Riksdagens skrivelse Nr 434.
1
Nr 434.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av ■
utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å
p>ost- och telegrafverken samt statens järnvägar och
vattenfallsverk.
(Statsutskottets utlåtanden nr 18 A, 69, 72, 174, 175, 220, 221
samt memorial nr 29 och 162.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1919,
i vad angår post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk,
får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
A. Postverket.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1919 har Eders Kungl.
Maj:t under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»
beträffande postverket under punkt 1 föreslagit riksdagen att för inköp
av inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
För inköp av inventarier för postverkets behov har riksdagen anvisat
350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—1918. Beträffande
de sålunda beviljade anslagen har riksdagen medgivit Eders Kungl. Maj:t
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 höft. (N:r 434.) 1
2630 18
2 Riksdagens skrivelse Nr 434.
rätt att redan under det år, respektive anslag beviljats, taga i anspråk
175,000 kronor.
I den skrivelse, som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, har generalpoststyrelsen hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa
ett anslag av 350,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under 1918 av tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.
I enlighet med de principer rörande avvecklingen av förskottsväsendet,
som tillämpats vid uppgörandet av årets budgetsförslag, har det av generalpoststyrelsen
i förskott för år 1918 begärda anslagsbeloppet föreslagits
till uppförande å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda år.
-Häremot är från riksdagens sida intet att erinra. Vad angår anslagsbehovet
för år 1919 torde det väl vara all sannolikhet för, att det av Eders
Kungl. Maj:t för sagda år begärda anslaget icke skall visa sig tillräckligt,
då ju såsom av det ovanstående framgått på senare tid för ändamålet
erfordrats 350,000 kronor årligen. Då emellertid förslag om högre
anslag icke framlagts, torde den erforderliga fyllnaden i anslagsbehovet
för år 1919 få tillgodoses genom uppförandet av erforderligt anslag å
tilläggsstat till riksstaten för samma år.
Med anledning av nu berörda förhållande ävensom vad i övrigt
förekommit beträffande anslagen för kapitalökning har riksdagen i förevarande
sammanhang icke velat underlåta att framhålla, att riksstaten
för varje år bör vara så vitt möjligt fullständig samt att införandet av
tilläggsstater icke får leda därhän, att sådana utgifter, som kunnat beräknas
redan vid upprättandet av riksstaten för ett visst år, uppföras
först å tilläggsstat för samma år.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som i särskild
skrivelse denna dag anmäler sitt beslut i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat för 1918, anmäla, att riksdagen för inköp av
inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 2 framställda
förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen för fortsättande av
uppförandet å det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1
kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av ett
centralposthus för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit riksdagen att för
om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket tillhöriga
Iti k s da g ens skrivelse Nr 434.
3
fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 125,000 kronor.
Den föreslagna om- och tillbyggnaden av poöthuset i Ystad betingas
i första hand av behovet att utöka telegrafverkets i byggnaden
inrymda lokaler. Men även för postverkets egen del förefinnes behov
av ökat lokalutrymme.
Då det föreliggande förslaget, enligt vilket kostnaden för om- och
tillbyggnaden beräknats uppgå till sammanlagt 225,000 kronor, varav
100.000 kronor äskats å 1918 års tilläggsstat, synts riksdagen innebära
den lämpligaste lösningen av den sålunda uppkomna lokalfrågan, får
riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställningar för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden
å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr 286 i
kvarteret Kristina i Ystad anvisat för år 1919 ett reservationsanslag av
125.000 kronor.
B. Telegrafverket.
4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 4 av
förevarande huvudtitel, beträffande utgifter för kapitalökning vid telegrafverket
framlagda förslag, har riksdagen för fortsättande av arbetena med
tillbyggnad av stationsbyggnaden å den telegrafverket tillhöriga fastigheten
nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 288,200 kronor.
5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning
har riksdagen för fortsättande och avslutande av uppförandet
å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs
stads elfte rote av en telefonstationsbyggnad för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
6:o) I punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva
att den gemensamma post- och telegrafbyggnaden i kvarteret Saturnus
i Sundsvall må utvidgas genom en tillbyggnad å de telegrafverket tillhöriga
tomterna nr 5 och 6 i samma kvarter för en beräknad kostnad
av 450,000 kronor; dels ock för påbörjande av nyssnämnda byggnadsarbete
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslagav
100,000 kronor.
Då vid 1916 års riksdag fråga förelåg om inköp av tomten nr 6
i kvarteret Saturnus i Sundsvall, fann riksdagen det vara ådagalagt, att
4
Riksdagens skrivelse Nr 434.
behov av utvidgning av de nuvarande telegraf- och telefonlokalerna i
staden inom den närmaste framtiden torde bliva oavvisligt. Av den nu
föreliggande utredningen i ärendet har det synts riksdagen framgå, att
utvidgningen ifråga icke längre kan uppskjutas. Riksdagen, som icke
haft något att erinra mot det upprättade förslaget till den ifrågavarande
tillbyggnaden, får anmäla, att riksdagen för påbörjande av utvidning av
telegrafbyggnaden i Sundsvall, för en beräknad kostnad av 450,000
kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna Boda nr 2 och 5 i
Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade till en areal av omkring 815
kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 1,500 kronor ävensom att å
nämnda tomter må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad
kostnad av 98,500 kronor; dels och för gäldande av nämnda köpeskilling
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
1,500 kronor.
Sedan telegraf- och centraltelefonstation under 1917 inrättats i Strömsund,
som förut i telegraf- och telefonhänseende fallit inom Ramsele
centralstations område, har det redan dessförinnan förefintliga behovet
av förbättrade lokaler för telegrafverkets räkning med ökad styrka gjort
sig gällande. Det försäljningsanbud, som gjorts i fråga om de till inköp
för uppförande av telefonstationsbyggnad föreslagna tomterna, är bindande
allenast under förutsättning att beslut om icke blott inköpet utan
även tomternas bebyggande fattats före den 1 juli 1918. Då tillfället
att förvärva tomterna för det begärda priset icke synes böra försittas,
torde, ehuru med byggnadens påbörjande kan någon tid anstå, beslut
om dess uppförande nu böra fattas. Den beräknade byggnadskostnaden
har riksdagen icke kunnat undgå att finna avsevärt hög, vadan riksdagen
velat framhålla nödvändigheten av att alla möjligheter tillvaratagas för
nedbringande av sagda kostnad. Enligt riksdagens uppfattning bör
byggnadskostnaden ock begränsas till högst 98,500 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels för inköp för telegrafverkets
räkning av tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle,
utvidgade till en areal av omkring 815 kvadratmeter, för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,500 kronor; dels och beslutat,
att å nämnda tomter skall uppföras en telegrafstationsbyggnad för en
beräknad kostnad av högst 98,500 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 8 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 1 i femte
kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote för en köpeskilling av högst
Riksdagens skrivelse Nr 434. 5
74,870 kronor ävensom att å nämnda tomt må uppföras eu stationsbyggnad
för en beräknad kostnad av 815,130 kronor; dels ock för ifrågavarande
ändamål för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts för 1917 års riksdag framlagda och av riksdagen
bifallna förslag om inrättandet av en understation för telefonnätet i västra
delen av Göteborg förutsatte även anordnandet av en motsvarande station
för stadens östra del. Beträffande den nu till inköp för den s. k. Vasastationen
föreslagna tomten har riksdagen ej funnit anledning till anmärkning.
Vad angår fastighetens bebyggande har departementschefen
anfört, att med beslut om uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad
under nuvarande förhållanden, särskilt i betraktande av byggnadsföretagets
jämförelsevis stora omfattning, torde böra anstå så länge som
möjligt, vilket departementschefen angivit vara jämväl telegrafstyrelsens
avsikt. Under sådana förhållanden har det ej synts riksdagen vara nödvändigt
att för närvarande bevilja anslag annat än för själva tomtinköpet,
vadan alltså anslaget för år 1919 bör nedsättas till i avrundat tal
74,900 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
för inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 1 i femte kvarteret
av Göteborgs stads fjortonde rote för år 1919 beviljat ett reservationsanslag
av 74,900 kronor.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas en i närheten av Finspongs
järnvägsstation belägen tomt med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter
för en köpeskilling av högst 5,000 kronor; dels ock för ändamålet
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag å nämnda
belopp 5,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Finspong med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas en
invid järnvägsstationen i Ange belägen tomt om 2,811 kvadratmeter
för en köpeskilling av högst 6,300 kronor ävensom att å nämnda tomt
må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
93,700 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Riksdagen, som icke kunnat undgå att finna den beräknade kostnaden
för den föreslagna telegrafstationen vara jämförelsevis hög, har
6
Riksdagens skrivelse Nr 434.
emellertid, då någon för ändamålet lämplig bebyggd fastighet icke lärer
stå att förvärva, ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget;
men har riksdagen likväl velat uttrycka sin förväntan, att vid byggnadens
utförande vederbörlig hänsyn tages till angelägenheten av att kostnaderna
i möjligaste mån nedbringas.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Ange, innehållande 2,811 kvadratmeter, samt för
uppförande därå av telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
93,700 kronor för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 11 föreslagit riksdagen dels
medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 16 i
kvarteret Jericho i Stockholm för en köpeskilling av högst 265,000
kronor; dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag å nämnda belopp 265,000 kronor.
Då det synts riksdagen vara tydligt ådagalagt, att en utvidgning av
telefonstationen i kvarteret Jericho i Stockholm inom den närmaste framtiden
blir nödvändig, har riksdagen funnit sig böra bevilja medel för
inköp av ifrågavarande, intill den nuvarande stationsbyggnaden liggande
tomt.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 16 i kvarteret Jericho i Stockholm för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 265,000 kronor.
