Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

I

Ni -

ga.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1919 kl. 6 e. m.

e

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels, Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om spritdrycksaccis
m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Ollas A. Ericsson, Wijk, Antonsson, Bäckström’,
frih. Fleming*, Rosén, Boman, Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad,
Eliasson, Karl Magnusson, Neess, Bökelund, Johansson i Kullersta,
Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta* och Lövgren i Nyborg.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 7 februari 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottets förberedande
behandling hänvisad proposition, nr 109, liar Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över linansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
dels följande

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall,
där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom., upptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 29 höft. (Nr 33.)

1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker före ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av
kvartalets andra månad, för de två första liter och i annat fall för den
första liter, som under kvartalet försäljes till honom.

2 §•

Spritdryeksaceisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering
av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor
för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.

Spritdryeksaceisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §•

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycks försäljningsbolag.

4 §•

Rusdrycks försäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet
accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad
försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning
av accispliktiga spritdrycker.

5 §•

Kontrollstyrelsen, som äger meddela närmare föreskrifter och
anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,
åligger att före utgången av varje månad till statskontoret
avlämna uppgift å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

6 §•

1 mom. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §
förmäles, upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med
böter från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med
fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 §
stadgade avgift för den myckenhet, som icke blivit redovisad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje
dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin
skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången
av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken
accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande
tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet,
som kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer
hava försålts.

7 §•

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1919 samt gäller till
utgången av samma år.

Motioner.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

dels och följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande
ändrade lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,
punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall, efter avdrag av vad på
grund av särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-
eller maltskattemedlen, till en särskild fond avsättas vad som
för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda
inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter
detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spritdrycksaccis.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

1 anledning av nämnda proposition hava inom riksdagen väckts
fyra jämväl till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nämligen i första
kammaren nr 150 av herr T flarn och nr 153 av herr Carl Gustaf Ekman
m. fl. samt i andra kammaren nr 337 av herr Sävström m. fl. och nr
339 av herr Andersson i Milsmaden m. fl.

1 motionen I : 150 har hemställts, att riksdagen måtte vidtaga

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 5

sådana ändringar i vad Kung!. Maj:t genom ifrågavarande proposition
föreslagit, att 1 och 2 §§ i förordningen om spritdrycksaccis erhölle
följande lydelse:

»§ 1.

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, skall
där ej annat föranledes av stadgandet i 2 mom. ujaptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker iore ingången av det löpande kalenderkvartalets sista månad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingången av
kvartalets andra månad, för de tre första liter och i annat fall för de
två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

§ 2‘

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utminutering
av fem kronor för den första, fem kronor för den andra och tio kronor
för varje följande liter accispliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till eu och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.»

I motionerna 1: 153, II: 337 och II: 339 har hemställts, att Kung!.
Maj:ts proposition nr 109 icke måtte av riksdagen bifallas.

I detta sammanhang har utskottet upptagit till behandling även
en tidigare till utskottet hänvisad, inom första kammaren av herr Ljunggren
väckt motion, nr 97, i vilken gjorts följande hemställan nämligen, »att
riksdagen må besluta sådana ändringar — skärpning och fullföljande av
progressionen — i K. F. 1 juli 1918 om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1919, varigenom ett belopp av 12 miljoner kronor utöver
av Kungl. Maj:t beräknade kommer att uttagas för år 1919 eller det
högre belopp, som må auses erforderligt för uppgörande av tilläggsstaten
för år 1919 utan tillgripande av ifrågasatt spritaccis».

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet
erinrat, att 1916 års riksdag (prop. nr 238) beslutade en

Utskottet.

1916 års
spirituösa*
accis.

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

spritdrycksbeskattning under namn av spirituosaaccis. Enligt sistnämnda
förslag skulle accisen utgå för brännvin och annat, vilket jämlikt gällande
förorduing angående försäljning av brännvin vore att anse såsom brännvin,
med undantag dock av sprit och renat egentligt brännvin, som ej vore
tillsatt med smakförändrande ämnen. Accisen skulle upptagas vid all
försäljning av accispliktig dryck, där brännvinsförsäljningsbolag eller
spirituosahandlare vore säljare och annan än sådant bolag eller sådan
handlande köpare, samt utgå med ett belopp av 30 öre för varje liter
vid försäljning av punsch och i vissa fall även vid försäljning av arrak
eller rom samt eljest med 60 öre för varje liter försåld accispliktig dryck.

