämpning ifråga om anstånd
med bestämmande av utgifts- och inkomststat för församling.
. 42 §•
Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande tillämpning i fråga om
församling, intill dess den i 40 § förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd meddelade bestämmelse om lån, som må beslutas
utan underställning, kan tillämpas.
43 §.
Stadgandet i 23 § äge motsvarande tillämpning angående beslut av
kyrkostämma.
44 §.
I fråga om förfarandet i ärende angående ändring i församlingsindelning
samt kostnad för utredning i sådant ärende skola stadgandena
i 24—32 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande,
att vad i nämnda paragrafer sägs om kommun och medlem av kommun
skall gälla församling och medlem av församling; att domkapitlet och,
beträffande församling i egenskap av skoldistrikt, skolöverstyrelsen
skola äga samma befogenhet att väcka fråga om ändring i församlingsindelning
som Konungens befallningshavande; samt att utredning, som
här avses, skall äga rum under vederbörlig samverkan med domkapitlet
och skolöverstyrelsen.
14
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 29.
45 §.
Vad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga
delar skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma, ändå
att dess område ieke sammanfaller med församlings område.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
Konstitutionsutskottets utlåtande Ne 29.
15
b) Förslag
till
Lag om kommunalförbund.
Härigenom förordnas som följer:
Om kommunalförbunds ändamål och medlemmar.
i §•
För handhavande av kommunal förvaltningsuppgift må städer, landskommuner,
köpingar och municipalsamhällen sammansluta sig till kommunalförbund
i den ordning, denna lag stadgar. Fattigvårdssamhälle,
soni utgÖres av flera kommuner, är i fråga om rätt att ingå i kommunalförbund
likställt med kommun.
Sammanslutning för ändamål, som nyss är sagt, må ock kunna ske
mellan landstingskommuner samt mellan landstingskommun och Städ.
Om kommunalförbunds organisation.
2 §•
För kommunalförbttiid skall finnas förbundsordning, vilken skäll
innehålla bestämmelser:
om förbundets ändamål och medlemmar;
om förbundets benämning och den ort, där detsamma skall hava
sitt säte;
om sammansättningen av förbundets direktion och den tid, för
vilken ledamöter och suppleanter i densamma skola utses, om det sätt,
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
varpå ordförande och vice ordförande i direktionen skola utses, om tider
för direktionens ordinarie sammanträden och ärenden, som därvid skola
företagas, samt om kallelse till sammanträde;
om nämnd, syssloman eller annan befattningshavare, som för verkställighet
och förvaltning må utses, samt om sådan myndighets åligganden
och befogenheter;
om revision;
om ersättning åt innehavare av förtroendeuppdrag hos förbundet,
därest sådan ersättning finnes böra utgå för av uppdraget åsamkad
kostnad och tidsspillan;
om grunder för och begränsning av medlems skyldighet att tillhandahålla
medel för förbundsverksamhetens ordnande och fortsatta bedrivande;
om
den rätt att upptaga lån, som finnes böra förbundet medgivas;
om medlems andel i förbundets tillgångar, fördelning av vinst å
förbundets verksamhet samt vad i övrigt finnes erforderligt för ordnande
av de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar;
om villkor för medlems utträde ur förbundet och uppgörelse, som i
anledning därav må erfordras;
om villkor för upplösning av förbundet;
om grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, där
sådant skifte vid förbundets upplösning skall äga rum; samt
om vad i övrigt må vara nödigt för ordnande av förbundets förhållanden
i fråga om ekonomi och förvaltning.
Åro i allmän lag eller författning särskilda bestämmelser meddelade
angående handhavandet av den uppgift, som utgör föremål för förbundets
verksamhet, skall förbundsordningen därefter lämpas.