12:o) I punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna nr 3 och 4 i
fjärde kvarteret Kungsladugården i Göteborgs stad för en köpeskilling
av högst 8,565 kronor samt att å dessa tomter må, enligt plan, som
kan varda av Eders Kungl. Maj:t godkänd, uppföras arbetarbostäder för en
beräknad kostnad av 221,435 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
230,000 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte
dels besluta, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna 3 och 4 i
fjärde kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, 3, 4 och 5 i den
s. k. Bagaregården i Göteborgs stad, innehållande en sammanlagd areal
av 1,461,1 kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 25,351 kronor samt
att å dessa tomter må enligt plan, som kan varda av Eders Kungl. Maj:t
godkänd, uppföras arbetarbostäder för en beräknad kostnad av 604,649
kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 630,000 kronor.
Riksdagens skrivelse 2Vr 434.
7
Att å orter, där bostadsbrist gör sig gällande, staten bereder tillgång
till lämpliga bostäder för den vid statens affärsdrivande verk anställda
personalen synes riksdagen välbetänkt med hänsyn såväl till statens intresse
av att förvärva och bibehålla skickliga arbetare som ock till arbetarnas
eget bästa. Såsom departementschefen vid behandlingen av
frågan om anvisande av anslag för bj^ggande av boställshus vid statens
järnvägar framhållit, har staten också otvivelaktigt skyldighet såsom arbetsgivare
vid ett affärsdrivande verk att i möjligaste mån sörja för tjänliga
bostäder åt sina tjänstemän. Vad särskilt angår bostadsförhållandena i Göteborg,
synas dessa vara sådana, att åtgärder från statens sida i antydd riktning
äro av behovet i hög grad påkallade. För att en verksam hjälp
till bostadsnödens minskande skall ernås, anser riksdagen, i likhet med
motionärerna, att båda de bostadskomplex för arbetare vid telegrafverket,
varom telegrafstyrelsen framlagt förslag, böra komma till utförande.
Det synes riksdagen vara så mycket större skäl att nu igångsätta
båda dessa byggnadsföretag, som byggnadsverksamheten i Göteborg
för närvarande endast bedrives i ringa omfattning och Göteborgs stad
lämnar 50 % rabatt å priserna för ifrågavarande tomter, under förutsättning
att dessa äro bebyggda den 1 oktober 1919.
Beträffande de uppgjorda planerna för byggnaderna vill riksdagen
framhålla, att då största möjliga antal bostäder bör beredas, lägenheter
med 3 rum och kök endast undantagsvis böra ifrågakomma. Med hänsyn
härtill torde kostnaderna böra beräknas enligt alternativ I i telegrafstyrelsens
förslag och det i motionen upptagna anslagsbeloppet kunna
nedsättas med i runt tal 15,000 kronor samt anslaget alltså bestämmas
till 615,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av tomterna nr 3 och 4 i fjärde kvarteret Kungsladugården
samt tomterna. nr 2, 3, 4 och 5 i tolfte kvarteret av nittonde roten i
Göteborgs stad samt för uppförande å dessa tomter, enligt plan som
kan varda av Eders Kungl. Maj:t godkänd, av arbetarbostäder för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 615,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit
riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas lägenheterna
Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i
Nynäshamns köping för en köpeskilling av högst 52,156 kronor; dels
och för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 52,200 kronor.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
medgav 1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn finge
8
Riksdagens skrivelse Nr 434.
tillbyggas för en beräknad kostnad av 800,000 kronor samt att för beredande
av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter Eders
Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av högst
900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga
medel.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas, att sedan telegrafstyrelsen
uppgjort preliminära avtal om inköp av åtta inom Nynäshamns köping
belägna, bebyggda fastigheter, vilka enligt styrelsens mening lämpade sig
till uthyrning åt telegrafverkets arbetare, Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt
telegrafstyrelsen att inköpa samma fastigheter för en köpeskilling av sammanlagt
högst 185,000 kronor. Vidare har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
telegrafstyrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen av
återstoden av det av riksdagen för beredande av bostäder åt arbetarna
vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid styrelsen hade att
taga under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas
för två rum och kök. Vad i ärendet sålunda förekommit har icke
givit riksdagen anledning till annat uttalande, än att riksdagen förutsätter,
att beträffande användningen av återstoden av berörda anslag vederbörlig
hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att, för avhjälpande
av bostadsbristen inom Nynäshamns köping, nya lägenheter
varda uppförda.
Vad beträffar förslaget om inköp av nu ifrågavarande tomter, vilka
äro avsedda för en framtida utvidgning av telegratverkets verkstad,
synes detsamma riksdagen vara välbetänkt.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3
samt Nynäshamn nr 3 i Nynäshamns köping anvisat ett reservationsanslag
för år 1919 av 52,200 kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 14 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 15 i kvarteret
Carl XI i Hälsingborg för en köpeskilling av högst 23,940 kronor;
dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett
reservationsanslag av 24,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg anvisat ett
reservationsanslag för år 1919 av 24,000 kronor.
15:o) I punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
9
Riksdagens skrivelse Nr 434.
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
nämnda belopp 200,000 kronor.
_ Såsom departementschefen erinrat, har behov av i nu ifrågasatt form
anvisade anslag gjort sig gällande jämväl för andra statens affärsdrivande
verk. Sålunda hava under senare åren årligen beviljats anslag för inköp
av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbelspårsanordningar. Vidare har 1917 års riksdag
beviljat medel till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av
nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse.
Då det synts riksdagen ändamålsenligt, att medel för motsvarande
ändamål vid telegrafverket ställas till förfogande, har riksdagen, som i
likhet med departementschefen anser, att i sammanhang med ett följande
års statsverksproposition bör redogöras för det sätt, varpå ifrågavarande
medel under nästföregående år må hava blivit använda, funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Majts föreliggande förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att för inköp
av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan
synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett
belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
16:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse för Eders Kungl. Maj:t
anmält, har riksdagen för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000
kronor.
C. Statens järnvägar.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har beträffande kapitalökning vid statens
järnvägar i punkt 16 av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att
för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
I årets statsverksproposion har tillämpats en förändrad uppställning
av kapitalökningsanslagen beträffande statens järnvägar. Riksdagen har
funnit denna nya uppställning väl tillgodose de önskemål, som av 1917
års riksdag i sådant avseende uttalades.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 160 käft. (Nr 484.) 2
2630 18
10
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Beträffande nu ifrågavarande punkt har riksdagen icke haft anledning
till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, vadan riksdagen
alltså för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
l8:o) Uti punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullföljande av arbetena med anläggning av huvudrangerbangård vid
Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.
Enligt det i ärendet förda statsrådsprotokollet erfordras på grund
av inträdda prisstegringar för fullföljande av arbetena å Hallsbergs
rangerbangård enligt den för 1917 års riksdag framlagda planen dels
en ökning av 1919 års anslag från förut beräknade 1,500,000 kronor
till 1,850,000 kronor, dels ock uppförande å tilläggsstat för år 1918 av
ett anslag å 300,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullföljande av arbetena med
anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
1.850.000 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 18 föreslagit riksdagen att
för slutförande av arbetena med utvidgning av Västanfors station för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
På grund av prisstegringen erfordras enligt det till ärendet hörande
statsrådsprotokollet för fullbordande av ifrågavarande anläggning utöver
vad ursprungligen beräknats av anslagsmedel 85,000 kronor, varav
40.000 kronor äskats å tilläggsstaten för år 1918 samt 45,000 kronor
ingå i det för år 1919 begärda anslaget.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för slutförande av arbetena
med utvidgning av Västanfors station för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
20:o) I punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullbordande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in. för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000
kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet i ärendet beräknades ifrågavarande
utvidgningsarbete ursprungligen kräva ett anslag av 227,000
kronor, varav 150,000 kronor anvisats på 1918 års riksstat. På grund
av de ökade material- och arbetsprisen har kostnaden för de återstående
arbetena, vari dock icke ingår den tunnelanläggning, som 1917 års riksdag
ansåg böra utföras i samband med den nu pågående ombyggnaden,
Riksdagens skrivelse Nr 434. 11
beräknats till 200,000 kronor, varav 00,000 kronor äskats å tilläggsstat
för 1918.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetena
med utvidgning av Oekelbo station in. in. för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
21:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 20 föreslagit riksdagen att
för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Riksdagen har väl funnit kostnaden för ifrågavarande ombyggnadsarbete,
sammanlagt 500,000 kronor, varav dock 100,000 kronor äro avsedda
att bestridas av förnyelsefonden, vara högst betydande, men har
likväl ej ansett sig kunna annat än bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har alltså för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 21 framställda
förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen för utvidgning av
spårsystemet m. m. vid Långsele för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 210,000 kronor.
23:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av nya stationer och mötesplatser för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 443,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts föreliggande anslagskrav, till vilket kommer
å tilläggsstat för år 1918 äskat anslag för ändamålet å 300,000
kronor, har riksdagen ej haft annat att erinra än att med beviljande av
anslag till anläggande av mötesplats vid Långviksmon enligt riksdagens
mening bör anstå, till dess ortsbefolkningen lämnats tillfälle att uttala
sig angående lämpligaste sträckningen av den ifrågasatta landsvägen
mellan Gideå och Björne socknar. På grund härav bör anslaget till
nya stationer och mötesplatser för år 1919 nedsättas med 76,000 kronor
till 367,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av nya
stationer och mötesplatser för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
367,000 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande
av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för
år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,820,100
kronor.
Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att
förevarande anslagsbelopp jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade
1,000,000 kronor avsetts för förlängning av mötesspår samt utläggande
12
Riksdagens skrivelse Nr 434.
av ett tredje tågspår ävensom för anordnande av utdrags-, uppställningsoch
frilastningsspår vid ej mindre än 68 stationer.
