16

Bankoutskottets utlåtande Nr 31.

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1919 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag om
ändrad lydelse av 13 ock 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 6 mars 1919 dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att bankoutskottet ville
föreslå riksdagen, att för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den
12 maj 1897 för Sveriges Eiksbank.

§ 13.

Från en under riksbankens förvaltning stående särskild fond (avbetalningslånefonden)
med ett kapital av aderton miljoner kronor må riksbanken
utlämna lån mot förbindelse till återbetalning på vissa bestämda
tider samt mot säkerhet, som i mom. d) ovan sägs.

§ 25.

Över riksbankens behållna årliga vinst äger riksdagen förfoga, dock
med iakttagande av vad här nedan i § 26 stadgas.

Bankoutskottets utlåtande Nr 31.

17

Till riksbankens vinst skall även räknas den vinst för året, som
uppstår för avbetalningslånefonden; dock att, därest i följd av lidna förluster
denna fond nedgått under aderton miljoner kronor, fondens följande
årsvinster främst skola användas för dess uppbringande till nyssnämnda
belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk Författningssamling.

Vidare hava fullmäktige, under förutsättning att lag utfärdades i enlighet
med förslaget, hemställt, »att nu ifrågavarande ökning av avbetalningslånefonden
måtte ske genom överföring av tre miljoner kronor från
räkningen reserverade medel till avbetalningslånefonden.»

I sin berörda skrivelse hava fullmäktige till stöd för framställningen Fullmäktige.
anfört följande:

»Med anledning av framställning från fullmäktige i Sveriges riksbank till
bankoutskottet vid 1918 års lagtima riksdag beslöt riksdagen, på utskottets hemställan,
att för sin del antaga lag om sådan ändring av 18 § i lagen den 12
maj 1897 för Sveriges riksbank, att den däri omförmälda avbetalningslåuefondeu
höjdes från förutvarande belopp, tolv och en halv miljoner kronor till femton
miljoner kronor; och utfärdade Kungl. Maj:t sådan lag den 8 februari 1918.

I sin berörda framställning framhöllo fullmäktige, att avbetalningslån beviljades
huvudsakligen åt näringsidkare, befattningshavare, studerande m. fl. i
anspråkslösa - ekonomiska villkor, samt att avbetalningslånefonden därför kunde
med fullt fog sägas fylla ett verkligt behov, varjämte anfördes, att det skulle
vara enligt fullmäktiges mening i hög grad beklagligt, i synnerhet under då rådande
ekonomiska förhållanden, om riksbanken nödgades av brist på medel avvisa
ansökuingar om avbetaluingslån, som eljest borde hava beviljats.

Beloppet av utestående avbetalningslån utgjorde den 28 februari 1919 kr.
18,887,176: 69, vadan av fonden återstode obegaguade endast kronor 1,112,823: 31.

Då således avbetalningslånefonden även med sitt sedan föregående år höjda
belopp numera tagits i anspråk i så stor utsträckning, att endast något mer än
en miljon kronor återstå disponibla, kan ytterligare bekräftelse anses hava erhållits
på föregående uttalande om att genom denna fond tillgodoses ett allmänt behov,
som särskilt gjort sig gällande under kristiden.

Fonden lärer vid sådant förhållande böra hållas vid den storlek, att personer
i den ekonomiska ställning, som fonden avser att bereda stöd, kunna fortfarande
få skäliga låneanspråk tillgodosedda.

Bihang till Riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 20 käft. (Nr 26—31.) 2

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 31.

! -

Ufakrtte.t.

På grund härav anse fullmäktige, att fonden bör ytterligare ökas med tre
miljoner kronor till aderton miljoner kronor, varigenom fonden torde bliva tillräcklig
att under något år framåt fylla de krav, som kunde komma att ställaa
på densamma.»

På grund av vad i ärendet förekommit, anser utskottet sig böra tillstyrka
bifall till fullmäktiges förslag om höjning av avbetalningslånefonden
med 3 miljoner kronor från 15 miljoner kronor till 18 miljoner kronor.
Inom utskottet har visserligen ifrågasatts, huruvida icke, då genom
denna fond ett mycket allmänt behov tillgodoses, densamma borde ytterligare
något höjas. En dylik åtgärd torde emellertid icke nu vara erforderlig
och utskottet håller för övrigt före, att, så snart behov av en dylik
ytterligare ökning föreligger, fullmäktige icke lära underlåta att därom i
tid inkomma med framställning.

Mot förslaget, att den nu ifrågasatta ökningen måtte ske genom
överföring av 3 miljoner kronor från räkningen reserverade medel till
avbetalningslånefonden, har utskottet icke funnit anledning till erinran..

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till förevarande framställning,
må besluta,

l:o) att för sin del antaga följande

»Lag

om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den 12
maj 1897 för Sveriges Riksbank.

§ 13.

Från en under riksbankens förvaltning stående
särskild fond (avbetalningslånefonden) med ett kapital
av aderton miljoner kronor må riksbanken utlämna
lån mot förbindelse till återbetalning på vissa bestämda
tider samt mot säkerhet, som i mom. d) ovan sägs.

§ 25.

över riksbankens behållna årliga vinst äger riksdagen
förfoga, dock med iakttagande av vad här nedan
i § 26 stadgas.

Bankoutskottets utlåtande Nr 31

iy

Till riksbankens vinst skall även räknas den
vinst för året, som uppstår för avbetalningslånefonden;
dock att, därest i följd av lidna förluster denna
fond nedgått under aderton miljoner kronor, fondens
följande årsvinster främst skola användas för dess
uppbringande till nyssnämnda belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då
lagen, enligt därå meddelad uppgift, från tryoket utkommit
i Svensk Författningssamling

samt

2:o) att, under förutsättning av riksdagens bifall
till vad under l:o) här ovan föreslagits, ovan omförmälda
ökning av avbetalningslånefonden må ske genom
överföring av tre miljoner kronor från räkningen
reserverade medel till avbetalningslånefonden.

Stookholm den 20 mars 1919.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Neiglick, friherre Langenskiöld, Hoos.
Enhörning och Lindgren samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Borg, Edbom, Lindvall, Persson, Bockblad.
Olsson i Merg och Hagman. •