Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42. •

Ankom till riksdagens den 26 april 1919 kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande
tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch
indragning sstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda
till utskottet hänvisade framställningar angående tionde huvudtiteln.

A. Det cmla pension sviisendet.

l:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 294 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att

a) för beredande under år 1919 av tilläggspensioner åt pensionstagarna
vid handelsflottans pensionsanstalt å tillägg sstat för år 1919
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor;

b) förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå
med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80
kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen
■med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer
utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente
föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet, som på de i ovanberörda statsrådsprotokoll anförda skäl
funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majrts förevarande framställning,
hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
294 må av riksdagen bifallas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 Käft. (Nr 42.)

Angående
anvisande av
medel för
beredande av
tilläggspensioner
under
år 1919 åt
pensionstagarna
vid
handelsflottans

pensionsanstalt.

1567 19 1

2

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Ang.

pensionsförhållanden
för
öningslärare
vid de allmänna
läroverkenhögre

lärarinn esemin
ariet
och statens
folkskoleseminarier.

2:6) I en. till riksdagen avlåten proposition nr 305 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att godkänna följande bestämmelser angående pensionering
av vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

1. För ordinarie lärare i övningsämne vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier lärare i

trädgårdsskötsel härvid undantagen — skall pensionsunderlaget i förhållande
till den avlöDing för år räknat, läraren skulle uppbära, därest
han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregåendehösttermin
var för hans tjänst bestämd, beräknas på det sätt,

att pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade årsavlöningen
icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda årsavlöning;

att, oro denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700
kronor, pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och
Va av den del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget
skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700 kronor
sålunda uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften av den
del av årsavlöningen, som överskjuter 3,700 kronor.

2. Högsta pensionsimderlaget skall för sådan lärare utgöras av det
gällande pensionsunderlaget, omräknat efter avlöning och övertidsersättning
i högsta lönegraden, där icke redan det gällande pensionsunderlaget
grundats på förhållandena i nämnda lönegrad.

3. Hel pension för sådan lärare skall utgöra 1,io av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande
under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten
för pensionstagandet.

övergångsbestämmelse. Hel pension skall utgöra, därest lärare efter
uppnådd pensionsålder år 1919 avgår från sin tjänst, det under nämnda
år för honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år 1920 avgår
från sin tjänst, Va av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,
som varit för honom gällande under vart och ett av åren 1919
och 1920; därest lärare år 1921 avgår från sin tjänst, Vs av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för honom
gällande under vart och ett av åren 1919—1921 o. s. v. samt, därest
lärare år 1927 avgår från sin tjänst, 7» av sammanlagda beloppen av
de högsta pensionsunderlag, som varit för honom gällande under vart
och ett av åren 1919—1927.

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 42.

3

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag liar utskottet
icke funnit något, som givit anledning till erinran, och hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.

3:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 321 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att förklara ej mindre, att de bestämmelser, som för
närvarande gälla beträffande pensionsunderlag för rektor vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, teknisk
elementarskola ävensom de tekniska läroanstalterna i Malmö, Örebro och
Västerås, skola från och med år 1919 hava avseende å såväl befullmäktigad
som av Kungl. Maj:t tillförordnad rektor, än även att tillförordnad lektor
skall i samma utsträckning som befullmäktigad rektor vara från och med
nämnda tidpunkt underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

Utskottet har vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag icke funnit
något att anmärka och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
av riksdagen bifallas.

4:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t i punkt 7 under tionde huvudtiteln föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående bidrag till
pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m., beräkna en ökning av det för ändamålet
utgående ordinarie anslaget, nu 157,276 kronor, med 40,000 kronor till
197,276 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj it, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1919, i
skrivelse nr 282 meddelat riksdagen, att proposition i nyssnämnda
ärende ej komme att avlåtas till den nu samlade riksdagen samt i
samband därmed föreslagit riksdagen, att det under tionde huvudtiteln
i riksstaten för år 1919 upptagna anslaget: »Bidrag till pensionering av
änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier

Angående
jpensions förhållanden
för
tillförordnade
rektorer vid
de allmänna
läroverken
m. fl. undervisningsanstalter.

Angående
statsbidraget
till pensionering
av änkor
och barn efter
lärare vid
allmänna
läroverk,
pedagogier,
seminarier
m. m.

4

BankoutsTcottets utlåtande Nr 42.

Angående rätt
för vissa
förutvarande
lärarinnor vid
enskilda läroanstalter
att
komma i åtnjutande
av
tilläggspension.

Angående
understöd
från småskog
lärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt
åt
förra småskollärarinnan
H. A.
Höglund.

m. m.», nu 157,276 kronor, må i riksstaten för år 1920 under samma
huvudtitel uppföras med oförändrat belopp.

Med anledning härav får utskottet hemställa,

att det ordinarie anslaget under tionde huvudtiteln
»Bidrag till pensionering av änkor och barn
efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m. m.» må i riksstaten för år 1920 uppföra»
med oförändrat belopp eller 157,276 kronor.

5:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 280, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att en var av förutvarande lärarinnorna
Alma Katrina Beronius, Albertina Maria Carlsson, Anna Ottilia
Fernander, Anna Hammar, Sigrid Laura Gabriella Isberg, Alma Gunilda
KolthoffJohanna Maria Elisabet Lindquist, Siri Helena Nettelbladt, Thekla
Elisabeth Schultz, Amalia Eufemia Söderberg, Helena Fredrika Wimmercranz
och Anna Charlotta Margareta Zeplien må utan hinder därav, att
hon icke uppfyller alla för erhållande av tilläggspension enligt kungörelsen
den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt
vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna stadgade
villkor, kunna för tid efter utgången av år 1918 komma i åtnjutande
av tilläggspension, beräknad enligt de i berörda kungörelse angivna
grunder, dock under förutsättning att hon styrker sig vara för sitt
uppehälle i behov av understöd.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

På grund av vad till stöd för förevarande förslag i statsrådsprotokollet
förekommer, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till detsamma
och får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.

6:o) I proposition nr 283 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att förra småskollärarinnan Helena Amanda Höglund må av
direktionen över småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt tillerkännas
ett årligt understöd från och med ingången av år 1919 å 20b
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 11 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Banhoutslcottets utlåtande Nr 42. 5

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förra småskollärarinnan
Helena Amanda Höglund må av direktionen
över småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
tillerkännas ett årligt understöd från och med ingången
av år 1919 å tvåhundrafem kronor.

B. Det militära pensionsväsendet.

7:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t i punkt 16 under tionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen, att i avvaktan på den proposition med förslag till
lag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär
tjänstgöring, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare beräkna
det under tionde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till
bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
till 280,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 7 mars 1919 i
skrivelse nr 196 meddelat riksdagen, att proposition i nyss omförmälda
ärende icke komme att till årets riksdag avlåtas samt att till följd härav
någon höjning av det under tionde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget
till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, icke erfordrades.

Med anledning härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 upptaga
det ordinarie anslaget »Bidrag till ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring»
med oförändrat belopp 30,000 kronor.

8:o) Uti den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
nr 2j med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Kungl. Maj:t under
tionde huvudtiteln i punkt 9 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på
den proposition, som kunde komma att avlåtas angående förhöjning i
gratialen åt avskedat manskap vid armén, tillsvidare under tionde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna ett belopp
av 381,860 kronor.

Bidrag till
ersättning i
anledning av
kroppsskada,
ådragen
under militärtjänstgöring.

Angående
höjning av
underhåll och
pensioner
m. m. till
indelt manskap
vid
armén och
flottan.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

I samma proposition har Kungl. Maj:t vidare i punkt 11 föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att
avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän, tillsvidare
under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet
beräkna ett belopp av 20,760 kronor.

Uti statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under punkt 17 i
tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt
avskedat manskap vid armén, tillsvidare beräkna det under riksstatens
tionde huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen
åt avskedat manskap till 1,061,810 kronor.

Härjämte har Kungl. Maj:t i samma proposition under punkt 20
föreslagit, att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade
båtsmän, tills vidare beräkna det under riksstatens tionde huvudtitel
uppförda ordinarie anslaget till pensionering av flottans gemenskap
till 293,120 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen avlåten proposition
nr 204 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att indelt manskap med minst 20 men under 25 tjänstår, som avskedats
före den 1 januari 1910 och som styrker sig vara i behövande
omständigheter, må från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande
av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt samma grunder,
som gälla beträffande sådant manskap, som avskedats efter nämnda
tidpunkt,

att gratial från Vadstena krigsmanshuskassa och pensioner genom
flottans pensionskassa till avskedade båtsmän (marinsoldat) må från och
med den 1 januari 1919 utgå med 200 kronor för varje underhållseller
pensionstagare vid fyllda 67 år, samt

att från Vadstena krigsmanshuskassa enligt gällande bestämmelser
utgående korprals- och vicekorpralstillägg må från och med den 1
januari 1919 höjas till 60 kronor respektive 30 kronor för år räknat;

dels att till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén
under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 340,000 kronor;

dels att till förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän under
tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor;

dels att under tionde huvudtiteln av riksstaten för år 1920 uppföra
ett nytt ordinarie anslag, benämnt 2> Ytterlig are förhöjning i gratialen ät

Banlcoutslcottets utlåtande nr 42.

7

avskedat manskap, förslagsanslags, och under detta anslag anvisa ett belopp
av 365,000 kronor;

dels ock att höja det under riksstatens tionde huvudtitel upptagna
ordinarie förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap, nu
270,000 kronor med 18,000 kronor till 288,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden den 7 mars 1919.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, är propositionen föranledd
av särskilda framställningar av riksdagen angående höjning av underhåll
och pensioner m. m. till indelt manskap vid armén och flottan och
grundar sig på ett av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat förslag.

Enligt detta förslag skulle indelt manskap med minst 20 men under
25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och styrker sig
vara i behövande omständigheter, likställas med dem, som avskedats
efter nämnda tidpunkt, och således tilldelas underhåll enligt 1914 års
kungörelse. Vidare skulle förhöjning av underhåll och pension intill
200 kronor tillfalla alla, som uppnått 67 års ålder, varjämte de nu
utgående korprals- och vicekorpralstilläggen skulle höjas från 24 och
12 kronor till resp. 60 och 30 kronor för år räknat. Förslaget innebär
därjämte en höjning av begravningshjälpen till 100 kronor. Detta
sistnämnda förslag har likväl icke av Kungl. Maj:t upptagits. De
föreslagna förändringarna äro avsedda att tillämpas från och med den
1 januari 1919.

Utskottet har vid granskning av propositionen funnit de föreslagna
bestämmelserna väl avvägda och bar icke haft någon anledning
till erinran, vadan utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till propositionen.

Vad beträffar kostnaden för de ifrågasatta förhöjningarna, beräknas
dessa i propositionen (sid. 33) för arméns vidkommande på det sätt,
att för år 1919 skulle erfordras ett belopp av 344,200 kronor och för
år 1920 ett belopp av 376,400 kronor. Då de sålunda beräknade beloppen
ansetts såsom maximibelopp, hava de avrundats till 340,000
kronor resp. 365,000 kronor. Det förra beloppet torde böra uppföras
på till]äggsstaten för år 1919. Det senare åter synes böra i riksstaten
för år 1920 uppföras såsom ett särskilt ordinarie anslag, under benämning
»Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, förslagsanslag».
Då, på sätt förut nämnts, i riksstaten för år 1920 för ändamålet
beräknats ett belopp av 1,061,810 kronor, lärer följaktligen det nuva -

Utskottet.

8

HankoutsTcottets utlåtande Nr 42.

rande ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
böra i samma års riksstat uppföras med oförändrat belopp.

För flottans vidkommande erfordras under innevarande år ett belopp
av 16,000 kronor och för år 1920 ett belopp av 18,500 kronor.
Det förra synes böra uppföras å tilläggsstat för innevarande år och
det senare, vilket ansetts kunna avrundas till 18,000 kronor, torde böra
inräknas i det å riksstaten upptagna förslagsanslaget till pensionering
av flottans gemenskap. Detta sistnämnda anslag bör alltså höjas från
sitt nuvarande belopp 270,000 kronor till 288,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må
dels medgiva,

att indelt manskap med minst 20 men under 25
tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och
som styrker sig vara i behövande omständigheter, må
från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande
av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt
samma grunder, som gälla beträffande sådant manskap,
som avskedats efter nämnda tidpunkt,

att gratial från Vadstena krigsmanshuskassa och
pensioner genom flottans pensionskassa till avskedade
båtsmän (marinsoldat) må från och med den 1 januari
1919 utgå med 200 kronor för varje underhåflseller
pensionstagare vid fyllda 67 år, samt

att från Vadstena krigsmanshuskassa enligt gällande
bestämmelser utgående korprals- och vicekorpralstillägg
må från och med den 1 januari 1919 höjas
till 60 kronor respektive 30 kronor för år räknat;

dels till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
vid armén under tionde huvudtiteln å tilläggsstat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 340,000
kronor;

dels till förhöjning i pensionerna åt avskedade
båtsmän under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;

dels under tionde huvudtiteln av riksstaten för
år 1920 uppföra det ordinarie anslaget »Förhöjning i
gratialen åt avskedat manskap» med oförändrat belopp
eller 648,000 kronor;

Bankon t sko Hets utlåtande Nr 42.