Förslaget avsåg vidare, att genom accisen inflytande medel skulle
direkt tillföras statsverket. I anledning härav erinrade bevillningsutskottet
i sitt över propositionen avgivna betänkande (nr 33) om vad
1913 års riksdag beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende av
från rusdryckshanteringen härflytande medel; och under framhållande
hurusom enligt Kungl. Maj:ts förslag statsverkets beroende av sådana
medel skulle ökas med det belopp, som spirituosaaccisen kunde inbringa,
förklarade sig utskottet icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om skatteinkomstens disponerande. I stället förordade utskottet,
att inkomsten av spirituosaaccisen skulle tillföras statsverkets fond av
rusdrycksmedel, detta emellertid under förutsättning att ett nämnda
inkomst motsvarande belopp av rusdrycksmedelsfonden toges i anspråk
för av kristiden föranledda utgifter för sociala ändamål.

I övrigt tillstyrkte bevillningsutskottet i huvudsak Kungl. Maj:ts
förslag.

Sedan första kammaren bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,
under det att andra kammaren, med avslag å utskottets hemställan,
bifallit en vid betänkandet fogad reservation, innefattande bland annat
avslag å Kungl. Maj:ts förslag till förordning om spirituosaaccis, anställdes
i fråga om kamrarnas skiljaktiga beslut rörande sistnämnda
förslag gemensam omröstning, vilken utföll i enlighet med första kammarens
mening. Härmed hade riksdagen beslutat i överensstämmelse
med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande hemställt.

Förordningen i ämnet (sv. förf. saml. 454) skulle enligt 1916 års
riksdags beslut gälla tills vidare, dock ej längre än till utgången av år
1917, så framt icke annorledes bleve i grundlagsenlig ordning bestämt.
Samtidigt med författningens utfärdande förordnade Kung!. Maj:t, att
densamma skulle träda i kraft den 15 november 1916.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 209) beslutade sedermera
1917 års riksdag, att 1916 års förordning i ämnet skulle äga tillämpning

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 7

tillsvidare under år 1918. Efter utgången av sistnämnda år bär någon
accis å spirituösa icke uttagits.

I det förslag till tilläggsstat för år 1919, som framlagts för denna
riksdag, har Kungl. Maj:t bland inkomsterna upptagit ett belopp av 20
miljoner kronor att anskaffas genom spirituosaaccis. Förslag till lagstiftning
i sådant syfte föreligger i den proposition, över vilken bevillningsutskottet
nu avgiver betänkande. I motiveringen till förslaget till
tilläggsstat har chefen för finansdepartementet beräknat, att 28 miljoner
kronor måste uttagas genom skatter. Av detta belopp skulle enligt
förslaget 8 miljoner kronor erhållas genom fortsatt förhöjning av fondstämpeln,
i fråga varom riksdagen numera fattat beslut i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag. Då det gällde att anskaffa de för
tilläggsstaten ytterligare erforderliga medlen, förklarade departementschefen
bland annat, att eu beskattning av överflödsvaror synts honom
böra i främsta rummet komma i fråga. Under åberopande härav har nu
departementschefen enligt det vid den föreliggande propositionen fogade
statsindsprotokollet vidare anfört, att med hänsyn till dels den framskjutna
plats, som spritdryckerna intoge bland sådana överflödsvaror, dels
ock svårigheten att genom annan beskattning av liknande art redan
under det löpande året anskaffa de behövliga medlen departementschefen
ansett den ifrågavarande accisen böra tillgripas.

