Bankoutskottets utlutande Nr od.
1
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1919 kl. l;i 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning
angående vissa ändringar i avlöning sstaten för
riksgäldskontor et in. m.
I skrivelse till bankoutskottet den 20 mars 1919 hava fullmäktige
i riksgäldskontoret gjort de framställningar om ändringar i avlöningsstaten
för nämnda kontor, varom här nedan vidare förmäles:
»I en den 30 maj 1918 till bankoutskottet avlåten skrivelse hemställde fullmäktige
om sådan ändring av bestämmelsen i § 32 avd. 2 d) i gällande reglemente
för riksgäldskontoret, att fullmäktige måtte bemyndigas att till extra ordinarie
tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för extra arbeten
inom kontoret använda erforderligt belopp. Efter att hava erinrat om, att i de
reglementen för riksgäldskontoret, som utfärdats av 1915, 1916 och 1917 års riksdagar,
funnits föreskrivet, att fullmäktige skulle äga att för ifrågavarande ändamål
använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor årligen, anförde fullmäktige till stöd
för sin berörda hemställan följande.
Då fullmäktige år 1915 avläto framställning om höjning av ifrågavarande
anslagsbelopp från förutvarande 11,000 till 12,000 kronor, voro i riksgäldskontoret
anställda sammanlagt sju extra biträden, därav fyra manliga och tre kvinnliga.
Under den därefter följande starka ökningen av arbetet inom riksgäldskontoret,
särskilt å dess kamerala avdelning, hade de extra biträdenas antal måst hastigt
ökas och utgjorde vid tiden för framställningens avgivande tjugufem, därav åtta
manliga och sjutton kvinnliga. Till följd av såväl ökningen av biträdenas antal
som ock den genom utbetalning av krigstidstillägg föranledda tillfälliga höjningen
av deras avlöning hade ovanberöida förslagsanslag blivit alldeles otillräckligt och
måst i mycket hög grad överskridas. Under år 1916 utbetalades från detsamma
23,637 kronor 21 öre och under år 1917 37,885 kronor 88 öre. Under år 1918
syntes beloppet komma att uppgå till minst 60,000 kronor. Vid anförda förhållanden
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 88 höft. (Nr 53 — 54.) 1
9
Bankoutskottets utlåtande Nr do’.
borde enligt fullmäktiges mening ifrågavarande bestämmelse i reglementet icke
kvarstå oförändrad, och framhöllo fullmäktige, att, då det under rådande förhållanden
vore svårt att beräkna vad som under ett kommande år kunde erfordras för den
extra personalens avlöning, det lämpligaste syntes vara, att förevarande stadgande
i reglementet formulerades i överensstämmelse med vad som gällde beträffande den
extra personalen vid riksdagens hus, d. v. s att fullmäktige för det ifrågavarande
ändamålet skulle äga disponera erforderligt belopp.
Med anledning av denna fullmäktiges framställning uttalade bankoutskottet
i skrivelse till fullmäktige av den 8 juni 1918, att av framställningen framginge,
att antalet extra biträden, särskilt å riksgäldskontorets kamerala avdelning, högst
avsevärt ökats och att kostnaderna härför nått en höjd, som icke syntes stå i
rimligt förhållande till den år 1917 fastställda ordinarie avlöningsstaten för riksgäldskontoret.
Utskottet, som icke ansåg sig då kunna yttra sig om, huruvida
några inskränkningar skulle kunna äga rum, framhöll, att det ville synas utskottet
som om anledning kunde föreligga att till ordinarie stat överflytta någon eller några
av ifrågavarande extra befattningar. Då utskottet fann en närmare undei sökning
erforderlig i dessa avseenden liksom beträffande anslagets belopp, anhöll utskottet
att vid 1919 års riksdag få emotse en sådan utredning jämte det förslag, som
därav kunde föranledas. .
Sedan den av bankoutskottet sålunda begärda utredningen nu blivit verkställd.
få fullmäktige därmed framlägga resultatet av densamma.
I skrivelse till bankoutskottet av den 1 februari 1917 avgåvo fullmäktige
förslag till omorganisation av riksgäldskontorets räkenskaps- och kassaavdelning
och i sammanhang härmed även till inrättande av ett antal nya ordinarie tjänstei
å nämnda avdelning samt till lönereglering för samtliga riksgäldskontorets tjänstemän
och vaktmästare. Över denna framställning avgav utskottet den 19 maj 1917
utlåtande (nr 45), och blev utskottets däri gjorda hemställan sedermera av riksdagen
bifallen. . ... ''
Gtenom detta riksdagens beslut genomfördes en ny organisation av rakenskapsoch
kassaavdelningen, varigenom densamma uppdelades på tva skilda byråer, eu
kameral- och en revisionsbyrå. Inom förstnämnda byrå inrättades tre underavdelningar,
räkenskapsavdelningen, obligations- och kupongavdelningen samt statsskuldsboksavdelningen.
Tillika’ uppfördes å riksgäldskontorets avlöningsstat två nya
tjänster, av vilka en inom tredje och en inom andra lönegraden, samt två kvinnliga
biträdesbefattningar. Vidare bemyndigades fullmäktige att, i avbidan på slutförandet-
av beslutad utredning angående ordnandet av riksdagens inre administrativa
och ekonomiska angelägenheter, tills vidare förordna en tjänsteman inom andia giaden
mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkomme en motsvarande
befattningshavare. Slutligen godkändes utskottets förslag till lönereglering för riksgäldskontorets
hela personal. Denna lönereglering jämte inrättandet av ovannämnda
nya tjänster medförde en ökning av de i stat upptagna avlöningarna från ,57,400
kronor till 81,400 kronor.
