Jordbruksutskottet# utlåtande Nr 21.
3
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade
författningsbestämmelser, åsyftande rävstammens nedbringande.
(2:a avd.)
Jordbruksutskottet bar till behandling i ett sammanhang förehaft två
inom andra kammaren väckta, till utskottets förberedande behandling hänvisade
motioner, nämligen dels nr 188, av herr Olsson i Kollungeröd, vari
hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj: t
anhålla om utredning rörande sådan ändring i gällande jaktstadga, att den
i oroväckande grad på senare åren ökade rävstammen må kunna minskas,
samt att Kungl. Maj:t till riksdagen inkommer med det förslag, vartill utredningen
kan föranleda; dels ock nr 192, av herr Edberg, som begär,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring
i jaktstadgan, att trampsax må användas för fångande av räv i Norrland
och Dalarna; dock under villkor, att bågar av 8 mra. tjocklek användas
samt att bågens höjd icke överstiger 10 cm.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
I föreliggande båda motioner har framhållits, att rävstammen i olika utskottet.
delar av landet under senare år ökats i oroväckande grad samt att detta
haft till följd, att tillgången på matnyttigt småvilt, särskilt hare och skogs
-
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.
fågel, hastigt och avsevärt minskats. Härjämte har påpekats, att räven
anställt stor skada bland de mindre husdjuren, i synnerhet på mera avsides
belägna gårdar. Såsom medel till motverkande av rävstammens tillväxt
har särskilt föreslagits, dels att räven borde få jagas fritt med hund
under åtminstone den tid av året, då all annan jakt vore förbjuden, dels
ock att trampsax borde få användas för rävfångst.
Att rävstammen, på sätt motionärerna göra gällande, under senare år
i vissa delar av vårt land förökats i den omfattning, att särskilda åtgärder
häremot krävas, torde vara en allmän åsikt. Därest denna åsikt skulle
vara riktig, anser utskottet dock, att ett frigivande av jakt å räv i den
omfattning, som av herr Olsson i lvollungeröd föreslagits, skulle, med
hänsyn till nödvändigheten av skydd för det vilda under fortplantningstiden,
medföra sådana vådor för jaktvården, att en dylik ändring av jaktstadgan
ej bör ske.
Vad angår frågan om medgivande, att trampsax må användas till
fångande av räv, var denna jämväl föregående år föremål för riksdagens
prövning i anledning av en inom andra kammaren väckt motion, nr 33,
av herrar Viklund i Oviken och Bäckström. I sitt över motionen avgivna
utlåtande, nr 18, yttrade utskottet, att till de den 4 november 1915 tillkallade
sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten å viss kronomark remitterats bland annat till Kungl.
Maj:t inkomna framställningar angående ändring i gällande förbud mot användande
av sax vid fångandet av vissa däggdjur, bland dem räv, samt
att betänkande med förslag i ämnet torde vara att vänta inom en nära
framtid, varför utskottet icke fann skäl biträda den då gjorda framställningen.
Emellertid hava nämnda sakkunniga ännu ej avgivit något förslag i
ämnet och lär, enligt vad utskottet inhämtat, något sådant ej heller komma
att avgivas under innevarande riksdag, men vore sådant att förvänta senare
innevarande år.
Frågan om användande av sax för rävfångst är sålunda ännu under
utredning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet — under uttalande av
förväntan, att berörda utredning snarast möjligt slutföres samt att det
förslag, vartill denna utredning kan föranleda, utan dröjsmål förelägges
riksdagen — hemställa,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21. 6
att förevarande motioner icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1919.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, greve Wachtmeister,
Barthelson, Nilsson, Öberg, Sjöblom, Olsson, Johansson
i Uppmälby, Sävström, friherre Hermelin, Welander, Magnusson
och Anderson i Knapasjö.