Riksdagens skrivelse Nr 273.

1

Nr 273.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1918

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek
till centralt förvaltning sbibliotek.

(Bankoutskottets utlåtande nr 69.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 5 april 1918 avlåten proposition, nr 314,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, till riksdagens
prövning framlagt vid propositionen fogade förslag till

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen;

3) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens
bankoutskott;

4) stat för riksdagsbiblioteket och

5) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket
upptagna avlöningsförmånerna m. m.

Eders Kungl. Maj:t har vidare i samma proposition föreslagit riksdagen
att under förutsättning av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 höft. (Nr 273.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 273.

kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september
1918 och i övrigt den 1 januari 1919;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom
riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda
utdrag av statsrådsprotokollet angives;

dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.
med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget
till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda
anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m., nu utgående med
1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 2,678,000
kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för
bibliotekets flyttning och ordnande m. in.

På sätt av åberopade statsrådsprotokollet framgår, anhöll riksdagen
i skrivelse den 7 maj 1912, att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida
och i vad mån riksdagens bibliotek borde och kunde utvidgas till ett
centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och i vad mån en sådan
utvidgning borde medföra ökad lånerätt vid biblioteket, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, uttalade
i underdånigt utlåtande den 17 juni 1912 sin anslutning till riksdagens
framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,
huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad
mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas
av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve
därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet
av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter
chefen för finansdepartementet sakkunniga för att inom nämnda
departement verkställa utredning av frågan enligt de i riksdagens skrivelse
angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit
betänkande och förslag i ämnet.

I berörda betänkande hava de sakkunniga framhållit, hurusom för
skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek två utvägar vore möjliga,
den ena upprättandet av ett helt och hållet nytt bibliotek, den andra
överlämnandet av ett sådant biblioteks funktioner åt en redan befintlig
biblioteksinstitution, med vars övriga åligganden dessa lämpligen kunde

3

Riksdagens skrivelse Nr 273.

förenas. Du den första utvägen givetvis skulle förutsätta avsevärda
kostnader såväl för lokal och personal som även för anskaffande av erforderligt
bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas mening en lösning
sökas på den andra av de två nämnda vägarna. De institutioner, som
därvid kunde komma ifråga, vore kungl. biblioteket och riksdagens
bibliotek. Vid valet dem emellan hava de sakkunniga föredragit det
sistnämnda.

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek hava de
sakkunniga ansett vara, att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset
läte sig på ett tillfredsställande sätt ordnas. 1 sådant avseende innebär
förslaget vidtagande av vissa mindre förändringar inom riksdagshuset,
på grundvalen av nuvarande rumsförhållanden.

De sakkunnigas förslag innebär vidare sammanförande till ett
bibliotek av de nu hos olika centrala ämbetsverk och myndigheter
spridda boksamlingarna. Därvid har emellertid förutsatts, att från dylik
överflyttning i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar,
som antingen skapats för verkens egna behov och i sådan egenskap
dagligen utnyttjas eller ock äro av den speciella art, att deras ämne
icke lämpligen bör bliva representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek.

Med anledning av förslaget hava yttranden infordrats från samtliga
de ämbetsmyndigheter, som därav skulle beröras, varjämte utlåtande
inhämtats från riksbibliotekarien. Av de inkomna yttrandena framgår,
att såväl riksbibliotekarien som det övervägande flertalet myndigheter
principiellt anslutit sig till förslaget.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, blev de sakkunnigas ifrågavarande
förslag lagt till grund för framställning i ämnet till 1915 års
riksdag. Riksdagen fann också förslaget förtjänt av synnerligt beaktande,
men ansåg, huvudsakligen med hänsyn till sammanhanget mellan
lokalfrågan för biblioteket och vissa föreslagna ändringsarbeten inom
riksdagshuset, vilkas genomförande skulle draga en avsevärd engångskostnad,
och då svårighet mötte att hinna erhålla erforderlig utredning
rörande lokalfrågan, sig böra tills vidare uppskjuta ärendets avgörande.

