Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
1
Nr 47.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om uppskattning av
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller
för dr äntestegring sskatt m. m. ävensom en i ämnet
väckt motion.
Närvarande: herrar Källman, Röing, Lyckholm, K. A. Nilson, frih. Fleming,
Boman, Jonsson i Hökhult, Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Eliasson,
Neess, Broman, Westrup, Bökelund, Wikström, Johansson i
Kullersta, Uddenberg, Viklund i Oviken och Jönsson i Fridhill.
Genom proposition, nr 329, av den 11 mars 1919, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga nedan införda förslag till förordning om uppskattning av
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels
ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade
kostnader bevilja ett belopp, av 1,000,000 kronor samt därav anvisa
a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1919 ett reservationsanslag å
— — — — — — — — — — — — kronor 400,000;
och
b) å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag å — — —
— — — — — — — — — — — — — kronor 600,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 43 käft. (Nr 47.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Förslag
till
Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Om uppskattningens ändamål m. m.
1 §•
För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall
verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och
enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.
2 §.
1 mom. Föremål för uppskattning är mark till
a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt
b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan
å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål
äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin
användning såsom jordbruksfastighet.
Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.
2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,
nämligen:
mark, som tillhör staten;
mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område
marken är belägen;
mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande
upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän
farled;
sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisnings -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
3
verk och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande
för dessa inrättningars verksamhet; samt
sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller
bönehus eller såsom begravningsplats.
Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.
3 §•
Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom
dess distrikt.
Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdistrikt.
I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet
av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,
varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest
flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande
att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas
antal och uppskattningsdistrikten. Kungl Maj:ts befallningshavande
må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera
uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamhälle bilda särskilt
distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett
uppskattningsdistrikt.
Med härad förstås i denna förordning jämväl de före utfärdandet
av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen
härad ej förekommer.
4 §.
Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltager i
landsting, av Kung]. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt
av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,
som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd
köping av municipalstämma eller, där municipalfullmäktige finnas, av
dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
tråda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning
sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller
landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma
i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för
vilket de blivit valda.
Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda
ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.
Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses
sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann
kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall
av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte hans
suppleant vara fastighetsägare.
5 §•
Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande
före den 15 augusti 1919 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,
om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats
till ordförande och, vad beträffar stad som ej deltager i landsting,
till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om
denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och
suppleanter i nämnderna.
I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet
att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika
meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande
och varest uppgiftsblanketter erhållas.
Genom förnyad, under förra hälften av september månad 1919 utfärdad
kungörelse göres enahanda erinran och meddelande, varom i nästföregående
stycke förmäles.
Kungörelse, som i denna paragraf avses, skall införas i ortstidningar,
som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.
6 §•
Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget
valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för
dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas
kännedom genast låter införa dessa uppgifter i län skungörelserna.
De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
5
ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september
månad; och skall genast efter valförrättnings slut den, som därvid
fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även Kungl. Maj:ts
befallningshavande samt ordföranden i uppskattningsnämnden.
Har sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget
utsedd till ledamot av uppskattningsnäinnd eller suppleant för sådan
ledamot, föranstalte Kung!. Maj:ts befallningshavande om nytt val för
kommunens vidkommande.
Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,
må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan
tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,
å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt vals överklagande
i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat
angående besvär över kommunala myndigheters beslut. Över Kungl.
Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade beslut må
klagan icke föras.
7 §•
Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal må ej utan laga förfall
kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i eller ledamot
av uppskattningsnämnd.
En var annan vare skyldig att — såvida han är inom uppskattningsdistriktet
boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete
inom distriktet eller är av laga förfall hindrad —- emottaga .uppdrag att
vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.
8 §•
Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,
enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de
upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar
eller eljest äro för nämnden tillgängliga.
9 §.
Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vare skyldig att utan
anmaning före den 15 september 1919 avlämna uppgift enligt fastställt
formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,
köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del
därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva marken, samt den
avkastning, fastigheten år 1918 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
hyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;
dock att sådan uppgiftsskyldighet ej åligger ägare av byggnad
å annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,
att han enligt vad i 40 § stadgas är att anse såsom ägare till marken.
Å uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva
marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges
mening skäligen kan uppskattas.
Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan
angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller
uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.
Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning
lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar
rörande sin fastighet.
Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han
är ägare.
Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig
uppgift, vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens
ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.
Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,
åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god
man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,
som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än
enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.
Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,
skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd
samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipalnämnd.
10 §.
Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande
ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,
av kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,
meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning
anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande
senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas
tiden för värderingens förrättande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr él
7
11 §.
Uppgifter, som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen
direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för
fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.
Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen
i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angår.
Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt
9 § femte stycket.
12 §.
Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysning,
skall utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den
uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall
anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften
inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.
Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning
anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,
som han kan finna behövlig för den granskningsnämnd, varom nedan i
denna förordning förmäles.