3 §•
Ledamöter i förbundsdirektion jämte suppleanter för dem utses av
förbundets medlemmar till det antal, som för varje medlem bestämmes i
förbundsordningen; dock må i förbundsordningen kunna föreskrivas, att
ledamot och suppleant skall i annan ordning utses.
i §■
Direktionen sammanträder, utom å de tider, som äro i förbundsordningen
bestämda, då Konungens befallningshavande, medlem av för
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
17
bundet eller direktionens flesta ledamöter det äska, eller då ordföranden
sådant nödigt finner.
5 §•
Direktionen vare, där ej annat är i förbundsordningen stadgat,
beslutför, då två tredjedelar av ledamöternas hela antal äro tillstädes.
Inom direktionen äge en var i beslut deltagande en röst; och bestämmes
vid omröstning utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna, där ej enligt stadgande i förbundsordningen för visst beslut
eller visst slag av beslut fordras annan röstövervikt.
Omröstning sker öppet, där ej vid val sluten omröstning äskas.
Åro i fråga, som avgöres genom enkel röstpluralitet, rösterna å båda
sidor lika delade, skiljer lotten vid sluten omröstning, men gäller eljest
•den mening, ordföranden biträder.
6 §•
Direktionen tillkommer:
att själv eller genom den, direktionen därtill utser, inför domstol
eller annan myndighet tala och svara för förbundet;
att för avsedda ändamål förfoga över förbundets tillgångar samt att
fastställa årlig inkomst- och utgiftsstat för förbundet, därvid direktionen
äger att enligt de i förbundsordningen angivna grunderna och med där
stadgad begränsning bestämma beloppet av bidrag, som medlem har att
till ■ förbundet utgiva;
att över förvaltningen låta föra ordentlig räkenskap;
att, där ej i förbundsordningen annorlunda bestämmes, utse nämnd,
syssloman eller annan befattningshavare, som verkställer direktionens
beslut och under dess tillsyn förvaltar förbundets angelägenheter, antaga
förbundets tjänstemän ävensom utfärda erforderliga stadgar och instruktioner;
samt
att i övrigt företräda förbundet och i enlighet med förbundsordningens
föreskrifter förvalta förbundets angelägenheter.
7 §•
Utan förbundsmedlemmarnas samtycke må icke direktionen väsentligen
ändra eller utvidga förbundets verksamhet, ej heller, där icke i
förbundsordningen annat bestämmes, avyttra förbundet tillhörig fast
egendom.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 käft. (Nr 29.)
1792 19 3
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
8 §•
Erfordras för tillgodoseende av förbundsuppgift tillskott utöver vad
i förbundsordningen blivit bestämt, har direktionen att därom göra
framställning bos medlemmarna.
9 §.
Direktionens förvaltning och förbundets räkenskaper skola årligen
granskas av revisorer, utsedda av förbundsmedlemmarna.
Revisorerna skola över granskningen avgiva berättelse, vilken, efter
det direktionen lämnats tillfälle att avgiva förklaring över anmärkning,
där sådan framställts, jämte förklaringen tillställes förbundets medlemmar,
som var för sig besluta angående ansvarsfrihet. Vägrar förbundsmedlem,
helt eller delvis, ansvarsfrihet, stånde i den del, där ansvarsfrihet ej
blivit beviljad, talan mot förvaltningen öppen jämväl såvitt de övriga
medlemmarna angår.
10 §.
Samhälle, som är anslutet till kommunalförbund, så ock medlem av
sådant samhälle, som tilltror sig kunna visa, att beslut av förbundsdirektion
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar'' på orättvis grund,
eller att det icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med
allmän lag eller författning eller annorledes överskrider direktionens
befogenhet, äger, där ej med avseende å överklagandet av sådant beslut
i lag eller författning annorlunda är stadgat, däruti söka rättelse genom
besvär, vilka, jämte det överklagade beslutet, böra till Konungens befallningshavande
ingivas inom trettio dagar efter det klaganden av beslutet
erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad; och åligger det
klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis om dagen, då
beslutet delgavs, som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått, till förbundsdirektionens ordförande ingiva
diarieutdrag däröver, att han sig besvärat.
