Riksdagens skrivelse Nr 217.

1

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1918.
Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition om anvisande av medel till beredande av
tvångs uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

(Statsutskottets utlåtande nr 114.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under punkt
31 av andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt
för minderåriga kvinnliga förbrytare å extra stat för år 1919 såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 22,450 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 32 av samma huvudtitel
föreslagit riksdagen att, likaledes i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt
för minderåriga kvinnliga förbrytare å extra stat för år 1919
såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 27,500 kronor.

Sedermera har Eders Kung]. Maj:t i en den 15 mars 1918 dagtecknad
proposition (nr 161), under åberopande av bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 72 käft. (Nr 217—220.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 217.

dels i 1918 års tilläggsstat uppföra, å kreditsidan under rubrik:
»Utgifter för kapitalökning» ett anslag av 155,000 kronor såsom lån
till svenska diakonissällskapet för uppförande å Viebäck av ett fjärde
skyddshem för minderåriga kvinnliga förbrytare och å debetsidan under
rubrik: »Tillfällig upplåning» ett belopp av 155,000 kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 bevilja

ej mindre till hyresersättning för anstalt, där minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande skola insättas i allmän
uppfostringsanstalt, mottagas till uppfostran, ävensom gottgörelse för
bränsle, belysning, inventarier m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning
åt personal för anstaltens skötsel ett förslagsanslag, högst, 23,000
kronor,

än även till gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård
åt minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande
mottagits vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning
vid elevs utskrivning från anstalten m. m. ett förslagsanslag å 43,000
kronor.

För vårdandet av minderåriga kvinnliga förbrytare, om vilka domstol
förordnat, att de skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, finnes
ingen statsanstalt inrättad, utan har staten träffat avtal med svenska
diakonissällskapet, varigenom detta förbundit sig mottaga sådana minderåriga
i hem, som för ändamålet anordnats av den från sällskapet ledda
diakonissanstalten. Genom beslut den 16 juni 1906 erkände Eders Kungl.
Maj:t sålunda skyddshemmet å egendomen Viebäck i Almesåkra socken
av Jönköpings län såsom allmän uppfostringsanstalt, avsedd att med
1907 års ingång mottaga minderåriga kvinnliga förbrytare, som enligt
domstols förordnande skulle insättas i allmän uppfostringsanstalt. Nämnda
skyddshem å Viebäck var avsett för 12 elever.

Det alltjämt ökade behovet av platsutrymme för till tvångsuppfostran
dömda minderåriga kvinnor har därefter föranlett en successiv
utvidgning av verksamheten å Viebäck. Sålunda godkände Eders Kungl.
Maj:t genom beslut den 17 juni 1908 ett av diakonissanstalten gjort
erbjudande att å Viebäck upprätta ytterligare ett skyddshem, likaledes
beräknat för 12 elever och förlagt vid Björkhaga på ett avstånd av
omkring en halv kilometer från det förra hemmet, och har sedermera,
efter riksdagens hörande, ett tredje hem, beräknat för 18 elever, uppförts
å egendomen i fråga. Det sammanlagda antal elever, som det
efter uppförandet av detta tredje hem åligger anstalten att mottaga,
belöper sig alltså till 42. Det verkliga elevantalet har emellertid alltsedan
december förra året uppgått till minst 52 och utgör enligt in -

3

Riksdagens skrivelse Nr 217.

hämtade upplysningar för närvarande 54. Anstalten har alltså under
de senaste månaderna haft att uppvisa eu överbeläggning av omkring
25 procent. Rörande det sålunda föreliggande behovet av ökat platsutrymme
för eleverna liar departementschefen anfört bl. a., att det visserligen
vore antagligt, att ökningen på senare tid av till tvångsuppfostran
dömda delvis hade sin grund i av kristiden framkallade mera
tillfälliga omständigheter, men syntes berörda förhållande i väsentlig
mån bero på orsaker av mera konstant natur, bland annat eu växande
benägenhet hos våra domstolar att i allt större utsträckning låta tvångsuppfostringsinstitutet
komma till tillämpning. På grund härav har departementschefen
funnit det vara oavvisligen nödvändigt, att åtgärder
vidtagas för beredande av möjlighet att i allmän uppfostringsanstalt
intaga ett ökat antal till tvångsuppfostran dömda minderåriga kvinnliga
förbrytare. Behovet härav skulle bliva än .kännbarare, om 1917
års lagändring om utvidgning av tvångsuppfostringsinstitutets tilllämpningsområde
till att omfatta jämväl minderåriga, som dömts till,
inom viss gräns, strängare straff än fängelse i sex månader, finge träda
i tillämpning. Förordnande om denna lagändrings ikraftträdande hade
ännu ej kunnat meddelas just till följd av bristen på tillräckligt antal anstaltsplatser.