13 §.
Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppgift
eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning
är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlämnad,
må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde
av Kungl. Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig
lämpligt vite.
14 §.
Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
före den 1 september 1919 översända de uppgifter angående
brandförsäkringsvärden, köpeskillingar m. m., som blivit åren 1918
och 1919 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillning inom
uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;
börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande
återställas.
För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran
därom framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.
15 §.
Före utgången av augusti månad år 1919 skola till uppskattningsnämndens
ordförande genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg
överlämnas avskrifter av årets fastigbetstaxeringslängder för distriktet.
Inom tre veckor efter prövningsnämnds sista sammankomst under
år 1919 skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till uppskattningsnämndens
ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden
förda längder i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.
16 §.
Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas
ordförande inom länet före den 15 september 1919 sammanträda
å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,
till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna
för uppskattningen och förfarandet därvid.
Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna
uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,
må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande
fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning
sammanträda inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver
dem, som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga;
börande vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om
markareal m. in. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.
17 §.
Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet
å tider och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd
uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,
municipal- eller stationssamhälle.
Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,
bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet
suppleant hinner tillkallas.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
9
För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där
så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.
Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars
1920.
18 §.
Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;
och åligger det honom särskilt:
a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;
b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter
och vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;
c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen anteckna
uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,
ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till
försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;
d)
att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ofördröjligen
ej allenast underrätta ledamöterna i nämnden utan även på
lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom
distriktet underrättelse;
e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt
därvid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen
erhållna uppgifter och upplysningar;
f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar
och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig
uppskattning finner sig äga anledning;
g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;
börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom
å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;
h) att noga tillse, att de till ledning för uppskattningen avlämnade
uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;
i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
mottagande av uppgift eller upplysning; samt
j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.
19 §.
Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;
skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd
upprättas för varje kommun.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 43 käft. (*\r 47.)
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden
särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller
inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,
huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.
I stad bör uppskattningsnämnd till längdens upprättande åtnjuta
nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten
och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.
Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och
ledamöter.
20 §.
Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden eller hans suppleant
är tillstädes.
Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre
av de närvarande äro om beslutet ense.
Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland
nämndens medlemmar och måste omröstning för frågans avgörande anställas,
skall denna vara öppen; och blive därvid gällande den mening,
vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den till vilken
de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening,
som ordföranden biträder.
Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig
gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,
han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och en
av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet
antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens
ordförande avlämnas.
Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke
iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer
uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta
förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning
ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande skola
i protokollet intagas.
21 §•
Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad
att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i
besluten.
Bevillningsutskottets betänkande År 47.
11
22 §.
Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;
dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden
företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.
23 §.
I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller flera härad eller
del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i
distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens
sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas
ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpligt
och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna
tillhanda.
Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt
uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda
ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.
Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar
avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm
till överståthållarämbetet och i annan stad till magistraten, genom vilka
myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas
fastighetsägarna tillhanda.
Före den 20 april 1920 skall uppskattningslängd av vederbörande
kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen
erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens
ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart
efter uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden
på samma gång lämna Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgift
å de personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den
myndighet, av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.
24 §.
Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,
varom här nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare i
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
vad honom rörer så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle
och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola
ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan 12 på
dagen den 15 maj 1920, vid påföljd att besvären eljest icke varda
upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;
och skola vederbörande genom kungörelse, varom i 27 § sägs, härom
erinras.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning
över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda
yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna
i granskningsnämnden.
Om granskningsnämnd.
25 §.
För varje län och för Stockholms stad tillsättes eu granskningsnämnd,
som har att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda
besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattningsnämndernas
beslut.
Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för
Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande
och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara
avslutade före den 1 oktober 1920.
Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina
ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter
i den uppskattningsövernämnd, varom i 33 § stadgas.
26 §.
Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller
överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra
ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland
medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms
stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande
av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,
som varit utsedda av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller
landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 4 7. 13
I enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande
minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.
27 §.
Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallningshavande
dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i granskningsnämnden,
samt underrättar länets invånare om tid och ställe för
nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande
att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar
av nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i
ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.
Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som inkallar suppleant.
28 §.
Är landshövding eller överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,
äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter
utse ordförande; och bör vid sådant val ordet föras av den till
levnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.
Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och
böra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vartill de
finna sig äga anledning.
Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden minst fyra
ledamöter äro tillstädes.
Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga
meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning
anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande
den mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, därest flera
meningar yppas, den till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna
utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.
29 §.
Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,
dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
ling av särskild taxeringsfråga och dels inkalla uppskattningsnämnds
ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens
sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.
30 §.
Protokollet vid gransltningsnämndens sammankomster föres och de
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängderna
verkställas av den eller de personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
därtill förordnat.
Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista
sammankomst inför ordföranden och minst två av nämnden därtill utsedda
ledamöter, vilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen
bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter
å protokollet tecknat intyg.
31 §.
Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Uppskattningsvärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt
till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattnings- *
värden, som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas
i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos
nämnden att med sin underskrift å längden vitsorda enligt granskningsnämndens
beslut införda förändringar.
Protokollsförare bos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter
det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär
bos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest
till ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt
värde eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden
åsatt värde, i rekommenderat ^ brev översända med besvärshänvisning
försett behörigt utdrag av protokollet.
För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som
anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas
och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden
i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut
om överklagande av granskningsnämndens beslut.
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
32 §.
Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:
a) fastighetsägare i vad honom rörer;
b) vederbörande kommun, municipalsamhälle och därmed likställd
köping;
c) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren
vid överståthållareämbetets avdelning för uppbördsärenden.
Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,
ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där
den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 december
1920, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,
därest icke laga förfall visas.
Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd
samt uppskattnings- och granskningsnämndernas protokoll,
såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna
i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären
infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande
skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med de
upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.
Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.
Maj:ts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å
anförda besvär.
Om uppskattningsövernämnd.
33 §.
För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsnämndernas
beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning
nedan stadgas.
Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter
för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;
vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;
varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att
på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet
av uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,
av vilken de äro valda;
utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl
suppleanter till lika antal, som de av dem valda ledamöterna.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes
ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas
på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock
icke hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.
Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas
av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av
nämnden.
Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,
så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.
Kungl. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet
av nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.
34
Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet
på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,
som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,
ävensom i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.
35 §.
Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,
vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro
tillstädes.
Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste
till följd därav omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen;
och, blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna
biträtt, eller, därest flera meningar yppas, den till vilken de flestas röster
kunna jämkas. Om i österna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes
av ordföranden.
36 §.
Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande
avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller
avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två
av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
17
ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden
å protokollet tecknat intyg.
37 §.
Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:
a) genom utdrag av protokollet underrätta var och en, som hos
nämnden anfört besvär, om nämndens beslut i vad klaganden angår;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända
utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.
38 §.
Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.
39 §.
Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas
beslut skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta införa
dessa ändringar i uppskattningslängderna.
Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar
skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna
till ledning vid en blivande taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Allmänna bestämmelser.
40 §.
Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl
innehavare av:
mark, som besittes med stadgad åborätt;
mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;
skogsområde, som innehaves av stad eller annan menighet;
mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av
testamentariskt förordnande;
mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 7 saml. 43 käft. (Nr 47). 3
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
41 §.
Bestämmelserna i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,
56, 57, 58, 61 och 62 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
?ned iakttagande av att vad i nämnda §§ sägs om taxeringsnämnd skall
avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd
skall gälla beträffande granskningsnämnd.
42 §.
Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse
för det vid nppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas
tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kung!.
Maj:ts vederbörande befallningshavande.
Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta
dels traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
sju kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där
nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa
till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning
med lega för skjuts efter eu häst eller för båtskjuts eller utgift för
andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter
i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och
granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter
i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som på
Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit sig i
residensstaden före eller under granskningsnämndens sammanträde för
upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl
sammanträdes- som resdagar med fjorton kronor om dagen samt övrig
ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.
Enahanda ersättning tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt
sig för att deltaga i protokolls justering, samt uppskattningsnämndsordförande
för närvaro vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, om detta
hålles å annat ställe än hans boningsort.
Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda
kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm
kamreraren vid överståthållareämbetets avdelning för uppbördsärenden,
vid förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos
Bevillningtmtxkotteia betänkande Nr 47.
19
nämnden, nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos
nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande
använda erforderligt belopp.
För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger Kungl.
Maj:ts befallningshavande utanordna ersättning till för ändamålet behövligt
biträde med eu krona för arket.
Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övernämnden
åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och
traktamentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl.
Maj:t. Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal
än föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter
för övernämnden anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,
erforderliga medel.
De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,
ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,
till den vilken i anledning av landskamrerare för arbete med
uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att
samma göromål förrätta, avföras å det av riksdagen beviljade anslagför
uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj:ts
befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Särskilda anvisningar.
Vid uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet.
Såsom taxeringsenhet anses:
a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten
består av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord
därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;
b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,
varest tomtindelning såsom i stad finnes.
Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade
bestämmelser föranledes uppdela visst markområde i särskilda taxeringsenheter,
eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,
må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.
Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark. ''
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Motion II:
386.
Utskottet.
Historik.
Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det
vid ingången av september månad 1919 förefintliga värdet å marken.
Befintligheten av byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande
utan avseende. I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara
kol- eller mineralfyndigheter.
Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,
att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig
och begärlig för annat mer avkomstgivande ändamål än det, för vilket
den vid uppskattningstillfället användes, markvärdet efter sådan grund
uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas
med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället
brukas.
Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det j ordbruk,seller
skogsmarksvärde, som marken må äga.
Uppskattade markvärden skola utföias i fulla hundratal kronor;
dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras
i fulla tiotal kronor.
Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid
uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda
anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser
ävensom att fastställa erforderliga formulär.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda
statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering
för förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.
Till utskottets behandling har jämväl överlämnats eu inom andra
kammaren av herr Lindman jämte tolv andra ledamöter i anledning av
förevarande proposition väckt motion nr 386, vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå propositionen.
Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.
Frågan om särskild beskattning av s. k. oförtjänt jordvärdestegring,
har, såsom i propositionen framhålles, länge stått på dagordningen.
Under mera än tio år har Kungl. Maj:t haft frågan under utredninggenom
flera på varandra följande kommittéer utan att enighet ännu uppnåtts
bland de sakkunniga angående de lämpliga grunderna för en jord
-
Bevillning »utskottets betänkande År 47. 21
värde- eller jordräntestegringsskatt. Ett slutgiltigt förslag i ämnet har
Kungl. Maj:t ännu icke blivit i tillfälle att framlägga.
Någon direkt framställning i frågan från riksdagens sida har icke
gjorts. Sedan vid 1(J07 års riksdag sammansatta bevillnings- och lagutskottet,
i anledning av åtskilliga motioner, föreslagit, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående oförtjänt
värdestegring å byggnadsgrund, men frågan fallit på första kammarens
beslut, hava väl upprepade gånger motioner blivit väckta, senast
åren 1911—14 i följd, men har bevillningsutskottet avstyrkt och riksdagen
avslagit motionerna av anledning, att frågan dåmera av Kungl.
Maj:t gjorts till föremål för utredning.
De senast föreliggande sakkunnigförslagen i ämnet äro utarbetade
det ena av kanslirådet Köhler och det andra av landskamreraren Landén.
Över dessa förslag hava yttrat sig länsstyrelserna och kammarrätten, och
är det närmast i följd av erinringar från kammarrättens sida som förslagen
funnits böra göras till föremål för omarbetning i vissa hänseenden.
Emellertid har Kungl. Maj:t ansett, att den kommande lagstiftningen
i ämnet skulle kunna snabbare genomföras i praktiken, om redan
nu kunde fastställas den grund, från vilken en blivande taxering till
jordevärdestegringsskatt skulle hava att utgå, nämligen den ifrågakommande
markens ingångsvärde. I detta syfte har förevarande proposition
tillkommit.
Det är således att fastslå, såsom ock i propositionen antytts, att
här icke är fråga allenast om en åtgärd, avsedd som led i den förnyade
utredningen. Det är icke något slags provtaxering, som föreslås, utan en
uppskattning, som skall omfatta all hithörande mark i landet och som,
därest och i den mån en jordvärdestegringsskatt blir beslutad, kommer att
få rättslig verkan. Givetvis komme dock resultatet av uppskattningen att,
såsom jämväl förutsatts, bliva av värde även för utredningen i huvudfrågan.
I betraktande av det sagda är att tillse, i vilken utsträckning ett bifall
till förevarande förslag kan föregripa lösningen av huvudfrågan. Den
föreslagna markuppskattningen kan givetvis ej anordnas så neutralt, att
dess resultat skulle passa varje form av värdestegringsskatt. Kungl.
Maj:t har måst redan i föreliggande förslag fatta ståndpunkt i vissa
principiella avseenden och i så måtto binda sig beträffande det kommande
förslaget i den stora frågan. De principiella val, som det således gäller
att träffa i och genom ett beslut om ifrågavarande markuppskattning,
skola här nedan i korthet angivas.
Preliminär
markupp
skattning.
Princip
frågor.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Direkt eller
indirekt beskattning.
Vär de stegringsskattens
objektiva
omfattning.
Först är självfallet att avgöra, om man överhuvud taget vill hava
eu jordvärdestegringsskatt eller icke. Någon tvekan på denna punkt
synes dock ej behöva råda. Det berättigade i en sådan skatt torde numera
vara allmänt erkänt såväl inom den speciella fackkunskapen som i
den allmänna meningen, och de senast hörda myndigheterna, kammarrätten
och länsstyrelserna, hava så gott som undantagslöst förordat
densamma.
Däremot äro, såsom redan antytts, meningarna alltjämt delade beträffande
de lämpligaste formerna för skattens anordnande. Såsom departementschefen
framhållit, kunna de flesta och även mest omstridda
tvistefrågorna i förevarande sammanhang lämnas å sido, såsom exempelvis,
huruvida skatten skall tillfalla stat eller kommun, om, i senare fallet,
den skall göras obligatorisk eller bero av kommunens beslut, frågan om
skattebeloppets storlek o. s. v.