I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke annan ordning
är stadgad, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å
trettionde dagen efter delfåendet, dagen då det skedde likväl oräknad;
dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta femton dagar längre
besvärstid än ovan sägs.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
19
Om kommunalförbunds bildande samt om ändring i sådant förbund.
11 §•
Om bildande av kommunalförbund förordnar Konungens befallningshavande.
12 §.
Vill samhälle, som i 1 § är sagt, väcka fråga om bildande av kommunalförbund,
ingive till Konungens befallningshavande ansökan därom.
Vid ansökningen skall fogas den förberedande utredning, som sökanden
kan vilja åberopa.
Konungens befallningshavande äge ock utan ansökan upptaga sådan
fråga, då anledning därtill föreligger.
13 §.
Finner Konungens befallningshavande antagligt, att bildande av
kommunalförbund skulle vara gagneligt, och erfordras i ärendet utredning
utöver den, som må finnas tillgänglig, besörje Konungeus befallningshavande
sådan utredning.
14 §.
Vid utredningen skall samhälle samt, såvitt möjligt, en var annan,
vars rätt kan beröras av ifrågasatt förbundsbildning, beredas tillfälle att
uttala sig i ärendet.
15 §.
Där så finnes nödigt, må Konungens befallningshavande förordna
lämplig person att under Konungens befallningshavandes inseende verkställa
utredningen.
Sådan utredningsman äge befogenhet att hos vederbörande begära
utlysande av stämmor ävensom utlysa andra sammanträden samt att
från offentliga och kommunala myndigheter infordra de upplysningar
eller av dem påkalla det biträde, som utan deras oskäliga betungande
kan krävas.
Vid stämma eller sammanträde, som ovan sägs, äge utredningsmannen
att deltaga i överläggning.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
Förekommer under utredningens gång anledning, att åt utredningen
bör givas väsentligen annan eller större omfattning, än som i det åt
utredningsmannen givna förordnande varit avsedd, eller yppas binder
mot ifrågasatt förbundsbildning eller annan omständighet, som skulle
göra fortsatt utredning onyttig, har utredningsmannen att därom göra
anmälan hos Konungens befallningshavande.
16 §.
Föranleder utredningen, att kommunalförbund bör komma till stånd,,
skall förslag till förbundsordning upprättas.
Över sådant förslag inhämte Konungens befallningshavande vederbörande
samhällens beslut.
17 §•
Hava samhällena enats om antagande av förbundsordning,
och finner Konungens befallningshavande vid prövning av alla på
frågan inverkande omständigheter, att samhällenas sammanslutning i enlighet
med den sålunda antagna förbundsordningen skulle främja den
angelägenhet, som är avsedd att av förbundet vårdas, eller medföra lättnad
i kommunala bördor eller annat allmänt gagn,
fastställe Konungens befallningshavande förbundsordningen och bestämme
tiden, då förbundet skall träda i verksamhet.
18 §.
Vad här ovan är stadgat om kommunalförbunds bildande äge motsvarande
tillämpning, då fråga uppkommer om ny medlems inträde i
kommunalförbund eller om ändring i förbundsordningen.
Om medlems utträde ur kommunalförbund.
19 §.
Medlem av kommunalförbund äger utträda ur förbundet, då förhållande
inträffat, som enligt förbundsordningen grundlägger rätt till utträde,
eller som, efter ty nedan i 24 § sägs, kan föranleda förbundets
upplösning, så ock eljest, då förbundets övriga medlemmar samtycka till
utträdet, dock att i sistnämnda fall utträdet ej må ske förrän fem år
förflutit efter det förbundet trätt i verksamhet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
21
20 §.
Vill medlem av kommunalförbund vinna utträde, göre ansökan därom
hos Konungens befallningshavande.
Över sådan ansökan skola övriga medlemmar höras.
21 §.
