UNDERDÅNIGT
UTLÅTANDE och FÖRSLAG
TILL
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGENS
ORDNANDE
'' ■>''
UNDERDÅNIGT
utlåtande och förslag
till
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGENS
ORDNANDE
AVGIVET AF
DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 4 OKTOBER 1907
TILLSATTA KOMMITTÉN
II.
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGEN
I SVERIGE
BILAGA: STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE INOM RIKETS INDUSTRI
OCH INDUSTRIELLA VERK ANSTÄLLDA TEKNIKER.
ÖREBRO 1911
LÄNSTIDNINGENS TRYCKERI
Den redogörelse för den tekniska undervisningen i riket, som här lämnas,
omfattar endast de tekniska läroanstalter, som underhållas av staten eller av
kommuner med bidrag från statsverket. Av enskilda skolor hava däremot
endast de av brukssocieteten med bidrag av staten underhållna båda bergsskolorna
i Filipstad och Falun medtagits, emedan dessa skolor hädanefter
såsom hittills ansetts böra utgöra ett viktigt led i den elementära tekniska
undervisningen i riket.
Den föreliggande redogörelsen har utarbetats på grundvalen av iakttagelser
vid kommittérades besök vid ett flertal tekniska läroanstalter i riket,
riksdagens protokoll, skolornas årsredogörelser och särskilda uppgifter, som
på begäran av kommittén lämnats av skolornas styrelser eller föreståndare,
samt de utförligare redogörelser för vissa skolor, som redan föreligga i tryck,
såsom :
Ekstrand, R.: Slöjdföreningens skola i Göteborg. 1899.
Tekniska skolans i Eskilstuna uppkomst och utveckling. Årsredogörelsen
för skolan 1900—Öl.
Winge, Knut: Bergsskolan i Eilipstad 1830—1905. 1905.
„ „ Bergsskolan i Filipstad 1830—1909. Jernkontorets annaler
1911.
Falu bergsskola och nya bergsskolebyggnaden i Falun. 1910.
Tekniska elementarskolan i Borås 1856—1906. 1906.
Tekniska elementarskolan och Ebersteinska söndags- och aftonskolan i
Norrköping 1857—1907. 1907.
Tekniska elementarskolan i Örebro 1857—1907. 1908.
Chalmersska institutet 1829—1904. 1907.
V*
Innehållsförteckning.
Historisk översikt..........................................................................
Tiden före 1850 ..............................................................
Teknologiska institutet, sid. 1. — Falu bergsskola. Chalmerska slöjdskolan.
Bergselementarskolan i Filipstad. Slöjdskolor, s. 3 — Svenska slöjdföreningens
skola i Stockholm. Slöjdföreningens i Göteborg skola. Riksdagsmotioner
och underdåniga framställningar om anslag till slöjdskolor, s. 4.
Tiden 1850—1875 ............................................................
Wallmarks förslag, s. 5. — Tekniska elementarskolan i Malmö. s. 9. — Tekniska
elementarskolorna i Norrköping, Örebro och Borås. s. 10. — Tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, s. 11. — Anslagen till de tekniska
elementarskolorna höjas. s. 12. — Motioner om anslag till tekn. undervisningsanstalter.
Teknologiska institutet, s. 13. — Chalmerska slöjdskolan.
Svenska slöjdföreningens skola. s. 14. — Vävskolan i Borås. s. 15. Bergsskolorna
i Filipstad och Falun. s. 16. — 1872 års kommitté för den tekniska
undervisningens ordnande, s. 17.
Tiden efter 1875 ..............................................................
Tekniska högskolan. Chalmerska slöjdskolan, s. 20. — De tekniska elementarskolorna.
s. 21. — Pensionsrätt. Tekniska söndags- och aftonskolan i
Eskilstuna. Tekniska afton- och söndagsskolor, s. 22. — Tekniska skolan i
Stockholm, s. 25. — Statsanslagens ökning. Fackskolan för finare smidesoch
metallindustri i Eskilstuna, s. 26. — Maskinyrkesskolan vid tekniska
skolan i Stockholm, s. 27. — Byggnadsfackavdelningar vid tekn. elementarskolorna
i Borås och Örebro. Tekniska elementarskolan i Härnösand, s. 28. —
Lägre tekniska yrkesskolor. Slöjdföreningens i Göteborg skola erhåller
stadsanslag. Resestipendier, s. 29. — Stadgeförändringar. Kommittéer för
den tekn. undervisningens ordnande, s. 30. — Anslagen till den tekn. undervisningen.
s. 31. — Statsanslagen till det tekniska undervisningsväsendet enligt
riksstaten (tabell). Under 1910 statsunderstödda tekniska läroanstalter
(tabell), s. 32.
De lägre tekniska yrkesskolorna
översikt över de lägre tekniska yrkesskolornas utveckling (tabell). s. 37.
översikt över de under 1908 statsunderstödda lägre tekniska yrkesskolorna
(tabell), s. 38.
35.
35.
VIII
Innehållsförteckning.
Ändamål och organisation...................
Ändamål, s. 42.— Undervisningstid. Skolbesök. s. 43. —Antalet inskrivna och
1 närvarande lärjungar vid en lägre tekn. yrkesskola läroåret
1906—07 (tabell), s. 45. — Studieplaner, s. 46.
42.
Undervisningen ....................................
Wallmarks förslag. Förslag av 1872 års kommitté, s. 47. — Rektor Adlers
förslag, s. 48. — Läroämnen, s. 49. — Läroämnen, timtal och antal lärjungar
för varje läroämne vid de lägre tekniska yrkesskolorna (tabell), s. 50. _
Förteckning över de under 1908 statsunderstödda lägre tekniska yrkesskolornas
läroämnen, ordnade i grupper (tabell), s. 76. — Antal timmar i
veckan för varje läroämne våren 1907 och hösten 1907 (tabell), s. 78. —
Antal lärjungar i varje läroämne våren 1907 och hösten 1907 (tabell), s 86 —
Lärokursernas innehåll, s. 102. — Lägre tekniska yrkesskolans i Halmstad
program 1906—07. s. 102. — Tekniska yrkesskolans i Kalmar program 1909_
10. s. 104.
Lärjungarna ........................................................ 1Q8
Inträdesfordringar. Lärjungarnas ålder. Lärjungarnas fördelning på åldersklasser
i 55 av de lägre tekn. yrkesskolorna hösten 1909 (tabell). Anställning
i yrke. Lärjungar i lärlingsåldern (14—18) år. s. 108. — Yrkesskolornas i
industri och hantverk anställda lärjungar i åldern 14—18 år (tabell), s. 109._
Skolavgifter, s. 112.
Företståndare och lärare ................................. jjo
Lärarna, s. 112. — Föreståndares och lärares avlöning, s. 113. — översikt över
föreståndares och lärares avlöning vid de lägre tekniska yrkesskolorna enligt
uppgifter lämnade hösten 1909 (tabell), s. 114.
Styrelse och inspektion .................................... jlg
Lokaler ............. .._
................................................... liv.
Skolornas ekonomi .................................... jlg
översikt över de lägre tekniska yrkesskolornas ekonomi för år 1907 (tabell),
s. 120. — Donationer, s. 124. — Donationer, vilkas avkastning tillfalla de lägre
tekniska yrkesskolorna (tabell), s. 125.
Slöjdföreningens i Qöteborg skola...................................
Historik ...................................
Slöjdföreningen i Göteborg bildas. Konst- och slöjdföreningens gåva. Hallrättens
anslag. Slöjdföreningens skola öppnas, s. 129. — Skolan erhåller
lokal i ostindiska kompaniets hus. Skolan erhåller bidrag av Göteborgs stad.
Skolan erhåller egen byggnad. En kvinnlig dagskola inrättas. Nya stadgar.
Till- och ombyggnad av skolans lokaler. Göteborgs stadsfullmäktige erhålla
kontroll över förvaltningen, s. 130.— Nybyggnad. Skolan omorganiseras och
erhåller statsanslag, s. 131.
129.
129.
Innehållsförteckning.
IX
Ändamål och organisation .................................................... 132.
Ändamål, s. 132. — Arbetsår. Skolavdelningar. s. 133.
Tekniska afton- och söndagsskolan .......................................... 133.
Timplan för läroåret 1909—10 (tabell), s. 134. — Kursplan, s. 135. — Lärokurser.
s. 136.
Konstslöjdskolan ............................................................. 144.
Timplan för läroåret 1909—10 (tabell). Kursplan, s. 145. — Lärokurser,
s. 146.
Fackskolan för bokindustri .................................................. 147.
Timplan för läroåret 1909—10 (tabell). Kursplan, s. 148.
Skolan för lantinaskinister .................................................. 150.
Timplan för läroåret 1909—10 (tabell), s. 150. - Kursplan, s. 151.
Föreläsningar och studiebesök. Undervisningsmateriell ...................... 153.
Föreläsningar. Studiebesök. Undervisningsmateriell. Bibliotek. Verkstäder.
s. 153.
Lärjungarna (tabeller) ...................................................... 453.
Lärare och tjänstemän ....................................................... 156.
Styrelse ......................................................................
Inspektör. Styrelse, s. 157. — Föreståndare, skolavdelningsföreståndare och
överlärare. Lärareråd. s. 158.
Ekonomi .....................................................................
Ekonomi, s. 158. — Utgiftsstat (tabeller), s. 159. — Räkenskapssammandrag
s. 162. — Fonder tillhörande slöjdföreningen i Göteborg och dess skola
(tabell), s. 164.
Tekniska skolan i Stockholm ......................................................... 166.
Historik ......................................................................
Söndagsritskolan för hantverkare. Svenska slöjdföreningens skola. Hyresbidrag
av Stockholms stad. s. 166. — Statsunderstöd. Kvinnlig avdelning.
Skolan övertages av statsverket. Undervisningen enl. 1860 års stadgar,
s. 167. — Skolan får egna lokaler. Statsanslaget höjes. Skolan utvidgas,
s. 168. — Ändringar i 1860 års stadgar. Omorganisationen 1878—79. Utveckling
efter 1879. s. 169. — Ändringar i 1878 års stadgar, s. 170.
Ändamål och organisation .................................................... 1W
Ändamål.
Äldre organisation, s. 170. — Nuvarande organisation, s. 171.
Tekniska afton- och söndagsskolan .......................................... 172.
Läroår och undervisningstid. Inträdesfordringar. Läroämnen, s. 172. —
Program för tekniska afton- och söndagsskolan, s. 174. — Studieplaner.
X
Innehållsförteckning.
s. 181. — Antalet undervisningstimmar i veckan samt antalet lärare och
lärjungar i varje läroämne (tabell). Förberedande kurs för byggnads- och
maskinyrkesskolorna, s. 185. — Läroplan, s. 186.
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar ...................................... 187.
Läroårets längd och undervisningstid. Inträdesfordringar. Läroämnen,
s. 187. — Program för tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, s. 188. —
Studieplaner, s. 193. — Antalet undervisningstimmar i veckan, antalet lärare
och lärjungar i varje läroämne (tabell), s. 195.
Högre konsindustriella skolan ................................................ 195.
Ändamål, s. 195. — Fackindelning. Läroårets och lärokursernas längd. s. 196.
— Inträdesfordringar (med tabell), s. 197. — Läroämnen, s. 198. — Konstindustriella
yrkeskurserna. Timplan (tabell). s. 201. — Program, s. 202. —
Teckningslärarekurserna. Timplan (tabell), s. 205. — Program, s. 206. —
Antalet undervisningstimmar i veckan samt antalet lärjungar och lärare i
varje läroämne (tabell). Ritklasser för barn. s. 211.
Byggnadsyrkesskolan ....................................................... 211.
Läroårets och lärokursernas längd. Inträdesfordringar. s. 212. — Förberedande
kurs. Undervisningen, s. 213. — Timplan (tabell). Program, s. 214.
Maskinyrkesskolan ........................................................... 216.
Fackavdelningar, s. 216. — Läroårets och lärokursernas längd. Inträdesfordringar.
Läroämnen, s. 217. — Timplan, s. 219. — Program, s. 220.
Extra läroämnen ............................................................. 222.
Program för de extra läroämnena, s. 223.
Lärjungarna ................................................................. 225.
Antalet lärjungar i tekniska skolan i Stockholm läroåren 1879—1910 (tabell),
s. 226. — Förhållandet mellan antalet inträdessökande och antalet nyinskrivna
lärjungar inom byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan under
läroåren 1904—09 (tabell), s. 227. — Anställning i yrke. s. 228. — Avgångsbetyg
(tabeller), s. 229. — Fördelning på fackavdelningar (tabeller), s. 230. —
Lärjungarnas ålder (tabell). Lärjungarnas mantalsskrivningsort (tabell),
s. 232. — Skolavgifter, s. 233.
Lärare, tjänstemän och betjäning ............................................ 234.
Lärare, s. 234. — Tjänstemän. Predikant. Betjäning, s. 236.
Styrelse och förvaltning ...................................................... 236.
Styrelse, s. 236. — Föreståndare. Avdelningsföreståndare. Lärarekollegium.
s. 238.
Lokaler och undervisningsmateriell ....... 238.
Lokaler, s. 238. — Bibliotek, s. 239. — Samlingar, s. 240. — Verkstäder, s. 241.
Innehållsförteckning
XI
Ekonomi ......................................................... ...........
Före 1879. s. 241. — Slöjdföreningens bidrag. Sjöstedtska donationen. 1879
ärs stat. s. 242. — Förhöjning i ordinarie staten 1891. s. 243. — Förhöjning i
ordinarie staten 1896. Extra anslag, s. 244. — översikt över tekniska skolans
anslag åren 1898—1911 (dyrtidstillägg oberäknade) (tabell), s. 247. — Tekniska
skolans ordinarie inkomst- och utgiftsstat (tabeller), s. 248. — Underlärarnas
avlöning, s. 253. — Sammandrag av tekniska skolans räkenskaper
för år 1909. s. 254. — Fonder tillhörande tekniska skolan i Stockholm (tabell)
s. 256.
Tekniska skolan i Eskilstuna
Historik ..........................................................;...........
Tekn. undervisningen i Eskilstuna elementarskola. Tekniska söndags- och
aftonskolan. Stadgeändringar, s. 260. — Fackskolan för finare smides- och
metallindustri. Tekn. skolan i Eskilstuna, s. 261.
260.
260.
Ändamål och organisation ......................... .....................;•
Ändamål, s. 261. — Lärokursernas längd. Undervisningstid, s. 262. — Inträ
desfordringar.
s. 263.
Undervisningen ..............................................,”""''""",1''
Undervisningsämnen i söndags- och aftonskolan, s. 265; i fackskolan tor
finare smides- och metallindustri, s. 266. — Tekniska söndags- och aftonskolan.
Timplan (tabell), s. 268. — Lärokurser, s. 269. — Fackskolan för
finare smides- och metallindustri. Timplan (tabell). Lärokurser, s. 275.
Lärjungarna ..................................................................
Antalet lärjungar i tekniska skolan i Eskilstuna (tabell) s. 277. Lärjungarnas
hemorter. Lärjungarnas ålder. s. 278. — Lärjungarnas yrken. s. 279. —
Lärjungarnas deltagande i undervisningen, s. 280. — Avgångsbetyg (tabell).
Tilloppet av inträdessökande. s. 281. — Lärjungeavgifter, s. 282.
Lärarna ...............
Styrelse och förvaltning
Lokaler ...............
. 283.
. 284.
. 284.
Ekonomi .....................................................‘ 1.’."
Tekniska söndags- och aftonskolan, s. 285. — Fackskolan. Tillfällig löneförbättring.
s. 288. — Ordinarie lärares tjänstgöring och avlöning år 1908 (tabell).
s. 289. — Tekniska skolans i Eskilstuna räkenskapssammandrag för år
1909 (tabell, s. 290. — Tekniska skolans i Eskilstuna fonder 1909 (tabell) s. 292.
285.
XII
Innehållsförteckning.
Vävskolan i Borås
Bistorik. Ändamål och organisation, s. 294. - Förslag till omorganisation,
s. 295. Lärokursernas längd. Inträdesfordringar. s. 296. — Undervisningen.
Timtabell. s. 297. — Undervisningsämnen: Avdelningen A. s. 298; Avdelningen
B. s. 300. — Undervisningsmateriell. s. 301. — Lärjungarna. Antalet
larjungar (tabell), s. 303. — Skolavgifter. Stipendier. Lärare. Styrelse
och förvaltning. Lokaler, s. 304. - Ekonomi, s. 305. - Vävskolans i Borås
rakenskapssammandrag för år 1909 (tabell), s. 308. — Vävskolans i Borås
fonder (tabell), s. 310.
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.....................................
Historik ...........................
Bergselementarskolan i Filipstad. Bergsskolan i Falun. Staten bidrager till
skolornas underhäll, s. 312. — Skolorna omorganiseras, s. 313.
312.
312.
Ändamål och organisation ...................
Ändamål och organisation, s. 313. — Lärokursernas längd. s. 314 _Inträdes
fordringar, s. 315.
313.
Undervisningen ...............................
översikt över lärotidens fördelning vid bergsskolan i Filipstad under läroåret
1908—09 i tabell), s. 318. — översikt över lärotidens fördelning vid bergsskolan
i Falun under läroåret 1908-^)9 (tabell), s. 320. - Undervisningens
omfattning vid a) bergsskolan i Filipstad. s. 322; b) bergsskolan i Falun
s. 324. — Praktiska övningar, s. 329.
Lärjungar och lärare ............................... ggg
Larjungarna. s. 329.- Antalet lärjungar i bergsskolorna i Filipstad och Falun
(tabell). Skolavgifter, s. 330. —Lärarna, s. 331.
Styrelse och förvaltning .................................. ^
Bergsskolan i Filipstad. Bergsskolan i Falun. Föreståndaren. Revision
av rakenskaperna. s. 331. — Inspektion, s. 332.
Lokaler ...........................
Bergsskolan i Filipstad. s. 332. — Bergsskolan i Falun. s. 333.
. 332.
Ekonomi ............................................................. gg4
Räkenskapssammandrag för bergsskolan i Filipstad för år 1908^09 (tabell),
s. 336. — Räkenskapssammandrag för bergsskolan i Falun för år 1908—09
''tabell), s. 338. — Bergsskolornas i Filipstad och Falun fonder (tabell), s. 340.
Innehållsförteckning.
Xlll
De tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås
och Härnösand ........................................................................ 342.
Historik ...................................................................... 342.
Tekniska elementarskolan i Malmö. Tekniska elementarskolorna i Norrköping,
örebio och Borås. Stadgeändringar. Skolorna omorganiseras,
s. 342. — Tekniska elementarskolan i Härnösand. Ändringar i 1877 års stadgar.
s. 343.
Ändamål och organisation .................................................... 343.
Ändamål enligt de äldsta stadgarna, s. 343. — Ändamål enligt 1877 års stadgar.
Fackindelning, s. 344. — Lärokursernas längd. Läsårets längd. s. 346. —
Undervisningstid, s. 347. — Inträdesfordringar. s. 348. — Extra lärjungar,
s. 349.
Undervisningen .............................................................. 350.
Läroämnen enligt de äldsta stadgarna, s. 350. — Läroämnen enligt 1877 års
stadgar, s. 351. — Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i
Norrköping (tabell), s. 354. — Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan
i Malmö (tabell), s. 356. — Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan
i Örebro (tabell). s. 357. — Lärotidens fördelning vid tekniska
elementarskolan i Borås (tabell), s. 358. — Lärotidens fördelning vid tekniska
elementarskolan i Härnösand (tabell), s. 359. — Genomgångna lärokurser
vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås
läsåret 1907—08. s. 360. — Gymnastik och militärövningar, s. 404.
Lärjungarna ................................................................. 404.
Antalet inskrivna, närvarande och med avgångsbetyg utexaminerade lärjungar
(tabell), s. 405. — Lärjungarnas fördelning på fackavdelningar i
tredje årskursen (tabell), s. 407. — Grafisk framställning av lärjungeantalet
(tabell), s. 408. — Deltagare i den valfria undervisningen. Inskrivna på
grund av betyg eller inträdesprov (med tabell), s. 410. — Inträdesålder. s. 411.
— Tabell utvisande de under läsåren 1903—08 inskrivna lärjungarnas ålder
vid inskrivningen, s. 412. — Praktisk verksamhet före inträdet, s. 413. —
Tabell utvisande huru lång tid de under läsåren 1903—08 nyinskrivna lärjungarna
ägnat sig åt praktisk verksamhet före inskrivningen, s. 414. — Tabell
utvisande huru många av de under läsåren 1903—08 nyinskrivna lärjungarna
avgått från skolan med eller utan avgångsbetyg, samt huru många
terminer de vid sin avgång tillbragt i skolan, s. 416. — Extra lärjungar, s. 417.
— Antalet extra lärjungar och speciallärjungar vid de tekniska elementarskolorna
läsåren 1904—09 (tabell). Skolavgifter, s. 418.
Lärarna ...................................................................... 418.
Antal lärare, s. 418. — Lärarnas tillsättning, s. 419. — Förening av tjänster.
Lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Pensionsrätt. s. 420. — Antal lärare vid
de tekniska elementarskolorna läsåret 1909—10 (tabell). Lärarnas tjänstgöring
vid de tekniska elementarskolorna läsåret 1909—10 (tabell). s. 422.
XIV
Innehållsförteckning.
Styrelse och förvaltning .....................................
Kommerskollegium överstyrelse. Direktion. Styrelse, s. 423. — Lärarekollegium.
Rektor, s. 424.
Lokaler och utrustning ...............................
Kommunernas förpliktelser att anskaffa lokal. s. 424. Skolan i Norrköping.
Skolan i Malmö. s. 426. — Skolan i Örebro. Skolan i Borås. Skolan i Härnösand.
s. 427. — Utrustning och undervisningsmateriell. s. 428.
Ekonomi ............................................
Ursprungligt statsanslag. Förhöjning i statsanslaget, s. 428. — Anslag till
lärarekrafternas förstärkning. Dyrtidstillägg. Ny stat. s. 429. — Förhöjning
i 1877 ärs stat. Ytterligare förhöjning i statsanslagen, s. 430. — Dyrtidstillägg.
Ny lönereglering, s. 431. — Extra anslag, s. 432. — översikt över
statsanslagen till de tekniska elementarskolorna under åren 1900_1911 (ta
bell).
s. 433. — Anslagen å extra ord. stat till tekniska elementarskolan i
Norrköping. D:o till tekniska elementarskolan i Malmö. D:o till tekniska
elementarskolan i Örebro, s. 434. D:o till tekniska elementarskolan i Borås.
D:° till tekniska elementarskolan i Härnösand. Anslag till militärövningar.
s''..435'' — Uppgift om extra lärares (assistenters) och verkmästares tjänstgöring
och arvoden vid de tekniska elementarskolorna år 1908 (tabell), s. 436.
De tekniska elementarskolornas räkenskapssammandrag för år 1909 (tabell).
s. 438. — Tekniska elementarskolans i Norrköping fonder (tabell),
s. 442. — Tekniska elementarskolans i Malmö fonder (tabell), s. 446. — Tekniska
elementarskolans i Örebro fonder (tabell), s. 448. — Tekniska elementarskolan
i Borås fonder (tabell), s. 454. — Tekniska elementarskolans i
Härnösand fonder (tabell), s. 458.
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.......................................
Historik .........................................
Lägre avdelningen ..........................................
Ändamål, s. 463. — Inträdesfordringar. Lärokursernas längd. s. 465. _ Un
dervisningen.
8. 466. — Timplan för lägre avdelningen av Chalmers tekniska
läroanstalt (tabell). s. 467. — Lärokurser i den lägre avdelningen av Chalmers
tekniska läroanstalt, s. 468. — Elevantal vid Chalmers tekniska läroanstalts
lägre avdelning (tabell), s. 473. — Antalet nyinskrivna elever i lägre avdelningens
olika årskurser (tabell). Antalet lärjungar i de olika årskurserna
(tabell), s. 474. — Godkända utexaminerade lärjungar åren 1904—09 (tabell).
Antalet lärjungar, som lämnat tredje årskursen med och utan avgångsbetyg,
samt det antal, som vunnit inträde vid högre avdelningen (tabell), s. 475. —
Lärjungeavgifter. Lärjungarnas anställning. Lärare. Uppgift om lärare,
som undervisa i lägre avdelningen av Chalmers tekniska läroanstalt (tabell),
s. 476. — Lokaler. Ekonomi, s. 477.
Innehållsförteckning
XV
Högre avdelningen ..........................................................
Ändamål. Organisation, s. 477. — Inträdesfordringar. Styrelse. Ekonomi,
s. 478. — Sammandrag av Chalmers tekniska läroanstalts räkenskaper under
år 1909. s. 479.
Tekniska högskolan ........................................................................
Ändamål. Organisation. Lärjungar, s. 481. — Ekonomi, s. 482.
Bilaga.............................................................................................
Statistiska uppgifter angående inom rikets industri och industriella verk anställda
tekniker ...........................................................
Rättelser: r
Sid. 12 rad 2 uppifrån står: läroanstalt; läs: läseanstalt.
» 37 » 11 nedifrån » 1906—07, 56; läs: 1906—07, 54.
. 226 » 1 » » 1332; » 1232.
, 231 och 232: kolumnerna 1904-09 i tabellerna böra utgå.
» 490 rad 11 uppifrån står: 5. Trävaror med; läs: 5. Trävaror utom.
, 491 i anmärkningen ändras 160 till 170, 327 till 337 och 124 till 120.
» 493 råd 6 uppifrån står: Underbyggmästare: läs: Underbryggmästare.
477.
481.
483.
485.
Historisk översikt.
1
l. Historisk översikt.
. i. Tiden före 1850.
De första åtgärderna för åstadkommande av teknisk undervisning gå i
vårt land, liksom i flera andra europeiska länder, tillbaka till gränsen mellan
18:e och 19:e århundradena. Genom ett kungl. brev den 11 december 1798
inrättades den “mekaniska skolan''* i Stockholm, vilken till en början ställdes
under kungl. målare- och bildhuggareakademiens ledning och bland annat hade
sig anförtrodd vården av den av Polhem grundade “modellkammaren". Efter
kungl. lantbruksakademiens stiftande 1813 ställdes den mekaniska skolan och
modellkammaren under dess överinseende. Vid riksdagen 1823 avläto rikets
ständer till kungl. maj:t en underdånig skrivelse “angående åtskilliga föreslagna
sätt att tillvägabringa en övergång av de mera bildade folkklasserna till de
produktiva", däri de bland lämpliga medel “till den enskilda omtankens riktande
på näringsyrkena" framhöllo inrättandet av “ett tekniskt och mekaniskt
centralinstitut för praktisk undervisning i vad som för manufakturer och en
del hantverkerier erfordras". Samtidigt hemställde riksdagen, om icke den
mekaniska skolan, som då förestods av en lönlös direktör och hade en lärare
för “Theorien" och en för “Practiquen" med åliggande tillika att förevisa modellkammarens
tillbehör samt en lärare i maskinritning, kunde för ändamålet
på lämpligt sätt utvidgas. .
Kungl. kommerskollegium, som jämte kungl. vetenskapsakademien anbefallts
att yttra sig i frågan, framhöll, att någon anstalt, som haft till föremål
att bibringa manufakturisten och hantverkaren teoretiska kunskaper samt att
sprida kännedom om andra länders framsteg i hantverk och slöjder, med undantag
av de teknologiska föreläsningar, som genom vetenskapsakademiens föranstaltande
hållits, hittills ej funnits i riket, och att den svenska slöjdidkaren
och i synnerhet hantverkaren, som vanligen i sin ungdom ej erhållit en bättre
uppfostran och sedermera ej varit i tillfälle att av vetenskapsmän inhämta råd
och upplysningar i sitt yrke, egentligen endast mekaniskt utövat detsamma,
II 1
Teknologiska
institutit.
2
Historisk översikt.
utan att därom äga någon teoretisk kännedom, “vilken likväl ytterst ligger till
grund för allt vad som utgör föremål för verksamhet inom slöjdernas och
konsternas områden
Att söka avhjälpa denna brist på kunskaper inom de näringsidkande medborgareklasserna
ansåg kommerskollegium vara ett viktigt ämne för kuncd
maj:ts uppmärksamhet, ej allenast i betraktande av den ekonomiska vinst, som
därigenom skulle tillskyndas staten, “utan ock i det avseende, att större sedlighet
och ordning kan förväntas hos en bildad och i sitt yrke upplyst idkare,
vilken i själva den väckta känslan av sitt värde såsom samhällsmedlem har ett
kraftigt skydd mot frestelsen att, under det han vilar från sitt arbete, överlämna
sig åt sådana förströelser, som leda till avsteg från dygd och goda seder“.
På grund av riksdagens skrivelse och de däröver avgivna yttrandena förordnades
genom kungliga brevet den 18 maj 1825, att ett teknologiskt institut
skulle anläggas, och att kostnaderna därför skulle bestridas av manufakturdiskontfondens
vinstmedel. Till institutets förste föreståndare utnämndes överdirektören
G. M. Schwartz, som även fick i uppdrag att uppgöra fullständigt
förslag till den nya läroanstaltens organisation.
De första stadgarna för institutet utfärdades den 8 juni 1826. Enligt
dessa är teknologiska institutet en läroanstalt med ändamål “att samla och
meddela kunskaper och upplysningar, som äro nödvändiga för att med framgång
kunna idka slöjder eller vad man vanligen kallar hantverk och fabriker".
Institutet var knappast från början avsett att vara en högre teknisk läroanstalt.
Undervisningen skall i allmänhet vara mer populär och praktisk än
strängt vetenskaplig", heter det i 1826 års stadgar. Inträdesfordringarna voro
små och tämligen obestämda. Föreskrifterna om undervisningen voro även
mycket svävande. Med avseende på institutets verkliga uppgift och medlen
till dess förverkligande rådde därför till en början stora meningsskiljaktigheter
såväl inom direktionen som bland lärarne.
Enligt L. J. Wallmarks utsago i ett officiellt utlåtande av den 9 oktober
1850 fick institutet en mera hantverksmässig än teknisk riktning och nedsjönk
till och med under värdigheten av en teknisk elementarskola. Undervisningen
omfattade under de första årtiondena av institutets tillvaro elementära kurser
i matematik, fysik, kemi m. m. och rent hantverksmässiga övningar i åtskilliga
yrken, såsom färgning, garvning, såpsjudning, tillverkning av salmiak och konstgjorda
blommor, metallarbeten och gjutning m. m. Genom kungl. maj:ts brev
den 17 september 1830 tillerkändes institutet t.o. m. rätt att utfärda gesällbrev.
Då de otillfredsställande förhållandena vid institutet gåvo anledning till
upprepade klagomål, underkastades institutet under 1840-talet en genomgripande
Tiden före 1850.
3
omorganisation. Genom de nya stadgarna av den 8 maj 1846, vdka tillämpades
från början av 1848, lyftes institutet upp till ett högre plan. lnträdesfordringarna
höjdes, så att de i matematik och ett av de främmande språken motsvarade
kunskapsfordringarna för studentexamen. Lärokursen fastställdes till
två år, för att inom kort (1851) förlängas till tre, varjämte bestämda föreskrifter
om undervisningens art och omfattning meddelades.
Ungefär jämnårig med teknologiska institutet är den äldre bergsskolan
i Falun. Redan 1808 väcktes förslag om inrättande av en bergsskola i Falun
för utbildning av tjänstemän för bergshanteringen. Förslaget bragtes till verkställighet
först 1822, då Falu bergsskola öppnades. Den underhölls genom
anslag från såväl statsverket som brukssocieteten, till dess skolan 1867
flyttades till Stockholm och förenades med teknologiska institutet.
Från 1820-talet härstammar också Chalmerska slöjdskolan i Göteborg.
Kommersrådet William Chalmers hade vid sin år 1811 inträffade död genom
testamente förordnat, att hälften av hans efterlämnade förmögenhet skulle överlämnas
till frimurarebarnhusets i Göteborg direktion för att användas till inrättande
av en “Industrie Schole för fattige Barn, som lärt läsa och skriva“.
När direktionen efter långvariga processer 1823 kom i besittning av donationsmedlen,
rådde till en början mycken tvekan om, huru testamentets bestämmelser
skulle förverkligas. Först 1829 öppnades en med donationsmedlen inrättad
särskild läroanstalt, som fick namnet Chalmerska slöjdskolan. Tack vare den
första föreståndarens, Carl Palmstedts, nit och vetenskapliga intresse fick undervisningen
vid den nya läroanstalten i motsats till vad förhållandet var vid teknologiska
institutet redan från början den vetenskapligt tekniska läggning, som
den allt sedan dess bibehållit. Chalmerska slöjdskolan kom redan 1835 i åtnjutande
av statsanslag, och dess organisation fastställdes första gången genom
av kungl. maj:t fastställda stadgar den 9 november 1838.
Samma tidsperiod som de förut nämnda tekniska läroanstalterna tillhör
även “elementarundervisningsanstalten i Filipstad för unga bruksidkare och
bruksbetjänter". Den grundades 1830 av bergmästaren Frans von Schéele,
och erhöll snart understöd av Värmlands och Dals bruksägare samt senare även
av järnkontoret, vars fullmäktige 1839 fastställde reglemente för skolan, som
därvid erhöll namnet bergselementarskolan i Filipstad.
Förutom nu nämnda tekniska skolor tillkommo under 1820- och 1830-talen ytterligare ett fåtal “slöjdskolor", som den tidens tekniska läroanstalter
gemenligen kallades. Såsom exempel må anföras Ljungstedtska friskolan i
Linköping och Ebersteinska söndagsskolan i Norrköping, båda grundade på
frikostiga donationer. Den förra skolan öppnades 1824 med ändamål att med
-
Falu
Itergsekola.
Chalmerska
slöjdskolan.
Bergselementarskolan
i
Filipstad.
Slöjdskolor.
4
Historisk översikt
Svenska
slöjdföreningens
skola i
Stockholm.
Slöjdföreningens
i Göteborg
skola.
Riksdagsmotioner
och
underdåniga
framställningar
om
anslag till
slöjdskolor.
dela elementarkunskaper samt undervisning i handaslöjder och kroppsövningar
åt gossar, som ämnade ingå i näringsklassen. Den senare, som enligt testator
bestämmelser skulle meddela undervisning åt Norrköpings stads lärgossar
och sjöfolk, började sin verksamhet 1825. Bristande erfarenhet om, huru en
verklig teknisk undervisning borde ordnas, gjorde dock, att båda dessa skolor
förfelade sin egentliga uppgift. De användes i stället i den allmänna undervisningens
tjänst, och det var först i en långt senare tid, som de fingo tjäna
det av deras grundare ursprungligen avsedda ändamålet.
Det vill emellertid synas, som om det varit först mot mitten av 1800-talet,
som ett starkare intresse för den tekniska undervisningen börjat framträda i
vårt land. Teknologiska institutets omorganisation under 1840-talet har förut
omtalats. År 1844 grundades på enskilt initiativ “söndagsritskolan för hantverkare“
i akademiens för de fria konsterna hus i Stockholm. Skolan
övertogs redan följande året av den för detta ändamål bildade svenska slöjdföreningen.
Vid riksdagen 1847—48 erhöll skolan på framställning av enskild
motionär i borgarståndet för första gången ett statsanslag av 2,000 rdr bko under
tre år med villkor, ait kostnaderna för anskaffandet av en för skolan erforderlig,
lämplig lokal bestriddes av Stockholms stad, att minst enahanda bidrag,
som under näst föregående år kommit skolan till del från slöjdföreningens sida,’
fortfarande årligen utginge, och att slöjdskolan ställdes under tillsyn av kommerskollegium
eller en blivande överstyrelse för handel och slöjder.
Efter mönstret av svenska slöjdföreningen bildades 1848 slöjdföreningen
i Göteborg, som bland annat hade till ändamål “att åt arbetarne inom de slöjdidkande
klasserna bereda en bättre bildning till sedlighet, förstånd och konstfärdighet
samt i sådant avseende jämväl inrätta eller understödja härtill lämpliga
läroanstalter". 1 slutet av 1848 kunde slöjdföreningen i Göteborg öppna
en egen skola för ovan angivna ändamål. Den underhölls till en början genom
föreningens egna medel och insamlade bidrag, men erhöll snart understöd såväl
av enskilda donatorer som av Göteborgs stad.
Förutom genom ovan nämnda motion om anslag till svenska slöjdföreningens
skola i Stockholm tog sig intresset för den tekniska undervisningens
främjande vid riksdagen 1847—48 uttryck genom ytterligare fyra inom borgareståndet
väckta motioner om anslag till inrättandet av slöjdskolor dels i städerna
Örebro, Växjö och Borås samt i Dalarne norr om Falun och i Marks härad i
Västergötland, dels ock på lämpligt ställe inom varje län, där sådana skolor
ännu icke funnos. Statsutskottet ställde sig mycket välvilligt gent emot de
framställda förslagen, men “enär det icke kan bestridas, att de välgörande verkningarna
av i fråga varande undervisningsanstalter huvudsakligen tillgodo
-
Tiden 1850—1875.
5
komma de orter, inom vilka de befinnas, anser utskottet statsanslag för ovan
berörda föremål icke böra medgivas, därest ej kommunerna själva förbinda sig
att i någon mån bidraga till bestridande av de med nämnda skolors inrättande
och underhåll förenade kostnader". Denna mening vann även riksdagens bifall.
Ungefär vid samma tid och kort efteråt gjorde “industriföreningen i Carthamin"
samt “åtskilliga innevånare i Malmö" och “deputerade av innevånarne i
Lund" i underdåniga ansökningar framställning om bidrag till inrättande och
underhåll av tekniska skolor och slöjdskolor i de nämnda städerna, varjämte
direktionen för svenska slöjdföreningen i underdånighet anhöll om ökade anslag
för utvidgning av dess slöjdskola.
2. Tiden 1850—1875.
Med anledning av sistnämnda underdåniga ansökan framlade dåvarande
föreståndaren för teknologiska institutet L. J. Wallmark, som av kungl. kommerskollegium
fått i uppdrag att avgiva yttrande över ansökningen, i ett
officiellt utlåtande till kommerskollegium den 9 oktober 1850 det första kända
förslaget till ett fullständigt ordnande av den tekniska undervisningen i vårt
land efter en enhetlig, hela riket omfattande plan.
I detta märkliga utlåtande, som ännu i dag kan sägas utgöra grundvalen för
vårt tekniska skolsystem, framhåller Wallmark inledningsvis följande:
“Det är en alltför väl känd sak, att Sveriges industri, oaktat den i senare tider
onekligen gått tämligen raskt framåt, likväl ingalunda hållit jämna steg med de
Siesta andra industriella nationers, än mindre uppnått den höjd, varpå dessas i allmänhet
befinna sig. Orsaken härtill bör visserligen huvudsakligen tillskrivas
Sveriges hårda klimat, dess långa vintrar samt dess avlägsenhet från mera befolkade
länder m. m., men måste även sökas däruti, att vi icke som sig bör
känna naturprodukterna och deras egenskaper jämte förmånligaste sätten att,
vare sig genom inre eller yttre förändring, bringa dem till avsättliga varor på
världsmarknaden; eller, med andra ord, att vi icke förmå att genom övervägande
kunskaper, smak och konstfärdighet ersätta de förmåner, naturen ymnigare
tilldelat andra nationer. Huvudelementerna för all industri finnas emellertid
lyckligtvis i tämligen rikt mått inom Sveriges landamären. Vi hava både
materialier och krafter att förädla dem, och vad mera är, Sveriges allmoge besitter,
som var man vet, en hög grad av naturligt förstånd och fallenhet för mekaniska
yrken. Landets stora odlingsbara trakter, dess rika berg och vidsträckta skogar
— i brist på kommunikationer till större delen ännu oåtkomliga — dess ofantliga
Wallmark*
förslag.
6
Historisk översikt.
krafter, som gagnlöst bortrinna i dess mäktiga floder: dessa alla äro skatter
av högt värde i dens hand, som förstår att leda naturens outtömliga krafter
efter hennes egna lynne; och då sannolikt knappast någon nation finnes med
större mottaglighet för de därtill nödiga, såväl kunskaper som färdigheter, än
den svenska, så kommer man helt naturligt till den slutsats, att det första och
säkraste steget nationen har att taga, för att lyfta sin industri till jämförlighet
och tävlan med andra nationers, är att, om möjligt, till varje dess medborgare
sprida kännedom om naturvetenskaperna och deras användning, eller åtminstone
att söka sätta varje blivande medborgare i tillfälle till inhämtandet
därav. Och huru vore väl på annan väg möjligt att någonsin kunna tävla med
nationer, vilka redan äga bördiga fält, som giva flerdubbla skördar, en hel värld
av rikedomar under dessa samma fält, jämte förmånen av hastiga kommunikationer,
föga hindrade av den korta vintern, och vilka nationer därjämte
äga en hög grad av konstflit samt en redan ordnad och vitt utsträckt undervisning
i alla de kunskaper och färdigheter, som för naturprodukternas kännedom
och förädling ävensom för smakens utveckling äro av nöden."
Efter en redogörelse för den tekniska undervisningen i åtskilliga främmande
länder lämnar Wallmark en översikt över de tekniska läroverk, som vid
denna tid (slutet av 1840-talet) funnos i vårt land, en översikt som till fullo
visar, hur torftigt den tekniska undervisningen då var tillgodosedd hos oss.
De svenska tekniska läroanstalter, som Wallmark omnämner i sitt utlåtande,
voro följande:
1. Kungl. teknologiska institutet, som oaktat den nyligen genomförda omorganisationen
med sina endast tvååriga kurser och med den låga ståndpunkt,
den matematiska undervisningen intog vid de allmänna läroverken, ännu stod
blott på halva vägen till att bliva en teknisk högskola;
2. Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, om vilken Wallmark säger, att
den syntes ganska väl fylla sin bestämmelse, och att Sveriges industri helt säkert
skulle stått på en helt annan fot, om vårt land haft en mängd sådana skolor;
3. Hantverksskolan i Göteborg, vari undervisning meddelades tre timmar
varje söndagseftermiddag i Sveriges historia och geografi, skrivning och räkning
samt geometrisk linjarritning och frihandsteckning;
4. Fattigfriskolan i Göteborg med undervisning i smide, snickring och
linjarritning;
5. Ebersteinska slöjdskolan i Norrköping, som från “sin ursprungliga,
vackra bestämmelse nedsjunkit till snart sagt en abc-skola, vårföre den icke
synes förtjäna namn av teknisk läroanstalt";
Tiden 1850—1875.
7
6. Svenska slöjdföreningens skola i Stockholm, som under det senaste
året varit besökt av 287 lärjungar och syntes ganska väl motsvara sitt
ändamål.
Vidare tillägger Wallmark: “För övrigt har jag visserligen tid efter annan
försport, att flera, på icke obetydliga donationer grundade skolor finnas, som
åtminstone bära namn av slöjdskolor, men då jag icke har mig något närmare
därom bekant, kan jag här icke mer än beklaga, att dylika gåvor så ofta förfela
deras ändamål genom missförstånd om dessa skolors syftning och ändamål."
Wallmark hänvisar dessutom till de förut omnämnda (se sid. 5) till kungl.
maj:t ingivna framställningarna om höjda eller nya anslag till tekniska undervisningsanstalter,
och anser sig däri hava funnit tillräckliga bevis för “nationens
önskan, det en rikhaltigare och ändamålsenligare undervisning måtte
åvägabringas för den stora mängden, som skall ingå eller redan ingått i näringarna,
än den olämpliga, som hittills i allmänhet blivit den meddelad vid
de allmänna lägre läroverken1*. Han opponerar sig dock med bestämdhet mot
en av direktionen för slöjdföreningens skola i Stockholm uttalad åsikt, att all
lägre teknisk undervisning bör inrättas efter deras bekvämlighet, vilka redan
ingått i lära eller på annan väg kommit ut i det praktiska livet. För lärlingar
och gesäller vore det “tyvärr11 nödvändigt att inrätta söndags- och aftonskolor,
men därför finge man icke glömma att inrätta sådana läroverk, där den ungdom,
som ville ägna sig åt näringarna, kunde få tillfälle att inhämta en god
teknisk elementarbildning under de år, som falla mellan den allmänna skolkursens
avslutning och den ålder, som lämpade sig för utträde i de praktiska
yrkena. Staten borde därför i främsta rummet sörja för inrättandet av tekniska
elementarskolor “icke endast såsom ''övergångsskolor’ till högre tekniska läroverk,
vilket de bliva självmant, utan såsom fullständiga läroverk för den lägre
tekniska bildningen11.
Enligt Wallmarks plan, till vilken han kommit genom sina studier över
den tekniska undervisningen i utlandet, särskilt i Tyskland, borde ett för vårt
land lämpat system av tekniska läroanstalter omfatta:
1. Tekniska instituter för dem, som vilja förskaffa sig ett högre mått av tekniska
insikter;
2. Tekniska elementarskolor för sådana, som måste nöja sig med en lägre
grad av teknisk bildning; och slutligen
3. Söndags- och aftonskolor för sådana, vilkas uppfostran blivit försummad,
och vilkas undervisning icke på annat sätt kan verkställas, än att lediga
stunder mellan arbetstimmarna användas för inhämtandet av åtminstone de
allra nödvändigaste kunskaper.
8
Historisk översikt.
Den viktigaste nyheten i Wallmarks plan var förslaget om inrättandet av
tekniska elementarskolor. Dessa borde enligt Wallmark ha till mål att bibringa
de kunskaper, vilka i allmänhet oundgängligen fordrades av dem, som ägna
sig åt det industriella livet. De borde utgöra självständiga skolor, där den
mindre industriidkaren får en liten men dock, så vitt möjligt är, fullständig
allmän teoretisk och praktisk bildning. Då härför erfordrades bland mycket
annat de insikter i matematik och levande språk, som fordrades för inträde
vid teknologiska institutet, borde de från skolorna utgångna lärjungar, som
sådant önskade, direkt kunna övergå till teknologiska institutet.
För inträde vid de tekniska elementarskolorna borde fordras en ålder av
14 år, god handstil, kännedom om religionens grundsanningar och kunskaper
i svenska och tyska språken, historia och geografi, aritmetik och geometri till
den omfattning, som vid de allmänna skolorna i allmänhet hunnit inhämtas
vid 14 års ålder. Kurserna borde vara tvååriga eller helst treåriga, och undervisningen
omfatta matematik, linjarritning, frihandsteckning och modellering,
mekanik och mekanisk teknologi, maskinarbete, fysik, kemi med mineralogi
och geognosi, botanik och zoologi, språk, historia och geografi, bokföring och
handelsvetenskap samt sång. Undervisningen borde, åtminstone till en början
och till dess nyttan av dessa läroverk blivit allmännare insedd, vara kostnadsfri,
men däremot borde en inträdesavgift av 5 rdr bko ovillkorligen fordras.
Kostnaderna för anskaffning av lämpliga lokaler för skolorna samt den
väggfasta inredningen jämte bord och bänkar borde åligga den stad, som erhöll
en dylik skola, under det att staten borde bekosta lärarnes avlöning och
övriga löpande utgifter. De årliga omkostnaderna beräknades till 6,600 rdr
bko för varje skola, och ansågs lämpligt, att minst ett års anslag finge användas
till den första uppsättningen av de nödvändigaste läroapparaterna.
Med varje teknisk elementarskola borde förenas en söndags- och aftonskola
för slöjdidkare, där undervisning skulle meddelas i aritmetik och geometri,
linjarritning, frihandsteckning och modellering, stilskrivning och de första
grunderna av mekaniken och naturläran. Söndags- och aftonskolorna borde
stå under ledning av de tekniska elementarskolornas föreståndare, och undervisningen
meddelas av dessa skolors lärare enligt med dem träffad enskild
överenskommelse. Då de städer, dit dessa söndags- och aftonskolor komrne
att förläggas, nästan uteslutande hade fördelen av dem, och lärjungeantalet icke
på förhand kunde bestämmas, ansåg Wallmark, att kostnaderna för denna undervisning
borde bestridas uteslutande av kommunerna.
De tekniska elementarskolorna och de med dem förenade söndags- och
aftonskolorna borde stå under en styrelse i Stockholm av sakkunnige och nit
-
1''iden 1850—1875.
6
älskande män och varje enskild skola dessutom under en särskild understyrelse,
i vilken styrelsen i Stockholm skulle utse ordförande och två ledamöter samt
staden, där skolan låg, två ledamöter, alla med lika rösträtt.
Såsom lämpliga platser för inrättande av tekniska elementarskolor framhåller
Wallmark Stockholm, Malmö, Karlstad, Härnösand, Kalmar, Gävle och
Norrköping. Dock borde till en början endast Stockholm och Malmö komma
i åtanke.
1 huvudsaklig överensstämmelse med Wallmarks plan föreslog kungl. maj:t
vid riksdagen 1850—51
att till inrättande och underhållande företrädesvis i Stockholm och Malmö
eller ock efter kungl. maj:ts beprövande i andra därtill passande städer av
2:ne tekniska elementarskolor jämte därmed förenade söndags- och aftonskolor,
rikets ständer måtte på anslaget till undervisningsanstalter för slöjderna bevilja
ett årligt belopp av 6,600 rdr bko för vardera elementarskolan eller tillsammans
13,200 rdr bko under villkor, att den stad, där en dylik skola inrättades, åtager
sig att för densamma bekosta nödig lokal jämte inredning och uppvärmning
därav samt bord och bänkar;
att de tekniska elementarskolorna, för vilka reglemente komme att av
kungl. maj:t i nåder utfärdas, måtte efter kungl. maj:ts beprövande ställas under
inseende antingen av något ämbetsverk eller av en särskild i nåder förordnad
styrelse; och
att kungl. maj:t berättigades att till anskaffande av nödiga läroapparater för
de tekniska elementarskolorna använda första årets statsanslag för dessa skolor.
Statsutskottet avstyrkte såväl kungl. maj:ts förslag som flere enskilda
motionärers framställningar om inrättande av ännu ett antal tekniska elementarskolor
huvudsakligen av det skälet, att undervisningen i åtskilliga läroämnen,
som i de föreslagna tekniska elementarskolorna skulle förekomma, meddelades
i de redan befintliga allmänna läroverken, och att inrättandet av flere nya kostsamma
läroanstalter, i åtskilliga väsentliga hänseenden likartade med redan befintliga,
icke vore av behovet påkallat eller förenligt med en noggrann hushållning
med statens medel. Vad särskilt den föreslagna tekniska elementarskolan i
Stockholm beträffade, ansåg utskottet, att de därstädes redan befintliga tekniska
läroanstalterna, teknologiska institutet och slöjdföreningens skola, vilka båda
åtnjöto statsunderstöd, gjorde en teknisk elementarskola mindre behövlig.
Däremot tillstyrker utskottet, att årsanslaget till slöjdföreningens skola i Stockholm
höjes från 2,000 rdr till 4,000 rdr bko för att sätta skolan i tillfälle att
utvidga sin verksamhet.
Tekniska
elementarskolan
i
Malmö.
10
Historisk översikt.
Teka. elementarskolorna
i
Norrköping,
Örebro och
Boi''ds.
Riksdagens beslut avvek så till vida från utskottets hemställan, att riksdagen
i överensstämmelse med de av kungl. maj:t föreslagna villkor och bestämmelser
till inrättande av en teknisk elementarskola i Malmö eller någon
annan inom Sveriges sydliga landskap belägen stad, som kungl. maj:t kunde
finna lämplig, beviljade ett årligt anslag, som dock på grund därav, att undervisningen
i en del förberedande läroämnen, som enligt kungl. maj:ts förslag
skulle ingå i de nya skolornas läroplaner, kunde inhämtas vid de allmänna
läroverken, sattes till endast 5,000 rdr bko.
Sedan Malmö stad antagit kungl. maj:ts erbjudande att dit förlägga en
teknisk elementarskola mot förbindelse för staden att anskaffa och framdeles
underhålla därför lämplig lokal med inventarier, fastställde kungl. maj:t den
29 april 1853 stadgar för tekniska elementarskolan i Malmö jämte därmed
förenade söndags- och aftonskola. Den 1 oktober 1853 började tekniska elementarskolan
sin verksamhet, men först ett par år senare, den 15 oktober 1855,
beslöt skolans styrelse att även övertaga ledningen av den redan 1831 i staden
inrättade söndags- och aftonskolan.
Även vid, riksdagen 1853—54 utgjorde den tekniska undervisningen ett
viktigt ämne för rikets ständers överläggningar. Ett stort antal motioner om
anslag till nya och utvidgande av redan förefintliga tekniska skolor väcktes
inom riksstånden med det resultat, att riksdagen, förutom en del andra anslag
till den tekniska undervisningen, beviljade
dels till inrättande av en teknisk elementarskola i Örebro ett årligt anslag
av 5,000 rdr bko under villkor, att kostnaden för anskaffande av en ändamålsenlig
lokal bestriddes av staden, och att skolan ställdes under inseende antingen
av något ämbetsverk eller av en särskild i nåder förordnad styrelse;
dels till den tekniska läroanstalten i Norrköping (d. v. s. den förut omnämnda
Ebersteinska skolan) ett årligt anslag av 5,000 rdr bko med villkor, att staden
tillsköte minst 1,500 rdr bko till skolans utvidgning, och med samma villkor
angående överinseendet över skolan som fastställts med avseende på skolan
i Örebro;
dels ock till en teknisk skola i Borås ett anslag av 5,000 rdr bko årligen
under nästa statsregleringsperiod, med enahanda villkor som vid anslag för
dylika skolor förut blivit bestämda.
Sedan städerna Norrköping, Örebro och Borås utfäst sig att uppfylla de
av riksdagen vid anslagens beviljande fästa villkoren, och direktionen för Ebersteinska
skolan i Norrköping förklarat, att hinder icke mötte, att Ebersteinska
skolans egendom upplätes till lokal .för den blivande utvidgade läroanstalten,
fastställde kungl. maj.t den 12 mars 1856, i huvudsaklig överensstämmelse med
Tiden 1850—1875.
11
de förut fastställda stadgarna för tekniska elementarskolan i Malmö, särskilda
men i alla väsentliga delar lika lydande stadgar för de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Örebro och Borås. Skolan i Borås började sin verksamhet
den 1 september 1856, skolan i Örebro den 5 oktober och skolan i
Norrköping den 1 november 1857.
Det ämbetsverk, som fick sig anförtrott högsta inseendet över de tekniska
elementarskolorna, blev kungl. kommerskollegium.
Behovet av teknisk undervisning för ungdomen i Eskilstuna fristad synes
redan tidigt hava varit erkänd. Ett kungl. brev av den 24 januari 1835 föreskriver
nämligen, att i Eskilstuna elementarskolas översta klass undervisning
skulle meddelas bland annat i matematik efter vetenskaplig metod samt i fysik,
kemi och mineralogi, varjämte undervisningen borde visas i sin tillämpning
dels genom förklaring av varjehanda modeller i mekanik, hydrostatik och byggnadskonst,
dels genom anställda fysiska och kemiska rön, dels ock genom besök
i smedjor och verkstäder. Gesäller och lärlingar skulle även äga rätt att
besöka skolan och bekomma undervisning av dess lärare, då sådana ämnen
föredrogos, som lågo till grund för eller voro ägnade att sprida ljus över deras
yrken. Uti kemi och fysik skulle samma läroböcker användas som vid teknologiska
institutet.
Vid riksdagen 1853—54 väcktes av enskilda motionärer förslag om beviljande
av ett årligt anslag av 1,500 rdr bko att användas till inrättandet och
underhållandet av en väl organiserad söndags- och aftonskola i förening med
en lägre teknisk undervisningsanstalt jämte ett läsebibliotek för unga manufakturister,
arbetare och lärlingar i Eskilstuna. “En dylik skola vore för nämnda
stad, vilken nästlidet år hade icke mindre än 853 mantalsskrivna arbetare,
desto mer nödig, som en stor del av dessa arbetare behövde upprättas från
det moraliska förfall, vari de nu befunne sig, samt återföras på ordningens och
sedlighetens väg."
Statsutskottet säger sig inse vikten därav, att en teknisk läroanstalt finnes
i Eskilstuna, “men då det icke är utrett, huru därstädes en dylik anstalt, vilken
torde böra organiseras efter andra grunder än övriga tekniska skolor, skall
inrättas, samt den härtill äskade summan av 1,500 rdr synes allt för otillräcklig,
för att något väsentligt därmed må kunna uträttas, anser utskottet lämpligast,
att vederbörande i frågan vände sig till kungl. maj:t, som efter föregången
utredning, och sedan fullständig plan för skolans organisation blivit uppgjord,
icke lärer underlåta att till rikets ständer avlåta nådig proposition i ämnet“.
År 1854 ingingo magistraten och borgerskapets äldste samt fullmäktige
för fabriks- och hantverksföreningarna i Eskilstuna till kungl. maj:t med an
-
Tekniska
söndags- och
aftonskolan
i Eskilstuna.
12
Historisk översikt.
Anslagen till
de tekniska
elementarskolorna
höjas.
hållan om utverkande av anslag till inrättande och vidmakthållande efter angiven
plan i Eskilstuna stad av en lägre teknisk skola i förening med en läroanstalt
för arbetarepersonalen i Eskilstuna och å de i dess grannskap befintliga
mekaniska verkstäderna. Den 15 aug. 1854 beviljade kung!. maj:t av
de till manufakturernas befrämjande anslagna medel ett årligt understöd för åren
1855, 1856 och 1857 till bekostande av undervisning å söndagsmorgnar och
eftermiddagar samt söckendagsaftnar åt de i verkstäderna inom Eskilstuna och
dess närmaste grannskap anställda gesäller och andra arbetare uti linjarritning,
frihandsteckning, fysik, mekanik, kemi och den del av mekaniska teknologien,
som meddelar kännedom om de metaller och metallblandningar samt andra
materialier, vilka begagnas vid smidesmanufakturen och därtill hörande arbeten.
Den sålunda åstadkomna provisoriska skolan ställdes under ledning av direktionen
för Eskilstuna elementarskola och under kommerskollegii överinseende.
Vid riksdagen 1856—58 föreslog kungl. maj:t rikets ständer att å ordinarie
stat uppföra ett anslag av 5,000 rdr rmt till inrättande och underhållande
av en teknisk elementarskola i Eskilstuna med huvudsakligt syfte att meddela
undervisning i sådana lärdomsämnen, som för de med den finare järn- och
stålmanufakturnäringen sysselsatta arbetare företrädesvis äro av vikt, dock under
förbehåll, att reglemente för skolan underställes kungl. maj:ts nådiga prövning
och fastställelse, att densamma kommer att stå under kommerskollegii överinseende,
och att staden skall vara förpliktad att själv bekosta lämplig lokal
för skolan jämte inredning och uppvärmning därav samt bord och bänkar.
Kungl. maj:ts framställning i detta hänseende blev till alla delar av riksdagen
bifallen. Den 22 december 1858 fastställde kungl. maj:t stadgar för
skolan, som däri benämndes tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna.
Såsom denna benämning antyder, fick skolan en helt annan organisation än
de på grund av närmast föregående riksdagars beslut inrättade tekniska elementarskolorna
i Malmö, Norrköping, Örebro och Borås. I sin nya form började
skolan sin verksamhet den 1 oktober 1859.
Riksdagen 1856—58 är även av betydelse så till vida, att anslaget till
tekniska elementarskolan i Borås nu uppfördes på ordinarie stat, varjämte anslagen
icke blott till denna skola, utan även till var och en av de tre övriga
tekniska elementarskolorna, på framställning av enskild motionär i prästeståndet,
höjdes från 5,000 rdr bko till 12,000 rdr rmt årligen. Dessutom erhöllo
alla fyra skolorna ett extra anslag för en gång av 4,500 rdr rmt vardera till
anskaffande av erforderliga läroapparater. Genom dessa beslut fingo de tekniska
elementarskolorna, vilkas anslag från början otvivelaktigt voro allt för
knappt tillmätta, en någorlunda tryggad ekonomisk ställning.
Tiden 1850—1875. 13
I övrigt väcktes under riksdagarna på 1850- och 1860-talen ett stort antal
motioner dels om inrättande av tekniska skolor i åtskilliga städer, dels om
beviljande av medel till tekniska elementarskolor i rikets alla provinser, där
sådana ej förut funnos, samt till söndags- och aftonskolor i de städer, vilkas
innevånare därtill anmälde sig hos kungl. maj:t och själva ville lämna bidrag
till skolornas uppehållande. Dessa motioner vunno dock icke annat än i de
fall, som redan angivits, riksdagens bifall. Avslagen motiverades därmed, att
man ännu saknade tillräckliga lärarekrafter för ett större antal tekniska skolor,
och att man borde avvakta resultaten av de redan inrättade tekniska läroanstalternas
verksamhet, innan mera omfattande åtgärder i samma riktning vidtoges.
Under de närmaste åren efter inrättandet av de tekniska elementarskolorna
och tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna gingo regeringens
och riksdagens åtgärder för den tekniska undervisningens främjande huvudsakligen
ut på att utveckla de redan befintliga tekniska läroanstalterna.
Riksdagen 1856—58 beviljade medel till inköp av tomt och till uppförande
av en ny läroverksbyggnad för teknologiska institutet, vilken uppfördes
under åren 1860—63 och ännu i dag användes av nuvarande tekniska högskolan.
Institutets årsanslag höjdes tid efter annan. Nya stadgar utfärdades
den 19 november 1858, varigenom lärarekrafterna vid institutet ökades till fyra
professorer och minst fyra andra lärare. Sedan rikets ständer vid riksdagen
1865—66 beslutat Falu bergsskolas förening med teknologiska institutet och
för ändamålet beviljat medel till uppförande av en särskild byggnad för bergsskolan
på en av brukssocieteten inköpt tomt, genomfördes denna viktiga förändring
i institutets organisation år 1867.
I de nya stadgar, som med anledning härav utfärdades den 22 mars 1867,
angives teknologiska institutets ändamål vara “att åt unge män, som vilja ägna
sig åt något tekniskt levnadsyrke, meddela en därför erforderlig vetenskaplig
bildning". Här möter oss således den anmärkningsvärda nyheten, att institutets
uppgift att meddela en vetenskaplig bildning för första gången uttryckligen
fastslås.
En annan viktig nyhet, som genomfördes genom 1867 års stadgar, var
även den, att undervisningen efter en för alla gemensam, ettårig kurs fördelades
på fyra olika fackskolor, vardera med tvååriga lärokurser, nämligen en för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, en för kemisk teknologi, en för
bergsvetenskap med tre underavdelningar, samt en för väg- och vattenbyggnadskonst.
Från och med år 1869 uppfördes institutets årsanslag på ordinarie
stat med 75,000 rdr rmt.
Motionär om
anslai) till
tekn. undervisningsanstalter.
Teknologiska
institutet.
14
Historisk översikt.
Chalmerska
slöjdskolan.
Svenska slöjdföreningens
skola.
Den vetenskapliga prägel, undervisningen vid Chalmerska slöjdskolan redan
från början fick, stämde onekligen föga överens med donators bestämmelse,
att donationsmedlen skulle användas till en industriskola för fattiga barn, som
lärt att läsa och skriva. Redan tidigt framkommo därför yrkanden, att anstalten
borde återföras till sin ursprungliga uppgift, och att “det lärda krämet"
borde bortskaffas från undervisningen. Stridigheterna med anledning av denna
fråga föranledde slutligen slöjdskolans styrelse att 1852 på försök uppdela
skolan i en högre och en lägre avdelning. Denna anordning har sedan dess
bibehållits, ehuru de båda avdelningarna till en början ej voro strängt skilda
åt, utan i många ämnen åtnjöto gemensam undervisning. I de nya stadgarna för
skolan, som fastställdes av kungl. maj:t den 26 september 1862, finnes ingenting
nämnt om denna uppdelning. Dock föreskrivas däri särskilda inträdesfordringar
för dem, som önska begagna sig av den vetenskapliga undervisningen
— bland annat så stort kunskapsmått i matematik, som vid rikets högre
allmänna elementarläroverk meddelas — under det att av övriga inträdessökande,
förutom god frejd och försvarlig kristendomskunskap samt förmåga att
läsa och skriva svenska språket, endast fordrades färdighet i att använda de
fyra räknesätten även med vanliga bråk och decimalbråk. Den vetenskapliga
undervisningen skulle omfatta tre årskurser, och undervisningen bestridas av
föreståndaren, som fick titeln professor, tre lektorer och fyra biträdande lärare.
Sedan riksdagen 1865—66 höjt det årliga statsanslaget till skolan till 32,000
rdr, uppfördes med donationsmedlen på en av Göteborgs stad upplåten tomt
nya läroverksbyggnader för skolan, vilka ännu användas för samma ändamål.
Svenska slöjdföreningens skola i Stockholm, vars statsanslag redan av
1853—54 års riksdag ökats till 6,000 rdr bko, kom vid riksdagen 1856—58 i
åtnjutande av ett till 15,000 rdr rmt förhöjt årligt anslag för tre år, varjämte
skolan vid samma riksdag erhöll ett anslag för en gång av 9,000 rdr rmt till
anskaffande av läroapparater. Då skolans underhåll sålunda från och med
1858 huvudsakligen kom att vila på statsverket, övertogs skolan jämlikt kungl.
brevet den 23 sept. 1859 från och med början av år 1860 av staten, och dess
ledning överflyttades från slöjdföreningens direktion till en särskild styrelse
med av kungl. maj:t förordnad ordförande. Vid riksdagen 1859—60 uppfördes
skolans anslag på ordinarie stat med 15,000 rdr rmt årligen under villkor, att
skolans verksamhet ordnades samt förvaltningen av därtill anslagna statsmedel
och skolans övriga tillgångar besörjdes i överensstämmelse med de föreskrifter,
kungl. maj:t kunde finna gott meddela, ävensom att Stockholms stad till bekostande
av tjänlig lokal för skolan bidroge med enahanda belopp (5,400 rdr)
som under 1858, varefter kungl. maj:t den 21 december 1860 fastställde stadgar
Tiden 1850—1875
15
“för den av svenska slöjdföreningen i Stockholm inrättade söndags- och aftonskola".
Vid riksdagen 1862—63 anslogo rikets ständer på kungl. maj:ts framställning
300,000 rdr att jämte skolans egna donationsmedel till ett beräknat belopp
av 55,000 rdr och ett av Stockholms stad beviljat anslag av 160,000 rdr,
motsvarande det kapitaliserade beloppet av stadens hyresbidrag, som då uppgick
till 8,000 rdr årligen, användas till uppförande av ny läroverksbyggnad
för skolan, däri jämväl lokaler borde beredas för industriutställningar, lantbruksakademiens
utställningar av lantbruksredskap och modeller samt ett geologiskt
museum. Nybyggnaderna, som ännu användas av skolan (numera
tekniska skolan) uppfördes på en lantbruksakademien förut tillhörig tomt,
som med riksdagens medgivande för ändamålet förvärvades genom utbyte
mot den statens fasta egendom, som dittills använts av teknologiska institutet.
De nya lokalerna togos i besittning av skolan från början av 1868.
Enligt kungl. maj:ts bestämmelse ändrades skolans namn år 1866 till slöjdskolan
i Stockholm. För att skolan i de nya lokalerna skulle kunna utvidga
sin verksamhet, beviljade riksdagen för år 1867 och följande år betydande extra
anslag, till dess skolans stat i slutet på 1870-talet definitivt ordnades.
Av riksdagsfullmäktigen C. G. Rydins motion vid 1853—54 års riksdag Vävskolan i
om anslag till en teknisk undervisningsanstalt i Borås framgår tydligt, att hans Borås.
avsikt var att därigenom vinna ett medel till främjandet av den bomullsvävnadsindustri,
som sedan gammalt utgjort ett viktigt näringsfång för södra delen
av Älvsborgs län. När det begärda anslaget beviljats, och stadgar för den
nya skolan skulle utarbetas, saknades tillräcklig erfarenhet och förmåga att
bringa motionärens tanke till utförande. Man anslöt sig i stället till det av
Wallmark uppgjorda programmet för de tekniska elementarskolorna, och Borås
fick sålunda en allmän teknisk läroanstalt i stället för en speciell fackskola för
vävnadsindustrien, som man hoppats och väntat.
Skolans direktion släppte dock icke tanken att i Borås få till stånd lämplig
undervisning för vävnadsyrket. På dess framställning meddelade kungl. maj:t
genom nådigt brev den 22 januari 1858 det tillägg till skolans stadgar av den
12 mars 1856, att, därest omständigheterna sådant medgåvo, en särskild slöjdavdelning
finge upprättas vid skolan i ändamål att meddela en för hantverkare
och fabriksarbetare nödig praktisk bildning med tillämpning på ortens huvudnäringar.
Redan samma år gjorde direktionen försök att få till stånd undervisning
i jacquardvävning, vilket försök dock gick om intet på grund av ekonomiska
svårigheter. Först på hösten 1866 kunde frågan på allvar återupptagas.
Med en enskild person, S. F. Krebs, träffade skolans direktion avtal om, att
16
Historisk översikt.
Bergsskolorna
i Filmstöd
och
Falun.
han med tillhjälp av bidrag, som härtill blivit utlovat från en del av ortens
väveriidkare, och mot erhållande av uppvärmd lokal i tekniska skolans hus,
skulle meddela undervisning i jacquardvävning åt ett mindre antal lärjungar.
Vid riksdagen 1867 väckte representanter från Älvsborgs län motion om
statsanslag till en vävskola i Borås, vilken motion dock icke rönte framgång.
Direktionen vände sig då med en framställning i ärendet till kungl. maj:t
med det resultat, att kommerskollegium bemyndigades att av de till manufakturernas
befrämjande anslagna medel utanordna ett belopp av 2,000 rdr för
vävskolans uppehållande under år 1868, och att riksdagen, på kungl. maj:ts
framställning, på extra stat för år 1869 anvisade dels 4,500 rdr till första uppsättning
av maskiner och redskap, dels 3,000 rdr för skolans underhåll med
villkor, att från länets landsting eller eljes tillsköts det belopp av ytterligare
1,500 rdr, som jämte det anvisade statsbidraget beräknats vara erforderligt för
skolans underhåll. Landstinget förklarade sig villigt att fylla det uppställda
villkoret, och allt sedan denna tid har skolan årligen åtnjutit understöd såväl
från statsverket som från Älvsborgs läns landsting.
År 1875 beviljade riksdagen ett anslag av 14,000 kronor som bidrag till
uppförande av egen byggnad för vävskolan i Borås under förbehåll, att byggnaden
utan statens mellankomst framgent underhålles av Borås stad eller
vederbörande landsting. öfriga bidrag till byggnadens uppförande, vartill
sammanlagt erfordrades 28,000 kronor, erhöllos genom sammanskott av Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap, Älvsborgs läns södra hushållningssällskap,
Borås sparbank och Borås stad, som även upplät tomt till byggnaden.
Sedan Falu bergsskola år 1867 överflyttats till Stockholm och förenats
med teknologiska institutet därstädes, anslog brukssocieteten redan samma år
medel till inrättande av en lägre bergsskola i Falun, då den förut omtalade
bergselementarskolan i Filipstad icke ansågs vara i stånd att ensam tillgodose
den lägre bergsundervisningen i riket. Brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret
fingo i uppdrag att bringa beslutet i verkställighet, likväl under villkor,
att tjänlig lokal för skolan utan kostnad för järnkontoret anskaffades av för
skolans verksamhet intresserade personer. Sedan detta villkor blivit fyllt, fastställde
järnkontorets fullmäktige reglemente för bergsskolan i Falun den 17
juli 1871, varefter skolan började sin verksamhet den 1 november samma år.
Skolan fick redan från början tvenne avdelningar, en övre för utbildande av
tjänliga ämnen till bruksförvaltare och bruksbetjäning samt en lägre eller bergsarbetareskola
för blivande förmän och arbetare inom järnhanteringen. En
lägre avdelning med samma ändamål inrättades under namn av skjutareskolan
även vid bergselementarskolan i Filipstad år 1871.
Tiden 1850—1875.
17
Uti en underdånig skrivelse den 22 november 1871 gjorde järnkontorets
fullmäktige å brukssocietetens vägnar framställning om, att de på brukssocietetens
bekostnad inrättade och underhållna lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun,
skulle i det skick,''vari de då befunnos, övertagas av statsverket under förbehåll,
att tjänliga lokaler för dem kostnadsfritt upplätos av vederbörande bruks- och
gruvägare, och att för ändamålet måtte anvisas ett årligt statsanslag av
14.000 rdr. Såsom skäl för denna framställning anfördes, att det kreditiv å
600.000 rdr bko, som 1818 års riksdag beviljade järnkontoret, och vars avkastning
skulle användas till bergshanteringens framgång och forkovran genom
anställande av rön och försök, vid 1869 års riksdag nedsatts och med 1870 års
utgång helt och hållet indragits. Då järnkontoret härigenom gick miste om
en avsevärd inkomst, som i medeltal kunde beräknas till över 17,000 rdr årligen,
ansågs det billigt, att en del utgifter, som hittills bekostats av järnkontorets
medel, bland annat underhållet av de båda bergsskolorna, överflyttades
på statsverket.
Då utredningen av vissa frågor, rörande den tekniska undervisningen,
överlämnats åt en för ändamålet tillsatt kommitté (se nedan), föreslog kungl.
maj:t i anledning av nämnda framställning 1873 års riksdag att under villkor, att
de av brukssocieteten underhållna bergsskolorna i Filipstad och Falun med därtill
hörande skolor för bergsarbetare komme att jämväl under 1874 fortsätta sin
verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, å extra stat för
år 1874 anvisa ett belopp av 14,000 rdr att till brukssocietetens fullmäktige i
järnkontoret utbetalas. Denna framställning blev av riksdagen bifallen. Frågan
om statens .övertagande av den lägre bergsundervisningen fick sedan förfalla,
men brukssocieteten har allt sedan den tiden uppburit statsanslag på extra
stat för de båda bergsskolornas uppehållande.
Det starka ekonomiska uppsving, som i början av 1870-talet framträdde ^
i vårt land, framkallade ett starkt tillopp av lärjungar till alla våra tekniska mt tJ^kam
läroanstalter. Vid teknologiska institutet fördubblades under några få år an un^erv%»ningtalet
inträdessökande. De tekniska elementarskolorna voro ursprungligen be- ens ordnande.
räknade för omkring 50 lärjungar vardera. Antalet höll sig också under 1850-och 1860-talen omkring denna siffra, men började sedan hastigt att stiga, så
att det vid mitten av 1870-talet vid alla skolorna närmade sig eller till och med
överskred 100-talet. Härigenom uppstod behov av ökade anslag till lärarekrafternas
förstärkning. Därtill kom, att de stegrade levnadskostnaderna gjorde
de knappt tillmätta lärarelönerna alldeles otillräckliga. Slutligen framkallade
det ekonomiska uppsvinget även ett ökat intresse för förbättringar i själva den
tekniska undervisningen.
II
2
18
Historisk översikt.
I en underdånig skrivelse den 8 maj 1872 anhöll riksdagen, att kungl.
maj.t täcktes tillse, om, i vad mån och under vilka villkor en ombildning och
förening av teknologiska institutet, krigshögskolan, skogsinstitutet, farmaceutiska
institutet och undervisningen för lantmätare till en teknisk högskola
vore gagnelig och av behovet påkallad.
Att brukssocieteten riktat kungl. maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten
av den lägre bergsundervisningens ordnande, har redan framhållits.
Vid de tekniska elementarskolorna hade det stora antalet läroämnen, som
i enlighet med Wallmarks förslag kom att ingå i deras läroplaner, medfört störa
svårigheter och föranlett skolornas direktioner att med eller utan kungl. maj:ts
medgivande utesluta ett eller flera läroämnen. 1 början av år 1872 ingav direktionen
för tekniska elementarskolan i Borås till kungl. maj:t en underdånig
skrivelse, som ställer de dåtida förhållandena vid de tekniska elementarskolorna
i en skarp belysning.
I skrivelsen betonas med eftertryck, att en genomgripande förändring i
den vid skolan i Borås i enlighet med dess stadgar anordnade läroplanen vore
av behovet synnerligen påkallad, dels med avseende på nödvändigheten att i
överensstämmelse med tidens fordringar bibringa lärjungarna ökade och grundligare
kunskaper i vissa bland skolans huvudämnen, dels för att tillmötesgå den
av föräldrar och målsmän allmänt uttalade önskan, att skolans lärjungar måtte
utbildas i rent praktisk riktning med uteslutande av de läroämnen, som för deras
blivande levnadsbanor vore av underordnad vikt. På denna önskan borde
enligt direktionens förmenande, så mycket hellre avseende fästas, som, enligt
vad erfarenheten visat, endast de ynglingar, vilka kommo till skolan från högre
klasser av elementarläroverken och med särdeles goda naturanlag förenade den
ihärdigaste flit, vore i stånd att med utmärkelse genomgå hela lärokursen, vilken
upptoge icke mindre än 28 särskilda undervisningsämnen, under det att de
övriga lärjungarna även med bästa flit endast hunne förvärva medelmåttiga
insikter i vart och ett av dessa många ämnen.
Direktionen framhåller vidare, att, enär de nuvarande valfria ämnena hörde
till de för en blivande industriidkare minst umbärliga, desamma endast delvis
kunde förbigås, såvida ej hela studiekursen skulle förfelas, samt att kännedom
i de med den tekniska lärokursen mindre nära sammanhängande ämnena numera
kunde och borde inhämtas vid femklassiga elementarläroverket i Borås
eller andra elementarläroverk, från vilka lärjungar sökte inträde i tekniska skolan.
På grund härav anhöll direktionen, att franska språket, historia, geografi, botanik
och zoologi finge uteslutas från skolans undervisningsplan, och att det
måtte föreskrivas, att skolans alla lärjungar borde begagna undervisningen till ett
Tiden 1850—1875.
19
av direktionen fastställt omfång i svenska språket, aritmetik, algebra, geometri,
fysik, kemi, mekanik, frihandsteckning, linjarritning samt bokföring, men att
lärjungarna däremot med målsmäns samtycke skulle äga valfrihet i avseende
på den övriga delen av lärokursen.
Utredningen av den av riksdagen väckta frågan om åtskilliga läroverks
förening med teknologiska institutet till en teknisk högskola överlämnades
den 7 juni 1872 åt en för ändamålet tillsatt kommitté. De övriga omständigheter,
som här ovan framhållits, torde sedermera hava föranlett kung). maj:t
att den 28 december samma år uppdraga åt nämnda kommitté att jämväl verkställa
utredning och framlägga förslag angående de tekniska elementarskolornas
och åtskilliga andra lägre tekniska läroverks lämpliga ordnande.
Medan kommitténs utredningar pågingo, avhjälptes de mest kännbara
ekonomiska svårigheterna genom av riksdagen beviljade extra anslag till lärarekrafternas
förstärkning och till dyrtidstillägg åt skolornas lärare och tjänstepersonal.
För år 1876, d. v. s. året innan ny ordinarie stat för de tekniska
elementarskolorna började tillämpas, utgingo sjätte huvudtitelns anslag till
“undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder":
å ordinarie stat med......................................................... kr. 186,600:
å extra ordinarie stat med................................................ „ 142,726: —
Ensamt slöjdskolan i Stockholm, för vilken ny ordinarie stat började tilllämpas
från och med år 1879, uppbar året förut icke mindre än 72,130 kronor
på extra stat mot endast 15,000 kronor på ordinarie stat.
Kommittén avgav sitt utlåtande om den högre tekniska undervisningen
den 4 november 1873, om de tekniska elementarskolorna, de tekniska afton- och
söndagsskolorna, tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, Chalmerska
slöjdskolan i Göteborg, den lägre bergsundervisningen och vävskolan i Borås
den 21 november 1874 och om slöjdskolan i Stockholm den 11 november 1875.
Den ledande tanke, som genomgår kommitténs samtliga utlåtanden är
den, att undervisningen i de rent tekniska ämnena borde starkare betonas
och utvecklas dels genom studietidens förlängning, där så vore nödigt, dels
därigenom, att den tid, som ägnades åt de allmänbildande ämnena, så mycket
som möjligt inskränktes, och undervisningen i motsvarande mån koncentrerades
omkring de för olika industriella fackriktningar mest betydelsefulla
läroämnena.
Genom de förslag, kommittén avgav, inleddes en ny period i den tekniska
undervisningens utveckling i vårt land.
20
Historisk översikt.
Tekniska högskolan.
Chalmerska
slöjdskolan.
3. Tiden efter 1875.
Förslaget att med teknologiska institutet förena de förut nämnda läroverken
fick förfalla, men sedan 1876 års riksdag höjt institutets årsanslag till
139,200 kronor, genomfördes med ledning av det betänkande, som 1872 års
kommitté framlagt, och vederbörande myndigheters däröver avgivna utlåtanden
flere viktiga förändringar i institutets organisation genom de nya stadgar, som
utfärdades för detsamma den 2 mars 1877, och vari institutets namn ändrades
till tekniska högskolan. Antalet fackskolor tillökades med en för arkitektur,
lärokurserna i fackskolorna för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi,
för bergsvetenskap och för arkitektur gjordes dels tre-, dels fyraåriga, i fackskolan
för väg- och vattenbyggnadskonst uteslutande fyraåriga, under det att
lärokursen i fackskolan för kemisk teknologi fortfarande skulle vara treårig.
Lärarnes antal ökades, och lärjungarna medgåvos en viss om också mycket
begränsad frihet i valet av läroämnen.
Med avseende på Chalmerska slöjdskolan i Göteborg anförde 1872 års
kommitté, att hos denna skola en strävan att allt mer närma sig en teknisk
högskolas verkningskrets tydligt framträtt. Kommittén ansåg dock, att för ett
land med den ringa folkmängd, Sverige ägde, en enda teknisk högskola måste
vara fullt tillräcklig. Den sökte därför giva Chalmerska slöjdskolan en ställning,
som mera skulle närmat den till de tekniska elementarskolorna än till tekniska
högskolan. Sålunde borde enligt kommitténs förmenande inträdesfordringarna
i matematik sänkas, den obligatoriska undervisningen i differential- och integralkalkyl
bortfalla, och i samband därmed undervisningen i de rent tekniska
ämnena givas en annan och mer elementär prägel. Den hittills treåriga lärokursen
skulle inom det kemiska facket inskränkas till två obligatoriska årskurser
med en frivillig tredje årskurs för dem, som önskade utbilda sig ytterligare.
För den lägre avdelningen föreslogs, att kursen skulle fastställas till
tvåårig, och att denna avdelning med hänsyn till undervisningen skulle erhålla
en i förhållande till den högre mera fristående ställning, än den hittills haft.
Kommitténs förslag möttes av en bestämd gensaga från slöjdskolans
styrelse och lärarekollegium. I de nya stadgar, som av kungl. maj:t utfärdades
för Chalmerska slöjdskolan den 10 augusti 1877, fick den också i allt
väsentligt bibehålla den ställning, till vilken den under årens lopp utvecklats.
För första gången fastställdes uttryckligen, att skolan skulle bestå av två avdelningar,
en lägre med tvåårig och en högre med treårig lärokurs, att den
högre avdelningen efter en för alla gemensam första årskurs skulle uppdelas
i tre olika studieriktningar, en för det mekaniskt tekniska, en för det kemiskt
Tiden efter 1875.
21
tekniska och en för det byggnadstekniska facket, samt att undervisningen i den
högre avdelningen skulle ha en vetenskapligt teknisk riktning, i motsats till
den lägre, där undervisningen borde vara av allmänfattlig beskaffenhet och
företrädesvis avse den praktiska tillämpningen. Inträdesfordringarna till de båda
avdelningarna bibehöllos oförändrade. Vid riksdagen 1877 höjdes skolans
ordinarie statsanslag till 39,800 kronor.
Av mer genomgripande betydelse blev kommitténs förslag med avseende
på de lägre skolorna.
För att de tekniska elementarskolorna mer odelat skulle kunna arbeta för
sin huvudsakliga uppgift att för inträde i industriens tjänst bereda unge män,
som ville ägna sig åt yrken och befattningar, för vilka elementära tekniska
kunskaper vore av behovet påkallade, ansåg kommittén, att bestämmelsen om,
att skolorna skulle förbereda för inträde vid högre teknisk läroanstalt, borde
bortfalla. Läroämnen av mera allmän art borde uteslutas från undervisningen,
och studierna huvudsakligen ägnas åt inhämtandet av sådana kunskaper, som
hade en omedelbar praktisk tillämpning på näringslivet. Då grundligare insikter
i ett fåtal kunskapsgrenar ansågs vida vara att föredraga framför en mångsidigare
men mindre djupgående bildning, och då en läroplan måste anses
olämplig, om den splittrar lärjungarnas arbetskraft i många olika riktningar,
föreslog kommittén en fackindelning på det sätt, att de lärjungar, som vide
förbereda sig för antingen mekaniskt tekniska, kemiskt tekniska eller byggnadstekniska
yrken, under sista hälften av den treåriga lärokursen skulle erhålla
särskild undervisning i de för varje fack viktigaste läroämnena. Särskild fackavdelning
för byggnadskonst borde dock tillsvidare endast inrättas i Malmo och
Norrköping. Vid skolan i Örebro borde däremot en särskild avdelning för
bergsvetenskap anordnas. Skolornas huvudämnen borde fördelas på fast anställda
lektorer, under det att särskilda arvoden borde anslås för bestridande
av undervisningen i en del biämnen.
Riksdagen 1876 fastställde ny stat för de tekniska elementarskolorna, och
därefter utfärdade kungl. maj:t den 15 juni 1877 nya stadgar för dem, varigenom
kommitténs förslag med endast obetydliga jämkningar fastställdes. 1
de nya stadgarna betonas uttryckligen, att skolorna ha till uppgift att meddela
elementära tekniska kunskaper. Med avseende på fackindelningen stadgas, att
undervisningen under de tre första terminerna bör vara gemensam för alla
lärjungar, men under de tre följande i de läroämnen, där det ansågs behövligt,
meddelas särskilt för de lärjungar, som önska inträda i mekaniskt tekniska och
särskilt för dem, som ämna inträda i kemiskt tekniska yrken, samt vid skolorna
i Norrköping och Malmö även särskilt för lärjungar, som vilja ägna sig åt bygg
-
De tekniska
elementarskolorna.
22
Historisk översikt.
Pensionsrätt.
Tekniska
söndags- och
aftonskolan i
Eskilstuna.
Tekniska
afton- och söndagsskolor.
nadsyrket. Skolorna i Norrköping och Malmö fingo sålunda tre fac.kavdelningar,
men skolorna i Örebro och Borås endast två. Förslaget att inrätta en
fackavdelning för bergsvetenskap i Örebro fick däremot förfalla. Undervisningen
skulle bestridas av fyra lektorer med fast anställning, av vilka en skulle vara
föreståndare och kallas rektor, samt en verkmästare och fem extra lärare, som
skulle tillsättas av styrelsen genom förordnande tillsvidare, varjämte styrelsen
hade att med lämpliga personer träffa avtal om meddelande av undervisning i
främmande levande språk samt i gymnastik och vapenföring. Genom riksdagens
beslut 1876 fastställdes det ordinarie statsanslaget för skolorna i Norrköping
och Malmö till 22,600 kronor och för skolorna i Örebro och Borås
till 22,100 kronor årligen. Olikheten berodde därpå, att en lektor vid vardera
av de två sistnämnda skolorna med anledning av den mera begränsade undervisning
i byggnadskonst, som vid dem skulle meddelas, fick 500 kronor mindre
lön än övriga lektorer.
I samband med fastställandet av nya avlöningsstater för tekniska högskolan,
Chalmerska slöjdskolan och de tekniska elementarskolorna vid riksdagarna
1876 och 1877 tillerkändes professorer och lektorer vid samtliga dessa
läroanstalter rätt till pension å allmänna indragningsstaten. Genom kungl.
maj:ts nådiga skrivelse den 31 maj 1878 tillerkändes föreståndare, ordinarie
lärare och vaktbetjänte vid tekniska högskolan från och med 1879 rätt till delaktighet
i civilstatens pensionsinrättning för änkor och barn, sedan 1878 års
riksdag beviljat härför erforderligt anslag. Chalmerska slöjdskolans och de
tekniska elementarskolornas föreståndare och lektorer erhöllo däremot på grund
av riksdagens beslut 1880 och kungl. maj:ts nådiga kungörelse den 29 oktober
1880 från och med 1881 rätt till delaktighet i lärarnes vid de allmänna läroverken
änke- och pupillkassa.
Vid riksdagen 1877 höjdes det ordinarie statsanslaget till tekniska söndags-
och aftonskolan i Eskilstuna till 6,600 kronor årligen för att i enlighet
med förslag av 1872 års kommitté möjliggöra en del mindre utvidgningar och
förändringar i skolans undervisningsplan. Vid anslagets beviljande fästes det villkoret,
att Eskilstuna stad, så snart ske kunde, skulle anskaffa egen och fullständig
lokal för skolan samt, intill dess detta villkor blivit uppfyllt, draga försorg om
den dåvarande lokalens utvidgning i enlighet med ett av skolans direktion
framställt förslag, ävensom att staden fortfarande skulle besörja underhåll och
uppvärmning av den åt skolan upplåtna lokalen.
I sitt utlåtande av den 21 november 1874 fäster 1872 års kommitté uppmärksamheten
därpå, att den gren av den tekniska undervisningen, som har
till ändamål att bereda i arbete eller lära anställda personer tillfälle att under
Tiden efter 1875
23
lediga stunder inhämta en för deras behov avpassad teknisk bildning, dittills
nått en jämförelsevis ringa grad av utveckling i vårt land. Av en undersökning,
som kommittén låtit anställa, framgick, att vid denna tid (1872), förutom
slöjdskolan i Stockholm och tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,
endast 14 tekniska arbetareskolor med sammanlagt något mer än 2,000 lärjungar
funnos i vårt land. Elva av Sveriges län och flertalet av dess städer, däribland
många av icke ringa industriell betydelse, saknade ännu helt och hållet dylika
läroanstalter. Under sådana förhållanden, och då den starka industriella utveckling,
som just då pågick, mer än någonsin påkallade en utbildad yrkesskicklighet
hos arbetarne, ansåg kommittén det vara av framstående vikt, att
åtgärder vidtoges för att ordna och utvidga denna undervisning, så att den
finge en tidsenlig organisation och kunde utsträckas över hela landet.
För att denna del av den tekniska undervisningen skulle vinna önskvärd
utsträckning och bliva tillgänglig för flertalet arbetare inom de industriella yrkena,
måste ett stort antal tekniska afton- och söndagsskolor upprättas. Den tekniska
undervisningen måste uppsöka arbetarne på nära håll bland fabriker och
verkstäder, om den för dem skulle bliva av åsyftad nytta. För statens medverkan
till främjandet av den tekniska afton- och söndagsundervisningen för
arbetare ansåg kommittén lämpligast, att staten uppmuntrade kommunerna att
själva inrätta afton- och söndagsskolor, understödde redan bildade skolor och
medverkade därtill, att de erhölle en fullt lämplig organisation. För ändamålet
borde en viss summa årligen anvisas, och de av kommunerna inrättade aftonoch
söndagsskolorna därav erhålla vardera ett så stort bidrag, som efter
prövning av skolans beskaffenhet och omfång kunde finnas skäligt, dock högst
till lika stort belopp, som det kommunen själv tillskjuter.
Kommittén ansåg dock, att statens medverkan icke borde inskränkas enbart
till afton- och söndagsskolornas understödjande med penningmedel. “Organisationen
av sådana anstalter", säger kommittéen, “fordrar en samverkan av insikter
från olika håll, så väl allmänna pedagogiska kunskaper som vetenskaplig och
konstnärlig bildning samt kännedom om industriens natur och behov, som
icke alltid kunna påräknas i var och en av de många särskilda orter, där dylika
skolor äro behövliga. Tager man tillika i betraktande, att en sådan organisation
enligt sin natur aldrig kan vara fullt avslutad, utan måste oavlåtligen utveckla
sig och fortgå, att skolorna måste underkastas inspektion, på det att de resultat
de uppnå måtte bliva allmänt kända, ävensom för att åt lärarne meddela
erforderliga upplysningar, samt att anskaffandet av lämplig undervisningsmateriell,
isynnerhet för den konstindustriella undervisningen, innebär en lika
svår som maktpåliggande uppgift, så inses lätt behovet av att staten, jämte
24
Historisk översikt.
det han giver ett materiellt stöd åt de tekniska afton- och söndagsskolorna,
tillika förbehåller sig överstyrelsen och inspektionen över dessa läroanstalter."
På grund härav föreslog kommittén tillsättandet av en överstyrelse över
såväl de tekniska afton- och söndagsskolorna som de tekniska elementarskolorna.
Denna överstyrelse borde utgöras av en ordförande och tre ledamöter,
av vilka en skulle vara kassaförvaltare, en representera den tekniskt vetenskapliga
och en den artistiska undervisningen, överstyrelsen borde tillkomma:
att granska och fastställa planerna för undervisningen ävensom utgiftsstaterna
för de olika skolorna, att med råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid
skolornas upprättande, att bestämma den andel av statsanslaget, som skulle
tilldelas de särskilda skolorna, att befrämja utbildningen av dugliga lärare, att
anskaffa passande undervisningsmateriel! och lämpliga läroböcker, att antingen
genom sina medlemmar eller genom andra sakkunniga personer inspektera
de under dess uppsikt ställda skolorna, att för varje läsår till kungl. maj:t avgiva
berättelse om så väl de tekniska elementarskolornas som de tekniska
afton- och söndagsskolornas verksamhet under det förflutna året och slutligen
att hos kungl. maj:t framställa de förslag i avseende å den lägre tekniska
undervisningen, vartill förhållandena kunde föranleda.
Med anledning av kommitténs förslag begärde kungl. maj:t vid riksdagen
1877, att på ordinarie stat måtte uppföras ett reservationsanslag av 20,000 kronor
att användas till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, under villkor
att kommunen tillskjuter ett åtminstone lika stort belopp som statsbidraget, att
icke någon minskning i de från kommunen för ändamålet redan utgående bidrag
får äga rum till följd av det utav staten lämnade understödet, samt att skolan
underkastas den inspektion, kungl. maj:t kan finna gott för densamma föreskriva.
Riksdagen beviljade det begärda anslaget, men endast på extra
stat, då riksdagen ansåg, att, innan anslaget uppfördes på ordinarie stat, någon
erfarenhet borde vara vunnen beträffande de verkningar, som av statsunderstödet
kunde framkallas.
Kommitténs förslag om inrättande av en överstyrelse för de tekniska
elementarskolorna och de tekniska afton- och söndagsskolorna blev icke upptaget
av kungl. maj:t. I stället uppdrog kungl. maj:t den 31 augusti 1877 åt en
särskild kommitté av tre personer att uppgöra förslag till undervisningsplaner
för de tekniska afton- och söndagsskolorna och till den undervisningsmateriel!,
som för dem vore behövlig. Denna kommitté avgav utlåtande i det kommittén
ursprungligen förelagda ämnet den 20 oktober 1877, men fick sedan fortfarande
årligen i uppdrag att avgiva utlåtande om fördelningen av de till dessa tekniska
läroverk anslagna medlen, varjämte genom särskilda kungliga brev en
Tiden efter 1875.
25
av kommitténs ledamöter fick i uppdrag att besöka, utom andra läroverk, även
de tekniska afton- och söndagsskolorna för att taga kännedom om deras undervisning
m. m. Sedan riksdagens revisorer funnit anmärkningsvärt, att en kommitté
efter att hava fullgjort sitt ursprungliga uppdrag fortfarande kvarstode och
arbetade för annat ändamål än det med densamma från början åsyftade, lämnades
1886 uppdraget att inspektera de tekniska afton- och söndagsskolorna och att
uppgöra förslag till statsanslagets fördelning dem emellan åt en av kommitténs
medlemmar ensam.
Slöjdskolans i Stockholm omorganisation blev föremål för riksdagens
behandling år 1878. Med avseende på densamma hade 1872 års kommitté i sitt
särskilda utlåtande den 11 november 1875 framhållit, att skolan genom sin verksamhet
visserligen kraftigt främjat den svenska industrien, men att dess organisation
icke för ty måste anses behäftad med åtskilliga brister. Dess mål
vore icke bestämt fastställt, den ägnade en betydlig del av sin verksamhet åt
meddelande av undervisning i sådana läroämnen som modersmålet, skrivkonst,
främmande språk och räknekonstens enklaste grunder, vilka läroämnen tillhörde
andra läroverk, under det att undervisningen i åtskilliga av de kunskapsgrenar,
som borde vara huvudämnen, icke vunnit den utveckling, som de borde
äga, och att skolans förvaltning vore tung och kostsam.
Kommitténs förslag gick ut därpå, att för den högre konstindustriella
undervisningen borde inrättas en särskild avdelning med dagundervisning,
då även en väl inrättad afton- och söndagsskola icke kunde meddela hela
den undervisning, som konstindustrien påkallade. Denna avdelning borde
bland annat ha till uppgift att meddela undervisning åt blivande lärare i teckning
vid de tekniska afton- och söndagsskolorna. Likaledes borde genom utvidgning
och en systematisk anordning av den undervisning i byggnadslära
och byggnadsritning, som redan meddelades vid skolan, bildas en särskild
dagskola för byggnadsarbetares undervisning under de månader av året, då
byggnadsverksamheten till följd av klimatiska förhållanden låg nere eller bedrevs
med mindre kraft. Däremot borde skolans undervisning i de till den
allmänna medborgerliga bildningen hörande läroämnena inskränkas. Dessutom
föreslogo kommitterade en del ändringar med avseende på lärarekårens sammansättning
och skolans förvaltning.
Kungl. maj:t anslöt sig i sin proposition till 1878 års riksdag i allt väsentligt
till kommitterades förslag. Den mest anmärkningsvärda förändringen bestod
däri, att kungl. maj:t föreslog, att den högre konstindustriella avdelningen
även skulle meddela den undervisning, som erfordrades för utbildande av teckningslärare
vid elementarläroverken och folkskollärareseminarierna. I enlighet
Tekniska skolan
i
Stockholm.
26
Historisk översikt.
Stats
anslagens
ökning.
Fackskolan
för finart
smides- och
metallindustri
i
Eskilstuna.
med kungl. maj:ts förslag höjde riksdagen det ordinarie statsanslaget till skolan
till 86,500 kronor, varefter den nya organisationen genomfördes genom de av
kungl. maj:t utfärdade nya stadgarna av den 1 november 1878, vilka skulle
tillämpas från och med 1 september 1879. Enligt dessa stadgar, vari skolans
namn ändrades till tekniska skolan i Stockholm, skulle läroanstalten omfatta:
a) en teknisk afton- och söndagsskola;
b) en teknisk skola för kvinnliga lärjungar;
c) en högre konstindustrien skola med underavdelning för bildande av
teckningslärare; samt
d) en byggnadsyrkesskola.
Genom de anslag, som riksdagarna 1876, 1877 och 1878 beviljade för
genomförande av de betydande reformer i den tekniska undervisningen, för
vdka här redogjorts, uppgick åttonde huvudtitelns anslag till “de tekniska läroverket
för år 1879:
å ordinarie stat till ......................................................... 361,500 kronor
å extra ordinarie stat till ................................................ 20 000
vartill kom sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag för samma år till vävskolan
i Borås med 3,800 och till bergsskolorna i Filipstad och Falun med
14,000 kronor.
Med 1870-talet kan organisationsarbetet inom vårt lands tekniska undervisningsväsende
i stort sett anses avslutat. Utvecklingen har sedan den tiden
nästan helt och hållit fortskridit inom den då givna ramen. De förändringar
i värf tekniska undervisningsväsende, som inträffat under de senaste trettio
åren, äro få och av föga ingripande betydelse.
I samband med söndags- och aftonskolan i Eskilstuna inrättades under
1880-talet en fackskola för finare smides- och metallindustri. Redan 1880 ingingo
stadsfullmäktige i Eskilstuna till kungl. maj:t med en underdånig ansökan
om anslag till en skola med uppgift att tillvarataga spåren av föregående
konsthantverk samt att leda arbetarnes smak och yrkesstudier i en riktning,
som tilläte dem att med konstnärlighet behandla materialet med iakttagande
ay dess egendomligheter och de olika orneringssätt, vartill dess beskaffenhet
gåve anledning. Undervisningen skulle omfatta finare smides- och
stålarbeten, etsning eller s. k. damascering av stål, gravering av stål och andra
metaller, gjutning av finare metallarbeten, drivning av koppar och mässing
ävensom fackritning. Ansökningen föranledde då ingen annan åtgärd, än att
Tiden efter 1875.
27
kungl. maj:t vid riksdagen 1881 under hänvisning bland annat till den av
stadsfullmäktige i Eskilstuna gjorda framställningen begärde en ökning i det
till de tekniska afton- och söndagsskolorna utgående anslaget. Då emellertid
Eskilstuna stad ansåg sig sakna förmåga att fylla de för erhållande av bidrag
från detta anslag stadgade villkor, togs frågan, på initiativ av direktionen för
tekniska söndags- och aftonskolan därstädes, något senare om hand av enskilda
personer, som genom sammanskott lyckades åvägabringa medel till en mindre
skola för det ovan angivna ändamålet, vilken öppnades den 7 januari 1886 och
ställdes under överinseende av direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna.
Då direktionen sedermera i underdånig skrivelse den 4 oktober 1887
anmälde, att den misströstade om att längre än till 1888 års utgång kunna
upprätthålla skolan med enskilda medel, anhöll kungl. maj:t i enlighet med
direktionens framställning hos 1888 års riksdag om anvisande av ett årligt
anslag av 5,500 kronor till uppehållande av en fackskola för finare smidesoch
metallindustri i Eskilstuna. Riksdagen, som ansåg att åtminstone l/s av
omkostnaderna för skolan borde bestridas av Eskilstuna stad, beräknade totala
kostnaden för skolans uppehållande jämte anskaffning och uppvärmning av
lämplig lokal för skolan till 6,000 kronor årligen och beviljade för sin del
för ändamålet 4,000 kronor på extra stat för år 1889 med villkor, att från
Eskilstuna stad eller eljes för samma ändamål tillhandahölles ett belopp av
1,500 kronor jämte lämplig lokal med uppvärmning.
Sedan stadsfullmäktige i Eskilstuna i skrivelse den 13 september 1888
anmält, att staden iklädde sig förpliktelsen att, så länge fackskolan finge åtnjuta
det av riksdagen beviljade anslaget, uppfylla det vid anslagets beviljande fästa
villkoret, uppfördes anslaget av riksdagen 1889 på ordinarie stat med 4,000
kr. För den sålunda utvidgade skolan i Eskilstuna utfärdades nya stadgar den
12 oktober 1889. Enligt dessa består skolan, som i de nya stadgarna benämnes
tekniska skolan i Eskilstuna, av två avdelningar, en söndags- och aftonskola
och en fackskola för finare smides- och metallindustri.
Med anledning av en underdånig framställning från styrelsen för tekniska Maskinyrkes
skolan i Stockholm anhöll kungl. maj:t hos riksdagen 1889 om förhöjning i olika skolan vid,
poster om sammanlagt 15,150 kronor i det till skolan utgående ordinarie statsanslaget
i ändamål bland annat att möjliggöra tekniska skolans utvidgning Stockholm.
med en särskild maskinyrkesskola. Kostnaden för denna skola beräknades till
6,000 kronor årligen. Riksdagen ansåg emellertid billigheten kräva, att, då statsverkets
utgifter för tekniska skolan förut uppginge till 86,500 kronor årligen, och
staten tillsläppt tomt och den vida övervägande delen av byggnadskostnaderna
28
Historisk översikt.
Byggnadsfackavdelningar
vid tekn. elementarskolorna
i Bords
och Örebro.
Tekn. elementarskolan
i
Härnösand.
för skolans lokaler, åtgärder borde vidtagas, så att jämväl Stockholms stad för
framtiden komme att i någon mån bidraga till den årliga kostnaden för skolans
underhåll, detta så mycket mer, som riksdagen de senare åren vid beviljande
av anslag till likartade läroanstalter — såsom t. ex. vävskolan i Borås och
fackskolan för finare smides- och metallindustri i Eskilstuna — som villkor
för anslagets erhållande föreskrivit, att jämväl vederbörande kommun eller
enskilda skulle lämna visst årligt bidrag till anstalten. Med anledning härav
beviljade riksdagen endast halva beloppen av de begärda anslagsposterna med
villkor, att Stockholms stad till varje särskilt i framställningen angivet ändamål
anvisade ett anslag till lika stort belopp, som det riksdagen anvisat.
Stockholms stadsfullmäktige förklarade sig av vissa formella skäl icke
kunna ingå på det av riksdagen uppställda villkoret, men beviljade det oaktat
dels ett årligt anslag av 7,500 kronor till skolan att utgå från och med år 1891,
dock endast tillsvidare och så länge statens årsanslag till skolan utginge med minst
det nuvarande beloppet, dels också undantagsvis för år 1890 det av riksdagen
som villkor för statsanslagets utbetalande fordrade beloppet av 7,575 kronor.
Vid 1891 års riksdag medgav riksdagen sådan jämkning i det 1889 fattade
beslutet, att förhöjningen i statsanslaget fortfarande finge utgå med 7,575 kronor
årligen, oaktat Stockholms stads bidrag utginge med endast 7,500 kronor.
Maskinyrkesskolan vid tekniska skolan i Stockholm började sin verksamhet
1890, och med anledning av dess inrättande utfärdades nya stadgar för
tekniska skolan i Stockholm den 10 juli 1891, vilka ännu med några mindre
väsentliga förändringar äro gällande.
Med avseende på de tekniska elementarskolorna förtjänar framhållas, att,
sedan riksdagen 1896 höjt avlöningen för lektorn i byggnadskonst vid tekniska
elementarskolan i Borås till samma belopp som för övriga lektorer för att därigenom
möjliggöra utvidgning av undervisningen i detta ämne, fick även skolan
i Borås enligt kungliga kungörelsen den 29 maj 1896 i likhet med, skolorna i
Norrköping och Malmö från och med 1897 en fackavdelning även i byggnadskonst.
Samma förändring genomfördes på grund av riksdagens beslut 1901
och kungl. brevet den 7 juni 1901 från och med början av höstterminen
följande år även vid. skolan i Örebro.
På grund av underdånig framställning från Västernorrlands läns landsting
om inrättande av en teknisk elementarskola inom länet föreslog kungl. maj:t
riksdagen 1900 dels att medgiva, att en dylik skola finge upprättas i Härnösand
under villkor, att staden i enlighet med av dess stadsfullmäktige gjort erbjudande
för skolan bekostade nödiga och efter nutidens krav fullt lämpliga lokaler
uti särskild, för ändamålet uppförd byggnad å välbelägen tomt, och medgåve
Tiden efter 1875.
29
rätt till fri vattenförbrukning för skolan samt för framtiden underhölle byggnaden,
dels ock att för inrättande av en första årsklass av nämnda skola från
början av höstterminen 1901 på extra stat för samma år bevilja ett anslag av
10,000 kronor. Denna kungl. maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
Genom kungl. maj:ts nådiga kungörelse den 9 november 1900 bestämdes, att
stadgarna för de tekniska elementarskolorna av den 15 juni 1877 med däri
senare gjorda förändringar skulle gälla även för tekniska elementarskolan i
Härnösand. Riksdagen 1901 uppförde skolans anslag å ordinarie stat med
samma belopp som för de övriga tekniska elementarskolorna eller 22,600 kronor.
Tekniska elementarskolan i Härnösand öppnades den 28 augusti 1901.
Rektor och lektorer vid skolan blevo genom kungl. kungörelsen den 9 februari
1903 delaktiga i lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.
De tekniska afton- och söndagsskolorna, som numera sedan 1881 kallas Lägre teknilägre
tekniska yrkesskolor, hava, sedan de kommo i åtnjutande av statsanslag,
betydligt ökat i antal. Under år 1910 funnos i vårt land 66 sådana skolor, _ h 0 or''
som åtnjöto statsunderstöd, med 10,737 lärjungar under läsåret 1909—10.
Slöjdföreningens i Göteborg skola, vilken, som förut nämnts (s. 4), öpp- Slöjdförenades
1848, hade tack vare frikostiga anslag från Göteborgs stad och enskilda
donatorer under tidernas lopp utvecklats till en av landets största tekniska erfMler stats_
läroanstalter. Lärjungeantalet översteg i slutet på förra århundradet tusentalet. anslag.
Med anslag från Renströmska fonden uppfördes under 1870-talet en särskild
byggnad för skolan, vilken dock senare överlämnades till Chalmers tekniska
läroanstalt, vilket namn Chalmerska slöjdskolan 1883 erhöll, mot det att Göteborgs
stadsfullmäktige uppläto tomt och för en kostnad av 285,000 kronor uppförde
en ny byggnad för slöjdföreningens skola, vilken togs i besittning 1904.
Stadens anslag till skolan uppgick vid samma tid till omkring 30,000 kronor.
För att möjliggöra en genomgripande omorganisation och utvidgning av
skolans verksamhet begärde kungl. maj:t, med anledning av en underdånig
framställning från slöjdföreningens i Göteborg styrelse, av riksdagen 1906 ett
anslag på extra stat för år 1907 till ett belopp av 30,000 kronor. Denna framställning
blev även av riksdagen bifallen, och har samma belopp sedermera
årligen utgått till skolan.
Till resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läro- Resestijienanstalter
anslog 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 ett belopp av 3,000 dier.
kronor. Kungl. maj:ts proposition om anslagets beviljande hade föranletts av
en underdånig framställning i ämnet från svenska hantverksorganisationen.
Även detta anslag har av följande riksdagar förnyats med oförändrat belopp.
30
Historisk översikt.
Stof9.e'' Bland viktigare förändringar i de tekniska läroverkens stadgar under de
jorananngar. senaste årtiondena må, utöver vad som redan meddelats i detta hänseende, här
anföras, att kommerskollegii överinseende över tekniska skolorna i Stockholm
och Eskilstuna samt de tekniska elementarskolorna enligt kungl. kungörelsen
den 10 december 1886 upphörde med utgången av nämnda år, samt att nu
gällande stadgar för tekniska högskolan utfärdades den 28 juni 1901 och för
Chalmers tekniska läroanstalt den 14 november 1902. Övriga stadgeförändringar
komma att omnämnas i samband med den speciella redogörelsen för
de olika skolorna.
Kommittéer Omkring senaste sekelskiftet inträdde med avseende på den tekniska under
för
deri tekn. visningen förhållanden, som i mycket erinrade om förhållandena i början på
ning^ord- 1870''taIet Ett starkt ekonomiskt uppsving ökade intresset för teknisk undernande.
visnmg och därmed även tilloppet av inträdessökande vid våra tekniska läroverk.
Tekniska högskolan kunde under åren 1899 och 1900 endast mottaga
omkring halva antalet kompetenta inträdessökande. Av de tekniska elementarskolorna
måste skolan i Malmö hösten 1900 och skolan i Örebro hösten 1901
anordna parallellklasser för att kunna möta det stora tilloppet av inträdessökande.
Härigenom uppstod vid flera skolor behov av förstärkta lärarekrafter.
De ökade levnadskostnaderna framkallade krav på löneregleringar för skolornas
lärare och betjäning. De ökade priserna på alla förnödenheter gjorde
skolornas anslag till uppvärmning och belysning otillräckliga, helst flere av
skolorna, såsom t. ex. de tekniska elementarskolorna i Malmö, Borås och Örebro,
genom till- och nybyggnader betydligt utvidgat sina lokaler. De mest trängande
ekonomiska svårigheterna hade under de senaste tio åren avhjälpts genom
betydande extra anslag och delvis även genom löneregleringar för en del skolors
lärare.
För år 1911 uppgingo åttonde huvudtitelns anslag till “de tekniska läroverken"
:
å ordinarie stat till ......................................................... 581.975 kronor
å extra ordinarie stat till ................................................ 250,183
eller tillsammans 832,158 kronor
vartill kommo sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag till vävskolan i Borås
med 5,550 kronor och till bergsskolorna i Filipstad och Falun med 23,000
kronor. Ensamt tekniska elementarskolan i Örebro har under åren 1908—1911
uppburit ett extra anslag till ett belopp av 19,920 kronor årligen mot 26,600
kronor på ordinarie stat.
Tiden efter 1875.
31
Dessutom hava från flere håll, särskilt från teknikermötena i Stockholm
1897 och i Norrköping 1906, uttalats önskvärdheten av, att frågan om den
tekniska undervisningens omorganisation måtte bliva föremål för utredning.
De nu berörda förhållandena torde vara anledningen till, att kungl. maj:t
den 13 juli 1906, tillsatte en kommitté med uppgift att efter verkställd utredning
avgiva förslag till den högre tekniska undervisningens ordnande, och att
ett år senare, den 4 oktober 1907, en ny kommitté fick enahanda uppdrag med
avseende på den lägre tekniska undervisningen. Den förra kommitténs utlåtande
avgavs den 27 maj 1908.
Anslagen till den tekniska undervisningen utgingo före 1868 under sjätte Anslagen till
huvudtitelns anslag dels till “undervisningsanstalter för slöjderna", dels till den tekn“undervisningsanstalter
för och befrämjandet i allmänhet av bergsbruket". under
Sedan Falu bergsskola 1867 förenats med teknologiska institutet, utgingo
anslagen såväl till bergsskolan som till övriga tekniska läroanstalter under samma
huvudtitels anslag till “undervisningsanstalter för bergsbruket och slöjderna".
Vid 1876 års riksdag överflyttades anslagen till teknologiska institutet, Chalmerska
slöjdskolan, slöjdskolan i Stockholm, tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna samt de tekniska elementarskolorna till åttonde huvudtitelns
anslag till “de tekniska läroverken", under det att anslagen till vävskolan
i Borås och bergsskolorna i Filipstad och Falun kvarstodo under sjätte huvudtiteln,
där de från och med 1878 utgingo till vävskolan under anslagstiteln
“befrämjande i allmänhet av slöjderna" och till bergsskolorna under anslagstiteln
“befrämjande i allmänhet av bergsbruket". Riksdagen 1900 överflyttade
de båda senaste anslagsposterna från och med 1901 till sjunde huvudtiteln.
I tabeller å nästa sida lämnas dels en översikt över stegringen i statsverkets
utgifter för den tekniska undervisningen under de senaste trettiofem
åren, uppgjord med ledning av riksstaten för i tabellen angivna år enligt bihang
till riksdagens protokoll (ålderstillägg till lärare, vikariatsarvoden och andra tillfälliga
anslag äro således ej medräknade), dels en översikt över de tekniska
läroanstalter i vårt land, som åtnjöto statsunderstöd under år 1910, antalet lärjungar
i dem under läsåret 1909—10 samt deras ekonomiska förhållanden under
år 1909 enligt av skolorna lämnade räkenskapssammandrag.
32
Historisk översikt.
Statsanslagen till det tekniska undervisningsväsendet enligt riksstaten.
För år |
Ordinarie anslag |
Extra ord. anslag |
Summa kronor |
||
huvudtitel |
kronor |
huvudtitel |
kronor |
||
1876..................... |
6:e |
186,600 |
6:e |
142,726 |
329,326 |
1881..................... |
8:e |
361,500 |
8:e 6:e |
20,000 17,800 |
399,300 |
1886..................... |
8:e |
370,400 |
8:e 6:e |
25,000 18,800 |
J 414,200 |
1891..................... |
8:e |
383,975 |
8:e 6:e |
49,900 18,800 |
j 452,675 |
1896..................... |
8:e |
394,975 |
8:e 6:e |
177,350 18,800 |
591,125 |
1901.................... |
8:e |
453,375 |
7:e 7:e |
100,400 18,800 |
[572,575 |
1906..................... |
8:e |
556,775 |
8:e 7:e |
137,449 27,800 |
j 722,024 |
1911..................... |
8:e |
581,975 |
8:e 7:e |
250,183 28,550 |
860,708 |
Under 1910 statsunderstödda tekniska läroanstalter.
Antal lärjung- ar 1909—10 |
Lärjunge- avgifter 1909 |
Statsanslag |
Kommu- nala anslag 1909 |
Totala utgifter 1909 |
||
å ordinarie 1909 |
å extra stat 1909 |
|||||
66 st. lägre tekniska yrkesskolor |
10,737 |
30,033: 50 |
_ |
89,100: —*) |
182,359: 31 |
361,537: 99 |
Slöjdföreningens i Göteborg skola: |
776 |
6,986: — |
— |
30,000: — |
34,930: — |
84,628: 88 |
a) afton- och söndagsskolan...... |
(682) |
|||||
b) konstslöjdskolan.................. |
(21) |
|||||
c) fackskolan för bokindustri ... |
(62) |
|||||
d) skolan för lantmaskinister ... |
. UD |
|||||
Transport |
11,513 |
37,019: SO |
— |
119,100: — |
217,289: 31 |
446,166: 87 |
•) Till 56 skolor. För år 1910 utgick statsanslaget till 66 skolor med 94,100 kronor.
Historisk översikt
33
Antal lärjunge ar 1909-10 |
Lärjunge- avgifter 1909 |
Statsanslag |
Kommu- nala anslag 1909 |
Totala utgifter 1909 |
||||
å ordinarie stat 1909 |
å extra stat 1909 |
|||||||
Transport |
11,513 |
37,019: 50 |
— |
119,100: |
— |
217,289:31 |
446,166: 87 |
|
I Tekniska skolan i Stockholm . |
1,762 |
18,327: |
— |
97,075: — |
18,400: 34 |
23,449: — |
176,849: 07 |
|
a) tekn. afton- och söndagsskolan |
(1,232) |
|||||||
b) tekniska skolan för kvinnliga |
||||||||
l lärjungar ........................... |
(267) |
|||||||
j c) högre konstindustriella skolan |
(85) |
|||||||
i d) byggnadsyrkesskolan............ |
(84) |
|||||||
| e) maskinyrkesskolan............... |
(94) |
|||||||
Tekniska skolan i Eskilstuna ... |
274 |
973 |
- |
14,000: - |
601 |
50 |
4,703: — |
24,960: 31 |
; a) söndags- och aftonskolan...... |
(236 |
|||||||
! b) fackskolan för finare smides- |
||||||||
och metallindustri ............... |
(38 |
|||||||
j Vävskolan i Borås .................. |
52 |
690 |
— |
— |
4,800: - |
2,900: - |
9,795: 44 |
|
I a) avdelning för manliga lärjungar |
(33 |
|||||||
\ b) avdelning för kvinnl. lärjungar |
(19) |
|||||||
\ Bergsskolan i Filipstad ............ |
21 |
794 |
— |
— |
11,500 |
— |
— |
20,905: 54 |
1 a) högre avdelningen............... |
(20 |
|||||||
1 b) lägre avdelningen ............... |
(1) |
|||||||
Bergsskolan i Falun ............... |
32 |
1,020 |
— |
— |
11,500 |
— |
— |
19,329: 90 |
| a) högre avdelningen............... |
(19) |
|||||||
1 b) lägre avdelningen ............... |
(13) |
|||||||
5 st. tekniska elementarskolor: |
||||||||
i Norrköping ..................... |
80 |
2,035 |
— |
29,556: 60 |
2,800 |
— |
— |
39,227: 37 |
i Malmö ........................... |
99 |
1,805 |
— |
31,973: 50 |
14,450 |
— |
— |
54,690: 22 |
i Örebro ........................... |
130 |
2,620 |
— |
30,515: 50 |
19,920 |
— |
— |
55,687: 31 |
i Borås.............................. |
73 |
1,390 |
— |
28,571: 50 |
3,850 |
— |
— |
37,848: 82 |
i Härnösand........................ |
54 |
995 |
— |
28,518: 86 |
4,550 |
— |
— |
38,298: 77 |
Chalmers tekniska läroanstalt ... |
431 |
16,994 |
— |
115,038: 09 |
14,472 |
— |
— |
150,217: 46 |
a) lägre avdelningen ............... |
(191) |
|||||||
b) högre avdelningen............... |
(240) |
|||||||
Tekniska högskolan.................. |
469 |
38,585: — |
212,250: — |
27,607: 50 |
313,822: 74 |
|||
Summa |l4,99o|l23,247:50 |
587,499: 05 |
253,551: 34 |
248,341:31 |
1,387,799: 82 |
II
3
34
Historisk översikt.
Av de i tabellen å föregående sida upptagna läroanstalterna torde Chalmers
tekniska läroanstalts högre avdelning och tekniska högskolan böra hänföras
till den högre tekniska undervisningen och de övriga till den lägre tekniska
undervisningen.
Om från tabellens slutsummor dragas de tal, som hava avseende på de
högre tekniska läroanstalterna, varvid kostnaderna för Chalmers tekniska läroanstalts
lägre avdelning beräknats till 24,700 kronor, kommer man till följande
siffror för de lägre tekniska läroanstalterna:
Antalet lärjungar läroåret 1909—10.................................... 14,281
Statsanslag å ordinarie och extra ordinarie stat för 1909...... kr. 496,382:80
Kommunala anslag för 1909............................................. 248,341:31
Totala utgifter under 1909................................................ ;i 948,459:62
Härtill bör läggas dels ett statsanslag å ordinarie stat av 5,000 kronor
till militärövningars bedrivande vid de tekniska elementarskolorna, dels kostnaden
för inspektionen av de lägre tekniska yrkesskolorna m. fl. skolor, som
för år 1909 utgick med 900 kronor av anslaget å extra ordinarie stat till understöd
åt de lägre tekniska yrkesskolorna.
I det följande lämnas en mera detaljerad redogörelse endast för de till
den lägre tekniska undervisningen hörande läroanstalterna.
Historik.
35
II. De lägre tekniska yrkesskolorna,
i. Historik.
Före 1850 iunnos i vårt land endast ett fåtal skolor, hänförliga till vad vi
numera sedan 1881 kalla lägre tekniska yrkesskolor, d. v. s. afton- och söndagsskolor,
huvudsakligen avsedda för i yrke anställda personers tekniska bildning.
L. J. Wallmark omnämner i sitt utlåtande till kommerskollegium den 9 oktober
1850 endast fyra sådana skolor, nämligen Ebersteinska söndagsskolan i Norrköping,
grundad 1825, hantverksskolan och fattigfriskolan i Göteborg samt
svenska slöjdföreningens skola i Stockholm, grundad 1844. Dessutom uppkommo
före denna tid ytterligare några få “slöjdskolor", såsom Ljungstedtska
skolan i Linköping 1824, söndags- och aftonskolan i Malmö 1831, Wincklerska
slöjdskolan i Turinge, Stockholms län, 1836, och ritskolan i Kalmar 1842, vilka
möjligen redan vid den tiden kunde hänföras till tekniska läroanstalter.
Enligt Wallmarks plan, för vilken förut redogjorts, borde söndags- och
aftonskolor för slöjdidkare förenas med de tekniska elementarskolorna. Detta
blev också förhållandet. Direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö
övertog 1855 ledningen av den i staden befintliga söndags- och aftonskolan.
År 1858 beslöt direktionen för tekniska elementarskolan i Borås att öppna en
söndags- och aftonskola för hantverkare i tekniska elementarskolans lokal.
Några år senare, 1865, öppnades en teknisk söndags- och aftonskola i förening
med tekniska elementarskolan i Örebro, efter det att en äldre liknande skola
tidtals varit i verksamhet i Örebro sedan 1848. Tekniska elementarskolan i
Norrköping ställdes redan vid sin första tillkomst 1857 i samband med den
vida äldre Ebersteinska söndagsskolan.
Kommittén för den tekniska undervisningens ordnande av den 7 juni
1872 meddelar, att vid denna tid funnos, förutom slöjdskolan i Stockholm och
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, 14 tekniska arbetareskolor i
vårt land med tillsammans något mer än 2,000 lärjungar. På kungl. maj:ts
framställning i anledning av kommitténs förslag (s. 24) beviljade 1877 års
riksdag ett reservationsanslag av 20,000 kronor till understöd åt tekniska aftonoch
söndagsskolor, vilket anslag sedermera flere gånger ökats.
36
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Oaktat statsunderstödet ökades skolornas antal under de närmast följande
åren mycket långsamt. Det är först sedan början av 1890-talet, som en
något kraftigare utveckling av denna skolform hos oss ger sig till känna.
Under år 1910 funnos i vårt land 66 lägre tekniska yrkesskolor, som åtnjöto
statsunderstöd, med sammanlagt 10,737 lärjungar och 557 lärare under läroåret
1909 10. Dessutom voro under samma läroår ytterligare 2 skolor med 82 lär
jungar
och 7 lärare i verksamhet, vilka skolor dock icke kommit i åtnjutande
av statsunderstöd, men begärt sådant för år 1911.
De lägre tekniska yrkesskolornas utveckling under de två senaste årtiondena
framgår av tabellen å nästa sida, som för varje år visar antalet skolor
och deras sammanlagda lärjungeantal enligt uppgifter lämnade i skolornas ansökningar
om statsunderstöd, ävensom förhållandet mellan beviljat och begärt
statsunderstöd samt summan av de kommunala bidrag och totala omkostnader,
som beräknats i de inkomst- och utgiftsstater, som bifogats ansökningarna om
statsunderstöd.
I listorik.
37
Översikt över de lägre tekniska yrkesskolornas utveckling.
