Bevillningsutskottets betänkande Sr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1919 kl. 1/s 5 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av 17 §5 mom. i förordningen angående
försäljning av rusdrycker.

Närvarande: herrar Källman, Rökig, Ollas A. Ericsson, Wijk*), K. A. Nilson, Antonsson,
Forssman, Boman, Jonsson i Hökhult *), Rune, Olsson i Kullenbergstorp
*), Nilsson i Kristianstad, Bergman, Eliasson, Neess, Öme, Westrup *),
Bökelund, Johansson i Kullersta och Lövgren i Nyborg.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I eu inom andra kammaren väckt motion, nr 225, hava herrar
Moberger och Hamrin hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta,
att 17 § 5 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning
av rusdrycker m. m. skulle erhålla följande lydelse:

17 §•

5. Har ansökning blivit avstjrrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma
inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga
rum, må densamma ej bifallas. Plätt till detaljhandel må icke inom något
län upplåtas till större antal bolag än som motsvarar ett bolag för varje
fullt femtiotusental av länets folkmängd vid utgången av året före det,
under vilket ansökan om dylik rätt senast bort ingivas, och i intet fall till
flera bolag än som under år 1918 eller, där ansökningen avser senare år
än 1919, under det näst förutgångna året inom länet utövat rättigheter till
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 13 käft. (Nr 14.) 1

Vråyai m
Ixhandlintf
vid 1918 års
riksdag.

2 Beoillningsutskottets betänkande Nr 14.

detaljhandel med rusdrycker. Medgiver Konungens befallningshavande—
— — — — fattat detsamma.

I proposition (nr 3(13) till 1918 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag till ändring av 17 § 5 mom. i förordningen angående försäljningav
rusdrycker i syfte att begränsa antalet av sådana bolag, genom vilka
enligt 1 mom. i nämnda paragraf detaljhandeln med rusdrycker skall
huvudsakligen utövas. Förslaget var föranlett av eu framställning från
kontrollstyrelsen, som uppmärksammat, att på åtskilliga orter bildat*
nya försäljningsbolag och att särskilt inom Malmöhus län, där antalet
dylika bolag redan förut var stort, ett avsevärt antal nya ansökningar
om försäljningsoktroj förekommit. Med anledning härav både kontrollstyrelsen
föreslagit en länsvis genomförd begränsning av bolagens antal
till högst ett bolag för varje påbörjat femtiotusental av länets folkmängd
vid utgången av året före det, varunder ansökan om rättighet skal!
ingivas. Den sålunda ifrågasatta bestämmelsen upptogs i Kungl. Maj:ts
förslag, vilket därutöver innehöll den inskränkningen, att inom länet
rättighet till detaljhandel i varje fall icke Unge tilldelas flera bolag än
som under år 1918 utövat sådau rättighet.

1 anledning av nämnda proposition framställdes i motionsväg åtskilliga
yrkanden. Bland annat föreslogs i två likalydande motioner,
1: 192 av herr K. A. Nilson m. fl. och 11:440 av herrar Moberger och
Hamrin, en ytterligare begränsning av bolagens länsvis reglerade antal.

1 sak överensstämmande med den som förordas i den till utskottets
behandling nu föreliggande motionen.

Enligt Kungl. Maj:ts omförmälda förslag skulle för år 1919 högsta
antalet försäljningsbolag inom hela riket stanna vid 94. 1 jämförelse

med det antal bolag, som under år 1918 utövade detaljhandel med rusdrycker,
skulle, enligt vad i propositionen meddelades, den föreslagna
inskränkningen komma att drabba 32 bolag, varav 14 i Malmöhus län,
6 i Stockholms län, 3 i vartdera av Södermanlands och Skaraborgs län,

2 i vartdera av Kalmar och Hallands län och 1 bolag i vartdera av
Blekinge och Kristianstads län. Med hänvisning härtill hemställdes i
andra motioner om sådana ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, genom
vilka de rubbningar i bestående förhållanden, som vore förenade med
indragning av försäljningsbolag, kunde undvikas.