Finnes i anledning av ansökan om utträde ur kommunalförbund
utredning nödig, äge Konungens befallningshavande därom förordna;
och gälle om sådan utredning i tillämpliga delar vad ovan är stadgat i
avseende på utredning angående kommunalförbunds bildande.
22 §.
Föreligger till utträde ur kommunalförbund skäl, som i 19 § är
sagt, förordne Konungens befallningshavande om utträdet så ock om
tiden därför och om den uppgörelse, som i anledning därav må vara
erforderlig.
23 §.
Då medlem utträder ur kommunalförbund, upphöre hans ansvarighet
för förbundets förbindelser ett år efter utträdet, där ej Konungens
befallningshavande finner skäligt att i avseende å viss förbindelse annorlunda
förordna.
Om kommunalförbunds upplösning.
24 §.
Kommunalförbund må upplösas:
då förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i förbundsordningen
förbundet skall upphöra med sin verksamhet;
då sådana förändrade förhållanden inträtt, att antingen förbundsverksamheten
icke kan med fördel fortsättas eller förbundsändamålet
lämpligare kan på annat sätt tillgodoses; och
då uppgift, som utgör föremål för förbundets verksamhet, uppenbarligen
försummas;
så ock eljest, då förbundsmedlemmarna äro ense om förbundets upplösning,
dock att i detta fall upplösning ej må ske förrän fem år förflutit
efter det förbundet trätt i verksamhet.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
25 §.
Vill medlem av kommunalförbund söka förbundets upplösning, göre
framställning därom hos Konungens befallningshavande.
Konungens befallningshavande äge ock väcka fråga om förbunds
upplösning, då Konungens befallningshavande finner förbundsuppgift
uppenbarligen försummas.
Över väckt fråga om kommunalförbunds upplösning skola medlemmarna
höras.
26 §.
Angående utredning, som i anledning av ifrågasatt upplösning av
kommunalförbund må finnas nödig, gälle i tillämpliga delar vad ovan
är stadgat i avseende på utredning angående kommunalförbunds bildande.
27 §.
Prövas skäl till förbundets upplösning, som ovan är sagt, föreligga,
förordne Konungens befallningshavande, att förbundsverksamheten
skall upphöra å tid, som Konungens befallningshavande bestämmer, och
att förbundet skall träda i likvidation.
28 §.
Likvidation skall verkställas av förbundets direktion såsom likvidatorer
eller, där Konungens befallningshavande så finner nödigt, av en
eller flera likvidatorer, som av Konungens befallningshavande särskilt
förordnas.
Då förbundet trätt i likvidation, må årsstämning sökas å dess okända
borgenärer.
Under likvidationen skola förbundets tillgångar realiseras, i den mån
sådant finnes vara erforderligt, förbundets skulder gäldas samt med behållna
tillgångar så förfaras, som av förbundsordningen föranledes.
Om likvidatorers befogenhet att företräda förbundet och om deras
rättigheter i övrigt så ock om deras skyldigheter gälle i tillämpliga
delar vad angående direktion är stadgat.
29 §.
Då likvidation blivit avslutad, skall redovisning över densamma avlämnas
till förbundsmedlemmarna och anmälan göras hos Konungens
befallningshavande, som förklarar förbundet upplöst.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
23
Åtnöjes förbnndsmedlem ej med redovisning, äge han sin talan anhängiggöra
hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen
erhölls. Försummas det, have han förlorat sin talan.
Om medlemmarnas ansvarighet för kommunalförbunds skuld.
30 §. . .
Befinnes kommunalförbund sakna tillgång till gäldande av skuld,
vare förbundsmedlemmama pliktiga att fylla bristen. Om den uttaxering
på medlemmarna, som av sådan anledning må erfordras, äge Konungens
befallningshavande att på anmälan av direktion, likvidatorer
eller fordringsägare förordna efter de grunder, som må vara i förbundsordningen
angivna eller eljest prövas skäliga.