Antal |
S t |
ätsa |
n s 1 a |
i; |
||||||
beviljat |
begärt |
Beräknat |
Beräknad |
|||||||
Läroår |
C |
lärjungar |
för |
kommunalt |
total |
|||||
O JjC |
för |
antal |
belopp |
antal |
belopp |
bidrag |
utgiftsstat |
|||
år |
skolor |
skolor |
||||||||
1890—91 |
28 |
4,844 |
1892 |
28 1 |
34,800 |
28 |
39,325 |
65,065: 90 |
131,266: 83 |
|
1891—92 |
29 |
4,963 |
1893 |
29 |
34,900 |
29 |
40,625 |
— |
65,295: — |
134,896: 33 |
1892—93 |
30 |
4,930 |
1894 |
30 |
35,400 |
30 |
41,375 |
— |
66,135: 50 |
140,687: 70 |
1893—94 |
31 |
4,998 |
1895 |
31 |
35,500 |
32 |
44,075 |
68,300: 50 |
143,948: 34 |
|
1894—95 |
32 |
5,502 |
1896 |
32 |
41,750 |
32 |
44,850 |
— |
69,831: — |
150,552: 52 |
1895—96 |
32 |
5,292 |
1897 |
32 |
43,500 |
32 |
45,800 |
— |
72,050: 50j 152,800: 67 |
|
1896—97 |
33 |
5,636 |
1898 |
33 |
44,900 |
33 |
48,800 |
— |
76,276: — |
161,033: 25 |
1897—98 |
34 |
6,078 |
1899 |
33 |
44,900 |
34 |
50,900 |
80,416: 501169,209: 50 |
||
1898—99 |
34 |
6,447 |
1900 |
33 |
44,900 |
34 |
53,850 |
— |
176,137: 87 |
|
1899—00 |
36 |
6,752 |
1901 |
37 |
56,700 |
37 |
62,837 |
50 |
98,029: 30| 184,928: 11 |
|
1900—01 |
41 |
— |
1902 |
41 |
60,000 |
41 |
63,887 |
50 |
— |
|
1901—02 |
42 |
— |
1903 |
41 |
61,000 |
42 |
61,200 |
— |
— |
|
1902—03 |
42 |
7,906 |
1904 |
42 |
67,800 |
44 |
80,487 |
50 |
— |
254,937: 41 |
1903—04 |
46 |
— |
1905 |
46 |
68,250 |
— |
— |
— |
— |
|
j1904—05 |
48 |
— |
1906 |
48 |
70,250 |
— |
— |
— |
— |
|
11905—06 |
54 |
9,484 |
1907 |
54 |
87,000 |
54 |
97,553: 50 |
141,613: 29 |
301,394: 98 |
|
11906—07 |
56 |
11,015 |
1908 |
56 |
89,200 |
— |
— |
— |
— |
|
1907—08 |
56 |
— |
1909 |
56 |
89,100 |
— |
— |
— |
||
1908—09 |
66 |
10,360 |
1910 |
66 |
94,100 |
66 |
128,927 |
: 50 |
197,358: 50 |
394,975: 22 |
1909—10 |
68 |
10,819 |
1911 |
— |
— |
68 |
123,645: — |
189,451: 25 |
416,160: 96 |
De mera i detalj gående upplysningar om de lägre tekniska yrkesskolorna,
som kommittén insamlat och bearbetat, avse de 56 skolor, som åtnjöto statsunderstöd
under år 1908. En förteckning över dessa 56 skolor jämte uppgift
om antalet arbetsveckor per termin och år, antalet undervisningstimmar i veckan
samt antalet lärare och lärjungar i var och en av skolorna under år 1907
ävensom hela antalet i skolorna inskrivna lärjungar under arbetsåret 1906—07
lämnas i tabellen sid. 38.
38
De lägre tekniska yrkesskolorna.
översikt över de under 1908 statsunderstödda
Skolornas namn |
Antal arbetsveckor |
Antal under-visningstimmar |
Antal lärare |
|||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
summa veckor |
våren 1907 |
hösten 1907 |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||
1 |
1 Tekniska afton- och söndagsskolan i Södertälje... |
15 |
15 |
30 |
36 |
42 |
4 |
6 |
2 |
Tekniska skolan i Uppsala ................ |
13 |
13 |
26 |
144 |
144 |
13 |
13 |
3 |
Tekniska aftonskolan i Enköping ......... |
15 |
10 |
25 |
12 |
12 |
5 |
4 |
4 |
1 Nyköpings lägre tekniska yrkesskola................. |
19 |
15 |
34 |
26 |
36 |
3 |
4 |
5 |
Katrineholms lägre tekniska yrkesskola ......... |
16 |
13 |
29 |
12 |
12 |
3 |
3 |
6 |
Linköpings tekniska yrkes- och aftonskola1) .... |
15 |
13 |
28 |
136 |
102 |
18 |
17 |
7 |
Ebersteinska söndags- och aftonskola i Norrköping |
19 |
16 |
35 |
687» |
687» |
13 |
13 |
8 |
i Tekniska yrkesskolan i Jönköping......... |
16 |
15 |
31 |
100*) |
100 |
11 |
10 |
9 |
Värnamo lägre tekniska yrkesskola ... |
15 |
14 |
29 |
10 |
10 |
3 |
3 |
10 |
Lägre tekniska yrkesskolan i Växjö.......... |
15 |
15 |
30 |
288) |
28 |
5 |
5 |
11 |
Tekniska yrkesskolan i Kalmar ............ |
13 |
11 |
24 |
38 |
58 |
6 |
9 |
12 |
Västerviks tekniska aftonskola ............. |
14 |
13 |
27 |
12 |
20 |
5 |
6 |
13 |
Tekniska skolan i Visby ........... |
16 V» |
1574 |
3274 |
46 |
44 |
7 |
7 |
14 |
Tekniska yrkesskolan i Karlskrona ...... |
16 |
12 |
28 |
105 |
93 |
16 |
13 |
15 |
Karlshamns tekniska yrkesskola...... |
157, |
117, |
277, |
994) |
99 |
6 |
6 |
16 |
Tekniska skolan i Kristianstad ....... |
15 |
15 |
30 |
• 12 |
12 |
12 |
12 |
17 |
Ängelholms tekniska aftonskola............ |
13 |
13 |
26 |
7 |
10 |
4 |
4 |
18 |
Hässleholms tekniska aftonskola............ |
13 |
13 |
26 |
20 |
22 |
4 |
4 |
19 |
Tekniska yrkesskolan i Malmö ............ |
184/t |
157, |
347, |
208 |
208 |
30 |
31 |
20 |
Tekniska skolan i Lund ............ |
18 |
15 |
33 |
106 |
112 |
11 |
13 |
21 |
Landskrona tekniska yrkesskola och handelsinstitut |
137» |
137» |
27 |
no |
108 |
17 |
17 |
22 |
Hälsingborgs lägre tekniska yrkesskola............ |
15 |
15 |
30 |
76 |
76 |
11 |
11 |
23 |
Tekniska yrkesskolan i Ystad....... |
15 |
15 |
30 |
19 |
21 |
3 |
3 |
24 |
Eslövs tekniska yrkesskola ...... |
— |
117» |
117* |
— |
24 |
_ |
8 |
25 |
Lägre tekniska yrkesskolan i Halmstad ............ |
15 |
11 |
26 |
66 |
68 |
10 |
12 |
26 |
Varbergs tekniska söndags- och aftonskola......... |
15 |
13 |
28 |
26 |
24 |
6 |
5 |
27 |
Uddevalla lägre tekniska yrkesskola.................. |
14 |
13 |
27 |
24 |
24 |
5 |
5 |
28 |
Slöjd- o. tekn. skol. i Vänersborg tekn. afdelning |
18 |
14 |
32 |
21 74 |
2174 |
6 |
6 |
29 1 |
Lägre tekniska yrkesskolan i Borås ................ |
150/t |
14 |
297, |
44 Va |
41 |
15 |
17 |
Transport |
I |
1 |
252 |
267 | |
Historik.
39
lägre tekniska yrkesskolorna.
Antal lärjungar
läroåret 1906 |
-07 |
våren |
1907 |
hösten |
1907 |
|||||
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
03 ~ m t - c -~ 03 |
man- liga |
svinn- liga |
s:ma |
cö T3 <u = rK 1 £ oj |
113 |
36 |
149 |
76 |
32 |
108 |
42 |
86 |
49 |
135 |
48 |
164 |
103 |
267 |
113 |
66 |
179 |
117 |
117 |
63 |
180 |
105 |
37 |
36 |
73 |
21 |
26 |
47 |
15 |
24 |
23 |
47 |
23 |
90 |
39 |
129 |
66 |
28 |
94 |
66 |
74 |
47 |
121 |
74 |
42 |
7 |
49 |
21 |
2 |
23 |
14 |
38 |
5 |
43 |
32 |
199 |
117 |
316 |
157 |
86 |
243 |
174 |
118 |
69 |
187 |
122 |
427 |
_ |
427 |
312 |
— |
312 |
266 |
354 |
— |
354 |
312 |
268 |
131 |
399 |
178 |
101 |
279 |
163 |
192 |
95 |
287 |
182 |
40 |
4 |
44 |
18 |
— |
18 |
18 |
12 |
4 |
16 |
12 |
74 |
34 |
108 |
58 |
32 |
90 |
47 |
57 |
35 |
92 |
54 |
79 |
49 |
128 |
32 |
19 |
51 |
41 |
61 |
37 |
98 |
79 |
Öl |
30 |
81 |
20 |
13 |
33 |
22 |
40 |
39 |
79 |
55 |
115 |
60 |
175 |
52 |
40 |
92 |
41 |
53 |
36 |
89 |
42 |
232 |
95 |
327 |
232 |
88 |
320 |
256 |
188 |
91 |
279 |
218 |
97 |
82 |
179 |
97 |
82 |
179 |
93 |
74 |
71 |
145 |
88 |
217 |
107 |
324 |
130 |
68 |
198 |
141 |
148 |
76 |
224 |
156 |
47 |
_ |
47 |
39 |
— |
39 |
35 |
44 |
— |
44 |
39 |
51 |
18 |
69 |
39 |
14 |
53 |
35 |
Öl |
12 |
63 |
45 |
974 |
175 |
1,149 |
687 |
143 |
830 |
655 |
658 |
123 |
781 |
643 |
567 |
171 |
738 |
305 |
82 |
387 |
307 |
282 |
94 |
376 |
300 |
216 |
116 |
332 |
199 |
113 |
312 |
181 |
190 |
146 |
336 |
186 |
261 |
65 |
326 |
185 |
65 |
250 |
192 |
208 |
105 |
313 |
190 |
105 |
33 |
138 |
72 |
26 |
98 |
82 |
91 |
29 |
12C |
95 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
99 |
19 |
113 |
no |
||
244 |
95 |
339 |
112 |
49 |
161 |
120 |
127 |
46 |
173 |
128 |
52 |
17 |
69 |
38 |
15 |
53 |
42 |
33 |
6 |
31 |
34 |
89 |
37 |
126 |
61 |
20 |
81 |
23 |
37 |
29 |
6t |
26 |
88 |
35 |
123 |
60 |
27 |
87 |
48 |
58 |
29 |
8r |
46 |
202 |
145 |
347 |
131 |
81 |
212 |
125 |
154 |
96 |
25C |
l 149 |
5,141 |
1,837 |
6,978 |
| 3,511 |
1,318 |
4,829 |
3,361 |
3,668 |
1,474 |
| 5,142 |
1 3,593 |
Anmärkningar
'') Kallas numema Ljungstedtska
tekniska yrkesskolan.
*) Därtill 18 tim. undervisning
i målning l0/i—*/«-
*) Därtill sammanlagt c:a
80 timmars undervisning
i målning under januari—
mars.
4) Härav 25 timmar för
vävnad endast under jan.
— februari.
40
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Skolornas namn |
Antal arbetsveckor |
Antal under-visningstimmai |
Antal lärare |
|||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
summa veckor |
våren |
hösten 1907 |
- våren 1907 |
I i c I.2S ! £ 35 |
||
Transport |
1 |
252 |
1 1 267 |
|||||
30 |
Lägre tekniska yrkesskolan i Lidköping ............ |
15 |
13 |
28 |
15 |
15 |
5 |
! 5 |
31 |
Skara tekniska aftonskola .............................. |
15 |
12 |
27 |
17 |
15 |
10 |
i 8 |
32 |
Skövde tekniska aftonskola.............................. |
ii |
11 |
22 |
13 V |
12 |
5 |
j 6 |
33 |
Tekniska aftonskolan å Karlsborg..................... |
— |
12 |
12 |
_ |
18 |
_ |
'' 4 |
34 |
Karlstads tekniska afton- och söndagsskola |
16 |
15 |
31 |
40‘) |
40 |
5 |
4 |
35 |
Kristinehamns tekniska aftonskola......... |
13 |
13 |
26 |
28 |
28 |
6 |
5 |
36 |
Tekniska yrkesskolan i Arvika ........................ |
14 |
13 |
27 |
16 |
26 |
4 |
I 8 |
37 |
Tekniska söndags- och aftonskolan i Örebro ...... |
15 Vs |
ll1''. |
27 |
30 |
30 |
6 |
i 6 |
38 |
Lindesbergs tekniska aftonskola........................ |
12 |
13 |
27 |
12 |
9 |
5 |
5 |
39 |
Kopparbergs tekniska aftonskola................ |
17 Vt |
13 |
30 Vt |
10 |
10 |
4 |
4 |
40 |
Tekniska skolan i Västerås......... |
15 |
12 |
27 |
100 |
96 |
7 |
7 |
41 |
Köpings tekniska skola................... |
16 |
15 |
31 |
28 |
28 |
6 |
6 |
42 |
Falu tekniska aftonskola ................................. |
16 |
11 |
27 |
30 |
30 |
5 |
5 |
43 |
Backmanska stiftelsens slöjd- och tekn. skola i |
|||||||
__ _ (slöjdskolan .................. Hedemora: j |
15 |
11 |
26 |
45 |
45 |
3 |
3 |
|
(tekn. skolan.............................. |
15 |
11 |
26 |
34 |
34 |
6 |
6 |
|
44 |
Borlänge köpings lägre tekniska aftonskola......... |
145/? |
11 */- |
26 |
16 |
12 |
5 |
4 |
45 |
Ludvika tekniska aftonskola ........... |
16 |
11 |
27 |
19 |
19 |
7 |
7 |
46 |
Grängesbergs tekniska aftonskola .......... |
15 |
10Vs |
25 Vt |
14 |
16 |
6, |
7 |
47 |
Gävle tekniska aftonskola................................. |
14 S/7 |
114A |
26 |
90 |
17 |
17 |
15 |
48 |
Söderhamns tekniska afton- och söndagsskola |
14''/s |
12 |
26 Vs |
33 |
33 |
n / |
7 |
49 |
Hudiksvalls tekniska aftonskola........................ |
16 |
11 |
27 |
26 |
26 |
8 i |
8 |
50 |
Härnösands tekniska afton- och söndagsskola...... |
15 |
11 |
26 |
422) |
42 |
8 | |
8 |
Öl |
Sundsvalls tekniska afton- och söndagsskola...... |
17 |
13 |
30 |
98 |
91 |
9 1 |
9 |
52 |
Tekniska afton- och söndagsskolan i Örnsköldsvik |
16 |
10 Vs |
26 Vs |
30 |
51 |
8 { |
8 |
53 |
Östersunds tekniska aftonskola ........... |
15 Vs |
14 |
29 Vs |
32 |
32 |
6 |
5 |
54 |
Umeå tekniska skola............... |
15 Vs |
lOVs |
26 |
24 |
21 |
4 |
4 |
55 |
Tekniska skolan i Luleå ................................. |
15 |
15 |
30 |
54 |
54 1 |
9 |
11 |
56 |
Tekniska aftonskolan i Malmberget ......... |
14 |
10 |
24 |
16 |
16 | |
6 |
6 |
Summa j |
— |
— |
— |
— |
429! |
448 |
Historik
41
A n |
t a 1 |
ärjungar |
1 |
Anmärkningar |
|||||||
läroåret 1906 |
—07 |
våren |
1907 |
hösten |
1907 |
i |
|||||
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
anställda i yrke |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
anställda i yrke |
|
5,141 |
1,837 |
6,978 |
3,511 |
1,318 |
4,829 |
3,361 |
3,668 |
1,474 |
5,142 |
3,593 |
|
72 |
4 |
76 |
31 |
2 |
33 |
19 |
46 |
10 |
56 |
35 |
|
74 |
43 |
117 |
40 |
15 |
55 |
29 |
34 |
8 |
42 |
26 |
|
49 |
22 |
71 |
48 |
23 |
71 |
40 |
37 |
21 |
58 |
42 |
|
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
30 |
— |
30 |
30 |
|
273 |
177 |
450 |
122 |
42 |
164 |
134 |
141 |
52 |
193 |
173 |
'') Därtill sammanlagt 90 |
82 |
17 |
99 |
54 |
10 |
64 |
48 |
55 |
22 |
77 |
52 |
timmars undervisning i |
62 |
9 |
71 |
39 |
3 |
42 |
39 |
73 |
17 |
90 |
64 |
målning. |
146 |
55 |
201 |
91 |
26 |
117 |
78 |
100 |
48 |
148 |
85 |
|
65 |
24 |
89 |
41 |
19 |
60 |
47 |
21 |
16 |
37 |
25 |
|
24 |
11 |
35 |
18 |
10 |
28 |
9 |
28 |
13 |
41 |
12 |
|
296 |
81 |
377 |
217 |
53 |
270 |
161 |
210 |
44 |
254 |
168 |
|
72 |
50 |
122 |
44 |
30 |
74 |
32 |
57 |
39 |
96 |
39 |
|
105 |
28 |
133 |
61 |
19 |
80 |
35 |
56 |
18 |
73 |
34 |
|
| 39 |
39 |
_ |
21 |
13 |
34 |
— |
|||||
179 |
26 |
205 |
1 58 |
5 |
63 |
52 |
56 |
3 |
59 |
54 |
|
31 |
25 |
56 |
17 |
15 |
32 |
— |
14 |
10 |
24 |
— |
|
87 |
28 |
115 |
86 |
29 |
115 |
78 |
68 |
23 |
91 |
53 |
|
62 |
24 |
86 |
40 |
23 |
63 |
50 |
76 |
33 |
109 |
61 |
|
293 |
101 |
394 |
157 |
44 |
201 |
157 |
148 |
69 |
217 |
164 |
|
42 |
40 |
82 |
17 |
27 |
44 |
13 |
43 |
31 |
74 |
23 |
|
60 |
51 |
in |
48 |
37 |
85 |
25 |
24 |
30 |
54 |
15 |
|
119 |
41 |
160 |
95 |
30 |
125 |
53 |
94 |
28 |
122 |
42 |
*) Därtill 8 timmars un- |
139 |
121 |
260 |
84 |
74 |
158 |
51 |
no |
64 |
174 |
67 |
dervisning i målning 3 |
75 |
41 |
116 |
38 |
26 |
64 |
26 |
38 |
34 |
72 |
19 |
månader under vintern. |
79 |
74 |
153 |
53 |
48 |
101 |
68 |
65 |
64 |
129 |
79 |
|
105 |
37 |
142 |
69 |
28 |
97 |
60 |
78 |
18 |
96 |
67 |
|
150 |
85 |
235 |
123 |
63 |
186 |
57 |
99 |
63 |
I 162 |
68 |
|
76 |
5 |
81 |
32 |
2 |
34 |
31 |
20 |
1 |
i 21 |
| 19 |
|
7,958 |
3,057 |
11,015 |
5,273 |
2,021 |
| 7,294 |
4,753 |
5,509 |
| 2,266 |
| 7,775 |
| 5,109 |
42
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Ändamål.
Förutom de i förestående tabell sid. 38 upptagna skolorna åtnjöto följande
10 lägre tekniska yrkesskolor statsunderstöd under år 1910 nämligen:
Sundbybergs tekniska skola,
Tranås tekniska aftonskola,
Nässjö hantverksförenings tekniska skola,
Sölvesborgs tekniska aftonskola,
Åhus tekniska aftonskola,
Simrishamns tekniska skola,
Höganäs tekniska yrkesskola,
Trollhättans lägre tekniska yrkesskola,
Sollefteå aftonskola och
Robertsiors tekniska aftonskola.
Dessutom hava Nacka lägre tekniska aftonskola och Trelleborgs tekniska
aftonskola begärt statsanslag för 1911.
2. Ändamål och organisation.
1 sitt betänkande av den 21 november 1874 angiver 1872 års kommitté de
tekniska afton- och söndagsskolornas huvudsakliga bestämmelse vara “att åt
personer, vilka redan inträtt i yrkena, meddela de kunskaper, som för dessa
yrkens rätta utövning äro behövliga". Kommittén förutsätter, att lärjungarna i
dessa skolor skulle vara arbetare, vilka om dagen förtjäna sitt uppehälle i
fabrikerna och hantverkerierna och i allmänhet endast om aftnarna och söndagarna
kunna ägna någon tid åt inhämtande av kunskaper. Skolorna borde
stå öppna för både manliga och kvinnliga lärjungar, dock i allmänhet på särskilda
tider.
I några av de lägre tekniska yrkesskolornas stadgar finner man också
skolornas ändamål angivet i ungefär samma ordalag, som 1872 års kommitté
använt. Av tabellen sid. 38 framgår dock, att skolorna numera icke alls fasthålla
vid den grundsatsen, att de äro avsedda för personer, som redan inträtt
i yrkena. Endast i en skola voro under år 1907 samtliga lärjungar yrkesidkare.
Rätt ofta förekommer i stadgarna den bestämmelsen, att skolan “företrädesvis"
är avsedd för personer, som vunnit anställning i yrke, men vanligast
är dock, att ingenting nämnes om, att anställning i yrke utgör förutsättning
för tillträde till skolorna. I flertalet fall finner man skolans ändamål angivet i
ungefär följande ordalag: Skolan har till uppgift att meddela undervisning i
de läroämnen, vilka äro nödvändiga för en på insikt grundad yrkesutövning.
Stundom träffar man en sådan formulering av skolornas ändamål, att därav
Ändamål och organisation.
43
icke alls framgår, att skolan är en teknisk läroanstalt. Sä t. ex. heter det om
en skola, att den har till ändamål “att meddela sina elever sådan undervisning,
som kan vara av betydelse för det praktiska livet". Om en annan heter det,
att dess uppgift är “att åt bildningssökande män och kvinnor bereda tillfälle
att förvärva kunskaper i sådana ämnen, som i det praktiska livet mest komma
till användning''*. En granskning av de lägre tekniska yrkesskolornas läroprogram
ger också vid handen, att många av dem, för att icke säga flertalet,
fattat sin uppgift vida mer allmänt än att vara tekniska undervisningsanstalter i
vanlig bemärkelse.
De lägre tekniska yrkesskolorna äro till sin omfattning mycket olika. En
del äro synnerligen enkla skolinrättningar med endast ett par tiotal lärjungar, ett
fåtal lärare och några få undervisningstimmar i veckan. Andra skolor hava
en mer betydande omfattning med flera hundra lärjungar och ett stort antal
lärare och undervisningstimmar. Störst är tekniska yrkesskolan i Malmö, som
under läsåret 1906—07 var besökt av mer än 1,100 lärjungar och hade en
lärarekår av c:a 30 personer och icke mindre än 208 lektionstimmar i veckan.
För att kunna fylla sin huvudsakliga uppift att meddela undervisning åt i
arbete anställda personer äro de lägre tekniska yrkesskolorna i alldeles övervägande
grad afton- och söndagsskolor. Undervisningen är till största delen
förlagd till kl. 7—9 e. m. om vardagarne och 8—10 eller 9—11 på söndagsförmiddagarna.
1 större skolor finner man stundom en mindre del av undervisningen
förlagd till tidigare eftermiddagstimmar. I synnerhet är detta förhållandet
med de kvinnliga avdelningarna. Dagkurser förekomma endast
undantagsvis i sådana ämnen, som icke rätt väl lämpa sig för undervisning vid
konstgjord belysning, såsom t. ex. målning, eller för sådana praktiska kurser,
som t. ex. vävning, för vilka en mer sammanhängande undervisningstid erfordras.
Några av skolorna, nämligen den i Hedemora och sedan 1908 även den i Linköping,
hava slöjdavdelningar med dagundervisning.
Läroårets längd växlar vid de olika skolorna mellan 22 och 35 arbetsveckor,
förlagda till vinterhalvåret, oktober—april, med korta ferier vid jultiden.
Lärjungarna hava i allmänhet fullständig frihet i valet bland skolornas läroämnen,
endast med den inskränkningen, att för rätt till deltagande i vissa läroämnen
fordras förkunskaper i andra, som därför först måste genomgås. De
ha också i regel frihet att deltaga i undervisningen, så ofta de själva finna för
gott. Dock söker man vid många skolor upprätthålla den principen, att lärjungarna
äro skyldiga att ordentligt deltaga i alla lektioner i de läroämnen,
vartill de en gång anmält sig. 1 några skolors ordningsregler finner man den
bestämmelsen, att lärjunge, som utan giltigt förfall tre gånger å rad varit
Undervis
ningstid.
Skolbesok.
44
De lägre tekniska yrkesskolorna.
frånvarande från undervisningen, avvisas från den lärokurs, vartill han anmält
sig. I Malmö och även på andra ställen sökey man genom rapporter till vederbörande
arbetsgivare över lärjungarnas skolgång samt flit och framgång i
studierna vinna arbetsgivarnes medverkan att efterhålla lärjungarna till ordentlighet
i deras skolarbete. På flere platser har detta medfört goda resultat men
från andra håll uppgives, att dylika försök att utöva kontroll över lärjungarnas
skolgång ofta föranleda lärjungarna att helt och hållet lämna skolan.
För att få en föreställning om, hur den frihet från skoltvång, som råder
vid våra lägre tekniska yrkesskolor, inverkar på lärjungarnas skolgång, har kommittén
från skolorna begärt uppgift dels om hela antalet inskrivna lärjungar
under höstterminen 1909, dels över det antal lärjungar, som verkligen begagnat
undervisningen under veckan 21—27 november samma år. Av 55 skolor
från vilka uppgifter erhållits, hade
3 skolor mindre än 70 procent närvarande
5 » „ „ 70,1-75
8 •> » „ 75,1—80
11 v „ „ 80,1—85
10 » „ „ 85,1—90
10 » „ „ 90,1-95
8 y » „ 95,1—100 „
Av samtliga i de 55 skolorna inskrivna lärjungar voro 84,3 procent närvarande
vid undervisningen under veckan 21—27 november.
För bedömandet av det resultat, vartill undersökningen lett, torde böra
framhållas, att den för undersökningen valda veckan infaller ungefär mitt i
terminen, då deltagandet i undervisningen i regel plägar vara störst. 1 allmänhet
klagas dock över att lektionerna, i synnerhet mot slutet av terminerna äro
mycket fåtaligt besökta. En av de få skolor, som meddela fullständiga upp
gi
ter om lärjungarnas skolgång, lämnar i årsredogörelsen förläsåret 1906_07
å nästa sida återgivna översikt över antalet lärjungar, som inskrivits i skolan
för varje särskilt läroämne, och medeltalet av dem, som verkligen deltagit i de
lektioner, till vilka de anmält sig. För skolans samtliga läroämnen utgör medeltalet
deltagare i undervisningen ungefär 63 procent av hela antalet inskrivna
larjungar.
Ändamål och organisation.
45
Antalet inskrivna och i medeltal närvarande lärjungar vid en lägre tekn. yrkesskola
läroåret 1906—07.
Läroämnen |
Höstterminen |
Vårterminen |
||
hela ant. inskrivna |
mediant, |
hela ant. inskrivna |
medelant. |
|
Förberedande avd. |
1 |
|||
Frihandsteckning................................................ |
43 |
18 |
28 |
13 |
Linjarritning...................................................... |
31 |
23 |
24 |
14 |
Perspektivlära (manliga och kvinnliga") .................. |
6 |
4 |
11 |
6 |
Algebra ............................................................ |
12 |
8 |
15 |
9 |
Geometri ......................................................... |
16 |
11 |
14 |
8 |
Aritmetik ......................................................... |
73 |
38 |
71 |
42 |
Fysik............................................................... |
10 |
5 |
6 |
4 |
Modersmålet...................................................... |
20 |
9 |
32 |
20 |
Affärsskrivelser (manliga och kvinnliga) ............... |
19 |
10 |
10 |
7 |
Välskrivning...................................................... |
54 |
34 |
66 |
38 |
Bokföring ......................................................... |
28 |
21 |
24 |
17 |
Tekniska avd. |
||||
Konstindustrien fackteckning (manliga och kvinnliga) |
— |
— |
11 |
6 |
Målning och modellering ,, ,, „ |
16 |
10 |
20 |
10 |
Maskinritning ................................................... |
11 |
6 |
8 |
4 |
Möbel ritning...................................................... |
1 |
1 |
3 |
2 |
Byggnadsritning ................................................ |
21 |
17 |
14 |
10 |
Stillära ............................................................ |
— |
— |
B |
4 |
Handelsskoleavd. |
||||
Bokföring (manliga och kvinnliga)................. |
— |
— |
16 |
it |
Affärsskrivelser „ „ „ .................. |
— |
11 |
8 |
|
Tyska „ ,, „ .................. |
47 |
34 |
97 |
74 |
Engelska „ „ „ .................. |
— |
— |
62 |
41 |
Växellära „ „ ,, .................. |
— |
— |
14 |
10 |
Handelsgeografi (vakant) .................................... |
~ |
— |
— |
— |
Stenografi (manliga och kvinnliga) ............... |
— |
— |
56 |
20 |
Maskinskrivning „ „ „ ............... |
— |
— |
30 |
6 |
Kvinnliga avd. |
||||
Frihandsteckning................................................ |
13 |
10 |
13 |
8 |
Bokföring ......................................................... |
31 |
29 |
24 |
21 |
Modersmålet...................................................... |
17 |
13 |
15 |
11 |
Välskrivning...................................................... |
28 |
23 |
27 |
22 |
Aritmetik ......................................................... |
26 |
20 |
33 |
23 |
Mdlareskolan ...................................................... |
— |
— |
6 |
4 |
| Kvinnliga slöjdskolan............................................. |
— |
— |
5 |
4 |
46
De lägre tekniska yrkesskolorna.
''• . Med den frihet '' avseende på skolgång och val av läroämnen, som råder
vid våra tekniska yrkesskolor, blir det naturligtvis omöjligt att fördela undervisningen
på bestämda årskurser och att uppdela lärjungarna i årsklasser. Var
och en deltager i undervisningen, så länge han själv finner för gott. Alla lärjungarna
befinna sig på olika kunskapsstadier, och undervisningen måste i de
flesta ämnen ordnas individuellt med hänsyn till lärjungarnas olika ståndpunkt.
Att det under sådana omständigheter skall bli mycket svårt att tillförsäkra
larjungarna ett något så när avrundat kunskapsmått i de läroämnen, som böra
ingå i deras yrkesbildning, är lätt att inse. Vid flere av våra skolor har
man sökt ordna särskilda studieplaner i vissa grupper av ämnen, valda med hänsyn
till de kunskaper, som äro behövliga för utövare av vissa yrken. Så t. ex.
hade tekniska skolan i Visby under läroåret 1906—07 särskilda studieplaner för-''
I. Allmänna avdelningen med undervisning i frihandsteckning, linjarritmng,
aritmetik, algebra, geometri, svenska språket och välskrivning;
II. Mekaniska arbetare (järn- och maskinarbetare, bleck-, plåt- och kopparslagare)
med följande ämnen: frihandsteckning, Iinjarritning, aritmetik, algebra,
geometri, svenska språket, välskrivning, maskinritning, modellering (för
gjutare), fysik och kemi samt som valfritt ämne bokföring;
III. Byggnadssnickare och murare med ämnena: frihandsteckning, linjarritning,
aritmetik, algebra, geometri, svenska språket, byggnadsritning, fysik och
kemi samt bokföring som valfritt ämne;
IV. Möbelsnickare med undervisning i frihandsteckning, Iinjarritning, aritmetik,
geometri, svenska språket, möbelritning, modellering samt som valfritt
ämne bokföring;
V. Stenhuggare med undervisningsämnena: frihandsteckning, Iinjarritning,
aritmetik, geometri, svenska språket, välskrivning, ornaments- och fackritning,
modellering och textning;
VI- Målare med läroämnena: frihandsteckning, Iinjarritning, aritmetik,
geometri, svenska språket, välskrivning, ornaments- och fackritning, textning
samt bokföring som valfritt ämne;
VII. Boktryckare och bokbindare med undervisning i frihandsteckning,
iinjarritning, aritmetik, geometri, svenska språket, välskrivning, ornaments- och
fackritning, textning samt bokföring som valfritt ämne.
VIII. Handelsidkare med läroämnena: frihandsteckning, Iinjarritning, aritmetik,
algebra, svenska språket, välskrivning, textning och bokföring;
IX. Kvinnliga avdelningen med följande läroämnen: frihandsteckning,
Iinjarritning, aritmetik, svenska språket, välskrivning, mönsterritning, textning
samt bokföring som valfritt ämne.
Undervisningen.
47
Vid tekniska yrkesskolan i Karlskrona voro för samma år studieplaner
uppgjorda för två- till treåriga kurser, avsedda för: I. mekaniska yrken, II. byggnadsyrket,
III. målareyrket, IV. ornaments- och fackteckning, V. mönsterritning
med tillämpningar, VI. konstvävnad och handarbete, VII. bokföring, VIII. skärning
i trä, IX. modellering och X. mönsterritning.
Lärjungar, som genomgå fullständiga kurser i enlighet med studieplanerna,
erhålla avgångsbetyg. Föreståndaren för skolan i Karlskrona meddelar dock,
att ehuru en del lärjungar anmäla sig till dessa kurser, det likväl är mera
sällan någon genomgår dem fullständigt. Samma meddelande lämnas även från
andra skolor, där liknande fackkurser äro anordnade.
Såsom redan är nämnt hade skolorna i Hedemora och sedan hösten 1908
även skolan i Linköping särskilda slöjdavdelningar. Vid några skoloi såsom
t. ex. i Landskrona, Kristianstad och sedan 1909 i Karlskrona, finnas särskilda
handelsskolekurser. Skolorna i Västerås och Vänersborg äro förenade
med slöjdskolor, vilkas ekonomi dock är fullständigt skild från de tekniska
yrkesskolornas. Vid skolan i Örebro är även anordnad en förberedande kurs
för blivande lokomotiveldare vid statens järnvägar, vilken också i ekonomiskt
hänseende är skild från tekniska söndags- och aftonskolan. Slöjdskolorna i
Västerås och Vänersborg samt eldarekursen i Örebro tillhöra således icke de
statsunderstödda lägre tekniska yrkesskolorna.
3, Undervisningen.
Enligt Wallmarks förslag till inrättande av söndags- och aftonskolor för
slöjdidkare skulle undervisningen i dessa skolor omfatta de första grunderna
av aritmetik och geometri, linjarritning, frihandsteckning och modellering, stilskrivning
samt de första grunderna av mekaniken och naturläran.
1872 års kommitté framhåller, att det vid dessa skolor ej kunde bliva fråga
om en undervisningsplan, som vore ens något så när likartad för de många
olika läroanstalterna av detta slag. Undervisningsplanen borde vara inskränkt
eller omfattande allt efter tillgångarna på penningmedel och lärarekrafter, och
den borde i betydlig mån rätta sig efter de lokala industrigrenarnas behov.
Kommittén ansåg dock, att ett minimum av läroämnen kunde bestammas,
som borde förekomma i varje skola av detta slag, som önskade komma i åtnjutande
av statsbidrag, och att man vidare borde utstaka den krets av läroämnen,
inom vilken efter växlande förhållanden olika kombinationer kunde
företagas. Såsom ämnen av den allmänt viktiga beskaffenhet, att de icke borde
Wallmarks
förslag.
Förslag av
1872 års
kommitté.
Rektor
A (Hers förslag.
De lägre tekniska yrkesskolorna.
saknas i någon skolas undervisningsplan, framhåller kommittén frihandsteckning,
linjarritning jämte geometriska konstruktioner och beräkningar, aritmetik
och skriftliga uppsatser för yrkesidkare. Till denna grundstomme kunde i mån
av tillgångar och övriga förhållanden samtliga eller några av följande ämnen
upptagas i undervisningsplanen, nämligen fackritning, modellering, geometri,
mekanik, fysikens och kemiens första grunder, varukännedom, verktygslära och
bokföring. För kvinnliga lärjungar borde undervisningen i första rummet omfatta
ritning, räkning, skriftliga uppsatser, bokföring, fysikens och kemiens första
grunder samt varukännedom. En särskild i nåder förordnad kommitté av den
31 augusti 1877 fick i uppdrag att utarbeta undervisningsplaner för de tekniska
afton- och söndagsskolorna. Dess utlåtande av den 20 oktober 1877 ansluter
sig helt och hållet till det förslag, som 1872 års kommitté avgivit.
Skolornas inspektör under många år rektor V. Adler, som utan tvivel
inlagt stora förtjänster om dessa skolors utveckling, har i ett utlåtande i februari
1898 till dåvarande statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet
framhållit önskvärdheten av, att generella föreskrifter angående skolornas undervisningsplaner
utfärdades. Adler fäller i detta utlåtande det omdömet om
skolorna, att endast en mindre del av dem hade ett bestämt yrkesmässigt
program att följa. En del hade ännu ej kunnat frigöra sig från en mera i form
av fortsättningskurser till folkskolan ordnad undervisning, och visste icke vad
ett tekniskt yrkesmässigt program innebure.
Det program, som Adler framlägger för statsrådet, och som han även
under sin ° inspektörstid sökte genomföra, innebär, att undervisningen borde
fördelas på två huvudavdelningar. 1 den lägre avdelningen, som skulle vara
lika för alla skolor och alla lärjungar, såväl manliga som kvinnliga, skulle undervisningen
omfatta de grundläggande ämnena frihandsteckning, linjarritning med
geometrisk konstruktionslära, aritmetik, geometri, svenska språket med uppsatsskrivning
samt välskrivning med textning. För den övre avdelningen borde
endast generella föreskrifter utfärdas. Skolorna borde inom denna avdelning
ha frihet att ordna läroplanerna med hänsyn till ortliga förhållanden. Undervisningen
borde för manliga lärjungar upptaga fackritning för byggnadsarbetare,
byggnads- och möbelsnickare, maskinarbetare, målare och arbetare inom
de konstindustriella yrkena, varjämte bokföring och möjligen även allmän naturlära,
byggnadslära, mekanik och maskinlära borde kunna förekomma. För de
kvinnliga lärjungarna borde undervisningen i den högre avdelningen omfatta
ornaments- och mönsterritning, textning och målning för konstindustriella ändamål,
modellering och skärning i trä, konstsömnad, samt möjligen även vävnad
och andra för de kvinnliga lärjungarna lämpliga tillämpningsämnen.
Undervisningen.
49
Några allmänna föreskrifter om undervisningen vid de lägre tekniska
yrkesskolorna hava emellertid aldrig utfärdats. Skolorna ha haft stor frihet
med hänsyn både till val av läroämnen och undervisningens omfattning i de
olika läroämnena. Dock är det påtagligt, att Adlers program, vars genomförande
han såsom skolornas inspektör sökte främja, i mångt och mycket vant
bestämmande för undervisningens ordnande vid flertalet av våra lägre tekniska
yrkesskolor.
Att giva en i alla detaljer fullt riktig och överskådlig redogörelse for de Läroämnen
läroämnen, som ingå i våra lägre tekniska yrkesskolors läroplaner, huru många
undervisningstimmar som ägnas åt varje läroämne, och huru många lärjungar som
begagna undervisningen i de olika ämnena, är av flere skäl förenat med synnerligen
stora svårigheter. Någon som helst enhetlighet i läroämnenas benämning
förefinnes icke vid våra lägre tekniska yrkesskolor. 1 de uppgifter om undervisningen,
som lämnats av skolorna, förekomma mer än 100 olika benämningar
för skolornas läroämnen. Ett och samma läroämne får sålunda uppträda under
en mångfald olika namn. En del skolor lämna mer detaljerade uppgifter än
andra. Sålunda uppgiver en del skolor timtal och antal lärjungar för undervisningsämnet
“matematik" och innefatta därunder såväl aritmetik som algebra
och geometri, under det att andra skolor lämna särskilda uppgifter för var och
en av dessa olika grenar av matematikundervisningen. Linjarritning och
frihandsteckning sammanslås ofta med olika slag av fackritning och fackteckning,
så att det icke blir möjligt att uppgiva, huru mycken tid som ägnas åt
varje särskilt ämne, eller huru många lärjungar deltagit i undervisningen i
varje läroämne.
Sid. 50—75 innehålla uppgifter om skolornas läroämnen samt om timtal
och antalet lärjungar i varje läroämne, i den form uppgifterna lämnats av skolorna
själva. Å sid. 76—77 lämnas en förteckning över samtliga läroämnen, ordnade
i grupper, varje grupp upptagande de olika benämningar på läroämnena, som
återfinnas i skolornas egna uppgifter. 1 tabellen sid. 78 85 lämnas en över
sikt
över timtalet och i tabellen sid. 86—99 över antalet lärjungar för varje
läroämne i samtliga skolor. Dessa tabeller äro av ovan anförda skäl endast
tillnärmelsevis riktiga, i det att timtalet och antalet lärjungar i en del fall endast
delvis äro hänförliga till de läroämnen, för vilka de upptagits. Tabellerna
torde dock kunna ge en ungefärlig föreställning om de olika undervisningsämnenas
betydelse för våra lägre tekniska yrkesskolor.
50
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen, timtal och antalet lärjungar för vaije läroämne vid de lägre
tekniska yrkesskolorna.
L ä r o ä m n
Antal timmar)
i veckan för
varje ämne
våren
1907
1. Tekniska afton- och söndagsskolan
i Södertälje.
Frihandsteckning..............................
Textning .......................................
Geom. konstr.-ritning........................
Maskinritning .................................
Byggnadsritning ..............................
Möbelritning....................................
Perspektivritning..............................
Akvarellmålning ..............................
Modellering ....................................
Aritmetik och algebra........................
Rättskrivning ................................
Uppsatsskrivning..............................
Bokföring .......................................
Välskrivning....................................
Tyska språket .................................
Engelska språket..............................
2. Tekniska skolan i Uppsala.
Frihandsteckning.............................
Fackteckning ................................
Ornaments- och mönsterritning ........
Linjär- och maskinritning.................
Byggnads- och möbelritning..............
Målning.........................................
Modellering ...................................
Välskrivning...................................
Rättskrivning ................................
Uppsatsskrivning..............................
Räkning och algebra.......................
Geometri .......................................
Bokföring .......................................
1 =
6
2
2
4
4
20
8
12
12
8
18
8
8
8
4
18
4
16
hösten
1907
20
8
12
12
8
18
8
8
8
4
18
4
16
Antal lärjungar i varje ämne
våren 1907
man liga -
30
3
22
11
4
2
12
1
15
7
4
7
23
48
20
6
11
11
27
16
4
47
11
17
kvinn liga -
s:ma
hösten 1907
man liga -
22
13
3
20
22
17
11
4
3
32
22
10
39
26
34
3
22
11
4
2
12
1
37
20
7
27
45
65
11
20
6
15
14
59
38
14
86
11
43
31
2
24
8
7
3
5
1
23
7
6
12
28
9
7
57
19
6
5
6
34
27
17
53
11
9
kvinn liga -
45
14
5
24
32
5
23
11
2
4
33
27
11
39
25
33
2
24
8
7
3
5
1
68
21
11
36
60
14
30
68
6
19
6
7
10
67
54
28
92
11
34
Undervisningen.
51
Läroämnen
Antal ti |
rnmar |
Antal lärjungar |
i varje |
ämne |
||||
n för mne |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1 |
losten |
man- |
vvinn- |
s:rna |
man- i |
cvinn- |
s:ma |
|
1907 |
1907 1 |
liga |
liga 1 |
liga |
liga |
|||
2 |
4 | |
1 |
20 |
21 |
2 |
16 |
18 |
|
4 |
4 |
9 |
— |
9 |
17 |
- |
17 |
|
4 |
3 |
7 |
— |
— |
— |
|||
2 |
2 |
2 |
18 |
20 |
1 |
13 |
14 |
|
2 |
2 |
5 |
4 |
9 |
4 |
9 |
13 |
|
4 |
4 |
23 |
15 |
38 |
29 |
23 |
52 |
|
4 |
4 |
38 |
24 |
62 |
34 |
37 |
71 |
|
4 |
4 |
10 |
5 |
15 |
14 |
19 |
33 |
|
\ 6 |
6 |
23 |
14 |
37 |
35 |
18 |
53 |
|
6 |
20 |
2 |
22 |
30 |
— |
30 |
||
2 |
2 |
9 |
14 |
23 |
7 |
20 |
27 |
|
_ |
4 |
— |
— |
— |
11 |
3 |
14 |
|
1 _ |
4 |
8 |
8 |
|||||
4 |
4 |
19 |
19 |
31 |
31 |
|||
2 |
2 |
20 |
1 |
21 |
31 |
5 |
36 |
|
2 |
2 |
13 |
2 |
15 |
17 |
5 |
22 |
|
4 |
4 |
14 |
2 |
16 |
18 |
5 |
23 |
|
16 |
16 |
60 |
60 |
57 |
57 |
|||
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
5 |
— |
5 |
|
_ |
— |
40 |
16 |
56 |
41 |
43 |
84 |
|
14 |
14 |
5 |
— |
5 |
1 |
— |
1 |
|
_ |
_ |
— |
7 |
7 |
— |
8 |
8 |
|
— |
— |
7 |
11 |
18 |
6 |
3 |
9 |
3. Tekniska aftonskolan i Enköping,
Geometri och räkning .....................
Linjär-, byggnads- och maskinritning..
Frihandsteckning.............................
Rätt- och uppsatsskrivning ..............
Bokföring och handelslära.................
4. Nyköpings lägre tekniska yrkesskola.
Rakning..........................................
Välskrivning....................................
Svenska språket och uppsatsskrivning
Frihandsteckning..............................| b
Linjarritning..............................
Bokföring .................................
Modellering ..............................
Cicelering .................................
5. Katrineholms lägre tekniska
yrkesskola.
Linjär- och frihandsritning .........
Aritmetik ................................
Svenska språket .......................
Bokföring ................................
6. Linköpings tekniska yrkesskola.
Linjär- och fackritning ..............
Skugglära och perspektivritning ..
Frihandsteckning.......................
Konstindustrien fackritning ........
Vävmönsterritning ....................
Textning ................................
52
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen
Yrkes- och dekorationsmålning.
Räkning...............................
Geometri ............................
Välskrivning.........................
Rundskrift.............................
Rättskrivning .......................
Uppsatsskrivning....................
Tyska språket .......................
Bokföring .............................
Vävning...............................
7. Ebersteinska söndags- och aftonskolan
i Norrköping.
Rättskrivning ..........................
Uppsatsskrivning............................
Räkning, klass I ...........................
.. „ II .......................
„ „ III ...........................
Algebra ..........................................
Ren geometri .................................
Tillämpad geometri........................
Fysik...........................................
Beskrivande maskinlära..................
Bokföring ...............................
Frihandsteckning...........................
Linjarritning..................................
Fackritning för järnarbetare.............
„ '' „ träarbetare .............
Yrkesmålning ...............................
Modellering .................................... 2
Antal timma |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
varje |
ämne |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn liga |
j s:ma |
136*) |
_ |
||||||
1 4 |
8 |
39 |
— |
39 |
10 |
_ |
10 |
12 |
10 |
56 |
56 |
112 |
58 |
37 |
95 |
2 |
2 |
11 |
— |
11 |
7 |
— |
7 |
6 |
6 |
35 |
49 |
84 |
32 |
32 |
64 |
2 |
2 |
19 |
16 |
35 |
24 |
11 |
35 |
4 |
4 |
29 |
42 |
71 |
39 |
27 |
66 |
4 |
4 |
10 |
17 |
27 |
11 |
5 |
16 |
4 |
4 |
14 |
18 |
32 |
21 |
11 |
32 |
6 |
6 |
21 |
50 |
71 |
25 |
I 34 |
59 |
24 |
24 |
10 |
10 |
I 9 |
9 |
||
4 |
4 |
100 |
100 |
101 |
101 |
||
6 |
6 |
68 |
— |
68 |
62 |
— |
62 |
4 |
4 |
70 |
— |
70 |
75 |
— |
75 |
4 |
4 |
49 |
— |
49 |
69 |
— |
69 |
2 |
2 |
26 |
— |
26 |
29 |
— |
29 |
4 |
4 |
23 |
— |
23 |
14 |
_ |
14 |
4 |
4 |
17 1 |
— |
17 |
11 |
— |
11 |
2 |
2 |
17 ! |
— |
17 |
10 |
— |
10 |
lVi |
IV» |
12 i |
— |
12 |
23 |
— |
•23 |
•2 |
2 |
10 |
— |
10 |
16 |
— |
16 |
2 |
2 |
19 |
— |
19 |
25 |
— |
25 |
6 |
6 |
156 |
— |
156 |
162 |
— |
162 |
10 |
10 |
71 |
— |
71 |
82 |
— |
82 |
2 |
2 |
8 |
— |
8 |
13 |
— |
13 |
2 |
2 |
21 |
— |
21 |
13 |
— |
13 |
11 |
11 |
31 |
— |
31 |
31 |
— |
31 |
2 |
2 |
13 |
— |
13 | |
15 |
— |
15 |
*) Under januari—februari.
Undervisningen.
53
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
|||||||
Läroämnen |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1907 |
rösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
8. Tekniska yrkesskolan i Jönköping. Linjarritning.................................... |
6 |
6 |
52 |
52 |
41 |
41 |
||
Frihandsteckning.............................. |
12 |
12 |
45 |
38 |
83 |
28 |
29 |
57 |
Räkning ....................................... |
8 |
8 |
60 |
54 |
114 |
64 |
50 |
114 |
Geomeri......................................... |
2 |
2 |
16 |
— |
16 |
14 |
— |
14 |
Välskrivning.................................... |
8 |
8 |
40 |
70 |
no |
44 |
66 |
no |
Rundskrift....................................... |
4 |
4 |
35 |
12 |
47 |
20 |
12 |
32 |
Mekanisk fackritning .....,............... |
4 |
4 |
22 |
— |
22 |
25 |
— |
25 |
Fackritning för snickare .................. |
4 |
4 |
14 |
— |
14 |
15 |
— |
15 |
Konstindustriell fackteckning ............ |
12 |
12 |
33 |
11 |
44 |
25 |
10 |
35 |
Y rkesmålning ‘).......,......................... |
18s) |
— |
10 |
— |
10 |
— |
— |
|
Modellering .................................... |
10 |
10 |
5 |
6 |
11 |
5 |
2 |
7 |
Bokföring ...................................... |
8 |
8 |
18 |
62 |
80 |
27 |
43 |
70 |
Akvarellmålning .............................. |
2 |
2 |
12 |
6 |
18 |
12 |
6 |
18 |
Tillämpningsövningar........................ |
6 |
6 |
1 |
7 |
8 |
— |
6 |
6 |
Ornamentsteckning........................... 1 |
4 |
4 |
17 |
8 |
25 |
17 |
8 |
25 |
9. Värnamo lägre tekniska yrkes-skola. Linjarritning.................................... |
2 |
2 |
16 |
. 16 |
8 |
4 |
12 |
|
Frihandsteckning.............................. |
2 |
2 |
6 |
— |
6 |
7 |
3 |
!? |
Bokföring ....................................... |
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
7 |
4 |
11 |
Räkning.......................................... |
2 |
2 |
8 |
— |
8 |
9 |
4 |
13 |
Välskrivning.................................... |
1 |
1 |
2 |
— |
2 |
8 |
4 |
12 |
Rättskrivning ................................. |
1 |
1 |
2 |
2 |
3 |
4 |
7 |
|
10. Lägre tekniska yrkesskolan i Frihandsteckning.............................. |
4 |
4 |
34 |
18 |
52 |
31 |
28 |
59 |
Konstindustriell fackteckning ............ |
4 |
4 |
13 |
12 |
25 |
15 |
5 |
20 |
Linjarritning med tillämpning ............ |
4 |
4 |
19 |
4 |
23 |
29 |
— |
29 |
Målning.......................................... |
8 |
— |
6 |
— |
I 6 |
— |
— |
— |
*) Under januari—februari.
-) Under 4 av dessa timmar arbeta 2 lärare samtidigt.
54
De lägre tekniska yrkesskolorna.
! Läroämnen |
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
Textning .................. |
2 |
2 |
u |
ii |
10 |
10 |
||
Välskrivning och bokföring .............. |
4 |
4 |
17 |
13 |
30 |
29 |
21 |
50 ! |
Rätt- och uppsatsskrivning ............. |
4 |
4 |
26 |
15 |
41 |
12 |
17 |
29 |
Räkning och geometri ..................... |
4 |
4 |
14 |
15 |
29 |
22 |
25 |
47 |
Tyska............................ |
2 |
2 |
3 |
7 |
10 |
9 |
8 |
17 |
Engelska ........................... |
2 |
2 |
3 |
5 |
8 |
4 |
3 |
7 |
11. Tekniska yrkesskolan i Kalmar. |
||||||||
Frihandsteckning..................... |
6 |
6 |
11 |
10 |
21 |
27 |
28 |
55 |
Konstindustriell fackteckning............... |
4 |
6 |
9 |
— |
9 |
4 |
6 |
10 |
Geom. konstruktionsritning ............... |
6 |
14 |
16 |
— |
16 |
20 |
2 |
22 |
Aritmetik ........................ |
4 |
4 |
8 |
13 |
21 |
17 |
8 |
25 |
Algebra ........................ |
2 |
2 |
7 |
7 |
14 |
4 |
3 |
7 |
Geometri ..................... |
2 |
— |
10 |
6 |
16 |
7 |
7 |
|
Rättskrivning .................... |
4 |
2 |
6 |
9 |
15 |
4 |
3 |
7 |
Uppsats- eller affärsskrivning ............ |
2 |
2 |
2 |
4 |
6 |
4 |
3 |
7 |
Välskrivning....................... |
4 |
2 |
7 |
7 |
14 |
13 |
11 |
24 |
Textning ......................... |
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
3 |
_ |
3 |
Bokföring ................... |
2 |
2 |
3 |
4 |
7 |
2 |
12 |
14 |
Modellering ..................... |
— |
4 |
— |
— |
_ |
6 |
3 |
9 |
Skärning i trä ..................... |
— |
4 |
— |
— |
_ |
1 |
21 |
22 |
Mönsterritning och konstsömnad....... |
2 |
4 |
4 |
|||||
12. Västerviks tekniska aftonskola. |
||||||||
Välskrivning.................. |
2 |
4l) |
15 |
13 |
28 |
30 |
27 |
57 |
Räkning............................ |
2 |
41) |
18 |
13 |
31 |
32 |
23 |
55 |
Svenska språket ........... |
2 |
41) |
8 |
9 |
17 |
14 |
18 |
32 |
Bokföring ........................ |
2 |
41) |
3 |
9 |
12 |
10 |
21 |
31 |
Linjarritning.................. |
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
10 |
_ |
10 |
Frihandsteckning................ |
2 |
2 |
2 |
3 |
5 |
9 |
20 |
29 |
‘) 2 för vardera parallellavdelningen,
Undervisningen.
55
L ii r o ä in n e n
13. Tekniska skolan i Visby.
Frihandsteckning............................
Ornaments- och fackteckning ..........
Linjarritning..................................
Maskin-, byggnads- och möbelritning
Modellering .................................
Aritmetik och algebra.....................
Geometri ....................................
Svenska språket ...........................
Bokföring ....................................
Välskrivning.................................
Fysik och kemi ...........................
14. Tekniska yrkesskolan i Karlskrona.
| Frihandsteckning..............................
! Figurteckning .................................
I Ornaments- och fackteckning ............
i Linjarritning....................................
j Maskinritning .................................
Byggnadsritning .............................
Textning ......................................
Aritmetik ......................................
Algebra .........................................
Geometri ......................................
Svenska språket .............................
Tyska språket ................................
Välskrivning...................................
Bokföring ......................................
Modellering ...................................
Träskärning ...................................
Vävnad och handarbeten
Antal timmar |
Antal lärjungar |
i varje |
ämne |
||||
i veckan för r |
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||
våren 1 |
losten |
man- 1 |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
10 |
10 l |
27 |
u |
38 |
29 |
15 |
44 |
6 |
6 |
13 |
8 |
21 |
12 |
7 |
19 |
6 |
6 |
25 |
2 |
27 |
23 |
— |
23 |
8 |
8 |
16 |
— |
16 |
16 |
— |
16 |
6 |
6 |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
6 |
5 |
26 |
25 |
51 |
25 |
22 |
47 | |
1 |
1 |
6 |
— |
6 |
11 |
— |
11 i |
5 |
5 |
19 |
26 |
45 |
10 |
24 |
34 |
4 |
2 |
10 |
19 |
29 |
5 |
21 |
26 I |
1 |
1 |
19 |
23 |
42 |
8 |
22 |
30 j |
2 |
2 |
20 |
20 |
9 |
9 : |
||
16 |
16 |
63 |
34 |
97 |
70 |
23 |
1 ! 1 1 93 i |
8 |
8 |
4 |
5 |
9 |
8 |
3 |
! ii i |
16 |
16 |
1 11 |
12 |
23 |
8 |
8 |
16 ! |
147» |
14 Vs |
70 |
4 |
74 |
55 |
3 |
58 i |
10 |
10 |
16 |
— |
16 |
19 |
— |
19 |
10 |
10 |
7 |
— |
7 |
7 |
— |
/ |
2 |
2 |
9 |
1 |
10 |
12 |
2 |
14 |
10 |
10 |
148 |
56 |
204 |
114 |
61 |
175 |
6 |
6 |
5 |
— |
5 |
6 |
— |
6 |
4 |
4 |
72 |
— |
72 |
52 |
— |
52 |
8 |
8 |
72 |
45 |
117 |
55 |
51 |
106 |
. 4 |
4 |
13 |
12 |
25 |
— |
— |
— |
. 4 |
4 |
81 |
42 |
123 |
68 |
52 |
120 |
8 |
8 |
26 |
43 |
69 |
9 |
19 |
28 |
. 8 |
8 |
5 |
7 |
12 |
6 |
6 |
! 12 |
. 8 |
8 |
6 |
6 |
12 |
4 |
5 |
9 |
2 4 |
_ |
5 |
10 |
15 |
— |
— |
— |
. 30 |
30 |
— |
16 |
16 |
— |
1 21 |
1 21 |
56
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen |
Antal timma |
r Antal lärjungar i varje ämne |
|||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||||
vårer 1907 |
höste 1907 |
n man-liga |
kvinn liga |
s:ma |
man liga |
kvinn liga |
s:ma |
||
15. Karlshamns tekniska yrkesskola. |
|||||||||
Frihandsteckning............ |
18 |
18 |
39 |
31 |
70 |
37 |
28 |
65 |
|
Linjarritning............... |
.10 |
10 |
42 |
2 |
44 |
32 |
1 |
33 |
|
Konstsömnad ................ |
8 |
8 |
— |
17 |
17 |
22 |
22 |
||
Mönsterritning med tillämpningar ...... |
6 |
11 |
— |
25 |
25 |
_ |
30 |
30 |
|
'') Målning, yrkesmålning .................. |
1 5 |
— |
4 |
_ |
i 9 |
||||
Akvarellmålning .............................. |
/- |
— |
— |
5 |
/ - |
||||
Textning ......... |
2 |
2 |
8 |
8 |
7 |
7 |
|||
Konstindustriell fackteckning ... |
4 |
4 |
9 |
_ |
9 |
9 |
9 |
||
Geometri ............. |
2 |
2 |
11 |
— |
11 |
16 |
16 |
||
Aritmetik ......... |
10 |
10 |
68 |
49 |
117 |
44 |
45 |
89 |
|
Rättskrivning .............. |
3 |
3 |
24 |
31 |
55 |
11 |
27 |
38 |
|
Uppsatsskrivning.............................. |
2 |
2 |
16 |
22 |
38 |
5 |
16 |
21 |
|
Välskrivning............. |
6 |
6 |
48 |
43 |
91 |
25 |
47 |
72 ! |
|
Bokföring .. |
2 |
2 |
15 |
27 |
42 |
11 |
33 |
44 |
|
Konstvävnad.................................... |
2Ö2) |
25 |
— |
10 |
10 |
5 |
5 |
||
16. Tekniska skolan i Kristianstad. |
|||||||||
Frihandsteckning.............................. |
6 |
6 |
40 |
19 |
59 |
41 |
14 i |
||
Geometrisk konstruktionsritning och |
|||||||||
fackritning................. |
4 |
4 |
45 |
_ |
45 |
47 |
47 |
||
Konstindustriell fackteckning ..... |
4 |
4 |
11 |
— |
11 |
11 |
11 |
||
Aritmetik och algebra........................ |
4 |
4 |
77 |
28 |
105 |
71 |
37 |
108 |
|
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
11 |
23 |
34 |
13 |
29 |
42 |
|
Välskrivning......... |
2 |
2 |
27 |
5 |
32 |
27 |
6 |
33 |
|
Svenska språket .............. |
2 |
2 |
28 |
16 |
44 |
27 |
23 |
50 |
|
Tyska språket .................. |
4 |
4 |
11 |
17 |
28 |
23 |
25 j |
48 |
|
Modellering och träskärning...... |
4 |
4 |
20 |
22 |
42 |
24 |
17 |
41 |
|
Dekorations- och yrkesmålning ... |
12 |
— |
9 |
— |
9 |
||||
17. Ängelholms tekniska aftonskola. |
I |
||||||||
läkning och geometri ..................... |
17* |
1‘ 2 |
27 |
27 |
36 |
Sfi |
|||
! Frihandsteckning..............................| |
21/2 |
27* |
22 |
— |
22 |
37 |
— |
37 |
‘) Under januari, februari och mars.
2) Vårterminen endast under januari och februari.
Undervisningen.
57
Läroämnen |
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
Linjarritning ..........* *...................... |
27. |
27. |
22 |
— |
22 |
37 |
— |
37 |
Svenska språket (läsning och skrivning) |
17. |
IV. |
16 |
— |
16 |
22 |
— |
22 |
Bokhålleri ..................................... |
17. |
IV. |
20 |
20 |
23 |
23 |
||
18. Hässleholms tekniska aftonskola. |
||||||||
Linjarritning.................................... |
4 |
4 |
21 |
— |
21 |
26 |
— |
26 |
Frihandsteckning.............................. |
2 |
2 |
7 |
— |
7 |
14 |
— |
14 |
Svenska språket .............................. |
3 |
3 |
11 |
8 |
19 |
19 |
5 |
24 |
Aritmetik ....................................... |
3 |
3 |
24 |
11 |
35 |
27 |
6 |
33 |
Geometri ....................................... |
— |
2 |
— |
— |
— |
5 |
— |
5 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
13 |
It) |
23 |
19 |
9 |
28 |
Bokföring ....................................... |
2 |
2 |
10 |
13 |
23 |
13 |
12 |
25 |
Tyska ............................................. |
4 |
4 |
5 |
5 |
2 |
6 |
8 |
|
19. Tekniska yrkesskolan i Malmö. |
||||||||
Fackteckning.................................... |
8 |
8 |
50 |
— |
50 |
44 |
44 |
|
Möbelritning.................................... |
6 |
6 |
32 |
— |
32 |
35 |
— |
35 |
Yrkes- och dekorationsmålning............ |
12W) |
12 (6)5; |
15 |
33 |
48 |
5 |
19 |
24 |
Ornaments- och figurmodellering......... |
6 |
6 |
12 |
— |
12 |
ii |
— |
11 |
Fackteckning.................................... |
4 |
4 |
48 |
— |
48 |
40 |
— |
40 |
Byggnadsritning .............................. |
6 |
6 |
32 |
— |
32 |
20 |
— |
20 |
Byggnadslära ................................. |
1 |
1 |
17 |
— |
17 |
17 |
— |
17 |
Fackteckning.................................. |
6 |
6 |
41 |
— |
41 |
30 |
— |
30 |
Maskinritning ............................... |
6 |
6 |
41 |
— |
41 |
30 |
— |
30 |
Maskinlära och elektroteknik ............ |
1 |
1 |
13 |
— |
13 |
18 |
— |
18 |
Välskrivning.................................... |
8(6)*) |
8 (6)2 |
268 |
89 |
357 |
262 |
91 |
353 |
Aritmetik ....................................... |
12 (8)*) |
12 (8)2) |
301 |
92 |
393 |
311 |
82 |
393 |
Algebra ......................................... |
10 |
10 |
66 |
66 |
45 |
— |
45 |
|
Geometri ....................................... |
2 |
.2 |
27 |
— |
27 |
24 |
— |
24 |
Svenska språket .............................. |
8 |
8 |
88 |
83 |
171 |
55 |
69 |
124 |
Tyska............................................. |
4 |
4 |
58 |
— |
58 |
39 |
— |
39 |
Bokföring ....................................... |
10 (8)2) |
io (8)2; |
97 |
70 |
167 |
78 |
70 |
148 |
'') För kvinnliga: målning av blommor, växter m. m.
*) För kvinnliga lärjungar.
58
De lägre tekniska yrkesskolorna
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
|||||||
Läroämnen |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
Konstruktions- och linjarritning ......... |
10 (4)‘) |
io (4)*: |
315 |
33 |
348 |
280 |
20 |
300 |
F rihandsteckning.............................. |
12 (6)‘) |
12 (G)1; |
215 |
66 |
281 |
220 |
50 |
270 |
Figurteckning ................................. |
10 |
10 |
33 |
— |
33 |
28 |
— |
28 |
Ornamentsteckning........................... |
8 |
8 |
50 |
— |
50 |
44 |
— |
44 |
Textning ....................................... |
2 (3)'') |
2 (3)1; |
11 |
12 |
23 |
12 |
9 |
21 |
Perspektivritning och skugglära ......... |
4 |
4 |
13 |
— |
13 |
12 |
— |
12 |
Mekanik.......................................... |
2 |
2 |
13 |
— |
13 |
7 |
— |
7 |
Mönsterritning................................. |
6 |
6 |
— |
38 |
38 |
— |
22 |
22 |
Tillämpningsövningar........................ |
3 |
3 |
13 |
13 |
10 |
10 1 1 ■ |
||
20. Tekniska skolan i Lund. |
i 1 i |
|||||||
Linjarritning.................................... |
8 |
8 |
104 |
5 |
109 |
79 |
6 |
85 |
Perspektivlära ................................. |
4 |
4 |
9 |
4 |
13 |
5 |
5 |
|
Frihandsteckning.............................. |
16 |
16 |
82 |
31 |
113 |
81 |
16 |
97 |
Konstindustriell fackteckning ............ |
4 |
4 |
17 |
— |
17 |
11 |
— |
11 |
Mönsterritning................................. |
6 |
6 |
— |
10 |
10 |
— |
10 |
10 |
Fackritning för möbel- o. byggn.-snickare, |
6 |
6 |
22 |
22 |
12 |
12 |
||
Maskinritning ................................. |
4 |
4 |
21 |
— |
21 |
12 |
— |
12 |
Modellering .................................... |
4 |
4 |
9 |
7 |
16 |
5 |
10 |
15 |
Målning (1 nov.—24 mars) ............... |
12 |
12 |
11 |
— |
11 |
7 |
— |
7 |
Ornamentik .................................... |
2 |
2 |
4 |
— |
4 |
3 |
— |
3 |
Byggnadslära ................................. |
— |
2 |
— |
— |
— |
5 |
— |
5 |
Mekanisk teknologi........................... |
2 |
2 |
6 |
— |
6 |
2 |
— |
2 |
Välskrivning.................................... |
6 |
6 |
84 |
43 |
127 |
64 |
57 |
121 |
Bokföring ....................................... |
8 |
8 |
54 |
45 |
99 |
29 |
64 |
93 |
Svenska språket .............................. |
6 |
8 |
28 |
23 |
51 |
28 |
36 |
64 |
Tyska språket ................................. |
6 |
8 |
30 |
24 |
54 |
33 |
37 |
70 |
Aritmetik ....................................... |
8 |
8 |
79 |
37 |
116 |
63 |
32 |
95 |
Geometri ....................................... |
4 |
4 |
28 |
1 |
29 |
15 |
1 |
16 |
Algebra..........................................j |
2 |
2 |
18 |
— |
18 |
16 |
2 |
18 |
'') För kvinnliga lärjungar.
[Tndervisningen.
59
kntal timmar |
Antal lärjungar |
i varje ämne |
|||||||
Läroämnen |
i veckan för |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1 |
losten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
i man- liga |
tvinn- liga |
s:rna |
||
21. |
Landskrona tekniska yrkesskola |
6 |
6 |
28 |
28 |
37 |
37 |
||
6 |
6 |
26 |
— |
26 |
46 |
1 |
47 |
||
rÖ > |
2 |
2 |
4 |
2 |
6 |
6 |
— |
6 |
|
2 |
2 |
40 |
— |
40 |
17 |
— |
17 |
||
<V |
1 |
1 |
11 |
6 |
17 |
2 |
23 |
25 |
|
ns o |
3 |
3 |
76 |
— |
76 |
96 |
— |
96 |
|
2 |
2 |
18 |
— |
18 |
9 |
7 |
16 |
||
<D -O |
2 |
2 |
20 |
— |
20 |
21 |
— |
21 |
|
S-i O |
4 |
4 |
87 |
— |
87 |
88 |
— |
88 |
|
2 |
2 |
6 |
— |
6 |
9 |
i |
10 |
||
4 |
4 |
19 |
— |
19 |
36 |
— |
36 |
||
6 |
6 |
1 |
— |
1 |
2 |
— |
2 |
||
T5 •> |
* |
4 |
15 |
10 |
25 |
18 |
16 |
34 |
|
} 4 |
4 |
— |
4 |
2 |
— |
2 |
|||
1 Cö |
6 |
6 |
9 |
— |
9 |
5 |
— |
5 |
|
1 .221 |
} 4 |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
3 |
||
i ! M |
4 |
16 |
— |
16 |
14 |
— |
14 |
||
1 |
i |
6 |
— |
6 |
1 |
— |
1 |
||
5 |
5 |
18 |
11 |
29 |
6 |
8 |
14 |
||
1 |
1 |
10 |
9 |
19 |
6 |
4 |
10 |
||
1 |
4 |
4 |
64 |
62 |
126 |
39 |
65 |
104 |
|
JL> O |
4 |
4 |
Öl |
37 |
88 |
31 |
51 |
82 |
|
cn |
1 |
1 |
14 |
10 |
24 |
2 |
11 |
13 |
|
"eu -C P |
Handelsgeografi............... (vakant) |
2 |
2 |
34 |
38 |
72 |
16 |
37 |
53 |
* |
2 |
2 |
19 |
20 |
39 |
10 |
25 |
35 |
|
4 |
4 |
— |
13 |
13 |
— |
2g |
25 |
||
> |
2 |
2 |
— |
24 |
24 |
— |
44 |
44 |
|
et |
1 |
1 |
— |
15 |
15 |
— |
46 |
46 |
|
b* |
1 |
1 |
— |
35 |
35 |
— |
52 |
52 |
|
C C |
2 |
2 |
— |
34 |
34 |
— |
59 |
59 |
|
U4 M K |
Akvarellmålning......(se tekn. avd.) |
14 |
14 |
7 |
— |
7 |
11 |
— |
k |
sinnlig slöjd ................................ |
12 |
12 |
— |
4 |
4 |
— |
9 |
1 9 |
60
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen |
Antal timma |
r Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
våren 1907 |
höste 1907 |
n man-liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
|
22. Hälsingborgs tekniska yrkes- |
| |
|||||||
skola. |
||||||||
Linjarritning........ |
4 |
4 |
43 |
43 |
36 |
i qft |
||
Frihandsteckning. |
12 |
12 |
53 |
39 |
92 |
66 |
40 |
! 106 |
Fackritning . |
4 |
4 |
25 |
25 |
19 |
1 IQ |
||
Mönsterritning .... Målning...... |
2 2 |
4 2 |
— |
30 22 |
30 22 |
26 |
26 |
|
Byggnadsritning ....... |
4 |
4 |
17 |
17 |
7 |
|||
Maskinritning ............... |
4 |
4 |
10 |
10 |
9 |
|||
Matematik............ |
6 |
6 |
62 |
_ |
62 |
79 |
; y 79 |
|
Bokföring ....... |
4 |
4 |
19 |
_ |
19 |
21 |
21 |
|
Välskrivning......... |
4 |
4 |
54 |
43 |
97 |
58 |
48 |
106 |
Modersmålet......... |
4 |
4 |
12 |
_ |
12 |
26 |
26 |
|
Sömnad............ Vävnad .............. |
8 12 |
8 12 |
— |
47 5 |
47 5 |
63 5 |
63 5 |
|
23. Tekniska yrkesskolan i Ystad. |
||||||||
Frihandsteckning samt fackritning för |
||||||||
målare ......... |
4 |
6 |
11 |
9 |
20 |
13 |
3 |
16 |
Linjär- och fackritning .. |
4 |
8 |
44 |
_ |
44 |
47 |
4.7 |
|
Svenska språket ....... |
3 |
2 |
4 |
16 |
20 |
15 |
27 |
42 |
Bokföring ......... |
17* |
2 |
6 |
16 |
22 |
17 |
33 |
50 |
Räkning............................. |
472 |
4 |
22 |
24 |
46 |
40 |
33 |
73 |
Välskrivning..................... |
i |
2 |
17 |
24 |
41 |
39 |
35 |
74 |
Geometri .......................... |
i |
1 |
20 |
20 |
22 |
22 |
||
24. Eslövs tekniska yrkesskola. |
||||||||
Svenska Språket ...... |
_ |
2 |
£ |
|||||
Aritmetik .... Geometri ....... Konstruktionsritning ................... |
2 1 6 |
— |
— |
— |
22 9 33 |
2 |
24 9 i |
|
Frihandsteckning... Välskrivning...... |
— |
4 2 |
— |
— |
- |
18 41 |
o»j 18 |
|
Stenografi............ Bokföring ........ |
— |
1 4 |
— |
— |
— |
14 IB |
6 |
20 |
Tyska språket ............. |
— |
2 |
— |
— |
— |
10 |
9'' |
19 |
Undervisningen. f>l
■ '' |
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
Ii ä r o ä in n e n |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:rna |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
25. Lägre tekniska yrkesskolan i |
||||||||
Frihandsteckning.............................. |
10 |
10 |
49 |
3 |
52 |
47 |
4 |
Öl |
Linjarritning.................................... |
12 |
10 |
07 |
— |
67 |
64 |
— |
64 |
Ornaments- och konstind. fackteckning |
6 |
6 |
28 |
3 |
31 |
19 |
2 |
21 |
Byggnadsritning .............................. |
4 |
4 |
8 |
— |
8 |
7 |
— |
7 |
Maskinritning ................................. |
4 |
4 |
7 |
— |
7 |
6 |
— |
6 |
! Möbelritning.................................... |
4 |
4 |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
3 |
Textning ....................................... |
6 |
0 |
12 |
— |
12 |
9 |
— |
9 |
Rättskrivning ................................. |
4 |
4 |
11 |
35 |
46 |
20 |
30 |
50 |
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
13 |
24 |
37 |
12 |
25 |
37 |
Räkning.......................................... |
12 |
12 |
41 |
27 |
68 |
44 |
38 |
82 |
Geometri ....................................... |
1 |
1 |
5 |
— |
5 |
11 |
— |
11 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
13 |
20 |
33 |
17 |
10 |
27 |
Rund- och stockskrift........................ |
1 |
1 |
17 |
18 |
35 |
10 |
2 |
12 |
| Yrkesmålning ................................. '' 26. Varbergs tekniska söndags- och |
12 |
10 |
10 |
|||||
aftonskola. |
||||||||
/högre avd............. |
2 |
2 |
3 |
10 |
13 |
20 |
4 |
24 |
Svenska språket: /,ägre _ ............ |
2 |
2 |
13 |
7 |
20 |
16 |
2 |
18 |
/högre avd...................... |
2 |
2 |
12 |
10 |
22 |
13 |
3 |
16 |
Rakning: {,&gre ..................... |
2 |
2 |
19 |
6 |
25 |
14 |
2 |
16 |
Frihandsteckning och mönsterritning ... |
6 |
5 |
22 |
10 |
32 |
23 |
4 |
27 |
Linjarritning.................................... |
3 |
4 |
20 |
— |
20 |
12 |
— |
12 |
Byggnadsritning .............................. |
12 |
— |
12 |
— |
12 |
— |
— |
— |
Geometri ....................................... |
14 |
— |
12 |
— |
12 |
— |
— |
— |
Välskrivning................................... |
2 |
2 |
15 |
7 |
22 |
9 |
2 |
11 |
Rundskrift....................................... |
2 |
2 |
6 |
8 |
14 |
10 |
4 |
14 |
Bokföring ....................................... |
2 |
2 |
5 |
6 |
11 |
9 |
3 |
12 |
Yrkesmålning ................................. |
3 |
3 |
7 |
— |
7 |
7 |
— |
7 |
62
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen |
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
27. Uddevalla lägre tekniska yrkes- |
||||||||
skola. |
||||||||
Väl- och uppsatsskrivning.................. |
4 |
4 |
14 |
13 |
27 |
6 |
19 |
25 |
Räkning.......................................... |
6 |
6 |
53 |
19 |
72 |
18 |
28 |
46 |
Linjarritning.................................... |
6 |
6 |
12 |
12 |
19 |
— |
19 |
|
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
8 |
13 |
21 |
1 |
23 |
24 |
Frihandsteckning.............................. |
4 |
4 |
30 |
11 |
41 |
21 |
14 |
35 | |
28. Slöjd- och tekniska skolans i |
||||||||
Vänersborg tekn. avdelning. |
||||||||
Rätt-, väl- och uppsatsskrivning......... |
17. |
17. |
32 |
_ |
32 |
26 |
26 |
|
Bokföring ....................................... |
17. |
17. |
34 |
_ |
34 |
35 |
_ |
35 |
D:o ....................................... |
17« |
17. |
25 |
25 |
_ |
24 |
24 |
|
Räknelära....................................... |
4 |
4 |
31 |
— |
31 |
39 |
39 |
|
I):o ....................................... |
2 |
2 |
— |
23 |
23 |
_ |
23 |
23 |
Mekanik och fysik ........................... |
1 |
1 |
43 |
_ |
43 |
34 |
_ |
34 |
Frihandsteckning.............................. |
4 |
4 |
50 |
— |
50 |
53 |
_ |
53 |
D:o .............................. |
2 |
2 |
— |
25 |
25 |
— |
23 |
23 |
Linjarritning.................................... |
4 |
4 |
40 |
— |
40 |
38 |
38 |
|
29. Lägre tekniska yrkesskolan i |
i |
|||||||
Borås. |
||||||||
Svenska och välskrivning.................. |
4 |
4 |
36 |
32 |
68 |
40 |
38 |
78 |
Matematik....................................... |
4 |
4 |
27 |
14 |
41 |
39 |
24 |
63 |
Rundskrift och textning..................... |
2 |
2 |
2 |
7 |
9 |
8 |
3 |
11 |
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
20 |
25 |
45 |
22 |
32 |
54 |
Frihandsteckning.............................. |
4 |
4 |
20 |
20 |
40 |
31 |
18 |
49 |
Konstindustriell fackteckning ............ |
— |
2 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
2 |
Modellering och gipsgjutning ............ |
4 |
4 |
3 |
5 |
8 |
12 |
4 |
16 |
Träsnideri och läderplastik ............... |
4 |
4 |
6 |
24 |
30 |
3 |
13 |
16 |
Beskrivande geometri och linjarritning |
4 |
4 |
26 |
— |
26 |
23 |
— |
23 |
Byggnadsritning .............................. |
4 |
4 |
1 |
— |
1 |
5 |
— |
5 |
Möbelritning.................................... |
4 |
4 |
— |
— |
— |
i |
— |
i |
Krokirritning.................................... |
4 |
4 |
6 |
— |
6 |
ii |
— |
ii |
Undervisningen.
63
Läroämnen
Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren |
losten |
man- |
kvinn- |
s:ma |
man- |
kvinn- |
s:ma |
1907 |
1907 |
liga |
liga |
liga |
liga |
||
4 |
4 |
5 |
_ |
6 |
13 |
— |
13 |
6 |
8 |
17 |
5 |
22 |
13 |
3 |
16 |
4 |
4 |
8 |
i |
9 |
18 |
1 |
19 |
tv* |
l1''* |
2(i |
— |
26 |
30 |
— |
30 |
5 |
— |
14 |
— |
14 |
— |
— |
— |
IV* |
21 |
21 |
|||||
2 |
2 |
11 |
11 |
i 23 |
■ 8 |
31 |
|
4 |
4 |
16 |
2 |
18 |
34 |
9 |
43 |
4 |
4 |
17 |
2 |
19 |
29 |
8 |
37 |
3 |
3 |
4 |
— |
4 |
13 |
— |
13 |
2 |
2 |
12 |
12 |
14 |
14 |
||
2 |
2 |
19 |
19 |
19 |
19 |
||
2 |
2 |
19 |
2 |
21 |
12 |
4 |
16 |
2 |
2 |
13 |
4 |
17 |
6 |
2 |
8 |
2 |
1 2 |
5 |
3 |
8 |
4 |
4 |
8 |
2 |
j i |
9 |
6 |
15 |
4 |
4 |
8 |
2 |
1 2 |
3 |
3 |
6 |
4 |
2 |
6 |
2 |
— |
4 |
6 |
10 |
— |
— |
— |
2 |
2 |
13 |
7 |
20 |
3 |
4 |
7 |
i |
i |
10 |
— |
10 |
15 |
— |
15 |
i |
7 |
7 |
|||||
3 |
l1/* |
24 |
14 |
38 |
7 |
10 |
17 |
IV* |
3 |
28 |
14 |
42 |
19 |
14 |
33 |
3 |
3 |
18 |
— |
18 |
16 |
— |
16 |
Maskinritning ........................
Mönsterritning för textilindustri
Vävnadslära...........................
Teoretisk elektroteknik ............
Praktisk „ ............
Varukännedom........................
30. Lägre tekniska yrkesskolan i
Lidköping.
Bokhålleri.......................................
Modersmål och välskrivning...............
Matematik.......................................
Frihandsteckning och linjarritning ......
Fackritning ....................................
31. Skara tekniska aftonskola.
Linjär och fackritning
Frihandsteckning.........
Välskrivning...............
Uppsatsskrivning.........
Rättskrivning ...........
Bokföring .................
Tyska.......................
Räkning....................
Fysik och kemi ........
Hälsolära .................
32. Skövde tekniska aftonskola.
Svenska språket ..........................
Matematik...................................
Konstruktionsritning ....................
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Antal timma |
Antal lärjungar i varje ämne |
|||||||
Läroämnen |
varje |
ämne |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||
våren 1907 |
höster 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
|
Teckning...................... |
3 |
3 |
11 |
6 |
17 |
7 |
5 |
12 |
Bokföring ....................... |
1V2 |
v/t |
12 |
14 |
26 |
21 |
16 |
37 |
Välskrivning................. |
IV» |
v/t |
13 |
2 |
15 |
10 |
5 |
15 |
Rundskrift och textning............... 33. Tekniska aftonskolan å Karls- |
tv* |
v/t |
5 |
11 |
16 |
2 |
3 |
5 |
borg. |
||||||||
Svenska språket ............... |
— |
3 |
_ |
_ |
_ |
29 |
29 |
|
Matematik........................ |
— |
4 |
— |
— |
_ |
29 |
_ |
29 |
Frihandsteckning................... |
— |
6 |
— |
_ |
13 |
_ |
13 |
|
Linjarritning................................. |
— |
3 |
— |
_ |
_ |
26 |
_ |
26 |
Välskrivning.................. |
2 |
21 |
21 |
|||||
34. Karlstads tekniska afton- och |
||||||||
Frihandsteckning........................ |
4 |
4 |
36 |
24 |
60 |
29 |
12 |
41 |
Linjarritning.......................... |
6 |
6 |
68 |
— |
68 |
69 |
_ |
69 |
Maskinritning ........................ |
4 |
4 |
3ö |
— |
35 |
24 |
_ |
24 |
Byggnadsritning ......................... |
4 |
4 |
18 |
— |
18 |
10 |
_ |
10 |
Akvarellmålning ......................... |
2 |
2 |
15 |
8 |
13 |
2 |
7 |
9 |
Dekorationsmålning1) ........................ |
— |
— |
10 |
2 |
12 |
|||
Modellering ............................ |
2 |
2 |
5 |
3 |
8 |
5 |
4 |
9 |
Välskrivning........................... |
4 |
4 |
35 |
55 |
90 |
21 |
31 |
52 |
Textning ....................................... |
2 |
2 |
26 |
24 |
50 |
19 |
11 |
30 |
Geometri ....................... |
2 |
2 |
10 |
— |
10 |
9 |
9 |
|
Räkning........................... |
4 |
4 |
60 |
33 |
93 |
57 |
21 |
78 |
Modersmålet.................... |
2 |
2 |
16 |
37 |
53 |
19 |
21 |
40 |
Bokhålleri....................... |
4 |
4 |
24 |
20 |
44 |
21 |
16 |
37 |
‘) Under vårterminen 90 timmar.
Undervisningen.
65
ä r o ii rn n e n
Antal timmar
i veckan för
varje ämne
våren
1907
hösten
1907
Antal lärjungar i varje ämne
våren 1907
man- kvinn -
liga
liga
små
hösten 1907
man liga -
kvinn liga -
s:ma
35. Kristinehamns tekniska aftonskola.
Svenska..............................
Räkning kurs 1 ..................
,, H ..................
Handelsräkning ..................
: Välskrivning........................
Växellära ..........................
Bokföring ..........................
Algebra .............................
Frihandsteckning.................
Linjarritning.......................
Maskin- och byggnadsritning..
2
2
2
1
2
1
4
2
4
4
4
2
2
2
1
4
1
4
4
4
4
10
17
9
4
8
4
17
8
10
18
15
5
15
4
1
7
1
12
2
21
9
5
15
5
29
8
12
18
15
18
18
7
24
6
16
8
19
14
17
5
15
3
1
14
35
23
7
39
6
19
9
19
14
36. Tekniska yrkesskolan i Arvika.
Frihandsteckning..............................
Linjarritning....................................
Maskinritning .................................
Möbelritning....................................
Textning .......................................
Välskrivning...................................
Modellering ....................................
Aritmetik .......................................
Bokföring .......................................
Svenska språket ..............................
Tyska „ ..............................
i
4
4
2
2
2
2
2
2
2
4
2
14
24
11
23
13
17
1
1
2
3
2
2
15
25
13
26
15
19
18
24
12
6
4
6
8
2
1
2
26
21
25
8
8
6
4
16
20
25
12
6
4
6
10
34
27
29
24
II
5
66
De lägre tekniska yrkesskolorna.
r .. Läroämnen i |
Antal timmai |
Antal |
lärjungar i varje ämne |
|||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
: våren |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn-: liga |
s:ma |
|
37. Tekniska söndags- och afton- |
1 |
! |
||||||
skolan i Örebro. |
||||||||
Matematik................................. |
3 |
3 |
37 |
16 |
58 |
52 |
25 |
i-- |
Bokföring ...... |
4 |
4 |
20 |
12 |
32 |
20 |
24 |
44 |
Svensk rättskrivning .................... |
3 |
3 |
29 |
13 |
42 |
43 |
27 |
70 |
Frihandsteckning............................ |
8 |
8 |
43 |
16 |
59 |
29 |
72 |
|
Mönsterritning1) .......... |
4 |
4 |
2 |
1 |
3 |
2 |
1 |
3 |
Linjarritning.............................. |
1 4 |
4 |
27 |
2 |
29 |
27 |
1 |
28 |
Byggnadsritning ......................... |
( 4 |
4 |
4 |
_ |
4 |
4 |
4 |
|
Möbelritning........................ |
1 4 |
4 |
3 |
_ |
3 |
2 |
2 |
|
i Maskinritnings) ..... |
2 |
2 |
4 |
_ |
4 |
6 |
f. |
|
J Modellering och träskäming. |
8 |
8 |
5 |
6 |
11 |
3 |
9 |
12 . |
38. Lindesbergs tekniska aftonskola. |
||||||||
j Linjarritning.................................... |
2 |
2 |
10 |
_ |
10 |
13 |
13 |
|
Bokföring ....................................... |
4 |
2 |
18 |
10 |
28 |
3 |
4 |
7 |
| f 39. Kopparbergs tekn. aftonskola. |
||||||||
Räkning................ |
2 |
2 |
12 |
10 |
22 |
20 |
12 |
32 |
Svenska språket.............................. |
2 |
2 |
10 |
6 |
16 |
15 |
12 |
27 |
Ritning ................... |
4 |
4 |
15 |
_ |
15 |
25 |
25 |
|
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
— |
7 |
7 |
8 |
5 |
13 |
*)
4 timmar.
På timplanen har frihandsteckning ensamt 4 timmar och gemensamt med mönsterritning
ä) Linjär- och fackritning hava
maskinritning.
gemensamt 4 timmar, varav dock endast 2 användas för -
Undervisningen.
<>7
ån tal timmar |
Antal lärjungar |
i varje ämne |
||||||
1, ä r o ämnen |
i veckan för |
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||
våren 1907 |
losten 1907 |
i man- ! |
tvinn1 |
s:ma |
man- liga |
rvinn-1 liga | |
s:ma |
|
40. Tekniska skolan i Västerås. |
1 1 i |
|||||||
Linjarritn. jämte geometrisk konstruk- |
114 |
2 |
116 |
98 |
_ |
98 |
||
L |
17 |
109 |
— |
109 |
83 |
— |
83 |
|
16 |
— |
16 |
20 |
— |
20 |
|||
| Byggnadsritning .............................. |
1 |
8 53 |
26 |
8 79 |
4 47 |
28 |
4 75 |
|
10 |
9 |
19 |
12 |
13 |
25 |
|||
14 |
3 |
17 |
15 |
3 |
18 |
|||
18 |
8 |
26 |
25 |
9 |
34 |
|||
6 |
4 |
10 |
8 |
5 |
13 |
|||
28 |
28 |
5 |
1 |
6 |
6 |
— |
6 |
|
! Mönsterritning med tillämpningar ...... |
7 |
6 |
6 7 |
9 |
7 |
7 9 |
||
26 |
1 |
27 |
22 |
— |
22 |
|||
14 |
1 |
15 |
13 |
— |
13 |
|||
23 |
6 |
29 |
24 |
5 |
29 |
|||
45 |
21 |
66 |
41 |
24 |
65 |
|||
Fältmätning och avvägning ............... |
2 ]24 |
2 |
13 24 |
_ |
13 24 |
15 15 |
_ |
15 15 |
90 |
28 |
118 |
127 |
25 |
152 |
|||
Allmän fysik och elektricitetslära ...... |
4 1 |
4 1 |
35 13 |
_ |
35 13 |
35 15 |
— |
35 15 |
j Svensk språklära och uppsatsskrivning |
4 4 |
4 4 |
9 17 |
4 9 |
13 26 |
14 20 |
6 3 |
20 23 |
2 |
2 |
5 |
6 |
11 |
9 |
6 |
15 |
|
12 |
8 |
18 |
17 |
35 |
19 |
12 |
31 |
|
1 i |
1 |
j |
68
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen |
Antal timma |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 j |
|||||||
våren |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
! kvinn |
j s:ma 1 |
|
41. Köpings tekniska skola. |
1 |
I j |
||||||
Rakning och geometri ..................... |
2 |
2 |
16 |
17 |
33 |
21 |
| 21 |
.42 ! |
Välskrivning.................................. |
2 |
2 |
14 |
17 |
31 |
28 |
j 22 |
50 ! |
Svenska språket .............................. |
2 |
2 |
8 |
14 |
22 |
3 |
14 |
17 j |
Bokföring ............................ |
2 |
2 |
6 |
11 |
17 |
7 |
12 |
19 |
Frihandsteckning.............................. |
6 |
6 |
24 |
— |
24 |
20 |
_ |
1 ! 20 | |
Linjarritning ........................ |
6 |
6 |
10 |
— |
10 |
20 |
J _ |
20 j |
Slöjd ...................................... |
4 |
4 |
16 |
— |
16 |
16 |
| _ |
16 |
Handarbete, kvinnligt....................... |
4 |
4 |
16 |
16 |
25 |
! 25 | |
||
42. Falu tekniska aftonskola. |
1 |
|||||||
F rihandsteckning.................... |
4 |
4 |
13 |
4 |
17 |
12 |
12 |
|
Konstindustriell fackteckning..... |
4 |
4 |
6 |
6 |
7 |
|||
Linjär-, maskin- och byggnadsritning... |
4 |
4 |
30 |
_ |
30 |
25 |
||
Modersmålet.................... |
4 |
4 |
10 |
8 |
18 |
10 |
7 |
17 |
Välskrivning....................... |
2 |
2 |
16 |
11 |
27 |
10 |
12 |
99 |
Räkning.................... |
4 |
4 |
23 |
9 |
32 |
23 |
17 |
40 |
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
8 |
5 |
13 |
10 |
11 |
21 |
Dekorationsmålning........................... |
4 |
4 |
5 |
1 |
6 |
6 |
6 |
|
43. Bachmanska stiftelsens slöjd- |
1 |
i |
||||||
och tekn. skola i Hedemora. |
j |
|||||||
Snickeri.................... |
45 J |
_ I |
39 |
39 |
21 |
21 |
||
Smide......................... |
20 1 |
— j |
18 |
_ |
18 |
7 |
||
Hovbeslag............. |
obest. J |
_ |
12 |
_ |
12 |
12 |
12 '' |
|
Vävning.......................................... |
- 1 |
— 1 |
— |
- 1 |
13 |
13 1 |
Undervisningen.
69
Läroämnen |
Antal timmar |
Antal lärjunga våren 1907 |
i varje ämne hösten 1907 |
|||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
Linjär- och yrkes- (möbel-, byggnads- |
||||||||
och maskin-)ritning..................... |
15 |
— |
52 |
— |
52 |
43 |
— |
43 |
Frihandsteckning.............................. |
3 |
— |
19 |
— |
19 |
14 |
14 |
|
Räkning och geometri ..................... |
4 |
— |
26 |
4 |
30 |
33 |
3 |
36 |
Modersmålet.................................... |
2 |
— |
14 |
3 |
17 |
13 |
3 |
16 |
Välskrivning.................................... |
2 |
— |
18 |
— 1 |
18 |
u j |
3 |
17 |
Bokföring ....................................... |
6 |
18 |
4 |
22 |
17 |
3 |
20 |
|
1 44. Borlänge köpings lägre tekn. |
||||||||
aftonskola. |
||||||||
| Frihandsteckning.............................. |
4 |
— |
5 |
1 |
6 |
— |
— |
|
| Linjarritning.................................... |
4 |
4 |
6 |
6 |
3 |
3 |
||
Räkning.......................................... |
2 |
2 |
15 |
15 |
30 |
9 |
9 |
18 |
Bokföring ....................................... |
2 |
2 |
8 |
13 |
21 |
11 |
9 |
20 |
Svenska språket .............................. |
4 |
4 |
11 |
10 |
21 |
6 |
6 |
12 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
11 |
10 |
21 |
6 |
6 |
12 |
45. Ludvika tekniska aftonskola. |
||||||||
Svenska språket .............................. |
2 |
2 |
2 |
9 |
11 |
10 |
8 |
18 |
Aritmetik ....................................... |
2 |
2 |
14 |
9 |
23 |
29 |
14 |
43 |
Algebra och geometri........................ |
2 |
2 |
10 |
— |
10 |
12 |
— |
12 |
Frihandsteckning.............................. |
l 2 |
2 |
5 |
— |
5 |
4 |
— |
4 |
Linjarritning.................................... |
/ |
13 |
| — |
13 |
13 |
— |
13 |
|
Bokhålleri....................................... |
\ 2 |
2 |
5 |
9 |
14 |
13 |
17 |
SO |
1 Välskrivning.................................... |
/ |
! |
7 |
1 6 |
13 |
13 |
1 4 |
17 |
70
De lägre tekniska yrkesskolorna.
1 |
i Antal timmar |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
Läroämnen |
varje |
ämne |
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
m an- liga |
kvinn- liga |
J s:ma |
man- liga |
kvinn- liga |
1 s:ma |
|
| Elektroteknik ................................. |
3 |
3 |
67 |
67 |
24 |
24 |
||
Allmän fysik..................... |
2 |
2 |
12 |
— |
12 |
5 |
1_ |
5 |
Tyska språket ..................... |
2 |
2 |
18 |
9 |
27 |
5 |
! 2 |
7 |
| Engelska språket.............................. |
2 |
2 |
11 |
9 |
20 |
7 |
4 |
11 |
j 46. Grängesbergs tekniska afton-skola. j Svenska språket .................... |
2 |
2 |
5 |
5 |
10 |
12 |
1 5 |
17 |
Frihandsteckning.............................. |
2 |
2 |
13 |
2 |
15 |
23 |
2 |
25 |
j Linjarritning.......................... |
2 |
2 |
14 |
— |
14 |
32 |
__ |
32 |
Engelska språket...........■................... |
2 |
2 |
6 |
7 |
13 |
7 |
4 |
11 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
13 |
2 |
15 |
22 |
5 |
27 |
Matematik....................................... |
2 |
2 |
9 |
6 |
15 |
25 |
15 |
40 1 |
j Bokhålleri.................... j |
2 |
4 |
10 |
8 |
18 |
19 |
20 |
39 |
47. Gävle tekniska aftonskola. j Frihandsteckning..................;. |
10 |
10 |
33 |
7 |
40 |
43 |
17 |
60 |
| Konstindustriell fackteckning ........... |
5 |
5 |
11 |
_ |
11 |
11 |
4 |
15 |
Linjarritning..................... |
6 |
10 |
20 |
— |
20 |
34 |
_ |
34 |
i Mekanisk fackritning ............. |
6 |
6 |
11 |
_ |
11 |
8 |
_ |
8 |
1 Byggnadsfackritning ........................ |
5 |
5 |
15 |
_ |
15 |
9 |
_ |
9 |
! Modellering ..................... |
4 |
4 |
2 |
13 |
15 |
5 |
15 |
20 |
Textning ....................................... |
3 |
3 |
6 |
— |
6 |
13 |
13 |
|
Yrkes- och dekorationsmålning ’ ......... |
12 |
12 |
3 |
— |
3 |
2 |
_ |
2 |
Träskärning .............. |
4 |
4 |
4 |
1 |
5 |
3 |
2 |
5 |
Räkning..................... |
12 |
12 |
69 |
10 |
79 |
56 |
31 |
87 |
Geometri ................ |
2 |
2 |
10 |
_ |
10 |
6 |
6 |
|
Fysik1) ........................... |
2 |
2 |
13 |
— |
13 |
6 |
— |
6 |
*) Från den 15 nov. till mitten av mars.
Undervisningen
71
L ä r o ä in n e n ! |
Antal t |
mmar |
Antal lärjungar |
i varje ämne |
||||
in föi- imne |
våren 1907 |
hösten t907 |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
1 kvinn- liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn-liga | |
s:rria ( |
|
j Ångmaskinlära'' .............................. |
4 |
4 |
10 ! |
— |
10 |
2 |
28 i |
2 i i |
Välskrivning.................................... |
4 |
4 |
42 |
16 |
58 |
43 |
/I |
|
| Rundskrift....................................... |
2 |
2 |
5 |
5 |
10 |
o 8 : |
/ | |
J5 |
Rätt- och uppsatsskrivning ............... |
4 |
4 |
21 |
n |
32 |
17 ! |
15 |
32 |
Bokföring ....................................... |
4 |
4 |
11 |
13 |
24 |
12 j |
12 |
24 |
Mönsterritning och konstsömnad ........ |
6 |
6 |
...... |
4 |
4 |
~ i |
10 |
10 |
1 48. Söderhamns tekniska afton- och |
||||||||
söndagsskola. |
||||||||
Frihandsteckning.............................. |
4 |
4 |
7 |
10 |
17 |
12 |
12 |
24 | |
Linjarritning.................................... |
4 |
4 |
5 |
— |
5 |
14 |
1 |
15 |
Räkning.......................................... |
3*/« |
374 |
16 |
27 |
43 |
33 |
31 |
b4 |
Svensk skrivning.............................. |
374 |
374 |
11 |
26 |
37 |
30 |
28 |
58 |
Bokföring *) .................................... |
4 |
4 |
4 |
9 |
13 |
9 |
7 |
10 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
10 |
23 |
33 |
22 |
20 |
48 |
Engelska....................................... |
3 |
3 |
5 |
6 |
11 |
2 |
8 |
10 |
Fysik............................................. |
1 |
1 |
i |
6 |
7 |
7 |
10 |
17 |
49. Hudiksvalls tekniska aftonskola. |
i |
|||||||
Frihandsteckning.............................. |
5 |
5 |
23 |
7 |
30 |
11 |
10 |
21 |
Geometrisk konstruktionsritning ......... |
5 |
5 |
19 |
] * |
20 |
6 |
~~ |
b |
Bokföring ....................................... |
2 |
2 |
11 |
! 19 |
30 |
13 |
12 |
25 |
Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
15 |
20 |
35 |
10 |
21 |
31 |
Rättskrivning ................................. |
2‘/« |
274 |
24 |
26 |
50 |
9 |
14 |
23 |
Uppsatsskrivning.............................. Räkning.......................................... |
1 6 |
1 6 |
4 37 |
13 32 |
17 69 |
3 18 |
2 29 |
5. 47 |
Engelska ....................................... |
3 |
1 3 |
6 |
1 3 |
9 |
6 |
4 |
10 |
*) Från den 15 nov. till mitten av mars.
2) Undervisningen i bokföring har ej meddelats under hela läsåret, utan under vårterminen
32 timmar och under höstterminen 28 timmar.
72
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen |
Antal timma |
Antal lärjungar i varje ämne |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
|||||||
1 våren |
hösten 1907 |
man-1 liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn liga |
s.ma |
|
50. Härnösands tekniska afton- |
||||||||
och söndagsskola. |
||||||||
Välskrivning............................ |
2 |
2 |
26 |
15 |
41 |
16 |
23 |
|
Rättskrivning .......................... |
3 |
3 |
14 |
16 |
30 |
18 |
9 |
27 |
Svenska språket .............................. |
2 |
2 |
13 |
1 |
14 |
17 |
3 |
20 |
Matematik (2:ne avdelningar'') ............ |
6 |
6 |
38 |
21 |
59 |
19 |
12 |
31 |
Frihandsteckning........................ |
14 |
14 |
35 |
6 |
41 |
18 |
4 |
22 |
Linjarritning och beskrivande geometri |
) |
19 |
— |
19 |
10 |
10 |
||
Byggnadsritning ..................... |
6 |
6 |
15 |
— |
15 |
12 |
12 |
|
Maskinritning ................................. |
1 |
14 |
— |
14 |
9 |
9 |
||
Bokföring ...................................... |
3 |
3 |
6 |
11 |
17 |
15 |
18 |
33 1 |
Målning1) ...................... |
4 |
16 |
16 |
19 |
19 |
|||
51. Tekniska afton- och söndags- |
||||||||
skolan i Sundsvall. |
||||||||
Frihandsteckning och konstindustriell |
i |
|||||||
fackritning.................... |
6 |
6 |
45 |
4 |
49 |
52 |
4 |
56 |
Linjarritning..................... |
8 |
8 |
35 |
— |
35 |
31 |
31 |
|
Maskinritning ................................. |
\ a |
7 |
— |
7 |
7 |
_ |
||
Byggnadsritning .............................. |
i 8 |
8 |
2 |
2 |
1 |
_ |
1 |
|
Modersmålet...................... |
6 |
6 |
30 |
46 |
76 |
32 |
47 | |
79 |
Räkning ........................... |
12 |
12 |
65 |
59 |
124 |
53 |
52 | |
105 |
Välskrivning.................................... |
8 |
8 |
24 |
42 |
66 |
38 |
50 j |
88 |
Bokföring .......................... |
6 |
6 |
6 |
11 |
17 |
8 |
6 |
14 |
Modellering*)....................... |
— |
6 |
— |
— |
_ |
1 |
1 |
|
Dagkurser för kvinnliga elever i fack- |
||||||||
teckning och linjarritning med konst- |
||||||||
industriella tillämpningar ............ |
18 |
18 |
— |
4 |
4 |
_ |
6 |
6 |
Vävkursen.......................... |
24 |
— |
— |
12 |
12 |
— |
l) Under 3 månader på vintern.
*) Tillsammans med frihandsteckning.
Undervisningen.
73
Antal timmar |
Antal lärjungar |
i varje ämne |
|||||
våren 19C |
7 |
hösten 1907 |
|||||
våren 1907 |
losten 1907 |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
Kvinn- liga |
s:ma |
7 |
6 |
20 |
18 |
38 |
17 |
26 |
43 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
9 |
14 |
23 |
7 |
7 |
28 |
20 |
48 |
30 |
31 |
61 |
2 |
2 |
19 |
1 |
20 |
5 |
5 |
10 |
2 |
2 |
11 |
— |
11 |
6 |
— |
6 |
2 |
— |
11 |
— |
11 |
— |
— |
— |
1 |
— |
6 |
— |
6 |
— |
— |
— |
2 |
2 |
7 |
8 |
15 |
3 |
8 |
11 |
2 |
2 |
4 |
9 |
13 |
10 |
7 |
17 |
4 |
4 |
11 |
11 |
9 |
9 |
||
6 |
6 |
13 |
13 |
12 |
12 |
||
6 |
6 |
8 |
5 |
13 |
9 |
5 |
14 |
2 |
3 |
8 |
25 |
33 |
15 |
24 |
39 i |
i i |
3 |
6 |
9 |
15 |
10 |
15 |
25 |
2 |
2 |
9 |
24 |
33 |
27 |
41 |
68 |
1 6 |
6 |
19 |
27 |
46 |
36 |
39 |
75 |
! 6 1 |
6 |
14 |
18 |
32 |
12 |
22 |
34 |
1 |
1 |
22 |
j 22 |
17 |
17 |
||
3 |
3 |
1 42 |
5 |
i 47 |
I 35 |
14 |
49 |
L ä r o ä m n e n
52. Tekniska afton- och söndags
skolan i Örnsköldsvik.
Modersmålet....................................
Tyska språket .................................
Matematik.......................................
Frihandsteckning..............................
Konstruktions- och linjarritning .........
Mek. fackritning ..............................
Mekanik och maskinlära ..................
•Välskrivning....................................
Bokhålleri.......................................
Träskulptur ....................................
53. Östersunds tekniska aftonskola.
Linjarritning....................................
Frihandsteckning..............................
Bokföring .......................................
Praktisk skrivning ...........................
Välskrivning....................................| 2
Räkning....................................
Träslöjd....................................
54. Umeå tekniska skola.
Välskrivning......
Svenska språket
74
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Läroämnen
Antal timmar
i veckan för
varje ämne
våren
.1907
hösten
1907
Antal lärjungar i varje ämne
våren 1907
man liga -
kvinn liga -
hösten 1907
man liga -
kvinn liga -
Räkning............
Bokhålleri.........
Frihandsteckning
Linjarritning......
4
3
10
4
4
3
10
4
42
22
40
11
5
24
47
46
40
11
35
18
48
11
14
9
3
49
27
Öl
11
55. Tekniska skolan i Luleå.
Frihandsteckning.....................
Mönsterritning ........................
Modellering ...........................
Linjarritning, a-gruppen............
D:o b-gruppen............
Mekanisk fackritning ...............
Byggnadsfackritning ...............
Räkning.................. Svenska språket ....... Välskrivning............. Varukännedom.......... |
Kurs 1 a-grupp Kurs III ......... /a-grupp (b-grupp (a-grupp (b-grupp |
(a-grupp |
|
Bokföring ................ |
.......... b-grupp j |
tc-grupp ! |
|
Sång ...................... |
|
Tyska språket .......... |
......................1 |
3
3 I
3
3
4
3
3
3
3
3V.
37*
4
1
!
i
4 |
30 |
3 |
j 33 |
11 |
i 7 |
| 18 |
4 |
4 |
1 |
5 |
6 |
1 |
7 i |
2 |
— |
2 |
— |
— 1 |
||
4 |
17 |
— |
17 |
10 |
— |
10 |
4 |
— |
— |
__ |
12 |
— |
12 |
-1) |
2 |
— |
2 |
1 |
— |
1 |
-'') 3 |
( , |
— |
1 |
1 ! |
||
3 3 |
> 41 1 .o |
11 |
52 |
38 |
19 |
57 |
3 |
r 28 |
35 |
63 |
23 |
29 |
52 |
4 3 |
11 | |
— |
11 |
9 |
1 |
‘»i |
3 |
26 |
22 |
48 |
16 |
26 |
42 | |
3 3 |
j 34 |
29 |
63 |
34 |
- |
70 1 |
2 |
— |
— |
8 |
i — |
8 ! |
|
4 |
6 |
8 |
14 |
8 |
15 |
23 |
— |
6 |
7 ; |
13 |
— |
— | |
|
— |
15 i |
15 |
30 |
_ |
— | |
— |
1 |
— 1 |
12 ! |
12 |
13 I |
13 i |
|
3 1 |
— i |
— i |
— |
13 i |
8 1 |
21 j |
‘) Samtidig! med linjarritning.
Undervisningen
75
Antal timmar |
Antal lärjungar |
i varje ämne |
|||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
||||||
våren 1907 |
hösten 1907 |
man- liga |
kvinn liga |
s:ma |
man- liga |
kvinn-1 |
s:ma i |
L |
3 |
3 |
2 |
i 2 ; |
|||
2 |
2 |
5 |
— |
5 |
3 |
__ |
3 |
J 2 |
2 |
6 |
— |
'' 6 |
6 |
1 |
7 |
2 |
2 |
10 |
— |
10 |
7 |
7 |
|
2 |
2 |
8 |
— |
8 |
7 |
7 |
|
2 |
2 |
10 |
1 |
11 |
5 |
1 |
6 |
2 |
2 |
5 |
1 |
6 |
i |
— |
1 |
1 2 |
2 |
5 |
— |
, 5 |
5 |
— |
5 |
I 2 |
1 2 |
3 |
1 |
! i |
5 |
1 |
fi |
Läroämnen
56. Tekniska aftonskolan i Malmberget.
Frihandsteckning........................
Linjarritning..............................
Bokföring .................................
Modersmålet.............................
Räkning I ..............................
1 „ II ..............................
i „ in..............................
Geometri .................................
Välskrivning....................................! 2
76
Förteckning över de under 1908 statsunderstödda lägre
Inom varje grupp upptagas de benämningar på läroämnena.
I i |
ii |
!- in |
- ■ -- IV |
| Svenska språket |
Matematik |
Frihandsteckning |
Fackteckning1) |
1. Modersmålet |
8. Algebra |
15. Figurteckning |
.... 18. Fackteckning |
2. Praktisk skrivning |
9. Aritmetik |
16. Frihandsteckning |
19. Konstindustrien |
3. Rättskrivning |
10. Geometri (ren och |
17. Teckning |
fackritning |
| 4. Språklära |
tillämpad) |
20. Konstindustriell |
|
5. Svenska språket |
11. Handelsräkning |
fackteckning |
|
6. Svensk skrivning |
12. Matematik |
21. Krokiteckning |
|
7. Uppsatsskrivning | |
13. Räknelära |
22. Mönsterritning |
|
i |
14. Räkning |
23. Ornamentik |
24. Ornamentstecku.
25. Tillämpningsövn. |
26. Vävmönsterritn.
IX |
X |
XI |
i XII |
Rokföring |
Välskrivning |
Textning |
Tyska |
64. Affärsskrivelser |
70. Välskrivning |
71. Rundskrift |
■ 74. Tyska |
65. Bokföring |
72. Rund- och stock- |
||
66. Bokhålleri |
skrift |
||
67. Handel sgeografi |
73. Textning |
||
68. Handelslära |
|||
69. Växellära . |
i |
Med fackteckning förstås här frihandstecknings tillämpning på yrkesritning.
77
tekniska yrkesskolornas läroämnen, ordnade i grupper.
som användas i skolornas uppgifter om undervisningen sid. 50—75.
V |
VI |
VII |
Vill |
||||
Linjartitning |
Fackritning2) |
Modellering |
Målning |
||||
27. |
Belysningslära |
37. |
Byggnadsritning |
50. |
Figurmodellering |
58. |
Akvarellmålning j |
'' 28. |
Beskrivande geo- |
38. |
Fackritning |
51. |
Gipsgjutning |
59. |
Dekorationsmåln. j |
metri |
Fackritning för: |
52. |
Läderplastik |
60. |
Målning |
||
29. |
Geom. konstruk- |
39. |
byggn.-snickare |
53. |
Modellering |
61. |
Oljemålning |
tionsritning |
40. |
järnarbetare |
54. |
Ornamentsmodel- |
62. |
Pastellmålning |
|
30. |
Geom. projektions- |
41. |
murare |
lering |
63. |
Yrkesmålning ! |
|
lära |
42. |
målare |
55. |
Träskulptur |
|||
31. |
Konstruktionsritn. |
43. |
möbelsnickare |
56. |
Träskärning |
||
i 32. |
Linjarritning |
44. |
snickare |
57. |
Träsnideri |
||
| 33. |
Perspektivlära |
45. |
timmermän |
1 |
|||
j 34. |
Perspektivritning |
46. |
träarbetare |
||||
j 35. |
Ritning |
47. |
Maskinritning |
||||
I 36. |
Skugglära |
48. |
Mek. fackritning |
||||
49. |
Möbelritning |
||||||
XIII |
XIV |
||||||
Engelska |
Öfriga ämnen |
||||||
i 75. |
Engelska |
76. |
Allmän fysik |
85. |
Hälsolära |
96. |
Smide |
1 |
77. |
Beskr. maskinlära |
86. |
Hovbeslag |
97. |
Snickeri |
|
j |
78. |
Byggnadslära |
87. |
Kemi |
98. |
Stenografi |
|
79. |
Ciselering |
88. |
Konstsömnad |
99. |
Stillära |
||
80. |
Elektricitetslära |
89. |
Konstvävnad |
100. |
Sång |
||
81. |
Elektroteknik (teo- |
90. |
Kvinnlig slöjd |
101. |
Sömnad |
||
retisk o. praktisk) |
91. |
Maskinlära |
102. |
Träslöjd |
|||
82. |
Fysik |
92. |
Maskinskrivning |
103. |
Varukännedom j |
||
83. |
Fältmätning och |
93. |
Mekanik |
104. |
Vävning |
||
avvägning |
94. |
Mek. teknologi |
105. |
Vävnadslära |
|||
i i |
84. |
Handarbete, kv. |
95. |
Slöjd |
106. |
Angmaskinlära |
'') Med fackritning förstås här linjarritnings tillämpning på yrkesritning.
78
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Antal timmar i veckan för varje läroämne
De mindre siffrorna hänvisa till läroämnenas ordningsnummer i förteckningen sid. 76_77.
Då undervisning samtidigt meddelats i flere läroämnen, tillhörande olika ämnesgrupper,
till förteckningen sid. 76—77 samt inom övriga kolumner med kursiv stil och hänvisning till de
Lägre tekniska yrkesskolan i |
I |
ii |
in |
IV |
1 v ! |
||||||
Svenska språket |
Matematik |
Frihandsteckning |
Faekteckning |
Linjarritning i |
|||||||
vår |
| höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
||
1 |
1 j Södertälje ................. |
1 3 7 2 2 |
3 7 9, 2 |
9 8 6 |
9 8 6 |
16 8 |
16 8 |
29 47 37 |
29 47 37 |
||
6 |
6 |
||||||||||
34 3 |
34 3 |
||||||||||
2 |
Uppsala ..................... |
3 8 |
3 8 |
14 8 18 |
14 8 18 |
16 20 |
16 20 |
18 8 |
18 8 |
32 47 12 |
32 47 12 |
7 4 |
7 4 |
10 4 |
10 4 |
24 22 12 |
24 22 12 |
| |
|||||
3 |
Enköping..................... |
8 7 2 |
3 7 2 |
10 14 2 |
10 14 4 |
16 2 |
_ |
32 37 47 4 |
32 87 47 ; 4 |
||
4 |
Nyköping..................... |
5 7 4 |
• 5 7 4 |
14 4 |
14 4 |
16 6 |
16 6 |
82 6 |
■32 6 |
||
5 |
Katrineholm .............. |
2 |
5 2 |
9 2 |
9 2 |
16 4 |
16 4 |
32 16 4 |
32 16 4 i |
||
a |
Linköping ................ |
3 4 |
8 4 |
14 12 |
14 10 |
16 19 26 73 14 |
16 19 26 73 14 |
19 26 14 |
19 26 14 |
32 38 16 |
82 38 |
16 |
|||||||||||
7 4 |
7 4 |
10 2 |
10 2 |
36 34 2 |
86 84 2 |
||||||
7 |
Norrköping .................. |
3 4 |
3 4 |
14 10 |
14 10 |
16 6 |
16 6 |
32 10 |
u 10 |
||
7 6 |
7 6 |
8 10 4 6 |
8 10 4 6 |
||||||||
8 |
Jönköping .................. |
14 8 |
14 8 |
16 12 |
16 12 |
20 12 |
20 12 |
32 6 |
M 6 |
||
10 2 |
10 2 |
25 6 |
25 6 |
i |
|||||||
24 4 |
24 4 |
I |
|||||||||
9 |
Värnamo.................... |
3 1 |
3 1 |
14 2 |
14 2 |
16 2 |
16 2 |
32 2 |
32 2 |
||
10 |
Växjö ........................ |
3 7 4 |
3 7 4 |
14 10 4 |
14 10 4 |
16 4 |
16 4 |
SO 4 |
20 4 |
32 4 |
4 [ |
Undervisningen
79
våren 1907 och hösten 1907.
är timtalet utsatt inom kolumnen för en ämnesgrupp med vanlig stil och fullständig hänvisning
läroämnen i förteckningen, som tillhöra den grupp, under vilken timtalet står.
VI |
VII |
Vill |
IX |
X |
XI |
Xll |
XIII |
XIV |
|||||||||
j Fackritning |
Modellering |
Målning |
Bokföring |
Välskrivning |
Textning |
Tyska |
Engel- ska |
Övriga |
ämnen |
||||||||
j vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår I |
höst |
vår |
höst |
vår bröst |
vår |
h. |
vår |
höst |
|
47 87 |
85 i |
65 |
70 |
70 |
78 |
78 |
74 |
75 |
|||||||||
6 |
6 |
1 | |
4 |
4 |
4 |
4 |
1 |
1 |
3 |
3 |
: |
||||||
40 34 58 53 |
49 84 58 58 |
53 |
53 |
58 |
58 |
||||||||||||
3 |
3 |
3 j |
3 |
3 |
3 |
||||||||||||
47 |
.. i |
58 |
00 |
60 |
65 |
65 |
70 I |
70 |
|||||||||
12 |
12 |
8 |
8 |
18 |
18 |
16 |
16 |
8 ! |
8 |
||||||||
87 40 |
87 49 |
||||||||||||||||
8 |
8 |
||||||||||||||||
87 47 |
87 47 |
65 68 |
65 68 |
||||||||||||||
4 |
4 |
2 |
2 |
• |
|||||||||||||
65 |
65 |
70 |
70 |
79 |
|||||||||||||
— |
4 |
2 |
2 |
4 |
4 |
4 |
|||||||||||
1 |
65 |
65 |
|||||||||||||||
| |
4 |
4 |
|||||||||||||||
38 |
88 |
68 59 |
63 59 |
65 |
65 |
70 |
70 |
73 |
78 |
74 |
74 |
104 |
104 |
||||
16 |
16 |
4 (36) |
8 |
6 |
6 |
6 |
6 |
14 |
14 |
4 |
4 |
24 |
24 |
||||
(s. 52) |
71 |
n |
|||||||||||||||
14 |
14 |
2 |
2 |
||||||||||||||
40 j 2 |
40 2 |
58 2 |
58 2 |
63 11 |
63 11 |
65 2 |
65 2 |
82 17. |
82 1V 2 |
||||||||
77 |
77 |
||||||||||||||||
46 2 |
46 2 |
2 |
2 |
||||||||||||||
48 |
58 |
58 |
63 |
65 |
65 |
70 |
70 |
71 |
71 |
||||||||
4 |
4 |
10 |
10 |
18 (s. 53) |
8 |
8 1 |
8 |
8 |
4 |
4 |
|||||||
i 44 |
44 |
j |
58 |
58 |
|||||||||||||
4 1 |
4 |
2 |
2 |
65 |
65 |
70 |
70 |
||||||||||
2 |
2 |
1 |
1 |
||||||||||||||
65 |
65 |
70 65 |
70 65 |
73 |
73 |
74 |
74 |
75 |
75 |
||||||||
8 |
— |
4 |
4 |
4 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
80
De lägre tekniska yrkesskolorna.
| Lägre tekniska yrkesskolan i |
I ■ |
II |
in |
IV |
V |
||||||
Svenska språket |
Matematik |
F rihandsteckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
|||||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
I höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
||
8 |
'' ! 3 |
9 |
9 |
10 |
10 |
20 |
|||||
11 |
Kalmar........................ |
4 |
2 |
4 |
4 |
6 |
6 |
4 |
6 |
6 |
14 |
7 07 |
| 7 04 |
8 10 |
8 |
22 88 |
|||||||
2 |
2 |
2 2 |
2 — |
— |
2 |
||||||
5 |
5 |
14 |
14 |
10 |
10 |
||||||
12 |
I Västervik..................... |
2 |
! 4 |
2 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
5 |
5 |
9 8 10 |
9 8 10 |
10 |
10 |
24 18 |
|||||
13 |
Visby ........................ |
5 |
5 |
5 1 |
5 1 |
10 |
10 |
6 |
6 |
6 |
6 |
5 |
9 8 10 |
9 8 10 |
10 15 |
10 15 |
24 18 |
||||||
14 |
Karlskrona .................. |
8 |
8 |
10 6 4 |
10 6 4 |
16 8 |
16 8 |
16 |
16 |
147, |
147» |
3 7 |
3 y |
9 10 |
9 10 |
10 |
10 |
20 22 25 |
|||||
15 |
Karlshamn .................. |
3 2 |
3 2 |
10 2 |
10 2 |
18 |
18 |
4 6 |
4 11 |
10 |
10 |
3 |
5 |
9 8 |
9 8 |
10 |
10 |
so |
|||||
16 |
Kristianstad.................. |
2 |
2 |
4 |
4 |
6 |
6 |
4 |
4 |
4 |
4 |
5 6 |
5 0 |
14 10 |
14 10 |
10 |
10 |
||||||
17 |
Ängelholm .................. |
l1/, |
IV, |
IV, |
IV, |
27» |
2 Va |
27, |
27, |
||
s |
5 |
9 |
9 10 |
10 |
10 |
||||||
18 |
Hässleholm.................. |
3 |
3 |
3 — |
3 2 |
2 |
2 |
4 |
4 |
||
3 |
5 |
9 8 |
9 8 |
10 13 |
10 15 |
18 24 |
18 24 |
||||
19 |
Malmö........................ |
8 |
8 |
12 10 |
12 10 |
12 10 |
12 10 |
18 8 |
18 8 |
10 |
10 |
10 |
10 |
22 25 |
22 25 |
34 30 |
84 30 |
||||||
2 |
2 |
6 3 |
6 3 |
4 |
4 |
||||||
9 |
9 |
10 |
10 |
81 32 |
31 32 |
||||||
Kvinnliga |
8 |
8 |
6 |
6 |
4 |
4 |
|||||
3 |
5 |
8 9 |
8 9 |
10 |
10 |
20 22 |
20 22 |
||||
20 |
Lund ........................ |
6 |
8 |
2 8 |
2 8 |
16 |
16 |
4 6 |
4 6 |
8 4 |
8 4 |
10 |
10 |
23 |
28 |
||||||||
4 |
4 |
2 |
2 |
||||||||
1 |
1 |
8 9 |
8 9 |
10 |
10 |
||||||
21 |
Landskrona.................. |
3 |
3 |
2 6 |
2 6 |
10 |
10 |
6 |
6 |
6 |
6 |
10 |
10 |
34 |
34 |
||||||||
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||||
1 |
1 |
12 |
12 |
10 |
IG |
2? |
|||||
22 |
Hälsingborg.................. |
4 |
4 |
6 |
6 |
12 |
12 |
2 |
4 |
4 |
4 |
5 |
5 |
14 10 |
14 10 |
10 42 |
10 42 |
||||||
23 |
Y stad ........................ |
3 |
2 |
47, 1 |
4 1 |
4 |
6 |
4 |
8 |
||
5 |
9 10 |
10 |
|||||||||
24 |
Eslöv ...................... |
— |
2 |
— |
2 1 |
j |
4 |
— |
6 |
Undervisningen.
81
Övriga ämnen
Textning
Välskrivning
Bokföring
Målning
Modellering
Fackritning
10 10
10 10
53 56
63 59
39 41 43 46
39 41 43 45
58 53
12 2 2
12 2 2
4 4 4
4 4 4
82
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lägre tekniska yrkesskolan i
(skolornas fullständiga namn
se sid. 38)
25 Halmstad.....................
26 Varberg .....................
27 Uddevalla ..................
28 Vänersborg..................
29 Borås ........................
30 Lidköping ..................
31 Skara ........................
32 Skövde........................
33 Karlsborg.....................
34 Karlstad .....................
35 Kristinehamn...............
36 Arvika........................
37 Örebro........................