Under de två år. som förflutit efter det fullmäktiges ovannämnda framställning
avgavs, har riksgäldskontorets rörelse alltjämt ökats, och liar ökningen
varit jämförelsevis större än under de närmast föregående åren. Till följd därav
hava, såsom jämväl framgår av fullmäktiges berörda skrivelse av den 30 maj 1918.
extra arbetskrafter måst anlitas i mycket stor omfattning. Vid nyssnämnda tid
-
Bankoutskottets utlåtande Nr :Vi.
punkt utgjorde, .såsom i skrivelsen meddelades, antalet extra biträden tjugufem,
därav åtta manliga och sjutton kvinnliga. Sedan dess bär antalet ytterligare stigit
ucli utgör nu tjuguåtta, därav åtta manliga och tjugu kvinnliga, vilka samtliga
hava stadigvarande sysselsättning i riksgäldskontor^. Därjämte äro för arbete
huvudsakligen med det år 1918 emitterade premieobligationslånet anställda tillfälliga
biträden till ett antal, som för närvarande uppgår till tjugu, därav tvä manliga
och aderton kvinnliga. Till jämförelse må nämnas, att de ordinäre tjänstemännens
och kvinnliga biträdenas antal är sammanlagt sexton. Kostnaderna för avlöning
av extra personal under åren 1916—1917 finnas angivna i ovan åberopade skrivelse,
av den 30 maj 1918. För år 1918 hava samma kostnader uppgått till 76,776
kronor 23 öre. 1 detta belopp, liksom i de för åren 1916 och 1917 ''angivna, är
medräknad avlöning till extra vaktmästare, men däremot ej den med anledning av
premielånet anställda extra tillfälliga personalens avlöning, vilken till en del bestrides
av inflytande avgifter för förvaring av premieobligationer och i övrigt av
förslagsanslaget till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden.
I likhet med bankoutskottet finna fullmäktige skäl föreligga att vidtaga åtgärder
för undanröjande av det missförhållande, som på grund av arbetets hastiga
ökning kommit att bliva rådande i fråga om antalet av den extra personalen i
riksgäldskontoret i förhållande till de ordinarie befattningshavarna. Någon minskning
av den stadigvarande anställda extra personalen kan enligt fullmäktiges mening
icke ifrågakomma. För arbetets jämna gång skulle det tvärtom vara önskvärt att
ytterligare något öka denna personals storlek, ehuru detta med hänsyn till lokalförhållandena
för närvarande knappast låter sig göra. Den med anledning av
premielånet tillfälligt anställda personalen torde däremot efter hand kunna väsentligt
nedbringas. Vid ovannämnda förhållande kan en bättre proportion mellan ordinarie
och extra arbetskrafter ej åvägabringas på annat sätt än genom uppförande av ett
antal nya tjänster å riksgäldskontorets stat. Såsom nedan kommer att visas, tala
även starka sakliga skäl för en förstärkning av riksgäldskontorets ordinarie arbetskrafter
vad beträffa!’ såväl kansliet som kameralbyrån och revisionsbyrån.
Fullmäktige övergå då först till att behandla förhållandena å kansliet.
I sin förut omförmälda skrivelse av den 1 februari 1917 uttalade fullmäktige
beträffande kansliet, att ökningen av dess arbete visserligen varit betydlig och föranlett
anställande av eu kvinnlig korrespondent och juridiskt bildad amanuens, men
att fullmäktige likväl ej för det dåvarande funne någon ny ordinarie befattning
därstädes vara erforderlig. Förhållandena hava emellertid under den tid, som därefter
förflutit, så förändrats, att ett förstärkande av kansliets ordinarie arbetskrafter
nu måste anses oundgängligt.
Ökningen av kanslipersonalens arbete har i främsta rummet hänfört sig till
de göromål, som åligga riksgäldssekreteraren. Dennes viktigaste göromål bestå i
beredandet till föredragning av inkommande ärenden, uppsättandet av skrivelser och
utlåtanden, verkställande av utredningar samt förandet av protokoll vid fullmäktiges
sammankomster m. in. Nedanstående sammanställning rörande sidantalet i det
renskrivna exemplaret av riksgäldskontorets allmänna och låneprotokoll jämte till
det förra hörande registratur under de senaste tio åren torde giva en god föreställning
om ökningen av riksgäldssekreterarens arbetsbörda.
Itiksyäldskonförets
kansli.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 58.
Antal sidor
År |
Allmänna prot. |
Låne- prot. |
Registra- tur. |
Summa |
|
1909 ............ |
................ 424 |
201 |
167 |
789 |
|
1910 ............ |
................ 440 |
154 |
200 |
794 |
|
1911 ............ |
................ 452 |
178 |
209 |
839 |
|
1912 ............ |
................ 532 |
122 |
219 |
873 |
|
1913 ............ |
............... 530 |
159 |
244 |
933 |
|
1914 ............ |
................ 600 |
174 |
258 |
1,032- |
|
1915 ............ |
................ 610 |
221 |
270 |
1,101 |
|
1916 ............ |
................ 720 |
204 |
286 |
1,210 |
|
1917 ............ |
................ 826 |
193 |
460 |
1,479 |
|
1918 ............ |
................ 871 |
324 |
474 |
1,669 |
Vidare förtjänar framhållas, att riksgäldssekreteraren, vilken tillika är riksgäldskontorets
ombudsman, under de senaste åren erhållit en ny arbetsuppgift, nämligen
att biträda statsskuldbokavdelningen med handläggningen av juridiska frågor,
såsom granskning av arvskifteshandlingar, överlåtelser av inskrivna fordringar in. in.,
samt att i övrigt tillhandagå nämnda avdelning med råd och anvisningar rörande
tillämpningen av det år 1918 utfärdade nya reglementet för den svenska statsskuldboken.
Ifrågavarande arbete kräver redan nu ej ringa tid och kommer säkerligen,
sedan fullmäktige medgivit inskrivning i statsskuldboken av obligationer, tillhörande
det år 1918 upptagna premielånet, att efter hand bliva än mera omfattande.
Den inträdda ökningen av de göromål, som enligt tjänstgöringsordningen
åligga riksgäldssekreteraren, har medfört att han ej ensam kunnat medhinna desamma.