Riksdagen har för utförande av spåranordningar i anslutning till
förefintliga spårsystem för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
1,820,100 kronor.
25:o) Under punkt 24 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för utförande av anläggningar vid kol-och vattenstationer för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 246,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av anläggningar
vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
246,000 kronor.
26:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t i statsverksproposiotionen, punkt
25, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde
komma att i ämnet avlåtas, för anläggande av avloppsledning vid Järva
lokomotivstation för år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t uti en den
3 maj 1918 till riksdagen avlåten proposition, nr 430, föreslagit
riksdagen att dels till anordnande av avloppsledningar för Järva lokomotivstation
under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 156,200 kronor, att utgå av lånemedel; dels och,
vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1919 års riksstat bland
inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola
höjas med 16,200 kronor.
De ifrågavarande ledningarna äro avsedda att anordnas i samband
med vissa för militäretablissemangen å Järvafältet erforderliga avloppsledningar,
för vilka Eders Kungl. Maj:t uti särskild proposition till innevarande
års riksdag äskat anslag. Hela anläggningskostnaden har beräknats
till 456,200 kronor, varav 156,200 kronor skulle belöpa å statens
järnvägar.
Riksdagen, som i fråga om kostnaden för ledningarna för militäretablissemangen
uti särskild skrivelse anmält sitt beslut om anvisande
av härför nödiga medel, får nu anmäla, att riksdagen till anordnande
av avloppsledningar för Järva lokomotivstation för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 156,200 kronor.
27:o) I punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullbordande av vatten- och avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 117,000
kronor.
Såsom av det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhämtas, har kostnaden
för ifrågavarande anläggning visat sig komma att överskrida de
13
Riksdagens skrivelse Nr 434.
för 191G års riksdag framlagda beräkningarna med 77,000 kronor. Under
förliandenvarande omständigheter har emellertid riksdagen ej funnit skäl
till erinran mot denna kostnadsökning, vadan riksdagen får anmäla, att
riksdagen för fullbordande av vatten- och avloppsledningsanläggning
vid Kiruna för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 117,000 kronor.
28:o) I punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för utförande av speciella anläggningar å bangårdar för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Utöver nu ifrågavarande anslagsbelopp har för utförande av speciella
anläggningar å bangårdar, till vilken titel hänförts utgifter för
anordnande av vagnvåg, för utbyggande av plattformstak samt för anordnande
av kontaktledningar för bangårdsspår, å tilläggsstat för år
1918 äskats ett anslag av 39,700 kronor.
Riksdagen har för utförande av speciella anläggningar å bangårdar
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 28 framlagda
förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med _ anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
30:o) Uti punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.
Det för år 1919 av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget understiger
med 350,000 kronor det belopp, som ursprungligen beräknades under
samma år bliva erforderligt för banbyggnaden. Järnvägsstyrelsen hade ock
hemställt om anvisande för ändamålet av 3,350,000 kronor. Emellertid
har i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag å 1918 års tilläggsstat
äskats ett anslag för dubbelspårsbyggnaden av 500,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena
med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg
till Laxå för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.
31:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 30 därom framlagda
förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med anläggande av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 902,700 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har underpunkt 31 föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Tranås till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i
sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser
14
Riksdagens skrivelse Nr 434.
beräknats till 5,558,300 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 1,520,000 kronor.
I proposition till 1916 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen
att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Tranås
och Sävsjö. Riksdagen fann väl, att för anordnande av dubbelspår å
hela denna statsbanesträcka talade enahanda skäl, vilka föranledde 1914
års riksdag att besluta utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Norrköping och Mjölby, men ansåg dock, med hänsyn till angelägenheten
därav att man under dåvarande ovissa ekonomiska situation ej
mer än nödigt bunde sig för framtida utgifter, att beslutet rörande
dubbelspårsutbyggnaden borde begränsas till bansträckan Aneby —Sandsjö,
till vilken handel olägenheterna av saknaden av dubbelspår framför
allt hänförde sig.
Då dubbelspårsanläggningen Aneby—Sandsjö beräknas bliva färdig
under år 1919, torde ej längre böra anstå med beslut om dubbelspårsbyggnadens
fortsättande å ömse sidor om sagda sträcka.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetena
med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till
Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i sin helhet med
tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser beräknats till
5,558,300 kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,520,000
kronor.
33:o) I punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats
till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Med hänsyn till de fördelar ur tågexpedieringssynpunkt, som skulle
vinnas, därest tågmöten kunde förläggas jämväl till linjen närmast norr
om Hässleholms starkt trafikerade station, har riksdagen ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning.
Riksdagen har alltså för påbörjande av arbetena med anläggande av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför
kostnaden i sin helhet beräknats till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 33 framlagda
förslag bar riksdagen för fortsättande av arbetet med omläggning av
statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 600,000 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 434.
35:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen för fortsättande av arbetet med ombyggnad av
Bohusbanans viadukt över Säveån för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 472,000 kronor.
36:o) 1 punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför
kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000 kronor, för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Då den nu förefintliga bron över Norsälven är svag redan i förhållande
till den nuvarande trafiken och ej tillåter framförande av större
tåg med de moderna, kolbesparande lokomotivtyperna, synes den föreslagna
ombyggnaden böra komma till stånd. Utöver nu förevarande
anslagsbelopp har Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat
för år 1918 äskat ett anslag av 200,000 kronor.
Riksdagen har för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen
Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå
till 900,000 kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen för fullbordande av arbetet med utförande av en broförbindelse
över Dalälven vid Mora för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda framställning
har riksdagen till fullbordande av arbetena med ombyggnad
av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 630,000 kronor.
39:o) Uti punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja
vid Notviken för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 537,000 kronor.
Enligt utredningen i ärendet skulle på grund av de inträdda prisstegringarna
kostnaden för ifrågavarande verkstadsanläggning komma
att med 267,000 kronor överstiga vad som ursprungligen .beräknats.
På grund härav har anslaget för år 1919 föreslagits till 537,000 kronor
i stället för tidigare avsedda 400,000 kronor, varjämte tilläggsanslag för
1918 upptagits med 88,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetet med
uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 537,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 434.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 39 föreslagit riksdagen att för
utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—-Bollnäs och Notviken—Boden för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 127,500 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas, att förevarande anslag är avsett
dels för utläggning av ett last- och uppställningsspår vid centralverkstaden
i Örebro samt av uppställningsspår för reparationsvagnar vid
verkstaden i Östersund, dels -ock för förbättring och utvidgning av ångcentralen
i Boden. Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande
framställning, har för spåranläggningar m. m. vid huvudverkstäderna
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 127,500 kronor.
41:o) I punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
utförande av sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har järnvägsstyrelsen anhållit
om anvisande för ifrågavarande ändamål av ett anslag å 150,000
kronor, vilket belopp departementschefen med hänsyn till den rådande
ekonomiska situationen emellertid ansett böra reduceras med 50,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av sanitära anläggningar
vid huvudverkstäderna för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 41 föreslagit riksdagen att för
fortsättande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid
Örebro för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 275,000 kronor.
För påbörjande av arbetet med uppförandet av ny lokomotivstation
i Örebro, varför kostnaden av anslagsmedel ursprungligen beräknades uppgå
till 500,000 kronor, beviljade 1917 års riksdag för år 1918 ett anslag
av 175,000 kronor. På grund av ökade arbets- och materialpris
beräknas numera, trots vidtagna förenklingar i konstruktionen, ytterligare
anslagsmedel erfordras till ett belopp av 575,000 kronor. Av sistnämnda
belopp har Eders Kungl. Maj:t äskat 75,000 kronor å tilläggstat för år 1918
samt 275,000 kronor för år 1919. Återstående 225,000 kronor äro avsedda
att anvisas för år 1920. Då den upprättade planen för anläggningen
synes böra fullföljas, har riksdagen för fortsättande av arbetet
med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 275,000 kronor.
43:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för påbörjande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid
Järna för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 230,000 kronor.
17
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaden för ifrågavarande
anläggning beräknats till 280,000 kronor, varav 50,000 kronor äskats av
1918 års tilläggsstat. Riksdagen, vars vedorbörande utskott förvissat sig
om att de föreslagna lokomotivstallarna utan olägenhet kunna användas
jämväl efter en eventuell elektrifiering av ifrågavarande banlinjer, har
för uppförande av eu ny lokomotivstation vid Järna för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 230,000 kronor.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av arbetet med uppförande aven ny lokomotivstation vid Charlottenberg,
varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000
kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Den nuvarande lokomotivstationen vid Charlottenberg kan icke mottaga
lokomotiv av de nyare typer, som äro avsedda att komma till användning
efter höjandet av trafikkapaciteten å linjen Laxå—Charlottenberg.
För ett snart utförande av ny lokomotivstation talar det skälet,
att genom vidtagande av moderna anordningar vid densamma avsevärda
besparingar i driften kunna vinnas.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetet
med uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg, varför
kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000 kronor,
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 44 föreslagit riksdagen att för
uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 290,000 kronor.
Riksdagen, som funnit tillräckliga skäl vara anförda för ifrågavarande''
anläggning, har för uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna
och Gällivare för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 290,000
kronor.
46:o) I punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens behov vid
Krylbo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet beräknas numera. kostnaden
för ifrågavarande arbeten sammanlagt komma att uppgå till 575,000
kronor mot vid 1917 års riksdag beräknade 415,000 kronor. Då för
ändamålet av nämnda års riksdag beviljats ett anslag av 290,000 kronor
samt Eders Kungl. Maj it a tilläggsstat för 1918 äskat 85,000 kronor,
skulle med det för 1919 begärda anslaget anläggningen kunna fullbordas.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 käft. (Nr 434.) 3
2630 1 8
18
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetet med
uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
47:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 4G föreslagit riksdagen att för
utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 449,000 kronor.