38 Lindesberg ..................
39 Kopparberg.......''...........
40 Västerås .....................
41 Köping.......................
I
II
III
IV V
Svenska
språket
vår höst
‘ 3
4
5
4
7
4
3 7 70
IV*
5 70
4
1 70
4
7 3
2 2
3
1
2
5
2
2
3
3
5
2
t 7 3
4 4
5
2
3
4
5
4
7
4
3 7 70
IV,
5 70
4
1 70
4
7 3
2 1
IV,
3
1
2
5
2
5
4
3
3
5
2
4 7 3
4 4
5
2
Matematik |
Frihandsteckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
10 14 |
10 14 |
16 |
1 16 |
20 24 |
20 24 |
32 |
32 |
1 12 |
1 12 |
10 |
10 |
6 |
6 |
12 |
10 |
10 14 |
14 |
16 22 |
16 22 |
22 |
22 |
32 |
32 |
14 4 |
— 4 |
6 |
5 |
n |
5 |
3 |
4 |
14 |
14 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
(i |
6 |
4 |
4 |
8 |
8 |
||
13 |
13 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
6 |
6 |
6 |
6 |
4 |
4 |
||
12 |
12 |
16 |
16 |
21 22 |
20 21 22 |
28 32 |
28 32 |
4 |
4 |
4 |
4 |
— 4 6 |
2 4 8 |
4 |
4 |
12 |
12 |
16 32 |
16 32 |
32 |
32 |
||
4 |
4 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||
14 |
14 |
16 |
16 |
32 38 |
32 38 |
||
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
12 |
12 |
17 |
17 |
31 |
31 |
||
IV* |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||
12 |
16 |
32 |
|||||
— |
4 |
— |
6 |
— |
3 |
||
10 14 |
10 14 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
2 4 |
2 4 |
4 |
4 |
6 |
8 |
||
14 8 11 |
14 11 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
4 2 1 |
4 — 1 |
4 |
4 |
4 |
4 |
||
9 |
9 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
2 |
2 |
4 |
4 |
4 |
4 |
||
12 |
12 |
16 22 |
16 22 |
22 |
22 |
37 4749 |
32 37 47 |
3 |
3 |
8 |
8 |
4 |
4 |
4 |
4 |
32 |
32 |
||||||
2 |
2 |
||||||
14 |
14 |
35 |
35 |
||||
2 |
2 |
4 |
4 |
||||
IV V VI VII VIII X XI |
IV VI |
IV VI |
|||||
8 9 10 |
8 9 10 |
16 15 |
16 15 |
21 |
21 |
32 29 30 |
32 29 30 |
24 |
26 |
28 |
28 |
in |
17 |
19 |
17 |
18 22 25 |
18 22 25 |
27 33 36 |
27 33 36 |
||||
28 |
28 |
28 |
28 |
||||
14 10 |
14 10 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
2 |
2 |
6 |
6 |
6 |
6 |
Undervisningen.
83
VI
Fackritning
VII
Modellering
VIII
Målning
IX
XI
XII
XIII
XIV
Bokföring Välskrivning Textning Tyska (ivriga ämnen
SKE.
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
37 47 49 |
37 47 49 |
63 |
65 |
65 |
70 |
|||
4 4 4 |
4 4 4 |
— |
12 |
4 |
4 |
2 |
||
37 |
63 |
63 |
65 |
65 |
70 |
|||
12 |
— |
3 |
3 |
2 |
2 |
2 |
||
65 |
65 |
70 7 |
||||||
4 |
4 |
4 |
||||||
65 |
65 |
70 |
||||||
2*/« |
2*/< |
U/i |
||||||
37 47 49 |
37 47 49 |
153 5257 51 53 525 |
65 |
65 |
70 |
|||
4 4 4 |
4 4 4 |
4 4 |
4 4 |
4 |
4 |
4 |
||
38 |
38 |
66 |
66 |
70 |
||||
2 |
2 |
2 |
2 |
4 |
||||
38 |
38 |
65 |
65 |
70 |
||||
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||
65 |
65 |
70 |
||||||
17* |
l‘/i |
I1/» |
||||||
37 47 |
37 47 |
53 |
53 |
7)8 59 |
58 |
66 |
66 |
70 |
4 4 |
4 4 |
2 |
2 |
2 — |
2 |
4 |
4 |
4 |
37 47 |
37 47 |
(s. 64) |
65 69 |
65 69 |
70 |
|||
4 |
4 |
4 1 |
4 1 |
2 |
||||
47 49 |
52 |
65 |
65 |
70 |
||||
— — |
2 2 |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
37 49 47 |
37 49 47 |
53 56 |
53 56 |
65 |
65 |
|||
4 2 |
4 2 |
8 |
8 |
4 |
4 |
|||
65 |
65 |
|||||||
4 |
2 |
|||||||
70 |
||||||||
2 |
||||||||
37 47 |
37 47 |
53 |
53 |
61 62 |
58 61 |
65 |
65 |
70 |
19 |
17 |
28 |
28 |
28 |
28 |
12 |
8 |
28 |
49 |
49 |
|||||||
28 |
28 |
|||||||
65 |
65 |
70 |
||||||
2 |
2 |
2 |
höst
70 73 72
2 (i 1
70
2
70 7
4
70
U/i
70
4
70
4
70
2
70
IV»
70
2
70
4
70
4
70
2
70
2
70
28
70
2
71
2
71 73
2
71 73
U/i
73
2
73
28
71
2
73 72
6 1
71
2
71 73
2
73
28
71
2
74
2
71 73
IV*
73
2
73
2
74
2
82 93
1
05 81
67»-
82 87
1 —
82 93
1
105 81 101
4 U/ili/2
82 87 85
1 1
80 7693
2 4 1
95 84
4 4
83 80 76
2 4 1
95 84
4 4
84
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lägre tekniska yrkesskolan i
(skolornas fullständiga namn
se sid. 38)
42 Falun ........................
43 Hedemora ..................
44 Borlänge .....................
45 Ludvika .....................
46 Grängesberg ...............
47 Gävle ........................
48 Söderhamn..................
49 Hudiksvall ..................
50 Härnösand ..................
51 Sundsvall ..................
52 Örnsköldsvik ............... !
53 Östersund ..................j
54 Umeå ........................
55 Luleå ........................j
56 Malmberget..................|
Summa j
I
II
III
IV V
Svenska
språket
Matematik
Frihandsteckning
Fackteckning .Linjarritning
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
l |
1 |
14 |
14 |
16 |
16 |
20 |
20 |
32 37 47 |
32 37 47 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
l |
14 10 |
16 |
49 3747 |
||||||
2 |
— |
4 |
— |
3 |
— |
15 |
|||
5 |
5 |
14 |
14 |
16 |
32 |
32 |
|||
4 |
4 |
2 |
2 |
4 |
— |
4 |
4 |
||
5 |
5 |
9 8 10 |
9 8 10 |
16 32 |
16 32 |
32 |
32 |
||
2 |
2 |
2 2 |
2 2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
5 |
5 |
12 |
12 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
3 7 |
3 7 |
14 10 |
14 10 |
16 |
16 |
22 88 |
22 88 |
32 |
32 |
4 |
4 |
12 2 |
12 2 |
10 |
10 |
6 |
6 |
6 |
10 |
20 |
20 |
||||||||
5 |
5 |
||||||||
6 |
6 |
14 |
14 |
16 |
16 |
32 |
|||
384 |
3*/4 |
374 |
374 |
4 |
1 4 |
4 |
4 |
||
3 7 |
» 7 |
14 |
14 |
16 |
16 |
29 |
29 |
||
av* \ |
274 1 |
6 |
6 |
6 |
5 |
5 |
5 |
||
5 3 |
5 3 |
12 |
12 |
16 |
16 |
28 3747 |
32 283747 |
||
2, 3 |
2 3 |
6 |
6 |
14 |
14 |
0 |
6 |
||
1 |
1 |
14 |
14 |
16 19 |
53 16 19 |
19 |
19 |
32 |
32 |
6 |
6 |
12 |
12 |
6 |
6 |
(i |
6 |
8 |
8 |
18 32 25 |
18 32 25 |
32 |
32 |
||||||
18 |
18 |
18 |
18 |
||||||
1 |
1 |
12 |
12 |
16 |
16 |
31 32 |
31 32 |
||
7 |
6 |
7 |
7 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
2 |
2 |
14 |
14 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
4 |
3 |
6 |
6 |
6 |
6 |
0 |
6 |
||
5 |
5 |
14 |
14 |
16 |
16 |
32 |
32 |
||
3 |
3 |
4 |
4 |
10 |
10 |
4 |
4 |
||
5 |
5 |
14 |
14 |
16 |
16 |
22 53 |
28 53 |
32 37 48 |
32 37 48 |
6 |
6 |
16 |
16 |
4 |
4 |
4 |
4 |
6 |
8 |
1 |
1 |
14 10 |
14 10 |
16 32 |
16 32 |
32 |
32 |
||
2 |
2 |
6 2 |
6 2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
211 | |
2127/a |
40974 | |
40174 | |
3887* | |
3907* |
271 |
283 | |
378 | |
387 |
Undervisningen.
85
V) |
Vll |
Vill |
IX |
X |
XI | |
XII |
XIII |
XIV |
|||||||||
Fackritning |
Modellering |
Målning |
Bokföring |
Välskrivning |
Textning |
Tyska |
Engel- ska |
Övriga |
Ämnen |
||||||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår j |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår j |
Ilöst |
vårj h. |
vår |
höst |
|
87 47 |
37 47 |
59 |
59 |
65 |
65 |
1 70 ; |
70 |
||||||||||
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
2 j |
2 |
||||||||||
49 37 47 |
65 (5 |
— |
70 2 |
— |
1 |
97 96 86 |
— |
||||||||||
65 |
65 |
70 |
70 |
i |
|||||||||||||
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||||||||||
\ |
66 70 |
66 70 |
70 |
70 |
74 |
74 |
75 |
75 |
76 81 |
76 81 |
|||||||
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 3 |
2 3 |
||||||||
66 |
66 |
70 |
70 |
75 |
75 |
||||||||||||
2 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||||||||
48 37 |
48 37 |
53 56 |
53 56 |
63 59 |
63 59 |
65 |
65 |
70 |
70 |
73 71 |
73 71 |
82 106 |
82 106 |
||||
j 6 5 1 |
6 5 |
4 4 |
4 4 |
12 (s. 70; |
12 (s. 7o; |
4 |
4 |
4 |
4 |
3 2 |
3 2 |
2 4 |
2 4 |
||||
88 |
88 |
||||||||||||||||
. |
8 |
6 |
|||||||||||||||
65 |
65 |
70 |
70 |
75 |
75 |
82 |
82 |
||||||||||
4 |
4 |
2 |
2 |
3 |
3 |
1 |
1 |
||||||||||
1 |
65 |
65 |
70 |
70 |
75 |
75 |
|||||||||||
2 |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
||||||||||||
! 37 47 |
37 47 |
60 |
65 |
65 |
70 |
70 |
|||||||||||
6 |
tf |
— |
4 |
3 |
3 |
2 |
2 |
||||||||||
37 47 |
37 47 |
53 |
(s. 72) |
65 |
65 |
70 |
70 |
104 |
|||||||||
8 |
8 |
— |
tf |
6 |
6 |
| 8 |
8 |
24 |
|||||||||
48 |
55 |
55 |
66 |
66 |
70 |
70 |
! 74 |
91 93 |
|||||||||
2 |
4 |
4 |
| |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
i |
||||||||
65 |
65 |
70 |
70 |
1 |
102 |
102 |
|||||||||||
2 |
3 |
2 |
2 |
; |
6 |
6 |
|||||||||||
i 66 |
66 |
70 |
70 |
||||||||||||||
3 |
3 |
i |
i |
||||||||||||||
! 37 48 |
i 37 48 |
53 |
i 53 |
65 |
65 |
70 |
70 |
1 74 |
100 |
103 100 |
|||||||
6 |
8 |
4 |
1 4 |
'' |
n |
4 |
1 6 |
6 |
— |
i 3 |
— 1 |
||||||
1 |
65 |
65 |
70 |
70 |
'' |
||||||||||||
i 2 |
2 |
2 |
2 |
Il |
1 |
||||||||||||
| 314 |
295 |
II 125 |
| 145 |
II 184 |
157 |
Ii 233 \ 4 |
j 22174 |
II 187 |
| 192 |
183 V» |
i 85Vt |
Ii 36 |
| 43 |
II16 |
119 |
II 280 |
| 198''2 |
86
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Antal lärjungar i varje läroämne
De mindre siffrorna hänvisa till läroämnenas ordningsnummer i förteckningen sid 76_77
Då undervisning samtidigt meddelats i flera läroämnen, tillhörande olika ämnesgrupper utan
ed vanlig stil och fullständig hänvisning till förteckningen sid. 76—77 samt inom Övriga kolumner med
1 |
ii |
in |
IV |
V |
VI |
||||||||||||||||||
Lägre tekniska yrkes-skolan i (skolornas fullständiga |
Svenska språket |
Matematik |
Frihands- teckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
Fackritning |
|||||||||||||||||
namn se sid. 38) |
vår |
| höst |
vår |
höst |
vår |
| höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
||||||||||||
m. |
kv. |
|m. |
| kv. |
m. |
kv |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. kv. |
m. |
j kv. m. |
| kv |
m. |
kv |
m. |
kv. |
m. |
kv. m. |
| kv |
|||
Södertälje........... |
3 7 |
3 13 |
3 7 |
3 J4 |
8 9 15 |
8 9 |
8 9 23 |
8 45 |
16 30 |
16 4 |
16 16 |
29 |
29 |
47 |
47 |
||||||||
22 |
— |
24 |
— |
ii |
— |
8 |
— |
||||||||||||||||
7 I4 |
7 3 |
7 6 |
7 5 |
34 2 |
_ |
34 3 |
37 4 |
37 7 |
|||||||||||||||
Uppsala................. |
3 16 |
3 22 |
3 27 |
3 27 |
10 11 |
— |
10 11 |
_ |
16 18 48 |
16 18 17 |
16 16 |
18 48 |
18 17 |
18 57 |
18 11 |
32 47 20 |
32 47 19 |
46 20 |
46 19 |
||||
7 4 |
7 10 |
7 17 |
7 11 |
14 8 47 |
14 8 39 |
14 8 53 |
14 8 39 |
22 24 11 |
22 24 6 |
37 49 6 |
37 49 0 |
||||||||||||
Enköping ............... |
37 2 |
37 18 |
37 1 |
37 13 |
10 14 1 |
10 14 20 |
10 14 2 |
10 14 16 |
16 4 |
16 3 |
32 VI 9 |
32 VI 17 |
37 47 9 |
37 47 17 |
|||||||||
Nyköping ............. |
57 10 |
57 5 |
57 14 |
57 19 |
14 23 |
14 15 |
14 29 |
14 23 |
16 23 |
16 14 |
16 16 |
32 |
32 |
32 |
|||||||||
20 |
2 |
30 |
— |
||||||||||||||||||||
Katrineholm ............ |
5 13 |
5 2 |
5 17 |
5 5 |
9 20 |
9 1 |
9 31 |
9 5. |
16 19 |
_ |
16 31 — |
32 16 19 |
32 16 31 |
||||||||||
Linköping ............... |
3 29 |
3 42 |
3 39 |
3 27 |
14 56 |
14 56 |
14 58 |
14 37 |
16 40 |
16 16 |
16 16 |
19 5 |
19 1 |
32 38 60 |
32 38 57 |
38 60 |
38 57 |
||||||
7 10 |
7 17 |
7 11 |
7 5 |
10 11 |
_ |
10 7 |
_ |
26 7 |
26 8 |
34 36 5 |
34 36 5 |
||||||||||||
Norrköping ............ |
3 100 |
— |
3 101 |
— |
14 45 |
— |
14 173 |
— |
16 156 |
— |
16 162 — |
32 71 |
32 82 |
40 8 |
40 13 |
||||||||
7 68 |
— |
7 62 |
- |
8 23 |
— |
8 14 |
— |
46 21 |
46 13 |
||||||||||||||
10 |
10 |
||||||||||||||||||||||
34 |
21 |
||||||||||||||||||||||
Jönköping............ |
14 60 |
14 54 |
14 |
14 |
16 |
16 38 |
16 16 |
20 33 |
20 11 |
20 25 |
20 |
32 |
32 |
48 |
48 |
||||||||
(forts.) |
1 |
10 |
52 |
41 |
22 |
25 |
— |
8
Undervisningen.
87
våren 1907 och hösten 1907.
att lärjungeantalet angivits för varje särskilt ämne, har det utsatts mom kolumnen för en ämnesgrupp
kursiv stil och hänvisning till läroämnena inom den ämnesgrupp, under vilken lärjungeantalet utsatts.
Övriga ämnen
Engelska
Textning
Välskrivning
Bokföring
Målning
Modellering
m. i kv.
88
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lägre tekniska yrkes-skolan i (skolornas fullständiga |
I |
II |
in |
IV |
V |
VI |
|||||||||||||||||||
Na |
Svenska språket |
| Matematik |
Frihands teckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
Fackritning |
|||||||||||||||||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
hest |
vår |
höst |
vår |
höst |
||||||||||||||
m |
kv |
m. |
kv |
m |
kv |
m |
kv |
m |
kv |
m |
kv |
m |
kv |
|m |
kv |
m. |
| kv |
| m. |
kv |
m. |
kv |
.| m. |
lk |
||
Jönköping...... (forts.'' |
10 16 |
— |
10 14 |
— |
25 1 |
25 7 |
25 6 |
44 14 |
44 15 |
||||||||||||||||
24 17 |
24 8 |
24 17 |
24 8 |
||||||||||||||||||||||
9 |
Värnamo ............... |
3 2 |
— |
3 3 |
3 4 |
14 8 |
— |
14 9 |
14 4 |
16 6 |
— |
16 7 |
16 3 |
32 16 |
32 8 |
32 4 |
|||||||||
10 |
Växjö..................... |
3 7 |
3 7 15 |
3 7 12 |
3 7 17 |
14 10 14 |
14 10 15 |
14 10 22 |
14 10 25 |
16 34 |
16 18 |
16 31 |
16 28 |
20 13 |
20 12 |
20 15 |
20 5 |
32 19 |
32 4 |
32 29 |
|||||
11 |
Kalmar .................. |
3 6 |
3 9 |
3 4 |
3 3 |
9 8 |
9 13 |
9 17 |
9 8 |
16 11 |
16 10 |
16 27 |
16 28 |
20 9 |
_ |
20 4 |
20 6 |
29 16 |
29 20 |
29 2 |
|||||
7 64 2 |
7 64 4 |
7 64 4 |
7 64 3 |
8 7 |
8 7 |
8 4 |
8 3 |
22 88 4 |
|||||||||||||||||
10 10 |
10 6 |
10 7 |
— |
||||||||||||||||||||||
12 |
Västervik ............... |
5 8 |
5 9 |
5 14 |
5 18 |
14 18 |
14 13 |
14 32 |
14 23 |
16 2 |
16 3 |
16 9 |
16 20 |
32 5 |
_ |
32 10 |
|||||||||
13 |
Visby..................... |
5 19 |
5 26 |
5 10 |
5 24 |
89 26 |
8 9 25 |
89 25 |
89 22 |
16 27 |
16 11 |
16 29 |
16 15 |
18 24 13 |
18 24 8 |
18 24 12 |
18 24 7 |
32 25 |
32 2 |
32 23 |
37 47 49 |
37 47 49 |
|||
10 6 |
— |
10 11 |
— |
||||||||||||||||||||||
14 |
Karlskrona.............. |
5 72 |
5 45 |
5 55 |
5 51 |
9 148 |
9 56 |
9 114 |
9 61 |
16 63 |
16 34 |
16 70 |
16 23 |
18 24 It |
18 24 12 |
18 24 8 |
18 24 8 |
32 70 |
32 4 |
32 55 |
32 3 |
47 16 |
47 19 |
||
8 5 |
- |
8 6 |
— |
15 4 |
15 5 |
15 8 |
15 3 |
i |
37 7 |
37 7 |
|||||||||||||||
10 72 |
— |
10 52 |
— |
: |
|||||||||||||||||||||
15 |
Karlshamn............... 1 ! |
3 24 |
3 31 |
3 11 |
3 27 |
10 11 |
10 16 |
16 39 |
16 31 |
16 37 |
16 28 |
22 25 25 |
22 25 30 |
32 42 |
32 2 |
32 32 |
32 1 |
||||||||
7 16 |
7 22 |
7 5 |
7 16 |
9 68 |
9 49 |
9 44 1 |
9 45 |
20 9 |
— |
20 9 |
_ |
1 |
|||||||||||||
16, |
Kristianstad ............ |
5 28 |
5 16 |
5 27 |
5 23 |
8 9 |
8 9 |
3 91 7! |
8 9 37 |
16 |
16 19 |
16 41 |
16 14 |
20 11 |
20 1 11: |
— |
29 38 45 |
_ |
29 38 47 |
_ |
38 i |
38 47 |
Undervisningen.
89
Övriga ämnen
Engelska
Textning
Välskrivning
Bokföring
Målning
Modellering
vär
m. kv.
58 j 58
59 I 59
90
De lägre tekniska yrkesskolorna.
| j Lägre tekniska yrkes-skolan i skolornas fullständiga |
I |
ii |
in |
IV |
v |
VI |
|||||||||||||||||||
j N:r |
Svenska språket |
Matematik |
Frihands- teckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
Fackritning |
|||||||||||||||||||
namn se sid. 38) |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
-* höst | |
|||||||||||||
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv |
m. |
| kv. |
m. |
kv. |
m. |
| kv |
m. |
| kv |
|m. |
i kv |
m. |
kv |
in. |
kv. |
||
17 |
Ängelholm............... |
5 6 |
_ |
5 6 |
10 14 27 |
10 14 36 |
16 22 |
16 37 |
32 22 |
1 |
32 37 |
||||||||||||||
18 |
Hässleholm ............ |
5 11 |
5 8 |
5 19 |
5 5 |
9 24 |
9 11 |
9 27 |
9 6 |
16 7 |
— |
16 14 |
_ |
32 21 |
32 26 |
i 1 |
|||||||||
10 5 |
1 |
||||||||||||||||||||||||
19 |
Malmö .................. |
5 88 |
5 83 |
5 55 |
5 69 |
9 301 |
9 92 |
9 311 |
9 82 |
16 215 |
16 66 |
16 220 |
16 50 |
18 139 |
18 114 |
31 32 315 |
31 32 33 |
31 32 |
31 32 |
49 32 |
49 35 |
||||
8 66 |
_ |
8 45 |
_ |
15 33 |
15 28 |
24 50 |
24 44 |
34 36 13 |
34 36 12 |
37 32 |
37 20 |
||||||||||||||
10 27 |
10 24 |
— |
— |
22 38 |
— |
22 22 |
47 41 |
_ |
47 30 |
||||||||||||||||
— |
25 13 |
— |
25 10 |
||||||||||||||||||||||
20 |
Lund ..................... |
5 28 |
5 23 |
5 28 |
36 |
9 79 |
9 37 |
9 63 |
9 32 |
16 82 |
16 31 |
16 81 |
16 16 |
20 17 |
20 11 |
32 104 |
32 5 |
32 79 |
32 6 |
39 43 45 41 |
39 43 45 41 |
||||
10 28 |
10 1 |
10 15 |
10 1 |
— |
22 10 |
— |
22 10 |
33 9 |
33 4 |
33 5 |
47 21 |
47 12 |
|||||||||||||
8 18 |
— |
8 16 |
8 2 |
23 4 |
_ |
23 3 |
_ |
||||||||||||||||||
21 |
Landskrona ............ |
l 40 |
1 15 |
1 17 |
1 46 |
8 18 |
— |
8 9 |
8 7 |
16 28 |
16 13 |
16 37 |
16 25 |
20 1 |
20 2 |
_ |
32 26 |
32 46 |
32 1 |
47 9 |
47 5 |
||||
10 20 |
- |
10 21 |
— |
34 4 |
34 2 |
34 6 |
_ |
49 3 |
_ |
49 3 |
_ |
||||||||||||||
37 16 |
37 14 |
||||||||||||||||||||||||
9 87 |
9 34 |
9 88 |
9 59 |
||||||||||||||||||||||
22 |
Hälsingborg ............ |
l 12 |
— |
l 26 |
— |
12 62 |
_ |
12 79 |
_ |
16 53 |
16 39 |
16 66 |
16 40 |
22 30 |
22 26 |
32 43 |
32 36 |
38 25 |
38 19 |
||||||
37 17 |
— |
37 7 |
— |
||||||||||||||||||||||
1 |
47 10 |
_ |
47 9 |
Undervisningen.
91
VII |
vin |
IX |
X |
XI |
XII |
XIII |
XIV |
||||||||||||||||||||||||
Modellering |
Målning |
Bokföring |
Välskrivning |
Textning |
Tyska |
Engelska |
Övriga ämnen |
||||||||||||||||||||||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
||||||||||||||||
m.| |
kv. j |
rn. |
kv. |
in. |
kv.| |
m. |
kv. |
in. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
tv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
in. |
kv. |
m. |
tv |
m. |
kv. |
rn. |
kv. |
m. |
kv. |
m. | |
kv. |
in. |
kv. |
| |
66 20 |
66 23 |
_ |
1 |
i |
||||||||||||||||||||||||||
: |
65 10 |
65 13 |
65 13 |
65 12 |
70 13 |
70 10 |
70 19 |
70 9 |
74 s 1 |
— |
74 2 : |
74 6 |
■ |
||||||||||||||||||
50 54 12 |
50 54 11 |
59 63 15 |
59 63 33 |
59 63 5 |
59 63 19 |
65 97 |
65 70 |
65 78 |
65 70 |
70 268 |
70 89 |
70 262 |
70 91 |
73 11 |
73 12 |
73 12 |
73 9 |
74 58 |
74 39 |
i |
78 17 |
78 L7 |
1 |
||||||||
81 |
81 |
||||||||||||||||||||||||||||||
I 1 |
91 13 |
— |
91 18 |
— |
|||||||||||||||||||||||||||
93 13 |
— |
93 7 |
— |
||||||||||||||||||||||||||||
53 9 |
53 7 |
53 5 |
53 10 |
60 11 |
60 7 |
65 54 |
65 45 |
65 29 |
65 64 |
70 84 |
70 43 |
70 64 |
70 57 |
74 30 |
74 24 |
74 33 |
74 37 |
78 5 |
|||||||||||||
94 6 |
— |
94 2 |
— |
||||||||||||||||||||||||||||
53 4 |
53 2 |
58 15 |
58 10 |
58 18 |
58 16 |
64 21 |
64 15 |
64 8 |
64 27 |
70 76 |
70 35 |
70 96 |
70 52 |
74 64 |
74 62 |
74 39 |
74 65 |
75 51 |
75 37 |
75 31 |
75 51 |
82 6 |
— |
82 9 |
82 1 |
||||||
60 7 |
60 11 |
65 37 |
65 35 |
65 42 |
65 52 |
i |
i |
99 6 |
— |
99 1 |
— |
||||||||||||||||||||
69 14 |
69 10 |
69 2 |
69 11 |
i |
98 34 |
98 38 |
98 16 |
98 37 |
|||||||||||||||||||||||
67 |
67 |
67 |
67 |
92 19 |
92 20 |
92 10 |
92 25 |
||||||||||||||||||||||||
_ |
99 4 |
_ |
99 9 |
||||||||||||||||||||||||||||
60 22 |
65 19 |
65 21 |
70 54 |
70 43 |
70 58 |
70 48 |
101 47 |
— |
101 63 |
||||||||||||||||||||||
104 |
104 |
||||||||||||||||||||||||||||||
5 |
5 | |
92
De lägre tekniska yrkesskolorna.
N:r
Lägre tekniska yrkesskolan
i
(skolornas fullständiga
namn se sid. 38)
Svenska
språket
vår
höst
Matematik
höst
III
Frihands teckning -
IV
Fackteckning
23 Ystad .
24 I Eslöv
25
Halmstad
| 26 j Varberg
27 | Uddevalla
! 28
i 29
Vänersborg
Borås .
30 j Lidköping
I 31| Skara .
(forts.)
m |
| kv |
m |
kv. m. |
kv. m |
kv |
m. |
kv |
jm. |
|||
1 |
16 |
16 |
16 |
||||||||
i5 |
i 5 |
5 |
5 |
14 |
14 |
14 |
14 |
42 |
42 |
42 |
|
! 4 |
! 16 |
15 |
27 |
22 |
24 |
40 |
33 |
ii |
9 |
13 |
|
10 |
10 |
||||||||||
20 |
— |
22 |
— |
||||||||
5 |
5 |
9 |
9 |
16 |
|||||||
— |
— |
6 |
2 |
— |
— |
22 |
2 |
— |
— |
18 |
|
10 |
|||||||||||
1 |
— |
9 |
— |
||||||||
3 |
3 |
3 |
3 |
14 |
14 |
14 |
14 |
16 |
16 |
16 |
|
11 |
35 |
20 |
30 |
41 |
27 |
44 |
38 |
49 |
3 |
47 |
|
10 |
10 |
||||||||||
0~ |
11 |
||||||||||
16 |
16 |
16 |
|||||||||
5 |
5 |
5 |
5 |
14 |
14 |
14 |
14 |
22 |
22 |
22 |
|
16 |
17 |
36 |
6 |
31 |
16 |
27 |
5 |
22 |
10 |
23 |
|
10 |
|||||||||||
12 |
— |
— |
— |
||||||||
7 |
7 |
7 |
7 |
14 |
14 |
14 |
14 |
16 |
16 |
16 |
|
14 |
13 |
6 |
19 |
53 |
19 |
18 |
28 |
30 |
n |
21 |
|
3 7 |
3 7 |
||||||||||
70 |
70 |
13 |
13 |
13 |
13 |
16 |
16 |
16 |
|||
32 |
— |
26 |
— |
31 |
23 |
39 |
23 |
50 |
25 |
53 |
|
5 |
5 |
5 |
5 |
||||||||
70 |
70 |
70 |
70 |
12 |
12 |
12 |
12 |
16 |
16 |
16 |
|
J |
36 |
32 |
40 |
38 |
27 |
14 |
39 |
24 |
20 |
20 |
31 |
! i |
70 |
70 |
70 |
70 |
16 1 |
16 |
|||||
1 |
1 |
1 |
1 |
12 |
12 |
12 |
12 |
32 ; |
32 |
||
16 |
2 |
34 |
9 |
17 |
2 |
29 |
8 |
4 |
— |
13 |
|
i |
3 |
3 |
3 |
3 |
14 |
14 1 |
14 |
14 |
16 '' |
16 |
16 |
9 ! |
6 |
4 |
4 |
13 |
7 I |
3 |
4 |
19! |
2 |
12 |
höst vår
16
42
3
höst
20
16 24
4 28
16
22 22
4 22
16
14
16
23
16
18
20 20
24 24
3 19
22 22
10 23
21
6
22
17
20
— 1
21
— 11
22 22
5 13
Linjarritning
VI
Fackritning
Vår
32
38
44
32
67
32
20
32 ;
12 j
32
!
40 ; -
28
32
26
32
4
32 |
38 I
19
höst vår höst
m. kv. m. kv. m. jkv.
.32
*38
47
31
33
32
64
32
12
32
19
32
38
28
32
23
32
13
32
42
11
38
44
37
8
47
7
49
3
37
12
47
5
38
12
38
19 |— 19 I —
42 42 42
9 13 3
38
— 47 —
37
7
47
6
49
3
37
5
49
1
47
13
38
14
38
19
Undervisningen.
93
Övriga ämnen
Engelska
Textning
Bokföring
Målning
Modellering
m. Ikv.
94
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lägre tekniska yrkes-skolan i skolornas fullständiga |
I |
ii |
III |
IV |
V |
VI |
|||||||||||||||||||
N:r |
Sve sp |
nska ''■åket |
Matematik |
Frihands- teckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
Fackritntng |
||||||||||||||||||
namn se sid. 38) |
v |
år |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
||||||||||||
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
|kv |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
||
Skara............ (forts.) |
7 5 |
7 3 |
7 4 |
7 4 |
|||||||||||||||||||||
32 |
Skövde .............. |
5 24 |
5 14 |
5 7 |
5 10 |
12 28 |
12 14 |
12 19 |
12 14 |
17 11 |
17 6 |
17 7 |
17 5 |
31 18 |
31 16 |
||||||||||
33 |
Karlsborg ............... |
— |
— |
5 29 |
— |
— |
— |
12 29 |
— |
— |
— |
16 13 |
— |
_ |
32 26 |
||||||||||
34 |
Karlstad.................. |
1 16 |
i 37 |
l 19 |
1 21 |
10 10 |
— |
10 9 |
— |
16 36 |
16 24 |
16 29 |
16 12 |
32 68 |
32 69 |
47 35 |
47 24 |
||||||||
14 60 |
14 33 |
14 57 |
14 21 |
37 18 |
— |
37 10 |
— |
||||||||||||||||||
35 |
Kristinehamn ......... |
10 |
5 5 |
5 7 |
5 7 |
14 26 |
14 4 |
14 36 |
14 22 |
16 10 |
16 2 |
16 8 |
16 1 |
« |
32 18 |
32 19 |
37 47 15 |
37 47 14 |
|||||||
il |
ll |
ll |
|||||||||||||||||||||||
4 8 |
i |
7 |
|||||||||||||||||||||||
| 36 |
Arvika .................. |
5 17 |
5 2 |
5 25 |
5 4 |
8 9 23 |
9 3 |
9 26 |
9 8 |
16 14 |
16 1 |
16 18 |
16 2 |
32 24 |
32 1 |
32 24 |
32 1 |
47 12 |
|||||||
i |
49 6 |
||||||||||||||||||||||||
37 |
Örebro .................. |
3 29 |
3 13 |
3 43 |
3 27 |
12 37 |
12 16 |
12 52 |
12 25 |
16 43 |
16 16 |
16 43 |
16 29 |
22 2 |
22 i" |
22 2 |
22 1 |
32 27 |
32 2 |
32 27 |
32 1 |
37 4 |
37 4 |
||
49 |
49 |
||||||||||||||||||||||||
3 |
— |
2 |
— |
||||||||||||||||||||||
47 |
47 |
||||||||||||||||||||||||
4 |
— |
6 |
— |
||||||||||||||||||||||
38 |
Lindesberg ............ |
32 10 |
_ |
32 13 |
|||||||||||||||||||||
39 |
Kopparberg ............ |
5 10 |
5 6 |
5 15 |
5 12 |
14 12 |
14 10 |
14 20 |
14 12 |
35 15 |
_ |
36 25 |
|||||||||||||
29 |
|||||||||||||||||||||||||
40 |
Västerås................ (forts.) |
4 7 9 |
4 7 4 |
47 14 |
47 6 |
10 24 |
10 15 |
— |
16 53 |
16 26 |
16 47 |
16 28 |
21 09 |
— |
21 83 |
29 » 32 114 |
30 32 2 |
29 JO 32 98 |
— |
47 16 |
— |
47 20 |
— |
Undervisningen.
Övriga ämnen
Engelska
Textning
Välskrivning
Bokföring
Målning
m. kv.
m. kv.
96
De lägre tekniska yrkesskolorna.
1 |
Lägre tekniska yrkes-skolan i | (skolornas fullständiga |
I |
II |
III |
IV |
v |
VI |
|||||||||||||||||||
N:r |
Svenska språket |
Matematik |
Frihands teckning |
Fackteckning • |
Linjarritning |
Fackritnin |
er o |
|||||||||||||||||||
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
vår |
höst |
% |
||||||||||||||
m. |
|kv. |
m. |
jkv. |
m. |
jkv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
in. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
kv. |
m. |
jkv. |
| m. |
kv. |
|||
Västerås.........(forts.'' |
3 17 |
3 9 |
3 20 |
13 |
9 90 |
9 28 |
9 127 |
9 25 |
15 14 |
15 3 |
15 15 |
15 3 |
18 10 |
18 9 |
18 12 |
18 13 |
27 36 26 |
27 36 1 |
27 36 |
37 8 |
37 4 |
|||||
22 25 6 |
22 25 7 |
33 14 |
33 1 |
33 13 |
49 7 |
49 9 |
||||||||||||||||||||
Köping .................. |
5 8 |
5 14 |
5 3 |
5 14 |
14 10 16 |
14 10 17 |
14 10 21 |
14 10 21 |
16 24 |
— |
16 20 |
— |
32 10 |
— |
32 20 |
— |
||||||||||
42 |
Falun..................... |
1 10 |
1 8 |
l 10 |
1 7 |
14 23 |
14 9 |
14 23 |
14 17 |
16 13 |
16 4 |
16 12 |
20 6 |
20 7 |
32 37 47 30 |
32 37 47 25 |
37 47 |
37 47 |
||||||||
43 |
Hedemora............... |
14 |
l 3 |
i 13 |
l 3 |
14 10 26 |
14 10 4 |
14 10 33 |
14 10 3 |
16 19 |
— |
16 14 |
— |
32 37 47 49 52 |
32 37 43 |
— |
37 47 52 |
- |
37 47 4S |
— |
||||||
44 |
Borlänge ............... |
5 11 |
5 10 |
5 6 |
5 6 |
14 15 |
14 15 |
14 9 |
14 9 |
16 5 |
16 1 |
32 6 |
32 3 |
|||||||||||||
45 |
Ludvika.................. |
5 2 |
5 9 |
5 10 |
5 8 |
9 14 |
9 9 |
9 29 |
9 14 |
16 5 |
_ |
16 4 |
_ |
32 13 |
32 13 |
|||||||||||
! |
8 10 10 |
8 10 12 |
||||||||||||||||||||||||
46 |
Grängesberg ............ |
5 5 |
5 5 |
5 12 |
5 5 |
12 9 |
12 6 |
12 25 |
12 15 |
16 13 |
16 2 |
16 23 |
16 2 |
32 14 |
— |
32 32 |
— |
|||||||||
47 |
Gävle................. |
3 7 21 |
3 7 |
3 7 |
3 7 15 |
14 69 |
14 10 |
14 .36 |
14 31 |
16 33 |
16 7 |
16 43 |
16 17 |
20 It |
20 11 |
20 4 |
32 20 |
32 34 |
47 11 |
47 8 |
||||||
10 to |
— |
10 6 |
— |
— |
22 88 4 |
— |
22 88 10 |
37 15 |
— |
37 9 |
— |
Undervisningen.
‘»7
VII
Modellering
vår höst
kv. | m. | kv.
Vill
Målning
höst
var
m. I kv.l m. kv
IX
Bokföring
vår höst
m. kv. m. kv
XI
XII
XIII
Välskrivning
vår
höst
in. kv. m. kv
Textning
Tyska
Engelska
höst vår
vår
m. kv. m. kv.ll in. kv.
höst vår
höst
kv. in.
kv.
kv
XIV
Övriga ämnen
vår
höst
kv
ni. kv
53
56
4
r.Q
65 65
65 65
70 70
84
— ! 25
i
>
ii
98
De lägre tekniska yrkesskolorna.
1 |
11 |
in |
IV |
V |
VI |
|
Lägre tekniska yrkes-2jj.r skolan i (skolornas fullständiga |
Svenska språket |
Matematik |
Frihands teckning |
Fackteckning |
Linjarritning |
Fackritning |
namn se std. 38) vår höst vår höst vår I höst vår höst vår höst vår
m |
kv |
m |
kv m |
kv |
m |
kv in. |
kv |
m |
kv |
m |
. k\ |
. m. |
kv |
m |
kv |
m. |
kv |
m. |
| kv |
m |
|||
48 |
Söderhamn ............ |
6 11 |
6 26 |
6 30 |
6 14 28 16 |
14 27 |
14 14 16 33 31 7 |
16 10 |
16 12 |
16 12 |
! |
32 5 — |
32 14 |
32 1 |
j |
||||||||
49 |
Hudiksvall............... |
3 24 |
3 26 |
3 9 |
3 14 14 37 |
14 32 |
14 18 |
14 16 29 23 |
16 / |
16 11 |
16 10 |
29 29 19 1 |
29 8 |
— |
! |
||||||||
7 4 |
7 13 |
7 3 |
2 |
||||||||||||||||||||
ÖO |
Härnösand............... |
j 14 |
8 16 |
3 18 |
8 9 |
12 38 |
12 21 |
12 19 |
12 16 |
16 6 |
16 18 |
16 4 |
i i |
32 28 19 |
32 28 10 |
37 15 |
37 12 |
||||||
13 |
5 i |
5 17 |
5 3 |
i 16 |
16 |
16 |
16 |
47 14 |
— |
47 9 |
|||||||||||||
51 |
Sundsvall ............... |
1 30 |
1 46 |
1 32 |
1 47 |
14 65 |
14 59 |
14 53 |
I 14 11* | 52 45 |
19 4 |
19 52 |
19 4 |
19 45 |
19 4 |
19 52 |
19 4 |
32 35 |
— |
32 31 |
— |
47 7 |
_ |
47 7 |
18 |
18 |
||||||||||||||||||||||
| 20 |
20 |
||||||||||||||||||||||
— |
i 32 i 4 |
— |
32 8 |
— |
32 4 |
— |
32 6 |
37 2 |
— |
37 1 |
|||||||||||||
52 |
Örnsköldsvik............ |
i 20 |
i 18 |
i 17 |
i 26 |
12 28 |
12 20 |
12 30 |
12 16 |
16 1 |
16 5 |
16 5 |
31 32 11 |
31 32 6 |
48 11 |
||||||||
53 |
.. Östersund ............... |
2 6 |
2 9 |
2 10 |
2 15 |
14 19 |
14 27 |
14 36 |
14 16 39 8 |
16 5 |
16 9 |
16 5 |
32 13 |
32 12 |
|||||||||
54 |
Umeå..................... |
5 42 |
5 5 |
5 35 |
5 14 |
14 42 |
14 5 |
14 35 |
14 16 14 40 |
— |
16 48 |
16 3 |
32 11 |
32 11 |
|||||||||
55 |
Luleå.................... |
26 |
5 22 |
5 16 |
5 26 |
14 80 |
14 46 |
14 70 |
14 16 49 30 |
16 3 |
16 11 |
16 7 |
22 4 |
22 1 |
22 6 |
22 1 |
32 17 |
— |
32 22 |
_ |
48 2 |
_ |
48 1 |
37 1 |
|||||||||||||||||||||||
56 |
Malmberget ............ |
1 10 |
— |
1 7 |
— |
14 23 |
14 2 |
14 13 |
14 16 1 3 |
_ |
16 2 |
_ |
32 5 |
32 3 |
|||||||||
■ |
10 |
10 |
|||||||||||||||||||||
5 |
— |
5 |
— |
||||||||||||||||||||
Summa |
8 |
05 X |
05 Öl |
05 ce 05 |
so 1 |
2 |
tO ce X of |
1,292 1,739 |
o X c |
03 Öl X |
iO |
s—1 |
ce •C Öl |
i> t> lO |
ce Öl Öl |
Öl Öl 05 |
O |
sfi 05 |
05 l> X |
05 |
ce i> |
Undervisningen
04
Övriga ämnen
Engelska
Välskrivning
Bokföring
100
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Av tabellen sid. 78—85 framgår, att största antalet undervisningstimmar i
veckan anslagits åt läroämnena (jfr s. 49):
Matematik med .....................
Frihandsteckning „ ..............................
Linjarritning „ ......................
Fackritning „
Fackteckning „ .......................
Bokföring „ .....................
Svenska språket „ ..............................
Välskrivning „
Målning „
Modellering „ ........................
Textning „
Tyska „
Engelska „ ...............
Fysik „ (n:r76o.82ifört.s. 76,77)
Elektroteknik „ (n:r80o.81 i fört. s. 76,77)
1907
vår höst
409l/4—401 7* timmar
3887ä—3901''» „
378 —387
314 —295
271 —283
23374—2217* „
211 |
-2127.- |
187 |
— 192 |
184 |
—157 |
125 |
— 145 |
837s |
— 8572 |
36 |
— 46 |
16 |
— 19 |
167*— 167s
147»— 97*
Av tabellen sid. 86-99 framgår, att de manliga lärjungarna, som under
vårterminen 1907 uppgingo till 5,273 och under höstterminen samma år till
o,509, företrädesvis begagnade undervisningen i läroämnena (jfr s. 49):
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
1907
vår höst
Matematik med ........................ 2,836—2,895
Linjarritning „ ........................ 1,922—1,965
Frihandsteckning „ ........................ 1,739—1,822
Välskrivning .......................... 1,413—1,536
Svenska språket „ ........................ 1,207—1,249
Bokföring „ 860— 890
Fackritning „ 879_ 790
Fackteckning „ ........................ 641 — 577
Målning ,, .........,.............. 267- 183
Tyska » 220— 220
Textning » 215— 212
Fysik „(n:r76o.78ifört.s.76,77) 152— 143
lärjungar
11
11
11
11
Undervisningen.
101
0107
vår höst
13. Modellering med................................. 131— 152 lärjungar
14. Elektroteknik ,, (n:r 8O0.8I i fort. s. 76, 77) 135— 107 .,
15. Engelska „ ................................. 82— 64 „
De kvinnliga lärjungarna, som under vårterminen 1907 utgjorde 2,021
och under höstterminen samma år 2,266, begagnade företrädesvis undervis
-
ningen i |
läroämnena (jfr s. |
49): |
1907 vår höst |
1. |
Matematik |
med. |
....................... 1,144—1,292 lärjungar |
2. |
Välskrivning |
V |
....................... 983—1,121 |
3. |
Svenska språket |
1) |
....................... 894— 939 |
4. |
Bokföring |
....................... 909— 977 |
|
5. |
Frihandsteckning |
yy |
....................... 580— 615 |
6. |
Fackteckning |
yy. • |
....................... 256— 229 |
7. |
Tyska |
yy |
....................... 155— 206 |
8. |
Modellering |
yy |
....................... 104— 120 |
9. |
Textning |
yy |
....................... 137— 78 |
10. |
Målning |
yy |
....................... 113— 64 |
11. |
Engelska |
yy |
....................... 67— 97 |
12. |
Linjarritning |
yy |
....................... 70— 46 |
Av |
tabellerna framgår, att |
läroämnet matematik har största antalet |
manliga som kvinnliga lärjungar. För de manliga lärjungarna komma i 2:a och
3:e rummen de grundläggande ritämnena, linjarritning och frihandsteckning. 1
4:e, 5:e och 6:e rummen komma välskrivning, svenska språket och bokföring,
under det att de tekniska tillämpningsämnena, fackritning och fackteckning,
intaga 7:e och 8:e platserna. Anmärkningsvärt är det rätt stora antalet lärjungar
i målning, som för de manliga lärjungarna huvudsakligen drives som
yrkesmålning och dekorationsmålning. Fysik och elektroteknik spela en jämförelsevis
obetydlig roll.
För de kvinnliga lärjungarna komma näst matematik i 2:a, 3:e och 4:de
rummen läroämnena välskrivning, svenska språket och bokföring. Frihandsteckning
med dess konstnärliga och konstindustriella tillämpning, fackteckning,
komma i 5:e och 6:e rummen. Under det att linjarritning och dess
praktiska tillämpning, fackritning, äro mycket viktiga ämnen för de manliga''
102
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lärokursernas
innehåll.
lärjungarna, har linjarritning mycket liten och fackritning nästan ingen som
helst betydelse för de kvinnliga lärjungarna. Ämnena modellering, textning
och målning (akvarellmålning) samla ett jämförelsevis stort antal kvinnliga
lärjungar.
De allmänna läroämnena, matematik, välskrivning och svenska språket,
spela i jämförelse med de övriga ämnena en betydligt större roll för de kvinnliga
lärjungarna än för de manliga. Av de övriga läroämnena hava de rent tekniska
ämnena, linjarritning, fackritning, fysik och elektroteknik ungefär lika många
manliga lärjungar som de konstindustriella läroämnena, frihandsteckning, fackteckning
och modellering, under det att de kvinnliga lärjungarna nästan uteslutande
begagna undervisningen i de ämnen, som gå i mera konstindustriell riktning.
Bokföring med handelslära har, relativt taget, ett betydligt större antal
kvinnliga än manliga lärjungar. I samband därmed står, att undervisningen i tyska
och engelska, som är av större betydelse för den kommersiella än för den
tekniska bildningen, har relativt större antal kvinnliga än manliga lärjungar.
Kursernas innehåll och omfattning i de olika läroämnena äro naturligtvis
mycket växlande inom de olika lägre tekniska yrkesskolorna. För att ge en föreställning
om arten av den undervisning, skolorna meddela, hänvisas till det
längre fram fullständigt återgivna programmet för tekniska skolans i Stockholm
afton- och söndagsskola. Denna avdelning av tekniska skolan i Stockholm kan
betraktas som vår största tekniska yrkesskola, och dess program, som utvecklats
under rektor Adlers ledning, har han såsom inspektör för de lägre tekniska yrkesskolorna,
så långt möjligt varit, sökt få tillämpat även vid dessa skolor. Läroprogrammen
vid våra lägre tekniska yrkesskolor förete därför i flertalet fall en omisskännelig
likhet med tekniska skolans i Stockholm program för dess afton- och
söndagsskola, ehuru undervisningen vid skolorna i landsorten ej kunnat få
den omfattning och mångsidighet som vid skolan i Stockholm.
Här nedan meddelas undervisningsprogrammen för två av våra medelstora
lägre tekniska yrkesskolor, vilka program kunna anses typiska för flertalet av
dessa skolor.
a) Lägre tekniska yrkesskolans i Halmstad program 1906—07.
Linjarritning.
Ritinstrumentens behandling, ytmönster, plana geometriska konstruktioner, kroklinjer,
skalor, projektionslärans första grunder, projektioner av solida figurer, ritning efter enkla
modeller, solida figurers skärningar med plan och skärningar sinsemellan, ytors utbredning,
skruvlinjen, första grunderna i skugglära och perspektivlära samt praktiska tillämpningar
för de olika avdelningarna.
Undervisningen.
103
Frihandsteckning.
Projektionsteckning efter enkla föremål, konturteckning av enkla ornament efter gips
i låg- och högrelief samt teckning och färgläggning efter pressade växter, perspektivisk
teckning efter klotsar och industriella tillämpningsmodeller, teckning och skuggövmng efter
gipser och grupper av industriföremål.
Ornamentsritning.
Konturteckning efter stilgips, pennteckningar i blyerts och tusch efter gips, lavering.
Konstindustriell fackritning.
Ritning efter plansch, färgläggning, förstoring (huvudritning) efter plansch med utsatta
mått av föremål tillhörande lärjungens yrke, jämte kompositionsovnmgar.
Fackritning för maskinarbetare.
Fullständiga arbetsritningar efter enkla och svårare modeller, beräkning av de
enkla maskindelarna, såsom kugghjul, rem- och linskivor, skruv- och nitförband samt
arbetsritningar till dessa. Dessutom ha utförts ritningar till lokomotiv, pumpar, ventiler,
fläktar, arbetsmaskiner efter kroki etc., allt med tillhörande detaljritningar.
Fackritning för byggnadssnickare.
Fullständiga detaljritningar av byggnadskonstruktioner i trä och sten. Fullständiga
ritningar till enklare boningshus i trä och sten efter elevernas egna förslag.
Fackritning för möbelsnickare. .
Sammankopplingar, samt ritning till möbler med därtill hörande arbetsritningar i
naturlig storlek.
Räkning.
Aritmetik: hela tal, decimalbråk, sorträkning, allmänna bråk med tillämpningar,
regula de tri, procent-, bolags- och blandningsräkning, sifferekvationer med tillämpning pa
problem.
Algebra: de fyra räknesätten i hela tal och bråk, ekvationer av första graden med
en obekant jämte problem, varav en del fysikaliska.
Geometri.
Beräkning av kvadrater, rektanglar, parallellogrammer, trianglar och trapezier,
reguliära och oregelbundna månghörningar, cirklar och ellipser. Beräkning av kuber,
pelare, cylindrar, pyramider, koner och klot.
104
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Rättskrivning.
Rättskrivnings- och interpunktionslära med muntlig och skriftlig tillämpning. Övningar
i avfattande av brev, allmännyttiga formulär samt enklare uppsatser efter lärarens anvisning.
Läsning och förklaring av valda stycken ur den nyare svenska litteraturen.
Bokföring, författningslära och skriftliga uppsatser.
Undervisningen har under året omfattat bokföringsexempel för industri och minuthandel
med därtill hörande bokslut. Dessutom ha eleverna satts i tillfälle att göra bekantskap
med grunddragen av handels- och växelläran samt övats att begagna inom handelsvärlden
vanligast förekommande formulär och blanketter, såsom post- och järnvägsblanketter,
reverser, växlar m. m.
Välskrivning.
Bokstavsformernas inlärande; övningar i mellanstil och småstil, dels efter förskrivning
på svarta tavlan, dels efter Holmqvists skrivkurser; regler för pennhållning och
skrivställmng.
Rundskriff och stockskrift.
Undervisningen har bedrivits efter Mullers rundskrift med tillämpning i stockskrift
för affärsskyltar.
Textning.
Enkla alfabetet, tillämpning därav för olika ändamål, skyltmålning och kompositionsövningar.
b) Tekniska yrkesskolans i Kalmar program 1909—10:
Geometrisk konstruktionsritning jämte linjarritning och beskrivande geometri.
lista avdelningen: Övningar i ritinstrumentens och ritmaterialens användande. Plana
geometriska konstruktioner. Skalor. Kroklinjer, ellips, parabel, hyperbel m. fl.
2:dra avdelningen: Projektionslärans allmänna grunder. Projektioner av plansidiga
figurer. Skärningar och utbredningar. Ritning efter enkla modeller och verktyg tillhörande
lärjungens yrke.
3:dje avdelningen: Runda kroppar, cylindrar, Eoner, kroppar begränsade av rotationsytor,
deras projektioner, skärningar med plan och sinsemellan. Buktiga ytors utbredning.
Skruvlinjen. Ritning efter svårare modeller, tillhörande lärjungens yrke.
4:de avdelningen: Skugglära. Plansidingars skuggor på projektionsplanen och på
andra plan. Skuggor på och av andra kroppar.
Undervisningen.
105
Perspektivlära.
Fordringar: 2:dra avdelningen geometrisk konstruktionsrilning.
Porspektivritning efter så kallad indirekt metod med tillhjälp av horisontal och
vertikalprojektioner. Bilder av solida figurer, begränsade av plåna och buktiga ytor.
Spegelbilder. Perspektivisk modellritning.
Frihandsteckning, elementarkurser.
lista avdelningen: Teckning efter enkla föremål jämte färgläggning.
‘2:dra avdelningen: Teckning efter planreliefgipser och efter pressade växtdelar samt
efter föremål.
3:dje avdelningen: Perspektivisk teckning efter klots i frontala och sneda ställningai
samt efter s. k. tillämpningsmodeller.
4:de avdelningen: Skuggning efter gips omväxlande med enklare klotsgrupper, enkel
skuggning och lätt färgläggning med pastellkrita efter föremål av metall, glas, porslin m. m.
Målning.
Fordringar: lista avd. frihandsteckning.
lista avdelningen: Uppläggning av plana ornament i ton och färger.
2:dra avdelningen: Buntmålning efter plansch i olika stilarter; skvltmålning; vapenmålning
(samt träådring).
Akvarellmålning.
Målning efter växter, blommor, föremål m. m.
För deltagande fordras att samtidigt deltaga i frihandsteckningsundervisningen.
Konstindustriell fackteckning.
Fordringar: 2:dra avd. frihandsteckning.
lista avdelningen: Teckning av ornament efter gipsmodeller; pennteckning efter
plansch, gips etc.
2:dra avdelningen: Lavering efter gips; enklare kompositionsövningar, omfattande
ornering av uppgivna ytor och föremål; färgkompositioner.
Möbelritning.
Fordringar: 2:dra avd. frihandsteckning och 3:dje avd. geometrisk konstruktionsritning.
Ritning av möbler i naturlig storlek efter modell och plansch. Kompositionsövningar.
106
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Byggnadsritning.
Fordringar: 2:dra avd. frihandsteckning och 3:dje avd. geometrisk konstruktionslitning.
l:sta avdelningen: a) Enklare murkonstruktioner, såsom murförband, stärkringar,
valv och trappor.
b) Enklare timmerkonstruktioner, såsom timmerväggar, takstolar, häng- och spännverk
och trappor.
2:dra avdelningen: Byggnad av trä uti plan, fasad och genomskärning.
Maskinritning.
Fordringar: 2.dra avd. frihandsteckning och 3:dje avd. geometrisk konstruktionsritning.
Ritning av maskindelar och maskiner efter plansch och modell.
Aritmetik
l:sta avdelningen: Decimalbråk och metersystemet med tillämpningar.
2:dra avdelningen: Enklare allmänna bråk med tillämpningar.
3:dje avdelningen: Allmänna uppgifter, lämpade för yrkena.
Algebra.
Fordringar: lista avd. aritmetik.
lista avdelningen: Hela tal och bråk.
2:dra avdelningen: Ekvationer med en eller flera obekanta jämte problemlösning.
Geometri.
Fordringar: lista avd. aritmetik.
De geometriska grundbegreppen; geometriska konstruktioner, de allmännaste satserna
om linjer, vinklar, ytor och kroppar samt beräkning av plana och solida figurer.
Välskrivning.
lista avdelningen: Inlärande av en ledig och läslig handstil.
2:dra avdelningen: Rubrikstil och rundskrift.
Svenska språket jämte rättskrivning.
Rättskrivnings- och interpunktionsövningar; det viktigaste av formläran samt satsoch
interpunktionsläran.
107
Undervisningen.
Affärsskrivning.
Fordringar: Att någorlunda felfritt kunna skriva efter diktamen.
.Mindre uppsatser, såsom annonser, inlagor, affärsbrev in. in.
Bokföring.
Fordringar: lista avd. aritmetik, god handstil samt rättskrivning.
Övning i uppläggande av vid dubbel bokföring förekommande böcker, såsom huvudbok,
memorial, journal, kassabok, inventariebok och varubok, till den omfattning, som
erfordras för handel, hantverk eller privatperson.
Modellering.
Fordringar: 2:dra avd. frihandsteckning.
lista avdelningen: Modellering efter enklare ornamentsdetaljer.
2:dra avdelningen: Modellering efter rikare ornament i gips samt efter plansch.
3:dje avdelningen: Modellering efter figurdelar samt efter egna kompositioner.
• Skärning i trä.
Fordringar: För allmogestil, lista avd. frihandsteckning för skulptur, 2:dra avd.
frihandsteckning samt lista avd. modellering.
lista avdelningen: Allmogestil.
2:dra avdelningen: Skulptur.
Mönsterritning med tillämpningar.
Fordringar: 2:dra avd. frihandsteckning.
lista avdelningen: Teckning och skuggning av ornament i olika stilar; minnesteckning.
2:dra avdelningen: Stiliseringsövningar efter växter, insekter m. m. med direkt tillämpning
på konstsömnad, porslinsmålning, målning på trä samt läderplastik.
För deltagande fordras att samtidigt deltaga i frihandsteckningsundervisnmgen.
Konstsömnad.
Fordringar: lista avd. mönsterritning.
lista avdelningen: Provduk på linne, bottensöm och plattsöm; hardangersöm, hedebosöm,
arabisk teknik, applikationssöm, hålsöm och spanskt broderi.
2:dra avdelningen: Schattérsöm i ylle och silke jämte guldmonogram.
För deltagande fordras att samtidigt deltaga i frihandsteckningsundervisningen.
Textning.
Latinsk stil. Romansk och götisk stil. Mindre kompositionsövningar.
108
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Inträdesfor
dringar.
Lärjungarnas
ålder.
Anställning
i yrke.
Lärjungar i
lärlingsdldern
(14—18 dr).
4. Lärjungarna.
Redogörelser för antalet lärjungar i de lägre tekniska yrkesskolorna under
skilda tidsperioder lämnas å sid. 35—42.
Några få skolors stadgar uppställa inga som helst inträdesfordringar.
Vanligen fordras dock en viss minimiålder, 12, 13 eller 14 år. Därtill kominer
i en del fall fordran på förmåga att läsa redigt innantill, att skriva läslig handstil
och att räkna de fyra räknesätten med hela tal. I andra fall fordras folkskolans
minimikurs eller fullgjord skolplikt. Fordran på anställning i yrke som
villkor för inträde förekommer däremot, som redan nämnts, endast undantagsvis.
Av de under 1907 verksamma skolorna hade alla med undandag av tre såväl
manliga som kvinnliga lärjungar.
Larjungarnas ålder vid inskrivningen vid de lägre tekniska yrkesskolorna
under hösten 1909 framgår av följande ålderstabell över lärjungarna från de
55 skolor, varifrån uppgifter kunnat erhållas.
Lärjungarnas fördela på åldersklasser i 55 av de lägre tekn. yrkesskolorna hösten 1909.
Åldersgrupp |
Manliga |
Kvinnliga |
|||
antal |
I procent |
antal |
procent |
||
Under 14 |
år............ |
302 3,002 914 469 240 166 |
5,9 59,0 17,9 Q 9 |
||
14—18 |
I Zj 1,675 |
0,2 69,2 13,o |
|||
18—21 |
|||||
21—25 |
01D 158 |
||||
25—30 |
4,7 3,3 |
6,0 |
|||
30 |
,, och däröver ........ |
oö 64 |
3,4 2,7 |
||
Summa |
5,093 |
100,0 | |
2,420 |
100,0 |
Tabellen sid. 38—41 utvisar, att av skolornas 7,294 lärjungar under våren
1907 endast 4,753 eller 65,2 procent och av deras 7,775 lärjungar under hösten
samma år endast 5,109 eller 65,7 procent voro anställda i yrke. Att lämna en
statistik över de i yrke anställda lärjungarnas fördelning på olika yrken är icke
möjligt, då de uppgifter, skolorna i detta hänseende kunna lämna, äro allt för
olikartade för att sins emellan kunna jämföras.
Tabellen å nästa sida visar, i huru hög grad våra lägre tekniska yrkesskolor
besökas av i industri och hantverk anställda arbetare i den egentliga
Iarhngsåldern 14—18 år. Till jämförelse upptagas i särskilda kolumner antalet
Lärjungarna. I*)''»
minderåriga, d. v. s. under 18 år gamla arbetare i fabriker under år 1907 i de
orter, där skolorna äro belägna, enligt kommerskollegii officiella statistik. För
fullständighetens skull meddelas även i tabellen motsvarande siffror för de avdelningar
av tekniska skolorna i Eskilstuna och Stockholm samt slöjdföreningens
i Göteborg skola, som äro jämförliga med de lägre tekniska yrkesskolorna.
Yrkesskolornas i industri och hantverk anställda lärjungar i åldern 14—18 är.
— |
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
1 N:r i |
Lägre tekniska yrkes-skolan i (Skolornas fullständiga |
Hela antalet |
Antalet i industri |
Antalet minderåriga, \ gamla fabriks-arbetare i orten 1907 j |
||||||
mani. |
kvinnl. |
s:ma |
mani. |
kv. |
s:ma |
mani. |
kvinnl. |
s:ma |
||
| i |
Södertälje ........................ |
76 |
32 |
108 |
38 |
38 |
154 |
66 |
220 |
|
! 2 |
Uppsala ........................... |
113 |
66 |
179 |
42 |
9 |
51 |
197 |
83 |
280 |
! 3 |
Enköping .......................... |
21 |
26 |
47 |
11 |
1 |
12 |
53 |
H |
67 |
i 4 |
Nyköping........................... |
66 |
28 |
94 |
41 |
— |
44 |
170 |
109 |
279 |
i ä |
Katrineholm ..................... |
21 |
2 |
23 |
9 |
— |
9 |
— |
• — |
— |
6 |
Linköping ........................ |
157 |
86 |
243 |
32 |
4 |
36 |
78 |
68 |
146 |
i 7 |
Norrköping........................ |
312 |
_ |
312 |
173 |
— |
173 |
713 |
782 |
1,495 |
i 8 |
Jönköping ........................ |
178 |
101 |
279 |
89 |
21 |
no |
434 |
366 |
800 |
9 |
Värmamo........................... |
18 |
— |
18 |
6 |
— |
6 |
37 |
1 |
38 |
10 |
Växjö .............................. |
58 |
32 |
90 |
28 |
— |
28 |
66 |
32 |
98 |
It |
Kalmar.............................. |
32 |
19 |
51 |
13 |
7 |
20 |
104 |
81 |
185 |
12 |
Västervik........................... |
20 |
13 |
33 |
6 |
i |
7 |
121 |
85 |
. 206: |
13 |
Visby .............................. |
52 |
40 |
92 |
45 |
6 |
51 |
34 |
9 |
43! |
14 |
Karlskrona........................ |
232 |
88 |
320 |
77 |
12 |
89 |
140 |
35 |
175 i |
15 |
Karlshamn ........................ |
97 |
82 |
179 |
31 |
8 |
39 |
34 |
22 |
56 |
16 |
Kristianstad ..................... |
130 |
68 |
198 |
29 |
— |
29 |
Öl |
56 |
107 |
17 |
Ängelholm ........................ |
39 |
— |
39 |
24 |
— |
24 |
25 |
3 |
28 |
18 |
Hässleholm........................ |
39 |
14 |
53 |
18 |
— |
18 |
29 |
8 |
37 |
19 |
687 |
143 |
830 |
236 |
— |
236 |
699 |
1,041 |
1,740 |
|
20 |
Lund .............................. |
305 |
82 |
387 |
142 |
5 |
147 |
136 |
261 162 |
|
21 |
Landskrona........................ |
199 |
113 |
312 |
54 |
6 |
60 |
132 |
83 |
215 |
Transport |
2,852 | 1,035 |
3,887 |
I 1,147 |
80 |
1,2271 j | |
1 10
De lägre tekniska yrkesskolorna.
N:r |
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
Lägre tekniska yrkes-skolan i (Skolornas fullständiga |
i Hela antalet lärjungar |
Antalet i industri |
Antalet minderåriga, |
|||||||
mani. |
kvinnl |
s:ma |
mani. |
kv. |
s:ma |
mani. |
kvinnl |
s:ma |
||
Transport |
2,852 |
1,035 |
3,887 |
1,147 |
80 |
1,227 |
||||
22 |
Hälsingborg........................ |
185 |
65 |
250 |
82 |
4 |
86 |
323 |
254 |
577 |
23 |
Ystad ......................... |
72 |
26 |
98 |
— |
— |
— |
61 |
37 |
98 |
24 |
Eslöv .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25 |
Halmstad........................... |
112 |
49 |
161 |
59 |
9 |
68 |
146 |
96 |
242 |
26 |
Varberg ...................... |
38 |
15 |
53 |
14 |
— |
14 |
54 |
53 |
107 |
27 |
Uddevalla ..................... |
61 |
20 |
81 |
4 |
— |
4 |
175 |
in |
286 |
28 |
Vänersborg........................ |
60 |
27 |
87 |
32 |
— |
32 |
156 |
90 |
246 |
29 |
Borås ........................... |
131 |
81 |
212 |
16 |
8 |
24 |
396 |
485 |
881 |
30 |
Lidköping ........................ |
31 |
2 |
33 |
16 |
— |
16 |
100 |
91 |
191 |
31 |
Skara ........................... |
40 |
15 |
55 |
9 |
— |
9 |
43 |
13 |
56 |
32 |
Skövde.............................. |
48 |
23 |
71 |
35 |
5 |
40 |
53 |
10 |
63 |
33 |
Karlsborg........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
34 |
Karlstad .......................... |
122 |
42 |
164 |
39 |
— |
39 |
218 |
95 |
313 |
35 |
Kristinehamn..................... |
54 |
10 |
64 |
12 |
— |
12 |
98 |
3 |
101 |
36 |
Arvika............................. |
39 |
3 |
42 |
7 |
— |
7 |
63 |
15 |
78 |
37 |
Örebro........................ |
91 |
26 |
117 |
28 |
— |
28 |
297 |
241 |
538 |
38 |
Lindesberg ........................ |
41 |
19 |
60 |
8 |
— |
8 |
47 |
1 |
48 |
39 |
Kopparberg................... |
18 |
10 |
28 |
6 |
— |
6 |
— |
— |
— |
40 |
Västerås ........................... |
217 |
53 |
270 |
85 |
i |
86 |
337 |
40 |
377 |
41 |
Köping.............................. |
44 |
30 |
74 |
26 |
6 |
32 |
34 |
— |
34 |
42 |
Falun ............................. |
61 |
19 |
80 |
14 |
— |
14 |
61 |
45 |
106 |
43 |
Hedemora ........................ |
97 |
5 |
102 |
1 |
— |
1 |
36 |
— |
36 |
44 |
Borlänge........................... |
17 |
15 |
32 |
— |
— |
— |
21 |
— |
21 |
45 |
Ludvika ........................... |
86 |
29 |
115 |
15 |
2 |
17 |
— |
— |
— |
46 |
Grängesberg ..................... |
40 |
23 |
63 |
18 |
1 |
19 |
— |
— |
— |
47 |
Gävle .............................. |
157 |
44 |
201 |
38 |
1 |
39 |
507 |
251 |
758 |
48 |
Söderhamn........................ |
17 |
27 |
44 |
13 |
5 |
18 |
239 |
31 |
270 |
49 |
Hudiksvall ........................ |
48 |
37 |
85 |
7 |
— |
7 |
45 |
44 |
89 |
Transport || |
4,779 |
1,750 j |
6,5291 |
1,731 | |
122 |
1,853 |
111
Lärjungarna.
N:r |
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
Lägre tekniska yrkes-skolan i Skolornas fullständiga |
Hela antalet |
Antalet i industri |
Antalet minderåriga, |
|||||||
mani. |
kvinnl. |
s:ma |
mani. |
kv. |
s:ma |
mani. |
kvinnl. |
s:ma i |
||
Transport |
4,779 |
1,750 |
6,529 |
1,731 |
122 |
1,853 |
||||
50 |
Härnösand ........................ |
95 |
30 |
125 |
24 |
3 |
27 |
54 |
15 |
69 |
Öl |
Sundsvall ........................ |
84 |
74 |
158 |
12 |
— |
12 |
68 |
23 |
91 |
52 |
Örnsköldsvik ..................... |
38 |
26 |
64 |
18 |
2 |
20 |
25 |
— |
25 |
53 |
Östersund ........................ |
53 |
48 |
101 |
15 |
5 |
20 |
30 |
30 |
|
ni. |
(it) |
28 |
97 |
21 |
1 |
22 |
27 |
*> |
29 |
|
55 |
Luleå. .............................. |
123 |
63 |
186 |
30 |
— |
30 |
47 |
i |
48 |
Malmberget........................ |
32 |
2 |
34 |
6 |
— |
6 |
— |
— |
— |
|
Summa |
5.273 |
2,021 |
7,294 |
1,857 |
133 |
1,990 |
||||
Tekniska skolan i |
Läroåret |
1906—1907 |
||||||||
Eskilstuna ............................. |
177 |
24 |
201 |
76 |
— |
76 |
794 |
95 |
889 |
|
Göteborg ................................. |
526 |
182 |
708 |
161 |
18 |
179 |
1,288 |
944 |
2,232 |
|
1,278 |
273 |
1.551 |
258 |
19 |
277 |
1 1,982 |
1,365 |
3,347 |
||
Summa |
1,981 |
479 |
2,460 |
495 |
, 37 |
532 |
||||
Summa summarum |
7,254 |
2.500 |
9,754 |
2,352 |
170 |
2,5221 |
Siffrorna i kolumnerna 3 och 4 av förestående tabell äro icke fullt jämförliga
med varandra, i det att kolumn 3 upptager arbetare i åldern 14—18
år, som vunnit anställning i industri och hantverk, under det att kolumn 4
upptager arbetare, som ej fyllt 18 år och äro anställda i fabriker. Talen i
kolumn 4 borde således dels minskas med antalet arbetare under 14 år, dels ökas
med antalet minderåriga arbetare, anställda i hantverk. Efter en sådan korrektion
skulle siffrorna i kolumn 4 sannolikt i genomsnitt bli något större än de nu äro.
En jämförelse mellan talen i kolumnerna 3 och 4 visar, att i allmänhet endast
ett fåtal av våra arbetare i lärlingsåldern besöka de lägre tekniska yrkesskolorna.
Hela antalet fabriks- och hantverksarbetare i åldern 14—18 år, som begagna
undervisningen i våra lägre tekniska yrkesskolor och de med dem likvärdiga
skolorna i Eskilstuna, Göteborg och Stockholm, uppgår enligt tabellen till 2,522.
På grund av uppgifterna i kommerskollegii officiella statistik för år 1907, där
Skolavgifter.
Lärarnc.
112 De lägre tekniska yrkesskolorna.
antalet minderåriga fabriksarbetare uppgives till 43,762, och antalet minderåriga
arbetare inom bergshanteringen till 2,793 eller sammanlagt 46,555, och då antalet
fabriksarbetare förhåller sig till antalet hantverksarbetare som 3:1, torde
man under iakttagande av ovan angivna korrektioner kunna uppskatta hela antalet
fabriks- och hantverksarbetare i åldern 14—18 år till åtminstone 50,000. Sålunda
skulle av våra fabriks- och hantverksarbetare i den egentliga lärlingsåldern
(14—18 år) föga mer än 5 procent begagna undervisningen vid de lägre tekniska
yrkesskolorna och våra övriga med dem likartade tekniska skolor.
Ett par av skolorna uppbära icke skolavgifter. Vid övriga skolor upptagas
avgifter, som växla mällan 50 öre och 5 kronor i terminen. Den vanligaste
avgiften uppgår till 1 å 2 kronor för termin. För en del specialämnen,
som kunna anses ligga utanför de tekniska yrkesskolornas egentliga
program, såsom tyska och engelska språken, konstvävnad och konstsömnad,
vävning, yrkesmålning och de fullständiga handelskurserna, som förekomma
vid några skolor, betalas särskilda, högre avgifter.
5. Föreståndare och lärare.
Några andra anstalter för utbildning av föreståndare och lärare för de lägre
tekniska yrkesskolorna än den, som innefattas i den högre konstindustriella
skolans i Stockholm uppgift att utbilda teckningslärare för de elementära tekniska
läroverken, finnas icke i vårt land. Bland yrkesskolornas lärare är det dock endast
ett jämförelsevis ringa antal personer, som fått sin utbildning vid denna skola.
Flertalet lärare utgöras av folkskolelärare eller lärare vid allmänna läroverk.
Därtill kommer ett rätt stort antal personer med teknisk bildning, arkitekter
och ingenjörer, ävensom andra personer med anställning i industri och hantverk.
För undervisningen i bokföring användas ofta personer med kommersiell
bildning, såsom affärsmän och banktjänstemän. Några kompetensfordringar för
anställning som föreståndare och lärare vid våra yrkesskolor finnas icke uppställda,
utan äro skolornas styrelser, som tillsätta och avskeda föreståndare och lärare,
hänvisade att anskaffa sådana, var de bäst kunna erhållas.
Under höstterminen 1909 voro vid samtliga statsunderstödda lägre tekniska
yrkesskolor anställda 477 lärare. Av dessa voro:
folkskolelärare ....................................... Ilo eller 24,1 procent
lärare vid allmänna läroverk ..................... 71 149
lärare vid tekniska läroverk ..................... 15 32
teckningslärare ....................................... 35 „ 7,4
Transport 236 eller 49,6 procent
Föreståndare och lärare
113
Transport 236 eller 49,6 procent
personer, anställda i |
i industri och hantverk |
118 53 |
11 11 |
24,7 11,1 |
kvinnliga larcirc....... |
70 |
11 |
14,6 ,, |
|
an urd pci auuci ......1 |
Summa |
477 |
eller |
100,0 procent |
Av de kvinnliga lärarna voro 3 folkskolelärarinnor och 11 teckningslärarinnor,
utexaminerade från högre konstindustr.ella skolan 1 Stoc^° m''
Skolornas föreståndare åtnjuta i allmänhet en viss avlöning för år. Den
utgår med mycket växlande belopp vid olika skolor allt efter sko °[.n“
Med föreståndarebefattningen och den därför utgående avlöningen loljer stundom
undervisningsskyldighet under ett visst antal timmar Vanligare ar do åt
avlöningen till föreståndaren utgår med ett visst belopp för år, och att
dessutom erhåller arvode för sin undervisning efter samma grundeir som
övriga lärarne. I allmänhet utgår lärarnes avlöning med ett viss _be PP, 1 3
kronor pr timme. Stundom utgår lönen pr år, och kan det då hända, att
arvodet ?pr timme till och med understiger 1 krona. Högre arvoden an tre
kronor pr timme förekomma någon gång för undervisning . vissa spec.al
amnCÅ
följande sidor 114-116 lämnas en översikt över föreståndares och
lärares avlöning vid samtliga våra lägre tekniska yrkesskolor. Nar föreståndaren
för sin avlöning även har skyldighet att meddela undervisning ang.ves
timantalet för denna undervisningsskyldighet inom () i kolumnen for förestå
dares avlöning.
Föreståndares
och
lärares
avlöning.
11
8
114
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Översikt över föreståndares och lärares avlöning vid de lägre tekniska yrkesskolorna
enligt uppgifter lämnade hösten 1909.
N.t
Lägre tekniska
yrkesskolan i
Föreståndares
avlöning pr år
kr.
Lärares avlöning
pr timme
kr.
Anmärkningar
8
9
10
11
12
13
14
15
Södertälje ...
Uppsala......
Enköping ...
Nyköping ...
Katrineholm
Linköping ...
Norrköping
Jönköping ..
Värnamo
Växjö........
Kalmar ......
Västervik ...
Visby.........
Karlskrona...
Karlshamn.
lti
Kristianstad ..
17 [ Ängelholm..
Hässleholm
Malmö .....
600 —
1,000.— (104 undervisningstim.
''
25.—
150.—
150 —
1,200.—
600.— ’)
2,000.— (300 tim.
150 —
2.000. — (420 tim.
1.000. —
100.—
1.500. —'')
3.500. — (22 tim. i
veckan)
2,400.-'') (12 å 17
tim. i veckan)
1.50, 2.—, 2.50
1.50, 2.—, 2.25'')
1.—
1.75, 2.—, 2.25
1.50
1.50, 2.50, 4.—'')
c:a 1.—, 2.—, 3.—-)
2.—, 2.50, 3.—
1.50, 1.75.
2.—, 2.50, 3.—
2 —
2 —
1.75, 2.—, 3.—
0.75—c:a 3.— '')
2--*)
‘) C:a 1.50—3.50 pr tim. för lärare
med årslön.
'') För undervisning i tyska och
fysik. För 604 tim. undervisa
i vävning kr. 600.— pr år.
) Jämte fri bostad (8 rum och
kök) vedbrand och lyse. *) Lä
rarne hava årslön.
2,500.—, med un
dervisningsskyldighet
i fackt.
ÖO.— II 2.67
36.— [J 1.25
1,200.—
1.75, 2.—, 2.67, 4.—'')j
2.— till 3.75; 10.—^
20.—*).
'') Jämte fri bostad.
'') Flertalet lärare hava årslön.
'') Jämte fri bostad. *) Jämte 2
kr. pr gång för rättelse i svenska
och bokföring. Till teckningslärare
för 24 tim. pr läsvecka
kr. 1,320.— pr år.
'') För undervisning i tyska. En
del lärare hava i årslön för 4
tim. i veckan kr. 320.—.
'') F. mask.-]., elektrotekn. o. byggn.
lära. *) För stillära pr föredrag.
115
Föreståndare och lärare.
N:r |
Lägre tekniska |
Föreståndares |
Lärares avlö-ning pr timme | |
Anmärkningar |
|
20 |
Lund ............ |
1,500 — |
1.75''),2.—, 2.50, 3.752) |
’) |
Biträdande lärare. 2) För sven- |
ska språket. |
|||||
21 |
Landskrona ... |
500 — |
1.25, 1.80, 2.—, 2.25,1 |
‘) |
För underv. i tyska och engelska. |
2.50, 3.—l) |
|||||
22 |
Hälsingborg ... |
3,000.—(181, i vin) |
2.50 |
||
23 |
Ystad ............ |
250.— |
2.50 |
||
24 |
Eslöv............ |
300.— |
2.—,2.34, 2.50,3.—'') |
l) |
För undervisning i tyska. |
25 |
Halmstad ...... |
500.— |
1.50, 2.—, 2.50, 3.— |
||
26 |
Varberg......... |
150.- |
2.—, 2.50, 3.—,'') |
'') |
För underv. i tyska o. geometri. |
27 |
Uddevalla ...... |
150 — |
2.50 |
||
28 |
Vänersborg ... |
400.— |
2.-, 3.- |
||
29 |
Borås............ |
300.— |
1.501), 2—, 2.50,5—s) |
'') |
Biträdande lärare. *) Förvara- |
kännedom och elektroteknik. |
|||||
30 |
Lidköping...... |
1.50, 3.—'') |
l) |
För undervisning i tyska. |
|
31 |
Skara............ |
200.- |
1.75 till 3.— |
||
32 |
Skövde ......... |
100.— |
1.50, 2.—, 4.— |
||
33 |
Karlsborg ...... |
100.— |
1.25 |
||
34 |
Karlstad......... |
200.— |
2.—, 2.50, 3.— |
||
35 |
Kristinehamn... |
150.— |
2 — |
||
| 36 |
Arvika ......... |
200 — |
2.25, 3.-’) |
*) |
För underv. i tyska o. engelska |
37 |
Örebro ......... |
200 — |
c:a 3.—'') |
*) |
Lärarne hava årslön. |
38 |
Lindesberg ... |
50 — |
1.50, 2.—, 2.50 |
||
39 |
Kopparberg ... |
100 — |
1.—, 1.50, 2 — |
||
40 |
Västerås......... |
4,000—, (20 tim. i |
1.50,2.50, 3.—,5.— '') |
*) |
För elektrotekn. m. experiment. |
veckan) |
|||||
41 |
Köping ......... |
1.-, 2.- |
|||
42 |
Falun............ |
200.— |
2.50, 3—, i.—1) |
‘) |
För underv. i tyska. |
43 |
Hedemora...... |
1,600.-'') |
0.402), 1.50 |
l) |
Jämte bostad, vedbrand och |
lyse. 2) Slöjdlärare. |
|||||
44 |
Borlänge ...... |
50 — |
1.50 |
||
45 |
Ludvika......... |
200 - |
2 — |
||
46 |
Grängesberg ... |
200 — |
2.50 |
||
47 |
Gävle............ |
500 — |
2.—, 2.50, 3.50'') |
*) |
För fysik. 100 kr. pr år för rättan- |
det av svensk uppsatsskrivn. |
116
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Styrelse.
Inspektion.
N'':r |
Lägre tekniska |
Föreståndares |
j Lärares avlö-J ning pr timme |
Anmärkningar |
48 |
Söderhamn ... |
250.— |
2—, 2.50, 3.—'') |
’) För fysik. För rättelse av sv. |
uppsatsskr. kr. 125.— pr år. |
||||
49 |
Hudiksvall...... |
225.— |
1-501), 2.50, 3.— |
’) Biträdande lärare. |
50 |
Härnösand...... |
500.- |
2.—, 2.50, 3.—*) |
* ‘) Till föreståndaren. |
51 |
Sundsvall ...... |
500.— |
1.50, 2.50’) |
’) För 780 tim. undervisa, i teckn. |
och välskrivn. kr. 1,200.— pr år. |
||||
52 |
Örnsköldsvik... |
300 — |
1.50, 2.—, 3.— '') |
’) För undervisning i svenska. |
53 |
Östersund..... |
300.— |
2.—, 3.— |
|
54 |
Umeå............ |
50.— |
1.75, 2.— |
|
55 |
Luleå............ |
500.— |
1.75, 2.— |
|
56 |
Malmberget ... |
ISO.—1) |
1.50, 2.— |
'') Därav kr. 50.— som kassör. |
6. Styrelse och inspektion.
överinseendet över de lägre tekniska yrkesskolorna och förvaltningen av
deras ekonomi utövas av lokala styrelser, bestående av 3—9, vanligast 5 personer.
Styrelserna väljas i regel av stadsfullmäktige eller motsvarande kommunala
myndigheter. Stundom utses en eller flere ledamöter i styrelserna av
magistrat, landsting, hushållningssällskap, skolråd, handelsföreningar, fabriksoch
hantverksföreningar, arbetare- eller borgareföreningar samt i ett fall även
av K. F. U. M. För skolan i Linköping utser länsstyrelsen i Östergötlands län
och domkapitlet i Linköpings stift var sin ledamot i styrelsen. Skolornas föreståndare
äro ofta självskrivna ledamöter i styrelserna. Någon gång stå skolorna
under skolrådets överinseende eller under andra skolors styrelser. Över skolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås utövas överinseendet av därvarande
tekniska elementarskolors styrelser.
Enligt förslag av 1872 års kommitté borde, såsom redan nämnts, förutom
de lokala styrelserna även inrättas en särskild överstyrelse för de tekniska
skolorna. Någon sådan kom dock icke till stånd. En del av de uppdrag, som
skulle tillkommit den föreslagna överstyrelsen, såsom granskningen av skolornas
läroplaner och uppgörandet av förslag till statsanslagets fördelning, uppdrogs
under åren 1877—1886 åt en särskild kommitté av tre personer (jfr s. 24), varjämte
en av kommitténs ledamöter, professor E. A. Jacobsson, årligen fick i
t
Lokaler.
117
uppdrag att inspektera de lägre tekniska yrkesskolorna. Efter 1886 överlämnades
såväl kommitténs uppdrag som inspektionen över skolorna åt professor
lacobsson ensam. Sedan 1892 hava skolornas ansökningar om statsunderstöd
årligen av kungl. maj:t remitterats till styrelsen för tekniska skolan i Stockholm
för avgivande av förslag till statsanslagets fördelning. Samma år förordnade
kungl. maj:t nämnda skolas föreståndare, rektor B. V. Adler, för
första gången att inspektera skolorna, och har detta förordnande för honom
sedermera årligen förnyats ända till hans 1910 inträffade död, då förordnandet
överflyttades på hans efterträdare, den nuvarande föreståndaren för tekniska
skolan i Stockholm.
Inspektionsuppdragethar omfattat, förutom de lägre tekniska yrkesskolorna,
även tekniska skolan i Eskilstuna och sedan 1907 slöjdföreningens i Göteborg
skola. Dessutom har inspektören haft att besöka allmänna läroverk, folkskoleseminarier
och tekniska elementarskolor i ändamål att vid dessa läroanstalter
taga kännedom om undervisningen i teckning samt meddela råd och anvisningar
rörande anskaffandet av lämplig materiell och undervisningens ändamålsenliga
anordning i berörda läroämne.
Arvodet för detta omfattande inspektionsuppdrag samt för de utredningar,
som erfordrats i anledning av de utlåtanden, styrelsen för tekniska skolan i
Stockholm haft att avgiva över de lägre tekniska yrkesskolornas ansökningar
om statsunderstöd, har under de senare åren utgått med 900 kronor årligen
av de till dessa skolors understödjande på extra stat anslagna medlen; härtill
har kommit rese- och traktamentsersättningar enligt resereglementets tredje
klass, vilka bestritts av 8:e huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.
7. Lokaler.
Endast 10 av de lägre tekniska yrkesskolorna hava uppgivit, att de under
år 1907 förfogade över egna läroverksbyggnader. Av dessa hava dock endast
ett fåtal (t. ex. för skolorna i Uppsala, Norrköping och Malmö) blivit särskilt
uppförda för sitt nuvarande ändamål. Ett stort antal yrkesskolor äro inrymda
i tillfälligtvis lediga byggnader, såsom utdömda läroverksbyggnader, folkoch
småskolehus, sjukhus eller privata boningshus, vilka av de kommunala
myndigheterna ställts till skolornas förfogande. Att lokalerna under sådana
förhållanden i många fall icke äro lämpade för sitt nuvarande ändamål, är
lätt att inse. Då upplåtelsen i allmänhet endast är tillfällig, hava anstalterna
för lokalernas inredning för sitt nuvarande ändamål i regel inskränkts till det
Skolornas
lokaler.
118
De lägre tekniska yrkesskolorna.
minsta möjliga och ofta fått en mycket provisorisk karaktär. Lämpliga kappoch
materialrum saknas ofta helt och hållet, och anordningarna för ventilation
av de ofta överfyllda lokalerna äro ej sällan mycket ofullkomliga. Av samma
anledning lämna lokalernas underhåll i många fall mycket övrigt att önska,
och man saknar icke sällan i de tekniska yrkesskolorna den snygghet och
prydlighet, som med nödvändighet måste fordras av skollokaler, och som äro
oundgängliga för lärarnes och lärjungarnas trevnad och för upprätthållande av
god ordning i skolorna.
Många skolor begagna lärosalar i allmänna läroverk, flickskolor, folk- och
småskolor under de tider av dagen, då lärosalarna icke användas av dessa
skolors egna lärjungar. Härvid uppstå dock många svårigheter med förvaring
av undervisningsmateriel!, renhållning och städning samt icke minst därigenom,
att de använda skollokalernas bord och bänkar, som äro avsedda för barn
i skolåldern, icke alls lämpa sig för yrkesskolornas äldre och mer utvuxna
lärjungar. I allmänhet kan sägas, att våra lägre tekniska yrkesskolor med hänsyn
till undervisningslokaler äro mycket ogynnsamt ställda, om också undantag
finnas, då skolorna, tack vare frikostiga donationer eller kommunernas
offervillighet, kunnat erhålla fullt tidsenliga läroverkslokaler. I detta hänseende
fortjanar särskilt framhållas tekniska yrkesskolan i Malmö, för vilken kommunen
för en kostnad av mer än 460,000 kronor låtit uppföra ändamålsenliga och
vackra samt mönstergillt inredda lokaler.
8. Skolornas ekonomi.
Enligt Wallmarks förut omtalade plan av 1850 skulle de tekniska söndagsoch
aftonskolorna helt och hållet uppehållas på kommunernas bekostnad. 1S72
års kommitté ansåg också, att skolorna i huvudsak borde vara kommunala
anstalter, men att de på vissa villkor borde komma i åtnjutande av statsunderstöd.
I överensstämmelse härmed har riksdagen på kungl. maj:ts förslag ända
sedan 1877 på extra stat beviljat ett förslagsanslag till skolornas understödjande.
Anslagen beviljades ett år i sänder för åren 1878—1900. För de följande
nio åren 1901 1909 hava anslagen beviljats för perioder om tre år. Med anled
ning
av vidtagna åtgärder för den tekniska undervisningens omorganisation,
och då det ansågs möjligt, att därigenom förändringar i sättet för statens
understödjande av de lägre tekniska yrkesskolorna kunde inträda redan under
den därpå följande treårsperioden, 1910—1912, beviljade riksdagen i enlighet
Ekonomi
11‘)
med kungl. maj:ts framställning såväl 1909 som 1910 anslagen för endast ett
år i sänder.
Under åren 1878—1881 utgick statsanslaget med 20,000 kronor årligen,
under 1882—1886 med 25,000 kronor, under 1887—1895 med 35,000 kronor,
under 1896—1900 med 45,000 kronor, under 1901 — 1903 med 60,000 kronor,
under 1904—1906 med 70,000 kronor och under åren 1907—1909 med 90,000
kronor årligen. Samma belopp beviljades även år 1909 för 1910, men vid
riksdagen 1910 höjdes anslaget till de lägre tekniska yrkesskolorna för 1911
till 100,000, varav dock högst 5,000 kronor skulle få användas för höjning av
anslaget för 1910. Det disponibla anslagsbeloppet har sålunda för så väl 1910
som 1911 uppgått till 95,000 kronor.
Statsanslaget till de lägre tekniska yrkesskolorna är avsett, utom för skolornas
understödjande, även för bestridande av kostnaderna för skolornas
inspektion.
Såsom villkor för utbetalande av statsunderstödet åt de lägre tekniska
yrkesskolorna föreskrives i de årligen utfärdade nådiga kungörelserna om
anslaget, att statsunderstödet icke får överskjuta, vad vederbörande kommun
kontant tillskjuter till skolan.
Förutom genom statsanslagen uppehållas skolorna genom bidrag från
kommunerna, i några fall även från landsting och hushållningssällskap, genom
avkastningen av donationer samt genom lärjungarnas terminsavgifter. I tabellerna
å sid. 120—123 lämnas en översikt över de lägre tekniska yrkesskolornas
inkomster och utgifter under räkenskapsåret 1907.
120
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Översikt över de lägre tekniska
i N:r |
Lägre tekniska yrkes-skolan i (skolornas fullständiga |
I |
n k o |
m s |
ter 1907 |
||||||||
anslag av |
lärjunge- avgifter |
Övriga |
summa |
||||||||||
staten |
kommun |
landsting, hush.-nings sällskap |
|||||||||||
kr. |
.. ore |
kr. |
öre |
kr. |
öre |
kr. |
[öre |
kr. |
| öre |
J kr. |
öre |
||
i |
Södertälje .................. |
1,100 |
1,200 |
1 |
— |
— |
255 |
; 50 |
398 |
i 42 |
2,953 |
1 92 |
|
2 |
Uppsala ..................... |
4,000 |
— |
8,500 |
— |
2,000 |
992 |
— |
800 |
| - |
16,292 |
||
3 |
i Enköping .................. |
400 |
- |
450 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
l — |
850 |
— |
4 |
Nyköping .................. |
1,100 |
— |
4,058 |
79 |
— |
194 |
— |
109 |
98 |
5,462 |
/ i |
|
5 |
Katrineholm ............... |
300 |
400 |
— |
— |
— |
187 |
— |
— |
— |
887 |
1 _ |
|
6 |
Linköping .................. |
3,500 |
— |
2,000 |
— |
1,500 |
— |
772 |
— |
1,441 |
43 |
9,213 |
43 |
7 |
Norrköping.................. |
2,000 |
- |
2,000 |
- |
-1) |
- |
7,321 |
26 |
11,321 |
26 |
||
8 |
Jönköping .................. |
4,000 |
— |
3,000 |
2,500 |
888 |
_ |
— |
— |
10,388 |
_ |
||
9 |
Värnamo..................... |
300 |
— |
300 |
— |
— |
— |
87 |
60 |
37 |
747 |
37 |
|
10 |
Växjö ........................ |
1,500 |
- |
1,500 |
— |
— |
- |
373 |
3,133 |
56 |
6,506 |
56 | |
|
11 |
Kalmar .................... |
2,000 |
— |
6,600 |
— |
- |
— |
362 |
— |
152 |
59 |
9,114 |
59 j |
12 |
Västervik ................. |
500 |
- |
800 |
— |
- |
— |
224 |
— |
60 |
74 |
1,584 |
74 |
13 |
Visby ........................ |
2,000 |
— |
1,600 |
— |
850 |
— |
333 |
— |
368 |
91 |
5,151 |
91 |
14 |
Karlskrona.................. |
3,000 |
— |
3,000 |
— |
900 |
— |
1,043 |
— |
10,527 |
52 |
18,470 |
52 |
15 |
Karlshamn.................. |
1,000 |
1,000 |
— |
700 |
— |
628 |
— |
8,310 |
92 |
11,638 |
92 |
|
16 |
Kristianstad ............... |
3,000 |
- |
3,400 |
— |
— |
— |
840 |
— |
2,100 |
59 |
9,340 |
59 |
17 |
Ängelholm.................. |
300 |
500 |
— |
— |
— |
103 |
— |
50 |
— |
953 |
__ |
|
18 |
Hässleholm.................. |
500 |
— |
800 |
— |
— |
— |
129 |
— |
— |
— |
1,429 |
— |
19 |
Malmö........................ |
6,000 |
— |
22,650 |
— |
— |
— |
3,689 |
50 |
1,500 |
— |
33,839 |
50 |
20 |
Lund ........................ |
4,000 |
- |
9,897 |
— |
- |
— |
985 |
— |
362 |
50 |
15,244 |
50 |
21 |
Landskrona ............... |
2,500 |
2,800 |
— |
— |
— |
1,089 |
50 |
3,000 |
— |
9,389 |
50 |
|
22 |
Hälsingborg ............... |
2,500 |
4,000 |
— |
— |
— |
639 |
— |
1,732 |
14 |
8,871 |
14 |
|
23 |
Ystad ........................ |
500 |
- |
1,000 |
— |
— |
— |
211 |
— |
109 |
71 |
1,820 |
71 |
24 |
Eslöv ........................ |
1,600'') |
- |
1,600: |
- |
— |
— |
388'' |
— |
780s) |
— |
4,368 h |
— |
25 |
Halmstad .................. |
2,000 |
- |
2,000 |
— |
750 |
— |
668 |
— |
2,050 |
— |
7,468 |
— |
26 |
Varberg ..................... |
900 |
- |
1,000 |
— |
— |
172 |
- |
— |
— |
2,072 |
— |
|
27 |
Uddevalla .................. |
900 |
- |
900 |
— |
— |
— |
147 |
— |
— |
— |
1,947 |
— |
28 |
Vänersborg.................. |
1,200 |
- |
620 |
— |
600 |
100 |
- |
169 |
89 |
2,689 |
89 |
|
29 |
Borås ....................... |
2,500 | |
—I |
2,750 | |
— |
1,000 |
693 |
-| |
500 |
— |
7,443 |
— |
|
Transport | |
55,100 | |
-1 |
90,325 |
79 |
10,800 |
— |
16,192 | |
501 |
45,040 | |
53 |
217,458 | |
82 |
Kkonomi
121
yrkesskolornas ekonomi för år 1907.
Utgifter 19 0 7
hyra eller |
betjäning |
belysning |
material |
|||||||||||
arvode till |
omkost |
och ren- |
och upp- |
och inven- |
Övriga |
summa |
||||||||
lärare |
nader för |
hållning |
värmning |
tarier |
||||||||||
lokal |
||||||||||||||
kr. |
3 re |
kr. |
3re |
kr. ■ |< |
3rc |
kr. < |
3re |
kr. öre |
kr. |ö |
re |
kr. j öre |
|||
2,251 |
50 |
119 |
02 |
157 |
14 |
136 |
23 |
46 |
56 |
2,710 |
JO |
|||
8,941 |
1 |
3,472 |
29 |
745 |
— |
1,805 |
28 |
329 |
78 |
361 |
13 |
15,654 | |
48 |
|
342 |
_ |
150 |
_ |
42 |
— |
72 |
90 |
31 |
50 |
37 |
02 |
675 |
42 |
|
1 794 |
350 |
150 |
— |
364 |
33 |
2,747 |
92 |
232 |
07 |
5,638 |
32 |
'') lärjungeavgif- |
||
84 |
80 |
136 |
99 |
— |
— |
893 1 |
79 |
terna gå till pre- |
||||||
6/2 6,272 |
88 |
847 |
50 |
283 |
60 |
132 |
37 |
792 |
45 |
698 j |
26 |
9,027 |
06 | |
miekassan. |
50 |
1,960 |
96 |
500''-) |
— |
1,646'' |
87 |
147 |
63 |
1,361 |
99 |
11,312 |
95 i |
2) betjäning, *) be- |
|
8,119 358 |
29 |
- |
- |
295 26 |
26 |
836 40 |
60 50 |
987 102 |
97 20 |
19! |
80 |
10,239 546 |
12 1 50 |
lysn., uppvärmn. |
2 605 |
1904) |
_’ |
- |
— |
293 |
43 |
155 |
— |
529 ! |
98 |
3,773 | |
41 |
4) avser även be- |
|
3,061 812 |
32 |
300 |
— |
156 55 |
06 |
185 80 |
10 |
4,039 57 |
22 26 |
317 104 |
82 60 |
7,759 1,408 |
52 86 |
tjäning och ren-hållning. |
3,424 |
_ |
600 |
— |
150 |
— |
434 |
67 |
583 |
18 |
319 |
91 |
5,511 |
76 |
|
8,462 |
75 |
567 |
73 |
1,000 |
— |
2,083 |
09 |
451 |
— |
4,324 |
69 |
16,889 |
26 |
|
5,729 |
_ |
3,200 |
— |
480 |
— |
750 |
— |
645 |
10 |
834 |
82 |
11,638 |
92 |
|
5,622 |
57 |
— |
— |
290 |
615 |
07 |
577 |
83 |
1,034 |
35 |
8,139 |
82 |
||
610 |
_ |
150 |
— |
60 |
— |
— |
— |
93 |
90 |
39 |
10 |
953 |
— |
|
810 |
_ |
400 |
— |
60 |
— |
66 |
36 |
13 |
50 |
74 |
38 |
1,424 |
24 |
I |
23,740 |
50 |
— |
— |
490 |
73 |
4,164 |
69 |
1,213 |
08 |
3,592 |
76 |
33,201 |
76 |
1 |
10,461 |
_ |
1,660 |
— |
495 |
— |
700 |
— |
1,162 |
— |
766 |
50 |
15,244 |
50 |
|
6,204 |
63 |
_ |
— |
410 |
— |
1,000 |
— |
1,500 |
— |
274 |
87 |
9,389 |
50 |
|
5,857 |
_ |
_ |
— |
350 |
— |
835 |
60 |
807 |
81 |
1,020 |
73 |
8,871 |
14 |
|
1,498 |
03 |
_ |
_ |
! 82 |
50 |
54 |
62 |
28 |
50 |
62 |
25 |
1,725 |
90 |
|
1 0365 |
6005 |
— |
60 5 |
_ |
_ |
— |
6005 |
82 |
745 |
14 |
2,370 ■ |
96 |
5) uppgiften av- |
|
4,177 |
_ |
I 1,000 |
118 |
70 |
918 |
43 |
426 |
15 |
342 |
99 |
6,983 |
27 |
| ser läsåret 1907 |
|
1,416 |
50 |
340 |
150 |
— |
— |
| 300 |
— |
150 |
2,356 |
50 |
anslaget för 1908 |
|||
1,477 |
120 |
75 |
— |
123 |
14 |
114 |
5C |
1,909 |
64 |
|||||
1,326 |
75 110 |
1 60 |
- |
242 |
46 |
j 423 |
76 |
516 |
48 |
2,679 |
4c |
|||
4,391 |
501 — |
1 300 |
1- |
| 750 |
1 1,110 |
521| 524 |
34 |
7,076 |
31 |
127,168 j 721| 16,018 |4s|| 7,003 | 87 || 18,314 I 311| 19,724 I 441| 17,776 114
206,006
96
122
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Lägre tekniska yrkes-skolan i | (skolornas fullständiga 1 |
I |
n k o |
m s |
||||
i No | |
anslag |
av |
|||||
staten |
| kommun |
landsting, Ihush.-nings- sällskap |
|||||
kr. |
ön |
kr. |
ör |
3 kr. |
öre |
||
! |
Transport |
55,100 |
L |
90,325 |
i 79 |
10,801 |
3 — |
j 30 |
; Lidköping .................. |
400 |
— |
400 |
; _ |
||
31 |
i Skara ........................ |
500 |
— |
500 |
1 _ |
||
I 32 |
Skövde .......... |
300 |
— |
j 300 |
_ |
||
33 |
Karlsborg .................. |
— |
— |
520 |
_ |
||
34 |
Karlstad..................... |
2,000 |
— |
3,000 |
_ |
_ |
|
j 35 |
Kristinehamn............... |
1,000 |
— |
1,300 |
_ |
_ |
|
36 |
Arvika........................ |
500 |
— |
900 |
_ |
_ |
|
1 37 |
Örebro ..................... |
1,500 |
— |
1,700 |
_ |
_ |
|
! 38 |
Lindesberg.................. |
500 |
— |
500 |
_ |
||
39 |
Kopparberg ............... |
500 |
— |
500 |
_ |
||
40 |
Västerås..................... |
4,000 |
— |
3,750 |
— |
3,467 |
04 |
| 41 |
Köping ..................... |
1,000 |
— |
1,135 |
_ |
_ |
|
42 |
Falun ........................ |
1,200 |
— |
1,500 |
_ |
_ |
|
i 43 |
Hedern ora .................. | |
1,500 |
— |
500 |
_ |
1,800 |
_ |
44 |
Borlänge..................... j |
400 |
— |
400 |
_ |
_ |
|
; 45 |
Ludvika ;...... |
500 |
— |
800 |
_ |
_ |
_ |
1 46 |
Grängesberg ............... |
500 |
— |
500 |
_ |
300 |
|
47 | |
Gävle ....... ........... |
4,000 |
— |
4,000 |
_ |
||
I 48 |
Söderhamn.................. |
1,200 |
— |
1,300 |
_ |
||
49 j |
Hudiksvall.................. |
1,000 |
— |
1,100 |
_ |
||
ÖO | |
Härnösand.................. |
2,000 |
— |
2,400 |
_ |
||
i Öl |
Sundsvall .................. |
3,500 |
— |
4,000 |
_ |
400 |
|
i 52 |
Örnsköldsvik............... |
800 |
— |
1,437 |
50 |
_ |
|
! 53 |
Östersund .................. |
1,200 |
— |
1,200 |
_ |
250 |
|
1 54 |
Umeå ........... |
800 |
__ |
700 |
— |
300 |
_ |
bo |
Luleå ............. |
2,500 |
— |
1,500 |
_ |
1,000 |
|
56 |
Malmberget ..... |
200 |
— |
200 |
— |
— |
— |
Summa j |
38,600 6)| |
-II |
126,368 | |
29 |
18,317 |
041| 2 |
lärjunge- avgifter |
j övriga |
summa |
|||
kr. |
1 ör< |
'' kr. |
ör |
3| kr. |
1 öre |
16,192 |
50 |
45,040 |
53 |
217,458 |
82 |
48 |
— |
6 |
16 |
853 |
16 |
136 |
— |
431 |
63 |
1,567 |
63 |
55 |
— |
303 |
19 |
958 |
19 |
84 |
— |
— |
— |
604 |
— |
495 |
— |
— |
— |
5,495 |
— |
282 |
— |
394 |
97 |
2,976 |
97 |
327 |
— |
1,202 |
— |
2,929 |
— |
526 |
— |
2 |
47 |
3,728 |
47 |
96 |
— |
200 |
— |
1,296 |
— |
103 |
50 |
— |
— |
1,103 |
SO |
786 |
— |
— |
— |
12,003 |
04 |
200 |
— |
— |
— |
2,335 |
— |
249 |
— |
53 |
62 |
3,002 |
62 |
972 |
- |
3,586 |
— |
8,358 |
— |
52 |
— |
— |
— |
852 |
— |
168 |
50 |
400 |
— |
1,868 |
50 |
109 |
— |
247 |
27 |
1,656 |
27 |
731 |
— |
93 |
85 |
8,824 |
85 |
197 |
— |
11 |
77 |
2,708 |
77 |
272 |
— |
— |
— |
2,372 |
— |
169 |
— |
1,909 |
96 |
6,478 |
96 |
902 |
— |
— |
— |
8,802 |
— |
254 |
— |
— |
— |
2,491 |
50 |
450 |
— |
364 |
13 |
3,464 |
13 |
219 |
— |
16 |
54 |
2,035 |
54 |
823 |
— |
202 |
74 |
6,025 |
74 |
212 |
— |
216 |
61 |
828 |
61 |
25,110 | |
501| |
54,682 | |
441 |
313,078 | |
27| |
Ekonomi.
123
U |
t K |
iller |
1 |
9 0 7 |
| |
|||||||||
arvode till lärare |
hyra eller |
betjäning |
belysning |
material |
Övriga |
summa |
Anmärkningar 1 |
|||||||
kr. |
t) re |
kr. |
Dre |
kr. | |
öre |
kr. |
öre |
kr. | |
i re |
kr. |
ire |
kr. | |
3re |
■ |
127,108 |
72 |
16,018 |
48 |
7,003 |
87 |
18,314 |
31 |
19,724 |
44 |
17,776 |
141 |
206,005 |
96 |
i |
588 |
— |
— |
— |
87 |
50 |
— |
— |
36 |
75 |
30 |
16 |
742 |
41 |
|
1,030 |
80 |
245 |
— |
79 |
50 |
— |
— |
70 |
— |
184 |
22 |
1,609 |
52 |
|
540 |
25 |
— |
— |
50 |
— |
— |
— |
54 |
65 |
152 |
— |
796 |
90 |
|
257 |
— |
— |
— |
21 |
— |
26 |
10 |
81 |
92 |
— |
— |
386 |
02 |
! |
3,075 |
50 |
1,000 |
— |
156 |
— |
261 |
55 |
922 |
65 |
79 |
— |
5,494 |
70 |
|
1,280 |
50 |
300 |
— |
102 |
45 |
290 |
93 |
271 |
93 |
307 |
36 |
2,553 |
17 |
|
1,444 |
80 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
123 |
83 |
97 |
67 |
1,666 |
30 |
|
2,875 |
— |
— |
— |
155 |
— |
500 |
— |
7 |
99 |
136 |
07 |
3,674 |
06 |
|
493 |
— |
300 |
— |
33 |
— |
30 |
— |
63 |
— |
40 |
— |
959 |
||
526 |
— |
300 |
— |
70 |
— |
100 |
90 |
- |
— |
75 |
70 |
1,072 |
60 |
|
10,011 |
— |
— |
— |
350 |
25 |
791 |
97 |
623 |
50 |
226 |
32 |
12,003 |
04 |
|
1,635 |
— |
200 |
— |
— |
— |
50 |
— |
300 |
— |
150 |
- |
2,335 |
— |
|
2,269 |
— |
— |
— |
121 |
50 |
406 |
72 |
85 |
— |
25 |
- |
2,907 |
22 |
|
4,275 |
30 |
300 |
— |
150 |
— |
628 |
75 |
2,674 |
21 |
90 |
21 |
8,118 |
47 |
|
479 |
— |
— |
— |
31 |
50 |
30 |
— |
22 |
50 |
22 |
45 |
585 |
45 |
|
995 |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
25 |
55 |
152 |
30 |
1,572 |
85 |
|
1,040 |
— |
100 |
— |
65 |
75 |
150 |
— |
2 |
— |
68 |
45 |
1,426 |
20 |
|
6,089 |
— |
1,269 |
82 |
— |
— |
486 |
70 |
338 |
77 |
285 |
23 |
8,469 |
52 |
|
2,218 |
50 |
— |
— |
151 |
50 |
152 |
56 |
in |
30 |
104 |
84 |
2,738 |
70 |
|
2,048 |
— |
— |
— |
105 |
— |
— |
— |
23 |
20 |
156 |
92 |
2,333 |
12 |
|
2,532 |
50 |
1,600 |
— |
400 |
— |
500 |
— |
359 |
08 |
701 |
— |
6,092 |
58 |
|
6,006 |
37 |
500 |
— |
484 |
60 |
1,484 |
26 |
233 |
43 |
93 |
— |
8,801 |
66 |
|
1,779 |
— |
500 |
— |
75 |
— |
— |
— |
— |
- |
58 |
40 |
2,412 |
40 |
9) i denna sum- |
1,833 |
_ |
500 |
_ |
125 |
— |
— |
— |
162 |
85 |
771 |
47 |
3,392 |
32 |
ma ingår anslå- |
1,131 |
— |
451 |
25 |
79 |
50 |
233 |
81 |
35 |
25 |
118 |
70 |
2,049 |
51 |
get för 1907 med |
3,456 |
12 |
28 |
15 |
193 |
— |
355 |
72 |
717 |
15 |
1,165 |
50 |
5,915 |
64 |
statsanslaget för |
543 |
— |
— |
— |
100 |
— |
— |
1 |
90 |
185 |
80 |
830 |
70 |
1908 till n:r 24 |
|
187,620 |
36 |
| 24,012 |
70 |
|| 10,190 |
92 |
|| 24,794 |
| 28 |
| 27,072 |
j 85 |
23,253 |
91 |
|| 296,945 |
| 02 |
med 1,600 kr. |
124
De lägre tekniska yrkesskolorna.
Donationer
Av tabellen sid. 120—123 framgår, att av de totala omkostnaderna förde
lägre tekniska yrkesskolorna, under år 1907 uppgående till ett sammanlagt
belopp av kronor 296,945:02, bestredos genom
statsanslaget ....................................... kr. 88,600: —'') eller 29,9 procent
kommunala bidrag .............................. „ 144,685:33 „ 48,7
lärjungeavgifter...................................... 25,110:50 „ 8,4
Övriga inkomster ................... „ 38,549: 19 ,. 13,0
„ _ tillsammans kr. 296,945:02 eller 100,0 procent
Å sid. 125—128 lämnas en förteckning över skolornas donationer med
deras avkastning under år 1907. 1 anmärkningskolumnen angives, huruvida
avkastningen upptagits bland skolornas inkomster i tabellen sid. 120—123.
Om donationsmedlen äro avsedda till stipendier och premier eller andra till
skolans uppehållande icke direkt avsedda ändamål, hava de i regel icke upptagits
bland inkomsterna (und. se n:r 20).
'') Se not sid. 123.
Ekonomi
125
• Donationer, vilkas avkastning tillfalla de lägre tekniska yrkesskolorna.
I:r |
■ Lägre tekniska yrkesskolan i |
Kapital |
*‘/ia 1907 |
Avkastning för är 1907 |
1 Anmärkningar | |
|||||
| |
se sid. 38) |
kr. |
">re| |
kr. |
öre |
kr. |
öre |
kr. |
>re |
|
1 |
Södertälje: Premiefonden ........................ |
3,879 |
18 |
195'') |
57 |
i |
*) Ingår icke bland |
|||
123 |
83 |
1 |
21 *) |
5ft |
i |
inkomsterna i tabel- |
||||
Johan och Augusta Ekenbergs |
, |
len sid. 120—123. |
||||||||
• |
fond för flitiga barn i teka. |
3,318 |
1 12 |
7,621 |
13 |
217 |
18 |
i |
||
2 |
Vppmla: F. 0. 1''örnlunds fond............... |
400 l) |
1 1 |
|||||||
25,636 |
||||||||||
fi |
Linköping: Meurlingska fonden under dom- |
| i |
||||||||
kapitlets förvaltning, varav sko-lan får uppbära ‘Is av års- |
2) Ingår bland in- |
|||||||||
40,217 |
80 |
1,1552) |
— |
|||||||
komsterna i tabellen |
||||||||||
Leonard och Ida Westmans |
sid. 120-123. |
|||||||||
stipendiefond; SA av avkast- |
277 *) |
|||||||||
ningen utdelas som stipendier Norrköping: |
5,322 |
18 |
45,539 |
98 |
46 |
1,432 |
46 |
|||
7 |
13,520 |
90 |
732 *) |
59 |
||||||
84,916 |
79 |
4,096l: |
35 |
|||||||
Stackelbergska beklädnadskassan |
1,818 |
55 |
89 •'' |
43 |
- |
|||||
Premiekassan ........................ |
9,019 |
78 |
109,276 |
02 |
1,2431 |
02 |
6,161 |
39 |
||
8 |
1 Jönköping: Fru Sara Gillbergs fond ......... |
50C |
— |
241 |
50 |
|||||
J. E. Lundströms fond ............ |
1,53C |
89 |
2,030 |
89 |
281 |
- |
52 |
50 |
||
10 |
Växjö: Rådman J. E. Bergs donation... |
1 15,001 |
— |
7382 |
95 |
|||||
» >* »» |
30,00( |
— |
1,3952 |
28 |
||||||
i Kandi. Fr. Möllerstedts „ |
15,00( |
) — |
60,000 |
- |
— |
— |
2,134 |
23 |
||
Transport |
| |
| 250,104 |
| 02 |
| | 10,397 |
| 71 |
126
De lägre tekniska yrkesskolorna.
! ''N:i |
Lägre tekniska yrkesskolan i |
Kapital ,l/i» 1907 |
Avkastning för år 1907 |
• Anmärkningar |
||||||
kr. |
öre |
kr. |
ör< |
kr. |
ör< |
kr. |
öre |
|||
! |
Transport |
250,104 |
02 |
10,397 |
71 |
|||||
13 |
Visby: Bergmanska fonden .............. |
3,16(i |
57 |
152 1 |
'') Ingår icke bland |
|||||
09 |
inkomsterna i tabel-len sid. 120—123. |
|||||||||
14 |
Karlskrona: |
|||||||||
Westerdahlska donationsfonden.. | Sjögrenska „ |
110,224 45,583 |
66 19 |
5,1202 |
36 16 |
2) Ingår bland in |
|||||
I Adolf Gulins „ |
1,000 |
156,807 |
85 |
502; |
72 |
7,450 |
24 |
len sid. 120—123. |
||
15 |
Karlshamn: A. Hellerströms donationsfond... |
I |
||||||||
202,543 |
8,3102) |
92 |
||||||||
16 |
Kristianstad: |
|||||||||
Kristianstads utskänkningsbolags |
||||||||||
donation av 1873 för allm. utg. |
29,068 |
11 |
1,453s) |
40 |
||||||
D:o d:o år 1902 för skol. behov |
17,221 |
96 |
_ Sb |
— |
*) Avkastningen upp-buren i förskott in- |
|||||
fond av år 1883 ............ |
126 |
89 |
B1) |
14 |
till år 1910. |
|||||
Handels-, industri- och hant- |
||||||||||
verksidkarnes premie- och sti-pendiefond av år 1903 ....... |
4,689 |
86 |
231 ■) |
81 |
||||||
1 |
Kristianstads handels- och in- |
|||||||||
! 1 |
dustriidkareförenings donation |
719 |
59 |
35 ’) |
05 |
|||||
M. Neumanns stipendiefond av |
||||||||||
år 1906 .......................... |
10,353 |
97 |
62,180 |
38 |
526l) |
53 |
||||
2,252 |
93 |
|||||||||
19 |
Malmö: L. J. Bagers fond (donationsf.)... |
6,316 |
85 |
329l) |
28 |
|||||
„ premiefond ......... |
2,832 |
62 |
149 ‘) |
87 |
1 |
|||||
G. A. Bachmans fond............ |
47,863 |
06 |
2,350'') |
|||||||
Malmö industrilotteris fond ...... |
50,180 |
21 |
2,5292) |
15 |
||||||
Malmö nya arbetarefören. fond... |
327 |
17 |
17 *) |
54 |
||||||
Wollmars donationsfond ....... |
2,867 |
35 |
110,387 |
26 |
157'') |
68 |
5,533 |
62 |
||
Transport |
1 |
1 |
785,189 | |
081 |
1 134,097 | |
Öl |
Kkonomi.
127
Lägre tekniska yrkesskolan i |
Kapital |
”/in 1907 |
Avkastning för år 1907 |
|||||||
N:r |
(skolornas fullständiga namn |
Anmärkningar |
||||||||
se sid 38) |
kr. |
kr. |
öre |
kr. |
||||||
kr. |
ore |
ore |
öre |
|||||||
Transport |
785,189 |
08 |
34,097 |
51 |
||||||
20 |
Lund: |
|||||||||
Premie- och stipendiefond......... |
3,600 |
— |
237 *,) |
’) Ingår icke bland |
||||||
2,000 |
6,500 |
_ |
50 |
237 |
50 |
inkomsterna i tabel |
||||
21 |
Landskrona: |
len sid. 120—123. |
||||||||
Alexander Olssons fond (ur- |
||||||||||
5) Ingår bland in- |
||||||||||
sprungligen avsedd för en han- |
komsterna i tabel- |
|||||||||
delsskola) ........................... De s. k. Lindska fastigheterna |
2,000 -: |
len sid. 120—123. |
||||||||
'' (avsedda för teknisk yrkes-skola) s).............................. |
1,0002; |
3,000 |
’) Dessa bada do-nationer disponeras |
|||||||
22 |
Hälsingborg: |
dens drätselkamma- |
||||||||
Rönnowska fonden (gemensam |
re, på vilkens tillstyr- |
|||||||||
för folkskolan och tekniska skolan) .............................. |
7692) |
63 |
kan hrr stadsfullm. |
|||||||
23 |
Ystad: Donationer och besparade medel |
_ |
2,640 |
57 |
_ |
_ |
109 *) |
71 |
||
25 |
Halmstad: |
|||||||||
Halmstads sparbanks donation... |
— |
— |
41,000 |
_ |
- |
— |
2,0500 |
— |
||
26 |
Varberg: Från Varbergs hantverks- och |
|||||||||
industriidkareförening årligen |
50 \ |
|||||||||
28 |
Vänersborg: Rådberg—Pyhlsonska fonden ... |
2,000 |
no2) |
■ |
||||||
31 |
Skara: Av Skara sparbank skänkt ...... |
4202; |
||||||||
8,000 |
||||||||||
34 |
Karlstad: Fahlgrenska premie- och slip.- |
|||||||||
fonden .............................. |
— |
— |
7,341 |
ii |
— |
— |
403'') |
75 |
||
Transport |
851,670 |
76 |
41,248 |
10 |
128
De lägre tekniska yrkesskolorna.
1 i |
Lägre tekniska yrkesskolan i |
Kapita |
*Vu 1907 |
Avkastning |
för år 1907 |
• |
||||
Jn.t |
(skolornas fullständiga namn |
Anmärkningar |
||||||||
1 |
se sid. 38) |
kr. |
öre |
kr. |
öre |
kr. |
öre |
kr. |
jöre |
|
Transport |
i |
851,670 |
76 |
I 41,248 |
10 |
1 |
||||
35 |
Kristinehamn: |
i |
||||||||
C. Fredbergs fond .................. |
— |
— |
1,000 |
_ |
— |
|_ |
50 ’) |
’) Ingår icke bland |
||
3 / |
Örebro: |
|||||||||
: |
len sid. 120—123. |
|||||||||
Slöjd- och industriutställningens |
||||||||||
i Örebro 1899 premiefond...... |
3,482 |
67 |
82’) |
®) Ingår bland in-komsterna i tabellen |
||||||
D. J. Elgerus'' stipendiefond®) ... |
1,073 |
56 |
4,556 |
23 |
— |
— |
82 |
sid. 120—123. |
||
1 to |
Västerås: Zimmermanska slöjdskolefonden |
291,776 |
24 |
14,984’) |
13 |
®) Härav får denna |
||||
skola tillgodonjuta |
||||||||||
Sundinska premiefonden ......... |
5,000 |
— |
296,776 *) |
24 |
250'') |
15,234 |
13 |
räntan endast vart |
||
41 |
Köping: Tekniska skolans premiefond ... |
1,145 |
62 |
42’) |
93 |
|||||
Segelsällskapets „ |
223 |
51 |
1,369 |
13 |
91) |
58 |
52 |
51 |
4) Tillsammans med |
|
j 43 |
Hedemora: |
|||||||||
1 |
Bachmanska stiftelsen: |
|||||||||
| |
Räntebärande kapital............ |
15,000 |
— |
825®) |
— |
|||||
Fastighet m. m................... |
28,217 |
82 |
||||||||
Drottning Carolas premiefond... |
261 |
31 |
43,479 |
13 |
12’) |
50 |
837 |
50 |
||
50 |
Härnösand: |
|||||||||
J. Nybergs donationsfond......... |
15,000 |
— |
750 *) |
|||||||
1 |
L. M. Altins fond .................. |
10,000 |
— |
550s) |
— |
|||||
Fond för slöjdundervisning ...... |
5,000 |
— |
275®) |
— |
||||||
i |
Söndagsskolans fond............... |
1,975 |
— |
31,975 |
100®) |
17 |
1,675 |
17 |
||
151 |
Sundsvall: |
|||||||||
Makarna av Sandebergs stipen- |
||||||||||
1,912 |
64 |
105 ’) 20’) |
16 51 |
|||||||
Arbetareföreningens premiefond.. |
373 |
43 |
||||||||
Hantverksföreningens fond ...... |
2,399 |
41 |
131 ®) |
94 |
||||||
M. Arhusianders fond............... |
11,332 |
06 |
16,017 |
54 |
581 ’) |
33 | |
838 |
94 |
||
i |
Summa kronor | |
| |
|l,246,844 | |
031 |
| |
| |
60,018 | |
35 |
Historik.
129
in. Slöjdföreningens i Göteborg skola,
i. Historik.
I den historiska översikten över vårt tekniska undervisningsväsendes
utveckling har redan meddelats, att slöjdföreningen i Göteborg bildades den
24 november 1846 med ändamål bland annat att åt arbetarne inom de slöjdidkande
klasserna bereda en bättre bildning till sedlighet, förstånd och konstfärdighet
och att för detta ändamål inrätta och understödja lämpliga läroan
stalter.
Nästan omedelbart efter slöjdföreningens bildande beslöt den några år
äldre konst- och slöjdföreningen i Göteborg den 10 december 1846 att upphöra
med sin verksamhet och till den nya föreningen överlämna sina böcker, handlingar
och tavlor m. m. samt även sin kontanta kassa 198 rdr 4 rst bko.
Följande år skänkte även hallrätten i Göteborg sin betydande samling av
tekniska böcker, planscher, gravyrer och tidskrifter till slöjdföreningen jämte
333 rdr 16 sk. bko att årligen utgå till inköpande av journaler m. m.
Härmed var sålunda en god grund lagd för ett tekniskt bibliotek. Däremot
mötte det på grund av föreningens begränsade tillgångar stora svårigheter
att bringa till stånd den undervisning för arbetare, som ingick i föreningens
syften.
Genom energiskt arbete lyckades föreningens kassaförvaltare, Morris
Jacobson, att av privata personer utverka löfte om mindre penningebidrag för
några få år framåt, och då ett par för skolan intresserade lärare åtogo sig
att till en början konstnadsfritt meddela undervisning i vissa ämnen, kunde
föreningen öppna en egen skola efter ett mycket blygsamt program den 10
december 1848.
Undervisningen, som omfattade linjarritning, frihandsteckning, räknekonst,
svenska språket och geografi, pågick söndagar kl. Va 8—V* 10 f. m. och 4—6
e. m. samt onsdags- och lördagseftermiddagar kl. Va 7—Va 9.
Sedan skolan väl kommit i gång, inflöto bidragen rikligare. År 1851
fick den en donation å 1,000 kronor, vilken snart följdes av flere till betydligt
Slöjdföreningen
i
Göteborg
bildas.
Konst- och
slöjdföreningens
gåva.
Hallrättens
anslag.
Slöjdföreningens
skola
öppnas.
130
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Skolan erhåller
lokal i
ostindiska
kompaniets
hus.
större belopp. Antalet lärjungar växte raskt. Det överskred redan i 853 hundratalet
och uppgick 1861 till över 330. I mån av tillgångarnas ökning utvidgades
och förbättrades även undervisningen.
Genom kungl. maj:t nådiga skrivelse den 24 april 1863 uppläts statens
andel i f. d. ostindiska kompaniets hus för såväl Göteborgs museum som
slöjdföreningens skola. De nya lokalerna togos i besittning den 22 februari
1865.
Skolan erhåller
bidrag av
Göteborgs
stad.
Skolan erhåller
egen
byggnad.
För samma år beviljade Göteborgs stad för första gången ett ansenligt
bidrag till skolans uppehållande, vilket bidrag sedermera tid efter annan ökades.
Härigenom blev skolan i verkligheten om också icke till namnet en kommunal
skola, och från denna tid kan dess framtid anses vara fullt tryggad.
När det åt skolan upplåtna utrymmet i ostindiska kompaniets hus redan
mot slutet av 1860-talet visade sig allt för knappt — lärjungeantalet hade då
stigit till över 400 — uppfördes med anslag av Renströmska fondens avkastning
för skolan en egen byggnad, som den 7 oktober 1876 överlämnades till
slöjdföreningens styrelse att för skolans ändamål användas.
En kvinnlig Genom det ökade utrymme, som härigenom vanns, och de ökade årsanslag,
dagskoia som Göteborgs stad samtidigt beviljade, blev det möjligt att från och med
mrattas. ingängen av arbetsåret 1876—77 utvidga skolan med en dagskola för kvinnliga
lärjungar.