I anslutning till vad sålunda hemställts förordade bevillningsutskottet
sådant tillägg till den av Kungl. Maj:t föreslagna begränsningen till ett
bolag för varje påbörjat femtiotusental av länets folkmängd, att rätt
till detaljhandel med rusdrycker i varje fall skulle kunna meddelas bolag

tieoillninymtskottels betänkande Nr It. 3

till samma antal som under år 1918 inom länet utövat rättigheter till
detaljhandel med brännvin. Inom bevillningsutskottet avgåvos liera reservationer,
av vilka eu avsåg bifall till ovannämnda av herr K. A. Nilson
in. fl. samt herrar Moberger och Hamrin väckta motioner; i en annan
reservation yrkades avslag på Kungl. Maj:ts proposition.

Då ärendet förekom till behandling i kamrarna, antog andra kammaren
den förra och första kammaren den senare reservationen, i följd
varav frågan förföll.

Nu har genom föreliggande motion berörda fråga ånyo underställts
riksdagens prövning, varvid motionärerna såsom stöd lör sitt
yrkande — i vilket, på sätt av det ovan anförda framgår, föreslås eu
bestämmelse med samma avfattning som den, till vilken andra kammaren
vid 1918 års riksdag anslöt sig — erinrat om vad vid sistnämnda riksdag
i ämnet förekom.

Den från och med ingången av detta år gällande förordningen
om försäljning av rusdrycker innehåller icke någon annan begränsningav
antalet av de bolag, åt vilka detaljhandeln med rusdrycker är i huvudsak
förbehållen, än den att sådan handel inom en kommun icke må fördelas
mellan flera bolag. 1 författningens bestämmelser förekommer sålunda
intet som hindrar, att tillstånd meddelas till inrättande av ett försäljningsbolag
inom en var av landets kommuner. Tjppenbart är emellertid,
att en sådan tillämpning av författningen skulle komma i strid med
dess syfte att verka återhållande på rusdrycksförsäljningen. Därjämte
skulle de med rusdrycksförsälj ningen förenade förvaltningskostnaderna
otvivelaktigt ökas, om försäljningen fördelades på alltför många bolag
med starkt begränsade förvaltningsområden. Då nu i vissa delar av
landet en utpräglad tendens till ökad bolagsbildning framträtt, har
utskottet i likhet med motionärerna ansett, att härav påkallas ett
sådant tillägg till författningens föreskrifter, som är ägnat att begränsa
försäljningsbolagens antal till vad som kan anses motsvara behovet.

Vid övervägande av de olika förslag till bestämmelse i nu angivna
syfte, som enligt vad ovan är nämnt uppgjorts, har utskottet
tagit hänsyn dels och i främsta rummet till nykterhetsintresset och
dels till den statsfinansiella synpunkten, att förvaltningskostnaderna
icke böra onödigtvis ökas. A andra sidan har utskottet ansett sig
böra beakta såväl de olägenheter, vilka måste vara förenade med
redan bestående bolags indragning, som ock konsumenternas berättigade
anspråk att, särskilt med hänsyn till att numera även Öl och vin till -

Motionen

1''tskoHcts

yttrandi''-

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

handahållas uteslutande genom ifrågavarande bolag, utan alltför besvärande
omgång '' kunna erhålla de varor försäljningen omfattar. Med
‘hänsyn tagen till sistnämnda bägge synpunkter har utskottet — som, i
överensstämmelse med vad Kungl. .Maj:ts förslag till 1918 års riksdag
innehöll, ansett bolagens högsta antal i varje län böra bestämmas
till ett för varje påbörjat femtiotusental invånare — icke kunnat förorda
den av motionärerna föreslagna ytterligare begränsningen, att rättighet till
detaljhandel icke skulle kunna inom ett län medgivas flera bolag än
som under det näst förutgångna året inom länet utövat ifrågavarande
slag av rättigheter. I stället har utskottet funnit billigt, att sådan rätt
må inom varje län kunna meddelas bolag till samma antal som under
är 1918 utövat dylika rättigheter. Utskottets förslag överensstämmer
.följaktligen med det av 1918 års bevillningsutskott framlagda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av den föreliggande
motionen, II: 225 av herrar Moberger och Hamrin,
för sin del besluta, att 17 § 5 mom. i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
skall erhålla följande ändrade lydelse:

n §•

5. Har ansökning blivit avstyrkt av stadsfullmäktige
eller kommunalstämma inom den kommun,
där försäljningen är avsedd att äga rum, må densamma
ej bifallas. Rätt till detaljhandel må icke inom något
län upplåtas till större antal bolag än som motsvarar
ett bolag för varje påbörjat femtiotusental av länets
folkmängd vid utgången av året före det, under vilket
ansökan om dylik rått senast bort ingivas; dock att
sådan rätt i varje fall må kunna meddelas bolag till
samma antal, som under år 1918 inom länet utövat
rättigheter till detaljhandel med brännvin. Medgiver
Konungens befallningshavande upplåtande av rätt till
detaljhandel, må försäljningsställenas antal ej sättas
högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämman
tillstyrkta. Konungens befallningshavande
skall därjämte vid upplåtelsen föreskriva de inskränkningar
med hänsyn till försäljningsställenas förlägg -