9

dels under tionde huvudtiteln .av riksstaten för
år 1920 uppföra ett nytt ordinarie anslag, benämnt
»Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,
förslagsanslags och under detta anslag anvisa ett belopp
av 365,000 kronor;

dels ock höja det under riksstatens tionde huvudtitel
upptagna ordinarie förslagsanslaget till pensionering
av flottans gemenskap, nu 270,000 kronor, med
18,000 kronor till 288,000 kronor.

9:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Kungl. Maj:t under punkt
8 i tionde huvudtiteln, för tillfällig pensionsförbättring för viss personal
vid armén, tillsvidare beräknat ett förslagsanslag av 170,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den nämnda dag avlåtna statsverkspropositionen
under punkt 15 i tionde huvudtiteln för samma ändamål
på 1920 års stat tillsvidare beräknat ett förslagsanslag av 350,000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition
nr 276 föreslagit riksdagen att dels till beredande av pensionsförbättring
åt viss personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja å tilläggsstat
för år 1919 ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt å extra stat för
år 1920 ett förslagsanslag av 335,000 kronor, dels godkänna av föredragande
departementschefen förordade, här nedan intagna grunder för
pensionsförbättringens utgående, dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet
med nyssnämnda grunder tilldela personal, som under åren 1918—1920
avgått eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

Omförmälda grunder äro av följande lydelse:

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

§ I 1.

Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning
på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med
följande belopp, för helt år räknat:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 höft. (Nr 42.)

Angående
(pensionsförbättring
för
viss personal
vid armén.

1567 19 2

10

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

överste ...................................................................................... med 1,500

överstelöjtnant ...................................................................... » 1,350

major ..................................................................................... » 1,300

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

minst 3 och mindre än 6 ..................................... y> 430

minst 6 och mindre än 9 ..................................... » 880

minst 9 ..................................................................... » 1,270

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3 .............................................................. » 780

minst 3 och mindre än 6...................................... » 1,230

minst 6 och mindre än 9....................................... » 1,680

minst 9 ........................................................................ y> 2,070

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 .............................................................. » 420

minst 3 och mindre än 6 ............................. » 780

minst 6 och mindre än 9 .................................. » 1,130

minst 9 ........................................................................ » 1,380

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ............................................................. » 620

minst 3 och mindre än 6....................................... » 980

minst 6 och mindre än 9...................................... » 1,330

minst 9 ....................................................................... » 1,580

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 630

minst 3 ...................................................................... » 880

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 530

minst 3 och mindre än 6...................................... » 710

minst 6 och mindre än 9...................................... » 890

minst 9 och mindre än 12 ................................... » 1,070

minst 12..................................................................... » 1,250

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

))

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

»

»

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42. 11

sergeant av 1. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger ruin, uppnått följande antal
tj anstår:

mindre än 3 .............................................................. med 450 kronor

minst 3 och mindre än 6.................................... » 630 »

minst 6 och mindre än 9....................................... » 760 »

minst 9 och mindre än 12.................................... y> 890 »

minst 12 .................................................................. y> 1,010 »

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 570 »

minst 3 och mindre än 6....................................... y> 750 »

minst 6 och mindre än 9....................................... » 880 »

minst 9 och mindre än 12.................................... » 1,010 »

minst 12...................................................................... » 1,130 »

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regler, som i
sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring
under det år, då avgången äger rum.

§ 2-

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning
på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna
bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fält tygmästaren enligt samma grunder
som överstelöjtnant;

chef för trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller
major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som
major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat
tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente
(kår) och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,
med ett årligt belopp av............................................................. 1,250 kronor

12

BankoutsJcoitets utlåtande Nr 42.

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av............................................................................................. 1,250 kronor

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ........................................................................ 1,010 )>

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ........................................................................ 1,130 ))

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intendenturkåren: den tid, varunder han innehaft
beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom
fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den
tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant
av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller
2. klassen.

§3.

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder
givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp
för helt år räknat:

överfältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört å!deråt illägg..................................................... med 1,280 kronor

över fältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg............ » 1,350 »

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,
regementsläkare enligt samma grunder som major,
bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ... )) 1,270 »

överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,
regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,......... » 1,270 »

BanJcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

13

bataljons veterinär, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ... med 1,180 kronor
departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare
tillträtt på stat uppförda två ålders tillägg,

............................................................................... » 1,000 »

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som
skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått
på aktiv stat vid regemente (kår) och där
innehaft beställning såsom styckjunkare,
tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,.............................................................................. » 1,250 »

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, » 1,250 »

tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst

12 tjänstår,........................................................................ » 1,010 »

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt
för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,
............................................................................ » 1,000 »

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,
den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom
batalj onsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft
enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

§ 4.

1. Pensions förbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av
riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

14

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

TJtskottet.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen
av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension
i lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta
pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,
därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av
samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,
som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna
medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och
av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,
äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom
eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan, lämnas, hänvisa till propositionen
jämte därvid fogade protokoll.

På sätt departementschefen erinrar, har frågan om beredande av
förbättrade pensionsförmåner för arméns officerare och underofficerare
med vederlikar sedan ett flertal år stått på dagordningen utan att ännu
hava nått sin lösning. Det torde vara allmänt känt, att de pensionsbelopp,
som tillkomma ifrågavarande personal, icke äro tillfredsställande,
och att behovet av förbättrade pensionsförmåner länge gjort sig gällande.
Uppenbart är, att, efter den vid 1918 års lagtima riksdag genomförda
tillfälliga löneförbättringen för nämnda personal, förhållandet mellan
deras avlöning och pension kommit att bliva ännu ogynnsammare än
förut. Under dessa omständigheter synes det utskottet vara riktigt, att,
innan en definitiv lönereglering äger rum, åtgärder vidtagas i syfte att
åtminstone i någon mån förbättra här ifrågavarande pensionsförhållanden.
Ett dylikt förslag har, såsom framgår av utredningen i ärendet,
utarbetats av särskilt tillkallade sakkunniga. Detta förslag grundar sig
dels på det utkast till definitiv lönereglering för personal vid försvars -

Hånle outslcottets utlåtande Nr 42.

15

väsendet, som förelädes 1918 års lagtima riksdag i samband med den
då gjorda framställningen om tillfällig löneförbättring för dylik personal,
dels ock på den i civila pensionslagen givna huvudregeln, att såsom pensionsunderlag
för viss tjänst skall tjäna den med tjänsten förenade lönen.
De i nämnda utkast upptagna lönebeloppen hava sålunda i de sakkunnigas.
förslag lagts till grund vid beräkning av den pensionsförbättring,
som i allmänhet borde utgå till den militära personalen, men hava dessa
belopp, på det att icke genom ifrågavarande pensionsförbättring en definitiv
pensionsreglering skulle i någon män föregripas, minskats med
10 procent; skillnaden mellan de återstående beloppen och de nu utgående
pensionerna skulle enligt de sakkunnigas förslag utgå till personalen
såsom pensionsförbättring.

Departementschefen har med vissa mindre jämkningar i allt väsentligt
anslutit sig till de sakkunnigas förslag, och utskottet har för
sin del vid granskningen av detsamma på de i statsrådsprotokollet anförda
skäl ansett sig böra biträda departementschefens mening.

Utskottet har emellertid funnit skäl till den erinran och det ändringsförslag,
varom här nedan vidare förmäles.

På sätt framgår av propositionen, har det ansetts lämpligt att för
pensionsförbättring åt musikunderofficerare föreslå andra regler än som
skulle gälla beträffande truppunderofficerare. I sådant avseende föreslås
(§ 2 mom. 1), att musikunderofficer, som uppnått minst 12 tjänsteår,
må tilldelas pensionstillägg med samma belopp, som skulle tillfalla
truppunderofficer med motsvarande antal tjänsteår. För musikfanjunkare
skulle såsom tjänsteår beräknas den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande
fall, den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat
såsom musiksergeant av 1 eller 2 klassen; för musiksergeant skulle
beräknas den tid, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant,
oavsett huruvida beställningen tillhört 1 eller 2 klassen
(§ 2 mom. 2).

I anledning av vad sålunda föreslagits har, enligt vad som meddelats
utskottet, från musikunderofficershåll uttalats önskvärdheten av
bättre villkor för erhållande av pension. Det har särskilt framhållits,
att förslaget därom, att minst 12 års tjänstgöring i grad skulle erfordras
för erhållande av pensionstillägg verkade synnerligen ogynnsamt för
dessa underofficerare, vilkas befordringsförhållanden understundom vore
sådana, att 12 års tjänstgöring i grad icke kunde vinnas. Enligt vad
utskottet under hand inhämtat, är det emellertid endast ett mycket
ringa antal underofficerare, högst åtta, som skulle träffas av de här

16

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

Motioner
II: 373, 376.

Utskottet.

föreslagna bestämmelserna och således komma i ofördelaktigare ställning
än truppunderofficerare. Vid sådant förhållande anser utskottet
anledning icke förefinnas att ifrågasätta någon ändring av Kungl. Maj:ts
förslag, och torde man för övrigt kunna utgå från den förutsättningen,
att i dylika fall särskild framställning göres till riksdagen om beredande
av erforderligt pensionstillägg.

§ 4 mom. 3 av det nu framlagda förslaget innehåller, att den, som
avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av samma år, äger
åtnjuta pensions förbättring med hälften av det belopp, som tillkommer
den, vilken senare avgår från tjänsten. Mot denna bestämmelse rikta
sig två i andra kammaren väckta motioner, den ena nr 373 av herr
Olsson i Broberg jämte tre andra av kammarens ledamöter och den
andra nr 376 av herrar Lennder och Jeppsson. I den förra hemställes,
att nyssnämnda mom. 3 måtte utgå och att mom. 1 måtte erhålla sådan
ändrad lydelse, att pensionsförbättringen i sin helhet skulle tillgodokomma
jämväl den, som avgått under år 1918. I den senare motionen
hemställes om sådan ändring i förslaget, att pensionsförbättringen
måtte tillkomma den, som avgått från tjänsten under år 1914, med 40
procent, den, som avgått under år 1915, med 50 procent, den, som avgått
under år 1916, med 60 procent och den, som avgått under år 1917,
med 70 procent samt den, som avgått under år 1918, med 80 procent av
det belopp, som föreslagits skola såsom pensionsförbättring utgå till den,
vilken avgår från tjänsten från och med innevarande års ingång och
eljest uppfyller föreskrivna villkor.

Beträffande de anförda motiven får utskottet hänvisa till motionerna.

I avseende å denna fråga hava de sakkunniga uttalat, att pensionsförbättringen
icke borde tillkomma annan personal än den, som kommit
i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Därvid kunde man icke
bortse från, att, därest de föreslagna grunderna för pensionsförbättringen
omedelbart komme till full tillämpning, en alltför skarp motsättning
skulle uppstå mellan pensionsbeloppen till beställningshavare,
som avgått under år 1917, och till dem, som avgått under den närmaste,
tiden därefter. Då de sakkunniga icke ansett sig kunna ifrågasätta en
flera år omfattande övergångstid, hava de, för att åtminstone i någon
mån mildra övergången till tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna,
stannat vid att förorda den angivna reduktionen för dem, som
avgått under år 1918.

BanlcoutsJcottcts utlutande Nr 42.

17

Såsom i motiveringen till den förstnämnda motionen anföres, tiar emellertid
arméförvaltningens civila departement anfört, att det mest konsekventa
syntes vara att, i analogi med vad som gällde för definitiva löneregleringar,
låta den föreslagna pensionsförbättringen i sin helhet utgå till all den
personal, som pensionerats eller pensionerades, och vilken blivit delaktig
av tillfällig löneförbättring. Någon rationell grund för att låta den,
som pensionerats i början av januari 1919, få dubbelt så stor pensions
förbättring som den, vilken pensionerats exempelvis i slutet av
december 1918, kunde näppeligen framletas. Departementet ansåge därför,
att även sådana befattningshavare, som avgått under år 1918 samt
under samma år eller del därav åtnjutit tillfällig löneförbättring, borde
få åtnjuta hel pensionsförbättring.