Till följd av svårigheten att erhålla kompetenta extra arbetskrafter för biträde åt
riksgäldssekreteraren hava en avsevärd del av hans göromål måst överflyttas till
den andre ordinarie tjänstemannen å kansliet, regis trätorn och kanslisten. Bland de
göromål, vid vilkas fullgörande denne under senare år biträtt riksgäldssekreteraren,
må nämnas följande: verkställande av utredningar och uppsättande av promemorior
i ärenden, som handläggas av fullmäktige och deras deputerade, uppsättande
av skrivelser till bankoutskottet och utlåtande i anledning av remisser från
Kungl. Maj:t, förande av riksgäldskontorets utgifts- och anteckningsbok, granskning
av ingivna handlingar för lyftning av järnvägslån samt uppsättande av fullmäktiges
berättelser till riksdagen och statsrevisorerna. Den nuvarande innehavaren av
registratorstjäasten har även, allt sedan han år 1900 tillträdde samma tjänst, till
allra största delen ombesörjt riksgäldskontorets utländska korrespondens, ett arbete,
vilket dessförinnan ingick i sekreterarens åligganden. Å andra sidan hava — frånsett
den utländska korrespondensen — den övervägande delen av de göromål, som
enligt gällande tjänstgöringsordning tillhöra registratorstjänsten, måst överflyttas till
extra arbetskrafter; så t. ex. diarieföring, registrering av fullmäktiges protokoll,
expedierande av avgående post ävensom, med vissa undantag, de med vården av
riksdagstrycket förenade göromålen.
Den förskjutning av arbetsfördelningen å kansliet, som sålunda ägt rum och
vilken för registratorn medfört ett arbete av alltmera kvalificerad art, bör enligt
Bankoutskotteta utlåtande, Nr ad.
fullmäktiges mening föranleda till en uppflyttning av hans befattning till eu högre
lönegrad, liksom i sammanhang härmed tjänstens benämning torde böra förändras
till närmare överensstämmelse med det arbete, dess innehavare numera har att fullgöra.
Med avseende härå vilja fullmäktige föreslå, att ifrågavarande tjänstinnehavares
avlöning sättes lika med den, som utgår till tredje gradens tjänstemän i
riksgäldskontoret, nämligen lön 4,300 kronor och tjänstgöringspenningar 2,100 kronor
jämte två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.
''Begynnelseavlöningen skulle då bliva 6,400 kronor och slutavlöningen 7,400 kronor.
Såsom lämplig benämning ä tjänsten vilja fullmäktige föreslå sekreterare. Med
hänsyn till den långa tid, varunder innehavaren av registratorstjänsten H. Ekedahl
till väsentlig del varit .sysselsatt med ifrågavarande mera kvalificerade arbete, synes
det fullmäktige billigt, att, därest tjänsten förändras på sätt fullmäktige ifrågasatt,
innehavaren berättigas att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg å den
förhöjda avlöningen.
Förutom den betydande stegring i riksgäldssekreterarens arbetsbörda, som
under de senast förflutna åren ägt rum, har den alltjämt fortgående utvecklingen
av riksgäldskontorets rörelse även medfört eu avsevärd ökning av kansligöromålen
i allmänhet. Antalet diarieförda ärenden och ankomna brev utvisar .sålunda en ej
obetydlig stegring. Den ovan påvisade ökningen av protokollens omfång har givetvis
föranlett ökat arbete med utarbetandet av register till desamma. Vidare må även
erinras att uppsättandet av föredragnings- och bordläggningslistor, kollationering av
de utskrivna protokollsexemplaren ävensom expeditionsgöromålen i allmänhet numera
taga betydligt mera tid och arbete i anspråk än tillförne.
Såsom ovan är nämnt, har det visat sig nödvändigt att överflytta största
delen av registrator!! enligt tjänstgöringsordningen åliggande göromål från denne
till extra personal. Denna omständighet jämte den allmänna ökningen av kansligöromålen
har medfört nödvändigheten att å kansliet i stor utsträckning anlita extra
arbetskrafter. Såsom biträde åt registrator!! har sedan gammalt varit anställd eu
amanuens med eu arbetstid av cirka två timmar dagligen. Dennes åliggande bestå
huvudsakligen i utarbetandet och renskrivningen av registren till fullmäktiges allmänna
och låneprotokoll, förande av matrikel över personalen i riksgäldskontoret
och vid riksdagens hus ävensom kollationeringsarbete, varjämte lian biträder med
utredningar, uppsättning av promemorior in. m. Sedan i september 1916 finnes å
kansliet ytterligare anställd en amanuens med domareutbildning — jämväl med eu
arbetstid av cirka två timmar dagligen — vilken, bland annat biträder riksgäldssekreteraren
vid uppsättningen av protokollen samt handläggningen av vissa ärenden,
som tillkomma honom i egenskap av ombudsman. Den övriga extra personalen å
kansliet utgöres av två kvinnliga biträden. Det ena av dessa biträden, som avlagt
filosofie magisterexamen i främmande språk, biträder vid utskrivning av utländska
brev samt uppsätter även in- och utländska brev av enklare innehåll. Härjämte
sysselsättes hon med förande av diarium och brevbok, uppsättande av föredragningslistor,
expedierandet av avgående post in. fl. registratorstjänsten tillhörande göromål
ävensom, i den mån tiden medgiver, med renskrivnings- och kollationeringsarbete.
Hennes arbetstid är lika med de ordinarie kvinnliga biträdenas. Det andra å kansliet
anställda kvinnliga biträdet har alltsedan år 1881 verkställt renskrivningen av
riksgäldskontorets protokoll med tillhörande registratur och fullgör fortfarande detta
arbete jämte andra renskrivnings- och kollationeringsgöromål. Hennes dagliga
arbetstid växlar mellan fyra och sex timmar.
