Riksdagens skrivelse Nr 126.

1

Nr 126.

Godkänd av första kammaren den 19 april 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 april 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till lag om häradsrätts
sammansättning vid handläggning av vissa med och ärenden
m. m., dels ock i anledning därav väckt motion.

(Lagutskottets utlåtande nr 34.)

Till Konungen.

Genom en den 18 januari 1918 dagtecknad proposition, nr 4, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till

1) lag om häradsrätts sammansättning vid handläggning av vissa
mål och ärenden,

2) lag om ändrad lydelse av 10 § i förordningen den 17 maj 1872
angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting,

3) lag om ändrad lydelse av 5 § 1 i förordningen om nya växellagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall den 7 maj
1880 samt

4) lag om kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslag hava icke

kunnat av riksdagen oförändrade godkännas, utan har riksdagen, i anledBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 51 höft. (Nr 126.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 126.

ning av nämnda proposition ävensom en i ärendet väckt motion, för sin
del antagit lagar av den lydelse kär nedan angives.

De av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 4 antagna,
lagarna införas här som följer.

l:o) Lag

om särskilda tingssammanträdeu för handläggning av vissa mål och

ärenden.

Med ändring av vad lag eller författning innehåller stridande mot
nedanstående bestämmelser förordnas som följer:

1 §•

1 tingslag, där Konungen med hänsyn till orts förhållandena så prövar
nödigt, skall häradsrätten under eller mellan de lagtima tingen, dock ej å
eller i omedelbart samband med allmän rättegångsdag, hålla sammanträde
för handläggning allenast av mål och ärenden av följande slag:

1. mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning
ej är belagd med svårare straff än böter, högst femhundra kronor, dock
ej mål av beskaffenhet att talan däri kan föras av målsägande;

2. växelmål samt mål angående återgångsfordran på grund av check;

3. andra mål angående penningfordran, som ej avser skadestånd,
där g-runden för fordringen och tiden för dess tillkomst tydligt och fullständigt
angivits i stämningen eller i bilagd räkning;

4. mål angående gäldenär försättande i konkurs samt angående
boskillnad;

5. ärenden, som avses i förordningen den 16 juni 1875 angående
särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden;

6. ärenden angående årsstämning, dödförklaring, vittnesförhör rörande
tillkomsten av skriftligt testamente, föreläggande att söka lagfart eller
att ingiva bouppteckning, avläggande av domared, stämning smannaed och
sådan ed, som avses i 21 § skiftesstadgan, samt ärenden angående sådant
medgivande, som omförmäles i 3 eller é kap. i lagen den 12 maj 1917 om
fastighetsbildning i stad.

Vid sammanträde, som ovan sägs, vare häradsrätten domför, ändå att
ej flera än tre av nämnden åro i rätten närvarande.

Mål, varom här ovan förmäles, må allenast första gången det före -

3

Riksdagens skrivelse Nr 126.

kommer handläggas ä sammanträde, som avses i denna lag. Härvid må
jämväl i målet väckt genstämnin ysta! an komma under behandling.

2 §•

Ärende, som skall antecknas i lagfarts-, intecknings- eller tomträttsprotokollet,
har rätten, utan hinder av vad som finnes stadgat
därom att sådant ärende endast må upptagas å lagtima ting, att handlägga
jämväl å sammanträde, som avses i denna lag, ändå att det hålles
mellan de lagtima tingen.

Bär enligt lag eller författning talan bör anhängiggöras eller annan
åtgärd av rättssökande vidtagas sist å det ting eller den allmänna rättegångsdag,
som först infaller sedan visst förhållande inträtt eller viss därifrån
räknad tid förflutit, vare sökanden ej skyldig vidtaga sådan åtgärd
å sammanträde, som avses i denna lag.