Ifrågavarande anslag är avsett dels för mindre tillbyggnader av
lokomotivstallarna i Laxå, Söderhamn, Långsele och Vännäs, dels för
tillbyggnad av den nya lokomotivstationen i Mjölby, dels ock för anordningar
för förbättrad driftsekonomi vid en del äldre lokomotivstationer.
Riksdagen har för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar
vid vissa lokomotivstationer för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 449,000 kronor.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreSlagit riksdagen att till utförande
av arbeten vid driftverkstäder för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 75,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till utförande av anläggningar
vid driftverkstäder för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 75,000
kronor.
49:o) I punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
husbyggnader för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,268,900
kronor, därav 1,148,900 kronor att utgå av lånemedel.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte
för husbyggnader vid statens järnvägar anslå följande belopp nämligen:
för boställshus...................................................................
)) manskaps- och överliggningshus..........................
» stationshusbyggnader ................................................
)) godsmagasinsbyggnader...........................................
» beredande av tvårumslägenheter åt den lägst
avlönade tjänstemannagruppen av den ordinarie
statsbanepersonalen....................................
» anordnande av tvättstugor till vissa boställs
h
a vare.......................................................................
» övriga husbyggnader ................................................
kronor 2,489,700: —
» 379,800: —
» 467,500: —
» 191,200: —
» 70,000: —
» 50,000: —
»_213,500: —
Summa kronor 3,861,700: —
samt att av detta sistnämnda summabelopp 2,000,000 kronor måtte upptagas
å tilläggsstat för år 1918 för att redan under år 1918 kunna
Riksdagens skrivelse Nr 434.
19
göras tillgängliga, ävensom att resten 1,861,700 kronor måtte anvisas
såsom reservationsanslag för år 1919.
Järnvägsstyrelsen kar gjort framställning om anvisande för husbyggnader
av ett belopp å sammanlagt 4,445,900 kronor, varav 2,000,000
kronor att tagas i anspråk under år 1918. I avseende å sistnämnda post
har Eders Kungl. Maj:t ej vidtagit någon ändring. Nedsättningen i det
sammanlagda anslagsbeloppet för åren 1918 och 1919 hänför sig förutom
till boställshus, för vilka Eders Kungl. Maj:t upptagit ett belopp av
1,896,900 kronor, till manskaps- och överliggningshus, stationshusbyggnader
samt gruppen »övriga husbyggnader». Berörda motion innebär,
att anslagsbeloppet för boställshus skulle höjas till det av järnvägsstyrelsen
föreslagna beloppet, men ifrågasätter i övrigt icke någon ändring
i Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för husbyggnader för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 1,861,700 kronor.
50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 49 framlagda
förslag har riksdagen för anordnande av skenfria vägkorsningar
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
51:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 50 föreslagit riksdagen att för
anordningar för beredande av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar
och å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna
för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förevarande anslag är avsett
för utförande av förstärkningsarbeten å kajerna i Stugsund och Sundsvall
i och för uppställning av kollossningskranar.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordningar för beredande
av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar och å bränslestationer
samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 125,000 kronor.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggande
av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande
av kabelarbeten för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 440,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål anvisades av 1917 års riksdag ett anslagsbelopp
av 638,000 kronor. På grund av de inträdda ytterligare prisstegringarna
å de materialier, som erfordras för förevarande anläggningar,
torde, även med hänsyn tagen till det å tilläggsstat för år 1918
äskade anslaget för ändamålet å 200,000 kronor, icke kunna göras någon
nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t nu begärda anslaget.
20
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Riksdagen har fördenskull för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar
samt för utförande av kabelarbeten för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 440,000 kronor.
53:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag
har riksdagen för utförande av elektriska belysningsanläggningar för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 154,000 kronor.
54:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande
av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har för åren 1917 och
1918 anvisats respektive 800,000 och 1,000,000 kronor. Av innevarande
riksdag äskas för ändamålet sammanlagt 1,500,000 kronor, varav 500,000
kronor å tilläggsstat för år 1918. Med hänsyn till trafiksäkerhetens
krav torde emellertid någon reducering av Eders Kungl. Maj:ts äskanden
icke böra ske.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av växeloch
signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
55:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 54 framställda
förslag har riksdagen för fortsättande av arbetena med elektrifiering
av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
56:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av
dess trafikkapacitet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Redan vid avgivandet av förslag om statsinköp av Mora—Vänerns
järnväg år 1916 framlade järnvägsstyrelsen tvenne alternativa planer för
höjande av trafikförmågan å ifrågavarande bandel. Någon bestämd
ståndpunkt till dessa planer intogs emellertid icke vare sig av Eders
Kungl. Maj:t eller riksdagen. Det nu framlagda förslaget åsyftar dels förstärkande
av spåröverbyggnaden genom ökning av slipersantalet samt
utbytande och förstärkande av broöverbyggnaderna, vilka arbeten äro
avsedda att utföras med till järnvägsstyrelsens disposition stående medel,
dels ock utvidgning av bangårdarna, förbättring av kol- och vattenstationer
samt telefon- och telegrafväsendet ävensom uppförande av en
del boställshus och stationsbyggnader. Kostnaderna för de arbeten, som
äro avsedda att utföras med anslagsmedel, hava beräknats till sammanlagt
1,310,000 kronor, varav 800,000 kronor äskats å tilläggsstat för
år 1918.
‘21
Riksdagens skrivelse Nr 4.14.
Mot förevarande förslag, som bl. a. skulle möjliggöra ett avlastande
av trafiken å den hårt ansträngda bandelen Bollnäs Krylbo genom dess
överförande å linjerna Bollnäs—Mora—Kristinehamn och som skulle
medföra avsevärda driftkostnadsbesparingar genom användande av moderna
lokomotivtyper, har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av vissa
arbeten för ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn Mora
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
o7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 56 framlagda
förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med ordnande
av brandväsendet vid statens järnvägar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
58:o) I punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1919 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
För åren 1916—1918 har för nu ifrågavarande ändamål anvisats
respektive 650,000 kronor, 800,000 kronor och 1,000,000 kronor. _ Utöver
det å 1919 års stat begärda anslaget har Eders Kungl. Maj:t av innevarande
riksdag å tilläggsstat för år 1918 äskat ett anslag för ändamålet
av 250,000 kronor. Såsom förklaring till stegringen i anslagsäskandena
har järnvägsstyrelsen framhållit dels de jämsides med trafikens ut veckling
framkommande ökade kraven på medel för hastigt påkommande
behov, vilka med trafikökningen med varje år bliva allt större och i
regel äro av den natur, att de icke kunna uppskjutas, dels penningvärdets
fall. På grund av dessa omständigheter har riksdagen icke haft
något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande anslag hädanefter
må anlitas för utförande av sådana mindre nybyggnadsarbeten, varför
kostnaderna belöpa sig till högst 15,000 kronor mot förut stadga e
10,000 kronor. Häremot har departementschefen, med hänsyn till de
ökade arbets- och materialpriserna, ej funnit anledning till erinran. Riksdagen
delar ock denna departementschefens uppfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 58 föreslagit riksdagen
att till täckande av brist, som uppkommit å vissa till^utförande av nya
bvggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade
anslag, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 1,400,000 kronor.
-- Riksdagens skrivelse Nr 434.
Beträffande det förhållandet att arbeten, för vilka av 1913_1915
års riksdagar beviljats medel, ännu ej färdigställts och i vissa fall ej ens
påbörjats, har riksdagens vederbörande utskott inhämtat, att den allmänna
anledningen härtill varit, att i och med de förhållanden, som inträdde
med krigsutbrottet och som medförde alltjämt stegrade materialpriser,
till en början hos järnvägsstyrelsen uppstod viss tvekan, huruvida
ursprungligen tänkt material i vissa konstruktioner borde bibehållas
eller ersättas med andra, som vid tidpunkten ifråga visade sig pris•
^''raV följande utrednings- och konstruktionsarbeten hava
n?e, örf viss tidsutdrägt, varjämte även svårigheten att anskaffa materiell
haft inflytande å arbetenas fördröjande.
„ ^ed anledning av vad riksdagens vederbörande utskott erfarit angaende
orsakerna i övrigt till att vissa anläggningar ännu ej färdigställts,
vill riksdagen framhålla, att innan krav om anslag föreläggas
riksdagen, frågorna så vitt möjligt böra vara så beredda, att ej anläggningarnas
påbörjande behöver uppskjutas på grund av nödvändigheten
av att fullständiga utredningsarbetet. Under de på senare år rådande
konjunkturerna har givetvis av sådan anledning uppkommet dröjsmål med
byggnadsarbetenas igångsättande bidragit till, att kostnaderna kommit
att överstiga vad som ursprungligen beräknats.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för täckande av den å samtliga nu ifrågavarande anslag uppkomna
bristen för år 1919 anvisa ett anslag å 4,281,000 kronor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan 1918 av tillgängliga medel
utanordna 2,500,000 kronor. Departementschefen har emellertid funnit
överskridandena vara av den omfattning, att bristens ersättande lämpligen
borde fördelas på 3 år, samt ansett, att av behövliga tilläggsanslag
1,400,000 kronor borde anvisas å tilläggsstat för 1918 och 1,400 000
kronor äskas för år 1919.
\id det förhållandet att med en del av ifrågavarande arbetens utförande
torde komma att något anstå, har riksdagen ej haft något att erima
mot den av departementschefen förordade uppdelningen av tillläggsanslagen
ifråga.