En fråga, till vilken ståndpunkt måste tagas, är däremot, huruvida
beskattningsmetoden skall bliva direkt eller indirekt. Skillnaden består
däri, att vid direkt beskattning uttages skatten, i den mån värdestegring
inträder, medan den indirekta skatten uttages först, då fastigheten säljes
eller eljest övergår till ny ägare, så att värdestegringen framträder realiserad
i form av eu kapitalvinst. Den förra metoden har städse betraktats
såsom den principiellt riktigaste, varemot den senare till en början
förordats av rent praktiska skäl. Den i propositionen lämnade redogörelsen
för meningsbrytningarna mellan de sakkunniga visar emellertid,
att den direkta metoden efter hand vunnit mera allmän tillslutning. De
hörda myndigheterna, som tidigare ansågo den direkta metoden mindre
lämplig i praktiken, hava nu nära nog enhälligt förordat denna metod.
Detta har också blivit Kungl. Maj:ts ståndpunkt, och det nu framlagda
förslaget har till förutsättning en blivande direkt beskattning.
Även utskottet håller före, att en rationell beskattning på förevarande
område säkrast ernås på den direkta vägen. Skulle också denna
väg vara förknippad med mera omgång och besvär, uppväges detta av
de obestridliga reala fördelarna hos en beskattningsmetod, som tager
sikte på den verkliga värdestegringen, utrönt genom en direkt undersökning,
och söker träffa denna stegring, i den mån den uppkommer.
Ett principiellt avgörande är ock att träffa i fråga om vilken jord,
som bör omfattas av en blivande beskattning. Ändamålet med den nu
föreslagna uppskattningen blir givetvis i viss grad förfelat i den mån
densamma skulle gå på sidan om eller bliva mer begränsad än den bli
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
23
vande objektiva skattskyldigheten. Departementschefen har härutinnan
anfört: »Den utan tvivel mest omfattande frågan i detta sammanhang
är, huruvida eu stegring av fastighets jordbruksvärde bör underkastas
beskattning eller ej. Meningarna härom äro ganska delade. Å ena sidan
har man velat göra gällande, att om ett fastighetsvärde ökas till följd
av exempelvis en järnvägsanläggning, det ej bör vara någon skillnad, om
värdestegringen har sin grund i möjligheter att försälja tomter eller i
lättare avsättning av jordbruksprodukter. Å andra sidan har man framhållit,
att under det jord värdetaxeringen i fråga om jordbruksfastigheter
skulle medföra synnerliga svårigheter och kostnader, en skatt å värdestegring
av dylik jord såsom sådan skulle giva jämförelsevis ringa utbyte.
För egen del är jag icke nu beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan,
huruvida dylik värdestegring bör inbegripas under en blivande skatt.
Svårigheterna att utan föregående erfarenhet på området omedelbart
företaga den omfattande värderingen av dessa fastigheters mark utan
byggnader och skog, synas mig tala för att för det närvarande ej ifrågasätta
en ingångsvärdering av densamma. Då skattefrågan skall slutligen
lösas, bör emellertid detta spörsmål ånyo tagas upp till prövning.»
I sammansatta utskottets förslag vid riksdagen 1907 ifrågasattes,
såsom ovan antytts, såsom föremål för värdestegringsskatt endast mark
som ägnade sig för bebyggande, byggnadsgrund, men detta oavsett om
den vore bebyggd eller obebyggd, läge i stad eller på landsbygden.
Någon skillnad synes ej heller hava gjorts mellan byggnad för bostadsändamål
eller för industriellt eller därmed jämförligt syfte. I propositionen
är redogjort för de växlande ståndpunkterna i detta avseende hos
de sakkunniga på olika stadier av utredningen.
Departementschefen synes hava i det väsentliga ställt sig på 1907 års
ståndpunkt, i det han dels, såsom redan nämnts, åtminstone i förevarande
sammanhang uteslutit jordbruksvärdet, dels ock medtagit även s. k. industrijord.
Den föreslagna bestämmelsen härutinnan finnes i 2 § 1 mom.
Den subjektiva skattskyldigheten är också i förslaget preliminärt Subjektiv
reglerad, (2 § 2 mom.). Denna sida av problemet synes ej hava varit s digtet
så omtvistad. Skattskyldigheten i förevarande avseende har väl ansetts
i huvudsak böra följa reglerna för gällande bevillningsskyldighet för fast
egendom, och äro de i 2 mom. upptagna undantagen från skattskyldighet
i tillämpliga delar formulerade efter bevillningsförordningens motsvarande
bestämmelser.
Ehuru det givetvis varit önskligt, att området för den blivande
skattskyldigheten, subjektivt och objektivt, redan nu kunnat fixeras, så
Avkastningsvärdi
eller saluvärde.
Uppskof tnmgsförfarandet.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
att markuppskattningen från början fått sin slutliga omfattning, har utskottet
böjt sig för departementschefens skäl och ifrågasätter ej annat än
bifall till propositionen i denna del.
