Bankoutskottets memorial Nr 77.
1
Nr 77.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1919 kl. l/2 1 e. m.
Memorial angående anslag för utgivande av register till riksdagstrycket
m. rn.
Med överlämnande bland annat av en utav riksdagens kanslideputerade
den 21 sistlidna februari till kamrarnas herrar talmän avlåten
skrivelse hava herrar talmän i skrivelse till bankoutskottet den 2 nästlidna
april hemställt, bland annat, att den med 8:o) betecknade punkten
i gällande bestämmelser angående avlöningen för de vid lagtima riksdag
hos kamrarna, de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens
kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte skall erhålla följande ändrade
lydelse:
»Från och med år 1919 skola genom kanslideputerades försorg och
på sätt de äga närmare bestämma upprättas vederbörliga register för
varje lagtima riksdag mot ett för registrens upprättande och korrekturläsning
avsett redaktörsarvode av 5,000 kronor, varjämte skall utgå ett
arvode till en kontrollant av samma arbete med 1,000 kronor, allt för
riksdag som varar minst 4 månader. För riksdag, som pågår kortare
tid, må ifrågavarande arvoden kunna av kanslideputerade minskas till
.skäliga belopp.»
Kanslideputerades ovanberörda skrivelse är av följande lydelse:
»Avgörandet av frågan huru för framtiden bör förfaras med uppläggandet
och utgivningen av register för varje års riksdagstryck lärer icke längre
kunna undanskjutas. Sedan flera år tillbaka hava tydligen inom riksdagen
meningarna varit delade beträffande detta spörsmål, men med den
■erfarenhet, som under senaste år vunnits, torde dock dessa åsikter i ett
avseende kunna enas — i det nämligen, att så som det för närvarande
är ordnat kan det icke få fortfara. Å detta område härskar numera ett
oefterrättlighetstillstånd, varför bot måste rådas. På ett register av
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 50 höft. (Nr 77.) i9G719 1
Kanslideputerade• -
2
BanJcoutsJcottets memorial Nr 77.
förevarande slag måste nämligen ställas två fordringar av oeftergivlig
art. Den ena är den, att registret är tillförlitligt och med lätthet giver
den ledning, som det är avsett att lämna, och den andra, att det utkommer
så tidigt, att det kan komma till användning, när det kanske
framför allt erfordras eller vid den behandling, som efter varje riksdag
kräves för den ytterligare handläggningen av ärenden, som vid riksdagen
förekommit. Det är framför allt mot sistnämnda fordran som under
senare år i hög grad brutits j och skola kanslideputerade strax här nedan
lämna en redogörelse härför.
Dessförinnan anse sig dock kanslideputerade böra lämna en kort
översikt över de register, som för närvarande utgivas. Denna redogörelse
torde kunna bliva kort, enär dels varje riksdagsman själv redan känner
till dessa register och i allt tall lätt kan skatta sig kännedom om dem, dels
en utförlig redogörelse uti ifrågavarande avseende är lämnad uti andra
kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 17 vid 1917 års
riksdag, till vilken redogörelse kanslideputerade taga sig friheten hänvisa.
Bristfälligheterna i de register, som funnos utarbetade för ståndsriksdagarnas
protokoll, föranledde 1881 års riksdag att besluta upprättande
av ett alfabetiskt ordnat sakregister till riksens ständers protokoll
med bihang för åren 1809—1866. Uppdraget att i detalj planlägga
samt leda utförandet av detta registreringsarbete anförtroddes åt riksdagsmannen
J. Johansson i Noraskog. Detta arbetes stora förtjänster
hava vid upprepade tillfällen blivit framhållna. Så karaktäriserades det
av kanslideputerade vid 1893 års riksdag sålunda: »Ovan omförmälda
sakregister till rikets ständers protokoll har vid användandet visat sig
synnerligen ändamålsenligt och tillfredsställande. Det har befunnits
fylla de anspråk, man på ett dylikt arbete bör kunna ställa i avseende
å överskådlighet och reda.»
Vid 1893 års riksdag beslöts, att i huvudsaklig överensstämmelse
med nämnda register för ståndsriksdagarna 1809—1866 skulle utarbetas
ett alfabetiskt ordnat fullständigt register till kamrarnas protokoll med
bihang för tiden från och med år 1867 till och med aret näst före det,
under vilket registret bleve i manuskript fullbordat, och under Johanssons
i Noraskog ledning utarbetades även detta register, som kom att omfatta
åren 1867—1899. Sedermera har enligt 1912 års riksdagsbeslut
utarbetats ännu ett »epokregister» i huvudsaklig överensstämmelse med
det sistnämnda och omfattande åren 1900 —1910. Detta arbete har verkställts
av doktor Konrad Hagman.