Åven det nu framlagda förslaget sammanhänger i allt väsentligt
med de sakkunnigas förslag, och riksdagen finner i likhet med departementschefen,
att den i ärendet förebragta utredningen ådagalagt vikten
och önskvärdheten av ett bättre tillvaratagande och anordnande av den
genom statsmyndigheter, kommittéer eller annorledes för statsändamål
förvärvade litteraturen. Enligt riksdagens mening torde detta ock lämp -

4 Riksdagens skrivelse Nr 273-

ligast kunna ske genom natt med iakttagande av nödiga begränsningar
till ett centralt förvaltningsbibliotek sammanföra de olika boksamlingar,
som för närvarande äro spridda hos olika verk och myndigheter. Detta
bibliotek skulle alltså sedermera i största möjliga utsträckning tillgodose
förvaltningens behov i allmänhet såväl med avseende å anskaffning av
nödig litteratur som ock ordnande och tillhandahållande av bokförråden.

Av kostnadsskäl lärer man uppenbarligen icke böra ifrågasätta upprättandet
av ett nytt bibliotek för ändamålet, och torde därför det åsyftade
målet bäst vinnas genom den här föreslagna utvidgningen av
riksdagsbiblioteket. Riksdagen har alltså funnit sig böra i allt väsentligt
bifalla den kungl. propositionen.

En nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,
såsom också departementschefen framhåller, att erforderliga lokaler
för bibliotekets utvidgning kunna beredas inom riksdagshuset. Utredningen
i ärendet synes ock giva vid handen, att en sådAi utvidgning
kan ske på grundvalen av redan nu föreliggande rumsförhållanden i
huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i statsrådsprotokollet
omnämnda båda alternativen. I detta sammanhang må erinras,
hurusom biblioteket för beredande av lokal åt ett tillfälligt utskott, varom
framställning gjorts till riksdagen, måste tills vidare avstå en del av sitt
nuvarande bokmagasin, men i ersättning härför skulle erhålla magasinsutrymmena
under andra kammarens plenisal. För expedition, läsesalar
och arbetsrum för det blivande centralbiblioteket synas de nuvarande
lokalerna vara tillfyllest, med iakttagande dock av vissa mindre förändringar.
Skulle framdeles ytterligare och större förändringar visa sig
nödvändiga, lärer frågan härom, såsom departementschefen erinrar, bäst
kunna upptagas och behandlas i sammanhang med andra inom riksdagshuset
förekommande på dagordningen stående byggnadsfrågor.

^ idkommande det framlagda stadgeförslaget, som innefattar bestämmelser
rörande bibliotekets styrelse, organisation, tjänstemännens
åligganden m. m., har riksdagen i allt väsentligt funnit sig böra biträda
Eders Kungl. Maj:ts förslag. I § 4 har den jämkning vidtagits, att de två
styrelseledamöter, vilka skola utses av riksdagen, ansetts böra väljas
för en tid av fyra år eller samma tidrymd, som numera fastställts att
gälla i fråga om val till riksdagens andra kammare. Då emellertid det
första styrelsevalet icke bör omfatta längre tid än innevarande tre-årsperiod
och intill dess efter utgången av densamma nytt val av styrelse
äger rum, har riksdagen antagit en övergångsbestämmelse härom.

Beträffande härefter den för biblioteket föreslagna staten med tillhörande
villkor och bestämmelser har riksdagen funnit skäl till följande

Riksdagens skrivelse AV 273. 5

erinringar. För andre bibliotekarie är föreslaget rättighet till semester
under en och en halv månad. Denna semesterförmån liar emellertid
synts riksdagen böra begränsas till eu manad eller samma tid, som i
allmänhet är föreskriven för första gradens tjänstemän. Ifrågavarande
ändring har införts i punkt 11 av omförmälda villkor och bestämmelse!
ävensom i § 22 av stadgarna.

I fråga om befattningshavares rätt att för åtnjutande av avlöningsförhöjning
genom ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring inom riksdagens bibliotek framhåller departementschefen,
att beträffande riksdagsbibliotekarien det icke syntes vara påkallat att,
då hans löneförmåner förbättrades, låta honom omedelbart tillträda det
i staten upptagna ålderstillägget. Han syntes därför, därest han befordrades
till riksdagsbibliotekarie, böra tillträda begynnelselönen.