I fråga om grunderna för markvärdets bestämmande innehålla de
av Köhler och Landén uppgjorda förslagen, att markvärdet såväl vid ingångstaxering
som vid förekommande taxeringar till jordräntestegringsskatt
skulle bestämmas lika med den uppskattade behållna avkastningens
efter viss grund beräknade kapitalvärde (avkastningsvärdet). Kammarrätten
åter anser, att ingångsvärdet bör bestämmas till belopp, som motsvarar
markens värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Till denna
uppfattning har också förslaget i huvudsak anslutits, bl. a. av det åberopade
skälet, att om ingångsvärderingen anordnades, på sätt kammarrätten
föreslagit, det icke skulle möta hinder att vid senare taxeringar
beräkna den beskattningsbara värdestegringen på vare sig det ena eller
det andra sättet. Ej heller på denna punkt har utskottet något att invända.
Vad härefter angår uppskattningsproceduren märkes, att densamma
alldeles skilts från det allmänna taxeringsförfarandet. Ett särskilt deklarationsförfarande
från vederbörande fastighetsägares sida bär anordnats
(9 §), och särskilda organ hava skapats såväl för uppskattningen i första
hand som för prövningen av dess resultat i andra och tredje eller sista
instans. Om de båda lägre instanserna, uppskattningsnämnden och
granskningsnämnden, i huvudsak bildats efter mönster av taxeringsnämnden
och prövningsnämnden, är däremot den högsta instansen, uppskattningsövernämnden,
organiserad på ett mera ovanligt sätt, bland annat därutinnan,
att vardera av riksdagens kamrar skall utse visst antal ledamöter
(33 §). I övrigt tiar taxeringsförordningen väsentligen tjänat till förebild.
Till stöd för anordnande av ett fristående taxeringsförfarande har
åberopats, att den speciella sakkunskap, som behövdes för det nu ifrågasatta
arbetet, ej alltid vore att finna hos taxeringsnämnderna, vid vilkas
utväljande jämväl andra kvalifikationsgrunder borde göras gällande.
Framför allt borde det emellertid för en enhetlig taxering vara av vikt,
att taxeringsdistrikten finge ett väsentligt större omfång än de för den
allmänna taxeringen bestämda taxeringsdistrikten.
I fråga om övernämnden har framhållits, att av hänsyn till enhetlighet
i uppskattningen talan borde få mot de olika länsnämndernas
(granskningsnämndernas) beslut fullföljas hos en för hela riket gemensam
högsta instans. Att åter hänvisa de klagande att därvid vända sig
till kammarrätten och regeringsrätten vore icke lämpligt vid det förhål
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
25
lande, att prövningen skulle innebära ett bedömande, ej så mycket av
rättsfrågor utan fastmera av själva uppskattningens skälighet. I detta
sammanhang har även erinrats om, att arbetsbalansen i kammarrätten
gjorde det önskligt, att kammarrätten ej utan trängande skäl belastades
med nya krävande uppgifter.
Emot det föreslagna uppskattningsförfarandet, varom närmare be- Betaltanstämmelser
meddelas i 3—42 §§, har utskottet icke något mera väsentligtmar nrnga''''
att anmärka. De viktigaste anmärkningarna röra vissa förslag om tidsbestämmelser
för uppskattningsarbetets fortgång på olika stadier, vilka
utskottet anser vara något snävt tilltagna. För dessa och övriga detaljerinringar
redogöres här nedan under hithörande paragrafer.
5 §.
Enligt denna paragraf har konungens befallningshavande att före den
15 augusti 1919 utfärda kungörelse om indelningen i uppskattningsdistrikt
m. m., varvid jämväl skall erinras om den vederbörande enligt 9 § åliggande
uppgiftsskyldighet. I sistberörda avseende skulle förnyad kungörelse
utfärdas under förra hälften av september. Enligt utskottets åsikt
är sistnämnda åtgärd obehövlig. Det torde vara tillfyllest, om den i augusti
utfärdade kungörelse införes i ortstidningarne en andra gång, under
förra hälften av september månad. Emellertid synes den därvid lämpligen
böra införas i sin helhet och ej endast i vad den rör omförmälda
uppgiftsskyldighet.
6 §•
De kommunala ledamöterna av uppskattningsnämnd skola enligt denna
paragraf utses under senare hälften av september. Enligt vad inom utskottet
framhållits, torde det på många håll mera undantagsvis förekomma,
att under nämnda tid stadsfullmäktige eller kommunalstämmor av annan
anledning hålla sammanträden. Om tiden utsträckes till mitten av oktober,
lärer ifrågavarande valförrättning i regel ej behöva föranleda särskilt
sammanträde.