Tillkomsten av registret för ståndsriksdagarna, vilket blev färdigt
1893, förde även med sig en fullständig omläggning av de årliga re
-
Bankoutskott ds memorial Nr 77.
3
gistren över riksdagstrycket. Vid sistnämnda års riksdag gjorde kanslideputerade
framställning om ersättande av förut utgivna register med
ett enda person- och sakregister. I sakregistret borde angivas icke
blott de ställen, varest särskilda frågor i riksdagshandlingarna återfunnes,
utan även i sammanträngd och tydlig form en redogörelse lämnas
för riksdagens åtgärder i viktigare ämnen. I enlighet med denna framställning
beslöt 1893 års riksdag, att för varje år skulle av person, som
kanslideputerade därtill utsåge, upprättas ett register över riksdagens
protokoll med bihang efter i huvudsak samma plan, som legat till grund
för »epokregistret» 1809 —1867. Någon annan ändring beträffande detta
register har sedermera icke vidtagits än att vid 1913 års riksdag tiden
för registrets färdigblivande, som förut varit bestämd till fyra månader
efter riksdagens avslutande, utsattes till tre månader från samma tid
samt att från och med 1915 personregistret ut brutits ur sakregistret och
därefter bildar en särskild avdelning av registret vid sidan av sakregistret.
Jämte dessa båda register har vidare sedan 1897 utarbetats en förteckning
över utskottens utlåtanden, betänkanden och memorial, vilken
förteckning tryckts och bundits i samma band som registret.
Emellertid har bestämmelsen om tiden för årsregistrets utgivande
icke under senare år blivit iakttagen. Registret för 1914 års senare
riksdag, som i realiteten slutade den 30 september, men formellt först
den 17 december 1914, utkom först i början av 1915. Det för sistnämnda
års riksdag utgivna registret utkom visserligen redan den 1 september
1915, men för 1916 års riksdag, som faktiskt åtskildes den 16
juni, ehuru den ej blev formligen upplöst förrän den 16 december, utdelades
den egentliga riksdagsupplagan av registret först den 25 januari
1917. Sistnämnda års riksdag åtskildes i medlet av juni och upplöstes
den 18 december, under det att sakregistret utkom först den 15 april
1918. För 1918 års riksdag har sakregistret ännu icke utkommit och
lärer icke vara att förvänta förr än i nästkommande april månad.
Dessa upprepade förseningar av utgivandet av person- och sakregistren
hava tydligen föranlett utgivandet av ett annat årsregister, som
under senare år utkommit vid sidan av det förut omförmälda. Riksdagens
tryckeriexpedition hade under årens lopp allt mer och mer tagits
i anspråk som upplysningsbyrå i fråga om riksdagstryck och riksdagsärendens
handläggning, och detta gav vid 1912 års riksdag anledning
till att en första stomme utarbetades till det särskilda årsregister, som’
numera och sedan 1913 tryckes och bifogas riksdagstrycket samt kallas
4
Banleoutslcottets memorial Nr 77.
översikt över innehållet och handläggningen av propositioner, motioner
och ärenden vid en viss riksdag med tillhörande uppslagsord.
Redan tillkomsten av berörda översikt ger otvetydigt vid handen vad
avsikten varit med dess av kanslideputerade beslutade utgivande av trycket.
Den har varit avsedd att vara ett interimsregister, intill dess det
av riksdagen beslutade sakregistret hunnit att utkomma. Första villkoret
för att den skulle uppfylla denna fordran har tydligen varit, att den
utkommit omedelbart efter riksdagens slut och vida tidigare än sakregistret.
Hur har nu översikten fyllt denna fordran?
För år 1913, då översikten först utkom, har uppgift icke kunnat
erhållas, år 1914 utgavs arbetet för B-riksdagen den 28 oktober, år 1915
den 6 juli, år 1916 den 31 oktober och för år 1917 den 14 maj 1918.
Yad 1918 beträffar har översikten ännu icke utkommit och lärer icke
vara att emotse förrän i april 1919.
Anledningen till att översikten på detta sätt under senare år måste
drabbas av samma allvarliga anmärkning, som riktas emot sakregistret,
eller att den utkommer alldeles för sent för att komma till användning,
då ett riksdagsregister framför allt behöves eller vid den närmaste tiden
efter riksdagens slut, är uppenbar. Man har vid översiktens utgivande
allt mer och mer glömt bort den bärande tanken för dess tillkomst
eller att den skulle utgöra ett interimsregister, till dess det andra registret
utkommer, och man har i stället fallit för frestelsen att gorå översikten
så innehållsrik och upplysande som möjligt. Man har icke tänkt
på att avsikten med översiktens tryckande har varit att ersätta sakregistret
under en viss kortare tid, icke för alltid. Följden har blivit den
redan nämnda. Översikten utkommer numera på det hela taget icke tidigare
än sakregistret och riksdagen har sålunda nu två register av riksdagstrycket,
men båda utkomma för sent.
