Bankoutskottets memorial Nr 86.
1
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1919 kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et.
Bankoutskottet ^får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för
riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.
Sedan 1918 års urtima riksdag medgivit viss ökning av den garantifond,
som genom riksgäldskontoret tillhandahållits Svenska kronkreditaktiebolaget,
har § 13 mom. 4 ansetts böra erhålla följande förändrade
lydelse:
»Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut tillhandahållit
Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års
urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda,
fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras
för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets
aktiekapital ökas till samma belopp som garantifonden.»
Sedan riksgäldskontoret under sistlidna mars månad jämlikt § 13 mom.
5 tillhandahållit Konungariket Sveriges stadshypotekskassa en förbindelse
att vid anfordran till kassan för ökning av dess grundfond överlämna
20,000,000 kronor i svenska statens 31/,, procents obligationer, har berörda
mom. 5 synts kunna ur reglementet utgå.
Därest, såsom utskottet nedan kommer att föreslå, den i reglementet
intagna bilagan, innefattande uppgifter rörande riksgäldskontorets vid nästföregående
års slut utbalanserade skulder, ur reglementet uteslutes, torde
den passus i § 14 mom. 2, som hänvisar till sagda bilaga och som börjar
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 1
2
Bankoutskottets memorial Nr 86.
med orden »och vilkas kapitalbelopp» samt slutar med »föregående års
låneanslag», böra utgå.
I § 24 stadgas, att de pensionsavgifter, som åligga tjänstinnehavare
vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, skola ingå till
en under fullmäktiges förvaltning ställd pensionsfond, samt att de pensioner,
som skola utgå från denna fond, dock tillsvidare bestridas av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
.
Då från och med innevarande år i riksstaten finnes uppfört ett anslag
till kostnader för riksdagsbiblioteket med tre underavdelningar, varifrån
alla omkostnader för biblioteket och dess personal synas böra utgå, torde
pensioner till för detta befattningshavare vid biblioteket böra bestridas av
nämnda anslag.
§ 24 föreslås med iakttagande därav erhålla följande lydelse:
»De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.
De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tillsvidare
av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch
riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket
vad angår tjänstinnehavarna därstädes.»
Mom. c) i § 32 avd. 1 har, sedan fullmäktige numera övertagit utgivandet
av däri omförmälda uppslagsbok, ersatts av följande:
»c) Kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok
över riksdagens verksamhet;».
I mom. g) hava orden »års riksdags» utgått och ersatts med »och 1919
års riksdagars».
Sedan de av 1917 och 1918 års riksdagar beviljade bidragen till
filosofie doktorn L. M. Bååths arbete »Helgeandsholmen och Norrström från
äldsta tid till våra dagar» numera blivit utbetalda, hava mom. k) och 1) i
§ 82 avdelning 1 utgått.
Sedan innevarande riksdag med anledning av hemställan från utskottet
uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta utreda frågan om
Helgeandsholmens slutliga ordnande, torde under § 32 avdelning 1 såsom
mom. k) intagas följande:
Bankoutskottets memorial Nr 86.
3
»k) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000
kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande.»
Sedan de av 1918 års lagtima riksdag beslutade ändrings- och inredningsarbetena
i riksdagshuset numera blivit utförda, har mom. n) i § 32
avdelning 1 utgått.
I mom. p) i samma paragraf har ordet »kostnaden» utbytts mot »vissa
återstående kostnader».
På grund av riksdagens beslut i anledning av utskottets utlåtande nr
53 har mom. d) i § 32 avdelning 2 erhållit följande lydelse:
»till arvode åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år».
Då, såsom förut nämnts, samtliga kostnader för riksdagsbiblioteket —
däribland pensioner till för detta befattningshavare vid biblioteket — synts
böra bestridas av det från och med innevarande år i riksstaten uppförda
anslaget härför, hava i mom. h) av § 32 avdelning 2 orden »riksdagens
bibliotek» utgått. I samband därmed hava de sista orden i momentet
»utbetalas av riksgäldskontoret» ändrats till »från anslaget utbetalas». Mom.
h) har då erhållit följande lydelse:
h) »från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus ävensom
de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut
skola från anslaget utbetalas».
De två sista styckena i § 32 avdelning 2 hava, såsom numera saknande
tillämpning, utgått.
Med anledning av riksdagens beslut rörande XII huvudtiteln har § 32
avdelning 8 omformulerats sålunda:
»5. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 52,200 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser.
a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;
b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningssat med tillhörande villkor och bestämmelser;
c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid biblioteket;
d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor
årligen;
4
Bankoutskottets memorial Nr 86.
e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade
utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor.»
I § 32 avdelning 5 har med anledning av utav riksdagen fattade
beslut eu del ändringar vidtagits.
I mom. 3:o) a) hava orden »från och med år 1919» utgått, varjämte
sista punkten lämpligen synts kunna formuleras på följande sätt:
Ȋgande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder
han tjänstgjort såsom sekreterare.»
I mom. 3:o) c) hava orden »sekreterare hos justitiekanslersämbetet» utbytts
mot »expeditionssekretaren hos justitiekanslersämbetet».
Med anledning av riksdagens beslut har mom. 3:o) d) erhållit följande
ändrade lydelse:
»att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde
registratorn och biträdande sekreteraren är bestämd att från och med år
1920 utgå med 4,500 kronor, därav 1,600 kronor skola anses utgöra
tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspengar,
kan efter 5 år höjas med 500 kronor, efter 10 år med
ytterligare 500 kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor»;
Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till det i
justitieombudsmansexpeditionen anställda skrivbiträdet har mom. 3:o) e) erhållit
följande lydelse:
»att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda
kvinnliga biträdet är fastställd att från och med år 1920 utgå med 2,000
kronor, därav 1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna efter resp. 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 200 kronor, därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor
tjänstgöringspenningar»;
Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till vaktmästaren
å justitieombudsmansexpeditionen har mom. 4:o) erhållit följande lydelse
:
»a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna komma
tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter resp. 3, 6 och
9 års tjänstgöring;
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
Bankoutskottets memorial Nr 86.
5
och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;»
Efter mom. 5:o) har synts böra insättas eu föreskrift rörande de
pensioner, som från anslaget till justitieombudsmannen utbetalas till förre
sekreteraren Knut v. Matern samt förra skrivbiträdet Ellen Kindelius; och
torde denna föreskrift kunna formuleras sålunda:
»6:o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats
förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen» ;
Med anledning av riksdagens beslut har nuvarande mom. 6:o) erhållit
följande lydelse:
»7:o) att ett årligt anslag av 6,000 kronor må av justitieombudsmanmen
från och med år 1920, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition, vikariatsersättning m. in.»;
Näst sista stycket i avdelning 5 torde med anledning af riksdagens
medgivande kvarstå, endast med den ändringen att 1918 utbytes mot 1919.
Efter sagda stycke torde införas ett nytt stycke av följande lydelse.
»1919 års riksdag har medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition
ett belopp av 2,083 kronor 28 öre må emot behörig redovisning under
år 1919 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen till befordrande
av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning,
renskrivning in. m. samt till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskommitténs expedition».