Därvid har departementschefen förklarat sig kunna tillstyrka eu
sådan skatt endast under två förutsättningar, om vilka departementschefen
till statsrådsprotokollet den 9 januari 1919 vid behandling av
frågan om täckande av 1919 års tilläggsstats utgifter anfört följande:

»Dessa förutsättningar äro: att tillämpningen i dess fulla utsträckning
av den beslutade individuella kontrollen enligt den från årets början
gällande rusdrycksförordningen ej må hindras eller slappas; och vidare
att statsverkets ekonomiska frigörelse från rusdrycksinkomsterna ej må
hämmas eller försenas. Skatten får sålunda varken bliva varaktig —
jag påräknar den heller icke för 1920 års riksstat — eller verka höjande
å det maximibelopp av hithörande inkomster, som staten framdeles kan
få enligt förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel tillgodogöra
sig för vanliga statsregleringsändamål.

Härför lärer då vara lämpligt, att inkomsten av spirituosaaccis
lägges till nyssnämnda fond, av vilken å inkomstsidan motsvarande
belopp tages i anspråk, jämlikt bestämmelserna i berörda förordning.
Det synes mig icke kunna råda tvivel därom, att bland de å tilläggsstaten
uppförda anslagen förekomma, till långt större sammanlagt belopp

Departementschefen.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

än här ifrågasatta 20 miljoner kronor, utgifter till sådana sociala ändamål,
för vilka fondmedlen må tagas i bruk.»

Det förslag till förordning om spirituosaccis som under förarbetena
till denna proposition först uppgjordes inom finansdepartementet, avsåg,
att accisen skulle utgå med 20 kronor för varje liter spritdrycker, som
utöver en myckenhet av 2 liter i kalenderkvartalet utminuterades till en och
samma person. Efter att hava omnämnt sistberörda förslag har departementschefen
vid motiverandet av den föreliggande propositionen för sin
del uttalat, att det syntes vara lämpligt, att accisen utgiuge med lägre
belopp, därest vederbörandes konsumtion allenast i ringa grad komme
att överskrida den nuvarande ransonen. I sådant avseende innebär det
föreliggande förslaget lägre avgifter för de två första liter accispliktiga
spritdrycker, som under ett och samma kalenderkvartal försäljas till en
person, nämligen för den första 5 och för den andra 10 kronor. Enligt
vad departementschefen i kontrollstyrelsen inhämtat mötte intet hinder
att även vid en sådan anordning öva tillsyn över avgifternas uppbärande
och vederbörliga redovisning.

I det ursprungliga förslaget har vidare, enligt vad departementschefen
meddelat, den jämkningen vidtagits, att person, som först under
det löpande kalenderkvartalet erhåller rättighet att utminuteringsvis inköpa
spritdrycker, icke obetingat jämställes med den, som redan vid kvartalets
ingång innehar dylik rätt. Begränsningen innefattar, att den som erhållit
inköpsrätt efter utgången av ett kvartals första månad, för samma kvartal
får köpa blott en liter spritdrycker utan erläggande av accis, samt att
den, som först under kvartalets sista månad förvärvar rätt i berörda
avseende, får erlägga accis redan för den först inköpta litern.

Ytterligare har departementschefen anfört, att det synts honom
vara med rättvisa och billighet överensstämmande att jämväl å restauranter
och värdshus utskänkta spritdrycker finge bära sin del av ifrågavarande
skatt. I sådant avseende har i förslaget intagits bestämmelse
därom, att för varje till utskänkningsrörelse utlämnad liter spritdrycker
accis uttages med ett belopp av 5 kronor. Genom en sådan anordningtorde,
anför departementschefen, även med vidtagande av ovanberörda
nedsättning av det ursprungligen ifrågasatta skattebeloppet vid utminutering,
de beräknade inkomsterna komma att inflyta till statsverket.

Slutligen har, med hänsyn till den i 1 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning
införda benämningen »spritdrycker», det i 1916
års förordning använda ordet »spirituosaaccis» utbytts mot ordet »spritdrycksaccis».

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 9

I tre av de ovannämnda, i anledning av förevarande proposition
väckta motionerna, har yrkats avslag å propositionen. Den för detta
yrkande anförda motiveringen, vilken är lika lydande i samtliga tre
motionerna, går i huvudsak ut på, att Kungl. Maj:ts förslag dels skulle
stå i strid med 1913 års riksdags ovan omnämnda beslut, dels skulle
komma att rubba den individuella kontrollen.