6
Bankoutskottets utlåtande AV 55.
Under det att antalet ordinarie tjänstinnehavare å riksgäldskontorets kansli
endast äro två, äro sålunda fyra extra befattningshavare anställda därstädes. Detta
förhållande har sedan lång tid tillbaka vållat ej ringa olägenhet, särskilt under de
tider av året, då de ordinarie tjänstemännen åtnjutit semester eller tjänstledighet.
För undvikande av dessa olägenheter, vilka givetvis framträda allt starkare i den
mån kansliets arbetsbörda ökas, är det enligt fullmäktiges mening nödvändigt att
inrätta en ny ordinarie tjänst, vars innehavare huvudsakligen skulle hava att fullgöra
vanliga registratorsgöromål ävensom ombesörja den inländska korrespondensen
samt biträda med uppsättande av protokollen in. in. Dessutom skulle vården av
riksdagstrycket överflyttas till honom, varjämte han i allmänhet skulle hava att
biträda de övriga ordinarie tjänstemännen. Då de rena registratorsgöromålen torde
komma att kräva endast en mindre del av tjänstgöringstiden, synes det knappast
befogat att benämna tjänstens innehavare registrator, utan vilja fullmäktige föreslå
benämningen notarie. I samband med inrättande av denna nya tjänst kan den
senare av de förut omnämnda amanuensbefattningarna indragas. Däremot torde
det vara nödvändigt att bibehålla den förra, särskilt i betraktande därav, att innehavaren
av den ifrågasatta nya tjänsten ej torde kunna ensam medhinna göromålen
med riksdagstrycket, vilka beräknas kräva en tid av omkring två timmar dagligen.
Därest, såsom sannolikt är, riksgäldskontorets kansli framdeles kommer att befrias
från ifrågavarande göromål, torde indragning av även den andra amanuenstjänsten
kunna ske.
För arbetets behöriga gång är det av vikt att innehavaren av den nya
tjänsten äger erforderlig kompetens — juridisk examen och helst även domareutbildning
— för att kunna under semester och tjänstledighet vikariera för de båda
övriga tjänstemännen å kansliet. Vid sådant förhållande synes hans avlöning ej
kunna sättas lägre än den som enligt gällande stat utgår för tjänst inom andra
lönegraden nämligen lön 8,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,600 kronor samt
två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio års
tjänsgöring.
Då behovet av ett kvinnligt biträde å kansliet med förmåga att utföra arbete
av mera kvalificerad art visat sig vara stadigvarande, torde även en dylik befattning
böra uppföras å ordinarie stat. De göromål, som skulle tillkomma denna befattnings
innehavare, bleve i huvudsak desamma, som nu utföras av det först nämnda
av de två extra biträdena. Då göromålen kräva god språklig utbildning och i
övrigt åtminstone delvis äro av rätt krävande art, bör avlöningen sättas lika med
den, som utgår till riksgäldskontorets kvinnliga biträden av högre grad, d. v. s.
för närvarande lön 1,250 kronor, tjänstgöringspenningar 750 kronor samt två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor efter fem, respektive tio års tjänstgöring. Därest
den högre avlöning, som enligt innevarande riksdags beslut skall från och med år
1920 utgå till vissa i statsförvaltningen anställda kvinnliga biträden, kommer
att tillerkännas även riksgäldskontorets kvinnliga biträden — varom fullmäktige
komma att avlåta särskild framställning — bör förhöjningen givetvis gälla jämväl
nu ifrågavarande biträde, vars avlöningsförmåner i så fall skulle bliva lön
1,700 kronor och tjänstgöringspenningar 700 kronor, jämte tre ålderstillägg, vart
och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år. Begynnelseavlöningen
skulle sålunda bliva 2,400 kronor och slutavlöningen 3,000 kronor. Då emellertid
det kvinnliga biträde, fru Selma Strömbom, född Westerlund, som sedan september
Hankuutskotiets utlåtande Nr fid. <"
1915 innehar anställning ä kansliet för att biträda med utländsk brevväxling in. in.,
redan uppbär ett till 2,000 kronor uppgående ärligt arvode — krigstidstilläggot
oberäknat — torde, i händelse hon befordras till ordinarie biträde av högre grad,
hennes avlöningsförmåner även därefter få förbliva oförändrade och hon sålunda
berättigas att såsom personligt lönetillägg uppbära skillnaden mellan sistnämnda
belopp och de löneförmåner, som enligt avlöningsstaten tillkomma henne.
Härefter övergå fullmäktige att behandla förhållandena a kamoralbyran och
revisionsbyrån.
I ännu högre grad än å kansliet har, såsom framgår av det förut sagda,
arbetsbördan under de senaste åren ökats å nämnda byråer. Denna ökning bär
gjort sig särskilt kännbar för vissa av de högre tjänstemännen — nämligen riksgäldskommissarien,
förste revisorn och föreståndaren för statsskuldbokavdelningen.
liiksgäldskommissariens huvuduppgifter äro dels att i egenskap av föreståndare
för kameralbyrån ordna och leda arbetet å byråns olika avdelningar, dels ock att
såsom omedelbar ledare av en av dessa avdelningar, räketiskapsaodelningen, ansvara
för och till stor del själv handhava arbetet med riksgäldskontorets omfattande bokföring
och vad därmed äger samband. Riksgäldskommissariens tid tages emellertid
numera i så hög grad i anspråk för den förra av nämnda huvuduppgifter, att han
ej längre kan medhinna att ägna den tid, som behöves, åt den sistnämnda, ej mindre
viktiga uppgiften.