Sista stycket i avdelning 5 har utgått.
I § 32 avdelning 6 mom. 3:o) a), vari föreskrives om avlöningen
för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen hava orden
»från och med år 1919» utgått oeh har sista punkten synts böra omformuleras
på följande sätt:
Ȋgande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han tjänstgjort
såsom sekreterare.»
I mom. 3:o) c) hava orden »sekreteraren hos justitiekanslersämbetet»
utbytts mot »expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet».
Avdelning 6 mom. 5:o) har med anledning av riksdagens beslut formulerats
sålunda:
»att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen skall
från och med år 1920 utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav 1,500
6
Bankoutskottets memorial Nr 86.
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive
5, 10 o<?h 15 år komma 3 ålderstillägg, vart och ett''å 200 kronor,
därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar».
Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till vaktmästaren
å militieomhudsmansexpeditionen har mom. 6:o) erhållit följande lydelse:
»a)
att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550
kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna
komma 3 ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter resp. 3,
6 och 9 års tjänstgöring;
b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen»;
Mom. 8:o) torde böra omformuleras sålunda:
»att de personer, som för närvarande äro anställda såsom kvinnligt
skrivbiträde och vaktmästare å militieomhudsmansexpeditionen, må i och
för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring de å expeditionen
fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten».
Mom. 10:o), vilket endast avser år 1919, har utgått.
Mom. ll:o) och 12:o), vilka delvis avse år 1919, torde böra omformuleras
sålunda:
»10:o) att till bestridande av,expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må användas årligen ett belopp av 1,600 kronor;
11 :o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom
varje års utgång, förskottsvis utbetalas 5,000 kronor»;
De två sista styckena i avdelning 6, vilka avse åren 1918 och 1919,
hava utgått.
I en särskild avdelning av § 32 hava, i likhet med vad som skedde
1918, införts de beslut, riksdagen fattat med avseende å dyrtidstillägg till
nuvarande och f. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus samt justitie- och militieombudsmansexpeditionema
ävensom vid riksdagen. Här hava även införts riksdagens beslut
om tillägg till änkor och barn efter ovannämnda befattningshavare. Ävenledes
har det synts lämpligt att här omnämna riksdagens beslut rörande
tillfällig löneförbättring för år 1919 åt tjänstemän och kvinnliga biträden
i riksgäldskontoret samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
7
§§ 33 och 34 äro omredigerade och hänvisa till riksstaten för år 1920
samt tilläggsstaten för år 1919; och torde riksgäldskontoret böra erhålla
den rätt till den upplåning, som där avses.
Enär riksdagen beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,
som skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga
rum under åren 1921 och 1922, samt att den avsättning till fonden för
att underlätta astadkommande av bibanor i vissa delar av riket, som skolat
ske under år 1920, i stället skall äga rum under år 1921, är § 36 i reglementet
strängt taget överHödig. Då emellertid den där omförmälda omföringen
ännu ej blivit verkställd, har paragrafen ansetts kunna kvarstå,
endast med den ändringen att orden »i § 34 här ovan omförmälda» utgått.
I § 37 hava orden »kamreraren (riksgäldskommissarien)» utbytts mot
» riksgäld skommi ssar ien».
Sedan överinseendet över riksdagsbiblioteket numera övergått till styrelsen
för biblioteket, har § 64 i reglementet utgått.
För undanröjande av varje anledning till missförstånd har i fjärde och
femte styckena av § 67 mom. 5:o) i stället för orden »de nya avlöningsstaterna»
och »den nya avlöningsstaten» insatts resp. »de från och med
år 1918 gällande avlöningsstaterna» och »den från och med år 1918 gällande
avlöningsstaten». Av samma skäl hava i näst sista stycket av § 67
mom. 11 ro) orden »de nya staterna» utbytts mot »de av 1917 års riksdag
beslutade staterna».
Med anledning av riksdagens beslut om höjning av dagarvodet till
extra ordinarie vaktmästare, som förordnas att uppehålla vaktmästartjänst,
från 4 kronor till 5 kronor 50 öre om dagen, har sistnämnda belopp införts
i § 67 mom. 9 första stycket.
Sista stycket i § 67 har utgått, då detsamma numera saknar tillämplighet.
§ 79 har såsom numera ej tillämplig utgått.
I § 80, ingressen, hava orden »att gälla från ingången avår 1918»
utgått.
För undvikande av missförstånd har § 80 mom. 6:o) omformulerats
sålunda:
»Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den tidpunkt,
då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,
och som; omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnju
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 86.
tande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört
sådant arbete i riksgäldskontoret».
Då innevarande års riksdag väsentligen böjt de kvinnliga biträdenas
avlöning, svnes någon motsvarande förmån ej böra beredas de kvinnliga extra
biträden, som med anledning av beslutet om inrättande av nya tjänster i
riksgäldskontoret komma att befordras till ordinarie från och med år 1920.
Andra stycket i § 80 mom. 6:o) bar såsom i sin nuvarande avfattning
ej tillämpligt å den från år 1920 gällande nya avlöningsstaten för
kvinnliga biträden utgått.
Då de sifferuppgifter, som omedelbart efter reglementet pläga vara intagna
under rubriken »Riksgäldskontorets vid — — års slut utbalanserade
skulder» återfinnas såväl i fullmäktiges berättelse till riksdagen, vilken tryckes
bland riksdagshandlingarna, som i statsrevisorernas berättelse och det utdrag
ur riksgäldskontorets räkenskaper, som jämlikt bestämmelse i reglementets
§41 årligen publiceras, synes anledning näppeligen föreligga att i reglementet
intaga dessa uppgifter, utan hava desamma ansetts kunna därifrån
utgå.
Enär riksdagen, såsom förut nämnts, beslutat, att den avsättning till
bibanefonden, som skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under
år 1921, torde detta beslut inflyta i ingressen till bestämmelserna för denna
fond, vilka pläga intagas såsom bilaga till reglementet. Början av ingressens
sista stycke »Slutligen bar 1916 års riksdag» torde ändras till »Vidare bär
1916 års riksdag» och efter detta stycke införas följande: »Slutligen kar
riksdagen år 1919 beslutat, att den avsättning till fonden, som enligt år
1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under
år 1921».
Med anledning av riksdagens beslut, att de avsättningar till allmänna
järnvägslånefonden, som skolat ske under åren 1920 1921, istället skola
äga rum under åren 1921 och 1922, torde anmärkning härom göras i ingressen
till de i reglementet såsom bilaga intagna, vid 1916 års riksdag meddelade
bestämmelserna angående låneunderstöd från fonden. Detta har synts
lämpligen böra ske därigenom att efter orden »med 1,500,000 kronor årligen»
göres hänvisning till en not av följande lydelse:
»Riksdagen har år 1919 beslutit, att de avsättningar till ifrågavavarande
fond, som skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola
äga ram under åren 1921 och 1922».