1 motiveringen till herr Ljunggrens ovannämnda motion, 1:97,
vilken väckts under motionstiden vid riksdagens början, har först erinrats
om att chefen för finansdepartementet bebådat eu proposition rörande
accis å spirituösa. Härefter har motionären mot återinförandet av accis
på spritdrycker framfört liknande synpunkter som de här ovan nyss
omnämnda. Då motionären sålunda ställde sig avvisande till att statsverket
tillfördes ytterligare inkomster från spritdryckshanteringen, hade
han ansett sig böra framkomma med ett uppslag, avsett att anvisa eu
annan väg för täckande av det behov, till vars fyllande den ifrågasatta
accisen vore avsedd. I sådant hänseende har motionären vidare anfört:

»Enligt finansministerns meddelanden i statsverkspropositionen har krigskonjunkturskatten
för 1918 beräknats till 300 miljoner kronor eller precis det
belopp, som beräknats såsom överskott å 1918 års statsreglering och som sålunda
enligt samma antagande skall tillföras kassafonden.

Med ledning av inom finansdepartementet upprättad tablå, grundad på från
länsstyrelserna samt krigskonjunkturskattenärnnderna lämnade uppgifter, skulle
emellertid totalbeloppet av krigskonjunkturskatten, sedan den från Stockholms stad
beräknade inkomsten reducerats från 108,018,000 kronor till 85 miljoner, för år
1918 med säkerhet kunna sättas till minst 308 miljoner kronor.

Härigenom tillföres kassafonden ett ytterligare tillskott på 8 miljoner kronor.
Med denna summa kan således de av finansministern anvisade 210 miljonerna av
kassafonden för utgifter under 1919 års tilläggsstat utökas, utan att beräkningarna
i övrigt behöva rubbas. Det återstår sålunda 12 miljoner kronor, som måste på
annat sätt uppbringas.»

Sistnämnda belopp eller det högre belopp, som kunde anses för
ändamålet erforderligt, har motionären nu ansett böra anskaffas genom
den provisoriska skärpning av och det fullföljande av progressionen i
den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1919, vilka i motionärens
hemställan omnämnas.

På sätt utskottet nyss återgivit har herr Ljunggren i sin förenämnda
motion uttalat den uppfattningen, att krigskonjunkturskatten för år 1918,
vilken i chefens för finansdepartementet beräkningar upptagits med ett
belopp av 300 miljoner kronor, borde kunna antagas inflyta med 308
miljoner kronor. Med anledning härav har motionären ansett, att endast
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 29 höft. (Nr 33.) 2

Motionerna
1:153 samt
11:337 och
339.

Motion 1:97.

Utskottets

yttrande.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

12 miljoner kronor behövde ytterligare anskaffas. Utan att i detta sammanhang
närmare ingå på frågan om beräkningen av krigskonjunkturbeskattningens
resultat för år 1918 anser sig utskottet böra meddela, att
enligt från statskontoret inhämtad upplysning numera tillgängliga uppgifter
utvisa, att krigskonjunkturskatten för sistnämnda år påförts med
303,957,081 kronor. Då man givetvis måste räkna med, dels att sistnämnda
belopp icke kommer att i sin helhet inflyta, dels att någon del
därav kommer att i anledning av godkända besvär restitueras, torde det
vara uppenbart, att någon höjning av det av Kungl. Maj:t för 1918 års
krigskonjunkturskatt beräknade beloppet icke kan ifrågakomma. I likhet
med chefen för finansdepartementet räknar följaktligen utskottet med
att ett belopp av 20 miljoner kronor måste för innevarande år ytterligare
anskaffas.

De skäl för avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition, som
utskottet härovan omnämnt, hänföra sig dels till vad 1913 års riksdag
beslutat i syfte att begränsa statsverkets beroende av rusdrycksförsäljningsmedlen,
dels till den från och med innevarande år gällande individuella
kontrollen å spritdryckskonsumtionen.