Då för åtgärder till förhindrande av störningar i svagströmsledningar
vid riksgränsbanan särskilt anslag beviljades av 1917 års riksdag, synes
ör den del av bristen, som hänför sig till detta anslag, särskilt tilläggsanslag
böra uppföras å 1919 års stat.
. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till täckande av
brist,. som uppkommit å vissa till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, för år
Riksdagens skrivelse Nr 4H4.
23
1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,325,000 kronor, dels till täckande
av brist, som uppkommit å det av 1917 års riksdag för vidtagande av
åtgärder för undvikande av störningar i svagströmsledningar vid bandelen
Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget, för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 75,000 kronor.
60:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att till
fortsättning av statsbanan Sveg—Brunfio för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.
Ifrågavarande anslagsäskande innebär ett överskridande av de ursprungliga
kostnadsberäkningarna med 123,000 kronor. Denna merkostnad
har sin grund i beslutet om banans framdragande mellan Sveg och
Asarne enligt den s. k. Tvärhoanlinjen. Beträffande de ytterligare kostnader
för banbygget, som äro att förvänta på grund av stegringar i
material- och arbetspriserna, hava några beräkningar ännu icke framlagts.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att handelskamrarna i Stockholm
och Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare
gjort framställning om, att en forcering av banbygget mellan Sveg och
Asarne måtte vidtagas, varvid ifrågasatts, att arbetena skulle bedrivas
i den omfattning, att bandelen kunde vara fullbordad under förra hälften
av år 1918. Såsom huvudsakligt skäl för denna hemställan hava handelskamrarna
anfört, att härmed skulle tidigare vinnas en andra linje
upp till mellersta Norrland, varigenom skulle möjliggöras en avlastning
av den tungt belastade bandelen Krylbo—Bräcke ävensom lättnad överhuvud
i trafiken på mellersta Norrland och på Trondhjem.
Järnvägsstyrelsen, som, med hänsyn såväl till de högst avsevärda
kostnadsökningar en forcering av banbygget, även i mindre omfattning,
skulle medföra som till svårigheterna att anskaffa byggnadsmaterial och
arbetskraft, icke kunnat tillstyrka den gjorda framställningen, har med
styrka betonat angelägenheten av, att banbyggnaden mellan Sveg och
Brunfio trots alla därmed förknippade svårigheter bedrives åtminstone i
överensstämmelse med de planer, som därför tidigare uppgjort, eller så,
att den återstående bansträckan Sveg—Asarne kan vara färdig att öppnas
för trafik under senare delen av år 1919.
Ehuru livligt behjärtande det utav handelskamrarna framförda önskemålet
rörande arbetets forcering, har departementschefen, på de skäl järnvägsstyrelsen
häremot anfört, icke funnit sig kunna tillstyrka åtgärder i
dylik riktning. Då riksdagen delar denna departementschefens uppfattning,
har riksdagen emellertid i anslutning till järnvägsstyrelsens nyss
återgivna uttalande velat framhålla önskvärdheten därav, att bandelen
Sveg—Asarne kan öppnas för trafik under år 1919.
24
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Riksdagen har till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år
1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.
61:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 60 framställda
förslag har riksdagen till fortsättande av statsbanan Sveg—Hede
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
62:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,900,000
kronor.
Enligt den plan för nya statsbanebyggnader i Norrland, vilken framlades
för nästlidet års riksdag skulle inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare bliva färdig år 1924. Med de jämkningar, som betingats av
riksdagens beslut att framdraga banan över Kasker i stället för såsom
i byggnadsplanen förutsattes, över Avaviken, skulle utöver de för åren
1917 och 1918 beviljade anslagen om respektive 3,500,000 kronor och
4,000,000 kronor erfordras ytterligare 22,650,000 kronor att fördelas på
åren 1919—1924 med respektive 4,500,000 kronor för ett vart av åren
1919—1922, 4,200,000 kronor för år 1923 och 450,000 kronor för år
1924. Dessa belopp voro emellertid beräknade efter de före kristidens
början år 1914 rådande arbets- och materialpriser. Med den oerhörda
stegring av nämnda priser, som sedan dess ägt rum, erfordras, enligt
vad av järnvägsstyrelsen verkställd utredning visar, för arbetenas bedrivande
enligt den ursprungliga planen för år 1919 ett anslag å ej
mindre än 11,750,000 kronor, därav 4,150,000 kronor belöpa å de arbeten,
som beräknats skola utföras med de för åren 1917 och 1918 beviljade
anslagen. Av sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag
3,500,000 kronor böra utgå redan under år 1918.
Departementschefen har, under uttalande, att det är särdeles önskvärt,
att inlandsbanan blir färdig inom den tid som förut ifrågasatts,
med hänsyn till den nuvarande finansiella situationen och de stora anspråk,
som i övrigt ställas på statskassan för statens järnvägars räkning,
funnit sig nödgad föreslå en nedsättning av järnvägsstyrelsens anslagsäskande
till 5,900,000 kronor, varav 2,000,000 kronor äskats å tilläggsstat
för år 1918.
Riksdagen har till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 3,900,000 kronor.
63:o) I punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919
anvisa att utgå av lånemedel ett reservationsanslag av 1,950,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 434.
25
Enligt utredningen i ärendet har järnvägsstyrelsen beräknat, att för
fullgörande av den förut uppgjorda byggnadsplanen för banan skulle,
med hänsyn till de nu gällande priserna, det för år 1918 beviljade anslaget
1,000,000 kronor behöva höjas med 500,000 kronor och det för
år 1919 avsedda anslaget 1,300,000 kronor böra ökas med 050,000 kronor.
I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag har nämnda belopp 500,000
kronor av Eders Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1918.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena å
statsbanan Eorsmo—kloting för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
1,950,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, erfordras för arbetenas bedrivande
å banan Hällnäs—Stensele under år 1919 ett 50 % högre anslag
än tidigare, med utgångspunkt från de under år 1914 rådande arbetsoch
materialpriser, beräknats.
Riksdagen har för påbörjande av statsbanan Hällnäs—Stensele för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
65:o) I punkten 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
påbörjande av arbetena å statsbanan Umeå—Holm&und jämte förbindelsespår
till en blivande hamn utanför Holmsund dels medgiva överförande
från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad till nu ifrågavarande banbyggnad
av 85,000 kronor, dels ock för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
Jämväl för nu ifrågavarande handel beräknas numera arbetenas bedrivande
enligt 1917 års byggnadsplan medföra en merkostnad av 50 %
av det ursprungligen för år 1919 beräknade anslagsbeloppet, 180,000
kronor, eller sålunda 90,000 kronor. Då å de av riksdagen beviljade
anslagsmedel för banbyggnaden Vännäs—Umeå förefinnes ett överskott
å 85,000 kronor, som föreslagits skola tagas i anspråk för nu ifrågavarande
bana, skulle emellertid anslaget för år 1919 ej behöva ökas med
mera än 5,000 kronor utöver det i 1917 års plan upptagna beloppet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetena å
statsbanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår till en blivande hamn
utanför Holmsund dels medgivit överförande från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad
till nu ifrågavarande banbyggnad av 85,000 kronor; dels
ock för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 65 föreslagit riksdagen dels medgiva,
att till täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de till utBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 160 höft. (Nr 434.) 4
2680 18
26
Riksdagens skrivelse Nr 434.
förande av statsbanan Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma
anslag överföras från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000
kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000
kronor; dels ock, under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt
upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp
av 3,000 kronor, för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan
Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av 52,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om sättet för täckande av den
brist om 70,000 kronor, som på grund av de ökade arbets- och materialprisen
uppstått vid ifrågavarande banas anläggning, vartill av 1914 års
senare riksdag anvisats ett anslag av 435,000 kronor, har riksdagen icke
haft något att erinra. Vad den ifrågasatta hållplatsen angår, skulle densamma
medföra avsevärda fördelar såväl för domänstyrelsen vid förvaltningen
av statens kring banan belägna skogar som ock för ortsbefolkningen,
vadan riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
jämväl i denna del.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att till
täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de för utförande av statsbanan
Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma anslag överföras
från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000 kronor och från
anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000 kronor; dels ock
under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt upplåtes samt
att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp av 3,000 kronor,
för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan Dagarn—Hultebo
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 52,000 kronor.
67:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas
angående förvärvande för svenska statens räkning av Orsa—Svegs
järnväg, för ändamålet beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
för år 1919 av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1918 avlåten
proposition, nr 149, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet
angivna huvudgrunder för förvärvande för svenska statens
räkning av Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen
Orsa—Sveg, för inköp av nämnda järnväg under utgifter för kapitalökning
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 7,649,400 kronor,
därav 720,100 kronor att utgå av lånemedel; dels ock, under förutsätt
-
27
llihsdagens skrivelse Nr 4.14.
ning av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att i 1911) åi''8 riksstat
de bland inkomsterna under rubriken i anspråk tågna kapitaltillgångar
från allmänna järnvägslånef onden upptagna medel skola höjas
med 6,929,300 kronor.
Då riksdagen år 1916 fattade beslut om statsinlösen av Mora—
Vänerns järnväg, utgick riksdagen från att de i enskild ägo befintliga
bandelar, som förbunde nämnda järnväg och inlandsbanans sydliga del,
framdeles skulle förvärvas för statens räkning. Sedan bandelen Mora
Noret—Orsa numera med ingången av år 1918 införlivats i statsbanenätet,
återstår för sammanbindning med inlandsbanan endast den norr
om sistberörda handel belägna, till statsinköp nu föreslagna järnvägen
Orsa—Sveg.
