Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 2. e. m,

Utlåtande, angående vissa Kung!. Maj:ts framställning av rörande
pensioner och understöd.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 31, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att växelstationsföreståndarna
Johanna Treutiger, Marie Louise Engström och Anna Falk,
förra växelstationsföreståndaren Elin Nilsson samt städerskorna Tekla
Anna Charlotta Larsson, Lena Beata Lindholm och Maria Carolina
Mickelson må från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande
entledigats eller kommer att entledigas från sin anställning vid
telegrafverket, av telegrafverkets medel under sin återstående livstid
uppbära årligt understöd, envar av Treutiger, Engström, Falk och Nilsson
med 700 kronor samt envar av Larsson, Lindholm och Mickelson
med 400 kronor, ävensom att f. d. extra reparatören Lars Johnsson
Sihlanders änka Ida Fredrika Charlotta Sihlander må från och med den
1 april 1918, så länge hon lever ogift, av telegrafverkets medel uppbära
ett årligt understöd av 350 kronor, samtliga understöd att utbetalas
i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket.

Till stöd för denna framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden den 24 januari 1919, vartill utskottet anhåller
få hänvisa.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer,

att Kungl Maj:ts ifrågavarande proposition nr 31
må av riksdagen bifallas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 saml. 12 käft. (Nr 16.)

Anq. understöd
åt vissa
befattningshavare
vid
telegrafverket
m. m.

i

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

Ang. understöd
åt kvinnliga
extra
biträdet hos
generalpoststyrelsen

Emma Adolfina
Bratt,
/Ödd Pettersson,

Ang. understöd
åt banvakten
C, Q.
Frankenbergs
änka.

J ärnvägsstyrelsen.

2:o.

I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 15, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att kvinnliga extra
biträdet hos generalpoststyrelsen Emma Adolfina Bratt, född Pettersson,
må från och med månaden näst efter den, under vilken hon erhåller
entledigande från sin anställning i postverket, äga att under sin återstående
livstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd
av 650 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
över civilärenden den 31 december 1918.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att kvinnliga extra
biträdet hos generalpoststyrelsen Emma Adolfina Bratt,
född Pettersson, må från och med månaden näst efter
den, under vilken hon erhåller entledigande från sin
anställning i postverket, äga att under sin återstående

, livstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt

understöd av sexhundrafemtio kronor.

3:o.

I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 20, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till
förre banvakten vid statens järnvägar C. G. Frankenbergs änka Anna
Charlotta Frankenberg må av trafikmedel utbetalas ett årligt understöd
av 100 kronor att utgå från och med den 1 januari 1919 i enlighet
med de grunder, som i § 7 av reglementet för statens järnvägstrafiks
änke- och pupillkassa den 6 september 1872 stadgats rörande pensioner
åt änkor efter delägare i nämnda kassa.

Till stöd för framställningen åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 31 december 1918, däri föredragande
departementschefen anfört följande:

»1 skrivelse den 7 augusti 1918 har järnvägsstyrelsen meddelat,
att förre banvakten vid statens järnvägar C. G. Frankenbergs änka
Anna Charlotta Frankenberg hos styrelsen anhållit om understöd.

Bankoutskottets utlåtande nr 16. 3

För egen del har styrelsen anfört följande:

»Banvakten C. G. Frankenberg, som var född den 9 april 1832, antogs till
ordinarie banvakt vid statens järnvägar den 1 augusti 1862. Han avgick ur statens
järnvägars tjänst år 1894 och avled den 9 mars 1913.

Ankan Frankenberg, som är född deu 3 februari 1841, är jämlikt ansökningen
bifogade intyg medellös samt till följd av ålder och sjuklighet oförmögen
att genom arbete försörja sig.

Ehuru Frankenberg vid bildandet av statens järnvägstrafiks änke- och pupillka,
ssa år 1872 ägt rättighet att ingå i densamma, underlät han detta, med
påföljd att hans änka vid hans frånfälle gick miste om förmånen av pension från
kassan.

Därest Frankenberg vid sin död varit delägare i kassan, hade änkan bekommit
en årlig pension av 156 kronor, motsvarande 25 procent av den avlöning,
Frankenberg vid sin avgång ur statens järnvägars tjänst uppbar. Berörda avlöning,
utgjordes dels av arvode 540 kronor, dels och av fri bostad med bränsle, vilken
förmån i och för beräkning av änkepension enligt det vid Frankenbergs avgång ur
tjänsten gällande reglemente skulle hava uppskattats till 15 procent av arvodet.

Ehuru det givetvis icke kan anses föreligga någon skyldighet för staten att
halla änkan Frankenberg skadeslös för den pension, hon gått förlustig genom mannens
underlåtenhet att inträda i förenämnda änke- och pupillkassa, hyser järnvägsstyrelsen
likväl den åsikten, att änkan Frankenberg med hänsyn till mannens
långvariga anställning vid statens järnvägar samt de små omständigheter, vari hon
själv befinner sig, bör beredas ett årligt understöd av statsmedel.

Tid ytterligare stöd för denna uppfattning får järnvägsstyrelsen framhålla,
hurusom ärligt understöd i liknande fall beviljats, dels av 1913 års riksdag åt
stationsinspektoren^ Axel Theodor Petersohns änka med ett belopp av 400 kronor,
dels ock av 1914 års senare riksdag åt stationsinspektoren Carl Edvard Jungbergs
änka med ett belopp av 500 kronor.

Beträffande det belopp, vartill ett understöd i förevarande fall bör bestämmas,
anser järnvägsstyrelsen, att detsamma icke lämpligen bör understiga 100
kronor.»