1913 års riksdags nyssnämnda beslut innebar i första hand, att
inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och
brännvinsförsäljningsmedel skulle få endast till viss del användas till
budgetens allmänna behov. Begränsningen bestämdes till en början till
visst belopp, 41,900,000 kronor, varvid föreskrevs, att vad som översköte
detta belopp skalle avsättas till en särskild fond, benämnd statsverkets
fond av rusdrycksmedel. Vidare stadgades att, därest för tre
på varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understege
41,900,000 kronor, skulle därefter vad som översköte detta medeltalsbelopp
avsättas till fonden, samt att på enahanda sätt skulle förfaras,
om därefter vid årligen verkställd uträkning befunnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.

Rörande fonden bestämdes, att densamma skulle vara avsedd att
i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,
som vore en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens
begränsande eller avveckling, samt att, där särskilda omständigheter
därtill föranledde, fondens medel även skulle kunna få användas
för andra sociala ändamål.

Den av utskottet ovan lämnade redogörelsen torde giva vid handen,
att Kungl. Maj:ts förslag håller sig inom de av 1913 års riksdag sålunda
uppdragna gränserna. Genom medlens överförande till statsverkets fond av

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 11

rusdrycksmedel förebygga varje inverkan på ovan omförmälda medeltalsberäkning;
och då utgifter av social natur otvivelaktigt förekomma å
ti 11 äggsstaten till högre belopp än här är i fråga, kan en antaglig form
vinnas för uppfyllande av de fordringar, som enligt vad nyss är nämnt
gälla rörande användningen av medel ur nämnda fond. Härtill kommer,
att förslaget i såväl det ena som det andra hänseendet står i full överensstämmelse
med vad som gällde för 1916 års spirituosaaccis. Ytterligare
vill utskottet särskilt framhålla, att förslaget är föranlett av den
oavvisliga nödvändigheten att anskaffa medel för täckande av ett betydande
belopp av de nytillkomna utgifterna för det pågående budgetåret
samt att härigenom en snäv begränsning uppdragits för valet av
skattekälla. Förslaget avser följaktligen en beskattningsåtgärd av utpräglat
extraordinär natur, föranledd av sådana den alltjämt pågående
kristidens behov, vilka vid den ordinarie budgetens uppgörande icke
kunnat förutses.

Beträffande ovan berörda farhågor för att den individuella kontrollen
kunde komma att ofördelaktigt påverkas av en spritdrycksaccis
anser utskottet, att med de fasta former som gälla för denna kontroll
några större svårigheter att bibehålla densamma vid oförändrad effektivitet
icke böra föranledas av förslagets genomförande; och i likhet
med chefen för finansdepartementet förutsätter utskottet, att kontrollens
tillämpning i dess fulla utsträckning icke kommer att hindras eller
slappas.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda framhållit har utskottet ansett
sig kunna tillstyrka bifall i huvudsak till den föreliggande propositionen.

Beträffande statsverkets fond av rusdrycksmedel har utskottet,
efter förfrågan hos statskontoret, erfarit, att enligt nyligen avslutad
räkenskap för fonden dess tillgångar vid 1918 års slut utgjort 6,475,705
kronor 35 öre, oberäknat vad som kan komma att tillföras fonden
genom spirituosaaccis för samma år, med avseende varå emellertid erinrats,
att mot fondens i riksstaten till 3,330,000 kronor beräknade
inkomst av spirituosaaccis svarar i riksstaten för år 1918 från fonden i
anspråk tagen kapitaltillgång å likaledes 3,330,000 kronor.

De av herr Tliam genom motionen 1:150 ifrågasatta ändringarna Motion /.• iso.
i Kungl. Maj:ts förslag avse dels en höjning av den under kalenderkvartalet
för varje köpare accisfria spritdrycksmängden från 2 till 3,

Utskottet.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

respektive från 1 till 2 liter allteftersom inköpsrätt erhållits före eller
efter ingången av kvartalets andra månad, dels ock till sådan sänkningav
tariffen vid utminutering, att den komme att utgå för accispliktiga
drycker med 5 kronor för den första och den andra litern samt 10
kronor för varje följande liter, försåld till en och samma person.