Även statskontoret har under viss förutsättning ifrågasatt, huruvida
icke nämnda reduktion av pensionstillägget måhända kunde bortfalla.

Föredragande departementschefen har, efter anförande av de båda
myndigheternas erinringar, för sin del anfört, att han, ehuru utan
tvivel vissa skäl talade för det framställda ändringsyrkandet, i frågans
nuvarande läge icke ansåge sig på denna punkt böra avvika från de
sakkunnigas förslag.

Utskottet kan för sin del icke annat än instämma med motionärerna
därutinnan, att de av arméförvaltningens civila departement anförda
skäl måste tillmätas avgörande betydelse. Det väsentliga torde nämligen
vara, att åtnjutande av tillfällig löneförbättring uppställes såsom
villkor för åtnjutande av pensionsförbättring. Fn viss ojämnhet torde
i varje fall uppstå mellan dem, som pensioneras enligt de nya grunderna,
och dem, som avgått tidigare. En dylik ojämnhet kvarstår emellertid,
även om, såsom i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, pensionsförbättringen
för dem, som avgått under år 1918, reduceras till hälften.
Utskottet har alltså anslutit sig till den av arméförvaitningens civila
departement och nyssbemälda motionärer uttalade uppfattningen. Att
däremot, såsom i motionen nr 37G föreslås, ifrågavarande pensionsförbättring
skulle med viss angiven procent tillkomma jämväl dem,
som avgått under åren 1914—1917, anser sig utskottet icke kunna
förorda.

Vad kostnaderna angår, torde, då pensionsförbättringen icke är avsedd
att tillkomma vederbörande förrän från ingången av år 1919, de
för ändamålet ifrågasatta anslagen böra ökas med ett belopp av 68,135
kronor såväl å tilläggsstaten för år 1919 som å riksstaten för år 1920.
Under hänvisning till den å sid. 60 i propositionen förekommande
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.) 106719 3

18

B an ko it t s Kotte ts utlåtande Nr 42.

kostnadsberäkningen skulle alltså medelsbeliovet utgöra för år 1919
(68,135 + 68,135 + 86,365) = 222,635 kronor eller i avrundat tal 223,000
kronor samt för år 1920 (68,135 + 331,420) = 399,555 kronor eller i
avrundat tal 400,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till ovanberörda
motion II: 373 och med avslag å motionen II: 376,

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

223.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

400.000 kronor,

dels godkänna av föredragande departementschefen
förordade grunder för pensionsförbättringens utgående,

dock att § 4 i nämnda grunder skall erhålla följande
ändrade lydelse:

»1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som
vid avgång efter uppnådd åldersgräns är berättigad
till såväl pension som fyllnadspension samt därjämte
fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen
år 1918 eller senare godkända grunder.»

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder
för pensioneringen av arméns befäl och underbefäl med
vederlikar, avgår med fyllnadspension i lägre tjänstegrad
än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta
pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma
honom, därest han vid avskedet innehaft nämnda
lägre tjänstegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller
pension från andra allmänna medel än dem, som äro
anvisade för arméns pensionering, och av sådan anledning
har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,
äger, utan hinder av stadgandet i mom.
1, uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring
oavkortad.

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, .efter
Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet
må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela perso -

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 19

nal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår
från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

10:o) Under åberopande av bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet över
lantförsvaisärenden för den 14 mars 1919, bär Kungl. Maj:t i proposition
nr 272 föreslagit riksdagen att godkänna följande

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. 3Iaj:t med riksdagen
antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med
vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst1).

Härigenom förordnas, att punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen
antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skall hava
följande ändrade lydelse:

2.

En var av förenämnda ämbets- och tjänstemän, vilken vid avskedstagandet
stått i statens tjänst i 30 år, eller, om han är underofficer
vid värvat garnisonsregemente eller fortifikationen, i 25 år, samt i övrigt
till arméns pensionskassa erlagt stadgad pensionsavgift och är till pension
ur kassan berättigad, äger att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,
beräknad enligt punkten 1 här ovan, om tillika följande levnadsår
äro uppnådda, nämligen av:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten,

militärbefålhavaren å Gottland, krigsarkivarie^ förrådsvaktmästare samt
vaktmästare vid militära ämbetsverk och staber ................................. 65 år.

b) regements- och sekundchefer ävensom övriga chefer för särskilt
för sig bestående militära kårer, överstar vid generalstaben, fortifikationen
och intendenturkåren, inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,
överfältläkaren, chefen för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan,
chefen för krigsskolan, professorn vid generalstaben, överstelöjtnanter
och majorer vid intendenturkåren, fältläkare, öv er fältveterinär en,
fälttygmästare^ styresmän för artilleriets fabriker, tygmästare, regements -

Angående
ändring i
gällande
grunder för
pensionering
av arméns
befäl och
underbefäl
med vederlikar
samt
angående
tiden för
avgång ur
tjänst.

J) Ändringarna angivna med kursiv stil.

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

läkare, byråassistenten å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå,
överläkaren med regementsläkares lön vid gårm sonssjukhuset i Stockholm,
fältveterinärer, regementsveterinärer, byråassistenten å armé förn ältning ens
sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå, tygingenjörer, fabriksingenjörer, tygförvaltare,
fabriksförvaltare, kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen,
förvaltare vid intendenturkåren, fanjunkare vid krigsskolan, tygunderofficerare,
öververkmästare, verkmästare, besiktningsrustmästare, tygverkmästare,
departementsskrivare, poliskommissarien vid fästningspolisen
i Boden samt överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen i Boden
och å Karlsborg, tygskrivare, fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister,
gevärshantverkare och hantverkare vid trängen ......... 60 år.

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för

artilleristaben, kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten
å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med
bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt bataljonsveterinärer.
....................................................................................................... 55 år.

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener vid

intendenturkåren, underofficerare med undantag av fanjunkare vid krigsskolan,
förvaltare vid intendenturkåren och tygnnderofficerare ävensom
musikpersonal................................................................................................... 50 år.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda
statsrådsprotokoll.

Utskottet har vid granskning av förevarande förslag icke funnit
något att erinra och hemställer,

att Kungl. Maj:ts framställning må vinna riksdagens
bifall.

Angående lBo) I eu till riksdagen den 7 mars 1919 avlåten proposition nr

mtrin/för 302 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
viss personal av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit
vid marinen. rikS(jagen att dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal
vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt
å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor,
dels godkänna av föredragande departementschefen förordade, här
nedan intagna grunder för pensionsförbättringens utgående,

dels oek förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
underordnad myndighet må i enlighet med nyssnämnda grunder
tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 4.2.

21

tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående
livstid.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen med
förslag till tilläggsstat för år 1919 (nr 2) hade i punkt 12 under tionde
huvudtiteln och i den samma dag avlåtna statsverkspropositionen i
punkt 24 under tionde huvudtiteln av Kungl. Maj:t förslagsvis upptagits
samma belopp som i nyssberörda proposition.

Ovan omförmälda grunder äro av följande lydelse:

med 1,500 kronor

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

§ 1.

1. Officerare och underofficerare äga efter avgång från beställning
vid flottans eller kustartilleriets stam, med de undantag och enligt de
särskilda bestämmelser, som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring
med följande belopp för helt år räknat:

kommendör (överste) ..............................................

kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant).
............................................................

kommendörkapten av 2. graden (major) .........

kapten av 1. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

minst 3 och mindre än 6 .......................

minst 6 och mindre än 9........................

minst 9 ........................................................

kapten av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3 ................................................

minst 3 och mindre än 6........................

minst 6 och mindre än 9........................

minst 9 .........................................................

löjtnant, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ................................................ » 420 »

minst 3 och mindre än 6........................ » 780 »

minst 6 och mindre än 9........................ » 1,130 »

minst 9 ......................................................... » 1,380 »

1,350

1,300

430

880

1,270

» 780

» 1,230

» 1,680
» 2,070

»

»

»

»

22

Bankoutshottets utlåtande Nr 42.

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjanstår:

mindre än 3 ................................................

med

630

kronor

minst 3 .........................................................

flaggunderofficer (underofficer av 1. graden),
som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

880

»

mindre än 3 ................................................

435

»

60

öre

minst 3 och mindre än 6........................

615

))

60

y>

minst 6 och mindre än 9........................

795

))

60

»

minst 9 och mindre än 12 ....................

975

»

60

y>

minst 12.......................................................

»

1,155

))

60

»

underofficer av 2. graden, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått
följande antal tjänstår:

mindre än 3 ................................................

350

»

minst 3 och mindre än 6.......................

»

530

))

minst 6 och mindre än 9........................

660

»

minst 9 och mindre än 12....................

»

790

»

minst 12.........................................................

underofficer av 3. graden, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått
följande antal tjänstår:

))

910

»

mindre än 3 ...............................................

7>

390

»

minst 3 och mindre än 6.......................

»

520

»

minst 6 och mindre än 9........................

»

640

))

minst 9 .........................................................

»

770

))

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regier, som i
sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring
under det år, då avgången äger rum.

§ 2.

Marinöverintendenten, förste marinintendent, marinintendent av 1. och
2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång från beställning vid
flottans stam, därest avgången sker efter uppnående av det för erhållande
av full pension och fyllnadspension stadgade antalet levnads- och
tjänstår, uppbära pensionsförbättring efter enahanda grunder, som gälla
för flottans officerare inom motsvarande tjänstegrad.

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

23

§ 3.

Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
beställning vid flottans stam, med iakttagande av övriga i dessa grunder
givna bestämmelse!'', uppbära pensionsförbättring med följande belopp
för helt år räknat:

marindirektör av 2. graden ............................................... med 1,300 kronor

miningenjör, som tillträtt samtliga på stat uppförda

. ålderstillägg,.................................................................... » 1,400 »

marinöverläkaren enligt samma grunder som kommendör
(överste),

förste marinläkare enligt samma grunder som kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant),
marinläkare av 1. graden ................................................. » 1,000 »

§ 4.

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av
riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fjdlnadspension i lägre lönegrad
än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring
med det belopp, som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet
innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av
samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,
som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna
medel än dem, som äro anvisade för pensionering av flottans
befäl och underbefäl med vederlikar, och av sådan anledning icke är
berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1,
uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.

24

Jki n k o u t sk oltets utlåtande Nr 42.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa
till omförmälda statsrådsprotokoll.

Motioner I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom

xi:374 och an(]ra kammaren väckta motioner, den ena under nr 374 av herr Olsson
i Broberg jämte tre andra av kammarens ledamöter samt den andra
under nr 375 av herrar Leander och Jeppsson. I den förstnämnda motionen
hemställes om sådan ändring av de utav Kungl. Maj:t förordade
grunderna för pensionsförbättringen, att full pensionsförbättring måtte
tillerkännas även sådana till pensionsförbättring berättigade, vilka avgått
ur tjänsten under år 1918.

I den senare motionen föreslås sådan ändring, att pensionsförbättringen
måtte tillkomma den, som avgått från tjänsten under år 1914,
med 40 procent, den, som avgått under år 1915, med 50 procent, den,
som avgått under år 1916, med 60 procent samt den, som avgått under
år 1917, med 70 procent och den, som avgått under år 1918, med 80
procent av det belopp, som föreslagits skola utgå till den, vilken avgår
från tjänsten från och med innevarande års ingång och eljest uppfyller
föreskrivna villkor.

utskottet. Utskottet tillåter sig att hänvisa till vad utskottet härovan under

punkt 9 anfört i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 276 angående
pensionsförbättring för viss personal vid armén. Samma synpunkter torde
ock här kunna i tillämpliga delar göras gällande. Utskottet har även
beträffande här föreliggande framställning anslutit sig till Kungl. Maj:ts
förslag, dock med den ändring att, i enlighet med framställningen i
motionen nr 374, § 4 mom. 3 i de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna
för pensionslorbättringens utgående skulle bortfalla och mom. 1
i samma paragraf erhålla nedan intagna ändrade lydelse. Följaktligen
har utskottet icke kunnat tillstyrka bifall till motionen nr 375.

Vad kostnaderna beträffar, torde, då pensionsförbättringen icke är
avsedd att tillkomma vederbörande förrän från ingången av år 1919, de
för ändamålet ifrågasatta anslagen böra ökas enligt följande beräkning
(jfr sid. 35 i propositionen.) För år 1919 erfordras kronor 24,469: 40
+ 38,244: 80 = 62,714: 20 eller i avrundat tal 63,000 kronor samt för år
1920 kronor 24,469:40 + 68,483:40 = 92,952:80 eller i avrundat tal

93,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till ovanberörda
motion 11:374 och med avslag å motionen 11:375,

Banlcoutskoltets utlåtande Nr 42.