Vad angår den preliminärt överenskomna köpeskillingen för järnvägen
ifråga, har denna beräknats efter samma grunder, som tillämpats
i avseende å förvärvet av bandelen Mora Noret—Orsa. Vid sådant
förhållande och då i övrigt intet synes vara att erinra mot de föreslagna
grunderna för inköpet, har riksdagen ansett sig böra bifalla detsamma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels med godkännande
av i statsrådsprotokollet över civilärenden den 8 mars 1918 ‘angivna
huvudgrunder för förvärvande för svenska statens räkning av Orsa
Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa—Sveg, för inköp
av nämnda järnväg under titel »utgifter för kapitalökning» för år
1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,649,400 kronor; dels ock beslutat,
att i 1919 års riksstat de bland inkomsterna under rubriken i anspråk
tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden upptagna
medel skola höjas med 6,929,300 kronor.
68:o) I punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och
för blivande dubbelspåranordningar, för år 1919 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas, att järnvägsstyrelsen hemställt
om ett anslag för ifrågavarande ändamål av 1,000,000 kronor, varav
500,000 kronor i förskott för år 1918. De av Eders Kungl. Maj:t sammanlagt
äskade anslagen 800,000 kronor, varav 400,000 kronor uppförts
å tilläggsstat för år 1918, uppgå till samma belopp, som för ändamålet
uppförts å 1918 års riksstat.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp av mark, som erfordras
för utvidning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbel
-
28 Riksdagens skrivelse Nr 434.
spåranordningar, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000
kronor.
69:o) Eders Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen att till anskaffande
av rullande materiell vid statens järnvägar för år 1919 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 15,100,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har ansett, att anskaffningen av rullande materiel
under år 1919 borde — inberäknat den materiel, som är avsedd att ersätta
försliten sådan — omfatta 29 ånglokomotiv, 5 elektriska lokomotiv, 153
person-, post- och resgodsvagnar, 1,000 godsvagnar samt 135 malmvagnar.
Kostnaden för denna materiel bar beräknats till 23,000,000 kronor, varvid
förutsatts ungefär samma priser, som vid senaste beställning i börj an
av år 1917. Av berörda belopp bar järnvägsstyrelsen beräknat kunna
disponera 6,000,000 kronor från statens järnvägars förnyelsefond. Utöver
de 17,000,000 kronor, som alltså skulle behöva utgå av anslagsmedel
bar järnvägsstyrelsen gjort framställning om anvisande av ett till—
läggssanslag å 100,000 kronor för anskaffning av de fyra elektriska malrntågslokomotiv,
för vilka riksdagen åren 1913 och 1914 beviljat sammanlagt
600,000 kronor samt 1916 års riksdag anvisat ett tilläggsanslag
å 240,000 kronor. Behovet av det ytterligare tilläggsanslaget är betingat
därav, att kristiden omöjliggjort leverans i beräknad tid av åtskilliga
till lokomotiven erforderliga delar, vilket medfört, att kostnaden
för lokomotivens färdigställande blivit betydligt ökad genom den prisstegring,
som under den sålunda förlängda byggnadstiden alltjämt pågått.
Mot järnvägsstyrelsens sistnämnda förslag har departementschefen
icke haft något att erinra. Vad åter angår det för nyanskaffning av
materiel begärda beloppet bar departementschefen funnit sig nödgad
att med hänsyn till statsbudgetens ställning förorda en nedsättning- till
15,000,000 kronor. 6
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat äro de priser
å rullande materiel, med vilka man för närvarande måste räkna, avsevärt
högre än de, som legat till grund för järnvägsstyrelsens anslagsberäkning.
. Riksdagen vill emellertid uttala den förhoppningen, att med beställningen
av ifrågavarande materiel skall kunna åtminstone i viss utsträckning
anstå, till dess gynsammare prisförhållanden inträda.
Riksdagen har till anskaffande av rullande materiel vid statens
järnvägar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 15,100,000
kronor.
70:o) I punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
år 1919 anvisa dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett reser
-
Riksdagens skrivelse Nr 434.
29
vationsanslag av 2,100,000 kronor dels ock för ökat förlag vid samma
järnvägar ett förslagsanslag, högst 3,000,000 kronor.
Av det anslag, som äskats för nya inventarier, avses tillhopa
900.000 kronor för inköp av en del större och dyrbarare maskiner vid
verkstäderna och för kolemottagning vid importhamnarna, vilka maskiner
till största delen beräknats kunna anskaffas med anlitande av tidigare
för ändamålet anvisade anslag, men på grund av de oerhörda prisstegringarna
ej kunnat erhållas för de sålunda beviljade medlen.
Återstående summan, 1,200,000 kronor eller samma belopp, som nästlidet
år beviljats för nya inventarier, skulle användas för den löpande inventarieanskaffningen.
Mot förevarande förslag har riksdagen ej funnit
anledning till erinran.
Beträffande frågan om anslag till ökat förlag har departementschefen
anfört, att de senaste årens erfarenhet visat, att den sparsamhet,
som iakttagits vid tillgodoseendet av statens järnvägars behov av förlagskapital,
icke medfört någon fördel ur statsfinansiell synpunkt. Då
nämligen detta behov ovillkorligen måst tillgodoses, har järnvägsstyrelsen
nödgats bereda sig rörelsekapital dels genom användande av för andra
ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel, dels ock därigenom,
att trafiköverskottsmedel, som bort redovisas efter månadsboksluten,
en längre tid innehållits. Uppenbart bliva, yttrar departementschefen,
genom dylika förfaringssätt statsjärnvägarnas anspråk på statskassan
lika stora, som om ett tillräckligt kassaförlag anslagits.
Det synes riksdagen i likhet med departementschefen, att en avveckling
av förskotts väsendet jämväl på nu ifrågavarande område bör
äga rum; och har riksdagen fördenskull icke funnit sig böra vidtaga
någon nedsättning vare sig i det anslag för ökat förlag vid statens
järnvägar, som äskats å 1919 års riksstat, eller i det anslagsbelopp för
samma ändamål av 11,000,000 kronor, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit
skola uppföras å tilläggsstaten för år 1918.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för år 1919 anvisat dels
för njm inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag av
2.100.000 kronor; dels och för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,
högst, 3,000,000 kronor.
D. Statens vattenfallsverk.
7 Ro) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 70 beträffande statens vattenfallsverk
föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena med Söder
-
30
Riksdagens skrivelse Nr 434.
tälje kanals ombyggnad för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett
reservationsanslag av 1,700,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse
med den år 1916 upprättade planen för kanalombyggnadens genomförande.
Emellertid har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande för
år 1919 av 2,400,000 kronor, därav 400,000 kronor redan under år
1918 skulle tagas i anspråk för att bereda fyllnad i sistnämnda års
anslag för ändamålet. För år 1918 har nämligen av 1917 års riksdag i
enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisats ett anslag
av 600,000, medan vattenfallsstyrelsen ansett ett anslag av 1,000,000
kronor vara erforderligt.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott från vattenfallsstyrelsen
inhämtat, skulle det för arbetenas planmässiga bedrivande vara av stor
betydelse, om av det utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet för
år 1919 berörda 400,000 kronor kunde göras tillgängliga redan under år
1918. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett, att sistnämnda belopp
bör uppföras å tilläggsstat för år 1918 och anslaget för år 1919
alltså nedsättas till 1,300,000 kronor.
Riksdagen, som i särskild skrivelse anmäler sitt beslut om uppförande
å 1918 års tilläggsstat av anslag för ändamålet, får alltså härmed anmäla, att
riksdagen för fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.
72:o) I punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
fullbordande av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1919
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Av utredningen i ärendet inhämtas, att kostnaden för verkställande av
Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad torde komma att med omkring
1.200.000 kronor överskrida det belopp, som vattenfallsstyrelsen vid dess
på hösten år 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet beräknat, eller
10.120.000 kronor. Orsaken härtill är främst att söka i de oerhört ökade
materialprisen. Trots det för normala förhållanden höga tilläggsanslag,
som sålunda visat sig behövligt, kommer, enligt vad vattenfallsstyrelsen
uppgivit, kraftstationens tredje utbyggnad att tack vare de höga pris,
som kunnat erhållas för den energi, varom avtal under senaste tiden
träffats, bliva en för staten förmånlig affär.
Riksdagen har för fullbordande av tredje utbyggnaden av Trollhätte
kraftstation för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande
av första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för
Riksdagens skrivelse Nr 434. 31
år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 2,550,000
kronor.
På grund av den snabba utvecklingen av efterfrågan på elektrisk
energi i trakten av Göta älv bär vattenfallsstyrelsen beräknat, att krafttillgången
vid Trollhättan efter fullbordandet av tredje utbyggnaden av
kraftstationen därstädes icke kan tillgodose behovet under mer än omkring
tre år framåt. En fortsatt utvidgning av kraftstationen i Trollhättan
anses emellertid icke lämpligen kunna vidtagas, förrän en reglering
av Vänern kommit till stånd, vilket icke beräknas ske inom de
närmaste åren. För ökande av krafttillgången inom ifrågavarande område
måste fördenskull ettdera av fallen vid Vargön eller Lilla Edet
utbyggas. Av utredningen synes tydligt framgå, att fallet vid Lilla
Edet härvid i första hand bör komma i fråga.
Med de före världskriget gällande enhetspriserna hava anläggningskostnaderna
för första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,
som avsetts erhålla en total installerad effekt av normalt 26,500 turbinhästkrafter
eller omkring 18,000 kilowatt, beräknats till 6,500,000 kronor.
Med tillämpning av arbets- och materialprisen under år 1917 skulle utbyggnaden
komma att draga en kostnad av 13,300,000 kronor.