3 §•

Till sammanträde, som avses i denna lag, må stämning icke utfärdas
i andra mål än sådana, som omförmälas i 1 §. Finner rätten. att instämt
mål icke är av sådan beskaffenhet, som i 1 § sägs, varde målet
uppskjutet till allmän rättegångsdag, och skall i sådan händelse vid tillämpning
av vad i 16 kap. 1, 2 och 6 §§ rättegångsbalken finnes stadgat
angående tiden för framställande av vissa invändningar i rättegången
det sammanträde, vartill målet instämts, ej komma i betraktande.

4 §•

I fall, varom i 12 kap. 2 och 3 §§ rättegångsbalken förmäles, skall
å part, vilken icke inställer sig å sammanträde, som avses i denna lag,
tillämpas vad i nämnda lagrum stadgas om påföljd av parts uteblivande
från ting.

5 §.

När mål blivit å sammanträde, som avses i denna lag, till slut
fört, skall dom avkunnas innan sammanträdet ändas. Kan i något fall
domen ej dessförinnan författas, skall den avkunnas å första allmänna
rättegångsdag eller särskilda sammanträde för tings avslutande, som därefter
infaller. Då dom ej genast avkunnas, bör vid målets handläggning;
tillkännagivas, när sådant skall ske.

O O i

4

Riksdagens skrivelse Nr 126.

6 §•

Varje år skall häradshövdingen före hösttingets avslutande efter
samråd med nämnden fördela nämndemännens tjänstgöring under det
nästföljande året vid sammanträden, som avses i denna lag.

7 §•

Sammanträden, som avses i denna lag, skola hållas i den ort och å de
tider Konungen bestämmer.

Varder förordnande meddelat, att sammanträden skola hållas å annan
ort än tingsstället, ankommer ock på Konungen att bestämma, dels
huruvida samtliga de i 1 § omförmälda mål och ärenden eller allenast
ärenden, som avses i 1 § 5, må upptagas å dessa sammanträden, dels
huruvida till tjänstgöring i nämnden å sammanträde, varå allenast skola
förekomma i 1 § 5 omförmälda ärenden, må inkallas nämndeman från
annat tingslag inom domsagan, dels ock huruvida utgifterna för sammanträdeslokalen
och övriga med dess upplåtande sammanhängande kostnader
skola gäldas av en eller flera kommuner inom tingslaget eller av tingslaget
i dess helhet samt, där flera tingslag eller kommuner skola deltaga
i kostnaderna, efter vilka grunder dessa skola fördelas dem emellan.

8 §•

Över mål och ärenden, varom i 1 § 1, 2, 3, 4 och 6 förmäles, skall,,
där de handläggas å sammanträde, som avses i denna lag, särskild dombok
föras, och gälle i övrigt om den dombok vad om den allmänna
domboken finnes stadgat.

I tingslag, där sammanträden, som avses i denna lag, hållas mellan
de lagtima tingen, skola de vid dessa sammanträden förda protokoll,
varom stadgas i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda
protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, vid äventyr
som i 2 § av nämnda förordning sägs, insändas till hovrätten samtidigt
med protokollen för nästföljande lagtima ting.

9 §•

Domare och nämndemän skola för inställelse vid sammanträde, som
avses i denna lag, åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente, dock

5

Riksdagens skrivelse AV 126.

att ersättning ej må utgå till flera än fyra nämndemän för varje sammanträde
och att dagtraktamente ej må beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

2:o) Lag

om ändrad lydelse av 10 § i förordningen den 17 maj 1872 angående
ändring i Tåssa fall av gällande bestämmelser om häradsting.

Härigenom förordnas, att 10 § i förordningen den 17 maj 1872
angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting
skall erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

Prövar Konungen med hänsyn till särskilda förhållanden, att något
av de tingslag, som här förut blivit om förmälda, må undantagas från
tillämpningen av ovan meddelade stadganden, eller att i sådant tingslag
allmänna sammanträden må hållas till större antal och å andra dagar
än ovan sagts, gånge som särskilt förordnat varder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

3:o) Lag

om ändrad lydelse av 5 § 1 i förordningen om nya växellagens införande
och vad i avseende därå iakttagas skall den 7 maj 1880.