Nya stadgar. Under åren 1880 och 1881 arbetade flera av slöjdföreningen tillsatta kommittéer
på att giva skolan en tidsenlig och fast organisation med det resultat,
att nya stadgar för skolan fastställdes den 29 april 1881, vilka sedermera i
tjugo år i allt väsentligt blevo bestämmande för skolans verksamhet. Antalet
lärjungar uppgick vid denna tid (1881—82) till 748, därav 192 kvinnliga, och
skolans utgiftsstat slutade 1882 på 23,335 kronor.
''m- och om- Skolans utveckling fortgick under de följande åren så starkt, att redan
rulans* 1885 ätgarder måste v''dtagas för omfattande till- och ombyggnader av skolans
lokaler. i°^aier> vårtid även denna gång medel anslogos från Renströmska fondens
avkastning. Om- och tillbyggnaderna voro avslutade i november 1887.
(idtehorgs Såsom villkor för det nya byggnadsanslagets beviljande uppställde Göte
tige
erhålla k°rgs stadsfuIlmäktige den fordran, att de för tiden från och med 1887 skulle
kontroll över aga ratt att valJa två ledamöter i slöjdföreningens styrelse, och att de även
förvaltningen. skude ha rätt att deltaga i granskningen av föreningens räkenskaper genom
två av stadsfullmäktige utsedda revisorer. Till uppfyllande av detta villkor
ändrades slöjdföreningens stadgar på allmänt möte den 19 maj 1886.
Vid slutet av förra århundradet, läsåret 1898—99, hade antalet lärjungar
i slöjdföreningens skola överskridit 1,000-talet. Stadens anslag till skolan upp
-
Historik.
131
gick för år 1899 till 27,575 kronor, slöjdföreningens bidrag till omkring sex å
sju tusen kronor och hela utgiftsstaten således till omkring 34,000 kronor.
1 donationer hade skolan fått mottaga över 90,000 kronor. De summor Göteborgs
stad anslagit från Renströmska fondens avkastning till skolans byggnader
uppgingo till sammanlagt 219,000 kronor.
När Chalmerska läroanstalten i början av 1900-talet behövde ökat utrymme,
fick den enligt Göteborgs stadsfullmäktiges beslut övertaga slöjdföreningens
skolas byggnad, mot det att staden å ett för ändamålet upplåtet, välbeläget
kvarter vid stadens förnämsta gator för en kostnad av 285,000 kronor åt slöjdföreningens
skola uppförde en ny byggnad, som togs i anspråk 1904.
I samma kvarter är plats reserverad för ett konstslöjdmuseum, som under
närmaste tiden kommer att uppföras för av enskild person donerade medel.
Med detta museum komma skolans nuvarande konstslöjdsamlingar och bibliotek
att införlivas.
Intill denna tid hade slöjdföreningens skola icke uppburit något som helst
penningeunderstöd från statsverket. Uti en av kungl. maj:ts befallningshavande i
Göteborgs och Bohus län den 3 mars 1903 insänd ansökan anhöllo stadsfullmäktige
i Göteborg om beviljande från och med år 1904 av ett årligt understöd
av statsmedel till ett belopp av 10,000 kronor åt slöjdföreningens i Göteborg
skola. Denna framställning ledde dock icke till någon kungl. maj:ts
åtgärd hvudsakligen av det skälet, att skolan, såsom av ansökningshandlingarna
framgick, stod under en genomgripande omvandling.
Slöjdföreningens styrelse uppgjorde då ett fullständigt förslag till skolans
omorganisation efter en betydligt utvidgad plan, vars genomförande beräknades
kräva en årlig kostnad av 66,500 kronor. Till planens genomförande
utfäste sig Göteborgs stadsfullmäktige att bidraga med 30,000 kronor årligen.
De medel, varöver slöjdföreningen i övrigt för ändamålet förfogade, beräknades
till 6,500 kronor årligen. I underdånig ansökning av den 27 juli 1905 anhöll
nu slöjdföreningens styrelse, att kungl. maj:t till bristens betäckande hos riksdagen
ville göra framställning om beviljandet av ett årligt anslag av 30,000
kronor till föreningens skola.
På kungl. maj:ts förslag i anledning av denna framställning beviljade
riksdagen 1906 på extra stat för år 1907 och sedermera även följande riksdagar
till understöd för uppehållande av slöjdföreningens i Göteborg skola
30,000 kronor årligen att under villkor, att Göteborgs stad för skolan tillskjuter
minst lika mycket ävensom på de övriga villkor, som kungl. maj:t kunde
finna gott föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för därmed
avsett ändamål.
Nybyggnad.
Skolan omorganiseras
och erhäller
statsanslag.
132
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Ändamål.
Den 5 oktober 1906 fastställde kungi. maj:t såsom villkor för statsbidragets
åtnjutande, utöver det av riksdagen angivna villkoret om bidrag från
Göteborgs stad, att undervisningen i skolan skall uppehållas till det omfång,
som den vid styrelsens underdåniga skrivelse den 27 juli 1905 fogade planen
för undervisningen angiver, och stå under kontroll av en av konungens befallningshavande
i Göteborgs och Bohus län förordnad inspektör, varjämte skolan
skall vara underkastad den särskilda inspektion, kungl. maj:t kan finna gott
föreskriva, samt att skolans styrelse skall inom två månader efter vederbörande
arbetsårs slut till kungl. maj:t inkomma med berättelse om skolans verksamhet
under arbetsåret.
Med anledning av den omorganisation, som genom statsanslagets beviljande
möjliggjordes, antog slöjdföreningen den 12 maj 1906 nya stadgar, som
godkändes av Göteborgs stadsfullmäktige den 31 maj 1906 att gälla från och
med 1 januari 1907, varefter föreningen i sin tur fastställde nya stadgar för
skolan att gälla från samma tid.
2. Ändamål och organisation.
Enligt nu gällande stadgar har slöjdföreningens i Göteborg skola “till
ändamål att meddela undervisning i de läroämnen och giva handledning i de
praktiska färdigheter, som äro nödvändiga för utövandet av de yrken och konstslöjdarter
skolan omfattar".
I stort sett har skolan samma ändamål som de s. k. lägre tekniska yrkesskolorna,
från vilka den huvudsakligen skiljer sig därigenom, att den till följd av
rikare materiella tillgångar särskilt på det konstindustriella området och genom
sina specialskolor för lantmaskinister och bokhantverkare nått en högre utveckling
än våra övriga tekniska yrkesskolor.
Lärjungarna äro skyldiga att efter lärarnes anvisning ordentligt bevista lektionerna
i de läroämnen, vartill de anmält sig. I händelse av frånvaro utan anmält
förfall underrättas lärjungens arbetsgivare om hans bortovaro. Lärjunge, som
utan anmält förfall eller utan lärarens tillstånd tre gånger å rad försummar
lektionerna i de ämnen, vartill han anmält sig, eller eljest upprepade gånger
visar försummelse av ena eller andra slaget, har därigenom förverkat sin rätt
att under återstoden av läroåret begagna sig av undervisningen inom skolan.
Sen ankomst utan giltig orsak betraktas såsom försummelse från lektion. Som
giltigt förfall räknas utom sjukdom även överarbete hos arbetsgivaren.
För erhållande av avgångsbetyg fordras regelbundet deltagande och godkända
kunskaper i alla de läroämnen, som ingå i de olika kurserna, på sätt
Tekniska afton- och söndagsskolan.
133
närmare angives i kursplanerna här nedan. Lärjungar, som endast begagna
undervisningen i enstaka läroämnen, kunna heller icke komma i åtanke vid
utdelande av belöningar och premier.
Varje arbetsår, fördelat på en höst- och en vårtermin, börjar första helgfria
dag efter den 14 september och fortgår till den 30 april med uppehåll
från och med den 22 december till och med den 7 januari samt under påskhelgdagarna.
Slöjdföreningens i Göteborg skola består av följande avdelningar:
A. Tekniska afton- och söndagsskolan.
B. Konstslöjdskolan.
C. Fackskolan för bokindustri.
D. Skolan för lantmaskinister.
3. Tekniska afton- och söndagsskolan.
Denna avdelning av skolan är företrädesvis avsedd för manliga och kvinnliga
lärjungar, vilka redan inträtt i yrke.
Arbetsåret börjar den 15 september och fortgår till den 30 april med
korta julferier och delas i tvenne terminer.
Inträdesfordringar äro: vitsord om god frejd, en ålder av 14 år samt kunskaper
motsvarande folkskolans kurser (4:de klass). För tillträde till vissa
skolverkstadsämnen fordras yrkespraktik.
Undervisningstider äro: söndagar 8,30—10,30 f. m., vardagar 5—7 och
7—9 e. m. samt för dagkurser 9—11 f. m. och 12—2 e. m.
I årlig avgift, som erlägges vid inskrivningen, betalas för aftonkurser och
av dem, som inträtt i tekniskt yrke, 5 kronor, för övriga lärjungar och dagkurser
20 kronor, vilken senare avgift kan få erläggas förskottsvis med 10 kronor
för vardera terminen.
Skolan har följande avdelningar med därtill hörande yrkesgrupper:
/. Allmänt förberedande avdelningen med följande grupper: a) allmänt
tekniska avdelningen, b) förberedande kurs för mekaniska facket, c) d:o för
byggnadsfacket och d) d:o för konstslöjdavdelningen.
2. Mekaniska och byggnadsavdelningen med följande yrkesgrupper:
a) mekaniska yrken, b) byggnadsyrken, c) elektroteknisk montörkurs. Kurserna
äro beräknade att medhinnas på 2 å 3 år.
3. Aftonskolans konstslöjdav delning med yrkesgrupperna: a) mönsterritning
(M), b) teckning för grafisk konst (G), c) dekorativ målning (D), d)
yrkesmålning (Y), e) konstsmide, svartsmide (J), f) ciselering, metallkonst (C),
g) träsnideri (T), h) bildhuggeri och modellering (B), i) snickeri (S). Kurserna
äro beräknade att medhinnas på 2 å 3 år.
Arbetnår
Skolavdel
ningar.
134
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
4. Konstvävskolan med mönsterritningskurs, omfattande dels: a) en 2-årig
mönsterritningskurs (M) och b) en l-årig vävkurs (V).
Undervisningens omfattning i tekniska afton- och söndagsskolans olika avdelning
framgår av nedanstående timplan, kursplan och .redogörelse för lärokurser
i de olika ämnena:
Timplan för läroåret 1909—10.
Läroämnen
Antal |
Läroämnen |
Antal timmar i veckan |
||
Transport |
50 |
|||
4 |
Dekorativ målning............ |
4 |
||
20 |
Yrkesmålning .................. |
6 |
||
4 |
Modellering ..................... |
6 |
||
8 |
Träskärning..................... |
6 |
||
1 A |
Snickeri........................... |
8 |
||
Formlära ........................ |
7i |
|||
12 |
64 |
Ornamentslära.................. |
l |
8174 |
4 |
Konstvävskolan med mön- |
|||
4 |
sterritningskurs: |
|||
2 |
Teckning ........................ |
16 |
||
2 |
Konstruktionsritning ......... |
8 |
||
i 4 |
Mönsterritning.................. |
12 |
||
i 6 |
Perspektivritning............... |
1 |
||
2 |
Modellering ..................... |
6 |
||
6 |
Träskärning .................... |
6 |
||
6 |
Konstsmide ..................... |
10 |
||
8 |
Emaljering ..................... |
4 |
||
8 |
Porslinsmålning ............... |
6 |
||
! 3A |
523Ai |
Vävning........................... |
17 |
|
Konstsömnad .................. |
6 |
|||
Läderplastik..................... |
4 |
|||
28 |
Figurteckning .................. |
4 |
||
18 |
Figurmodellering............... |
4 |
||
2 |
Formlära ........................ |
74 |
||
2 |
Ornamentslära.................. |
1 |
10574! |
|
50 | |
i |
Svenska språket........
Sifferräkning .............
Välskrivning................
Bokföring...................
Geom. konstruktionsritning
Teckning ...................
Mek. o. byggn.-avdelningen :
Algebra ..........................
Geometri .......................
Fysik.............................
Kemi .............................
Mekanik och maskinlära ..
Mekanisk fackritning........
Byggnadslära .................
Byggnadsfackritning ........
Elektroteknik .................
Teckning .......................
Geom. konstruktionsritning
Formlära .......................
Konstslöjdavdelningen:
Teckning .......................
Fackteckning .................
Perspektivritning...............
Figurteckning ..................
Transport j
Tekniska afton- och söndagsskolan.
135
Kursplan.
(Siffrorna hänvisa till lärokurserna sid. 13(5—144. Då inga siffror förekomma
omfattar undervisningen hela lärokursen i ämnet.)
i. Allmänt förberedande avdelningen:
a) Allmänt tekniska avdelningens kurs omfattar: svenska språket, sifferräkning, välskrivning,
bokföring, geometrisk konstruktionsritning och frihandsteekning.
b) och c) Förberedande kurserna för mekaniska och byggnadsfacket omfatta: svenska
språket (1 och 2), sifferräkning (1 och 2), bokföring (1), geometrisk konstruktionsritning
(1), frihandsteekning, förberedande kurs (1 och 2).
d) Förberedande kursen för konstslöjdavdelningen omfattar: svenska språket (1 och
2), sifferräkning (1), geometrisk konstruktionsritning och frihandsteekning.
2. Mekaniska och byggnadsavdelningen:
l:sta kursen: (gemensam kurs) algebra (1 och 2), geometri, fysik, kemi, geometrisk
konstruktionsritning (2 och 3) och frihandsteekning.
2:dra kursen för mekaniska yrken: mekanik och maskinlära, mekanisk fackritning
och krokiritning.
2:dra kursen för byggnadsyrken: allmän byggnadslära, byggnadsfackritning, frihandsteekning
och formlära (1).
2:dra kursen för elektrotekniska montörer: elektroteknik, mekanik och maskinlära.
Mekanisk fackritning.
För vinnande av avgångsbetyg fordras fullständig genomgång av båda här ovan angivna
kurser för något av de 3 facken. Om det är nödvändigt, skall genom förhör utrönas,
om elevens kunskaper kunna godkännas.
3. Aftonskolans konstslöjdavdelning:
lista kursen:
för M. |
frihandsteekning, |
dubbel kurs, ornamentslära. |
„ G. |
d:o |
d:o d:o |
„ D. |
d:o |
d:o d:o |
för Y. |
d:o |
yrkesmålning. |
„ J- |
d:o |
modellering. |
„ C. |
d:o |
d:o |
„ T. |
d:o |
d:o |
„ B. |
d:o |
d:o |
„ s. |
d:o |
geometrisk konstruktionsritnini |
136
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
2:dra kursen.
Tillträde till 2:dra kursen av något ämne vinnes icke, förr än l:sta kursen inom alla
ämnen är genomgången.
för M. fackteckning, skolverkstadsarbete (fritt val), formlära.
G. |
d:o |
(för litografer, |
litografi), formlära (1 och |
|
D. |
d:o |
dekorativ målning, |
formlära (1, 2 och 3), |
|
Y. |
d:o |
yrkesmålning, |
formlära (1, 2 och 3). |
|
J. |
d:o |
konstsmide, formlära (t—6). |
||
C. |
d:o |
ciselering, |
d:o |
(1-6). |
T. |
d:o |
träskärning, |
d:o |
(1, 4 och 5). |
B. |
d:o |
modellering, |
d:o |
(1, 4 och 5). |
S. |
d:o |
snickeri, |
d:o |
(1, 4 och 5). |
4. Konstvävskolan med mönsterritningskurs:
l:sta kursen.
för M. frihandsteckning, mönsterritning, ornamentslära.
” V- d:o d:o vävning eller konstsöm, ornamentslära.
2:dra kursen.
för M. mönsterritning, skolverkstadsarbete (fritt val), formlära.
För vinnande av avgångsbetyg fordras genomgång av såväl kurs 1 som 2 inom en
viss yrkesgrupp. Kunskaper och skicklighet skola, om det befinnes behövligt, prövas
medelst förhör och provskisser.
Efter genomgång av kursen V. i vävning meddelas intvg om deltagande i de olika
vävslagen och sömsätten.
Lärokurser.
Svenska språket.
1. Rättskrivning för inlärandet av de olika ljudbeteckningarna och skiljetecknens
användning. Uppsatsskrivning: berättelser och beskrivningar, såväl med som utan disposition
av läraren.
2. Övning att ifylla för allmänheten avsedda blanketter för järnvägar, ångbåtar,
post, postsparbank, tull och telegraf. Uppsättande av tjänste- och arbetsbetyg, ansökningar
om plats, fullmakter, reverser, kvitton, annonser, brev och affärsskrivelser m. m.
Eleverna sammanhållas i grupper efter lika ståndpunkt.
Sifferräkning.
1. Repetition av de fyra räknesätten i hela tal. Decimalbråk och allmänna bråk.
Sorter och metersystemet.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
137
2. Bråklärans tillämpningar (enkel och sammansatt reguladetri, procent-, rabatt
diskont- och intresseräkning samt bolags-, alligalions- och kedjeräkning).
Välskrivning.
1. Stil av olika storlek (rubrik-, mellan- och brevstil), avpassad efter elevernas
ståndpunkt för vinnandet av en vårdad handstil.
2. Randskrift och enkel textning.
Bokföring.
1. Enkel och dubbel bokföring. Uppsättande av räkningar, fakturor, dagsverks
listor,
kvitton, reverser, borgensförbindelser och växlar m. m.
2. Redogörelse för gällande förordning om handelsböckers förande samt de viktigaste
författningar, som röra näringslivet. Redogörelse för de vanligaste bankgöromålen
samt användande av härför avsedda blanketter. Självdeklaration.
Vid undervisningen lägges synnerlig vikt därpå, att eleverna vänjas vid självständigt
arbete, och att det hela så mycket som möjligt får prägel av verkligt praktiskt arbete.
Geometrisk konstruktionsritning.
1. Förberedande övningar i ritinstrumentens användning, plana geometriska konstruktioner
och enkla ytmönster, ellips, spiral. Projektionslärans första grunder, projektioner
av enkla, plansidiga och runda kroppar med vridningar i olika lägen, skruvlinje,
grunderna till skuggläran. Utveckling av enklare ytor (jämte hopsättning av modeller).
2. Ritning efter modeller eller större föremål lämpade efter elevens yrke. Tillämpning
av skuggläran (för konstslöjd- och bvggnadsritare).
3. Kroppars skärningar jämte konstruktioner av parabeln och hyperbel; utbredning
av ytor m. fl. konstruktioner lämpade efter elevens yrke.
Geometri.
1. Åskådning och förklaring av geometriska figurer, som behandla linjer, plana
vinklar, trianglar, fvrsidingar och cirkeln med dess delar. Gradskivan. Några viktiga
satser om vinklar och trianglar. Konstruktion av räta m. fl. vinklar; avbildning av en
given vinkel; delning av vinklar. Satser om växelvinklar; konstruktion av parallella linjer,
linjers delning. Några viktiga satser om cirklar. Konstruktioner rörande cirklar. Konstruktioner
av trianglar och parallellogrammer. Cirklar och reguljära månghörningar.
Beskrivning av och mätningar med transversalskala. Beräkning av cirkelns andra
linjer, då en är given till längden. Beräkning av ytor; rektanglar m. m., kvadrater,
138
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
uppsökande av sidan till en kvadratisk yta med kvadratrotutdragning. Pytagoras’ sats.
Beräkning av en sida i en rätvinklig triangel. Beräkning av ytan hos en cirkel, en
cirkelring, cirkelsektor och segment. Kort redogörelse för och beräkning av de viktigaste
solida figurerna.
2. Förevisning och undersökning av samt redogörelse för de viktigaste solida
figurerna. Beräkning av rymder och ytor hos parallellipiped, kub, cylinder, pyramid, kon
och stympad kon, sferen samt den sferiska sektorn och segmentet. Om likformiga plana
figurer samt satser om transversal.
Algebra.
1. Genomgång av de allmänna räknelagar i algebra, som behövas för att kunna
lösa enklare ekvationer av Osta graden med 1 obekant; kvadratrötter ur siffertal. Lösning
av enklare ekvationer och problem, särskilt sådana som beröra elevens praktiska
verksamhet, nämligen: a) allmänna problem, b) bolagstal, c) blandningstal, d) procenträkning,
e) ränteräkning.
2. Fullständigare kurs i hela tal och bråk; negativa kvantiteter. Problem rörande
a) diskonträkning, b) rabatträkning, c) jämn rörelse, d) specifik vikt, e) obligationer och
aktier, f) kedjeräkning, g) sammansatt ränta. Ekvationer av Osta graden med flera
obekanta och dithörande problem. Ekvationer av 2:dra graden med 1 obekant, jämte
problem.
Fysik.
De viktigaste satserna ur mekaniken. Ljudlära. Kroppars allmänna egenskaper.
Värmelära. Ljuslära. Magnetism och elektricitet. Övningar inom alla delar av fysiken:
längd-, vinkel- och tidsbestämningar; bestämning av specifik vikt; temperaturers och
värmemängders uppmätande, fuktighetsbestämningar m. m.
Kemi.
Allmän kemi. Organisk kemi. Övningar i kvalitativ analys. Lättare synteser.
I. Mekanik.
Huvuddrag av statiken: om krafter, jämnvikt, tyngdpunkten, de enkla maskinerna,
friktion, hållfasthet. Huvuddrag av dynamiken: rörelse, mek. arbete. Belysande exempel
från praktiken givas eleverna att lösa vid svarta tavlan.
II. Maskinlära.
Huvuddrag av ångpannor: fysikalisk inledning, olika slag av ångpannor, ångbildningsförmåga,
konstruktion, armatur och skötsel.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
139
Huvuddrag av ångmaskiner: historik, olika slag av ångmaskiner, huvuddelai, angfördelning
och slidmekanism, expansionsmaskiner, kcndenseringsmaskiner, kombinerade
ångmaskiner, reglering av maskinens gång, lokomotiv, ångmaskinens effekt och skötsel.
Huvuddrag av ångturbiner.
,, ,, explosionsmotorer.
,, ,, vattenkraftsmaskiner.
Mekanisk fackritning.
Uppmätning och konstruktion av s. k. enkla maskindelar samt förklaring över deras
konstruktion och verkan, såsom lager, pistonstänger, vevstakar, slider, cylindrar etc. till
ångmaskiner för åstadkommande av arbetsritningar med fullständiga mått, krokiritning.
För mera försigkomna: sammanställda ritningar å pumpar, ångmaskiner, ångpannoi
med inmurningsritningar o. d.
Elever inom särskilda industrier erhålla, så vitt möjligt, program å sådana detaljer,
vilka kunna gagna dem i deras yrken.
Elektroteknik.
1. Grunddragen av elektricitetsläran med särskild hänsyn till dess tillämpning uti
pratiken. Magnetism, elektriska strömmen, strömmens magnetiska egenskaper, strömmens
kemiska egenskaper, elektrodynamisk induktion.
2. '' Starkströmsteknik. Elektriska mätinstrument, dynamomaskiner för likriktad
ström, elektriska motorer för likriktad ström, generatorer för enfasig växelström, generatorer
för trefasig växelström, motorer för en- och trefasig växelström, synkronmotorer,
roterande magnetfält, asynkronmotorer, motorgeneratorer och omformare, transformatorer,
elektrisk arbetsöverföring, ackumulatorer, båglampor för likriktad ström och växelström,
kvicksilverlampor, glödlampor, ledningar, deras förläggning och undersökning, instrumenttavlor,
isolationsföreskrifter, utdrag ur förordningar och säkerhetsföreskrifter.
3. Svagströmsteknik. Ringledningar, telefonanläggningar, felsökningar, åskledareanläggningar.
Byggnadslära och byggnadsfackritning.
1. Materiallära. De vanligaste träslagen och deras användning, naturlig och konstgjord
sten, murbruk, bimaterialier m. m.
2. Byggnadsarbeten och byggnadskonstruktioner. Timmermans- och snickeriarbeten:
enkla hophuggningar, träväggar, bjälklag och golv, tak, trätrappor m. m. Murarearbeten,
murar av naturlig och konstgjord sten, valvringar, valv, murade trappor, listers murning,
eldstadsanläggningar, putsarbeten m. m. Kakelugns-, glas- och målarearbeten.
3. Om byggnaders utförande i allmänhet. Olika slag av byggnadsgrund in. m.
140
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
^‘‘byggnader. Stenbyggnader. Grunder för kostnadsförslags uppgörande samt uppgörande
av enklare arbetsbeskrivningar.
Ritningar: träförband, bjälklag, träväggar, takstolar av trä och järn, brandfria bjälk
lag,
gjutjärnskolonner, murförband, valvbågar och valv, fönster, dörrar m. m. samt enklare
byggnader med detaljer.
Ornamentslära.
Allmänna principer. Enkla minnesteckningar. Om smak, olika formbegrepp, de
enklaste dekorativa lagarne. Ornament av linjer och enkla ytor. Formers uppritning och
bestämning. Skugglära. Blad- och växtornament. Djurformer och deras användning i
ornamentiken. Olika materials ornamentala möjligheter. *
Formlära.
1. Byggnadskonstens formlära. 2. Färglära. 3. Dekorativ målning. 4. Byggnads-
och möbelsnickeri. 5. Skulpturella yrken. 6. Smide och metallkonst.
Frihandsteckning.
Allmänna principer: Säker och vårdad linjeföring vittna om teknisk fulländning.
Att kräva korrekthet och ett vårdat utförande, innan elevens ståndpunkt är sådan, att det
vinnes med ledighet, är hämmande för elevens fria tankeverksamhet och således olämpligt
för sunt framåtskridande. Undervisningens ändamål är sålunda att skärpa elevens iakttagelseförmåga,
höja formsinnet och kombinationsförmågan samt stärka fantasien, på samma
gång som vårdad teknik inläres. Tekniska felaktigheter, som försvåra framåtskridandet
skola bortarbetas, utan att elevens arbetslust hämmas.
Teckningsundervisningen lämpas noggrant efter behovet inom elevens yrke. Därvidlag
skiljes först mellan sådana elever, som skola bliva tecknare, för vilka tecknandet sålunda
är det verkliga yrket, d. v. s. den teknik, som inläres är den, som direkt användes, direkt
teknik, och de elever för vilka tecknandet är ett hjälpmedel för återgivandet av former, som
framställas med annan teknik, såsom snidning, drivning, vävnad m. m., d. v. s. tekniken
är omsatt i annat material. Dessutom göres noga skillnad mellan olika yrken.
De olika slag av övningar, som förekomma, äro:
Förberedande kursen.
1. Enkla teknikövningar. 2. Plana avteckningar och färgläggning med kritor eller
färg av enkla föremål såsom järn- och metallvaror, kruk- och glaskärl m. m. 3. Naturstudier
i enkla färgtoner. 4. Enkla ornamentella övningar. 5. Fortsatta teknikövningar
med olika material, såsom blyerts, kol, kritor, tuschpenna och konturpensel i såväl mycket
liten som förstorad skala. 6. Perspektivisk teckning med eller utan färgläggning och
enkel skuggsättning av alla slags föremål, delar av rummet m. m.
Tekniskt* afton- och söndagsskolan.
141
Egentliga kursen.
1. Naturstudier efter fåglar, fjärilar, insekter, musslor, växter in. ro., att utföras i
enkla färgtoner. 2. Avteckningsövningar, fortsatta perspektivövningar. Föremålen lämpas
efter elevens yrke. 3. Förenklingsövningar. Därmed menas att i få drag fästa eu
bild på papperet med enkla motsättningar, mörkt mot ljust eller omvänt. 4. Färgövningar,
varvid färgverkan är huvudsaken, men mindre vikt fästes vid teckning och form.
Fackteckning för textila yrken. V. Mönsterritning. M. Grafiska yrken G.
1. Enkla ornamentala övningar. 2. Naturstudier i såväl stor som liten skala med
tanke på ornamental verkan, fortsättning av övningar i frihandsteckning. 3. Avbildande
av konstslöjdföremål av olika slag och i olika teknik. Framställningen göres med tanke
på praktisk ritning. 4. Enkla kombinationsövningar, fortsatta övningar efter naturen.
Övningarna gälla även att avväga mörkt mot ljust och tvärtom, enkla ytmönster. 5.
Stiliseringsövningar för olika material. Övningarna äro likartade med de i övning 4 angivna,
fast här tillkommer teknikens och materialets formgivning, som studeras i sammanhang
med skolverkstäderna eller vid modellsamlingarna. 6. Skissuppgifter, som lösas under
lärarens ledning och lämpas efter elevens yrke.
Fackteckning för dekorativ målning. D.
1. Lika som för V., M. och G. 2. Dekorativa kombineringsövningar, med streck och
enkla ytor, även kombinerade med enkla naturförebilder. 3. Avteckningar i liten skala
av dekorativa anordningar och interiörer med tanke på praktisk ritning. 4. Uppmätningai
av interiörer med ritning.
Fackteckning för yrkesmålning. Y.
1. Färgövningar. 2. Bokstavsövningar med sammanställningar. 3. Uppritande avenkla
rum av allmännaste slag med färgsättning genom prover. Lika övning 2 för
dekorativ målning fast med enklaste motiv. 4. Ritningar till enkel skyltmålning m. in.
5. Enkla uppgifter av olika slag såsom enklaste rumsdekorering med angivande av totalfärger
med eller utan dekorerande list, enkel dekorering av skåp och andra möbler.
Fackteckning för smide. J.
1. Uppmätning och avritning av olika smidesföremål. 2. Tecknande av växter och
srpärre djur i enkelt manér med plan färgläggning eller i kolteckning. 3. Komposition
av enkla föremål.
142
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Fackteckning för metallkonst och ciselering. C.
1. Avteckning och målning efter metallföremål. 2. Liksom för B., och kunna
teckningarna utföras med hjälp av modellering. 3. Enkla ornamentala kompositionsövningar
lämpade efter yrket. 4. Självständiga uppgifter av olika slag och lämpade för yrket.
Fackteckning för snickeri. S.
1. Uppmätningsritningar efter enklare möbler. 2. Ritande av en enkel interiör med
väggpanel, dörr med foder samt paneltak av enklaste konstruktion. 3. Ritande efter lärarens
anvisningar av enklare möbler av furu. 4. Ritande av möbler som ovan, i ädlare träslag,
även med sparsamt användande av inläggningar, skulptur, beslag av järn och metall. 5.''
Detaljritningar. 6. Hopsättningsritningar i samband med undervisningen i snickeri.
Fackteckning för träsnideri. T.
1. Lika som för snickeri. 2, 3 och 4 lika som för V., M. och G.
Fackteckning för skulptur och modellering. B.
1. Avteckning av enkla skulpturella ornament. 2. Tecknande av enkla låga reliefer,
naturstudier. 3. Kompositionsövningar med stöd av föregående. 4. Ritande av arkitektoniska
detaljer såsom lister, omfattningar, konsoler m. m.
Perspektivritning
(gemensam med konstslöjdskolan).
Elev har att välja mellan: 1. Fullständig kurs i direkt perspektiv, eller 2. Använt
perspektiv, uppritande av rätvinkliga och cirkelformiga föremål med givna mått i godtyckliga
lägen, skuggkonstruktioner såväl efter solen som efter närbelägna ljuskällor.
Arbetena inom skolverkstäderna
drivas i sammanhang med teckningen, så att eleven får experimentera sig till de former
han framställer och helst icke kopiera dem från någon förebild.
Modellering
Modellering liksom teckning kan hava två skillda ändamål, antingen att åstadkomma
en färdig slutprodukt, t. ex. uppläggning i stuck, gipsarbeten m. m., direkt teknik, eller att
utföra en modell, som sedan skall utarbetas i annat material, omsatt teknik, t. ex. modell
till träsnidning, stenhuggning, metallarbeten m. m. Man måste noga göra sig reda för,
vilket material det modellerade arbetet skall utföras i, då tekniken vid utförandet blir bestämmande
för formgivningen. Vid inlärandet av modellering får man i början mera frånse
Tekniska afton- och söndagsskolan
143
materialet och alldeles som vid teckningen endast använda direkt teknik. Modelleringen
omfattar sålunda: 1. Modelleringsövningar. 2. Tillämpad modellering.
YrkesmAlnlng
omfattar strykning och färgträffning i olika material, limfärg och oljefärg, lasering och
ådring i olika teknik, enkel listornamentik och bokstavsmålning.
Särskild vikt lägges vid den enkla rums- och skvltmålningen, varvid bestämda uppgifter
givas på enkel rumsmålning, såsom val av färgsammansättning på väggar, panel, dörrar
och foder, tak och golv, vilka åskådliggöras genom provstycken, dels utan all dekorering,
dels med mycket enkel sådan. För mer livaktig färgverkan användes lasering och för
målningstekniken lämplig ådring. Denna ådrings ändamål bör ej vara att giva målningen
utseende av äkta träslag, marmor m. m., utan dess ändamål är att giva färgytorna eu
livaktig verkan och en klarare färg än som med täckfärgsstrykning kan åstadkommas.
lista kursen. 1. Uppmålning av alfabetet av romersk antikvastil med a) lika
tjocka, b) olika tjocka staplar. 2. Sammansättning av text till en enkel odekorerad skylt.
3. Färgträffningsövningar, även med enkla laseringar.
2:dra kursen. 1. Skylt med enkel omramning i få och väl avvägda färger. 2.
Ornamentala bårder av allra enklaste slag. 3. Färgträffningar i olika material med laseringar
och ådringar. 4. Olika praktiska uppgifter, som lösas under lärarens ledning.
Konstsmide.
1. Teknikstudier och handövningar. 2. Tillämpningsövningar.
Träskärning.
1. Snidövningar. 2. Tillämpningsövningar.
Snickeri.
1. Sammansättningar med ritning. 2. Olika tillämpningsövningar.
Vävning.
Undervisning meddelas i följande vävslag: slät-, munkabältes-, dukagangs-, krabbasnårs-,
rödlakans-, opphämta-, flossa- (hel), rya-, dräll-, daldrälls-, gagnefskrus-, matt-,
smålands-, enkel och dubbel rosengångs-, dubbel-, flamsk och bandvävnad.
Konstsömnad.
Undervisning meddelas i följande sömsätt: tvist-, vingåkers-, dala-, hallands-, bleking-,
hål-, kedje-, platt-, botten-, schattér- (i ylle och silke), hedebo- och spetssöm, applikation
och fransflätning.
144
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Läderplastik.
1. Teknikstudier. 2. Tillämpningsövningar.
Porslinsmålning.
Enkla tillämpningsövningar.
4. Konstslöjdskolan.
Konstslöjdskolan är avsedd för manliga och kvinnliga lärjungar, vilka
ämna utbilda sig för olika fack inom konstslöjden, och som för detta ändamål
kunna ägna hela eller större delen av sin tid.
Arbetsåret börjar den 15 september och fortgår till den 30 april med kort
uppehåll vid jul.
För inträde vid denna avdelning erfordras att hava god frejd, fyllt 16 år,
genomgått någon av kurserna inom aftonskolans konstslöjdavdelning, konstvävskolans
mönsterritningskurs eller visa sig äga motsvarande underbyggnad.
Undervisningstider äro 9—11, 12—3 och 5—7.
Årlig avgift, som erlägges förskottsvis, är för dem, som inträtt i tekniskt
yrke, kr. 20.— och för övriga lärjungar kr. 40.—, vilken avgift förskottsvis kan
få erläggas med hälften för varje termin.
Inom denna avdelning finnas följande skolor:
1. Konstindustriella skolan med följande yrkesgrenar: a) Dekorativ skulptur,
även konstsnickeri, b) konstsmide och ciselering, även emaljering, c) Textil
konst, d) grafisk konst.
2. Skolan för dekorativ målning.
Läroämnena äro av tre slag: teckningsämnen, tillämpningsämnen och
föredrag. Undervisningen kan meddelas på tre sätt:
a) så att tillämpningsämnena göras till huvudsak, varvid minskning i
teckningsämnena medgives (tillämpningskurs) eller
b) så att tillämpning och teckning ägnas lika intresse (mönsterritningskurs)
eller
c) så att teckningsämnena göras till huvudsak (teckningskurs). Härvid
kan icke medgivas fullständig befrielse från alla tillämpningsämnen.
Undervisningens omfattning inom konstslöjdskolan framgår av följande
timplan, kursplan och redogörelse för lärokurserna i de skilda läroämnena.
Konstslöjdskolan.
145
Timplan för läroåret 1909—10.
Läroämnen
Antal
timmar i
yeckan
Läroämnen
Antal
timmar i
veckan
Teckning........................
Figurteckning..................
Figurmodellering ............
Fackteckning, teckning för
konstslöjd..................
Dekorativ målning............
Modellering.....................
Träskärning.....................
Konstsmide.....................
8
4
4
12
15
6
6
10
Transport | 65
Transport
Emaljering .....................
Porslinsmålning...............
Vävning ........................
Konstsömnad ..................
Läderplastik.....................
Stillära...........................
Perspektivritning ............
Summa timmar
65
4
6
18
6
2
1
2
104
Kursplan.
(Siffrorna hänvisa till lärokurserna sid 146—147. Då inga siffror förekomma,
omfattar undervisningen hela lärokursen i ämnet.)
i. Konstindustriella skolan.
Lägre kursen.
Frihandsteckning: övningarna 1—3 grundligt och försök inom 5.
Figurteckning: 1 och 2, icke obligatorisk för yrkesgruppen textil konst.
Fackteckning: 1—6 samt deltagande i 8.
Perspektivritning: obligatorisk för möbelritning.
Modellering och figurmodellering: för yrkesgrupperna dekorativ skulptur, konstsmide
och ciselering.
Stillära. (Som repetition deltagande i aftonskolans kurs i formlära och ornamentslära
i sin helhet.)
Tillämpningsämnen: det skolverkstadsarbete, som motsvarar elevens yrke. ( i
mönsterritningskursen är deltagande i flera tillämpningsämnen Ömkligt.) Tillämpningsämnena
för yrkesgruppen grafisk konst falla inom fackskolan för bokindustri.
Högre kursen.
Fullständig kurs i de olika ämnen, som tillhöra varje yrkesgrupp i överensstämmelse med
vad som under a), b) och c) bestämmes om olika sätt för undervisningens tillgodogörande.
10
___Slöjdföreningens i Göteborg skola.
3. Skolan för dekorativ målning.
Lägre kursen.
Perspektivritning. Figurteckning 1—2.
Dekorativ målning: lägre kurs.
Stillära. (Som repetition deltagande i aftonskolans kurs i formlära o. ornamentslära.)
Högre kursen.
Fullständig kurs i figurteckning och dekorativ målning.
Lärokurser.
Frihandsteckning.
1. Teknikstudier och enkla formövningar, pennteekningsövningar. 2. Naturstudier
dels i kol eller blyerts, dels i förenklad framställning med antingen kritor eller färger’
3. Perspektivstudier. Som avslutning utföres lämplig provteckning. 4. Färgövningar
Intresset fästes uteslutande vid färgverkan. De som önska kunna även använda oljefärger.
5. Skissövningar, teckning efter levande djur, timskisser.
Figurteckning.
1. Studier efter figurdelar. 2. Studier efter hel figur ^gjutning). 3. Anatomiska
studier. 4. Teckning efter levande modell. 5. Skissövningar och tillämpningsövningar.
Fackteckning.
1. Teknikstudier och enkla formkombineringar. 2. Uppmätningsritningar, även
studier i färg. 3. Naturstudier med ornamentella tillämpningar. För dekorativ skulptur
samt konstsmide och ciselering kan tecknandet delvis ersättas med modellering. 4. Stilstudier,
lämpade efter elevens yrke. 5. Färgövningar och färgfördelningsövningar. 6. Självständiga
stiliseringsövningar. 7. Lösande av praktiska uppgifter av enklare beskaffenhet.
8. Skissuppgifter, dels timskisser, som lösas på en lektion, dels hemskisser, till vilkas
losande lämnas en dags frihet från lektionen. 9. Utarbetande av skissuppgifter, som bör
ske med så ringa handledning av läraren som möjligt.
Perspektivritning.
Eleven har att välja mellan: 1. Fullständig kurs i direkt perspektiv eller 2. Använt
perspektiv, uppritande av rätvinkliga och cirkelformade föremål med givna mått i godtyckliga
lägen, skuggkonstruktioner, såväl efter solen som efter närbelägna ljuskällor.
Fackskolan för bokiridustri.
147
Dekorativ målning.
Lägre kursen.
1. Kompositionsövningar med ornament av enkla geometriska figurer. 2. Naturstudier
med tillämpningar. 3. Enklare skissuppgifter.
Högre kursen.
1. Genomarbetning av olika historiska stilar, kompositionsskisser med detaljer. 2.
Naturstudier med tillämpningar. 3. Praktiska skissuppgifter med genomarbetning i detalj
av en av skisserna.
Stillära.
Kort redogörelse för de historiska stilarnes uppkomst och utveckling med hänsyn till
material och teknik. Undervisningen sker genom föredrag med ljusbilder och förteckning
av läraren. Vissa enkla stilformer skola av eleverna kunna uppskisseras.
Arbetena inom skolverkstäderna:
Modellering. Träskärning. Konstsmide. Emaljering. Vävning m. m.
I anslutning till vad förut meddelats om olika sätt för tillgodogörande av undervisningen
få arbetena inom skolverkstäderna tvenne skilda ändamål: för grupp a), för
vilken grupps elever skolverkstadsarbetet är huvudsak, meddelas grundlig färdighet i själva
konstyrket, för grupperna b) och c) meddelas kännedom om konstyrkets möjligheter, så
att eleven lär sig att tänka med yrkesteknikens medel, och sålunda blir mogen att gorå självständiga
kompositioner inom de olika konstyrkena, utan att den flytande färdigheten i
yrket kräves.
5. Fackskolan för bokindustri.
Fackskolan för bokindustri är avsedd för lärjungar, vilka ämna utbilda sig
för boktryck, illustrationstryck, litografi etc. eller bokbinderi, och som för detta
ändamål icke kunna ägna hela sin tid utan endast aftontimmarna.
Läroåret börjar den 25 sept. och fortgår till den 30 april med kort uppehåll
vid jul.
För inträde i dessa avdelningar erfordras att hava god frejd, fyllt 16 år,
genomgått aftonskolans lista avdelning eller visa sig äga motsvarande kun
-
148
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
skaper samt att under åtminstone ett års tid hava varit sysselsatt inom kurserna
motsvarande yrke.
Undervisningstid är 7—9 e. m. samt söndagar V* 9—Va 11 f. m.
1 skolan meddelas undervisning åt utlärda såväl som lärlingar.
I årliga avgifter, som förskottsvis erläggas, betala utlärda arbetare kr. 20.—
och lärlingar kr. 10. -, vilka avgifter även kunna erläggas förskottsvis med
hälften för vardera terminen.
Kurser finnas: för a) sättare, b) tryckare, c) litografiskt tryck, d) litografisk
teckning och gravyr, e) bokbinderi.
Kurserna äro 3-åriga.
Timplan för läroåret 1909—10.
Läroämnen |
Antal |
Läroämnen |
Antal |
Sättning ........................ |
a 4 b 4 |
Transport |
34 |
Tryckning ..................... |
a 4 b 4 |
Fackteckning för litografer |
4 |
Bokbinderi .................... |
a 4 b 4 |
D:o „ bokbindare |
2 |
Litografi ........................ |
4 |
Svenska språket............... |
a 2 b 2 |
Litografiskt övertryck ...... |
4 |
||
Fackteckning för sättare och |
|||
tryckare ..................... |
2 |
||
Transport |
34 |
Summa timmar |
44 |
Kursplan.
Sittning.
Grunderna för boksättning: avvägande av format, mellanrum mellan ord och rader
i förhållande till typsnittet etc. Titelsättning. Accidenssättning efter utkast för en färg.
Accidenssättning efter utkast för flera färger med färgdelning. Grunderna för tabellsättning.
Materiellens skötsel. Föredrag i boktryckarkonst.
Fackteckning: frihandsteckning, övningar i sats- och färgarrangering, uppgörande av
utstyrselförslag.
Svenska språket: grammatik, interpunktion, litteraturläsning, rätt- och uppsatsskrivning,
korrekturläsning. Kurs i enkelt bokhålleri.
Föredrag i bokindustri.
Fackskolan för bokindustri.
149
Tryckning;.
Pressars skötsel. Övningar i utskjutningar och formatpåläggning. Upplappning,
lordninggörandet för tryck av text- och illustrationsformar. Färghållning. Färgtryck. Tryck
i snällpress och digelpress. Trefärgstryck. Färgblandning.
Fackteckning: skuggövningar och färgharmoni.
Svenska språket: lika som för kursen i sättning.
Föredrag i boktryckarkonst.
Kursen i sättning avslutas med en termins deltagande i tryckning, och kursen i
tryckning med en termins deltagande i sättning.
Litografisk! övertryck.
Övningar i stenens slipning och behandling för överföring. Övertryck och provtryck.
Behandling av kritteckningar. Utmätning och uppställning samt användande av reduktionsapparaten.
Fackteckning: lika som för kursen i tryckning.
Föredrag i boktryckarkonst.
Litografisk gravyr.
Övningar i stenens behandling för gravyr, tusch- och kritritning. Kalligraf. Merkantil-
och kromo-litografi.
Fackteckning: se fackteckning för grafisk konst i aftonskolans konstslöjdavdelning.
Svenska språket: lika som för kursen i sättning.
Föredrag i boktryckarkonst.
Bokbinderi.
Övningar i inbindning av halva och hela klotband, halva och hela skinnband (i
olika skinnsorter) med färgat, marmorerat och förgyllt snitt. Handförgyllning: rygg och sida.
Marmorering av papper, marmorering och färgning av skinn. Guldsnitt och handförgyllning.
Snittfärgning och pappersdekorering för hand.
Fackteckning: kompositionsövningar med handstämplar.
Svenska språket: lika som för kursen i sättning.
Föredrag i ämnen inom facket.
För vinnande av avgångsbetyg fordras 3-årigt deltagande i de ovan angivna kurserna.
Kunnigheten skall, om så är behövligt, prövas medelst prov och förhör.
150
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
6. Skolan för lantmaskinister.
■ Denna skolavdelning är avsedd att giva dugande mekaniska arbetare
sådana tekniska kunskaper, som äro erforderliga för att på eget ansvar skötaångpannor,
ångmaskiner, dynamomaskiner, elektriska kraft- och belysningsanlaggnmgar,
samt att bereda lärjungarna kompetens såsom lokomotivpersonal
För inträde vid kursen erfordras att hava god frejd, fyllt 17 år, genomgått
aftonskolans förberedande avdelning eller visa sig äga motsvarande kunskaper,
samt att under minst 1 års tid hava varit sysselsatt med arbeten inom
något mekaniskt tekniskt yrke och dessutom under minst Vs års tid skött ångmaskin
och eldat. s
Kursen, som närmast motsvarar navigationsskolornas maskinistklass, är
avsedd att genomgås på ett år, räknat från den 15 sept—30 april.
I årsavgift erlägges kr. 30:—, som förskottsvis kan betalas med kr 15 —
för varje termin.
Kursen, som är ettårig, avslutas med offentlig examen, förrättad i närvaro
av skolans rektor, avdelningsföreståndaren och därtill av styrelsen förordnad
sakkunnig examinator.
Åt godkänd elev utfärdas betyg, som uttryckligen angives som lantmaskinstbetyg,
och som skall undertecknas av skolans rektor, avdelningsföreståndaren
och den tillförordnade examinatorn.
Timplan för läroåret 1909—10.
Läroämnen |
Antal timmar |
Läroämnen |
Antal timmar |
||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
V.-t. |
||
Räknelära och geometri... Maskinlära (inbegr. fysik, |
10 12 10 |
6 12 12 |
Transport Svenska språket.......... Elektroteknik ........ |
32 3 1 |
30 3 6 |
Transport! 32 |
30 |
Summa timmar |
36 |
39 |
Skolan för lantmaskinister.
151
Kursplan.
Svenska språket.
Rätt- och uppsatsskrivning och i samband härmed inövandet av skiljetecknens bruk.
Övningar för ifyllning av blanketter samt för uppsättandet av enklare affärsskrivelser,
rapporter och avlöningslistor. Enkel bokföring.
Räknelära.
Repetition av de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och allmänna bråk. Sorter
och metersystemet. Enkel och sammansatt reguladetri, procent- och intresseräkning.
Numeriska ekvationer av första graden med enklare tillämpningsproblem samt ^utdragning
med hjälp av tabeller. Bokstavsräkningens grunder till den omfattning, i vilken de
för ekvationsräkning äro behövliga. Lösning av enklare ekvationer av första graden med
en obekant. Användning av formler med bokstavsbeteckningar.
Oeometri.
Räta linjers, vinklars, triangelns, parallellogrammens och cirkelns huvudsakliga egenskaper.
Uträkning av rätlinjiga plana figurers och cirkelns ytinnehåll samt plansidiga
solida figurers, cylinderns, könens och sferens kubikinnehåll.
Fysik och kemi.
Kroppars allmänna egenskaper. Syror, baser och salter. Enkla och sammansatta
ämnen. Förbränning. Fett och feta oljor.
Krafters sammansättning och upplösning, då de verka i samma plan. Kraftparallellogrammen,
parallella krafter, tyngdpunkten. Undervisning härom meddelas grafiskt. —
Mekaniskt arbete. Arbetsförmåga. Hästkraft.
De viktigaste satserna ur hydrostatiken. Tryckets lika fortplantning. Hydrostatiska
pressen och hydrostatiska domkraften. Bottentrycket. Tryckningscentrum. Arkimedes
princip. Reaktion vid vätskors utströmning. — Luftens allmänna egenskaper. Mariotteska
(eller Boyleska) lagen. Barometern. Sifoner. Pumpar. Vattenånga. Kondensering. —
Lättare exempel till övning i hydrostatik och aerostat^. Friktion. — Värme. Värmets
uppkomst och verkningar. Elektricitet och magnetism.
Mekanik och maskinlära.
Olika slag av kraftmaskiner. Vindspel. Vattenkraftmaskiner, ångmaskiner, gas- och
fotogenmaskiner, ångpannor och kokare.
152
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Hit höra studiebesök vid stadens förnämsta industriella anläggningar, varunder indikatorsdiagram
tagas på förhandenvarande ångmaskiner, så att eleverna få tillfälle att
sätta sig in uti beräkning av en ångmaskins indikerade hästkraft, samt erhålla en inblick
i noggrann skötsel av både ångpannor och ångmaskiner.
Ritning;.
Projektionslärans allmänna grunder. Ritning efter modeller av axellager, självstängande
glasrörskranar, precisionssäkerhetsventiler, injektorer, pulsometrar och diverse
kranar och ventiler, som ingå i en ångpannas armatur, transmissioner såsom kugghjulsväxlar
m. m. Ritning efter planscher över diverse enkla maskindelar, ångpannor och
detaljer till ångmaskiner; krokiritning.
Elektroteknik.
1. Grunddragen av elektricitetsläran. Magnetism. Elektriska strömmen. Strömmens
värmeverkningar. Strömmens magnetiska egenskaper. Strömmens kemiska egenskaper.
Elektrodynamisk induktion.
2. Starkströmsteknik. Elektriska mätinstrument. Dynamomaskiner för likriktad ström.
Elektriska motorer för likriktad ström. Generatorer för enfasig växelström. Generatorer
för trefasig växelström. Motorer för en- och trefasig växelström. Synkronmotorer.
Roterande magnetfälts uppkomst vid flerfasig växelström. Asynkronmotorer. Motorgeneratorer
och omformare. Transformatorer. Elektrisk arbetsöverföring. Ackumulatorer.
Båglampor för likriktad ström och växelström. Kvicksilverlampor. Glödlampor: koltrådslampan,
nernstlampan, metalltrådslampor. Ledningar, deras förläggning och undersökning:
två- och treledaresystem, trefassystem. Instrumenttavlor m. m.
Utdrag ur förordningar och säkerhetsföreskrifter för elektriska anläggningar.
3. Svagströmsteknik. Kortfattad översikt av ringledningar, telefoner och åskledare.
Undervisningen åskådliggöres genom praktiska försök med maskiner, apparater etc.,
varjämte eleverna själva i största möjliga utsträckning i laboratoriet få lära sig handhava
mätinstrument, utföra kopplingar och experiment å maskiner, apparater, lampor etc.
samt företaga skarvning, lödning, isolering, najning av elektrisk ledningsmaterial etc., etc.
Undervisningen kompletteras genom under lärarens ledning företagna besök vid elektriska
centraler och andra elektriska anläggningar.
Undervisningen bedrives med särskild hänsyn till, att eleverna skola kunna självständigt
sköta elektriska maskiner, apparater och anläggningar för såväl likriktad ström
som växelström
Föreläsningar cell studiebesök. Undervisningsmateriel!. Lärjungarna.^ 153
7. Föreläsningar och studiebesök. Undervisningsmateriell.
Förutom den dagliga undervisningen hållas årligen ett 20-tal föreläsningar
dels av skolans lärare, dels av andra personer över ämnen, som beröra konstslöjd
och tekniska frågor. Till dessa föreläsningar hava även andra personer
än de i skolan inskrivna lärjungarna tillträde. ....
Därjämte företaga lärjungarna under lärarnes ledning studiebesök i verkstäder
och industriella anläggningar, huvudsakligen inom Göteborg och dess närmaste
omgivningar, men även någon gång till mera avlägsna orter såsom
Stockholm och Köpenhamn.
Tryck- och ritpapper av billigare slag samt billigare färger m. m. tillhandahåller
skolan lärjungarna kostnadsfritt, men värdefullare materialier såsom
vanligt ritpapper, akvarellfärger, tusch, bladguld m. m. skola lärjungarna själva
bekosta. Likaså måste de själva anskaffa alla vanliga verktyg. Ovanligare
verktyg tillhandahållas lärjungarna av skolan i mån av tillgång. Allt arbetsmaterial,
som användes på skolans verkstäder, utom ädla metaller och andra
dyrbarare ämnen, anskaffas på skolans bekostnad. För de arbeten, som lärjungarna
få tillåtelse att behålla för egen räkning, skall materialvärdet ersättas efter
värdering av vederbörande lärare eller skolans rektor.
Skolan har ett bibliotek, som enligt årsredogörelsen för 1908—09 omfattade
3,423 band och 16,750 planscher, samt en konstslöjdsamhng med
C;a 1,600 nummer. Såväl biblioteket som konstslöjdsamlingen är tillgänglig
för allmänheten vissa dagar i veckan för studier, utlåning och kopiering. Under
arbetsåret 1908—09 utlånades från biblioteket 418 band och 735 lösa planscher.
Konstslöjdsamlingen besöktes av 1,548 personer.
Skolan förfogar över väl inrättade verkstäder för sättning och boktryck,
litografi, bokbinderi och flere konstslöjdarter. Genom skolverkstäderna soker
skolan icke att meddela sådana färdigheter, som ensamt kunna inhämtas genom
praktiskt arbete i vanliga verkstäder, utan endast att fullständiga den praktiska
utbildningen genom bibringande av sådana färdigheter, som i regel ej kunna
inhämtas genom vanligt verkstadsarbete.
8. Lärjungarna.
Antalet lärjungar under olika perioder av skolans verksamhet har varit
för år 1849—50 20 manliga
„ „ 1850—51 65
Före
läsningar.
Studiebesök.
Undervis
nings
materiell.
Bibliotek.
Verkstäder.
154
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
för år 1860—61 282 manliga
„ „ 1870—71 423 „
„ „ 1881—82 748, därav 556
„ „ 1891—92 952, „ 570
» „ 1898—99 1,076, „ 744
» „ 1906—07 724, „ 542
» „ 1907—08 724, „ 533
» „ 1908—09 718, „ 493
„ „ 1909—10 776, „ 504
manliga och
fy yy
yy yy
yy yy
fy yy
yy yy
yy yy
192 kvinnliga
382
332
182
191
225
272
yy
yy
Lärjungarnas fördelning på skolans fyra huvudavdelningar under arbetsåren
1907—08 t. o. m. 1909—10 framgår av nedanstående tabell:
1 • —~ ! |
1907—08 |
1908—09 |
1909— |
10 |
|||||
Skolavdelning |
manliga |
kvinnliga |
summa |
manliga |
kvinnliga |
summa |
manliga |
kvinnliga |
summa |
Tekn. afton- och söndagsskolan |
443 |
136 |
579 |
407 |
208 |
615 |
426 |
256 |
682 |
Konstslöjdskolan .......... |
16 |
55 |
71 |
7 |
17 |
24 |
5 |
16 |
21 |
Fackskolan för bokindustri........ |
50 |
— |
50 |
58 |
_ |
58 |
62 |
62 |
|
Skolan för lantmaskinister ......... |
24 |
— |
24 | |
21 |
— |
21 |
11 |
— |
11 |
Summa j |
533 |
191 |
724 | |
493 |
225 |
OO |
504 |
272 |
776 |
De under arbetsåret 1909—10 inskrivna elevernas yrken framgår av
nedanstående tabeller:
Manliga elever.
Antal
Barberare ........................ 1
Bildhuggare ........................... 4
Bokbindare.............................. 17
Boktryckare ........................... 19
Byggroästare ........................... 1
Fotograf ................................. 1
Förgyllare .............................. 2
Gipsarbetare ........................... 1
Gravörer................................. 4
Antal
Transport 50
Guldsmeder ...........................
Handelsbiträden ..................... 2
Ingenjör ................................ i
Instrumentmakare..................... 2
Kemigrafer.............................. 2
Kopparslagare ........................ 2
Konservator ........................... i
Kontorister.............................. 9
Transport 50
Transport 75
Lärjungarna.
155
Antal
Transport 75
Korgmakare ........................... I
Litografer .............................. 22
Lagerbiträden ........................ 18
Maskinarbetare (mekaniska arbetare,
elektriska arbetare, fabriksarbetare
m. m.)..................... 144
Murare ................................. 2
Målare.................................... 39
Månadskarl ........................... 1
Plåt- och bleckslagare ............ 10
Ritare .................................... 38
Skräddare .............................. 3
Skorstensfejare........................ 1
Transport 354 |
Antal
Transport 354
Snickare................................. 40
Smeder ................................. 5
Svarvare (i trä)........................ 2
Sockerbagare ........................ 4
Springgossar........................... 8
Studerande.............................. 11
Tapetsörer och sadelmakare...... 6
Trädgårdselever .................... 9
Timmermän ........................... 2
Typografer.............................. 19
Tjänsteman ........................... 1
Urmakare .............................. 1
Utan yrke ................. 42
Summa 504
Kvinnliga elever.
Antal
Artister ................................. 3
Bokbinderiarbetare .................. 1
Ciselör.................................... 1
Fabriksarbetare ........................ 9
Fotografer .............................. 2
Handelsbiträden........................ 5
Kontorister.............................. 2
Konstsömmerskor..................... 6
Lagerbiträden.......... 2
Lärarinnor ....
Retuchöser....
Riterskor.......
Sömmerskor .
Telefonist ....
Tillskärerskor
Utan yrke ....
Antal
Transport 31
.............. 12
.............. 2
.............. 23
.............. 9
.............. 1
.............. 2
.............. 192
Transport 31
Summa«272
156
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Lärjungarnas ålder under läsåret 1909—10 framgår av följande tabell
över elevernas födelseår:
Födelseår |
Manliga |
Kvinnliga |
Födelseår |
Manliga |
Kvinnliga |
1896 |
1 |
— |
Transport |
459 |
246 |
1895 |
30 |
20 |
1879 |
7 |
2 |
1894 |
59 |
57 |
1878 |
10 |
3 |
1893 |
58 |
43 |
1877 |
4 |
1 |
1892 |
59 |
28 |
1876 |
6 |
2 |
1891 |
50 |
29 |
1875 |
3 |
3 |
1890 |
51 |
14 |
1874 |
4 |
3 |
1889 |
34 |
14 |
1873 |
3 |
2 |
1888 |
24 |
9 |
1872 |
_ |
2 |
1887 |
22 |
7 |
1871 |
2 |
3 |
1886 |
13 |
3 |
1870 |
2 |
_ |
1885 |
14 |
6 |
1869 |
1 |
1 |
1884 |
5 |
3 |
1867 |
1 |
1 |
1883 |
13 |
5 |
1866 |
2 |
_ |
1882 |
12 |
I |
1865 |
_ |
1 |
1881 |
7 |
4 |
1864 |
— |
1 |
1880 |
7 |
3 |
1863 |
— |
1 |
Transport |
459 |
246 |
Summa |
504 |
272 |
Nedanstående tabell utvisar lärjungarnas mantalsskrivningsort under arbetsåren
1907—08 t. o. m. 1909—10.
Mantalsskrivna |
1907—08 |
1908—09 |
1909—10 |
Summa |
Inom Göteborg .................................. |
608 |
604 |
662 |
1,874 |
Utom „ ............... |
116 |
114 |
114 |
344 |
Summa |
724 |
718 |
776 |
2,218 |
9* Lärare och tjänstemän.
Ordinarie lärare och lärarinnor antagas av styrelsen genom förordnanden
och med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. Till de ordinarie lärarnes
Styrelse.
157
och lärarinnornas biträde, ävensom för undervisningen i tillfälliga ämnen,
antager styrelsen vid förefallande behov och på rektors förslag extra lärare och
lärarinnor, ävensom ordningshavande.
Under läsåret 1909—10 uppehölls undervisningen vid skolan av 30 ordinarie
lärare och 9 ordinarie lärarinnor. Dessutom voro vid skolan anställde 1
extra lärare och 4 extra lärarinnor.
För bibliotek och kansli voro anställda 1 och för samlingarna 2 kvinnliga
amanuenser.
io. Styrelse.
överinseendet över skolan utövas enligt kungl. maj:ts beslut den 5 oktober
1906 av en av konungens befallningshavande i Göteborgs och Bohus län
förordnad inspektör.
Den närmare ledningen av och tillsynen över skolan tillkommer slöjdföreningens
i Göteborg styrelse. Till kännedom om slöjdföreningens i Göteborg
verksamhet, dess styrelses sammansättning och kontrollen över dess förvaltning
meddelas här följande utdrag ur dess nu gällande stadgar, antagna den
12 maj 1906 och godkända av Göteborgs stadsfullmäktige den 31 maj 1906:
§ 1. Föreningens ändamål är att genom spridande av kunskaper och upplysning
befordra de svenska näringarnas tidsenliga utveckling, att uppmuntra den verkliga skickligheten
och det dugande arbetet samt att bland slöjdidkare väcka och underhålla en
ädel och nyttig tävlan.
§ 2. Till vinnande av detta mål skall föreningen, i mån av sina tillgångar, lägga
sig vinn om
a) att främja den av föreningen upprättade skolan;
b) att föranstalta offentliga pristävlingar i ämnen, som avse höjandet av konstslöjden;
c) att genom utmärkelser och belöningar liva intresset hos industriidkare, hantverkare
och arbetare; samt
d) att genom resestipendier bereda tillfälle till studier.
§ 3. Till medlemmar av föreningen kunna antagas aktade män och kvinnor, vilka
vilja medverka till föreningens framgång.
Anmälan till inträde i föreningen kan ske hos kassaförvaltaren eller hos annan
medlem av styrelsen.
Inspektör.
Styrelse.
158
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Föreståndare,
skolavdel
nings
föreståndare
och
överlärare.
Lärareråd.
Ekonomi.
Till hedersledamöter kallas de, vilka på ett utmärkt sätt främjat föreningens ändamål
eller den svenska slöjden.
§ 4. Ledamot erlägger årligen till föreningens kassa tre kronor, som före kalenderårets
utgång uppbäras.
§ 5. Föreningens angelägenheter vårdas och såväl dess som skolans tillgångar
förvaltas av en styrelse, som har sitt säte i Göteborg, och som består av åtta ledamöter,
därav fyra utses av stadsfullmäktige i Göteborg och fyra av slöjdföreningen.
§ 9. Till granskning av styrelsens förvaltning och räkenskaper väljes årligen,
saval av stadsfullmäktige som av föreningen, en revisor och en suppleant av vardera
för näst följande kalenderår.
§ 10. Före slutet av februari månad varje år överlämnar styrelsen till revisorerna
kassaförvaltarens räkenskaper för sist förflutna året och styrelsens protokoll för samma tid.
Revisorerna böra inom mars månads utgång i två exemplar avgiva sin berättelse
till styrelsen, vilken jämte eget yttrande senast inom april månads utgång avlämnar det
ena exemplaret till slöjdföreningen och det andra till stadsfullmäktige, ägande såväl föreningen
som stadsfullmäktige att var för sig besluta angående ansvarsfrihet för styrelsen.
Den närmaste ledningen av skolan utövas av en föreståndare, som kallas
rektor och antages av styrelsen med tolv månaders ömsesidig uppsägningstid
Han skall uteslutande ägna sin tid åt skolan och får icke utan styrelsens medgivande
innehava annan avlönad befattning, men må av styrelsen kunna förordnas
att tillika handhava avdelningsföreståndarebefattning och vara lärare
vid skolan.
Bland skolans ordinarie lärare utväljer styrelsen erforderligt antal avdelningsföreståndare
och överlärare.
Vid skolan finnes dessutom dels ett allmänt lärareråd gemensamt för hela
skolan, dels särskilda lärareråd för var och en av skolans avdelningar. Lärarerådet
består av skolans rektor som ordförande samt de av skolans eller avdelningens
lärare, som på eget ansvar handhava undervisningen, såsom ledamöter.
ii. Ekonomi.
Såsom redan förut nämnts, underhölls slöjdföreningens skola till en början
genom ett årligt bidrag å 500 kronor från hallkassan i Göteborg, vilket bidrag
utgått ända sedan 1847, samt genom enskilda personers bidrag, vartill senare
Ekonomi.
159
kom avkastningen av donationer, som i rikt mått tillföllo slöjdföreningen och
dess skola. När skolan vid inflyttningen i ostindiska kompaniets hus 1865
kunde utvidga sin verksamhet, erhöll skolan av Göteborgs stad för nämnda år
ett bidrag av 4,100 kronor, vilket bidrag redan från och med det följande året
höjdes till 6,000 kronor årligen. Samtidigt med att skolan inflyttade i eget
hus 1876, höjdes stadens bidrag till 14,000 kronor årligen, med vilket belopp
det utgick till och med 1880. För år 1881 utgick stadens bidrag med 17,240
kronor och har sedan den tiden nästan årligen höjts, så att det nu överskrider
30,000 kronor om året. Skolans övriga årliga inkomster hava utgjorts av lärjungeavgifter
och medlemsavgifter till slöjdföreningen samt sedan 1882 av ett
bidrag från hantverks- och industriföreningen i Göteborg, vilket till och med
1888 utgick med 1,000 kronor, men sedermera endast med 800 kronor årligen.
Därtill har sedan 1907 kommit ett statsbidrag av 30,000 kronor årligen. (Se
sid. 131.)
Skolans utgiftsstat, sådan den lades till grund för framställningen om Utgiftsstat.
statsbidrag, med några mindre ändringar, som sedermera intill 1910 vidtagits
har följande utseende:
Allmänna utgifter: |
||||
Skolans rektor ................................................... kr. |
4,000 |
|||
Till trenne avdelningsföreståndare: |
||||
en för afton- och söndagsskolan .............................. |
||||
en för lantmaskinistskolan....................................... ,, |
3,000 |
|||
en för konstslöjdskolan.......................................... |
||||
Sekreteraren, bibliotekarien och konservatorn för samlingarna |
||||
jämte biträde för matrikelföring m. m................... ,, |
2,500 |
|||
Kassaförvaltaren................................................... ,, |
1,000 |
|||
För två vaktmästare, därav den ene tillika är portvakt och |
||||
1 1,200 eldare; förutom fri bostad ........................^ ^ q-q |
2,250 |
|||
Biblioteket, modeller och mönster.............................. |
3,000 |
|||
Underhåll av inventarier ....................................... ,, |
2,250 |
1 |
||
Underhåll av fastigheten (mindre reparationer), assurans, |
||||
renhållning, vattenavgift och diverse........................ ,, |
2,500 |
|||
Belysning ......................................................... „ |
2,000 |
|||
Uppvärmning ...................................................... ,, |
2,000 |
24,500 |
24,500 |
|
Transport kr. |
24,500 |
160
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Transport |
24,500 |
|||||||
Härtill komma utgifter till |
premier, resestipendier och till |
1 |
||||||
extra lärare, vilka medel beräknas kunna tagas från elev- |
| |
|||||||
avgifterna, som icke kunna |
till siffran beräknas, vadan |
j |
||||||
de icke upptagits i inkomstberäkningen. |
||||||||
Afton- och söndagsskolan. |
Avrun- |
|||||||
Första avdelningen: |
Summa |
das till |
Summa |
|||||
Svenska språket |
4 |
t. i v. å |
kr. 90 pr v. tim. |
kr. |
360 |
350 |
||
Sifferräkning |
16 |
,, å |
It |
75 |
?! |
1,200 |
1,200 |
|
Välskrivning och textning |
4 |
,, å |
»» |
75 |
»» |
300 |
300 |
|
Bokföring |
8 |
,, å |
tf |
90 |
>» |
720 |
750 |
|
Geom. konstruktionsritning |
8 |
,, å |
»» |
90 |
t* |
720 |
700 |
|
Frihandsteckning |
10 |
,, å |
M |
90 |
tt |
900 |
900 |
|
Andra avdelningen: |
4,200 |
|||||||
Frihandsteckning |
24 |
,, å |
tt |
100 |
tt |
2,400 |
2,400 |
|
Figurteckning |
6 |
,, å |
tt |
120 |
11 |
720 |
800 |
|
Geom. konstruktionsritning |
12 |
„ å |
>> |
100 |
»» |
1,200 |
1,200 |
|
Perspektivritning |
2 |
,, å |
»» |
100 |
»» |
200 |
200 |
|
Algebra och geometri |
6 |
,, å |
tt |
100 |
*» |
600 |
600 |
|
Fysik, kemi samt elektricitets- |
||||||||
lära |
4 |
,, å |
tf |
100 |
>» |
400 |
400 |
|
Allmän maskinlära och meka |
L- |
|||||||
nisk fackritning |
8 |
,, å |
>> |
120 |
tt |
960 |
1,000 |
|
Allmän byggnadslära och |
||||||||
byggnadsfackritning |
8 |
„ å |
tt |
120 |
n |
960 |
1,000 |
|
Modellering |
6 |
,, å |
»» |
100 |
tt |
600 |
600 |
|
Teckning för konstslöjd |
24 |
„ å |
tt |
120 |
n |
2,880 |
3,000 |
|
Dekorativ målning |
4 |
„ å |
tf |
120 |
it |
480 |
500 |
|
Yrkesmålning |
4 |
,, å |
»» |
120 |
tt |
480 |
500 |
|
Elektrotekn. montörkurs: |
||||||||
teori |
2 |
,, å |
>> |
150 |
tt |
300 |
300 |
|
praktik |
4 |
,, å |
»t |
100 |
tt |
400 |
400 |
|
Stillära |
2 |
,, å |
tf |
225 |
tt |
450 |
500 |
|
Biträde vid skioptikonapp. in. m. |
100 |
|||||||
Snickeri |
8 |
å |
J» |
100 |
tt |
800 |
800 |
14,300 |
Transport kr. |
43,000 |
Ekonomi.
161
Transport |
43,000 |
||||||
Skolan för lantmaskinister: |
|||||||
Svenska |
3 t. |
v. å kr. |
100 pr v. t. |
kr. |
300 |
300 |
|
.Matematik |
8 |
)» ^ |
100 |
»* |
800 |
800 |
|
Fysik och kemi |
3 |
>* ^ »> |
120 |
i» |
360 |
400 |
|
Mekanik och maskinlära |
|||||||
jämte ritning |
20 |
1 > ^ »> |
150 |
11 |
3,000 |
3,000 |
|
1 Elektroteknik |
4 |
150 |
»» |
600 |
600 |
||
100 |
100 |
5,200 |
|||||
Skolan för konstslöjd: |
|||||||
Frihandsteckning |
8 t. |
i v. å kr. |
120 pr v. t. |
> * |
960 |
1,000 |
|
Figurteckning |
4 |
„ å „ |
120 |
y» |
480 |
500 |
|
Teckning för konstslöjd |
12 |
*» & >> |
120 |
»> |
1,440 |
1,500 |
|
Modellering |
6 |
„ å „ |
120 |
>» |
720 |
800 |
|
Träskärning |
10 |
> J ^ |
120 |
1,200 |
1,200 |
||
Konstsmide m. m. |
10 |
»» ^ |
120 |
»* |
1,200 |
1,200 |
|
Glas- och lergodsarbeten |
10 |
»> ^ |
100 |
»» |
1,000 |
1,000 |
|
Läderplastik |
4 |
»J ^ J» |
120 |
»J |
480 |
500 |
|
Dekorativ målning |
12 |
M ^ M |
120 |
»» |
1,440 |
1,500 |
|
Konstvävnad |
18 |
>■ å ,, |
75 |
»» |
1,350 |
1,400 |
|
Konstsömnad |
6 |
å „ |
75 |
n |
450 |
500 |
|
Föreläsningar i konstslöjd |
»i |
50 |
1,000 |
1,000 |
|||
Undervisningsmateriell för denna avdelning... |
> > |
2,500 |
2,500 |
14,600 |
|||
Fackskolan för bokindustri: |
|||||||
Sättning |
8 t. |
i v. å kr. |
120 pr v. t. |
>» |
* |
960 |
|
Tryckning |
8 |
»» ^ »> |
120 |
>> |
960 |
||
Bokbinderi |
8 |
»> ^ |
120 |
»» |
960 |
||
Litografisk! tryck |
4 |
»» ^ »» |
120 |
>* |
480 |
||
Litografi |
4 |
»» ^ M |
120 |
»» |
480 |
||
Svenska |
4 |
»> å, ,, |
100 |
»i |
400 |
||
Fackteckning |
2 |
>» & 91 |
120 |
11 |
240 |
||
Föredrag i bokindustri ...... |
»> |
300 |
4,780 |
||||
Summa |
kr. |
| 67,580 |
162
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Skolans ekonomi framgår av nedanstående räkenskapssammandrag för
år 1909:
Inkomster: Saldo från 1908:
Kontant i kassan ....................................... kr.
Å löpande räkning .................................... „
Elevavgifter.......................................................
Medlemsavgifter.................................................
Bidrag från f. d. hallkassan ........................... ...
160: 93
5,537: 65
kr.
5,698
6,986
1,362
500
58
„ „ hantverks- och industriföreningen |
yy |
800: — |
|||
Räntor ...................................................... |
8,224: 69 |
||||
Anslag av staden ....................................... |
yy |
34,930: — |
|||
„ „ staten ......................:................ |
30,000: — |
||||
Diverse inkomster: |
|||||
Ängmark, kapitalavbetalning ..................... |
kr. |
200: |
— |
||
Röhsska konstslöjdmuseet ........................ |
300: |
— |
|||
Försålda materialier ................................. |
821: |
21 |
|||
Diverse inkomster.................................... |
yy |
201: |
25 |
1,522: 46 |
|
Inbetalt överskott av byggnadsmedel ............ |
yy |
1,247: 38 |
|||
Utlottade obligationer ................................. |
yy |
12,000: — |
|||
Utgifter: Avlöningar: |
Kronor |
103,271: 11 |
|||
Ordinarie ................................................ |
kr. |
47,653: |
39 |
||
Extra...................................................... |
yy |
6,019: |
10 |
||
Betjäning................................................ |
yy |
2,250: |
04 |
kr. |
55,922: 53 |
Pensioner ................................................ |
1,300: — |
||||
Föreläsningar............................................ |
yy |
1,113: — |
|||
Biblioteket, modeller och mönster.................. |
2,128: 84 |
||||
Inventarier ................................................ |
1,456: 21 |
||||
Snickareskolans uppsättning........................ |
yy |
1,440: 86 |
|||
övrig undervisningsmateriell........................ |
yy |
3,019: 13 |
|||
Omkostnader för utställning i Stockholm ...... |
1,468: 19 |
||||
Annonser och trycksaker ........................... |
1,121: 38 |
||||
Belysning ................................................ |
yy |
3,184: 62 |
|||
Värme ...................................................... |
2,932: 87 |
||||
Byggnaden ................................................ |
yy |
2,456: 81 |
|||
Renhållning................................................ |
yy |
1,492: 62 |
Transport kr. 79,037: 06
Ekonomi
Premier och stipendier
Resestipendier ..........
Diverse utgifter..........
Inköpta värdepapper....
Saldo till 1910:
På löpande räkning ...
Kontant i kassan ......
Tillgångar:
Obligationer......................................
Inteckningar.....................................
Magnus Ängmark .............................
På löpande räkning i skand. kredit-a.-b
Kassabehållning ................................
Skulder:
Grundfonden ..........................
Skolans fond ..........................
J. W. Lyckholms fond .............
P. och G. Ftirstenbergs fond .....
Anna Ch. Lundbergs fond ........
Morris Jacobssons fond ...........
Premiefonden ..........................
Byggnadsöverskottsmedels konto
Transport kr.
163 |
|
79,037 |
06 |
3,255 |
— |
750 |
— |
1,586 |
82 |
12,091 |
— |
kr.
6,071: 23
480: —
6,551: 23
kronor 103,271: 11 |
|
kr. 120,591 |
|
„ 40,000 |
— |
„ 2,900 |
— |
„ 0,071 |
23 |
. ., 480 |
— kr. 170,042: 23 |
kronor 170,042: 23 |
|
kr. 18,605 |
62 |
. „ 59,892 |
23 |
. „ 50,000 |
— |
. „ 10,255 |
— |
. „ 13,220 |
— |
. „ 11,500 |
— |
• „ 5,299 |
13 |
• „ 1,270 |
25 kr. 170,042 23 |
kronor 170,042: 23 |
164
Slöjdföreningens i Göteborg skola.
Fonder tillhörande slöjdföreningen
Fondens namn |
Skänkt av |
Motta |
Fondens ur-’ sprungliga storlek |
|
1. Grundfonden 2. Skolans fond 3. Morris Jacobssons premie- |
Bildad av tillfälliga gåvor och D:o d:o ............... Grosshandlaren Moms Jacobsson |
1865 |
1 5,000 |
|
fond 4. Morris Jacobssons testa- |
||||
mentariska disposition |
D:o ............... |
1884 |
5,392 |
67 |
holms fond |
J. W. Lyckholm....... |
1894 |
10,000 |
|
D:o |
Melcher Lyckholm ...... |
1902 |
10,000 |
_ |
D:o |
D:o .............. |
1906 |
10,000 |
_ |
D:o |
D:o ............. |
1906 |
20,000 |
— |
i 6. Pontus och Göthilda För- |
i i |
|||
Stenbergs fond |
P. och G. Fiirstenberg ...... |
1902 |
10,000 |
— |
7. Anna Charlotta Lundbergs |
Fröken A. Ch. Lundberg....... |
1905 |
13,211 |
89 |
Fonderna, som samtliga stå under styrelsens förvaltning, förräntas icke var för sig, utan
iakttagande av, att så stora belopp, som motsvara varje särskild fonds ränteavkastning efter
Ekonomi.
165
i Göteborg och dess skola.
Kapitalbehåll-ning vid 1909 |
Användning |
|
18,605 |
62 |
Avkastningen användes till skolans uppehållande. |
59,892 |
23 |
D:o |
Årliga räntan utdelas vid årsexamen i premier insatta i sparbanks-böcker och fördelad sålunda: 1 premie å rdr 50: — 2 „ „ 25 rdr „ 50: — 10 „ „ 10 „ „ 100: — 20 „ „ 5 „ „ 100: — tillsammans rdr 300: — |
||
11,500 |
— |
Räntan användes antingen till examenspremier eller till resestipen-dier på viss tid. |
50,000 |
— |
Räntan användes för utveckling av undervisningen i slöjdföreningens |
10,255 |
— |
»Kapitalet förvaltas och användes på samma sätt som den av av-lidne herr Morris Jacobsson donerade premiefonden.» |
13,220 |
— |
Räntan utdelas årligen såsom premier till tre eller fyra mindre |
163,472 |
| 85 |
* |
överföres hela ränteinkomsten till skolans inkomster och användes för skolans behov, dock med
medelräntefoten, användas i enlighet med de särskilda bestämmelserna, där sådana finnas.
166
Tekniska skolan i Stockholm.
Söndagsritskolan
för
hantverkare.
Svenska slöjdföreningens
skola.
Hyresbidrag
av Stockholms
stad.
IV. Tekniska skolan i Stockholm,
i. Historik.
Redan av den historiska översikten över den tekniska undervisningens
utveckling i vårt land framgår, att tekniska skolan i Stockholm kan anses leda
sitt ursprung från en på enskilt initiativ tillkommen “söndagsritskola för hantverkare“
i Stockholm.
Denna skola öppnades den 20 oktober 1844 av artisten N. M. Mandelgren
med biträde av snickaremästaren C. Berlien och ornamentsbildhuggaren C.
Ahlborn. Skolan erhöll redan första året av sin tillvaro ett 40-tal lärjungar.
Undervisningen pågick söndagar kl. 9 f. m.— 1 e. m. Mandelgren undervisade i
Iinjarteckning, geometrisk frihandsteckning, perspektivritning och figurritning
med anatomi samt i perspektivlära, Berlien i geometrisk skugglära, kopiering
efter byggnadsordningarna samt efter ritningar och modeller för timmermän,
murare, snickare, möbelmakare, svarvare och smeder, Ahlborn i ritning efter
stereometriska modeller, kopiering efter ornamentsritningar och gipsmodeller
samt i ornamentsmodellering och bildhuggeri. Lokal för skolan uppläts till
en början kostnadsfritt i akademiens för de fria konsterna hus.
Följande år bildades i Stockholm svenska slöjdföreningen med ändamål
bland annat att inrätta eller understödja lämpliga läroanstalter för yrkesarbetare.
Till denna förening överlämnade Mandelgren, Berlien och Ahlborn i november
1845 sin skola med planschverk, ritningar och inventarier, varigenom föreningen
sattes i stånd att den 7 januari 1846 öppna svenska slöjdföreningens
skola. Undervisning meddelades nu 5 Va timmar på söndagar och 2 timmar på
onsdags- och sedermera även på törsdagsaftnar uti linjarritning, perspektivlära,
frihandsteckning, modellering och geometri. Lärjungarnas antal översteg redan
första året 100-talet och uppgick 1849 till närmare 300.
Då de lokaler, varöver skolan förfogade i akademiens för de fria konsterna
hus, snart blevo otillräckliga, inrymdes skolan under de följande åren
i förhyrda lokaler, vartill Stockholms stad från och med 1848 lämnade ett år
-
I listorik.
107
ligt hyresbidrag, som för nämnda år utgick med 1,200 rdr bko, men sedermera
så småningom ökades till 8,000 rdr rmt.
På grund av riksdagens beslut 1847—48 kom skolan från och med 1841
i åtnjutande av statsunderstöd, vilket till en början utgick med 2,000 rdr bko,
men redan av följande riksdagar höjdes först till 4,000 och sedan till 6,000
rdr bko. .
År 1859 erhöll skolan en betydande donation av kyrkoherden i Tegneby,
kontraktsprosten N. J. Sjöstedt, som vid sin död den 22 oktober 1859 i efterlämnat
testamente av den 3 juni 1856 förordna!, att, sedan en del legater
m. m. utgått, hela hans övriga kvarlåtenskap skulle tillfalla svenska slöjdföreningens
skola “för att därmed bilda och inrätta en särskild avdelning i densamma
för flickors undervisning". De medel, som på grund av detta testamente
tillföllo skolan och uppgingo till över 50,000 kronor, gjorde det möjligt
att vid skolan inrätta en särskild avdelning för kvinnliga lärjungar. Sådana
hade då börjat mottagas redan 1858.
Sedan 1856—58 års riksdag ytterligare höjt skolans statsanslag till 15,000 rdr
rmt årligen, övertogs skolan, jämlikt kungl. brevet den 23 september 1859, från och
med 1860 av statsverket. 1 de stadgar, som kungl. maj:t med anledning härav
fastställde för skolan den 21 december 1860, ställdes skolan under en särskild
styrelse med av kungl. maj:t förordnad ordförande. Skolan åtnjöt dock fortfarande
ända till 1870 understöd av svenska slöjdföreningen samt hyresbidrag
av Stockholms stad, till dess skolan erhöll egen byggnad (se nedan).
1 1860 års stadgar kallas skolan “den av svenska slöjdföreningen i Stockholm
inrättade söndags- och aftonskola", vilken benämning dock under 1866
enligt kungl. majits bestämmande utbyttes mot slöjdskolan i Stockholm.
Vid statens övertagande av skolan hade antalet lärjungar stigit till 539,
därav 475 manliga och 64 kvinnliga. Undervisning meddelades omkring 40
timmar i veckan av 14 överlärare och 9 till 11 biträdande lärare.
Enligt 1860 års stadgar skulle undervisningen omfatta följande läroämnen:
matematik: aritmetik, elementargeometri, algebra, tvenne grader, laran
om serier och logaritmer samt plan trigonometri;
linjarritning med projektions-, perspektiv- och skugglära;
frihandsteckning: linjarfrihands-, klots-, ornaments-, figur- och mönsterritning;
maskinlära
med konstruktionsritning;
allmän byggnadslära med konstruktionsritning,
gravyr i sten,, koppar och trä;
modellering i lera och vax;
Statsunder
stöd.
Kvinnlig
avdelning.
Skolan övertages
av
statsverket.
Undervisningen
enl.
1860 drs
stadgar.
168
Tekniska skolan i Stockholm.
Skolan får
egna lokaler.
Statsanslaget
höjes.
målning i akvarell, vattenfärg, limfärg och olja, ävensom på porslin;
svenska och tyska språken samt
bokföring.
“Dessutom bör“, heter det i stadgarna, “i den mån skolans tillgångar och
övriga omständigheter medgiva, undervisningen utsträckas jämväl till andra
läroämnen, vilka skolstyrelsen prövar vara för befrämjandet av skolans ändamål
lämpliga. “
Den osäkerhet i skolans tillvaro, som betingades därav, att den allt fortfarande
var inrymd i förhyrda lokaler, avhjälptes därigenom, att skolan, på sätt
förut angivits (sid. 15), erhöll egen läroverksbyggnad, vilken togs i besittning
i januari 1868 och ännu användes av skolan.
Samtidigt höjdes statsanslaget till skolan högst betydligt, dock endast på
extra stat. Sålunda uppbar skolan, förutom det ordinarie anslaget av 15,000 rdr,
på extra stat för år 1867 32,000 rdr och för år 1868 icke mindre än 64,000
rdr. Sedermera höjdes anslaget på extra stat ytterligare, så att det för år 1878
utgick med 72,130 kronor.
Man ut- Härigenom blev det möjligt att högst väsentligt utvidga skolans verksam
mdgas''
h^- Antalet lärjungar sprang redan 1868 upp till mer än 1,500 för att få år
därefter, 1872—73, överskrida det andra tusentalet och uppgick under arbetsåret
1874—75 till 2,523.
År 1874 funnos vid skolan 13 överlärare- och 12 underlärarebefattningar,
vartill under arbetsåret 1873—74 kommo 72 biträdande lärarebefattningar, vilka
senare voro fördelade på 60 olika personer.
Undervisningen pågick från den 1 oktober till den 30 april med 12 dagars
ferier vid jul och 4 dagars ferier vid påsk, således sammanlagt 29 veckor om
året. Den var för lärjungar av båda könen förlagd till söndagar kl. 8 f. m.—
Va 1 e. m., varav dock Va timme ägnades åt gudstjänst, samt till vardagar kl.
8 f. m.—12 eller 1 e. m. för målare, byggnadsarbetare och kvinnliga lärjungar,
kl- 3 7 e. m. för kvinnliga lärjungar och 7—9 e. m. för manliga lärjungar.
Stundom utsträcktes undervisningen till kl. 10 e. m.
Att även skolans undervisning betydligt utvidgats framgår därav, att enligt
den av kungl. maj:t 1870 fastställda planen undervisningen skulle omfatta följande
ordinarie läroämnen :
I. Språk: Svenska språket, tyska, engelska och franska språken.
II. Skrivkonst.
Hl. Matematik: aritmetik och algebra, geometri och plan trigonometri, praktisk
geometri.
IV. Bokföring.
Historik.
169
V. Geometrisk konstruktionslära med ritning: linjarritning och projektions
lära
med ritning samt elementerna av beskrivande geometri, perspektiv-
och skugglära med ritning, fackritning.
VI. Teckning: linjarfrihandsteckning, klotsteckning, ornamentsteckning, figur
och
landskapsteckning, fackteckning.
VII. Maskinlära med konstruktionsritning.
VIII. Byggnadslära med konstruktionsritning.
IX. Målning i akvarell-, lim- och oljefärg: ornamentsmålning, figur- och landskapsmålning.
X. Modellering i lera, vax och gips m. m.: ornamentsmodellering, figurmodellering.
XI. Naturlära och allmän varukännedom.
XII. Yrkes-varukännedom.
Dessutom förekommo såsom extra läroämnen: närings- och kreditförfattningar,
ciselering och drivning av metall, gravyr i sten, trä och metall samt
tillverkning av papparbeten.
I stadgarna av den 21 december 1860 vidtogos mindre ändringar genom
kungl. kungörelsen den 9 oktober 1863 samt genom kungliga breven den 1
maj 1868 och 25 maj 1871.
På grundvalen av det särskilda utlåtande, som 1872 års kommitté för den
tekniska undervisningens ordnande den 11 november 1875 avgav angående
slöjdskolan i Stockholm, undergick skolan genom riksdagens beslut 1878 och
de nya nådiga stadgarna av den 1 november 1878 en genomgripande omorganisation,
som genomfördes från och med den 1 september 1879, och för
vars grunddrag förut redogjorts (se sid. 25).
Härigenom fick skolan, vars namn nu ändrades till tekniska skolan i
Stockholm, ett mera bestämt mål för sin verksamhet. Undervisningen i de
allmänna skolämnena, som på grund av folkskolans ännu svaga utveckling
dittills haft stor omfattning inom skolan, inskränktes, och större vikt lades på
den rent tekniska och särskilt på den konstindustriella undervisningen. Skolan
uppdelades nu i fyra skilda skolor, nämligen: en teknisk afton- och
söndagsskola, en teknisk skola för kvinnliga lärjungar, en högre konstindustriell
skola med en underavdelning för bildande av teckningslärare samt
en byggnadsyrkesskola. Skolans statsanslag höjdes från och med 1879 på
ordinarie stat till 86,500 kronor.
Efter skolans omorganisation på 1870-talet har skolan utvidgats med
ännu en självständig skolavdelning, nämligen maskinyrkesskolan, som tillkom
1890. Därjämte har skolans ståndpunkt genom undervisningens allt längre
Ändringar i
1860 drs
stadgar.
Omorganisationen
1878
—79.
Utveckling
efter 1879.
Ändringar i
1878 års
stadgar.
Ändamål.
Äldre organisation.
170 Tekniska skolan i Stockholm.
drivna specialisering, inträdesfordringarnas skärpning och utvidgning av den
konstindustriella skolans undervisning ytterligare höjts.
På grund av de ökade inträdesfordringar, som fastställdes vid skolans
omorganisation 1879, minskades antalet lärjungar högst väsentligt. Under läroåret
1879—80 utgjorde det endast 829 mot 2,418 under närmast föregående
läroår. Antalet lärjungar har dock sedermera stigit betydligt, så att det under
de senaste 10 åren närmat sig och till och med överskridit 2,000, barnklasserna
för teckningslärarnes pedagogiska utbildning därvid oräknade.
Även skolans statsanslag har tid efter annan ökats, så att det för år 1911
utgick med 97,075 kronor på ordinarie stat och med 16,161 kronor på extra
ordinarie stat. Härtill kommer sedan 1890 ett bidrag från Stockholms stad,
som för år 1911 utgick med 23,661 kronor.
Genom sitt stora lärjungeantal, sin lärarekår om c:a 80 personer, sina
många självständiga skolor med deras olika specialkurser och fackavdelningar
utgör tekniska skolan i Stockholm vårt lands största och mångsidigaste tekniska
läroanstalt.
1 skolans stadgar av den 1 november 1878 vidtogos mindre förändringar
genom kungliga kungörelserna den 10 december 1886 och 26 mars 1887. Efter
maskinyrkesskolans inrättande utfärdades förnyade nådiga stadgar den 10 juli
1891, vilka med mindre förändringar av den 19 augusti 1895, 28 juni 1901,
8 augusti 1902 och 26 oktober 1906 ännu äro gällande.
2. Ändamål och organisation.
I stadgarna av 21 december 1860 angives den av svenska slöjdföreningen
i Stockholm inrättade skolan hava “till ändamål att meddela undervisning i de
läroämnen, som äro nödvändiga för en på insikt grundad utövning av de industriella
yrkena, och dymedelst befrämja svenska näringarnas och konstflitens
utveckling och förkovran".
“Det skall vara skolans bemödande", heter det i stadgarna, “att framkalla,
pröva och utveckla lärjungarnas anlag, att väcka, uppmuntra och underhålla
deras håg för kunskaper och konstfärdighet, att bibringa dem all den insikt
och skicklighet uti de till skolan hörande läroämnen, som deras förståndsförmögenheter
och naturliga fallenhet medgiva."
Skolan var till en början i övervägande grad en söndags- och aftonskola.
Enligt stadgarna skulle skolan hållas öppen alla söckendagsaftnar och, med
iakttagande av att gudstjänst i skolan förrättades, jämväl söndagsförmiddagar,
Ändamål och organisation.
171
dock icke å böndagar och andra större högtidsdagar. Undervisning skulle
även kunna meddelas på söckendagsförmiddagar, då skolstyrelsen på grund av
läroämnenas beskaffenhet eller annan giltig anledning prövade sådant lämpligt.
Någon uppdelning av skolan i olika avdelningar finnes icke angiven i
1860 års stadgar i annan mån, än att de kvinnliga lärjungarna skulle undervisas
i särskilda lärosalar och om möjligt även på särskilda lärotider. Samtidigt
med statens övertagande av skolan genomfördes dock en viss uppdelning
av lärjungarna efter olika kunskapsstadier och studieriktningar.
Först genom omorganisationen 1879 och inrättandet av maskinyrkes- Nuvarande
skolan 1890 lades grunden till en mera genomförd specialisering av undervis- organisation
ningen i skolan. I nu gällande stadgar för tekniska skolan av den 10 juli
1891 angives skolans ändamål visserligen i samma allmänna ordalag som i
1860 års stadgar, men med det viktiga tillägget, att skolan omfattar följande
huvudavdelningar:
a) teknisk afton- och söndagsskola;
b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;
c) högre konstindustriell skola med underavdelning för bildande av lärare
i teckning och välskrivning;
d) byggnadsyrkesskola samt
e) maskinyrkesskola.
Av dessa skolavdelningar kunna tekniska afton- och söndagsskolan samt
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar i stort sett betraktas såsom motsvarigheter
till våra lägre tekniska yrkesskolor och utgöra tillsammans vår mest omfattande
läroanstalt av detta slag. — Den högre konstindustriella skolan är dels
en speciell fackskola för olika konstindustriella yrken, dels ett lärareseminarium för
utbildning av lärare i teckning, skrivning och modellering. — Byggnadsyrkesskolan
och maskinyrkesskolan hava utvecklats till speciella fackskolor för
utbildande av arbetsledare för byggnadsindustrien och olika grenar av den
mekaniska industrien.
Inom var och en av skolans huvudavdelningar med undantag för byggnadsyrkesskolan
finnas såsom framgår av redogörelsen för de olika huvudavdelningarna
här nedan ett stort antal skilda studieplaner och underavdelningar
för olika yrken och industriella fackriktningar.
Dessutom meddelar skolan undervisning i ett antal s. k. extra läroämnen.
Läroår och
undervisningstid.
Inträdesfordringar -
Läroämnen.
172
Tekniska skolan i Stockholm.
a) Tekniska afton- och söndagsskolan,
som enligt stadgarna har till särskilt ändamål att företrädesvis åt ynglingar och
man, vilka redan inträtt i yrkena, meddela de kunskaper, som för dessa yrkens
ratta utövning äro behövliga.
Läroåret börjar den 1 oktober och slutar den 30 april med julferier från
och med 22 december till och med 6 januari. Undervisningstiden är förlagd
till vardagar kl. 5—7 och 7—9 e. m. samt till kl. 8—10,50 söndagsförmiddagar.
Dessutom är åt extra läroämnen anslagen tiden kl. 9—11 f. m. och 12_2 e m
och åt målning tiden kl. 11,30 f. m.—2 e. m.
För inträde vid tekniska afton- och söndagsskolan fordras vitsord om god
frejd och en ålder av 14 år. För deltagande i undervisningen i aritmetik, uppsatsskrivning
eller textning jämte skönskrift eller i andra på dem grundade
aroamnen skall lärjunge genom intyg och, då så fordras, genom provs avläggande
visa sig äga härför nödiga förkunskaper i det eller de av nyss nämnda
läroämnen, varuti undervisning åstundas, nämligen
i aritmetik: god övning i behandlingen av de fyra räknesätten i hela tal
i
uppsatsskrivning: förmåga att någorlunda felfritt skriva svenska språket
efter diktamen;
i textning jämte skönskrift: någon kunskap i linjarritning samt en redig
handstil. '' s
Ordinarie läroämnen i den tekniska afton- och söndagsskolan äro:
geometrisk konstruktionsritning jämte linjarritning och de första grunderna
av beskrivande geometri;
perspektivi ära ;
frihandstecknmg, såväl dennas första grunder som figur- och landskapsteckning;
F
konstindustnell fackteckning;
målning av ornament efter plansch och gips;
modellering av ornament och figur;
aritmetik från och med bråkräkning samt algebrans första grunder;
geometri: planimetri och stereometri;
mekanik och maskinlära jämte mekanisk fackritning;
experimentalfysik med särskilt avseende å de tekniska tillämpningarna;
kemi och kemisk teknologi: de första grunderna av dessa vetenskaper
jamte praktiska övningar:
173
Tekniska afton- och söndagsskolan.
varukännedom: redogörelse för de förnämsta, i olika yrken använda
råvarors egenskaper, provning och förvaring, jämte praktiska övningar;
mekanisk teknologi jämte verktygslära: redogörelse för de förnämsta inom
de mekaniska industrigrenarna använda verktygs och verktygsmaskiners sammansättning
och egenskaper med särskilt avseende å de nyare förbättringarna;
byggnadskonstruktionslära: kortfattad redogörelse för byggnadsmaterialier
samt olika slag av byggnadsarbeten och konstruktioner jämte hit hörande ritövningar;
byggnadsritning
jämte formlära, ritning av byggnadsdetaljer samt av
planer, fasader och genomskärningar till byggnader;
uppsatsskrivning: uppsättande av affärsbrev och andra handlingar, förekommande
inom de små industrigrenarna;
bokföring till den utsträckning, som förekommer vid ett hantverk eller en
mindre fabrik; samt
textning jämte skönskrift, i vilka ämnen undervisning endast meddelas
de lärjungar, vilka i och för sina tekniska yrken äga behov av en prydlig rubrikstil,
såsom litografer, målare, gravörer, och vilka redan äga färdighet i skrivning.
Därjämte bör för de lärjungar i afton- och söndagsskolan, som det åstunda,
beredas tillfälle att deltaga uti undervisningen i skärning i trä samt ciselering
och gravering vid den högre konstindustriella skolan, när lärarekrafter och
utrymme sådant medgiva.
Undervisningen skall enligt stadgarna inom denna avdelning ordnas med
hänsyn till ämnenas sammanställning och timmarnas fördelning i tre grupper.
Den första gruppen är avsedd för de lärjungar, som hava behov av en företrädesvis
konstindustriell bildning; den andra för dem, som ägna sig åt mekaniska
yrken, och den tredje för dem, som ägna sig åt byggnads- och kemiskttekniska
yrken, samt för avdelningens övriga lärjungar.
Så långt utrymmet medgiver, står det lärjungen fritt att välja, inom vilken
grupp han vill begagna undervisningen, samt att, om han så önskar, i ett eller
annat läroämne deltaga i undervisningen även i annan grupp. Valet av läroämnen
och lärotimmar inom den grupp, lärjungen tillhör, står honom också
fritt, endast med den inskränkningen, att de förkunskaper, som äro nödvändiga
för att draga nytta av undervisningen i vissa ämnen, först måste inhämtas.
Undervisningen skall i de ämnen, där sådant låter sig göra, ordnas så, att
de särskilda lärjungarnas framsteg bliva oberoende av varandra.
174
Tekniska skolan i Stockholm.
Omfattningen av undervisningen i de olika läroämnena framgår av följande
Program för tekniska afton- och söndagsskolan.
Geometrisk konstruktionsritning, jämte linjarritnlng och beskrivande geometri.
För alla tre grupperna sammanlagt 19 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Övningar i ritinstrumentens och ritmaterialiernas användande. Ytmönster.
Plana geometriska konstruktioner. Skalor. Kroklinjer, ellips, parabel, hyperbel
m. fl. som äga tillämpning lör lärjungens yrke. Ritning efter enkla modeller.
2:dra avdelningen: Projektionslärans allmänna grunder. Projektioner av plansidiga
figurer. Skärningar och utbredning. Ritning efter enkla modeller och verktyg tillhörande
lärjungens yrke.
3:dje avdelningen: Runda kroppar, cylindrar, koner, kroppar begränsade av rotationsytor,
deras projektioner, skärningar med plan och sinsemellan. Buktiga ytors utbredning.
Skruvlinjen. Ritning efter svårare modeller tillhörande lärjungens yrke.
4:de avdelningen: Skugglära. Plansidingars skuggor på projektionsplanen och på
andra plan. Skuggor på och av runda kroppar. Praktiska tillämpningar. Belysningslära
jämte lavering.
Tillträde till undervisningen i perspektivlära erhålles från 2:dra avdelningen; i
möbelritning från 3:dje avdelningen; i mekanisk fackritning från 3:dje avdelningen; i
byggnadsritning från 3:dje avdelningen; i konstindustriell fackteckning från lista avdelningen;
i textning från lista avdelningen.
Perspektivlära.
2 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstruktionsritning, 2:dra avdelningen.
l:sta avdelningen: Perspektivritning efter så kallad indirekt metod med tillhjälp av
horisontal- och vertikalprojektioner. Bilder av solida figurer, begränsade av plana och
buktiga ytor. Perspektivisk modellritning.
2:dra avdelningen: Perspektivritning efter så kallad direkt metod, utan tillhjälp av
horisontal- och vertikalprojektioner. Perspektivisk framställning av interiörer, valvkonstruktioner,
husbyggnader m. m. Perspektivisk skugglära.
Frlhandsteckning, elementarkurser.
För alla tre grupperna sammanlagt 21 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Teckning efter några få rät- och kroklinjiga figurer efter förebild.
Teckning efter ornamentala planreliefer omväxlande med teckning efter pressade växtdelar.
Minnesteckning.
175
Tekniska afton- och söndagsskolan.
2:dra avdelningen: Projektionsteckning efter föremål. Teckning efter ornamentala
högre reliefer. Minnesteckning.
3:dje avdelningen: Pespeklivisk teckning efter tekniska skolans grundläggande föremålsserie
samt efter industriella föremal. Minnesteckning.
4:de avdelningen: Perspektivisk teckning samt skuggning i blyerts, svartkrita eller
kol efter fria modeller, husgerådssaker, konstindustriella föremål i olika material samt vasformer.
Teckning och skuggning efter reliefer, stilleben, blommor och uppstoppade djur,
dels i svart och vitt, dels i pastellfärger.
På alla avdelningarna användes färgläggning så vitt ske kan.
Tillträde till undervisningen i ornamentsmodellering erhålles från lista avdelningen;
i konstindustrien fackteckning från 2:dra avdelningen; i byggnadsritning från lista avdelningen;
i ornamentsmålning från lista avdelningen; i mekanisk fackritning från lista och
3:dje avdelningen; i figurteckning från 3:dje avdelningen; i textning från lista avdelningen.
Figur- jämte landskapsteckning.
6 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, 3:dje avdelningen. För
deltagande i läroämnet erfordras att samtidigt deltaga i konstindustnell fackteckning.
l:sta avdelningen: Teckning av ett landskap efter plansch. Teckning av händer,
fötter och andra figurdelar efter avgjutningar på natur.
2:dra avdelningen: Teckning av huvuden efter avgjutningar.
3:dje avdelningen: Teckning av en helfigur efter avgjutning. Teckning av huvuden
efter levande modell.
Tillträde till undervisningen uti figurmodellering erhålles från lista avdelningen.
Konstlndustriell fackteckning,
d. v. s. ornamentsteckning och fackritning för olika yrken såsom t. ex. for snickare,
bildhuggare, smeder, tapetserare, målare etc., etc.
15 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, 2:dra avdelningen, och
konstruktionsritning, lista avdelningen.
l:sta avdelningen: Konturteckning efter förebilder samt minnesteckning, skuggning,
pennteckning och lavering samt färgläggning.
2:dra avdelningen: Studier efter verkliga förebilder från olika perioder. Enklare
kompositionsövningar med ledning av förelagda motiv. (Kartritning, forsta grunderna.)
176
Tekniska skolan i Stockholm.
3:dje avdelningen: Kompositionsövningar för olika teknik och material, omfattande
mönster till konstindustriella föremål. Övningarna lämpas efter lärjungens yrke.
För 3.dje avdelningen utdelas, med ledning av förut gjorda studier, skissprogram
för lösning på egen hand.
För den till denna avdelning hörande fackritning för snickare (möbelritning) genomgås:
l:sta avdelningen: Uppmätning och ritning efter enklare sammansättningar och profilritning,
allt efter modell, uppmätning och ritning efter möbler i naturlig storlek.
2:dra avdelningen: Ritning efter plansch för s. k. renritningar i allmänhet, i
skala 1 : 10.
3:dje avdelningen: Arbetsritningar i naturlig storlek med ledning av plansch, fotografi
och kroki.
Målning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, l:sta avdelningen.
För deltagande i 2:dra och 3:dje avdelningen erfordras att samtidigt deltaga i
konstindustriell fackteckning.
l.sta avdelningen: Uppläggning av plana ornament i ton och färger.
2:dra avdelningen: Målning efter gips i grått och ton, enkla motiv.
3:dje avdelningen: Målning efter svårare basrelief, buntmålning efter plansch, med
iakttagande av de olika stilriktningarna. Målning av konstindustriella föremål, draperi
och växter efter natur.
Ornamentsmodellering.
10 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, lista avdelningen.
lista avdelningen: Modellering efter modell av detaljer och enkla ornament.
2:dra avdelningen: Modellering efter ornament, även med figur- och djurdetaljer.
3:dje avdelningen: Modellering efter rikare ornament med figur och djur samt konstindustriella
föremål efter egen komposition.
Tillträde till undervisningen i figurmodellering erhålles från lista avdelningen.
Gipsgjutnwg fördelad på 2:dra och 3:dje avdelningarna.
l.sta avdelningen a: Enkla sa kallade förlorade formar och släppformar, öppna
limformar samt listdragning.
lista avdelningen b: Limform med kappa, förlorad form i delar, samt styckform i
basrelief.
2:dra avdelningen: Förlorad form å byster och helfigur, limform med flera kappor
samt styckform å fristående föremål.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
177
Flgurmodellering.
(i undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från ornamentsmodellering, lista avdelningen,
samt figurteckning, lista avdelningen.
lista avdelningen: Modellering efter modell av händer, fotter samt andra figurdelar
och masker.
2lära avdelningen: Modellering efter levande modell, huvud och helfigur.
Aritmetik.
11 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles efter ådagalagd god färdighet uti behandlingen
av de fyra räknesätten i hela tal.
lista avdelningen: Decimaltal och enklare allmänna bråk samt metersystemet jämte
tillämpningar.
2:dra avdelningen: Sammansatta bråk, sorter och procent jämte tillämpningar.
3:dje avdelningen: Allmänna tekniska och merkantila uppgifter lämpade för de
tekniska yrkena.
Tillträde till undervisningen i bokföring erhålles från lista avdelningen, till den i
algebra från 2:dra avdelningen.
Algebra.
8 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från aritmetik, 2:dra avdelningen.
lista avdelningen: Hela tal och bråk.
2:dra avdelningen: Radikaler, ekvationer av lista och 2:dra graden med en obekant
jämte problemlösning.
3:dje avdelningen: Ekvationer av lista och 2:dra graden med flere obekanta jämte
problemlösning. Logaritmer.
Geometri.
6 undervisningstimmar i veckan.
lista avdelningen: Motsvarande Euklides 4 första böcker.
2:dra avdelningen: Motsvarande 5:te, 6:te, llite och 12:te böckerna av Euklides.
3:dje avdelningen: Planimetriska och stereometriska beräkningar samt trigonometri.
Mekanik och maskinlära.
2 undervisningstimmar i veckan, kursen tvåårig. . . .
För deltagande i detta läroämne böra följande kurser i matematik vara inhämtade:
12
II
178
Tekniska skolan i Stockholm.
Aritmetik: lista avdelningen och sammansatta bråk.
Algebra: En mindre kurs i hela tal och bråk samt enklare ekvationer av lista och
2:dra graden.
Geometri: En kurs motsvarande Euklides 4 första böcker jämte de första grunderna
av proportionsläran.
Elementär teknisk mekanik jämte håilfasthetslära och beskrivande maskinlära.
Mekanisk fackritning.
13 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstruktionsritning, 2:dra avdelningen,,
samt från frihandsteckning, lista och 3:dje avdelningen.
Lärjungarna skola samtidigt fortsätta konstruktionsritning.
l:sta avdelningen: Ritning efter krokier av enkla maskindelar.
2:dra avdelningen: Ritning efter planscher och krokier över arbets- och kraftmaskiner
m. m.; utförande av arbetsritningar till dylika maskiner.
Experimentalfysik.
4 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Kroppars allmänna egenskaper; det huvudsakligaste av läran om
värme, ljus, ljud, magnetism och elektricitet.
2:dra avdelningen: Tillämpad elektricitetslära.
3:dje avdelningen: Tillämpad värmelära.
Tillträde till undervisningen i mekanik erhålles från lista avdelningen.
Kemi och kemisk teknologi.
7 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen: Allmän inledning till kemien. Grunddragen av oorganiska kemien,,
företrädesvis läran om förbränningen och de i tekniskt hänseende viktigaste elementerna
och föreningarna.
2:dra avdelningen: Oorganiska kemien, huvudsakligen behandlad med hänsyn till dess
tekniska tillämpning. Grunddragen av den organiska kemien. Kemiska laborationsövningar.
Varukännedom
(gemensamt med maskinyrkesskolan).
1 Va undervisningstimme i veckan.
För deltagande i detta läroämne böra de första grunderna i kemi vara inhämtade.
Råämnen, mineralier och lerarter, torrdestillationsprodukter. Metaller, deras framställning,
egenskaper och kemiska förhållanden samt deras viktigaste föreningar.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
179
Mekanisk teknologi jämte verktygslära.
3 undervisningstimmar i veckan.
Verktyg och maskiner för bearbetning av metaller medelst gjutning, smidning, hejning,
pressning och skärning (filning, hyvling, svarvning, borrning, fräsning, skruvskärning etc.),
verktyg för plåtbearbetning, för fasthållning och förnitning m. fl.
Verktyg och maskiner för bearbetning av trä medelst skärning (huggning, sågning,
hyvling, svarvning etc.); verktyg för fanering, polering och limning m. fl.
Verktyg och maskiner för bearbetning av sten medelst huggning, sågning, hyvling,
svarvning, polering etc. Verktygs skärpning.
Husbyggnadslära.
6 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstruktionsritning, 3:dje avdelningen,
samt frihandsteckning, lista avdelningen.
Lärjungarna böra samtidigt fortsätta i konstruktionsritning, 4:de avdelningen.
Materiallära: Redogörelse för byggnadsmaterialierna, deras indelning, sammansättning,
beredning och användning.
Byggnadskonstruktion slära med ritning
(efter modellplansch och uppmätning).
a) Murkonstruktioner, såsom murförband, störningar, valv, trappor m. m.
b) Timmerkonstruktioner, såsom hophuggningar, timmerväggar, bärbjälkar, takstolar,
häng- och spännverk m. m.
Byggnadslära.
Redogörelse för de detaljer, som i allmänhet förekomma vid byggnader, samt redogörelse
för det viktigaste i byggnadsanordning och inredning med hänsyn till gällande författningar.
Byggnadsritning
(efter modell, plansch och uppmätning).
a) Byggnader i plan, fasad och genomskärning.
b) Detaljer till utförda huvudritningar.
Uppsatsskrivning.
6 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles efter visat prov på förmåga att någorlunda
felfritt skriva svenska språket efter diktamen.
180
Tekniska skolan i Stockholm.
1:sta ^delningen: Mindre uppsatser, såsom brev, annonser, kvittenser, skuldsedlar,
växlar, borgensförbindelser, fullmakter, räkningar och dylika skrivelser, lämpade efter
yrkena. ''
2:dra avdelningen: Inlagor och ansökningar hos offentliga myndigheter, kontrakter
jämte andra mindre handlingar.
3:dje avdelningen: Affärsbrev.
Bokföring.
6 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från aritmetik, l:sta avdelningen. För deltagande
i detta läroämne erfordras att samtidigt deltaga i aritmetik, 2:dra avdelningen.
i.sta avdelningen: Enkel bokföring, inventariebok, memorial och kassabok samt uppläggning
på grund av dessa böcker av huvudbok med tillämpning för yrke.
2:dra avdelningen: Repetition av föregående jämte journalisering, balansbok, vinstock
förlust- samt balanskonto, nytt inventarium och ett andra bokslut enligt dubbelföring.
3:dje avdelningen: Repetition av ovanstående med tillämpningar på lärjungens eget
yrke, varvid även andra nödiga böcker, såsom varubok, förfallobok, orderbok och kalkylationsbok
tilläggas.
Textning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, lista avdelningen, samt
från konstruktionsritning, lista avdelningen, och fortsatt deltagande i dessa läroämnen.
Obs.!.Gäller ej för studieplan 18.
lista avdelningen: Romersk och anglosachsisk stil, monogramkompositioner, enkla
skyltmotiv, randskrift.
2:dra avdelningen: Medeltidsstilar med enkla kompositionsövningar.
3:dje avdelningen: Kompositionsövningar i skilda stilarter, lämpade för de olika yrkena.
Skönskrivning.
2 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålla, med föreståndarens medgivande, endast de,
vilka för sitt yrke ha behov av en vårdad handstil.
Stora och lilla alfabetet, större och mindre stil.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
181
Skärning i trä, ävensom ciselering och gravering.
12 undervisningstimmar i veckan för vartdera ämnet.
Med särskilda villkor och rektors medgivande och efter genomgången kurs i ornamentsmodellering,
l:sta avdelningen, samt konstindustriell fackteckning, l:sta avdelningen
(för gravering erfordras dessutom pennteckning), kunna denna avdelnings elever få deltaga
uti skärning i trä, ciselering och gravering. »
Program för dessa ämnen: se högre konstindustriella skolans program.
De lärjungar, som önska erhålla avgångsbetyg från tekniska afton- och studieplaner.
söndagsskolan, måste fullständigt hava genomgått någon av de i nedanstående
studieplaner upptagna kurser (avdelningarna hänvisa till skolans förut återgivna
läroprogram):
Studieplaner,
i. F8r mekaniskt yrke.
Frihandsteckning, elementarkurser, lista och 3:dje avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
hela; aritmetik, hela; algebra, hela; geometri, hela; experimentalfysik, hela;
(kemi, deltagit); varukännedom, hela; mekanisk teknologi jämte verktygslära; mekanik
och maskinlära; mekanisk fackritning, hela; (uppsatsskrivning, bokföring och byggnadsritning,
frivilligt).
2. För husbyggnadsyrke.
Frihandsteckning, elementarkurser, 2:dra avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
hela; perspektivlära, lista avdelningen; aritmetik, 3:dje avdelningen; (kemi, deltagit);
varukännedom, 2:dra avdelningen; husbyggnadslära, hela; uppsatsskrivning och bokföring,
frivilligt).
3. För kemlskt-tekniskt yrke.
-Aritmetik, 3:dje avdelningen; frihandsteckning, elementarkurser, lista och 3:dje avdelningen;
(experimentalfysik, deltagit); kemi och kemisk teknologi, hela; varukännedom,
hela; geometrisk konstruktionsritning, 2:dra avdelningen; (uppsatsskrivning och bokföring,
frivilligt).
4. För elektrotekniskt yrke.
Aritmetik, hela; algebra, hela; geometri, hela; experimentalfysik, hela; (kemi, deltagit);
varukännedom, hela; geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; frihandsteckning,
182
Tekniska skolan i Stockholm.
elementarkurser, lista och 3:dje avdelningen; mekanisk tackritning, hela; mekanik och
maskinlära; (uppsatsskrivning och bokföring, frivilligt1).
5. För matematiskt och fysikaliskt instrumentmakeri.
Frihandsteckning, elementarkurser, lista och 3:dje avdelningen a; aritmetik, hela;
algebra, hela; geometri, hela; experimentalfysik, hela; (kemi, deltagit); varukännedom, hela;
verktygslära, hela; geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen: mekanik och maskinlära;
mekanisk fackritning, hela; (uppsatsskrivning och bokföring, frivilligt).
6. För bleck-, plåt- och kopparslageri
(även för portföljmakare).
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
3:dje avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen; ornamentsmodellering,
l.sta avdelningen; mekanisk teknologi jämte verktygslära, hela; (uppsatsskrivning och
bokföring, frivilligt).
7. För konstsmide.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; konstindustriell fackteckning,
4:de avdelningen; ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen; mekanisk teknologi jämte verktygslära,
hela.
8. För gravering 1 metall
(s. k. blankgravering).
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; textning jämte skönskrift, 2idra
avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen; ornamentsmodellering, lista
avdelningen; gravering i metall, motsvarande 2:dra årskursen i högre konstindustriella skolavdelningens
program.
9. För drivning och ciselering.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; konstindustriell fackteckning,
3:dje avdelningen; ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen; figurmodellering, 2:dra avdelningen;
drivning och ciselering, motsvarande 2:dra årskursen i högre konstindustriella skolavdelningens
program.
'') Ävenså böra dessa lärjungar deltaga i den elektrotekniska montörkursen B, som börjar
omkring den 15 januari.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
183
10. För mönsterritning
(koriätindustriellii fack).
a) Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; perspektivlära, hela; målning, 2:dra avdelningen;
textning jämte skönskrift, hela; konstindustriell fackteckning, 4:de avdelningen.
b) För kartritning, första grunderna; frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; textning jämte skönskrift, 2:dra
avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen; (pennteckning, kartritning).
ii. För tapetsering och dekorering.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
3:dje avdelningen; målning, 2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning,
avdelningen; (draperiteckning).
ia. För xylografi och litografi.
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen; figurteckning, 3:dje avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; perspektivlära, hela; konstindustriell fackteckmng,
4:de avdelningen; textning jämte skönskrift, hela; målning (i vattenfärg för litografi), 2:dra
avdelningen.
13. För modellering.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
(för figurmodellering som huvudämne, figurteckning, hela); geometrisk konstruktionsritning,
2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen; ornamentsmodellering,
hela, eller (alternerativt) figurmodellering, hela.
14. För skärning 1 trä.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdel
ningen;
geometrisk konstruktionsritning, 2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckmng,
3:dje avdelningen; ornamentsmodellering, lista avdelningen; figurmodellering, 2:dra avdelningen;
träskärning, motsvarande 2:dra årskursen i högre konstindustriella skolavdelmngens
program.
15. För möbelsnickeri.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, lista avdel
ningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; perspektivlära, hela; ornamentsmodellering,
lista avdelningen; konstindustriell fackteckning jämte möbelritning, hela; (uppsatsskrivning
jämte bokföring, frivilligt).
184
Tekniska skolan i Stockholm.
16. För dekorativ målning.
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; perspektivlära, hela; textning jämte skönskrift,
hela; konstindustriell fackteckning, 4:de avdelningen a; målning, hela; (uppsatsskrivning
och bokföring, frivilligt).
17. För yrkesmålning,
marmorering och ådring samt skyltmålning.
Frihandsteckning, elementarkurser, 2:dra avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
l:sta avdelningen; textning jämte skönskrift, hela; målning av marmor, trä och
lister eller (alternativt) skyltmålning, hela; uppsatsskrivning, l:sta avdelningen; (bokföring,
frivilligt).
18. För bokföring.
Aritmetik, 2:dra avdelningen; uppsatsskrivning, hela; textning jämte skönskrift
(rubrikstil, rundskrift), l:sta avdelningen; kemi, deltagit; varukännedom, hela; bokföring,
hela.
19. För dem, som önska inträde i högre konstindustriella skolavdelningens olika
fackavdelningar, se härför fastställda fordringar, sid. 198.
De lärjungar, vilka ämna söka inträde i kungl. akademiens för de fria konsterna
skolor för målare och bildhuggare, böra genomgå följande ämnen:
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen a; figurteckning, 2idra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 2:dra avdelningen; perspektivlära, hela; konstindustriell
fackteckning, 3:dje avdelningen; för dem, vilka ämna bliva skulptörer, tillkomma
ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen, samt figurmodellering, 3:dje avdelningen, varemot
perspektivritningen bortfaller.
Tekniska afton- och söndagsskolan.
185
Antalet undervisningstimmar i veckan samt antalet lärare och lärjungar
i vart och ett av tekniska afton- och söndagsskolans läroämnen under läroåret
1908—09 framgår av följande tabell:
Läroämnen |
Antal |
Läroämnen |
1 Antal |
||||
timmar |
lärare |
lärjungar |
timmar |
lärare |
lärjungar |
||
Frihandsteckning, elementar- |
Byggnadskonstruktionslära |
'' |
|||||
kurs .............................. |
17 |
8 |
883 | |
jämte ritning .................. |
6 |
1 |
66 |
Geometrisk konstruktionsrit- |
Bokföring........................... |
6 |
1 |
43 |
|||
ning jämte linjarritning och |
Målning.............................. |
4 |
1 |
34 |
|||
beskr. geometri ............... |
19 |
5 |
864 |
Perspektivlära..................... |
2 |
2 |
BO |
Aritmetik ........................... |
11 |
5 |
784 |
Byggnadsritning jämte formlära |
5 |
1 |
39 |
Geometri ............................ |
8 |
6 |
459 |
Experimentalfysik ............... |
4 |
2 |
29 |
Algebra.............................. |
rh |
3 |
175 |
Kemi och kemisk teknologi... |
7 |
2 |
37 i |
Konstindustriell fackteckning . |
n |
3 |
77 |
Mekanik och maskinlära ...... |
2 |
1 |
10 |
Uppsatsskrivning.................. |
6 |
2 |
95 |
Figurmodellering.................. |
6 |
1 |
15 |
Textning jämte skönskrift...... |
6 |
3 |
79 |
Varukännedom .................. |
1V« |
1 |
14 |
Ornamentsmodellering ......... |
10 |
1 |
44 |
Mekanisk teknologi jämte verk- |
|||
Mekanisk fackritning............ |
13 |
2 |
59 |
tygslära........................... |
3 |
1 |
0 |
| Figur- och landskapsteckning |
6 |
2 |
78 |
| |
Dessutom hava under läroåret 1908—09 3 lärjungar även deltagit i undervisningen
i träskärning, 9 i ciselering och 14 i gipsgjutning inom högre konstindustriella
skolan.
För att underlätta tillträdet till byggnads- och maskinyrkesskolorna anordnas
under tiden 1 november—30 april inom afton- och söndagsskolan en
förberedande kurs för dessa skolor. För att erhålla tillträde till denna kurs
fordras god frejd, en ålder av 15 år, intyg om, att den inträdessökande under
minst en månads tid varit sysselsatt vid byggnadsarbete, om inträde sökes i
byggnadsyrkesskolan, eller i mekaniskt tekniskt yrke för dem, som önska
inträde i maskinyrkesskolan, förmåga att någorlunda felfritt skriva svenska
språket efter diktamen samt god övning i användningen av de fyra räknesätten
med hela tal och bråk.
Förberedande
kurs för byggnads-
och
maskinyrkesskolorna.
186
Tekniska skolan i Stockholm.
Undervisningen i den förberedande kursen meddelas efter följande timplan:
Geometrisk konstruktionsritning 4 timmar i veckan
Frihandsteckning..................... 4
Matematik.............................. 71/*
Svenska språket ..................... 2
och i enlighet med följande
Läroplan.
Geometrisk konstruktionslära och linjarritnlng.
4 undervisningstimmar i veckan.
Övningar i ritinstruments och ritmaterialiers användande. Ytmönster. Plana geometriska
konstruktioner. Skalor. Kroklinjer, ellips, parabel, hyperbel m. fl. inom byggnadskonstruktions-
och formläran förekommande linjer. Projektionslärans första grunder.
Ritning efter enkla modeller. (Motsvarande lista och 2:dra avdelningarna i afton- och
söndagsskolans program.)
Frihandsteckning, elementarkurser.
4 undervisningstimmar i veckan.
Fri teckning av räta och kroklinjiga, plana geometriska figurer, listprofiler etc.,
teckning efter enkla modeller; blad- och blomformer, enkla ornamentala detaljer och
enklare ornament. (Motsvarande lista och 2:dra avdelningarna i afton-och söndagsskolans
program.)
Matematik.
11 undervisningstimmar i veckan.
Aritmetik: Repetitionskurs å inträdesfordringarna med blandade aritmetiska upp
gifter,
tillämpningar på ränteberäkningar, reduktioner för olika mått-, mål- och viktsvstem
m. m. (Motsvarande lista—3:dje avdeln. i afton- och söndagsskolans program.)
Algebra: De fyra räknesätten med hela tal och bråk. (Motsvarande lista avdeln.
i afton- och söndagsskolans program.)
Geometri: Planimetri, motsvarande de fyra första böckerna av Euklides. (Mot
svarande
lista avdelningen i afton- och söndagsskolans program.)
Svenska språket (uppsatsskrivning).
2 undervisningstimmar i veckan.