25

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

63.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

93.000 kronor,

dels godkänna av föredragande departementschefen
förordade grunder för pensionsförbättringeus utgående,
dock att § 4 i nämnda grunder skall erhålla följande
ändrade lydelse:

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som
vid avgång efter uppnådd åldersgräns är berättigad
till såväl pension som fyllnadspension samt därjämte
fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen
år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fyllnadspension
i lägre lönegrad än den, han vid avgången
innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring med det belopp,
som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet
innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller
pension från andra allmänna medel än dem, som äro
anvisade för pensionering av flottans befäl och underbefäl
med vederlikar, och av sådan anledning icke är
berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av
stadgandet i mom. 1, uppbära honom eljest tillkommande
pensionsförbättring oavkortad,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet
må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela personal,
som under åren 1918—1920 avgått eller avgår
från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

12:o) I proposition nr 332 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen Angående
medgiva, att understöd jämlikt grunderna i lagen den 17 juni 1916 om understöd till
försäkring för olycksfall i arbete må beredas efterlevande till vid min- mviTsa^id
explosion i Västervik den 6 maj 1918 omkomna glasblåsaren Karl Emil en minexpioRickard
Berg, arbetskarlen Anders Peter Andersson, skepparen Anton ^personer™
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.) 150719 4

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Angående
ersättning till
värnpliktige
J. Carlström
i anledning av
kroppsskada,
ådragen
under militärtjänstgöring.

Angående
årligt understöd
åt vaktkonstapeln

N. Jonsson
Lindgrens
änka.

Sixten Karlsson, fiskaren Olof Johan Johansson och fabriksarbetaren Karl
Hugo Nilsson.

Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden den 18 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts föreliggande framställning hemställer
utskottet,

att Kungl. Maj:ts proposition nr 332 må vinna
riksdagens bifall.

13:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 382 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till värnpliktige nr 12 Josef
Carlström må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke
blivit gjord inom den i § 12 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
föreskrivna tid ■— från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning
kan anses berättigad.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över sjöförsvarsärenden den 21 mars 1919.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 382
må av riksdagen bifallas.

C. Allmänna indragiiingsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

14:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 67, av herr Petrén samt den andra inom andra kammaren,
nr 170, av herr Månsson i Hagaström, hemställes,

»att riksdagen måtte bevilja framlidne vaktkonstapeln Nils Jonsson
Lindgrens änka Kristina Charlotta Lindgren, född Stålkrantz, ett årligt
understöd av 400 kronor att från och med innevarande år utgå så länge
hon lever ogift.»

Till stöd för berörda hemställan hava motionärerna ''anfört följande:

»Yaktkonstapeln Nils Jonsson Lindgren erhöll den 14 december 1883 ananställning
vid centralfängelset å Långholmen och hade således, då han den 16
december 1911 avled, en tjänstetid av över 28 år. Den efter Lindgren förrättade
bouppteckningen utvisade en behållning av allenast kronor 361.0 9.

BanJcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

21

Änkan är ej berättigad till pension, då Lindgren ej var med i civilstatens
änke- och pupillkassa. Anslutningen till denna kassa var till en början frivillig,
vadan, då lönen var liten, inånga av de äldre vaktkonstaplarna ej ansågo sig
kunna bära avgifterna till kassan.

Änkan har, så binge hon var arbetsför, rett sig utan hjälp och ej begärt
sådan. Nu har hon emellertid, som av i avskrift bifogade läkarbetyg framgår,
blivit invalid på grund av ett olycksfall. I betraktande av mannens långa tjänstetid
torde det under sådana förhållanden inte vara mer än rimligt att statsmakterna
här ingripa hjälpande. Riksdagen har också i en mängd liknande fall
visat sig behjärta nödlidande änkors ställning.

För övrigt hänvisas till medföljande bilagor. Som skäligt understödsbelopp
föreslås 400 kronor om året att utgå så länge hon lever ogift.»

Bilaga 1.

Vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen Nils Jonsson Lindgren,
vilken varit fast anställd sedan den 14 december 1883 tills han avled den 10 december
1911 (57 år 1 månad och 22 dagar gammal) och således varit i statens
tjänst 28 år, efterlämnade vid sitt frånfälle änka med två minderåriga barn i
mycket prekära omständigheter.

Beklagligt nog var ej Lindgren med i civilstatens änke- och pupillkassa,
sannolikt beroende på att ''inträdet i denna kassa under första tiden av Lindgrens
tjänstetid var frivilligt och den avlöning, som på den tiden erhölls, var så minimal,
att den ej tillät lägre befattningshavare några utgifter, som ej voro nödvändiga.

Då nu Lindgren, trots sin långa och i alla avseenden plikttrogna tjänst,
varvid han varit ett synnerligen gott föredöme för både kamrater och fångpersonal,
på grund av sin förtidiga död ej betungat statsverket med någon som
helst pension, våga vi på det allra livligaste framföra eu vördsam vädjan till
statsmakterna, att Lindgrens efterlämnade maka Kristina Charlotta Lindgren,
vilken sedan den 25 november 1915 är, enligt bifogat läkarbetyg, invalid på grund
av olycksfall och oförmögen att försörja sig själv, måtte med hänsyn till Lindgrens
långa tjänstetid och änkans ekonomiska svårigheter erhålla någon liten
pension för att i någon mån lätta bekymren för hennes återstående liv.

Stockholm den 21 januari 1919.

Ä lokalavdelningen nr 1 av Sveriges fångvårdsmanuaförbunds vägnar:

J. Kullenberg, K. G. Karlsson, Ivar Schiöld,

ordförande. sekreterare. kassör.

I fråga om övriga vid motionen fogade intyg- hänvisas till motionen.

Riksdagen bär vid föregående tillfällen beviljat pensioner i likartade
fall, och hava dessa pensioner i allmänhet bestämts att utgå efter de

Utskottet.

28

Bankoutslcottets utlåtande Nr 42.

Angående
pension åt
vakt konstapeln


A. Karlssons
änka.

grunder, som varit gällande, om den avlidne varit delägare i civilstatens
änke- och pupillkassa. Enligt vad utskottet under hand inhämtat från
fångvårdsstyrelsen, skulle änkan Lindgren under sådana förhållanden
varit berättigad till eu pension av 240 kronor, vilket belopp utskottet
ansett sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner
I: 67 och II: 170, må medgiva, att vaktkonstapeln
Nils Jonsson Lindgrens änka Kristina Charlotta
Lindgren, född Stålkrantz, må, i enlighet med
grunderna i §§ 7—II av Kungl. Maj:ts reglemente
för civilstatens änke- och pupillkassa, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av tvåhundrafyrtio
kronor.

15:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 114 har herr
Sjöström hemställt,

»det riksdagen måtte besluta att i enlighet med grunderna för civilstatens
änke- och pupillkassa utbetala en årlig pension av 240 kronor
med tillägg av kristidstillskott, att för innevarande år utgå till vaktkonstapel
Anders Karlssons änka Ella Maria Paulina Jo hans doft er.»

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Den 1 januari 1910 avled vaktkonstapeln vid numera nedlagda centralfängelset
Nya Varvet, Anders Karlsson, efter en anställningstid av sammanlagt
46 år.

Enligt bifogade intyg har han fullgjort sina åligganden på ett förtjänstfullt
sätt. I sitt äktenskap med Ella Maria Paulina Johansdotter har han haft 8
barn att uppfostra.

Änkan är 71 år gammal samt sjuklig, är icke delaktig i civilstatens änkeoch
pupillkassa, varför hennes belägenhet är synnerligen svår.

Med hänsyn till Karlssons långa tjänstgöringstid anhåller jag om pension
för hans änka efter samma grunder som varit gällande, därest Karlsson varit delägare
i ovannämnda kassa. 7 st. intyg medfölja som bilagor.

Vid flera föregående tillfällen har riksdagen beviljat enahanda pensioner.
Bland annat år 1912 med anledning av av herr Emil Kristensson väckt motion nr
145, m. fl.

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

29

Under åberopande av vad utskottet i nästföregående punkt anfört,
har utskottet ansett sig böra tillstyrka det av motionären föreslagna
pensionsbeloppet eller 240 kronor. Härå torde krigstidstillägg komma
att utgå i vanlig ordning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
11:114, må medgiva, att vaktkonstapeln Anders Karlssons
änka Ella Maria Paulina Johansdotter må, i enlighet
med grunderna i §§ 7 —11 av Kungl. Maj:ts reglemente
för civilstatens änke- och pupillkassa, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av tvåhundrafyrtio
kronor.

II. Ang1. lantförsvarsdepartcmentet.

16:o) I en inom andra kammaren uuder nr 227 väckt motion har
herr Bärg hemställt,

att riksdagen täcktes medgiva, att från allmänna indragningsstaten
finge från och med den 1 januari 1919 under deras återstående livstid
årligen till var och en av angivna tretton änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet,
så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver, utbetalas
pension å trehundra kronor.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»I motion nr 142 inom andra kammaren hemställde undertecknad och
numera avlidne riksdagsman E. C. Kropp vid 1918 års lagtima riksdag om pension
till tolv änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Bankoutskottets
utlåtande över motionen (nr 62 punkt 9:o) var särdeles välvilligt hållet och det
avslagsyrkande, vartill utskottet kom, stödde sig väsentligt på den förhoppningen,
att, då det förslag, som den 3 november 1917 avgavs av särskilda sakkunniga
angående det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering och som då var
beroende av Kungl. Maj:ts prövning, efter vederbörlig beredning förelädes riksdagen,
även dessa änkors pensionsförhållande komme under omprövning, vadan
utskottet icke ville genom att tillstyrka motionen föregripa resultatet av de sakkunnigas
utredning. Utskottets avstyrkande godkändes även av andra kammaren.

Ehuru utskottets skäl synes väga tungt, dristar jag mig dock att på nytt
föra frågan på tal. Bet torde måhända dröja ännu ett och kanske flera år, innan
beslut i avsedd riktning är att vänta och under tiden lider den enskilda individen
nöd.

Möjligt är ock, att, enär nästan alla här ifrågasatta äro högt ålderstigna
(samtliga utom två mellan 70 och 87 år), då staten en gång skall träda till för
att bringa lindring i deras nödläge, den redan förekommits av döden. Den

Utskottet.

Angående
''pensioner åt
tretton änkor
efter arbetare
vid Carl
Gustavs stads
gevärsfaktori.

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

långa tid i statens tjänst, dessa änkors män käft, den skicklighet de ådagalagt
och deras hedrande uppförande, varom de flestas utmärkelser bära vittne, göra,
att jag anser staten har mycket starka skäl att snarligen träda hjälpande emellan,
när nöden hemsöker dem på deras ålderdom.

Någon fråga av större ekonomisk betydelse för staten kan det här i och
för sig icke vara tal om, till följd av det ringa antal och de små belopp det
här skulle gälla. De föreslagna pensionstagarnas höga ålder borgar även för,
att det bär icke heller kan gälla någon längre tid. Det verkligt avgörande skälet
till avslag å fjolårets motion i denna sak var ju av helt principiell art jämte
betänkligheter mot de konsekvenser som kunde följa med ett bifall. Som av
artilleridepartementets yttrande — intaget i utskottets betänkande — framgår,
torde avsteg redan förut gjorts från den grundläggande principen i fråga om
änkepensionering. Och fråga torde därför vara, huruvida det, som står orubbat
kvar av denna princip, böra vara starkt nog att, under den tid som kan dröja
till dess hela denna fråga blivit ordnad, utgöra skäl att lämna här berörda
gamlingar ohulpna.

Yad som ytterligare manat mig att nu förnya motionen, är den oerhörda
levnadskostnadsstegring, som ägt rum, sedan riksdagen senast behandlade denna
fråga och som gjort fattigdomens tryck ännu hårdare. Normala regler ha också
i mångt och mycket fått vika för nu rådande exceptionella förhållanden. Sålunda
ha ju statsmakterna fått på förut otänkt sätt träda emellan för att lindra kristidstrycket
för såväl dem, som staten har mera direkta förpliktelser emot, som
de mindre bemedlade i allmänhet. En fläkt av samma hänsyn till rådande tidsläge
synes även böra kunna sträcka sig ut till här berörda personer och bidraga
skingra de betänkligheter, som för ett år sedan ansågos för tungt vägande gent
emot ett bifall till då gjord framställning.

Till de tolv, som av oss föreslogos till pension, har nu kommit ytterligare
en, vars man avlidit 1918, och vågar jag vördsamt till riksdagen hänskjuta frågan
om pension för följande änkor efter personer, som haft anställning vid gevärsfaktoriet,
samt i sammanhang därmed meddela de upplysningar om inverkande
omständigheter, jag kunnat inhämta.

