Riksdagens skrivelse Nr 291.

7

Nr 291.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående avstående i vissa fall av mark
från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till sådan mark.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 41.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 21 december 1917 avlåten proposition, nr
35, bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för tiden intill den
1 juli 1919

dels medgiva,

att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag om
expropriation annan än kronan kan förpliktas avstå fastighet eller upplåta
nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig
mark tages i anspråk, Kungl. Maj:t må äga, utan riksdagens hörande i
varje särskilt fall, förordna om avstående av marken eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma;
dels ock besluta:

l:o) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller
upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå
efter ty i lagen om expropriation är föreskrivet och till beloppet be -

8

Riksdagens skrivelse Nr 291.

stämmas, då jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall
upplåtas, är obebyggt och understiger 5 hektar samt Kungl. Maj:t finner
skäligt sådant medgiva, av tre gode män, av vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet och sökanden, var för sig, utse en och domaren
i orten den tredje, samt i annat fall av sådan nämnd, som omförmäles
i berörda lag;

2:6) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för framdragande
av elektrisk ledning, utom vad under l:o) stadgas, jämväl
föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;

3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kung], Maj:t ock må,
där så prövas lämpligt och utan avseende därå, om för järnvägens anläggning
statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgiva, att mark,
som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, avstås utan annan
ersättning till kronan, än att, därest och i den mån å marken växande
skog ingår i överlåtelsen och Kungl. Maj:t icke finner skäl annorlunda
medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen
begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott
jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

4:o) att jämväl i övrigt, då fråga allenast är om begagnande av
mark för ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstås, det må
ankomma på Kungl. Magt att, där omständigheterna därtill föranleda,
medgiva undantag från den under l:o) angivna regel; samt

5:o) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de i 1 kap. 14
och 18 §§ av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad berörda
fall.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, har 1917
års riksdag för tiden intill den 1 juli 1918 dels medgivit, att, då för
allmänt ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande författning
enskild man, menighet eller inrättning kan förpliktas avstå eller upplåta
jord eller lägenhet, erfordras, att staten tillhörig mark avstås eller
upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan riksdagens hörande i varje särskilt
fall, förordna om markens avstående eller upplåtande; dels ock
fattat beslut angående lösen för dylik mark m. m.

9

Riksdagens skrivelse Nr 291.

Ett liknande medgivande begäres nu för ytterligare ett års tid
från och med den 1 juli 1918. Enär förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov numera ersatts
av lagen om expropriation den 12 maj 1917, som trätt i kraft
den 1 januari 1918, samt jämväl lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan
och tomtindelning upphört att gälla med utgången av år 1917
och ersatts av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad,
hava härav påkallade jämkningar i avfattningen av nu gällande bestämmelser
gjorts. För övrigt hava även vissa andra redaktionella ändringar
i bestämmelserna ansetts böra vidtagas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen ifråga,
får anmäla, att förevarande proposition av riksdagen bifallits.

Stockholm den 5 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 197 käft. (Nr 288—295.) 2