Till stöd för dessa ändringsförslag har herr Tham anfört, att det
av statsfinansiella skäl utan tvivel vore välbetänkt att extra beskatta
den konsumtion av spritdrycker, som anses överskrida ett väl avvägt
minimum, men att denna gräns ej finge sättas för snäv, då i sådant
fall en dylik extra beskattning komme att uppmuntra och befordra den
olagliga och nu stadigt florerande husbehovsbränningen. Motionären
hade därför ansett den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna progressionen
vara alltför kraftig och med anledning härav velat ifrågasätta
de modifikationer, som motionärens ovan återgivna förslag innehåller.

Vv den förut meddelade redogörelsen för departementschefens
motivering för Kungl. Maj:ts föreliggande förslag framgår, att departementschefen
i spritdrycksaccisen velat se en beskattning av överflödsvaror.
Det synes vara ur denna synpunkt departementschefen funnit
sig böra frångå den bestämmelsen i det ursprungligen uppgjorda förslaget,
enligt vilken för varje accispliktig liter skulle erläggas 20 kronor,
och i stället föreslå accisen för den första litern till 5 och för den andra till
10 kronor samt först för den tredje och därefter följande litrar till 20 kronor.
Det har synts utskottet ur samma synpunkt kunna vara skäligt att
även något öka den accisfria mängden. Med hänsyn härtill har utskottet
ansett sig böra förorda herr Thams förslag i denna del. Någon anledning
att befara, att det avsedda skattebeloppet icke skulle komma att med
en sådan ändring i tariffen inflyta, torde icke föreligga.

Vidkommande den av herr Tham vidare påyrkade nedsättningen
av accisbeloppen vill utskottet icke underlåta att anmärka, att genom
den av Kungl. Maj:t föreslagna progressionen beskattningen blir i förhållande
till varans värde synnerligen hög. Med hänsyn härtill vore
det obestridligen mera tilltalande, om accisen kunde något modifieras.
Genom en sådan åtgärd kunde emellertid resultatet av beskattningen
måhända vedervågas. Då nu som ovan är nämnt det statsfinansiella
läget kräver, att det ur ifrågavarande skattekälla påräknade beloppet
inflyter, och då beskattningen på sätt ovan visats måste betraktas såsom
en nödfallsutväg, betingad av rådande extraordinära förhållanden, har

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

utskottet stannat vid att förorda vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om
skattesatsernas belopp. Därvid förutsätter utskottet, att de närmare föreskrifter
och anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande
och redovisande, som enligt 5 § i förslaget till förordning om
spritdrycksaccis kontrollstyrelsen äger meddela, komma att erhålla sådan
form, att en effektiv kontroll över beskattningens fullgörande kommer
till stånd.

1 övrigt föranleder Kungl. Maj:ts proposition från bevillningsutskottets
sida ingen annan erinran än den, att den i förslaget till förordning
om spritdrycksaccis intagna bestämmelsen, enligt vilken förordningen
skulle träda i kraft den 1 april 1919, givetvis bör ändras.
I sådant hänseende har utskottet ansett enahanda bestämmelse kunna
införas i sistnämnda författningsförslag som den, vilken Kungl. Maj:ts
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18
juli 1913 angående statsverkets fond av rusdryeksmedel innehåller.

Under åberopande av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet
hemställa,

att riksdagen må

1) med förklarande att det med Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 109 framlagda förslaget
till förordning om spritdrycksaccis icke kunnat oförändrat
bifallas, antaga utskottets härvid såsom bilaga
fogade förslag till förordning om spritdrycksaccis;

2) antaga Kungl. Maj:ts ovan införda förslag
till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel; 3)

anse de i anledning av förevarande proposition
väckta motionerna

I: 153 av herr C. G. Ekman m. fl.,

II: 337 av herr Sävström m. fl. och

II: 339 av herr Andersson i Milsmaden m. fl.
ävensom motionen

I: 97 av herr Ljunggren

besvarade genom vad utskottet ovan under 1) och 2)
hemställt; samt

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

4) anse den i anledning av propositionen väckta
motionen I: 150 av herr Tham besvarad genom vad
utskottet ovan under 1) hemställt.