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

ning och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige
eller kommunalstämman föreslagna, såvida
beslutet om samma inskränkningar icke tinnes stå i
strid med allmän lag eller författning eller annorledes
överskrida deras befogenhet, som fattat detsamma.

Stockholm den 27 februari 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

(t. w. källman.

Reservationer:

av herrar Antonsson, Boman och Neess, vilka anfört:

De skäl, som vid 1918 års riksdag anfördes för avslag å den då
framlagda kungl. propositionen, som i likhet med herrar Mobergers och
Hamrins motion avsåg en ändring av gällande lagstiftning i syfte att
begränsa rätten till bolagsbildning för försäljning av rusdrycker, äga
fortfarande giltighet.

Sålunda skulle kunna inträffa, att en kommun, där den övervägande
delen av befolkningen önskade försäljning av vissa rusdrycker, såsom
vin och öl, icke kunde erhålla sådan, enär ett bolag i annan kommun
icke kan medgivas utminutering utom den kommun, där det har sitt
hemvist. Ett bolag kan visserligen medgivas rätt till iskänkning inom
annan kommun, men icke åläggas söka sådan rättighet.

Det från nykterhetshåll tidigare framförda skälet, att den graderade
röstskalan lade hinder i vägen för folkviljan att med avseende på
nykterhetens främjande inom kommunerna göra sig fullt gällande, har
numera förfallit. Detta hinder är som bekant genom urtima riksdagens
beslut om införande av allmän och lika kommunal rösträtt för såväl män
som kvinnor undanröjt.

En lagändring sådan den ifrågasättes skulle, även med de modifikationer
som av utskottet * föreslås, enligt vår mening, nu, mera än
någonsin, inom kommunerna komma att kännas som ett obehörigt förmynderskap.
Kommunernas fria beslutanderätt på förevarande område
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 13 höft. (Nr 14.) 2

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

bör bibehållas; det tillkommer ju dock Kungl. Maj:ts befallningshavande
pröva, huruvida fastställelse bör meddelas eller icke.

Att ett större antal försäljningsbolag kommer till stånd, kan enligt
vår uppfattning icke i nykterhetsavseende verka skadligt. Att allmänheten
bättre betjänas genom ett bolag med begränsat verksamhetsområde
är ju tydligt nog och därjämte kan icke förnekas att tillsynen och.
kontrollen i‘''den anda, författningen avser, kunna göras mera effektiva
av ett bolag med ett mindre verksamhetsområde än ett större.

Rörande bolagsökningen i Malmöhus län ha vi inhämtat, att dessa
nya bolag tillkommit uteslutande för försäljning av vin och Öl på platser,
där dylik försäljning sedan många år tillbaka ägt rum. Framställning
om rätt att bilda nya bolag för försäljning av spritdrycker har av länsstyrelsen
i Malmöhus län lämnats utan bifall.

Med stöd av det anförda yrka vi, att såväl den i ämnet väckta
motionen som utskottets hemställan icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

av herr Forssman, som anfört:

För många självständiga systembolags uppkomst torde bäst forekommas
därigenom, att, vid sidan av kommunernas rätt att grunda, sådana,
medgivande lämnas systembolagen att utminutera rusdrycker även
i andra kommuner än hemvistkommunen. Därigenom skulle nämligen
allmänhetens lojala strävan att utan onödig omgång bekomma de rusdrycker,
motboken berättigar till, kunna tillgodoses utan nya systembolag.

På grund härav får jag hemställa,

att riksdagen måtte avslå såväl i ämnet väckta
motioner som utskottets hemställan.

samt av herr Wijk.

STOCKHOLM, ISAAC MABCIJS'' BOKT&YCKEBI-AKTIEBOLAG, 1919.