De nya tjänster och förändringar i övrigt beträffande tjänsterna i riksgäldskontoret,
som jämlikt riksdagens beslut skola träda i kraft år 1920,
Bankoutskottets memorial AV 86.
9
hava införts i avlöningsstaten för riksgäldskontoret. I samband därmed
hava de i rubriken förekommande orden »gällande från och med år 1918»
utbytts mot »gällande från och med år 1920». Under staten har i en
not intagits ett påpekande, att den i 1918 års reglemente intagna staten
gäller med undantag för vaktpersonalen till utgången av år 1919, samt att
fullmäktige äga rätt att från och med den 1 juli 1919 till årets slut förordna
en tjänsteman i andra graden inom kameralbyrån.
Avlöningsstaten för riksdagsbiblioteket har synts lämpligen böra kvarstå
i reglementet. Däri hava dock ej upptagits anslagen till extra biträden
m. m. och till bibliotekets komplettering. Noten under reglementet, som
avser 1918, har utgått. För att avlöningsstaterna för samtliga verk och
myndigheter, vilkas avlöningar utbetalas från riksgäldskontoret, må återfinnas
sammanförda på ett ställe, har det synts lämpligt, att avlöningsstaterna
från och med år 1920 för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna
intagas efter staten för riksdagsbiblioteket.
Ur rubriken till staten för riksdagens hus böra orden »gällande från
och med år 1918» utbytas mot »gällande från och med år 1919».
Då förre vaktmästaren i riksgäldskontoret Gr. Sturkell numera avlidit,
har den pension å 1,200 kronor, som utgått till honom, uteslutits ur pensionsstaten.
Med anledning av 1918 och 1919 års riksdagars beslut hava
i stället däri införts f. d. skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen
Ellen Kindelius, f. d. korrekturläsaren i riksdagens tryckeriexpedition Gösta
M. Karlström och förra notarien hos rikdagens andra kammare, änkan Andrietta
Katarina Lundgren med resp. 1,200, 1,500 och 750 kronor.
Utskottet hemställer,
att det nu överlämnade förslaget till reglemente
för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater
och pensionsstat må av riksdagen godkännas.
Stockholm den 19 juni 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Bihang till riksdagens •protokoll 1919. 8 sand. 56 käft. (AV 86.)
2
Bankoutskotlets memorial Nr 36.
3
Reglemente för riksgiildskontoret.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till banda;
dj att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
ej att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.
§ 2-
De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid
likvid erande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.
4
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Riksgäldskontorets styrelse.
§ 3.
Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 4.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.
§ 5-
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och
reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot
av riksdagen.
§ 6.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.
§ 7.
Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 8.
Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
Bankoutskottets memorial Nr 86.
5
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks ratt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.
§ 9-
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.
Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.
Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte
ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om
tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han
utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,
tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.
Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.
Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.
6
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 10.
Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ Il
Till
ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.
Riksgäldskontorets lånerörelse.
§ 12.
1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäld skontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontor et verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.
2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.
3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.
Bankouhlcotlels memorial Nr 86.
7
4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.
§ 13.
1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.
2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.
För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.
3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
8
Bankoutskottets memorial Nr 86.
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassaris styrelse bär sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första band hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.
4. Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut
tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, bar 1918 års
urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontor att för böjning av nämnda
fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras
för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital
ökas till samma belopp som garantifonden.
§ 14.
1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.
2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.
3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar bos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.
4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.
5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
Banko utskottets memorial Nr 86.
9
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.
6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.
§ 15-
1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.
2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.
§ 16.
För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 17.
1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86). 3
(Riksgäldskontorets reglemente.)
10
Bankoxitskottets memorial Nr 86.
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga
om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan stadgas.
2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver
åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga
valutor.
§ 18.
Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.
§ 19.
Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.
Riksgäldskontorets fonder.
§ 20.
Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 83 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning
och amortering av statsskulden.
Från denna fond skola utgå:
dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,
dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.
§ 21.
Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd eu fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen.
Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
Bankoutskoitets memorial Nr 86.
11
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit oemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån
skall vara slutbetalt senast inom år 1950.
1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor förvaltas och, i den
män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av ''järnvägslånefonden.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång a från fonden utgivna
lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,
finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.
2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontor^
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från denna fond
utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna
i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.
3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter an sadana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
bär inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.
De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.
Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från fonden utlämnade
lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.
23.
12
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 24.
De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.
De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills
vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch
riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket
vad angår tjänstinnehavarna därstädes.
Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.
§ 25.
Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».
§ 26.
Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».
§ 27.
Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för
»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,
allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 28.
Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken
-
Baukoutskottets memorial Nr 86.
13
skaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.
§ 29.
Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.
§ 30.
Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster»
.
Riksgäldskontorets befattning med riks statsutgifterna.
§ 31.
Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.
Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i ''riksbanken.
§ 32.
Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.
14
Bankoutskottets memorial Nr 86.
För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1920, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:
1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 2,200,000 kronor.
Från detta anslag skola utgå
a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 79 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
trvckeriexpedition;
b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelningav
revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;
c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontor försorg av en uppslagsbok
över riksdagens verksamhet;
d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;
e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;
f) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riks -
Bankoutskottets memorial Nr 86.
15
(lag beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari
1917 under hans återstående livstid;
g) kostnaden, enligt 1917 och 1919 års riksdagars beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets
protokoll jämte bihang för åren 1868 —1915; börande detta register jämväl
omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar;
h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för
påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;
i) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt
person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911
—1920;
k) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000
kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande;
l) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;
m) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;
n) vissa återstående kostnader enligt 1918 års lagtima riksdags beslut
för beredande åt riksdagsbiblioteket av lokal i huvudsaklig överensstämmelse
med det senare av de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april
samma år omförmälda två alternativen.
2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 255,000 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontor skall utgå med 3,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.
Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;
b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;
c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
16
Bankoutskottets memorial Nr 86.
hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor
och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare
andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;
d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år;
e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;
f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 79 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket
och riksdagens bus;
g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbbusen
efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret
och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet
av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;
h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnebavare vid riksgäldskontoret och riksdagens bus, ävensom
de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut
skola från anslaget utbetalas;
i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få böjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.
3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 52,200 kronor.
För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:
Bankoutskottets memorial Nr 8(i.
17
a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;
b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;
c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid biblioteket;
d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersiittning och expenser vid
biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor
årligen;
e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed
förenade utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor.
4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 100,000 kronor.
Från detta anslag skola utgå:
a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal m. m.;
b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. m. samt inlösningsprovisioner.
5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 56 höft. (Nr 86.) 4=
(Riksgäldskontorets reglemente.)
18
Bankoutskotlets memorial Nr 86.
d) att justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och
é) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
2:o) a) att tjänstgÖringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
3:o) a) att avlöningen för expeditionsssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500
kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år höjas med 600
kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder han
tjänstgjort såsom sekreterare;
b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,
samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning
iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;
d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde
registratorn och biträdande sekreteraren är bestämd att från och med år 19 2 0
utgå med 4,500 kronor, därav 1,600 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar,
vilken avlöning till del, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
kan efter 5 år höjas med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor;
e) att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda
kvinnliga biträdet är fastställd att från och med år 1920 utgå med 2,000
Bankoutskottets memorial Nr 86.