Yppar sig skuld, som kommunalförbund ådragit sig, först efter förbundets
upplösning, äge vad nu är sagt motsvarande tillämpning beträffande
de samhällen, som voro medlemmar av förbundet, då det upplöstes.
Om kostnad för utredning.
31 §.
Kostnad för utredning, varom ovan förmäles, må, efter ty Konungens
befallningshavande därom förordnar, förskjutas av sökande, som i 12,
20 och 25 §§ sägs, eller av allmänna medel.
Sökande, så ock, där på utredningen följer bildande, ändring eller
upplösning av kommunalförbund, annat samhälle, som av sådan åtgärd
beröres, må, efter ty Konungens befallningshavande prövar skäligt, förpliktas
att helt eller delvis återgälda förskjuten utredningskostnad.
Om fullföljd av talan mot Konungens befallningshavandes beslut.
32 §. *
över beslut, som Konungens befallningshavande meddelat i fråga
om kommunalförbunds bildande, ändring eller upplösning eller i ärende,
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
som därmed står i sammanhang, må besvär anföras hos Konungen inom
den tid, som i allmänhet är bestämd för överklagande av förvaltande
myndigheters och ämbetsverks beslut.
Om förbund mellan skoldistrikt.
33 §.
Vad i denna lag är stadgat angående kommunalförbund gälle ock
i fråga om sammanslutning av olika skoldistrikt för vårdande av angelägenhet,
som avses i folkskolestadgan eller lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn; åliggande
det Konungens befallningsningshavande att i ärende, som här
avses, inhämta yttrande av skolöverstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
25
c) Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen den 21 mars
1862 om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen
den 21 mars 1862 om kommunal styrelse på landet skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 2.
Där två eller flera socknar redan äro under gemensam kommunalförvaltning
förenade, må därvid förbliva, till dess efter gjord framställning
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar.
§ 3.
Råder osäkerhet beträffande rätta sträckningen av gräns för kommuns
område, äger Kungl. Maj:t meddela beslut angående gränsens sträckning.
§ 37.
I varje kommun på landet skall finnas en kommunalnämnd.
§ 74.
Konungens befallningshavandes godkännande erfordras för att giva
gällande kraft åt beslut, vilka
a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige;
_ . ... j
b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande
av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning och säkerhet
inom kommunen;
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 haft. (Nr 29.)
1792 19 4
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
c) röra i § 51 omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt
kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav; eller
d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre
tid än fem år.
Beslut, som sålunda Konungens befallningshavandes prövning underställes,
skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse,
skall skäl därför uppgivas.
Kommunalstämman må, om den därtill tror sig äga fog, hos Kungl.
Maj:t över vägrad fastställelse föra klagan.
§ 79.
Köping skall utgöra särskild kommun.
Där köping för närvarande utgör kommun gemensamt med den socken,
inom vars område köpingen är belägen, må därvid förbliva.
I vartdera fallet skall denna förordning tjäna till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2!).
27
d) Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
i stad.
Härigenom förordnas, att § 2 i förordningen den 21 mars 1862 om
kommunalstyrelse i stad skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Råder osäkerhet beträffande rätta sträckningen av stadskommuns område,
äger Kungl. Maj:t meddela beslut angående gränsens sträckning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
e) Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918
om fattigvården.
Härigenom förordnas, att 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918
om fattigvården skola erhålla följande ändrade lydelse:
6 §•
Två eller flera kommuner å landet må förena sig att tillsammans
utgöra ett fattigvårdssamhälle. Framställning om tillstånd till sådan förening
göres hos Konungens befallningshavande, som efter det erforderlig
utredning ägt rum, överlämnar ärendet jämte eget yttrande till Kungl.
Maj:t för prövning, huruvida och under vilka villkor förening må ske.