Vad därefter angår den nu för helt år anställda amanuensen, vilken
skulle konung i åtnjutande av en begynnelselön till samma belopp som
hans nuvarande löneförmåner, torde det få anses vara skäligt, i betraktande
av hans fleråriga tidigare tjänstgöring, att han, därest lian
utnämnes till tpidre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, omedelbart vid
den nya statens trädande i kraft tillträder första avlöningsförliöjningen.

Vidkommande de å den nya staten uppförda vaktmästarbefattningarna
må erinras, att den nuvarande vaktmästaren J. Fransson från
och med den 1 mars innevarande år uppbär första ålderstillägget å lönen
och således åtnjuter avlöningsförmåner å tillhopa 1,600 kronor samt att,
därest han skulle antagas till förste vaktmästare, han enligt den nya
staten skulle erhålla en avlöning av 1,500 kronor om året och således
mindre, än vad han för närvarande uppbär. Det har därför synts lämpligt,
att även han i sådant fall omedelbart må tillträda den i staten
medgivna avlöningsförhöjningen.

Vad beträffar den andra vaktmästarbefattningen, finnes för närvarande
sedan den 1 januari 1915 i biblioteket anställd en extra vaktmästare
med tjänstgöringsskyldighet och avlöning nära jämförlig med
ordinarie vaktmästares. I likhet med vad som bestämdes vid regleringen
för departementen förlidet år, synes det vara billigt, att även
denne extra vaktmästare, därest han antages till ordinarie vaktmästartjänst,
får tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart före sin ordinarie
anställning innehaft stadigvarande sådan såsom extra vaktmästare
i biblioteket.

I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må
vidare erinras, att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner
nyligen förelagts riksdagen, men att denna fråga ännu icke

6

Riksdagens skrivelse Nr 273.

blivit slutbehandlad. Då den nya staten, såsom nedan synes, skall träda
i kraft den 1 januari 1919, torde emellertid, därest en sådan allmän lönereglering
kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande
års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner
bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.

Mot förslaget att den nya staten skall tillämpas, vad angår styrelse
och riksdagsbibliotekarie, från och med den 1 september innevarande
år samt i övrigt från och med den 1 januari 1919 har riksdagen icke
haft något att erinra.

Beträffande kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna
och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden
1 september—31 december 1918 föreslår departementschefen, att dessa
kostnader bestridas av årets anslag för avlöningar och pensioner m. m.
vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Häremot synes icke heller vara något att invända.

I förslaget till riksstat för år 1919 upptagas under rubriken XII
riksdags- och revisionskostnader m. m. följande anslag:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslags -

amlag ....................................................................................................... kronor 2,273,000

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag ............................................................ » 220,000

3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag........ » 7,000

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag .................................................... 90,000

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 40 000

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds mannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 48,000

Summa kronor 2,678,000.

Samtliga kostnader för biblioteket bestridas för närvarande ur
anslaget till riksdags- och revisionskostnader, så att avlöningar, arvoden
och vikariatsersättningar utgå ur det under punkt 2 uppförda anslaget
samt expenser ur det under punkt 1 upptagna anslaget. Anslaget under
punkt 3 är avsett för komplettering och utvidgning av biblioteket.

Departementschefen har nu föreslagit, att samtliga de utgiftsposter,
som komma att upptagas å bibliotekets stat, sammanföras under en
gemensam anslagstitel XII: 3, benämnd »kostnader för riksdagsbiblioteket»
varvid anslagsbeloppen under titlarna XII: 1 och 2 borde minskas
med belopp, motsvarande vad nu från dessa titlar utginge till avlöningar
och expenser m. m. vid biblioteket.

Riksdagens skrivelse Nr 273. •

Vad först beträffar avlöningarna, har kostnaden för dessa, som
under år 1917 uppgått till omkring 16,000 kronor, av departementschefen
beräknats till 21,300 kronor. Anslaget under titeln XII: 2
skulle sålunda minskas med 16,000 kronor till 204,000 kronor.