19
kronor, därav 1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna efter resp. 5, 10 och 15 år koiftma tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor, därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;
4: o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditioneu
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550
kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor att utgå efter resp.
3, 6 och 9 års tjänstgöring;
b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;
5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;
6:o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats
förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;
7:o) att ett årligt anslag av 6,000 kronor må av justitieombudsmannen
från och med år i 920, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,
vikariatsersättning m. m.;
8:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på
hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor.
Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål
må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.
1919 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma
års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans
å justitieombudsmansexpeditionen.
1919 års riksdag har vidare medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
expedition ett belopp av 2,083 kronor 28 öre må, emot behörig redovisning,
under år 1919 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen
till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,
20
Bankoutskottets memorial Nr 86.
vikariatersättning, renskrivning m. m. samt till kostnader för expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition.
6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor.
Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:
l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)
att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;
c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;
d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och
é) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;
2: o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;
b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;
3ro) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav
2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till
den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med
600 kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefatt
-
Bankoutskottetn memorial Nr 86.
21
ningen icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder lian
tjänstgjort såsom sekreterare;
b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;
c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;
4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och
b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;
5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall från och med år 1920 utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav
1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter
resp. 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor,
därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor
lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter
resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring;
b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;
7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombuds
mansexpeditionen;
22
Bankoutskottets memorial Nr 86.
8:o) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring, de å expeditionen
fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten;
9:o) att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning;
10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må användas årligen ett belopp av 1,600 kronor;
ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom
varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 5,000 kronor;
12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och liar riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;
13ro) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.
Riksdagen bär år 1919
1 :o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av år 1920 utgå till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
hus och riksdagsbiblioteket enligt de grunder, som av riksdagen godkänts
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dels ock bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;
2ro) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid
justitieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna
grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser för
justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp;
3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra
halvåret av år 1920 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare
vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna
grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifråga
-
Bankoutskott ds memorial Nr 86.
23
varande ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser
m. in. för militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt
belopp;
4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen,
riksgäldskontor, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens
och militieombudsmannens expeditioner enligt de grunder, som finnas
angivna i bankoutskottets utlåtande nr 68, dels ock bemyndigat fullmäktige
i riksgäldskontor att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;
5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontor
änke- och pupillkassa, samt till å riksgäldskontorets pensionsstat
uppförda änkorna Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida
Olivia Levin enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande
nr 69, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor att för
ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget .till avlöningar och pensioner m. m.
vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp; samt
6:o) dels beslutit, att tillfälligt arvodestillägg må utgå till de hos riksdagens
kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän
och vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som för innevarande år
fastställts för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
ägande likväl den, som i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller
hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, som uppbär
pension av statsmedel, åtnjuter dyrtidstillägg, endast uppbära tillfälligt
arvodestillägg med två tredjedelar av de vid början av årets riksdag utgående
månads- och dagarvodena, dock högst med nio kronor om dagen.
Vidare har riksdagen år 1919 medgivit, att tillfällig löneförbättring må
under år 1919 utgå vid vissa befattningar vid riksdagens verk och myndigheter
i enlighet med ett i bankoutskottets utlåtande nr 76 intaget förslag
samt bemyndigat dels fullmäktige i riksgäldskontoret, att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid
riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;
dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp;
24
Bankoutskottets memorial Nr 86.
dels ock militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöning, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp.
§ 33.
De anslag, som finnas i riksstaten för år 1920 uppförda under anslagsgrupperna
»XIII. Räntor å statsskulden m. m.», och »XVIII. Avbetalning
ä statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,
äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.
Det i samma års riksstat uppförda anslaget till »XX. Återbetalning
av tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäld skontorets förfogande
under år 1920 för därmed avsett ändamål.
§ 34.
Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas de av riksdagen år 1919 beslutade samt i tilläggsstaten för
år 1919 och i riksstaten för år 1920 uppförda anslagen till utgifter, att
täckas av lånemedel.
§ 35.
De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.
§ 36.
Det i riksstaten för år 1919 under »Utgifter för kapitalökning. Statens
utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden»
och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och
2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från
kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt
skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel
»Lånemedel».
Bankoutskottets memorial Nr 86.
25
§ 37.
Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare
i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.
På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 38.
Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.
§ 39.
Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.
Huvudbok och medelsredovisning.
§ 40.
Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år eu fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.
Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken.
Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 höft. (Nr 86.) 5
(Riksgäldskontorets reglemente.)
26
Bankoutskottets memorial År 86.
följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.
§ 41.
Under loppet av april månad varje år höra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 42.
Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.
§ 43.
Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.
§ 44.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.
§ 45.
Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.
Bankoulskoltets memorial Nr 86.
27
§ 46.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 47.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 48.
Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 49.
Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en manad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.
28
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
§ so.
Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.
§ 51.
En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.
§ 52.
Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga, Dylik upplåtelse
Bankoutskottets memorial Nr 86.
29
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 58.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.
§ 54.
Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.
§ 55.
Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.
§ 56.
Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.
30
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.
§ 57.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.
Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.
För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.
§ 58.
Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.
§ 59.
Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver
-
Bankoutslcottets memorial Nr 86.
31
kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 60.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.
§ 61.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 62.
Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.
§ 63.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget
jämte suppleant för denne.
32
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 64.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet eller miiitieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.
§ 65.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
33
Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus.
§ 66.
Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad
gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag.
Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
njm eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än riksgäldssekreterarens, riksgäld skommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 6
(Riksgäldskontorets reglemente.)
34
Bankoutskottets memorial Nr 86.
4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.
5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma
tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt.
Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen
åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern blivit uppnådd.
Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats
till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.
Med avseende å tiden för erhållande av i de från och med år 1918
gällande avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de
särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare,
som övergår från den förutvarande till den nya staten, bör tillgodoräknas
ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret
eller vid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid,
varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som,
enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få
tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.
Yad beträffar de å den från och med år 1918 gällande avlöningsstaten
vid riksdagens hus uppförda förste eldare- och portvaktstjänsterna
skall iakttagas, att de personer, som befordras till innehavare av nämnda
tjänster, äga att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,
varunder de omedelbart före den nya statens trädande i kraft mot fast
arvode inom riksdagshuset utfört arbete av motsvarande eller jämförlig
beskaffenhet som det, vilket de såsom ordinarie tjänstinnehavare hava att
fullgöra.
6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänst
-
Bankoutskottets memorial Nr 86.
35
gjort eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.
För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i
åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.
8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häråt extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fem kronor femtio öre om dagen.
Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner
oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skä
-
36
Bankoutskoitets memorial Nr 86.
liga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
11.o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,
dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.
Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller
efter den tid, då de av 1917 års riksdag beslutade staterna träda i kraft,
tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontor och riksdagens hus, skall
vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna
fastställda villkor och bestämmelser.
§ 67.
Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.
§ 68.
Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
Bankoulskottets memorial Nr 86.
37
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 69.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på
dem, som i domarevärv må begagnas.
»
§ 70
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.
§ 71.
Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig råtta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.
38
Bankoutskottets memorial Nr 86.
§ 72.
Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.
§ 73.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.
§ 74.
Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 75.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 76.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tvenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste
-
Bankoutskottels memorial Nr 86.
39
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 71 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus.
§ 77.
Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:
l:o) Tjänstinnehavare skall, då lian uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.
2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.
3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.
4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked an
-
40
Bankoutskottets memorial Nr 86.
malt. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.
Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.
§ 78.
Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser:
l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och höra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.
2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.
3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.
4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.
5ro) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.
6:o) Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den
tidpunkt, då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,
och som omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört
sådant arbete i riksgäldskontoret.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
41
7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.
8:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för
sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontor et.
9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30
år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension
till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige
likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden.
Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.
Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.
10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.
ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.
12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.
Angående ersättning för olycksfall i arbete.
§ 79.
Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 7
(Riksgäldskontorets reglemente.)
42
Bankoutskottets memorial Nr 86.
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller bon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
43
Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års slut för genom riksgäldskontor
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglementets
Årtal. §.
1866
1866
1882
43
148*)
17
a) Allmänna byggnadslånefonden.
Lån till Västerås domkyrka,
för densammas reparation
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande av elementarläroverksbyggnaden
därstädes
.................................
Lån till Linköpings domkyrka,
för fullbordande av
tornbyggnaden å kyrkan...
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||
1860 |
— |
— |
28,000 |
— |
28,000 |
— |
1873-1875 |
5 X |
4 % |
20,000 |
— |
1,976 |
58 |
1883 |
5 % |
4X |
30,000 |
_ |
19,055 |
54 |
*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
44
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntelot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
Deioppei. |
||||||||
Årtal. |
§ |
slut. |
|||||||
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö- |
|||||||
pings domkyrka, för "betäc-kande av uppkommen brist |
|||||||||
för tornbyggnaden å kyr-kan .................................... |
1888 |
5 X |
4 •/ |
30,000 |
22,308 |
17 |
|||
1892 |
17 |
Lån till Skara domkyrka, |
|||||||
för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma |
1893 |
5 X |
4 X |
40,000 |
— |
2,211 |
93 |
||
1896 |
16 |
Lån till Härnösands dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande av |
Lånet ^ |
||||||||
läroverket i Östersund...... |
1897 |
600 kr. i |
— |
15,000 |
— |
4,500 |
— |
||
18771) |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
— |
14,619 |
59 |
||
/1877 (1878 |
e} |
Lån till staden Söderhamn, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878-1879 |
6 X |
5 X |
200,000 |
8,327 |
33 |
|||
f 1880 |
13\ 10/ |
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1881-1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
49,402 |
32 |
|||
'') Se vidare § S i 1881 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
45
Reglementets
Årtal. §.
1888
1889
1896
1902
1866
15
17
15
20
941)
118
143
Lån till staden Luleå, för
ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda ....................
Lån till staden IJmeå, för ny
tomtreglering efter 1888
års eldsvåda .....................
Lån till staden Mariestad,
för ny tomtreglering efter
1895 års eldsvåda ...........
Lån till staden Åmål, för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................
Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning av
Kinda båtled medelst kanalisering
av Stångån från sjön
Rengen till hamnen vid
Linköping...........................
= 1,053,092: 13
Tiden, då
lånet
utbetalts.
1889
1890
1897
1903
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1918 års
slut.
1865-1870
5 X
5 X
*7,. X
4 X
4 X
37,. X
5 X
5 X
4 X
3 X
100,000
200,000
150,000
300,000
437,500
58,354
121,834
115,650
263,981
325,431
12
78
76
66
77
summa
1,035,6 54
55
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente
§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 81 mom. 5 i 1869 års reglemente.
46
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets
Årtal.
/1866
U897
1871
1871
82\
131
31
31
b) Allmänna järnvägslånefonden.
Lån till Uddevalla—"Vänersborg—Herrljunga
järnvägsaktiebolag,
för anläggning
av järnväg från Herrljunga
över Yänersborg till Uddevalla
samt för denna järnvägs
ombyggnad till normalspårig.
..........................
Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för anläggning
av järnväg mellan
Karlskrona och Växjö......
Lån till Bergslagernas järnvägsaktiebolag,
för anläggning
av järnväg från Ludvika
till Kil........................
Tiden, då
lånet
utbetalts.
/1865-1867)
j 1898 /
1872—1874
1874-1876
Annuitet.
5 tf
5X’)
37, Xs)
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1918 års
slut.
47,
5 X
2,600,00g1)
2,600,000
5,000,000
1,812,988
545,971
2,328,728
40!
03
91
’) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
*) Se § 8 av 1886 års reglemente.
3) Se § 3 av 1883 års reglemente.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
47
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
• |
utbetalts. |
slut. |
|||||
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—-Yäster-vik —Åtvidaberg—Bersbo |
1877-1879 |
5 X1) |
47, X |
1,866,000 |
1,526,529 |
33 |
|
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Yäster-vik—Åtvidaberg—Bersbo |
1877-1879 |
5 X1) |
47, X |
1,750,000 |
1,475,550 |
16 |
|
(1876 (1904 |
?} |
Lån för anläggning av järn-väg frånY islanda till Bolmen |
1877-1878 |
57i. X |
47, X |
500,000’) |
451,737 |
74 |
|
1876 |
5 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1877-1879 |
5 X1) |
47, X |
500,000 |
272,426 |
89 |
|
1896 |
14 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899, 1902 |
5 X |
47, X |
119,0003) |
103,519 |
52 |
*> Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.
’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.
*) Enligt kungl. brev av den 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.
48
BanJcoutskottels memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, dä |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
(1876 \1879 |
13 } |
Lån till Södra Dalarnes jäm-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Krylbo |
1879-1882 |
5 X1) |
47, X |
2,375,000 |
1,510,787 |
44 |
|
/1881 |
Lån för anläggning av järn-väg mellan Borlänge och |
1883-1886 |
5 X |
47, X |
950,000 |
815,902 |
|||
1913 |
221 36/ |
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Knipp-boheden till Rättvik......... |
1913 |
5 X |
47, X |
1,252,000 |
1,245,740 |
||
1876 |
5 |
Lån tillYarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yarberg |
1879-1881 |
5 X1) 5 X 5 X |
47, X 47, X 47, X |
2,600,000 |
1,653,914 |
59 |
|
1881 |
15 |
Lån till Yetlanda—Sävsjö |
1883-1886 |
300,000 |
213,865 |
48 |
|||
1881 |
15 |
Lån föranläggning av järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av |
1883-1886 |
500,000 |
347,482 |
29 |
*) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
49
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
1881 |
15 |
Lån till Stockholm—Rimbo |
1883—1887 |
5 ^ |
47, X |
500,000 |
347,482 |
29 |
|
1905 |
9 |
Stockholm—Rimbo järnvägs-aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Länna— |
1905 |
5 X |
47* X |
500,000 |
465,397 |
04 |
|
1881 1 |
15 |
Lån för anläggning av järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget |
1884—1887 |
5 X |
47, X |
500,000 |
356,442 |
38 |
|
(1900 (1901 |
19| 18/ |
Lån till Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
1901—1903 |
5 X |
47, X 47, X 47, X |
4,795,000 324,000 824,915 *) |
4,341,102 |
68 |
|
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn-väg från Skara över Gös-säter till Yänern (numera |
1887—1889 |
5 X |
236,530 |
80 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Halmstad—Bolmens |
1887—1890 |
5 X |
615,752 |
30 |
*) Enligt kungl. brev av d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.)