Då således dessa tvänne register för närvarande tjäna samma ändamål
eller att utgöra ett upplysande sakregister, men någon anledning
att allt fortfarande sålunda utgiva och bekosta tryckningen av båda
dessa register tydligen icke föreligger, synes man nu böra träffa ett val
emellan dessa. Ett av dem är obehövligt och bör följaktligen icke längre
utkomma. Därest det vidare skulle befinnas, att utgivandet av det register,
man bestämmer sig för, icke kan medhinnas inom den närmaste tiden
efter riksdagens slut, måste man tydligen därjämte vidtaga åtgärder, som
möjliggöra erhållandet av ett interimsregister, intill dess det fullständiga
registret utkommer.
Frågan om valet emellan de tvänne nu utkommande registren har
redan en gång varit föremål för prövning inom riksdagea, men kom då
lianJcoutsJcottets memorial Nr 77.
o
icke längre än till andra kammaren. Vid 1917 års riksdag väcktes inom
nämnda kammare eu motion, däri föreslogs huvudsakligen att åt tryckeriexpeditionens
föreståndare skulle uppdragas att under riksdagens
lopp årligen utarbeta eu översikt enligt planen för den år 1916 utarbetade
översikten samt att den del av dittills varande registret, som utgjordes
av sakregistret, skulle indragas.
Motionen hänvisades till andra kammarens femte tillfälliga utskott,
som i sin tur begärde yttrande i frågan av riksgäldsfullmäktige. Dessa
tillkännagåvo icke sin mening i frågan utan överlämnade yttranden dels
av riksdagens bibliotekarie d:r V. Gödel, dels av f. d. riksbibliotekarien
d:r E. W. Dahlgren. Den förstnämnde fann sig icke kunna tillstyrka
förslaget, att sakregistret utbyttes emot översikten, under det att den
senare i huvudsak tillstyrkte motionen. Kanslideputerade, som jämväl
yttrade sig i frågan, anslöto sig till sistberörda uppfattning, varuppå
emellertid utskottet efter en längre utredning avstyrkte motionen. När
frågan sedermera förekom i kammaren, visade sig meningarna vara synnerligen
delade. Efter votering beslöts bifall till utskottets avstyrkande
hemställan, men dock med den ändring, att ett i utskottets motivering
förekommande uttalande därom, att det syntes vara onödigt att belasta
riksdagskostnaderna med tryckning av »översikten» vid sidan av årsregistret,
skulle utgå. Frågan om vilket av de båda registren skulle föredragas
lämnades således allt fortfarande öppen.
Då nu kanslideputerade gå att intaga ställning till den föreliggande
frågan, vilja kanslideputerade till en början förklara, att vart och ett
av de båda registren har vissa fördelar, som det andra saknar. »Översikten»
synes hava flera uppslagsord, och det är därför lättare att där
finna den anvisning till riksdagstrycket, som man önskar. Den redogörelse,
som lämnas för riksdagsbeslutens innehåll, synes däremot efter
dess nuvarande plan icke ägnad att städse bliva tillfredsställande. Man
får veta, om det väckta förslaget blivit av vederbörande utskott tillstyrkt
eller avstyrkt, helt, delvis eller med någon ändring. För innehållet av
ändringen lämnas i noter en kortfattad redogörelse och sedermera får
man upplysning, huruvida utskottets hemställan blev bifallen eller avslagen,
varjämte man kan av lämnade uppgifter draga slutsatser, huruvida
debatter förekommit i kamrarna eller icke. Någon närmare redovisning
av innehållet utav riksdagens beslut lämnas däremot icke. I avseende
å användbarheten av redogörelsen för riksdagsbeslutens innehåll
är översikten således uteslutande beroende på noternas avfattning. Så
kortfattade som dessa äro och måste bliva lära de icke heller kunna
6
BankoutsJcottets memorial Nr 77.
anses vara tillräckligt upplysande, utan torde man i de flesta fall vara
nödsakad att gå till själva riksdagshandlingarna.
övergår man därefter till granskning av sakregisret, så innehåller
detta ingen som helst redogörelse för innehållet av utskottens betänkanden
eller huruvida debatter förekommit eller icke. Å andra sidan har
sakregistet en ovärderlig förtjänst däruti, att det, naturligen dock mången
gång i betydligt sammanträngd form, lämnar en redogörelse för
riksdagsbeslutets innehåll i varje fråga, den s. k. »klämmen». Detta är
en synnerligen stor fördel. Den som är något så när inne i riksdagsarbetet
kan, om han vill undersöka, huruvida vid en riksdag förekommit
något av intresse för en viss fråga, av denna redogörelse bedöma,
om någon anledning förefinnes att gå till riksdagshandlingarna eller icke.