1. Stockmakaren Gustav Anders Almkvists änka Kristina Katarina Almkvist,
född Eriksson den 2 maj 1846. Vid sin död år 1907 både ..mannen under
17 år haft anställning vid faktoriet och var fortfarande anställd där. Ankan är medellös,
åtnjuter folkpension med kronor 47.2 0 årligen och är nu boende hos eu sin
dotter i Eskilstuna.

2. Förmannen Carl Johan Bergströms änka Johanna Sofia Bergström, född
Andersson den 30 december 1848. Mannen erhöll år 1913 avsked med pension
efter 50 års tjänst vid gevärsfaktoriet och erhållen medalj för nit och redlighet.
Han dog 1915. Änkan är medellös, har kronor 70.80 i folkpension och har tidtals
haft fattigunderstöd. Hon bor hos en dotter, som har två barn att försörja.

3. Stockmakaren Anders Eredrik Bjurlings änka Johanna Fredrika Bjlärling,
född Blomkvist den 29 september 1842. Mannen var efter 38 års tjänst föreslagen
till erhållande av medalj år 1907, då döden inträffade. Enligt intyg av komministern
i Eskilstuna församling är änkan mindre bemedlad. Hon bär, enligt
uppgift från annat håll, en årsinkomst av ej fullt 200 kronor.

4. Förmannen Anders Engbloms änka Anna Sofia Karolina Engblom, född
Andersson den 13 december 1832. Mannen, som dog 1911, erhöll avsked med

HanJcoutskottcts utlåtande Nr 42.

31

pension 1910 efter 60 års tjänst och erhållen silvermedalj. Ankan är medellös
och har i folkpension kronor 47.2 0.

5. Filaren Frans Alfred Grönlunds änka Augusta Vilhelmina Grönlund,
född Hammarbäck den 15 juli 1857. Mannen erhöll efter 35 års, tjänst och tilldelad
silvermedalj avsked med pension år 1907 och avled 1917. Änkan är medellös
och lider, enligt läkarbetyg, av sjukdom, på grund varav hennes arbetsförmåga
är nedsatt.

6. Filaren Gustav Bernhard Janssons änka Karolina Vilhelmina Jansson,
född Holmström den 12 november 1840. Mannen, som erhållit silvermedalj,
frånträdde sin anställning efter 40 års tjänst år 1913 med pension och avled år
1917. Änkan är, enligt intyg av pastor i Bettna församling, medellös. Hon
underhålles av en dotter, som är lärarinna.

7. Förmannen Per Vilhelm Janssons änka Klara Lovisa Jansson, född
Andersson den 5 september 1845. Mannen var under 22 år och fortfarande anställd
vid faktoriet, då han 1912 avled. Änkan, som har folkpension å kronor
70.8 0, är i övrigt medellös och underhålles av sina barn.

8. Förmannen Emil Sundholms änka Maria Eleonora Sundholm, född
Molin den 12 december 1876. Mannen avled år 1911 under anställning vid
gevärsfaktoriet, vilken anställning han innehaft i 22 år. Änkan är medellös och
har att försörja två barn, av vilka det ena är fött efter faderns död. Hon är
medellös och, enligt läkarbetyg i följd av kronisk magsjukdom och allmän svaghet,
oförmögen att genom arbete förvärva vad till livets uppehälle oundgängligen
erfordras.

9. Verktygsarbetaren Karl Alfred Svedins änka Stina Katarina Svedin,
född Jansson den 23 mars 1841. Mannen dog .år 1911 under sin anställning vid
gevärsfaktoriet, vilken han innehaft i 28 år. Änkan, som är meddellös, har jämte
folkpension å kronor 70.8 0 fattigunderstöd.

10. Härdaren Karl Otto Westholms änka Anna Sofia Westholm, född
Andersdotter den 2 april 1848. Mannen hade vid sitt avsked år 1909 i 34 årvarit
anställd vid gevärsfaktoriet och därunder erhållit silvermedalj och erhöll
efter avskedstagandet pension. Änkan är medellös och sjuk. Hon har folkpension
å kronor 62.7 0 och försörjes i övrigt av en i Nyfors bosatt dotter.

11. Smidesarbetaren Ulrik Widergrens änka Anna Lovisa Widergren, född
Andersson den 17 september 1846. Efter 30 års,,anställning vid gevärsfaktoriet
erhöll mannen avsked år 1902 och avled 1911. Änkan är medellös och sjuklig.
Hon har folkpension å kronor 70.8 o samt dessutom årligen 20 kronor i understöd
från en enskild fond.

12. Brandvaktsförmannen Karl Oskar Yikstrands änka Kristina Katarina
Vikstrand, född Löth den 21 februari 1834. Efter 32 års tjänst, varunder han
erhållit , silvermedalj, undfick mannen avsked med pension år 1910 och avled år
1917. Änkan är medellös. Hon har folkpension å kronor 70.80 samt försörjes
i övrigt av en måg, som är arbetare.

13. Filare Axel Antonius Wibells änka Augusta Wibell, född Stenström
den 15 september 1842. Efter 44 års anställning vid gevärsfaktoriet, varunder
han tilldelades silvermedalj, erhöll mannen avsked år 1913 och avled år 1918.
Änkan är medellös och sjuklig samt försörjes av barnen.

Samtliga änkor, för vilka frejdebetyg vidfogas, åtnjuta medborgerligt förtroende.

Det belopp som syntes böra tillkomma var och en av dessa föreslogs förlidet
år till 300 kronor årligen.»

32

BanlcoutsJeottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående
pension åt
''postmästaren
av klass IB
Johan Louis
Westerståhl.

Vid motionen finnas fogade tretton åldersbetyg, till vilka utskottet
får hänvisa.

Med hänsyn till den synnerligen höga ålder här ifrågavarande änkor
i allmänhet uppnått och då det av motionärerna föreslagna beloppet i
varje fall icke torde överstiga, vad de i motionen omförmälda sakkunniga
ifrågasatt i sitt förslag angående icke ordinarie statstjänares
rätt till familjepensionering, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall
till motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion
II: 227, må medgiva, att en var av de i motionen
angivna änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads
gevärsfaktori må under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor att utgå från och med den 1 januari
1919.

III. År.g. ciYildepartementet.

17:o) I en till riksdagen den 18 mars 1919 avlåten proposition
nr 296 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att postmästaren av klass 1 B Johan Louis Westerstålil
må från och med månaden näst efter den, då avsked från postmästartjänsten
beviljats honom, under sin återstående livstid, utöver
honom tillkommande pensioner från post- och telegrafverken å tillhopa
4,600 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
till belopp av 390 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kuugl. Maj:t sålunda föreslagit
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att postmästaren av
klass 1 B Johan Louis Westerståhl må från och med
månaden näst efter den, då avsked från postmästartjänsten
beviljats honom, under sin återstående livstid,
utöver honom tillkommande pensioner från post- och
telegrafverken å tillhopa 4,600 kronor, tillika å all -

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

33

manna indragningsstaten uppbära en årlig pension till
belopp av trehundranittio kronor.

IV. Ang. ecklesiastikdepartementet.

18:o) I proposition nr 245 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att adjunkten vid Kungsholmens realskola i Stockholm Johan
Hjalmar Hjorth må, efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen, under
sin återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill han enligt
gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension från allmänna
indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda pensionsbeloppet
uppgår till 3,100 kronor för år.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 11 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att en höjning av
den Hjorth tillkommande pensionen bör komma till stånd och torde
denna höjning böra utgå med ett belopp, svarande mot skillnaden mellan
de före och efter den 1 januari 1919 till läroverksadjunkt i högsta lönegraden
utgående beloppen eller 600 kronor. Under sådana förhållanden
skulle det Hjorth tillkommande sammanlagda pensionsbeloppet uppgå till
3,100 kronor för år.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 245
må av riksdagen bifallas.

19:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 216 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre eldaren och maskinisten
vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Gustaf Salomon Stenlås
i Södertälje må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten ett årligt understöd till
belopp av 200 kronor. <

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har utskottet ansett sig
böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må medgiva, att förre eldaren och
maskinisten vid högre latinläroverket å Norrmalm i
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 käft. (Nr 42.) i5G719 5

Angående förhöjd
tilläggspension
åt
läroverksadjunkten

J. H. Hjorth.

Utskottet.

Angående
understöd åt
förre eld ar en
och maskinisten
vid högre
latinläroverket
i
Stockholm
O. S. St emu s.

Angående
understöd åt
vissa folkskolläraränkor.

Angående
pension åt
folkskolläraren
J. Svenssons
änka.

34 Banko utskottets utlåtande Nr 42.

Stockholm Gustaf Salomon Stenius i Södertälje må
från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid uppbära å allmänna indragningsstaten ett
årligt understöd till belopp av tvåhundra kronor.

20:o) I en till riksdagen den 21 februari 1919 avlåten proposition
nr 149 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att en var av folkskolläraränkorna Anna Jansson i Grums församling,
Anna Matilda Edgren i Sventorps församling, Anna Margareta
Lorentina Qviberg i Norrlanda församling, Anna Matilda Schmidt i Nora
bergsförsamling, Hilda Charlotta Jonsson i Kungs-Barkarö församling,
Kristina Enghvist i ölmstads församling och Fredrika Charlotta Flodin i
Åkers församling må under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från och med den 1
januari 1919.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,

att Kungl. Maj:t.s förevarande proposition nr 149
må av riksdagen bifallas.

21:o) I eu inom andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp
väckt motion nr 13 har hemställts, »att riksdagen må besluta, att i
enlighet med grunderna i Kung!. Maj:ts reglemente den 15 oktober 1875
för folkskollärarnes änke- och pupillkassa och på där stadgade villkor
en årlig pension av 300 kronor måtte från och med den 1 januari 1919
å allmänna indragningsstaten utgå till avlidne folkskolläraren Johannes
Svenssons efterlevande änka Johanna Holmberg.»

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Som av bifogade handlingar framgår avled förre folkskolläraren vid Görslövs
folkskola i Görslövs socken Johannes Svensson den 9 april 1908, efterlämnande
änkan Johanna Svensson, född Holmberg.

Som ordinarie lärare vid nämnda skola tillträdde Svensson sin befattning
den 19 januari 1868 och lämnade densamma, mot åtnjutande av pension, den 1
juli 1899.

Svensson åtnjöt under hela tjänstetiden endast laga minimilön. I äktenskap
med Johanna Holmberg hade Svensson 2 barn.

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 4''J.

35

Då Svensson under tjänstetiden endast erhöll laga minimilön, erfordrades
säkerligen sparsamhet för att nöjaktigt försörja familjen, och var det säkerligen
inte lätt att åstadkomma medel för delägarskap i folkskollärarnes änke- och pupillkassa
eller på annat sätt säkerställa änkan vid sitt frånfälle. Hade Svensson
tillhört förenämnda änke- och pupillkassa, hade änkan under sin ^återstående
livstid jämlikt § 21 Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 oktober 1875 och sedermera
av riksdagen beslutade ändringar och tillägg varit tillförsäkrad ett ärligt
belopp av 300 kronor, visserligen blygsamt efter tidsförhållandena, men ändå en
lättnad i bekymren för återstående levnad.

Riksdagen har tidigare i liknande fall trätt hjälpande emellan och senast
1918 års lagtima riksdag, grundat på motion II: 72 och bankoutskottets utlåtande
nr 55, punkt 31, och vågar jag på grund av förevarande ömmande omständigheter
anhålla, att pension måtte beviljas änkan Svensson av allmänna indragningsstaten
efter samma grunder som varit gällande, därest Svensson varit delägare i förenämnda
kassa.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser
sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om en pension av 300
kronor och hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 13, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Johannes
Svenssons änka Johanna Svensson, född Holmberg, må
från och med den 1 januari 1919 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
understöd av trehundra kronor.

22:o) I en inom andra kammaren under nr 15 väckt motion har
herr Moberger hemställt, »att riksdagen måtte medgiva, att folkskollärareänkan
Hilma Ulrika Olofsson i Hemse församling må under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 300 kronor
att utgå från och med den 1 augusti 1918.»

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Såsom framgår av närslutna handlingar avled förre folkskolläraren vid Alva
folkskola Kristian August Olofsson den 22 juli 1918 och efterlämnade änkan
Hilma Ulrika Olofsson, f. Bäärnhjelm. .

Olofsson tjänstgjorde som folkskollärare i Alva — till en början vid Alva
och Hemse gemensamma folkskola och därefter vid Alva folkskola från och

TJtskottet.