Expenserna hava under år 1917 uppgått till 2,500 kronor, med
vilket belopp alltså anslaget under titeln XII: 1 bör minskas. Arvoden
åt extra biträden och vikariatsersättningar samt expenser hava av departementschefen
beräknats till 5,200 kronor.

Slutligen har beträffande anslaget till inköp och bindning av
böcker, som i förslaget till riksstat för år 1919 är upptaget med 7,000
kronor, av sakkunniga en höjning till 10,000 kronor ansetts behövlig.
Med hänsyn till nu rådande bok- och bindningskostnader har departementschefen
funnit anslaget böra höjas till 12,000 kronor.

Kostnaderna för biblioteket hava alltså av departementschefen be-,
räknats på följande sätt:

a) avlöningar och arvoden till styrelse och ordinarie befattningshavare
.......................................................................................... kronor 21,300

b) arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag............................................... ® 5,200

c) kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning, reservationsanslag ...................................... kronor 12,000

Summa kronor 38,500.

Därvid skulle, såsom av ovanstående framgår, anslaget under

titeln XII: 1 minskas med....................................................... kronor 2,500

och under titeln XII: 2 minskas med.............................. » 16,000

Summa kronor 18,500.

Om härtill lägges det belopp, som i förslaget till riksstat för år
1919 är upptaget för kostnader för biblioteket 7,000 kronor, utgörande
alltså tillsammans 25,500 kronor, blir den totala kostnadsökningen
13,000 kronor.

Anslagen under »riksdags- och revisions kostnader m. m.» skulle
alltså bliva följande:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsamlag
.................................................................................................■;•••• kronor 2,270,500

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag ........................................................... * 204,000

8

Riksdagens skrivelse Nr 273.

3. Kostnader för riksdagens bibliotek:

a) Avlöningar och arvoden till styrelsen och ordinarie befattningshavare.
....................................................................... kronor 21,300

b) Arvoden åt extra biträden, vikariatsersätt ningar

och expenser, förslagsanslag................................ » 5,200

c) Kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering
och utvidgning, reservationsanslag ........................ » 12,000

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag ....................................................

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag............................................

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds mannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................

Summa kronor 2,691,000.

I sammanhang med fastställandet av den nya lönestaten har, i likhet
med vad som vanligen plägar ske, ansetts böra förklaras, att förutvarande
innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skola inom
en månad efter det den nya staten trätt i kraft anmäla, huruvida de
.vilja tillträda densamma och underkasta sig därvid fogade villkor och
bestämmelser.

Vad beträffar boksamlingarnas flyttning och ordnande m. m., därest
den nya organisationen av biblioteket kommer till stånd, lärer detta,
enligt vad från riksdagens bibliotekarie inhämtats, komma att draga en
kostnad av omkring 1,000 kronor, och hava fullmäktige i riksgäldskontoret
bemyndigats att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
m. in. tillhandahålla vederbörande härför erforderliga medel.

Vidkommande kostnaderna för de av förslaget påkallade byggnadsarbetena
inom riksdagshuset torde dessa böra bestridas av enahanda
anslag, och har uppdrag lämnats åt fullmäktige att låta utföra samma
arbeten.

I händelse av bifall till förslaget erfordras slutligen vissa ändringar
i riksgäldskontorets reglemente, och kommer riksdagen att framdeles härom
besluta.

Riksdagen, som för övrigt icke haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts proposition, har alltså

A) godkänt härvid fogade stadgar för riksdagsbiblioteket;

B) godkänt den förändrade lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter
för riksdagen, som härvid fogade bilaga utvisar;

C) godkänt den förändrade lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen
för riksdagens bankoutskott, som härvid fogade bilaga utvisar;

D) godkänt följande stat för riksdagsbiblioteket:

kronor 38,500
» 90,000

» 40,000

» 48,000

Riksdagens skrivelse Nr 273.