Redovisningen av klämmarna får så att säga en viss officiell prägel;
och man känner sig äga mera visshet om en tillförlitlig redovisning av
vad vid riksdagen förekommit än vad ovan omförmälta noter i översikten,
huru omsorgsfullt utarbetade de än må vara, äro ägnade att giva.
Med hänsyn härtill hava kanslideputerade kommit till den bestämda
övertygelsen, att vid valet emellan ifrågavarande tvenne årsregister sakregistret
är att föredraga framför översikten.
Härtill kommer ännu en sak. Alla torde vara ense därom, att det
s. k. epokregistret är upplagt efter en synnerligen väl uttänkt plan och
är ägnat att bliva ett andligt standardverk för senaste århundrades riksdagshistoria.
Att vidtaga någon genomgripande föränd lång i fråga om
det registrets fortsatta utgivande lärer icke på allvar ifrågasättas. Nu
är emellertid sakregistret utarbetat efter samma plan som epokregistret
och utgivaren av det senare har endast att inarbeta de olika årsregistren
i epokregistret. Skulle nu årsregistren uppläggas på helt annat sätt,
bleve man för epokregistrets utgivande nödsakad att börja omigen
ifrån början med därmed följande tidsutdräkt och ökade kostnader.
Vad beträffar tiden för årsregistrets utkommande så äro av kanslideputerade
hörde sakkunnige, huru stora meningsskiljaktigheter i övrigt
än råda emellan dem, ense därom att på kortare tid än tre månader
efter riksdagens slut är det icke möjligt att utgiva sakregistret. Ovannämnda
andra kammarens tillfälliga utskott anförde i sitt redan åberopade
utlåtande, att anledningen till att sakregistret icke kunde bliva
färdigt tidigare än tre månader efter riksdagens avslutande vore den, att
sättningen av detsamma ej kunde påbörjas, förr än hela registret förelåge
färdigt, då ju i det allra sista riksdagstrycket kunde förekomma ett
ärende, vars uppslagsord vore sådant, att det skulle placeras i början
av det tabellariska registret. Detta skäl gäller tydligen allt fortfarande.
Bankoutskottets memorial Nr 77.
7
Erfarenheten har emellertid visat att, även om riksdagen skulle
bestämma sig för »översikten» såsom årsregister, så skulle följden ifråga
om tiden för utgivningen bliva densamma. Det är tydligt, att ett register,
som skall lämna någon redogörelse för riksdagshandlingarnas
innehåll, icke kan erhållas förr än efter tidigast tre månader, sedan riksdagen
slutat.
Kanslideputerade hava därför haft att taga under övervägande, huruvida
möjlighet kan förefinnas att erhålla ett interimsregister i avvaktan
på innehållsregistret. I denna fråga hava kanslideputerade emottagit
en »P. M.» av riksdagsbibliotekarien dr Gödel. Han har däri
föreslagit, att registret skulle uppdelas och utgivas i tvenne delar, en
»översikt över riksdagsärendenas behandling» och ett »person- och sakregister
över riksdagens protokoll med bihang». Den förstnämnda skulle
omfatta
a) Tabellariska uppgifter rörande propositioner, motioner, betänkan
den
och skrivelser, uppställda enligt en särskild bifogad plan.
b) Förteckningar över propositioner, motioner, betänkanden och
skrivelser.
c) Uppslagsord, hänvisande till resp. proposition, motion etc. samt
beträffande ärenden, som däri ej kommit till behandling, till
resp. plats i protokollen.
Denna översikt borde kunna föreligga i tryckt skick senast 15 dagar
efter den tid, då samtliga däri åberopade handlingar utkommit av
trycket. Omfattningen av densamma syntes komma att belöpa sig till
omkring 200 sidor.
Person- och sakregistret skulle redigeras i huvudsaklig överensstämmelse
med det nuvarande registret, varvid dock förteckningen över utskottens
utlåtanden, såsom avsedd att ingå i den ovannämnda översikten,
skulle bortfalla. Detta register borde kunna föreligga i tryckt skick 2 V*
månader efter översiktens utgivande eller således senast 3 månader efter
samtliga riksdagshandlingars utkommande från trycket.
Registrens utarbetande skulle anförtros åt en redaktör, och borde
för arbetets övervakande utses en kontrollant. Arvodet för redaktören
syntes lämpligen böra sättas till 3,500 å 4,000 kronor och för kontrollanten
till 700 å 800 kronor. Arvodet till redaktören borde utgå månatligen
efter godkännande av kontrollanten.