Såsom den lämpligaste utvägen till erhållande av det sålunda erforderliga
ökade platsutrymmet har departementschefen ansett ett av
diakonissällskapets styrelse gjort erbjudande om uppförande å Viebäck
av ett fjärde skyddshem, avsett för 18 elever. Då emellertid detta hem
icke kunde beräknas att tagas i anspråk förrän på sensommaren 1919,
bleve det nuvarande trängande behovet av ökat platsutrymme således
ej därigenom tillfredsställt, utan måste härför provisoriska åtgärder vidtagas.
I sådant avseende hade styrelsen erbjudit sig att, i likhet med
vad fallet var under en del av år 1917, från och med den 1 juni 1918
inrätta ett tillfälligt skyddshem för högst 8 elever i en å Viebäck
befintlig byggnad, Solhyddan, egentligen avsett till vilohem för till
diakonissanstalten hörande systrar.

Till bestridande av den gottgörelse, som diakonissanstalten enligt
gällande överenskommelser varit berättigad att uppbära för de utgifter,
den fått vidkännas på grund av sina åtaganden i nu förevarande avseende,
hava under de senare åren beviljats tvenne anslag å extra stat,
nämligen ett till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt, varom
nu är fråga, och ett till elevernas bespisning och beklädnad in. m.
Dessa anslag äro i innevarande års riksstat upptagna, det förra under

4 Riksdagens skrivelse Nr 217.

beteckningen förslagsanslag, högst, med 17,450 kronor, och det senare
såsom förslagsanslag med 18,500 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen av ifrågavarande anslag föranledes
dels av den planerade utvidgningen av uppfostringsanstalten dels ock
av^ vissa av diakonissällskapets styrelse i anledning av rådande dyrtid
ifrågasatta ändringar i de mellan staten och diakonissanstalten gällande
överenskommelserna rörande verksamheten vid de tre nuvarande skyddshemmen.
Dessa ändringar innebära huvudsakligen höjning av ersättningarna
för elevs dagkostnad och kostnaden för elevs utrustning vid
utskrivning från hemmen samt för hyra, bränsle och belysning, inventarier,
telefon m. m., men avse de jämväl till en del ökade bidrag till
lön och underhåll åt föreståndarinnor och biträden samt en lärarinna.

Den i ämnet lämnade utredningen synes riksdagen ostridigt ådagalägga,
att skyndsamma åtgärder äro erforderliga för beredande av möjlighet
att i allmän uppfostringsanstalt intaga ett ökat antal till tvångsuppfostran
dömda minderåriga kvinnliga förbrytare. Inför detta överhängande
behov av ökat platsutrymme har riksdagen funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Majrts förslag om försträckande av medel till svenska
diakonissällskapet för uppförande av ett fjärde skyddshem å Viebäck.
Då emellertid, enligt vad av propositionen framgår, en ytterligare
utveckling av verksamheten å Viebäck synes vara att förvänta, vill
riksdagen uttala, att innan förslag därom förelägges riksdagen, en fullständig
utredning bör komma till stånd, dels huruvida det icke vore
för staten fördelaktigare, om anstalten å Viebäck förändrades till statsanstalt
antingen på så sätt, att allenast äganderätten överginge på
staten och verksamheten fortfarande bedreves av diakonissanstalten eller
ock_ att staten övertoge såväl äganderätten som verksamhetens utövande
— dels ock huruvida — därest anläggning av eu ny anstalt skulle
visa sig erforderlig, ej besparing i fråga om anläggningskostnaderna
kunde vinnas genom anordnande av sovsalar för eleverna i stället för
såsom nu är fallet å Viebäck — sovplatser i ensamt rum.

Riksdagen, som förutsätter, att staten beredes erforderlig säkerhet
för återbetalning av det ifrågasatta lånet, har i övrigt icke haft något
att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och får sålunda anmäla,
att riksdagen dels för beredande av lån å 155,000 kronor till
svenska diakonissällskapet för uppförande å å iebäck av ett fjärde skyddshem
för minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat'' för år 1918
under titel »utgifter för kapitalökning» beviljat ett reservationsanslag

Riksdagens skrivelse Nr 218. 5

å samma belopp, dels ock å extra stat för år 1919 under andra huvudtiteln
beviljat

ej mindre till hyresersättning för anstalt, där minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande skola insättas i allmän
uppfostringsanstalt, mottagas till uppfostran, ävensom gottgörelse för
bränsle, belysning, inventarier in. m. vid anstalten samt bidrag till
avlöning åt personal för anstaltens skötsel ett förslagsanslag, högst,
23,000 kronor,

än även till gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård
åt minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande
mottagits vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning
vid elevs utskrivning från anstalten m. m. ett förslagsanslag å 43,000
kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av erforderliga medel till täckande
av det under mom. a) omförmälda anslag kommer riksdagen att
framdeles anmäla sitt beslut.

Stockholm den 18 maj 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 218.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1918.
Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
49 § i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914.

(Lagutskottets utlåtande nr 53.)

Till Konungen.

Genom en den 19 april 1918 dagtecknad proposition, nr 309, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag
av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att