9

Tjänst-

I

Lön

görings

tillät"

Summa

penningar

3 ledamöter i styrelsen, arvo-

1,500

den å 500 .....................

—

1 riksdagsbibliotekarie .......

5,000

—

2,500

_

600

—

8,100

—

1 Efter 5 år kan lönen
(höjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor, j

1 andre bibliotekarie .........

2,200

—

1,500

—

300

—

4,000

—

efter 10 år med ytterligare

2,200

1,500

_

300

_

4,000

_

år med än ytterligare 500

Föreståndaren för expeditio-

kronor.

nen, arvode.....................

-

1,000

—

1 förste vaktmästare............

900

—

450

—

150

-

1,500

—

/ Efter 5 år kan lönen
(höjas med 100 kronor.

t Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare.....................

Till arvoden åt extra biträden,

700

350

150

1,200

1 höjas med 100 kronor och
i efter 10 år med ytterligare

1100 kronor.

vikariatsersättning och ex-penser (förslagsanslag)......

5,200

—

Till kostnader för riksdags-

bibliotekets komplettering

och utvidgning (reserva-tionsanslag).....................

—

_

—

''-

—

12,000

—

Summa kronor

! -1-

1

38,500

-

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad
samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstiljägg ej till honom utgå ävensom å lönen
avdragas 100 kronor årligen.

E) beträffande åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket
upptagna avlöningsförmånerna ävensom angående de i samma stat upptagna
tjänstinnehavares pensionering godkänt och föreskrivit följande
villkor och bestämmelser:

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må ej heller
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 höft. (Nr 273.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 273.

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller
befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,
som uppehållit befattningen.

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten, utöver tjänstgöringspenningarna, avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt.

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna stycka giltigt förfall.

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen
prövas böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen fipner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare av
lägre grad vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,
densamma bestrida, dock ej längre än sammanlagt tre
månader under ett och samma kalenderår, mot åtnjutande därvid av, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest, däremot svarande
belopp.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten

för första förhöjningen att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens eller riksdagens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

Riksdagens skrivelse Nr 273. 11

föras honom till last den tid, lian åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänstealdern blivit

uppnådd; _ .

börande i avseende å tjänstinnehavares rätt att i och för åtnjutande
av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring inom riksdagsbiblioteket gälla vad riksdagen därom särskilt
må hava vid den nya statens fastställande beslutat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av
löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
härnedan under punkt 14 intagna bestämmelser är skyldig att från
tjänsten avgå, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, riksdagsbibliotekarien
under en och en halv månad, annan tjänsteman under en månad
och vaktmästare under femton dagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår själva lönen ävensom ortstillägget till månadens
slut.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna
procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondels
procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,
under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av adömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt* att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast
vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är
förenad skyldighet att för beredande av pension .erlägga retroaktiv avgift,
dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår och
tillbragt trettiofem år i allmän tjänst vara förpliktad att med oavkortad
lön såsom pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att låta

12

Riksdagens skrivelse Nr 273.

med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas
kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden
och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller
om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem
år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem
tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet
till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då
efter tjänståren allenast medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en
trettiofemtedel för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje
överskjutande tjänstar eller ock med en sextionde! för varje överstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräknings sätt skulle för avskedssökanden
utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om
avsked anmält. I sådant fall äger styrelsen att efter omständigheterna
tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de
föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock
en del av lönen, dock ej ''mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna
i nästföregående punkt belöper.

F) beslutit, att den nya staten för biblioteket skall träda i kraft,
vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september 1918 och
i övrigt den 1 januari 1919;

G) förklarat,

att den, som från och med eller efter den tid, då den nya staten
träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket, skall
vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna
fastställda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksdagens
bibliotek, vilka icke en månad efter det den nya avlöningsstaten
trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta
sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas skola varda bibe -

13

Riksdagens skrivelse Nr 273.

hållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser
tillkommande avlönings- och pensionsförmåner;