Över den sålunda framlagda planen hava kanslideputerade begärt
yttrande av den ene utav utgivarna av den nu utkommande »översikten»,
tryckeriexpeditionens föreståndare fil. kand. J. P. Velander. Den kritik,
som han i det avgivna yttrandet ägnat förslaget, är mycket skarp, men
8
Bankoutskottets memorial Nr 77.
har icke på kanslideputerade verkat övertygande i den mån den riktar
sig emot det fortsatta utgivandet av sakregistret. Huruvida planen för
interimsregistret är av beskaffenhet att böra fastställas till efterföljd,
därom torde icke vara erforderligt att redan nu uttala en bestämd mening.
Vad som emellertid därvid måste fasthållas är, att för detta interimsregister,
som endast är avsett att komma till användning under
en tid av 21/» månader, icke få ifrågakomma några sådana innehållsredogörelser,
som den nuvarande »översikten» lämnar, utan endast en
naken hänvisning till de handlingar i riksdagstrycket, däri en viss fråga
blivit behandlad. Utan att denna regel vidhålles, kommer jämväl den
nya översikten att svälla ut och dess utgivande bliver försenat.
Kanslideputerade hava därför funnit sig böra ansluta sig till den
tanken i det av dr Gödel framlagda förslaget för utgivande av riksdagsregistren
för framtiden, att ett interimsregister utgives, avsett för
tiden, till dess ett fullständigt sakregister kan hinna utkomma.
När kanslideputerade sålunda anse, att det nu utkommande sakregistret
allt fortfarande bör utgöra huvudregistret, så göra de det under
den uttryckliga förutsättningen, att alla de möjliga förbättringar vidtagas,
som äro ägnade att underlätta sakregistrets användande. Sålunda
böra nya uppslagsord införas, de ämnen av vitt skillt innehåll, vilka för
närvarande äro sammanförda under ett enda huvudord, fördelas under
mindre omfattande ord, samt slutligen, där så lämpligen kan ske, anvisningar
lämnas icke endast till viss proposition eller riksdagsskrivelse
utan jämväl till den sida därstädes, där ämnet behandlas. Åven i övrigt
bör man sträva efter att göra sakregistret så lätt användbart som
möjligt.
Kostnadsfrågan har hitintills icke blivit av kanslideputerade berörd.
Vid 1893 års riksdag bestämdes redaktörsarvodet för utgivandet av varje
lagtima riksdags person- och sakregister till 1,000 kronor. Detta arvode
höjdes år 1905 till 1,500 kronor och år 1913 till 2,000 kronor, varjämte
år'' 1917 bestämdes, att ett tillfälligt arvodestillägg av 15 procent skulle
utffå å nämnda arvode, och blev arvodet år 1918 vidkommande samma
års riksdagsregister förhöjt till 2,500 kronor.
För utarbetandet av den nuvarande översikten har allt hitintills
någon annan särskild ersättning icke utbetalats än att för 1917 års översikt
tillerkändes åt ett anlitat biträde ett belopp av 822 kronor. Arbetet har
verkställts av tryckeriexpeditionens föreståndare och en annan där anställd
tjänsteman, och torde det kunna sägas att då det fullgjorts å tid,
då arvode uppburits, vilket vad tryckeriföreståndaren beträffar under de
senaste åren inträffat under så gott som hela året, har gottgörelse på så
-
Bankoutskottets memorial Nr 77.
9
dant sätt utgivits. Emellertid har av nämnda föreståndare häremot erinrats,
att ifrågavarande arbete av honom utförts å övertid och att det
av honom uppburna arvodet endast kan anses utgöra gottgörelse för
hans arbete såsom chef för tryckeriexpeditionen.
Dr Gödel föreslår nu ett arvode till redaktören av 3,500 å 4,000
kronor, varjämte han hemställt om ett kontrollantsarvode av 700 å 800
kronor. En av anledningarna till att utgivandet av sakregistret försenats
i så hög grad som skett torde säkerligen få sökas däri, att arvodet
varit satt så lågt, att arbetets fullgörande betraktats och utförts såsom
en bisysselsättning.
Med den stora betydelsen för arbetet inom både riksdagen och förvaltningen,
som ett väl utfört och snabbt tillgängligt register till riksdagstrycket
har, måste sådana anstalter träffas, att den, som upprättar
detsamma, gör detta arbete till sin huvudsysselsättning. Uppdrager man
åt en och samma person att både upprätta epokregistret och de två
årsregistren, så bliver säkerligen denna persons tid fullt upptagen. Det
måste emellertid då också ordnas så, att han varder avlönad i förhållande
härtill. För epokregistret utgår för närvarande i enlighet med ett
mellan riksgäldskontoret och doktor Hagman upprättat kontrakt ett
arvode av 500 kronor i månaden; och är detta arbete beräknat att fortlöpa
under en tid av tre år.