(Riksgilldskontorets reglemente.)
8
50
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
liden, då |
Orsprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet ntbetalts. |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1918 års |
||||||
Årtal. |
Slut. |
||||||||
§• |
|||||||||
1886 |
16 |
Lån till Fågelsta—Vadstena |
|||||||
hög ........................... |
1888-1890 |
5 X |
47* X |
300,000 |
_ |
223,933 |
04 |
||
1886 |
16 |
Lån till Mellersta Blekinge |
|||||||
med bibana och hamnspår |
1888-1893 |
5 X |
41/* X |
1,102,250'') |
— |
840,092 |
61 |
||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn- |
|||||||
väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera |
1890-1891 |
5 X |
47* x |
305,000 |
237,038 |
01 |
|||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn- |
|||||||
väg mellan Vittsjö och Häss-leholm (numera övertaget |
1890-1892 |
5 X |
47* X |
404,000 |
390,431 |
87 |
|||
1886 |
16 |
Lån till Skymnäs—Munkfors |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från |
1891-1892 |
& X |
47* X |
90,83 5 |
71,900 |
80 |
|||
'') Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
51
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
1886 |
16 |
Lån för anläggning av järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av |
1892—1893 |
5 X |
*7. X |
290,000 |
229,550 |
:l 1 • 62 : |
|
1891 |
18 |
Lån till Malmö—Tomelilla |
1892—1896 |
5 X |
4% X |
1,300,000 |
. |
1,096,085 |
79 |
1891 |
18 |
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för |
1892—1896 |
5 X 53,000*) |
472 X |
1,800,000 |
1,495,951 |
73 |
|
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag. (Enl. bankoutskottets uti. |
1918 |
47. x |
1,065,515 |
02 |
1,065,515 |
02 |
|||
1891 |
19 |
Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för |
1892—1895 |
5 X |
47. % |
2,350,000 |
1,923,435 |
31 |
) Motsvarande 5 % å ett belopp av 1,060,000: — kr.
52
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
slut. |
|||||||
1891 |
18 |
Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till |
1893-1895 |
5 X |
47, X |
653,000 |
542,698 |
05 |
|
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för |
1895-1896 |
5 X |
47, X |
1,247,000 |
1,117,411 |
43 |
|
1896 |
14 |
Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............ |
1897-1899 |
5 X |
47, % |
537,500 |
471,006 |
66 |
|
1910 |
7 |
Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån |
1910 |
&1/* X |
47, X |
108,000 |
9 97,869 |
58 |
|
1896 |
14 |
Lån till Klintehamn—Korna |
1897-1900 |
5 X |
47, X |
213,250*) |
213,250 |
||
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Yeinge |
1897-1900 |
5 X |
47, X |
563,000*) |
561,000 |
*) Enligt kungl. brev av den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
53
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloDDet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
Slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
1899-1901 |
F» o/ |
47, X |
1 545 500 |
1,384,891 |
22 |
|
Lån till Sala—Gysinge— |
1914 |
47, X |
300,049 7 |
94 |
300,049 |
94 |
|||
1896 |
14 |
Lån till östra Centralbanans |
1899-1902 |
5 X |
47, X |
1,710,000 |
1,532,296 |
34 |
|
Lån till Östra Centralbanans |
1916 |
5,4 3 9 X |
47» x |
1,342,046 |
46 |
1,302,495 |
13 |
||
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Roma |
1900, 1902 |
5 X |
4% X |
339,000*) |
339,000 |
3) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den so/e 1913
till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras
i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.
s) Enligt kungl. brev av den 12/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
1,000 kr.
54
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
oeioppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
1896 |
14 |
Lån till Falkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-ljunga till Limmared......... |
1902, 1905 |
5 X |
47* X |
505,000 |
465,953 |
32 |
|
1896 |
14 |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
119021 |
||||||
läggning av järnväg från |
{1907 |
5 X |
47* X |
1,850,000 |
_ |
1,850,000 |
_ |
||
Orsa till Sveg .................. |
(1909) |
||||||||
/1901 |
in |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
(1905 |
17/ |
järnvägsaktiebolag, för full-bordande ay järnvägsanlägg- |
|1905-1907l |
47* X |
2,200,000 |
2,200,000 |
|||
ningen mellan Orsa och Sveg |
j 1909 i |
5 X |
~~ |
||||||
(1896 |
U\ |
Lån till Skövde—Axvalls |
|||||||
(1901 |
17/ |
järnvägsaktiebolag, för an- |
|||||||
läggning av järnväg från |
1902, 1905 |
5 X |
47* X |
363,500 *) |
363,500 |
||||
1901 |
17 |
Lån för anläggning av järn- |
|||||||
väg från Enköpings hamn |
1904-1906 |
5 X . |
47* x |
1,028,700 |
973,139 |
32 |
|||
1901 |
17 |
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Val- |
|||||||||
demarsvik till Söderköping |
1904, 1907 |
5 X |
47* X |
591,500 |
555,157 |
63 |
*) Enligt kungl. brev av den ,2/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5,500 kr. till 363,500 kr.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
55
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1918 års |
||||||
utbetalts. |
oeioppei. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
1901 |
17 |
Lån till Landskrona—Kjev- |
|||||||
linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av |
|||||||||
Sjöbo med sidospår till |
1904, 1908 |
5 X |
4V.X |
1,192,000 |
— |
1,192,000 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till Mellersta Söderman- |
|||||||
lands järnvägsaktiebolag, |
1905, 1908 |
5 X |
47* X |
532,500 |
532,500 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Tidaholms järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
[19051 |
||||||||
till Vartofta ..................... |
{1906} |
5 X |
47sX |
510,000 |
— |
510,000 |
— |
||
|1909J |
|||||||||
1901 |
17 |
Lån till Åtvidaberg—Bjärka |
|||||||
—Säby järnvägsaktiebolag, |
1905, 1906 |
5 X |
47* X |
290,000 |
— |
290,000 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till järnvägsaktiebolaget |
|||||||
Borgholm—Böda, för an-läggning av järnväg från |
[19051 {1907} [l908j |
5 X |
47* X |
419,000 |
— |
419,000 |
— |
||
1901 |
17 |
Lån till Ruda—Finsjö—Os-karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av |
1906, 1907 |
5 X |
47* X |
483,300 |
483,300 |
56
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
utbetalts. |
slut. |
||||||
1906 |
22 |
Lån till Södra Ölands järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-holm till Näsby ............... |
(1908-1910 1 1913 |
5 X |
*7.X |
951.5001) |
950,500 |
||
1906 |
22 |
Lån till Lidköping—Kållands |
1908, 1910 |
5 X |
47* % |
367,500 |
t 367,500 |
_ |
|
1906 |
22 |
Lån till Yarberg—Ätrans |
1908, 1912 |
5 X |
47* X |
1,185,000 |
1,185,000 |
||
1910 |
42 |
Lån till Varberg—Åtrans |
1913-1914 |
5 X |
47* X |
65,000 |
65,000 |
||
1906 |
22 |
Lån till Skara—Timmersdala |
1908, 1911 |
5 X^ |
47* X |
352,500 |
352,500 |
1) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.