Repetitionskurs i svensk form- och satslära jämte rättstavning.
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
187
b) Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar,
som enligt stadgarna bör åt kvinnor, som ägnat sig eller vilja ägna sig åt
industriella yrken, lämna en härför erforderlig teknisk undervisning. Hon bör
meddela de vetenskapliga och konstnärliga insikter och färdigheter, vilka äro
grundläggande för den tekniska verksamhet, som av kvinnor med fördel kan
utövas.
Läroåret pågår, i likhet med vad förhållandet är inom afton- och söndagsskolan,
från den 1 oktober och till den 30 april med julferier från och med
22 december till och med 6 januari. Undervisningstiden är förlagd till kl.
9—11 f. m. samt kl. 12—3 och 5—7 e. m.
Inträdesfordringarna äro de samma som för tekniska afton- och söndagsskolan
(s. 172).
De ordinarie läroämnena i den tekniska skolan för kvinnliga lärjungar äro:
geometrisk konstruktionsritning jämte linjarritning samt de första grunderna
av beskrivande geometri;
perspektiv l ära ;
frihandsteckning, så väl dennas första grunder som figur- och landskaps -
Lärodrets
längd och
undervisningstid.
Inträdesfordringar.
Läroämnen.
teckning;
konstindustriell fackteckning, även innefattande teckning av mönster till
kvinnliga handarbeten;
målning av ornament efter plansch och gips;
modellering av ornament och figur;
aritmetik från och med bråkräkning;
geometri: planimetri och stereometri;
naturlära: de första grunderna i fysik och kemi med särskilt avseende
å de tekniska tillämpningarna ävensom framställning av de viktigaste delarna
av allmän varukännedom;
uppsatsskrivning: uppsättande av affärsbrev och andra handlingar, förekommande
inom de små industrigrenarna;
bokföring till den utsträckning, som förekommer vid ett hantverk eller en
mindre fabrik; samt
textning jämte skönskrift i och för tekniskt ändamål för lärjungar, som
redan äga färdighet i skrivning.
Därjämte bör för de lärjungar i denna skola, som det åstunda, beredas
tillfälle att deltaga uti undervisningen i skärning i trä samt ciselering och
188
Tekniska skolan i Stockholm.
gravering vid den högre konstindustriella skolan, när lärarekrafter och utrymme
sådant medgiva. :
Med avseende på valet av läroämnen och lärotimmar hava lärjungarna
inom denna skola samma frihet som inom afton- och söndagsskolan. Lärjungarna
äro likaledes med avseende på sina framsteg i de olika läroämnena
oberoende av varandra.
Undervisningens omfattning i de olika ämnena framgår av följande
Program för tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
Undervisningen inom denna skolavdelning är för beredande av utrymme och lärarekraft
fördelad på tvenne grupper.
Geometrisk konstruktionsritning jämte Hnjarritning och beskrivande geometri.
För båda grupperna sammanlagt 6 undervisningstimmar i veckan.
1:sta avdel™ngen: Övningar i ritinstruments och ritmaterialiers användande. Skalor.
Plana geometriska konstruktioner, som äga tillämpning för lärjungens yrke.
2:dra avdelningen: Projektionslärans allmänna grunder. Projektioner av plansidiga
figurer. Skärningar och utbredning. Praktiska tillämpningar.
3:dje avdelningen: Runda kroppar, cylindrar, koner, kroppar begränsade av rotationsytor,
deras projektioner och skärningar med plan och sins emellan. Buktiga ytors
utbredning. Skruvlinjen. Praktiska tillämpningar, bland vilka skola ingå uppmätning
och uppritning av något rum i plan.
4:de avdelningen: Skugglära. Plansidingars skuggor på projektionsplanen och på
andra plan. Skuggor på och av runda kroppar. Praktiska tillämpningar.
Tillträde till undervisningen i perspektivlära erhålles från 2:dra avdelningen; till
textning jämte skönskrift från lista avdelningen; i konstindustriell fackteckning från
lista avdelningen.
Perspektivlära.
2 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstruktionsritning, 2:dra avdelningen.
l.sta avdelningen: Perspektivritning efter så kallad indirekt metod med tillhjälp av
horisontal- och vertikalprojektioner. Perspektivisk modellritning.
2:dra avdelningen: Perspektivritning efter så kallad direkt metod utan tillhjälp av
horisontal- och vertikalprojektioner. Perspektivisk framställning av interiörer m. m.
Perspektivisk skugglära.
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
189
Frihandsteckning, elementarkurser.
För båda grupperna sammanlagt 12 undervisningstimmar i veckan.
l.-sta avdelningen: Teckning efter några få rät- och kroklinjiga figurer efter före
bild.
Teckning efter ornamentala planreliefer omväxlande med teckning efter pressade
växtdelar jämte färgläggning. Minnesteckning.
2:dra avdelningen: Projektionsteckning efter föremål jämte färgläggning. Minnes
teckning
och teckning å svarta täflan.
3:dje avdelningen: Teckning efter tekniska skolans grundläggande föremålsserie samt
efter industriella föremål jämte färgläggning. Minnesteckning. Skuggövningar.
4:cle avdelningen a: Perspektivisk teckning, även med återgivande av skuggor. In
dustriella
föremål i olika material sammanställda till enklare grupper. Färgövningar.
4:de avdelningen b: Teckning och skuggning efter reliefornament, industriella före
mål
av allehanda slag, fåglar, blommor m. m. sammanställda till stilleben, som utföras
dels i svart och vitt, dels i pastellfärger.
Tillträde till undervisningen i ornamentsmodellering erhålles från lista avdelningen;
i konstindustriell fackteckning från lista avdelningen; i målning från lista avdelningen;
i figurteckning från 2:dra avdelningen.
Figur- jämte landskapsteckning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, 2:dra avdelningen. För
deltagande i detta läroämne erfordras att samtidigt deltaga i konstindustriell fackteckning.
l:sta avdelningen: Teckning av ett landskap efter plansch. Teckning av händer,
fötter och andra figurdelar efter avgjutningar på natur.
2:dra avdelningen: Teckning av huvuden efter avgjutningar.
3:dje avdelningen: Teckning av en helfigur efter avgjutning. Teckning av huvuden
efter levande modell.
Tillträde till figurmodellering erhålles från lista avdelningen.
Konstindustriell fackteckning,
d. v. s. ornamentsteckning och mönsterritning.
8 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, lista avdelningen, och
konstruktionsritning, lista avdelningen.
l.sta avdelningen: Konturteckning efter förebilder, färgläggning samt minnesteckning.
190
Tekniska skolan i Stockholm.
2:dra avdelningen: Skuggning, pennteckning och lavering, kartritning (de första
grunderna).
3:dje avdelningen: Enklare kompositionsövningar med ledning av förelagda motiv.
4:de avdelningen: Kompositionsövningar för olika teknik och material, omfattande
mönster till konstindustriella, särskilt textila föremål.
För 3:dje och 4:de avdelningarna utdelas, med ledning av förut gjorda studier
efter verkliga föremål, månatliga skissprogram för lösning på egen hand.
Målning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, l:sta avdelningen.
l.sta avdelningen: Färgläggning (lavering) av konturtecknade ornament.
2:dra avdelningen: Målning av växter efter natur (blommor, frukter etc.).
3:dje avdelningen: Målning efter plastiska föremål. Målning av växter, draperier
och andra föremål efter natur.
Ornamentsmodellering.
7 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, l:sta avdelningen.
l:sta avdelningen: Modellering efter modell av detaljer och enklare ornament.
2:dra avdelningen: Modellering efter ornament, även med figur- och djurdetaljer.
3:dje avdelningen: Modellering efter rikare ornament med figur och djur samt
konstindustriella föremål efter egen komposition.
Tillträde till undervisningen i figurmodellering erhålles från l:sta avdelningen.
Gipsgjutning, fördelad på 2:dra och 3:dje avdelningarna.
l.sta avdelningen a: Enkla sa kallade förlorade formar och släppformar, öppna
limformar samt listdragning.
l:sta avdelningen b: Limform med kappa, förlorad form i delar samt styckform
i basrelief.
2:dra avdelningen: Förlorad form å byster och helfigur, limform med flera kappor
samt styckform å fristående föremål.
Figurmodellering.
5 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från ornamentsmodellering, l:sta avdelningen,
samt figurteckning, l:sta avdelningen.
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
191
l:sta avdelningen: Modellering efter modell av händer, fotter samt andra figurdelar
och masker.
2:dra avdelningen: Modellering efter levande modell, huvud och helfigur.
Aritmetik.
8 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles efter ådagalagd god färdighet uti behandlingen
av de fyra räknesätten i hela tal.
l:sta avdelningen: Decimaltal och enklare allmänna bråk samt metersystemet jämte
tillämpningar.
2:dra avdelningen: Sammansatta bråk, sorter och procent jämte tillämpningar.
3:dje avdelningen: Allmänna tekniska och merkantila uppgifter lämpade för de
tekniska yrkena.
Tillträde till undervisningen i bokföring erhålles från lista avdelningen.
Geometri.
2 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Motsvarande Euklides T första böcker.
2:dra avdelningen: Motsvarande Euklides 5:te och 6:te böcker.
Naturlära och allmän varukännedom.
3 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen: Fysik. Kroppars allmänna egenskaper. Vätskor och gaser.
Det huvudsakligaste av läran om värmet, ljuset, ljudet, magnetismen och elektriciteten.
2:a avdelningen: Varukännedom. Inledning, metalloider och syror; metaller och
saker samt organiska ämnen såsom kolhydrater, alkoholer, eterarter och fettämnen.
Uppsatsskrivning.
4- undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles efter visat prov på förmåga att någorlunda
felfritt skriva svenska språket efter diktamen.
l.-sta avdelningen: Mindre uppsatser, såsom annonser, orlovsedlar, städjebevis,
avskedsbetyg, kvittenser, skuldsedlar, borgensförbindelser, fullmakter, fraktsedlar, brev o. d.
2:dra avdelningen: Inlagor och ansökningar hos offentliga myndigheter, kontrakter
jämte andra mindre handlingar.
3:dje avdelningen: Affärsbrev.
192
Tekniska skolan i Stockholm.
Bokföring.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från aritmetik, lista avdelningen. För deltagande
i detta läroämne erfordras att samtidigt deltaga i aritmetik, 2:dra avdelningen.
l.sta avdelningen: Enkel bokföring, inventariebok, memorial och kassabok samt
uppläggning på grund av dessa böcker av huvudbok med tillämpning för yrke.
2:dra avdelningen: Repetition av föregående jämte journalisering, balansbok, vinstock
förlust- samt balanskonto, nytt inventarium och ett andra bokslut enligt dubbelföring.
H.dje avdelningen: Repetition av ovanstående, med tillämpning på lärjungens eget
yrke, varvid även andra nödiga böcker såsom varubok, förfallobok, orderbok och kalkylationsbok
tilläggas.
Textning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstruktionsritning, l:sta avdelningen,
och fortsatt deltagande i detta läroämne. Obs.! Gäller ej för studieplan 10.
1. -sta avdelningen: Romersk och anglosachsisk stil med variationer. Monogram
komposition.
Rundskrift.
2. dia avdelningen: Medeltidsstilar med enklare kompositionsövningar.
3:dje avdelningen: Kompositionsövningar i olika stilarter, lämpade för de olika
yrkenas behov.
Skönskrivning.
2 undervisningstimmar i veckan.
Tillträde till detta läroämne erhålla, med föreståndarens medgivande, endast de,
vilka för sitt yrke hava behov av en vårdad handstil.
Stora och lilla alfabetet. Större och mindre stil.
Skärning i trä, ävensom ciselering och gravering samt konstsömnad.
Med särskilda villkor och föreståndarens medgivande samt efter genomgången kurs i
ornamentsmodellering, lista avdelningen, samt konstindustriell fackteckning, lista avdelningen
(för gravering erfordras dessutom pennteckning), kunna denna avdelnings lärjungar få
deltaga uti
Skärning i trä, 12 undervisningstimmar i veckan.
Ciselering och gravering, 12 undervisningstimmar i veckan.
Program för dessa ämnen: Se högre konstindustriella skolans program.
Konstsömnad, 9 undervisningstimmar i veckan.
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar
193
För erhållande av avgångsbetyg från tekniska skolan för kvinnliga lär- Studieplaner.
jungar fordras fullständigt genomgångna kurser i enlighet med någon av följande
Studieplaner.
• (De angivna avdelningarna hänvisa till skolans ämnesprogram.)
i. För mönsterrltnlng
(ytmönster).
a) Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, lista avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; målning, 2:dra avdelningen;
textning jämte skönskrift, 2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning, 4:de avdelningen
(ytmönster).
b) För kartritning, första grunderna. Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; textning jämte skönskrift,
2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen (pennteckning, kartritning).
a. För mönsterrltnlng
(konstindustriella fack).
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen a; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; perspektivlära, hela; målning, 2:dra avdelningen;
textning jämte skönskrift, hela; konstindustriell fackteckning, 4:de avdelningen.
3. För modellering.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen
(för figurmodellering som huvudämne, figurteckning, hela); geometrisk konstruktionsritning,
2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen; ornamentsmodellering,
hela, (alternativt) figurmodellering, hela.
4. Skärning i trä.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
konstindustriell fackteekning, 3:dje avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
2:dra avdelningen; ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen; figurmodellering, lista avdelningen;
träskärning, motsvarande 2:dra årskursen i högre konstindustriella skolans program.
194
Tekniska skolan i Stockholm.
5. För dekorativ målning.
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen a; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; textning jämte skönskrift, hela; perspektivlära,
hela; konstindustriell fackteckning, 4:de avdelningen; målning, hela. (Uppsatsskrivning
och bokföring, frivilligt.)
6. För gravering i metall
(s. k. blankgravering).
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, lista avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; konstindustriell fackteckning,
3:dje avdelningen utom lavering; ornamentsmodellering, l:sta avdelningen; textning jämte
skönskrift, 2:dra avdelningen; gravering i metall, motsvarande 2:dra årskursen i högre
konstindustriella skolans program.
7. För drivning och ciselering.
Frihandsteckning, elementarkurser, 3:dje avdelningen; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 3:dje avdelningen; konstindustriell fackteckning,
3:dje avdelningen; ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen; figurmodellering, 2:dra avdelningen;
drivning och ciselering, motsvarande 2:dra årskursen i högre konstindustriella
skolans program.
8. För konstsömnad.
Frihandsteckning, elementarkurser, 2:dra avdelningen; geometrisk konstruktionsritning,
lista avdelningen; målning, 2:dra avdelningen; textning jämte skönskrift, lista
avdelningen, deltagit i 2:dra avdelningen; konstindustriell fackteckning, 3:dje avdelningen;
konstsömnad, 3:dje avdelningen.
9. För xylografi och litografi.
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen; figurteckning, 3:dje avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, hela; perspektivlära, hela; konstindustriell fackteckning,
4:de avdelningen; textning jämte skönskrift, hela; målning (i vattenfärg för litografi),
2:dra avdelningen.
10. För bokföring.
Aritmetik, 2:dra avdelningen; uppsatsskrivning, hela; textning jämte skönskrift
(rubrikstil, rundskrift), lista avdelningen; naturlära och allmän varukännedom, hela; bokföring,
hela.
Högre konstindustriella skolan.
195
11. För (lem, vilka önska inträda i högre konstindustriella skolavdelnmgens olika
faekavdelningar, se härför fastställda fordringar, sid. 198.
De lärjungar, vilka ämna söka inträde i kungl. akademiens för de fria konsterna
skolor för målare och bildhuggare, böra genomgå följande ämnen:
Frihandsteckning, elementarkurser, 4:de avdelningen a; figurteckning, 2:dra avdelningen;
geometrisk konstruktionsritning, 2:dra avdelningen; perspektivlära, hela; konstindustriell
fackteckning, 3:dje avdelningen; för dem, vilka ämna bliva skulptörer, tillkommer
ornamentsmodellering, 2:dra avdelningen, varemot perspektivritningen bortfaller.
Antalet undervisningstimmar i veckan samt antalet lärare och lärjungar i
vart och ett av läroämnena inom tekniska skolan för kvinnliga lärjungar under
läroåret 1908—09 framgår av följande tabell:
Läroämnen |
Antal |
Läroämnen |
Antal |
||||
timmar i veckan |
lärare |
lär- jungar |
timmar i veckan |
lärare |
lär- jungar |
||
Frihandsteckn., elementarkurs |
12 |
8 |
203 |
Perspektivlära .................. |
2 |
2 |
45 |
Konstindustriell fackteckning |
8 |
5 |
169 |
Bokföring ........................ |
4 |
2 |
29 |
Geometrisk konstruktionsrit- |
Aritmetik ........................ |
8 |
2 |
22 |
|||
ning jämte linjarritning och |
Geometri........................... |
2 |
1 |
12 |
|||
beskrivande geometri ...... |
6 |
5 |
178 |
Figurmodellering ............... |
5 |
1 |
11 |
4 |
3 |
169 |
Uppsatsskrivning ............... |
4 |
1 |
13 |
|
Textning och skönskrift ...... |
4 |
4 |
163 |
Naturlära och allmän varu- |
|||
Figur- och landskapsteckning |
4 |
2 |
138 |
kännedom ..................... |
3 |
1 |
9 |
Ornamentsmodellering ......... |
7 |
1 |
47 |
Dessutom hava under läroåret 1908—09 av kvinnliga skolans lärjungar 5
begagnat undervisningen i träskärning, 12 i ciselering och gravering samt 8 i
gipsgjutning inom högre konstindustriella skolan.
c) Högre konstindustriella skolan.
Genom kungliga kungörelsen den 19 augusti 1895 omorganiserades skolan
väsentligt dels därigenom, att den konstindustriella undervisningen, som enligt
1878 och 1891 års stadgar skulle givas den utsträckning, som erfordrades för att
bilda mönsterritare och modellörer, utvidgades därhän, att den, förutom utbild
-
Ändamdl.
1%
Tekniska skolan i Stockholm.
ningen av mönsterritare, skulle meddela konstindustrien yrkesfärdighet åt dekorationsmålare,
modellörer, träskulptörer, ciselörer och gravörer, dels därigenom
att avdelningen för utbildning av teckningslärare uppdelades i en högre och
en lägre kurs, varjämte närmare bestämmelser om undervisningen i sistnämnda
avdelning fastställdes.
Enligt § 11 i nu gällande stadgar, med den lydelse denna § erhöll genom
kungliga kungörelsen den 19 augusti 1895, angives skolans ändamål i följande
ordalag:
1. Den högre konstindustriella skolan bör meddela undervisning åt de
manliga och kvinnliga lärjungar, som äro i behov samt äga förmåga att inhämta
en högre kunskap uti de i konstindustriellt hänseende viktigaste läroämnena,
och som äro i tillfälle att för detta syftes vinnande använda hela eller
större delen av sin tid. Åt undervisningen bör givas den utsträckning, som
erfordras för att bilda mönsterritare samt meddela konstindustriell yrkesfärdighet
åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer, ciselörer och gravörer.
2. I en särskild avdelning av denna skola meddelas undervisning åt personer,
som vilja utbilda sig till lärare i teckning, välskrivning samt modellering
vid rikets allmänna läroverk, folkskolelärareseminarier och tekniska elementära
läroverk.
Fackindel- I överensstämmelse med stadgarna omfattar skolan sålunda två under
ning.
avdelningar:
I. Konstindustriella yrkeskurserna med 5 fackavdelningar:
1. för mönsterritning,
2. „ dekorationsmålning,
3. „ modellering,
4. „ skärning i trä,
5. „ ciselering och gravering.
II. Teckningslärarekurserna, som enligt § 12 av gällande stadgar med
ändringar den 19 augusti 1895 bestå av:
1. en lägre, tvåårig kurs och
2. „ högre, treårig kurs.
Läroårets och Läroåret i den högre konstindustriella skolan börjar den 1 september och
lärokursernas slutar den 31 maj. Undervisningen bör för de olika konstindustriella facken
ang ordnas så, att lärjunge, som med flit och goda anlag ägnar största delen av
sin tid åt undervisningen, kan hinna genomgå en fullständig kurs på tre år,
men lärjungarna hava i övrigt rätt att efter tid och tillfälle begagna undervisningen
till större eller mindre utsträckning.
Högre konstindustriella skolan.
1<)7
Inom avdelningen för teckningslärare är, som nämnt, lärokursen antingen
två- eller treårig, och äger lärjunge, som genomgått någon av dessa kurser,
att efter avlagda, godkända prov däröver erhålla betyg, som berättiga den, som
avslutat den lägre (tvååriga) kursen, att söka teckningslärarebefattning vid lägre
allmänt läroverk, och den, som utbildats i den högre (treåriga) kursen, att söka
teckningslärarebefattning vid vare sig lägre eller högre allmänt läroverk eller
vid folkskolelärareseminarium.
Undervisningstiden är förlagd till kl. 8,30—11 f. m., 12—3 och 5—7 e. m.
Den högre konstindustriella skolans lärosalar och undervisningsmateriell böra
dock enligt stadgarna vara tillgängliga för skolans lärjungar även andra timmar
på dagen, än då undervisning där meddelas.
Inträdesfordringarna vid högre konstindustriella skolan hava sedan skolans
tillkomst undergått några mindre förändringar.
Enligt 1878 års stadgar fordrades för inträde förutom god frejd en ålder
av 15 år och sådan skicklighet i frihandsteckning och i linjarritning eller modellering,
att den inträdessökande med fördel kunde begagna undervisningen.
För blivande teckningslärare fordrades förutom frejdebevis intyg om''fyllda
18 år och över allmän skolbildning samt erforderlig skicklighet i förut nämnda
ämnen samt i perspektivlära och skugglära.
Enligt kungliga kungörelsen den 26 mars 1887 tillkom för inträde i yrkeskurserna
i vissa fall fordran på kunskaper även i målning. 1891 års stadgar
höjde inträdesåldern för yrkeskurserna till 16 år. Genom kungliga kungörelsen
den 26 oktober 1906 skärptes anspråken på allmän skolbildning för blivande
teckningslärare till fordran på avlagd, godkänd realskoleexamen eller motsvarande
kunskaper.
Enligt stadgarna av den 10 juli 1891 med ändringar av den 26 oktober
1906 hava sålunda bestämmelserna om inträdesfordringarna följande lydelse:
1. För att vinna inträde såsom lärjunge i den högre konstindustriella
skolan erfordras att hava god frejd, att hava fyllt sexton år samt att vid anställt
prov visa sig innehava sådan skicklighet såväl i frihandsteckning och
linjarritning som även, allt efter studieriktningen, i målning eller modellering, att
den inträdessökande anses kunna med fördel begagna undervisningen, ägande
personer, som redan ingått i yrke, företräde.
2. Inträdessökande, som vill begagna den för blivande lärare uti teckning
och välskrivning avsedda undervisningen, skall förete, förutom frejdebevis, intyg
om fyllda aderton år samt antingen betyg över avlagd, godkänd realskoleexamen
eller intyg, som av styrelsen godkännes, att sökanden förvärvat motsvarande
Inträdes
fordringar.
198
Tekniska skolan i Stockholm.
Läroämnen.
kunskaper, ävensom ådagalägga erforderlig skicklighet i frihandsteckning och
linjarritning, den senare utsträckt till perspektiv- och skugglära.
De för inträde erforderliga förkunskaperna förvärvas i regel genom deltagande
i undervisningen i tekniska afton- och söndagsskolan eller i tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar i enlighet med i nedanstående tabell angivna
Fordringar för inträde i högre konstindustriella skolan.
Avdelning |
Geometrisk |
Perspektiv- ritning |
Frihandsteck- ning, elemen-tarkurser |
Konstindu- striell fack-teckning |
Figur- och landskaps- teckning |
Målning |
Ornaments- 1 modellering |
Figur- modellering |
Textning |
Skärning i trä |
Gravering |
Drivning och ciselering |
I. Konstindustriella yrkes- |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
avd. |
kurserna: 1. För mönsterritning: |
||||||||||||
a) Mönsterritare ......... |
hela |
hela |
4:e |
4:e |
2:a |
2:a |
— |
— |
hela |
— |
— |
— |
b) Möbelsnickare (mön- |
||||||||||||
sterritning) ........... c) Konstsmeder(mönster- |
hela |
hela |
3:e |
3:e |
2:a |
— |
l:a |
— |
— |
— |
— |
|
ritning) .................. |
3:e |
— |
2:a |
3:e |
— |
— |
l:a |
— |
— |
— |
— |
— |
d) Xylografer och lito- |
||||||||||||
grafer (tecknare)...... |
hela |
hela |
4:e |
4:e |
2:a |
— |
— |
— |
hela |
— |
— |
— |
2. För dekorationsmålning |
hela |
hela |
4:e |
4:e |
2:a |
3:e |
— |
— |
2:a |
— |
— |
— |
3. „ modellering............ |
2:a |
— |
3:e |
3:e |
2:a |
— |
2:a |
l:a |
— |
— |
— |
_ 1 |
4. „ skärning i trä......... |
2:a |
— |
3:e |
3:e |
2:a |
— |
2:a |
l:a |
— |
2:a |
— |
— |
ö. „ a) ciselering ......... |
3:e |
— |
3:e |
3:e |
2:a |
— |
2:a |
l:a |
— |
— |
— |
delt. |
„ b) gravering ......... |
3:e |
— |
3:e |
3:e |
2:a |
— |
l:a |
— |
2:a |
— |
delt. |
— |
II. Teckning slärarekurserna |
hela |
hela |
fr. 4:e |
3:e |
2:a |
l:a |
l:a |
— |
l:a |
— |
- |
— |
Under de senaste 10 läroåren hava samtliga i högre konstindustriella
skolan nyintagna lärjungar, med undantag av tre, förut begagnat undervisningen
inom tekniska skolan.
De lärarekandidater, som ej avlagt realskoleexamen, skola genom intyg
från rektor vid allmänt läroverk styrka sig äga motsvarande kunskaper.
De ordinarie läroämnena vid den högre konstindustriella skolans yrkeskurser
äro:
högre konstindustriell fackteckning, nämligen:
ornamentsteckning efter plastiska ornamentala modeller,
Högre konstindustriella skolan.
19'')
figurteckning samt teckning efter djur,
teckning av draperier,
teckning av levande växter,
komposition av ornament,
komposition av teckningar och i färger utförda mönster till konstindustriella
föremål och uppgörande av arbetsritningar för lergods-, glas-, sten-, träoch
metallarbeten, mönster för vävnad, tyg- och tapettryck o. s. v. jämte tilllämpningar;
målning
i akvarell, limfärg och olja efter ornament, draperier och fristående
konstindustriella föremål, växter, djur och figurer, som lämpa sig för
dekorativa ändamål, ävensom komposition av dekorativa målningar;
modellering: ornaments- och figur-, i lera och vax, efter plansch och
konstindustriella föremål, komposition i skulptur av sådana föremål jämte övning
i gipsgjutning;
skärning i trä av konstindustriella föremål efter teckningar och modeller
samt kompositionsövningar;
ciselering och gravering;
läran om konststilarna jämte de första grunderna av allmänna konsthistorien.
De ordinarie läroämnena vid den högre konstindustriella skolans avdelning
för utbildande av teckningslärare äro:
a) för den lägre (tvååriga) kursen:
frihandsteckning efter fristående naturföremål med fullständigt återgivande
av skuggor och färger i pastell, teckning av figurer och djur jämte formanatomi,
frihandsteckning, metodik;
frihandsteckning, undervisningsövningar;
geometrisk konstruktionslära, repetitionskurs, korrigeringsövningar,
geometrisk konstruktionslära, metodik;
välskrivning, metodik och undervisningsövningar;
högre konstindustriell fackteckning;
ornamentsteckning efter plastiska ornamentala modeller,
teckning av draperier,
teckning av levande växter,
komposition av ornament,
komposition av teckningar och i färger utförda enklare mönster till konstindustriella
föremål;
målning i akvarell efter ornament, draperier, växter och fristående konstindustriella
föremål;
200
Tekniska skolan i Stockholm.
läran om konststilarna jämte de första grunderna av den allmänna konsthistorien;
b)
för den högre (treåriga) kursen:
de samma som för den lägre samt dessutom perspektivlära med metodik,
varjämte därunder genomgås mera omfattande kurser i
frihandsteckning jämte metodik,
geometrisk konstruktionslära jämte metodik,
teckning av figurer och djur,
högre konstindustriell fackteckning, målning,
läran om konststilarna jämte grunderna av den allmänna konsthistorien.
För de lärjungar, vilka vilja utbilda sig till lärare vid tekniska elementära
läroverk tillkommer:
modellering: ornaments- och figur-, i lera och vax, efter plansch och
konstindustriella föremål jämte övning i gipsgjutning;
skärning i trä efter teckningar och modeller.
Lärjungarna i den högre konstindustriella skolan må för övrigt, så långt
utrymme och andra omständigheter medgiva, deltaga uti undervisningen i de
andra avdelningarnas läroämnen, som för dem äro av gagn.
Högre konstindustriella skolan.
201
Undervisningens omfattning inom den högre konstindustriella skolan framgår
av följande timplaner och undervisningsprogram, som måste följas av dem,
som önska erhålla avgångsbetyg.
I. Kon stindustriella yrkeskurserna.
Timplan.
Antal undervisningstimmar i veckan
Fackavdelning |
Årskurser eller avdelningar |
Högre konst- ind. facktcckn. |
Läran om konststilarna |
Figurteckning |
Dekorations- målning |
Modelle- ring |
itc C c 3 öc BD P. 5 |
Skärning i trä |
Drivning och ciselering |
Gravering |
Extra läroämnen |
|||
Ornament |
Figur |
Mönster- ritning lämpning. |
Formana- tomi jämte ritning |
Konst- sömnad |
||||||||||
1. För mönsterritning: |
||||||||||||||
t |
15 |
2 |
8 |
8 |
3 |
— |
||||||||
a) Mönsterritare i allmän- 1 |
2 |
15 |
2 |
8 |
— |
8 |
4 |
3 |
— |
|||||
het ........................ j |
3 |
15 |
2 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
3 |
— |
b) Mönsterritare för tape- t |
t |
15 |
2 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
ter, tyger o. s. v. (yt t |
2 |
15 |
2 |
8 |
8 |
4 |
3 |
3 |
||||||
mönster).................. 1 |
3 |
15 |
2 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
3 |
— |
( |
1 |
15 |
2 |
8 |
— |
8 |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
3 |
— |
c) Möbelsnickare (mön- j |
2 |
15 |
2 |
8 |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
4 |
3 |
- |
sterritning)............... | |
3 |
15 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
d) Konstsmeder (mönster- I |
1 |
15 |
2 |
8 |
_ |
8 |
3 |
— |
||||||
2 |
2 |
8 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
— |
— |
4 |
3 |
|||
ritning) .................. | |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
||||
e) Xylografer och litogra- \ |
1 |
15 |
2 |
8 |
8 |
— |
3 |
|||||||
2 |
15 |
2 |
8 |
8 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
|
fer (tecknare)............ | |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
( |
1 |
15 |
2 |
8 |
11 |
3 |
— |
|||||||
2. För dekorationsmålning... | |
2 |
15 |
2 |
8 |
11 |
4 |
3 |
— |
||||||
1 |
3 |
15 |
2 |
8 |
11 |
— |
— |
— |
— |
4 |
3 |
|||
[ |
1 |
13 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
8 |
4 |
— |
- |
— |
3 |
— |
3. „ modellering............ , |
2 |
13 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
8 |
4 |
— |
— |
4 |
3 |
— |
1 |
3 |
13 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
4 |
3 |
— |
t |
1 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
12 |
— |
- |
— |
3 |
— |
4. „ skärning i trä........\ |
2 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
12 |
— |
— |
4 |
3 |
— |
I |
3 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
— |
8 |
12 |
— |
— |
4 |
3 |
— |
1 |
1 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
— |
12 |
— |
— |
3 |
— |
5. „ a) drivn. o. ciselering ! |
2 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
— |
10 |
2 |
4 |
3 |
— |
1 |
3 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
— |
8 |
— |
12 |
— |
4 |
3 |
— |
1 |
10 |
2 |
8 |
— |
8 |
— |
— |
— |
— |
12 |
— |
3 |
— |
|
„ b) gravering i metall |
2 |
6 |
2 |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
4 |
3 |
— |
3 |
3 |
2 |
— |
12 |
4 |
3 |
— |
202
Tekniska skolan i Stockholm.
Program
Högre konstindustrien fackteckning.
För alla årskurserna.
15 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Uppmätning och efterbildning av möbler, rumsanordningar och
dekorativa detaljer, keramik, glas-, metall- och textilföremål m. m. Dessa övningar anordnas
i förening med museibesök under lärares ledning. Kurs för trycksaker, bokhantverk,
ytmönster i färg etc. med dithörande enkla kompositioner.
2:dra avdelningen: Enklare, mera självständiga kompositioner för olika yrken och
materialier.
Specialstudier i olika slags teknik, glas-, metall-, dekorationsmålning etc. i förening
med museibesök.
3:dje avdelningen: Större, mera självständiga kompositioner av teckningar och i färger
utförda mönster till konstindustriella föremål och uppgörande av arbetsritningar för lergods-,
glas-, sten-, trä- och metallarbeten, mönster för textilföremål, tyg- och tapettryck o. s. v.
Inom alla dessa avdelningar övas stiliseringar och tillämpning av levande modell samt
utdelas månatliga skissprogram för lösning på egen hand.
Figurteckning.
8 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen: Teckning efter avgjutningar, såsom huvuden, armar,
andra figurdelar. Teckning efter lättare modellhuvuden.
2:dra avdelningen: Teckning efter levande modell jämte draperistudier,
teckning.
Målning.
11 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen: Målning efter natur, stilleben, draperier samt växter och blommor.
2:dra avdelningen: Kompositionsövningar i limfärg, olja och akvarell.
3:dje avdelningen: Dekorativa figurer och djur. Färgkompositioner.
Ornamentsmodellerlng.
8 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Modellering efter levande växter.
2:dra avdelningen: Modellering efter egen teckning, ornament med figur samt diverse
konstindustriella föremål.
3:dge avdelningen: Kompositionsövningar med eller utan föreläggande av naturmotiv
till diverse konstindustriella föremål samt figural ornamentik med studie efter levande
ben och
Minnes
-
Högre konstindustriella skolan.
203
modell. Även utdelas månatliga skissprogram att med eller utan givna motiv lösas på
egen hand.
Omgjutning.
6 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen a: Enkla så kallade förlorade formar och släppformar, öppna
limformar samt listdragning.
2:dra avdelningen b: Limform med kappa, förlorad form i delar samt styckform
i basrelief.
3:dje avdelningen: Förlorad form å byster och helfigur, limform med flera kappor
samt styckform å fristående föremål.
Figurmodellering.
8 undervisningstimmar i veckan.
l.sta avdelningen: Modellering efter modell av byster, basreliefer och helfigur.
2:dra avdelningen: Modellering efter levande modell samt enkla kompositionsövningai.
Obs.! Omgjutning, se under ornamentsmodellering.
Skärning i trä.
12 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Övning efter enklare och svårare modeller.
2:dra avdelningen: Utförande av konstindustriella föremål efter modell, ritning
och konturteckning.
3:dje avdelningen: Övning efter egna kompositioner.
Ciselering och gravering.
12 undervisningstimmar i veckan.
a. Ciselering av såväl enklare som svårare gjutna modeller.
b. Drivning i olika metaller efter elevernas egna kompositioner.
c. Gravering av ornament, bokstäver, monogram och inskriptioner m. m. efter
förebilder och efter elevernas egna kompositioner.
Stillära och konsthistoria,
gällande för samtliga avdelningar och årskurser.
2 undervisningstimmar i veckan.
A. Konsten och konststilarna under forntiden:
1. Egyptens konst. 2. Västra Asiens konst. 3. Greklands konst. 4. Etruriens
konst. 5. Roms konst.
B. Konsten och konststilarna under medeltiden:
204
Tekniska skolan i Stockholm.
1. Den fornkristna konsten. 2. Den byzantinska konsten. 3. Islams konst. 4. Den
romanska konsten norr om Alperna. 5. Den gotiska konsten norr om Alperna. 6. Medeltidskonsten
i Italien.
C. Konsten och konststilarna under den nyare tiden:
1. Renässansen i Italien. 2. Renässansen i länderna norr om Alperna. 3. Konsten
under 1600-talet, barockstilen. 4. Konsten under 1700-talet, rokokostilen, nyklassisk stil.
5. Moderna konstriktningar.
Bihang: Konsten och konststilarna i östra Asien.
Föredragen belysas medelst förevisande av planscher och gipser ur skolans samlingar,
skioptikonbilder samt genom besök i nationalmuseum.
Första året genomgås avdelningarna A och B något utförligare, G mera summariskt.
Andra året C utförligare, A och B summariskt.
MSnsterritning med tillämpningar.
Extra läroämne, fördelat på 2:dra och 3:dje årskurserna.
5 undervisningstimmar i veckan.
Undervisningen omfattar mönsterritning med direkt tillämpning på porslinsmålning,
glasmålning, målning på trä och läder, läderplastik, ritning för direkt tillämpning på möbler,
träskulptur, orneringar i gips samt för dekorativ målning m. m.
Formanatomi jämte ritning.
Extra läroämne, fördelat på tvenne år.
Föredrag 1 timme i veckan. Ritning 4 timmar i veckan.
Föredrag: Människokroppens anatomi. Benläran. Muskelläran. Proportionsläran
tillsammans med anatomisk teckning och skissteckning efter levande modell med huvudvikten
fäst på den dekorativa och konstindustriella nyttan. Minnesteckning.
Högre konstindustriella skolan.
205
II. Teckningslärarekurserna.
Timplan.
Läroämnen |
Antal undervisningstimmar i veckan |
|||||||
lägre, 2-åriga |
högre, 3-åriga kursen för |
lärare |
vid |
|||||
högre allm. |
lärov. |
element.-tekn. |
lärov. |
|||||
lista års- kursen |
2:dra års- kursen |
lista års- kursen |
2idra års- kursen |
3:dje års- kursen |
lista års- kursen |
2:dra års- kursen |
3:dje års- kursen 1 |
|
Ordinarie läroämnen : |
||||||||
j Högre konstindustrien fackteckning ... |
12 |
12 |
12 |
12 |
13 |
12 |
12 |
13 |
j Läran om konststilarna .................. |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 Figurteckning ................................. |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
8 |
8 |
— |
Dekorationsmålning ........................ |
6 |
— |
6 |
— |
6 |
6 |
6 |
— |
Ornamentsmodellering ..................... |
— |
6 |
— |
6 |
— |
6 |
6 |
|
Figurmodellering............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
Gipsgjutning.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
6 |
Skärning i trä................................. |
— |
— |
— |
4 |
— |
4 |
4 |
|
i Geometrisk konstruktionslära............ |
4 |
— |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
■ Frihandsteckning ........................... |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
3 |
3 |
_ i |
j Välskrivning.................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
2 |
2 |
- 1 |
Metodik: |
||||||||
geom. konstruktionslära............ |
4 |
— |
4 |
4 |
2 |
4 |
4 |
2 |
frihandsteckning ..................... |
6 |
2 |
6 |
6 |
2 |
6 |
6 |
2 |
välskrivning (aprir—maj)............ |
6 |
6 |
6 |
6 |
— |
6 |
6 |
— |
Undervisningsövningar: |
||||||||
geom. konstruktionsritning......... |
4 |
— |
4 |
4 |
— |
4 |
4 |
— |
frihandsteckning ..................... |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
välskrivning (april—maj)............ |
4 |
6 |
— |
— |
6 |
— |
— |
|
Extra läroämnen: |
||||||||
Mönsterritning med tillämpningar ...... |
— |
4 |
— |
4 |
4 |
— |
4 |
4 |
Formanatomi med ritning ............... |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
Konstsömnad ................................. |
3 |
l 3 |
3 |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
206
Tekniska skolan i Stockholm.
Program.
l:o. För den lägre, tvååriga kursen. För lägre allmänna läroverk.
Qeometrisk konstruktionslära,
för första och andra årskurserna.
4 undervisningstimmar i veckan 1 sept.—30 okt.
Repetitionskurs.
Frihandsteckning,
för första och andra årskurserna.
1 Vs undervisningstimme i veckan.
Teckning efter fristående naturföremål med fullständigt återgivande av skuggor och
färger i pastell.
Figurteckning,
för första och andra årskurserna.
8 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Målning för teckningslärare.
6 undervisningstimmar i veckan under första året.
l:sta årskursen: Målning efter konstindustriella föremål, draperier, växter och blommor
m. m.
Stillära och konsthistoria.
2 undervisningstimmar i veckan under båda åsen.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Välskrivning.
2 undervisningstimmar i veckan under båda åren.
Bokstävernas byggnadssätt, likhet och släktledningar sinsemellan, störa alfabetet,
lilla alfabetet. Repetitioner på krittavlan av föregående. Skrivövningar med stora och
lilla alfabetet.
Metodik.
För frihandsteckning.
5 Vs undervisningstimmar i veckan under båda åren.
l.sta avdelningen: Förövningar. Självständiga förändringar och kompositioner på
krittavlan. Övningar i föredrags hållande.
Högre konstindustriella skolan.
207
2:<lra avdelningen: Fri pennteckning jämte färgläggning efter natur. Minnesteckning.
Teckning efter plana ornamentala reliefer och efter pressade växtdelar. Projektionsteckning.
Övningar i föredrags hållande.
3:dje avdelningen: Perspektivisk teckning efter föremål. Skuggövningar. Föredrag.
Minnesteckning.
1 samband härmed och för lärarekandidaternas övning i undervisning är en barnklass
anordnad (3 timmar i veckan).
För geometrisk konstruktionslära.
4 undervisningstimmar i veckan.
Föreläsningsövningar, under vilka eleverna med ord och teckning vid krittavlan redogöra
för av läraren lämnade uppgifter. Härvid genomgås den geometriska konstruktionsoch
projektionsläran.
För välskrivning.
Under båda åren 8 undervisningstimmar i veckan april—maj.
Skrivkonstens historia, kortare översikt. Skrivundervisningen ur hygienisk synpunkt.
Metodik.
Skrivundervisningens utveckling, jämte redogörelse för och förevisande av äldre och
nyare skrivmetoder.
Undervisningsövningar.
För frihandsteckning med 3 undervisningstimmar i veckan under båda åren.
Under överlärarens ledning få kandidaterna undervisa i tvenne klasser med barn
av 7 t. o. m. 13 års ålder. Huvudsakligast av beskrivande föredrag åtföljda förteckningar
på krittavlan med användande av enkla, instruktiva, lättföränderliga mönster samt
avbildningar av verkliga föremål; sedermera efter väggplansch, gips, pressade växtdelar,
klots och fristående naturföremål, även utsträckt till enkel skuggning och färgläggning
För geometrisk konstruktionsritning.
Seminarieövningar.
För välskrivning.
Under första året med 6 undervisningstimmar i veckan under april—maj.
Seminarieövningar för kandidaterna.
MSnsterritning med tillämpningar.
Under andra året med 5 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
208
Tekniska skolan i Stockholm.
Formanatomi Jämte ritning.
Under första och andra året med 4 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
2:o. För den högre, treåriga kursen. För högre allmänna läroverk och folkskolelärareseminarier.
Geometrisk konstruktions- och perspektivlära.
För alla tre årskurserna med 4 undervisningstimmar i veckan 1 sept.—30 okt.
Repetition av den geometriska konstruktionsläran till den omfattning, som erfordras
vid inträdet, jämte svårare projektions- och skuggkonstruktioner.
Repetition av den indirekta perspektivmetoden jämte lösning av svårare uppgifter.
Frihandsteckning.
För alla tre årskurserna med 5 Vä undervisningstimmar i veckan.
Teckning efter fristående naturföremål med fullständigt återgivande av skuggor och
färger i pastell, svårare sammanställningar.
Figurteckning.
För första och andra årskurserna med 8 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Målning.
För första och tredje årskurserna med 6 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för den tvååriga kursen.
Ornamentsmodellering.
För andra och tredje årskurserna med 5 undervisningstimmar i veckan.
Modellering efter modell, rikare och sammansatta ornament, även med figur- och
djurdetaljer.
Stillära och konsthistoria.
För alla tre årskurserna med två undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Välskrivning.
2 undervisningstimmar i veckan under de tvenne första åren.
Samma program som för den tvååriga kursen.
Högre konstindustriella skolan. 209
Metodik.
Frihandsteckning.
4 undervisningstimmar i veckan.
l:sta avdelningen: Förövningar (kalkeringsövningar). Självständiga förändringar och
kompositioner på tavlan. Övningar i föredrags hållande.
2:dra avdelningen: Fri teckning efter uppritning på tavlan. Minnesteckning. Teckning
efter planreliefer och efter pressade växtdelar. Projektionsteckning. Övningai i
föredrags hållande.
3:dje avdelningen: Perspektivisk teckning efter föremål. Skuggövningar. Föredrag.
Minnesteckning.
4:de avdelningen: Perspektivisk teckning jämte skuggövningar i svart och vitt.
Pastellmålning. Självständiga prov i teckning och målning efter större stilleben m. m.
Särskilda prov i undervisningsduglighet.
För geometrisk konstruktionsritning.
4 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för den tvååriga kursen, dessutom svårare projektions- och
skuggkonstruktioner samt den indirekta perspektivmetoden.
Välskrivning.
Lika med tvååriga kursen.
Undervisningsövningar
i geometrisk konstruktionsritning och frihandsteckning lika med tvaariga kursen. ,
Välskrivning.
Lika med den tvååriga kursen.
Mönsterritningar jämte tillämpningar.
För de båda sista åren med 5 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Formanatomi jämte ritning.
För alla tre årskurserna med 7 undervisningstimmar i veckan.
Samma program som för de konstindustriella yrkeskurserna.
3:o. De lärjungar, vilka skola utbilda sig till lärare vid tekniska elementära läroverk,
skola genomgå samma program som i den treåriga högre kursen är föreskrivet, samt
dessutom
II
14
210
Tekniska skolan i Stockholm.
Ornamentsmodellering.
Med 5 jindervisningstimmar i veckan under andra och tredje året.
Samma undervisningsprogram som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Figurmodellering.
Med 3 undervisningstimmar i veckan under de två sista åren. •
Samma undervisningsprogram som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Qipsgjutning.
Med 6 undervisningstimmar i veckan under de två sista åren.
Samma undervisningsprogram som för de konstindustriella yrkeskurserna.
Skärning i trä.
Med 2 undervisningstimmar i veckan under första och andra åren.
Övning i s. k. allmogestil (stjärnsnitt, skärning efter teckningar och modeller).
Konstsömnad, extra läroämne,
vari undervisning meddelas från 1 okt.—15 dec. samt från 15 jan.—30 april, 3 timmar
i veckan, fördelad på två år.
l:sta årskursen: Provduk på linne med bottenmönster och plattsöm.
2:dra årskursen: Provduk på kläde med följande sömnadstekniker: applikation, arabisk
teknik, schattérsöm i ylle och silke samt guldmonogram.
Byggnadsyrkesskolan.
211
Antalet undervisningstimmar i veckan samt antalet lärjungar och lärare
för vart och ett av högre konstindustriella skolans läroämnen under läroåret
1908—09 framgår av följande tabell:
Antal läro- immar i veckan |
Antal |
Antal lärjungar |
|||
Läroämnen |
lärare |
man- liga |
kvinn- liga |
s:ma |
|
Läran om konststilarna jämte de första grunderna av all- |
2 |
1 |
14 |
65 |
79 |
15 |
4 |
16 |
64 |
80 |
|
13 |
2 |
10 |
48 |
58 |
|
8 |
2 |
10 |
43 |
53 |
|
12 |
1 |
7 |
39 |
46 |
|
8 |
1 |
4 |
41 |
45 |
|
4 |
2 |
8 |
47 |
55 |
|
4 |
1 |
8 |
47 |
55 |
|
4 |
1 |
4 |
41 |
45 |
|
27» |
2 |
4 |
36 |
40 |
|
6 |
1 |
4 |
16 |
20 |
|
6 |
1 |
5 |
24 |
29 |
|
8 |
2 |
8 |
17 |
25 |
|
6 |
_ |
6 |
18 |
24 |
|
2 |
1 |
2 |
22 |
24 |
|
1 Ciselering och gravering ................................................ |
12 |
1 |
1 |
36 |
37 |
Extra undervisning i mönsterritning med tillämpningar har under 6 timmar
i veckan meddelats åt 9 manliga och 37 kvinnliga eller sammanlagt 46 lärjungar.
Inom den högre konstindustriella skolan anordnas ritklasser för barn för
teckningslärarekandidaternas praktiska undervisningsövningar. I dessa klasser
mottagas årligen något mer än 250 lärjungar. Läroåret för dessa klasser börjar
den 10 september och slutar den 31 maj. Undervisningen pågår två dagar i
veckan kl. 2—3 e. m. För inträde fordras god frejd och en ålder mellan 7
och 13 år. Undervisningen är kostnadsfri.
d) Byggnadsyrkesskolan,
som tillkom 1879 på förslag av 1872 års kommitté för den tekniska undervisningens
ordnande, är enligt stadgarna av 1878 och 1891 avsedd för meddlande
Ritklasser
för barn.
212
Tekniska skolan i Stockholm.
Lärodrets och
lärokursernas
längd.
Inträdes
fordringar.
av undervisning åt personer, tillhörande byggnadsyrket, vilka önska att uteslutande
använda vintermånaderna till förvärvande av de kunskaper, som erfordras
för den närmaste ledningen av byggnaders utförande.
Då skolan enligt förslag av 1872 års kommitté borde tillgodose byggnadsarbetares
undervisning under de månader av året, då byggnadsföretagen av
klimatiska skäl läge nere eller åtminstone bedrevos med mindre kraft, ansåg
kommittén, att undervisningen i skolan endast borde fortgå 4 månader under
vintern. Fullständig lärokurs skulle omfatta tre sådana terminer. I enlighet
härmed föreskrev 1878 års stadgar, att läroåret vid byggnadsyrkesskolan skulle
börja den 22 november och sluta den 7 april med julferier från och med den
22 december till och med den 2 januari, samt att undervisningen skulle ordnas
så, att en fullständig lärokurs klinde genomgås under loppet av tre läroår. Nya
lärjungar skulle mottagas vid varje läroårs början. ’
Genom kungl. kungörelsen den 26 mars 1887 och sedermera även genom
de förnyade nådiga stadgarna av den 10 juli 1891 förlängdes läroåret, så att
det numera börjar den 1 november och slutar den 30 april med julferier från
och med den 22 december till och med den 6 januari. Stadgandet om att
lärokursen skulle omfatta tre läroår och nya lärjungar mottagas i början av
varje läroår, bibehölls däremot oförändrat.
Undervisningen pågår kl. 9—11 f. m., 12—3 och 5—7 e. m. 27 Vä—39
timmar i veckan.
Enligt 1878 års stadgar fordrades för inträde i byggnadsyrkesskolan endast
att äga god frejd, att hava fyllt 15 år, att någorlunda felfritt kunna
skriva svenska språket, att äga god övning i behandlingen av de fyra räknesätten,
även med vanliga bråk och decimalbråk, samt någon kunskap i frihandsteckning,
ävensom att den inträdessökande under åtminstone ett halvt års tid
varit sysselsatt vid byggnadsarbeten.
Genom kungl. kungörelsen den 26 mars 1887 skärptes dessa inträdesfordringar
högst väsentligt. Inträdesåldern höjdes till 16 år, och fordringar
på kunskaper i algebra, geometri och linjarritning tillkommo. Genom kungl.
brevet den 8 augusti 1902 blevo inträdesfordringarna i algebra ytterligare skärpta.
Enligt 1891 års stadgar med nyssnämnda ändringar av den 8 augusti 1902
fordras numera för inträde vid byggnadsyrkesskolan
att äga god frejd, att hava fyllt 16 år, att kunna någorlunda felfritt
skriva svenska språket efter diktamen, att i aritmetik äga god övning i behandlingen
av de fyra räknesätten, även med vanliga bråk och decimalbråk, och i
algebra såväl de fyra räknesätten med hela tal som läran om bråk, att äga
kunskap i planimetri, motsvarande de fyra första böckerna av Euklides, att äga
Byggnadsyrkesskolan.
213
sådan färdighet i linjarritning och frihandsteckning, att undervisningen i därmed
samband ägande läroämnen må i skolan kunna med fördel begagnas, samt att
under åtminstone ett halvt års tid hava varit sysselsatt vid byggnadsarbete.
För underlättande av inträde vid denna skola anordnas inom tekniska Förberedande
afton- och söndagsskolan en förberedande kurs under november—april måna- kurs
der varje år (s. 185). På grund av det stora tilloppet av inträdessökande under
de senare åren, och då vid lika förutsättningar i övrigt de lärjungar i första
rummet intagas, som längst hava deltagit i praktiskt byggnadsarbete, händer det
numera sällan, att någon vinner inträde med mindre än ett helt års praktik
inom byggnadsyrket.
Stadgarnas föreskrifter om undervisningen hava sedan skolans tillkomst Undericke
undergått några förändringar. visningen.
De ordinarie läroämnena i byggnadsyrkesskolan äro:
geometrisk konstruktionslära, linjarritning och beskrivande geometri jämte
perspektivlära;
teckning och komposition av enklare ornament;
aritmetik och algebrans första grunder;
geometri: planimetri och stereometri, ävensom det enklaste av läran om
fältmätning och avvägning;
mekanik: de första grunderna av mekaniken samt elementär och grafisk
bestämning av byggnadskonstruktioners stabilitet och hållfasthet;
naturlära: populär redogörelse för de kemiska och fysiska naturlagar,
vilka för byggnadskonsten äro av största vikt;
byggnadskonstruktionslära: redogörelse för byggnadsmaterialier samt olika
slag av byggnadsarbeten och konstruktioner jämte hit hörande ritövningar;
byggnadsritning jämte formlära, ritning av planer, fasader och genomskärningar
samt detaljer till byggnader; föredrag över anordning och inredning
av olika slags byggnader ävensom komposition av ritningar till enklare
sådana;
övning i upprättande av kostnadsförslag samt arbetsbeskrivningar; varjämte
meddelas en sammandragen redogörelse för gällande byggnadsförfattningar;
uppsatsskrivning
med avseende å byggnadsyrkets olika grenar; samt
bokföring med särskilt avseende å byggnadsarbeten.
Därjämte bör för de lärjungar i byggnadsyrkesskolan, som sådant åstunda,
beredas tillfälle att deltaga uti undervisningen i modellering vid den tekniska
afton- och söndagsskolan.
214
Tekniska skolan i Stockholm.
Undervisningen i byggnadsyrkesskolan är i allmänhet obligatorisk, så att
skolans lärjungar äro skyldiga att följa undervisningen i samtliga ämnen läroplanen
omfattar; dock kan befrielse från deltagande i undervisningen i ett eller
annat ämne medgivas, när giltiga skäl därtill föreligga.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan:
Läroämnen |
Timmar , TOk,a | |
||
t:sta årskursen |
2:dra årskursen |
3:dje årskursen |
|
Geometrisk konstruktionslära........................ |
4 |
4 |
|
Ornamentsteckning .............................. |
6 |
6 |
6 |
Matematik ................................. |
8 |
6 |
_ | |
Fältmätning och avvägning......................... |
_ |
_ |
2 |
Naturlära.................................... |
5 |
||
Byggnadsmekanik ..................................... |
2 |
P/i |
|
Byggnadskonstruktionslära .............................. |
1 |
1 |
_ |
Kostnadsförslag m. m......................... |
_ |
_ |
1 |
Byggnadsformlära ..................................... |
1 |
1 |
_ |
Byggnadskonstruktionsritning.............................. |
12 |
— |
_ |
Byggnadsritning............................... |
— |
12 |
15 |
Uppsatsskrivning ................................ |
2 |
_ |
_ |
Bokföring................................. |
2 |
||
Ornamentsmodellering (frivilligt)................... |
— |
2 |
2 |
Summa |
39 |
36 |
27 Vs |
Undervisningens omfattning i de särskilda läroämnena framgår av följande
Program för byggnadsyrkesskolan.
Geometrisk konstruktionslära, linjarrltning och beskrivande geometri jämte
perspektivlära.
4 undervisningstimmar i veckan.
l.sta årskursen: Projektionslära och beskrivande geometri. Ytors skärning och
utbredning. Stensnitt. Sned projektion. Ritning efter modeller tillhörande byggnadsyrket.
Byggnadsyrkesskolan.
215
2:dra årskursen: Skugglära. Axonometrisk projektionsritning. Belysningslära med
lavering. Perspektivlära. Allt med tillämpning på byggnadsyrket.
Ornamentstecknlng.
6 undervisningstimmar i veckan.
l:sta årskursen: Teckning av listverk, byggnadsdetaljer efter modeller. Minnes
teckning.
2:dra årskursen: Skuggning och lavering efter byggnadsdetaljer.
3:dje årskursen: Övningar i utarbetande av enklare ornament. Detaljritningar av
ornerade byggnadsdelar efter uppmätningar.
Aritmetik, algebra och geometri.
8 undervisningstimmar i veckan.
lista årskursen: Aritmetik: Repetitionskurs med tillämpningar för yrket.
Algebra: De fyra räknesätten i bråk, lösning av lista och 2:dra gradens ekvationer
med tillämpningar.
Geometri: Proportionslära, stereometriens och trigonometriens första grunder.
2:dra årskursen: Algebra: Tillämpningar med lista och 2:dra gradens ekvationer,
logaritmer etc.
Geometri: Planimetriska, stereometriska och trigonometriska problem tillämpade
för byggnadsyrket.
Fältmätning och avvägning.
2 undervisningstimmar i veckan.
3:dje årskursen: De allmänna grunderna jämte övningar på fältet och kartritning.
Allmän fysik och kemi.
4 undervisningstimmar i veckan.
lista årskursen: Fysik: Kroppars allmänna egenskaper, vätskor och gaser samt
det huvudsakligaste av läran om värmet, ljuset, magnetismen och elektriciteten.
Kemi: Inledning, väte, syre, syreföreningarnas indelning och benämning, kväve,
kol, kolsyra och koloxid, luftens beståndsdelar, förbränningsläran. Mineralier och bergarter,
kalk, murbruk och cement.
Mekanik.
3 7j undervisningstimmar i veckan.
2:dra årskursen: Allmän och byggnadsstatik, analytisk och grafisk behandling.
3:dje årskursen: Hållfasthetslära jämte tillämpningar.
216
Tekniska skolan i Stockholm.
Fack
avdelningar.
Byggnadslära jämte ritning.
l.sta årskursen: Byggnadslära: Allmän redogörelse för byggnadsmaterialier. Bygg
nadskonstruktioner
av sten och trä.
Byggnadskonstruktionsritning: Mur- och timmerförband, valv, takstolar, bjälklag,
fönster och dörrar samt konstruktionsdetaljer (efter förklaring och skisser från tavlan).
2:dra årskursen: Byggnadslära: Detaljerad redogörelse för olika materialier samt
byggnadskonstruktioner (med ljusbilder och materialprover). Byggnadsordningar.
Byggnadskonstruktionsritning: En mindre byggnad av trä efter egen skiss. Ett
fristående enfamiljshus av sten (efter given planantydning) i plan, fasad och skärningar
med konstruktiva detaljer.
Formlära: Byggnadskonstruktioner och de därmed sammanhängande formernas
historiska utveckling, kortfattad framställning med tillhjälp av skioptikonbilder. Redogörelse
för de olika byggnadsdetaljernas formgivning med särskild hänsyn till konstruktionen.
3:dje årskursen: Byggnadslära: Upprättande av arbetsbeskrivning och kostnads
förslag
över i föregående årskurs utförda ritningar.
Redogörelse för värme-, vatten- och avloppsledningar m. fl. avslutningsarbeten.
Byggnadsritning: Efter uppmätning av mera sammansatta konstruktiva byggnads
parti.
Uppgörande av ritning enligt givet program, vari ingå svårare konstruktioner.
Uppsatsskrivning.
2 undervisningstimmar i veckan.
l:sta årskursen: Övningar i avfattande av uppsatser med avseende på byggnads
yrkets
olika grenar.
Bokföring.
2 undervisningstimmar i veckan.
2:dra årskursen: Bokföring lämpad för byggnadsyrket.
e) Maskinyrkesskolan,
som tillkom 1890, är avsedd för meddelande av undervisning åt personer, som
tillhöra de mekaniskt tekniska yrkena, och önska att uteslutande använda
vintermånaderna till förvärvande av de kunskaper, som erfordras för den närmaste
ledningen vid dessa yrkens utövning.
Skolan har följande 7 fackavdelningar, som dock i flertalet ämnen åtnjuta
gemensam undervisning, nämligen:
Maskinyrkesskolan.
217
I. För verkmästare, maskinister och ritare vid mekaniska verkstäder;
II. |
yy |
kvarn- och sågverksbyggare; |
III. |
yy |
undermaskinister, plåtarbetare för ångpannor, smidesarbetare, |
IV. |
yy |
f arty gsbyggnadsarbetare; |
V. |
yy |
plåtarbetare vid hus-, bro- och järnvägsbyggnader, rörläggare etc.; |
VI. |
yy |
gjutare; |
VII. |
yy |
elektrotekniska arbetare. |
Läroåret inom maskinyrkesskolan sammanfaller med läroåret för byggnadsyrkesskolan
och räcker sålunda från 1 november till 30 april med julferier den
22 december—6 januari. Undervisningen ordnas så, att nya lärjungar kunna
mottagas vid början av varje läroår, och fullständig kurs genomgås på två eller
tre år, allt efter olika fackavdelningar. Kurserna inom fackavdelningarna I, Il
och VII äro treåriga, inom fackavdelningarna III, IV, V och VI tvååriga. Den
dagliga undervisningstiden infaller mellan kl. 8—11 f. m., 12—3 och 5 7 e. m.
med 23—35 undervisningstimmar i veckan.
Inträdesfordringarna för maskinyrkesskolan äro desamma som för byggnadsyrkesskolan
(s. 212) med den skillnad att för inträde vid maskinyrkesskolan
fordras att under åtminstone ett halvt års tid hava varit sysselsatt uti mekaniskt
tekniskt yrke.
Den inom tekniska afton- och söndagsskolan anordnade förberedande
kursen för byggnadsyrkesskolan är även avsedd att förbereda för maskinyrkesskolan
(s. 185).
Då även inom denna avdelning tilloppet av inträdessökande är mycket
stort, och företräde lämnas dem, som ägnat längre tid åt praktisk verksamhet,
hava de lärjungar, som numera intagas i maskinyrkesskolan i allmänhet ägnat
vida mer än Va år åt yrkesarbete.
De ordinarie läroämnena inom maskinyrkesskolan äro:
geometrisk konstruktionslära, linjarritning och beskrivande geometri;
frihandsteckning ävensom teckning och komposition av enklare ornament;
aritmetik och alge krans första grunder;
geometri: planimetri och stereometri ävensom det enklaste av läran om
fältmätning och avvägning;
experimentalfysik med särskilt avseende på de tekniska tillämpningarna;
kemi och kemisk teknologi: de första grunderna av dessa vetenskaper
jämte praktiska övningar;
varukännedom: redogörelse för de förnämsta, i olika yrken använda råvarors
egenskaper, provning och förvaring jämte praktiska övningar;
Lärodrets och
lärokursernas
längd.
Inträdes
fordringar.
Läroämnen.
218
Tekniska skolan i Stockholm.
modellering av ornament;
mekanik och maskinlära;
mekanisk teknologi jämte verktygslära;
mekanisk fackritning;
byggnadskonstruktionslära jämte ritning;
uppsatsskrivning, lämpad för de mekaniska fackens olika grenar; samt
bokföring med särskilt avseende på de mekaniska fackens behov.
Av ovanstående läroämnen meddelas undervisningen uti fältmätning och
avvägning vid byggnadsyrkesskolan samt undervisningen uti experimentalfysik,
kemi och kemisk teknologi, varukännedom och modellering vid den tekniska
.afton- och söndagsskolan.
Undervisningen är inom maskinyrkesskolan liksom inom byggnadsyrkesskolan
i allmänhet obligatorisk för alla läroämnen. När giltiga skäl föreligga,
kan dock befrielse från deltagande i undervisningen i ett eller annat ämne
medgivas.
Maskinvrkesskolan.
219
Lärotidens fördelning mellan läroämnena inom de olika fackavdelningarna framgår
av följande
Timplan:
F |
a c |
k a |
v d |
e 1 n |
i n |
g (s. 216) |
||||||||||
l |
II |
in |
IV |
V I |
VI |
VII |
||||||||||
l:a årsk. |
3:e årsk. |
l:a årsk. |
M t »rf rf ;>i |
»rf 1 0) ce |
l:a årsk. j — |
2:a årsk. |
l:a årsk. |
2:a årsk. |
l:a årsk. |
2:a årsk. |
l:a årsk. |
2:a årsk. |
l:a årsk. |
J4 tfi — oj; rf si |
3:e årsk. |
|
4 |
2 |
— |
4 |
2 |
— |
4 |
J |
4 |
1 |
4 |
- |
,4 |
— |
4 |
1 |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
4 |
2 |
_ |
- |
8 |
6 |
— |
8 |
6 |
— |
8 |
— |
8 |
— |
8 |
— |
8 |
— |
8 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
IV. |
17. |
— |
17. |
17. |
— |
17. |
17. |
17. |
17. |
17. |
17. |
17. |
17. |
17. |
27. |
2 |
17. |
— |
— |
17. |
— |
— |
ll/2 |
— |
17. |
— |
17. |
- |
17. |
— > |
17. |
— |
- |
— |
17. |
— |
— |
17. |
— |
— |
17. |
— |
17. |
— |
17. |
— |
17. |
17» |
— |
|
3 |
3 |
— |
3 |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
3 |
|
3 |
3 |
_ |
3 |
3 |
_ |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
— |
3 |
3 |
|
12 |
12 |
15 |
12 |
12 |
15 |
12 |
15 |
12 |
15 |
12 |
15 |
12 |
15 |
12 |
15 |
15 |
4 |
3 |
_ |
4 |
3 |
_ |
4 |
3 |
4 |
3 |
4 |
3 |
4 |
— |
4 |
3 |
— |
2 |
— |
- |
2 |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
- |
2 |
— |
2 |
— |
- |
||||||||||||||||
ife» |
34 |
|23 |
135 |
;34 |
|23 |
Ihö |
|29 |
Ihs |
|si |
35 |
29 |
Ihö |
|s4 |
fe» |
Iso |
|25 |
Geometrisk konstruktionslära
med linjarritning
Frihands- och ornaments
teckning
............
Aritmetik, algebra och geometri
...............
Fältmätning .........
Experimentalfysik ...
Varukännedom
verktygslära ...........
Mekanisk fackritning.....
Byggnadskonstruktions
lära
med ritning .....
Uppsatsskrivning ........
Bokföring...................
Modellering................
Summa
220
Tekniska skolan i Stockholm.
Undervisningens omfattning i de särskilda läroämnena framgår av följande
Program för maskinyrkesskolan.
Geometrisk konstruktionslära, linjarritning och beskrivande geometri.
lista årskursen: De allmänna grunderna av projektionsläran och beskrivande geometrien
med tillämpningar; ritning efter modeller; någon övning i lavering.
2:dra årskursen: Komplettering av föregående årskurs; det viktigaste av skuggläran;
ritning efter modeller; belysningslära och axonometri.
Frihands- och ornamentsteckning.
l.sta årskursen: Teckningsövningar efter modeller och redskap samt ornament.
Aritmetik, algebra och geometri.
l:sta årskursen: Aritmetik: Repetitionskurs med tillämpningar för yrkena;
Algebra. De fyra räknesätten i bråk; lösning av första och 2:dra gradens ekvationer
med tillämpningar;
Geometri: Proportionslära, stereometriens och trigonometriens första grunder.
2:dra årskursen: Algebra: Tillämpningar med l:sta och 2:dra gradens ekvationer,
logaritmer etc.;
Geometri: Planimetriska, stereometriska och trigonometriska problem, lämpade för
yrkena.
Fältmätning och avvägning.
2:dra årskursen: för plåtarbetare.
3:dje årskursen: för övriga yrken.
De allmänna grunderna jämte övningar på fältet och kartritning.
Experimentalfysik.
l.sta årskursen: Kroppars allmänna egenskaper; det huvudsakligaste av läran om
värme, ljus, ljud, magnetism och elektricitet.
2:dra årskursen: Tillämpad elektridtetslära (elektroteknik), omfattande grunderna för
dynamomaskiners anordning och verkningssätt samt elektriska belysningssystem.
Kemi och kemisk teknologi.
l.sta årskursen: Allmän inledning till kemien. Grunddragen av den oorganiska
kemien, företrädesvis läran om förbränningen och de i tekniskt hänseende viktigaste
elementen och föreningarna.
Maskinyrkesskolan.
221
Varukännedom.
2: dr a årskursen: Råämnen, materialier och bergarter, torrdestillationsprodukter.
Metaller, deras framställning, egenskaper och kemiska förhållanden samt deras viktigaste
föreningar.
Mekanik och maskinlära.
2:dra årskursen: Allmän elementär mekanik jämte tillämpande analytiska och grafiska
problem.
3:dje årskursen: Hållfasthetslära, fullständigare med tillämpning på beräkning av
enkla maskindelar.
Beskrivande maskinlära, omfattande uppfordringsverk, kraftmaskiner m. m. Om
skötsel av ångpannor, motorer etc., fabriks- och verkstadsanordningar med hänsyn till
förekommande av olyckor m. m.
Mekanisk fackritning.
l:sta årskursen: Ritning efter modeller, planscher och krokier över enkla maskindelar.
2:dra årskursen: Ritning efter modeller, planscher och krokier över arbets- och
kraftmaskiner, lämpade efter de olika facken.
3:dje årskursen: Arbetsritningar till arbets- och kraftmaskiner, kvarn- och sågverk
m. m. efter huvudritningar och krokier över dylika maskiner.
Fartygsritning, de allmänna grunderna.
Mekanisk teknologi jämte verktygslära.
2:dra årskursen: Metallers och träs egenskaper; förfaringssätt för metallers och
träs bearbetning, hopsättning, konservering m. m.
Verktyg, maskiner och anordningar för metallers behandling och bearbetning för
olika ändamål.
3:dje årskursen: Verktyg, maskiner och anordningar för metallers och träs behandling
och bearbetning för olika ändamål. Allmänna grunder för anläggning av mekaniska
verkstäder, gjuterier, sågverk och kvarnar med beskrivning av dithörande maskiner m. m.
Byggnadskonstruktionslära jämte ritning.
l:sta årskursen: Kortfattad redogörelse för byggnadsmaterialiernas egenskaper, sammansättning
etc. samt för de vid byggnader förekommande vanliga arbetena, såsom jordoch
grundarbeten, sten-, trä- och järnarbeten m. m. jämte tillhörande ritning.
2:dra årskursen: Redogörelse för de delar av gas- och vattenlednings-, damm-,
bro- och järnvägsbyggnader, som beröra de olika facken, jämte tillhörande ritning.
222
Tekniska skolan i Stockholm.
Uppsatsskrivning.
lista årskursm: Uppsättande av räkningar, kvittenser, fullmakter, inlagor till myndigheter,
affärsbrev m. m., lämpade efter olika yrken.
Bokföring.
2:dra årskursen: Bokföring lämpad efter olika yrken
Modellering
(frivilligt ämne utom för gjutare).
2:dra årskursen: (spec. för gjutare).
Efter enklare och sammansatta ornament samt maskindelar i modell.
3. Extra läroämnen.
Stadgarnas bestämmelser om den extra undervisningen har följande lydelse:
Utom de ordinarie läroämnen, som tillhöra de särskilda huvudavdelningarna,
meddelas vid tekniska skolan undervisning i extra läroämnen till den
utsträckning, som tillgängliga medel och lärarekrafter medgiva. Såsom extra
läroämnen må upptagas dels vissa kunskapsgrenar — såsom främmande språk
samt läran om närings- och kredit-författningar — vilka, ehuru av gagn för
flera bland skolans lärjungar, likväl icke tillhöra den egentliga tekniska undervisningens
område, dels sådana läroämnen, vilka snarare tillhöra läro-verkstaden
än skolan, men äro ägnade att befrämja införandet av nya och väsentligt
förbättra redan i landet idkade tekniska näringsgrenar, och dels sådana speciella
framställningar av synnerligt viktiga delar av tekniken, som äro av beskaffenhet,
att de icke varje år behöva ingå i skolans läroplan, utan lämpligast
föredragas i tid efter annan anordnade kurser.
Enligt senaste skolprogram omfattar den extra undervisningen följande
läroämnen:
1) Föredrag i stillära och ornamentskompositlon, 25 föredrag från 1
november.
2) Konstsömnad, varuti undervisning meddelas inom tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar från den 1 oktober.
3) Målning (målardagskolan), varuti undervisning meddelas från den 1
november till den 30 april.
4) Formanatomi jämte ritning. Denna undervisning är företrädesvis avsedd
för högre konstindustriella skolans elever.
5) Elektroteknisk montörkurs, från den 15 januari.
Extra läroämnen
223
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Program för de extra läroämnena.
1) Föredrag i stillära och ornamentskompoaition
för skolans alla avdelningar, fördelade på tvenne år.
Från den 1 november.
l:sta serien: Ornamentets allmänna begrepp, smak, stil m. m.
De antika stilarna, medeltidsstilarna samt renässansens formbildning och ornamentik.
2:dra serien: Barock, rokoko, zopf samt de modärna stilarnas formbildning och
ornamentik.
De olika materialiernas formbildning med hänsyn till stilen, såsom för möbler, kärl
och andra husgeråd, dräkter, prydnadsföremål etc.
2) Konstsömnad
inom tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
9 undervisningstimmar i veckan.
Från 1 oktober till den 15 december och från den 15 januari till den 30 april.
Tillträde till detta läroämne erhålles från konstindustriell fackteckning, 2:dra avdelningen,
och målning, l:sta avdelningen samt med föreståndarens medgivande.
l:sta avdelningen: Vingåkerssöm. Wienerkorsstyng. Italienska korsstyng. Plattsöm
i förening med vingåkerssöm. Bottenmönster. Plattsöm.
2:dra avdelningen: Applikation. A jour arbete. Arabisk teknik. Schattérsöm
uti ylle och silke.
3:dje avdelningen: Spanskt broderi. Guldbroderi.
3) Målaredagskolan
inom afton- och söndagsskolan.
Från den 15 november till den 30 mars med 22 undervisningstimmar i veckan.
Yrkesmålnxng.
Målning av marmor, trä och lister.
lista avdelningen: a) Målning av lättare marmorarter efter plansch, b) Målning av
olika träslag efter plansch och natur.
2:dra avdelningen: Målning av svårare marmorarter efter plansch och natur. Målning
av brons å olikartade ytor. Enkel streckdragning samt uppläggning av enkla lister.
Målning av raka och böjda lister. Målning av raka och böjda lister i sammanställningar
för kasetter, omramningar, takindelningar och dylikt.
Skyltmålning.
För deltagande i detta läroämne bör eleven deltaga uti textning jämte skönskrift
samt i frihandsteckning, 2:dra avdelningen.
224
Tekniska skolan i Stockholm.
4:de avdelningen: a) Enkla stolpar och böjda linjer, som ingå uti skrivalfabetet,
stora och lilla alfabetet, b) Initialbokstäver med ornering, c) Skyltar och annonser med
enklare och rikare sammanställning samt ornering, d) Skyltar med rikare ornering och
med användning av emblem.
Dekorationsmålning:
Tillträde till detta läroämne erhålles från frihandsteckning, l:sta avdelningen, inom
afton- och söndagsskolan eller motsvarande från annat läroverk.
För deltagande i 2:dra och 3;dje avdelningen erfordras att samtidigt deltaga i
konstindustriell fackteckning.
l.sta avdelningen: Uppläggning av plana ornament i ton och färger.
2:dra avdelningen: Målning efter gips i grått och ton, enkla motiv.
3:dje avdelningen: Målning efter svårare basrelief, målning efter plansch, med
iakttagande av de olika stilriktningarna. Målning av konstindustriella föremål, draperi
och växter efter natur.
4) Formanatomi jämte ritning.
Föredrag jämte ritning.
Undervisningen fördelad på tvenne år.
Denna undervisning är företrädesvis avsedd för högre konstindustriella skolans elever.
Människokroppens anatomi. Benläran. Muskelläran.
Proportionsläran tillsammans med anatomisk teckning och skissritning efter levande
modell med huvudvikten fäst på den dekorativa och konstindustriella nyttan. Minnesteckning.
5) Elektroteknisk montörkurs,
vari undervisning meddelas från den 15 januari.
Tillträde till denna kurs erhålla endast de, som äro anställda i elektrotekniskt yrke.
A. Den teoretiska delen. Kraftlinjeteoriens grundbegrepp jämte tillämpningar,
växelströmmars alstring, egenskaper och användning.
B. Den praktiska delen. Skarvning och isolering av tråd och kabel med såväl
enklare som vulkaniserad kautschuk och guttaperkaisolering. Reglering och koppling av
skilda slags båglampor. Olika sätt för montering av ledningar. (Dessa arbeten utföras
dels inför eleverna, dels av eleverna själva.)
Lärjungarna böra även samtidigt deltaga i undervisningen i matematik och linjarritning.
Under läroåret 1908—09 har extra undervisning meddelats
i stillära och ornamentskomposition med tillämpning på de industriella
yrkena genom 2 föredrag i veckan från den 8 november till den 15 april åt
47 lärjungar;
Lärjungarna.
225
i formanatomi under 1 timme i veckan under vårterminen åt 38 lärjungar;
i konstsömnad, anordnad i samband med undervisningen i fackteckning
inom tekniska skolan för kvinnliga lärjungar under 9 timmar i veckan åt 77
lärjungar;
i yrkesmålning och dekorationsmålning från den 1 november till den 31
mars under 23 timmar i veckan åt 49 lärjungar;
i skissteckning jämte anatomisk ritning under 2 timmar i veckan åt 52
lärjungar;
i kurs för utbildande av elektriska montörer genom 20 föredrag med repetitioner
under 1 timme varje gång samt genom praktiska övningar under
40 timmar åt 33 lärjungar.
4. Lärjungarna.
Antalet lärjungar i skolans olika huvudavdelningar efter dess omorganisation
1878—79 framgår av tabellen å sid. 226.
II
15
226
Tekniska skolan i Stockholm.
Antalet lärjungar i tekniska skolan i Stockholm läroåren 1879—1910.
Läroår |
Tekniska |
Tekniska |
Högre konstindustriella skolan |
Byggnadsyrkes- skolan |
Maskinyrkesskolan |
||||
hela antalet |
an-ställda |
hela an- talet |
an-ställ-da i |
man- liga |
kv.- liga |
s:ma |
|||
1879—1880 |
629 |
567 |
192 |
42 |
3 |
3 |
6 |
24’) |
|
1880—1881 |
657 |
604 |
208 |
42 |
5 |
7 |
12 |
91) |
|
1881—1882 |
794 |
764 |
219 |
54 |
9 |
11 |
20 |
41'') |
|
1882-1883 |
824 |
792 |
169 |
35 |
9 |
17 |
26 |
39'') |
|
1883-1884 |
895 |
830 |
201 |
43 |
7 |
20 |
27 |
40'') |
|
1884—1885 |
919 |
852 |
197 |
36 |
10 |
18 |
28 |
41’) |
|
1885—1886 |
902 |
838 |
196 |
30 |
14 |
24 |
38 |
46 h |
|
1886-1887 |
837 |
775 |
195 |
33 |
15 |
28 |
43 |
47 *) |
|
1887—1888 |
756 |
684 |
266 |
33 |
23 |
29 |
52 |
48 |
|
1888—1889 |
801 |
703 |
309 |
42 |
20 |
39 |
59 |
46 |
|
1889—1890 |
888 |
810 |
264 |
32 |
19 |
45 |
64 |
42 |
|
1890—1891 |
896 |
795 |
322 |
36 |
21 |
44 |
65 |
34 |
13 |
1891-1892 |
821 |
741 |
315 |
41 |
22 |
35 |
57 |
43 |
19 |
1892-1893 |
803 |
737 |
310 |
46 |
20 |
39 |
59 |
52 |
25 |
1893-1894 |
793 |
734 |
353 |
Öl |
23 |
45 |
68 |
56 |
30 |
1894—1895 |
860 |
797 |
325 |
68 |
26 |
45 |
71 |
39 |
43 |
1895-1896 |
1,013 |
958 |
320 |
66 |
28 |
39 |
67 |
38 |
50 |
1896-1897 |
1,130 |
1,086 |
276 |
77 |
28 |
52 |
80 |
40 |
63 |
1897—1898 |
1,156 |
1,108 |
303 |
82 |
21 |
49 |
70 |
56 |
62 |
1898—1899 |
1,329 |
1,295 |
300 |
87 |
27 |
Öl |
78 |
68 |
75 |
1899—1900 |
1,419 |
1,393 |
289 |
84 |
27 |
49 |
76 |
83 |
81 |
1900—1901 |
1,465 |
1,435 |
296 |
78 |
24 |
55 |
79 |
91 |
95 |
1901—1902 |
1,436 |
1,401 |
286 |
72 |
20 |
62 |
82 |
80 |
100 |
1902-1903 |
1,224 |
1,199 |
239 |
79 |
14 |
59'' |
73 |
72 |
96 |
1903—1904 |
1,372 |
1,348 |
243 |
55 |
22 |
55 |
77 |
78 |
92 |
1904-1905 |
1,441 |
1,420 |
254 |
57 |
22 |
59 |
81 |
87 |
86 |
1905—1906 |
1,202 |
1,178 |
278 |
68 |
20 |
67 |
87 |
82 |
91 |
1906-1907 |
1,278 |
1,261 |
273 |
66 |
22 |
57 |
79 |
87 |
91 |
1907—1908 |
1,391 |
1,366 |
266 |
76 |
21 |
60 |
81 |
80 |
89 |
1908—1909 |
1,367 |
1,355 |
287 |
78 |
17 |
63 |
80 |
87 |
85 |
1909—1910 |
1,332 |
1,193 |
267 |
73 |
21 |
64 |
85 |
84 |
94 |
Hela tekniska
skolan
Anm.
man liga -
kv.-
liga
634
666
808
843
912
934
931
868
827
867
949
964
905
900
902
968
1,129
1,261
1,295
1,499
1,610
1,675
1,636
1,406
1,564
1,636
1,395
1,478
1,580
1,556
1,431
195
215
230
186
217
210
220
223
295
348
309
366
350
349
398
370
359 i
328 j
352
351
338
351
348
298
298
313
345
330
327
350
331
829
881
1,038
1,029
1,129
1,144
1,151
1,091
1,122 !
1,215
1,258
1,330
1,255
1,249 i
1,300:
1,338 |
1,488''
1,589 ;
1,647 I
1,850
1.948
2,026
1,984
1,704;
1,862
1.949
1,740
1,808
1,907
1,906
1,762
l) 22
l) 5
‘) 36
'')29
'') 34
'')41
*) 31
*) 31
§ i
ej- :
CO <
Oi O |
D P !
, o- p: I
P S i
er; ^
co 2 |
CO P
— i
o p I
P 70
3 O i
Lärjungarna.
227
Under de senare åren har tilloppet av inträdessökande till skolans olika
avdelningar väsentligt överskridit det antal lärjungar, skolan kunnat mottaga.
För att begränsa antalet inträdessökande hava därför skolavgifterna inom tekniska
afton- och söndagsskolan, tekniska skolan för kvinnliga lärjungar och för
undervisningen i de extra läroämnena satts väsentligt högre för lärjungar, som
icke varit anställda i tekniskt yrke, än för dem, som redan vunnit sådan anställning.
Vidare har tiden för inskrivningen, som inom afton- och söndagsskolan
och skolan för kvinnliga lärjungar förr kunde ske när som helst under
läroåret, inskränkts så, att anmälningar till dessa avdelningar måste ske före
oktober månads utgång under höstterminen och före 20 januari under vårterminen.
• , • ...
Förhållandet mellan antalet inträdessökande och antalet nyinskrivna lärjungar
inom byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan under nedanstående
fem läroår framgår av följande tabell: _
1 Läroår , |
Byggnadsyrkes- skolan |
Maskinyrkes- skolan |
||
Inträdes- sökande |
Nyinskriv- na |
Inträdes- sökande |
Ny inskriv-na |
|
1904—05 ........................ |
52 |
31 |
61 |
31 |
1905—06 ........................ |
50 |
25 |
54 |
34 |
1906—07 ........................ |
45 |
31 |
43 |
31 |
1907—08 ........................ |
46 |
25 |
57 |
32 |
1908—09 ........................ |
Öl |
33 |
52 |
31 |
228
Tekniska skolan i Stockholm.
Anställning
i yrke.
Av tekniska afton- och söndagsskolans 1,367 lärjungar under läroåret
1908—09 hade 1,355 inträtt i tekniskt yrke. Av dessa voro:
mekaniker, maskin-, järn-, metall- och gjuteriarbetare..................... 420 st.
timmermän, snickare och träsvarvare..................................... 197
byggnadselever, murare, kakelugnsmakare och stenhuggare ............ 192
målare................................................................ 171
elektriska arbetare och montörer................................ oa
"tare .................................................••• 98 ”
biografer och bildhuggare................................................... 32
gravörer och ciselörer......................................................... jg
bokhållare och lagerbiträden................................................... 34
instrumentmakare............................................................... 15
bleck- och plåtslagare......................................................... jq
typografer, sättare ................................................................... jq
kemigrafer.............................................................. 12
tillhörande övriga yrken............................................................... 50
Summa 1,355 st.
Av den kvinnliga avdelningens 287 lärjungar under läroåret 1908—09 hade
78 inträtt i tekniska yrken. Därav voro:
ritare.......................................................................................... 15 st.
brodöser ............................................................ q
sömmerskor.............................................................. 4 ’
lärarinnor............................................................ 14
gravörer ...................................................................... x ”
biografer ................................................................. I
fotografer.................................................................... 7
ciselörer .......................................................... 2 ”
bildhuggare.................................................................. I ”
väverskor............................................................ 3 ”
tillhörande andra yrken ..................................* 20
Summa 78 st.
Lärjungarna.
229
Antalet lärjungar, som under vart och ett av läroåren 1904—1909 erhållit Avgångsbetyg.
avgångsbetyg från tekniska afton- och söndagsskolan samt tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar, framgår av följande tabell:
1904—05 |
1905—00 |
1906—07 |
1907—08 |
1908-09 |
|
Tekniska afton- och söndags-skolan: Avgångsbetyg efter genom-gången kurs enligt sko-lans studieplaner för D:o till byggnadsyrkes- skolan .................. D:o till maskinyrkesskolan |
5 7 19 18 |
9 23 28 |
6 6 23 24 |
4 5 25 25 |
4 9 27 27 |
Summa |
49 |
60 |
59 |
59 |
67 |
Hela antalet lärjungar ... |
1,441 |
1,202 |
1,278 |
1,391 |
1,367 |
Tekniska skolan för kvinnliga Avgångsbetyg efter genom |
19 |
4 |
11 |
5 |
4 |
D:o till högre konstindu-striella skolan ......... |
21 |
28 |
38- |
24 |
20 |
Summa |
40 |
32 |
49 |
29 |
24 |
Hela antalet lärjungar ... |
254 |
278 |
237 |
266 |
287 |
Av förestående tabell framgår, att antalet lärjungar, som genomgå fullständiga
kurser i enlighet med tekniska afton- och söndagsskolans och tekniska
skolans för kvinnliga lärjungar studieplaner för olika yrken, är anmärkningsvärt
ringa. Av den förra skolans lärjungar, som under de i tabellen
angivna läroåren i medeltal utgjorde 1,336, erhöllo i medeltal mindre än fyra
(4) och inom den senare skolan, som under samma tid i medeltal hade 265
lärjungar, erhöllo i medeltal mindre än nio (9) sådant avgångsbetyg.
230
Tekniska skolan i Stockholm.
Antalet lärjungar, som erhållit avgångsbetyg från högre konstindustriella
skolan samt byggnads- och maskinyrkesskolorna under läroåren 1904—1909,
framgår av följande tabell:
1904 |
—05 |
1905 |
—06 |
1906—07 |
1907 |
—08 |
1908 |
—09 |
||
Avgångsbetyg från |
man- liga |
.£ M |
man- liga |
É 03 ’> — M |
å tf tf M s- |
kvinn- liga |
man- liga |
i ä |
man- liga |
.£ .öc |
Högre konstindustriella skolan: I. Yrkeskurserna ................................. |
2 |
3 |
4 |
4 |
1 |
3 |
2 |
ii |
10 i |
|
II. Teckningslärarekurserna..................... |
4 |
19 |
3 |
13 |
6 |
14 |
7 |
n |
5 |
13 |
Byggnadsyrkesskolan ................................. |
28 |
— |
25 |
— |
29 |
— |
22 |
— |
22 |
— 1 |
Maskinyrkesskolan .................................... |
30 |
— |
22 |
— |
33 |
— |
28 |
— |
21 |
- 1 |
Fördelning
på fackavdelningar.
Lärjungarnas fördelning på olika fack inom den högre konstindustriella
skolan under läroåren 1904—1909 har varit följande:
Läroår |
Mönster- ritning |
Dekora- tions- målning |
Modellering |
Skärning |
Ciselering |
Tecknings- lärare- kurserna |
Summa |
|||||||
manliga |
kvinnliga |
manliga |
kvinnliga |
manliga |
kvinnliga |
manliga |
kvinnliga |
manliga |
kvinnliga |
1 manliga 1 |
kvinnliga |
manliga |
kvinnliga |
|
1904—05 |
2 |
8 |
4 |
— |
4 |
| |
— |
1 |
1 |
2 |
11 |
48 |
22 |
59 |
1905—06 |
4 |
14 |
1 |
3 |
2 1 |
— |
1 |
1 |
6 |
11 |
44 |
20 |
67 | |
|
1906—07 |
1 |
14 |
— ■ |
— |
4 |
2 |
— |
— |
— |
4 |
17 |
37 |
22 |
57 |
1907—08 |
1 |
21 |
1 |
— |
6 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
13 |
35 |
21 |
60 |
1908-09 |
3 |
13 | |
2 |
— |
4 |
1 | |
— |
— | |
— |
1 |
8 |
48 |
17 |
63 |
11 |
70 | |
8 |
— |
21 |
7 II - |
2 | |
2 |
15 |
60 |
212 | |
102 |
306 |
Av tabellen framgår, att det vida övervägande antalet lärjungar inom den
högre konstindustriella skolan under de fem åren 1904—09 utgjorts av teckningslärarekandidater,
och att endast ett mindre antal sökt sin utbildning till
konsthantverkare. Av samtliga lärjungar, som under dessa år besökt skolan, hava
nämligen i medeltal 66,7 procent utgjorts av teckningslärarekandidater och 33 ,s
procent av blivande konsthantverkare.
Lärjungarna.
231
Lärjungarnas fördelning på maskinyrkesskolans olika fackavdelningar
under de fem läroåren 1904—09 framgår av följande tabell:
---SÄ |
A n |
tal lä |
rj ang |
a r |
||
Fackav delning | | |
1904-05 |
1905—06 |
1906—07 |
1907—08 |
1908-09 |
1904-09 |
I. För verkmästare, maskinister verkstäder .................. |
70 |
74 |
62 |
63 |
59 |
328 |
II. „ kvarn- och sågverksbyg- gare........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
j III. „ undermaskinister, ma- skinarbetare, plåtarbeta-re för ångpannor, smi-desarbetare, mekaniska instrumentmakare, urma- kåre etc...................... |
i |
1 |
2 |
|||
IV. „ fartygs-byggnadsarbetare |
3 |
2 |
— |
3 |
— |
8 |
V. „ plåtarbetare vid hus-, bro-och järnvägsbyggnader, |
1 |
2 |
_ |
— |
3 |
|
VI. „ gjutare ..................... |
— |
— |
— |
— |
||
VII. ,, elektrotekniska arbetare |
13 |
13 |
26 |
23 |
| 26 |
101 |
Summa |
86 |
91 |
1 Öl |
89 |
| 85 |
| 442 |
Utvecklingen synes sålunda gå i riktning mot en uppdelning av skolan
på endast två avdelningar.
232
Tekniska skolan i Stockholm.
Lärjungarnas
ålder.
Lärjungarnas
mantalsskrivningsort.
Lärjungarnas fördelning på nedanstående åldersklasser vid inträdet i
tekniska skolans olika avdelningar under läroåret 1908—09 var följande:
Skolavdelningar |
14-15 år |
15—20 år |
20—25 år |
25—30 år |
över 30 |
Summa |
Tekniska afton- och söndags-skolan |
58 |
712 |
387 |
148 |
62 |
1,367 |
Tekniska skolan för kvinnliga |
18 |
157 |
87 |
9 |
16 |
287 |
Högre konstindustriella skolan |
— |
101) |
66 |
3 |
1 |
80 |
Byggnadsyrkesskolan |
— |
321) |
46 |
9 |
87 |
|
Maskinyrkesskolan |
— |
121) |
50 |
22 |
1 |
85 [ |
Antalet lärjungar i tekniska skolans olika avdelningar under läroåren
1904—09, som varit mantalsskrivna inom och utom Stockholms stad, framgår
av följande tabell:
1904—05
1905—06
1906—07
1907—08
1908—09
1904-09
Antal lärjungar, mantalsskrivna
Skolavdelning
Tekniska afton- och sön
dagsskolan ............
Tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar...
Högre konstindustriella
skolan ..................
Byggnadsyrkesskolan...
Maskinyrkesskolan......
6.242| 3,068
'') Lägsta inträdesåldern 16 år.
Lärjungarna.
233
En beräkning av, huru många procent av lärjungarna i skolans olika
avdelningar och i hela skolan under läroåren 1904—1909 varit mantalsskrivna
inom och utom Stockholms stad, har givit följande resultat:
Mantalsskrivna
i Stockholm: |
utom Stockholm |
|||
i tekniska afton- och söndagsskolan ........... |
... 70,5 |
proc. |
29,5 |
proc. |
i tekniska skolan för kvinnliga lärjungar ...... |
. 56,4 |
43,6 |
11 |
|
i högre konstindustriella skolan .................. |
39,5 |
11 |
60,5 |
|
i byggnadsyrkesskolan .............................. |
. 72,1 |
11 |
27,9 |
11 |
i maskinyrkesskolan ................................. |
. 68,8 |
11 |
31,2 |
11 |
i hela skolan .......................................... |
67,0 |
11 |
33,0 |
11 |
Angående skolavgifterna föreskriva stadgarna, att en var, som till lärjunge skolavgifter.
vid tekniska skolan antages, skall till skolans kassa erlägga en av kungl. maj:t
(före 1887 av överstyrelsen, som då utgjordes av kommerskollegium) på styrelsens
förslag för varje av skolans avdelningar bestämd lindrig årlig avgift, vilken skall
vara högre för lärjunge, som icke inträtt i tekniskt yrke. Denna avgift är inom den
tekniska afton- och söndagsskolan, den tekniska skolan för kvinnliga lärjungar,
byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan ävensom för lärjunge, vilken vid
den högre konstindustriella skolan genomgår en fullständig kurs, oberoende
av det antal ämnen, vari undervisning begagnas, varemot av lärjunge, tillhörande
sistnämnda skolavdelning, som, utan att följa den fastställda undervisningsplanen,
åtnjuter undervisning endast uti ett fåtal läroämnen, ävensom för de extra
läroämnena erlägges en för varje särskilt ämne på ovan nämnda sätt bestämd
avgift.
Styrelsen må för medellös lärjunge kunna nedsätta eller helt och hållet
efterskänka den bestämda avgiften.
Kungl. maj:t fastställde skolans lärjungeafgifter första gången genom
kungliga brevet den 27 juni 1887 och för maskinyrkesskolan genom kungliga
brevet den 10 juli 1891, men hava avgifterna sedermera flera gånger höjts.
För närvarande utgå lärjungeavgifterna med följande årliga belopp inom:
tekniska afton- och söndagsskolan:
för lärjunge, som inträtt i tekniskt yrke .............................. 5 kronor
„ annan lärjunge............................................................ 50 „
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar:
för lärjunge, som inträtt i tekniskt yrke.............................. 10 „
„ annan lärjunge............................................................ 50 „
högre konstindustriella skolan:
för lärjunge, som inträtt i tekniskt yrke .............................. 20 „
234
Tekniska skolan i Stockholm.
Lärare.
för tecknings- och skrivlärarekandidater ..............................
„ annan lärjunge............................................................
„ lärjunge, som, utan att följa den fastställda undervisningsplanen,
åtnjuter undervisning endast uti ett fåtal läroämnen,
för varje läroämne .......................................
byggnadsyrkesskolan ...............................................................
maskinyrkesskolan ..................................................................
förberedande kursen för byggnads- och maskinyrkesskolorna ......
extra läroämnen:
för lärjunge, anställd i tekniskt yrke....................................
„ annan lärjunge............................................................
50 kronor
60 „
15
15
15
5
yy
yy
2
5
yy
yy
5. Lärare, tjänstemän och betjäning.
Enligt skolans äldsta stadgar av den 21 december 1860 utgjordes skolans
lärarepersonal av överlärare och biträdande lärare, vilka på förslag av föreståndaren
antogos av styrelsen.
överlärarna förordnades tillsvidare och hade bestämda, i skolans stat
upptagna avlöningar för varje läroämne. Biträdande lärare antogos i den mån
ett större antal lärjungar eller andra omständigheter gjorde dem behövliga.
När skolans verksamhet vid dess inflyttning i egna lokaler 1868 utvidgades,
tillkom en ny klass av lärare, underlärare, som i likhet med överlärarna
hade fast anställning vid skolan, men voro lägre avlönade än dessa. Dessutom
anställdes från samma tid ett antal ordningsmän, som skulle övervaka
ordningen i lärosalarna och biträda vid matrikelföringen.
Enligt 1874 års stat funnos vid skolan 13 överlärare och 17 underlärare,
vartill under läroåret 1873—74 kommo 72 biträdande lärarebefattningar, fördelade
på 60 olika personer. Ordningsmännen voro 9 till antalet, därav 4
manliga och 5 kvinnliga.
I sitt betänkande av den 1 november 1875 framhöll 1872 års kommitté
för den tekniska undervisningens ordnande, att flera skäl talade för, att giva
lärarekåren vid slöjdskolan (sedermera tekniska skolan) i Stockholm samma
organisation, som kommittén föreslagit för de tekniska elementarskolorna, eller
att även vid förstnämnda skola borde anställas lärare, som odelat kunde ägna
sig åt undervisningen.
Med anledning därav, att slöjdskolans undervisning till större delen vore
förlagd till aftonen och söndagen, och då i Stockholm många tekniskt, vetenskapligt
och konstnärligt bildade personer funnos, som ägde tillfälle och böjelse
Lärare, tjänstemän och betjäning.
235
att några timmar i veckan tjänstgöra vid skolan, syntes det emellertid kommittén
lämpligast att icke på förhand bestämma, vilka läroämnen skulle förenas
med varandra, utan i stället anslå ett visst arvode för varje särskilt
läroämne inom var och en av skolans huvudavdelningar, och att styrelsen
erhölle rätt att, där sådant utan olägenhet kunde ske, förena två eller flera
sådana lärarebefattningar till en, så att åtminstone några av lärarna kunde
erhålla sin huvudsakliga verksamhet inom skolan.
Lärarna vid slöjdskolan borde enligt förslag av 1872 års kommitté indelas
i två klasser, överlärare, som utöva en fullt självständig verksamhet och tjänstgöra
vid skolan hela läroåret, och underlärare, som biträda de förra, när antalet
lärjungar gjorde en förstärkning av lärarekrafterna behövlig. Endast de lärare,
som utövade en fullt självständig verksamhet, skulle erhålla fast anställning
och bestämda arvoden, under det att till underlärarnes avlöning borde anslås
en viss summa att av styrelsen användas i den mån underlärarna behövde
inkallas till tjänstgöring. Underlärarna skulle sålunda få ungefär samma ställning
som de biträdande lärarna enligt skolans gamla stadgar. Ordningsmannabefattningarna
borde däremot avskaffas.
I enlighet med kommitterades förslag föreskrevo 1878 års stadgar, att “den
ordinarie undervisningen vid tekniska skolan skulle bestridas av överlärare,
vilka biträdas av det antal underlärare, som behovet kräver och skolans tillgångar
medgiva". För den extra undervisningen kunde extra lärare anställas.
De ordinarie överlärarna skulle antagas av styrelsen genom förordnande, underlärarna
och extra lärarna förordnas på viss tid eller tills vidare. Dessa bestämmelser
återfinnas i oförändrad form i nu gällande stadgar av 10 juli 1891.
I 1878 års stadgar angives antalet överlärare:
i tekniska afton- och söndagsskolan ................................................ tl[1 2^
i tekniska skolan för kvinnliga lärjungar .......................................... » 15
i högre konstindustriella skolan ...................................................... ” ®
i byggnadsyrkesskolan .................................................................. ” *
På grund av riksdagens beslut 1889 och kungliga brevet den 5 juni
1891 tillkommo för den nyinrättade maskinyrkesskolan 9 överlärarebefattningar
och för den högre konstindustriella skolan 4 nya överlärarebefattningar, de
senare avsedda att uppehålla den särskilda undervisning för teckningslärarnes
utbildning, som dittills bekostats genom besparingar av skolans övriga anslag.
Sedan riksdagen 1896 än en gång höjt skolans ordinarie anslag, inrättades
genom kungliga brevet den 29 maj 1896 ytterligare 3 överlärarebefattningar
vid den högre konstindustriella skolan.
236
Tekniska skolan i Stockholm.
Tjänstemän.
Predikant.
Betjäning.
Styrelse.
Enligt 1891 års stadgar med de förändringar i staten, som vidtagits på
grund av sist nämnda kungliga brev, finnas f. n. vid tekniska skolan i Stockholm
följande antal överlärarebefattningar, nämligen:
i tekniska afton- och söndagsskolan................................................... 20
i tekniska skolan för kvinnliga lärjungar............................................. I41)
i högre konstindustriella skolan......................................................... 15
i byggnadsyrkesskolan ..................................................................... U
i maskinyrkesskolan ................................................................ 9
Under läroåret 1909—10 uppehölls undervisningen av 34 överlärare och
7 lärare i extra läroämnen samt av 48 underlärare eller, enär några överlärare
och lärare tillika voro anställda som underlärare i annat läroämne, av tillsammans
82 lärare.
Vid skolan äger dess styrelse att antaga en kassaförvaltare, en bibliotekarie
och en sekreterare, vilken senare åligger att föra protokoll vid styrelsens
sammanträden samt att biträda föreståndaren vid matrikelföring och
expedition.
Enligt 1860 års stadgar skulle styrelsen även antaga en predikant, vilken
det ålåg att varje söndag, då undervisning vid skolan meddelades, å tid, som
av styrelsen bestämdes, förrätta offentlig gudstjänst därstädes. På styrelsens
anmälan, att den ordnat undervisningen vid skolan så, att densamma icke
infölle under den vanliga gudstjänsttiden, indrogs predikantsbefattningen, och
predikantens arvode användes enligt medgivande av 1889 års riksdag och
kungl. brevet den 31 maj samma år till förhöjning i bibliotekariens avlöning.
Vid skolan äro dessutom anställda en kanslist för att biträda med renskrivning
och registrering m. m. samt en lista maskinist, en 2:dra maskinist,
fyra vaktmästare och två portvakter.
En fullständig förteckning över överlärare- och tjänstemannabefattningar
vid tekniska skolan jämte därför utgående avlöningar enligt gällande stat
lämnas i samband med redogörelsen för skolans ekonomi.
6. Styrelse och förvaltning.
Enligt 1860 års stadgar skulle skolan stå under kungl. maj:ts och rikets kommerskollegii
överinseende, men förvaltas av en egen styrelse, bestående av en
) I 1878 ars stadgar upptagas 15 överlärare i tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, men
i 1891 års stadgar endast 14, därigenom att överlärarebefattningarna i naturlära och varukännedom
sammanslagits.
Styrelse och förvaltning.
237
ordförande, som av kungl. maj:t i nåder förordnades, jämte tre ledamöter, vilka
skulle utses en av kommerskollegium, en av Stockholms magistrat och borgerskapets
äldste, samt den tredje av svenska slöjdföreningen, så länge denna
förening fortfarande som hittills bidroge till skolans underhållande.
Med anledning av förordningen av den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
i stad förordnades genom kungliga kungörelsen den 9 oktober 1863,
att den ledamot i styrelsen, som förut valts av Stockholms magistrat och
borgerskapets äldste, hädanefter skulle utses av Stockholms stadsfullmäktige.
Förändringar i bestämmelserna om styrelsen vidtogos sedermera dels
genom kungl. brevet den 1 maj 1868, enligt vilket även styrelsen för teknologiska
institutet fick rätt att utse en ledamot i skolstyrelsen, och skolans föreståndare
blev självskriven styrelseledamot, dels genom kungl. kungörelsen den
25 maj 1871, som berättigade svenska slöjdföreningen att fortfarande utse en
ledamot i skolstyrelsen, fastän föreningen ej längre bidrog till skolans underhåll,
dels slutligen genom 1878 års stadgar, vari bestämdes, att ytterligare en
ledamot i styrelsen skulle utses av akademien för de fria konsterna, och att
de två ledamöter, som dittills utsetts av teknologiska institutets styrelse och
av svenska slöjdföreningen, skulle utses den ena av tekniska högskolans lärarekollegium,
den andre av svenska slöjdföreningens styrelse.
Då den kommerskollegium åliggande befattningen med ärenden rörande
den tekniska undervisningen på grund av kungliga kungörelsen den 10
december 1886 upphörde med utgången av nämnda år, fick stadgandet om
skolans styrelse sin nuvarande lydelse, enligt vilken
tekniska skolans styrelse utgöres av en ordförande, som av kungl. maj:t
i nåder förordnas, samt av fem för en tid av tre år valda ledamöter, av vilka
en utses av kungl. maj:t, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarekollegiet
vid tekniska högskolan, en av kungl. akademien för de fria konsterna
och en av svenska slöjdföreningens styrelse. Skolans föreståndare är jämväl
ledamot i styrelsen.
Genom de stadgeförändringar, som samtidigt vidtogos, överflyttades kommerskollegii
åligganden som överstyrelse dels på kungl. maj:t, dels på styrelsen,
som hade att direkt till kungl. maj:t göra de framställningar och ingiva de
handlingar rörande skolan, som förut skulle ingivas genom överstyrelsen.
Styrelsen åligger bland annat att förvalta och under gemensam ansvarighet
redovisa skolans statsanslag och övriga till skolan inflytande tillgångar,
att antaga och avskeda skolans lärare samt under iakttagande av skolans stat
antaga och avskeda övriga tjänstemän, att årligen inom september månads
utgång till kungl. maj:t inkomma med berättelse om skolans verksamhet och
tillstånd under näst förflutna läroår och förvaltningen under sistlidna räkenskapsår.
238
Tekniska skolan i Stockholm.
Föreståndare.
Avdelnings
föreståndare.
Lärare kollegium -
Lokaler.
Enligt 1878 och 1891 års stadgar skulle styrelsen inom sig utse en kassadirektör,
som jämte föreståndaren och kassaförvaltaren skulle hava vården om
skolans säkerhetshandlingar och granska räkningarna. Genom kung!, kungörelsen
den 28 juni 1901 avskaffades kassadirektörsbefattningen, och de åligganden,
som förut tillkommit honom jämte skolans föreståndare och kassaförvaltare,
uppdrogos uteslutande åt de två sistnämnda.
Ledningen och tillsynen av läroanstalten i dess helhet tillkommer den av
kungl. maj:t tillsatta föreståndaren, vilken tillika bör vid skolan meddela undervisning.
Enligt kungliga brevet den 29 oktober 1886 benämnes föreståndaren
rektor. Han har bland annat att utöva den närmaste ledningen av
afton- och söndagsskolans verksamhet.
För den högre konstindustriella skolan, byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan
förordnar styrelsen en av överlärarne inom var och en av dessa
skolor till avdelningsföreståndare och för den tekniska skolan för kvinnliga
lärjungar en av lärarinnorna till föreståndarinna, vilka var inom sin avdelning
övervaka ordningen och utöva den närmaste ledningen av undervisningen.
För var och en av skolans fem huvudavdelningar bilda där tjänstgörande
överlärare ett lärarekollegium, i vilket skolans föreståndare är ordförande
och vederbörande fackföreståndare föredragande.
7. Lokaler och undervisningsmateriell.
För den av artisten Mandelgren 1844 öppnade söndagsritskolan för hantverksarbetare,
från vilken tekniska skolan i Stockholm leder sin upprinnelse,
upplät, såsom redan förut nämnts, akademien för de fria konsterna kostnadsfritt
en av sina lärosalar. Då utrymmet här genom skolans tillväxt blev allt
för knappt, inrymdes skolan, sedan den övertagits av svenska slöjdföreningen,
under de följande åren i förhyrda lokaler, vartill Stockholms stad från och med
1848 lämnade årligt hyresbidrag. I början av 1860-talet hotades skolans hela
tillvaro därigenom, att den uppsades till avflyttning från sin förhyrda lokal och
endast mot en betydande förhöjning i hyran till 8,000 rdr årligen fick kvarstanna.
På kungl. maj:ts förslag, i anledning av skolstyrelsens framställning,
beviljade då 1862—63 års riksdag till nybyggnad för skolan, däri jämväl lokaler
borde beredas för allmänna industriutställningar, för lantbruksakademiens utställning
av lantbruksredskap och modeller samt för ett geologiskt museum,
jämte fri tomt (se sid. 15) ett belopp av 300,000 rdr att utgå med 100,000 rdr för
vart och ett av åren 1864, 1865 och 1866. Stockholms stad bidrog för samma
Lokaler och nndervisninfrsmateriell.
239
ändamål med 160,000 rdr, utgörande det kapitaliserade beloppet efter 5 procent
av stadens årliga hyresbidrag, varjämte skolan själv till byggnadskostnaderna
tillsköt 45,714 kronor av den skolan tillhöriga Sjöstedtska fonden. Hyresinkomsten
för vissa lokaler i nybyggnaden skulle till så stort belopp, som motsvarade
räntan å de anslagna donationsmedlen, användas för det med donationen
avsedda ändamålet.
Den nya byggnaden, Mästersamuelsgatan 44 i Stockholm, togs i besittning
av skolan i januari 1868.
På grund av byggnadens eldfarlighet till följd av vissa missförhållanden
i dess ursprungliga byggnadssätt underkastades den under år 1886 en genomgripande
ombyggnad, vartill 1885 års riksdag under 7:de huvudtiteln anvisade
ett belopp av 88,000 kronor. År 1890 inreddes inom skolan en större atelier
för yrkes- och dekorationsmålning. 1896 fick skolan övertaga 8 större salar
inom byggnaden, vilka dittills använts för lantbruksakademiens museum. Till
dessa lokalers iståndsättande för sitt nya ändamål beviljade 1896 års riksdag
12,632 kronor och till anskaffande av inventarier för desamma 8,600 kronor
eller sammanlagt 21,232 kronor. 1906 beviljades till utförande av ny belysningsanläggning
vid skolan 9,300 kronor.
Enligt stadgarnas § 54 tillkommer det överintendentsämbetet att behörigen
underhålla den åt skolan upplåtna fasta egendomen i likhet med andra kronans,
under dess uppsikt ställda byggnader. Styrelsen äger dock, i den mån tillgångarna
det medgiva, låta vidtaga de smärre förändringar i inredningen, som
för skolans behov kunna finnas nödiga, och till vilkas utförande överintendentsämbetet
har att på anmodan av styrelsen lämna biträde av arkitekt.
De lokaler, varöver skolan f. n. förfogar, hava länge ansetts otillräckliga
och i flera hänseenden otillfredsställande för ett ändamålsenligt ordnande av
undervisningen. Skolans styrelse har därför i en underdånig skrivelse den 7
april 1902 framhållit dessa olägenheter och anhållit, att kungl. maj:t måtte vidtaga
åtgärder för beredande av ökat utrymme åt skolan, och har styrelsen såsom
en lämplig utväg i detta hänseende framhållit önskvärdheten av, att skolan
finge övertaga de lokaler inom skolans byggnad, som f. n. användas av Sveriges
geologiska undersökning.
Tekniska skolans i Stockholm bibliotek utgöres av omkring 30,000 band,
huvudsakligen planschverk omfattande följande ämnen:
Bildande konst i allmänhet, arkitektur, skulptur, målning, konstindustri,
konst- och kulturhistoria; matematik, mekanik, naturvetenskap, teknologi, skeppsbyggeri;
allmän historia, geografi, statistik, pedagogik, uppslagsböcker och
Bibliotek.
240
Tekniska skolan i Stockholm.
Samlingar.
lexika; tekniska tidskrifter och årsböcker, konst- och konstindustritidskrifter
från Italien, Frankrike, Tyskland, England och Amerika.
Dessutom finnas omkring 15,000 planscher, omfattande alla grenar av
konstindustrien, för underlättande av studierna ordnade efter ämne, stil och material
uti 104 kartonger.
Lärarna uti de konstindustriella ämnena ha till sitt förfogande mindre
handbibliotek — planschverk — att användas vid undervisningen.
För föreläsningarna i stillära, byggnadskonst, konsthistoria och anatomi
finnas serier av skioptikonbilder till ett antal av omkring 2,000, till största delen
utförda på skolans eget fotografiska laboratorium.
Skolans bibliotek med därtill hörande huvudritningar och skriftliga anteckningar
i vetenskapliga, konstnärliga och tekniska ämnen skall enligt stadgarna
vara tillgängligt för allmänheten å vissa av styrelsen bestämda, för yrkesidkare
passande tider, och kunna skolan tillhöriga böcker, med undantag av
dyrbarare planschverk och de nyaste journalerna, på kortare tid och till inskränkt
antal i sänder mot nöjaktig säkerhet utlånas.
Tekniska skolans i Stockholm samlingar omfatta:
gipsavgjutningar av antika grekiska och romerska arkitektur- och ornaments-detaljer,
huvuden och helfigurer;
gipsavgjutningar af egyptiska, indiska, byzantinska, romanska och götiska
ornamentsdetaljer, huvuden och figurer;
gipsavgjutningar av renässansdetaljer, italienska och tyska;
en samling äkta grekiska antika lerkärl, anskaffade på 1860-talet av
professor L. Dietrichson (en del av denna samling är deponerad på nationalmuseum);
en
samling avgjutningar i gips och vax av äldre och nyare medaljer,
gemmer och kaméer (den s. k. Ahlbornska samlingen);
en mindre samling gamla möbler, skåp och stolar;
glas- och porsliriskärl, äldre och moderna;
avgjutningar av vaser och konstindustriella saker;
gjutna, drivna och ciselerade metallarbeten; emaljarbeten;
moderna japanska trycksaker, lackarbeten;
textilsaker: knypplade spetsar, kinesiska sidendräkter, broderier och vävnader,
skånska och andra allmogevävnader och broderier, sammets- och sidentyger;
träskulptur:
modellserier samt norska allmogesaker;
tapetprover, moderna engelska;
anatomiska preparat, skelett och ecorchéer (av papier maché).
Ekonomi.
241
en dyrbar samling orientaliska mattor; studietavlor av textilsaker;
uppstoppade fåglar och preparerade djur;
en samling små gipsmodeller av djur och “putti“;
en samling gamla gyllenläderstapeter; modellserie för läderarbete.
Om skolans utrustning må här framhållas, att skolan har lärosalar för VerktMder.
ornaments- och figurmodellering samt träskärning, två ateljéer för målning,
lärorum för ciselering och drivning, porslinsmålning, läderarbete, lärosalar för
konstsömnad, knyppling, haute-lisse-vävnad (10 vävstolar) samt gipsgjuteri.
8. Ekonomi.
Efter att under de första åren av sin tillvaro uteslutande hava underhållits Före 1879.
på enskild bekostnad erhöll skolan för år 1848 av Stockholms stad dels ett
hyresbidrag av 1,200 rdr bko, dels ett lika stort belopp till inköp av behövliga
inventarier. Stockholms stads hyresbidrag ökades sedermera, så att det från
och med år 1863 uppgick till 8,000 rdr rmt, men upphörde sedermera vid skolans
inflyttning i egna lokaler, till vilka staden, som förut nämnts, bidrog med ett
så stort belopp, att dess ränteavkastning motsvarade det årliga hyresbidraget.
Från och med 1849 erhöll skolan även statsunderstöd, som för åren
1849—51 utgick med 2,000 rdr bko, för åren 1852—54 med 4,000 rdr bko och
för åren 1855—57 med 6,000 rdr bko. Riksdagen 1856—58 höjde det årliga
anslaget till skolan för de tre åren 1858—60 till 15,000 rdr rmt och beviljade
dessutom för en gång 9,000 rdr rmt till anskaffning av nödiga läroapparater. Vid
följande riksdag 1859—60 uppfördes anslaget till skolan på ordinarie stat med
oförändrat belopp, eller 15,000 rdr rmt årligen.
Med anledning av skolans förestående inflyttning i egna lokaler uppgjordes
ett förslag till utgiftsstat för skolan, enligt vilket dess anslagsbehov utöver
det ordinarie statsanslaget beräknades till 64,000 rdr årligen. Härav beviljades
på extra stat för år 1867 halva beloppet eller 32,000 rdr och för år 1868
hela beloppet eller 64,000 rdr. På grund av uppkomna besparingar utgick det
extra anslaget under de följande åren med något minskat belopp, nämligen
för år 1869 med 58,900 rdr och för år 1870 med 46,500 rdr, men höjdes sedan
så småningom, så att det för år 1878 uppgick till 62,400 kronor. Därtill kom
under åren 1875—1878 ett dyrtidstillägg motsvarande 20 procent av utgående
löner. Detta dyrtidstillägg utgick för år 1875 med 9,550 kronor och för de
följande tre åren med 9,730 kronor årligen. Skolans statsanslag för år 1878
II 16
242
Tekniska skolan i Stockholm.
utgick sålunda å ordinarie stat med 15,000 kronor och å extra ordinarie stat
med 72,130 kronor eller sammanlagt med 87,130 kronor.
Slöjdforenin- Till och med 1870 åtnjöt skolan ett årligt bidrag av 600 kronor även från
gens bidrag, svenska slöjdföreningen.
Sjöstedtska Sedan 1860-talet har skolan åtnjutit avkastningen av den förut omnämnda
donationen. Sjöstedtska donationen. De medel, som genom denna donation tillfördes skolan,
utgjorde 1868, då redovisningen avslutades, 52,757 kr. 91 öre. Av denna fond
användes med kungl. maj:ts tillstånd till skolbyggnaden, såsom förut nämnts,
45,714 kronor, varemot till fonden inflyta hyresmedel för vissa i skolans
byggnad uthyrda lokaler till ett belopp av 2,400 kronor årligen.
1879 års Stat. Efter några mindre jämkningar i de kostnadsberäkningar, som 1872 års
kommitté framlagt för genomförande av dess förslag till skolans omorganisation,
beräknade kungl. maj:t i statsverkspropositionen till 1878 års riksdag skolans
utgiftsstat till 97,500 kronor samt skolans egna årliga tillgångar i skolavgifter,
avkastningen av Sjöstedtska fonden och ersättningar från geologiska byrån
och lantbruksakademien för uppvärmning och vattenförbrukning till c:a 11,000
kronor, och hemställde, att riksdagen måtte höja skolans ordinarie anslag till
86,500 kronor. Denna framställning vann även riksdagens bifall, och med
anledning därav fastställde kungl. maj:t skolans utgiftsstat genom nådiga brevet
den 11 juli 1879 på följande sätt:
Löner och arvoden:
Tjänstemän och betjänte.......................................... 15,850:_
överlärare i tekn. afton- och söndagsskolan............... 14,250: —
„ i tekn. skolan för kvinnliga lärjungar......... 6,700: —
„ i högre konstindustriella skolan.................. 10,900: —
„ i byggnadsyrkesskolan.............................. 4,450: —
Underlärare............................................................ 13,000: —
Extra ordinarie undervisningen ................................. 4,500:_
Lyshållning .......................................................................
Uppvärmning ....................................
Vattenförbrukning ..............................................................
Biblioteket ...........................................................................
Undervisningsmateriell och samlingar .......................................
Inventariers inköp och underhåll .............................................
Stipendier, pris och belöningar ................................................
Diverse utgifter ..................................................................
Summa kr.
69,650: —
6,000: —
5,000: —
400: —
1,500: —
6,000: —
2,000: —
2,500: —
4,450: -97,500: —
Ekonomi.
243
Statsanslaget utgick med oförändrat belopp, 86,500 kr. årligen, t. o. m. 1889.
Den 22 september 1888 ingick emellertid skolans styrelse till kungl. maj:t Förhöjning i
med en underdånig anhållan om förhöjning i det till skolan utgående ordinarie ori^stastatsanslaget
dels för inrättande av; en särskild maskinyrkesskola, dels för
utvidgning av undervisningen i; skolans äldre avdelningar. Särskilt framhöll
styrelsen, att den vid skolan anordnade pedagogiska undervisningskursen för
utbildande av teckningslärare icke fanns upptagen i; skolans stat, utan att
erforderliga medel för denna undervisnings uppehållande enligt därtill av kungl.
maj:t för varje år lämnat nådigt tillstånd dittills utgått av de besparingar, som
uppstått å skolans stat. loon Ä •.
Med anledning av denna framställning föreslog kungl. maj:t 1889 års riksdag
att i skilda poster bevilja en förhöjning i skolans ordinarie anslag till
ett belopp av 15,150 kronor, samt att det arvode å 300 kronor, som enligt
skolans stat använts till avlönande av en numera obehövlig predikantsbefattning
vid skolan, finge användas till förhöjning i bibliotekariens arvode. Framställningens
sistnämnda del blev av riksdagen i oförändrad form bifallen, men
av skäl, för vilka förut redogjorts (s. 27), beviljade riksdagen endast hälften av de
äskade anslagsbeloppen med sammanlagt 7,575 kronor under villkor, att Stockholms
stad till varje särskild anslagspost bidrog med lika stort belopp som
riksdagen anvisat. Stockholms stadsfullmäktige ansågo sig icke obetingat kunna
ingå på det av riksdagen uppställda villkoret, men beviljade det oaktat dels
för 1890 det av riksdagen fordrade beloppet av 7,575 kronor, dels ock från oc
med 1891 ett årligt belopp av 7,500 kronor, dock endast tillsvidare och på
vissa förut angivna villkor (s. 28). Sedan 1891 års riksdag medgivit sådan
jämkning i det vid föregående riksdag fattade beslutet, att förhöjningen i statsanslaget
finge utgå med 7,575 kronor årligen, fastän Stockholms stads bidrag
utginge med endast 7,500 kronor årligen, fastställde kungl. maj:t genom nådiga
brevet den 5 juni 1891 följande användning av de beviljade anslagsbeloppen
å sammanlagt 15,075 kronor årligen:
För maskinyrkesskolan:
till avlöning åt avdelningsföreståndare..................... 600: —
M „ „ 9 överlärare ................................. 5,400: 6,000: —
„ tekniska afton- och söndagsskolan:
till förhöjning i överlärares avlöning .................................... V50: _
„ tekniska skolan för kvinnliga lärjungar:
till förhöjning i överlärares avlöning .................................... 250: —
„ byggnadsyrkesskolan: _
till förhöjning i överlärares avlöning .......................................
Transport 8,250: —
244
Tekniska skolan i Stockholm.
Förhöjning
ordinarie
staten 1896.
Extra anslag.
För högre konstindustriella skolan:
till avlöning åt 4 överlärare.........
Till avlöning åt underlärare............
» inköp och underhåll av inventarier
„ kemiska laborationer
Transport 8,250: —
............... 1,500: —
............... 4,425: —
............... 500: —
............... 400: —
Summa kr. 15,075: —
För att skolan skulle kunna tillgodogöra sig det ökade utrymme, som
vanns, när den fick övertaga de lokaler i skolans hus, som förut använts till
lantbruksakademiens museum, beviljade riksdagen 1896 i anledning av kung!,
maj.ts genom skolstyrelsens framställning i ärendet föranledda nådiga proposition,
dels å extra stat för år 1897 de förut (sid. 239) nämnda anslagen till lokalernas
inredning och utrustning med nödiga inventarier, dels ock å ordinarie stat 3,000
kronor, som i enlighet med kungliga brevet den 29 maj 1896 skulle användas:
till förhöjning i anslaget till maskinister och betjäning .................. 750:_
” » » » »> inventariers inköp och underhåll ......... 500: —
” ” » »> „ diverse utgifter ................................. 1,000: —
„ avlöning åt 3 överlärare vid högre konstindustriella skolan ...... 750: —
Summa kr. 3,000
I underdånig skrivelse den 23 augusti 1897 fann sig tekniska skolans
styrelse ånyo föranlåten att hos kungl. maj:t anhålla om utverkande åt skolan
dels av ett anslag för en gång till belopp av 10,000 kronor till anskaffande av
diverse inventarier och undervisningsmateriell, dels ock av en årlig förhöjning i
anslaget till underlärare med 4,000 kronor och i anslaget till inköp och underhåll
av inventarier samt till belysning m. m. med 1,500 kronor.
Då behovet av denna anslagsökning företrädesvis tillkommit genom tillväxten
i antalet av de i afton- och söndagsskolan inskrivna lärjungarna, ifrågasatte
skolstyrelsen, huruvida icke Stockholms stadsfullmäktige kunde vara
villiga att bevilja skolan dessa medel.
Stockholms stadsfullmäktige, till vilka skolstyrelsens framställning remitterades,
meddelade i anledning härav i underdånig skrivelse den 1 april 1898,
att de icke ansågo det kunna ifrågakomma, att staden skulle bidraga till det
begarda anslaget för en gång till ökande av skolans inventarier och fasta undervisningsmateriell,
vilket allt bleve en statens tillhörighet. Men då det anmälda
behovet av tillökning i skolans årsanslag åsyftade ett rikligare tillgodoseende
av afton- och söndagsskolan, som, på samma gång den vore av största nytta för
staden, tillika vore mest jämförlig med de av kommunerna å andra orter under
-
Ekonomi.