Angående
årligt understöd
åt förskollärare

äokan Hilma
Ulrika Olofsson.

36

BanJeoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående
pension åt
folkskollärareänkan

Karolina
Rantzén.

med vårterminen 1870 till sin avgång med pension från folkskollärames pensionsinrättning
i slutet av år 1894. Vid tiden för sin avgång från skolan åtnjöt lian
en årlig lön av 700 kronor. Hans pension från folkskollärames pensionsinrättning
uppgick till 525 kronor årligen.

Den 16 augusti 1885 ingick kan äktenskap med Hilma Ulrika Bäärnhjelm,
född den 28 juli 1846. Äktenskapet blev barnlöst.

Familjen bär veterligen ej ägt förmögenhet eller andra inkomster än mannens
lön. Nettobehållningen i boet efter avlidne Olofsson utgjorde ej keller bouppteckningsdagen
den 2 oktober 1918 mera än sexhundratre (603) kronor. Enligt
intyg från folkskollärames pensionsinrättning kar Olofsson icke varit delägare i
folkskollärames änke- och pupillkassa. Änkan står således alldeles utblottad,
utan existensmedel ock hänvisad till barmhärtiga medmänniskors hjälp. I flera
liknande fall har riksdagen förut trätt hjälpande emellan.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser
sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor om året, dock torde detsamma böra utgå först från och
med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 15, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Kristian
August Olofssons änka Hilma Ulrika Olofsson, född
Bäärnhjelm, må från och med den 1 januari 1919
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
. i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

23:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 58 har herr
Magnusson i- Skövde hemställt, »att riksdagen måtte bevilja folkskolläraränkan
Karolina Rantzén från Krokstorp i Mölltorps socken, Skaraborgs
län, en årlig pension av 300 kronor under sin återstående livstid,
att utgå av allmänna indragningsstaten från den 1 januari 1919».

Såsom stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Som bekant har bland avgångna folkskollärare en del icke varit delägare
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, i många fall beroende på att deras
ekonomiska ställning knappast medgivit därmed förenade utgifter. Så var även
förhållandet med år 1916 avlidne förre folkskolläraren A. A. Iiantzén, som 1898

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

37

avgick efter 31 års tjänstgöring som ordinarie folkskollärare i Undenäs socken,
Skaraborgs län. Itantzén tjänstgjorde dessförinnan vid ambulerande skola mot
en årslön av 100 kronor jämte kofoder och började den ordinarie tjänsten med
en kontant lön av 300 kronor jämte vanliga naturaförmåner samt åtnjöt vid avskedet
1898 efter väl vitsordad tjänstgöring en lön av 700 kronor jämte stadgade
naturaförmåner. På dessa inkomster hade Itantzén att försörja hustru och nio
barn, och det är under sådana förhållanden ganska förklarligt, att han icke ansåg
sig ha råd att ingå i pensionskassan, än mindre kunnat inbespara något kapital
till efterlevande änkan. Denna är sålunda helt och hållet hänvisad att försörjas
av anhöriga och erhåller av dessa fri bostad å lägenheten Krogstorp i Mölltorps
socken jä,mte därav härflytande arrendeinkomst 225 kronor, vilket dock uppenbarligen
är för knappt under rådande förhållanden. Ej heller är någon av de
anhöriga i omständigheter att kunna utan kännbar uppoffring, utöver det nämnda,
bidraga till hennes underhåll, varför skäl synas föreligga, att riksdagen träder
hjälpande emellan, och ber jag få som ytterligare skäl härför erinra, att riksdagen
förut såväl på grund av framställningar av Kung!. Maj:t som av enskilde
riksdagsmän beviljat pensioner åt behövande folkskolläraränkor.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall har utskottet.
utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari

1919.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 58, må medgiva, att avlidne folkskolläraren A. A.

Rantzéns änka Karolina Itantzén må från och med
den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så
länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av trehundra kronor.

24:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 69 har herr Angående
Welin hemställt, »att riksdagen måtte besluta, att folkskollärareänkorna understöd åt
Matilda Kristina Börjesson i Herrljunga och Helena Mellin i Tumberg u/åreänköma
må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så Matilda
länge de förbliva ogifta, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt m^Lstonlch
understöd av 300 kronor vardera». Helena

Såsom stöd för motionen anföres följande: Meiim.

38

BankoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående
pension åt
folkskollärareänkan

Matilda
Nilsson.

»Riksdagen bär vid flera tillfällen beviljat understöd åt änkor efter folkskollärare,
som icke varit delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Så
skedde senast vid 1918 års riksdag, då denna på framställning från Kund. Maj:t
beviljade ett understöd av 300 kronor årligen åt flera änkor efter folkskollärare.

Med hänvisning härtill och under förhoppning om, att riksdagen skall visa
samma välvilja även i andra, likartade fall, anhåller jag få påkalla sådan välvilja
för folkskollärareänkorna Matilda Kristina Börjesson och Helena, Mellin.

Matilda Kristina Börjesson, född Falk, är änka efter folkskolläraren Johannes
Börjesson, är 68 år gammal, lever ogift och är bosatt i Herrljunga. Mannen
tjänstgjorde oförvitligt som ordinarie folkskollärare i Eggrena församling från
den 20 juni 1875 till den 9 augusti 1896, då han avled. Han ägde icke delaktighet
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Ankan äger ingå egna medel och
försörjes huvudsakligen av makarnas enda barn, som är folkskollärarinna.

. Helena Mellin, född Andersdotter, är änka efter folkskolläraren C. A. Mellin,
är 67 år gammal och lever ogift. Mannen tjänstgjorde oförvitligt som ordinarie
folkskollärare i Kullings-Skövde och Tumbergs församlingar i 32 år och. avled
1915 utan att äga delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Ankan
äger ingå nämnvärda tillgångar och åtnjuter icke understöd. . Makarna hava tillsammans
haft 7 barn, vilka alla utom en äro lärare(-innor) vid folkskolan.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall bär
utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion
II: 69, må medgiva, att vardera av folkskollärareänkorna
Matilda Kristina Börjesson i Herrljunga och
Helena Mellin i Tumberg må från och med den 1 januari
1919 under sin återstående livstid, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.

25:o) Inom andra kammaren har av herr Nilsson i Landeryd under
nr 118 väckts en motion av följande lydelse:

»1917 års riksdag beslöt enligt skrivelse nr 10 punkt 87 att bevilja
en årlig pension av 400 kronor åt skollärareänkan Tilda Pettersson.
Detta belopp bestämdes med hänsyn därtill att åtskilliga år förgått efter
mannens död, under vilken tid hon ej åtnjutit någon pension.

• Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 39

Under åberopande av bifogade prästbevis samt en skrivelse från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa ävensom förutnämnda riksdagsbeslut
hemställes vördsamt,

att riksdagen måtte besluta att åt folkskollärareänkan Matilda Nilsson
från Nederby i Värnamo församling bevilja en pension av 400 kronor
att utgå årligen från och med 1919 så länge hon lever ogift.»

Åberopade intyg äro av följande lydelse: •

Härmed intygas, att folkskollärareänkan Matilda Kristina Nilsson, född
Abrahamsdotter, i Nederby av Värnamo församling är född den 31 oktober 1853
och är änka efter folkskolläraren Johan Nilsson, vilken, född den 7 juli 1834,
den 13 oktober 1872 valdes till ordinarie folkskollärare i Värnamo församling
och innehade denna befattning till den 31 december 1897, då han avgick med
pension, samt avled den 10 september 1914 utan att för sin ovanskrivna efterlämnade
maka, med vilken han ingått äktenskap den 21 december 1875, hava
förvärvat delaktighet i folkskollärarnes änke- och pupillkassa; samt att ifrågavarande
folkskollärareänka, som är medellös och på grund av ålder och sjuklighet
oförmögen att bidraga till sin försörjning, nu befinner sig i synnerligen torftiga
och tryckta levnadsomständigheter, varför hon är i största behov av ekonomiskt
understöd.

Värnamo församling i Jönköpings län den 17 januari 1919.

N. Källoff.

Kyrkoherde.

Till folkskollärareänkan Matilda Nilsson.

Nederby.

Värnamo.

Med anledning av eder i dag'' inkomna framställning om understöd från
folkskollärarnas änke- och pupillkassa får jag meddela, att, då eder avlidne man
ej var delägare i kassan, någon pension’ eller något understöd därifrån ej kan
tilldelas eder. Däremot finns nog all utsikt till att ni kan utverka eder en statspension
genom att antingen ingå till Kungl. Maj:t med underdånig ansökning
därom — vilket dock måhända är väl sent påtänkt för året — eller ock genom
att påverka ortens riksdagsman att väcka motion därom i riksdagen. Riksdagen
har nämligen beviljat många sådana pensioner åt folkskollärareänkor i samma
läge som ni, senast i år åt åtminstone 4 änkor med 300 kronor åt varje.

Stockholm den 19 september 1918.

Folkskollärarnes änke- och pupillkassa:

(Jarl Widström.

Verksfc. dir.

Utskottet har icke haft något annat att erinra mot motionärens förslag
än att understödsbeloppet, såsom i närmast föregående fall, torde
böra bestämmas till 300 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

Angående
understöd åt
förre folkskolläraren

Magnus Hagmans
änka.

Utskottet.

40 ''Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 118, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Johan
Nilssons änka Matilda Kristina Nilsson, född Abrahamsdotter,
må från och med den 1 januari 1919
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i
sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

26:o) I en inom andra kammaren av herr Magnusson i Tumhult
väckt motion nr 178 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förre
folkskolläraren Magnus Hagmans änka Anna Kristina Hagman, född Karlsson,
må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid,
så länge hon lever ogift, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
understöd av 300 kronor.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Såsom av bifogade handlingar framgår, avled förre folkskolläraren Magnus
Hagman den 3 mars 1915 efter att hava tjänstgjort såsom ordinarie folkskollärare
i 32 år och dessutom såsom vikarierande lärare i flera år samt efterlämnade sin
år 1857 födda hustru.

Då Hagman under sin tjänstetid befann sig i så knappa ekonomiska omständigheter,
att han icke kunde åstadkomma medel för delägareskap i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa eller, på annat sätt säkerställa sin familj, så befinner
sig hans änka, Anna Kristina Hagman, född Karlsson, vilken numera är boende
i Ljungby köping, i eu svår ekonomisk belägenhet, emedan hon såsom vidfogade
intyg utvisar är oförmögen att sig själv försörja.

Riksdagen har vid föregående tillfällen i liknande fall trätt hjälpande emellan.»

Beträffande de vid motionen fogade intygen får utskottet hänvisa
till motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i likuande fall har
utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion
II: 178, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Magnus
Hagmans änka Anna Kristina Hagman, född Karlsson,
må från och med den 1 januari 1919 under sin åter -

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

41

stående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett
årligt understöd av trehundra kronor.

27:o) I en inom andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp
väckt motion nr 235 har hemställts, »att riksdagen ville medgiva, att i
enlighet med grunderna i Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 oktober
1875 för folkskollärarnes änke- och pupillkassa jämte där vidtagna ändringar
och stadgade villkor eu årlig pension av 300 kronor må från
och med den 1 januari 1919 utgå till avlidne folkskolläraren Per Landgrens
i Ossjö efterlevande änka».

Såsom stöd för framställningen anför motionären:

»Som av bifogade handlingar framgår, avled förre folkskolläraren vid Ossjö
folkskola i Kristianstads län Per Landgren år 1915 efter att i 33 år varit anställd
som lärare vid nämnda skola.

Det är i detta fall, som i liknande motioner tidigare åberopats, de i den
tid varande små löneförmånerna, som gjort det svårt eller kanske omöjligt för
Landgren att åstadkomma medel för delägareskap i folkskollärarnes änke- och
pupillkassa eller på annat sätt ekonomiskt säkerställa änkan vid sitt frånfälle.

Hade Landgren tillhört förenämnda änke- och pupillkassa, hade änkan
under sin återstående livstid, jämlikt § 21 i Kungl. Maj:ts reglemente av den 15
oktober 1875 och däri beslutade ändringar, varit tillförsäkrad ett årligt belopp
av 300 kronor, visserligen blygsamt, men ändå en lättnad i bekymren.

Riksdagen har vid föregående tillfällen trätt hjälpande emellan, varför jag
vågar anhålla, att pension måtte beviljas änkan Landgren av allmänna indragningsstaten
efter samma grunder, som varit gällande, därest Landgren varit delägare
i förenämnda kassa.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall har
utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
11: 235, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Per
Landgrens änka Ottea Olsson, må från och med den
1 januari 1919 under sin återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.)

Angående
pension åt
folkskolläraren
Per Land
grens änka.