Med hänsyn härtill och till de stora fordringar, som, på sätt nämnt
är, måste ställas på utgivaren av registren, finna sig kanslideputerade
icke kunna stanna vid det belopp av 3,500 å 4,000 kronor, som föreslagits
av doktor Gödel, utan anse sig kanslideputerade böra föreslå ett
belopp av 5,000 kronor för år. Doktor Gödels förslag om anställandet
av en kontrollant finna kanslideputerade jämväl böra vinna bifall. Åven
i fråga om förslaget att avlöna denne med ett belopp av 700 å 800
kronor finna kanslideputerade eu förhöjning böra göras. Då man måste
begära, att kontrollanten ständigt följer registreringsarbetets fortgång
och övervakar, att detta sker tillförlitligt och snabbt, lärer ett årsarvode
av 1,000 kronor vara det lägsta, som bör ifrågakomma.
Emot den av doktor Gödel föreslagna översikten har av tryckeriexpeditionens
föreståndare bland annat anmärkts, att den skulle komma
att betinga en oskäligt hög kostnad av cirka 13,000 kronor. Det är
tydligt, att en sådan utgift måste anses för hög, då det gäller ett arbete,
som är avsett att komma till användning under endast en helt kort tid,
och måste kanslideputerade låta sig angeläget vara att få kostnaden för
interimsregistret nedbringad.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 50 höft. (Nr 77.)
1967 19 2
10
JBankoutsJcottets memorial Nr 77.
Enligt kanslideputerades åsikt bör således utgivandet av den nu
utkommande »översikten» för framtiden upphöra och i stället dels personoch
sakregister utgivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu
sker dels ett interimsregister utkomma av kortfattat innehåll och innefattande
jämväl förteckning över utskottsutlåtanden.
I sammanhang härmed torde böra påpekas, att om riksdagen skulle
ansluta sig till denna kanslideputerades mening och registreringsarbetet
för framtiden ske efter denna plan, så lärer man dock icke kunna begära,
att den korta tid för registrens utkommande, som ställts i utsikt,
varder iakttagen i fråga om innevarande års riksdag, då en icke ringa
del av riksdagen lärer komma att förflyta, innan beslut bliver fattat och
arbetet följaktligen kan igångsättas.
Yad slutligen beträffar innehållet av det riksdagens beslut, som nu
erfordras, så lärer detta icke behöva omfatta utgivandet av person- och
sakregistren, ty 1893 års beslut innehöll, att dessa skulle utgivas för
den kommande tiden, intill dess annorlunda kunde av riksdagen bliva
bestämt. Då förteckningen över utskottens utlåtanden utkommit allt
sedan 1897 utan något riksdagens beslut, lärer icke heller något beslut
härom vara erforderligt. Något riksdagens beslut om utgivandet av den
nu utkommande översikten har icke fattats, men väl låg det under
andra kammarens beslut vid 1917 års riksdag, att denna översikt skulle
allt fortfarande utgivas. Skulle emellertid riksdagen bifalla vad kanslideputerade
i övrigt här nedan föreslå, lära de emellertid vara oförhindrade
att besluta om upphörandet av den nu utkommande översikten.
Det beslut, som måste begäras av riksdagen, synes sålunda kunna
inskränka sig till anslående av ökat anslag till redaktörsarvode för årsregistrens
utarbetande samt därjämte särskilt kontrollantsarvode.
Kanslideputerade anse sig emellertid böra framhålla, att, då fil. kand.
Velander uppenbarligen utfört ett synnerligen förtjänstfullt arbete genom
utarbetandet av den hitintills utgivna översikten samt hela systemet med
densamma tydligen ligger till grund för den nya översikt, som av doktor
Gödel föreslagits, kanslideputerade varit sinnade att väcka förslag om
att tillerkänna fil. kand. Velander en lämpligen avpassad gratifikation.
Då emellertid frågan om fil. kand. Velanders pensionering, vilken redan
lärer varit på tal inom riksgäldsfullmäktige, snart torde komma att
upptagas, synes det vara lämpligare att, i enlighet med av fil. kand.
Velander uttryckt önskan, vid bestämmande av pensionens belopp hänsyn
toges till det arbete, han sålunda utfört.»
Bankoutskottets memorial Nr 77. 11
Såsom kanslideputerade framhålla, torde man icke längre böra undanskjuta
frågan, huru för framtiden bör förfaras med uppläggandet och
utgivningen av register för varje års riksdagstryck. Alla torde nämligen
vara ense därom, att förhållandena på detta område, sådana de för närvarande
äro ordnade, icke kunna få fortfara. För att kunna vara till
gagn, något som ju är avsett med registret, måste bland annat uppställas
den fordran, att detsamma utkommer så tidigt, att det kan användas,
när det kanske framför allt erfordras eller vid den behandling,
som efter varje riksdag kräves för den ytterligare handläggningen av
ärenden, vilka av riksdagen prövats. Kanslideputerade lämna i sin ovanintagna
skrivelse en redogörelse för de olika register, som för närvarande
utgivas, och tillåter sig utskottet att hänvisa till nämnda redogörelse.