I egenskap av föreståndare för räkenskapsavdelningen äger riksgäldskommissarien
till sitt biträde en kammarskrivare, ett kvinnligt biträde av högre grad
samt ett för visst bokföringsarbete anställt extra kvinnligt biträde. Dessa arbetskrafter
äro numera otillräckliga. Ett utökande av avdelningens extra personal
skulle ej medföra nödig lättnad för riksgäldskommissarien, då de arbetsuppgifter,
för vilkas utförande denne är i behov av ytterligare biträde, äro av den art, att
de kräva en person med mera erfarenhet och moget omdöme. Vid sådant förhållande
är det enligt fullmäktiges uppfattning nödvändigt att inrätta en ny ordinarie tjänst
å räkenskapsavdelningen. Med hänsyn till de krav, som måste ställas på innehavaren
av densamma, synes han böra erhålla samma förmåner, som tillkomma
befattningshavare av andra tjänstegraden och lämpligen benämnas förste bokhållare.
Den nye" befattningshavarens huvudsakliga uppgifter skulle bliva att biträda riksgäldskommissarien
med det löpande arbetet å räkenskapsavdelningen, föra vissa
specialräkenskaper, uppgöra de avslutningar och rapporter, som månatligen skola
upprättas, ävensom vara riksgäldskommissarien behjälplig med avslutandet av riksgäldskontorets
huvudbok. Härjämte skulle det åligga ifrågavarande befattningshavare
att lämna biträde med de utredningar och bearbetningar av räkenskapsmaterialet,
som krävas för de förslagsberäkningar rörande riksgäldskontorets inkomster och
utgifter, vilka skola av fullmäktige i december månad varje år avgivas till finansministern
för uppgörandet av finansplanen samt vid slutet av riksdagen till statsutskottet
i och för budgetens uppgörande. Med hänsyn till den stora roll, lånestaten
numera spelar i budgeten, har uppgörandet av ifrågavarande beräkningar blivit en
synnerligen omfattande och invecklad uppgift.
Utöver nu nämnda göromål synes även en annan arbetsuppgift lämpligen
kunna åläggas den ifrågavarande nya befattningshavaren, nämligen utförandet av
Kamer ah
ifrån.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
visst statistiskt arbete rörande upplåningen och statsskuldens förvaltning in. in.
Bristen på en sådan statistik har länge förnummits, och under de senaste åren med
dess forcerade arbete å riksgäldskontorets verksamhetsområde allt mer gjort sig
gällande. Med skäl kan anmärkas, att den viktiga gren av statsförvaltningen, som
riksgäldskontoret handhaver, är på ett synnerligen svagt sätt representerad inom
finansstatistiken. De utdrag av riksgäldskontorets huvudbok, som årligen offentliggöras,
äro för en större allmänhet föga vägledande. Ej minst med hänsyn till
främjandet av statskrediten torde publicerandet av i överskådlig form uppställda
uppgifter rörande statsskulden och dess förvaltning vara synnerligen önskvärt. Det
ovannämnda utdraget ur riksgäldskontorets huvudbok torde därvid lämpligen böra
ersättas med en riksgäldkontorets årsbok. Det huvudsakliga arbetet med utarbetandet
av nämnda publikation torde lämpligen kunna anförtros åt här ifrågavarande
befattningshavare.
Aven ur en annan synpunkt kommer eu ny befattning av ifrågasatt art att
bliva av betydelse. Det har nämligen visat sig i hög grad behövligt, att, då rilcsgäldskommissarien
på grund av semester eller av annan anledning själv ej bestrider
sin tjänst, tillgång finnes till en tjänsteman, som på grund av sin ställning såsom
riksgäldkommissariens särskilde medhjälpare å räkenskapsavdelningen kan bidraga
till uppehållande av nödig kontinuitet i arbetet.
Jämlikt 1917 års riksdags beslut utgöres den ordinarie personalen å kaiueralbyråns
statsskuld boksavdelning av en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), avdelningens
föreståndare, en tjänsteman i andra graden (revisor) och ett kvinnligt
biträde av lägre grad. Vid den tidpunkt, då dessa tjänster inrättades, hade inskrivningarna
i statsskuldboken ännu ej nått ett sammanlagt belopp av 100 miljoner
kronor. Numera uppgå de till inemot 200 miljoner kronor, fördelade på över
0,000 skilda inskrivningar och motsvarande över 18 procent av riksgäldskontorets
hela obligationsskuld. Det inskrivna beloppet har sålunda på två år ungefärligen
fördubblats. Härvid är premieobligationslånet ej medräknat. För detta har en särskild
statsskuldbok upplagts, vari hittills verkställts ej mindre än omkring 32,000
inskrivningar av sammanlagt 90,000 premieobligationer.
Den huvudsakliga uppgift, som åligger föreståndaren för nu ifrågavarande
avdelning, är att ansvara för statsskuldbokens riktighet och de emottagna värdehandlingarnas
betryggande förvaring ävensom för likviderandet i behörig tid och
till behöriga personer av å inskrivna belopp förfallande räntor. Härjämte har han
att övervaka utlottning av deponerade obligationer samt ansvara för i anledning
därav erforderliga utbetalningar. Vid sidan av dessa ansvarsfulla uppgifter har föreståndaren
jämväl att handlägga en stor mängd andra å avdelningen förekommande
göromål. På grund av den ovan påvisade hastiga utvecklingen av statsskuldboksväsendet
medgiver emellertid tiden honom numera ej att själv utföra alla
sina åligganden. Han har därför måst överlämna en stor del av dem till sin närmaste
man, revisorn, vilkens göromål i stället i ej ringa omfattning övertagits av
det ordinarie kvinnliga biträdet. Arbetsökningen — även bortsett från premielånet
— har medfört nödvändigheten att i stor utsträckning å avdelningen anlita extra
personal, vilken för närvarande utgöres av ett manligt och sex kvinnliga biträden.
För prenrielånet äro därjämte å avdelningen anställda ej mindre än tio extra biträden.
Aven om arbetet med premielånet efter hand kommer att väsentligen minskas
för att så småningom efter kanske 12 till 15 år helt upphöra, torde man vara
bankoutskott ets ullålande ur 53. 9
berättigad antaga, att den arbetsminskning — som därigenom inträder — kommer
att väsentligen motvägas av statsskuldboksväsendets raskt fortgående allmänna utveckling.