245
stödda tekniska yrkesskolorna, förklarade stadsfullmäktige Stockholms stad villig
att öka sitt årliga anslag till tekniska skolan med 2,000 kronor till förhöjning
av anslaget till underlärare och med 750 kronor till förhöjning av anslaget till
inköp och underhåll av inventarier och undervisningsmateriel! samt till belysning
m. m. Dessa anslag skulle för första gången upptagas i budgeten för
det år, för vilket riksdagen för enahanda ändamål anslog minst samma belopp,
och sedan utgå, så länge statsanslaget fortfarande utginge. Emellertid beviljade
Stockholms stadsfullmäktige kort tid därefter, den 29 juni 1898, tekniska skolan
för uppehållande av undervisningen i afton- och söndagsskolan för vart och
ett av åren 1898 och 1899 ett tillfälligt anslag av 2,750 kronor.
Med anledning av Stockholms stadsfullmäktiges svar å den nådiga remissen
och skolstyrelsens förnyade underdåniga framställning hemställde kungl.
maj:t till 1899 års riksdag att på extra stat för år 1900 bevilja dels till lärarekrafternas
förstärkning vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor, dels till
inköp och underhåll av undervisningsmateriell m. m. vid skolan 10,750 kronor
eller tillsammans 12,750 kronor. Denna hemställan blev ock av riksdagen
bifallen. Orsaken till, att anslaget av kungl. maj:t äskades och även av riksdagen
beviljades på extra stat, var den, att utredningen om anslagsbehovet
syntes tala för, att en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm inom
kort tid vore erforderlig.
Det extra statsanslaget anvisades för år 1901 och sedermera även för
följande år till och med 1908 med 2,750 kronor årligen. Stockholms stadsfullmäktige
höjde däremot redan från och med år 1906 stadens bidrag med ytterligare
2,750 kronor, så att stadens anslag jämte förut beviljade 7,500 och 2,750
kronor från och med detta år utgick med sammanlagt 13,000 kronor.
Sedan en underdånig framställning från tekniska skolans styrelse av den
28 december 1906 om ytterligare ökning i skolans statsanslag icke föranlett
någon kungl. maj:ts åtgärd, ingick styrelsen den 25 september 1907 med en
förnyad underdåning framställning i samma syfte, och anhöll, att skolans ordinarie
anslag till avlöningar åt skolans rektor, lärare, tjänstemän och betjäning
ävensom till andra utgiftsposter måtte höjas med ett sammanlagt belopp av i
runt tal icke mindre än 48,000 kronor. Tillika anhöll styrelsen, att detta belopp
måtte anvisas på extra stat även för år 1908.
Med anledning därav, att frågan om den tekniska undervisningens ordnande
var föremål för kommittéutredning, ansåg sig föredragande departementschefen
icke böra tillstyrka en förhöjning av anslaget på ordinarie stat. Ej
heller ansågos tillräckliga skäl föreligga att, innan skolans omorganisation kunde
genomföras, anslå en högre löneförbättring åt skolans rektor, överlärare och
246
Tekniska skolan i Stockholm.
tjänstemän än det extra lönetillägg för år 1908 åt vissa statens tjänstemän,
varom kungl. maj:t redan besluta^ göra framställning, och som även skulle
komma tjänstepersonalen vid tekniska skolan till del.
Det ansågs likväl till fullo ådagalagt, att skolans oavvisliga anslagsbehov
utöver de ordinarie anslagen för vartdera av åren 1908 och 1909 kunde beräknas
till 31,898 kronor. Av detta belopp borde staten och Stockholms stad
bidraga med hälften vardera och således för vart och ett av de nämnda åren
anvisa vardera 15,949 kronor. Härifrån borde dock avgå det extra anslag av
2,750 kronor, som riksdagen och det belopp av 5,500 kronor, som Stockholms
stad utöver sitt årliga anslag av 7,500 kronor redan anvisat för år 1908.
På grund av vad sålunda anförts, föreslog kungl. maj:t riksdagen att på
extra stat för år 1909 till tekniska skolan i Stockholm anvisa,
dels för skolans uppehållande under år 1908:
till förhöjning av betjäningens avlöning ................................. kr.
,, „ „ underlärarnes „ ................................. „
„ „ „ anslaget till belysning ................................. „
„ „ „ „ „ inventariers anskaffn. o. underhåll „
„ „ „ „ „ undervisningsmateriel! .............. „
» >» „ „ „ diverse utgifter ....... „
494
7,905
750
625
1,375
2,050
eller tillhopa kr. 13,199: —
med villkor, att Stockholms stad för år 1908, utöver förut anslagna medel å
tillsammans 13,000 kronor, för berörda ändamål bidrager med 10,449 kronor;
dels för skolans uppehållande under år 1909:
till förhöjning av betjäningens avlöning ................................. kr. 494
„ „ „ underlärarnes „ ................................. „ 9,905
„ „ „ anslaget till belysning ................................. „ 750
„ „ „ „ „ inventariers anskaffn. o. underhåll „ 1,000
„ „ „ „ „ undervisningsmateriell ............... „ 1,750
,, „ ,, „ ,, diverse utgifter ........................ „ 2,050
eller tillhopa kr. 15,949: —
under villkor, att Stockholms stad för år 1909, utöver förut anslagna medel av
7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 15,949 kronor.
Denna kungl. maj:ts framställning blev av riksdagen till alla delar bifallen»
och sedan även Stockholms stad den 19 oktober 1908 åtagit sig fullgörandet
av de uppställda villkoren, ställdes beloppen till styrelsens för tekniska skolan
förfogande genom kungliga brevet den 13 november 1908.
För 1910 beviljade riksdagen utöver det för 1909 anvisade beloppet av
15,949 kronor ytterligare till förhöjning av anslaget till den extra ordinarie
Ekonomi.
247
undervisningen 260 kronor, eller sammanlagt för 1910 ett belopp av 16,209
kronor med villkor, att Stockholms stad utöver förut anslagna 7,500 kronor
bidrager med samma belopp.
För år 1911 nedsattes såväl statens som Stockholms stads extra anslag
till förhöjning i betjäningens avlöning till 446 kronor, vadan statsanslaget å
extra ordinarie stat för nämnda år beviljades med sammanlagt 16,161 kronor
med villkor, att Stockholms stad för samma år bidrog med ett lika‘stort belopp.
Förutom här nämnda anslag hava tekniska skolans överlärare och tjänstemän
under åren 1901—09 åtnjutit extra lönetillägg med belopp, växlande mellan
kronor 1,575:11 och kronor 3,836:55.
Riksdagen 1911 beviljade tekniska skolans överlärare och tjänstemän en
tillfällig löneförbättring för 1912 med 20 procent av deras enligt stat utgående
avlöningar med undantag av avlöningen till rektor, avdelningsföreståndaren för
högre konstindustriella skolan och överläraren i högre konstindustriell fackteckning
vid samma skola, vilka tjänster upppehållas av nuvarande rektor,
vars avlöning reglerats genom kungl. brevet den 6 maj 1910.
Översikt över tekniska skolans anslag åren 1898—1911 (dyrtidstillägg oberäknade).
Statsa |
n s 1 a g |
Stockholms |
stads anslag |
Sjöstedtska fondens |
Summa |
|
År |
anslag |
|||||
ordinarie |
extra |
årliga |
tillfälliga |
anslag |
||
1898 |
97,075 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
109,725 |
|
1899 |
97,075 |
— |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
109,725 |
1 1900 |
97,075 |
12,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
122,475 |
1901 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
112,475 |
1902 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
112,475 |
1903 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
112,475 |
1904 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
112,475 |
1905 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
2,750 |
2,400 |
112,475 |
1906 |
97,075 |
2,750 |
7,500 |
5,500 |
2,400 |
115,225 |
1907 |
97,075 |
2.7501) |
7,500 |
5,500 |
2,400 |
115,225 |
1908 |
97,075 |
15,949 |
7,500 |
15,949 |
2,400 |
138,873 |
1909 |
97,075 |
15,949 |
7,500 |
15,949 |
2,400 |
138,873 |
1910 |
97,075 |
16,209 |
7,500 |
16,209 |
2,400 |
139,393 |
1911 |
97,075 |
16,161 |
7,500 |
16,161 |
2,400 |
139,297 |
'') Därtill för utförande av ny elektrisk belysningsanläggning 9,300 kronor.
248
Tekniska skolan i Stockholm.
Tekniska skolans ordinarie inkomst- och utgiftsstat.
(För bedömandet av överlärarnes tjänstgöringsskyldighet i förhållande till
deras avlöning angivas i utgiftsstaten dels antal arbetsveckor pr år inom varje
skolavdelnmg, dels antalet undervisningstimmar för varje överlärarebefattning
under arbetsåret 1908—09.)
Inkomststat:
Inkomster |
Enligt |
Summa |
||
kungl. brevet |
kungl. brevet |
kungl. brevet |
||
1 Statsanslag ............. |
86,500: — 1,332: 90 • |
7,575: — 7,500: — |
3,000: — |
97,075: — 1,332: 90 |
1 ® ..................... | Sjöstedtska fonden .......... |
||||
j Lärjungeavgifter ............... |
||||
Ersättningsmedel för uppvärmning och |
||||
Stockholms stads anslag tills vidare |
||||
Summa |
97,500: — |
15,075: — |
3,000: — 1 |
115,575; — | |
Utgiftsstat:
1 |
Oi t, o i il |
Enligt |
||||
Anslagens ändamål i |
Antalet tji veckan 1901 |
kungl. |
kungl. |
kungl. brevet **/• 1896 |
Summa | 1 |
|
Avlöning till föreståndaren, därav 2,000 kr. tjänstgöringspenningar ............ Arvode till sekreteraren ...... .. „ bibliotekarien, tillika skolans materialförvaltare.......... „ „ kassaförvaltaren .............. „ „ maskinister och betjäning......... |
6,000 1,200 4,450 |
-1) 2 ) |
750: — | |
6,000: - 1,200: — | 1,700: - 400: — 5,200: - |
||
Summa |
1 |
13,750 |
— |
760: - | |
14,500: - |
) Nuvarande föreståndarens avlöning är reglerad genom kung!, brevet 6 maj 1910.
) Enligt kungl. brevet “A 1889; hade förut använts till predikantarvode.
Ekonomi.
249
Anslagens ändamål |
Antalet tjänst- göringstimmar i veckan 1908—09 |
E |
n 1 i g t |
Summa |
|||
kungl. |
kungl. brevet 7e 1891 |
kungl. brevet "/• 1896 |
|||||
Tekniska afton- och söndagsskolan: |
|||||||
(läroår 28 veckor) |
|||||||
Avlöning åt |
|||||||
1 överlärare i geometrisk konstruktionsrit- |
|||||||
ning jämte linjarritning och beskrivande |
|||||||
geometri .......................................... |
19 |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
||
1 d:o i perspektivlära .............................. |
2 |
200 |
— |
200 |
— |
||
1 d.o i frihandsteckning, elementarkursen ... |
17 |
1,450 |
— |
1,450 |
— |
||
1 d:o i figur- och landsskapsteckning ......... |
6 |
650 |
— |
650 |
— |
||
1 d:o i konstindustriell fackteckning ......... |
11 |
950 |
— |
250: — |
1,200 |
— |
|
1 d:o i målning........................................ |
4 |
500 |
— |
500 |
— |
||
1 d:o i ornamentsmodellering .................. |
10 |
1,200 |
— |
1,200 |
— |
||
1 d:o i figurmodellering ........................... |
6 |
650 |
— |
650 |
— |
||
1 d:o i aritmetik och algebra..................... |
\ 26 Va |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
||
1 d:o i geometri .................................... |
J |
500 |
— |
500 |
— |
||
1 d:o i mekanik och maskinlära jämte meka- |
|||||||
nisk fackritning ................................. |
15 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
||
1 d:o i fysik .......................................... |
4 |
250 |
— |
500: - |
750 |
— |
|
1 d:o i kemi och kemisk teknologi ............ |
7 |
500 |
— |
400:- |
900 |
— |
|
1 d:o i varukännedom.............................. |
17« |
250 |
— |
250: — |
500 |
— |
|
1 d.o i verktygslära................................. |
3 |
250 |
- |
350: — |
600 |
— |
|
1 d:o i byggnadskonstruktionslära m. ritning |
6 |
700 |
— |
700 |
— |
||
1 d:o i byggnadsritning jämte formlära ...... |
5 |
700 |
— |
700 |
— |
||
1 d:o i uppsatsskrivning........................... |
6 |
450 |
— |
450 |
— |
||
1 d:o i bokföring .................................’... |
6 |
450 |
— |
450 |
— |
||
1 d:o i välskrivning och textning............... |
6 |
300 |
— |
300 |
— |
||
Summa |
161 |
14,250 |
— |
1,750: - |
16,000 |
— |
|
Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar: |
|||||||
- (läroår 28 veckor) |
|||||||
Avlöning åt |
|||||||
föreståndarinnan för tekn. skolan för kvinn- |
|||||||
liga lärjungar .................................... |
800: — |
800: — |
|||||
Transport |
800: — |
800: — |
250
Tekniska skolan i Stockholm.
'' Anslagens ändamål |
Antal tjänst- göringstimmar i veckan 1908—09 |
Enligt |
Summa |
||
kungl. |
kungl. |
kungl. brevet 1896 |
|||
Transport |
800:- |
-I 800: — |
|||
1 överlärare i geometrisk konstruktionsritning |
|||||
jämte linjarritning o. beskrivande geometri |
6 |
500: — |
500: — |
||
1 d:o i perspektivlära .............................. |
2 |
200: — |
200; — |
||
1 d:o i frihandsteckning, elementarkursen .. |
12 |
950: — |
950:- |
||
1 d:o i figur- och landskapsteckning............ |
4 |
400:- |
400: — |
||
1 d:o i konstindustriell fackteckning............ |
8 |
650:- |
250 — |
900: — |
|
1 d:o i målning...................................... |
4 |
500: — |
500: — |
||
1 d:o i omamentsmodellering..................... |
7 |
750: — |
750: — |
||
1 d:o i figurmodellering ........................... |
5 |
450: - |
450: — |
||
1 d:o i aritmetik .................................... |
8 |
700: — |
700: — |
||
1 d:o i geometri...................................... |
2 |
200: — |
200: — |
||
1 d:o i naturlära .................................... |
l o 1 |
250: — |
250:- |
||
1 d:o i allmän varukännedom .................. |
/ 3 i |
250: - |
250: — |
||
1 d:o i uppsatsskrivning........................... |
4 |
300: — |
300: — |
||
1 d:o i bokföring .................................... |
4 |
300: — |
300: — |
||
1 d:o i välskrivning och textning............... |
4 |
300: — |
300: - |
||
Summa |
73 |
7,500: — |
250:- |
7,750: — |
|
Högre konstindustriella skolan: |
■ |
||||
(läroår 37 veckor) |
|||||
Avlöning åt |
|||||
föreståndaren för högre konstindustriella |
|||||
skolan ............................................. |
800: — |
800: — |
|||
1 överlärare'' i figurteckning........................ |
6 |
1,000: — |
1,000: — |
||
1 d:o i högre konstindustriell frihandsteck- |
|||||
ning ................................................ |
15 |
3,000: — |
3,000: — |
||
1 d:o i målning....................................... |
13 |
1,600: — |
1,600: - |
||
1 d:o i omamentsmodellering..................... |
8 |
1,100: — |
1,100: — |
||
1 d:o i figurmodellering ........................... |
8 |
1,000: — |
1,000: — |
||
1 d:o i skärning i trä.............................. |
12 |
1,100: - |
1,100: — |
||
Transport |
62 |
9,600: - |
9,600: — |
Ekonomi.
251
Anslagens ändamål |
g »5.1 |
Enligt |
i Summa i |
||
Antal tjäi göringstimn veckan 190f |
kungl. |
kungl. brevet 7e 1891 |
kungl. brevet "/» 1896 1 |
||
Transport |
62 |
9,600: — |
1 |
9,600: — |
|
1 överlärare i ciselering och gravering......... |
12 |
1,100: - j |
1,100: - |
||
1 d:o i läran om konststilarna jämte de för- |
|||||
sta grunderna av den allmänna konst- |
|||||
historien .......................................... |
2 |
1,000: — |
1,000: — |
||
1 d:o i frihandsteckning ........................... |
4 |
300: — |
300: - |
||
1 d:o i välskrivning................................. |
2 |
300: - |
300: — |
||
1 d:o i geometrisk konstruktionslära ......... |
> 4 |
150: — |
150: — |
||
1 d:o i konstruktionsritning, metodik ......... |
1 |
100: - |
100: — |
||
1 d:o i frihandsteckning, metodik............... |
4 |
700: — |
700: - |
||
1 d:o i undervisningsövningar .................. |
2 Va |
400:- |
400: — |
||
1 d.o i välskrivning, metodik..................... |
6 |
300: — • |
300: — |
||
Summa |
98l/i |
11,700: - |
1,500: — |
750: — |
13,950: — |
Byggnadsyrkesskolan: |
|||||
(läroår 24 veckor) |
|||||
Avlöning åt |
|||||
föreståndaren för byggnadsyrkesskolan ...... |
500: — |
500: — |
|||
1 överlärare i geometrisk konstruktionsrit- |
|||||
ning, linjarritning o. beskrivande geometri |
|||||
jämte perspektivlära.............................. |
4 |
400: — |
400: - |
||
1 d:o i teckning o. komposition av ornament |
6 |
500: — |
500: — |
||
1 d:o i aritmetik och algebra..................... |
l 8 |
400: — |
400: — |
||
1 d:o i geometri....................................... |
i 8 |
300: -- |
300: — |
||
1 d:o i allmän mekanik jämte byggnads- |
|||||
konstens mekanik .............................. |
37 |
500: — |
500: — |
||
1 d:o i naturlära .................................... |
5 |
200: — |
150: - |
350: — |
|
1 d:o i byggnadskonstruktionslära med rit- |
|||||
1 1,000: — |
1,000: — |
||||
ning ................................................. |
|||||
1 d:o i byggnadsritning jämte formlära ...... |
15 |
800: — |
800: — |
||
1 d:o i kostnadsförslags upprättande m. m.... |
J |
150: - |
150: — |
||
Transport |
417 |
4 4,750: - |
| 150: — |
| 4,900:- |
252
Tekniska skolan i Stockholm.
Anslagens ändamål |
Antal tjänst- göringstimmar i veckan 1908—09, |
Enligt |
|||
kung!. brevet 11 fi 1879 |
kungl. |
kungl. brevet 1896 |
Summa |
||
Transport |
41 Vi |
4,750: — |
150: — |
4,900: — |
|
1 överlärare i uppsatsskrivning.................. |
2 |
100: — |
50: — |
150: — |
|
1 d.o i bokföring .............................. |
2 |
100:- |
50: — |
150: — |
|
Summa |
45 Vi |
4,950: — |
250: — |
5,200: — |
|
Maskinyrkesskolan: |
|||||
(läroår 24 veckor) |
|||||
Avlöning åt |
|||||
föreståndaren för maskinyrkesskolan ......... |
600: - |
600: — |
|||
1 överlärare i geometrisk konstruktionsritning, |
|||||
linjarritning och beskrivande geometri ... |
4 |
400: — |
400: — |
||
1 d:o i frihandsteckning och ornamentsteck- |
|||||
ning ................................................ |
4 |
300: - |
300: — |
||
1 d.o i aritmetik, algebra och geometri ...... |
8 |
900: — |
900: — |
||
1 d:o i mekanik och maskinlära ............... |
8 |
900: — |
900: — |
||
1 d:o i mekanisk fackritning..................... |
14 |
1,500: — |
1,500: — |
||
1 d:o i mekanisk teknologi jämte verktygs- |
|||||
lära................................................... |
5 |
600: — |
600: - |
||
1 d:o i byggnadskonstruktionslära jämte rit- |
|||||
ning ................................................ |
5 |
500: — |
500: — |
||
1 d:o i uppsatsskrivning................. |
2 |
150: — |
150: — |
||
1 d:o i bokföring .................................... |
2 |
150: - |
150: — |
||
Summa |
52 |
6,000: — |
6,000: — |
||
Avlöning åt underlärare .................. |
13,000: — |
4,426: — |
17,425: — |
||
För den extra ordinarie undervisningen...... |
4,500: — |
4,500: — |
|||
Lyshållning............................................. |
6,000: - |
6,000: — |
|||
Uppvärmning.......................................... |
5,000: — |
| |
5,000: - |
||
Transport I |
28,500: — |
4,425:— | |
| 32,925: — |
Ekonomi.
253
Anslagens ändamål |
Antal tjänst- göringstimmar i [veckan 1908—09 |
E |
n 1 i g t |
Summa |
|
kungl. brevet 11 Ii 1879 |
kungl. brevet 7» 1891 |
kungl. brevet 1896 |
|||
Transport |
28,500: - |
4,425: — |
32,925: — |
||
Vattenförbrukning.................................... |
400: — |
400: - |
|||
Biblioteket ............................................. |
1,500: - |
1,500: — |
|||
Undervisningsmateriell och samlingar ......... |
6,000: — |
6,000: — |
|||
Inventariers inköp och underhåll ............... |
2,000: - |
500: — |
500: — |
3,000: — |
|
Stipendier, pris och belöningar.................. |
2,500: — |
2,500: — |
|||
Diverse utgifter....................................... |
4,450: — |
1,000: - |
5,450: — |
||
Kemiska laborationer .............................. |
400: — |
400: — |
|||
Summa |
45,350: - |
5,325: — |
1,500: - |
52,175: - |
|
Summa s:m |
97,500: - |
15,075: — |
3,000: - |
115,575: — |
Enligt kungl. brevet den 29 maj 1896 har styrelsen rätt att beträffande
utgiftsposter i skolans stat, som icke innefatta löner till föreståndare, överlärare
och underlärare samt tjänstemän och betjänte eller medel till stipendier, pris
och belöningar, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast
anslagsbeloppens summa icke överskrides.
För den extra ordinarie staten har redogjorts sid. 246 och 274.
Under år 1909 uppgingo kostnaderna för underlärarnas avlöning med Underlärarföljande
belopp inom: nas avlöning.
tekniska afton- och söndagsskolan.................... |
............ med |
kr. |
19,228 |
50 |
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.............. |
11 |
10,990 |
— |
|
högre konstindustriella skolan.......................... |
11 |
8,091 |
— |
|
byggnadsyrkesskolan ...................................... |
11 |
3,740 |
— |
|
maskinyrkesskolan ......................................... |
11 |
2,750 |
— |
|
Summa |
kr. |
44,799 |
50 |
|
Avlöningarna till underlärare utgå med kr. |
2: 50 å kr. 3: — |
Pr |
timme |
254
Tekniska skolan i Stockholm.
Sammandrag af tekniska skolans
Debet :
Balans från 1908: Tillgångar ................................................ 276,569: 43
Statsanslag:
Ordinarie staten:
Avlöningar och arvoden ....................................... 67,250: —
Stipendier och premier ....................................... 2,500: —
Bibliotek, övriga samlingar och laboratorium............ 7,975: —
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter............ 19,350: — 97,075: _
Extra ordinarie staten:
Till uppehållande av tekniska skolan i Stockholm
under 1909................................................... 15,949: —
Förskott till beredande av extra lönetillägg för år 1909 3,000: —
Stockholms stads bidrag till upprätthållande av en
maskinyrkesskola m. m............. 7,500: —
„ „ bidrag för uppehållande av under
visningen
i söndags- och aftonskolan
................. 2,750: —
„ „ tillfälliga anslag för år 1909 ...... 2,750: —
„ „ anslag av den 19 oktober 1908... 10,449: —
Inträdes- och terminsavgifter................................. 18,327: —
Intressemedel ...................................................... 11,975: 99
Vinst å aktier...................................................... 1,500: —
Hyresmedel......................................................... 2,400: —
Ersättnings- m. fl. medel............................ 956: 74 ,
Inkomster av gipsgjuteriet vid tekn. skolan i Stockholm 1,049: 42 78,607: 15
Kronor 452,251: 58
Ekonomi.
255
räkenskaper för år 1909.
Kredit :
Avlöningar och arvoden....................................... 117,127: 71
Stipendier och premier....................................... 9,268: —
Resekostnadsersättning ....................................... 163: 20
Livräntor ......................................................... 2,650:
Bibliotek och övriga samlingar ........................... 6,442: 16
Modellering ...................................................... 4,932: 95
Kemiska och fysiska laborationer ........................ 400: —
Uppvärmning och lyshållning .............................. 10,966: 49
Inventarier och reparationer................................. 7,181: 30
Renhållning ...................................................... 4,861: 10
Brandstodsavgifter ............................................. 169:
Vattenförbrukning ............................................. 433: 40
Annons- och tryckningskostnader, skrivmaterialier,
bokbinderiarbeten och porto m. m................ 5,158: 56
För deltagande i konstindustriutställningen i Stockholm
1909 ................................................ 5,000: —
Utgifter för gipsgjuteriet vid tekn. skolan i Stockholm 1,139: 82
Återlevererade medel.......................................... 459: 45
Diverse ............................................................ 495: 93 176,849: 07
Balans till år 1910:
Tillgångar:
Kontant behållning............................................. 2,783: 87
Utlånta medel .................................................. 226,171: 05
Fordringar......................................................... 733: 59
Inventariers värden............................................. 45,714: 275,402: 51
Kronor 452,251: 58
256
Tekniska skolan i Stockholm.
Fonder tillhörande tekniska
Fondens namn |
Skänkt av |
Motta gen år |
Fondens ur-sprungliga |
|
1. Sjöstedtska fonden |
Kontraktsprosten Nils Johan Sjö-stedt, Tegneby .................. |
1859 |
i 52,757 |
91 |
2. Axel Westins stipendiefond |
Byggmästaren Axel Westin ...... |
1885 |
5,000 |
|
3. Tekniska skolans allmänna |
Aktiebolaget Industripalatset...... |
1895 |
2,972 |
20 |
stipendiefond |
||||
4. A. N. Hoffmans stipendie- |
Slottsarkitekten Aug. Nikl. Hoffman |
1897 |
20,000 |
|
fond |
||||
5. Byggmästaren Johan An- |
Therese och Knut Andersson ... |
1898 |
20,000 |
|
derssons fond |
||||
6. John Ericssons stipendie- |
Kommittén för resande av John |
|||
fond |
Ericssons monument i Sthlm |
1901 |
1,010 |
— |
7. Baltzar Cronstrands stipen-diefond |
Några av skolans forna elever... |
— |
1,425 |
— |
Ekonomi.
257
skolan i Stockholm.
1 j Fondens behåll-ning vid 1909 |
! Fondens avkast-ning 1909 |
1 Användning. |
||
Fonden är avsedd att därmed bilda och inrätta eu 1 |
||||
j 61,868 1 |
52 |
3,036 |
68 |
särskild avdelning i svenska slöjdföreningens skola för Av fonden lämnades ett bidrag av 45,714 kr. till |
5,210 1 |
28 |
212 |
28 |
Räntan användes till belöning åt två vid tekniska |
3,198 |
70 |
126 |
17 |
Räntan användes för närvarande till två stipendier |
20,507 |
54 |
811 |
36 |
Räntan tilldelas tre, högst fyra av skolans elever, |
20,444 |
61 |
866 |
88 |
Årliga avkastningen utdelas såsom fyra penningestipen-dier åt behövande förhoppningsfulla kvinnliga elever vid |
1,053 |
55 |
42 |
27 |
Avkastningen användes till stipendier vid maskin-yrkesskolan. |
1,566 |
23 |
62 |
79 |
Räntan tilldelas en välartad och flitig lärjunge vid |
IT
t
17
258
Tekniska skolan i Stockholm.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens 1 ursprungliga | |
|
8. Claes Adelskölds fond för |
F. d. majoren Claes Adelsköld |
1904- |
20,000 |
1 i |
9. Ulla Fröberg-Cramérs sti-pendiefond |
Änkefru justitierådinnan Ulla Cra-mér, född Fröberg ............ |
1904 |
102,600 |
I 1 |
10. John Bernströms stipen-diefond |
Direktören John Bernström ...... |
1908 |
25,000 |
|
Kronor |
I |
Ekonomi.
Kondens |
i''ondens avkast-ning 1909 |
Användning |
||
25,593 | |
38 j |
1,176 i |
75 |
Av räntemedlen skall årligen avsättas en tiondel (Vio) 10 procent, som alltid årligen skall läggas till fonden, |
109,610 |
70 |
8,179 |
8 4 |
Avkastningen användes till livräntor åt vissa personer |
S 25,631 |
30 1 |
j 1,256 |
58 ; |
Räntemedlen utdelas som understödsstipendier åt be-gåvade, flitiga, välartade och behövande lärjungar inom |
1 274,684 |
1 81 |
| 15,771 |
| 60 |
'' |
260
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Tekn. undervisning
i
Eskilstuna
elementarskola.
Tekniska
söndags- och
aftonskolan.
Stadgeänd
ringar.
V. Tekniska skolan i Eskilstuna.
i. Historik.
Såsom förut nämnts (sid. 11) kan tekniska skolan i Eskilstuna räkna sin
upprinnelse från ett kungligt brev av den 24 januari 1835, som föreskrev, att
i Eskilstuna elementarskolas högsta klass skulle meddelas undervisning i åtskilliga
tekniska ämnen, varjämte undervisningen borde visas i sin tillämpning
genom förklaring av modeller, anställande av fysiska och kemiska rön samt
besök i smedjor och verkstäder. Gesäller och lärlingar skulle ha tillträde till
undervisningen i sådana ämnen, som voro av betydelse för deras yrken.
Med anledning av enskild motion vid 1853—54 års riksdag och en underdånig
framställning 1854 från magistraten, borgerskapets äldste samt fullmäktige
för fabriks- och hantverksföreningarna i Eskilstuna utanordnade kungl.
maj:t av de till manufakturernas befrämjande anslagna medlen för åren 1855—57
mindre anslag till meddelande av undervisning åt gesäller och lärlingar å verkstäder
inom Eskilstuna stad och dess närmaste grannskap och gjorde sedan till
1856—58 års riksdag framställning om ett anslag å ordinarie stat till ett belopp
av 5,000 rdr rmt till en teknisk elementarskola i Eskilstuna.
Denna framställning vann riksdagens bifall, och sedan Eskilstuna stad
åtagit sig förpliktelsen att i enlighet med det vid anslagets beviljande fästa
villkoret bekosta lokal åt skolan jämte inredning och uppvärmning därav, fastställde
kungl. maj:t den 22 december 1858 stadgar för tekniska söndags- och
aftonskolan i Eskilstuna. Den nya skolan började sin verksamhet den 1 oktober
1859.
I skolans stadgar vidtogos sedermera mindre förändringar med avseende
på undervisningens omfattning och styrelsens sammansättning genom kungliga
brev den 27 april 1860, den 12 juli 1872, den 18 november 1881, den 10 december
1886 och den 11 juni 1887.
Ändamål och organisation. 261
En av Eskilstuna stadsfullmäktige 1880 gjord framställning om anslag till
en fackskola för finare smides- och metallindustri i förening med söndags- och
aftonskolan ledde icke till önskat resultat. Genom på enskild väg insamlade
medel kunde likväl sedermera den 7 januari 1886 en skola för detta ändamål
öppnas. Till uppehållande av denna skolas fortsatta verksamhet beviljade riksdagen
först] på extra stat för år 1880 och sedan på ordinarie stat ett belopp
av 4,000 kronor årligen med villkor, attj från Eskilstuna stad eller eljest för
samma ändamål tillhandahölles ett årligt belopp av 1,500 kronor jämte lämplig
lokal med uppvärmning, ett villkor, som Eskilstuna stadsfullmäktige åtogo sig
att fylla.
Den sålunda utvidgade läroanstalten fick i de nya stadgar, som kungl.
maj:t fastställde för densamma den 12 oktober 1889 och ännu med mindre
ändringar av den 3 december 1898 och den 27 oktober 1905 äro gällande,
namnet tekniska skolan i Eskilstuna.
2. Ändamål och organisation.
Av redogörelsen för tekniska skolans i Eskilstuna uppkomst (jfr sid. 11)
framgår, att skolan ursprungligen var avsedd för lärlingar, gesäller och arbetare
å verkstäder inom Eskilstuna stad och dess närmaste grannskap. I kungl. maj:ts
proposition till 1856—58 års riksdag begärdes emellertid anslag till en teknisk
elementarskola i Eskilstuna. Det begärda och även av riksdagen beviljade
anslaget var dock vida mindre än de anslag, som vid närmast föregående och
samma riksdag beviljades till de fyra äldsta tekniska elementarskolorna. Skolans
ändamål angives också i de äldsta stadgarna i ungefär samma ordalag, som
för de tekniska elementarskolorna, men med det viktiga tillägget, att skolan
var avsedd för personer, vilka redan ingått i industriellt yrke.
I första paragrafen av 1858 års stadgar heter det nämligen, att “skolans
ändamål är att i allmänhet åt personer, vilka ingått i industriellt yrke, och företrädesvis
åt dem, som sysselsätta sig med järn- och stålmanufakturnäringen,
bibringa de för utövningen av sådant yrke mest behövliga elementarkunskaperna“.
I överensstämmelse härmed organiserades skolan som en söndags- och
aftonskola med den för dylika skolor karaktäristiska friheten för lärjungarna
att begagna undervisningen i ett eller flera läroämnen efter eget gottfinnande,
men läroämnena blevo med några få inskränkningar de samma som för de
tekniska elementarskolorna.
Fackskolan
för finare
smides- och
metallindustri.
Tekn. skolan
i Eskilstuna.
Ändamål.
262
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Lärokursernas
längd.
Under
visningstid.
Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna kom sålunda från början att
intaga den mellanställning mellan de egentliga tekniska söndags- och aftonskolorna
och de tekniska elementarskolorna, som den sedermera allt jämt intagit.
Den senare med söndags- och aftonskolan förenade fackskolan för finare
smides- och metallindustri skulle enligt Eskilstuna stadsfullmäktiges framställning
om anslag till denna skola ha till ändamål att tillvarataga spåren av
gångna tiders konsthantverk och att leda arbetarens smak och yrkesstudier i
en riktning, som tilläte honom att med konstnärlighet behandla materialet med
iakttagande av dess egendomligheter och de olika orneringssätt, vartill dess
beskaffenhet gåve anledning. Denna skola är en dagskola, som helt tager
lärjungarnas tid i anspråk.
I de med anledning av fackskolans tillkomst och förening med den äldre
tekniska söndags- och aftonskolan utfärdade nya stadgarna av den 12 oktober
1889 för tekniska skolan i Eskilstuna fick bestämmelsen om skolans ändamål
följande lydelse:
Skolan, som är fördelad på två avdelningar, söndags- och aftonskolan
samt fackskolan för finare smides- och metallindustri, har till uppgift att meddela
elementära kunskaper åt personer, som vilja bilda sig för utövande av
industriell verksamhet.
I söndags- och aftonskolan skulle lärokurserna enligt de äldsta stadgarna
omfatta en tid av två år, samt fördelas på tvenne kurser, en lägre och en högre,
vardera beräknad för ett år, dock med rätt för lärjungarna att i mån av inhämtade
kunskaper uti varje särskilt undervisningsämne begagna den ena eller
andra lärokursen. Läsåret skulle fördelas på två terminer, höstterminen omfattande
september—december månader och vårterminen januari—april månader,
med rätt för skoldirektionen att bevilja kortare ferier vid jul och påsk.
Undervisningen skulle meddelas å söndagsmorgnar, böne- och andra större
högtidsdagar likväl undantagna, samt å alla söckendagsaftnar, minst två timmar
varje dag.
Genom kungliga brevet den 12 juli 1872 förlängdes lärokursen till tre år.
Den lägre kursen skulle vara ettårig, den högre tvåårig.
1 nu gällande stadgar av den 12 oktober 1889 med ändringar i avseende
på vårterminens längd av den 3 december 1898 föreskrives, att undervisningen
i söndags- och aftonskolan skall omfatta en tid av fyra år samt vara fördelad i
två kurser, en lägre och en högre, beräknade vardera för två år, varemot undervisningen
i fackskolan skall omfatta en tid av tre år. Läsåret fördelas
i två terminer: höstterminen från den 1 september till och med den 20
december, vårterminen från den 15 januari till och med den 31 maj uti sön
-
Ändamål och organisation.
263
dags- och aftonskolan samt till och med den 21 juni i fackskolan. På skoldirektionen
ankommer att under påsk- och pingsttiderna bevilja kortare ferier.
I söndags- och aftonskolan skall undervisningen meddelas varje söndagsmorgon,
böndagar och andra större högtidsdagar likväl undantagna, samt alla
söckendagsaftnar minst 2 timmar varje dag. Uti fackskolan skall undervisning
meddelas alla söckendagar minst 6 timmar varje dag.
Enligt läsordningen för läsåren 1908—09 och 1909—10 pågår undervisningen
i söndags- och aftonskolan alla söndagar mellan kl. 8—10 f. m. och alla vardagar
mellan kl. 6—9 e. m. För den lägre såväl som den högre avdelningen
äro sålunda anordnade sammanlagt 20 undervisningstimmar i veckan.1) 1 fackskolan
pågår undervisningen kl. 8—10 f. m. och 11 f. m.—3 e. m. varje dag,
således med 36 undervisningstimmar i veckan.
Bestämmelsen om, att lärjunge äger frihet att begagna undervisningen
i ett eller flera av de i skolan förekommande läroämnena, för vilka han
visat sig inneha erforderliga förkunskaper, kvarstår ännu med avseende på
söndags- och aftonskolan. Däremot är ordinarie lärjunge i fackskolan skyldig
att deltaga i alla där förekommande undervisningsämnen. Dock kunna även
inom denna skolavdelning speciallärjungar mottagas, vilka, så långt utrymme
och lärarekrafter medgiva, kunna begagna undervisningen i ett eller flera av
de läroämnen, vari undervisning meddelas i fackskolan.
De äldre stadgarnas bestämmelse, att lärjunge i mån av inhämtade kunskaper
har rätt att uti varje särskilt läroämne begagna den ena eller andra
lärokursen, har i nu gällande stadgar utbytts mot följande bestämmelse:
Vid vårterminens slut bör lärarekollegiet på grund av lärjungarnas under
läsåret vid repetitioner och praktiska övningar visade insikter och färdigheter
avgöra, huruvida de äro mogna att från lägre till högre klass uppflyttas eller
att från läroverket erhålla avgångsbetyg.
Denna bestämmelse tillämpas så, att för avgångsbetyg från den lägre avdelningen
eller för flyttning från den lägre till den högre avdelningen fordras
godkända kunskaper i svenska språket och matematik. För avgångsbetyg från
högre avdelningen fordras godkända insikter i alla där ingående läroämnen
med undantag av främmande språk, vadan denna avdelnings samtliga läroämnen
med nyss nämnda undantag numera praktiskt taget äro obligatoriska för avdelningens
alla lärjungar.
Enligt de äldsta stadgarna fordrades för att till lärjunge i skolan intagas
att hava fyllt 12 år, äga god frejd och försvarlig kristendomskunskap, kunna
obehindrat läsa svenska språket, hava läslig handstil samt kunna de fyra enkla
räknesätten i hela tal.
Inträdes
fordringar.
’) Se not sid. 268.
• ''
264
Tekniska skolan i Eskilstuna.
I dessa bestämmelser har sedermera i nu gällande stadgar endast vidtagits
den förändringen, att minimiåldern för inträde höjts till 14 år. Skolans
direktion äger dock rätt att bevilja inträde för lärjungar, som fylla 14 år under
läroåret. Nya lärjungar mottagas i skolan den 1 september varje år. Under
läsårets lopp antagas nya lärjungar endast i de fall, då direktionen finner det
kunna ske utan olägenhet. Såväl söndags- och aftonskolan som fackskolan
för finare smides- och metallindustri stå öppna både för manliga och kvinnliga
lärjungar.
3- Undervisningen.
Undervisningen i tekniska söndags- och aftonskolan skulle enligt 1858
års stadgar meddelas i följande kunskapsgrenar:
1. Matematik: aritmetik med läran om Sveriges och de förnämsta utländska
mått- och viktsystem samt elementar-geometri;
2. Litijarritning: plan-, elevations- och perspektivritning av maskiner,
verktyg m. m., huvudsakligen efter modeller;
3. Frihandsteckning: huvudsakligen efter ornamenter, husgeråd samt
andra 1 hantverk och näringar användbara föremål, ävensom modellering samt,
om sådant medhinnas kan, träsnideri;
4. Elementar-mekanik samt den del av mekanisk teknologi, som avhandlar
förnämligast de i järn- och stålmanufakturnäringen begagnade råämnen
verktyg och maskiner;
5. Elementar-fysik, tillämpad å smidesmanufakturnäringen och förtydligad
genom experimenter;
6. Elementar-kemi med enahanda tillämpning samt förevisande av experimenter
och materialier;
7. Svenska språkets rättskrivning jämte övningar i författande av brev
och smärre uppsatser i tekniska ämnen;
8. Enkel bokföring jämte utskrivning av räkningar.
Jämföras dessa bestämmelser med motsvarande bestämmelser i de äldsta
stadgarna för de tekniska elementarskolorna, finner man, att Eskilstuna-skolans
kurser voro mindre omfattande i matematik, i det att algebra med läran om
logaritmer och serier samt plan trigonometri saknades. Vidare saknades i
Eskilstuna-skolans program verkstadsarbete, helt naturligt då skolan var avsedd
för 1 yrke anställda personer, samt historia och geografi, zoologi och botanik,
främmande språk och sång. Men däremot tillkom träsnideri. I programmet
Undervisningen.
2<>5
för skolan i Eskilstuna betonades, att undervisningen i elementar-mekanik och
mekanisk teknologi samt fysik och kemi skulle tillämpas på järn- och stålmanufakturnäringen,
under det att dessa ämnen vid de tekniska elementarskolorna
skulle tillämpas på näringarna i allmänhet.
De olikheter i läroplanerna, som från början förefunnos mellan skolan i
Eskilstuna och de tekniska elementarskolorna, utjämnades så småningom ytterligare.
Å ena sidan utgingo zoologi och botanik samt historia och geografi
så småningom från de tekniska elementarskolornas läroplaner. Å andra sidan
utvidgades undervisningen vid skolan i Eskilstuna dels genom kungliga brevet
den 12 juli 1872 med algebra till det omfång, som för ett ändamålsenligt begagnande
av undervisningen''i vissa andra läroämnen vid skolan erfordrades,
dels genom kungliga brevet den 11 juni 1887 med välskrivning samt tyska och
engelska språken, varvid på direktionens prövning skulle bero, huruvida undervisning
skulle meddelas- i båda eller blott ettdera av dessa språk, dels slutligen
genom de nya stadgarna av den 12 oktober 1889 och däri vidtagna ändringar
av den 3 december 1898.
Enligt 1889 års stadgar med nyssnämnda ändringar av den 3 december
1898, varigenom undervisningen utvidgades med byggnadskonst, hava föreskrifterna
om undervisningen vid tekniska skolan i Eskilstuna följande lydelse:
Undervisningen skall omfatta följande ämnen:
I söndags- och aftonskolan:
i. Matematik.
a) Aritmetik, planimetri, stereometri, algebra, läran om serier och logaritmer
samt plan trigonometri ;
b) Beskrivande geometri: kort framställning av de allmänna geometriska
grunderna för föremåls avbildning jämte linjarritning;
c) Praktisk geometri: första grunderna av läran om fältmätning och nivelering
med därtill hörande ritning samt övningar på fältet.
a. Mekanik.
a) Allmän mekanik: en på elementär matematik och experiment grundad
framställning av de allmänna lagarna för kroppars jämvikt och rörelse;
b) Maskinlära: elementär framställning av de viktigaste allmänna lagarna
för maskiners verkningssätt jämte redogörelse för de förnämsta inom industrien
använda enkla maskindelar, mellanmaskiner, regulatorer, kraftmaskiner och arbetsmaskiner;
i sammanhang varmed meddelas undervisning i maskinritning
samt i konstruktion av enkla maskiner och maskindelar;
266
Tekniska skolan i Eskilstuna.
c) Mekanisk teknologi: en kort framställning av läran om träets och metallernas
mekaniska egenskaper jämte de för dessa ämnens bearbetning företrädesvis
användbara redskap och maskiner.
3. Fysik.
Experimental-fysik med avseende å denna vetenskaps viktigaste tillämpningar
inom industrien.
4. Kemi.
Allmän kemi, oorganisk och organisk, jämte kemiska laborationer.
5. Språk.
a) Svenska språket: rättskrivning samt utarbetande av skriftliga uppsatser
med särskilt avseende på yrkesidkares behov;
b) Främmande levande språk: tyska och engelska.
6. Byggnadskonst.
Första grunderna av allmän byggnadslära och husbyggnadskonst jämte
därtill hörande ritövningar.
7. Välskrivning.
övning i vanlig stil och rundskrift samt textning.
8. Frihandstecknlng och modellering.
a) Frihandsteckning: avritning av planscher, gipser, klotsar, husgeråd
och verktyg;
b) Modellering i lera, vax och gips.
Undervisning i frihandsteckning, högre kursen, samt i modellering må
anordnas gemensamt för lärjungarna i söndags- och aftonskolan samt i fackskolan.
9. Bokföring.
Bokföring lämpad för industriidkares behov.
1 fackskolan för finare smides- och metallindustri:
1. Frihandsteckning med stillära.
2. Modellering.
3. Träskärning.
4. Gravering.
5. Metallgjutning.
Undervisningen.
267
6. Ciselering.
7. Drivning.
8. Etsning.
9. Galvanisering.
10. Snedning, filning och sväfning.
Om man bortser från de tekniska elementarskolornas undervisning i kemisk
teknologi och deras högre kurs i byggnadskonst, som utgöra specialämnen för
dessa skolors kemiskt tekniska och byggnadstekniska fackavdelningar, äro nu
gällande föreskrifter för undervisningen vid tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna och de tekniska elementarskolorna nästan ordagrant desamma.
Den egentliga skillnaden förutom den redan påpekade är, att i Eskilstunaskolans
läroprogram icke finnes upptaget den analytiska geometriens första
grunder, mineralogi och geognosi, franska, handelskorrespondens och växellära,
krokiritning, verkstadsarbete samt gymnastik och vapenföring. Vid skolan i
Eskilstuna, men icke vid de tekniska elementarskolorna, förekommer däremot
som särskilt läroämne välskrivning.
Lärokurserna vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna bliva
dock på grund av lärjungarnas ringare förkunskaper och den kortare dagliga
undervisningstiden samt till följd därav, att lärjungarna genom sitt praktiska
arbete i fabriker och verkstäder hindras att ägna avsevärd tid åt hemarbete
helt naturligt mera begränsade än vid de tekniska elementarskolorna.
I fackskolan för finare smides- och metallindustri är undervisningen däremot
av helt annan art än i de tekniska elementarskolorna. Den ägnas nästan
uteslutande åt praktiska övningar. Meningen är, att fackskolans lärjungar
skola begagna sig av den teoretiska undervisningen i söndags- och aftonskolan.
Då emellertid i detta hänseende icke något tvång utövas, är det långt ifrån
alla av fackskolans lärjungar, som begagna undervisningen i söndags- och
aftonskolan.
268
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Undervisningens omfattning inom de olika skolavdelningarna och årsklasserna
framgår av följande timplaner och redogörelser för lärokurserna.
a) Tekniska söndags- och aftonskolan.
Timplan för läsåret 1908—09.
Läroämnen |
A n Lägre |
tal v e c kursen |
k o |
immar Högre kursen |
||||
lista årskl. |
2:dra årskl. |
lista årskl. |
2:dra årskl |
|||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
V.-t. |
h.-t. |
V.-t. |
h.-t. |
V.-t. |
|
Matematik ..................................... |
5 |
5 |
5 |
5 |
6 |
5 |
||
Linjarritning .................................... |
3 |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
— |
Beskrivande geometri........................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
— |
Allmän mekanik.............................. |
— |
— |
— |
— |
5 |
3 |
1 |
1 |
Maskinlära.................................... |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3 |
3 |
Maskinritning.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
5 |
Mekanisk teknologi.............................. |
— |
— |
— |
— |
i |
1 |
1 |
1 |
Byggnadslära .................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Bvggnadsritning............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3'' |
3 |
Fvsik....................................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
2 |
2 |
Kemi .................................... |
— |
— |
— |
— |
2 |
3 |
1 |
1 |
Kemiska laborationer........................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
2 |
F rihandsteckning .............................. |
6 |
6 |
4 |
4- |
— |
__ |
_ |
_ |
Välskrivning .......................... |
3 |
3 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Textning............................ |
— |
— |
2 |
2 |
_ |
_ |
_ |
_ |
Bokföring ........................... |
— |
— |
— |
3 |
— |
_ |
_ |
_ |
Svenska språket.............................. |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
Tyska och engelska .................... |
— |
— |
3 |
3 |
2 |
2 |
— |
— |
20 |
20 | |
20 | |
20 |
20l)| 201)! |
201) |
201) |
) Timplanen upptager dessutom 4 timmar i veckan för fackritning och modellering, till
vilka ämnen dock under de senaste åren inga lärjungar anmält sig.
Undervisningen.
269
Lärokurser.
Matematik.
Lägre kursen.
lista årsklassen.
Aritmetik: decimalbråk och allmänna bråk, sorträkning i korthet med praktiska
tillämpningar, huvudsakligen i enlighet med P. A. Siljeströms och H. Cederbloms läroböcker.
Algebra: hela tal och bråk med ledning huvudsakligen av J. Möllers lärobok.
Geometri: beskrivning och beräkning av ytor och solida figurer med ledning av
Fridtjuv Bergs och J. Franzéns läroböcker.
2:dra årsklassen.
Algebra: repetition av föregående årets kurs, lösning av första gradens ekvationer
med en eller flera obekanta, jämte problem enligt A. G. J. Eurenius lärobok och G.
Haglunds och J. Möllers exempelsamlingar.
Något om indeterminerade ekvationer.
Geometri: repetition av föregående årets kurs, beräkning av plana figurers ytor
samt solida figurers ytor, rymder och vikter, jämte tillämpningar, enligt P. A. Siljeströms
lärobok och dessutom övningsexempel från G. Kinells exempelsamling genomgångna vid
tavlan, samt för grupp 1: lättare bevis angående vinklar ur Asperéns lärobok.
Högre kursen.
lista årsklassen.
Algebra: lösning av första gradens ekvationer med flera obekanta jämte utvalda
problem, kvadratrötters utdragning ur bokstavsuttryck och siffertal, räkning med radikaler,
lösning av andra gradens ekvationer med en obekant samt utvalda problem, maximioch
minimi-problem, ekvationer av högre grader, vilka kunna lösas såsom andra grads
ekvationer, ekvationer, i vilka den obekanta förekommer under kvadratrotsmärke, ekvationer
av andra graden med flera obekanta, rötter och potenser, sifferuttryeksberäkning
medels logaritmer, exponentialekvationer, samt aritmetiska och geometriska serier jämte
sammansatt ränteberäkning enligt G. Haglunds och C. F. Lindmans exempelsamlingar.
Geometri: bevis av satserna i geometrien rörande räta linjer, vinklar, trianglar,
parallellogrammer och cirklar enligt P. A. Siljeströms lärobok, samt plana trigonometrien
med färdighet i trianglars solution, efter muntligt föredrag.
Praktisk geometri: första grunderna av läran om fältmätning och niellering, med
därtill hörande ritning, samt övning på fältet.
270
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Beskrivande geometri och linjarritning.
Lägre kursen.
l:sta årsklassen.
Övning i ritinstrumenternas användning, elementär kurs i geometriska konstruktioner,
avritning i full storlek eller i skala av enklare maskinmodeller samt projektionsläran.
2:dra årsklassen.
Avritning av enklare maskindelar och verktyg samt krokiritning.
Högre kursen.
l:sta årsklassen.
Beskrivande geometri med linjarritning: inledning, projektionslära; projektioner
av punkt och linje, linjers och ytors verkliga storlek samt deras lutningsvinklar, projektioner
av solida kroppar, deras skärningar med plan i olika lägen, skärningar sins emellan,
samt buktiga ytors utbredning, tillämpningar på enkla exempel, efter P. Henriques lärobok,
samt muntliga föredrag.
Skugglära med linjarritning: inledning, geometrisk skugglära med tillämpningar
av projektionsläran, tillämpningar å enkla exempel, efter P. Henriques lärobok samt
muntliga föredrag.
Mekanik.
Högre kursen.
lista årsklassen.
Allmän mekanik: kroppars allmänna egenskaper, framåtskridande rörelse, sammansättning
och uppdelning av krafter, kroppars jämvikt, lutande planet, kilen, skruven,
tyngdpunkten, hävstången, gnidningsmotstånd, central- och vridningsrörelse, pendelrörelse,
mekaniskt arbete, levande kraft och energi, enligt Aug. Wijkanders lärobok, jämte lösning
av talrika därpå grundade numeriska exempel.
Mekanisk teknologi: om metallers och metallegeringars framställning'' och egenskaper,
samt metallgjutning enligt R. Ekstrands lärobok om mekaniska industriens arbetssätt
och verktyg.
2:dra årsklassen.
Allmän mekanik: Keplerska lagarna och Newtons tyngdlag, fasta kroppars spänstighet,
tryckets fortplantning i vätskor, Archimedes lag, fasta och flytande kroppars
egentliga vikt, vätskors rörelser, gasers egenskaper, lufttrycket och barometern, barometerns
användning, Boyleska lagen, manometrar, hävertar samt vatten- och luftpumpar,
enligt Aug. Wijkanders lärobok, jämte lösning av talrika därpå grundade numeriska
exempel.
Undervisningen.
271
Mekanisk teknologi: om metallers snedning, klippning, genombrytning och spånskärning
samt metallfabrikaternas fulländning.
Maskinlära.
Högre kursen.
2:dra årsklassen.
Hållfasthetslära: inledning: spänning, hållfasthetsgräns och brottmodul, elasticitetsgräns
och bärighetsmodul, tillåtlig spänning, bärsäkerhet och brottsäkerhet. Olika slag
av hållfasthet: drag-, tryck- och avskärningshållfasthet, böjnings- och vridningshållfasthet,
avknäckningshållfasthet, sammansatt hållfasthet; efter A. W. Molins maskinlära I.
Maskinlära: Fortfarighetstillstånd, effekt, verkningsgrad, kraft- och arbetsmätare,
maskiners indelning. Om ångpannor, bränslet och förbränningen, ångan och ångbildningen,
rosten, eldytan, skorstenen; godsstyrkans beräkning, materialet till ångpannor.
Cylinderpannor, tubpannor, vattenrörspannor, andra typer. Angpannearmatur samt övriga
tillbehör till ångpannor; driften. Ångmaskiner, vevrörelsen, excenterrörelsen, sliden och
sliddiagrammet; kondenseringen, indikatorn och indikatorsdiagrammet, svänghjul, regulatorer;
efter A. W. Molins maskinlära II.
Maskinritning: Konstruktion och beräkning av nitar och nitförband, skruvar och
skruvförband, kilförband, axeltappar, bäraxlar, torsionsaxlar, lager, kopplingar, remskivor,
linhjul, kuggkonstruktioner, cylindriska och koniska kugghjul etc.; ångpannearmatur,
såsom: pådragningsventil, matarventil, kikkran; arbetsritning och inmurningsritning till en
ångpanna; detaljer till en ångmaskin, såsom: vevstake, tvärstycke, kolv med stång,
ångcylindern, slid, sliddiagram, indikatorsdiagram, svänghjulsdiagram — de enkla maskindelarna
efter autograferade anteckningar, det övriga efter muntligt föredrag.
Fysik med elektroteknik.
Högre kursen.
lista årsklassen.
Värmegraden och dess inverkan på kroppars rymd, värmegradens uppmätande och
värmets natur, ändringar av kroppars aggregationstillstånd, värmets och ljusets fortplantning,
återkastning, brytning, spridning, interferens, böjning, polarisation och dubbelbrytning,
värme och ljuskällor, magnetism jämte lösning av de viktigaste därtill hörande problemer
enligt Aug. Wijkanders lärobok.
2:dra årsklassen.
Elektromagnetism, termoelektricitet, induktionselektricitet, ljudets uppkomst, fortplantning
och styrka, strängars, skivors, stavars och luftpelares svängningar, blåsinstru
-
272
Tekniska skolan i Eskilstuna.
ment, röst- och hörselorganer, enligt Aug. Wijkanders lärobok. Repetition av föregående
årsklass kurs. Transformatorer, dvnamomaskiner, elektromotorer, belysningsanläggningar
m. m.
Besök å elektricitetsverket och telefonstationen.
Kemi.
Högre hur sen.
lista årsklassen.
Oorganisk kemi: en förberedande experimentell kurs enligt David Kempes lärobok.
Utav samma läroboks II kurs allmän kemi: väte, klor, brom, jod, fluor, syre, svavel,
kväve, fosfor, arsenik, antimon, vismut, bor, kol, kisel, tenn, kalium, natrium, ammonium,
calcium, barium, strontium, aluminium, magnesium, zink och dessa kroppars
viktigaste föreningar, jämte experiment.
2:dra årsklassen.
Oorganiska kemien omfattande järn, mangan, krom, kobolt, nickel, bly, koppar,
kvicksilver, silver, guld och platina, samt dessa metallers viktigaste föreningar, enligt
David Kempes lärobok, förtydligad genom experiment. Repetition av föregående års kurs.
Härjämte har i sammanhang med undervisningen i kemi lämnats en kortare framställning
av en del för industrien viktiga ämnens kemiska teknologi.
Grunddragen av organiska kemien enligt samma läroboks II:dra kurs. Lösning av
kemiska räkneuppgifter.
Kemiska laborationer: första grunderna av den kvalitativa kemiska analysen.
Byggnadskonst.
Högre kursen.
2:dra årsklassen.
Allmän byggnadsläru: inledning, läran om byggnadsmaterialierna, byggnadskonstruktionslära,
läran om uppvärmning och ventilation, efter F. R. Ekbergs lärobok samt
muntligt föredrag.
Byggnadsformlära jämte stillära, efter F. R. Ekbergs lärobok, samt muntligt
föredrag med förevisning av planscher.
Byggnadsritning: ritning av byggnadskonstruktioner; trä- och stenförband, hängoch
spännverk, tak-, bjälklags-, valv- och trappkonstruktioner, samt snickeridetaljer i
huvudsaklig överensstämmelse med konstruktionskurs från tekniska skolan i Stockholm;
ritningar till mindre byggnad efter program.
Undervisningen.
273
Frlhandstecknlng.
Lägre kursen.
l:sta årsklassen.
Teckning af rät- och kroklinjiga figurer efter väggplanscher, konturteckning efter
planreliefgipser och pressade växtdelar, projektionsteckning efter industriella föremål, perspektivisk
teckning efter klotsar och tillämpningsmodeller, skuggning efter gipsmodeller
och enklare klotsgrupper, ornamentsteckning efter gipsmodeller samt övningar i färgläggning.
2:dra årsklassen.
Teckning och skuggning efter gipsmodeller och klotsgrupper samt efter industriella
föremål med svartkrita eller i pastell, lavering efter gipser, målning i akvarell av mönster,
blommor, fjärilar m. m., pennteckningsövningar i blyerts och tusch. Dessutom för de
mera försigkomna eleverna kompositionsövningar, omfattande ornering av uppgivna, ytor
och föremål samt mönster till konstindustriella föremål.
Välskrivning.
Lägre kursen.
l:sta årsklassen.
Fullständig kurs enligt Påhlmanska metoden.
2:dra årsklassen.
Efter det den Påhlmanska skrivmetoden under några få lektioner repeterats, har
undervisning lämnats i rundskrift i huvudsaklig överensstämmelse med de Soenneckenska
föreskrifterna.
Svenska språket.
Lägre kursen.
lista årsklassen.
Svenska språkets rättskrivnings- och formlära enligt D. A. Sundéns lärobok jämte
det viktigaste av satsläran med tillämpning på lättare uppgifter för uppsatsskrivning.
2:dra årsklassen.
Repetition av lista avdelningens kurs och satslära fullständigare, varvid huvudsakliga
vikten lagts på tillämpning i uppsatser över något svårare ämne.
Tyska språket.
Lägre kursen.
2:dra årsklassen.
Uttals- och läsövningar, översättning och genomgång av 42 sidor av Hjort och Lindhagens
praktiska lärobok i tyska språket. Det viktigaste av formläran enligt Hjorts tyska
grammatik. Muntliga och skriftliga tillämpningsövningar och talövningar.
II
18
274
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Högre kursen.
lista årsklassen.
Översättning och genomgång av styckena 41—62 ur Hjort och Lindhagens praktiska
lärobok i tyska språket jämte 27 sidor av Die Geschichte vom Tell. Det viktigaste
av syntaxen enligt Hjorts tyska grammatik. Skriftliga uppsatser i skolan samt talövningar.
Engelska språket.
Lägre kursen.
2:dra årsklassen.
Praktisk lärobok i engelska språket av J. A. Afzelius, första kursen. Det viktigaste
av formläran genomgånget. Talövningar. Skrivning, dels efter diktamen, dels översättning.
Högre kursen.
lista årsklassen.
Praktisk lärobok i engelska språket av J. A. Afzelius, andra kursen fullständigt
genomgången. Talövningar i samband med den lästa texten eller med ledning av Hölzels
väggplanscher: våren och vintern. Grammatiken i läroboken avslutad och repeterad.
Skrivning dels efter diktamen, dels översättningsövningar hämtade ur skrivningar till
engelsk grammatik av J. A. Afzelius.
Bokföring.
Lägre kursen.
2:dra årsklassen.
Kursen har omfattat dubbel bokföring under två fingerade månader med bokslut
och tillämpats för grupp II å mindre fabriksrörelse och för grupp I å minuthandel, varjämte
en kortare kurs i privatbokföring lämnats, allt efter av läraren utarbetade formulär.
Undervisningen.
275
b) Fackskolan för finare smides- och metallindustri.
Timplan för läsåret 1908—09.
l |
Intal veckotimmar |
|||||
Läroämnen |
Nedersta avdelningen |
Mellersta avdelningen |
Översta avdelningen |
|||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
Frihandsteckning .......................................... |
6 |
6 |
4 |
4 |
— |
— |
Fackritning................................................... |
— |
— |
— |
— |
4 |
4 |
Stillära ...................................................... |
— |
— |
— |
— |
4 |
4 |
Modellering................................................... |
4 |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
Träskärning................................................... |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Gravering ................................................... Drivning...................................................... |
4 |
4 |
l1 |
4 |
6 |
6 |
Metallgjutning och ciselering.............................. |
12 |
12 |
6 |
6 |
— |
— |
Etsning och galvanisering ................................. |
— |
— |
6 |
6 |
6 |
6 |
Smidning, filning och svarvning ........................ |
6 |
6 |
8 |
8 |
12 |
12 |
• |
36 |
36 |
36 |
36 |
36 |
36 |
Lärokurser.
Nedersta avdelningen.
1. Frihandsteckning: teckning av rät- och kroklinjiga figurer efter väggplanscher,
konturteckning efter planreliefgipser och pressade växtdelar, projektionsteckning efter industriella
föremål, perspektivisk teckning efter klotsar och tillämpningsmodeller, skuggning
efter gipsmodeller och enklare klotsgrupper, ornamentsteckning efter gipsmodeller, övningar
i färgläggning samt minnesteckning.
2. Modellering i lera efter gipsmodeller med avgjutning i gips.
3. Formning och metallgjutning av medaljonger, fotografiramar, cigarrkoppar,
brevpressar, pappersknivar, skrivtyg, fat m. m. »
4. Ciselering: bearbetning av gjutna föremål med punsar, filar m. m.
5. Metallgravyr: gravering av ornament på zink- och kopparplåtar, fotografiramar,
läskpressar, pappersknivar m. m.
6. Smidning, filning och svarvning: förfärdigande av enklare verktyg, såsom
körnare, fotcirklar, krumcirklar, stickcirklar, hammare m. m. samt reparation av skolans
verktyg.
7. Skärning i trä av en serie modeller samt därefter en serie enklare arbeten
i allmogestil såsom skrin, bokställ, tidningshållare, ramar, hyllor, pappersknivar m. m.
276
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Mellersta avdelningen.
1. Frihandsteckning: teckning och skuggning efter gipsmodeller, klotsgrupper samt
efter industriella föremål med svartkrita eller pastell. Övningar i lavering och pennteckning.
Teckning av ornamentala mönstermonogram, fjärilar m. m., med färgbehandling i akvarell.
2. Modellering i lera och plastelin efter gipsmodeller och planscher jämte avgjutning
i gips, samt modellering i vax av modeller för metallgjutning.
3. Formning och metallgjutning av medaljonger, brevställ, vas, cigarrkoppar samt
djurfigurer som brevpressar m. m.
4. Ciselering: bearbetning av gjutna föremål med punsar, filar etc.
5. Metallgravyr: fotografiramar, brevställ, väggtallrikar, brickor, bägare, blomvaser
m. m.
6. Drivning av enkla ornament på kopparplåtar, fyllning till ett smitt bord m. m.
7. Etsning av ornament på kaffeserviser, amplar, lampetter, fat, blomkrukor, skrin,
rökställ, brickor, servetringar och ramar.
8. Utfällning på galvanisk väg av silver, guld och nickel på graverade och
etsade föremål.
9. Smidning, filning och sväfning: förfärdigande av bågfilar, filklovar, ritskubbar
m. m.
10. Skärning i trä av husgerådssaker, såsom skrin, tidningshållare, hyllor, bokställ,
skålar, brevfack, ramar m. m.
Översta avdelningen.
1. Frihandsteckning: pennteckningsövningar i blyerts och tusch, teckning och
målning i akvarell av mönster, blommor, insekter m. m., pastellmålning efter industriella
föremål, uppstoppade fåglar, draperier etc. Kompositionsövningar, omfattande ornering av
uppgivna ytor och föremål samt mönster till konstindustriella föremål.
2. Stillära: översikt av de olika stilarterna jämte kopiering av typiska ornament
och arkitekturdetaljer; minnesteckning.
3. Metallgravyr: gravering av brickor, kaffeserviser, rökservis, cigarrkopp, ramar,
vas m. m.
4. Drivning i koppar av klockställ, skål, skärpspänne.
5. Etsning och förgyllning av ornament i mörkt å stålarbeten samt etsning av
mässingsarbeten.
6. Utfällning på galvanisk väg av silver, guld och koppar å graverade och
drivna föremål av mässing och koppar samt etsade mässingsarbeten.
7. Smidning, filning och svarvning: förfärdigande av induktionsapparat, smitt
bord, elektrisk motor, lampett, bågfilar, ritskubbar, filklovar, ljusstake, pincett m. m.
8. Skärning i trä av hylla, skålar, skåp, skrin, ramar m. m.
Lärjungarna.
277
4. Lärjungarna.
Antalet lärjungar i skolans olika avdelningar under den tid, skolan varit i
verksamhet, framgår av följande tabell:
Antalet lärjungar i tekniska skolan i Eskilstuna.
Läsår |
I söndags- och aftonskolan |
Läsår |
I söndags- och aftonskolan |
1 fack- skolan |
||||
Lägre kursen |
Högre kursen |
Summa |
Lägre kursen |
Högre kursen |
Summa |
|||
1859—60 |
34 |
1885—86 |
in |
49 |
160 |
7 |
||
1860—61 |
37 |
1886—87 |
104 |
59 |
163 |
13 |
||
1861—62 |
56 |
1887—88 |
90 |
62 |
152 |
24 |
||
1862—63 |
69 |
1888—89 |
113 |
62 |
175 |
13 |
||
1863—64 |
60 |
1889—90 |
120 |
57 |
177 |
12 |
||
1864—65 |
76 |
1890—91 |
130 |
46 |
176 |
30 |
||
1865—66 |
72 |
1891—92 |
118 |
32 |
150 |
24 |
||
1866—67 |
85 |
1892—93 |
128 |
32 |
160 |
34 |
||
1867—68 |
95 |
1893—94 |
99 |
40 |
139 |
25 |
||
1868—69 |
82 |
1894—95 |
101 |
38 |
139 |
32 |
||
1869—70 |
50 |
1895—96 |
101 |
39 |
140 |
36 |
||
1870—71 |
52 |
11 |
63 |
1896—97 |
130 |
35 |
165 |
33 |
1871—72 |
81 |
14 |
95 |
1897—98 |
144 |
34 |
178 |
28 |
1872—73 |
47 |
19 |
66 |
1898—99 |
164 |
35 |
199 |
30 |
1873—74 |
43 |
23 |
66 |
1899—00 |
148 |
35 |
183 |
43 |
1874—75 |
77 |
28 |
105 |
1900—01 |
149 |
39 |
188 |
39 |
1875—76 |
56 |
20 |
76 |
1901—02 |
151 |
40 |
191 |
39 |
1876—77 |
73 |
14 |
87 |
1902—03 |
170 |
52 |
222 |
46 |
1877—78 |
78 |
15 |
93 |
1903—04 |
175 |
65 |
240 |
52 |
1878—79 |
66 |
25 |
91 |
1904—05 |
150 |
63 |
213 |
39 |
1879—80 |
54 |
29 |
83 |
1905—06 |
151 |
* 62 |
213 |
40 |
1880—81 |
71 |
24 |
95 |
1906—07 |
137 |
64 |
201 |
37 |
1881—82 |
77 |
27 |
106 |
1907—08 |
156 |
78 |
234 |
37 |
1882—83 |
66 |
34 |
100 |
1908—09 |
163 |
84 |
247 |
41 |
1883—84 |
70 |
50 |
120 |
1909—10 |
153 |
83 |
236 |
38 |
1884—85 |
73 |
42 |
115 |
278
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Lärjungarnas
hemorter.
Lärjungarnas
ålder.
Av 2,134 lärjungar, som under läsåren 1899—1909 besökt söndags- och
aftonskolan, hade
1,616
127
54
52
46
39
37
34
34
21
14
12
11
11
14
6
2
2
1
1
st. sina hemorter
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
yy yy yy
„ sin hemort
yy yy yy
Södermanland (därav c:a 70 proc. i Eskilstuna)
Västmanland
Östergötland
Stockholm
Småland
Närke
Uppland
Dalarna
Västergötland
Värmland
Jämtland
Gästrikland
Hälsingland
Medelpad
Sveriges övriga landskap
Norge
Finland
Österrike
Danmark
Amerika
Av 413 lärjungar i fackskolan under samma tid hade
310 st. sina hemorter
28
25
11
35
3
1
yy
yy
yy
yy
sin
yy
yy
hemort
i Södermanland
i Västmanland
i Stockholm
i Småland
i Sveriges övriga landskap
i Amerika
i Österrike
Av de under läsåret 1908—09 i söndags- och aftonskolan inskrivna lärjungarna
voro
118 st. i åldern 14—18 år
72
18—21
yy
yy yy
Lärjungarna.
279
Medelåldern hos samtliga lärjungar i söndags- och aftonskolan var under
året 18,4 år.
Av fackskolans lärjungar under samma läsår voro
32 st. i åldern 14—18 år
6 „ „ „ 18—21 „
1 i> ii a 21—25 ,,
2 ,, äldre än 25 ,,
Medelåldern hos fackskolans lärjungar under året uppgick till 16,9 år.
De i söndags- och aftonskolan under läsåret 1908—09 inskrivna lär- Lärjwngarjungarna
tillhörde följande yrken: nas yrken.
Fackskoleelever ........... |
....... 28 |
st. |
Transport 185 |
st. |
|
Verkstadsarbetare ........ |
....... 28 |
11 |
Förmän ............................. |
.. 2 |
11 |
Faktoriarbetare.............. |
....... 15 |
11 |
Fräsare ............................ |
.. 2 |
11 |
Filare.......................... |
....... 13 |
11 |
Knivsmeder ...................... |
.. 2 |
11 |
Springpojkar................. |
....... 13 |
11 |
Hyvlare............................ |
2 |
11 |
Svarvare .................... |
....... 9 |
11 |
Träarbetare ...................... |
.. 2 |
11 |
Järnarbetare ................. |
....... 8 |
11 |
Gjuteriarbetare................... |
2 |
11 |
Metallarbetare .............. |
......./ 8 |
11 |
Sågare ............................ |
1 |
11 |
Lagerbiträden .............. |
....... 8 |
11 |
Filhuggare......................... |
1 |
11 |
Kontorsbiträden ........... |
....... 7 |
11 |
Plåtslagare ...................... |
1 |
11 |
Fabriksarbetare ........... |
....... 6 |
11 |
Smidesarbetare................... |
1 |
11 |
Verktygsarbetare........... |
....... 4 |
11 |
Lödare ............................ |
1 |
11 |
Instrumentmakare ........ |
....... 4 |
11 |
Glänskare ......................... |
1 |
11 |
Ritare.......................... |
....... 4 |
11 |
Sågverksarbetare................ |
1 |
11 |
Typografer ................. |
....... 4 |
11 |
Tryckare ......................... |
1 |
11 |
Bokbindare ................. |
....... 4 |
11 |
Pressare............................ |
1 |
11 |
Målare ....................... |
....... 4 |
11 |
Verktygsarbetare................ |
1 |
11 |
Ståletsare .................... |
........ 3 |
11 |
Fotografielev...................... |
1 |
11 |
Maskinarbetare.............. |
........ 3 |
11 |
Litograf............................ |
1 |
11 |
Kopister....................... |
....... 3 |
11 |
Tidskrivare ...................... |
1 |
11 |
Montörer .................... |
....... 3 |
11 |
Gravör ............................ |
1 |
11 |
Snickare .................... |
....... 3 |
11 |
Låsarbetare ...................... |
1 |
11 |
Murare ....................... |
....... 3 |
11 |
Ej tillhörande något yrke .... |
35 |
11 |
Transport 185 st. Summa 247 st.
Av de 35 elever, som ej tillhört något yrke, ha 18 st. varit hemmavarande
döttrar.
Lärjungarnas
deltagande
i under
visningen.
280
Tekniska skolan i Eskilstuna.
I huru hög grad de under läsåret 1908—09 inskrivna 247 lärjungarna
begagnat sig av undervisningen i de olika läroämnena framgår av följande
redogörelse:
Av lärjungarna i högre kursens 2:dra årsklass hava
23 erhållit undervisning i mekanik och mekanisk teknologi,
23 „ „ i maskinlära och maskinritning,
23 „ „ i byggnadskonst och byggnadsritning,
23 „ „ i fysik och elektroteknik,
23 „ „ i kemi.
Av lärjungarna i högre kursens l:sta årsklass hava
51 erhållit undervisning i matematik,
» „ i beskrivande geometri och linjarritning
,, „ i mekanik och mekanisk teknologi,
„ „ i fysik,
» „ i kemi,
„ „ i engelska språket,
„ „ i tyska språket.
Av lärjungarna i lägre kursens 2:dra årsklass hava
59 erhållit undervisning i matematik,
41
40
50
49
4
1
47 |
>> |
yy |
i linjarritning, |
25 |
yy |
yy |
i frihandsteckning, |
55 |
yy |
yy |
i textning, |
57 |
yy |
yy |
i svenska språket, |
19 |
yy |
yy |
i tyska språket, |
45 |
yy |
yy |
i bokföring, |
13 |
yy |
yy |
i engelska språket. |
Av lärjungarna i lägre kursens lista årsklass hava
82 erhållit undervisning i matematik,
71 „ „ i linjarritning,
64 „ „ i frihandsteckning,
63 „ „ i välskrivning,
82 „ „ i svenska språket.
Uti modellering har ingen elev anmält sig önska undervisning.
Av fackskolans 41 lärjungar under samma läsår hava 21 st. manliga lärjungar
deltagit i avdelningens alla läroämnen, 6 kvinnliga likaledes i alla ämnen
med undantag av verkstadsarbete samt 7 manliga och 7 kvinnliga i ett färre
antal ämnen.
Lärjungarna.
281
I huru hög grad fackskolans lärjungar begagnat undervisningen i söndagsoch
aftonskolan framgår av följande jämförelse mellan hela antalet lärjungar i
fackskolan och antalet fackskolelärjungar i söndags- och aftonskolan under
läsåren 1903—09:
Hela antalet Antalet fack
lärjungar
i skolelärjungar i
fackskolan: söndags- o. aftonskolan:
1903— 04.................................... 52 34
1904— 05 .................................... 39 22
1905— 06.................................... 40 22
1906— 07.................................... 37 18
1907— 08.................................... 37 21
1908— 09.................................... 41 28
Antalet lärjungar, som under läsåren 1904—1909 erhållit avgångsbetyg Avgångsbetyg.
från skolans olika avdelningar, framgår av följande tabell:
Avgångsbetyg från |
1904—05 |
1905-06 |
1906—07 |
1907—08 |
1908-09 |
1904—09 |
Tekniska söndags- o. aftonskolan: |
||||||
a) högre avdelningen............ |
18 |
12 |
21 |
16 |
22 |
89 |
b) lägre d:o ............ |
29 |
27 |
42 |
45 |
44 |
187 |
Fackskolan för tinare smides- och |
||||||
j metallindustri ..................... |
6 |
6 |
8 |
5 |
5 |
32 |
Att söndags- och aftonskolan icke på långt när förmår mottaga alla in- Tilloppet av
trädessökande framgår av följande jämförelse emellan antalet inträdessökande mträdesoch
antalet nyinskrivna lärjungar i första årskursen under läsåren 1903—09: 80 e''
Antalet Antalet
inträdes- nyinskrivna
sökande: lärjungar:
1903— 04................................. 130 88
1904— 05................................. 120 81
1905— 06................................. 120 71
1906— 07................................. 130 74
1907— 08................................. 146 74
1908— 09................................. 140 92
Endast c:a 60 procent av de inträdessökande hava således under dessa fem
år kunnat mottagas i skolan. Orsaken härtill är numera, sedan skolans lokaler
282
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Lärjungeavgifter.
1906 utvidgats, uteslutande att söka i bristande tillgång på lärarekrafter. Sedan
1900 har lägre avdelningens båda årskurser i flertalet ämnen varit uppdelade i
två parallellavdelningar.
Enligt de äldsta stadgarna skulle undervisningen vara kostnadsfri, men
“i händelse lärjunge utan anmält eller visat förfall varit under terminen frånvarande
fem gånger, skall han vid påföljd att eljest varda från skolan skild, erlägga
fem riksdaler riksmynt, vilka medel direktionen äger att använda till uppmuntringar
vid årliga examina". Till dessa bestämmelser fogas emellertid det
tillägget, att, “då nyttan av denna skola hunnit bliva allmännare insedd, äger
direktionen att hos kungl. maj:t föreslå en ringa inträdesavgift av bemedlade
lärjungar".
I 1889 års stadgar föreskrives, att lärjunge skall erlägga en inträdesavgift,
som av direktionen bestämmes, dock icke till högre belopp än tre kronor;
ägande dock direktionen att befria medellös lärjunge från denna avgift, ävensom
nedsätta densamma för mindre bemedlade. Direktionen äger dessutom
ålägga lärjunge i fackskolan samt de lärjungar, som deltaga i undervisningen
i tyska eller engelska språket, en lämplig terminsavgift av högst fem kronor
för lärjunge i fackskolan samt högst två kronor för lärjunge, som åtnjuter undervisning
i tyska eller engelska språket.
Genom kungl. kungörelsen den 27 oktober 1905 hava avgifterna väsentligen
höjts för lärjungar, som icke tillhöra arbetsklassen. I denna kungörelse
stadgas:
Lärjunge, som tillhör arbetsklassen, skall erlägga en inträdesavgift av
högst tre kronor och annan lärjunge en inträdesavgift av högst tio kronor.
1 söndags- och aftonskolan skall lärjunge tillhörande arbetsklassen, om
han undervisas i främmande språk, dessutom betala en terminsavgift av högst
två kronor för varje sådant språk, i vilket han åtnjuter undervisning. Lärjunge,
som ej tillhör arbetsklassen, skall i söndags- och aftonskolan erlägga en terminsavgift,
som må bestämmas till högst tio kronor, dock att denna avgift, om lärjungen
undervisas i främmande språk, må ökas med högst fem kronor för varje
sådant språk och, om han endast begagnar sig av undervisning i främmande
språk, bestämmes till högst tio kronor för varje språk.
Lärjunge i fackskolan skall betala en terminsavgift av högst fem kronor.
Direktionen äger, att med iakttagande av nu givna föreskrifter, bestämma
avgifternas belopp ävensom, när skäl därtill äro, helt eller delvis meddela befrielse
från erläggande av bestämda avgifter.
Lurarna.
283
5. Lärarna.
Med avseende på lärarna vid tekniska skolan i Eskilstuna föreskriva stadgarna
endast, att skolans läroämnen av direktionen fördelas på ett tillräckligt
antal lärare, och att, när förhållandena så kräva, flera ämnen kunna övertagas
av en i dessa skicklig lärare, allenast lärotiderna kunna därefter lämpas.
Lärarna antagas av direktionen genom förordnanden, vilka såväl å direktionens
som å lärarnas sida kunna uppsägas. Sker sådan uppsägning ej senast
3 månader före läsetermins början, kommer förordnandet att för samma
termin fortfara.
Senast av kungl. maj:t fastställda stater för tekniska skolan i Eskilstuna
av den 27 maj 1898 med avseende på tekniska söndags- och aftonskolan och
av den 21 oktober 1889 med avseende på fackskolan för smides- och metallindustri
upptaga följande lärare:
a. För tekniska söndags- och aftonskolan, ordinarie lärare i högre kursen:
1 lärare i matematik, inbegripet planmätning och nivelering;
1 „ i allmän mekanik och mekanisk teknologi;
1 „ i fysik;
1 „ i kemi jämte laborationer;
1 „ i maskinlära med ritning;
1 „ i husbyggnadskonst med därtill hörande ritning och beskrivande
geometri jämte linjarritning; samt
extra lärare i matematik, linjarritning, frihandsteckning och modellering,
välskrivning och textning, svenska språket, tyska språket, engelska språket
samt bokföring.
b. För fackskolan för finare smides- och metallindustri:
1 lärare i frihandsteckning med stillära och modellering;
1 „ i träskärning;
1 „ i etsning och garantering;
1 ,, i metallgjutning och ciselering;
1 „ i gravering och drivning;
1 „ i suddning, filning och svarvning.
Under läsåret 1908—09 voro söndags- och aftonskolans läroämnen fördelade
på fyra ordinarie lärare, i det att ordinarie lärarebefattningarna i matematik
och fysik sköttes av samma person, samt tio extra lärare.
Fackskolans läroämnen voro fördelade på fyra lärare, i det att en lärare
skötte undervisningen såväl i metallgjutning och ciselering som i gravering
och drivning och en lärare undervisningen både i träskärning och etsning
och garantering.
284
Tekniska skolan i Eskilstuna.
En översikt över lärarnas tjänstgöring och avlöningsförhållanden lämnas
i samband med redogörelsen för skolans ekonomi.
6. Styrelse och förvaltning.
1 likhet med en del av våra övriga tekniska läroanstalter stod tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna ända till år 1887 under kommerskollegii
överinseende.
Under den första tiden av skolans tillvaro utövades den närmare tillsynen
över densamma av direktionen för Eskilstuna elementarskola, vars rektor blev
skolans föreståndare och förste lärare.
Genom kungl. brevet den 27 april 1860 ändrades 1858 års stadgar i detta
hänseende därhän, att den närmare tillsynen och ledningen av skolans verksamhet
ävensom förvaltningen av de till densamma anslagna medlen skulle
utövas av en direktion bestående av borgmästaren och kyrkoherden i Eskilstuna,
chefen för Karl Gustavs stads gevärsfaktori samt en av fristadens äldste
vald manufakturist, ägande dessa ledamöter att inom sig välja en ordförande.
Genom kungl. brevet den 18 november 1881 fick bestämmelsen om styrelsens
sammansättning samma innehåll som i nu gällande stadgar, där det
heter:
Direktionen skall bestå av en utav kungl. maj:t utsedd ordförande och
fyra ledamöter. Skolans föreståndare är självskriven ledamot av direktionen.
De övriga ledamöterna utses för en tid av tre år, en av kungl. maj:t och två
av stadsfullmäktige i Eskilstuna.
Den närmaste ledningen och tillsynen vid skolan tillkommer föreståndaren,
som benämnes rektor, vilken av kungl. maj:t förordnas, och vilken tillika må
i skolan meddela undervisning i ett eller flera läroämnen. Förordnandet att
vara föreståndare kan av kungl. maj:t när som helst återkallas.
7. Lokaler.
När statsanslag första gången beviljades till tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna, skedde det under villkor, att staden åtoge sig att upplåta
för skolan erforderlig lokal, försedd med bord och bänkar, samt att bekosta
lokalens uppvärmning. Den 2 oktober 1854 åtogo sig stadens innevånare, inför
magistråten hörda, att uppfylla dessa villkor.
Ekonomi.
285
Skolan var länge inhyst i förhyrda lokaler. 1 sitt utlåtande över skolan
tillstyrkte 1872 års kommitté en förhöjning i det till skolan utgående anslaget,
men då den förhyrda lokal, skolan använde, ansågs ytterst bristfällig och olämplig
för sitt ändamål, föreslog kommittén, att staden, som villkor för anslagets
höjande, skulle tillförbindas att för skolan anskaffa egen och fullständig lokal
samt att fortfarande besörja dess underhåll och uppvärmning.
Riksdagen 1877 biföll på kungl. majt:s framställning till alla delar kommittéens
förslag. Sedan den förhyrda lokalen till en början provisoriskt utvidgats,
uppförde Eskilstuna stad för skolans räkning och för en kostnad av 62,000
kronor en ny läroverksbyggnad av sten i två våningar, vilken byggnad jämte
nödiga uthus stadsfullmäktige i skrivelse den 8 november 1883 överlämnade
till direktionen att disponeras för skolans behov, varvid staden i enlighet med
sitt förut gjorda åtagande, förband sig att fortfarande bekosta lokalens underhåll
och uppvärmning.
Även vid beviljande av anslag till fackskolan för finare smides- och metallindustri
vid 1888 års riksdag uppställdes villkoret, att skolan från staden eller
eljest förutom ett årligt kontant bidrag skulle tillhandahållas lämplig lokal med
uppvärmning. I underdånig skrivelse till kungl. maj:t den 13 september 1888förklarade
sig också Eskilstuna stadsfullmäktige ingå på de uppställda villkoren.
I senare tid har lokalen tvenne gånger undergått väsentliga utvidgningar.
Under år 1898 uppföres på skolans tomt för en kostnad av 14,000 kronor en
nybyggnad, vilken bland annat innehöll lokaler för formning och gjutning.
Denna byggnad togs i besittning den 1 februari 1899.
Några år senare, 1906, påbyggdes skolans äldsta byggnad för en kostnad
av 60,000 kronor med ytterligare en våning. Sammanlagda kostnaden för skolans
byggnader hava således uppgått till 136,000 kronor.
8. Ekonomi.
De båda avdelningarna av tekniska skolan i Eskilstuna, tekniska söndagsoch
aftonskolan och fackskolan för finare smides- och metallindustri, hava alltid
haft skild ekonomi.
Under de tre första åren 1855—57 uppbar tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna av de till manufakturernas befrämjande anslagna medlen ett
årligt belopp av 666 rdr 32 sk. bko. Riksdagen 1856—58 uppförde på kungl.
majrts förslag anslaget på ordinarie stat från och med 1858 med 5,000 kronor.
Vid alla dessa anslag var, som förut nämnts, fäst villkoret, att Eskilstuna
stad skulle tillhandahålla skolan lämplig lokal med inredning och uppvärmning.
Tekniska
söndags- och
aftonskolan.
286
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Under åren 1875, 1876 och 1877 uppburo lärarna och vaktmästaren vid
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna för vart och ett av de nämnda
åren sammanlagt 911 kronor i dyrtidstillägg.
1872 års kommitté för den tekniska undervisningens ordnande föreslog
vissa utvidgningar i skolans undervisning och förordade med anledning därav
statsanslagets höjande med 1,600 kronor eller till 6,600 kronor årligen, vilket
förslag på kungl. maj:ts framställning godkändes av 1877 års riksdag, dock
med förut angivna villkor med avseende på lokal för skolan.
Sedan med anledning härav en ny läroverksbyggnad uppförts och tagits
i besittning av skolan 1883, ingick direktionen genom kommerskollegium till
kungl. maj:t med begäran om statsanslagets höjande, för att skolan skulle kunna
anordna undervisning för det större antal lärjungar, som skolan i de nya lokalerna
kunde mottaga. Riksdagen 1884 höjde även på kungl. maj:ts framställning
skolans ordinarie anslag med 1,400 kronor till 8,000 kronor årligen.
Då antalet lärjungar alltjämt fortfor att stiga, anvisade kungl. maj:t på
direktionens underdåniga framställning genom nådigt beslut den 29 januari
1892 till avlönande av extra lärare vid skolan och till bestridande av utgifter,
som blivit nödvändiga i följd av lärjungeantalets ökning, av tillgängliga besparingar
ett tillfälligt anslag av 750 kronor. Riksdagen anvisade sedermera 1893
såväl för nämnda år som för år 1894 på extra stat för samma ändamål enahanda
belopp, vilket sedermera utgick även under de följande åren till och
med 1898.
Vid denna tid utgingo avlöningarna till tekniska söndags- och aftonskolans
rektor och ordinarie lärare med följande belopp:
Till rektor ......................................................... med 450 kr. sedan 1859
„ läraren i matematik m. m............................... ,, 600 „ „ 1889
„ „ i allmän mekanik m. m...................... ,, 800 „ ,, 1877
„ i fysik ............................................. „ 800 „ „ 1877
„ „ i kemi m. m..................................... „ 800 „ „ 1877
„ „ i maskinlära med ritning m. m............. „ 800 „ „ 1889
1 anledning av underdånig skrivelse från stadsfullmäktige i Eskilstuna av
den 31 oktober 1896 gjorde kungl. maj:t hos riksdagen 1897 framställning om
förhöjning av det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Eskilstuna med 4,000
kronor eller från 8,000 till 12,000 kronor för tillämpning av en av direktionen
för skolan i dess ovan nämnda skrivelse föreslagen ny stat för tekniska söndags-
och aftonskolan. Riksdagen ansåg, att, då staden Eskilstuna icke lämnade
något kontant bidrag för uppehållande av söndags- och aftonskolan vid
tekniska skolan därstädes, någon förhöjning i det ordinarie anslaget till skolan
Kkonomi.
287
icke borde beviljas annat än under förutsättning, att bidrag till samma belopp
som förhöjningen lämnades av staden, och blev därför kungl. maj:ts framställning
endast i så måtto bifallen, att riksdagen med bibehållande av det ordinarie
anslaget vid oförändrat belopp på extra stat för år 1898 anvisade endast
samma belopp av 750 kronor, som förut under flera år utgått.
Med anledning härav beslöto Eskilstuna stadsfullmäktige den 14 oktober
1897 att anslå 2,000 kronor årligen från och med år 1899 att ställas till tekniska
skolans i Eskilstuna förfogande för utvigdning av undervisningen i söndags-
och aftonskolan under förutsättning, att ett lika stort årligt anslag av
1898 års riksdag på ordinarie stat anvisades. På kungl. maj:ts förnyade framställning
i frågan höjde riksdagen 1898 det ordinarie statsanslaget till tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna med 2,000 kronor eller från 8,000 till
10,000 kronor, varefter kungl. maj:t den 27 maj 1898 fastställde stat för skolan
av.följande innehåll:
Utgifter:
Skolans rektor ...................................................... 450:
Ordinarie lärare i högre kursen:
Läraren i matematik, inbegripet planmätning och nivelering
...................................................... 600: —
„ i allmän mekanik och mekanisk teknologi...... 800: —
„ i fysik ...................................................... 800: —
„ i kemi jämte laborationer ........................... 800: —
„ i maskinlära med ritning ........................... 800: —
„ i husbyggnadskonst med därtill hörande ritning
och beskrivande geometri jämte linjarritning... 800: — 4,600: —
Bibliotekarien ...................................................... 100: —
Kassaförvaltaren ................................................... 150: —
Vaktmästaren......................................................... 400: — 650: —
Extra lärare:
i matematik, linjarritning, frihandsteckning och model -
lering, välskrivning och textning, svenska språket,
engelska språket samt bokföring .....................
Lyshållning, annonser, tryck av berättelse, läsordning
och kataloger, skrivmaterialier, underhåll av möbler,
brandstodsavgifter m. m.................................. 1,274: —
Kemiska och fysiska laborationer.............................. 200: —
Bibliotek och övriga samlingar................................. 500: — 1,974: —
Kronor 12,400: —
288
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Fackskolan.
Tillfällig löneförbä
ttring.
Inkomster:
Statsanslag............................................................ 10,000: —
Anslag av staden Eskilstuna................................... 2,000: —
Inskrivningsavgifter, 80 st. å 3 kr.......................... 240: —
Terminsavgifter förtyska språket, 20 st. å 2 kr. terminen 80: —
,, „ engelska språket, 20 st. å 2 kr. ter
minen.
........................................................... SO: - 12,400:-
Kronor 12,400: —
med rätt för direktionen att från en till annan av de utgiftsposter, vilka icke
innefatta löner åt rektor, ordinarie lärare och vaktmästare, göra de överflyttningar,
som kunna finnas erforderliga.
Genom fastställandet av 1898 års stat inträdde ingen förändring i de
ordinarie lärarnas avlöningar. Endast en ny ordinarie lärarebefattning inrättades,
nämligen den i husbyggnadskonst, och tillmättes avlöningen för denna
efter samma måttstock som för de äldre lärarebefattningarna.
Fackskolan för finare smides- och metallindustri vid tekniska skolan i
Eskilstuna nyinrättades 1886 med på enskild väg insamlade medel. För 1888
uppbar skolan även ett anslag av 750 kronor från Eskilstuna stad. Riksdagen
beviljade först på extra stat för 1889 och sedan på ordinarie stat ett anslag av
4,000 kronor till skolans uppehållande med villkor, bland andra, av ett kontant
bidrag från annat håll av 1,500 kronor årligen, vilket belopp Eskilstuna stad
åtog sig att tillskjuta. På grund härav fastställde kungl. maj:t genom nådigt
brev den 12 oktober 1889 följande stat, som ännu äger sin tillämpning:
Föreståndaren.................................................................. kr
Läraren i frihandsteckning med stillära och modellering ...... „
„ i träskärning .....................................................
„ i etsning och galvanisering.................................... „
„ i metallgjutning och ciselering ..............................
„ i gravering och drivning .......................................
„ i smidning, filning och svarvning ........................... „
Kassaförvaltaren ..............................
............................... JJ
Vaktmästaren ..................................
............................. »
Materialier, verktyg, förebilder m. m..................................
300
800
400
300
1,200
300
1,000
50
50
1,100
Kronor 5,500: —
De medel, som inflyta genom lärjungarnas terminsavgifter och genom försäljning
av lärjungarnas arbeten, användas till anskaffande av materialier, verktyg m. m.
I de av kungl. maj:t för tekniska skolans i Eskilstuna båda avdelningar
fastställda staterna har sedermera ingen annan förändring vidtagits än den, att
Ekonomi.
289
riksdagen 1908 på kungl. maj:ts framställning för beredande av tillfälliga löneförbättringar
under åren 1908 och 1909 åt skolornas ordinarie lärare och tjänstemän
med 12 procent och åt vaktmästaren med 10 procent av till dem
utgående avlöningar anvisade ett belopp av 1,203 kronor med villkor, att
Eskilstuna stad för samma ändamål bidroge med ett lika stort belopp, ett
villkor som Eskilstuna stadsfullmäktige i underdånig skrivelse den 15 oktober
1908 meddelade kungl. maj:t att de åtagit sig att uppfylla. Riksdagarna 1909
och 1910 beviljade för enahanda ändamål 602 kronor för vardera åren 1910
och 1911 med villkor, att Eskilstuna stad för samma år tillsköt 601 kronor årligen.
De ordinarie lärarnas vid tekniska skolan i Eskilstuna tjänstgöring och
avlöning år 1908 framgår av följande tabell:
Lärare |
Antal tim- |
Avlöning |
|||
mar i ka v.-t. |
vec* in h.-t. |
av ordinarie anslag |
av extra anslag |
Summa |
|
A. 1 söndags- och aftonskolan: |
|||||
(läsår 35 veckor) |
|||||
Högre kursen. |
|||||
i matematik............................................................... |
6 |
6 |
600: — |
72: — |
672: — |
i fysik ..................................................................... |
4 |
5 |
800: — |
96: — |
896: — |
i byggnadskonst och byggnadsritning med beskr. geometri |
|||||
och maskinritning................................................ |
8 |
8 |
800: — |
96: - |
896: — |
i mekanik och mekanisk teknologi .............................. |
6 |
6 |
800: — |
96: — |
896:- |
i maskinlära med maskinritning ................................. |
8 |
8 |
800: — |
96: - |
896:- |
i kemi med laborationer ............................................. |
6 |
5 |
800: — |
96: — |
896: - |
B. 1 fackskolan: |
|||||
(läsår 38 veckor) |
|||||
i smidning, filning och svarvning................................. |
18 |
18 |
1,000: — |
120: — |
1,120: - |
i gjutning och ciselering............................................. |
18 |
181 |
|||
1,500: — |
180: — |
1,680: — |
|||
i gravering och drivning............................................. |
10 |
10J |
|||
i frihandsteckning, modellering och stillära..................... |
18 |
18 |
800: — |
96: - |
896: - |
i etsning och galvanisering.......................................... |
6 |
6 |
300:- |
36:- |
336:- |
i träskärning ............................................................ |
8 |
8 |
400: — |
48: — |
448: — |
1 aftonskolans lägre kurs ävensom i främmande språk inom högre kursen
undervisa endast extralärare. Extralärarnas avlöning utgår med 2 kronor pr
timme utom i främmande språk, där avlöningen är kronor 2,50 pr timme.
II
19
290
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Tekniska skolans i Eskilstuna
Debet.
Balans från år 1908:
Tillgångar ........................................................................... 33,676: 91
Uppbörd:
Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:
Avlöningar och arvoden.......................................... 10,426: —
Verkstaden: för undervisning och material ............... 3,574: — 14,000: _
Åttonde huvudtitelns e. o. anslag:
Till beredande av extra lönetillägg för år 1909........................... 601: 50
Eskilstuna stads bidrag:
,, söndags- och aftonskolan ................................. 2,000: —
,, „ „ extra lönetillägg ......... 676: —
„ fackskolan ...................................................... 1,500: —
„ „ extra lönetillägg .............................. 527: — 4,703: —
Gåfvomedel............................................................ 465: —
Inträdes- och terminsavgifter.................................... 973: —
Intressemedel......................................................... 1,567: 65
Försäljningsmedel................................................... 231: 80
Ersättnings- m. fl. medel ....................................... 324: — 3 561: 45
Balans till år 1910:
Skuld till kassaförvaltaren ...................................................... 1,667: 86
Kronor 58,210: 72
Ekonomi.
291
räkenskapssammandrag för år 1909.
Kredit.
Balans från år 1908: ,
Skuld till kassaförvaltaren ...................................................... 409: 45
Utgifter:
Avlöningar och arvoden..........................................
Stipendier och premier ..........................................
Resekostnadsersättningar .......................................
Livräntor...............................................................
Bibliotek och övriga samlingar.................................
Verkstaden............................................................
Kemiska och fysiska laborationer..............................
Lyshållning...........................................................
Inventarier och reparationer ....................................
Renhållning .........................................................
Brandstodsavgifter ................................................
Annonser, tryck, skrivmaterial, bokbindning, porto m. m.
Diverse ...............................................................
Balans till år 1910:
Kontant behållning ..............
Utlånta medel ...................
17,098: —
1,450: —
410: —
81: 38
276: 10
1,973: 52
346: 97
1,789: 70
396: 20
140: 15
48: 75
530: 54
419: —
975: 74
31,865: 22
24,960: 31
32,840: 96
Kronor 58,210: 72
292
Tekniska skolan i Eskilstuna.
Tekniska skolans i
Fondens namn |
Donator |
Tillföll skolan år |
Ursprungligt belopp kr. |
|
Zetterbergska premiefonden |
Änkefru J. Zetterberg ...... |
1869 |
5,000 |
|
A. P. Anderssons premiefond |
A. P. Andersson ............ |
Yio 1876 |
250 |
— |
Eskilstuna fristadsmedels pre-miefond |
Fonden överlämnades från |
37/n 1877 |
2,893 |
59 |
C. J. Nelins donationsfond |
Handlanden C. J. Nelin ... |
1884 |
100 kr. årl |
igen |
Axenborgska donationsfonden |
Rektor Axenborg ............ |
1883 |
10,000 |
— |
Tekniska föreningens i Eskils- |
Tekn. föreningen i Eskilstuna |
Vs1889 |
167 |
|
tima premiefond Borgmästareboställsfonden |
Bildades gen. försäljn. av det |
1889 |
1,188 |
44 |
Sliphusfonden av år 1890 |
Eskilstuna stad ............... |
Va 1891 |
1,575 |
|
Rektor Axel Karlssons pre- |
Forna elever vid skolan...... |
®9/n 1902 |
1,200 |
|
miefond |
Kronor |
Dessutom har skolan i början av år 1910 haft nöjet mottaga 12,000 kr. jämte
resestipendier åt elever från aftonskolan eller till understöd åt dylika, som ämna förskaffa
Ekonomi.
293
Eskilstuna fonder 1909.
Storlek |
Avkastning 11)09 kr. |
Användning |
||
7,567 |
04 |
349 |
75 |
Premier åt elever i söndags- och aftonskolan. |
334 |
72 |
11 |
98 |
jj »> n »» |
4,404 |
70 |
203 |
76 |
ii >> »» »» |
100 |
— |
>> >» n i» |
||
14,505 |
52 |
675 |
49 |
Resestipendier åt skolans elever. |
327 |
45 |
11 |
57 |
Premier åt elever vid fackskolan. |
1,457 |
09 |
65 |
26 |
»1 >1 »» |
1,832 |
54 |
75 |
85 |
>» »i i» |
1,327 |
79 |
47 |
91 |
Premier åt elever vid söndags- och aftonskolan eller |
31,756 |
85 |
1,541 |
57 |
fackskolan. |
600 kr. i upplupen ränta från fabrikör C. Svanbäck i Eskilstuna, att användas till
sig fortsatt utbildning vid högre teknisk undervisningsanstalt.
294
Vävskolan i Borås.
Historik.
Ändamål och
organisation.
VI. Vävskolan i Borås.
1 den förut lämnade historiska översikten över vårt lands tekniska undervisning
har framhållits (sid. 15), att det var tanken på vävnadsindustriens främjande,
som föranledde riksdagsfullmäktigen C. G. Rydin att vid 1853—54 års riksdag
väcka motion om anslag till en teknisk läroanstalt i Borås. Det nya läroverk,
som med anledning härav kom till stånd och fick namnet tekniska elementarskolan
i Borås, ordnades emellertid efter mönstret av den några år äldre tekniska
elementarskolan i Malmö till en läroanstalt för allmän teknisk bildning.
Tanken på att få till stånd en mera speciell undervisning för vävnadsindustrien
hölls emellertid vid liv. På framställning av direktionen för tekniska
elementarskolan i Borås genomfördes redan 1858 härför erforderliga förändringar
i skolans stadgar, varjämte direktionen samma år anslog medel till
undervisning i vävnadsyrket. Planen kunde dock ej bringas till utförande förr
än hösten 1866, då vävmästaren S. F. Krebs på egen risk och med understöd
av mindre bidrag till kostnadernas bestridande från industriidkare i orten öppnade
en mindre vävskola i tekniska elementarskolans hus.
På framställning av tekniska elementarskolans direktion erhöll skolan
första gången statsunderstöd för år 1868, i det kungl. maj:t för nämnda år
beviljade ett bidrag till skolans uppehållande av de till manufakturernas befrämjande
anslagna medlen. För 1869 och sedermera även för följande år har skolan
på extra stat åtnjutit statsanslag till belopp, som tid efter annan ökats. Statsanslaget
har alltid beviljats under villkor, att från Älvsborgs läns landsting eller
eljest tillskjutes visst årligt belopp till skolans uppehållande. År 1877 kunde
skolan inflytta i egen byggnad.
Undervisningen har ett par gånger, nämligen 1884 och 1894, väsentligt
utvidgats, varom närmare meddelande lämnas här nedan.
När direktionen för tekniska elementarskolan i Borås 1867 gjorde framställning
till kungl. maj:t om statsanslag till en vävskola i Borås, framhölls i
Ändamål och organisation. Förslag till omorganisation
295
(rämsta rummet behovet av undervisning i den del av vävnadskonsten, som
kallas jacquardvävning. Denna undervisning ansågs böra bliva till oberäkneligt
gagn för den hemvävnadsindustri, som under form av s. k. förläggareverksamhet
vid denna tid, såsom även nu är förhållandet i stor utsträckning, idkades
såsom hemslöjd inom södra delen av Älvsborgs län. Man hoppades därigenom
kunna verka för utbildande av väveriidkarnes smak och skönhetssinne och samtidigt
rikta hemslöjden med arbetsförtjänst på en mängd nya artiklar, sofn årligen
för betydliga summor införskrevos från utlandet.
Det var sålunda hemvävnadsindustriens främjande genom införande av
finare mönstervävnader, utförda med jacquardmaskiner, som ursprungligen utgjorde
skolans huvudändamål.
År 1884 utvidgades skolans arbetsplan till att även omfatta tillverkning
av vissa slag av mönstrade trikåvävnader.
I den mån handvävnadsindustrien trängdes tillbaka genom konkurrensen
med de mekaniska väverierna, blev det allt mer nödvändigt att omlägga skolans
undervisning med hänsyn till dessa förhållanden. Med anledning härav inrättades
1894 vid skolan en avdelning för mekanisk drift. 1 samband härmed
uppdelades skolan i två avdelningar, nämligen:
A. för utbildande av manliga lärjungar till verkmästare, mönstertecknare
och fabrikanter inom vävnadsindustrien och
B. för kvinnliga lärjungar, som önska ägna sig åt konstvävnad och
textil hemindustri.
Under det senare årtiondet hava planer varit å bane att utvidga vävskolans
undervisning och omorganisera densamma till en fullständig fackskola
för textilindustrien, varom här torde böra anföras följande:
Genom motion vid Borås fabriksförenings sammanträde den 22 december
1903 väckte direktör Axel Wennersten förslag om införande av undervisning i
mönsterritning för textilindustri vid lägre tekn. yrkesskolan i Borås, och beviljade
föreningen för ändamålet ett anslag av 1,500 kronor samt utsåg 3 kommitterade
att tillsammans med styrelsen för tekniska elementarskolan utreda
frågan. På grund härav infördes såsom särskilt undervisningsämne vid yrkesskolan
mönsterritning för textilindustri, vilken undervisning allt sedan ingången
av vårterminen 1904 i yrkesskolan meddelats särskilt åt elever vid vävskolan.
Vid sammanträde den 30 mars 1904 mellan tekn. elementarskolans styrelse
och nämnda kommitterade väcktes förslag om att utvidga vävskolan till en
fullständig fackskola för textilindustri. Sedan reseanslag erhållits dels av statsmedel,
dels av Borås fabriksförening, företogo föreståndaren för vävskolan
Förslag till
omorganisation.
296
Vävskolan i Borås.
Lärokursernas
längd.
Inträdesfordringar.
A. Krebs, lektorn vid tekn. elementarskolan W. Abenius och teckningsläraren
J. Hedaeus resor i utlandet för att studera textila fackskolor.
Vid ett möte i Borås den 20 oktober 1904 mellan industriidkare i södra
Älvsborgs län och andra intresserade behandlades frågan om vävskolans omorganisation,
och utsåg mötet en beredning för att uppgöra förslag härtill. Det
förslag, som av denna beredning uppgjordes, ligger till grund för det förslag,
som« kommitterade för den lägre tekniska undervisningens ordnande avgivit i
fråga om upprättande av en fackskola för textilindustri.
Genom förenämnda berednings åtgöranden upprättades dessutom i samband
med vävskolan en mönsteratelier med tillhörande kortslagningsanstalt, och
sedan industriidkare inom orten tecknat erforderliga medel för inköp av maskiner,
trädde denna anstalt i verksamhet den 1 oktober 1905. Anstalten utför
efter beställning mönsterritningar för textilindustrien samt tillverkar för mönstervävnader
erforderliga kortkedjor. Anstalten tillgodoser även vävskolans behov
av mönsterritningar och kortkedjor samt lämnar eleverna vid vävskolan tillfälle
till praktiska tillämpningsövningar.
Anstalten står visserligen i samband med vävskolan och är inrymd i dess
byggnad samt står under ledning av vävskolans föreståndare, men har för
övrigt från vävskolan helt och hållet skild ekonomi, i det att den uppehälles
dels med understöd av Borås fabriksförening, dels med inkomster från försålda
mönsterritningar och kortkedjor.
För den manliga avdelningen (A) var lärokursen ursprungligen beräknad
för en tid av 1 Va—2 år, men är numera uteslutande tvåårig; för den kvinnliga
avdelningen (B) är lärokursen ettårig. Inom båda avdelningarna mottagas dock
även specialelever för kortare kurser.
Läroåret pågår från den 15 augusti till den 20 december och från den
15 januari till den 15 juni. Nya lärjungar hava hittills mottagits två gånger
om året vid såväl höstterminens som vårterminens början, och undervisningen
har inom den manliga avdelningen varit fördelad på fyra och inom den kvinnliga
på två klasser. Enligt styrelsens beslut komma dock från och med 1911 nya
ordinarie lärjungar att mottagas endast vid höstterminens början och lärokurserna
från och med hösten 1912 för de manliga lärjungarna att omfatta två och för
de kvinnliga lärjungarna en klass. Den obligatoriska undervisningen pågår
40 timmar i veckan och är förlagd till tiden kl. 7—9 f. m., 10,30 f. m.—2,30
e. m. samt kl. 4—6 e. m. för kvinnliga och 7—9 e. m. för manliga lärjungar
vissa eftermiddagar i veckan.
För att vinna inträde vid vävskolan i Borås fordras att hava fyllt 15 år,
äga god frejd samt fullständig folkskoleunderbyggnad.
Undervisningen.
207
Enligt den ursprungliga läroplanen för vävskolan skulle undervisningen
omfatta: 1) analys av vävnadsprov, 2) dessin- och mönsterritning, 3) förfärdigande
av jacquardmönsterkort efter ritning samt uppsättning av olika slag av
jacquardvävar, 4) övning i vävnadens praktiska utförande och 5) erforderliga
efterarbeten samt undervisning i de viktigaste appreteringsmetoder, som kunna
komma till användning inom hemslöjden. Senare tillkom som nämnt undervisning
i trikåvävning och till sist även i maskinvävning.
Undervisningens nuvarande omfattning framgår av nedanstående timplan
och redogörelse för de olika undervisningsämnena enligt skolans årsredogörelse
för läroåret 1908—09.
Timtabell för vävskolan i Borås 1908—09.
A. |
Manliga avdelningen |
B. Kvinnliga |
av- j |
|||||||||
1 |
It |
111 |
tv |
I |
11 1 |
|||||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
Y.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
Bindningslära .............................. |
8 |
10 |
10 |
12 |
6 |
6 |
4 |
8 |
6 |
— |
— |
8 |
Mönsteranalys.............................. |
6 |
8 |
6 |
6 |
6 |
8 |
8 |
8 |
8 |
— |
— |
6 |
Mönsterritning.............................. |
2 |
2 |
2 |
2 |
8 |
2 |
4 |
10 |
2 |
2 |
— |
2 |
Spånadsämnen ........................... |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
Spinning .................................... |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Förberedningsmaskiner.................. |
4 |
— |
4 |
4 |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Handvävning .............................. |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Teori för handvävning .................. |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- '' |
— |
4 |
Teori för allmogevävnad ............... |
2 |
2 |
— |
— |
||||||||
Harneskträdning .......................... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Raschelvävning ........................... |
||||||||||||
Mekaniska vävstolar ..................... |
6 |
8 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
4 |
— |
— |
— |
— |
Praktik i mekanisk vävning............ |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
— |
— |
— |
— |
Maskinritning .............................. |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||||
Appreturmaskiner ........................ |
2 |
- |
2 |
2 |
— |
2 |
||||||
Praktik ....................................... |
26 |
42 |
— |
26 |
||||||||
42 |
40 |
44 |
46 |
| 38 |
38 |
| 38 |
38 |
| 46 |
46 |
— |
46 |
I ''ridervisningen.
298
Vävskolan i Borås.
Undervisningsämnen.
Avdelning A.
Teoretiska ämnen.
1. Bindningslära: Bindningarnas indelning. De enkla grundbindningarna (taft,
kypert och satin) och de därav härledda bindningarna (rips, panama, diagonaler, satinéer
och kräpp). Garnsnoddens inflytande på vävnadens utseende. Färgeffekter uti enkla och
småfasonerade vävnader.
Bindningar med s. k. falsk avigsida. Bindningar med flera slags varp och väft,
såväl förstärkta som dubbla och flerdubbla, samt sådana med fyllnadstrådar. Konstruerade
mönster (dräll, diagonalrutningar m. fl.); komponerade mönster (yfmönster). Snittvävnader,
hohlstoff, piké och matelassé m. fl. Sammetsartade vävnader. Brocherade vävnader.
Vävnader med slingtrådar.
2. Mönsteranalys och kalkylation: Undersökning av förelagda vävnadsprover till
fastställande av varp och väft, garnets finlek samt vilket slags material som därtill
använts. Bestämmande av dess täthetsförhållanden såväl i den färdiga vävnaden som i
vävstolen. Uppteckning av bindemönstret, solvning, trampning och uppknytning eller
mönsterläsning för skaftmaskin. Vid analysering av jacquardvävnader, utförande av arbetsmönster,
bestämmande av harneskträdning och kortslagning.
Beräkning av garnåtgång för viss varukvantitet. — Kalkylation.
3. Föreläsningar över mönster ritning ars utförande för olika slag av vävnader,
såväl enklare som mera komplicerade sådana; användande av olika bindningar för
ernående av lämpliga effekter uti serveter och duktyger av lin såväl som annat material,
klädnings- och möbeltyger, portiärer, mattor m. m. Användning av de under föreläsningarna
över konstvävnadsredskap beskrivna harneskträdningarna; mönsterläsning och kortslagning
för olika slag av mönsterritningar.
Mekanisk teknologi, omfattande:
4. liåämneslära och simning: Olika spånadsämnen, deras förekomst och egenskaper;
förberedande arbeten till marknadsvara, såsom sortering, pressning m. m., deras
behandling och bearbetande till garn, såsom rensning, tvättning, blandning, kardning, föroch
finspinning samt tvinning. Beskrivning på de härvid använda maskinernas konstruktion
och arbetssätt. Tillgodogörande av det under bearbetningen uppstående avfallet.
De för bestämmande av finleken på garnet använda numreringssystemen samt jämförelser
mellan olika sådana.
Uppläggande av provbok för samling av olika garner.
5. Förberedningsmaskiner: De olika konstruktionerna av rullmaskiner med parallelloch
korsvindning. Den s. k. engelska dressvarpan och den tyska stiftvarpan. Schönherrska
och Suckerska konvarpan. Sektionalvarpor med viktbelastnings- och fjäderregula
-
Undervisningen.
299
torer. Klistermaskiner för eops och korsrullar samt för garn i härvor. Maskiner för
varpens klistring: skottska-, sektions-, »Sizing»-klistermaskiner samt lufttorkningsklistermaskiner.
Väftspolmaskiner med parallell- och korsvindning av olika konstruktioner (även
för s. k. Schlauchcops) samt diverse väftdubbleringsmaskiner.
6. Handvävstolar och Jconstvävnadsredskap: Förberedning av de olika vävnadsmaterialierna
till handvävning, såsom klistring, rullning, varpning och bomning.
Den enkla handvävstolen jämte beskrivning av all därtill hörande redskap; skaft
anordningar medelst contremarsch och skaftmaskiner. Jacquardmaskiner, deras konstruktion
och användning för olika vävnader; alla förekommande slag av harneskträdningar,
anordningar med lvftskaft, tringles och framskaft för damast.
Beskrivning av olika konstruktioner på kortslagningsmaskiner och vad inflytande
dessa hava vid trädningen av ett harnesk; mönsterläsning och kortslagning.
7. Mekaniska vävstolar: Den enkla bomullsvävstolen med inre eller yttre tramprörelse,
lös eller fast sked, positiv tygbomsregulator och överslag.
Vävstolar för tyngre bomullsvaror med negativ tygbomsregulator och underslag samt
garnbomsregulatorer.
Olika system av skaftmaskiner för lätta och medeltunga vävstolar såsom: Lancashire-,
Hattersleys-, Hodgsons-, Terfloths-skaftmaskinen m. fl.
Olika system av jacquardmaskiner och deras uppsättning å lätta och medeltunga
mekaniska vävstolar.
De mest använda vertikala skyttelväxlingsapparaterna vid lätta och medeltunga
vävstolar såsom: Hackings äldre och nyare, Eccles, Hodgsons, Honeggers, Schönherrs
in. fl., samt såväl »enkel» som »språngvis» revolverskyttelväxling. Äldre och nyare slagväxlingsanordningar.
Schönherrs fjäderslagstolsystem och den därvid använda garnboms-differentialbromsen,
Schönherrska skaftmaskinen, skyttelväxelanordningarna, skyttelslagväxelmekanismerna
vid 2-sidig växel samt positiva och negativa tygbomsregulatorer, såväl typer för klädesvaror
som portiär- och bordduksvävnader.
Den s. k. tyska kurbelstolen jämte Hodgsons och Knowles yllevävstolar liksom de
därå förekommande äldre och nyare garn- och tygbomsregulatorerna, olika skaft- och
jacquardmaskinerna, skyttelväxlings- och slagväxlingsmekanismerna samt jämförelser med
andra från de nämnda avvikande konstruktioner.
Automatiska vävstolar, speciellt Northrop-vävstolen.
Specialvävstolar och deras anordningar för framställande av s. k. frottérvävnader,
näsdukar, s. k. lappetvävnader och vävnader med slingtrådar.
Vävstolarnas anordning, montering, inställning och skötsel. Väveribyggnader.
8. Appretur: De viktigaste förfaringssätten vid bomulls-, ylle- och linnevarors
beredning, såsom tvättning, ruggning, svedning, skärning, appreturmedels användning, tork
-
300
Vävskolan i Borås.
ning, kalandrering, mätning och läggning; valkning, karbonisering, krappning, dekatering
och pressning.
De härvid använda maskinernas konstruktion och arbetssätt.
9. Trikåtagevävning: Mönsterteckning för olika slag av stickvaror, såsom schalar,
fransar, enkel- och dubbel-plysch, såväl kardad som skuren m. m.; beskrivning av hithörande
maskiners konstruktion, deras montering och förändring för olika slags varor.
I de teoretiska ämnena har undervisning meddelats genom muntliga föredrag av
läraren, under vilka såväl mönster som alla viktigare redskap och maskiner upptecknats
å tavlan eller genom planscher förevisats för att av eleverna kopieras, varefter
eleverna gjort anteckningar efter diktamen.
Praktiska ämnen.
1* Mönsterkomposition: Tillämpning av det i bindningsläran och under föreläsningarna
över mönsterritningars utförande genomgångna å mönster, avsedda att användas
inom skolan, ävensom utförande av större fullständiga arbetsmönster för jacquardmaskin
till vävnader av olika slag. Beräkning och bestämmande av den därför behövliga materiellen,
såsom jacquardmaskinens platinantal och anordning, harneskets inredning, mönstrets
läsning och kortslagning m. m.
2. Fnhandsteckning, linjär- och krokiritning: Dels efter vävnader och planscher,
dels naturliga växter, gipser och maskindelar.
3. Uppsättning, reglering och skötsel av hand- och mekaniska vävstolar,
hÖl arbetning till vävning: Rullning, varpning, bomning, solvning in. m.
ö. Utförande av alla vid skolan behövliga mönsterkortkedjor.
6. Vävning för hand och å mekaniska vävstolar: Utförande av dels smärre
prover, dels större vävnader att tjäna som mönster, samt såväl släta som fasonerade
vävnader på beställning. Dessutom kunna eleverna efter önskan få tillverka vävnader
för eget bruk.
7. Appretering: Lagning av de vid skolan tillverkade vävnaderna.
8. Reglering och skötsel av virkmaskiner: Praktiskt utförande av de teoretiskt
behandlade mönstren.
Avdelning B.
Teoretiska ämnen.
1. Bindningslära: Huvudsakligen i överensstämmelse med vad som genomgås i
avdelning A., ehuru mera speciellt sådana bindningar, som lämpa sig att utföras på handvävstol;
färgeffekter uti släta vävnader, dräll och damast.
2. Mönsteranalys och kalkylation: Samma som för avdelning A.
Undervisningen. 301
3. Handvävstolar och konstv ävnadsr edskap: Förberedning av de olika vävnadsniaterialierna,
såsom klistring, rullning, varpning och bomning.
Den enkla handvävstolen jämte beskrivning av all därtill hörande redskap: skaftanordningar
medelst contremarsch och skaftmaskiner. Jacquardmaskinen, dess konstruktion
och användning för olika vävnader, olika slag av harneskträdningar, anordningar med
framskaft för damast.
4. Teori för allmogevävnader: Förklaring och beskrivning på alla de gammalsvenska
allmogevävnaderna såsom rosengång, munkabälte, dukagång — delad, försatt och liksidig
—, krabbasnår, rödlakan — lik- och oliksidig —, flossa — såväl helflossa som tränsad
flossa —, rya, opphämta, mattvävnad, finnvävnad, toarpvävnad, gobelin m. fl.
Praktiska ämnen.
1. Mönsterkomposition: Uppritande av mönster till konstvävnader i två eller flera
färger, lämpliga att utföras på handvävstol.
2. Uppsättning och reglering av handvävstolar för olika slags vävnader.
3. Förarbete till vävningen: Rullning, varpning, sopning, harneskträdning samt
örfärdigande av mönsterkort till skaft- och jaequardmaskiner.
4. Vävning å hand- och jacquardvävstolar, huvudsakligen sådana vävnader, vilka
skola tjäna eleverna såsom mönster för egen del, dessutom större arbeten efter eget val.
4. Appretering: Lagning av de tillverkade vävnaderna.
Skolans första uppsättning av maskiner och redskap för undervisningen
utgjordes av 15 handvävstolar, dels enklare, dels mera komplicerade, försedda
med jaequardmaskiner, därtill hörande kortslagningsmaskiner för tillverkning
av mönsterkortkedjor, maskiner för garnets förberedning samt borst-, sved-,
klister- och torkmaskiner jämte planpress för appretering av de tillverkade
varorna. Denna utrustning har sedermera allt emellanåt tillökats i synnerhet i
samband med undervisningens utvidgning dels 1884, då maskiner för tillverkning
av trikåvävnader, såsom raschel-, ketten- och deckmaskiner jämte därtill
hörande förberedningsmaskiner, ruggmaskin och plyschskärmaskin m. m. anskaffades,
dels 1894, då med anledning av undervisningens utvidgning till att
även omfatta maskinvävning, några allmänna typer av maskinvävstolar inköptes.
Årsredogörelsen för 1908—09 lämnar följande förteckning över skolans undervisningsmateriell:
11
st. större och mindre handvävstolar med jaequardmaskiner,
3 „ handvävstolar med enkel- och dubbelskaftmaskiner,
Undervisning
småteriell.
302
Vävskolan i Borås.
14 st. handvävstolar, dels enkla, dels försedda med dragrustning samt avsedda
för s. k. konstvävnader,
2 „ gobelinvävstolar,
1 „ mek. trampvävstol, Hattersleys patent,
1 „ ,, 2-skaft vävstol från Harling och Todd,
1 „ „ 2-skaft vävstol med skyttelväxlingsapparat för 3 skyttlar från
Rob. Hall & Sons,
1 „ „ Hodgsons-vävstol för 4, 6 och 8 skaft; yttre tramprörelse,
1 „ „ Hattersley-vävstol med automatisk skyttelutväxlingsapparat
och skaftmaskin för 16 skaft,
1 „ „ vävstol med skaftmaskin för 18 skaft och Eccles skyttelväx
lingsapparat
för 4 skyttlar från Henry Livesey,
1 „ „ Hackings-vävstol med skaftmaskin för 20 skaft och skyttel
växlingsapparat
för 3 skyttlar,
1 „ „ Schönherrs fjäderslagstol på 185 cm. skedbredd, försedd med
600 krokars jacquardmaskin och skaftmaskin för framskaft
samt tvåsidig skyttelväxlingsapparat för 7 skyttlar,
1 „ „ revolvervävstol på 160 cm. skedbredd med 1,200 krokars fin
stickjacquardmaskin
för ändlösa papperskort (Schroers patent)
och tvåsidig skyttelväxlingsmekanism för upp till, 11 skyttlar,
1 „ „ kurbelvävstol med 480 krokars jacquardmaskin och tvåsidig
oberoende skyttelväxlingsmekanism för 7 skyttlar från Sächsische
Maschinenfabrik,
1 „ ,, vävstol på 150 cm. skedbredd från Butterworth & Dickinson
försedd med 400 krokars jacquardmaskin samt skaftmaskin,
1 „ „ varp- och bommaskin (konsystem) från Schönherr,
„ Dobson & Barlow cork-cushion-ringspinn- och tvinnmaskin med
32 spindlar,
,, raschelvirkmaskin,
„ deckmaskin,
„ rullmaskiner,
„ spolmaskiner,
„ transversalskärmaskin,
„ plyschskärmaskin,
„ handvarpor med bomningsinrättning,
„ kortslagnings- och
„ kortkopieringsmaskin,
verse mindre apparater, garnvågar o. d. redskap samt verktyg.
Lärjungarna.
303
För den mekaniska avdelningens drift finnes eu elektrometer om 5 hkr.
från Siemens <& Halske, Berlin, samt nödiga transmissioner och en d:o om 1
hkr. från Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft i Berlin.
