Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1919 kl. 3 o. in.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppläggande
av en statens fria jordbruksegnahemsfond och en
statens fria fiskerifond. (2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottets förberedande
behandling hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 75 i första kammaren
av herr Edward Larson och nr 196 i andra kammaren av herr
Osberg, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj:t
anhålla, det utredning skyndsammast möjligt måtte verkställas dels angående
uppläggning av två statsfonder, den ena benämnd statens fria jordbruksegnahemsfond
på tio miljoner kronor, den andra benämnd statens fria
fiskerifond på två miljoner kronor för att befrämja egnahemsrörelsen för
mindre bemedlade å landsbygden och för att stödja mindre bemedlade fiskare
vid utövandet av deras näring, och dels om åstadkommande av för
fondernas förstärkande behövliga medel genom i anspråkstagande av någon
del av vissa stiftelsers avkastning eller annorledes.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas
till dessa.
I motionerna har framhållits, att under senare årtionden städernas
befolkning ökats avsevärt, under det landsbygdens befolkningsantal endast
obetydligt stigit, ja tidvis till och med minskats. Enligt vad känt vore,
skedde denna ökning av städernas invånare till stor del på landsbygdens
bekostnad, vilket tydligen inverkade menligt på landsbygdens utveckling,
särskilt som de personer, vilka i stort antal invandrade till städerna, vanligen
vore de i kroppsligt och andligt hänseende starkare. Vilka följder
detta kunde medföra för framtiden, därest icke åtgärder vidtoges, som
hämmade denna för vårt land helt säkert vådliga vandring, läge i öppen
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 55 höft. (Nr 89—90.) 1
Utskottet.
:2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
dag. Dessa beklagliga följder gjorde sig särskilt gällande för jordbruket
och skogsskötseln.
Det verksammaste medlet för att råda bot för de påtalade missförhållandena
vore, enligt motionärernas förmenande, att kraftigt arbeta för anskaffande
av jordbruksegnahem, men måste detta ske under andra former
än de hitintills tillämpade. Ett kraftigt och målmedvetet arbete för denna
sak skulle även lösa lantarbetarfrågan, som för närvarande vore så aktuell.
Kunde ett lämpligt antal egnahemssmåbrukare placeras emellan medelstora
och stora lantbruk landet över, skulle det törhända snart visa sig, att tillgången
på fria lantarbetare bleve tillräcklig.
I angivna syfte hava motionärerna nu föreslagit inrättande av en
statens fria jordbruksegnahemsfond på exempelvis 10 miljoner kronor.
Förhållandena för en ung fiskare och en ung jordbrukare vore, enligt
motionärernas åsikt, i stort sett desamma. Båda behövde ett visst
kapital för att kunna utöva sin näring självständigt. Därest icke den
självständiga fiskarbefolkningen understöddes i utövandet av sin näring,
vore fara för, att dess ställning undergrävdes och fisket, åtminstone storsjöfisket,
överginge till bolagsdrift.
På grund av huvudsakligen dessa skäl påyrkas inrättande av en statens
fria fiskerifond å 2 miljoner kronor.
Enligt av motionärerna • angivna allmänna grunder för fondernas
användning skulle från avkastningen av dessa utdelas direkta understöd
i penningar utan återbetalningsskyldighet till »sådana unga män och kvinnor,
vilka hade visat sig vara präktigt folk, och som hade förutsättning
att bliva till gagn för samhället i framtiden». Avkastningen skulle utgå
till landets olika län i förhållande till folkmängd och produktionsmöjligheter
med avseende å landets huvudnäring och fisket. Fördelningen kunde
bestämmas av hushållningssällskapen eller, om så ansåges lämpligare, på
sällskapens förslag av högre myndighet, sedan yttranden inhämtats från
kommunala myndigheter.
Utskottet anser det vara ett viktigt önskemål, att lämpliga medel
kunde utfinnas till avhjälpande av den alltmer ökade invandringen^från
landsbygden till städerna. Frågan om vilka åtgärder, som kunna och böra
tillgripas i detta avseende, är emellertid mycket svårlöst.
Motionärna hava för sin del förordat lämnande av direkta penningebidrag
utan återbetalningsskyldighet. Avsikten härmed är att förhjälpa
unga män och kvinnor att få sin utkomst av jordbruk och fiske samt att
på landet bilda egna hem. För främjande av de av motionärerna angivna
ändamålen — egnahemsbildandets och fiskerinäringens utveckling — finnas,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8!). .''1
som bokant, två lånefonder, och har riksdagen under eu följd av år anvisat
betydande belopp till kapitalökning för dessa fonder. Motionärerna synas
nu förmena, att dessa fonder äro alldeles otillräckliga för sina respektive
syften, samt att andra vägar måste beträdas för att på fullt rationellt och
effektivt sätt främja egnahemsbildningen på landsbygden och den självständiga
fiskarbefolkningens utövande av dess näring. Yad särskilt angår
egnahemsbildningen kan då erinras, att Kungl. Maj:t till innevarande
riksdag framlagt förslag till vissa ändringar i grunderna för egnahemsväsendet,
som avse att främja denna rörelses utveckling. Utan att vilja
uttala sig om i vad mån de sålunda upprättade fonderna äro otillräckliga
för tillgodoseende av de åsyftade önskemålen, får utskottet framhålla, att
utskottet av de av motionärerna uppdragna grundlinjerna icke kunnat
bilda sig en bestämd uppfattning om de tilltänkta allmänna villkoren för
åtnjutande av understöd från fonderna och lämpligheten av dessa. För
övrigt kan utskottet icke gilla den föreslagna formen för understödens
utgående samt det förordade tillvägagångssättet, att för fondernas förstärkande
i viss mån taga i anspråk avkastningen av vissa stiftelsers
förmögenheter.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner, nr 75 i första kammaren
och nr 196 i andra kammaren, ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 maj 1919.
På jordbruksutskottets vägnar:
EAOUL HAMILTON.
Närvarande: se utlåtandet nr 90.
Reservation
av herr Andersson i Grimbo.