Kanslideputerade erinra vidare, att under de senare åren utgivandet av
såväl sakregistret som den s. k. översikten högst avsevärt försenats.
För 1918 års lagtima riksdag har sålunda ännu intet av omförmälda
registerverk utkommit, vilket givetvis måste vara till men vid ärendenas
handläggning. Enligt vad vederbörande under hand meddelat utskottet,
lärer arbetet med sakregistret numera hava fortskridit så långt, att manuskript
inom den närmaste tiden kan avlämnas för sättning. Det lärer
alltså komma att dröja ännu minst en och en halv månad, innan arbetet
föreligger i färdigt skick. Och vad översikten angår, torde icke heller
denna kunna väntas bliva tillgänglig förr än tidigast omkring den 1
nästkommande juli. För urtima riksdagen förefinnes icke heller något
register. Kanslideputerade lära icke heller förr än under sistlidna mars
månad hava träffat uppgörelse om utgivande av ett sådant register.
Översikten har ju ursprungligen varit ämnad att tjäna såsom ett slags
interimsregister. Men sådana omständigheterna faktiskt utvecklat sig,
har det ingalunda kommit att fylla detta ändamål utan genom dess utvidgning
och av andra orsaker har arbetet fördröjts, och följden
har blivit den av kanslideputerade angivna eller att riksdagens båda
registerverk utkomma för sent, varigenom de förfela sitt syfte. Nu
anförda omständigheter torde tillräckligt motivera, att åtgärder snarast
möjligt böra vidtagas, så att en bättre ordning på detta område kommer
till stånd. Det gäller, såsom kanslideputerade framhålla, att träffa ett
avgörande om vilketdera av dessa register man för framtiden bör bestämma
sig för, då ju naturligen båda verkens fortsatta utgivande icke
vidare bör ifrågakomma.
Utskottet kan för sin del icke annat än instämma med kanslideputerade
däri, att sakregistret nog torde vara att föredraga framför
översikten, naturligen med iakttagande av att nya uppslagsord införas
Utskottet.
12
Banhoutslcottets memorial Nr 77.
och att för övrigt nödiga förbättringar genomföras; och anser sig utskottet
därför med hänsyn till föreliggande omständigheter böra biträda
kanslideputerades förslag i detta avseende.
Vad beträffar kostnaden för berörda arbete, har riksdagsbibliotekarien
beräknat ett redaktörsarvode av 3,500 å 4,000 kronor, varjämte han
hemställt om ett kontrollantsarvode av 700 å 800 kronor. Dessa beräkningar
hava kanslideputerade funnit vara för låga och i stället föreslagit,
att redaktörsarvodet måtte sättas till 5,000 kronor och kontrollantsarvodet
till 1,000 kronor. Mot det förra beloppet synes utskottet icke
vara något att erinra. Däremot torde man med allt skäl kunna ifrågasätta,
huruvida någon kontrollant över huvud taget är av behovet påkallad.
Under förutsättning att arbetet anförtros åt en därtill fullt
kompetent och pålitlig person, synes utskottet något kontrollantskap
knappast vara erforderligt och torde vid sådant förhållande det föreslagna
beloppet kunna inbesparas.
Vidkommande härefter tiden för årsregistrets utkommande, synas
alla vara ense därom, att på kortare tid än 3 månader efter riksdagens
avslutande och sedan samtliga handlingar blivit tillgängliga det icke vore
möjligt att medhinna arbetets utgivande. Häremot torde man icke kunna
framställa någon erinran. Under sådana förhållanden lärer man emellertid
böra taga under övervägande huruvida icke under tiden något
slags interimsregister kan erhållas. Kanslideputerade hava i detta avseende
vänt sig till riksdagsbibliotekarien, vilken också framställt förslag
om utgivande av en »översikt över riksdagsärendenas behandling», vilket
arbete borde kunna utkomma senast 15 dagar efter den tid, då samtliga
däri åberopade handlingar utkommit av trycket. I avseende å denna
översikt har tryckeriexpeditionens föreståndare, vilken jämväl hörts i
ärendet, anmärkt bland annat, att densamma skulle komma att betinga
en oskäligt hög kostnad, nämligen omkring 13,000 kronor. Med anledning
härav och då jämväl kanslideputerade ansett kostnaden kunna nedbringas,
har bankoutskottet under hand vänt sig till riksdagsbibliotekarien,
vilken till utskottet inkommit med ett nytt förslag i ämnet. Enligt
hans i ärendet ingivna skrivelse, vilken såsom bilaga fogats vid detta
memorial, skulle ifrågavarande interimsregister erhålla formen av en
liggare, till vilken skulle fogas en särskild avdelning, ett uppslagsregister,
allt med en uppställning och anordning enligt skrivelsen jämväl
bilagt förslag. Kostnaden för tryckning och papper m. m. har av riksdagsbibliotekarien
beräknats till omkring 3,500 kronor.
