10
Riksdagens skrivelse Nr 388.
Nr 388.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag a tilläggsstat för år 1918
till åtgärder för åstadkommande av ökad tillverkning av
kalkkväve.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 134.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 28 maj 1918 avlåten proposition, nr 452,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,
högst 359,000 kronor, att såsom statsbidrag utgå till Stockholms
superfosfatfabriksaktiebolag för utökning av bolagets tillverkning
av kalkkväve för den svenska marknadens behov i överensstämmelse med
det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avtal mellan staten och
bolaget.
Riksdagen håller före, att tillgodoseendet av landets behov av konstgödselmedel,
särskilt med hänsyn till rådande bekymmersamma läge,
är en angelägenhet av största betydelse. Av den förebragta utredningen
framgår, att de oundgängliga behoven av olika sådana gödselmedel torde
för det kommande året kunna åtminstone nödtorftigt tillgodoses med
undantag för kvävegödselmedel. Före krigsutbrottet utgjordes det egentliga
kvävegödselmedlet av chilesalpeter, varjämte rätt avsevärda mängder
evavelsyrad ammoniak, kalkkväve och benmjöl kommo till användning.
Då fortsatt import av chilesalpeter icke nu kan med bestämdhet på
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 388.
räknas, skulle landet enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen
för det kommande året huvudsakligen vara hänvisad till kalkkväve för
fyllande av sitt behov av kvävegödsel.
Enligt inom landet för tillverkning av kalkkväve tillämpad metod
kan sådant gödningsmedel endast framställas vid tvenne fabriker, varav
den ena är Stockholms superfosfatfabriksaktiebolags fabrik Ljungaverk.
På grund härav har med nämnda bolag förts underhandlingar om utökning
av denna bolagets fabrikation, vilka resulterat i det förslag till
kontrakt, som tinnes bifogat statsrådsprotokollet. Enligt detta förslagskontrakt
skulle bolaget förbinda sig att från instundande höst höja sin
tillverkning av kalkkväve vid nämnda fabrik från 10,000 ton till 20,000
ton. Såsom villkor härför har bolaget begärt ett anslag å 359,000 kronor
såsom bidrag till bland annat kostnaderna för nödiga anläggningars
uppförande för den ökade tillverkningen. Därjämte har bolaget uppställt
såsom villkor, att staten garanterar, det bolaget må äga betinga
sig ett försäljningspris å kalkkvävet av 3 kronor 60 öre per procentkilogram
kväve, fritt banvagn köparens närmaste tariffhamn, samt att,
därest varan under den till ett år bestämda avtalstiden av aijnan försäljare
skulle salubjudas till billigare pris, bolaget skall hållas skadeslöst
för härigenom eventuellt uppkommande förlust.
Då av utredningen i ärendet synes framgå, att annan utväg än
godtagande av de av bolaget sålunda uppställda villkoren för utvidgningav
dess ifrågavarande verksamhet ej förefinnes för att erhålla den ökning
i tillverkningen av kalkkväve, som erfordras för säkerställande av landets
oundgängligaste behov av sådant konstgödningsmedel, anser riksdagen,
att det begärda statsanslaget bör ställas till bolagets förfogande på i
förslagsavtalet angivna villkor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition, å tilläggsstat för år 1918 under
nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag, högst, 359,000 kronor att
såsom statsbidrag utgå till Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag för
utökning av bolagets tillverkning av kalkkväve för den svenska marknadens
behov i överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till avtal mellan staten och bolaget.
Stockholm den 13 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.