Riksdagens skrivelse Nr 79.

Nr W.

Godkänd av -första kammaren den 20 mars 1918.
Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bidrag till vissa odlings företag m. m.,
ävensom fyra i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.)

''i1 i 11 Konungen.

I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition, nr
93, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av
chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder till odlingsföretag
å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom
till förbättrande av betes- och ängsmarker anvisa under nionde huvudtiteln
dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av 8,800,000
kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,350,000
kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner nämligen

dels nr 135 i första kammaren och nr 317 i andra kammaren av
lika lydelse, i vilka hemställts bland annat att odlingsbidragen måtte

6

Riksdagens skrivelse Nr 79.

vad Norrland beträffade utgå utan avseende om nyodlingen besåddes
med säd avsedd till mogen skörd eller grönfoder,

dels nr 315 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen vid
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 93 måtte besluta att i sådana
trakter av landet, där sädesodling icke kunde bedrivas, även andra grödor
måtte kunna godkännas för odlingsbidrags erhållande,

dels ock nr 318 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen
ville vid eventuellt bifall till ovannämnda proposition uttala sig för att
nyodlingsbidragen, vad Norrland beträffade, måtte utgå jämväl för nyodlingar
till skörd av grönfoder.

Det för vår folkförsörjning brydsamma läge, vari vi för närvarande
befinna oss, manar till ett kraftigt ingripande från statsmakternas
sida för att med utnyttjande av alla medel bringa sådan ökning i den
inhemska livsmedelsproduktionen, att åtminstone det oundgängligaste
behovet därigenom varder tillgodosett och gäller att i sådant syfte
framför allt söka beforda jordbruksproduktionen i den riktning, som
med hänsyn till tidsläget kan anses mest ägnad att möjliggöra landets
självförsörjning. Ur nu angivna s}7npunkt. är det som riksdagen hatt
att taga under övervägande de åtgärder av utomordentlig art och omfattning,
vilka innefattas i Kung], Maj:ts förevarande framställning och
i ämnet väckta motioner.

Såsom ett led i strävandena till nämnda måls ernående har Kungl.
Maj:t uti ifrågavarande framställning upptagit främjande efter eu i stort
anlagd plan av nyodling av därtill tjänlig jord ävensom förbättrande av
betes- och ängsmarker och föreslås för framdrivande särskilt av ett forcerat
odlingsarbete, att bidrag av statsmedel bör oberoende av den egendoms
storlek, varå odlingen utföres, utgå efter vissa närmare angivna procenttal
av odlingskostnaden högre ju förr odlingen kan tagas i bruk.

Riksdagen vill redan från början tillkännagiva, att riksdagen i
huvudsak biträder Kungl. Majits förevarande framställning. Endast i
vissa här nedan angivna avseenden har riksdagen vidtagit några jämkningar
däri.

Vad först angår de ifrågasatta åtgärderna för nyodlingens främjande,
framgår icke fullt tydligt av statsrådsprotokollet, huru i bidragsavseende
med sådana odlingar skall förfaras, vilka påbörjats men ej
avslutats före den 10 februari 1918. Riksdagen vill som sin mening
uttala, att bidrag bör beträffande sådana odlingar utgå för den kostnad
därför, som belöper på efter sistnämnda dag å odlingen verkställt arbete.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet,

Riksdagens skrivelse Nr 79. 7

under erinran om produktionskommitténs förslag att den nyodlade marken
skulle å de angivna tiderna besås med säd till mogen skörd eller användas
till odling av potatis, framhållit riktigheten därav att andra
grödor icke skulle godkännas.

I ovannämnda motioner framhålles, hurusom i vissa trakter framför
allt i Norrland icke vore möjligt att under innevarande år få odlingbesådd
med säd till mogen skörd eller med potatis, men att däremot
hö och grönfoder kunde där produceras med lika fördel som på andra
ställen av landet, och föreslås därför i motion nr 315 i andra kammaren
sådant tillägg till Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att i de
trakter av landet, där sädesodling icke kunde bedrivas, odlingsbidrag
måtte kunna tillerkännas även för andra grödor. I de övriga motionerna
göras liknande framställningar rörande allenast Nondand.

För egen del håller riksdagen före, att ett undantag i den riktning
motionärerna föreslagit bör uti förevarande avseende göras beträffande
landets norra delar, där på grund av klimatiska förhållanden
odling för sådd av säd till mogen skörd eller av potatis icke lämpligen
kan ifrågakomma. Hit torde emellertid enligt riksdagens uppfattningböra
räknas icke allenast Norrland utan jämväl Dalarna. Att såsom i
motion nr 315 i andra kammaren föreslagits låta undantaget gälla överhuvud
för sådana trakter av landet, där sädesodling icke kan ske, kan
riksdagen däremot icke biträda, då det givetvis skulle vara förenat med
stora praktiska svårigheter att avgöra, vilka som i sådant fall skulle
ifrågakomma för bidrags erhållande.

Vad därefter beträffar de för beteskulturens höjande föreslagna
åtgärder, ger statsrådsprotokollet vid handen, att såsom villkor för bidrags
erhållande uppställts bland annat att, där så vore behövligt, marken
blivit tillförd en kalkmängd av minst 1,500 kilogram per hektar.

Enligt vad riksdagen har sig bekant, är tillgången på kalk för
närvarande begränsad och ovisshet torde råda därom, huruvida den för
den redan odlade jorden erforderliga kalkmängden kan erhållas. Under
alla förhållanden torde rådande transportsvårigheter i hög grad förhindra
en jämn distribution av inom landet befintlig kalk. Med en utökning
av den odlade jordens areal, varpå ovan antydda åtgärder särskilt
inriktats, följer med nödvändighet ytterligare behov av kalk. Uppsättande
såsom villkor för erhållande av bidrag för ändamålet i fråga
att marken skulle hava påförts viss kvantitet av nämnda vara synes
riksdagen under sådana förhållanden vara ägnad att väcka betänkligheter.
Riksdagen är nämligen av den uppfattningen, att en sådan an -

8

Riksdagens skrivelse Nr 79.

ordning skulle i betraktande av de betydande kvantiteter, som härför
komme att erfordras, kunna leda till att den odlade jorden därav bleve
lidande, något som uppenbarligen skulle vara i hög grad att beklaga.
Riksdagen anser sålunda, att det ifrågavarande villkoret bör utgå. Bidraget
för betes- och ängsmarkers förbättrande torde därför böra särskilt
hänföras till röjning, hägnad, dikning m. m.

Riksdagen har alltså i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och de i ämnet väckta motionerna för beredande av bidrag
i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet
tillstyrkta grunder med ovan angivna förändringar till odlingsföretag
å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker
ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker anvisat under nionde
huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av 8,800,000
kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,350,000
kronor.

Stockholm den 20 mars 1918.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.