Utskottet vill för sin del ansluta sig till sist omförmälda förslag
såsom enligt utskottets mening praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt.
Bankoutskottets memorial Nr 77.
13
För innevarande års riksdag lärer man emellertid icke kunna begära,
att de ifrågavarande registren skola medhinnas inom den angivna tiden,
då ju detta förutsätter, att redan från riksdagens början ett s. k. kortregister
upplägges.
Det beslut, som måste begäras av riksdagen, synes kunna inskränka
sig till fastställande av ökat anslag till redaktörsarvode för årsregistrens
utgivande, varom stadgande torde böra inflyta i punkt 8:o) av ovanberörda
avlöningsbestämmelser.
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit något
att erinra mot talmännens förslag i övrigt, hemställa,
att riksdagen, i anledning av kamrarnas herrar
talmäns förevarande framställning, må besluta, att punkten
8:o) i gällande bestämmelser angående avlöningen
för de vid lagtima riksdag hos kamrarna, de ständiga
och tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anställda
tjänstemän och vaktbetjänte skall erhålla följande
ändrade lydelse:
»Från och med år 1919 skola genom kanslideputerades försorg och
på sätt de äga närmare bestämma upprättas vederbörliga register för
varje lagtima riksdag mot ett för registrens upprättande och korrekturläsning
avsett redaktörsarvode av 5,000 kronor, beräknat för riksdag,
som varar minst 4 månader. För riksdag, som pågår kortare tid, må
ifrågavarande arvode kunna av kanslideputerade minskas till skäligt
belopp.»
Stockholm den 27 maj 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDEN STJERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, Neiglick, Wickman, Boos,
Enhörning och Modig samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Bogren, Borg, Sommelius, Jonsson i Gumboda,
Edbom och Borggren.
1998 19
14
BankoutsTcottets memorial Nr 77,
Reservation
av herrar Neiglick, Bogren och Sommelius, vilka yrkat, att ifrågavarande
anslag måtte bestämmas till 6,000 kronor.
Bilaga.
Till Riksdagens bankoutskott.
På anmodan av bankoutskottets delegerade för utredning rörande register
till riksdagens protokoll med bihang att inkomma med förslag rörande lämpligt
interimsregister ävensom kostnaderna för detsamma får undertecknad härmed
vördsamt anföra följande.
Då det vanliga årsregistret över riksdagens protokoll med bihang, särskilt
med hänsyn till den fullständighet och noggrannhet, som av detsamma kräves,
ej lärer kunna föreligga i färdigt skick förrän vid pass tre månader efter riksdagens
avslutande, har det synts behövligt att äga tillgång till ett interimsregister
för att medelst detsamma kunna komma tillrätta i det vidlyftiga riksdagstrycket.
Mig synes, att ett dylikt interimsregister för att tillgodose de nödvändigaste
behoven bör få formen av en liggare, till vilken fogas en särskild avdelning,
ett uppslagsregister. Liggaren redogör i tabellarisk form för ärendenas
behandling, och uppslagsregistret består av alfabetiskt ordnade sakord med hänvisningar
till vederbörliga handlingar. Det hela uppställes och anordnas enligt
här bifogat prospekt. Detta register bör, därest redigeringen av detsamma
igångsättes vid riksdagens början, föreligga i färdigt skick vid pass 15 dagar
efter den tid, då samtliga däri åberopade handlingar utkommit från trycket.
Omfattningen av ett dylikt interimsregister skulle enligt sannolikhetsberäkning
komma att uppgå till 15 8-sidiga tryckark av det nuvarande årsregistrets
format, och kostnaderna för detsamma, räknade efter nuvarande höga priser,
ställa sig på följande sätt!
Sättning och tryckning ä kronor 190 per ark .............................. kronor 2,850: —
Normalpapper för en upplaga av 1,000 ex. ä 3,3 öre per ark...... » 495: —
Lumppapper för en upplaga av 80 ex........................................... » 150: —
Summa kronor 3,495
Stockholm den 7 maj 1919.
Vilhelm Gödel.
Bankoulskottets memorial Nr 77.
15
Förslag
till interimsregister över riksdagstrycket.
Avd. 1. Liggare.
Proposition. Motion. Interpellation.
5. Ändrad lydelse av § 11 i lagen |
Uti. |
Skr. |
Prot. |
||||
Sami. |
Avd. |
Nr. |
Sida. |
Nr. |
Punkt. |
FK. |
AK. |
9 |
i |
24 |
55 |
19, 53 |
21, 49 |
Avd. 2. Uppslagsregister.
(Tryckes i två spalter å sidan.)
Litterär äganderätt, P. 5 (resp. M 1:5,
M II: 5, I 5).