6

Riksdagens skrivelse Nr 456■

Nr 456.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

- Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående uppskov med behandlingen
av från sistlidne riksdag vilande förslag till ändrad
lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt §13,
§ 14 mom. 3, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2,
§ 21, § 69 och §70 riksdagsordningen, så ock till övergång
sstadg anden i regeringsformen och riksdagsordningen.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 4:o.)

( » »nr 25.)

Till Konungen.

Vid 1917 års riksdag har såsom vilande till framtida behandling i
grundlagsenlig ordning antagits följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt § 13, § 14 mom. 2,
§ 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70 riksdagsordningen,
s& ock till övergångsstadganden i regeringsformen och riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt riksdagsordningen
stadgar, tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta dom -

Riksdagens skrivelse Nr 450.

7

stolens och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i
(leras viktiga kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna
fel och brott, varom föregående § handlar, likväl kunde anses
böra från detta kall skiljas. Beslutar — — — — — — — — — —
belopp.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen
sägs, förordna sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte
justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa--— — — — — — — — — kommitterade.

Överg&ngsstadgande.

Nämnd, varom i 103 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 108 §.

Riksdagsordningen.

§ 13.

Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio
väljas för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början
året näst efter det, under vilket valet skett.

§ 14.

2. Stad, som utgör del av län, skall, där stadens folkmängd vid
början av tredje året inom en fyraårsperiod uppgår till eller överstiger
tre tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga
om val, som avser tid efter periodens utgång; dock må stad, vars folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, kunna
delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året inom en fyraårsperiod, att i stad,
som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel
av rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året
näst före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för
varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.

8

Riksdagens skrivelse Nr 456.

4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas under september
månad året näst före början av de fyra år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen
för den tid, som återstår av fyraårsperioden.

Riksdagsman, som för andra kammaren vald blivit, må ej denna
befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för avsägelse.
Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat fyra lagtima
riksdagar.

Avsägelse----befallningshavande.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav vardera kammaren genom sluten omröstning inom
sig utser tjugofyra, och vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§
regeringsformen stadga, äger att döma, huruvida högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och
brott, varom regeringsformens 102 § handlar, likväl kunna anses böra
från detta kall skiljas. Denna nämnd träder samma dag den blivit vald
tillsammans.

Nämndens---föreskrives.

I — —---— ledamöter.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper
och lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa--— — man.

17.

§ 21.

§ 69.

§ 70.

9

Riksdagens skrivelse Nr 406.

Överg&ngssta tigande.

Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången
förrättas efter utgången av augusti månad 1920, skola i fråga om val
till kammaren tillämpas de före 1918 i sådant hänseende gällande stadganden.
Vill riksdagsman, som enligt dessa stadganden hlivit vald, avsäga
sig befattningen, äge rätt därtill även i det fall att han tillförene
såsom riksdagsman bevistat blott tre lagtima riksdagar.

Nämnd, varom i 69 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 70 §.

Ifrågavarande grundlagsförslag antogs 1917 i samband med avlåtande
av en skrivelse (nr 308) till Eders Kungl. Majjt med anhållan,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta för nästkommande års riksdag framlägga
förslag till sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar, att
val till landstingsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt även andra
kommunala val i högre grad än nu är fallet sammanföras till^ en och
samma tidpunkt. Med avseende å sammanhanget mellan de båda frågorna
uttalade konstitutionsutskottet i sitt utlåtande nr 23: »Därvid förutsätter
utskottet, att de grundlagsändringar, vilka i detta syfte föreslås,
icke bliva slutgiltigt antagna, förrän frågan om en omläggning av de
kommunala valen i överensstämmelse med den av utskottet i dess utlåtande
nr 24 föreslagna skrivelsen till Kungl. Maj:t kommit under riksdagens
prövning. Utskottet förväntar, att detta skall kunna ske redan
vid 1918 års riksdag.»

I anledning av nyss omförmälda, 1917 avlåtna skrivelse har Eders
Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag avlåtit en proposition, nr 261,
med förslag till ändringar i kommunalförfattningarna i syfte, att den
successiva förnyelsen av landsting samt stads- och kommunalfullmäktige
skall upphöra. Riksdagen har numera, med avslag å denna proposition,
beslutat att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föranstalta om utredning av frågan om införande av en
för hela landet gemensam valdag på hösten, alternerande för valen till
andra kammaren och landstingsmannavalen, vilken utredning borde omfatta
jämväl frågan om lämpligheten av den gemensamma valdagens
fastställande till en arbetsfri söckendag, samt till nästa riksdag framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med hänsyn till det ovan berörda sammanhanget mellan å ena
sidan grundlagsförslaget, å andra sidan frågan om ändrad ordning för

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 167 höft. (Nr 454—456.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 456.

vissa kommunala val, kar riksdagen nu för sin del beslutat att till nästkommande
lagtima riksdag uppskjuta behandlingen av ifrågavarande förslag;
vilket riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

183206