Riksdagens skrivelse Nr 446.
1
Nr 44«.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående vissa
ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering med mera.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 45 samt memorial nr 48 ocli 55.)
Till Konungen.
Genom proposition, nr 283, av den 12 mars 1918, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
nedan intagna
1) förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den
28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A;
2) förslag till förordning om ändrad lydelse av punkt 3:o) i
de vid förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;
3) förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;
samt
4) förslag till förordning om ändrad lydelse av de till förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna
III och IV.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 164 höft. (Kr 446.)
I
2
Riksdagens skrivelse Nr 446.
Förslag
till
Förordning
om yissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade
formulär nr 1 A.
Härigenom förordnas, att 6, 11, 18, 23, 28, 29, 54 och 63 §§ i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A
skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:
6 §.
Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kung!.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskvldig, som näst föregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen
omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning
samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.
Så fort — — — — — — — — — — — — — — — avgiva.
11 §•
Till ledning vid — — — — — — — någon avlöningsförmån.
Vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),
c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var
person, varom fråga är. Enahanda gälle beträffande sådan i 2:o) f) omiormäld
uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 Ä. Där
så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g)
fullständigt angiva ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd
utan även bostadsadressen samt uppgift enligt e) och g) tillika
innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte,
upplysning om hans nationalitet.
Samtliga uppgifter — — varje grupp av uppgifter avser.
Riksdagens skrivelse AV 44H.
Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande
inrättning ävensom enskild man eller handelsbolag, som yrkesmässigt
driver bankrörelse eller liknande verksamhet, är skyldig att efter anmaning
lämna uppgift om namngiven skattskyldigs ränteinkomst från
den penningförvaltande inrättningen, personen eller handelsbolaget ävensom
om beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss
angiven tidpunkt.
18 §.
2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 6 § omförmäld skattskyldig
underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna räkenskapshandlingar
eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse, så
ock där i 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag, som fått emottaga
revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att
till ledning för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar
av sådan berättelse.
23 §.
3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är sagt om deklaration, gäller även
beträffande annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad
uppgift eller upplysning, så ock i tillämpliga delar i fråga om sådan
uppgift, som jämlikt 11 § lämnats rörande skattskyldigs från penningförvaltande
inrättning eller person uppburen ränteinkomst eller beloppet
av den skattskyldiges där innestående medel.
4 mom. — — — — — — — — — — — — — — —
28 §.
Erforderligt antal exemplar — — — — av överståthållarämbetet.
Kungl. Maj:ts befallningshavande äger att årligen, därest så anses
erforderligt, från varje taxeringsnämnd inom länet eller viss del därav
kalla antingen ordföranden eller den av Kungl. Maj:ts befallningshavande
utsedde ledamoten att å lämplig ort sammanträda inför Kungl. Maj:ts
befallningshavande eller landskamreraren för förberedande överläggningar
rörande taxeringsarbetet.
4
Riksdagens skrivelse Nr 446.
29 §.
2 mom. Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens
ordförande avlämnas, på Jandet av kommunalstämmans ordförande och
i stad, utom Stockholm, genom magistratens försorg, de i 36 § 4 mom.
och 47 § 3 mom. omförmälda avskrifterna av taxeringslängder och prövningsnämndens
särskilda längder för nästföregående år.
A landet är häradsskrivare och i stad, utom Stockholm, vederbörande
tjänsteman berättigad att efter januari månads utgång på rekvisition
få avskrifterna av fastighetslängderna till sig översända; åliggande
det den, som begagnat sig av denna rätt, att senast den 25 mars, vid
bot av tre kronor för varje överskjutande dag, återställa avskrifterna
till taxeringsnämndens ordförande.
54 §.
6 mom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd samt de taxeringsnämnd sordförande eller av
Kungl. Majrts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd,
som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit
sig antingen till sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles,
eller ock i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde
för upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning
under såväl sammanträdes- som resedagar med tio kronor om dagen
samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande
resereglemente.
Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för
att deltaga i protokollsjusteringen.
63 §.
2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, böra i
Stockholms stad av dåvarande uppbördsverk och i varje län av landskontoret
uppgöras särskilda sammandrag över Stockholms stads och
länets liefa taxering och påförda statsskatt; och skola sistnämnda samman
-
Riksdagens skrivelse Nr 446. 5
drag, därtill tryckta blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas
vederbörande tjänstemän, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till
statskontoret insändas så tidigt, att de kunna beräknas inkomma till
nämnda verk före den 1 december.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Verk och bolag så ock annan uppgiftsskyldig, som nästföregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skola vid deklaration och
uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt,
där sådan föres, vinst- och förlusträkning för senaste räkenskapsåret.
Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.
6
Riksdagens skrivelse Nr 446.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av punkt 3:o) i de vid förordningen den 28 oktober 1910
om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen.
Härigenom förordnas, att punkt 3:o) i de vid lörordning’en den
28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda
anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande ändrade
lydelse:
3:o) Övriga inkomster av arbete.
Härunder upptagas:
— — — — — — — — jordbruk eller skogsbruk.
Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av
näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,
blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas
till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest
sådana åtgärder icke vidtagits.
Såsom åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkare
till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag
eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre
pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
Riksdagens skrivelse Nr 446.
7
Förslag
till
F ö r o r (1 n i n g
om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom samt, av inkomst fogade särskilda
anvisningar till ledning vid taxeringen.
Härigenom förordnas, att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade
särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande
ändrade lydelse:
Med avseende å — — — — som taxeringsmännen finna skälig.
Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av
näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,
blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas
till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest
sådana åtgärder icke vidtagits.
Såsom åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkare
till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag
eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre
pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
8
Riksdagens skrivelse Nr 446.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst*
och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.
Härigenom förordnas, att de till förordningen den 28 oktober 1910
om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV skola
erhålla den ändrade lydelse, härvid fogade tabeller utvisa.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.
9
/iliksdagens skrivelse Nr 446.
Tabell III
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av
1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901 -1910).
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde j |
0 |
15.78 |
30 |
15.76 |
60 |
9.85 |
90 |
1.85 |
1 |
17.24 |
31 |
15.65 |
61 |
9.56 |
91 |
1.72 |
2 |
17.52 |
32 |
15.53 |
62 |
9.2 7 |
92 |
1.59 |
3 |
17.60 |
33 |
15.4 1 |
63 |
8.9 6 |
93 |
1.48 |
4 |
17.63 |
34 |
15.27 |
64 |
8.6 7 |
94 |
1.35 |
5 |
17.6 2 |
35 |
15.13 |
65 |
8.3 6 |
95 |
1.2 5 |
6 |
17.60 |
36 |
. 14.99 |
66 |
8.05 |
96 |
1.17 |
7 |
17.56 |
37 |
14.84 |
67 |
7.73 |
97 |
1.12 |
8 |
17.51 |
38 |
14.6 9 |
68 |
7.43 |
98 |
1.03 1 |
9 |
17.45 |
39 |
14.53 |
69 |
7.11 |
99 |
0.90 | |
10 |
17.8 8 |
40 |
14.3 6 |
70 |
6.80 |
100 |
0.31 |
11 |
17.81 |
41 |
14.20 |
71 |
6.48 |
101 |
0.69 |
12 |
17.23 |
42 |
14.02 |
72 |
6.17 |
102 |
0.5 5 |
13 |
17.14 |
43 |
13.85 |
73 |
5.86 |
103 |
0.4 0 ! |
14 |
17.05 |
44 |
13.66 |
74 |
5.55 |
104 |
0.22 |
15 |
16.85 |
45 |
13.47 |
75 |
5.25 |
||
16 |
16.86 |
. 46 |
13.27 |
76 |
4.95 |
||
17 |
16.7 7 |
47 |
13.07 |
77 |
4.66 |
||
18 |
16.69 |
48 |
12.86 |
00 |
4.38 |
||
19 |
16.62 |
49 |
12.64 |
79 |
'' 4.11 |
||
20 |
16.55 |
50 |
12.41 |
80 |
3.85 |
||
21 |
16.49 |
51 |
12.18 |
81 |
3.60 |
||
22 |
16.43 |
52 |
11.95 |
82 |
3.3 5 |
||
23 |
16.37 |
53 |
11.71 |
83 |
3.12 |
||
24 |
16.30 |
54 |
11.46 |
84 |
2.89 |
||
25 |
16.22 |
55 |
11.2 1 |
85 |
2.6 9 |
||
26 |
16.14 |
56 |
10.96 |
86 |
2.50 |
||
27 |
16.05 |
57 |
10.6 9 |
87 |
2.3 2 |
||
28 |
15.96 |
58 |
10.41 |
88 |
2.14 |
||
29 |
15.86 |
59 |
10.13 |
89 |
1.98 |
I |
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.8 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 164 höft. (Nr 446.) 2
10
Biksdagens skrivelse Nr 446.