Skolans bibliotek innehåller planschverk, arbeten och tidskrifter rörande
vävnadskonst, samlingar av vävnadsprov m. m.
Antalet lärjungar under vart och ett av de läroår, skolan varit i verk- L
samhet, framgår av följande tabell.
Antalet lärjungar i vävskolan i Borås.
Läroår |
Antal lär- jungar |
Läroår |
Antal lär- jungar |
Läroår |
Antal lärjungar |
||
Avd. A |
Avd. B |
S:ma |
|||||
1894—95 |
17 |
9 |
26 j |
||||
1866—67 |
10 |
1880 -81 |
30 |
1895—96 |
20 |
6 |
26 | |
1867—68 |
12 |
1881—82 |
35 |
1896—97 |
26 |
12 |
38 |
1868—69 |
15 |
1882—83 |
25 |
1897—98 |
25 |
6 |
31 |
1869—70 |
17 |
1883—84 |
36 |
1898—99 |
28 |
8 |
36 |
1870—71 |
21 |
1884—85 |
36 |
1899—1900 |
21 |
7 |
28 |
1871—72 |
18 |
1885—86 |
49 |
1900—01 |
19 |
10 |
29 |
1872—73 |
20 |
1886-87 |
49 |
1901—02 |
20 |
12 |
32 |
1873—74 |
22 |
1887—88 |
48 |
1902—03 |
19 |
5 |
24 |
1874—75 |
23 |
1888—89 |
39 |
1903—04 |
33 |
10 |
43 |
1875—76 |
35 |
1889—90 |
43 |
1904—05 |
27 |
8 |
35 |
1876—77 |
38 |
1890—91 |
39 |
1905—06 |
22 |
14 |
36 |
1877—78 |
39 |
1891—92 |
37 |
1906—07 |
33 |
21 |
54 |
1878—79 |
40 |
1892—93 |
37 |
1907—08 |
44 |
15 |
59 |
1879—80 |
40 |
1893—94 |
46 |
1908—09 |
42 |
17 |
59 |
1909—10 |
37 |
24 |
61 |
Helt naturligt har det vida övervägande antalet lärjungar varit från Borås
stad och den övriga delen av Älvsborgs län. Av de 614 lärjungar, som under
åren 1869—1906 åtnjutit undervisning i skolan voro:
233 st. från Borås stad;
280 „ „ övriga delen av Älvsborgs län;
92 „ „ övriga delar av Sverige;
9 „ „ Finland och Norge.
Angående lärjungarnas sysselsättning, sedan de lämnat skolan, har meddelats,
att de manliga lärjungarna numera nästan uteslutande ägna sig åt
304
Vävskolan i Borås.
Skolavgifter.
Stipendier.
Lärare.
Styrelse och
förvaltning.
Lokaler.
maskinvävnadsindustrien, de kvinnliga åter mestadels åt hemindustrien. Då
från vävnadsfabrikanter ofta till skolan ingå förfrågningar efter lämpliga förmän
och arbetsledare, är skolan många gånger i tillfälle att skaffa avgångna
lärjungar, som före inträdet i skolan innehaft tillräcklig praktisk erfarenhet,
förmånlig anställning inom textilindustrien. De lärjungar åter, som före inträdet
i skolan ej varit i tillfälle att förvärva praktisk industriell erfarenhet, söka
i allmänhet anställning i fabriker för att därigenom vinna den erfarenhet, som
fordras av förmän och arbetsledare inom textilindustrien. Av de kvinnliga lärjungarna
hava många erhållit anställning såsom lärarinnor vid folkhögskolor
eller själva inrättat mindre vävskolor. Slutligen hava ett stort antal såväl manliga
som kvinnliga lärjungar skaffat sig egna vävstolar för att tillverka mönstervävnader,
antingen för egen eller ock för vävnadsförläggares räkning.
Lärjungarnas skolavgifter utgå (från och med vårterminen 1911) inom
avdelningen A med en inskrivningsavgift av 10 kronor och en terminsavgift
av 25 kronor; inom avdelningen B med en inskrivningsavgift av 10 kronor och
en terminsavgift av 10 kronor. Specialelever i handvävning erlägga 10 kronor
pr månad, dock högst 20 kronor pr termin. Från dessa avgifter kunna mindre
bemedlade lärjungar delvis eller helt och hållet befrias. Utlänningar erlägga
dubbel avgift.
Av skolans statsanslag utdelas som stipendier åt behövande lärjungar från
Älvsborgs län månatligen 10 kronor åt högst 12 lärjungar. För detta ändamål
hava under de fem åren 1904—09 utdelats belopp växlande mellan 381 till 576
kronor årligen.
Undervisningen sköttes under skolans första tid och ända till och med
år 1881 av en enda lärare, men för 1882 och följande år beviljade riksdagen
och Älvsborgs läns landsting medel till avlönande av en andre lärare. Dessutom
är vid skolan anställd en biträdande lärarinna för den kvinnliga avdelningen,
varjämte lärjungarna i manliga avdelningen fyra timmar under två eftermiddagar
i veckan åtnjuta undervisning i den lägre tekniska yrkesskolan av
dess lärare i mönsterritning samt maskin- och krokiritning.
Lärarna tillsättas och avskedas av styrelsen för tekniska elementarskolan
Borås.
Den närmaste tillsynen och ledningen av vävskolans angelägenheter tillkommer
styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås, vilken styrelse uppbär
och förvaltar alla till skolan anslagna medel.
Under de första åren av skolans verksamhet upplätos åt densamma två
rum i tekniska elementarskolans huvudbyggnad. Då utrymmet här blev för
trångt, inrymdes skolan under åren 1869—77 i förhyrd lägenhet, till dess att
Ekonomi.
305
den sistnämnda år inflyttade i egen lokal. Denna hade under åren 1876—77
uppförts för en kostnad av 28,000 kronor på en av staden Borås upplåten tomt
i tekniska elementarskolans omedelbara närhet. Medel till byggnaden erhöllos
genom
anslag av staten (jfr sid. 16)................................................ kr.
„ „ Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap ...... „
„ ,, Borås stad ......................................................... „
„ „ „ sparbank ........................ „
„ „ Älvsborgs läns södra hushållningssällskap............... „
Summa kr.
14,000: —
6,000: —
3,000: —
4,000: —
1,000: -28,000: —
När skolan 1894 utvidgades med ett mekaniskt väveri, tillbyggdes för en
kostnad av 3,000 kronor, som för ändamålet beviljades av Borås stad, en
mindre flygel till den äldre byggnaden. För inredning av vinden i skolans
byggnad till lokal för en kortslagningsanstalt sammansköto fabrikanter i orten
1905 ett belopp av 900 kronor. Skolans byggnad, som består av ett två
våningars trähus, har ett värde av 35,000 kronor.
När riksdagen 1875 beviljade ett bidrag av 14,000 kronor till uppförande
av ny läroverksbyggnad för vävskolan i Borås, skedde det under förbehåll,
att byggnaden utan statens mellankomst underhölles av Borås stad eller vederbörande
landsting. Med anledning härav beslöt Älvsborgs läns landsting den
23 september 1875 att såsom bidrag till bestridande av underhållskostnaden
för den ifrågasatta vävskolebyggnaden anslå ett belopp av 150 kronor att av
landstingets medel årligen utgå, från den tid byggnaden varder avsynad och
godkänd, och så länge den till nämnda ändamål användes. Detta anslag har
av landstinget årligen utbetalts till och med år 1890 till Borås stad, som alltjämt
underhållit byggnaden.
Som nämnts drevs skolan under första året av sin tillvaro uteslutande på
ägarens, vävläraren Krebs risk, och hade utan tvivel måst upphöra med 1867
års utgång, om icke regering och riksdag trätt hjälpande emellan. För år 1868
anvisade kungl. maj:t av de till manufakturernas befrämjande anslagna medlen
ett belopp av 2,000 rdr, att i mån av behov utbetalas för uppehållande av
skolans verksamhet, varjämte riksdagen för år 1869 beviljade på extra stat
dels till första uppsättning av maskiner och redskap för skolan 4,500 rdr, dels
till skolans underhåll 3,000 rdr, med villkor att från Älvsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillsköts ett belopp av minst 1,500 rdr för samma ändamål,
vilket villkor landstinget även åtog sig att fylla. Statsanslaget å 3,000
äo
Ekonomi.
11
306
Vävskolan i Borås.
rdr och landstingets anslag å 1,500 rdr utgingo sedermera även under de följande
åren ända till och med 1872. För år 1873 och följande år höjdes statsanslaget
till 3,800 rdr och Älvsborgs läns bidrag till hälften av detta belopp
eller till 1,900 rdr.
År 1877 beviljade Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap skolan
ett anslag av 5,000 kronor att utgå under fem år med 1,000 kronor årligen
till inköp av undervisningsmateriell för skolan.
Utöver förut nämnda anslag till skolan har riksdagen årligen för tiden
från och med 1882 såsom bidrag till avlönande av en underlärare vid skolan
likaledes på extra stat anvisat ett anslag av 1,000 kronor mot villkor, att''enahanda
belopp bleve för ändamålet från Älvsborgs läns landsting eller eljest
inom orten tillskjutet. Då landstinget beredvilligt iklätt sig förbindelsen att
fylla det uppställda villkoret, har statsanslaget till skolan sålunda från och med
nyssnämnda år utgått med 4,800 kronor och anslaget från Älvsborgs län med
2,900 kronor eller med sammanlagt 7,700 kronor årligen.
Häri har helt nyligen på kungl. maj:ts förslag i anledning av underdånig
framställning från styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås den förändringen
vidtagits, att riksdagen på extra stat för 1910 anvisat såsom bidrag till
personlig löneförbättring dels åt föreståndaren och förste läraren vid vävskolan
i Borås Arthur Krebs ett belopp av 500 kronor, dels åt andre läraren vid samma
skola Sven H. von Schedvin ett belopp av 250 kronor eller tillhopa 750 kronor
under villkor, att enahanda belopp för ändamålet tillskjutes från Älvsborgs läns
landsting eller eljest inom orten. Samma anslag hava även beviljats för år
1911.
Skolans övriga inkomster hava utgjorts dels av lärjungeavgifter, dels av
inflytande medel för försålda vävnader m. m., vilka båda inkomstposter med
stöd av vunnen erfarenhet kunna beräknas, den förra till omkring 500 kronor
och den senare till omkring 900 kronor om året.
Om man bortser från de förut nämnda anslagen till personliga lönetillägg
med 1,000 kronor till föreståndaren och 500 kronor till andre läraren, kunna
sålunda skolans inkomster beräknas till följande belopp:
Anslag av staten ............................
„ „ Älvsborgs läns landsting .
Lärjungeavgifter omkring ................
För försålda vävnader m. m. omkring
4,800: — |
|
2,900: — |
|
500: — |
|
900: — |
|
Summa kr. |
9,100: — |
Ekonomi.
307
De årliga utgifterna utgöras av:
Avlöning till föreståndaren ................................... |
................ kr. 3,000 ................ „ 2,000 |
— |
„ „ biträdande lärarinna .......................... |
................ „ 840 .................. 100 |
— |
................ „ 600 |
_ |
|
............... „ 700 |
_ |
|
Belysning, uppvärmning och städning ................... Brandförsäkring och övriga omkostnader ................ |
................ „ 1,250 ................ „ 510 |
— |
Summa kr. 9,100
Statsanslagen till vävskolan hava under åren 1869—1900 utgått under riksstatens
6:te huvudtitel, sedermera från och med 1901 under 7:de huvudtiteln.
308
Vävskolan i Borås.
Debet:
Balans från år 1908.
Tillgångar ............................................................
Gemensamt med tekniska skolan: 13,825:66.
Uppbörd:
Bidrag till uppehållande av vävskolan i Borås och till
avlöning av en andre lärare vid samma skola:
Av staten...............................................................
„ Älvsborgs läns landsting ....................................
Inträdes- och terminsavgifter....................................
Intressemedel .........................................................
Intressemedel gemensamt med tekniska skolan: 623:03
Försäljningsmedel ...................................................
Ersättnings- m. fl. medel..........................................
Balans till år 1910:
Skulder......................................
Vävskolans i Borås
76,380: 20
4,800: |
— |
2,900: |
— |
690: |
— |
737: |
92 |
746: |
74 |
373: |
90 |
10,248: 56
.......... 1,357: 59
Kronor 87,986: 35
Ekonomi.
309
räkenskapssammandrag för år 1909.
Kredit :
Balans från år 1908:
Skulder.................................................................................
Utgifter:
Avlöningar ............................................................ 0,090: —
Premier och stipendier............................................. 591: —
Räntor .................................................................. 50: —
Expenser ............................................................... 3,064: 44
Balans till år 1910:
Utlånta medel......................................................... 16,748: 06
D:o gemensamt med tekniska skolan: 14,448:69.
Fastigheters värde................................................... 45,200: —
Inventariers „ 14,600: —
Räntefordringar ...................................................... 147: 46
1,495: 39
9,795: 44
76,695: 52
Kronor 87,986: 35
310
Vävskolan i Borås.
Vävskolans
Fondens namn |
Skänkt av |
Motta- gen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
1. Ammelins donation • |
Handlanden B. Ammelin ......... |
1876 |
5,358 |
79 |
2. Erikssons donation |
Swen Erikssons arvingar ......... |
1901 |
10,000 |
— |
3. Sparbankens donation |
Sparbanken i Borås ............... |
1905 |
10,000 |
|
Kronor |
-1 |
— |
— |
Ekonomi.
311
i Borås fonder.
Fondens |
Fondens avkastning 1909 |
Användning |
||
5,562 |
83 |
234 |
13 |
Användes till »för skolan mest gagneliga ändamål». |
i ! 14,448 |
69 |
623 |
03 |
Överskott av ränteavkastningen lägges till kapitalet (jfr Överstiger kapitalet 15,000 kronor må stipendier ut-delas även till elever från Marks härad, och kunna stipen-diernas antal eller storlek fritt ökas, varjämte fördelningen |
11,332 |
69 |
503 |
79 |
Såsom bidrag till omorganisation av vävskolan till en |
31,344 |
21 |
| 1,360 |
95 |
fackskola för textilindustriens olika grenar. |
Bergselementarglcolan
i
Filipstad.
Bergsskolan
i Falun.
Staten
bidrager till
skolornas
underhäll.
312
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
VII. Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
i. Historik.
Om de båda bergsskolornas uppkomst ha förut korta meddelanden lämnats
å sid. 3 och 16.
Den äldsta är bergsskolan i Filipstad, som härstammar från den av bergmästaren
Frans von Schéele 1830 öppnade “elementarundervisningsanstalten i
Filipstad för unga bruksidkare och bruksbetjänter". Skolan erhöll redan 1831
understöd av Värmlands och Dals bruksägare och året därpå även av brukssocieteten.
På framställning av Värmlands och Dals bruksägare den 27 mars
1838 övertog brukssocieteten ensam skolans underhåll, och dess fullmäktige i
järnkontoret fastställde den 2 juli 1839 reglemente för skolan, som däri
kallades “bergselementarskolan i Filipstad“. Nya reglementen utfärdades sedan
den 26 april 1848, den 4 juli 1851, den 15 oktober 1856 och den 31 maj 1861.
Tanken på inrättandet av en lägre bergsskola i Falun uppstod samtidigt
med genomförandet av beslutet om den äldre Falu bergskolas förflyttning till
Stockholm 1867. På sin allmänna sammankomst i juli månad nämnda år
beslöt brukssocieteten, att för främjandet av den lägre bergsundervisningen i
landet inrätta en bergsskola i Falun under villkor, att tjänlig lokal för densamma
av intresserade korporationer och personer kunde anskaffas. Sedan
detta villkor, på sätt längre fram meddelas, blivit fyllt, fastställde brukssocietetens
fullmäktige i järnkontoret den 17 juli 1871 reglemente för bergsskolan i
Falun. Skolan började sin verksamhet den 1 november samma år.
Av anledning, som förut omtalats (sid. 17) väcktes 1871 förslag om statens
övertagande av bergsskolorna i Filipstad och Falun. Förslaget blev icke genomfört,
men fullmäktige i järnkontoret hava allt sedan 1874 årligen uppburit av
riksdagen på extra stat anvisade bidrag till de båda bergsskolornas uppehållande.
313
Ändamål och organisation.
Sedan en i enlighet med av fullmäktige i järnkontoret den 20 februari 1902 Skolornajm
fattat beslut tillsatt kommitté föreslagit vissa förändringar i skolornas organisation,
fastställde fullmäktige den 9 september 1903 gemensamt ännu gällande
reglemente för bergsskolorna i Filipstad och Falun.
2. Ändamål och organisation.
Elementarundervisningsanstalten i Filipstad för unga bruksidkare och bruks- Ändamål
betjänter hade i förstone till mål meddelandet av så stora teoretiska kunskaper, orgamnattm.
att lärjungarna efter slutad kurs skulle kunna begagna de på brukssocietetens
bekostnad utgivna läroböckerna och tidskrifterna.
Sedan skolans ekonomi genom bidrag från Värmlands och Dals bruksägare
stärkts, uppdelades skolan redan 1832 i två avdelningar, en högre med
ändamål att förbereda för inträde vid (den äldre) Falu bergsskola och en lägre,
som fortfarande skulle fylla det med skolan ursprungligen avsedda syftemålet.
Det visade sig emellertid, att den högre avdelningen var obehövlig, i det att
intill 1847 endast sex lärjungar övergått från bergselementarskolan i Filipstad
till Falu bergsskola, och att icke ens dessa sex begagnat undervisningen i den
högre ''avdelningen, utan antingen direkt från den lägre eller efter någon tids
privatstudier vunnit inträde vid Falu bergsskola. Med anledning därav ansåg
föreståndaren för bergselementarskolan i Filipstad, att skolan för framtiden endast
borde utgöra en bildningsanstalt för dem, som ej ha råd eller lägenhet
att besöka Falu bergsskola, och att skolan sålunda borde förbliva en lägre
undervisningsanstalt, endast ägnad att utbilda dem, som ej kunde hoppas bliva
ämbetsmän eller vinna platser, för vilka högre teoretiska kunskaper erfordrades,
önskligt vore däremot, att lärjungarna bereddes tillfälle till praktiska övningar
i masmästeri och stångjärnsberedning.
1 överensstämmelse härmed angavs skolans ändamål i de nya reglementen,
som utfärdades för densamma den 26 april 1848 och den 4 juli 1851, vara att
meddela elementära, såväl praktiska som teoretiska kunskaper åt ynglingar,
vilka vilja ägna sig åt järnhanteringen.
Som vederlag för ett av Filipstads bergslags gruvfondskassor erhållet lån
till uppförande av ny läroverksbyggnad för skolan i stället för den under sommaren
1868 genom vådeld förstörda, förband sig direktionen att i de nya skollokalerna
anordna en s. k. “skjutareskola“, avsedd att meddela undervisning
åt gruvarbetare och sedermera även åt arbetare inom andra grenar av järnhanteringen.
Denna lägre avdelning inom skolan öppnades den 8 juli 1871.
314
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Läro
kursernas
längd.
När bergsskolan i Falun öppnades 1871, fick den redan från början två
avdelningar, en högre för personer, som önskade utbilda sig till bruksförvaltare
och bruksbetjänte, och en lägre för arbetare och blivande förmän inom järnhanteringen.
Vid den 1903 genomförda omorganisationen fingo de båda skolorna bibehålla
den gamla uppdelningen i två avdelningar, vardera med samma ändamål
som de dittills haft. I § 1 av det gemensamma reglementet för bergsskolorna
i Filipstad och Falun heter det nämligen om skolornas ändamål och organisation:
Bergsskolans ändamål är att bibringa teoretiska och praktiska elementära
kunskaper åt dem, som vilja ägna sig åt järnhanteringen, vare sig i egenskap
av bruksförvaltare eller bruksbetjänte eller ock såsom förmän eller arbetare.
1 överensstämmelse med detta ändamål omfattar bergsskolan två avdelningar,
en övre för dem, som vilja utbilda sig till bruksförvaltare och bruksbetjänte,
samt en nedre eller bergsarbetareskola för dem, som vilja utbilda sig
till förmän eller arbetare.
Skolan i Filipstad började med anspråkslösa kurser, som under år 1830
endast pågick två och under 1831 endast tre månader. Följande året förlängdes
kursen med ytterligare en månad. När sedan under de följande åren
en högre, för inträde vid Falu bergsskola förberedande kurs inrättades, utsträcktes
denna först till 6 och sedan till 10 månader.
Skolan hölls emellertid med undantag för de allra första åren öppen endast
vartannat år.
I skolans reglemente av den 2 juli 1839 föreskrevs sålunda, att läroanstalten
skulle vara i verksamhet 10 månader vartannat år, men redan 1847
anvisade brukssocieteten medel till årliga kurser, som snart förlängdes till 11 Va
månader. I 1856 och 1861 års reglementen bestämdes lärokursen till två år
för lärjungar, som önskade kvarstanna så lång tid i skolan. Avgångsexamen
skulle dock vara tillåten efter ett års kurs, om anmälan därom gjordes inom
tre månader efter kursens början.
Skjutareskolan anordnades under första kursen 1871—72 såsom endagsskola,
d. v. s. lärjungarna tillbragte en dag i veckan i skolan och arbetade
övriga dagar i de gruvor, där de hade anställning. Resultatet blev dock mindre
tillfredsställande, och redan följande året meddelades undervisningen i en sammanhängande
kurs, som så småningom utsträcktes till 11 Va månader.
Vid skolan i Falun blev kursen såväl i den övre avdelningen som i
bergsarbetareskolan ettårig, dock att lärjunge, som det önskade, kunde erhålla
tillstånd att under ytterligare högst ett år begagna undervisningen i ett eller
flera ämnen. Denna bestämmelse har sedan bibehållits i det för de båda bergs
-
Ändamål och organisation.
315
skolorna gemensamma reglementet av den 9 september 1903, där det i § 4
heter:
Lärokursen omfattar ett års tid och fortgår varje år från och med den 1
november, då nya elever inskrivas, till och med den 21 december samt från
och med den 9 januari till och med den 15 oktober; dock ankommer det på
direktionen att tillåta elev, som därom hos föreståndaren sig anmäler, att i ett
eller flera ämnen begagna ytterligare högst ett års undervisning.
Praktiskt taget hava kurserna vid båda bergsskolorna varit ettåriga, såväl
i den övre som nedre avdelningen. Endast undantagsvis har det förekommit,
att en lärjunge kvargått längre tid än ett år i samma avdelning, eller att lärjunge,
som genomgått den lägre avdelningen, sedan fortsatt i den högre.
Antalet undervisningstimmar i veckan växlar under olika tider av kursen
rätt betydligt och uppgår vid skolan i Filipstad till 39 å 59 timmar och vid
skolan i Falun till i medeltal c:a 48 timmar under hösten och c:a 46 timmar
under våren.
Under Filipstads-skolans äldsta tid fordrades för inträde vid skolan en
ålder av fyllda 16 år samt förmåga att säkert kunna läsa, skriva och räkna
till och med reguladetri i brutna tal. Inträdesåldern höjdes sedermera först
till 17 och sedan till 18 år, varjämte från och och med 1841 den viktiga bestämmelsen
tillkom, att den inträdessökande måste för att kunna i skolan intagas
förete intyg om, att han tillbragt åtminstone ett år vid järnverk eller masugn.
Genom 1856 års reglemente för skolan höjdes fordringarna på teoretiska
kunskaper för inträde vid skolan så, att de i matematik omfattade de tre första
böckerna av Euklides samt två grader algebra. Sedermera 1861 höjdes inträdesfordringarna
i geometri till att omfatta de sex första böckerna av Euklides.
Vid skolan i Falun fordrades till en början för inträde i den övre avdelningen
endast ett halvt års praktik vid gruva eller järnverk, de fyra första
böckerna av Euklides och en grad algebra samt i övrigt insikter i svenska
språket, historia och geografi, motsvarande fjärde klassens kurs vid de allmänna
läroverken. För inträde vid bergsarbetareskolan fordrades folkskolekunskaper
och minst två års arbete i gruva eller järnverk.
Vid skolornas omorganisation fastställdes i 1903 års reglemente för de
båda bergsskolorna följande gemensamma inträdesfordringar:
För vinnande av inträde i bergsskolans övre avdelning erfordras: fyllda
18 års ålder, god frejd, minst ett års tjänstgöring vid masugn, järnverk eller
gruva, de sex första böckerna av Euklides elementer eller motsvarande efter
annan lärobok, lösning av algebraiska ekvationer av l:sta och 2:dra graden,
någon färdighet i linjarritning samt för övrigt skolkunskaper, motsvarande dem,
Inträdes
fordringar.
316
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
som nu fordras för uppflyttning i de allmänna läroverkens sjätte klass, med
rätt för direktionen att i särskilda fall för sökande med synnerligt väl vitsordad
praktisk tjänstgöring medgiva dispens från dessa fordringar, dock ej i matematik.
För vinnande av inträde i bergsskolans nedre avdelning eller bergsarbetareskolan
erfordras: fyllda 18 års ålder, god frejd, minst två års arbete i
masugn, järnverk eller gruva, med betyg om fallenhet för yrket, läslig handstil
samt genomgången folkskolekurs med godkänt vitsord eller däremot svarande
insikter.
På grund av vunnen erfarenhet och för att kunna från skolan avhålla
olämpliga personer genomfördes 1898 den förändring i inträdesfordringarna,
att särskilt inträdesprov skulle anställas med alla inträdessökande även till den
lägre avdelningen, och att därvid i matematik skulle fordras färdighet i räkning
med hela tal, allmänna bråk och decimalbråk samt färdighet i ränteräkning.
3. Undervisningen.
Enligt 1839 års reglemente för bergselementarskolan i Filipstad skulle
undervisningen i den högre, för inträde vid Falu bergsskola förberedande avdelningen
lämpas efter inträdesfordringarna vid sistnämnda skola. 1 den lägre
avdelningen skulle undervisningen omfatta “aritmetik och algebra, teoretisk och
praktisk geometri, nivelleringskonst, mekanik, ritkonst, elementarkemi och fysik,
metallurgi synnerligast vad som rörer järnets beredning, proberkonst, kännedom
av de vanligare svenska mineralierna samt grunderna för skogshushållningen
med särdeles avseende på en ändamålsenlig kolning*.
Senare infördes även praktiska övningar i stångjärnssmide och tackjärnstillverkning.
I skolans senare reglementen bibehöllos stadgandena om undervisningen
i huvudsak oförändrade.
De äldsta föreskrifterna om undervisningen i bergsskolan i Falun äro
ungefär desamma, som nu återfinnas i det för skolorna gemensamma reglementet
av år 1903, där det i § 2 heter:
Bergsskolan meddelar undervisning i järnets metallurgi, gruvhantering
och bergsmekanik samt i de härför nödiga kunskapsgrenar. Hela undervisningen
bör hava företrädesvis en praktisk riktning, och kommer densammas
omfattning, vad de särskilda läroämnena angår, att av direktionen närmare
bestämmas.
Undervisningen.
317
Vidare föreskrives i § 5, att av den för lärokursen bestämda tiden 2 å 3
månader böra användas för praktisk undervisning i järnets metallurgi och gruvbrytning.
Om tillfälle till sådan undervisning icke kan beredas alla lärjungarna
på samma ställe, må de var för sig under den därtill anslagna tiden genom
praktiska övningar söka förvärva erforderliga kunskaper i dessa ämnen med
skyldighet att efter återkomsten till skolan avgiva skriftlig redogörelse för sin
sysselsättning under ledigheten jämte betyg från den, av vilken de åtnjutit
undervisning.
Lärjungarna i övre avdelningen äro skyldiga att begagna undervisningen
i alla skolans läroämnen, men direktionen kan dock under särskilda omständigheter
på framställning av föreståndaren befria lärjungar från läroämnen, som
icke avse den gren av bergshanteringen, åt vilken de vilja ägna sig. I bergsarbetareskolan
däremot lämpas undervisningen i de särskilda läroämnena, efter
som lärjungen vill ägna sig åt järntillverkning, bruksbyggnader eller åt gruvhantering.
Till en början var undervisningen vid båda bergsskolorna nästan undantagslöst
gemensam för båda avdelningarnas lärjungar. Då denna anordning medförde
stora olägenheter i synnerhet för lärjungarna i den nedre avdelningen,
genomfördes på förslag av 1902 års kommitté den förändringen, att den övre
och nedre avdelningen erhöllo särskild undervisning i matematik, mekanik, fysik
och kemi. I övriga ämnen äger däremot Barnundervisning för de båda avdelningarnas
ämnen rum i rätt stor utsträckning.
Undervisningen meddelas genom föredrag efter av direktionen godkända
undervisningsprogram, genom repetitioner och förhör samt laborationer och
praktiska övningar.
1 de särskilda läroämnena koncentreras undervisningen så vitt möjligt är
till kortare perioder under läroåret och omfattar endast ett fåtal ämnen samtidigt.
Så snart kursen i ett ämne fullständigt genomgåtts, få lärjungarna
övergå till ett nytt. Studiet av de grundläggande teoretiska ämnena matematik,
fysik, mekanik, kemi, ävensom linjarritning är huvudsakligen förlagt till kursens
början under november—februari månader. Den följande tiden ägnas i övervägande
grad tå tillämpningsämnen, såsom kemiska laborationer, metallurgi, mineralogi,
gruvbrytningskonst, maskinritning o. s. v. Sedan lärjungarna under de
praktiska övningarna i hyttskötsel, smide, gruvmätning m. m. samt genom besök
vid gruvor och järnverk under sommarmånaderna fått tillfälle att pröva och
tillämpa sina i skolan förvärvade kunskaper, avslutas kurserna under hösten
med repetitioner och förhör. Genom denna anordning av undervisningen blir
det möjligt att under den jämförelsevis korta lärotiden medhinna avsevärda
kurser i de olika läroämnena.
318
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Översikt över lärotidens fördelning vid
--- - ------ 1 — - . . v |
Övre avdelningen |
Nedre avdelningen |
|||||||
matematik |
mekanik |
linjarritning |
kemiska laborationer |
matematik |
kemi |
fysik och mekanik |
linjarritning |
byggnadslära och -ritning |
|
t |
imma |
r |
|||||||
2 november—21 december .............................. |
87‘A |
— |
617* |
— |
6874 |
974 |
— |
5872 |
|
11 januari—30 januari.................................... |
3 |
28 |
17« |
2Vs |
4Vs |
4 |
— |
— |
3072 |
1 februari—30 april ....................................... |
— |
7874 |
— ■ |
27''h |
— |
— |
25 |
— |
8074 |
2 maj—18 juni ............................................. |
— |
||||||||
juli............................................................... |
|||||||||
1 augusti—11 oktober .................................... |
— |
||||||||
Summa |
9074 |
10674 |
6274 |
30 |
7374 |
1374 |
26 |
587» |
1117* |
Undervisningen.
310
bergsskolan i Filipstad under läroåret 1908—09.
Båda |
avdelningarna gemensamt |
Summa ! |
||||||||||||||||
kemi |
kemiska laborationer |
metallurgi 1 |
ugnsritning |
fysik |
hållfasthets- lära |
maskin- element |
maskinlära |
mineralogi |
geologi |
gruvbryt- ningslära |
gruvmätn. 0. magn. mätn. |
fältmätning o. avvägning |
linjarritning |
kartritning |
praktisk hyttkurs |
praktiskt smide |
timmar |
dagar eller dygn |
t |
i m m |
a |
r |
dagar |
||||||||||||||
71 "A |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
757a |
— |
— |
— |
433 |
— |
|
21 |
9‘A |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
18 |
— |
- |
— |
— |
2674 |
— |
— |
— |
1537a |
— |
5 |
109‘A |
51‘A |
— |
3 |
34 Va |
— |
— |
42 Va |
6674 |
187a |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5327a |
— |
— |
60 |
16‘A |
— |
18 |
— |
61V* * |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
— |
15574 |
16 |
24 |
— |
24 |
||||||||||||||||
— |
— |
34 Va |
32‘A |
19''A |
— |
21 |
497a |
574 |
6 |
767a |
36’) |
77 7 |
69 |
— |
— |
42574 |
— |
|
978/< |
179 |
107‘A |
32‘A |
401A |
34‘A |
8274)4972 |
658A |
6174 |
95 |
36 |
77 |l01*A |
69 |
16 |
24 |
1,7007a |
39 |
'') 4 dagar mellan 9 f. m. och 6 e. m.
*) 7 „ „ 8 „ „ 7 „
320
bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Översikt över lärotidens fördelning vid
Övre avdelningen |
Nedre avdelningen |
||||||||
kemi |
fysik |
mekanik |
matematik |
kemi |
fysik |
mekanik |
matematik |
2 •tf "3 1 Bf Sfi >4 -Q |
|
t i |
m m |
a r |
|||||||
November ............... |
277* |
I7s |
47* |
35 |
18 |
1574 |
_ |
30 |
_ |
December ............... |
13*/* |
1174 |
167* |
— |
12 |
137* |
— |
25 |
— |
Januari .................. |
227s |
15 |
9 |
— |
I37s |
— |
1374 |
23 |
— |
Februari.................. |
18*/< |
18 |
27 Vs |
— |
167. |
— |
30 |
20 |
5 |
Mars ..................... |
— |
137* |
21 |
— |
137. |
— |
1174 |
227* |
1374 |
April ..................... |
— |
— |
25 |
— |
— |
— |
187. |
2374 |
— |
Maj ........................ |
— |
- |
34 |
— |
— |
— |
247* |
— |
— |
Juni........................ |
— |
— |
17 |
— |
- |
— |
17 |
— |
— |
1 Augusti .................. |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 September ..........•.... |
67* |
47» |
87. |
— |
27. |
77. |
5 |
6 |
— |
Oktober .................. |
8 |
8 |
21 |
— |
2 |
4 |
13 |
5 |
2 |
Summa timmar |
96*7 |
71*/4 |
184 |
35 |
78 |
407. |
133 |
15674 |
2074 |
Undervisningen. 321
bergsskolan i Falun under läroåret 1908—09.
Båda |
avdelningarna gemensamt |
Summa timmar |
|||||||
metallurgi |
mineralogi |
gruvbryt- ningslära |
linjarritning |
kemiska laborationer |
ugns- och maskinritning |
fältmätning och avvägning |
gruvmätning |
kartritning |
|
timma |
r |
||||||||
45 |
45 |
— |
— |
— |
— |
22274 |
|||
— |
— |
— |
333A |
30 |
— |
— |
— |
— |
15574 |
— |
6 |
47* |
2674 |
33*/4 |
1174 |
— |
— |
— |
1787» |
— |
77» |
— |
— |
477» |
45 |
— |
— |
— |
2357» |
9 |
18 |
— |
— |
677» |
417* |
— |
— |
— |
2317» |
137* |
— |
18 |
— |
3374 |
4174 |
— |
— |
— |
1737A |
227» |
— |
— |
— |
377» |
4174 |
— |
— |
— |
1598''4 |
16 |
— |
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
— |
95 |
_ |
— |
197» |
— |
— |
— |
70 |
— |
— |
897» |
5 |
10 |
227» |
— |
— |
— |
10 |
287» |
7174 |
1877, |
11 |
8 |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
88 |
77 |
497» |
707» |
105 |
340 |
180 |
80 |
287» |
7174 |
1,8177* |
77
21
322
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Undervisningens omfattning framgår av följande undervisningsprogram:
a) Bergsskolan i Filipstad.
Matematik.
Övre avdelningen.
Lärokurs: Potenser och logaritmer, serier, planimetri, stereometri, trigonometri
och de första grunderna till analytiska geometrien. Problemlösning.
Läroböcker: G. Haglund, samling av övningsexempel till lärobok i algebra, K.
Tham, planimetri, Olof Josephson, rymdgeometri, A. G. J. Eurenius, plan trigonometri
samt anteckningar efter föredrag.
Nedre avdelningen.
Lärokurs: Reduktion av sorter. Reguladetri. Bolagsräkning. Medelvärden. Blandningsräkning.
Sifferekvationer. Yt- och rymdberäkningar.
Läroböcker: Alfr. Berg, räknelära, Meyer och Hedström, exempel till ekvationsläran
samt anteckningar efter föredrag.
Fysik.
Övre avdelningen.
Lärokurs: Hydrostatik, aerostatik, optik, värmelära, elektricitetslära.
Lärobok: T. Moll, lärobok i fysik.
Nedre avdelningen.
Samma kurs som i övre avdelningen fast i sammandrag.
Kemi.
Övre avdelningen.
Lärokurs: Oorganisk kemi och analytisk kemi. Praktiska övningar i blåsrörskonst,
kvalitativ och kvantitativ analys samt provning av malmer och metallurgiska produkter.
Läroböcker: W. Abenius, oorganisk kemi, P. T. Cleve, kvalitativ kemisk analys,
V. Eggertz, om kemisk provning av järn, järnmalmer och brännmaterialier samt en av
läraren skriven kurs.
Nedre avdelningen.
Det viktigaste av övre avdelningens kurs.
Teoretisk mekanik och hållfasthetsi9ra.
Övre avdelningen.
Lärokurs: Geostatik, dynamik, hållfasthetslära.
Läroböcker: M. Starck, mekanik, M. Starck, mekanisk problemsamling, M. Starok,
hållfasthetslära.
Undervisningen.
323
Nedre avdelningen.
Lärokurs: Grunderna av geostatiken och dynamiken samt inledande begrepp ur
hållfasthetsläran.
Lärobok: T. Moll, lärobok i fysik.
(M. Starck, hållfasthetslära.)
Enkla maskindelar.
Övre avdelningen.
Konstruktioner av enkla maskindelar.
Nedre avdelningen.
Beräkning av enkla maskindelar efter lärarens anvisning.
Maskinlära.
Lärokurs: Smidesmaskiner, biåsmaskiner, krossverk, vattenkraftmaskiner, ångmaskiner,
förbränningsmotorer och elektromotorer.
Läroböcker: T. Ljungqvist, kraftmotorer, 0. E. Westin, vattenmotorer samt an
teckningar
efter föredrag.
Mineralogi och geologi.
Lärokurs: Kort framställning av den allmänna mineralogien. Beskrivning av de
viktigare bergartsbildande och tekniskt användbara mineralen, deras förekomstsätt, användning
och handelsvärde. Mineralstatistik. Huvuddragen av den allmänna geologien,
bergartsläran, malmernas geologi och Sveriges geologi. Praktiska övningar i mineral- och
bergartsbestämning.
Läroböcker: Anteckningar efter föredrag, A. E. Törnebohm, grunddragen av Sve
riges
geologi, A. Weisbach, Tabellen zur Bestimmung der Mineralien mitteis äusseren
Kennzeichen.
Järnets metallurgi.
Föredrag i anslutning till J. Wiborgh, järnets metallurgi. Praktisk kurs i hyttskötsel
under ämneslärarens ledning vid bergsskolans masugn, belägen vid Finnshyttan i stadens
omedelbara närhet.
Praktiskt smide.
Praktisk kurs vid något i Värmland beläget järnbruk under ämneslärarens ledning.
Gruvbrytningslära.
Lärokurs: Fyndigheters uppsökande och undersökning. Arbetsmetoder. Till
redningsarbeten.
Gruvbrytningsmetoder. Gruvförbyggnader. Bergfrakt, personbefordring.
324
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Länshållning. Luftväxling. Malmberedning. Gruvors drift och förvaltning. Författningar.
Praktiska övningar: Magnetiska mätningar, exkursioner. Gruvmätning och kart
ritning.
Handledning: Anteckningar efter lärarens föredrag.
Linjarritning.
Ungefär P. Henriques, lärobok i geometrisk ritning för maskintekniker. Ritning
av maskinelement efter modell.
Ugnsrltning.
Vid järnverk använda ugnar efter planscher och ritningar.
Fältmätning och avvägning.
Beskrivning av vanliga instrument samt övningar på fältet. Kartritning. Textning.
Yt- och volymberäkningar.
Lärobok: O. Lundberg, lärokurs i fältmätning och avvägning.
b) Bergsskolan i Falun.
Järnets metallurgi.
I. G. Wiborg, järnets metallurgi, gemensamt för båda avdelningarna.
Kemi.
Övre avdelningen.
D. Kempe, lärobok i oorganisk kemi samt efter föreläsningar.
Det viktigaste av allmänna metallurgien, dess ugnar och de olika metallernas framställningssätt.
Nedre avdelningen.
Samma kurs som för övre avdelningen, dock med uteslutande av de för det praktiska
livet mindre viktiga föreningarna.
Analytisk kemi med laborationer.
Övre avdelningen.
P. T. Cleve, lärobok i kvalitativ kemisk analys och C. Bolin, brukskemisten
för den kvantitativa analysen samt följande prov å laboratoriet:
Undervisningen.
325
A) för hyttkarlar:
fullständig blåsrörskurs, fullständig kvalitativ analys på våta vägen, degelprov å järnmalmer,
fullständig analys å slagger, järnmalmer och limstenar, kol-, grafit-, kisel-, mangan-,
fosfor-, svavel- och kopparbestämningar i olika järnsorter och, om tiden tillåter, bly-,
koppar-, silver- och guld- samt zinkbestämningar i malmer.
B) för grufkarlar:
fullständig blåsrörskurs, degelprov och fullständig analys å järnmalmer.
Nedre avdelningen.
Förut nämnda läroböcker med uteslutande av mera sällan förekommande kvantitativa
prov samt samma kurs som för övre avdelningen å laboratoriet.
Fysik.
Övre avdelningen.
Tom Moll, lärobok i fysik och K. Wallin, elektricitetslära.
Vätskors och gasers allmänna egenskaper och läran om deras jämvikt.
Värmelära: Termometri, kroppars utvidgning genom värme. Smältning och stel
ning.
Ångbildning och förtätning. Värmets fortplantning. Mätning av värmemängder.
Värmekällor. Värmets natur jämte talrika problem.
Läran om ljuset: Ljusets fortplantning. Fotometri. Ljusets återkastning. Ljusets
brytning. De optiska instrumenten.
Magnetism och elektricitet: Fundamentallagar, jordmagnetismen, elektrostatik, in
fluens,
elektroskopet, urladdningsfenomen, elektricitetsmaskin, kondensor, elektrometern
och luftelektriciteten, elektrodynamik, elektrokemi, galvaniska element och accumulatorn.
Elektromagnetismen, strömmens värmeverkan, satser om totala strömkretsen, induktion,
elektriska mätinstrument. Grammeska ringen. Likströms- och växelströms-generatorer.
Elektromotorer, transformatorer, elektriska lampor och strömfördelningssystem jämte talrika
problem.
Nedre avdelningen.
Tom Moll, lärobok i fysik.
Inledning. Vätskors och gasers allmänna egenskaper och läran om deras jämvikt.
Värmelära, elektricitetslära: magnetismen, gnidningselektricitet, galvanisk elektricitet, elektromagnetism,
induktionselektricitet samt elektricitetens användning för belysning och kraftöverföring.
Teoretisk mekanik och hållfasthetslära.
Övre avdelningen.
Ch. Sjögren, lärobok i mekanik och G. R. Hamnqvist, lärobok i hållfasthetslära.
326
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Statik: Kraft, sammansättning och uppdelning av krafter. Statiska moment, resul
tat,
parallella krafters medelpunkt, kraftpar.
Villkor för jämvikt. Tyngdpunkten. Enkla maskiner. Friktion jämte tillämpning
å enkla maskiner.
Dynamik: En punkts rörelse, sammansättning av rörelser, materiella punktens
dynamik. Mekaniskt arbete.
Grafostatik: Att finna resultanten till ett system icke parallella krafter, som verka på
en kropp och ligga i samma plan. Att bestämma jämviktsvillkoren för ett system icke
parallella krafter med olika anbringningspunkter. Att finna resultanten till ett system
parallella krafter och bestämma villkoren för deras jämvikt. Grafisk bestämning av spänningen
i stela stångsystem.
Hållfasthetslära: Inledande bestämmelser, sträckning och sammantryckning, skuv
ningshållfasthet.
Böjning: tröghetsmoment, allmän teori, böjning av icke prismatiska
men raka kroppar, krafterna vinkelräta mot längdriktningen. Avknäckning: böjning av
prismatiska kroppar, åverkade av krafter sammanfallande med längdriktningen. Vridningshållfasthet
och sammansatt hållfasthet jämte talrika problem.
Nedre avdelningen.
Tom Moll, lärobok i fysik och G. R. Hamnqvist, lärobok i hållfasthetslära. I det
närmaste samma kurs som för övre avdelningen, dock utelämnas alla bevis och räknas
endast lättare exempel.
Tillämpad maskinlära.
Efter föreläsningar. Gemensamt för båda avdelningarna.
Befästningar: Nitning, olika slag av gängor.
Tappar: Bärtapp HtapP stödtapp (dubbtapp
jhalstapp (kamtapp
Konstruktion och beräkning av tappar, axlar m. m.
Kopplingar, fasta och lösbara, samt lager av olika slag.
Beskrivande maskinlära.
Läroböcker: O. E. Westin, vattenmotorer och N. W. Molin, maskinlära för övre avdelningen.
T. Ljungkvist, kraftmotorer för nedre avdelningen.
Kurserna äro här de samma för båda avdelningarna, dock med undantag därav,
att all teori utelämnas för nedre avdelningen.
Vattenkraftmaskiner: Storleken av vattnets energi. Vattnet såsom motor. Hydrau
liska
hinder. Olika slag av vattenmotorer.
Ångmaskiner: Ångmaskinens verkningsgrad. Vevrörelsen och excenterrörelsen, slid
omkastning,
sliden. kondensor, indikatorn jämte diagram.
Undervisningen.
327
Ångpannor: Ängan och ångbildningen, rosten, eldyta, eldkanaler och inmurning,
skorsten, de förnämsta panntyperna, armatur, ångtorkare, matareapparater, eldningen,
explosioner.
Bergsmekanik.
Efter föreläsningar.
Även här äro kurserna desamma för båda avdelningarna, dock med undantag därav,
att all teori utelämnas för nedre avdelningen.
Hammarverk: Parallellhammare, enkelt och dubbelt verkande ånghammare, skaft
hammare,
nos-, bröst- och stjärthammare.
Valsverk: Fundament, valsstolar, valsar, kuggtrillor, kopplingar och valsverkets
utrustning. Teori: kalibrering, götvalsverk, mediumverk, finvalsverk, plåtvalsverk, trådvalsverk.
Smidespressar: En-, två- eller flercylindriga pressar, stativ, cylindrar, kolvar, hydrau
liska
tätningar, kolvhuvuden, reglering av rörelsen och trycket.
Accumulatorer: Viktsaccumulatorer med dykare kolvar, lufttryeksaccumulatorer med
tillhörande apparater, skärverk, saxar för hydrauliskt tryck, excentrar och hävstänger,
valsar och sågar.
Vattenuppfordringsverk: Kolvpump, centrifugalpump, kapselhjul, hydraulisk vädur,
pulsometer och ejektor.
Biåsmaskiner och kompressorer: Anordning av viktigare cylinderblåsmaskiner, torra
och halvvåta kompressorer, stativ, cylindrar, kolvar, tätningar, ventiler, sug- och tryckledningar,
roterande biåsmaskiner, fläktar och injektorer.
Krossverk: Bok- och stampverk, krossvalsar och tuggare.
Uppfordring vid hyttor: Lutande och vertikala banor, lyftbord för vatten, ånga,
komprimerad luft, dragare och handkraft.
Linbanor: Linbanor med och utan särskild drivlina, transportkorgar, lastnings- och
lossningsanordningar, kopplingar.
Praktiska övningar.
Gemensamt.
Beräkning och konstruktion av enkla maskindelar, ugnar, valsverk, spårserier,
pressar m. m.
Allmän byggnadslära.
För nedre avdelningens mekanister:
Efter föreläsningar: Byggnadsmaterialier, byggnadsvirkets indelning och besiktning,
trävirkets förvaring. Impregnering. De naturliga stenarna, de konstgjorda stenarna.
Byggnadsgrund, murar, valv, trappor, eldstäder, tak och takkonstruktioner, kostnadsförslag.
328
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Matematik.
Övre avdelningen.
J. Möller, lärobok i algebra.
2:dra gradens ekvationer med en och flera obekanta jämte problem, rötter, potenser
och logaritmer. Planimetri och stereometri, beräkning av ytor oeh kroppar. Trigonometri,
de trigonometriska talen, trianglars beräkning.
Nedre avdelningen.
Hela tal och bråk, ekvationer av lista graden med en och flera obekanta jämte
problem, kvadratrotutdragning samt räkning med kvadratrötter, ekvationer av 2:dra graden
med en obekant jämte problem, logaritmer. Planimetri och stereometri, beräkning av
ytor och kroppar. Trigonometri, de trigonometriska talen, rätvinkliga trianglars beräkning.
Qravvetenskap.
Gemensamt efter föreläsningar.
Fyndigheters förekomst, uppsökande och undersökning. Tillrednings- och brytningsarbeten
samt därvid använda verktyg och maskiner. Brytningsmetoder, uppfordring, länshållning,
luftväxling. Skrädning och anrikning. Aflöningssätt. Gruvestadgan i sammandrag.
Besök i gruvor för studerande av arbetssätt och brytningsmetoder.
Gruvmätning.
Gemensamt.
Gruvmätningar och magnetiska mätningar samt upprättande av kartor.
Mineralogi och geologi.
Gemensamt. A. E. Thörnebohms läroböcker i mineralogi och geologi.
Mineralens allmänna egenskaper och förekomstsätt. Beskrivning av viktigare svenska
mineral. Bergarternas beståndsdelar, textur, struktur och indelning. Beskrivning av de
viktigaste bergarterna. Historisk geologi: de geologiska formationerna, dynamisk geologi,
vattnets, isens, luftens, det organiska livets och vulkanismens geologiska verkningar.
Sveriges geologi, sammansättningen av Sveriges berggrund och lösa jordlager.
Fältmätning och avvägning.
Gemensamt.
Praktiska övningar i fältmätning och avvägning samt kartritning.
Linjarritning.
Gemensamt. P. Henriques, geometrisk konstruktions- och projektionslära för
maskinister.
Geometrisk konstruktions- oeh projektionslära.
Lärjungar och lärare. 329
För Filipstads-skolans lärjungar försiggingo de praktiska övningarna i
stångjärnssmide sedan 1848 och i masmästeri sedan 1849, då dessa övningar
först kommo till stånd, och sedermera in på 1870-talet, än här, än där vid
hyttor och järnbruk inom landet. År 1877 uppfördes på järnkontorets bekostnad
för skolans räkning en särskild försöksmasugn vid Finnshyttan i skolans
omedelbara närhet, där allt sedan den tiden lärjungarnas övningar i praktisk
hyttskötsel ägt rum.
övningarna i stångjärnssmide hava allt sedan 1887 varit förlagda vid
Munkfors bruk, där plats konstnadsfritt upplåtits för övningarna, och där lärjungarna
även haft tillfälle att praktiskt sätta sig in i martinmetoden. För
skolan i Filipstad har det sålunda varit möjligt att anordna gemensamma
övningar för alla lärjungarna samtidigt och att ställa övningarna under ämneslärarens
omedelbara ledning.
Vid skolan i Falun finnas inga motsvarande anordningar för de praktiska
övningarna, utan få denna skolas lärjungar var för sig skaffa sig nödig praktik
vid olika järnbruk och hyttor inom landet.
4. Lärjungar och lärare.
Enligt gällande stadgar bestämmer direktionen det antal lärjungar, som i
varje lärokurs kan få åtnjuta undervisning med iakttagande av, att sammanlagda
antalet må utgöra högst omkring 30 med företräde till ett antal av högst 20
för kompetenta sökande till nedre avdelningen.
Antalet lärjungar i skolornas båda avdelningar allt sedan 1871 framgår av
följande tabell:
Praktiska
övningar.
Lärjungarna.
330
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Skolavgifter.
Antalet lärjungar i bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Läroår |
Bergsskolan i |
Läroår |
Bergsskolan i |
||||||||||
Filipstad |
Falun |
Filipstad |
Falun |
||||||||||
<p JÖ ^"03 5 |
« A cd |
ed s s G so |
<x> d b»® o "O |
eu fl a® |
Ctf s E 3 CQ |
<v d Sfi® o ~ cd |
fl} fi |
cd s s 3 SO |
<v d O ''G |
G *1 |
cd s s G so |
||
1871—72 ......... |
9 |
6 |
15 |
2 |
5 |
7 |
1891—92 ......... |
17 |
3 |
20 |
15 |
2 |
17 |
1872—73 ......... |
11 |
6 |
17 |
13 |
2 |
15 |
1892—93 ......... |
17 |
— |
17 |
11 |
3 |
14 |
1873—74 ......... |
22 |
6 |
28 |
15 |
6 |
21 |
1893—94 ......... |
8 |
3 |
11 |
7 |
1 |
8 |
1874—75 ......... |
23 |
2 |
26 |
16 |
6 |
22 |
1894—95 ......... |
7 |
5 |
12 |
9 |
7 |
16 |
1875-76 ......... |
24 |
5 |
29 |
16 |
6 |
22 |
1895—96 ......... |
9 |
8 |
17 |
11 |
6 |
17 |
1876-77 ......... |
24 |
1 |
25 |
22 |
2 |
24 |
1896—97 ......... |
14 |
5 |
19 |
5 |
10 |
15 |
1877—78 ......... |
14 |
2 |
16 |
15 |
7 |
22 |
1897—98 ......... |
11 |
3 |
14 |
16 |
3 |
19 |
1878—79 ......... |
15 |
3 |
18 |
11 |
4 |
15 |
1898—99 ......... |
18. |
6 |
24 |
14 |
10 |
24 |
1879—80 ......... |
12 |
— |
12 |
7 |
3 |
10 |
1899—00 ......... |
17 |
6 |
23 |
19 |
10 |
29 |
1880—81 ......... |
7 |
2 |
9 |
5 |
3 |
8 |
1900—01 ......... |
18 |
8 |
26 |
26 |
7 |
33 |
1881—82 ......... |
5 |
9 |
14 |
6 |
6 |
12 |
1901—02 ......... |
20 |
3 |
23 |
17 |
16 |
33 |
1882—83 ......... |
10 |
2 |
12 |
5 |
3 |
8 |
1902—03 ......... |
13 |
10 |
23 |
20 |
12 |
32 |
1883-84 ......... |
4 |
4 |
8 |
4 |
4 |
8 |
1903—04 ......... |
16 |
6 |
22 |
19 |
7 |
26 |
1884-85 ......... |
11 |
1 |
12 |
8 |
4 |
12 |
1904—05 ......... |
16 |
7 |
23 |
14 |
8 |
22 |
1885—86 ......... |
11 |
1 |
12 |
8 |
8 |
16 |
1905—06 ......... |
18 |
4 |
22 |
9 |
8 |
17 |
1886—87 ......... |
9 |
1 |
10 |
7 |
3 |
10 |
1906—07 ......... |
22 |
6 |
28 |
9 |
11 |
20 |
1887—88 ......... |
6 |
— |
6 |
12 |
1 |
13 |
1907—08 ......... |
19 |
4 |
23 |
11 |
12 |
23 |
1888—89 ......... |
5 |
6 |
11 |
8 |
2 |
10 |
1908—09 ......... |
24 |
3 |
27 |
16 |
6 |
22 |
1889-90 ......... |
9 |
1 |
10 |
13 |
4 |
17 |
1909—10 ......... |
20 |
1 |
21 |
19 |
13 |
32 |
1890-91 ......... |
11 1 |
2 |
13 |
8 |
7 |
15 |
Lärjunge, som vinner inträde i högre avdelningen, är skyldig erlägga en
avgift av 50 kronor, och lärjunge, som intages i den lägre avdelningen, en
avgift av 10 kronor, med rätt för direktionen attr då medellöshet eller andra
omständigheter därtill giva anledning, vid läroårets slut återställa avgiften eller
någon del därav.
Dessutom skall varje lärjunge vid läroårets början deponera ett belopp
av 15 kronor såsom säkerhet för ersättande av skada å från skolans förråd
utlånade material och inventarier.
Styrelse och förvaltning
331
Undervisningen i var och en av bergsskolorna bestrides av tre av järnkontorets
styrelse efter förslag av direktionen förordnade lärare, nämligen
en förste lärare, som tillika är skolans föreståndare, och två andre lärare. 1
den mån behovet påkallar och skolans tillgångar medgiva, kunna även extra
lärare förordnas att biträda vid undervisningen i särskilda ämnen. Vid skolan
i Filipstad har en extra lärare varit anställd för undervisningen i praktiskt
smide.
I reglementet föreskrives, att ordinarie lärare vid skolan icke utan direktionens
tillstånd får innehava eller åtaga sig annan tjänst eller befattning.
6. Styrelse och förvaltning.
Bergsskolan i Filipstad förvaltas av en direktion, bestående av 5 ledamöter.
Av dessa utser järnkontorets styrelse en, nämligen skolans inspektor,
som är direktionens ordförande, varjämte skolans föreståndare är självskriven
ledamot av direktionen. Värmlands och Dals bruksägare välja inom sig de tre
övriga.
För direktionens ledamöter förutom föreståndaren utses tre suppleanter»
av vilka järnkontorets styrelse förordnar en samt Värmlands och Dals bruksägare
inom sig välja två. Vid förhinder för föreståndaren att deltaga i direktionssammanträde
inträder i hans ställe den i tjänsten äldsta andre läraren.
Bergsskolan i Falun förvaltas av en utav järnkontorets styrelse förordnad
direktion, bestående av fem ledamöter, däribland en inspektor, som är direktionens
ordförande, samt skolans föreståndare.
För direktionens ledamöter, förutom föreståndaren, förordnar järnkontorets
styrelse tre suppleanter. Vid förhinder för föreståndaren att deltaga i direktionens
sammanträden inträder även här äldsta andre läraren.
Föreståndaren, som är föredragande i direktionen och för protokoll vid
dess sammanträden, åligger förutom den närmaste tillsynen och ledningen av
skolan att emot ersättning, som bestämmes av direktionen, ombesörja skolans
ekonomiska angelägenheter samt att vid början av varje år upprätta och till
direktionen avlämna berättelse om skolans verksamhet under sistförflutna läroår.
Skolornas räkenskaper för varje år skola före februari månads utgång det
följande året vara avslutade för att överlämnas till granskning av två revisorer,
vilka utses för bergsskolan i Filipstad, en av järnkontorets styrelse och en av
Värmlands och Dals bruksägare, samt för bergsskolan i Falun, båda av järn
-
Lärarna.
Bergsskolan i
Filipstad.
Bergsskolan i
Falun.
Förestån
daren.
Revision av
räkenskaperna.
332
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
kontorets styrelse. Revisorerna skola om granskningen till direktionen avgiva
berättelse, varefter inom april månads slut räkenskaperna i avskrift jämte
revisionsberättelse ävensom direktionens förklaring, där anmärkning blivit gjord,
insändas till järnkontorets styrelse, som för förvaltningen meddelar direktionen
ansvarsfrihet eller vidtager de åtgärder, vartill omständigheterna kunna föranleda.
Inspektion. När riksdagen första gången 1873 och sedermera varje år till brukssocie
tetens
fullmäktige i järnkontoret på extra stat anvisat bidrag till uppehållande
av bergsskolorna i Filipstad och Falun med därtill hörande skolor för bergsarbetare,
har det alltid,skett under villkor, att dessa skolor komme att fortsätta sin
verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som dittills, “varom eders
kung!. maj:t ville genom inspektion av sakkunnig person sig förvissa?.
Inspektionen förrättades till och med 1892 två gånger men sedermera
endast en gång om året i samband med årsexamen av personer, som därtill
för varje gång i nåder förordnats. .
7. Lokaler.
Bergsskolan i Enligt meddelande från föreståndaren för bergsskolan i Filipstad inköpte
Fihpstad. sk0ians direktion 1847 för en kostnad av 3,500 rdr rmt ett nybyggt hus, som
inreddes till undervisningslokaler för skolan och invigdes den 28 februari
1848. Medel härtill erhöllos därigenom, att dels f. d. lärjungar sammansköto
ett belopp av 2,000 rdr rgs, dels brukssocieteten av järnkontorets fonder mot
inteckning i fastigheten beviljade ett räntefritt lån å 2,000 rdr bko att återbetalas
inom tio år. Å detta lån gjordes emellertid icke mer än två avbetalningar
å sammanlagt 200 rdr bko, varefter brukssociteten medgav, att lånet
finge kvarstå räntefritt utan skyldighet för skolans direktion att därå göra
avbetalningar.
Sedan skolans byggnad sommaren 1868 förstörts genom vådeld, uppfördes
för en kostnad av c:a 16,800 rdr rmt en ny läroverksbyggnad, som togs i bruk
i september 1870. Byggnadskostnaderna bestredos dels med brandskadeersättningen
samt försäljningssumman för den gamla tomten och en del besparade
medel, dels och huvudsakligen genom ett räntefritt lån å 9,000 kronor av Filipstads
bergslags gruvfondskassor mot inteckning i skolans fastighet. Lånet
beviljades under villkor, att den förut nämnda “skjutareskolan" kostnadsfritt
Lokaler.
333
inrymdes i den nya lokalen, och att dess lärjungar finge begagna skolans
materiell och samlingar.
År 1902 tillbyggdes skolan för en kostnad av c:a 27,000 kronor. Medlen
erhöllos genom
anslag av brukssocieteten .............................
„ „ Filipstads bergsslags gruvfondskassor
„ ,, enskilda.........................................
lån i bank ..................................................
räntefritt lån på tio år av Filipstads stad ........
.......... kr. 6,000: —
.......... „ 6,000: —
.......... „ 8,900: —
.......... „ 4,000: —
.......... „ 2,000: -
Summa kr. 26,900: —
samt upplupna räntor. Till de nya lokalernas inredning beviljade dessutom
brukssocieteten ett extra anslag av 4,500 kronor.
Till betalning av banklånet och en del av skolan förskotterade räntor å
detsamma erhöll skolans direktion 1908 ett nytt räntefritt lån å 5,000 kronor
från gruvfondskassorna, vilkas direktioner förbundo sig att icke uppsäga denna
fordran så länge “bergsskolebyggnaden på sätt nu äger rum, begagnas för det
med densamma avsedda ändamålet". Såsom säkerhet för lånet erhöllo gruvfondskassornas
delägare inteckning i fastigheten. — De årliga underhållskostnaderna
hava hittills bestritts av skolans årsanslag.
Skolans försöksmasugn vid Finnshyttan är uppförd på järnkontorets
bekostnad 1877. I platshyra för masugnen betalades till och med 1902 150
kronor och sedan 300 kronor årligen.
Om tillkomsten av bergsskolans i Falun byggnader har meddelats följande:
Sedan brukssocieteten på sitt allmänna extra sammanträde 1867 beslutat
att inrätta en lägre bergsskola i Falun under villkor, att tjänlig lokal för densamma
av intresserade korporationer eller personer kunde anskaffas, inköpte
Västmanlands och Stora Kopparbergs herrar bruksägare för skolans räkning
den fastighet, skolan ännu begagnar, och upptogo för köpeskillingens gäldande
ett lån å 15,000 rdr av Stora Kopparbergs bergslag. Den inköpta fastigheten
betingade ett pris av 13,715 kronor 75 öre.
Samma år beslöto delägarna i Löwensköldska fonden, stiftad 1817 med
uppgift att förbättra och uppmuntra tackjärnstillverkningen och masmästeriet
inom öster- och väster-bergslagen samt Norbergs bergslag, att i och för
anskaffande av lokal åt bergsskolan av fondens inkomster årligen tillsvidare
betala 700 rdr, tills den för bergsskolan inköpta fastigheten blivit till fullo betald.
Vid sammanträde i Norberg 1882 beslöto sedermera Västmanlands och
Stora Kopparbergs läns herrar bruksägare att till Löwensköldska fonden och
Bergsskolan
Falun.
334
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
dess ägare överlåta den fastighet i Falu stad, som begagnades av lägre bergsskolan
därstädes, varefter fondens delägare för sin del beslöto, att den sålunda
överlåtna fastigheten tillsvidare skulle få begagnas av bergsskolan på samma
villkor som hittills.
Skolans lokaler utvidgades sedermera genom en ny laboratoriebyggnad,
som togs i besittning 1898. Medel härtill erhöllos genom sammanskott av
enskilda personer och bolag till ett belopp av 19,850 kronor, varav 12,300
kronor åtgingo för nybyggnaden, 1,550 kronor till apparater och instrument,
och återstoden 6,000 kronor överlämnades till Löwensköldska fonden.
Under åren 1908—10 uppfördes på skolans gamla tomt en ståtlig nybyggnad
för skolan för en kostnad av något mer än 136,000 kronor. Aven denna
gång hade medel till nybyggnaden erhållits genom frikostiga gåvor från enskilda
personer och bolag.
Den nya byggnaden, som invigdes den 7 mars 1910, har i likhet med skolans
äldre fastigheter överlåtits på Löwensköldska fonden, som sålunda är ägare till
och även underhåller de åt bergsskolan i Falun upplåtna läroverksbyggnaderna.
8. Ekonomi.
Under bergsskolans i Filipstad första verksamhetsår bestredos alla kostnaderna
för densamma av skolans grundläggare. Men redan samma år beslöto
Värmlands och Dals bruksägare att under tre år lämna ett årligt bidrag till
skolans uppehållande av två rdr bko för varje stång- och ämnesjärnshärd i
Värmland och Dalsland.
År 1832 beviljade brukssocieteten för det löpande och följande året samt
sedermera vart annat år ett anslag av 710 rdr bko för varje kurs vid skolan.
På framställning av Värmlands och Dals bruksägare övertog brukssocieteten
1839 ensam kostnaderna för skolan och anslog till varje kurs, som numera
pågick tio månader, 1,500 rdr bko att utgå till en början vartannat, sedermera
efter 1847 varje år.
Anslaget ökades sedermera tid efter annan. År 1856 fastställdes det ordinarie
anslaget till 4,500 rdr rmt. Därutöver beviljades för att i mån av behov
utgå dels 1859 1,000 rdr för en tvåårig kurs, dels 1865 för samma ändamål
2,000 rdr samt 900 rdr till underhåll av samlingar och till inköp av böcker.
När bergsskolan i Falun inrättades 1871, fastställdes dess stat av bruksocieteten
till 8,000 kronor årligen, därav 3,000 kronor till förste läraren, 2,000
kronor till andre läraren och 3,000 kronor till övriga omkostnader. Därtill
anslogs 1,500 kronor för en gång till skolans första utrustning.
Ekonomi.
335
Med anledning av väckt förslag om statens övertagande av de båda bergsskolorna
anvisade riksdagen 1873 på extra stat för år 1874 och sedermera
även för de följande åren till en början under 6:te och sedan 1901 under
7:de huvudtiteln ett belopp av 14,000 kronor årligen att till brukssocietetens
fullmäktige i järnkontoret utbetalas med villkor, att de av brukssocieteten underhållna
bergsskolorna i Filipstad och Falun med därtill hörande skolor för bergsarbetare
komme att fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning
som dittills.
Härigenom blev det möjligt för brukssocieteten att från och med 1874
höja järnkontorets ordinarie anslag till de båda bergsskolorna, nämligen för
bergsskolan i Filipstad till 8,000 jämte ett särskilt anslag av 3,500 kronor, som
ställdes till järnkontorets styrelses förfogande för att i mån av behov användas
för upprätthållande av skolans fortgående verksamhet, och för bergsskolan i
Falun till 7,500 kronor för avlönande av två ordinarie lärare, 3000 kronor till
extra lärare och till bestridande av kostnader för skolans underhåll i övrigt
samt 1,000 kronor till stipendier för obemedlade lärjungar av arbetsklassen eller
för vardera skolan sammanlagt 11,500 kronor.
Avlöningarna till skolornas föreståndare utgingo med 4,500 kronor och
till den fast anställda andre läraren med 3,000 kronor årligen.
För att möjliggöra särskild undervisning för de båda avdelningarna i
större utsträckning, än dittills varit möjligt, föreslog 1902 års kommitté, att
lärarekrafterna vid vardera skolan skulle förstärkas med ännu en fast anställd
lärare. Dessutom borde lärarnas löneförmåner i någon mån förbättras, och de
otillräckliga anslagen till övriga omkostnader höjas. Kommittén uppgjorde
följande förslag till utgiftsstat för vardera bergsskolan:
två lärare å 4,000 kronor........
anslag till extra lärare ...........
„ „ övriga omkostnader
.......... kr. |
5,000: — |
8,000: — |
|
1,000: — |
|
5,000: — |
|
Summa kr. |
19,000: — |
eller för båda skolorna tillsammans 38,000 kronor.
På sin allmänna sammankomst år 1903 fastställde brukssocieteten de båda
skolornas stat i enlighet med kommitténs förslag att lända till efterrättelse från
och med den 1 oktober 1903. Då det syntes billigt, att statsverket och brukssocieteten
hädanefter som hittills bidroge till kostnaden för de båda skolornas
uppehållande i förhållandet 14 till 9, fingo fullmäktige i järnkontoret i uppdrag
att hos kungl. maj:t göra framställning om, att statsverkets årsbidrag till
skolorna måtte höjas från 14,000 till 23,000 kronor.
336
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
På kungl. majrts förslag i enlighet med fullmäktiges framställning i ärendet
anvisade riksdagen för 1905 och sedermera även för följande år under
villkor, att bergsskolorna i Filipstad och Falun komme att fortsätta sin verksamhet
i huvudsaklig överensstämmelse med den uppgjorda planen, på extra
stat årliga belopp av 23,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret
utbetalas.
Förutom nu nämnda bidrag till skolornas uppehållande har bruksocieteten
vid skilda tillfällen beviljat skolorna extra anslag för olika ändamål.
Debet:
Räkenskapssammandrag för bergsskolan
Ingående balans: Tillgångar:
Bergsskolefastigheten............... 17,992: 21
Tillbyggnaden ....................... 27,168: 52
Hyttbyggnaden.......................................
Inventarier.............................................
Tackjärn................................................
Fordran af Filipstads sparbank .....
Stipendiefonder ..........................
Kassan ......................................
Skulder:
Gruvfondskassorna .......................
Filipstads stad.............................
Kristinehamns enskilda bank ........
Inkomster:
Anslag av järnkontoret ................
Skolavgifter ................................
Ränta å stipendiefonderna.............
Kristinehamns enskilda bank (ränta)
Värmlands enskilda bank (ränta)_____
Filipstads sparbank (ränta).............
45,160: 73
506: 02
11,380: 61
600: —
5: —
38,713: 98
251: 21 96,617: 55
11,000: —
2,000: —
2,000: — 15,000: — 81,617: 55
... 19,000 |
— |
794 |
— |
... 1,610 |
26 |
11 |
80 |
10 |
07 |
— |
25 21,426: 38 |
Kronor 103,043: 93
Ekonomi.
337
i Filipstad för år 1908—1909:
Kredit :
Utgifter:
Reparation å fastigheten.......................
Avskrivning å hyttbyggnaden ..............
Reparation och avskrivning å inventarier
Laboratoriet ......................................
Praktiska hyttkursen ..........................
Tackjärn (körning och lastning) ...........
Bränsle ............................................
Belysning .........................................
Materialier .........................................
Diverse omkostnader ..........................
Avlöningar.........................................
Utbetalda stipendier.............................
Kristinehamns enskilda bank (ränta) .....
Utgående balans: Tillgångar:
Bergsskolefastigheten........................... 45,160: 73
Hyttbyggnaden.................................... 667: 76
Inventarier.......................................... 12,198: 45
Fordran av Värmlands enskilda bank ... 300: —
Tackjärn............................................. 452: 50
Stipendiefonder ................................. 38,824: 24
Kassan ............................................. 516: 50
Skulder:
Gruvfondskassorna .............................. 14,000: —
Filipstads stad .................................... 2,000: —
50: 65
29:
1,271: 63
988: 98
964: 95
6: —
599: 98
196: 20
117: 29
604: 99
14,561: —
1,500: —
33: 08 20,923: 75
98,120: 18
16,000: — 82,120: 18
Kronor 103,043: 93
22
II
338
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Debet:
Ingående balans ...................
Inkomster:
Årsavgifter av 22 elever.................
Bräckageavgifter av utgångna elever
Järnkontoret ................................
Räntor.................................
Räkenskapssammandrag för bergsskolan
....................................... 13,821: 25
1,020: |
— |
199: |
47 |
19,000: |
— |
101: |
13 |
20,320: 60
Kronor 34,141: 85
Ekonomi.
339
i Falun för år 1908—1909:
Kredit :
Utgiiter:
Stipendier till nedre avdelningens 6 elever ............... 450:
Materialier ............................................................ ^99; ^3
Ved, kol och lyse................................................... 1,047: 91
Reparationer .......................................................... ^
Diverse utgifter...................................................... 07
Avlöningar.............................. 13,810:
Inventarier ............................................................ 1,450: 93 19,329: 90
Utgående balans ............................................................ 14,811: 95
Kronor 34,141: 85
340
Bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Bergsskolornas i
Fondens namn |
Skänkt av |
Motta- gen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
Bergsskolan i Filipstad. |
||||
1. Frans von Schéeles min- |
Div. personer vid skolans 50-års |
|||
nesfond |
fäst 1880 ..................... |
1882 |
1,620 |
— |
2. Doktor August Forssbergs |
Doktor August Forssberg......... |
1894 |
4,000 |
|
stipendiefond |
||||
3. Stipendiefonden till berg- |
Filipstads bergslags gruvfondskas- |
|||
mästaren Anton Sjögrens |
sor samt Persbergs, Långbans, |
|||
minne |
Tabergs, Nordmarks, Finn- |
|||
mosse och Nyängs gruvbolag |
1895 |
5,000 |
— |
|
-i. Gustaf Ekmans minnesfond |
Brukspatron Johan Ekman ...... |
1904 |
10,000 |
|
5. Bergmästaren C. H. Lund- |
Efterlevande maka och barn...... |
1905 |
10,000 |
|
ströms minnesfond |
||||
6. Brukspatron C. J. Yng- |
Bruksägare C. J. Yngströms barn |
1907 |
5,000 |
_ |
ströms minnesfond |
Kronor |
|||
Bergsskolan i Falun. |
||||
Falu bergsskolas stipendiefond |
Bankdir. Louis Frsenkel, banko- |
|||
n:o 1 |
fullm. C. A. Weber, överste- |
|||
löjtn. Frih. C. E. Arson Lejon- |
||||
hufvud, direktör Erik Falk... |
1910 |
1,000 |
— |
Ekonomi.
341
Filipstad och Falun fonder.
Fondens |
Fondens avkastning 1909 |
Användning |
||
2,655 |
95 |
106 |
41 |
Av årsräntan tilldelas tillsvidare en elev i övre |
4,045 |
46 |
164 |
61 |
Räntan användes till premier och stipendier åt de |
6,178 |
05 |
246 |
48 |
Avkastningen skall fördelas till understöd åt före-trädesvis sådana bergsskoleelever från Värmland, som |
10,249 |
15 |
431 |
89 |
Räntan användes till årligt understöd åt en välartad, |
10,585 |
84 |
445 |
73 |
Av avkastningen lägges en femtedel till kapitalet; resten |
5,109 |
79 |
215 |
14 |
Stipendium till en elev. |
38,824 |
24 |
1,610 |
26 |
|
Räntan tilldelas en elev i skolans nedre avdelning. |
342
Tekniska elementarskolorna.
Tekniska
elementarskolan
i
Malmö.
Tekn.
elementarskolorna
i
Norrköping,
Örebro och
Borås.
Stadge
ändringar.
Skolorna om
organiseras.
VIII. De tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro, Borås och Härnösand.
i. Historik.
Såsom redan i den historiska översikten nämnts, leda de tekniska elementarskolorna
i vårt land sitt ursprung från en av L. J. Wallmark 1850 uppgjord
plan till ett enhetligt ordnande av den tekniska undervisningen i riket. 1 överensstämmelse
med denna plan, för vars innehåll förut redogjorts (sid. 5),
beviljade riksdagen 1850—51 på kungl. maj:ts framställning medel till inrättande
av en teknisk elementarskola, vilken, sedan Malmö stad åtagit sig att uppfylla
de vid anslagets beviljande fästa villkoren, och sedan kungl. maj:t den 29 april
1853 fastställt stadgar för den nya skolan, öppnades i Malmö den 1 oktober
1853.
Vid nästa riksdag 1853—54 beviljades på enskilda motionärers framställning
medel till tre nya skolor i städerna Norrköping, Örebro och Borås,
vilka i de särskilda stadgar, som kungl. maj:t utfärdade för skolorna den 12
mars 1856, fingo namnet tekniska elementarskolor. Skolan i Borås öppnades
den 1 september 1856, skolan i Örebro den 5 oktober och skolan i Norrköping
den 1 november 1857.
I stadgarna för tekniska elementarskolan i Malmö vidtogos mindre ändringar
genom kungl. breven den 17 oktober 1854 och den 27 mars 1858, i
stadgarna för skolan i Örebro genom kungl. brevet den 16 augusti 1862 och
i stadgarna för skolan i Borås genom kungl. breven den 22 januari 1858 och
den 9 augusti 1872 ävensom i samtliga de tekniska elementarskolornas stadgar
genom kungl. kungörelsen den 9 oktober 1863.
På grundvalen av det betänkande, 1872 års kommitté för den tekniska
undervisningens ordnande avgav den 21 november 1874, undergingo skolorna
i enlighet med kungl. maj:ts framställning till riksdagen 1876 och riksdagens i
överensstämmelse därmed fattade beslut en genomgripande omorganisation, för
Ändamål och organisation.
343
vars grunddrag förut redogjorts (sid. 21). Nya gemensamma stadgar utfärdades
för skolorna den 15 juni 1877.
Av vida yngre datum än de nu nämnda skolorna är den femte tekniska
elementarskolan. Sedan 1900 års riksdag på kungl. maj:ts framställning medgivit
inrättandet av en dylik skola i Härnösand och för ändamålet anslagit
nödiga medel, förordnades genom nådiga kungörelsen den 9 november 1900,
att 1877 års stadgar för de tekniska elementarskolorna med dittills vidtagna
förändringar skulle gälla även för skolan i Härnösand, varefter skolan började
sin verksamhet den 28 augusti 1901.
Kungl. maj:ts förnyade nådiga stadgar för de tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås av den 15 juni 1877 äro ännu i huvudsak
gällande. Dock hava i dem flera mindre förändringar vidtagits genom
kungliga kungörelserna den 27 april 1883, den 10 december 1886, den 29 maj
1896, den 9 november 1900, den 9 juni 1905 och den 26 oktober 1906.
2. Ändamål och organisation.
Enligt Wallmarks plan av 1850 borde de tekniska elementarskolorna ha
till ändamål att bibringa de kunskaper, som oundgängligen fordrades av dem,
som ägna sig åt det industriella livet. De borde giva den “lägre industriidkare^''
tillfälle att förvärva “en liten, men dock, så vitt ske kan, fullständig
allmän teoretisk och praktisk bildning". Då till en sådan bildning bland annat
hörde de insikter i matematik och levande språk, som fordrades för inträde
vid teknologiska institutet, borde de lärjungar, som genomgått en teknisk
elementarskola, direkt kunna övergå till institutet, om de så önskade.
I överensstämmelse härmed angav första paragrafen i stadgarna för de
tekniska elementarskolorna i Örebro och Borås skolornas ändamål i följande
ordalag:
Skolans syftemål är att bibringa nödiga elementarkunskaper åt dem,
som ägna sig åt industriella yrken, eller vilja bereda sig för inträde vid högre
tekniskt läroverk.
Första paragrafen i stadgarna för skolan i Malmö fick samma innehåll
ehuru i andra ordalag. I stadgarna för skolan i Norrköping uteslöts däremot
paragrafens sista del, som föreskrev, att skolorna skulle förbereda för högre
tekniskt läroverk.
Wallmarks åsikt, att skolorna borde giva en “allmän teoretisk och praktisk
bildning", vilken åsikt även kom till uttryck i hans förslag till läroplaner
Tekniska
elementarskolan
i
Härnösand.
Ändringar i
1877 drs
stadgar.
Ändamål enl.
de äldsta
stadgarna.
344
Tekniska elementarskolorna.
Ändamål enl.
1877 års
stadgar.
Fackindel
ning.
för skolorna, ävensom de under riksdagarna på 1850 och 1860-talen flera gånger
upprepade motionerna om inrättandet av tekniska elementarskolor i rikets alla
län visa, att dessa skolor till en början uppfattades såsom allmänna bildningsanstalter
med real riktning, och att man således tänkte sig dem ägnade att
fylla samma bildningsbehov, som senare tillgodosetts genom de reala linjerna
vid de högre elementarläroverken eller våra dagars realskolor och realgymnasier.
Enligt ett yttrande av direktionen för tekniska elementarskolan i Örebro betraktades
skolorna också till en början som en “förbättrad upplaga av de förut
varande apologistskolorna".
Behovet av en grundligare, verkligt teknisk bildning även för den mindre
industrien framtvingade på 1870-talet skolornas omorganisation. I de nya stadgarna
för de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro och
Borås av den 15 juni 1877 fick bestämmelsen om skolornas ändamål följande
lydelse:
De tekniska elementarskolorna hava till uppgift att meddela elementära
tekniska kunskaper åt ynglingar, som vilja bilda sig för utövandet av industriell
verksamhet.
Till skillnad från de äldre stadgarna betonas här, att skolorna ha till uppgift
att meddela tekniska kunskaper, varemot bestämmelsen om, att skolorna
skulle förbereda för högre tekniska läroverk uteslöts. Enligt de åsikter, som
uttalades av 1872 års kommitté, borde nämligen den tekniska högskolan grunda
sitt arbete på en allmän bildning med real riktning, sådan den meddelades
vid realläroverken, under det att de tekniska elementarskolorna borde bibringa
en verkligt teknisk bildning till den utsträckning, som de elementära hjälpmedlen
medgåve.
Kommittén utvecklade vidare sin uppfattning om de tekniska elementarskolornas
uppgift i följande ordalag: “Inom de stora industrigrenarna förekomma
en mängd befattningar, för vilkas rätta skötande en elementär teknisk bildning,
förenad med praktisk duglighet och erfarenhet, är både behövlig och tillfyllestgörande.
Detta är även fallet med det stora antalet fabriker, som tillhöra den
mindre industrien.“ “Att bereda en god och ändamålsenlig utbildning av verkmästare
för fabrikerna, idkare av de små industrigrenarna och underordnade
ledare för byggnadsarbeten är det syfte, vartill en sådan skola bör sträva.“
Redan i skolornas äldsta stadgar finnes en antydan till fackindelning med
hänsyn till lärjungarnas olika yrken. I stadgarna för skolorna i Norrköping
och Malmö föreskrevs sålunda, att lärjungarna i allmänhet voro skyldiga att
begagna undervisningen i skolans samtliga läroämnen, men att undantag från
denna regel kunde ske med avseende på kemiska laborationsövningar, verk
-
Ändamål och organisation.
345
stadsarbete och undervisningen i handelsvetenskaperna, uti vilka läroämnen
endast sådana elever ovillkorligen skulle deltaga, som anmält sig hava för avsikt
att framdeles ingå i yrken, för vilkas utövning insikter i dessa kunskapsgrenar
erfordrades.
För att i möjligaste mån inskränka läroämnenas antal och möjliggöra en
grundligare teknisk fackbildning för de olika yrkesgrenar, för vilka lärjungarna
önskade förbereda sig, genomfördes vid skolornas omorganisation i enlighet
med 1877 års stadgar en mera bestämd fackindelning. 1 de nya stadgarna
föreskrives i detta hänseende:
Under det första läsåret och höstterminen av det andra bör undervisningen
vara för alla lärjungar gemensam och förnämligast omfatta de läroämnen,
som för de tekniska studierna äro grundläggande. Under den återstående
lärotiden bör undervisningen avse dels ytterligare utveckling av förut
meddelade kunskaper och färdigheter, dels och huvudsakligen de teoretiska
och praktiska läroämnen, som äro av särskild betydelse för de olika tekniska
yrken, åt vilka lärjungarna vilja ägna sig. Med hänsyn härtill bör under det
andra läsårets vårtermin och hela det tredje läsåret undervisningen i de ämnen,
där sådant är behövligt, meddelas särskilt för de lärjungar, som önska inträda
i mekaniskt tekniska, och särskilt för dem, som ämna inträda i kemiskt
tekniska yrken, samt vid skolorna i Norrköping och Malmö även särskilt
för lärjungar, som vilja ägna sig åt byggnadsyrket.
Skolorna i Norrköping och Malmö fingo således tre fackavdelningar, en
mekaniskt teknisk, en kemiskt teknisk och en byggnadsteknisk. Skolorna i
Örebro och Borås fingo däremot vardera endast två fackavdelningar, en mekaniskt
teknisk och en kemiskt teknisk. Båda de sistnämnda skolorna hava dock
sedermera, skolan i Borås från och med år 1897 enligt nådiga kungörelsen
den 29 maj 1896 och skolan i Örebro från och med höstterminen 1902 enligt
kungliga brevet den 7 juni 1901, utvidgats med fackavdelningar även för byggnadskonst.
Skolan i Härnösand fick redan från början i likhet med de äldre
skolorna tre fackavdelningar.
Vid skolorna i Malmö och Örebro har dock den avvikelsen från de ursprungligen
givna bestämmelserna ägt rum, att undervisningen vid den förra skolan
alltid och vid den senare skolan sedan 1901 varit gemensam för alla lärjungar
under hela såväl första som andra årskursen, och att lärjungarnas uppdelning
i fackavdelningar således inträtt först från och med början av tredje
årskursen. Orsaken härtill har vid skolan i Örebro varit den, att det, sedan
parallellavdelningar måst anordnas inom skolans samtliga årskurser, mött
svårighet att anskaffa tillräckliga lärarekrafter för uppehållande av fackundervisning
hela den i stadgarna föreskrivna tiden.
346
Tekniska elementarskolorna.
Lärokursernas
längd.
Läsårets
längd.
Enligt de äldsta stadgarna för de tekniska elementarskolorna skulle undervisningen
omfatta två år vid skolorna i Malmö och Örebro, men tre år vid
skolorna i Norrköping och Borås. Det dröjde emellertid icke många år, förrän
kurserna även vid de båda förstnämnda skolorna förlängdes till tre år. Denna
förändring genomfördes vid skolan i Malmö på grund av kungliga brevet den
17 oktober 1854 och vid skolan i Örebro på grund av kungliga brevet den 16
augusti 1862. Lärokurserna vid samtliga tekniska elementarskolor hava sedermera
alltjämt bibehållits treåriga.
Om läsårets längd innehålla de äldsta stadgarna den bestämmelsen, att
det vid skolorna i Norrköping, Malmö och Borås skulle börja den 1 september
och vara till den 20 december samt från den 15 januari till den 1 juni,
men vid skolan i Örebro från den 1 september till den 20 december och från
den 1 februari till den 20 juni.
I 1877 års stadgar föreskrevs, att läsåret skulle omfatta två terminer.
Höstterminen skulle vara från den 10 september till och med den 20 december,
och vårterminen från den 15 januari till och med den 15 juni.
Genom kungl. kungörelsen den 27 april 1883 gjordes häri den ändringen,
att läsårets längd bestämdes till trettiosex veckor, fördelade på två terminer,
och att det skulle börja inom augusti och sluta inom juni månad, där icke
särskilda omständigheter föranledde undantag. Dag för termins början och
slut skulle bestämmas av styrelsen efter rektors förslag.
Dessa bestämmelser bibehöllos oförändrade, ända till dess nu gällande
bestämmelser om lärokursernas och läsårets längd fastställdes genom kungl.
maj:ts nådiga kungörelse den 9 juni 1905. Denna kungörelse föreskriver:
Undervisningen bör så ordnas, att lärjungarna kunna på tre läsår
genomgå fullständig kurs.
Läsåret, som fördelas i två terminer, nämligen hösttermin och vårtermin,
börjar inom augusti och slutar inom juni månad, därest icke särskilda
omständigheter föranleda undantag, och skall omfatta en tid av trettioåtta och
fyra sjundedels veckor, av vilken tid fyra dagar vid höstterminens början äro
avsedda för inträdes- och flyttningsprövningar. Vid fördelning av läsåret
på höst- och vårtermin skall tillses, att läsveckornas antal blir lika stort under
kalenderår som under läsår. Dag för termins början och slut bestämmes
av styrelsen på rektors förslag.
I läsåret inräknas den ledighet, som från och med torsdagen före påsk
till och med nästföljande onsdag och likaledes den, som från och med lördagen
före pingst till och med nästföljande tisdag lämnas lärjungarna.
Ändamål och organisation.
347
Därest i något särskilt fall en sådan åtgärd må finnas ändamålsenlig, må
efter styrelsens beprövande ledigheten under de två söckendagarna vid pingst
kunna helt eller delvis utbytas mot annan ledighet av motsvarande längd under
loppet av vårterminen.
Huru dessa bestämmelser tillämpas framgår av följande uppgifter över
terminernas början och slut samt deras längd vid de tekniska elementarskolorna
under läsåret 1907—08.
Höstterminen: |
Vårterminen: |
||||
Norrköping |
2-/s — l9/ia = 17 Vt |
veckor; |
ll/i — 8/e = |
21 3/t |
veckor |
Malmö...... |
2i/s — 8 Via = 17 |
yy |
‘Vi —''9/« = |
21 V 7 |
yy |
Örebro------ |
2l/s — 21/ia = 17 Vt |
yy |
“A—1Vo = |
21 |
yy |
Borås ...... |
23/s — a0/i2 = 17 Vt |
yy |
7i—5/e = |
= 21 3/t |
yy |
Härnösand |
8 Vs—8 Via = 17 4/t |
yy |
u/i — i7e = |
: 21 |
yy t |
De äldsta |
stadgarna föreskriva med |
avseende på |
undervisningstiden |
endast, att läroämnena skola fördelas så, att undervisningen upptager 6 eller
7 timmar varje söckendag. I de förnyade stadgarna av 1877 finnas inga som
helst bestämmelser i detta hänseende. Av de timplaner, som uppgjordes av
1872 års kommitté, framgår, att kommittén tänkt sig, att en undervisningstid
av 30—34 timmar i veckan borde anslås åt de obligatoriska läroämnena, vartill
ytterligare borde komma några timmar i veckan för valfria ämnen.
Antalet lektionstimmar i veckan för lärjungarna i de olika avdelningarna
under läsåret 1907—08 framgår av följande tabell:
Antal lektionstimmar i veckan vid skolan i |
|||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
|
Obligatoriska läroämnen ............ |
34—36 |
30—34 |
34 |
33—34 |
33—34 |
Gymnastik............................... |
1 Vä |
4 |
3 |
3 |
3 |
Valfria ämnen ........................ |
6—9 |
3Va—7Va |
6 |
6—7 |
7l/a—81/* |
Ungefär 40 timmar i veckan torde vara den tid, som skolornas lärjungar
ägna åt arbetet inom skolan. Varje lektionstimme omfattar för de bokliga
ämnena (matematik, mekanik, fysik, kemi etc.) 45 minuter vid skolan i Härnösand,
45—50 minuter vid skolan i Örebro, 50 minuter vid skolan i Borås och
Undervis
ningstid.
348
Tekniska elementarskolorna.
Inträdes fordringar.
50—55 minuter vid skolan i Norrköping, med 10 minuters rast emellan två på
varandra följande lektioner. I övningsämnena (ritning, verkstadsarbete, laborationer)
följa två till tre lektionstimmar omedelbart på varandra utan avbrott av
raster.
Undervisningstidens förläggning på dagen vid de olika skolorna under
läsåret 1907—08 framgår av följande översikt:
Norrköping: kl. 7,30— 9,30 f. m.; |
10,30 f. in.—2 e. m.; |
4 - |
-7 e. |
Malmö: „ 7,50—10,40 „ |
,, 2,55 ,, |
5,5- |
—7,30 |
Örebro: „ 7,10— 9,30 „ |
>1,10 „ -3 |
6 |
-8 |
Borås: „ 7 — 9,30 „ |
10,30 „ —2,30 „ |
5 |
-9 |
Härnösand: „ 8 —10,35 „ |
12,10 „ -3,30 „ |
5 - |
—7,15 |
Vid skolorna i Malmö, Örebro och Härnösand skola lärjungarna infinna
sig i skolan 10 minuter före den här ovan uppgivna tiden på morgonen för
gemensam morgonandakt. Gymnastikövningarna äro förlagda omedelbart före
eller efter frukostrasten, utom vid skolan i Norrköping, där de äro förlagda till
kl. 6,15—7 e. m. två dagar i veckan.
I allmänhet söker man så vitt möjligt är förlägga undervisningen i de
bokliga ämnena till morgontimmarna eller de första lektionstimmarna på förmiddagarna
och i övningsämnena till de sista timmarna före middagsrasten.
Lektionstiderna efter middagsrasten upptagas vid skolorna i Örebro och
Borås uteslutande av frivilliga övningar, vid den förra skolan i modellering,
vid den senare i modellering och frihandsteckning. Vid skolorna i Härnösand’
Malmö och Norrköping användas timmarna efter middagsrasten i övervägande
grad för valfria ämnen.
1 dessa förhållanden göras dock mindre förändringar varje läsår.
För inträde vid de tekniska elementarskolorna fordrades enligt de äldsta
stadgarna en ålder av 14 år, god frejd, läslig handstil, försvarlig kristendomskunskap,
hjälplig insikt i svenska språkläran samt i elementerna av något utländskt
språks grammatik, t. ex. tyska, franska eller engelska, försvarliga insikter i historia
och geografi, framför allt fäderneslandets, förmåga att ledigt behandla de fyra
räknesätten, även med vanliga bråk och decimalbråk, samt kännedom om de
första grunderna av geometrien, vilka kunskapsfordringar dock skoldirektionen
ägde att närmare bestämma och lämpa efter det kunskapsmått, som vid förut
nämnda ålder vid elementarläroverken i allmänhet hunnit inhämtas.
1872 års kommitté för den tekniska undervisningens ordnande framhöll
önskvärdheten av, att de lärjungar, som vinna inträde vid de tekniska elemen
-
Ändamål och organisation.
349
tarskolorna, redan dessförinnan förvärvat ett visst mått av allmän bildning, men
att det på samma gång vore nödvändigt att göra undervisningen i dem lätt tillgänglig
för åtminstone de mer begåvade av folkskolans lärjungar. Att ställa
skolorna i omedelbart samband med folkskolorna ansågs dock icke vara möjligt
utan att allt för mycket nedtrycka undervisningen eller förlänga kursen.
Stadgarna av den 15 juni 1877 uppställde i enlighet med kommitténs förslag
följande inträdesfordringar:
För att kunna intagas såsom ordinarie lärjunge i teknisk elementarskola
bör den inträdessökande förete intyg över uppnådd 14 års ålder, god frejd
och god religionskunskap. Dessutom bör han vid anställd prövning ådagalägga
sig äga godkända kunskaper i följande ämnen:
Svenska språket: förmåga att felfritt skriva efter diktamen;
Matematik: de fyra räknesätten i hela tal och bråk, så väl vanliga bråk
som decimalbråk, samt regula de tri; de fyra räknesätten i algebra, samt planimetri
till omfånget motsvarande de fyra första böckerna av Euklides;
Historia och geografi: fäderneslandets historia efter en kortfattad lärobok;
Europas geografi, företrädesvis fäderneslandets, samt grunddragen av de övriga
världsdelarnas geografi.
Yngling, som i allmänt elementarläroverk genomgått femte klassen med
vitsord om godkända insikter i ovan nämnda ämnen vare från prövning i
desamma befriad, så framt han söker inträde inom två år efter sin avgång från
det allmänna läroverket.
I dessa bestämmelser har sedermera genom kungl. maj:ts nådiga kungörelse
den 26 oktober 1906 den förändringen vidtagits, att sista stycket fått
följande lydelse, att lända till efterrättelse från och med höstterminen 1909:
Yngling, som avlagt godkänd realskoleexamen med vitsord om minst
godkända insikter i matematik är befriad från inträdesprövning, så framt han
söker inträde senast höstterminen näst efter det två år förflutit efter examens
avläggande.
Denna förändring är av rätt stor betydelse så tillvida, att före dess utfärdande,
de lärjungar, som intogos på grund av inträdesprov med hänsyn till
kunskaper i matematik voro ungefär jämnställda med dem, som vunno inträde
på grund av betyg från allmänt läroverk, under det att numera de kunskaper
i matematik, som fordras för inträdesprovet äro väsentligt andra än de, som
nu meddelas i realskolan.
Skolorna kunna förutom de ordinarie lärjungarna även mottaga extra lärjungar.
Stadgarnas bestämmelse härom lyder:
Extra
lärjungar.
350
Tekniska elementarskolorna.
Läroämnen
enl. de äldsta
stadgarna.
1 den mån utrymme och befintliga lärarekrafter det medgiva, må vederbörande
styrelse tillåta även andra än ordinarie lärjungar att deltaga i undervisningen
i ett eller flera läroämnen, så framt de inträdessökande visa sig
innehava sådana förkunskaper, som erfordras för att draga nytta av denna
undervisning. En sådan tillåtelse må i synnerhet lämnas personer, vilka, redan
anställda i industriens tjänst, önska att inhämta de för deras yrkens rätta
bedrivande erforderliga kunskaper, utan att kunna råda över så mycken tid,
som fordras för genomgående av fullständig kurs.
3. Undervisningen.
I överensstämmelse med Wallmarks åsikt, att de tekniska elementarskolorna
skulle giva en allmän teoretisk och praktisk bildning och för övrigt
i överensstämmelse med 1850-talets uppfattning om den tekniska bildningen,
kom undervisningen vid de tekniska elementarskolorna under deras första tid
att omfatta ett stort antal ämnen av allmänbildande och allmänt matematiskt
naturvetenskapligt innehåll, varemot rent tekniska ämnen fingo en mycket
anspråkslös plats i läroplanerna. Enligt § 2 av de äldsta stadgarna för tekniska
elementarskolan i Örebro skulle undervisningen omfatta följande kunskapsgrenar:
1.
Matematik: aritmetik, elementargeometri, algebra, två grader, jämte
läran om logaritmer och serier samt om möjligt plan trigonometri.
2. Linjarritning: plan-, elevations- och perspektivritning, huvudsakligen
efter modeller.
3. Frihandsteckning efter ornamenter, husgeråd m. m., samt modellering
i lera och vax, särdeles med avseende på smakens utbildning i förening med
arbetsskicklighet.
4. Mekanik jämte mekanisk teknologi.
5. Maskinarbete å skolans verkstad.
6. Fysik, både allmän och på näringarna tillämpad, genom experimenter
förtydligad.
7. Kemi, både allmän och i sin tillämpning på näringarna. Ledning till
nödig praktisk övning lämnas å skolans laboratorium.
8. Botanik och zoologi, särdeles med avseende på föremålens vikt för
handeln och näringarna.
9. Språk. Först och främst modersmålets regelrätta skrivning, särdeles
med avseende på författandet av brev, ävensom uppsatser i tekniska ämnen;
Undervisningen.
351
vidare franska, tyska och engelska språken, åtminstone så, att lärjungen kan
från nämnda språk någorlunda ledigt utan lexikon översätta lättare arbeten, i
synnerhet sådana som behandla tekniska ämnen.
10. Historia och geografi. Allmän översikt över kulturhistorien. Geografien
med avseende på de olika ländernas alster, såvida de utgöra föremål för
handeln och näringarna.
11. Bokföring och handelsvetenskap.
12. Sång, såvida undervisning däri kan lämnas utan men för undervisningen
i skolans egentliga läroämnen.
Föreskrifterna om undervisningen i stadgarna för skolorna i Malmö och
Borås äro i allt väsentligt de samma som för skolan i Örebro. Stadgarna för
skolan i Norrköping visa den anmärkningsvärda avvikelsen, att i dem främmande
språk, historia och geografi samt sång icke upptagas bland läroämnena.
Detta förhållande står helt visst i samband därmed, att skolan i Norrköping
icke i likhet med de tre övriga tekniska elementarskolorna skulle förbereda
för inträde vid högre tekniskt läroverk.
Det omfattande läroprogrammet för de tekniska elementarskolorna i Malmö,
Örebro och Borås torde emellertid aldrig blivit fullständigt tillämpat, annat än
möjligen vid skolan i Borås, där även under första året undervisning meddelades
i “katekes och biblisk historia, ävensom i dogmatik och kyrkohistoria
för dem, som ämnade undergå studentexamen". Redan 1858 förändrades föreskrifterna
angående undervisningen i språk vid skolan i Malmö därhän, att
den skulle omfatta tyska samt efter direktionens beprövande antingen engelska
eller franska språken. 1862 medgavs samma rätt till inskräkning i språkundervisningen
vid skolan i Örebro, varförutom vid sistnämnda skola även undervisningen
i historia och geografi samt zoologi och botanik uteslöts från läroprogrammet,
varemot som nytt läroämne tillkom mineralogi och geologi. Långt
senare, nämligen 1872, således kort före skolornas omorganisation, genomfördes
motsvarande förändringar tillsvidare även vid skolan i Borås.
Den omorganisation, som genomfördes genom de förnyade nådiga stadgarna
för de tekniska elementarskolorna av den 15 juni 1877 medförde flera
viktiga förändringar i skolornas läroprogram. Den andra paragrafen i dessa
stadgar lyder numera, efter det att uncfervisningen i byggnadskonst vid skolan
i Borås på grund av kungl. kungörelsen den 29 maj 1896 och vid skolan i
Örebro på grund av kungl. brevet den 7 juni 1901 utvidgats till samma omfattning,
som vid de övriga skolorna på följande sätt:
Undervisningen skall omfatta följande ämnen:
Läroämnen
enligt 1877
drs stadgar.
352
Tekniska elementarskolorna.
/. Matematik. 1. Aritmetik, planimetri, stereometri, algebra, läran om
serier och logaritmer, plan trigonometri samt den analytiska geometriens första
grunder.
2. Beskrivande geometri: kort framställning av de allmänna geometriska
grunderna för föremåls avbildning, jämte linjarritning.
3. Praktisk geometri: första grunderna av läran om fältmätning och
nivelering med därtill hörande ritning samt övningar på fältet.
II. Mekanik. 1. Allmän mekanik: en på elementär matematik och experiment
grundad framställning av de allmänna lagarna för kroppars jämvikt
och rörelse.
2. Maskinlära: elementär framställning av de viktigaste allmänna lagarna
för maskiners verkningssätt jämte redogörelse för de förnämsta inom industrien
använda enkla maskindelar, mellanmaskiner, regulatorer, kraftmaskiner och
arbetsmaskiner. I sammanhang härmed meddelas undervisning i maskinritning
efter planscher, modeller, maskiner och redskap samt i konstruktion av enkla
maskiner och maskindelar.
3. Mekanisk teknologi: en kort framställning av läran om träets och
metallernas mekaniska egenskaper, jämte de för dessa ämnens bearbetning
företrädesvis användbara redskap och maskiner, ävensom redogörelse för de
mekaniskt tekniska industrigrenar, som för orten äro av särskilt intresse.
Hl• Fysik. Experimentalfysik med avseende å denna vetenskaps viktigaste
tillämpningar inom industrien.
IV. Kemi. 1. Allmän kemi, oorganisk och organisk, jämte kemiska
laborationer.
2. Kemisk teknologi med särskilt avseende å de kemiskt tekniska industrigrenar,
som äro för orten av största betydelse, med tillhörande övningar på
laboratorium.
V. Mineralogi och geognosi. De första grunderna av dessa vetenskaper
med huvudsakligt avseende å de för tekniska yrken viktigaste mineralier och
bergarter.
VI. Språk. 1. Svenska språket: utarbetandet av skriftliga uppsatser med
särskilt avseende på yrkesidkares behov.
2. Främmande levande språk: tyska, franska och engelska, ett eller flera,
efter vederbörande styrelses omprövning. Undervisning häri meddelas endast
de lärjungar, som sådant önska.
VII. Bokföring och handelslära. Bokföring med avseende å de industriella
yrkena, handelskorrespondens samt växellära.
VIII. Byggnadskonst. 1. Första grunderna av allmän byggnadslära och
husbyggnadskonst jämte därtill hörande ritövningar.
Undervisningen.
353
2. Byggnadskonst jämte byggnadsritning: fortsättning och utveckling av
vad som i nyss nämnda kurs föredragits samt kort framställning av väg-, vattenok
brobyggnadskonst.
IX. Frihandsteckning och modellering. I. Kr omritning: teckning på
fri hand efter modeller. 2. Frihandsteckning, högre kurs. 3. Modellering i
lera, vax och gips.
Undervisning i frihandsteckning, högre kurs, samt i modellering meddelas
endast åt de lärjungar, som önska däruti deltaga och må, där det utan
olägenhet kan ske, anordnas gemensamt för lärjungarna i teknisk elementarskola
och i teknisk afton- och söndagsskola.
X. Verkstadsarbete, övning i bearbetning av metaller och trä samt i
modellers och maskiners förfärdigande. Dessutom lämnas de äldre lärjungarna
tillfälle att öva sig i maskiners behandling.
XI. Gymnastik och vapenföring.
De viktigaste förändringar, som genomfördes i läroplanerna genom de
nya stadgarna voro följande. Historia och geografi, zoologi och botanik samt
sång uteslötos nu definitivt från samtliga skolornas program. Kurserna i matematik
utvidgades väsentligt. Såsom nya ämnen tillkommo praktisk geometri,
maskinlära med maskinritning samt byggnadskonst med byggnadsritning, mineralogi
och geognosi samt krokiritning, ävensom gymnastik och vapenföring.
Främmande språk blevo valfria läroämnen, likaså modellering och den
högre kursen i frihandsteckning.
Förutom den i stadgarna föreskrivna valfria undervisningen ordnas dessutom
frivilliga kurser även i andra ämnen, såsom differential- och integralkalkyl,
fysiska laborationer, verkstadsarbete etc.
Huru den nya läroplanen för närvarande tillämpas vid de tekniska elementarskolorna
framgår dels av nedanstående timplaner (s. 354—359), som utvisa, huru
många timmar i veckan och under hela den treåriga kursen samt huru stor
procent av undervisningstiden ägnas åt varje särskilt läroämne vid var och
en av våra tekniska elementarskolor, dels ock av de redogörelser för undervisningens
omfattning i de särskilda ämnena vid skolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro och Borås enligt årsredogörelserna för läsåret 1907—08 (sid. 360—405).
Vid beräkningen av timtalet under hela kursen i de olika ämnena har
det antagandet gjorts, att höstterminen omfattat 17 och vårterminen 21 läsveckor.
Hänsyn har icke tagits till påsk- och pingstloven, tillfälliga lovdagar
eller den tid, som gått förlorad genom militärövningarna under början av
höstterminerna. Timtalen för hela kursen äro därför något för höga och böra
i själva verket minskas med ungefär 10 procent.
II
23
354
Tekniska elementarskolorna.
Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i Norrköping.1)
Timmar i veckan |
Timmar i veckan |
Summa timmar |
Procent |
|||||||||||||||
Läroämnen |
III |
II |
in |
j= |
é |
G 03 |
J5 |
å |
ri 03 j |
|||||||||
I |
II |
rc" r'' re Jtc o £• |
kem. avd. |
a • tjc-w — |
1 |
rc ► re a- £ |
kem. avd. |
byggu.- avd. |
mek. avd. |
kem. avd.l |
a_: -T öcC " & |
"C > re M 03 £ |
H3 > re 6 03 |
re c tut bfi A |
> re O) £ |
£ > re £ 03 |
T3 > : d ; b* b£ ►* 1 A J |
|
Obligatoriska läro-ämnen: Matematik........... |
97. |
7 |
2 |
2 |
2 |
97. |
4 |
4 |
4 |
1 |
1 |
i |
619 |
619 |
I 1 619 |
15,5 |
15,5 |
! I 15,5 |
Fysik.................. |
— |
6 |
— |
— |
- |
— |
6 |
6 |
6 |
— |
— |
- |
228 |
228 |
228 |
5,7 |
5,7 |
5,7 |
Mekanik ............ |
1 |
3 |
3 |
3 |
3 |
1 |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
224 |
224 |
224 |
5,7 |
5,7 |
5,7 |
Maskinlära ......... |
- |
— |
2 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
5 |
4 |
4 |
139 |
101 |
101 |
3,5 |
2,5 |
2,5 |
Mek. teknologi...... |
— |
-- |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
i |
i |
1 |
55 |
55 |
55 |
1,4 |
1,4 |
1,4 1 |
|
Maskinritning ...... |
— |
— |
10 |
31 . |
37= |
— |
10 |
4 |
5 |
97. |
5 |
7 |
5797= |
2487= |
311!''= |
14,5 |
6,2 |
7,8 |
Kemi.................. |
4 |
37= |
— |
1 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1 |
2327. |
2707. |
2321 = |
5,8 |
6,8 |
0,8 I |
||
Kem. teknologi...... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
- |
2 |
... |
— |
80 |
— |
2,0 |
_ 1 |
|
Kem. laborationer.. |
— |
— |
— |
8'' -. |
— |
— |
— |
77= |
- |
— |
9l = |
— |
— |
501 7= |
— |
— |
12,6 |
_ [ |
Beskr. geometri o. |
67. |
2 Vs |
_ |
_ |
7 |
_ |
300 |
300 |
300 |
7,5 |
7,5 |
• 7,* |
||||||
Rundskrift ......... |
1 |
- |
- |
17 |
17 |
17 |
0,4 |
0,4 |
0,4 | |
|||||||||
Byggnadskonst...... |
— |
2 |
2 |
3 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
3 |
76 |
76 |
114 |
1,9 |
1,9 |
2,9 |
|
Byggnadsritning ... |
— |
— |
3'' 3 |
313 |
12 |
— |
27= |
27= |
10 |
37. |
37. |
13 |
1857= |
1857= |
687 |
4,6 |
4,6 |
17,2 |
Grafostatik ......... |
- |
-- |
2 |
2 |
2 |
- |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
76 |
76 |
76 |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
Krokiritning......... |
- |
27= |
— |
- |
- |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
427= |
427= |
427. |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
|
Praktisk geometri... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
38 |
38 |
38 |
0,9 |
0,9 |
0,9 |
Bokföring............ |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
114 |
114 |
114 |
2,9 |
2,9 |
2,9 |
|
Mineralogi och geo-gnosi ............ |
— |
2 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
1 |
55 |
55 |
55 |
1,4 |
1,4 |
1,4 |
|||
Svenska............... |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
152 |
152 |
152 |
3,8 |
3,8 |
3,8. |
Verkstadsarbete ... |
7 |
4 Va |
57. |
2* « |
3’ = |
7 |
47= |
2 |
2 |
7 |
— |
— |
6777. |
427 |
444 |
17,0 |
10,7 |
11,1 |
Frihandsteckning... |
4 |
— |
1 |
1 |
1 |
3‘ = |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1797= |
1797= |
1797. |
4.5 |
4,5 |
4.:, |
Summa |35 |35 |35 | |
35 |35 |
35 |36 |3S |36 | |
34 ( |
34 |
34 | |
3,990 |3,990 |
3,990 |
100,o |
100,o ) |
100,o |
'') De romerska siffrorna i tabellens huvud angiva årskurser.
Undervisningen.
355
Timmar i veckan hösttermin 1907 |
Timmar i veckan vårtermin |
1908 |
||||||||||
Läroämnen |
in |
II |
in |
|||||||||
I |
,1 |
■ii S a |
kem. avd. |
byggn. avd. |
I |
mek. avd. |
kem. avd. |
byggn.- avd. |
mek. avd. |
kem. avd. |
b® > >> ce A |
|
Gymnastik och valfria Gymnastik ............... |
Iris |
IV» |
IV, |
V/t |
IV» |
vit |
17= |
V/t |
1V* |
17* |
Vh. |
17* |
Sång........................ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Tyska ..................... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Engelska .................. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Matematik.................. |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
Modellering............... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
Frihand steckning ...... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
Verkstadsarbete ......... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
.2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
356
Tekniska elementarskolorna.
Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i Malmö.
Läroämnen | |
Timmar i veckan läsåret 1906—07 |
Summa timmar under hela lärokursen |
Procent |
||||||||
I |
II |
III |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
|||
in ek. avd. |
kem. avd. |
bygga. avd. |
|||||||||
Obligatoriska läroämnen: |
| |
||||||||||
i Matematik........................... |
9 |
3 |
2 |
2 |
2 |
532 |
532 |
532 |
14,3 |
14,7 |
14,7 |
! Fysik ................................. |
— |
4 |
2 |
2 |
2 |
228 |
228 |
228 |
6,2 |
6,3 |
6,3 |
Mekanik.............................. |
— |
4 |
1 |
1 |
1 |
190 |
190 |
190 |
5,0 |
5,2 |
5,2 |
Maskinlära........................... |
— |
— |
3 |
2 |
2 |
114 |
76 |
76 |
3,1 |
2,1 |
2.1 |
Mek. teknologi..................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
76 |
— |
— |
2,1 |
— |
— |
Maskinritning ..................... |
— |
2 |
13 |
4 |
2 |
570 |
228 |
152 |
15,3 |
6,3 |
4,3 |
Kemi ................................. |
4 |
2 |
— |
— |
— |
228 |
228 |
228 |
6,2 |
6,3 |
6,3 |
Kem. teknologi..................... |
— |
— |
• — |
2 |
— |
— |
76 |
— |
— |
2,1 |
|
Kem. laborationer ............... |
— |
2 |
— |
12 |
— |
76 |
532 |
76 |
2,1 |
14,7 |
2,1 |
Beskr. geometri och linjarntn. |
6 |
— |
— |
— |
— |
228 |
228 |
228 |
6,2 |
6,3 |
6,3 |
Välskrivning (randskrift-)......... |
tv* |
— |
— |
— |
— |
57 |
57 |
57 |
1,4 |
1,6 |
1,6 |
Byggnadslära ..................... |
— |
1 |
1 |
1 |
2 |
76 |
76 |
114 |
2,1 |
2,1 |
3,2 |
Byggnadsritning .................. |
— |
5 |
2 |
4 |
16 |
266 |
342 |
798 |
7,2 |
9,4 |
21,6 |
Grafostatik........................... |
1 |
— |
- |
— |
38 |
38 |
38 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
|
Krokiritning ........................ |
— |
2 |
- |
— |
76 |
76 |
76 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
|
Bokföring ........................... |
— |
2 |
— |
— |
— |
76 |
76 |
76 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Mineralogi och geognosi ...... |
— |
1 |
— |
— |
— |
38 |
38 |
38 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
Svenska.............................. |
2 |
— |
- |
— |
— |
76 |
76 |
76 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Verkstadsarbete .................. |
4 |
4 |
6 |
— |
3 |
532 |
304 |
418 |
14,3 |
8,1 |
11,5 |
Frihandsteckning.................. |
6 |
_ |
_ |
— |
— |
228 |
228 |
228 |
6,2 |
6,3 |
6,3 |
Summa |
32 7« |
33 |
32 |
30 |
30 |
3,705 |
3,629 |
3,629 |
100,0 |
100,0 |
100,o |
Gymnastik och valfria läroämnen: |
i |
||||||||||
Gymnastik........................... |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
1 |
|||||
Tyska................................. |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
||||||
Engelska .......................... |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||
Fysiska laborationer ............ |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
||||||
Sång ................................. |
174 |
174 |
174 |
174 |
174 |
1 |
Undervisningen.
357
Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i Örebro.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
Timmar i veckan |
Summa timmar |
Procent |
||||||||||||
i |
II |
in |
i |
II |
III |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
|||||
mek. avd. |
kem. avd. |
d • K* o |
mek. avd. |
kem. avd. |
§>•? s* a |
|||||||||||
Obligatoriska läroämnen: |
! |
|||||||||||||||
Matematik........................ |
8 |
4 |
3 |
3 |
3 |
8 |
4 |
3 |
3 |
3 |
570 |
570 |
570 |
14,7 |
14,7 |
14,7 |
Fysik .............................. |
2 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
4 |
2 |
2 |
2 |
304 |
304 |
301 |
7,8 |
7,8 |
7,8 |
Mekanik........................... |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
190 |
190 |
190 |
4,9 |
4,9 |
4,9 |
Maskinlära........................ |
— |
— |
5 |
3 |
3 |
— |
— |
5 |
3 |
3 |
190 |
114 |
114 |
4,9 |
2,9 |
2,9 |
Mek. teknologi.................. |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
Maskinritning .................. |
— |
2 |
10 |
4 |
4 |
— |
2 |
10 |
4 |
4 |
456 |
228 |
228 |
11,8 |
5,9 |
5,9 |
Kemi .............................. |
5 |
3 |
— |
— |
- |
5 |
3 |
— |
— |
— |
304 |
304 |
304 |
7,8 |
7,8 |
7,8 |
Kem. teknologi.................. |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
76 |
— |
— |
2,0 |
— |
Kem. laborationer ............ |
— |
— |
— |
11 |
— |
— |
— |
— |
11 |
— |
— |
418 |
— |
— |
10,8 |
— |
Beskr. geometri o. linjarritn. |
5 |
2 |
— |
— |
— |
5 |
2 |
— |
— |
— |
266 |
266 |
266 |
6,9 |
6,9 |
6,9 |
Textning ........................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
38 |
38 |
38 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
I Byggnadslära ................. |
— |
1 |
2 |
2 |
4 |
— |
1 |
2 |
2 |
4 |
114 |
114 |
190 |
2,9 |
2,9 |
4,9 |
1 Byggnadsritning ............... |
2 |
4 |
4 |
10 |
- |
2 |
4 |
4 |
10 |
228 |
228 |
456 |
5,9 |
5,9 |
11,8 |
|
Krokiritning ..................... |
2 |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
|||||||||
! Praktisk geometri ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
21 |
21 |
21 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
j Bokföring ........................ |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
Mineralogi och geognosi ... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
38 |
38 |
38 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
Svenska........................... |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
152 |
152 |
152 |
3,9 |
3,9 |
3,9 |
1 Verkstadsarbete ............... |
6 |
5 |
5 |
— |
5 |
6 |
4 |
5 |
— |
5 |
587 |
397 |
587 |
15,1 |
10,2 |
15,1 |
Frihandsteckning............... |
3 |
2 |
— |
— |
— |
3 |
2 |
— |
— |
— |
190 |
190 |
190 |
4,9 |
4,9 |
4,9 |
Summa i |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
3,876 |
3,876 |
3,876 i |
100,0 |
100,0 |
100,o |
Gymnastik och valfria läro- |
||||||||||||||||
ämnen: |
||||||||||||||||
Gymnastik........................ |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||||||
Modellering ..................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||
Tyska.............................. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
| |
|||||
1 Engelska ........................ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
358
Tekniska elementarskolorna.
Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i loris.
Läroämnen |
Timmar i veckan hösttermin 1900 |
Timmar i veckan |
Summa timmar |
Procent |
||||||||||||||
I |
II |
III |
I |
II |
III |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
|||||||
mek. avd. |
kem. avd. |
y .3 |
mek. avd. |
kem. avd. |
S/g ja |
mek. avd. |
kem. avd. |
a |
||||||||||
Obligatoriska läro- |
||||||||||||||||||
ämnen: |
||||||||||||||||||
Matematik ............ |
8 |
6 |
3 |
2 |
2 |
7 |
5 |
4 |
4 |
3 |
2 |
2 |
604 |
545 |
545 |
15,8 |
14,3 |
14,3 |
Fysik .................. |
— |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
249 |
249 |
249 |
6,5 |
6,5 |
6,5; |
Mekanik............... |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
4 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
169 |
148 |
148 |
4,4 |
3,9 |
3,9 i |
Maskinlära............ |
— |
— |
4 |
3 |
3 |
- |
— |
— |
— |
4 |
3 |
3 |
152 |
114 |
114 |
4,0 |
3,0 |
3,0 I |
Mek. teknologi ...... |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
2 |
76 |
— |
76 |
2,0 |
— |
2,0 |
Maskinritning......... |
— |
— |
9 |
6 |
3 |
— |
3 |
3 |
3 |
9 |
6 |
6 |
405 |
291 |
240 |
10,6 |
7,6 |
6,3 |
Kemi .................. |
5 |
2 |
— |
3 |
— |
4 |
— |
2 |
— |
— |
2 |
— |
203 |
338 |
203 |
5,3 |
8,8 |
5,3 |
Kem. teknologi...... |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
97 |
— |
— |
2,5 |
_ i |
Kem. laborationer... |
— |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
9 |
— |
— |
468 |
— |
— |
12,3 |
_ |
Beskr. geom., linjär- |
||||||||||||||||||
o. krokiritning. |
9 |
3 |
393 |
393 |
393 |
10,3 |
10,3 |
10,3 |
||||||||||
Byggnadskonst ...... |
— |
— |
3 |
2 |
5 |
— |
1 |
1 |
3 |
2 |
1 |
4 |
114 |
76 |
232 |
3,0 |
2,0 |
6,1 |
Byggnadsritning ... |
— |
— |
3 |
3 |
9 |
— |
3 |
3 |
6 |
3 |
3 |
9 |
177 |
177 |
468 |
4,7 |
4,7 |
12,2 |
Praktisk geometri... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
38 |
38 |
38 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
Bokföring ............ |
— |
2 |
— |
— |
- |
— |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
Mineralogi o. geogn. |
- |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
59 |
59 |
59 |
1,5 |
1,5 |
1,5 |
Svenska ............... |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
211 |
211 |
211 |
5,5 |
5,5 |
5,5 |
Verkstadsarbete...... |
6 |
6 |
6 |
— |
3 |
6 |
6 |
— |
— |
6 |
— |
— |
684 |
330 |
381 |
17,9 |
8,6 |
10,0 |
Frihandsteckning ... |
3 |
2 |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
6 |
— |
— |
3 |
211 |
211 |
388 | |
5,5 |
0,5 |
10,1 |
Summa |
33 |
33 |
34 |
34 |
34 |
33 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
34 |
3,821 |
3,821 |
3,821 1 |
100,0 |
100,o |
100,0 |
l Gymnastik och val- |
||||||||||||||||||
fria läroämnen: |
||||||||||||||||||
1 Gymnastik............ |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||||||
j Modellering ......... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||||||
Tyska .................. |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
: |
|||||
Engelska............... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
. |
|||||
Frihandsteckning ... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 |
i |
! t |
Undervisningen.
359
Lärotidens fördelning vid tekniska elementarskolan i Härnösand.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
Timmar i veckan |
Summa timmar |
Procent |
||||||||||||||
i |
11 |
in |
i |
11 |
in |
mek. avdeln. |
kem. avdeln |
byggn.-avdeln |
mek. avdeln. |
kem. avdeln. |
byggn.-avdeln. |
|||||||
mek. avd I |
-e > tf g 53 |
ii-g |
-o > tf -las A) |
kem. avd. |
“s £ |
mek. avd. |
kem. avd. |
3rg K* .o |
||||||||||
Obligatoriska läro- |
j |
|||||||||||||||||
ämnen: |
||||||||||||||||||
Matematik ............ |
9 |
5 |
2 |
2 |
2 |
9 |
5 |
5 |
5 |
2 |
2 |
2 |
608 |
608 |
608 |
15,9 |
15,9 |
15,9 |
! Fysik .................. |
2 |
3 |
3 |
3 |
3 |
2 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
304 |
304 |
304 |
8,0 |
8,0 |
8,0 |
! Mekanik............... |
5 |
— |
— |
— |
— |
5 |
5 |
5 |
— |
- |
— |
190 |
190 |
190 |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
|
1 Maskinlära............ |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
114 |
114 |
114 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
Mek. teknologi ...... |
- |
— |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
Maskinritning......... |
— |
2 |
10 |
4 |
4 |
- |
5 |
2 |
5 |
10 |
4 |
4 |
519 |
228 |
291 |
13,6 |
6,0 |
7,6 |
Kemi .................. |
4 |
3 |
— |
— |
— |
5 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
224 |
287 |
224 |
5,9 |
7,5 |
5,9 |
Kem. teknologi...... |
— |
— |
— |
2 |
— |
- |
— |
— |
- |
— |
2 |
- |
— |
76 |
— |
— |
2,0 |
— |
Kem. laborationer... |
— |
— |
— |
10 |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
10 |
— |
— |
506 |
— |
— |
13,3 |
— |
Beskr. geometri och |
||||||||||||||||||
j linjarritning...... |
4 |
5 |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
237 |
237 |
237 |
6,2 |
6,2 |
6,2 |
! Krokiritning ......... |
2 |
— |
— |
- |
— |
2 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
76 |
76 |
76 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
) Byggnadskonst ...... |
— |
— |
1 |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
3 |
59 |
59 |
97 |
1,5 |
1,6 |
2,5 |
1 Byggnadsritning...... |
— |
- |
4 |
4 |
12 |
— |
5 |
5 |
8 |
4 |
4 |
12 |
257 |
257 |
624 |
6,7 |
6,7 |
16,4 |
J , Praktisk geometri... |
- |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
17 |
17 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
| Bokföring ............ |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
— |
— |
— |
114 |
114 |
114 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
Mineralogi o. geogn. |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
55 |
55 |
55 |
1,4 |
1,4 |
1,4 |
Svenska ............... |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
152 |
152 |
152 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
Verkstadsarbete...... |
5 |
6 |
6 |
— |
3 |
5 |
6 |
— |
3 |
6 |
— |
3 |
646 |
292 |
469 |
17,0 |
7,7 |
12,3 |
Frihandsteckning ... |
5 |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
169 |
169 |
169 |
4,4 |
4,4 |
4,4 |
Summa |
34 |
33 |
34 |
34 |
34 |
33 |
33 |
33 |
33 |
34 |
34 |
34 |
3,817 |
3,817 |
3,817 |
100,o |
100,0 |
100,o |
Gymnastik och val- |
||||||||||||||||||
fria läroämnen: |
||||||||||||||||||
[ Gymnastik............ |
O |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
o |
3 |
3 |
3 |
||||||
Tyska .................. |
1(2) |
1(2) |
1 |
1 |
l |
1(2) |
1(2) |
1(2) |
1(2) |
l |
1 |
1 |
||||||
j Kngelska............... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
- |
— |
— |
— |
l |
1 |
1 |
| |
|||||
Modellering ......... |
2 Va |
2 Va |
2 Va |
2*/a |
27* |
2 Va |
2 Va |
27a |
2 Va |
2 Va |
2 Va |
2 Va |
||||||
j Kem. laborationer... |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
||||||
j Verkstadsarbete...... |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
1 |
|||||
) Matematik ............ |
— |
— |
1 |
l |
t |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
i |
360
Tekniska elementarskolorna.
