10

Riksdagens skrivelse Nr 338.

Nr 338.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående beredande av statsstipendier
åt vissa lärjungar vid statens tekniska elementarskolor
och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter
med statsunderstöd.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har, under framhållande att riksdagen
under en följd av år beviljat avsevärda belopp till stipendier åt
obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid folkskoleseminarier,
folkhögskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor, gjorts framställningom,
att erforderlig utredning måtte verkställas, i syfte att statsstipendier
jämväl måtte beredas lärjungar i liknande omständigheter vid statens
tekniska elementarskolor och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter
med statsunderstöd.

Med hänsyn till ifrågavarande tekniska läroanstalters stora betydelse
för tillgodoseende av industriens alltjämt växande behov av yrkestekniskt
utbildade arbetskrafter, ett behov, som under den ökade konkurrens
mellan nationerna på industriens område, vilken är att förutse, säkerligen
kommer att allt starkare göra sig gällande, synes det riksdagen

11

Riksdagens skrivelse Nr 338.

välbetänkt, att åtgärder från statsmakternas sida vidtagas i av motionären
föreslagen riktning för att öka möjligheten för obemedlade och mindre
bemedlade begåvade ynglingar att vinna för dem lämpad utbildning på
det tekniska området.

Det synes böra omnämnas, hurusom under det åtskilliga av de allmänna
läroverken genom enskilda donatorers mellankomst satts i tillfälle
att bland sina lärjungar utdela avsevärda stipendiebelopp, de tekniska
elementarskolorna däremot endast i förhållandevis ringa omfattning äga
fonder för sådant ändamål. Statens tekniska elementarskolor äro till antalet
fem med ett elevantal av omkring 450 och uppgå de till deras disposition
stående stipendie- och understödsfonder till omkring 280,000
kronor. Dessutom finnas några få med dem jämförliga enskilda tekniska
läroanstalter med statsunderstöd. Sistnämnda anstalter torde i regel ej
hava fonder av ifrågavarande slag.

Huruvida även de enskilda tekniska läroanstalternas med statsunderstöd
elever böra erhålla statsstipendier, kan synas tvivelaktigt. Avgörandet
härutinnan torde i väsentlig grad vara beroende av, i vad mån
dessa läroanstalter kunna anses fylla ett behov, som icke genom de tekniska
elementarskolorna tillgodoses. Det lärer således ankomma på en
blivande utrednings resultat, huruvida med hänsyn därtill statsstipendier
böra utgå till ifrågavarande enskilda tekniska läroanstalters lärjungar.

Utan att därmed avse att i detalj angiva riktlinjerna för en blivande
utredning, anser sig riksdagen böra framhålla, att de tekniska läroanstalterna
såväl i fråga om studietidens längd och studieförhållandena i stort
sett som ifråga om studiekostnaderna visa stora likheter med folkskoleseminarierna,
samt att liksom av seminariernas lärjungar blott en ringa
procent äro boende i läroverksstaden, också ifrågavarande tekniska läroanstalters
lärjungar i stor utsträckning hava sina hem å annan ort, vilket
avsevärt bidrager att öka elevernas studiekostnader. Gällande bestämmelser
beträffande beloppen av och grunderna för utgivandet av de
för seminarierna anvisade stipendieunderstöden synas vid angivna förhållanden
kunna erbjuda jämförelsepunkter och ledning vid utredningen
angående de nu ifrågasatta stipendiebeloppen, varvid dock torde böra
iakttagas, att vid sådana stipendiers utdelande hänsyn i varje fall bör
tagas till, förutom behovet, ådagalagd fallenhet och duglighet. Något
maximum beträffande stipendiebeloppets storlek bör fördenskull enligt
riksdagens mening icke fastställas, men största möjliga utrymme att efter
förefintliga kvalifikationer fördela den till varje skolas disposition ställda

12 Riksdagens skrivelse Nr 338.

delen av stipendieanslaget givas den myndighet, i vars hand fördelningsrätten
lägges.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, om och i vad mån statsstipendier
böra beredas obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid statens
tekniska elementarskolor och med dem jämförliga enskilda tekniska läroanstalter
med statsunderstöd samt till riksdagen inkomma med det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 12 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.