1

Iiankoutskottets utlåtande Nr 23.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1919 kl. 12 m.

Utlåtande, angående fullmäktiges i riksgäldskontor framställning
om tilläggs arvode för utarbetande av register över kyrkomötets
protokoll 1868—1918.

I en den 13 februari 1919 till bankoutskottet avlåten skrivelse hava
fullmäktige i riksgäldskontor hemställt, att bankoutskottet ville hos
riksdagen göra framställning om beviljande av ett belopp av 1,600 kronor
att — utöver redan utbetalat arvode — såsom gratifikation utbetalas
till filosofie doktorn K. Hagman för utarbetandet av registret till kyrkomötets
protokoll med bihang för perioden 1868—1918 att utgå av förslagsanslaget
till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riks- Fv^imäl(tige
dagens hus. riksgäld»-

I förenämnda skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontor anfört kontoret.
följande:

»Med bifall till bankoutskottets hemställan i utlåtande nr 43 uppdrog 1917
års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontor att låta utarbeta och å tid, som
fullmäktige med hänsyn till vad i sagda utlåtande anförts funne lämplig, i en
upplaga av 800 exemplar till trycket befordra ett register över kyrkomötets protokoll
jämte bihang för åren 1868—1915.

I anledning av detta riksdagens beslut antogo fullmäktige den 26 juni 1917
ett av filosofie doktor K. Hagman gjort erbjudande att utarbeta omförmälda
registerverk och att verkställa korrekturläsning därå vid arbetets tryckning. Kontrakt
härom upprättades med doktor Hagman den 9 juli samma år. Enligt detsamma
skulle gottgörelsen till honom utgå med 4,000 kronor för registrets författande
och med 1,000 kronor för korrekturläsningen. Vidare bestämdes i
kontraktet, att arbetet med verkets författande skulle omedelbart påbörjas och
vara avslutat senast den 1 oktober 1918, då registret borde föreligga i manuskript.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 17 käft. (Nr 23.) . 1

2

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 23.

Sedan fullmäktige i april 1918 beslutat, att ifrågavarande register skulle
utvidgas att omfatta jämväl samma års kyrkomöte, har doktor Hagman åtagit
sig att mot en särskild ersättning av 500 kronor komplettera registret med uppgifter
rörande sagda kyrkomöte.

Hela registerverket, vilket i sitt sålunda utvidgade skick omfattar perioden
från och med 1868 till och med 1918, föreligger numera fullbordat i manuskript.

Doktor Hagman, som i riksgäldskontoret uppburit det för registrets författande
bestämda arvodet av sammanlagt 4,500 kronor, har i en till fullmäktige
ingiven skrivelse av den 5 december 1918 anhållit, att samma arvode måtte höjas
med ett belopp av 1,600 kronor. Denna skrivelse är av följande innehåll:

’I en den 20 november 1915 dagtecknad promemoria, som ingavs till Kungl.
Ecklesiastikdepartementet och som sedermera avtrycktes i Bankoutskottets utlåtande
nr 43 vid 1917 års riksdag, förklarade jag mig villig att upprätta det i
kyrkomötets skrivelse den 2 november 1915 ifrågasatta register över mötets protokoll
med bihang för åren 1868—1915, och skulle enligt alternativ 2 i promemorian
priset för författandet och korrekturläsningen utgöra inalles 5,000 kronor.

Då förevarande registerfråga sedermera bragts i det läge, att kontrakt med
riksgäldskontoret skulle uppgöras, vilket skedde först den 9 juli 1917, ansåg jag
mig bunden av mitt i promemorian den 20 november 1915 gjorda anbud, och
kom sålunda i kontraktet ersättningen för författandet att bestämmas till 4,000
kronor.

Oaktat all flit nedlades på det noggranna genomgåendet av det material
på över 16,000 sidor, som förelåg, visade sig dock den av mig beräknade tiden
för författandet, nämligen allra högst 12 månader, vara för kort, i det omkring
14 månader åtgingo till utarbetandet av uppgifterna för perioden 1868—1915.

Då emellertid jämlikt kontraktet allenast 4,000 kronor avsetts till ersättning
för författandet, blev sålunda mitt faktiska honorar omkring 280 kronor i månaden,
vilket belopp måste anses oskäligt lågt, helst med hänsyn till den allmänna prisökningen
från hösten 1915 till hösten 1918.