Tabell IV
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid
slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av
1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde |
Ålder |
Kapitalvärde |
0 |
16.13 |
30 |
16.00 |
60 |
10.36 |
90 |
2.10 |
1 |
17.33 |
31 |
15.90 |
61 |
10.06 |
91 |
1.95 |
2 |
17.59 |
32 |
15.80 |
62 |
9.76 |
92 |
1.80 |
3 |
17.66 |
33 |
15.6 9 |
63 |
9.45 |
93 |
1.67 |
4 |
17.69 |
34 |
15.58 |
64 |
9.13 |
94 |
1.55 |
5 |
17.68 |
35 |
15.46 |
65 |
8.si |
95 |
1.42 |
6 |
17.66 |
36 |
15.34 |
66 |
8.49 |
96 |
1.34 |
7 |
17.63 |
37 |
15.21 |
67 |
8.16 |
97 |
1.29 |
8 |
17.58 |
38 |
15.08 |
68 |
7.83 |
98 |
1.22 |
9 |
17.53 |
39 |
14.94 |
69 |
7.51 |
99 |
1.12 |
10 |
17.47 |
40 |
14.80 |
70 |
7.18 |
100 . |
1.02 |
11 |
17.40 |
41 |
14.65 |
71 |
6.8 5 |
101 |
0.91 |
12 |
17.33 |
42 |
14.4 9 |
72 |
6.52 |
102 |
0.80 |
13 |
17.2 5 |
43 |
14.33 |
73 |
6.21 |
103 |
0.64 |
14 |
17.18 |
44 |
14.16 |
74 |
5.89 |
104 |
0.47 |
15 |
17.il |
45 |
13.9S |
75 |
5.5 7 |
105 |
0.26 |
16 |
17.0 4 |
46 |
13.79 |
76 |
5.2 7 |
||
17 |
16.9 7 |
47 |
13.59 |
77 |
4.9 7 |
||
18 |
16.91 |
48 |
, 13.39 |
78 |
4.70 |
||
19 |
16.84 |
49 |
13.18 |
79 |
4.41 |
||
20 |
16.7 7 |
50 |
12.96 |
80 |
4.14 |
||
21 |
16.71 |
51 |
12.74 |
81 |
3.88 |
||
22 |
16.64 |
52 |
12.50 |
82 |
3.63 |
||
23 |
16.57 |
53 |
12.26 |
83 |
3.3 9 |
||
24 |
16.50 |
54 |
12.01 |
84 |
3.16 |
||
25 |
16.4 2 |
55 |
11.75 |
85 |
2.96 |
||
26 |
16.34 |
56 |
11.49 |
86 |
2.76 |
||
27 |
16.27 |
57 |
11.22 |
87 |
2.5S |
||
28 |
16.18 |
58 |
10.94 |
88 |
2.41 |
||
29 |
16.09 |
59 |
10.66 |
89 |
2.25 |
Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.
11
Riksdagens skrivelse Nr 446.
I 6 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering stadgas, att vid deklaration för verk
eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, skall för tid,
som deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående
balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.
Såsom i propositionen erinrats, har Eders Kungl. Maj:t redan tvenne
gånger, 1910 i förslaget till nyssnämnda förordning och 1913 i proposition
angående vissa ändringar i samma förordning, föreslagit, att
omförmälda räkenskapsutdrag skulle avlämnas av varje, även enskild,
näringsidkare, som hade skyldighet att föra handelsböcker.
Riksdagen har emellertid vid båda tillfällena, i enlighet med hemställan
av bevillningsutskottet, motsatt sig sådan utsträckning av ifrågavarande
uppgiftsskyldigliet. Riksdagen hade, såsom det hette i 1913
års riksdagsskrivelse i ämnet, icke blivit övertygad om behovet av ifrågavarande
anordning, som däremot helt visst komme att i många fall vålla
deklaranterna olägenheter. Då därtill komme, att taxeringsmyndigheternas
granskningsarbete skulle väsentligt ökas utan, såvitt riksdagen
kunde finna, motsvarande nytta i kontrollavseende, syntes tillräcklig anledning
ej föreligga för riksdagen att frånträda sin 1910 intagna ståndpunkt
i frågan.
Sistnämnda år hade utskottets betänkande i denna del varit enhälligt
och utan debatt vunnit kamrarnas godkännande. Vid 1913 års
riksdag var ställningen så till vida förändrad, att tre ledamöter i utskottet
reserverade sig till förmån för Eders Kungl. Maj:ts förslag, och
att vid debatt i andra kammaren från några håll uttalades sympatier
för förslaget.
