Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. G e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i
förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
in. in. (2:a avd.)

Närvarande: herrar Källman, Köing, Wijk, K. A. Nilson, Antonsson, Bäckström, Forssman,
Rosén, Boman, Vennersten, Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Neess,
Broman, Westrup, Bökelund, Johansson i Kullersta, Olsson, i Ramsta
och Uddenberg.

Genom proposition, nr 301, av den 11 mars 1919, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och
§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning; 2)

förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och
39 §§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 55 höft. (Nr 61).

2000 19 1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av § 1 inom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 inom. 1
i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.
1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning skola
erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1-

Mom. 1. Mantalsskrivning, därvid varje svensk undersåte utom den,
som övergivit riket och bosatt sig å utländsk ort, ävensom utländsk undersåte,
som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och yrke i
mantalslängd, gällande för det nästkommande kalenderåret, uppföras, skall
årligen emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt för
varje stad, kommun å landet eller, där kommun å landet tillhör flera fögderier,
fögderidel av sådan kommun samt i allmänhet försiggå inom
mantalsskrivningsdistriktet, dock att, vad landsbygden beträffar, förrättningen,
efter därom hos vederbörande häiadsskrivare före september
månads början av kommun gjord framställning, må kunna hållas å ställe,
beläget utom distriktets område.

Utländsk undersåte, tillhörande främmande makts härvarande beskickning,
är för sig, sin familj och sin utländska betjäning från mantalsskrivning
befriad.

Hav Konungen för ordnat om ändring i den kommunala indelning en,
skall vid den mantalsskrivning sförrättning, som hålles året innan den niga
indelningen träder i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.

§ 6.

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet bör härad sskrivaren hava
enligt bifogade formulär nr 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfa -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

3

betisk ordning- och med utsättande av jordeboksnummer, där sådana
finnas, alla hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet
ävensom deras ägare och innehavare i enlighet med den vid senaste
mantalsskrivning upprättade längd, för så vitt icke dåvarande förhållanden,
enligt vad känt är, undergått förändring; börande omedelbart efter
varje sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och
andra lägenheter. Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, varde det i längden angivet.

Omfattar mantalsskrivning sdistrikt delar av härad eller tingslag, höra
dessa upptagas i särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,
där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamliälle eller köping,
som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning av
de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,
som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden
för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var fastighet
eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn och födelseår samt
yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där mantalsskrivas. Härvid
antecknas den förändring i avseende å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt
till fastigheten, som må hava inträffat. I övrigt iakttages, att för envar,
för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva utfärdad, utsättes hans
bostad samt, vad angår landet och stad, där magistrat ej finnes, jämväl
hans postadress; att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel under året
äro anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i därför avsedda
kolumner utsättes antalet sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas
antalet arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma
arbetsgivare utövas; att varje man och kvinna, som vid början av det år,
mantalsskrivningen avser, uppnått femton men icke sextiosex års ålder,
upptages särskilt för sig med utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn
— för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens tillnamn
jämväl det tillnamn hon burit såsom ogift —, födelsedag, födelseort
och civilstånd; att för varje sålunda upptagen person, som vid senaste
mantalsskrivning icke varit mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres
om närmast föregående mantalsskrivningsort eller, där denna icke är med
visshet känd, den församling där personen senast varit kyrkobokförd; att
varje man, som vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder, jämväl upptages
särskilt för sig med utsättande av hans fullständiga förnamn och

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

tillnamn; att, därest någon man, vilkens ålder vid slntet av det år, mantalsskrivningen
avser, ej understiger tjnguett år, icke är kyrkoskriven i
församlingen, anteckning härom göres i längden; att särskild beteckning
(ny) införes för alla män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen
ej voro mantalsskrivna inom distriktet; att likaledes särskild
beteckning (ftg) införes för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom.
3 omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning; samt att
för dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande
av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att
den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages, på
sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

Bevillning sutskottets betänkande -Nr 61.

5

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst skall erhålla följande
ändrade lydelse:

6 §•

Vid uppskattning — — — — — —
för frälseränta.

Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar eller
skoldistrikt, varde särskilt taxeringsvärde åsatt en var av fastighetens delar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt 49 g
1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt
49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i nedan angivna delar erhålla
följande ändrade lydelse:

Deklaration skall avgivas

3 §•

och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner
eller i samma kommun men inom olika församlingar eller skoldistrikt,
skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav
bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda
förvaltningsområdena.

För inländskt aktiebolag — — — — — — — — — —--.

29 §.

1 mom. För varje taxeringsdistrikt — — — — — —• — — —
— — — -— — — — — — — över taxeringen till inkomstbevillning
samt inkomst- oeh förmögenhetsskatt (inkomstlängd).