Fråga om dylik förening må även väckas av Konungens befallningshavande,
som därom inhämtar yttrande från kommunerna och i
övrigt förfar på sätt ovan är sagt. Där kommunerna icke äro ense om
förening, som här avses, må om densamma förordnas endast såvitt fattigvården
finnes vara bristfällig och sammanslutningen prövas nödig för att
undanröja eller minska bristfälligheten.
i §•
1 mom. Fattigårdssamhälles beslutanderätt utövas å landet vid
kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa samt
i stad av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å allmän rådstuga.
2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § omförmäles, anses såsom en
kommun i fråga om vad till fattigvården hörer; och skall till följd härav
vad i fråga om fattigvårdssamhälle, bestående av en kommun, är stadgat i
tillämpliga delar lända till efterrättelse vid behandlingen av samhällets
gemensamma angelägenheter, dock med iakttagande därav,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
29
att, i stället för kommunalstämma och kommunalfullmäktige, motsvarande
myndigheter inom samhället skola benämnas fattigvårdsstämma och
fattigvårds fullmäktige;
att fattigvårdsstämma utlyses första gängen av kommunalstämmans ordförande
i den till folkmängden största av de sammanslutna kommunerna;
att såsom röstlängd vid fattigvårdsstämma skola användas kommunernas
röstlängder; samt
att uttaxering, som fattigvårdsstämma beslutat, skall anmälas hos
de särskilda kommunernas kommunalnämnder, vilka det åligger att verkställa
debitering och uppbörd av dessa avgifter i samband med övriga kommunalutskylder
samt redovisa inflytande medel till fattigvårdsstyrelsen.
Konungen äger, där så finnes lämpligt, meddela från vad nu är
stadgat avvikande bestämmelser i fråga om sättet för ärendenas handläggning
inom samhället.
13 §.
Kyrkoherden eller hans ställföreträdare är berättigad att deltaga i
fattigvårdsstyrelsens förhandlingar. I annexförsamling, där komminister
finnes anställd, äger denne eller den hans tjänst förestår nämnda befogenhet,
när kyrkoherden ej själv är tillstädes. I fattigvårdssamhälle,
som avses i 6 §, tillkommer denna rätt kyrkoherde i till fattigvårdssamhället
ansluten församling eller den hans ställe företräder.
I stad äger stadsläkaren eller, om derå än en stadsläkare finnas,
förste stadsläkaren rätt att deltaga i fattigvårdsstyrelsens förhandlingar.
På landet äga provinsialläkaren och extra provinsialläkaren sådan befogenhet
i de till deras distrikt hörande fattigvårdssamhällen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.
I propositionen nr 311 har Kungl. Maj:t, under åberopande av därvid
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11
mars 1919, föreslagit riksdagen att antaga följande
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
Förslag
till
Lag
om iiudrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.
Härigenom förordnas, att §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ i
Varje
kyrkoförsamling, så i stad som på landet, äger att för vården
av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed sammanhängande
angelägenheter i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda
till överläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.
Har Kungl. Maj:t förordnat, att för vården av folkskolans och fortsättningsskolans
samt därmed sammanhängande angelägenheter församling
skall vara delad i skilda skoldistrikt, eller att församlingar eller delar därav
skola vara förenade i ett skoldistrikt, gälle om sådant skoldistrikt, i avseende
å vården av nämnda angelägenheter, vad i denna förordning är om
kyrkoförsamling stadgat.
Angående vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed
sammanhängande angelägenheter i vissa städer är särskilt stadgat.
§ 8.
Kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, eller den präst inom
församlingen, som kyrkoherden, då han hindrad är, därtill förordnar,
eller, då någon därtill ej är utsedd, den kyrkoherden i ämbetet närmast
är, förer i kyrkostämma ordet. Uti annex- eller kapellförsamling, som
har egen präst, är han, eller den hans tjänst förestår, ordförande i kyrkostämman,
när kyrkoherden eller den, hans ämbete förrättar, ej är i stämman
tillstädes.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
:si
Aro församlingar, tillhörande olika pastorat, eller delar av sådana
församlingar förenade till ett skoldistrikt, eller förekommer i stad, som består
av flera församlingar, till avgörande fråga, som angår alla dessa församlingar
eller flera av dem, förordne domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar att i kyrkostämma för skoldistriktet eller vederbörande stadsförsamlingar
föra ordet och en annan av kyrkoherdarna att i sådan stämma
vara vice ordförande.