Härigenom förordnas, att 5 § 1 i förordningen om nya växellagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall den 7 maj 1880 skall
erhålla följande ändrade lydelse:

6

Riksdagens skrivelse Nr 126.

1. "V äxelmal insfcämmes till domstolen i den ort, där svaranden
bor eller anträffas, dock att, där svaranden bor eller anträffas på landet
eller i stad, där rådstuvurätt ej finnes, det står käranden fritt att i
stället instämma honom till närmaste rådstuvurätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

4:o) Lag om

kungörande av tiden för tings början och avslutande in. in.

Med upphävande av 2 kap. 2 § rättegångsbalken, bestämmelserna
i kungl. skrivelsen den 12 augusti 1760 samt förordningen den 21 mars
1884 angående kungörande av tiden för allmänna tingssammanträden i
vissa domsagor samt för avslutande av ting, förordnas som följer:

1 §•

Häradshövding vare skyldig att före den 1 november varje år meddela
såväl hovrätten som Konungens befallningshavande uppgift, avseende
det nästföljande aret, dels om dagen för början av varje allmänt
tingssammanträde i tingslag, där ting hållas enligt förordningen
den 17 maj 1872, samt, vad angår annat tingslag, om (lagen för varje
lagtima tings början, dels ock, där Konungen förordnat, att sammanträden,
som avses i lagen om särskilda tingssammanträden för handläggning
av vissa mål och ärenden, skola hållas i visst tingslag, om tid och ort för
dessa sammanträden.

2 §•

Varder tings avslutande utsatt till särskild dag, skall genom häradshövdingens
försorg tiden för avslutandet senast andra söndagen förut
kungöras i tingslagets kyrkor. Häradshövdingen åligger ock att minst
fjorton dagar före den utsatta tiden avsända uppgift därom till hovrätten
och Konungens befallningshavande.

3 §-

Med iakttagande av de i 1 och 2 §§ stadgade tider för avsändande
av där omförmälda uppgifter har häradshövdingen jämväl att föranstalta
därom, att nämnda uppgifter varda anslagna å rättens dörr även -

7

Riksdagens skrivelse Nr 126.

som kungjorda i en eller liera tidningar inom orten, därvid sådana
tidningar böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av tingslagets
befolkning bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. För
knngörelsekostnaden njute häradshövdingen ersättning av allmänna medel.

4 §•

Konungens befallningsliavande åligger att låta de uppgifter, som
här ovan omförmälas, införas såväl i allmänna tidningarna som i länskungörelserna.

Kungörelse angående uppgifterna enligt 1 § skall beträffande
samtliga domsagor i länet införas i allmänna tidningarna den 1 december
varje år eller, om söndag då infaller, påföljande dag samt i länskungörelserna
under november månad, och bör kungörelsen beträffande
varje tingslag första söndagen i december månad uppläsas i tingslagets
kyrkor. Uppgifterna enligt 2 § skola införas i allmänna tidningarna
och länskungörelserna ofördröjligen efter det de inkommit.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1918.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förutnämnda proposition och
den i anledning därav väckta motionen har riksdagen vidare beslutat
att till Eders Kungl. Maj:t hemställa om övervägande och förslag angående
utsträckning av nämndemäns rätt till ersättning för kostnader
för nämndemansuppdragets utförande.

Riksdagen får alltså, under åberopande av vad i riksdagens lagutskotts
av riksdagen godkända utlåtande nr 34, varav ett tryckt exemplar
härvid fogas, i ämnet anförts, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning ersättning
må tillerkännas nämndemän för de kostnader, som äro förenade
med nämndemansuppdragets utförande, utöver vad för närvarande i
dylikt avseende är stadgat, samt för riksdagen framlägga det förslag^
som av detta övervägande kan föranledas.

Stockholm den 19 april 1918.

Med undersåtlig vördnad.