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,
skola, året innan ändringen träder i kraft, i taxeringsdistrikt eller kommun,
som genom ändringen skall delas, upprättas särskilda taxeringslängder för
varje därvid uppkommande del samt taxeringen ske med tillämpning av den
nya kommunindelningen.

Bevillningsutskottets betänkande Ni (il.

7

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden — — — — — — — —---

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från
municipalsamliället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun beskattas,
bedrivits inom olika församlingar eller skoldistrikt, skall i inkomstlängden
angivas, huru stor del av inkomsten härflutit från vartdera
förvaltningsområdet.

I stad böra — — — — — — — — — — — — — —--.

39 §.

Skattskyldig, som — — — — — — kungörelsen härom erinras.

Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för
sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på
bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma besvärsrätt
som kommun. Lag samma vare beträffande församling å landet
eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område ej
sammanfaller med kommuns område.

Om rätt till besvär — — — — — — — — — — — ----.

49 §.

1 inom. över prövningsnämnds beslut må besvär anföras av kronans
ombud, ävensom i den mån, 39 § stadgar, av vederbörande kommun,
församling, skoldistrikt, municipalsamhälle och vägstyrelse.

Skattskyldig, som — — — — — — — — — — — — — —.

Denna förordning träder i kraft deri 1 januari 1920.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering för de
ovanberörda förslagen, får utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom av förevarande proposition framgår, stå de däri upptagna
förslagen i närmaste samband med den lagstiftning om kommunala ny -

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

bildningar som * för innevarande riksdag framlagts genom propositionen
nr 310 med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal’
och ecklesiastik indelning m. m. Genomförandet av denna lagstiftning,
i vad den avser lindring i det beroende, vari rikets olika indelningar
nu stå till varandra, förutsätter bl. a. de ändringar i mantalsskrivningsförordningen,
bevillningsförordningen och förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, om vilka nu är fråga.

Riksdagen har numera bifallit den nyssnämnda propositionen nr 310.

Vid den prövning, som med anledning därav utskottet haft att underkasta
förevarande förslag, har inom utskottet gjorts gällande, att § G
mom. 1 mantalsskrivningsförordningen behövde kompletteras i syfte att
vid mantalslängders upprättande jämväl landsfiskalsdistrikt bleve upptagna
i särskilda avdelningar.

Enligt numera gällande bestämmelser i uppbördsreglementet åligger
det länsstyrelserna att upprätta restlängder i fråga om oguldna kronoutskylder.
Detta arbete skulle, efter vad som framhållits, väsentligt
underlättas, om i sådana fall, där en kommun tillhörde olika landsfiskalsdistrikt,
varje sådant distrikt finge sin särskilda avdelning i mantalslängden
och i följd härav även i uppbördsboken.

Utskottet har från statistiska centralbyrån erhållit följande uppgift
å kommuner, som för närvarande äro delade på olika landsfiskalsdistrikt
utan att tillika vara delade på olika härad eller tingslag:

»Stockholms län. Värmdö är delat på Värmdö och Gustavsbergs
distrikt.

Blekinge län. Augerum är delat på Lyckeby och Augerums distrikt.

Värmlands län. Sunne är delat på Värmlands Sunne och Rottna
distrikt, Lysvik är delat på Värmlands Sunne och Rottna distrikt.

Kopparbergs län. Stora luna är delat på Ovanbro och Utombro
distrikt. Mora är delat på Våmhus och Mora distrikt.

Västerbottens län. Umeå landskommun är delad på Umeå och Holmsunds
distrikt. Skellefteå landskommun är delad på södra och norra
distriktet. Lycksele är delat på norra och södra distriktet. Vilhelmina
är delat på Dikanäs och Vilhelmina distrikt.

Norrbottens län. Piteå landskommun är delad på södra och norra
distriktet. Överluleå är delat på Edefors och Överluleå distrikt. Gällivare
är delat på Hakkas och Gällivare distrikt. Jnkkasjärvi är delat på
Vittangi och Kiruna distrikt.»

Då det synes tydligt, att den ifrågasatta anordningen kan medföra
vissa praktiska fördelar i angivna hänseendet, samt någon olägenhet

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

9

eller något nämnvärt besvär ej därav lärer förorsakas, bar utskottet
ansett sig böra föreslå ett tillägg i § 6 mom. 1 i omförmälda syfte.

Vidare har utskottet funnit, att det skulle tjäna till bättre överskådlighet,
om de många olika punkterna i § 8 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen
genom numrering göras mera var för sig framträdande.

Beträffande 32 § taxeringsförordningen har utskottet ansett den
ifrågasatta uppdelningen av inkomst av rörelse eller yrke onödig, där
kommun visserligen är delad i flera församlingar, men dessa, såsom flerstädes
är fallet, ändock hava gemensamhet i fråga om utgifter för sina
ändamål. Utskottet har därför ansett en begränsning av omförmälda
föreskrift lämplig.