Finnes ej någon, som, enligt vad nu är sagt, bör vara ordförande,
föres ordet i kyrkostämman av den, som församlingen för sådant fall
må hava därtill utsett. Sådan ersättare för ordföranden äger församlingvälja
för en tid av fyra år. För behörighet till detta uppdrag fordras
att kunna utses till ledamot av församlingens kyrkoråd eller skolråd.
Skall, enligt vad sålunda stadgats, vid gemensam kyrkostämma med
två eller flera till ett pastorat hörande församlingar ordet i stämman
töras av ersättare, varom ovan förmäles, intages platsen såsom ordförande
av den till levnadsåren äldste av de vid stämman närvarande ersättarna.
Vid behandling av ärende, för vilket kontraktsprost, eller annan
särskilt förordnad prästman, kyrkostämma utlyst, är denne ordförande.
§ Il
Kyrkostämma
må i kyrka, sockenstuga eller på annat lämpligt ställe
hållas.
Skall vid kyrkostämma i moderförsamling ärende företagas, som
annexförsamlings rätt eller skyldighet tillika angår och gemensam överläggning
fordrar, kallar kyrkoherden annexförsamlingen till sammanträde
med moderförsamlingen.
Där i städer, som bestå av liera församlingar, fråga till avgörande
förekommer, som alla eller flera av dessa församlingar angår, skall sådan
fråga handläggas å gemensam kyrkostämma.
§ 21.
1 varje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och i varje skoldistrikt
ett skolråd.
För vården om och befattningen med fortsättningsskolan må ock, där
skoldistriktet finner det vara till fördel för skolväsendet, i den ordning,
§ 23 stadgar, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån i denna förordning ej annorledes är
föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad angående skolråd är stadgat.
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
- Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna
om gemensamt kyrkoråd sig förena.
I fråga om rätt för två eller flera närliggande skoldistrikt att förena
sig om gemensam fortsättningsskolestyrelse gälle vad därom särskilt
stadgas.
Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna
till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.
Där kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning och
vård av församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Denna väljer själv
inom sig ordförande, men gälle i övrigt för sådan styrelse i tillämpliga
delar vad om skolråd är stadgat.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan prästman,
som han för något tillfälle kan därtill förordna, är i kyrkorådet
ordförande.
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår,
vara ordförande.
I den annex- eller kapellförsamling, vid vilken särskild ständig
prästman finnes anställd, skall han föra ordet,_ när kyrkoherden eller den,
som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.
Ordförande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket av § 8
förmäles, vare den kyrkoherde, som förordnats föra ordet i distriktets kyrkostämma.
Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma
utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor.
Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrkostämma
utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller
kvinnor.
Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal,
som skoldistriktet finner lämpligt, av kyrkostämman och skolrådet sålunda, att
kyrkostämman väljer det antal ledamöter, som är närmast under hälften,
och skolrådet övriga ledamöter. Vid val av ledamöter i sådan styrelse
skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån
i styrelsen företrädda.
Väljes kvinna till ledamot av kyrkorådet eller skolrådet, äger hon
att när som helst avsäga sig uppdraget.
Skolrådet väljer inom sig, för varje år, en vice ordförande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
33
Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande
och vice ordförande.
I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl, ordföranden
inberäknad, icke understiga fem.
Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra ars tid. Hälften
av antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under
hälften, utträda dock efter lottning vid slutet av andra året ifrån det
denna förordning vunnit tillämpning.
Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid
av två år.
Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där
församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende
å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot
är stadgat.
