Bevillningsutskottets betänkande Nr 63,
1
Nr 03.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. 6 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrivning. (2:a avd.)
härvarande: herrar Källman, Röing, Wijk, K. A. Nilson, Antonsson, Bäckström,
Forssman, Rosén, Boman, Vennersten, Rune, Olsson i Kullenbergstorp,
Neess, Broman, Westrup, Bökelund, Johansson i Kullersta, Olsson i Ramsta
och Uddenberg.
Genom proposition, nr 268, av den 14 mars 1919, vilken hänvisats
till _ bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande:
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrivning.
Härigenom förordnas, att § 1 mom. 2 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrivning erhåller följande ändrade lydelse:
§ 1.
Mom. 2. Mantalsskrivningen förrättas å landet och med nedan
angivet undantag i stad, där magistrat ej finnes, av bäradsskrivaren.
Prövas på grund av fögderiets utsträckning eller folkmängd häradsskriBihang
till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 57 käft. (Nr 63.) 199 9 19
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 63.
våren icke kunna inom föreskriven tid medhinna mantalsskrivningen inom
fögderiets samtliga distrikt, äger Konungens befallningshavande förordna
landsfiskal eller annan lämplig person att verkställa själva mantalsskrivnings
förrättningen i ett eller flera distrikt. Bestämmelser om sådan
särskild mantalsskrivningsförrättares rätt till ersättning för uppdragets
utförande meddelas av Konungen.
I stad där magistrat finnes, verkställes mantalsskrivningen under
magistratens tillsyn av den tjänsteman, vilken debiteringen av kronoutskylderna
åligger eller till vars befattning förrättningen enligt särskilt
meddelade föreskrifter hörer.
Konungen må på framställning av stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan i stad, där magistrat ej finnes men där i avseende å debitering,
uppbörd och redovisning av kronoutskylder i tillämpliga delar skall
gälla vad i fråga om stad med magistrat är stadgat, förordna, att för
sådan stad jämväl vad i denna förordning sägs med avseende å stad
med magistrat skall äga motsvarande tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering för
förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.
Förevarande proposition avser ett tillägg i § 1 mom. 2 i förordningen
om mantalsskrivning, innefattande befogenhet för Kungl. Maj:t
att i särskilda fall medgiva tillämpning av mantalsskrivningsförordningens
bestämmelser för städer med egen magistrat jämväl i andra städer, där
behov kan förefinnas av eget mantalsskrivningsväsende och egen uppbördsförvaltning.
Förslaget är framlagt såsom en följd av det förslag angående magistratsförvaltningens
ordnande i städer under landsrätt, som för riksdagen
framlagts i propositionen nr 278 med förslag till lag om ändrad lydelse
av §§ 54 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21
mars 1862.
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 03.
Sistberörda proposition har numera blivit av riksdagen avslagen,
och får utskottet i följd härav hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition med
förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom.
2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 2 juni 1919.
På bevillningsutskottets vägnar:
G. W. KÅLLMAN.