Stockholm den 25 april 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

Gr. W. KÄLLMAN.

Reservationer:

av herr Ollas A. Ericsson;

av herr Wijk;

av herrar 1iosén, Jonsson i Hökhult, Eliasson, Olsson i Ramsta
och Lövgren i Nyborg, vilka anfört :

»För täckande av utgifterna å 1919 års tilläggsstat har chefen för
finansdepartementet ansett, att ett belopp av 20 miljoner kronor bör anskaffas
genom en beskattning av överflöasvaror, bland vilka spritdryckerna
intoge en framskjuten plats. 1 överensstämmelse därmed har
departementschefen föreslagit, att en spritdrycksaccis borde tillgripas.

En sådan beskattning står uppenbarligen i strid mot den genom
1913 års riksdags beslut fastslagna grundsatsen om begränsning av
statens ekonomiska beroende av rusdrycksmedlen. Vi hava redan av
detta skäl ansett oss förhindrade att giva det förevarande förslaget vår
anslutning. Men härtill kommer, såsom också motionärerna framhållit,
att »en rusdrycksförsäijning, anordnad enligt propositionen med förmånsrätt
vid rusdrycksinköp åt den, som har råd att betala ett högre
pris, är ägnad att ytterligare demoralisera den allmänna uppfattningen
om vad som är rätt eller orätt i fråga om handhavandet av rusdrycker,
och att den därtill kommer att direkt föranleda en mängd manipulationer
i rak strid mot den individuella kontrollens syfte.

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33-

Vi hava alltså yrkat, att utskottet skulle hemställa,

att förevarande proposition nr 109 icke måtte av
riksdagen bifallas.»

av herr Antonsson, som anfört:

»Beträffande lämpligheten av att under innevarande år uttaga en spritaccis
för att därigenom bereda statskassan behövligt tillskott av 20,000,000
kronor har jag intet att erinra, men i motsats till utskottet har jagansett,
att denna avgift med lämpligt belopp bort påläggas allt försålt
brännvin.»

av herr Boman som anfört:

»1 likhet med utskottet finner jag försvarligt att för det pågående
budgetsåret genom eu extra beskattning å spirituösa uttaga de erforderliga
20,000,000 kronor. Helst hade jag önskat, att denna extra beskattning
så som var fallet med den under åren 1917 och 1918 utgående
spirituosaaccisen icke drabbade renat egentligt brännvin; den erhölle då
mera karaktär av lyxbeskattning. Då emellertid ett yrkande, som jag
härom framställt inom utskottet, mötts av det meddelande att hinder
härför skulle finnas i internationella avtal, har jag måst avstå från fullföljd
av detta yrkande.

Emellertid kan jag ej biträda varken Kungl. Maj:ts eller utskottets
förslag, enligt vilka eu så hög extra skatt som 20 kronor per liter skulle
vid den tredje accispliktiga litern i varje kvartal utgå även å den billigaste
spirituösa. En så hög skatt skulle, synes det mig, med nödvändighet
leda till att olika vägar komme att sökas för att undgå skatten,
antingen genom lönnbränning, renaturering eller genom anlitande av
annan persons inköpsrätt, vilken ej så långt utnyttjats, att maximiskatt
utginge. Redan olikheten i skattesatserna torde inbjuda till den senare
utvägen och torde medföra icke obetydliga svårigheter vid kontrollen.

Jag har därför föreslagit en enhetlig accis för all spirituösa, som
utminuteras utöver (liksom utskottet föreslår) tre accisfria liter per kvartal,
och föreslår dess belopp till 7 kronor per liter och för spirituösa,
som utskänkes, 5 kronor per liter lika med Kungl. Maj:t och utskottet,
och hyser intet tvivel att erforderliga skattemedel även härvid skola
inflyta. Redan med beräknande av i medeltal en accispliktig liter i
kvartalet å utelöpande 800,000 motböcker skulle under de tre kvartal,

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

under vilka skatten avses att utgå, inflyta vid utminutering 16,800,000
kronor, då sålunda endast 3,200,000 kronor behöva beräknas från
utskänkningen.