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall ske
proportionellt" på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sadant äskas
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet
avser, ökat med 1; och har i sadant fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;
och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne
återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt
om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav att
avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar, eller delar därav, gemensam
kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen påföras
efter förhållandet, i varje förekommande fall, mellan summorna av de
inom för samling ärna senast beräknade inkomstbelopp, efter vilka kommunalBihang
till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 24 käft. (Nr 29.) 1792 19 5
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
Utskottets
yttrande.
utskylder skola utgöras. Personliga eller matlagsavgifter få icke, utöver
vad lag uttryckligen medgiver, av kyrkostämma beslutas.
I fråga om avgifter och personliga tjänstbarheter, vilka enligt gällande
författningar åligga medlemmar av en kyrkoförsamling, oaktat de
i kyrkostämma icke äga rösträtt, gör denna förordning icke ändring.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt
hennes prästerskap och betjäning, som tillkommer vissa främmande trosbekännare,
är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 utom § 35, som skall
lända till efterrättelse från och med dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
I samband med förevarande propositioner, vilka av utskottet ansetts
böra handläggas i ett sammanhang, har utskottet förehaft till behandling
en i anledning av propositionen nr 310 inom första kammaren väckt
motion, nr 201, av herr Ehnan, Karl Johan, däri motionären hemställt,
»att riksdagen ville för sin del besluta sådan jämkning i den föreslagna
lagstiftningen angående ordning och villkor för ändring i den
ecklesiastika indelningen, att dylik ändring må kunna efter Konungens
bestämmande träda i kraft antingen den 1 januari eller den 1 maj det
år, förändringen skall äga rum».
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
lagförslag, får utskottet hänvisa till propositionerna, och får
utskottet jämväl, i fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin
hemställan, hänvisa till motionen.
Lagbestämmelser å de områden, vilka i förevarande propositioner
behandlas, hava enligt utskottets uppfattning under längre tid varit av
synnerligt behov påkallade och torde bliva det ännu mera, i samma
mån som de uppgifter vidgas, vilka anförtros åt kommunala organ, och
den verksamhet utökas, vilken kommunerna utöva. Vid sin granskning
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.
35
av de särskilda lagförslagen har utskottet icke funnit skäl till anmärkning
mot de allmänna principer, vilka varit grundläggande för dessa.
Genom den föreslagna lagen om ordning och villkor för ändring
i kommunal- och ecklesiastik indelning skapas fasta normer för avgörandet
av de betydelsefulla, i lag hittills så gott som oreglerade
rättsförhållanden, vilka uppstå vid inkorporationer, delning eller sammanslagning
av kommuner o. s. v. Genom den föreslagna lagen om
kommunalförbund givas större möjligheter än nu för kommunerna att,
utan att offra något av sin självständighet, träda i förbindelse med
andra kommuner för att tillgodose kommunala förvaltningsbehov. Erfarenheterna
från utlandet visa, att dessa möjligheter, rätt utnyttjade,
kunna bliva en mäktig hävstång för höjande av den kommunala förvaltningen.
Herr Ekmans hemställan, att ändring i ecklesiastik indelning skulle
kunna träda i kraft antingen såsom Kungl. Maj:t föreslagit, den 1 januari
eller ock vid ecklesiastikårets början den 1 maj, anser sig utskottet icke
kunna biträda. De olägenheter, som i vissa fall skulle kunna följa av
att ändringen icke träder i kraft vid sistnämnda tidpunkt, anser utkottet
kunna avlägsnas antingen genom av Kungl. Maj:t i administrativ väg
utfärdade bestämmelser eller genom överenskommelser i samband med
beslut om ändringens vidtagande.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition
nr 310;
2:o) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition
nr 311; samt
3:o) att herr Ekmans förevarande motion måtte
anses besvarad genom vad utskottet ovan under l:o)
hemställt.
Stockholm den 15 maj 1919.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.