9 §•
Den vederbörande fastighetsägare här förelagda tiden för avlämnande
av vissa uppgifter synes böra utsträckas från den 15 september till den
1 oktober.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 43 avd. (Nr 47.)
4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
14 §.
Konungens befallningshavande synes böra medgivas längre tid för
avlämnande till uppskattningsnämnds ordförande av här angivna uppgifter,
förslagsvis intill den 15 september 1919.
15 §.
De här stadgade tiderna, inom vilka Konungens befallningshavande
skall överlämna avskrifter av fastighetslängderna synas också behöva
förlängas, i båda fallen lämpligen till den 15 september 1919.
16 §.
Tiden för det föreskrivna sammanträdet med uppskattningsnämndernas
ordförande inför Konungens befallningshavande har utskottet
ansett böra utsträckas till den 1 oktober.
20 §.
Här talas om en suppleant för ordföranden i uppskattningsnämnd.
I 4 §, som avhandlar nämndens sammansättning, säges emellertid icke
något om en sådan funktionär. I det sakkunnigförslag, som närmast
ligger till grund för det föreliggande författningsförslaget, saknas varje
antydning om denne suppleant, och har, enligt vad utskottet inhämtat,
hans upptagande härstädes skett under förslagets sista utformning inom
finansdepartementet, varvid förbisetts, att föreskrift om utseende av suppleant
för ordföranden saknades i 4 §.
Såvitt utskottet kan finna, torde det knappast vara behövligt att
utse ifrågavarande suppleant. Ordförande i taxeringsnämnd har icke
någon ställföreträdare, och fråga är för övrigt, om den nödvändiga kontinuiteten
i uppskattningsarbetet ens medgiver, att ledningen av arbetet
tillfälligtvis lägges i andra händer. Utskottet har därför ansett orden
»eller hans suppleant» böra utgå.
24 §.
Tiden för besvärs anförande hos granskningsnämnd har synts böra
utsträckas till den 1 juni 1920. Då den i 17 § lämnade föreskriften om
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
27
viss sluttermin för uppskattningsnämnds arbete icke är ovillkorlig, skulle
eljest lätt kunna hända, att den skattskyldige finge för kort tid på sig
för att klaga.
25 §.
Här är föreskrivet, att granskningsnämnds arbeten skola vara avslutade
före den 1 oktober 1920. Med hänsyn till den arbetsbörda, som
denna årstid redan åvilar landskamrerarna som enligt 28 § skola förbereda
och föredraga ärendena hos nämnden, lärer det vara behövligt, att ifrågavarande
tid framflyttas till den 1 november.
28 §.
Enligt bestämmelse i 26 § består granskningsnämnd av minst 6
och högst 15 ledamöter utom ordföranden, och här bestämmes, att nämnden
må vara beslutför, så snart utom ordföranden 4 ledamöter äro tillstädes.
Detta antal synes dock för litet, om nämnden t. ex. har 15
ledamöter, och riktigare torde vara att ställa minimisiffran för beslutförhet
i relation till totalantalet ledamöter. Utskottet har för sin del ansett det
ej vara för mycket att fordra närvaro av minst 2/3 av hela antalet.
30 §.
Andra stycket anser utskottet böra kompletteras med föreskrift, att
vid justering av granskningsnämndens protokoll jämväl vederbörande
landskamrerare skall närvara, såsom gäller beträffande justering av prövningsnämnds
protokoll.
32 §.
En nödvändig konsekvens av ovanberörda ändring i 25 § torde
vara, att den föreslagna besvärstiden för klagan hos övernämnden förlänges
till den 15 januari 1921.
42 §.
Den i andra stycket omförmälda traktamentsersättning åt de av kommun
valda ledamöter i uppskattningsnämnd, 7 kronor om dagen, synes vara
alldeles för lågt tillmätt, och skäligen böra höjas till 11 kronor om dagen.
De i tredje stycket givna ersättningsbestämmelserna har utskottet
funnit otillfredsställande dels därutinnan, att traktamentsersättningen i
28
Bevillningsutskottets betänkande JSlr 47.
vissa fall skulle bliva densamma, oavsett om vederbörands vore bosatt å
sammanträdesorten eller icke, dels ock i så måtto, att i vissa fall av inställelse
ersättning ej alls skulle givas. Om däremot en sådan anordning träffas,
att ersättning i alla hithörande fall skall utgå, och att beloppet av traktamentsersättningen
åt de å sammanträdesorten bosatta sättes något lägre
än för de å annan ort boende, synes billighet och rättvisa bliva tillgodosedda.
En sådan grundsats är genomförd i fråga om landstingsmän,
vilka åtnjuta dagtraktamente med nio kronor, om de bo å den ort, där
landstinget hålles, och eljest med tolv kronor. I fråga om själva beloppen
har utskottet ansett desamma i förevarande fall böra, med iakttagande
av berörda inbördes proportion, sättas något högre, nämligen
till resp. elva och fjorton kronor. I enlighet härmed har förevarande
stycke omarbetats.