I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag.

Emellertid vill utskottet erinra, att utskottet i sitt betänkande
n:r 60 i anledning ''av propositionen nr 259 tillstyrkt bland annat
viss ändring i 3 § taxeringsförordningen, ävensom att utskottet framdeles
möjligen kommer att tillstyrka en ytterligare, av Kungl. Maj:ts förslag
om inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond föranledd ändring
i 32 §. För den händelse riksdagen skulle bifalla såväl berörda
ändringsförslag eller ettdera av dem som vad utskottet i förevarande
betänkande hemställer rörande samma paragrafer, förutsätter utskottet,
att besluten härom varda av riksdagen anmälda i en och samma skrivelse
till Kungl. Maj:t.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande förslag till förordning om ändrad
lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8
mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrivning icke kunnat oförändrat antagas,
måtte för sin del antaga samma förslag med
den avvikelse, att § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1
skola erhålla följande avfattning:

§ 6.

Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet — —
— — — i längden angivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 55 käft. (Nr 61.)

2000 19 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

Omfattar mantalsskrivningsdistrikt delar av härad,
tingslag eller landsf skalsdistrikt, böra dessa upptagas i
särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,
där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle
eller köping, som icke bildar egen kommun.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och
efter granskning av de avlämnade uppgifterna samt
med ledning jämväl av de upplysningar, som av de.
vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i
mantalslängden för varje distrikt å landet uppföras,
särskilt för en var fastighet eller, där delar av samma
fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar eller
skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn
och födelseår samt yrke eller tjänst alla de personer,
vilka böra där mantalsskrivas.

Härvid antecknas den förändring i avseende å
ägande-, åbo- eller nyttjanderätt till fastigheten, som*
må hava inträffat.

I övrigt iakttages:

l:o) att för envar, för vilken särskild debetsedel
kan antagas bliva utfärdad, utsättes hans bostad samt,.-vad angår landet och stad, där magistrat ej finnes,-jämväl hans postadress;

2:6) att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel
under året äro anställda högst sju tjänare eller andra
arbetare, i därför avsedda kolumner utsättes antalet
sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas antalet
arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet,
som av samma arbetsgivare ntövas;

3:o) att varje man och kvinna, som vid början av
det år, mantalsskrivningen avser, uppnått femton men
icke sextiosex års ålder, upptages särskilt för sig med
utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn —
för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens
tillnamn jämväl det tillnamn hon burit såsom
ogift — födelsedag, födelseort och civilstånd;

4:o) att för varje sålunda upptagen person, som
vid senaste mantalsskrivning icke varit mantalsskriven

Bevillningsutskottets betänkande Nr 61.

11

inom distriktet, anteckning- göres om närmast föregående
mantalskrivningsort eller, där denna icke är med
visshet känd, den församling där personen senast
varit kyrkobokförd;

5:o) att varje man, som vid nämnda tid uppnått
sextiosex års ålder, jämväl upptages särskilt för sig
med utsättande av hans fullständiga förnamn och tillnamn
;

6:o) att, därest någon man, vilkens ålder vid slutet
av det år, mantalsskrivningen avser, ej understiger
tjuguett år, icke är kyrkoskriven i församlingen, anteckning
härom göres i längden;

7:o) att särskild beteckning (ny) införes för alla
män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen
ej voro mantalsskrivna inom distriktet;

8:e) att likaledes särskild beteckning (ftg) införes
för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom. 3
omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning;
samt

9:o) att för dem, vilka ej äro svenska medborgare,
antecknas deras nationalitet.

I längden angivas även de personer, vilka befrias
från erläggande av mantalspenningar, ävensom
de värnpliktiga; varjämte iakttages, att den, som saknar
stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages,
på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

2) att riksdagen måtte antaga Kungl. Majits
ovan intagna förslag till förordning om ändrad
lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;
samt

3) att riksdagen måtte antaga de ändringar i
3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39 §§ samt 49 § 1
mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering,
vilka innefattas i Kungl. Majits ovan intagna förslag
till förordning om ändrad lydelse av samma
paragrafer, dock beträffande 32 § med här nedan
angiven avvikelse:

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden — — — — —

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del
härflutit från municipalsamhället, motsvarande anteckning
skall göras i inkomstlängden.

Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall
inom en kommun beskattas, bedrivits inom olika församlingar,
som var för sig hava att bestrida utgifter för
kyrkliga eller andra ändamål, ellei'' inom olika skoldistrikt,
skall i inkomstlängden angivas, huru stor del av
inkomsten härflutit från vartdera förvaltningsområdet.

I stad böra — — — — — — — — — ---•

Stockholm den 2 juni 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

r

Stockholm, K. L. Beckmana Boktr., 1919.