Under den tid, som gått sedan 1913, synes bland de sakkunniga
den uppfattningen hava alltmera stadgat sig, att den ifrågavarande uppgiftsskyldighetens
utsträckande till enskilda näringsidkare vore av väsentlig
betydelse för taxeringsarbetet. Kommunalskattesakkunniga, som
anmodats yttra sig angående vilka anordningar, som utan större ändringar
av nu bestående ordning kunde befinnas särskilt ägnade att leda
till ökad kontroll över inkomsttaxeringarnas tillförlitlighet och således
även till ett mera effektivt taxeringsresultat, hava i utlåtande den 29
december 1916 framhållit, att såsom en för ernående av bättre taxeringsresultat
ofrånkomlig anordning måste i främsta rummet betecknas införande
av skyldighet för bokföringspliktiga rörelse- och yrkesidkare
att, i likhet med vad som gällde i fråga om verk eller bolag, vilket
vore försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit som aktiebolag regist
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 446.
rerat eller stode under offentlig kontroll, opåmint vid inkomstdeklarationen
foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt
vinst- och förlusträkning, där sådan fördes.
Sedan Konungens befallningshavande, hörda i frågan, samtliga
uttalat sig i samma anda, har även kammarrätten, som tidigare ställt
sig avvisande, anslutit sig till förslaget om skyldighet för även enskilda
näringsidkare att avlämna räkenskapsutdrag, under betonande, att en
verklig kontroll över inkomstberäkningens riktighet endast kunde vinnas
genom en jämförelse med den skattskyldiges bokföring.
De förhållanden, under vilka riksdagen tidigare haft att taga
ställning till det förevarande spörsmålet, hava sedan dess undergått
betydande förändringar. Den direkta beskattningen såsom inkomstkälla
för staten har, både absolut och relativt, blivit av allt större betydelse,
och har givetvis i samma mån vikten av ett effektivt taxeringsförfarande
vuxit. Tydligt är, att det i många fäll vid uppskattningen av en näringsidkares
inkomst kan vara önskligt att äga tillgång till hans räkenskaper
såsom den primära grunden för inkomstberäkningen. Enligt
nuvarande bestämmelser äger väl taxeringsmyndighet i förekommande
fall infordra räkenskapsutdrag. Den stora arbetsbördan för många taxeringsmyndigheter
torde dock nödga vederbörande att inskränka detta
med besvär förenade anmaningsförfarande till de mest angelägna fallen.
Alägges, såsom nu är föreslaget, den skattskyldige att opåmint avlämna
räkenskapsutdrag, vinnes ej blott lättnad i taxeringsmyndighetens
besvär utan ock och framför allt möjlighet till skärpt kontroll av deklaration
i alla hithörande fall, således även av deklarationer, som eljest
kanske ej givit anledning till misstankar utan fått passera utan anmärkning.
Det besvär, som orsakas den skattsk}ddige genom den föreslagna
anordningen, kan ej bliva synnerligen stort. I varje fall synes någon
hänsyn därtill ej böra stå i vägen för tillgodoseendet av det allmännas
intresse i denna sak. Riksdagen har alltså funnit sig böra bifalla den
föreslagna ändringen i taxeringsförordningens 6 § ävensom de därav
påkallade ändringarna i 18 § 2 mom. samt i anvisningarna för deklarationsblankettens
ifyllande.
Ett spörsmål, vilket såväl nu som tidigare varit föremål för delade
meningar inom riksdagen, är den föreslagna skyldigheten för styrelse
för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande inrättning äveusom
enskild man eller handelsbolag, som yrkesmässigt driver bankrörelse
eller liknande verksamhet, att efter anmaning lämna uppgift om namngiven
skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande inrätt
-
lo
Riksdagens skrivelse Nr 446.
ningen, personen eller handelsbolaget ävensom om beloppet av den
skattskyldiges innestående medel vid viss angiven tidpunkt. Eders Kungl.
Mapts i detta hänseende föreslagna ändringar i 11 § samt 23 § 3 mom.
taxeringsförordningen hava icke av riksdagen bifallits.
Det föreslagna tillägget i de särskilda anvisningarna till ledningvid
skatte- och bevillningstaxeringarna (sid. 6 och 7 i propositionen)
har godkänts av riksdagen.
En efter riksdagens uppfattning välbetänkt anordning, om vars lämplighet
väl ej kan råda meningsskiljaktighet, innebär Eders Kungl. Mapts
förslag om årliga sammanträden länsvis av representanter för taxeringsnämnderna
inför Konungens befallningshavande eller landskamreraren.