57
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§. |
Slut. |
|||||||
Transport |
|||||||||
1906 |
22 |
Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för |
19p8—1910 |
5 % |
47. X |
800,0007 |
799,600 |
||
1906 |
22 |
Lån till Uppsala-Enköpings |
1909, 1913 |
5 X |
47.X |
1,040,000 |
1,017,753 |
41 |
|
(1906 (1910 |
22) 42/ |
Lån till Kil—Fryksdalens |
(1911-1912 [1914-1915 |
5 X |
47, X |
2,500,000 |
2,487,500 |
||
(1906 (1910 |
22) 42/ |
Lån till Lysekils järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
(1911-1912, [1915 |
5 X |
47. X |
1,200,000 |
1,187,730 |
||
1906 |
22 |
Lån till Yäderstad—Ske-ninge—Bränninge jäijn vägs-aktiebolag, för anläggning |
1912, 1915 |
5 X |
4 72 X |
788,500 |
788,500 |
||
1906 |
22 |
Lån till Lindfors—Bosjöns |
1912 |
5 X |
4 Va X |
100,000 |
99,319 |
01 |
’) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 höft. (Nr 86.) 9
(Riksgäldskontor^ reglemente.)
58
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Reglementets |
Tiden* då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
Slut. |
||||||||
§• |
|||||||||
1910 |
42 |
Lån till Sävsjöström—Näs- |
'' |
• |
|||||
sjö järnvägsaktiebolag för |
"V |
||||||||
Nässjö till Sävsjöström...... |
1913—1916 |
- 5 X |
47, X |
2,581,500 |
— |
2,581,500 |
— |
||
1910 |
42 |
Lån till Trollhättan—Nosse- |
|||||||
bro järnvägsaktiebolag, för |
|||||||||
anläggning av järnväg från |
1914—1916 |
5 “4 |
47, ^ |
555,000 |
— |
555,000 |
— |
||
1910 |
42 |
Lån till Eksjö—Österbymo |
|||||||
vägsanläggning från Eksjö |
1917 |
5 X |
47, % |
643,000 |
643,000 |
||||
1916 |
Lån till Borås—Ulricehamns |
||||||||
järnvägsaktiebolag för järn-vägsanläggning frän Gång- |
1917 |
X |
|||||||
hester till Ulricehamn...... |
5,4 % |
,5 X |
1,165,000 |
— |
1,165,000 |
— |
|||
_ |
_ |
Ytterligare lån till Borås— |
i |
||||||
Ulricehamns järnvägsaktie-bolag för järnvägsanläggning |
1918 |
5,4 % |
5 x |
150,000 |
150,000 |
||||
1916 |
Lån till östra Blekinge järn- |
||||||||
vägsaktiebolag för järnvägs-anläggning från Gullabo |
1917 |
5,4 X |
248,500 |
248,500 |
|||||
Summa |
60,582,207 |
11 |
r
Bankoutskottets memorial Nr 86.
»
59
Reglementets
Årtal, i §.
1916
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet.
c) Fonden för bibanor i
västra delarna av riket.
Lån till Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Billingsfors till Arvika
med bibana ............
Lån till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Åmål
till Årjäng ........................ 1917, 1918
1916
5,4
5,4
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Å 2/3 av
lånet 5 %,
återsto -
den rän -
tefntt.
lånetö %,
återsto -
den rån
tefntt.
5,622,0001)
3,273,7502)
Kapitalåterstod
vid 1918 års
slut.
Summa
1,000,000
2,182,500
3,182,500
*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000.
!) D:o vid d:o d:o » 1,091,250.
60
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nja,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
Bankoutskott ds memorial Nr 86.
(il
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst, tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att
hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen söligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
62
Bankoutskottets memorial Nr 86.
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;
7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla''de
villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,
dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;
dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.
Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.
Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till ut
-
Bankoutskottets memorial Nr 86.
63
gående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här ar fråga.
Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond
från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år
från oeh med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för
Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från
8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.
1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916 —
1918, i stället skola äga rum under åren 1917 —1919.
Vidare har 1916 års riksdag
dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för
år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel.
Slutligen har riksdagen år 1919 beslutat, att den avsättning till fonden,
som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället
skall äga rum under år 1921.
För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:
l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.
64
Bankoutskotiets memorial AV 86.
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de ■ undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.
5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.
7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
Bankoutskottets memorial Nr 86.
G 5
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)
8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.
*) Mom. 7:0 har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 56 käft. (Nr 86.) 10
(Riksgäldskontorets reglemente.)
66
Bankoutskottets memorial Nr 86.
9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
1 l:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnvägslånefonden.
Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
1) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)
att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnad sförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
>) Riksdagen har år 1919 besluta, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat
ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
07
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
68
Bankoutskottets memorial Nr 86.
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen be
viljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad ;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;
7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Bankoutskottets memorial Nr 86. 09
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från
och med år 1920. *)
; |
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
Älderstillägg till lön Kr. |
Pen- sions- under- lag Kr. |
1 riksgäldssekreterare, tillika om- |
i |
) |
|||
budsman................ |
5,400 |
2,700 |
8,100 |
)■ 600 kr. efter 5 år. |
} 5,600 |
1 riksgäldskommissarie ............... |
5,400 |
2,700 |
8,100 |
i |
|
1 förste revisor........................... |
4,500 |
2,300 |
6,800 |
\ 500 kr. efter 5 år, 500 |
| 5,200 |
1 tjänsteman i tredje graden........ |
4,300 |
2,100 |
6,400 |
\ 500 kr. efter 5 år, 500 |
|
2 tjänstemän i tredje graden.......... |
8,600 |
4,200 |
12,800 |
/ kr. efter ytterligare 5 år. |
> 5,000 |
1 tjänsteman i andra graden .... |
3,200 |
1,600 |
4,800 |
1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
i |
4 tjänstemän i andra graden |
12,800 |
6,400 |
19,200 |
/ efter vtterligare 5 år. |
> 4,000 |
Missräkningspenningar till den tjärn |
|||||
steman i andra graden, som för- |
|||||
rättar kassörsgöromå.1.. . |
— |
— |
1,000 |
||
1 tjänsteman i första graden... |
2,100 |
1,100 |
3,200 |
1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
l |
4 tjänstemän i första graden...... |
8,400 |
4,400 |
12,800 |
r efter ytterligare 5 år. |
j 2,800 |
200 kr. efter 5 år, 200 |
|||||
1 kvinnligt biträde av högre grad |
1,700 |
700 |
2,400 |
kr. efter ytterligare 5 år |
\ |
2 kvinnliga biträden av högre grad |
3,400 |
1,400 |
4,800 |
och 200 kr. efter än ytter- |
1,800 |
1 kvinnligt biträde av lägre grad . |
1,500 |
500 |
2,000 |
ligare 5 år; skolande av |
|
5 kvinnliga biträden av lägre grad |
7,500 |
2,500 |
10,000 |
ålderstillägget 100 kr. |
> 1,600 |
tjänstgöringspenningar. |
|||||
1 förste vaktmästare ............ |
1,800 |
750 |
2,550 |
100 kr. efter 3 år, 100 kr. |
1,800 |
1 vaktmästare ...... |
1*500 |
700 |
2,200 |
efter ytterligare 3 år och |
|
3 vaktmästare .. . |
4,500 |
2,100 |
6^600 |
100 kr. efter än ytterli- |
| 1,600 |
gare 3 år. |
|||||
Summa |
113,750 ! |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. 5.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —
skall å hans lön avdragas 400 kronor.
Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.
Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.
1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet
av viss i bankoutskottets utlåtande nr 46 omförmäld utredning, tills vidare förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare.
1919 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för tiden från och med
den 1 juli 1919 till samma års slut förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning,
icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare.
*) Den i 1918 års reglemente intagna staten skall gälla till utgången av år 1919 med undantag
för förste vaktmästaren och vaktmästarna, för vilka den här ovan intagna staten skall gälla från
och med ingången av år 1919.
70
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Stat för riksdagsbiblioteket.
Tjänst- |
||||||
• |
Lön |
görings- pen- |
örts- tillägg |
Summa |
llderstillägg till lön |
|
- |
ningar |
|||||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
||
3 ledamöter i styrelsen, arvo- |
||||||
den ä 500 ....................... |
— |
— |
— |
1,500 |
||
1 riksdagsbibliotekarie ......... |
5,000 |
2,500 |
600 |
8,100 |
600 kr. efter 5 år. |
|
1 andre bibliotekarie............ |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
|
1 d:0 |
2,200 |
1,500 |
300 |
4,000 |
efter ytterligare 5 år |
|
Föreståndaren för expeditio- |
terligare 5 år. |
|||||
nen, arvode ............. |
— |
— |
— |
1,000 |
||
100 kr. efter 3 år, 100 kr. |
||||||
1 förste vaktmästare ............ |
1,100 |
650 |
150 |
1,900 |
efter ytterligare 3 år |
|
1 vaktmästare ............... |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
och 100 kr. efter än yt- |
|
terligare 3 år. |
||||||
Summa |
22,100 |
Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.
Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från
och med år 1919.
övervaktmästare
övermaskinist ..
förste eldare .....
portvakt..........
1 d:o
Lön Kr. |
Tjänst- görings- pen- ningar Kr. |
Summa Kr. |
Ålderstillägg till lön Kr. |
Pen- sions- under- lag Kr. |
2,100 |
1,300 |
3,400 |
1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter |
|
2,100 |
1,300 |
3,400 |
/ ytterligare 5 år. |
> Z,zUU |
1,600 |
650 |
2,250 |
1 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter |
1,600 |
1,500 |
650 |
2,150 |
5- ytterligare 3 år och 100 kr. |
|
1,500 |
650 |
2,150 |
efter än ytterligare 3 år. |
|
13,350 |
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Summa
Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.
Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.
Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elektricitet.
Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.
Bankoutskottels memorial Nr 86.
71
Stat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år
1920.!)
Tjänst- |
Orts- tillägg |
||||
Lön |
görings- pen- ningar |
Summa |
Ålderstil] ägg till lön |
||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
Justitieombudsmannen ......... |
8,000 5,600 |
3,000 |
11,000 |
||
1 expeditionssekreterare ...... |
2,500 |
— |
8,100 |
600 kr. efter 5 år. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
|
1 registrator och biträdande |
efter ytterligare 5 år och |
||||
2,900 |
1,600 |
, _ |
4,500 |
500 kr. efter än ytter-ligare 5 år. |
|
200 kr. efter 5 år, 200 kr. |
|||||
efter ytterligare 5 år och |
|||||
1 kvinnligt biträde av lägre grad t |
1,500 |
500 |
2,000 |
gare 5 år; skolande av 1 efter ytterligare 3 år och |
|
900 |
550 |
150 |
1,600 |
||
j gare 3 år. |
|||||
Summa |
| 27,200 |
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.
!) De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelsema skola gälla till utgången av år 1919
med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången
av år 1919.
72
Bankoutskottets memorial Nr 86.
Stat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år
1920.x)
Tjänst- |
Orts- tillägg |
||||
Lön |
görings- pen- ningar |
Summa |
Ålderstillägg till lön |
||
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
|
Militieombudsmannen ......... |
8,000 5,600 |
3,000 2,500 |
11,000 8,100 |
||
1 expeditionssekreterare...... |
600 kr. efter 5 år. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. |
||||
1 byråintendent ................ |
3,800 |
1,700 |
5,500 |
efter ytterligare 5 år och |
|
600 kr. efter än ytter- |
|||||
• |
ligare 5 år. 200 kr. efter 5 år, 200 kr. |
||||
1 kvinnligt biträde av lägre grad |
efter ytterligare 5 år och |
||||
1,500 |
500 |
— |
2,000 |
[• gare 5 år; skolande av |
|
höra lön och 100 kr. |
|||||
100 kr. efter 3 år, 100 kr. |
|||||
1 vaktmästare .................. |
900 |
550 |
150 |
1,600 |
efter ytterligare 3 år och |
100 kr. efter än ytterli-gare 3 år. |
|||||
Summa |
I |
28,200 | |
i |
Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.
*) De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelserna skola gälla till utgången av år 1919
med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången
av år 1919.
Bankoutskottets memorial Nr 86.
73
Pensionsstat.
Kr. |
||
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell......... |
2,500 |
— |
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.......................................... |
2,000 |
|
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman ......... |
1,200 |
|
> sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan |
||
Magnus Stuart ................................................................. |
4,000 |
— |
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander |
1,500 |
— |
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................... |
1,400 |
— |
» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen |
||
Knut von Matem .............................................................. |
3,290 |
— |
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ................. |
3,100 |
— |
Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius...... |
1,200 |
— |
Förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Gösta Miles Karl- |
||
ström.............................................................................. |
1,500 |
— |
Förra notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren |
750 |
— |
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms |
||
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........................... |
500 |
— |
» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida |
||
Olivia Levin, född Vestermark ............................................. |
500 |
— |
Summa kronor |
23,440 |
— |
Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.
Bihang till riksdagens protokoll 1919.
(Uiksgäldskontorets reglemente.)
8 samt.
56 höft. (Nr 86.)
11