Det är sålunda utom fråga, att å statsskuldsboksavdelningen kommer att
förefinnas ett stadigvarande behov av en ej obetydlig personal. Vid sådant förhållande
synes det erforderligt, att den ordinarie personalen därstädes väsentligen utökas;
och vilja fullmäktige i sådant avseende för närvarande föreslå, att i staten
uppföres en tjänst i första lönegraden (kammarskrivare) och två kvinnliga biträdesbefattningar
av lägre grad.
De ordinarie befattningshavarna å kameralbyråns obligations och kupongavdelning
äro eu tjänsteman i tredje graden (kamrerare), avdelningens föreståndare,
en tjänsteman i första graden (kammarskrivare), samt två kvinnliga biträden, ett
av högre och ett av lägre grad. Å avdelningen kontrolleras och bokföras alla inlösta
obligationer och räntekuponger samt utbetalda statsskuldsboksräntor, varjämte
alla nyförfärdigade obligationer och kuponger där granskas och redovisas in. m.
Med varje nytt statslån växer givetvis avdelningens arbete. Såsom förut omnämnts,
äro omkring 18 procent av riksgäldskontorets obligationsskuld i sin helhet för närvarande
utgörande 1,087 miljoner kronor, inskrivna i statsskuldsboken. Räntan å
återstoden av skulden betalas mot halvårsvis förfallande kuponger. De omfattande
arbetsuppgifter, som sålunda åligga ifrågavarande avdelning, kräva en talrik extra
personal, i det att sex till åtta kvinnliga biträden äro därstädes stadigvarande sysselsatta
med kuponggranskningsarbete m. in. Under sådana förhållanden synes det
fullmäktige erforderligt att, till ernående av bättre proportion mellan ordinarie och
extra arbetskrafter å avdelningen, åtminstone två extra biträden överflyttas på ordinarie
stat såsom kvinnliga biträden av lägre grad.
Å revisionsbyrån finnas för närvarande två ordinarie tjänstemän, nämligen
eu förste revisor (byråns föreståndare) och en tjänsteman i andra graden (revisor!.
Å byrån sysselsättas därjämte två manliga extra biträden; och anlitas kvinnliga
biträden i mån av behov.
Förste revisorns huvuduppgift är att granska alla anordningars överensstämmelse
med reglementets föreskrifter och fullmäktiges protokoll eller andra handlingar,
varå åtgärden grundar sig, samt att kontrollera övriga verifikationer, primärbokföringen,
månadsboksluten och generalbokslutet. Av riksgäldskommissarien
uppgjorda beräkningar, sammanställningar och rapporter böra ävenledes, så vitt
möjligt, av förste revisorn kontrolleras. Därjämte åligger honom den viktiga uppgiften
att kontrollera, att i kassan inlösta obligationer och kuponger samt statsskuldboksräntor
bliva vederbörligen redovisade.
Givetvis har den allmänna stegringen under de senaste åren av riksgäldskontorets
arbetsbörda även i hög grad ökat arbetet å revisionsbyrån; och någon
lättnad för framtiden i detta hänseende lärer icke vara att förvänta. Då sålunda
någon minskning av den å byrån arbetande extra personalen ej torde kunna ifrågakomma,
synes fullmäktige erforderligt, att en av ovannämnda extra tjänstemän
överflyttas å ordinarie stat och att för sådant ändamål en befattning i första lönegraden
(kammarskrivare) inrättas å revisionsbyrån.
Antalet ordinarie tjänstemän och kvinnliga biträden i riksgäldskontor^ är,
såsom förut nämnts, för närvarande sexton. Genom de nu föreslagna nya tjänsterna
skulle antalet ökas till. tjugofem. Fördelningen av dessa befattningshavare
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 38 höft. (Nr 53—54.) 2
Revisions
byrån.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 53.
Angående
anslag et till
e. o. tjänstemän
och
vaktmästare
m. m.
på de olika graderna skalle bliva följande: två i fjärde graden och en i grad
mellan fjärde och tredje, tre i tredje graden, fem i andra graden, fem i första
graden samt tre kvinnliga biträden i högre grad och sex av lägre grad. Riksgäldskontorets
stat, som med nuvarande avlöningsbelopp slutar på en summa av
81,400 kronor, skulle genom de nya tjänsternas inrättande ökas med 26,000 kronor
till 107,400 kronor.
Beträffande den tidpunkt, från vilken av fullmäktige här ovan ifrågasatta
förändringar böra träda i kraft, vilja fullmäktige hemställa, att densamma bestämmes
till den 1 juli innevarande år. Såsom fullmäktige i det föregående påvisat,
hava till följd av den starka ökningen av arbetet inom riksgäldskontoret en
mängd av de göromål, som förut utfördes av ordinarie personal, måst överflyttas
till extra ordinarie tjänstemän och kvinnliga extra biträden. Då det är givet, att
detta icke är till fördel för arbetet, böra de ifrågasatta nya tjänsterna komma till
stånd utan dröjsmål. Ifrågavarande extra personal måste därjämte anses hava berättigade
anspråk att ej blott i avseende på arbetet utan även vad beträffar löneförmåner
och tjänsteställning i övrigt bliva snarast möjligt likställd med ordinarie
befattningshavare.
Såsom förut nämnts, har under år 1918 från förslagsanslaget å 12,000
kronor till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare in. in. utgått
ej mindre än 76,776 kronor 23 öre. Beloppet torde, med den nu stadigvarande
anställda extra personalen, komma att ytterligare ökas under innevarande år. Då
såväl grundarvoden som krigstidstillägg bestridas från samma anslag och storleken
av nämnda tillägg är beroende av riksdagens beslut, kan emellertid det belopp,
som kommer att krävas för innevarande år, ej med någon säkerhet beräknas.