Uppenbarligen är det av stor vikt, att vid taxeringen enhetliga grundsatser
och metoder varda följda, och sjmas de föreslagna sammanträdena
synnerligen ägnade att främja detta mål. Det härutinnan föreslagna
nya stadgandet i 28 § taxeringsförordningen har riksdagen alltså
antagit.
I fråga om ersättning åt de till sammanträdena inkallade äro
genom föreslaget tillägg i 54 § 6 mom. taxeringsförordningen gjorda
tillämpliga de för prövningsnämudens ledamöter in. fl. gällande grunder.
Vid behandlingen av denna punkt har det inom riksdagen gjorts gällande,
att den enligt nyssnämnda stadgande till ledamöter i prövningsnämnd
m. fl. utgående ersättningen icke stode i överensstämmelse med de höjda
gottgörelser, som medgivits innehavare av vissa andra allmänna uppdrag,
såsom landstingsmän in. fl. De i förevarande stadgande, sådant det nu
lyder, omförmälda personerna åtnjuta dagtraktamente 10 kronor och
övrig ersättning för resekostnader enligt fjärde klassen av gällande
resereglemente. Dagtraktamentet har sålunda utgått med högre belopp
än det i nämnda reseklass hittills tillämpade, 8 kronor. I enlighet med
uttalande av innevarande års riksdag har traktamentsersättningeu inom
resereglementets samtliga klasser från och med den 1 nästlidne mars
höjts med 3 kronor. Det har därför synts riksdagen följdriktigt, att
man vid bestämmande av en högre traktamentsersättning i förevarande
fall går något längre än till fjärde klassens nya traktamente, 11 kronor,
och har riksdagen funnit 14 kronor vara ett lämpligt och skäligt belopp.
I enlighet härmed har riksdagen beslutat ändrad lydelse av 54 §
6 mom. taxeringsförordningen. Billigt synes vara, att även denna traktamentsökning
får träda i tillämpning redan innevarande år.
Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att
riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förevarande proposition, beslutat
14
Riksdagens skrivelse Nr 446.
dels att antaga ovan återgivna förslag till förordning om vissa
ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade
formulär nr 1 A; dock att 23 § skall bibehållas vid dess nuvarande
lydelse samt 11 § och 54 § 6 mom-, skola erhålla följande lydelse:
11 §•
Till ledning vid — — — — — — — någon avlöningsförmån.
Vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),
c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var
person, varom fråga är. Enahanda gälle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld
uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där
så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g)
fullständigt angiva ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd
utan även bostadsadressen samt uppgift enligt e) och g) tillika
innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte,
upplysning om hans nationalitet.
Samtliga uppgifter — — varje grupp av uppgifter avser.
54 §.
(i mom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.
Maj:ts befallningsbavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som
på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit
sig antingen till sådant sammanträde som i 28 § omförmäles, eller ock
i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde för
upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl
sammanträdes- som resedagar med fjorton kronor om dagen samt övrig
ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.
Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för att
deltaga i protokollsjusteringen;
dels att nyssnämnda 54 § 6 mom. taxeringsförordningen skall
under innevarande år från och med den dag, som av Konungen bestämmes,
hava en sålunda ändrad lydelse:
15
Riksdagens skrivelse Nr 446.
Å prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i
denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kung]. Maj:ts
befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som på Kung].
Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit sig i residensstaden
före eller under prövningsnämndens sammanträde för upptysningars
meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl sammanträdes-
som resedagar med fjorton kronor om dagen samt övrig
ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.
Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig
för att deltaga i protokollsjusteringen;
dels att punkt 3:o i de vid förordningen den 28 oktober 1910 om
inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till ledning
vid taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:
3:o) Övriga inkomster av arbete.
Härunder upptagas:
jordbruk eller skogsbruk.
Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i
hans näringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt
varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än
de i allmänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har
i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den eljest skolat
bliva, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den
kan antagas hava uppgått, därest sådana åtgärder icke vidtagits;
dels att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:
3 §.
Med avseende å —--— som taxeringsmännen finna skälig.
Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i
hans näringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt
varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än
16
Riksdagens skrivelse Nr 446.
de i allmänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har
i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den eljest skolat
bliva, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den
kan antagas hava uppgått, därest sådana åtgärder icke vidtagits;
dels att sistnämnda två stadganden i sin ändrade lydelse skola
träda i kraft den 1 januari 1920;
dels ock att antaga ovan återgivna förslag till förordning om
ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch
förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.
Stockholm den 19 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1918.