Med stöd av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj: t täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till änkan Frankenberg
finge av trafikmedel utbetalas ett årligt understöd av 100 kronor,
att utgå från och med den 1 januari 1919 i enlighet med de grunder,
som i § 7 av reglementet för statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa
den 6 september 1872 stadgats rörande pensioner åt änkor eller
delägare i nämnda kassa.

Till följd av remiss har statskontoret den 24 september 1918 avgivit
utlåtande i ärendet samt därvid med hänsyn till de i ifrågavarande
tall föreliggande omständigheter, tillstyrkt bifall till järnvägsstyrelsens
framställning.

Statskon toret.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 16.

Departe mentschefen.

Utskottet.

På sätt järnvägsstyrelsen framhållit, har staten ingen skyldighet att
hålla änkan Frankenberg skadeslös för förlusten av den pension, varom
hon genom mannens förvållande gått miste. Emellertid har riksdagen,
såsom av det ovan anförda framgår, åren 1913 och 1914 i två fullkomligt
liktartade fall beviljat understöd åt änkorna efter två stationsinspektorer
vid statens järnvägar. Då beträffande förevarande ansökning
samma starka billighetsskäl — mannens långvariga anställning i
statens järnvägars tjänst samt änkans sjuklighet och oförmåga att med
arbete försörja sig — som i de nyssnämnda fallen tala för understöds
beviljande, anser jag, att änkan Frankenbergs ansökan om understöd
bör vinna avseende. Erinras må därvid, att ett bifall till densamma
icke torde medföra några vittgående konsekvenser för framtiden, enär
genom reglementet för statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa den
6 september 1872 stadgats, att en var, som därefter anställes i statens
järnvägstrafiks ordinarie tjänst, skall vara delägare i nämnda kassa.
De liknande fall, som framdeles kunna inträffa, torde därför bliva
ytterligt få.

Mot storleken av det av järnvägsstyrelsen föreslagna understödsbeloppet,
varå krigstidstillägg i vanlig ordning torde komma att utgå,
har jag intet att erinra.»

Med hänsyn till Frankenbergs långvariga anställning i statens
järnvägars tjänst synes det vara billigt, att änkan, som är sjuklig
och oförmögen att med arbete försörja sig, kommer i åtnjutande
av något understöd av statsmedel och torde, i överensstämmelse med
vad i likartade fall förut beslutats, änkan Frankenberg böra tillerkännas
samma belopp, som skulle hava tillkommit henne, därest mannen vid
sin död varit delägare i statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa.
Enligt vad i propositionen meddelas, utgör detta belopp 156 kronor
om året.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att till förre banvakten
vid statens järnvägar C. G. Frankenbergs änka Anna
Charlotta Fraukenberg må av trafikmedel utbetalas ett
årligt understöd av ett hundra femtiosex kronor att
utgå från och med den 1 januari 1919 i enlighet med
de grunder, som i § 7 av reglementet för statens
järnvägstrafiks änke- och pupillkassa den 6 september
1872 stadgats rörande pensioner åt änkor efter delägare
i nämnda kassa.

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

5

4:o.

Kungl. Maj:t har vidare i en till riksdagen avlåten proposition, Ang. pension
nr 54, föreslagit riksdagen medgiva, att biträdet å järnvägsstyrelsens a, jämväysstatistiska
kontor Anna Nygren må från och med månaden näst efter ityrdsens^staden,
då hennes ställning vid statens järnvägar upphör, under sin åter- "^Nygrm.
stående livstid åtnjuta en årlig pension till belopp av 1,200 kronor,
att utgå av trafikmedel.

Utredningen i ärendet återfinnes i propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden den 31 januari 1919, vartill utskottet
anhåller få hänvisa.

Utskottet, som på de i ovanberörda statsrådsprotokoll anförda
skäl funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 54
må av riksdagen bifallas.

5:o.

Under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ^"ö.
finansärenden för den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t i en till kammarskririksdagen
avlåten proposition, nr 51, föreslagit riksdagen medgiva, att vtZiverk t
extra ordinarie kammarskrivaren i generaltullstyrelsens kameral- och m. f^ Biberg*
revisionsbj^råer samt vid tull förvaltningen i Stockholm Martin Fredrik botten
Bibergs änka Dagmar Biberg, född Beausang, och dotter, Margit Elisabeth,
tilldelas ett årligt understöd av 385 kronor att av det å tullverkets
omkostnadsstat uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter utgå
enligt de grunder, som i reglementet den 30 maj 1884 för tullstatens
enskilda pensionsinrättning föreskrivas i fråga om pension till änkor och
barn efter ordinarie befattningshavare vid tullverket.

Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för
ifrågavarande framställning får utskottet, som icke funnit något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 12 höft. (Nr 16J

2

Ang. fyllnadspension
åt
f. kronojäga•
ren A. J:son
Grönqvist,

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

6:o.

* ,en riksdagen avlåten proposition, nr 6, har Kungl. Makt
föreslagit riksdagen medgiva, att förre kronojägaren i Ljusuedals bevaknmgstrakt
av Hede revir Anders Johansson Grönqvist må från och
med den 1 maj 1918 .under sin återstående livstid frän statens domäners
fond uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande pension,
en årlig fyllnadspension av 220 kronor.

Till stöd för framställningen åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
over jordbruksärenden den 13 december 1918.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot förevarande förslag\
hemställer, 07

att riksdagen må medgiva, att förre kronojägaren
i Ljusnedals bevakningstrakt av Hede revir Anders
Johansson Grönqvist må från och med den 1 maj 1918
under sin återstående livstid från statens domäners fond
uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande
pension, en årlig fyllnadspension av tvåhundratiugm
kronor. 1 &

Stockholm den 27 februari 1919.

På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTBYCKEBI-AKT1E BOLAG, 1919.