Under förutsättning, att riksdagen beslutar inrättandet av de föreslagna nya tjänsterna
och att beslutet träder i kraft den 1 juli innevarande år, kommer någon
minskning i kraven å förslagsanslaget i fråga att redan under innevarande åtgöra
sig gällande. Ifrågavarande minskning kan med de nuvarande avlöningsförhållandena
uppskattas till omkring 25,000 kronor för år räknat. Härav framgår
att även med de nya ordinarie tjänsterna förberörda anslag kommer att i mycket
hög grad överskridas. Då vid sådant förhållande ej synes vara lämpligt, att bestämmelsen
i reglementets § 32 avd. 2 d) kvarstår oförändrad, anse sig fullmäktige
böra vidhålla sin i förut omförmälda skrivelse till bankoutskottet av den 30
maj 1918 uttalade mening, att, med hänsyn till den under rådande förhållanden
mycket stora svårigheten att beräkna vad som erfordras till den extra personalens
avlöning, det lämpligaste är, att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att
för sagda ändamål använda erforderligt belopp. Mom. d) och e) i avd. 2 av § 32
skulle då kunna sammanslås och formuleras på följande sätt: »till arvoden åt extra
ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för
extra arbeten inom kontoret ävensom till arvoden åt extra personal vid riksdagens
hus äga fullmäktige använda erforderligt belopp».
Därest bankoutskottet skulle finna lämpligare, att, såsom hittills, för varje
år bestämmes ett visst belopp för ifrågavarande ändamål, synes detsamma för år
1920 i varje fall ej böra sättas lägre än till 60,000 kronor.
Med åberopande av vad ovan blivit anfört få fullmäktige sålunda hemställa,
att bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta:
Banlcoutskottets utlåtande Nr It 3. 11
A. l:o) att nuvarande registrator- och kanslisttjänsten förändras till eu
sekreteraretjänst med avlöningsförmåner till de för tredje lönegraden bestämda
belopp;
2:o) att innehavaren av förstnämnda tjänst, registrator! H. N. Ekedahl, berättigas
att omedelbart efter det han tillträtt befattningen såsom sekreterare uppbära
ett ålderstillägg inom berörda lönegrad;
3:o) att inom riksgäldskontorets kansli inrättas en notarietjänst med de
för andra lönegraden bestämda avlöningsförmåner;
4:o) att inom riksgäldskontorets kameralbyrå inrättas två nya ordinarie
tjänster, varav en i andra lönegraden (förste bokhållare) och en i första lönegraden
(kammarskrivare) samt inom revisionsbyrån en ny tjänst i första lönegraden (kammarskrivare):
5:o)
att å riksgäldskontorets stat uppföras fem nya kvinnliga biträdesbefattningar,
varav eu av högre grad och fyra av lägre grad;
6:o) att avlöningen för sekreteraretjänsten ävensom för de ovan omförmälda
nya tjänsterna och kvinnliga biträdesbefattningarna skall utgå från och med
den 1 juli 1919 och från samma tidpunkt uppföras i riksgäldskontorets avlöningsstat:
7:o) att fru Selma Strömbom, född Yesterlund, därest hon befordras till kvinnligt
biträde av högre grad, måtte berättigas, att såsom personligt lönetillägg uppbära
skillnaden mellan hennes nuvarande årsarvode, 2,600 kronor, och det avlöningsbelopp,
som enligt stat utgår till förenämnda befattningshavare; samt
B. att mom. d) och e) i § 32 avdelning 2 i riksgäldskontorets reglemente
sammanslås och erhålla följande lydelse:
d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till avlöning för extra arbete inom kontoret ävensom till arvoden åt
extra personal vid riksdagens hus äga fullmäktige använda erforderligt belopp.»
På de av fullmäktige anförda skid anser även utskottet, att åtgärder
böra snarast möjligt vidtagas för att undanröja de missförhållanden,
som på grund av arbetets hastiga ökning blivit rådande i fråga
om antalet av den extra personalen i riksgäldskontoret i förhållande till
de ordinarie befattningshavarna. Utskottet har därför icke något att
erinra mot fullmäktiges förslag om uppförande av vissa nya tjänster på
ordinarie stat. Även synas goda skäl föreligga för eu förstärkning av
de ordinarie arbetskrafterna på sätt fullmäktige föreslagit.
Vad först kansliet beträffar har föreslagits, att den nuvarande
registrator- och kanslisttjänsten uppflyttas till tredje graden med benämning
sekreterare för dess innehavare. Då de göromål, som varit
förenade med förstnämnda befattning, kunna sägas vara av mera kvalificerad
art, har utskottet funnit sig böra tillstyrka fullmäktiges förslag
i denna del, och anser sig utskottet jämväl höra förorda förslaget att
innehavaren av den nya tjänsten i tredje graden må omedelbart tillgodoräkna
sig ett ålderstillägg, då han i själva verket under flera år
utfört sekreterargöromål. Utskottet har heller icke haft något att erinra
mot, att på kansliet inrättas en notariebefattning, och torde med hänsyn
Utskottet.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 53.
till den kompetens, som bör fordras av innehavaren av densamma, hans
avlöning icke böra sättas läg’re än den, som enligt gällande stat utgår
för tjänst inom andra graden.
Vidare synes det utskottet vara lämpligt, att, såsom fullmäktige
föreslagit, ett kvinnligt biträde å kansliet upptöres å ordinarie stat med
därför angivna avlöningsförmåner.
Vidkommande härefter de föreslagna nya befattningarna å knmeralbyrån
och revisionsbyrån, torde dessa vara väl motiverade, varför utskottet
anser sig böra" tillstyrka fullmäktiges förslag härutinnan.
Fullmäktige hava föreslagit, att förändringarna i avlöningsstaten
skola tillämpas från och med den 1 juli 1919. I konsekvens med tidigare
riksdagsbeslut lära emellertid de föresxagna ändringarna böra tilllämpas
först från och med nästkommande års början. Med hänsyn till
den väsentligt ökade arbetsbördan på kameralbyrån torde emellertid fullmäktige
böra bemyndigas att från och med den 1 nästkommande juli
till årets slut förordna en tjänsteman i andra graden å nämnda byrå,
mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare.