Utskottet.

15G7 19 6

42

Banlcoutskottets utlåtande Nr 42.

Angående
understöd åt
vissa småskolläraränlcor.

TJtskoitet.

Angående
årliga understöd
åt snidsk
ollär areänkorna

Märta Katarina
Karlsson
och Anna
Kristina
Magnusson.

28:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 150 kar Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, dels att en var av småskolläraränkorna
Brita Johanna Andtrsson i Vittangi kapellförsamling, Sandbäck
Anna Eriksson ock Marit Jonsson i Malungs församling samt Eva Lovisa
Svensson i Asele församling må från ock med den 1 januari 1919
under sin återstående livstid, så länge kon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av 300 kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas
med 50 procent för änkan Brita Johanna Andersson, så länge hon styrker
sig äga försörjningsplikt mot ett eller flera egna äkta barn, som icke fyllt
18 år,

dels ock att, för den händelse sistnämnda änka skulle avlida utan
att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämna äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder, understöd må utgå till barnen, tills de
fyllt 18 år, med belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor för två
barn.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 21 februari 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Under åberopande av riksdagens tidigare beshit i liknande fall har
utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 150
må vinna riksdagens bifall.

29:o) I en inom andra kammaren av herrar Berggren och Eliasson
väckt motion nr 56 hava motionärerna anfört följande:

»På grund av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 beslutade 1918 års
lagtima riksdag medgiva,

dels att en var av i nämnda proposition uppräknade sex småskollärareänkor
må från den 1 januari 1918 under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av 300 kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas
med 50 % för eu var av ifrågavarande änkor, som styrker sig äga försörjningsplikt
mot ett eller flera äkta barn, som icke fyllt 18 år,

dels ock att för den händelse någon av sistnämnda änkor skulle avlida
utan att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämnar

Fankoutslcottets utlåtande Nr 42.

43

äkta barn, som icke fyllt 18 år, understöd må utgå till barnen, tills de
fyllt 18 år, med belopp av 150 kronor för ett, 300 kronor för två samt
450 kronor för tre eller flera barn.

Under åberopande av detta riksdagens beslut få undertecknade härigenom
hemställa, att riksdagen måtte bevilja understöd att från den
1 januari 1919 efter enahanda grunder utgå till en var av småskollärareänkorna
Märta Katarina Karlsson, född Jonasson, från Söraby församling
av Kronobergs län och Anna Kristina Magnusson, född Linneil,
från Urshults församling av Kronobergs län, vilka båda enligt närslutna
intyg befinna sig i synnerligen behövande omständigheter.))

Åberopade intyg äro av följande lydelse:

Märta Katarina Karlsson, född Jonasdotter, änka efter småskolläraren Peter
Karlsson, är 82 år gammal samt lever ogift. Peter Karlsson har tjänstgjort som
småskollärare i Söraby församling under 38 år, erhöll avsked med utgången av
år 1902 med rätt till understöd ur småskollärarnas m. 11. ålderdomsunderstödsanstalt
samt avled 1915. Änkan Karlsson är mycket fattig, har 9 barn i livet,
av vilka 5 vistas i Amerika, de 4 övriga, som själva befinna sig i torftiga omständigheter,
hava dock hittills gemensamt bidragit till hennes underhåll, varförutan
hon annars kommit på fattigvården. Änkan Karlsson befinner sig sålunda
i mycket små omständigheter och är i största behov av det understöd
henne kan beviljas.

Ätt ovanstående uppgifter äro fullt riktiga och till alla delar i full överensstämmelse
med verkliga förhållandet intyga:

Söraby pr Kottne den 13 januari 1919.

Carl Josua Allgulin. Josef Sundholm.

Komminister. Kantor o. folkskollärare.

F. G. Johansson.

Korn. ordf.

II. Nordvall.

Stationsföreståndare.

Utdrag av församlingsbok.

Ätt Anna Kristina Magnusson, född Linne!!, från Möllekulla (änka efter år
1911 den 5 oktober avlidne småskolläraren i Urshults distrikt Per August Magnusson)
född den 18 maj år 1873 (sjuttiotre) i Urshults församling i Kronob:s län,
är döpt, är vaccinerad, har inom svenska kyrkan begått Herrens nattvard, vartill
hon är oförhindrad (åtnjuter medborgerligt förtroende) lever ogift och har
hemma hos sig barnen, ogifta d. Syster Giga Eufemia Magnusson, f. 96 Vt och
sönerna Bror Bertil Helmer Magnusson, f. 02 % och Gustaf Lennart Manfred
Magnusson, f. 11 26/3, varder härmed intygat för ansökan om understöd, vartill
hon på det livligaste vördsamt anbefalles, enär hon lever i stor fattigdom, så
att hon trots all flit och sparsamhet måst anlita församlingens hjälp för sonen
Bror Bertil Helmers vård å kustsanatorium.

Urshults församling i Kronolxs län den 16 jan. år 1919.

Alfr. Elmbladh.

Kyrkoherde.

44

BanJcoutskottets utlåtande nr 42.

Utskottet.

Anna Kristina Magnusson, född Linne]!, änka efter småskolläraren Per
August Magnusson är född den 5 oktober 1873 och alltså på sitt 46 år. Hon
blev gift med Magnusson år 1896. Magnusson tjänstgjorde i Urskults skoldistrikt
från den 7 februari 1882 ända till sin död den 5 oktober 1911 ook kade
enligt anteckning i Liggaren för rekvisition av statsbidraget för skolorna år 1911
vid detta års början fulla 22 tjänstår. Änkan Magnusson är mycket fattig ock
av liennes 3 barn äro de två: Bror Bertil, f. 1902 ock Gustaf Lennart, f. 1911,
sjukliga. Den förre kar genom understöd från bl. a. Urskults församling vistats
en tid vid kursanatoriet Apelviken, ock ekuru något förbättrad till kälsan är
kan dock oförmögen att själv försörja sig. Den yngste, Gustaf Lennart, som
börjat sin skolgång, kar som späd käft barnförlamning, så att det ena benet är
skadat. Han är för övrigt klen, så att det ser ut, som om kan ej skulle kunna
bli arbetsduglig. Utan hjälp från olika båll av barmkärtiga människor kade
änkan Magnusson måst ka kjälp av fattigvården. Förkållandena äro alltså sådana,
att änkan Magnusson är i största bekov av allt det understöd, som kan bliva
beviljat benne.

Att förestående uppgifter äro överensstämmande med verkliga förkållandet,
intygas av Urskults församling i Kronobergs län den 16 januari 1919.

Alfr. Elmbladh. A. W. Svensson.

Kyrkoherde i Urslmlt. Kommunalnämndens ordförande.

Med hänvisning till riksdagens tidigare beslut i liknande fall har
utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas förslag och hemställer,

att riksdagen må medgiva,

dels att vardera av småskolläraränkorna Märta
Katarina Karlsson i Söraby församling och Anna Kristina
Magnusson i Urshuits församling må från och
med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid,
så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av trehundra kronor;

dels att understödet må, under i övrigt enahanda
villkor, förhöjas med 50 % för änkan Anna Kristina
Magnusson, så länge hon styrker sig äga försörjningsplikt
mot ett eller flera egna äkta barn, som icke
fyllt 18 år;

dels ock att för den händelse sistnämnda änka
skulle avlida utan att hava trätt i nytt gifte och vid
sitt frånfälle efterlämna äkta barn, som icke fyllt 18

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

45

år, understöd må utgå till barnen, tills do fyllt 18
år, med-belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor
för två barn.

o

30:o) I en inom första kammaren av herr Åkesson väckt motion
nr 3 hemställes, »att riksdagen ville besluta, att i enlighet med grunderna
i Kungl. Maj:ts reglemente den 15 oktober 1875 för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa och på därstädes stadgade villkor en
årlig pension av trehundra kronor må från och med den 1 januari 1919
å allmänna indragningsstaten utgå till småskollärare Per Sjögrens efterlämnade
änka, Anna Josefina Sofia Sjögren''».

Till stöd för motionen anföres följande:

»Såsom av bifogade intyg framgår avled i Stiby församling år 1914 småskolläraren
Per Sjögren, efter att innehaft lärarebefattning sedan år 1858 till år
1894 eller 36 år.

Sjögren liar sålunda varit lärare i Sniberups småskola, Östraby församling,
under åren 1858 till år 1864, varefter han innehaft lärarebefattning vid mindre
folkskola i Skillinge, Ostra Hoby församling, under tre år, i Södra Brantevik,
Östra Nöbbelövs församling, åtta år, samt tillträdde befattningen som lärare i
Komsta mindre folkskola, Stiby församling, år 1875, vilken tjänst han innehade
till sin avgång som lärare år 1894. Efter denna sin avgång har han under två
skilda perioder tjänstgjort som vikarierande lärare i S:t Olofs folkskola år 1900
och i Simris år 1902.

Sjögren har under hela sin läraretid väl vitsordats för nitiskt och ordentligt
arbete, men då han icke avlagt folkskollärareexamen, har han icke varit berättigad
att ingå i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, varför hans efterlämnade änka
beklagligt nog icke kunnat erhålla pension.

De små inkomster, Sjögren under sin lärare tid haft, hava också helt åtgått
till underhåll av familjen, som bestod av hustru och fem barn.

Biksdagen har vid flera dylika tillfällen trätt hjälpande emellan, och vill
jag i sådant hänseende hänvisa till beslut vid 1918 års lagtima riksdag i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 och bankoutskottets utlåtande nr 55,
punkt 26, samt motion 1:47 och samma utskottsutlåtande, punkt 27.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till
motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser
sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp
av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion
I: 3, må medgiva, att avlidne småskolläraren Per Sjö -

Angående
pension åt
småskolläraren

P. Sjögrens
änka.

TJtskottct.

BanfcoutsJcaltets utlåtande Nr 42.

Angående
•pension åt
gårdssmeden
vid Ultima
egendom
C. Carlssons
änka.

Angående
pension åt
extra lantmätaren
J. A
Lundströms
änka.

grena änka Anna Josefina Sjögren, född Eichwurzel,
må från och med den 1 januari 1919 under ain återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett
årligt understöd av trehundra kronor.

V. Ang. jordbruksdepartementet.

31:o) I proposition nr 279 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att gårdssmeden vid Ultima egendom Carl Carlssons änka
Anna Sofia Carlsson, född Strömberg, må från och med den 1 november
1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till
belopp av 250 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
den 18 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att gårdssmeden vid
Ultuna egendom Carl Carlssons änka Anna Sofia Carlsson,
född Strömberg, må från och med den 1 november
1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta en årlig
pension från allmänna indragningsstaten till belopp av
tvåhundrafemtio kronor.

32:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 266, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att extra lantmätaren Johan Adolf
Lundströms änka Anna Amanda Lundström må från och med den 1
januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt
nuvarande änkestånd, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden den 18 mars 1919.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer förty,

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

47

att riksdagen må medgiva, att extra lantmätaren
Johan Adolf Lundströms änka Anna Amanda Lundström
må från och med den 1 januari 1919 under sin
återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, åtnjuta eu årlig pension från allmänna
indraguingsstaten till belopp av sexhundra
kronor.

Stockholm den 25 april 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

48

Banlcoutskottcls utlåtande nr 42.

Reservationer

vid punkten 9:o) angående pensionsförbättring för viss personal vid
armén,

av herr Bogren, som anfört följande:

»Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 27G angående
pensionsförbättring för viss personal vid armén bar jag i likhet med
majoriteten inom bankoutskottet ansett så starka billighetsskäl föreligga
för beredande redan nu av pensionsförbättring för nämnda personal, att
de betänkligheter, som eljest i allmänhet med fog kunna resas mot vidtagande
av en sådan åtgärd utan samband med en definitiv lönereglering,
i detta fall måste få vika; och även jag håller före, att på sätt
utskottet föreslagit jämväl den personal, som åtnjutit tillfällig avlöningsförbättring
och under år 1918 avgått med pension, må bekomma pensionsförbättring
i likhet med den personal, som avgått först efter ingången
av år 1919.