I femte stycket har ersättningen för avskrifter av taxeringslängd^’
fixerats till en krona för arket. Då det torde vara osäkert, om man kan
få detta arbete utfört för det priset, synes lämpligare, att Konungens
befallningsh avande får utanordna »erforderlig» ersättning.
Författningsförslaget avslutas med »Särskilda anvisningar» för uppskattningen,
Anledning till erinran mot dessas innehåll eller avfattning
har icke förekommit.
Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med avslag å den av herr Lindman
m. fl. väckta motionen II: 386, måtte, under förklarande,
att Kungl. Maj:ts ovan intagna förslag till förordning
om uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt
icke kunnat oförändrat godkännas, antaga
samma förslag med de avvikelser, att 5, 6, 9, 14, 15,
16, 20, 24, 25, 28, 30, 32 och 43 §§ skola erhålla
följande ändrade lydelse:
5 §•
Genom — — — — erhållas.
Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av
Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas, en gång
omedelbart efter utfärdandet och en gäng under förra
hälften av september månad 1919.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
29
6 §•
Landsting — — — — länskungörelserna.
De å — — — — september månad eller förra
hälften av oktober månad; och skall — —--upp
slå
ttningsnämnden.
Har — — — — icke föras.
9 §•
Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet
vare skyldig att utan anmaning före den 1 oktober
1919 avlämna — — — — sådan rätt.
Å — — — — municipalnämnd.
14 §.
Till uppskattningsnämnds ordförande skall
Kungl. Maj:ts befallningskavande före den 15 september
1919 översända —--— återställas.
För — —--inrättning.
15 §.
Före den 15 september 1919 skola — — — —
distriktet.
Inom samma tid skall Kungl. Majt:s befallningshavande
låta — — — — uppskattningsdistriktet.
16 §.
Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande
skola uppskattningsnämndernas ordförande inom
länet före den 1 oktober 1919 sammanträda----
därvid.
Sedan — — — — kompletteras.
20 §.
Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden
är tillstädes.
Är nämnden----intagas.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
24 §.
Över uppskattningsnämnds beslut må besvär
— — — — på dagen den 1 juni 1920, vid påföljd
— — — — erinras.
Genom —— — — granskningsnämnden.
25 §.
För varje län — — — — beslut.
Denna — — — — före den 1 november 1920.
Innan----stadgas.
28 §.
Är landshövding — — — — anledning.
Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden
minst två tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.
Uppstå — — — — ordföranden.
SO §.
Protokollet — — — — förordnat.
Justering av — — — — inför ordföranden
jämte vederbörande landsltamrerare eller, vad angår
Stockholm, kamreraren vid öv erståthållar ämbetets avdelning
för uppbördsärenden samt minst två — — — —
intyg.
32 §.
Besvär över — — — — uppbördsärenden.
Besvären — — — — klockan tolv den 15 januari
1921, vid påföljd —---visas.
Sedan — — — — besvär.
42 §.
Ersättning — — — — befallningshavande.
Av kommun valda---— med elva kronor
om dagen--— — å ångfartyg.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
31
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting
utsedda ledamöter i uppskattningsnämnd, sakkunnigt
biträde hos uppskattnings- och granskningsnämnd,
av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter
i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande,
som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes
kallelse före eller under granskningsnämndens sammanträde
infunnit sig för upplysningars meddelande, äga
åtnjuta, om de är o bosatta å annan ort än sammanträdesorten,
traktamentsersättning under såväl sammanträdes-
som resdagar med fjorton kronor om dagen och
övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen
av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta
å sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor
om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder
tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd, som
efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga
i protokollsjustering, samt uppskattuingsnämndsordförande
för närvaro vid sammanträde, som i 16 §
omförmäles.
Till gäldande----belopp.
För de — — — — utanordna erforderlig ersättning
till för ändamålet behövligt biträde.
Ordförande — — — — statskontoret.
Propositionen innehåller även förslag i fråga om täckande av de
med ifrågavarande uppskattning förenade kostnader. Utskottet, som icke
behandlat sistnämnda del av ärendet, kommer att, därest riksdagens beslut
rörande detta betänkande därtill giver anledning, inbjuda statsutskottet
att till överläggning i anslagsfrågan sammanträda med bevillningsutskottet.
I varje fall kommer särskilt betänkande i denna del att framdeles
avgivas, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 20 maj 1919.
På bevillningsutskottets vägnar:
G. W. KÄLLMAN.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Reservation
av herrar Lyckholm, friherre Fleming, Boman, Jonsson i Hökhult,
Olsson i Kullenbergstorp, Neess, Broman, Westrup och Bökelund, vilka ansett,
att utskottet bort föreslå riksdagen att, med bifall till den av herr
Lindman m. fl. väckta motionen, avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
192018