bevillning "utskottets betänkande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1919 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående medgivande i visst avseende rörande
utförsel till Finland av viss mängd affinerat socker.
Närvarande: herrar Källman, Ollas A. Ericsson*, Wijk*, K. A. Nilson, Antonsson*,
Boman, Vennersten, Rune*, Johannes Åkesson*, Neess, Örne*, Westrup,
Wikstöm, Johansson i Kullersta, Uddenberg, Jönsson i Fridhill* och Magnusson
i Skövde*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
I en den 14 mars 1919 avlåten, till bevillningsutskottets förberedande
handläggning hänvisad proposition, nr 299, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att fråga om beviljande av rätt för Svenska sockerfabriksaktiebolaget
att. vid utförsel till Finland före den 1 april 1920 av socker,
som vid någon av bolagets fabriker affinerats, åtnjuta restitution av
den tull, som av bolaget erlagts för en motsvarande kvantitet, dock
högst 40,000 ton, från utlandet infört råsocker, måtte ankomma på prövning
av Konungen jämlikt 13 § 5 mom. förordningen den 9 juni 1911
med tulltaxa för inkommande varor, utan hinder därav, att det för utförseln
avsedda sockret delvis tillverkats av svenskt råsocker; samt
att vid sådan utförsel av affinerat socker, som ovan avses, måtte
jämlikt 4 § förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattningav
socker åtnjutas befrielse från erläggande av sockerskatt.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 saml. 33 höft. (Nr 37.)
1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
Uti en den 4 mars 1919 till Kungl. Maj:t ingiven skrift har
Svenska sockerfabriksaktiebolaget anfört, att bolaget från representanten
i Stockholm för finska statsverkets livsmedelsorganisation fått emottaga
en förfrågan, huruvida bolaget kunde åtaga sig raffinering av intill
40,000 ton råsocker, som vore avsett att importeras till Finland. Bolaget,
som för sin del vore berett att tillmötesgå den gjorda framställningen,
har emellertid framhållit, att härför erfordrades, att det exporterade
sockret icke belastades med den tull, som för motsvarande kvantitet
importerat råsocker måste erläggas, och icke heller med den svenska
konsumtionsskatten; och har bolaget gjort framställning, i syfte att
befrielse från tull och skatt måtte varda medgiven.
Efter att hava i ärendet hört generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen,
har Kungl. Maj:t genom denna proposition för det ifrågavarande
fallet begärt riksdagens medgivande dels till beviljande av tullrestitution,
dels ock till åtnjutande av skattefrihet.
Efter det förevarande proposition blivit remitterad till bevillningsutskottet,
har utskottet genom en från finansdepartementet mottagen,
den 10 april 1919 dagtecknad skrivelse, vilken fogas till detta betänkande
såsom bilaga 1, erhållit meddelande, att bolaget i en till Kungl.
Maj:t ställd skrift, vilken i avskrift överlämnats till utskottet och såsom
bilaga 2 närslutes detta betänkande, upplyst, att frågan om raffinering
för finska statsverkets räkning av socker numera måste anses vara
förfallen.
Med hänsyn till vad sålunda numera förekommit, hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr
299, angående medgivande i visst avseende rörande
utförsel till Finland av viss mängd affinerat socker,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 maj 1919.
På bevillningsutskottets vägnar:
G. W. KÄLLMAN.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
3
Bilaga. 1.
Till herr ordföranden i riksdagens bevillningsutskott.
Sedan Kungl. Maj:t i proposition, nr 299, den 14 mars 1919 begärt riksdagens
medgivande i visst avseende rörande utförsel till Finland av viss mängd
raffinerat socker, har Svenska sockerfabriksaktiebolaget i skrivelse den 5 april 1919,
vilken i avskrift bifogas, upplyst, att frågan om raffinering för finska statsverkets
räkning av socker numera måste anses vara förfallen, vilket jag härmed får äran
till eder kännedom meddela. Stockholm den 10 april 1919.
Enligt uppdrag:
RICKARD SANDLER.
Arthur Wirström.
Avskrift
Bilaga 2.
Till Konungen.
Sedan vi från representanten i Stockholm för finska statsverkets livsmedelsorganisation
fått mottaga en förfrågan, huruvida vi kunde åtaga oss raffinering av
intill 40,000 ton råsocker, som voro avsedda att till Finland importeras från Java
och Amerika, och vi efter undersökning av möjligheterna härför vid våra raffinaderier
funnit, att ur synpunkten av fabrikernas kapacitet hinder icke förelåg, hava
vi, innan vi ansågo oss kunna föra underhandlingarna om raffineringen vidare med
finska statens representanter, velat tillförsäkra oss om att utan hinder från statsmakternas
sida den ifrågasatta raffineringen kunde försiggå. Yi hava i sådant
syfte i underdånig skrivelse av den 4 sistlidne mars hos Eders Kungl. Maj:t gjort
hemställan,
dels att, därest för finska statens räkning till våra fabriker importerades
utländskt råsocker till en kvantitet av intill 40,000 ton, vi måtte äga att utan
hinder av gällande [exportförbud till Finland före den 1 april 1920 exportera motsvarande
kvantiteter affinerat socker och melass (sirap),
dels att denna export måtte få ske utan erläggande av den skatt för det
affinerade sockret, som för inhemsk konsumtion är föreskriven,
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.
dels också att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå den nu församlade riksdagen
att utan hinder därav, att det i förevarande fall för export till Finland avsedda
sockret icke framställes uteslutande av utländsk råvara, vid restitution av den för
motsvarande råvara erlagda tullen måtte vid exporten få tillämpas bestämmelserna
i § 13 mom. 5 i kungl. tulltaxeförordningen.
Sedermera erhöllo vi emellertid genom skrivelse den 21 sistlidne mars meddelande
från samma representant för finska statsverkets livsmedelsorganisation här
i Stockholm, att den av oss lämnade raffineringsofferten ansetts ställa sig relativt
dyr särskilt med hänsyn till den abnorma kursen på finska mark, utan att därvid
dock bestämt tillkännagavs, att finska staten icke desto mindre under förändrade
prisförhållanden kunde fortfarande reflektera på det ifrågasatta arrangemanget. Då
vi beräknat raffineringskostnaderna efter noggrant utförda kalkyler och icke hava
anledning medgiva någon reduktion i dessa kostnader, ansågo vi oss emellertid höra
avfordra finska statsverkets representant ett bestämt besked, huruvida den uppkomna
frågan om raffinering av socker till Finland kunde förväntas bliva återupptagen ånyo.
Till svar härå hava vi i skrivelse av den 3 innevarande månad erhållit ett besked,
att den uppkomna frågan om raffinering för finska statsverkets räkning numera
måste anses vara förfallen.
Då de av oss i underdåniga skrivelsen av den 4 sistlidne mars påkallade medgivandena
från Eders Kungl. Maj:t, delvis också av riksdagen, alltså för vår del
numera torde vara obehövliga, hava vi velat härom i underdånighet lämna Eders
Kungl. Maj:t detta meddelande.
Underdånigst
Svenska sockerfabriks aktiebolaget
ALBERT BROOMÉ.
Stockholm den 5 april 1919.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
G. Söderlund.
STOCKHOLM, ISAAC MA ROTS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.