H) medgivit,

att den nu för helt år i riksdagens bibliotek anställda amanuensen
filosofie licentiaten R. Höckert må, därest han utnämnes till andre
bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, äga att tillträda första avlöningsförhöjningen; att

vaktmästaren i riksdagens bibliotek J. Fransson må, därest han
antages till förste vaktmästare i riksdagsbiblioteket, äga att tillträda
den å staten upptagna avlöningsförhöjning; samt

att extra vaktmästaren i riksdagens bibliotek G. Krause må, därest
han antages till ordinarie vaktmästare i riksdagsbiblioteket, för erhållande
av löneförhöjning tillgodoräknas den tid han omedelbart före sin ordinarie
vaktmästartjänst innehaft stadigvarande anställning såsom extra
vaktmästare i biblioteket;

J) uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta därom,
att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal i huvudsaklig överensstämmelse
med det senare av de i statsrådsprotokollet för den 5 april 1918 omförmälda
två alternativen ävensom bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget
till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus använda härför erforderliga belopp;

K) med godkännande av. här ovan intagna förändrade uppställning
av riksstatens tolfte huvudtitel beslutit att under anslaget till riksdags-
och revisionskostnader m. m. med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket»
uppföra de i förslaget till stat för riksdagsbiblioteket upptagna
anslag samt höja förenämnda anslag till riksdags- och revisionskostnader
m. m., nu utgående med 1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition
föreslaget till 2,678,000 kronor, med ytterligare 13,000
kronor till 2,691,000 kronor; samt

L) medgivit, att kostnaderna för beredande av arvoden till styrelseledamöterna
och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden 1
september—31 december 1918 må utgå av förslagsanslaget till- »av
löningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen»

Stockholm den 1 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

14

Riksdagens skrivelse Nr 273.

Bilaga.

Stadgar för riksdagsbiblioteket.

Allmänna bestämmelser.

§ I Riksdagsbiblioteket

omfattar de samlingar av böcker, kartor och
arkivalier m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock
i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för
utskotten avsedda lägenheter.

§ 2-

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,
kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
de av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta
kommittéer och sakkunniga.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.
Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid
detsamma tillkommer riksdagsbibliotekarien.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra
kammarens ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän,

15

Riksdagens skrivelse Nr 273.

vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,
väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt
en suppleant.

§ 5.

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av riksdagsbibliotekarien protokoll,
vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är riksdagsbibliotekarien föredragande inför
styrelsen, och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i
dess beslut. År han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till
protokollet anteckna sin avvikande mening.

Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna
till riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6-

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: riksdagsbibliotekarien, två andre
bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån
av behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets

öppethållande.

§ 7.

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och
statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild
hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska
riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittébetänkanden
erhålla största möjliga fullständighet.

§ 8.

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av riksdagsbibliotekarien.
Inköp, som icke tåla uppskov, äger riksdagsbibliotekarien att mellan styrelsens
sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden
ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens
nästa sammanträde anmälas.

16

Riksdagens skrivelse Nr 273.

§ 9.

För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om
byte av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.

§ 10.

Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma
obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen
litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets
samlingar.

§ 11-

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga
kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar,
som förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två
exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum
samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av
böcker och arkivalier.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på
tid och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 12.

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av
bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så,
att den efter viss tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 13-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,
hållas tillgängliga varje söckendag:

a) då riksdag är samlad,

från klockan tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt
under inträffande aftonplenum;

b) då riksdag ej är samlad,

under tiden juni—augusti från klockan elva förmiddagen till klockan
tre eftermiddagen;

under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan
fyra eftermiddagen.

På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.

Riksdagens skrivelse Nr 273.

17

§ 14-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och
kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda
lägenheter, äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte
samt statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision
anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.
Enahanda rättighet må efter därom hos riksdagsbibliotekarien gjord framställning
lämnas kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till
begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande
mottager under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker
och arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma
ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket
i oförändrat skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket
de böcker, skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller
deras delegationer anskaffat.

§ 15-

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse
av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.

§ 16-

Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder
utfärdas av stvrelsen.

J

Tjänståligganden.