Under sådana förhållanden vågar jag vördsamt anhålla, att herrar riksgäldsfn
11 mäktige behagade tilldela mig krigstidstillägg eller gratifikation med 1,600
kronor, så att författarhonoraret komme att uppgå till omkring 400 i månaden
och sålunda komme att stå i någorlunda rimligt förhållande till det mig i kontrakt
av den 6 juni detta år tillförsäkrade arvode för utarbetandet av riksdagens
nya 10 årsregister.

Med den i kontraktet den 9 juli 1917 stipulerade ersättningen för korrekturläsningen
förklarar jag mig däremot nöjd.

För den händelse herrar fullmäktige skulle vilja inhämta närmare upplysningar
beträffande det sätt, varpå ifrågavarande arbete utförts, tillåter jag mig
hänvisa till den av fullmäktige förordnade kontrollanten, doktor Vilhelm Gödel,
med vilken jag oavbrutet samrått rörande verkets detaljer och hela anordning
och vilken numera har manuskriptet i sitt förvar.

Stockholm den 4 december 1918.

Konrad Hagman .

Bankoutslcottets utlåtande Nr 23.

3

I fråga om det av doktor Hagman utförda arbetets beskaffenhet har riksdagsbibliotekarien,
filosofie doktor V. Gödel avgivit ett så lydande intyg:

''Anmodad av herrar fullmäktige att i egenskap av kontrollant för kyrkomötesregistret
1868—1918 yttra mig över en av doktor K. Hagman till riksgäldskontoret
ingiven, den 4 dennes dagtecknad skrivelse, rörande förhöjd ersättning
för utarbetande av manuskriptet till nämnda registerverk, får jag härmed vördsamt
anföra följande:

Som jag under hela den tid arbetet på registret pågått i detalj följt själva
utarbetandet och sedermera haft tillfälle att granska själva manuskriptet i dess
helhet, får jag härmed vitsorda, att arbetet är utfört med noggrannhet och pålitlighet,
att en del tillägg, särskilt inom personavdelningen, som ej ingingo i
den ursprungliga planen, sedermera vidtagits, och att själva utarbetandet, enligt
min åsikt, väl kraft de av författaren uppgivna 14 månaderna.

Stockholm den 10 december 1918.

Vilh. Gödel’.

Efter den tidpunkt, då ovanberörda kontrakt med doktor Hagman avslutades,
eller den 9 juli 1917, har såsom bekant en synnerligen stark prisstegring
ägt rum, vilken i'' sin ordning lett till höjning av avlöningen för såväl statens
funktionärer som för personer, anställda i enskild tjänst. Med hänsyn härtill
och då ifrågavarande arbete, enligt vad doktor Hagman uppgivit, krävt en tid
av fjorton månader, torde det arvode — inalles 4,500 kronor — han därför uppburit,
få anses vara alltför lågt. Fullmäktige anse sig därför böra understödja
doktor Hagmans framställning om erhållande av en gratifikation, vars belopp
skäligen torde böra bestämmas på sätt av honom föreslagits eller till 1,600 kronor.
Härigenom skulle doktor Hagman komma i åtnjutande av ett arvode av
sammanlagt 6,100 kronor eller, med beräkning av fjorton månaders arbetstid,
något över 430 kronor för månad. Beloppet ifråga torde böra anvisas att utgå
av det å 1919 års riksstat uppförda förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus».

Ifrågavarande arbete har utförts under eu tid, då statens tjänstemän
kommit i åtnjutande av krigstidstillägg. Under sådana förhållanden synes
det utskottet vara billigt, att något tilläggsarvode tillerkännes doktor
Hagman, och har utskottet icke något att erinra mot det av fullmäktige
i sådant avseende föreslagna beloppet 1,600 kronor, likasom icke
heller däremot, att detsamma må utgå av förslagsanslaget till riksdags- och
revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att till filosofie doktorn
K. Hagman må, utöver till honom redan utbetalt arvode,
för utarbetandet av registret till kyrkomötets protokoll
med bihang för perioden 1868—1918 utanord -

ZJlskottet.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

nas ett tilläggsarvode av ettusen sexhundra kronor,
att utgå av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus.

Stockholm den 13 mars 1919.

På bankoutskottet» vägnar:

EENST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, Neiglick, friherre Langenskiöld,
Wlekman, Roos, Enhörning och Modig samt

av andra kammaren: herrar Kristenson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Borg, Sommelius,
Jonsson i Gumboda, Edbom och Borggren.

Stockholm 1919. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.