Jag anser med stöd av det anförda, att utskottet bort hemställa,

att den i punkt 1 av utskottets förslag åberopade
förordning om spritdrycksaccis måtte få följande
lydelse:

1 §•

Lika med utskottet.

2 §•

Spritdryeksaccisen utgår efter ett beräknat belopp
vid utminutering av sju kronor för varje accispliktig
liter spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljes till en och samma person, samt vid utskänkning
av fem kronor för varje liter.

Spritdryeksaccisen — — — rum.

3 §•

Lika med utskottet.

4 §•

Lika med iitskottet.

5 §•

Lika med utskottet.

6 §.

1 mom. — — — — — —

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid
avlämna sådan uppgift eller sådant bevis, varom i 4 §
sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller
beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla
sin skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning
ej skett före utgången av månaden näst efter
den, imder vilken den myckenhet, för vilken accisen

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 33. 17

utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp,
motsvarande sju kronor för varje liter av den accispliktiga
myckenhet, som kontrollstyrelsen på grund
av verkställd undersökning fastställer hava försålts.

7 §-

Lika med utskottet.

Denna förordning — — — av år 1919.»

samt av friherre Fleming, som biträtt det av herr Boman gjorda
yrkandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 99 käft. (Nr 33.)

3

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Bilaga.

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. För spritdrycker, som utminuteras eller utskänkas, stall,
där ej annat föranledes av stadgandet i 2 inom., upptagas en särskild
avgift, benämnd spritdrycksaccis.

2 mom. Vid utminutering till den, som förvärvat rätt att inköpa
spritdrycker före ingången av det löpande kaleuderkvartalets sista manad,
utgöres ej spritdrycksaccis, om inköpsrätten erhållits före ingång« n av
kvartalets andra månad, för de tro forsta liter och i annat fall för do
två första liter, som under kvartalet försäljas till honom.

2 §■

Spritdrycksaccisen utgår efter ett beräknat belopp vid utmin u tering
av fem kronor för den första, tio kronor för den andra och tjugo kronor
för varje följande liter accspliktiga spritdrycker, som under kalenderkvartalet
försäljas till en och samma person, samt vid utskänkning av
fem kronor för varje liter.

Spritdrycksaccisen upptages vid försäljningen; dock att, där rnsdrycksförsäljningsbolag
till annan överlåtit rättighet till utskänkning,
accisen skall erläggas vid dennes inköp av spritdrycker för rörelsen
såsom om utskänkning då ägde rum.

3 §.

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings bolag.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

19

4 §•

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets *
giroräkning i riksbanken insätta spritdrycksaccis för den myckenhet
accispliktiga spritdrycker, som från bolaget under nästföregående månad
försålts,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande omfattningen
av den utav bolaget under nästföregående månad verkställda försäljning
av accispliktiga spritdrycker.

5 §•

Kontroll styrel sen, som äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar
rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande,
åligger att före utgången av varje månad till statskontoret avlämna uppgift
å den under nästföregående månad influtna spritdrycksaccisen.

6 §•

7 mom.. Den, som mot bättre vetande i uppgift, varom i 4 §
förmärs, upptager mindre myckenhet, än som försålts, straffes med
böter frän och med ettusen till och med tiotusen kronor eller med fängelse.
Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga den i 2 § stadgade
avgift för den myckenhet, som icke blivit red"visad.

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift eller sådant bevis, varom i 4 § sägs, böte tio kronor för varje
dag, uppgiften eller beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte
genom lämpliga viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin
skyldighet. Där sådan inbetalning eller insättning ej skett före utgången
av månaden näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken
accisen utgått, blivit försåld, må accis utmätas till ett belopp, motsvarande
tjugo kronor för varje liter av den accispliktiga myckenhet, som
kontrollstyrelsen på grund av verkställd undersökning fastställer hava
försålts.

20

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 33.

7 §•

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller till utgången av år 1919.

STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919-