Beträffande slutligen fullmäktiges förslag angående förändrad lydelse
av mom. d) i § 32 avd. 2 i riksgälds kontorets reglemente, avseende
anslaget till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare
m. m., har det synts lämpligast, att visst belopp bestämmes
för år, och har utskottet för år 1920 ansett sig böra tillstyrka det av
fullmäktige föreslagna beloppet 60,000 kronor att utgå såsom förslagsanslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av fullmäktigas förevarande
framställning, må
A. besluta,
l:o) att den nuvarande registrators- och kanslisttjänsten
i riksgäldskont"ret må förändras till en sekreterartjänst
med avlöningsförmåner till de för tredje
lönegraden i riksgäldskontorets stat bestämda belopp;
2:o) att inom riksgäldskontorets kansli må inrättas
en notarietjänst med de för andra lönegraden
i nämnda stat bestämda avlöningsförmåner;
3:o) att inom riksgäldskontorets kameralbyrå må
inrättas två nya ordinarie tjänster-, varav en i andra
lönegraden (förste bokhållare) och en i första löne
-
Bankoutskottet ti utlåtande Nr 53.
13
graden (kammarskrivare) samt inom revisionsbyrån eu
ny tjänst i första lönegraden (kammarskrivare);
4:o) att å riksgäldskontorets stat må uppföras
fem nya kvinnliga biträdesbefattuingar, av vilka eu
av högre grad och fyra av lägre grad;
5:o) att avlöningen för sekreterare änsten ävensom
för de ovan. omförmälda nya tjänsterna och kvinnliga
biträdesbefattningarna må utgå från och med den 1
januari 1920 och från samma tidpunkt uppföras i riksgäldskontorets
avlöningsstat;
B. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att
för tiden från och med den 1 juli 1919 till samma
års slut inom kameralbyrån därstädes förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande
vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande
befattningshavare;
C. medgiva,
l:o) att innehavaren av den nuvarande registrators-
och kanslisttjänsten H. N. Ekedahl må berättigas
att omedelbart efter det han tillträtt befattningen
såsom sekreterare uppbära ett ålderstillägg inom tredje
lönegraden i avlöningsstaten för riksgäldskontoret;
2:o) att fru Selma .Strömbom, född Vesterlund,
må, därest hon befordras till kvinnligt biträde av högre
grad, berättigas att såsom personligt lönetillägg uppbära
skillnaden mellan hennes nuvarande årsarvode,
2,600 kronor, och det avlöningsbelopp, som enligt avlöningsstaten
utgår till kvinnligt biträde av nämnda
grad samt
D. besluta,
att mom. d) i § 32 avdelning 2 i riksgäldskontorets
reglemente må erhålla följande ändrade lydelse:
»till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och
vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för
extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige att använda
ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år.»
Stockholm den 13 maj 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
14
Banko utskottet* utlåtande Nr 53.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Wickman, Boos, Enhörning, Hedenström,
och Modig samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Jonsson i Gumboda,
Edbom, Borggren, Lindvall, och Böckhmd.
Reservationer
av herrar Kristensson och Edbom, vilka anfört följande:
»Enligt fullmäktiges i* riksgäldskontor av utskottets majoritet
tillstyrkta förslag skulle personalen å riksgäldskontorets kansliavdelning
komma att bestå av en tjänsteman i 4:e graden, en i 3:e graden och eu
i 2:a graden jämte ett kvinnligt biträde i högsta lönegraden. Denna
organisation innebär, att den förutvarande tjänsten i 2:a graden uppflyttas
till 3:e graden och eu ny tjänst tillkommer i 2:a graden.
Då vi emellertid ansett, att å en sådan avdelning åtskilliga göromål
torde vara av beskaffenhet att kunna utföras av en tjänsteman i
l:a graden, och då förutom de två tjänstemännen i 4:e och 3:e graden
inom avdelningen även förste deputeraden bland fullmäktige i riksgäldskontor
är juridiskt utbildad, har synts oss skäl föreligga att i
stället för den föreslagna tjänsten i 2:a graden inrättas en tjänst i l:a
graden på förordnande tillsvidare, vilken, om så visar sig erforderligt,
framdeles må kunna uppflyttas i 2:a graden.
Med avseende å nuvarande innehavaren av 2:a gradstjänsten å avdelningen,
vilken tjänst enligt förslaget skulle förvandlas till eu 3:e
gradstjänst, har utskottets majoritet tillstyrkt, att han skulle omedelbart
komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i 3:e graden.
Ett beslut i denna riktning synes oss stå i strid mot eljest tilllämpad
praxis, och då den avlöningsförbättring, som kommer ifrågavarande
befattningshavare till del genom uppflyttningen i högre grad,
synts oss för närvarande tillräcklig, särskilt med hänsyn därtill, att han
å den nya 3:e gradstjänsten skulle bibehålla sina nuvarande göromål,
hava vi icke kunnat biträda förslaget om rätt för ifrågavarande tjänsteman
att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i 3:e graden.
liankoutskottets utlåtande Nr 53.
15
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till vad utskottet i
övrigt hemställt, må besluta att i stället för den föreslagna
nya tjänsten i 2:a graden å riksgäldskontorets
kansliavdelning inrättas en ny tjänst i l:a graden på
förordnande tills vidare, samt
b) att förslaget, i vad det avser rätt för den nuvarande
innehavaren av 2:a gradstjänsten å riksgäldskontorets
kansliavdelning att vid uppflyttning i 3:e
graden omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg
i denna grad, icke må av riksdagen bifallas»
samt
av herr Gustafsson i Örebro, vilken förklarat sig instämma i omförmälda
reservation, såvitt angår det under a) framställda yrkandet.