Däremot anser jag mig icke kunna biträda utskottets tillstyrkande
av propositionen i vad angår beräkningen av de belopp, som föreslagits
att såsom pensionsförbättring utgå. Dessa belopp hava i regel så avpassats,
att de i förening med nuvarande pensionsförmån motsvara 90
procent av den del av avlöningen enligt utkastet till definitiv lönereglering,
som däri hänförts till lön. Jag håller före, att, innan genom en
definitiv lönereglering fastställts, huru stor del av avlöningen skall hänföras
till lön, försiktigheten bjuder att vid avpassande av nu ifrågavarande
pensionsförbättring utgå från avlöningen i dess helhet, sådan denna
upptagits i berörda utkast. I enlighet med statskontorets i propositionen
såsom alternativ 3) omförmälda förslag (60 procent å totalavlöningen
med viss begränsning) bör enligt min mening å nämnda avlöning
tillämpas den civila pensionslagens regel för bestämmande av pensionsunderlag
i fall, där avlöningen icke är delad i lön och tj änstgöringsnenningar,
och sammanlagda pensionsbeloppet därefter avpassas, dock
med iakttagande, dels att det pensionsbelopp, som vid sådan beräkning
uppkommer, reduceras med 710 (från 66 z!s procent till 60 procent av
totalavlöningen) dels ock att pensionstillägget icke må i något fall överstiga
1,200 kronor för år räknat.

Jag tillåter mig fästa uppmärksamheten därå, att med den pensionsförbättring,
som enligt Kungl. Maj:ts av utskottet förordade förslag
skulle utgå, och till följd därav, att denna pensionsförbättring icke skulle
motsvaras av någon förhöjd pensionsavgift, den sålunda föreslagna pen -

JBanJcoutskottets utlåtande Nr 42.

49

sionsförbättringen kan i vissa fall komma att innebära en större förmån
än den, som efter en definitiv löne- och pensionsreglering kommer pensionstagaren
till del. Exempelvis skulle enligt propositionen den pension
av 4,500 kronor, som enligt nu gällande bestämmelser tillkommer överste
eller vederlike, höjas till 6,000 kronor; men pensionsavgiften skulle
fortfarande motsvara 4 procent å 4,500 kronor; under det att generalsperson
erlägger 4 procent å 6,000 kronor och civil tjänstinnehavare med
rätt till motsvarande pension 6 procent å pensionsbeloppet. Under förutsättning
att det högst medgivna pensionsbeloppet fortfarande blir

6.000 kronor — och annat lärer man för närvarande icke kunna räkna
med — skulle efter definitiv lönereglering pensionsbeloppet för överste
och vederlike fortfarande utgöra 6,000 kronor, men då skulle givetvis
härför krävas erläggande av icke obetydligt förhöjd avgift, åtminstone
icke understigande vad i sådant avseende nu erlägges av generalsperson.
Att på sådant sätt under övergångstiden giva personalen en så gynnsam
ställning i pensionshänseende, att den definitiva löneregleringen kan väntas
medföra försämring, synas mig icke tillrådligt. Med mitt förslag
begränsas förhöjningen i berörda fall så, att pension och pensionsförbättring
tillsammans uppgå till 5,700 kronor; och om den definitiva
löneregleringen, såsom synes sannolikt, kommer att medföra en pension
för överste och vederlike å 6,000 kronor, blir alltså den inträdande avgiftsförhöjningen
åtminstone delvis kompenserad genom en ytterligare
pensionsförbättring från 5,700 kronor till 6,000 kronor.

Därjämte tnå erinras, att å det civila området pension å 6,000
kronor tillkommer endast innehavare av de högsta chefsposterna, såsom
presidenter, generaldirektörer och landshövdingar; under det att exempelvis
vissa överdirektörer, riksarkivarien, riksbibliotekarien m. fl. verkschefer
erhålla pension å 5,700 kronor och erlägga pensionsavgift med
6 procent å sistnämnda belopp.

I jämförelse med de av utskottet beräknade kostnaderna skulle mitt
förslag givetvis medföra besparing, vilken approximativt torde kunna
beräknas till 5 procent. Vid sådant förhållande och då erforderliga medel
böra anvisas i form av förslagsanslag, har jag icke låtit verkställa
någon specifik kostnadsuträkning, utan föreslår att vid bifall till mitt
förslag måtte anvisas å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

212.000 kronor och å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 380,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att riksdagen
må

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.)

1567 19 7

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja
å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

212.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

380.000 kronor,

dels godkänna i bilagda förslag angivna grunder
för pensions förbättringens utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet
med nyssnämnda grunder tilldela personal, som
under åren 1918—1920 avgått eller avgår från tjänsten,
pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

§ 1.

1. Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning
på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,
som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med
följande belopp, för helt år räknat:

överste.....................................................................................

ö verstelöjtn ant...........................................................................

major.............................................................................................

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .......................................

minst 9...........................................................................

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått följande
antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .....................................

minst 9..........................................................................

med 1,200 kronor
» 1,200 »

» 1,120 »

» 180 »

» 480 »

)) 780 »

» 1,080 »

» 980 »

» 1,200 »

» 1,200 »

» 1,200 »

BanJcoutsIcottets utlåtande Nr 42.

51

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .....................................

minst 9........................................................................

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9 ......................................

minst 9...........................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3..........................................................................

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 0 och mindre än 9 .......................................

minst 9 och mindre än 12 ...................................

minst 12........................................................................

sergeant av 1. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3................................................................

minst 3 och mindre än 6 .................................

minst 6 och mindre än 9 ......................................

minst 9 och mindre än 12 ...................................

minst 12......................................................................

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 ....................................

minst 6 och mindre än 9 .......................................

minst 9 och mindre an 12 ...................................

minst 12.....................................................................

med 540 kronor

» 780 »

» 1,020 »

» 1,200 »

b 740 »

» 980 »

» 1,200 »

» 1,200 b

b 620 b
» 800 »

» 680 b

b 800 »

» 920 b

» 1,040 b

b 1,160 »

b 440 »

» 560 b

b 680 b

b 800 B

b 920 b

b 560 b

b 680 b

b 800 B

b 920 b

b 1,040 B

52

BankoutsJeottets utlåtande Nr 42.

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regler, som i
sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring
under det år, då avgången äger rum.

§ 2.

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning
på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna
bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fälttygmästaren enligt samma grunder
som överstelöjtnant;

chef för trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller
major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som
major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat
tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente
(kår) och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av
det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

med ett årligt belopp av............................................................... 1,160 kronor

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av.......................................................................................... 1,160 »

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av................ 920 »

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med
ett årligt belopp av ....................................................................... 1,040 »

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intendenturkåren: den tid, varunder han innehaft
beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom
fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

53

tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant
av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på
stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller
2. klassen.

§

o.

med

980 kronor
960 »

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder
givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med föli an de belopp
för helt år räknat:

överfältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört ålderstillägg, ...................................................

överfältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg, .........

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,
regementsläkare enligt samma grunder som major,
bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ...
överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,
regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången
äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, .........

bataljonsveterinär, äldre, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,
departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare
tillträtt på stat uppförda två ålders -

» 1,080

1,080

1,080

tillägg, .........;...........;.....■.................................................

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som
skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått
på aktiv stat vid regemente (kår) och där
innehaft beställning såsom styckjunkare,
tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det
år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,..............................................................................

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

850

1,160 »

1,160

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av
det år, då avgången äger ram, uppnått minst

12 tjänstår,....................................................................... med 920 kronor

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt
för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,
.............................................................................. » 850 ))

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall
såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning
på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,
den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom
batalj onsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft
enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

§ 4.

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen
år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen
av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension
i lägre tjänstegrad än den, han vid åtgången innehar, äger åtnjuta
pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,
därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och
av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,
äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom
eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5’

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.»

samt av herrar Edbom och Bäcklund, vilka instämt med herr Bogren.

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 55

vid punkt ll:o) angående pensionsförbättring för viss personal vid
marinen av herrar Bogren, Edbom och Bäcklund, vilka anfört följande:

>1 reservation vid bankoutskottets utlåtande nr 42 angående kungl.
Maj:ts proposition nr 270 om pensionsförbättring för viss personal vid
armén hava vi framhållit, att vi icke kunnat biträda utskottets tillstyrkande
av propositionen i vad angår beloppet av pensionsförbättringen,
vilket grundats på den del av avlöningen enligt utkastet till definitiv
lönereglering, som däri hänförts till lön, samt att vi i stället ville förorda,
att pensionsförbättringens belopp avpassas enligt ett i propositionen
omförmält, av statskontoret framlagt förslag, innefattande, att pensionsförbättringen
skall bestämmas till sådant belopp, att densamma jämte
nuvarande pensionsförmån tillhopa motsvarar 60 procent av totalavlöningen
enligt berörda utkast, dock att pensionsförbättringen icke må i något fall
överstiga 1,200 kronor för år räknat.

_ Då det av bankoutskottet i dess utlåtande nr 42 förordade, i propositionen
nr 302 väckta förslag angående pensionsförbättring för viss
personal vid marinen är grundat på enahanda beräkningssätt, som legat
till grund för ovannämnda i propositionen nr 276 framlagda förslag i
fråga om motsvarande förmån för viss personal vid armén, hava vi icke
kunnat ansluta oss till utskottets tillstyrkande av förslaget i denna del,
utan vilja vi föreslå, att pensionsförbättringen jämväl för personalen vid
marinen ma avpassas på sätt, vi uti förnenämnda reservation närmare
utvecklat.

Under åberopande av vad vi där anfört och med framhållande, att
tillämpningen av vårt förslag torde kunna beräknas medföra en kostnadsminskning
motsvarande ungefär 5 procent av de utav utskottet angivna
kostnader, hemställa vi, att riksdagen må

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss
personal vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja
å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

38.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

67.000 kronor;

dels godkänna i bilagda förslag angivna grunder
för pensionsförbättringens utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet
må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela personal,

56

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från
tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens
återstående livstid.

1,200

1,200

1,120

180

480

780

1,080

980

1.200

l''200

1,200

540

780

1,020

1,200

kronor

»

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

§ L

1. Officerare och underofficerare äga efter avgång från beställningvid
flottans eller kustartilleriets stam, med de undantag och enligt de
särskilda bestämmelser, som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring
med följande belopp för helt år räknat:

kommendör (överste)...............................................................

kommendörkapten av 1. graden (överstelöjnant) .........

kommendörkapten av 2. graden (major) .......................

kapten av 1. klassen, som vid början av det år, då
avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 .............................................................

minst 3 och mindre än 6.......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 ........................................................................

kapten av 2. klassen, som vid början av det år, då
då avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 och mindre än 6.......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 .....................................................................

löjtnant, som vid början av det år, då avgången äger
rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 ........................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då

med

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

avgången äger rum, uppnått följande antal
tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 ........................................................................

»

»

»

»

5)

))

»

»

»

»

»

620

800

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

57

flaggunderofficer (underofficer av 1. graden), som vid
början av det år, då avgången äger rum, uppnått
följande antal tjanstår:

mindre än 3 ..............................................................

med

590

kronor

minst 3 och mindre än 6.....................................

»

710

»

minst 6 och mindre än 9..................................

»

830

»

minst 9 och mindre än 12 ...............................

»

950

»

minst 12......................................................................

»

1,070

»

underofficer av 2. graden, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal
tj än står:

mindre än 3.................................................................

»

340

»

minst 3 och mindre än 6 .......................................

»

460

»

minst 6 och mindre än 9 ......................................

))

580

»

minst 9 och mindre än 12 ....................................

»

700

»

minst 12........................................................................

underofficer av 3. graden, som vid början av det år,
då avgången äger rum, uppnått följande antal

»

820

»

tjänstår:

mindre än 3 ..........................,....................................

340

»

minst 3 och mindre än 6 .......................................

»

460

))

minst 6 och mindre än 9 .......................................

»

580

minst 9.......................................................................

))

700

»

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de

regler,

som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring
under det år, då avgången äger rum.

§ 2-

Marinöverintendenten, förste marinintendent, marinintendent av 1. och
2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång från beställning vid
flottans stam, därest avgången sker efter uppnående av det för erhållande
av full pension och fyllnadspension stadgade antalet levnads- och
tjänstår, uppbära pensionsförbättring efter enahanda grunder, som gälla
för flottans officerare inom motsvarande tjänstegrad.

§ 3.

Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från
. beställning vid flottans stam, med iakttagande av övriga i dessa grunder
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 höft. (Nr 42.) 1567 19 8

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp
för helt år räknat:

marindirektör av 2. graden ............................................ med 1,060 kronor

miningenjör, som tillträtt samtliga på stat uppförda

ålderstillägg..................................................................... » 1,200 »

marinöverläkaren enligt samma grunder som kommendör
(överste),

förste marinläkare enligt samma grunder som kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant),
marinläkare av 1. graden ................................................... » 830 »

§

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter
uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension
samt därjämte fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen
år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fyllnadspension i lägre lönegrad
än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring
med det belopp, som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet
innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra
allmänna medel än dem, som äro anvisade för pensionering av flottans
befäl och underbefäl med vederlikar, och av sådan anledning icke är
berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1,
uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma
ordning som fyllnadspension.)).

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.