På grund av den synnerligen höga utbyggnadskostnaden har väl
riksdagen ansett ett uppskov med påbörjandet av kraftstationsanläggningen
vara i hög grad önskvärt. Riksdagen har emellertid icke funnit
ett sådant uppskov tillrådligt, i första hand med hänsyn därtill att
varje avbrott i utvecklingen av statens tillhandahållande av elektrisk
kraft bör såvitt möjligt förebyggas. För ett omedelbart påbörjande av
anläggningen talar vidare den omständigheten, att det med all sannolikhet
icke är möjligt för staten att, sedan nu gällande arrendeavtal med
Lilla Edets pappersbruk den 10 juni 1918 utgått, på någorlunda tillfredsställande
ekonomiska villkor åter utarrendera pappersbruket och
därtill hörande vattenfall, åtminstone på kort tid. Dessutom bör ej ringa
avseende fästas därvid, att igångsättandet av byggnadsarbetena vid Lilla
Edet skulle bereda fortsatta arbetstillfällen åt en avsevärd del av den
skolade stam av arbetsbefal och arbetare, som blir ledig vid det snart
förestående avslutandet av arbetena å ombyggnaden av Trollhätte kanal
samt tredje utbyggnaden av kraftstationen i Trollhättan.
Under nu angivna förhållanden har riksdagen funnit sig böra bevilja
anslag för utbyggnadens påbörjande.
De medel Eders Kungl. Maj:t nu begärt av riksdagen — förutom anslaget
å 1919 års stat jämväl 700,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 —
32
Riksdagens skrivelse Nr 434.
äro avsedda för igångsättande av de för anläggningen erforderliga vattenbyggnaderna,
vilkas utförande drager längsta tiden och beträffande
vilka kostnaderna stigit i mindre grad än beträffande den maskinella
utrustningen. Med hänsyn till de stora anslagskrav, som för statens
vattenfallsverks räkning framlagts, samt de för närvarande uppdrivna
prisen har departementschefen ansett det tillsvidare böra anstå med anvisande
av medel för den maskinella utrustningen. Riksdagen delar denna
departementschefens uppfattning. Därest det för anläggningens fullbordande
inom beräknad tid skulle befinnas nödvändigt att redan under år
1919 beställa vissa maskiner, torde, på sätt departementschefen ock
ifrågasatt, anslag härför kunna anvisas å tilläggsstat för nämnda år.
I enlighet med vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla
Edet för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.
74:o) I punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation för år
1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 925,000 kronor för
påbörjande av en andra utbyggnad av Porjus kraftstation var avsett
för insättande i stationen av turbin till ett nytt sjätte aggregat och för
vissa därav betingade byggnadsarbeten. I anslaget ingick sålunda icke
kostnaden för generator och övrig elektrisk utrustning.
Det nu begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade
500,000 kronor äro avsedda för bestridande av sistnämnda kostnad. Anslagsberäkningen
vilar på den förutsättningen, att kraften från det sjätte
aggregatet skall levereras å annan plats än Porjus, varför erfordras vissa
transformatorsanordningar, som betinga en kostnad av omkring 300,000
kronor.
Då all sannolikhet föreligger för, att kraften från ifrågavarande
aggregat kommer att levereras å annan ort än Porjus, har riksdagen ej
haft något att erinra mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för fortsättande av andra
utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
å 500,000 kronor.
75:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma
att avlåtas, till utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning
i Lule älv för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 434.
33
Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april
1918 avlåten proposition, nr 315, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,
att dels för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid
Harsprånget bevilja å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av
500.000 kronor och för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande av de av 1913 års riksdag
beslutade arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av
300.000 kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Den första utbyggnad av en kraftstation vid Harsprånget, för vars
påbörjande medel äskas i den föreliggande propositionen, är avsedd för
5 maskinenheter jämte reservenhet, motsvarande en effekt av 87,500
kilowatt. Efter den reglering av Stora Lule älv, till vilken medel jämväl
nu äskas, beräknas kraftstationen, inräknat reserv, kunna utföras
för 11 enheter om tillhopa 192,500 kilowatt. Kostnaden för den första
utbyggnaden av kraftverket vid Harsprånget, inberäknat två tredjedelar
av kostnaden för berörda vattenreglering — återstående tredjedel har
ansetts böra belasta Porjus kraftverk — har med användande av 1913
års priser beräknats till 35,500,000 kronor samt vid tillämpning av nu
rådande priser uppskattats till 75,000,000 kronor. Beträffande den fortsatta
utbyggnaden av kraftverket föreligga inga beräkningar, men i
likhet med vad i allmänhet är fallet vid kraftverksanläggningar, torde
denna bliva relativt mindre kostsam, enär å den första utbyggnaden
nedlagda arbeten, såsom för dammbyggnad o. dyl. kunna tillgodogöras
vid en senare utbyggnad.
På grund av de högst betydande kostnader, varom här är fråga,
och med hänsyn till det nu rådande statsfinansiella läget har riksdagen
icke kunnat undgå att hysa stor betänksamhet mot att nu bevilja
medel för påbörjande av kraftstation vid Harsprånget. Då riksdagen
likväl funnit sig böra bifalla förslaget, har detta skett av följande skäl.
Intet tvivel kan råda därom, att Harsprånget inom en snar framtid
bör utbyggas för alstrande av elektrisk kraft. Beslutas kraftverksanläggningen
nu, har man säkerhet för, att den frambringade kraften
kommer att vinna omedelbar avsättning för ändamål, som det är av stort
allmänt intresse att befordra. Bland kraftspekulanterna märkes särskilt
det i statsrådsprotokollet omnämnda aktiebolaget Elektrosalpeter, som,
därest option kunde erhållas å viss kraft från Harsprånget, torde komma
att avstå från bolaget enligt kontrakt med staten tillförsäkrad kraftleverans
från Trollhätte kraftverk. Härigenom skulle vid Trollhättan en
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 höft. (Nr 434.) 5
2630 18
34
Biksdagens skrivelse Nr 434.
högst värdefull kraftmängd, varöver för närvarande icke kan fritt förfogas,
komma till ekonomiskt fördelaktig användning. Till följd av
den stora omfattningen av anläggningarna vid Harsprånget är det av
betydelse, att arbetena snart kunna påbörjas, på det att en dyrbar forcering
må kunna undvikas, därest kraftbehovet framdeles skulle bliva
trängande. Med de av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen kunna
de arbeten, som taga längst tid, anordnas på lämpligt sätt. Det bör
härvid uppmärksammas, att de anläggningar, som först skola komma
till utförande, äro sådana, som antingen utgöra ett avslutat helt eller
med vilkas fullföljande kan anstå någon tid, för det fall att på grund
av statsfinansiella skäl ett avbrott i arbetet skulle visa sig nödvändigt.
Med hänsyn till samtliga nu berörda förhållanden har riksdagen
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om kraftverksanläggningens
påbörjande.
Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för Stora Lule älvs
reglering har riksdagen ävenledes ansett sig böra bifalla.
I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen beträffande de för
nästkommande år äskade anslagen anmäla, att riksdagen dels för påbörjande
av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget för år
1919 beviljat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; dels ock för år
1919 anvisat för fullbordande av de av 1913 års riksdag beslutade arbeten
för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av 300,000
kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
76:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för en tredje utbyggnad av Västerås ångkraftstation bevilja ett anslag
av 1,500,000 kronor samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag
anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp av 1,000,000 kronor.
Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att vattenfallsstyrelsen
beräknat, att avsättningen av prima kraft från Älvkarleby
kraftverk kommer att ökas i den grad, att ytterligare maskineri
erfordras inom ångkraftstationen år 1921, därest det då befintliga
behovet av prima kraft skall kunna tillgodoses. Det anslag, som
nu begäres, är avsett för anskaffande av det för tredje utbyggnaden
av Västerås ångkraftstation erforderliga maskineriet samt hälften
av det antal ångpannor, som ännu återstår att installera, för att
ångpanneanläggningen skall bliva fullt utbyggd. Emellertid är avsikten
ej att under alla förhållanden omedelbart påbörja utbyggnaden, ehuru
medel därför ansetts böra redan nu ställas till disposition. Beträffande
tidpunkten för arbetets igångsättande har departementschefen sålunda ut
-
Riksdagens skrivelse Nr 434.
35
talat, att till följd av de nu högt uppdrivna byggnadsplan tillbyggnaden
icke torde böra sättas i gång, förrän mera normala förhållanden
inträtt, såvida ej behov av prima kraft, vilka man icke utan allvarsam
skada kan underlåta att tillfredsställa, skulle nödvändiggöra annat förfaringssätt
samt de nya abonnenterna kunna betala sådana kraftpris, att
merkostnaderna vid anläggningens utförande bliva betäckta.
Då det synts riksdagen vara av vikt, att utvecklingen av avsättningen
av prima kraft säkerställes och då god avkastning kan förväntas
å det belopp, som behövs för ångkraftstationens tredje utbyggnad, har
riksdagen ansett sig böra bevilja det äskade anslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för en tredje utbyggnad
av Västerås ångkraftstation beviljat ett anslag av 1,500,000 kronor
samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av
1,000,000 kronor.
77:o) I punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
Såsom inhämtas av utredningen i ärendet beviljade 1917 års riksdag till
förlagskapital för anskaffande av bränsle för ångkraftstationen för Älvkarleby
kraftverk för år 1918 ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Det nu
för år 1919 begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade
250,000 kronor äro avsedda dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning
för kraftstationen, dels ock för anskaffande av erforderlig mängd
stenkol, varför kostnaden med nuvarande priser högst avsevärt överstiger
vad som tidigare beräknats.
Med bifall till förevarande framställning har riksdagen för ökning
av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
78:o) I en till riksdagen den 12 april 1918 avlåten proposition, nr 306,
har Eders Kungl. Maj:t, under hänvisning till propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
förbinda kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforseh, att till utförande
av regleringsarbeten vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen
enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag,
som jämlikt föreningens stadgar åligga ägare av vattenfall; dels till
36
Riksdagens skrivelse Nr 434.
bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten
under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 262,760 kronor, att utgå av lånemedel; dels för
fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till regleringsföreningen,
som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, under utgifter för kapitalökning för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 183,000 kronor, att likaledes utgå av
lånemedel; dels och, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1919
års stat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas, de under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna med 262,760 kronor och de, som
upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning», med 183,000 kronor.