§ i7-

Riksdagsbibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård
och göromålens behöriga utförande. Honom åligger:

a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,
att leda och mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten
samt att vaka över dessas behöriga verkställande;

b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande
och förkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort
ske kan göras för begagnande tillgängliga;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 häft. (Nr 273.)

3

18

Riksdagens skrivelse Nr 273.

c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande
kataloger;

d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,
att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt

e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.

§ 18-

Andre bibliotekarierna skola, under riksdagsbibliotekariens inseende,
hava närmaste tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill
hörande åligganden, den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte
båda i mån av tid deltaga i övriga inom biblioteket förekommande
göromål.

'' § 19.

Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets
verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.

§ 20.

För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda
stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex
timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.

I den bestämda arbetstiden äger riksdagsbibliotekarien att vid de
tillfällen, då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning.
Å andra sidan må, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna
det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
kunna för högst tre månader under tiden juni—september inskränkas
till minst fyra timmar.

För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av
Kungl. Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag
må styrelsen medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga
arbetstiden å tjänsterummet.

Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras
utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden
å tjänsterummet lämnas av riksdagsbibliotekarien eller, vad honom angår,
av styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den
i allmänhet fastställda arbetstiden å tjänsterummet prövas i enahanda
ordning.

Riksdagens skrivelse Nr 273.

19

Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.

§ 21.

Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av
styrelsen.

Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande
i allmänna tidningarna och medelst anslag inom verket med
föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet
i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta
ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 22.

Riksdagsbibliotekets ordinarie tjänstinnehavare äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,
riksdagsbibliotekarien under eu och eu halv månad, annan tjänsteman
under en månad samt vaktmästare under femton dagar.

§ 23.

Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av styrelsen.

För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande må riksdagsbibliotekarien kunna bevilja ordinarie
tjänstinnehavare tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid bestämma
om tjänstens uppehållande.

Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie
tjänst, samt andra biträden äger riksdagsbibliotekarien bevilja
frihet från tjänstgöring för så lång tid som finnes lämpligt.

§ 24.

Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas
och avgöres av styrelsen.

20

Bilcsdagens skrivelse Nr 273.

Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.

§ 25.

Begår riksdagsbibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, varde
därför tilltalad inför Svea hovrätt.

Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i
sin befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han
i lydnad, äger stjprelsen att med avseende å förekommande omständigheter
meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre
månader från tjänst och lön. Har den felande ej låtit sig därav rätta,
eller befinnes felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals
anställande mot honom vid domstol.

Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning
och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket
skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då han över tre
månaders tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.

Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,
olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas
eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den
felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,
varde han av styrelsen skild från tjänsten.

§ 26.

Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom
från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt.

§ 27.

Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,
äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till
prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del
av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen
anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast
en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av
vilken desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas.

21

Riksdagens skrivelse Nr 273.

Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till
bankoutskottet inlämnas.

§ 28.

Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,
bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.
Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid
skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom
skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,
får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält
sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären
blivit av bankoutskottet avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att åtnjuta de med densamma förenade löneförmåner.

Ö vergångsbe stämmelse.

Val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket,
som jämlikt § 4 första gången verkställes av riksdagen, avser
tiden intill det styrelseval, som äger rum närmast efter utgången av
innevarande period för val till andra kammaren.

§ 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 3.

l:o. Talmännen och vice talmännen — — — tillstädeskomma.
2:o. Vid talmanssammanträde skall — — utlåtande till kamrarna.
3:o. De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa
val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika
utse två ledamöter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 91 höft. (Nr 273.)

4

22

Riksdagens skrivelse Nr 273.

§§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.

§ I Utskottet

äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande
berättelser, nämligen:

l:o) av bankofullmäktige — — — helhet;

2:o) av styrelserna — — — förvaltning;

3:o) av riksgälds fullmäktige — — — förvaltning; samt
4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd
och förvaltning;

åliggande utskottet — — — bankovinsten.

§ 4.

Vid — — — bestånd.

Efter — — — anställas.

Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,
skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse
mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den
verkställda granskningen kan finnas föranleda.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.