10
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Nr 16.
Godkänd av första kammaren den 1 februari 1918.
Godkänd av andra kammaren den 1 februari 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 1)
Till Konungen.
Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1917 års riksdag vilande
av Eders Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 49
och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, §
54, § 55 och § 58 riksdagsordningen har riksdagen numera förehaft till
slutligt avgörande och antagit, i följd varav nämnda paragrafer i nedanskrivna
delar erhållit följande lydelse:
Regeringsformen.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter
riksdagen. Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt
riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet och
myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag
11
Riksdagens skrivelse Nr 16.
då Inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima---sammanhang.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett
bankoutskott, två lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning
och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.
A urtima---ärenden.
Riksdagsordningen.
§ 2.
Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter.
Urtima riksdag---sammanhang.
§ 37 mom. 1.
1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevill
ningsutskott,
ett bankoutskott, tva lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet av
tjugu, statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet
av sexton, vartdera lagutskottet av sexton samt jordbruksutskottet
av sexton ledamöter, vilka vardera kammaren till halva antalet
inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott för
upptagande av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock
att, därest utskott anmäler behov av förstärkning i ledamöternas antal,
sådant bevilja.
§ 42.
1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag^ anledning
av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från kam
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 16.
rama dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt.
2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens och
militieombudsmannens avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier
och registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.
3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan de
till dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden
tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.
§ 43 mom. 2.
2. Utskottet aligger jämväl att meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå
stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författningar
rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om
jakt och fiske samt angående vägar oeh skjutsväsende.
§ 54.
Konungens skrivelser —---yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar
från dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att
Konungen finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda
eller prövar uppskov med framställningen lända riket till men.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags
öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyratio
dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl. proposition,
vilken efte? öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i kammare.
1 sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till
infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som
infaller näst efter tjugo dagar från propositionens avlämnande, och må
fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då propositionen
avläts.
13
Riksdagens skrivelse Nr 16.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, ma väckas
inom tjugo dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för
särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.
I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor,
som av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under
riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion
framställas, så länge riksdagen är samlad.
Motion bör —--sammanföras.
§ 58.
När proposition---uppehållas.
År inom kammare väckt- fråga om sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott
ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det sammanträde, då
den väckt blivit, kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.
Stockholm den 1 februari 1919.
Med undersåtlig vördnad.