Med hänsyn såväl till angelägenheten av att statens vattenfall i
Dalälven i möjligaste mån utnyttjas som till betydelsen ur allmän synpunkt
av att ifrågavarande sjöregleringsföretag kommer till stånd, vilket
i väsentlig mån torde vara beroende av om staten deltager i detsamma,
har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att, under iakttagande av de särskilda föreskrifter, som
Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda kronan, såsom
ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande Stall-, Nygårds- och
Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till utförande av regleringsarbeten
vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen enligt av Dalälvens
regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt
föreningens stadgar åligga ägare av vattenfall; dels till bestridande av
på staten belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 262,760 kronor; dels och för
fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till regleringsföreningen,
som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande
andelar i regleringskostnaden, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 183,000 kronor.
79:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen, punkt 77,
föreslagit riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde
komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad
av staten tillhörig vattenkraft och utförande av sjöregleringar för
år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april 1918
avlåten proposition, nr 305, under åberopande av propositionen bilagt
Riksdagens skrivelse Nr 434.
37
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels att för påbörjande av arbetena med en statens kraftstation
vid Motala för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor;
dels ock att för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor; båda
anslagen att utgå av lånemedel.
Genom riksdagens år 1917, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
därom framlagda förslag, fattade beslut om inköp för statens räkning av
vissa fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att på en hand hos
kronan samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan Vättern och
Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering av vattenavrinningen
i strömmen i sin helhet, torde få anses vara fastslaget, att
den i vattendraget samlade kraften bör av staten tillgodogöras genom
anläggande av en kraftstation.
Den nu föreslagna första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala
är avsedd att omfatta två maskinaggregat, vilka med tillgodogörande av
den nuvarande vattenavrinningen mellan Vättern och Boren beräknats
vartdera kunna avgiva omkring 3,500 kilowatt. Efter en reglering av
Vättern samt insättande vid en andra och en tredje utbyggnad av stationen
av ytterligare fem aggregat skulle den totala effekten bliva 28,000
kilowatt.
Den första utbyggnaden beräknas med nu rådande pris draga en
kostnad av 5,875,000 kronor. Denna kostnad är visserligen jämförelsevis
hög, men det är att märka, att stationen vid första utbyggnaden skulle
utföras med grundmurar och dammbyggnad för samtliga sju aggregat,
så att vid senare utbyggnader tämligen obetydliga byggnadsarbeten behöva
utföras. Medan den första utbyggnaden icke kan bliva räntabel, kan
därför, i den mån nya aggregat installeras, fullgod ränta å det nedlagda
kapitalet beräknas.
För att snarast möjligt påbörja första utbyggnaden av kraftstationen
ifråga talar den alltjämt oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från
Älvkarleby kraftverk, vilken icke kan tillfredsställas utan tillskott från
en ny kraftkälla inom den allra närmaste framtiden. Detta krafttillskott
kan lämpligast erhållas från kraftstationen vid Motala. Framhållas må
härvid särskilt, att den kraftleverans av 3,333 kilovatt, som staten har
att lämna till Motala ströms kraftaktiebolag såsom köpeskilling för de
av bolaget inköpta fallandelarna mellan Vättern och Boren och som
skall taga sin början senast den 1 november 1919, skall, innan kraftverket
vid Motala blir färdigt, tillhandahållas av Ålvkarlebynätet, vilket
på grund av det störa ledningsavståndet ej kan ske utan avsevärda överföringsförluster.
38
Riksdagens skrivelse Nr 434.
Med hänsyn till nu berörda förhållanden samt övriga fördelar, som
skulle stå att vinna genom kraftstationsanläggningen, har riksdagen ansett,
att medel för påbörjande av första utbyggnaden böra beviljas i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. I anslutning till vad
departementschefen i ärendet uttalat vill riksdagen emellertid framhålla, att
åtgärder för anskaffande av maskinella anordningar för den blivande
kraftstationen under nuvarande prisläge icke böra vidtagas.
Vad därefter angår frågan om vidtagande av förberedande åtgärder
för Vänerns reglering ger utredningen i ärendet vid handen, att genom
en dylik reglering vattenkraften i Göta Älv skulle kunna betydligt ökas
och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas. Innan arbetena på
denna reglering kunna påbörjas, erfordras emellertid vidlyftiga förberedande
undersökningar, som av vattenfallsstyrelsen beräknats betinga en
kostnad av 400,000 kronor.
Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas
ur Göta Älv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk
för den hastigt växande industrien och andra avnämare i västra Sverige,
torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan nu
böra anvisas. Riksdagen har därför intet att erinra mot det av Eders Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet, 300,000 kronor, än att, då arbetena i fråga
delvis redan igångsatts samt äro avsedda att under den närmaste tiden
bedrivas i vidgad omfattning, 100,000 kronor torde — såsom vattenfallsstyrelsen
föreslagit — böra anvisas å tilläggsstat för år 1918 samt
200,000 kronor böra uppföras å 1919 års riksstat.
I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen beträffande de för
nästkommande år äskade anslagen anmäla, att riksdagen anvisat dels för
påbörjande av arbetena med en statens kraftstation vid Motala för år
1919 ett reservationsanslag av 700,000 kronor; dels ock för utförande av
förberedande åtgärder för Vänerns reglering å 1919 års riksstat ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
80:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 78 föreslagit riksdagen att medgiva,
att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet
kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Eders
Kungl. Maj:t beslutas till, utöver den av 1917 års riksdag medgivna
summan å 5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor;
samt att av sistnämnda två belopp å tillhopa 8,000,000 kronor för år
1919 såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, anvisa 2,000,000
kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 434.
3‘J
1917 års riksdag medgav, att inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordrades
för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke
utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
finge av Eders Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp
av 5,000,000 kronor, avsedda att fördelas med 2,000,000 kronor på 1918
och 1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919 och 1920. Av
först nämnda belopp äro redan disponerade 4,356,200 kronor i och för
inköp av Tyttboforsen i Daläven, delar av österåsforsarna och Stadsforsen
i Indalsälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt av vissa
fastigheter vid Lilla Edet. Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt beviljande
av ytterligare 4,000,000 kronor utöver berörda 5,000,000 kronor. Departementschefen
har emellertid med hänsyn till de föreliggande stora kraven
å statskassan funnit sig böra förorda nedsättning av det utav vattenfallsstyrelsen
angivna beloppet med 1,000,000 kronor. Såsom skäl för
att icke vidtaga en ytterligare reduktion har departementschefen dels
anfört, att förhållandena för närvarande äro sådana, att de mera välbelägna
vattenfallen, till följd av tidsläget och de höga bränsleprisen,
äro synnerligen begärliga och att man därför icke lär kunna påräkna
att binda eventuella säljare den ofta ganska avsevärda tid, som skulle
erfordras för att i varje fall inhämta riksdagens samtycke, dels ock
framhållit, att den med anledning av riksdagens skrivelse den 9 juni
1917, nr 302, igångsatta utredningen angående elektrifiering av landsbygden
genom statens försorg torde komma att ådagalägga behovet för
staten att förskaffa sig ytterligare kraftkällor för att kunna tillgodose
landsbygdsdistributionen.
På de av departementschefen anförda skäl har riksdagen funnit sig
böra bifalla förslaget om ökad avsättning av medel för ifrågavarande
ändamål. Ej heller har riksdagen funnit anledning till erinran mot det
för år 1919 begärda anslagsbeloppet 2,000,000 kronor, vartill komma å
tilläggsstat för år 1918 äskade 2,500,000 kronor.
Vad beträffar sättet för likvideringen av köpeskilligen för Norr- och
Söderforsarna har riksdagen, med hänsyn till de föreliggande förhållandena
å lånemarknaden, icke haft något att erinra mot att inteckning
medgives för köpeskillingen, under förutsättning att skuldebreven i fråga
göras uppsägbar efter tio år.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels medgivit, att inköp av
vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån
sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke utan synnerlig olägenhet kunna uppskjutas i av
-
40
Riksdagens skrivelse Nr 434.
bidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Eders Kungl. Maj:t beslutas till,
utöver den av 1917 års riksdag medgivna summan å 5,000,000 kronor,
ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor; dels ock för ifrågavarande
ändamål för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
81 :o) Eders Kungl. Maj:t bar i punkt 79 föreslagit riksdagen att för
gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde
för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i
Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 bevilja, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har riksdagen
för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens
inträde för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden
i Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 beviljat ett reservationsanslag
av 3,500 kronor.
82:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen att för
utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
för statens kraftverk för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Såsom framgår av utredningen i ärendet, har enligt av vattenfallsstyrelsen
lämnad uppgift statens vattenfallsverks ledningsnät under år
1917 ökats med mera än 50 procent av den förutvarande ledningslängden.
Då efterfrågan å elektrisk kraft säkerligen kommer att jämväl under den
närmaste framtiden bliva livlig, finner riksdagen, i likhet med departementschefen,
det vara uppenbart, att trots de ökade kostnaderna och
svårigheterna vid materialanskaffningen arbetet med utvidgningen av
. distributionsanläggningarna för statens kraftverk bör fortsättas, helst
ökningen i anläggningskostnaden i stort sett förräntas genom motsvarande
ökning i kraftpris.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
83:o) Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen beviljade,
ovan omförmälda anslagen för kapitalökning kommer riksdagen att framdeles
i särskild skrivelse anmäla sitt beslut.
Stockholm den 20 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.