Genomgångna lärokurser vid de tekniska elementarskolorna i
Norrköping.
Matematik.
I. a) Aritmetik: Repetitionsexempel av
enkel och sammansatt reguladetri; sammansatta
bråkexempel; kedjeräkning. (C.
A. Nyström, sifferräknelära.)
b) Algebra: Kvadratrotutdragning ur
siffertal och bokstavsuttryck, räkning med
kvadratrötter, komplexa kvantiteter, räkning
med radikaler och potenser; ekvationer av
lrsta och 2:dra graden med en och flera
obekanta; ekvationer av högre grader, vilka
upplösas såsom kvadratiska, rotekvationer,
maxima och minima, problem. (K. R. Collin,
algebra jämte exempelsamling; A. G. Eurenius,
handledning i algebra.)
c) Geometri,: Proportionslära. Euklides
V7I bok, planimetri; problem. (A. E. Hellgren,
Euklides VI bok; K. Tham, planimetri
och övningsexempel.)
II. a) Algebra: Logaritmer; exponentialekvationer,
aritmetiska och geometriska progressioner
med problem och tillämpningar
på sammansatt ränta, amortering etc. (Haglunds
algebra och samling av övningsexempel
i algebra.)
b) Geomebi: Den plana trigonometrien.
Det viktigaste av stereometrien; problem.
(A. G. J. Eurenius, lärobok i plan trigonometri;
A. G. J. Eurenius, stereometri jämte
övningsexempel.)
III. a) Analytisk geometri med problemräkning.
(W. Jochnick, de första grunderna
till analytiska geometrien.) *)
Malmö.
Matematik.
I. Aritmetik: Repetition av allmänna
bråk, decimalbråk och enkel reguladetri.
Algebra: Repetition av inträdesfordrin
garna.
Samtliga områden inom elementaralgebran
med undantag av serier, logaritmer
och sammansatt ränta. Ett stort antal
exempel genomgångna å lärorummet. Talrika
hemuppgifter. (Läroböcker: Eurenius
handledning i algebra; Hedelius exempelsamling;
N. F. Runquists översikt över metoden
för lösningen av maximi- och minimiproblem.
)
Geometri: Repetition av de 4 första
böckerna i Euklides. Proportionsläran och
dess tillämpning på plana figurer. Planimetri.
(Läroböcker: Thams planimetri;
geometriska övningssatser efter Todhunter;
Broddén och Hellstens lärobok i proportionslära.
)
II. Maxima och minima, logaritmer och
serier efter Haglunds läroböcker. Planimetri
och stereometri efter Bervald och Jochnick
samt trigonometri efter Eurenius lärobok.
III. Analytisk geometri jämte övnings
exempel.
Repetition av andra och tredje
årets kurs. (Lärobok: Collin, analytisk
geometri och exempelsamling.)
Alla avdelningarnas lärjungar hava under
läsåret haft flera skriftliga provräkningar
å lärorummet.
*) De romerska siffrorna angiva årskurser.
Undervisningen.
361
Norrköping, Malmö, Örebro och Borås läsåret 1907—1908.’)
Örebro. B o r å s.
Matematik.
I. Aritmetik: Repetition av den van
liga
sifferräkneläran.
Algebra: Repetition av de fyra räkne
sätten
med hela tal och bråk. Ekvationer
av l:sta och 2:dra graden med problem; läran
om rötter, potenser och logaritmer. Talrika
övningsexempel dels i skolan, dels såsom
hemarbete.
Geometri: Repetition av Euklides 4 för
sta
böcker. Proportionsläran och dess tilllämpning
på plangeometrin; geometriska övningssatser;
planimetri med talrika exempel.
Trigonometrisk triangelberäkning.
II. Aritmetik: Räkning med räknestieka.
Algebra: Serier med problem; maximum
och
minumum-problem.
Geometri: Trigonometri; stereometri;
problem; grafisk algebra.
III. Algebra: Sammansatt ränta, amor
terings-
och annuitetsproblem.
Geometri: Grafisk algebra; plan ana
lytisk
geometri: punkten, räta linjen, cirkeln,
ellipsen, hyperbel och parabeln; problem.
Dessutom har under 1 timme i veckan
utom de ordinarie lektionstiderna genomgåtts
en kortfattad kurs i differential- och
integralräkning, i vilken omkring hälften
av översta avdelningens elever deltagit.
(J. Möller, algebra. A. F. D. Wackerbarth,
femställiga logaritmtabeller. C. F.
Matematik.
1. a) Aritmetik: Räknelära med tili
lämpningar,
företrädesvis på praktiska förhållanden.
b) Algebra: Hela tal och bråk, pro
portionslära,
ekvationer av lista och 2:dra
graden, rötter, potenser och logaritmer.
c) Geometri: Repetition av Euklides IV
bok; problemer för tillämpning därav; proportionslärans
tillämpning på planimetrien.
IT a) Algebra: Logaritmer, serier, in
tresseräkning
och annuiteter, maxima och
minima.
b) Geometri: Plan trigonometri, stereo
metri.
Mekaniska fackavdelningen: Satser ur
den moderna geometrien med konstruktioner
c) Räkning med räkneskala.
III. a) Analytisk geometri: Koordinater,
räta linjer, cirkeln, ellipsen, hyperbeln och
parabeln, lemniskatan, sinuskurvan m. fl.
b) Första grunderna till differential- och
integralräkning.
Skriftliga och grafiska hemarbeten i alla
klasser.
(Läroböcker; Mullers och Lindmans algebra;
Cederbloms exempelsamling. Euklides
geometri, Eurenius trigonometri, Collins
analytiska geometri, Eurenius, de första
grunderna av differential- och integral-kalkylen.
)
362
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malmö. |
b) Repetition av de viktigaste delarna av
skolans hela matematiska kurs.
Dessutom har under 1 timme i veckan
under hela läsåret utom de ordinarie lektionstiderna
genomgåtts med alla lärjungarna i
klass III en frivillig kurs i
Differential- och integralkalkyl: Satser
om gränsvärden; derivator och differentialer
av de vanligaste funktionerna jämte talrika
övningsexempel på differentiering; partiella
derivator och derivator av högre ordning;
geometrisk belysning; tangenter; maxima
och minima. Integrering, såväl omedelbar
som genom substition och delvis-intregrering;
integralen uppfattad som en summa,
definitiva integraler. Tillämpning på beräkning
av ytor, volymer och tröghetsmoment.
(A. G. J. Eurenius, de första grunderna
av differential- och integralkalkylen.)
Beskrivande geometri och linjarritning.
I. Beskrivande geometri: De första grunderna,
omfattande punkten, räta linjen och
planet jämte tillämpningar.
(P. Henriques, beskrivande geometri.)
Linjarritning:
a) Plana geometriska konstruktioner: Ytmönster;
excentriska skivor; cvkloidiska
linjer; koniska sfektioner; skalor.
b) Projektionslära: Projektioner av
plana och solida figurer, skruvlinjen med
tillämpning på skarp- och plattgängade skru
-
Beskrivande geometri och linjarritning.
I. Läran om punkter, räta linjer och plan.
Punkters och linjers olika ställningar i de
olika kvadranterna, deras projektioner på
projektionsplanen och ett tredje plan. Linjers
spär. Plans olika ställningar i de olika
kvadranterna, deras projektioner och spår.
Linjers och plans skärningar, plans skärningar
och lutningsvinklar. Linjers och
geometriska figurers läggande i plan. Projektioner
av solida kroppar, begränsade av
plana och buktiga ytor. Kroppars skärning
Undervisningen.
363
Örebro. |
Horas. |
Lindman, Euklides 4 första böcker. K. Tham, proportionslära med tillämpning pa Josephson, rymdgeometri. A. G. J. Eure-nius, plan trigonometri. K. R. Collin, analytisk geometri. A. G. J. Eurenius, differential- och integralkalkyl. 0. Gallari-der, grafisk algebra). |
Beskrivande geometri och linjarritning.
I. Plana geometriska konstruktioner;
projektionslära omfattande linjers, plans och
kroppars projektioner; ytors utbredning;
skärningar; materialbeteckningar; skugglära.
Ritövningar med tillämpning av det förutnämnda
jämte ritning efter modeller.
Textning: rundskrift samt moderna stilar
med variationer.
II. Belysningslära, sned projektion och
perspektivlära med tillhörande ritningar.
(P. Henriques, lärobok i geometrisk ritning,
geometrisk skugglära och perspektivlära.)
Beskrivande geometri och linjarritning.
I. Beskrivande geometri: Plana geometriska
konstruktioner; projektionslära, omfattande
linjers, plans och kroppars projektioner och
skärningar; ytors utbredning, skugglära, sned
projektion samt indirekt perspektiv.
Linjarritning: Ritövningar med tillämp
ning
av det förutnämnda jämte ritning efter
modeller.
(Läroböcker: Henriques, lärobok i geometrisk
ritning och geometrisk skugglära med
uteslutningar och tillägg av läraren.)
II. Belysningslära med övningar i lavering.
364
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malmö. |
var samt muttrar; ytors utbredning, kroppars
skärning sinsemellan och med plan;
skuggkonstruktioner; stensnitt; ritning etter
modell samt laveringsövningar.
(Söderbloms och Jacobssons samt P. Henriques
läroböcker i linjarritning.)
II. Perspektivlära: Linjarperspektivens
grunder; planschritning.
(P. Henriques, perspektivlära för tekn.
skolor och självstudium.)
Rundskrift: Skrivövningar efter Hejkes
och Soenneckens föreskrifter.
Praktisk geometri.
III. Instrumentlära: Vattenpasset; diop
tern;
vinkeltrumman; korstavlan; vinkelprismat;
1 antm äterikedj an; mätbordet; avvägningsinstrument,
dess användning och justering
; ytberäkningsmetoder; pantografen.
Mätningslära: Olika sätt att grafiskt
bestämma punkters läge; mätning i polaroch
rätvinkliga koordinater; avvägning; längdoch
tvärprofilers upprättande; nivåkurvor;
kurvstakning; topografisk kartritning samt
kartbeteckningar.
Praktiska övningar på fältet: Utstakningsoch
avvägningsarbeten samt planmätning.
med plan; kroppars skärningar sinsemellan;
ytors utbredning.
Skugglära: Konstruktion av själv- och
slagskuggor på och av plan och kroppar.
(Lärobok: Henriques, geometrisk skugglära.
)
Perspektivlära: Perspektivbilder av kroppar
efter den s. k. indirekta metoden.
(Lärobok: Henriques perspektivlära.)
Under läsåret hava lärjungarna haft
provproblem att lösa på lärorummet.
Linjarritning: Plana geometriska kon
struktioner,
projektionsritning av enkla maskin-
och byggnadsmodeller med åsätta mått.
Skruvkonstruktioner; skruviinjen, plattgängad
och skarpgängad skruv.
(Lärobok: Henriques, lärobok i geometrisk
ritning.)
Praktisk geometri.
III. Sedan lärjungarna övats med justering
av behövliga instrument, och en del
förberedande övningar blivit undangjorda,
delades lärjungarna i 6 mätgrupper, som
uppmätte och avvägde var sin del av ett
stycke vid och omkring gamla slottskvarnen.
Mätbladen över de särskilda delarna hopfogades
därefter till tre kartor, som gruppvis
avstuckos och renritades. De samtidigt
med denna undervisning pågående militärövningarna
splittra tiden och nödvändiggöra
en betydlig inskränkning i övningarna. Vid
Undervisningen.
365
Örebro.
B o r å s.
Praktisk geometri.
II. Stakning av räta linjer och kurvor;
fältmätning, kartläggning och ytberäkning;
avvägning, profiler, nivåkurvor m. m.
III. Övningar på fältet under 5 dagar
jämte därefter följande kart- och profilritning.
(L. Holmström, handledning i fältmätning
och avvägning.
G. F. Waldenström, handbok för utstakning
av kurvor.)
Praktisk geometri.
II. Stakning av räta linjer och kurvor;
fältmätning, kartläggning och ytberäkning;
avvägning, profiler, nivåkartor m. m.
Vid mätningarna användas såväl kedja
och korstavla som diopter och distanstub;
vid stakningar och avvägningar ovannämnda
instrument och vanlig avvägningstub.
(Läroböcker: L. Holmström, handled
ning
i fältmätning och avvägning; G. F.
Waldenström, handbok för utstakning av
kurvor. E. O. Lundberg, ''lärokurs i fältmätning
och avvägning.)
366
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malm ö. |
(O. Lundberg, lärobok i fältmätning samt
efter lärarens diktamen.)
undervisningen har en assistent biträtt den
ordinarie läraren.
(Lärobok: Holmström, handledning i
fältmätning och avvägning.)
Mekanik.
I. a) Inledning: Kroppars allmänna
egenskaper. Sammansättning och uppdelning
av krafter anbragta i en punkt.
b) Hydrostatik: Hydrostatiska trycket.
Kommunicerande kärl. Fasta kroppars
jämvikt i vätskor. Metoder för bestämmande
av kroppars specifika vikt. Kapillärföreteelserna.
c) Aerostatik: Atmosfäriska trycket.
Mariotteska lagen. Manometrar. Luft- och
vattenpumpar.
(Tom Moll, lärobok i fysik. I. Statik.)
II. a) Geostatik: Krafters uppdelning
och sammansättning. Kraftpar. Jämviktslagarna
för plana kraftsystem och för parallella
krafter i rymden. Tyngdpunktsläran.
Stabilitet. Guldins regler. De enkla
maskinerna utan friktion; d:o med friktion.
b) Geodynamik: Lagarna för enformig
och likformigt föränderlig parallellrörelse
och rotationsrörelse. Fritt fall. Relativ
rörelse. Kaströrelse.
c) Hållfasthetslära: Definitioner och
förutsättningar. Allmänna grunder för be -
Mekanik.
II. Geostatik: Krafters uppdelning och sammansättning.
Jämviktslagarna för plana
kraftsystem och för parallella krafter i rymden.
Tyngdpunktsläran. Stabilitet. Guldins
regler. De enkla maskinerna utan
friktion; d:o med friktion. Tappfriktion.
Styvhetsmoment. Rullningsmotstånd. Repetition.
Talrika övningsexempel. Provräkningar.
Experiment.
Geodynamik: Enformig och likformigt
föränderlig parallell- och rotationsrörelse.
Lodrätt och snett kastade kroppars rörelse.
Relativrörelse. Massa; arbete; rörelseenergi.
Centripetal- och centrifugalkraft; tröghetsmoment;
pendelrörelse. Stöten.. Talrika
övningsexempel. Experiment.
Hållfasthetslära: Definitioner och förut
sättningar.
Allmänna grunder för bestämmande
av den inre spänningen. Drag-,
tryck-, böjnings-, avknäcknings- och avskärningshållfasthet.
Repetition. Provräkningar.
Talrika övningsexempel.
Grafostatik: Grunder med tillämpningar
å fackverk och tak.
Undervisningen.
367
ö r o b r o.
R o r å s.
Mekanik.
II. Krafter i planet med samma anbringningspunkt.
Parallella krafter och kraftpar.
Tyngdpunktsläran. Jämviktsvillkor för
krafter i planet. De enkla maskinerna.
Friktionen. Kinematik. Den materiella punktens
dynamik. Mekaniskt arbete och rörelseenergi.
Det materiella systemets dynamik.
Pendeln. Stöten. Talrika övningsexempel.
III. Hydrostatiskt tryck; Archimedes
princip. Vätskors rörelse och hydrodynamiska
tryck. Teoretisk utströmningshastighet
och verklig utströmningsmängd.
Tryckförlust i ledningar. Stötarbete och
reaktionsarbete. Övningsuppgifter.
(M. Starck, mekanik; mekanisk problemsamling;
hydromekanik.)
III. a) Övningar på fältet under en tid av
6 dagar, varvid genomgåtts stukning av
räta linjer och cirkelkurvor, uppmätning av
ett mindre landeri samt avvägning av en
utstakad väg jämte tvärsektionering m. m.
b) Ritövningar: En karta över det upp
mätta
landeriet samt längd och tvärprofiler
av vägen med terrasseringsberäkningar.
Mekanik.
II. Kroppars allmänna egenskaper; krafters
sammansättning och uppdelning; kraftpar;
jämviktslagarna för krafter i planet
och parallella krafter i rymden; tyngdpunktsläran;
stabilitet; Guldins regler; de enkla
maskinerna; friktionen; den geometriska
rörelseläran; den materiella punktens dynamik;
mekaniskt arbete och rörelseenergi;
tröghetsmoment; pendeln; stöten. Övningsuppgifter.
Hydrostatiskt tryck; fasta kroppars jämnvikt
i vätskor; kommunicerande kärl; hydrodynamiskt
tryck; vätskors rörelse. —
Övningsuppgifter.
Lagarna för gasers tryck- och volymförhållanden;
tryckmätare. Övningsuppgifter.
III. Hållfasthetslära, som genomgåtts i
anslutning till maskinläran med talrika övningsuppgifter
och tillämpningar, för mekaniska
och byggnadsfackavdelningarna särskilt
i avseende på hållfasthetsberäkningar av
byggnads- och maskinkonstruktioner.
(Läroböcker: Starck, mekanik och problemsamling;
Molins maskinlära, I.)
368
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malm ö. |
stämmande av den inre spänningen. Draghållfasthet.
Tryckhållfasthet. Böjningshållfasthet.
Talrika övningsexempel.
(M. Starck, lärobok i mekanik och
övningsuppgifter till fasta kroppars mekanik.
A. W. Molin, elementär hållfasthetslära
jämte tillämpningar.)
III. a) Geodynamik: Kraft, massa och acceleration.
Mekaniskt arbete och rörelseenergi.
Tröghetsmoment. Pendeln. Läran om stöten.
b) Hydrostatik: Det hydrostatiska tryc
ket
i en punkt. Storleken av det hydrostatiska
trycket på en plan yta. Kommunicerande
kärl. Bestämning av trvekmedelpunkten.
Jämviktsvillkoren för en i en
vätska helt och hållet eller blott delvis nedsänkt
fast kropp. Deplacement.
c) Hydrodynamik: Utströmningshastig
het.
Hydrodynamik! tryck. Utströmningsmängd.
Erfarenhetsrön angående vattenmängdskoefficientens
storlek i några enskilda
fall. Tryckförlust i rörledningar. Vattnets
stöt och reaktion. Vattnets relativa hastighet.
d) Aerostatik och aerodynamik: Fort
plantning
av tryck. Tvngdtryckets uppmätning.
Tryckmätare.
e) Hållfasthetslära: Böjningshållfasthet.
Avknäckningshållfasthet. Avskärningshållfasthet.
Vridningshållfasthet. Sammansatt
hållfasthet. Jämnstarka kroppar.
(M. Starck, lärobok i mekanik, övningsuppgifter
till fasta kroppars mekanik,
hydromekanik med övningsexempel och tilllämpningar.
A. W. Molin, elementär hållfasthetslära
jämte tillämpningar.)
III. Geodynamik: Repetition och prov
räkning.
Hydrostatik: Det hydrostatiska trycket
i en punkt och mot en given plan yta.
Tryckmedelpunkten. Spec. vikt. Deplacement.
Metacentrum. Repetition. Provräkning.
Övningsexempel.
Hydrodynamik: Utströmningshastighet.
Hydrodynamik! tryck. Utströmningsmängd.
Vattenmängdskoefficienter. Tryckförlust i
rörledningen. Vattnets stöt och reaktion.
Vattnets relativa hastighet. Repetition. Övningsexempel.
Provräkning. Experiment.
Hållfasthetslära: Vridningshållfasthet.
Sammansatt hållfasthet. Jämnstarka kroppar.
Repetition. Övningsexempel. Provräkning.
(Läroböcker: M. Starck, lärobok i
mekanik; övningsuppgifter till fasta kroppars
mekanik; hydromekanik med övningsexempel
och tillämpningar. O. E. Lundholm,
grafisk behandling av turbiner och
turbinpumpar. A. W. Molin, elementär
hållfasthetslära jämte tillämpningar.)
Undervisningen.
369
■----- |
|||
0 rebro. |
B o r å s. |
rf
24
370
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
Malmö.
Maskinlära.
Maskinlära.
III. a) Ångmaskiner: Olika slag av
värmemotorer. Ångpannor och deras huvuddelar.
Bränslesorters värmeeffekt. Behövlig
luftmängd. Ånga och ångbildning. Eldstaden
och dess beräkning. Eldytan och
dess föroreningar. De förnämsta typerna
av utförda ångpannor. Armatur. Eldning.
Explosioner. Ångmaskiner av olika slag.
Vevrörelsen. Excenterrörelse. Zeuner’s
diagram för olika slidanordningar. Indikatordiagram
jämte beräkning av encylindriga
expansionsmaskiner. Accelerationstrvck.
Diagram för trycket i kolvstången. Tangentialtryckdiagram.
Reglering av ångmaskinens
gång. Kondensorer.
b) Vattenkraftmaskiner: Indelning. Turbinteori.
Overtryckturbiner. Tryckturbiner.
c) Explosionsmaskiner: Allmänna typer.
Indikering av skolans gasmaskin jämte beräkning
av diagrammet.
Med mekaniska linjen i klass III har
dessutom genomgåtts:
d) Enkla maskiner : Kuggkonstruktioner.
Teorien för cylindriska och koniska kugghjul.
Bromsinrättningar. Remmar och remledningar.
Drivlinor.
e) Ångpannor och ångmaskiner: Detaljerade
beräkningar.
(A. W. Molin, maskinlära II. H. Grauers,
encylindrisk ångmaskin. M. Starck,
hydromekanik etc.)
III. Allmän kurs (fackavdelningarna gemensamt)
:
Enkla maskiner: Skruvar och skruv
förband.
Kilar och kilförband. Axlar. Lager.
Kopplingar. Rörförband. Nitförband.
Kuggkonstruktioner. Teorien för cylindriska
och koniska kugghjul. Remmar och remledningar.
Exempel.
Kraftmaskiner: Olika slag av ångpan
nor,
eldstäder och armatur. Ångpannors
beräkning och provning. Pannsten och
pannexplosioner.
Ångmaskiner av olika slag. Den enkla
fördelningssliden samt Mevers och Riders
expansionsslider. Zeuners sliddiagram. Kondensorer.
Beräkning av ångmaskiner. Uppmätning
av effekten medelst dynamometer
oeh indikator. Regulatorer. Exempel.
Speciell kurs (mekaniska avd.): Utom
den allmänna kursen, mera ingående behandlad,
har genomgåtts: axlar oeh tappar, kettingar,
drivlinor, detaljer till vindspel.
Olika slag av vattenkraftmaskiner, grunddragen
till turbinteorien. Förevisning av
modeller.
Allmänna gas- oeh fotogénmotortyper.
Provskrivningar.
(Läroböcker: A. W. Molin, maskinlära
II. O. E. Lundholm, grafisk behandlingm. m.„
Th. Ljungquist, kraftmotorer, h. 3—4.)
Undervisningen.
371
Örebro.
Maskinlära.
III. Den mekaniska avdelningen: Hå.11-
fasthetsläran och dess tillämpning på beräkning
och konstruktion av enkla maskindelar
och transmissioner. Maskiner för fasta
kroppars lyftning och flyttning, bandbromsar.
Vattenuppfordringsverk; vattenkraftmaskiner.
Biåsmaskiner; vindkraftmaskiner.
Arbetslagen för maskiner, arbetsmätare.
Animaliska motorer. Ångpannor: huvudtyperna;
de teoretiska grunderna; driften;
armaturen. Ångmaskiner: de förnämsta
typerna; de teoretiska grunderna. Varm
lufts-
och explosionsmaskiner. Delvis efter
diktamen och föredrag samt med begagnande
av vanliga handböcker. Belysande exempel
från praktiken; numeriska övningsuppgifter.
Den kemiska och byggnadsavdelningen:
Hållfasthetsläran och dess tillämpning på
beräkning och konstruktion av enkla maskindelar
och transmissioner. Ångpannor: huvudtyperna,
de teoretiska grunderna, driften,
armaturen. Ångmaskiner: de förnämsta
typerna, de teoretiska grunderna. — För
övrigt såsom mekanisterna.
(M. Starck, hållfasthetslära. Fr. Barth, die
Dampfmaschine, Fr. Barth, die Dampfkessel.)
Borås.
Maskinlära.
in. Om enkla maskindelar och deras
beräkning. Olika slag av maskiner och
deras verkningssätt. Effektens uppmätning
och beräkning. Ångpannor, deras armatur,
skötsel och konstruktion. Grunderna av den
mekaniska värmeteorien. Ångmaskiner av
olika slag; den enkla fördelnings-sliden och
Meyers expansionsslid; Zeuners och Mullers
sliddiagram; indikator- och kolvdiagram;
ångmaskinens reglering. Beskrivning och
beräkning av olika slag av vattenhjul och
turbiner. Beskrivning och beräkning av
olika slag av kolvpumpar, hävtyg m. m. Den
kemiska fackavdelningens elever hava genomgått
en något mindre kurs, särskilt med
avseende på beräkningar och tillämpningar.
Tekniska elementarskolorna.
-——- |
||
Norrköping. |
Malmö. |
Maskinritning.
It. Mekaniska linjen. Beteckningssätt
å maskinritningar. Stålager. Sellers lager.
Vägglager. Hänglager. Stödlager. Muffkopplingar.
Skivkoppling. Klokoppling. Friktionskoppling.
Takrörelse. Skruvar och
skruvförband. Kilförband. Rörförband. Nitförband.
Kontraventil. Glasrörskranar. Pådragsventil.
Säkerhetsventil. Bensinmotor,
tnjektor.
Omkring 10 av dessa ritningar hava
medhunnits av varje elev. Ritningarna äro
fullständigt dimensionerade och uppgjorda
dels efter modell, dels efter Prohmann, Vorlageblätter
och Uhlands handbok.
Kemiska linjen och byggnadslinjen: Beteckningssätt
å maskinritningar. Stålager. Skruvförband.
Nitförband.
(Prohmann, Vorlageblätter.)
III. Mekaniska linjen. Cylindriska och
koniska kugghjul. Vindspel med detaljer.
Remskivor. Linskiva. Tubulär inmurningsangpanna
med tillbehör. Ångmaskinscylinder.
Slider och slidstänger. Zeuners diagram
för Meyers expansionsslid. Indikatordiagram.
Horisontaltrycksdiagram. Tangentialtrycksdiagram.
Svänghjul. Axel, vev, vevstake
med huvud, tvärstycke. Excenterskivor.
Stativ. Sammanställningsritning.
Nästan alla dessa ritningar hava av samtliga
elever medhunnits. De flesta hava
dessutom ritat skövlar till strålturbin.
(Uhlands handbok. Heeder, Dampfmaschinen.
Prohmann, Vorlageblätter.)
Maskinritning;.
II. Ritning efter modeller av enkla maskindelar.
Arbetsritningar efter plansch. Övningsexempel
till grafostatiken. Beteckningssätt
å maskinritningar.
III. Mekaniska linjen: Konstruktion av
enkla maskindelar efter Uhland och Pohlhausen.
Uppritning av vindspel med detaljer.
Konstruktion av ångpannor.
Konstruktion av ångmaskiner jämte uppritning
av tillhörande diagram.
En av lärjungarna har beräknat och
gjort fullständiga ritningar till gasmaskin.
En har fullständigt ritat och beräknat en
gjuterikran. Tre hava utfört sammanställningsritningar
av ångmaskiner och en fullständiga
beräkningar och ritningar till en
linbana.
Kemiska linjen- och byggnadslinjen. Enkla
maskindelar.
Uppritningar av ångmaskinsdetaljer.
Angmaskinsdiagram. (Huvudsakliga läroböcker
: Pohlhausen, Maschinenelemente;
Grauers, beräkning av en ångmaskin.)
Undervisningen. 373
Örebro. |
Borås. |
Masklnritnlng.
II. Ritning efter en av läraren lämnad
skiss med påskrivna mått. Skissering, uppmätning
och uppritning av verktyg och
maskindelar efter egen kroki. Arbets- och
sammansättningsritningar. I medeltal 9 ritningar
av varje elev.
III. Konstruktion av enkla maskindelar
och transmissioner, skruvar och skruvförband,
nitar och nitförband, kilförband, axlar
och tappar, kopplingar, lager, rem- och linskivor,
kuggprofiler, cylindriska och koniska
kugghjul, vindspel och lyftkranar, blåsmaskin,
ångmaskinsdetaljer, sliddiagram. Ångpanna,
centrifugalpump, ventilator, vattenhjul, turbiner,
inmurningsritning till ångpanna. Övning
i användandet av rutat papper för
grafiska beräkningar och grafisk härledning
av formler. — Efter givna uppgifter och i
sammanhang med det i maskinläran genomgångna
samt med tillhjälp av handböcker
och planscher av Reuleaux, Uhland, Bach,
Pohlhausen, Grove m. fl.
Lärjungarna på kemiska och byggnadslinjen
hava i allmänhet medhunnit endast
enkla maskindelar och av dessa ej
fullt så många konstruktioner som eleverna
på den mekaniska linjen.
I medeltal hava utförts 23 ritningar av
varje lärjunge på den mekaniska och 9 å
10 av varje lärjunge på den kemiska och
byggnadslinjen.
Maskinrltning;.
II. Ritning av enkla maskindelar, dels
efter modeller, dels efter planscher. Krokering
och uppritning av verktyg samt mera
sammansatta modeller och maskiner.
III. Konstruktion av enkla maskindelar ;
nitar och nitförband; skruvar och skruvförband
; kilar och kilförband; lager; kopplingar
; axlar; tappar och tappförbindningar;
kugghjul, rem- och linskivor; vevar och
vevstakar; kranar och ventiler; packdosor;
kolvar m. m.
Konstruktion av ångpannor och armatur,
kolvpumpar, hävtyg, ångmaskiner samt vattenhjul
och turbiner, i den mån sådant medhunnits.
Den kemiska fackavdelningens och byggnadsfackavdelningens
elever hava i allmänhet
erhållit enklare uppgifter och utfört mindre
antal ritningar än mekaniska fackavdelningen.
(Läroböcker: Molins maskinlära; Lundholm,
turbiner och turbinpumpar; konstruktion
av maskiner och maskindelar efter
Pechan, Reuleaux, Reiehe, Grove, Uhland
m. fl.)
374
Tekniska elementarskolorna.
N orrköping. |
Malmö. |
Kemiska linjen och byggnadslinjen: Nitar
och nitförband. Muffkopplingar. Skivkoppling.
Klokoppling. Remskivor. Kuggkonstruktioner.
Cylindriska och koniska kugghjul.
Armaturdel efter modell. Sliddiagram.
Angmaskinscylinder.
(Uhlands handbok, Hseder och Prohmann.)
Mekanisk teknologi.
III. a) Metaller och trä: Allmänna egenskaper
hos metaller och deras legeringar;
järnet och dess legeringar; järnets metallurgi;
malmer, tackjärn, smidesjärn. Kopparn
och dess legeringar, bronser, kopparzinklegeringar,
nickel och dess legeringar.
Guld, silver, platina, aluminium, zink, tenn,
bly och dessa metallers legeringar. Övriga
metaller. Träet i en växande stam; träs
tekniska egenskaper, dess torkning och konservering.
Metallers och träs förarbetning.
b) Pappersfabrikation: Lump, trämassa,
halmmassa; lumpens sortering, skärning,
rening, bykning, söndermalning, blekning,
blandning, papperets bildning genom handarbete
och medelst maskiner; fulländningsarbeten.
(Lärobok: A. Th. Ljungqvist, lärobok
i mekanisk teknologi.)
Mekanisk teknologi.
II. Mekaniska fackavdelningen:
Inledning. Järnet: dess förekomst, malmens
behandling, masugnsprocessen, tackjärnets
egenskaper, beredning av smidesjärn
genom härdfärskning och puddling, bessemerblåsning
och adducering.
Stålet, martinstål, gjutstål, smidbara järnets
egenskaper, härdning. Övriga metaller och
legeringar.
Allmänna arbetssätt och verktyg för
metaller och trä.
Pappersfabrikationen.
Spinning och vävning.
Provskrivningar.
(Läroböcker: Th. Ljungqvist, metallers
och träs egenskaper och användning, pap
persfabrikationen samt mekanisk teknologi
II, h. 1. Hiille, Die Werkzeugmaschinen.)
Undervisningen.
375
Örebro. |
Borås. |
Mekanisk teknologi.
M. Kraft: Grundriss der mechanischen
Technologie.
III. Metallernas framställning, egenskaper
och förädling. Träets förädling. Härvid
använda arbetsmetoder, * verktyg och
maskiner.
Mekanisk teknologi.
III. De vanliga metallernas, särskilt
järnets framställning, egenskaper och användning;
de olika metoderna för framställning
av tackjärn, smidesjärn och stål; järnets
vidare bearbetning genom gjutning, smidning,
valsning, dragning, pressning, filning,
svarvning, fräsning, m. fl. arbetssätt; redskap
och maskiner för metallernas bearbetning.
Besök i industriella anläggningar.
Träets förädling: Träets allmänna egen
skaper
; olika träslag, deras förekomst, egenskaper,
användning och konservering; träets
bearbetning; verktyg och redskap; sågverk;
hyvelmaskiner m. m.
(Läro- och handböcker: C. R. Ekstrand,
arbetssätt och verktyg; M. Wiborg, järnets
metallurgi; Ljungqvist, metallers och träs
egenskaper och användning; Åhslund, konservering
av trä.)
376
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. Malmö.
Fysik.
II. a) Värmelära: Inledning; termo
metri;
kroppars utvidgning genom värme;
smältning och stelning; ångbildning och
kondensation; värmets fortplantning; kalorimetri;
värmekällor; ångmaskinen; hygrometri.
b) Magnetism och elektricitet: Funda
mentallagar
för magnetismen; jordmagnetismen.
Elektrostatik; teorier; elektrisk influens
; bunden och fri elektricitet; elektroskopet;
urladdningsfenomen; elektricitetsmaskinen;
kondensator!!; Coulombs lag; luftelektriciteten.
Elektrodynamik: elektrokemi; galv.
element; ackumulatorn; elektromagnetism;
satser om strömstyrka; värmeverkningar;
induktionsströmmar och deras användning;
termoströmmar.
c) Akustik: Vågrörelse; ljudets upp
komst,
fortplantning och reflexion;- ljudets
styrka; tonerna; musikaliska instrument;
örat; fonografen.
d) Optik : Ljusets fortplantning; fotometri;
ljusets reflexion och brytning; optiska instrument;
färgspridning; spektralanalvs; ögat
och seendet; ljusets natur.
Experiment och problem till hela kursen.
(Tom Moll, lärobok i fysik.)
Fysik.
I. Vätskors och gasers allmänna egenskaper.
Lärobok: Tom Molls statik.
II. Värmelära och optik med i Lindebergs
exempelsamling förekommande problem.
Förberedande kurs i magnetism och
elektricitet med problem. Experimenter.
III. Läran om magnetism och elektricitet.
Kort repetition, muntlig och skriftlig,
av läran om värmet och ljuset med tillhörande
problemer. Experimenter. Frivilliga
fysiska laborationer. Samtliga lärjungarna
hava under läsåret haft flera skriftliga
provräkningar å lärorummet.
(Tom Moll, lärobok i fysik.)
Undervisningen
377
Örebro. |
Borås. |
Fysik.
I. Hydrostatik, aerostat k och akustik;
problem.
II. Värmelära samt akustik och optik;
problem; elektrieitetsläran påbörjad.
III. Elektrieitetsläran med särskild hänsyn
till elektrotekniken; problem.
(Tom Moll, lärobok i fysik. I, II, III, IV.)
Fysik.
I. Kropparnas allmänna egenskaper;
fasta kroppar, vätskor och gaser; specifik
vikt, Boyleska lagen.
II. a) Ljudet: Vågrörelser, tonerna, röstoch
hörselorganerna.
b) Värmet: Kroppars volym- och aggregationsändringar,
kalorimetri, värmets ledning
och strålning.
c) Ljuset: Fotometri, ljusets reflexion,
speglar.
III. a) Ljuset: Brytning, prismer och
linser, spektralanalvs, polarisation.
b) Värmet: Mekanisk värmeteori, blåsmaskiner,
varmluftmotorer, köldmaskiner.
c) Magnetism och elektricitet: Naturliga
och stålmagneter, jordmagnetismen, friktions-,
influens- och kontaktelektricitet, galvanoplastik,
termoelektricitet, elektromagnetism,
magnetiska krafllinjer, magnetiskt fält
och induktion, hysteresis, växelströmmar,
flerfasströmmar, självinduktion, elektriska
vågrörelser, åskledare, telegrafer och telefoner,
dynamomaskiner och elektriskt ljus,
kraftöverföring.
d) Laborationei- en eftermiddag i veckan
under vårterminen. Konstruktionsuppgifter
att utföra hemma.
(Läroböcker: Wijkanders fysik; Åker
lund,
absoluta enheterna; lärarens muntliga
föredrag, Lindebergs exempelsamling.)
378
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. Malmö.
Kemi.
I. Oorganisk kemi: De allmännast förekommande
elementen och deras viktigaste
föreningar jämte reaktioner och beräkningar.
Talrika experiment. (V. Abenius, lärobok
i oorganisk kemi, 2:dra uppi.)
II. Organisk kemi: De viktigaste organiska
föreningarna, särskilt de i tekniken
förekommande. Talrika experiment. (O.
Widman, lärobok i organisk kemi, 3 uppi.,
med åtskilliga tillägg av läraren rörande de
tekniska ämnena.)
III. Kemiska linjen har genomgått en
något mera omfattande repetitionskurs i
oorganisk och organisk kemi.
Kemi.
I. Oorganisk kemi: De mera allmänt
förekommande grundämnena jämte deras
viktigaste föreningar. (Lärobok: David Kempe,
lärobok i oorganisk kemi.)
II. Repetition av oorganiska kemien.
Organisk kemi: Huvuddragen av den
organiska kemien med ledning av D. S.
Hectors lärobok i ämnet.
Undervisningen.
37‘»
Örebro.
Kemi.
Metalloiderna och de lätta metallerna.
Under lektionerna hava ett betydligt antal
försök blivit utförda.
II. De lätta metallerna. Organisk kemi
efter Widmans lärobok med förtydligande
försök. Repetition av hela den allmänna
kursen.
(V. Abenius, oorganisk kemi. O. Widman,
lärobok i organisk kemi. P. T. Cleve, kvalitativ
kemisk analys. V. Eggerts, om kemisk
provning av järn, järnmalmer och
brännmaterialier. F. P. Treadwell, Lehrbuch
der chem. Analyse. R. Fresenius, Anleitung
zur quantitativen chem. Analyse, såsom
handbok.)
Borås.
Kemi.
I. Grunddragen av den allmänna och
oorganiska kemien.
II. Repetition och utvidgning av första
klassens kurs. Organisk kemi.
Vårterminen: Kemiska fackavdelningen.
Reaktionslära i anslutning till övningarna
i laboratoriet.
III. Kemiska fackavdelningen: Komplettering
och repetition av den allmänna och
organiska kemien. Reaktionslära i anslutning
till övningarna på laboratoriet.
(Läroböcker: V. Abenius, elementär lärobok
i oorganisk kemi; Oskar Widman, elementär
lärobok i organisk kemi; P. T. Cleve,
kvalitativ kemisk analys; Medicus, Gewitchtsanalyse.
)
380
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. Malmö.
Kemisk teknologi.
II. Kemiska linjen: Torrdestillation av
trä, alkoholer, organiska syror; cyanföreningar;
stenkolstjära och dess beståndsdelar;
alkaloider, eteriska oljor; organiska färgämnen,
siden, ull, växttråd, färgning (inkl.
blekning, mercerisering, betning); pappersfabrikation;
stärkelse, dextrin, stärkelsesocker,
socker, näringsmedel, jäsning.
(Fischer, Handbuch der chem. Techn.,
15:te Aufl.)
III. Kemiska linjen: Sprittillverkning;
garvning, fetter, hartser, bränn- och belysningsmateriell;
det viktigaste av metallurgien,
speciellt de i Sverige förekommande processerna;
vattnets kemiska teknologi; tillverkning
av kolsvavla, svavelsyrlighet, svavelsyra;
natron-, kali- och ammoniumsalter samt ammoniak;
saltsyra, klor, klorkalk; elektrolys,
varvid särskilt redogjorts för fabrikationen
av kalium- och natriumhvdrat samt kaliumoch
natriumklorat; brom och jod; salpeter,
chilesalpeter, kalksalpeter samt salpetersyra;
sprängämnen; fosfor, tändstickor och fosfater;
kvävegödningsämnen, däribland kalkkväve;
aluminiums viktigaste föreningar; de
tunga metallernas viktigaste föreningar;
oorganiska färgämnen; karbider, kolsyra, syre
och väte; glas samt lera. (Efter lärarens
diktamen med en och annan hänvisning till
Fischer, Handbuch der chem. Techn., 15:te
Aufl.)
Kemisk teknologi.*)
III. Kemiska linjen: Brännämnen: vatlnets
teknologi; framställning av svavelsyra,
saltsyra, klor, klorkalk och soda; konstgjorda
gödningsämnen; sprängämnen ; murbruk
och cement; framställning av glas och
lervaror; torrdestillation; fetter, fernissor,
smörjoljor, såp- och tvåltillverkning, sockertillverkning;
tillverkning av stärkelse och
dextrin; jäsningsindustri; Öl- och sprittillverkning.
(Lärobok: H. Ost, Lehrbuch
der technischen Ghemie.)
Under den senare delen av vårterminen __________
hava följande i Norrköping belägna indu- *) Ur årsredogörelsen för år 1906-07.
Undervisningen.
381
Örebro. |
Borås. |
|
Kemisk teknologi. |
Kemisk teknologi. |
III. Kemiska avdelningen: Brännmaterial:
svavel och svavelsyra; alkalisalter; saltsyra,
.salpetersyra; tändvaror och sprängämnen;
konstgödselmedel; murbruk, cement; glas;
lervaror; torrdestillation; cellulosa.
(II. Ost, Lehrbuch der chem. Teknologie.
)
III. Kemiska fackavdelningen .- Förbränningsteori,
brännmaterial, lysgas, trädestillation
och kolning, syror, gödningsämnen,
alkaliindustri och klorframställning, explosivämnen
och tandmedel, glasteknik, cementoch
lervaruteknik, pappersmassa och papperstillverkning,
översikt över tjärfärgämnen,
sockerteknik samt ölfabrikation. (Lärobok:
H. Ost, Lehrbuch der technischen
Chemie.)
382
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malmö. |
striella anläggningar besökts: sockerbruk,
bryggeri, gasverk, färgeri och blekeri samt
garveri. Under maj månad hava ock besök
gjorts vid Värmbols sulfatfabrik, Claestorps
marmorbrott och sliperi samt Rejmyre glasbruk.
Slutligen besöktes Finspångs bruk
och Skärblacka pappersbruk i början av
juni månad.
Kemiska laborationer.
II. Kemiska linjen: Efter en kortare
kurs i oorganisk syntes hava eleverna övergått
till den kvalitativa analysen samt arbetat
efter följande plan: 1) Hava de allmännast
förekommande jonreaktionerna utförts; 2)
Hava analyser verkställts å baser, syror,
enkla salter och blandningar av salter samt
i handeln förekommande produkter. (P. T.
Cleve, kvalitativ kemisk analys, 4:de uppi.,
med tillägg av läraren.)
III. Kemiska linjen: Kvantitativ analys.
För densamma erforderliga normal- och i
normallösningar av natronlut, svavelsyra,
klorvätesyra, silvernitrat, permanganat, jodlösning,
natriumhyposulfit, natriumarsenit
m. fl. hava förfärdigats. Dessutom kvantitativa
analyser å kopparvitriol, fosforsalt,
klornatrium, alun, soda, pottaska, vinsten,
brons, myntmetall, stanniol, babbits och
andra antimonlegeringar, ferrosulfat, brunsten,
klorkalk, arsenikprov, såpa, tvål, oljor,
kvarts, glas, fältspat och andra silikat, marmor,
kräkvinsten, superfosfat, kalimagnesia,
Kemiska laborationer.41)
II. Kvalitativ analys på torra och våta
vägen. Blåsrörskemi samt framställning av
oorganiska preparat. (Lärobok: Widman,
kemiska laborationsövningar.)
III. Kemiska avdelningen: Kvalitativ
analys (på våta vägen): Enkla och sammansatta
prov. Kvantitativ analys: De viktigaste
titreringsmetoderna; viktanalyser; kemiskt
tekniska analyser; sockeranalyser.
(Läroböcker: P. Welselsky u. R. Benedikt,
30 Uebungs-Aufgaben als erste Anleitung
zur quant. Analyse. Medicus, Massanalyse.
Medicus, Gewichtanalyse. Medicus,
Technisch-chemische Analyse. R. Fresenius,
Anleitung zur quant. chem. Analyse.) *)
*) Ur årsredogörelsen för år 1906—07.
Undervisningen.
383
Örebro.
Borås.
Kemiska laborationer.
III. Kemiska avdelningen: Övningar i
kvalitativ kemisk analys på torra och våta
vägen; kvantitativa analyser å salter, legeringar,
malmer och järn; titreringsanalvser.
Framställning av preparat.
Kemiska laborationer.
II. Kemiska fackavdelningen: Övningar
i blåsrörs-analys och kvalitativ analys på
våta vägen.
III. Kemiska fackavdelningen: Övningar
i kvantitativ bestämning av enkla ämnen i
lösning samt blandningar.
Övningar i utförande av vanligare kemiskttekniska
analyser. Syntetiska arbeten.
384
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malm ö. |
benmjöl, salpeter av olika slag, ammoniumsulfat;
foderkakor; rökgasanalyser enl. Orsat,
torv, stenkol, gasolja, fotogen, dricksvatten,
bröd, mjölk, ättika, Öl, vin, brännvin, socker
av olika slag, sirap samt melass; järnmalm,
kopparkis samt blyglans.
(Medicus, Kurze Anleitung zur Massanalyse,
zur Gewichtanalyse und zu technisch-chemischen
Analysen; Fruhling, Anleitnng
zur Untersuchung der för die Zuckerindustrie
in Betracht kommenden Produkte;
Biedermann, Chemicher-Kalender 1908; C. J.
Kevser, kvantitativa prov.)
Mineralogi och geognosi.
II. Jordytans förändringar och dess nuvarande
beskaffenhet. Den deskriptiva mineralogien
och bergartsläran. Översikt av de
geologiska formationerna.
Vid undervisningen hava E. Erdmanns
geologiska väggtavlor och skolans mineralogiska
samlingar flitigt begagnats. (L.
Holmström, läran om jorden.)
Mineralogi och geognosi.
II. Genomgått Anders Hennigs lärobok i
geologi för realskolan och fört anteckningar
efter lärarens föredrag.
Föredragen hava illustrerats med en
större samling av stuffer, besök vid Limhamns
kalkstensbrott, Kvarnby kritbruk samt
Kullen.
Undervisningen.
385
'' |
|||
Örebro. |
Borås. |
Mineralogi och geognosi.
II. Kort framställning av mineralogiens
allmänna del samt redogörelse för de för
industrien, åkerbruket och geognosien viktiga
mineralierna.
Bergarternas beståndsdelar, struktur, förklyftning,
uppkomst och förekomstsätt. De
för industrien och åkerbruket viktigaste bergarterna.
(A. E. Törnebohm, kortfattad lärobok
i mineralogi och petrografi.)
Mineralogi och geognosi.
II. Grunderna av kristallografien, de
viktigaste svenska mineral- och bergarterna
samt grunddragen av Sveriges geologi. Svenska
malmfält samt fyndorter för tekniskt
användbara mineral och bergarter. (Läroböcker:
A. E. Törnebohm, mineralogi och
petrografi samt A. E. Törnebohm, Sveriges
geologi.)
IT
25
386
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
Malmö.
Svenska språket.
I. Interpunktionsläran fullständigt genomgången
i förening med satsanalys. De
allmännaste främmande ordens ortografi.
Rättskrivnings- och interpunktionsövningar.
Föredrag och referat av huvudsakligen
historiskt och biografiskt innehåll.
II. Övningar i uppsättandet av enklare
affärsskrivelser. Repetition av hvad som
genomgåtts i kl. 1. Föredrag och referat
som i föregående klass. En längre beskrivande
uppsats.
III. Föredrag av huvudsakligen tekniskt
innehåll och övningar i uppsättandet av något
vidlyftigare affärsskrivelser samt en
längre uppsats i månaden. Dispositionsövningar.
Ämnen givna för uppsatser under året:
1. Ett minne från sommaren 1907.
2. Moderna kommunikationsmedel. 3. Vi
lära icke för skolan, utan för livet. 4.
Elektriciteten i det praktiska livets tjänst.
5. Tidens värde. 6. Ämne efter fritt val
(inom de resp. linjernas kunskapsområde).
7. a) Mina framtidsplaner, b) Önskemål
med avseende på den elementära tekniska
undervisningen, c) Tankar vid avgången
från tekniska skolan, d) Sammanslutningens
betydelse för industrien och näringarna i
allmänhet.
(Läroböcker: A. Tidner, övningar i uppsatsskrivning
vid praktiska skolor. Lärarna
i modersmålet vid Norrköpings h. allm.
läroverk, regler för användande av skilje
-
'' Svenska språket.
I. Det viktigaste av form- och satsläran
; satsbildningsövningar, rättskrivning,
skriftligt återgivande av smärre berättelser,
uppsatser; välläsning, smärre föredrag.
II. Rättskrivning; uppsatser, huvudsakligen
berörande det praktiska livet, såsom
kvittenser, skuldförbindelser, fullmakter, ansökningar,
kontrakter, affärsbrev m. m.
Undervisningen.
387
Örebro. |
Borå s. |
|
Svenska språket. |
Svenska språket. |
I. Det väsentligaste av form- och satsläran;
rättskrivnings- och interpunktionsövningar
i förening med satsanalys. De
allmännaste främmande ordens ortografi.
Övningar i uppsättande av enklare affärsskrivelser.
Uppsatser och föredrag huvudsakligen
över tekniska ämnen. Dispositionsövningar.
Läsning av vald litteratur.
II. Huvudsakligen lika med föregående
klass. Dispositionsövningar, uppsatser och
föredrag.
III. Uppsatser och föredrag. Dispositionsövningar.
Läsning av vald litteratur.
Föredragen hava behandlat bland annat
följande ämnen:
Klass 1. Svavel; trämassetillverkningen;
glastillverkningen; valsverk; nernstlampan;
trådlös telegrafering; storindustri
och hantverk; Berzelius; en ballonguppstigning;
järntillverkningen; våra skogar;
limitsystemet; spånadsämnen och deras bearbetning
; skogsavverkning.
Klass 2. Röntgenstrålar; moderna åskledare
; kanontillverkningen vid Bofors; centraluppvärmning
; våra plikter; explosionsmotorer;
brandtelegrafer och termofoner;
Åtvidabergs gruvor; centralverkstäderna i
Örebro; ett skeppsvarv i Kiel.
Klass 3. Motala verkstad; lokomotivets
uppkomst och tidigare historia; bergshanteringen;
belysningen i svenska gruvor;
Sveriges nyaste lokomotivtyp; telegrafering;
solen; fuktighet i tegelbyggnader; John
I. Form- och satslära; rättskrivningsoch
interpunktionsövningar; skriftliga uppsatser.
II, III. Repetition av föregående kurser;
skriftliga uppsatser i hemmet med eller
utan given disposition; föredrag å lärorummet
över uppgivet ämne.
(Läroböcker: Sundéns språklära; Sv.
akademiens ordlista, 7 upplagan.)
388
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
Malmö.
tecken. Kgl. cirkuläret ang. förändrad stavning
av t- och v-ljuden har tillämpats.)
Tyska spr&ket.
Seelinger, (iber die Watten.
Ranter, Allgemeine chemische Technologie
(Sammlung Göschen).
l:sta cykeln av Hauffs Märchen.
Övningar enligt Berlitz’ metod med ledning
av T. Goldschmidts väggplanscher:
Bahnhof.
Engelska språket.
The Engineering Magazine ofjulyl905,
förra hälften.
Lika med avd. A.
De Foe, Robinson Crusoe, Velhagen
u. Klasings Ed., påbörjad.
Förra avdelningen av J. A. Afzelius,
praktisk lärobok i engelska språket.
Tyska språket.
I. Viktigare delar av formläran: översättning
av Calwagens elementarbok; övningar
i talspråk; skrivningar på svarta
tavlan.
II. Formläran fullständigt genomgången:
översättning: Schillers die beiden
Piccolomini; Fritz auf dem Lande; talspråk
i nära anslutning till texten.
III. Det viktigaste av syntaxen; översättning
av E. Budde, Blätter aus meinem
Skizzenbuch, talövningar. (Läroböcker:
Calwagens grammatik och elementarbok;
smärre tyska noveller och skådespel.)
Engelska språket.
II. Formläran; elementar- och läseboken
till st. 29; talövningar.
III. Syntaxen delvis; till sidan 80 i
»Engelsk tekn. litteratur» samt utan förberedelse
20 sidor'' i Calwagens elementaroch
läsebok samt tal- och skrivövningar.
(Läroböcker: Calwagens kortfattade språklära
samt elementar- och läsebok; Morén,
engelsk teknisk litteratur.)
Undervisningen
380
Örebro. |
Borås. |
Ericsson; vintersport; krav på en nutida
arbetsledare; svavelsyrefabrikationen.
(Tidner, övningar i uppsatsskrivning vid
praktiska skolor.
Moderna svenska författare.)
Tyska och engelska språken.
Översättning från tyska och engelska
jämte nödig grammatik ; skrivövningar å lärorummet.
(Löfgren, tysk elementarbok och tysk
språklära. Wildenbruch, der Letzte und
Meine beiden Onkel. Freytag, die Journalisten.
Afzelius, engelsk elementarbok och
engelsk grammatik. Massey, in the struggle
of Life. Doyle, the adventures of Sherlock
Holmes. Stevenson, the treasure Island.)
Tyska och engelska språken.
Översättning från tyska och engelska
och tvärtom jämte grammatik.
(Läroböcker: Calwagen, tysk språklära;
Mathesii elementarbok; Seidel, Leberecht
Hunchen; Hoffman, das Antikenkabinett;
Heyse, Kolande Schildknappen; Freytag,
die Journalisten; Morén, engelsk elementarkurs
och engelsk teknisk litteratur.)
390
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. Malmö.
Bokföring och handelslåra.
II. Dubbel bokföring tillämpad för fabrik,
varvid följande böcker använts: inventariebok,
dagbok (omfattande memorial
och kassabok), journal, huvudbok, reskontra
och hjälpbok (den sistnämnda innehållande
förfallobok och balansbok).
Materialet till de förekommande dagboksposterna
har blivit förelagt eleverna i form
av uppgifter, som alldeles motsvara de olika
affärerna, sådana man i verkligheten tänkt
sig deras uppkomst, och ha därvid eleverna,
så långt lämpligen kunnat ske, själva fått
uttänka och verkställa affärernas införande
till behöriga böcker.
De enklaste grunddragen av växelläran
och bokföringen berörande handelsrätt ha
med eleverna läxvis genomgåtts, varvid
använts av läraren utarbetade och eleverna
meddelade anteckningar.
Bokföring och handelslära.
II. Dubbel bokföring, tillämpad på grosshandel,
varvid följande böcker blivit förda:
inventariebok, kassabok, memorial, reskontra,
journal och huvudbok samt varubok
och förfallobok. Växellära.
Undervisningen
Undervisningen. |
391 |
||
Örebro. |
B o r å s. |
Bokföring och handelslära.
II. Dubbelt bokhålleri. Handelskorrespondens
och formulär genomgås i samband
med undervisningen i modersmålet. Växellära
och de första grunderna av nationalekonomien.
(C. E. Quarforth, handelslära.)
Bokföring och handelsl&ra.
II. En kurs i dubbel bokföring dels
med, dels utan journalisering.
Produktion, kapital och arbete, usansläran,
olika slags varuhandel, penningehandel,
kommunikationsmedel. Näringslagstiftning,
bolagsväsen, bankväsen, tullväsen, äldre
och nyare myntsystem, obligationer, växelläran
och checklagen.
392
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
Byggnadskonst med tillhörande ritningar.
II. 1) Byggnadslinjen.
Ritövningar:
a) utan beräkningar: Murförbindningar;
träförbindningar; trätakstol med detaljer;
dörrar och fönster; trä- och stenvilla.
b) med beräkningar: Förslag till trä
bro;
större pelarkonstruktioner, bärbjälkar,
plåtbro samt järntakstolar.
Av varje elev hava 4 å 6 av ovanstående
ritningar medhunnits.
2) Mekaniska och kemiska linjerna.
Ritöimingar: utan beräkningar: Mur
förband;
träförbindningar; träväggar och
knutar samt valv; spänn- och hängverk;
trappor av trä och sten.
Av varje elev hava 3 å 4 av ovanstående
ritningar medhunnits.
III. 1) Byggnadslinjen. Allmän byggnads
lära
och byggnadskonst: Materiallära: Om
trä, sten och järn, deras egenskaper i tekniskt
hänseende samt deras bearbetning och
behandling för byggnadsändamål; kalkbränning,
murbruk samt tegeltillverkning. Betong,
dess egenskaper och användning, samt eldfasta
byggnadsmaterial i allmänhet.
Konstruktionslära: Byggnadsgrunden,
dess undersökning och förstärkning; pålning;
rustbäddar och fördämningar; grund-,
sockel-, hus-, stödje- och beklädnadsmurar;
valvet och dess beräkning; trä- och stentrappor;
eldstäder; listverk; putsarbeten samt
dekorativa arbeten i husbyggnader; träförbindningar;
häng- och spännverk; träväggar
Malmö.
Byggnadskonst.
IT Allmän byggnadslära och husbyggnadskonst.
Materiallära: Om sten, dess egen
skaper,
bearbetning och behandling; tegeltillverkning;
om trä och dess egenskaper,
träförband, timmer-, plank- och korsverksväggar,
häng- och spännverk. Bjälklag, tak
och takstolar samt trätrappor. Murförband,
stöd- och beklädnadsmurar, sockeln och
husmurar.
III. Träsammanfogningar, timmer-, plank-,
trä- och korsverksväggar, Rabitz- och scagliolväggar,
häng- och spännverk. Bjälklag, tak
och takstolar, taktäckning, trätrappor, byggnadssnickeriarbeten
såsom dörrar, fönster,
paneler m. m., eldfasta bjälklag, järnbetongkonstruktioner,
takstolar av järn. Glas- och
måleriarbeten. Grundbyggnad i allmänhet,
grävning, transport av jord, fyllning, grundundersökning,
konstgjord byggnadsgrund.
(Lärobok: V. Karlsson, lärobok i husbyggnadskonstruktioner,
delarna II och III.)
III. Byggnadsgruppen: Om grundlägg
ningsmetoden
med pålar, betong och brunnar;
grundläggning och murning under vatten,
fördämningar. Entreprenadkontrakt, arbetsbeskrivning
och kostnadsförslag till en
tvåvåningsbyggnad av sten. Föredragen i
byggnadskonst hava illustrerats med ljusbilder.
III. Väg- och brobyggnadskonst. Byggnadsgruppen:
Inledning, allmänna iaktta
gelser
vid valet av vägars planriktning, vägars
längdprofil och bredd, vägundersök
-
Undervisningen.
393
Örebro. Borås.
Byggnadskonst.
II. Förberedande byggnadsarbeten: Utstakning
av byggnader; den naturliga grunden,
dess undersökning och förstärkning;
jordarbeten. Murare- och stenhuggarearbeten,
material: naturlig sten och dess bearbetning,
konstgjord sten, särskilt tegel, murbruk,
cement; murning med naturlig sten;
mur av ohuggen sten, nubbstens- och kvaderstensmur,
grund-, sockel- och beklädnadsmur;
tegelmurning: tegelförband, murtjocklekar,
stärkringar m. m.
III. Murarearbeten: Valv, skorstenar
J
lister, trappor, gjutna murar, konstruktioner
av cement och järn, brandfria bjälklag, golv,
putsning, lätta väggar. Timmermansarbeten:
Material, t.räförband, väggar, bjälklag, bärbjälkar,
spänn- och hängverk, taklag, trappor.
Järnkonstruktioner: Pelare, bärbal
kar,
takstolar, trappor. Taktäckning med
konstgjord och naturlig sten, plåt, papp,
träcement, asfalt. Rännor och stuprör, listbetäckningar.
Inrednings- och fulländningsarbeten:
Snickeri, glasarbeten, målning, uppvärmning.
Kostnadsförslag.
Byggnadsavdelningen dessutom: Grafo
statik:
Allmänna grunder; Cremonas kraftplan;
tillämpningar på hängverk, fackverksbalkar,
takstolar och brovalv. Vägbyggnad:
Val av riktning och läge, undersökning och
utstakning, massberäkning, byggnad, konstarbeten,
kör- och gångbanans utförande
m. m. Järnvägsbyggnad: Under- och överbyggnad,
redskap, spårläggning i kurvor,
Byggnadskonst och byggnadsritning.
II. a) Allmän byggnadslära och husbyggnadskonst:
Om utstakning av byggnader:
den naturliga grunden, dess undersökning
och förstärkning; jordarbeten; naturlig byggnadssten,
dess förekomst, egenskaper och
bearbetning, grund-, sockel- och beklädnadsmurar;
konstgjord sten, särskilt tegel, dess
tillverkning och egenskaper; murbruk och
cement; murförband och stärkringar.
b) Byggnadsritning: Grundförstärkningar
murförband, träförband, stärkringar, valv,
träväggar, häng- och spännverk.
III. a) Allmän byggnadslära och husbyggnadskonst:
Stenkonstruktioner, valv, skor
stenar,
lister, trappor, gjutna murar, golv,
putsning; träkonstruktioner, väggar, bjälklag,
taklag; taktäckning; järnkonstruktioner,
pelare, bärbalkar, takstolar, trappor; snickeriarbeten;
glas- och målningsarbeten.
(Lärobok: V. Karlson, husbyggnads
konstruktioner
III, timmermansarbeten.)
b) Byggnadsritning: Sten-, trä- och
järnkonstruktioner, de senare beräknade;
plan-, sektions- och fasadritningar till byggnader
efter skiss av läraren och efter lättare
uppgift, för byggnadsfackavdelningen efter
uppgift.
c) Byggnadsstatik: Grafostatiska kon
struktioner
och beräkningar av krafters sammansättning
och upplösning, ytors tröghetsmoment,
tyngdpunktens bestämmande, belastade
balkar, Cremonas kraftplan för plana
stångsystem, belastade dels med enbart verti
-
394 Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malm ö. |
av liggande och stående virke; vanliga och
eldfasta bjälklag; golv, tak och brandbottnar;
takstolar av trä och järn; snickerier.
Byggnadskonst: Kort framställning av
byggnadskonstens historia samt de betingelser,
som alstrat olika konstruktionssätt och
former.
(F. R. Ekberg, allmän byggnadslära,
med rättelser och tillägg samt efter lärarens
diktamen.)
Väg- och vattenbyggnadskonst, a) Vanliga
vägar: Vid vägars anläggning före
kommande
förarbeten; utstakningar och avvägningar;
längd- och tvärprofiler; konstarbeten
och vägars anläggande i olika terräng;
körbanan och dess bildande; makadamiserade
och stensatta gator.
b) Järnvägar: Järnvägslinjens under
sökning
och utstakning samt avvägning;
längd och tvärprofiler; underbyggnadens
terrassering och dränering; ballastning av
järnvägsspår samt annan överbyggnad såsom
skenor, skarvjärn m. m.; allmänna anordningar;
olika typer; olika slag av skenor,
deras valsning och beräkning; förbindningar;
trä- och järnsyllar; impregnering; spårkorsningar;
växlar och växellås; vändskivor
samt skjutbord.
(O. Lundberg, lärokurs i järnvägs- och
byggnadskonst samt efter lärarens diktamen.)
Brobyggnadskonst. Broars allmänna anordning;
beskrivning av brokonstruktioner,
landfästen och deras grundläggning; plåtbroars
teori samt utdrag ur brobyggnads
-
ningar, konstarbeten, väganläggning i olika
slags terräng, körbanans bildande; landsvägsbroar.
Förarbeten vid järnvägsbyggnader, mark,
underbyggnad, längd- och tvärprofiler samt
ballast; överbyggnad, verktyg och redskap,
spårläggning i kurvor; järnvägsbroar.
(Lärobok: Lindgren, om vägar m. m.
O. Lundberg, järnvägsbyggnadskonst.)
II. Byggnadsritning. Byggnadskonstruk
tioner:
Murförband, valvringar, tunnvalv,
stickvalv, kryssvalv, rak- och svängtrappa
av sten, bjälklag av trä, träförband, träväggar,
bärbjälkar av trä och trätrappa med
detaljer.
III. 3 takstolskonstruktioner av trä med
olika slag av täckningsmaterial, takstol av
trä och järn, takstol av järn, hängverk, bärbjälkar
av järn, eldfasta bjälklag, fönsteroch
dörranordningar, 1 å 2 st. beräknade
konstruktioner, med diagram och kraftplaner
samt detaljer i stor skala, allt enligt
uppgift.
Byggnadsgruppen: Förslag till femvå
ningsbyggnad
å i Malmö stad belägen tomt
har behandlats av fem lärjungar, förslag
till villabyggnad av en lärjunge. Förslag
till stationshus av en lärjunge.
Järnvägsbyggnadskonst: Räl med skarvjärn,
skärning i rakt spår, i kurva och i
berg, vägport, enkel och dubbel trumma.
Kaj-konstruktioner med detaljer, avsedda
för 5 m. och 7,6 m. vattendjup. En landsvägsbro
av järn med beräkningar och detaljer.
Undervisningen.
395
Örebro. |
Borå s. |
växlar, bangårdsanordningar m. m. Byggnadsformlära
: Allmänna grunder för anordningarna
av en husbyggnad i plan, fasad
och inredning samt detaljbehandling ut- och
invändigt. Arbetsbeskrivning och entreprenadkontrakt.
Byggnadsförfattningar.
II. Byggnadsritning. Tegelförband, stärkringar,
valv, stentrappor, grundförstärkningar,
träförband, träväggar, bjälklag, spännoch
hängverk, taklag.
I medeltal hava 12 ritningar utförts av
varje lärjunge.
III. Trappor av trä, snickeriritningar,
brandfria bjälklag samt pelare, bärbalkar,
trappor och takstolar av järn efter plansch,
uppgift eller uppmätning. Mindre byggnader
i plan, fasad och genomskärning efter plansch.
Byggnad savdelningen har dessutom utfört
grafostatiska ritningar; beräkningar till
järntakstolar; kryssvalv; fasaddetalj; bansektioner;
mindre bro av järn efter uppmätning
samt förslag till ett mindre bostadshus
med därtill hörande kostnadsförslag,
arbetsbeskrivning och förslag till entreprenadkontrakt
.
Lärjungarna i mekaniska och kemiska
fackavdelningarna hava utfört i medeltal 8
å 9 ritningar vardera och de i byggnadsfackavdelningen
24 ritningar.
(V. Karlsson, lärobok i husbyggnadskonstruktioner.
O. Lundberg, järnvägsbyggnadskonst.
Sv. Teknologföreningen, tekniska
bestämmelser för anläggning och drift av
enskilda järnvägar.)
kala krafter, dels även utsatta för vindtryck,
Beräkning av valv- och vederlagsmurar.
Ritningar och tillämpningar på i
praktiken förekommande fall.
396
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
Malmö.
läran i och för beräkning av gallerverksbro;
belastningar för gatu- och järnvägsbroar
samt de vid dem vanligast förekommande
profiljärnen.
(Efter lärarens diktamen.)
Vattenbyggnadskonst. Hamnanläggningar;
dock-, kaj- och dammkonstruktioner samt
deras utförande och beräknande; jordtryck
och dess beräknande; vattnets rörelse i
slutna och öppna ledningar samt beräkning
av framrinnande vattenmängder; rörledningar
och deras beräkning; slussbyggnader,
deras beräkning och grundläggning.
(Efter lärarens diktamen.)
Ritövningar: a) utan beräkningar: Trappor
av trä och sten; valv; eldfasta bjälklag;
kaj konstruktioner; strandskoningar; husbyggnader.
b) med beräkningar: Bjälklag av plåt
och helvalsade balkar; pelare och golv i
husbyggnader; plåt- och gallerverksbroar
samt betongbro; större takstolar; valv; slussport
av järn; kajkonstruktioner av sten.
2) Mekaniska och kemiska linjerna. Allmän
byggnadslära och byggnadskonst. Kursen
har varit lika med den, som genomgåtts
för byggnadslinjen, men i förkortad
form.
Ritövningar. a) utan beräkningar: Trappor;
bjälklag och stickvalv; husbyggnader
av trä eller sten.
b) med beräkningar: Pelare; bjälklag:
balkongbalkar; järntakstol; travers; armerade
bjälkar; broar.
Undervisningen. 397
Örebro. |
Horas. |
398
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malmö. |
Av varje elev hava 4 å 5 av ovanstående
ritningar medhunnits.
Grafostatik. Krafters sammansättning
och upplösning; kr,aft- och tågpolygoner;
tyngdpunktsbestämning; beräkning av stödjepunktstryck
samt moment ur lin- och kraftpolygoner;
Cremonas kraftplan; grafisk lösning
av kranar, takstolar, gallerverk m. m.;
valvberäkningsmetoder samt tillämpningar
på byggnad skonstruktioner i allmänhet.
(Efter lärarens diktamen.)
Frihandsteckning.
I. Teckning efter väggplanscher, pressade
växter, klotsar, terra-cotta-vaser och
konstindustriella föremål. Skuggning efter
gipsklotsar (i relief). Teckning och skuggning
efter klotsgrupper samt gipsornament.
Teckning av konstindustriella föremål med
enkel färgbehandling i akvarell. Lavering.
Minnesteckning.
III. Klotsritning. Konturteckning och
lavering av gipsornament. Teckning av
konstindustriella föremål och levande växter
med enkel färgbehandling i akvarell. Pennteckning.
Kompositionsövning.
(Dessutom valfri undervisning för alla tre
klasserna, tillsammans 2 timmar.)
*»
Frihandsteckning.
I. Undervisningen har bedrivits efter
den vid tekniska skolan i Stockholm använda
metoden. Teckning efter kontur och
reliefgips, perspektivteekning efter klots och
konstindustriella föremål, skuggning av s. k.
skuggips och klotsgrupper, skuggning av ornament,
lavering och pennteckning samt detaljritningar
i kritor; dessutom hava alla
eleverna övats i minnesteckning och teckning
på krittavla.
Undervisningen.
399
Örebro. |
11 o r ä s. |
Prihandsteckning.
I. l:staavd. Teckning efter några få rätoch
kroklinjiga figurer, plana reliefer samt
pressade växter i färg. Minnesteckning.
2:dra avd.4 Teckning i kontur efter ornamentala
högre reliefer, listverk samt projektionsritning.
Minnesteckning.
3:dje avd. Fri perspektivisk teckning
efter trämodeller, maskindelar, industriella
föremål, enkla grupper, dels i kontur, dels
även med återgivandet av färgerna.
4:de avd. Första grunderna i pennteckning
och lavering.
II. l:sta avd. Studier av levande växtdelar
och industriella föremål, pennteckning
och lavering av svårare ornamentala reliefer,
byggnadsdetaljer och maskindelar.
2:dra avd. Övningar med givna ornaments
förändring, enkla kompositionsövningar
med ledning av förelagda motiv, ornering
av uppgivna ytor och föremål.
Prihandsteckning.
I. Teckning efter Wohlins och Sjöströms
väggplanscher efter konturgipser, omväxlande
med teckning och lätt färgläggning
i akvarell- och pastellfärger efter pressade
växtdelar; teckning av enkla föremål
i projektion; klotsar i frontal- och hörnställningar
omväxlande med perspektivisk
teckning efter enklare föremål; skuggning
med stompf i blyerts efter skugg-gipser.
II. Teckning och skuggning med stompf
i blyerts eller svartkrita efter skugg-gipser
och gipsornament; lavering i tusch eller
ton efter planscher och gipser; teckning
och lätt färgläggning med akvarell- och pastellfärger
efter planscher och enklare konstindustriella
föremål; pennteckning efter planscher
och gipser; lättare kompositionsövningar.
400
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping. |
Malm ö. |
Krokiritning.
II. Fullständiga krokier av diverse maskindelar
och rörelsemodeller.
Krokiritning.
II. Avteckning på fri hand av modeller
och maskindelar i geometrisk projektion med
påskrivna mått.
Modellering.
Kopiering av Dresdener-gipserna, Junghähnels
större och mindre gipser; ornamentdetaljer
i plastelin; figurdelar.
Modellarbete.
III. Byggnadsgruppen. Under läsåret
ha utförts perspektivmodeller och modeller
till takstolar m. m.
Mekaniskt verkstadsarbete.
I. 25 st. brevpressar, 20 fotcirklar, 23
krumcirklar, 3 plåtvinklar, 1 anslagsvinkel,
3 stickcirklar, 23 körnare, 18 hammare,
3 nötknäckare, 2 st. under arbete, 4 skruvmejslar,
2 ritskubbar, 3 kemist-stativ, 1
benzinmotor, 2 st. under arbete, 2 förgasare
till benzinmotor, 1 st. under arbete,
1 centrumcirkel under arbete, 1 lövsågställning
under arbete.
Reparation av verkstadens verktyg och
en del nygjorda, därav 2 st. chuekflänsar
och 2 st. putsskivscentra. En ny 360 mm.
backskiva, som förut påbörjats, har under
arbetsåret färdiggjorts.
II. a) Mekaniska linjen: 2 st. lödkol
var,
1 mindre elektrisk motor, 2 st. under
arbete, 2 gnistinduktorer under arbete, 2
ritskubbar, 2 benzinmotorer (påbörjade förra
Mekaniskt verkstadsarbete.
I. Metallarbete. De flesta av lärjungarna
hava varit sysselsatta med förra delen
av den för undervisningen uppställda
modellserien, upptagande: körnare, mejslar,
krumcirklar, stångpassare och de mera försigkomna
även med hammare, bågfil, sänklod
samt egna arbeten.
II. Senare delen av modellserien, upptagande:
gängkloppor, rörskärare, sågställning,
stickpassare, filklovar, stålager, balansvåg
av mässing, modell till friktionspress,
stativ till magnetiska experiment samt egna
arbeten.
III. Rörskärare, rörtänger, ritskubbar,
oljeståndsglas, oljebroms, balansvåg av mässing,
dynamomaskiner, våg för undersökning
av magnetismen, modell till aneroidbarometer,
elektroapparat för påvisandet av
Undervisningen.
401
----- |
|||
Örebro. |
Borås. |
Kroklritnlng.
]. Teckning på fri hand å rutat pap
per av klotsar, modeller, verktyg och maskindelar
efter uppmätning och med inskrivning
av huvudmåtten.
Kroklritnlng.
I. Avritning på fri hand av modeller och
maskiner jämte så fullständig måttsättning,
att ritning därefter kan uppgöras.
Modellering.
Modellering i lera: enklare och rikare
ornament samt figurdelar och figurer efter
modeller och planscher, 92 stycken.
Modellering.
Modellering i lera och plastelin efter
gipsornament och gipsfigurer samt planscher.
Kompositionsövning. Gjutning i gips.
Mekaniskt verkstadsarbete. I
I undervisningen på skolans mekaniska
verkstad deltaga, samtliga lärjungar i klasserna
1 och 2. Denna allmänna kurs börjar
med filning och borrning, varefter metallsvarvning
och hyvling vidtaga. De utförda
arbetena äro järnvinklar, körnare,
skruvmejslar, fot- och krumcirklar, hammare,
gängverktyg, mindre skruvställ, filklovar,
stångcirklar m. m. Allt smide verkställes
i skolan, det lättare av lärjungarna
själva, det svårare av smed, då lärjungarna
biträda som släggare. Elektrisk motor för
arbetsmaskinernas drivande användes vid
alla lektioner.
De lärjungar, som tillhöra den mekaniska
och byggnadslinjen, fortsätta kursen
även i klass 3 och sysselsättas med hyv
-
Mekaniskt verkstadsarbete.
I. Övningar i planfilning, mejsling, borrning,
svarvning, fräsning, gängning, härdning
m. m. vid tillverkning av verktyg av
stål och järn, ordnade efter fortskridande
svårighetsgrad enligt följande serie och till
detta antal:
26 brevpressar, 26 filade körnare, 26
flackmejslar, 21 ritsnålar, 18 svarvklovar,
20 hammare, 23 åttkantiga körnare, 15
krumcirklar, 9 anslagsvinklar, 12 skruvmejslar,
2 filklovar.
Dessutom äro utförda: 1 supportdel
med stålfäste, 2 elektr. motorer (ej färdiga).
II. Fortsättning och komplettering av
ovan angivna elementarserie. Fortsatt övning
i metallarbete vid användandet av
verkstadens arbetsmaskiner med tillverkning
II
26
402
Tekniska elementarskolorna.
Norrköping.
året), 2 benzinmotorer under arbete, 3 förgasare
till benzinmotorer.
Reparation av smidestänger m. m. för
verkstadens räkning.
b) Kemiska linjen: 2 st. hammare, 1
Runsens brännare, 1 ritskubb (påbörjad
förra året), 1 strykjärn.
c) Byggnadslinjen: 2 st. modellerings
stoekar,
1 skruvmejsel, 1 lödkolv, 1 strykjärn,
1 hammare, 1 mindre borrmaskin
under arbete.
Diverse reparationer åt verkstaden, såsom
målning och omändring av ett skåp m. m.
III. a) Mekaniska linjen: 1 st. induk
tor,
1 lödkolv, 1 nötknäckare, 1 svängjärn,
1 krusmaskin reparerad, 2 kopiepressar, 1
sparrsock, 1 borrdrill, 1 mindre borrmaskin
under arbete, 1 benzinmotor (påbörjad
förra året), 1 mindre elektrisk motor (påbörjad
förra året), 1 1 Va hkr. elektrisk
motor (påbörjad förra året).
Diverse arbeten åt verkstaden, däribland
en ny 360 mm. backskiva påbörjad; medbringare
och stålfäste samt en glödugn till
laboratoriet färdiggjorda.
b) Kemiska linjen: 1 st. nötknäckare,
1 kopiepress, 1 benzinmotor under arbete.
Diverse reparationer å apparater till laboratoriet.
c) Byggnadslinjen: 1 st. kopiepress, 1
krocketspel, 4 modelleringsstockar, 1 par
skridskor under arbete, 1 hammare, 1 bågfilställning.
Malmö.
tyngdlagen samt modell till fjäderhammare.
Elever i skolans alla avdelningar hava
dessutom varit sysselsatta med reparationer
och mindre arbeten för skolans räkning.
Träarbeten. Följande arbeten jämte ritningar
hava under läsåret av eleverna blivit
förfärdigade:
I. Enkla klotsar, linjaler, handtag, hammarskaft,
yxskaft, pallar, filklovar, vinklar,
klubbor, klädhängare, litermått, geringsmått,
stämjärnsskaft, spottlådor, bokställ, skärbräden,
julgransfot, hylla samt diverse arbeten
till skolan.
II. Fotografiramar, papperskniv, brevställ,
bokställ, läsksugare, skrivställ, brasbänk,
skrivstol samt diverse arbeten till
skolan.
Undervisningen.
403
Örebro. |
Borås. |
ling, svarfning, gängskärning i svarv m. m.
För verkstadens behov förfärdigas även
verktyg och nya maskindelar till ersättande
av förslitna, ävensom en och annan helt
och hållet ny maskin.
Träarbete förekommer mindre och består
huvudsakligen i förfärdigande av behövliga
gjutmodeller samt hammar- och filskaft.
Under året hava följande verkstadsarbeten
utförts:
52 järnvinklar, 52 körnare, 50 fotcirklar,
49 krumcirklar, 94 större och mindre
hammare, 3 murarehammare, 2 berghammare,
2 ciselerhammare, 4 biffklubbor, 54
brevpressar, 2 ställbara skruvnycklar, 10
velocipedpumpar, 24 gängkloppor med backar,
31 stångcirklar, 1 stickcirkel, 8 skruvstycken,
6 par skridskor, 8 ritskubbar, 10
stiftklovar, 4 bågfilställningar, 4 sparrsockar,
1 notställ, 15 stålhållare, 14 kemistbägare,
8 medbringare, 1 parallelltång, 1
kemisttång, 4 nötknäppare, 6 sänklod, 4
ljusstakar, 2 vågar, 6 pappersknivar, 2
ringklockor, 2 benzinmotorer på 3 Va hästkrafter,
vartill kommer diverse ofullbordade
arbeten.
Härutöver hava lärjungarna delvis använts
till arbete för skolans räkning.
av verktyg och maskinmodeller m. m. Under
året hava utförts:
2 hammare, 13 krumcirklar, 6 anslagsvinklar,
8 skruvmejslar, 18 filklovar.
Dessutom äro utförda: 36 st. skruvbyglar
till frihandsteckningsbord, 3 elektr.
motorer (en färdig), 1 gängskiva, 1 apparat
för bestämmande av metallers elasticitet, 1
stålfäste, 1 skruvtving, 1 smärgelapparat,
reparationer av verktyg och maskiner.
III. Mekaniska och byygnadsfackavdelningarna:
Metallarbete:
3 filklovar; reparationer
av skolans verktygsmaskiner.
Träarbete: Gjutmodeller till 3 elektr.
motorer m. fl., stativbord till skioptikon,
lådor för samlingar, modeller till byggnadsdetaljer.
Alla i verkstadsarbete deltagande elever
hava såsom hantlangare biträtt vid arbete
i smedjan och turvis skött verkstadens ångmaskin.
För driften finnes ock elektrisk
motor.
404
Tekniska elementarskolorna.
Gymnastik
och militärövningar.
Förutom den undervisning, för vilken här redogjorts, förekommer även vid
de tekniska elementarskolorna såsom nämnt undervisning i gymnastik och
militärövningar samt vid skolorna i Norrköping och Borås även i sång.
Genom nådiga cirkuläret den 23 mars 1870 angående utsträckning av
krigsbildningen vid elementarläroverken och folkskoleseminarierna blev denna
undervisning första gången ordnad, sedan riksdagen 1869 och 1870 anslagit för
ändamålet nödiga medel. Nu gällande ordning för dessa övningar är fastställd
genom nådiga kungörelsen den 12 augusti 1902. övningarna bestå i skjutning,
exercis och instruktion och pågå enligt särskild instruktion 60 timmar
under c:a 14 dagars tid i början på höstterminen och ledas av särskilt därtill
förordnat befäl.
4. Lärjungarna.
I tabellen sid. 405 och 406 lämnas en översikt över antalet nyinskrivna, hela
antalet närvarande och antalet utexaminerade lärjungar under varje år de
tekniska elementarskolorna varit i verksamhet. Samma uppgifter äro för de
fyra äldsta skolorna grafiskt återgivna å sid. 408 och 409.
Av denna översikt framgår, att antalet lärjungar under 1850- och 60-talen
höll sig omkring 40, men att det från början av 1870-talet hastigt steg till
mellan 90 och 100 samt vid skolan i Malmö t. o. m. över sistnämnda tal. Under
1880-talet inträffade åter en nästan lika hastig nedgång, som sedan 1890-talets
början åtföljdes av en långsam stigning. Vid skolorna i Malmö och Örebro
ökades antalet inträdessökande så, att lärjungarna vid den förra skolan sedan
hösten 1900 och vid den senare skolan sedan hösten 1901 måst fördelas på
parallellavdelningar.
Den plötsliga stegringen av lärjungeantalet vid skolan i Örebro 1901 förklaras
därav, att detta år inrättades vid denna skola en parallellavdelning i
första årsklassen (sedermera även i de övriga klasserna), varigenom det blev
möjligt för skolan att mottaga dubbelt så många inträdessökande som under
de närmast föregående åren, då antalet lärjungar i första årsklassen på grund
av utrymmesskäl med kungl. maj:ts nådiga tillstånd begränsats till högst 30.
För närvarande befinna sig skolorna åter med avseende på lärjungeantalet
i en nedgångsperiod.
Lärjungarna.
405
Antalet inskrivna, närvarande och med avgångsbetyg utexaminerade lärjungar.
År |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||||||||||||
Inskrivna |
När- varande |
l-s a> G, PH |
Inskrivna |
När- varande |
Utexami- nerade |
Ct a ► ''C to p |
När- varande |
d 1 d 3a |
Inskrivna |
När- varande |
Utexami- nerade |
Inskrivna |
När- varande |
jb M £ V <D 5 ° |
||||||
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
|||||||||||
1853 .................. |
16 |
|||||||||||||||||||
1854 .................. |
22 |
22 |
||||||||||||||||||
1855 .................. |
— |
— |
— |
— |
11 |
26 |
— |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1856 .................. |
— |
— |
— |
— |
6 |
15 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 |
— |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
1857 .................. |
7 |
— |
7 |
— |
7 |
14 |
— |
6 |
15 |
— |
15 |
— |
12 |
9 |
18 |
— |
— |
— |
— |
— |
1858 .................. |
12 |
12 |
14 |
— |
19 |
15 |
— |
3 |
13 |
14 |
26 |
— |
26 |
16 |
35 |
— |
— |
— |
— |
— |
1859 .................. |
14 |
12 |
26 |
— |
22 |
27 |
— |
3 |
17 |
25 |
32 |
5 |
11 |
30 |
35 |
3 |
— |
— |
— |
— ■ |
1860 .................. |
14 |
24 |
37 |
4 |
33 |
38 |
— |
2 |
10 |
31 |
29 |
7 |
15 |
34 |
37 |
3 |
— |
— |
— |
— |
1861 .................. |
23 |
32 |
47 |
2 |
28 |
31 |
— |
10 |
13 |
28 |
34 |
2 |
17 |
39 |
36 |
6 |
— |
— |
» |
— |
1862 .................. |
25 |
43 |
57 |
4 |
18 |
39 |
— |
— |
23 |
27 |
38 |
9 |
20 |
34 |
41 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1863 .................. |
14 |
52 |
50 |
6 |
36 |
36 |
— |
18 |
12 |
37 |
40 |
6 |
21 |
41 |
43 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1864 .................. |
20 |
46 |
54 |
9 |
32 |
48 |
— |
13 |
12 |
38 |
35 |
4 |
16 |
40 |
43 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1865 .................. |
26 |
44 |
58 |
7 |
24 |
49 |
— |
— |
16 |
30 |
28 |
12 |
23 |
40 |
48 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1866 .................. |
17 |
49 |
52 |
3 |
31 |
38 |
— |
21 |
17 |
24 |
37 |
1 |
27 |
45 |
47 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1867 .................. |
12 |
47 |
48 |
5 |
26 |
44 |
— |
11 |
20 |
34 |
47 |
3 |
24 |
45 |
48 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1868 .................. |
25 |
46 |
58 |
6 |
23 |
49 |
— |
2 |
10 |
41 |
40 |
8 |
19 |
45 |
43 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1869 .................. |
21 |
49 |
54 |
5 |
30 |
44 |
— |
21 |
20 |
39 |
42 |
14 |
20 |
42 |
48 |
8 |
— |
— |
— |
— |
1870 .................. |
35 |
52 |
74 |
— |
25 |
48 |
— |
14 |
17 |
41 |
42 |
12 |
19 |
50 |
49 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1871 .................. |
21 |
64 |
59 |
— |
34 |
60 |
— |
— |
29 |
40 |
58 |
6 |
29 |
52 |
57 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1872 .................. |
24 |
54 |
64 |
6 |
40 |
55 |
— |
14 |
36 |
56 |
72 |
12 |
35 |
56 |
64 |
10 |
— |
— |
— |
— |
1873 .................. |
28 |
61 |
70 |
7 |
38 |
61 |
— |
18 |
31 |
70 |
80 |
11 |
29 |
67 |
71 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1874 .................. |
39 |
69 |
82 |
10 |
40 |
69 |
— |
— |
32 |
79 |
93 |
13 |
42 |
73 |
92 |
12 |
— |
— |
— |
— |
1875 .................. |
22 |
81 |
80 |
9 |
57 |
67 |
— |
29 |
35 |
92 |
93 |
27 |
33 |
85 |
95 |
21 |
— |
— |
— |
— |
1876 .................. |
42 |
77 |
91 |
9 |
45 |
87 |
— |
— |
30 |
89 |
85 |
26 |
36 |
90 |
92 |
17 |
— |
— |
— |
— |
1877 .................. |
11 |
85 |
73 |
10 |
31 |
102 |
- |
18 |
32 |
84 |
89 |
23 |
26 |
87 |
80 |
21 |
— |
— |
— |
— |
1878 .................. |
21 |
71 |
70 |
9 |
29 |
89 |
— |
30 |
37 |
90 |
94 |
23 |
18 |
77 |
64 |
19 |
— |
— |
— |
— |
1879 .................. |
16 |
71 |
58 |
13 |
25 |
77 |
— |
20 |
26 |
92 |
76 |
24 |
8 |
63 |
40 |
23 |
— |
— |
— |
— |
1880 .................. |
8 |
57 |
45 |
14 |
19 |
73 |
— |
13 |
24 |
71 |
68 |
18 |
15 |
42 |
36 |
15 |
— |
— |
— |
— |
1881 .................. |
14 |
43 |
40 |
17 |
20 |
70 |
— |
14 |
26 |
63 |
66 |
18 |
23 |
36 |
36 |
12 |
— |
— |
— |
— |
406
Tekniska elementarskolorna.
År |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||||||||||||
Inskrivna |
När- varande |
Utexami- nerade |
Inskrivna |
När- varande |
Utexami- nerade |
Inskrivna |
När- varande |
Utexami- nerade i |
5 > U M CD |
När- varande |
Utexami- nerade |
Inskrivna |
När- varande |
g-å M £ Si |
||||||
v.-t. |
h.-t. |
v.-t |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
|||||||||||
1882 .................. |
14 |
41 |
42 |
9 |
22 |
58 |
14 |
30 |
63 |
70 |
17 |
9 |
37 |
34 |
7 |
_ i |
||||
1883 .................. |
20 |
37 |
Öl |
6 |
23 |
54 |
— |
11 |
26 |
65 |
68 |
15 |
17 |
32 |
37 |
n / |
— |
— |
— |
- |
1884 .................. |
14 |
41 |
41 |
9 |
18 |
59 |
— |
12 |
33 |
67 |
83 |
14 |
30 |
35 |
49 |
9 |
- |
— |
— |
|
1885 .................. |
17 |
36 |
43 |
6 |
22 |
51 |
— |
12 |
28 |
83 |
77 |
20 |
23 |
48 |
49 |
8 |
— |
— |
— |
— |
1886 .................. |
13 |
43 |
45 |
9 |
25 |
66 |
— |
14 |
31 |
74 |
75 |
19 |
15 |
45 |
47 |
9 |
— |
— |
— |
— |
1887 .................. |
9 |
40 |
39 |
8 |
21 |
69 |
— |
14 |
18 |
75 |
72 |
15 |
22 |
46 |
46 |
12 |
- |
— |
— |
— |
1888 .................. |
19 |
34 |
40 |
11 |
25 |
69 |
— |
15 |
23 |
69 |
66 |
22 |
15 |
45 |
45 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1889 .................. |
15 |
39 |
38 |
11 |
21 |
69 |
— |
10 |
30 |
63 |
65 |
19 |
18 |
44 |
46 |
9 |
— |
- |
— |
— |
1890 .................. |
18 |
38 |
47 |
6 |
22 |
58 |
— |
5 |
33 |
65 |
77 |
13 |
28 |
45 |
57 |
11 |
— |
— |
— |
— |
189 L.................. |
23 |
44 |
56 |
9 |
20 |
66 |
— |
18 |
31 |
72 |
82 |
14 |
23 |
56 |
63 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1892 .................. |
19 |
55 |
57 |
15 |
24 |
62 |
— |
13 |
38 |
78 |
90 |
16 |
25 |
62 |
66 |
7 |
— |
— |
— |
— |
1893 .................. |
25 |
55 |
67 |
13 |
27 |
67 |
- |
8 |
26 |
87 |
83 |
22 |
25 |
65 |
63 |
15 |
— |
— |
— |
— |
1894 .................. |
21 |
61 |
62 |
18 |
30 |
72 |
— |
14 |
30 |
82 |
86 |
21 |
28 |
62 |
73 |
11 |
— |
— |
— |
— |
1895 .................. |
22 |
59 |
68 |
12 |
24 |
75 |
— |
13 |
28 |
84 |
80 |
20 |
20 |
75 |
67 |
18 |
— |
— |
— |
— |
1896 .................. |
33 |
66 |
74 |
23 |
32 |
80 |
— |
12 |
27 |
78 |
85 |
15 |
24 |
65 |
68 |
19 |
— |
— |
— |
— |
1897 .................. |
28 |
70 |
83 |
12 |
27 |
87 |
— |
14 |
32 |
84 |
77 |
25 |
28 |
67 |
72 |
17 |
- |
— |
— |
— |
1898 .................. |
33 |
80 |
90 |
19 |
28 |
85 |
— |
15 |
27 |
77 |
81 |
20 |
26 |
70 |
70 |
16 |
— |
— |
— |
— |
1899 .................. |
30 |
86 |
93 |
21 |
33 |
85 |
— |
12 |
31 |
78 |
83 |
22 |
32 |
67 |
76 |
10 |
— |
- |
— |
— |
1900 .................. |
29 |
93 |
95 |
26 |
47 |
100 |
- |
12 |
30 |
80 |
84 |
21 |
26 |
72 |
76 |
13 |
— |
— |
— |
— |
1901 .................. |
21 |
90 |
79 |
32 |
36 |
108 |
— |
17 |
59 |
83 |
119 |
23 |
24 |
75 |
72 |
21 |
12 |
— |
12 |
— |
1902 .................. |
21 |
72 |
68 |
24 |
43 |
103 |
— |
8 |
52 |
116 |
137 |
26 |
23 |
71 |
73 |
14 |
17 |
12 |
26 |
-1 |
1903 .................. |
33 |
68 |
74 |
23 |
31 |
121 |
— |
28 |
60 |
134 |
157 |
25 |
27 |
72 |
63 |
22 |
25 |
24 |
47 |
- ! |
1904 .................. |
25 |
73 |
75 |
16 |
38 |
119 |
— |
24 |
57 |
154 |
163 |
42 |
27 |
62 |
72 |
14 |
19 |
48 |
54 |
7 |
1905 .................. |
34 |
73 |
82 |
22 |
47 |
116 |
— |
21 |
57 |
154 |
157 |
44 |
24 |
70 |
68 |
17 |
19 |
51 |
55 |
9 |
1906 .................. |
22 |
78 |
79 |
18 |
32 |
123 |
— |
22 |
50 |
155 |
150 |
49 |
30 |
69 |
78 |
15 |
12 |
57 |
45 |
20 |
1907 .................. |
30 |
73 |
81 |
19 |
29 |
120 |
in |
17 |
55 |
143 |
143 |
41 |
27 |
77 |
76 |
23 |
21 |
43 |
49 |
13 |
1908 .................. |
21 |
79 |
79 |
17 |
39 |
103 |
98 |
25 |
57 |
142 |
134 |
45 |
24 |
73 |
78 |
11 |
22 |
49 |
55 |
16 |
1909 .,................ |
29 |
79 |
80 |
22 |
31 |
98 |
99 |
17 |
47 |
134 |
130 |
36 |
23 |
76 |
73 |
20 |
13 |
55 |
54 |
12 |
1910 .................. |
— |
79 |
— |
— |
— |
97 |
— |
— |
— |
125 |
— |
— |
— |
70 |
— |
— |
— |
52 |
— |
— |
Lärjungarna.
407
Lärjungarnas fördelning pa fackavdelningar i tredje årskursen vid de
tekniska elementarskolorna.
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||||||||
mek. avd. |
kem. avd. |
bygg- nads- avd. |
mek. avd. |
kem. avd. |
bygg- nads- avd. |
mek. avd. |
kem. avd. |
bygg- nads- avd. |
mek. avd. |
kem. avd. |
bygg- iiads- avd. |
mek. avd. |
kem. avd. |
bygg- nads. avd. |
|
1877—78...... |
6 |
5 |
_ |
18 |
6 |
4 |
— |
||||||||
1878-79...... |
6 |
3 |
9 |
11 |
5 |
4 |
24 |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1879-80...... |
8 |
1 |
6 |
12 |
3 |
5 |
15 |
5 |
— |
9 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1880—81...... |
4 |
10 |
3 |
11 |
3 |
3 |
12 |
6 |
— |
10 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1881—82...... |
9 |
2 |
1 |
8 |
4 |
2 |
11 |
6 |
— |
7 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1882—83:..... |
2 |
4 |
1 |
10 |
1 |
4 |
12 |
3 |
— |
6 |
2 |
— |
— |
— |
— |
1883-84...... |
5 |
3 |
1 |
9 |
— |
3 |
9 |
5 |
- |
6 |
4 |
— |
— |
— |
— |
1884—85...... |
3 |
3 |
1 |
10 |
1 |
2 |
21 |
4 |
— |
7 |
2 |
— |
— |
— |
— |
1885—86...... |
8 |
— |
1 |
13 |
— |
5 |
14 |
6 |
- |
7 |
3 |
— |
— |
— |
— |
1886—87...... |
5 |
5 |
— |
11 |
— |
8 |
9 |
6 |
— |
6 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1887—88...... |
5 |
5 |
1 |
9 |
— |
6 |
13 |
9 |
— |
5 |
4 |
— |
— |
— |
— |
1888—89...... |
8 |
3 |
— |
10 |
1 |
2 |
10 |
9 |
— |
8 |
3 |
__* |
— |
— |
— |
1889—90...... |
5 |
2 |
— |
9 |
1 |
3 |
11 |
4 |
— |
5 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1890—91...... |
5 |
4 |
— |
13 |
1 |
5 |
8 |
7 |
— |
5 |
4 |
— |
— |
— |
— |
1891—92...... |
10 |
3 |
2 |
9 |
2 |
1 |
11 |
7 |
— |
8 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1892—93...... |
6 |
7 |
— |
10 |
1 |
1 |
16 |
6 |
— |
12 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1893—94...... |
12 |
6 |
1 |
12 |
1 |
1 |
15 |
6 |
— |
11 |
2 |
— |
— |
— |
— |
1894-95...... |
4 |
8 |
— |
10 |
— |
4 |
16 |
6 |
— |
14 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1895—96...... |
8 |
14 |
— |
11 |
— |
3 |
11 |
7 |
— |
17 |
2 |
— |
— |
— |
|
1896—97...... |
4 |
8 |
— |
9 |
2 |
3 |
16 |
9 |
— |
13 |
4 |
— |
— |
— |
— |
1897—98...... |
8 |
9 |
— |
13 |
1 |
4 |
14 |
7 |
— |
12 |
6 |
— |
— |
— |
— |
1898—99...... |
8 |
13 |
— |
11 |
1 |
4 |
13 |
10 |
— |
6 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
1899—1900... |
15 |
11 |
1 |
4 |
2 |
2 |
7 |
14 |
— |
10 |
5 |
— |
— |
— |
— |
1900—01...... |
21 |
10 |
— |
10 |
2 |
3 |
9 |
15 |
— |
13 |
6 |
2 |
— |
— |
— |
1901—02...... |
13 |
11 |
— |
9 |
3 |
3 |
19 |
7 |
— |
11 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
1902—03...... |
13 |
9 |
1 |
21 |
4 |
6 |
12 |
12 |
3 |
19 |
5 |
2 |
— |
— |
— |
1903—04...... |
8 |
8 |
— |
15 |
4 |
5 |
17 |
17 |
8 |
12 |
2 |
— |
5 |
2 |
— |
1904—05...... |
13 |
4 |
3 |
20 |
3 |
4 |
23 |
14 |
8 |
12 |
4 |
2 |
4 |
5 |
i |
1905-06...... |
13 |
3 |
1 |
22 |
2 |
4 |
29 |
12 |
8 |
10 |
5 |
— |
10 |
6 |
4 |
1906—07...... |
9 |
9 |
2 |
20 |
2 |
5 |
19 |
16 |
9 |
15 |
5 |
3 |
10 |
3 |
— |
1907-08...... |
10 |
6 |
4 |
20 |
— |
8 |
24 |
11 |
12 |
8 |
5 |
'' — |
8 |
6 |
2 |
1908—09...... |
12 |
3 |
7 |
15 |
1 |
7 |
20 |
10 |
7 |
13 |
8 |
1 |
7 |
4 |
1 |
1909—10...... |
17 |
4 |
4 |
17 |
1 |
5 |
18 |
14 |
6 |
18 |
5 |
3 |
10 |
9 |
— |
408
Tekniska elementarskolorna.
Grafisk framställning av lärjungeantalet
Den översta linjen anger hela antalet, den mellersta antalet inskrivna
Tekniska elementarskolan i Norrköping.
Tekniska elementarskolan i Malmö.
Lärjungarna.
409
vid de tekniska elementarskolorna.
och den nedersta antalet utexaminerade lärjungar för varje år.
Tekniska elementarskolan i Örebro.
Tekniska elementarskolan i Borås.
410
Tekniska elementarskolorna.
Deltagare Lärjungarnas deltagande i den valfria undervisningen i tyska, engelska,
den valfna frihandsteckning, högre kurs, och modellering under läsåren 1904—09 framgår
av följande tabell, som utvisar, huru många procent av lärjungarna i de
avdelningar, för vilka undervisning i de nämnda ämnena finnes anordnad,
begagnat sig av denna undervisning:
Läroämnen |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
Tvska ................................. |
85,5 proc. |
71,0 proc. |
95,7 proc. |
98,4 proc. |
99,2 proc. |
Engelska .............................. |
72,6 ,, |
17,8 „ |
81,4 „ |
98,4 „ |
94,7 „ |
Frihandsteckning (högre kurs)______ |
34,4 „ |
— |
— |
9,2 „ |
— |
Modellering ........................... |
11,9 „ |
— |
14,3 „ |
15,2 „ |
30,3 „ j |
Av tabellen framgår, att det numera är praxis, att de allra flesta lärjun -
garna begagna sig av den valfria undervisningen i tyska och engelska. Att
procenten deltagare i undervisningen i tyska är lägre vid skolan i Malmö än vid
de andra skolorna beror därpå, att av de nyinskrivna lärjungarna vid denna skola,
de, som förut läst tyska, icke deltaga i undervisningen, förr än deras kamrater,
som förut icke åtnjutit undervisning i detta ämne, hunnit förvärva så pass
stora kunskaper, att samtliga lärjungar lämpligen kunna undervisas tillsammans.
Inskrivna på Lärjungarna vid de tekniska elementarskolorna kunna med hänsyn till
grund av bety g det sätt, varpå de förvärvat de för inträde erforderliga förkunskaperna, häneller
intrades- föras till två huvudgrupper, allt efter som de intagits på grund av kunskapsJ>u”''
betyg från allmänt läroverk eller efter avlagda inträdesprov. De under läsåren
1903—08 inskrivna lärjungarnas fördelning på dessa tvenne grupper vid de
olika tekniska elementarskolorna framgår av nedanstående tabell:
Antalet lärjungar inskrivna på grund av betyg från allmänt läroverk eller på grund
av inträdesprov.
Tekniska elementarskolan i |
Lärjungar inskrivna på |
Lärjungar inskrivna på |
Hela anta-let inskriv-na lär-jungar |
||
antal |
i procent |
antal |
i procent |
||
Norrköping ........................... |
94 |
55,0 |
77 |
45,0 |
171 |
.Malmö ................................. |
33 |
19,0 |
141 |
81,0 |
174 |
Örebro ................................. |
156 |
56,9 |
118 |
43,1 |
274 |
Borås ................................. |
62 |
46,6 |
71 |
53,4 |
133 |
Härnösand ........................... |
23 |
23,5 |
75 |
76,5 |
98 |
Summa |
368 |
43,3 |
482 |
56,7 |
850 |
Lärjungarna.
411
Av tabellen framgår, att numera den större delen av lärjungarna vinna
inträde efter avlagda inträdesprov, och att den mindre delen vid allmänt läroverk
förvärvat de förkunskaper, som berättiga till inträde utan prövning. Vid
skolorna i Borås, Härnösand och Malmö är den förra gruppen övervägande,
vid de två sistnämnda skolorna till och med i anmärkningsvärt hög grad, vid
skolorna i Norrköping och Örebro förefinnes en ringa övervikt för den senare
gruppen. Av de lärjungar, som vinna inträde på grund av inträdesprov, hava
en mindre del tillbragt ett eller annat år vid allmänt läroverk, utan att likväl
komma upp till det för inträde utan prövning fordrade kunskapsmåttet. Flertalet
utgöres av ynglingar, som endast genomgått folkskola och genom privata
studier och enskild undervisning förvärvat för inträde tillräckliga förkunskaper.
Av talen i ovanstående tabell torde framgå, att stadgarnas inträdesfordringar
icke lägga avsevärda hinder för begåvade ynglingar att på annan väg
än genom de allmänna läroverken vinna inträde vid de tekniska elementarskolorna,
ehuru dessa fordringar i matematik och geometri gå vida utöver
folkskolans kunskapsmått.
Stadgarnas fordran på en minimiålder av 14 år för inträde vid de tekniska
elementarskolorna synes aldrig hava varit av någon större betydelse, i det att
det endast sällan kommer i fråga, att lärjungar vid så unga år hunnit förvärva
de för inträde erforderliga förkunskaperna.
Då erfarenheten givit vid handen, att lärjungar, som allt för unga vinna
inträde vid de tekniska elementarskolorna, ofta ha svårt att följa undervisningen,
är det vid flera av skolorna vanligt, att unga inträdessökande, i synnerhet
om de i kroppsligt hänseende äro svagt utvecklade, uppmanas att
uppskjuta inträdet ett eller annat år, för att under tiden genom praktiskt
industriellt arbete förvärva större mogenhet och erfarenhet för de tekniska
studierna, en uppmaning, som oftast till stor fördel för den inträdessökande
efterkommes.
Under 20-årsperioden 1887—1906 hade skolan i Örebro icke mer än
10 lärjungar, som vid inskrivningen endast voro 14 år gamla. Av 1,000 vid
tekniska elementarskolan i Borås före 1906 inskrivna lärjungar hade endast
52 varit 14 år och därunder.
Lärjungarnas ålder vid inskrivningen under läsåren 1903—08 framgår av
följande tabell:
Inträdes
dlder.
412
Tekniska elementarskolorna.
Tabell utvisande de under läsåren 1903—08 inskrivna lärjungarnas
ålder vid inskrivningen.
Ålder vid inskrivningen |
år 14 |
år 15 |
år 16 |
år 17 |
år 18 |
år 19 |
år 20 |
år 21 |
år 22 |
år 23 |
år 24 |
år 25 |
år 26 |
år 27 |
år 29 |
år 30 |
år 35 |
ar 45 |
Summa | |
Medel-ålder vid |
|
Antal lärjungar in- |
|||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
betyg.................. |
1 |
14 |
29 |
21 |
8 |
10 |
4 |
1 |
2 |
2 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
94 |
17,2 år |
|
Norrköping |
Antal lärjungar in- |
||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
inträdesprov......... |
— |
3 |
9 |
13 |
12 |
13 |
6 |
5 |
3 |
5 |
2 |
— |
3 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
77 |
19,3 år |
|
Samtliga inskrivna |
1 |
17 |
38 |
34 |
20 |
23 |
10 |
6 |
5 |
7 |
3 |
1 |
3 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
171 |
18,1 år |
|
Antal lärjungar in- |
|||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
betyg.................. |
1 |
5 |
9 |
9 |
5 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
33 |
17,5 år |
|
Malmö |
Antal lärjungar in- |
||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
inträdesprov......... |
— |
15 |
23 |
23 |
13 |
16 |
12 |
13 |
7 |
5 |
5 |
3 |
1 |
2 |
2 |
— |
1 |
— |
141 |
18,9 år |
|
Samtliga inskrivna |
1 |
20 |
32 |
32 |
18 |
18 |
13 |
13 |
7 |
5 |
5 |
3 |
1 |
2 |
2 |
— |
1 |
1 |
174 |
18,6 år |
|
Antal lärjungar in- |
|||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
betyg.................. |
1 |
16 |
40 |
51 |
35 |
10 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
156 |
16,9 år |
|
Örebro |
Antal lärjungar in- |
||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
inträdesprov......... |
— |
7 |
15 |
24 |
20 |
17 |
8 |
5 |
8 |
5 |
3 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
118 |
18,8 år |
|
Samtliga inskrivna |
1 |
23 |
55 |
75 |
55 |
27 |
9 |
6 |
9 |
5 |
3 |
2 |
2 |
2 |
_ |
— |
— |
— |
274 |
17,8 år |
|
Antal lärjungar in- |
|||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
8 |
21 |
14 |
13 |
4 |
2 |
62 |
16,8 år |
||||||||||||||
Borås |
Antal lärjungar in |
||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
inträdesprov......... |
— |
— |
10 |
13 |
8 |
10 |
9 |
7 |
3 |
5 |
2 |
2 |
2 |
— |
-71 |
19,3 år |
|||||
Samtliga inskrivna |
-| |
8 |
31 |
27|21 |
14 |
11 |
7 |
3 |
5 |
2 |
2 |
2 |
133 |
18,1 år |
Lärjungarna.
413
Ålder vid inskrivningen |
år 14 |
år 15 |
år 16 |
år 17 |
år 18 |
år 19 |
år 20 |
år 21 |
år 22 |
år 28 |
år 24 |
år 25 |
år 26 |
år 27 |
år 29 |
år 80 |
år 85 |
är 45 |
Summa 1 |
Medel-ålder vid |
|
Antal lärjungar in- |
|||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
3 |
5 |
9 |
4 |
! |
l |
23 |
17 år |
||||||||||||||
Härnösand |
Antal lärjungar in- |
||||||||||||||||||||
skrivna på grund av |
|||||||||||||||||||||
inträdesprov......... |
1 |
3 |
5 |
16 |
18 |
12 |
7 |
i |
3 |
4 |
1 |
3 |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
75 |
18,8 år |
|
Samtliga inskrivna |
1 |
6 |
10 |
25 |
22 |
13 |
7 |
i |
3 |
5 |
1 |
3 |
— |
— |
— |
i |
— |
___ |
98 |
18,4 år |
|
Samtliga skolor: |
|||||||||||||||||||||
Antal lärjungar inskrivna på |
i |
||||||||||||||||||||
grund av |
betyg.................. |
3 |
46 |
104 |
104 |
65 |
27 |
8 |
2 |
3 |
3 |
1 |
1 |
1 |
368 |
||||||
Antal lärjungar inskrivna på |
|||||||||||||||||||||
grund av |
inträdesprov......... |
1 |
28 |
62 |
89 |
71 |
68 |
42 |
31 |
24 24 |
13 |
10 |
8 |
6 |
2 |
2 |
i |
— |
482| |
||
Samtliga inskrivna ............ |
4 |
74 |
166 |
193 |
136 |
95 |
50 |
33 |
27 |
27 14 |
11 |
8 |
6 |
2 |
2 |
i |
1 |
85o|| |
De nu gällande stadgarna uppställa inga fordringar på praktisk verksam- Praktisk
het av något slag såsom villkor för inträde vid de tekniska elementarskolorna, verksamhet
Flertalet utav dem, som vinna inträde efter avlagda inträdesprov hava före f6re inträdetsitt
inträde vid skolan ägnat åtminstone någon tid åt praktisk verksamhet av
något slag. Men även ett rätt stort antal av dem, som vinna inträde på grund
av betyg från allmänt läroverk, kunna numera uppvisa intyg om kortare eller
längre tids praktisk verksamhet före inträdet.
Då frågan om föregående praktisk verksamhet som villkor för inträde
vid tekniska läroverk ofta är föremål för diskussion, har kommittén från de
tekniska elementarskolorna skaffat upplysningar om, huru många av de under
läsåren 1903—08 inskrivna lärjungarna ägnat sig åt praktisk verksamhet före
intagningen i skolan, samt huru länge deras praktiska verksamhet varat. Resultaten
framgå av tabellen å nästa sida.
414
Tekniska elementarskolorna.
« Tabell utvisande huru lång tid de under läsåren 1903—1908 nyinskrivna
lärjungarna äpat åt praktisk verksamhet före inskrivningen.
1 1 |
Antal inskrivna med praktik |
|||||||||||
Antal inskr. utan praktik |
min-dre än |
mera än 1 år min- dreän 2 år |
mera än 2 år min- dreän 3 år |
mera än 3 år min- dreän 4 år |
mera än 4 år min-dre än 5 år |
mera än 5 år min-dre än 6 år |
mera än 6 år min-dre än 7 år |
7 år o. där-ut-över |
S:ma inskr. med prak- tik |
Samt liga inskr. |
||
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
79 |
2 |
9 |
2 |
i |
i |
15 |
94 |
||||
Norrköping |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
34 |
11 |
6 |
6 |
5 |
3 |
i |
ii |
43 |
77 |
|
Samtliga inskrivna |
113 |
2 |
20 |
8 |
7 |
5 |
3 |
i |
12 |
58 |
171 |
|
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
20 |
4 |
7 |
2 |
13 |
33 |
||||||
Malmö |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
bl |
17 |
14 |
10 |
16 |
5 |
5 |
10 |
7 |
84 |
141 |
Samtliga inskrivna |
77 |
21 |
21 |
12 |
16 |
5 |
5 |
10 |
7 |
97 |
174 |
|
I |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
88 |
56 |
10 |
2 |
68 |
156 |
|||||
Örebro |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
37 |
26 |
16 |
9 |
7 |
4 |
9 |
4 |
6 |
81 |
118 |
Samtliga inskrivna |
125 |
82 |
26 |
11 |
7 |
4 |
9 |
4 |
6 |
149 |
274 |
|
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
37 |
21 |
2 |
1 |
1 |
25 |
1 62 |
|||||
Borås |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
18 |
18 |
6 |
6 |
8 |
7 |
1 |
3 |
4 |
53 |
71 |
Samtliga inskrivna |
55 |
39 |
8 |
7 |
9 |
7 |
1 |
3 |
4 |
78 |
133 |
Lärjungarna.
4ir>
1 1 |
Antal inskrivna med praktik |
|||||||||||
Antal inskr. utan praktik |
min-dre än |
mera än 1 år min-dre än 2 år |
mera än 2 år min- dreän 3 år |
mera än 3 år min- dreän 4 år |
mera än 4 år min- dreän 5 år |
mera än 5 år min-dre än 6 år |
mera än 6 år min* dreän 7 år |
7 år o.där-ut-över |
S:ma inskr. med prak- tik |
Samt liga inskr. |
||
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
18 |
2 |
3 |
5 |
23 |
|||||||
Härnösand |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
52 |
2 |
5 |
3 |
3 |
7 |
i |
2 |
23 |
75 |
|
Samtliga inskrivna |
70 |
4 |
8 |
3 |
3 |
7 |
1 |
2 |
— |
28 |
98 ! |
|
Samtliga |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
242 |
85 |
31 |
7 |
2 |
1 |
126 |
I 368 j |
|||
skolor |
Antal lärjungar in-skrivna på grund |
198 |
63 |
52 |
34 |
40 |
28 |
19 |
20 |
28 |
284 |
482 , |
Samtliga inskrivna |
440 |
148 |
83 |
41 |
42 |
28 |
19 |
20 |
29 |
410 |
850 i |
Den normala studietiden vid de tekniska elementarskolorna är tre år
eller sex terminer. Det förekommer emellertid, ehuru rätt sällan, att lärjungar
omedelbart vinna inträde i andra eller tredje årskursen och således genomgå
skolorna på kortare tid. Mera vanligt är, att lärjungarna gå två år i en
eller flera årskurser och sålunda behöva längre tid än sex terminer för att
genomgå skolkursen. Under de första åren av skolornas tillvaro, i synnerhet
före omorganisationen 1877, var det endast ett fåtal lärjungar, som lämnade
skolan med avgångsbetyg. Numera gestalta sig förhållandena i detta hänseende
vida bättre. Av efterföljande tabell framgår, huru många av de under
läsåren 1903—08 inskrivna lärjungarna lämnat skolorna med eller utan avgångsbetyg,
huru många terminer de tillbragt i skolorna, samt huru många av dem
kvargingo i skolorna hösten 1909.
416
Tekniska elementarskolorna.
Tabell utvisande huru många av de under läsåren 1903—08 nyinskrivna lärjungarna
avgått från skolan med eller utan avgångsbetyg, samt huru många terminer
de vid sin avgång tillbragt i skolan.
Avgångna |
Avgångna |
ulan 1909 |
|||||||||||||||||||
t>B > bfi a |
efter antal terminer |
ÖB > ÖB |
efter antal |
terminer |
” S ** t-h £ |
||||||||||||||||
med be |
2 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
ö ^ P |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
8 |
9 |
io| |
> « |
||
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
46 |
2 |
7 |
25 |
11 |
1 |
19 |
5 |
9 |
1 |
3 |
1 |
i |
29 |
|||||||
Norrköping |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
36 |
1 |
2 |
24 |
9 |
19 |
3 |
8 |
1 |
4 |
2 |
1 |
1 |
22 |
||||||
Samtliga inskrivna... |
82 |
2 |
8 |
2 |
49 |
— |
20 |
— |
1 |
38 |
8 |
17 |
2 |
7 |
3 |
1 |
— |
— |
-i |
Öl |
|
1 |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
10 |
8 |
1 |
1 |
17 |
2 |
10 |
3 |
2 |
j |
6 |
|||||||||
Malmö |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
63 |
38 |
24 |
1 |
49 |
4 |
25 |
10 |
1 |
5 |
4 |
i |
29 |
|||||||
Samtliga inskrivna... |
73 |
— |
— |
— |
46 |
— |
24 |
1 |
2 |
66 |
6 |
35 |
— |
13 |
1 |
7 |
4 |
— |
—i |
35 |
|
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
88 |
81 |
3 |
2 |
2 |
45 |
6 |
22 |
5 |
6 |
2 |
3 |
1 |
23 |
|||||||
Örebro |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
79 |
72 |
1 |
6 |
21 |
4 |
11 |
2 |
2 |
2 |
18 |
|||||||||
Samtliga inskrivna ... |
167 |
— |
— |
— |
153 |
1 |
9 |
2 |
2 |
66 |
10 |
33 |
7 |
8 |
2 |
5 |
— |
1 |
—i |
41 |
|
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
31 |
22 |
2 |
7 |
15 |
8 |
2 |
2 |
2 |
1 |
j |
16 |
|||||||||
Borås |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
36 |
1 |
29 |
1 |
4 |
1 |
20 |
2 |
11 |
3 |
1 |
2 |
1 |
15 |
||||||
1 |
Samtliga inskrivna... |
67 |
— |
- |
Öl |
3 |
11 |
— |
1 |
35 |
2 |
19 |
— |
5 |
3 |
4 |
— |
1 |
ii |
31 |
Lärjungarna.
417
— |
— |
Avgångna |
Avgångna |
olan i 1909 |
|||||||||||||||||
bfi > bi eö >'' |
efter antal |
terminer |
bfi > bfi |
efter antal terminer |
M E t-, 0) |
||||||||||||||||
s |
2 |
4 |
5 |
6 |
7 j |
8 |
9 | |
10 |
B S3 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
8 |
9 |
It) |
? to |
||
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
It |
10 |
1 |
7 |
1 |
4 |
1 |
1 |
5 |
||||||||||||
Härnösand |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
46 |
1 |
42 |
3 |
| 14 |
1 |
11 |
1 |
1 |
15 |
||||||||||
Samtliga inskrivna... |
57 |
1 |
— |
— |
52 |
1 |
3 |
— |
— |
21 |
2 |
11 |
— |
5 |
1 |
2 |
— |
— |
20 |
||
Samtliga |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
186 |
2 |
7 |
146 |
3 |
21 |
3 |
4 |
103 |
14 |
49 |
6 |
18 |
6 |
8 |
. |
2 |
_ |
79 |
|
skolor |
Antal lärjungar in-skrivna på grund av |
260 |
1 |
2 |
2 |
205 |
2 |
46 |
2 |
1123 |
14 |
66 |
3 |
20 |
4 |
11 |
4 |
1 |
1 99 |
||
Samtliga inskrivna... |
446 |
3 |
9 |
2 |
351 |
5 |
67 |
1 3 |
t |
1226 |
28 |
115 |
9 |
38 |
10 |
19 |
4 |
2 |
| 1 |
1178 |
Enligt stadgarnas förut citerade bestämmelser kunna vederbörande skolstyrelser
tillåta även andra än ordinarie lärjungar att deltaga i undervisningen
i ett eller flera läroämnen. Denna tillåtelse skall i synnerhet lämnas personer,
vilka redan vunnit anställning i industriens tjänst och önska inhämta de för
sina yrkens rätta bedrivande erforderliga kunskaperna.
Vid skolorna har den praxis utbildats, att förutom lärjungar, som begagna
undervisningen endast i ett eller ett par ämnen (speciallärjungar), inträdessökande,
som förete intyg om längre tids praktisk verksamhet, men icke äga de
för intagning som ordinarie lärjungar erforderliga förkunskaperna, tillåtas att
som extra lärjungar följa undervisningen för att sedermera, i fall de visa tillräcklig
mogenhet inskrivas som ordinarie lärjungar.
Antalet extra lärjungar och speciallärjungar vid de tekniska elementarskolorna
under läsåren 1904—09 framgår av tabellen å nästa sida.
*
Extra lärjungar.
II
27
418
Tekniska elementarskolorna.
Skolavgifter.
Antalet lärare.
Antalet extra lärjungar och speciallärjungar vid de tekniska elementarskolorna
läsåren 1904—09.
Läsår |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
V.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
1904-05..................... |
7 |
7 |
8 |
8 |
1 |
1 |
10 |
7 |
||
1905—06 ..................... |
7 |
5 |
6 |
7 |
2 |
2 |
5 |
3 |
_ |
_ |
1906—07 ..................... |
9 |
ö |
7 |
7 |
3 |
4 |
6 |
6 I |
_ |
_ |
1907—08..................... |
9 |
6 |
7 |
7 |
3 |
1 |
6 |
5 | |
1 |
_ |
1908—Oi)..................... |
6 |
4 |
6 |
6 |
3 |
4 |
8 |
6 1 |
1 |
— |
Enligt skolornas äldsta stadgar skulle undervisningen vara kostnadsfri,
såvida icke trängande behov gjorde det nödvändigt att med kungl. maj:ts nådiga
tillstånd av bemedlade lärjungar uppbära någon ringare, bestämd terminsavgift.
Däremot skulle varje lärjunge vid intagning i skolan erlägga en avgift av 5
rdr bko, vilken avgift, i händelse lärjungen under terminen fem gånger varit
frånvarande utan giltigt förfall, skulle förnyas, “vid påföljd att han annars
varder från skolan skild".
Nu gällande bestämmelser angående skolavgifterna återfinnas i stadgarnas
§ 8, som lyder:
Vid intagning i skolan erlägge såväl ordinarie som icke ordinarie lärjunge
tio kronor. Ordinarie lärjunge skall dessutom betala terminsavgift, som av
skolans styrelse bestämmes, dock icke till högre belopp än tio kronor, och icke
ordinarie lärjunge de avgifter, som styrelsen kan finna skäligt bestämma; dock
må styrelsen kunna befria medellösa lärjungar från alla ovan nämnda avgifter,
ävensom nedsätta avgifterna för mindre bemedlade.
5. Lärarna.
Om lärarna innehålla de äldsta stadgarna den bestämmelsen, att “lediga
lärareplatser sökas hos direktionen, som äger lärare antaga och förordna.
Dessa förordnanden kunna såväl å direktionens som å lärarnas sida uppsägas,
dock minst tre månader före den lästermins början, då förordnandet skall
upphöra--“, samt att “direktionen fördelar i samråd med lärarna skolans
läroämnen på ett tillräckligt antal lärare, därvid dock flera ämnen må uppdragas
åt*en i dessa skicklig lärare, allenast lärotiderna kunna därefter lämpas".
Lärarna.
419
Några bestämda föreskrifter om antalet lärare eller läroämnenas fördelning
mellan lärarna fanns således icke under skolornas äldsta skede. Likaledes
var lärarnas ställning mycket otrygg, då deras förordnanden när som helst
kunde uppsägas.
En av de viktigaste nyheterna vid omorganisationen 1877 blev därför
ordnandet av lärarefrågan. Nu gällande bestämmelser om lärarebefattningarna
vid de tekniska elementarskolorna återfinnas i stadgarnas § 14, som har
följande lydelse:
Undervisningen vid teknisk elementarskola bestrides av fyra lektorer, en
verkmästare samt fem extra lärare, nämligen:
en lektor i ren matematik och fysik;
en „ i allmän kemi och kemisk teknologi jämte laborationer;
en „ i allmän mekanik, maskinlära med ritning och mekanisk teknologi;
en
„ i byggnadskonst med därtill hörande ritning, samt beskrivande
och praktisk geometri jämte linjär- och krokiritning;
en verkmästare, som leder arbetet å skolans verkstad;
en extra lärare i mineralogi och geognosi;
en „ „ i bokföring och handelslära;
« en „ „ i svenska språket;
en „ „ i frihandsteckning; samt
en „ „ i modellering.
Dessutom äger styrelsen att med lämpliga personer träffa avtal om meddelande
av undervisning i främmande levande språk samt i gymnastik och
vapenföring.
Enligt den ursprungliga lydelsen av § 15 i 1877 års stadgar skulle lediga
lektorsbefattningar på vederbörande skolstyrelses förslag tillsättas av överstyrelsen,
som då utgjordes av kommerskollegium, vilket även utfärdade fullmakt
för den antagne. Sedan kommerskollegii befattning med de tekniska
elementarskolorna enligt kungl. kungörelsen den 10 december 1886 upphört
från och med 1887, gäller i enlighet med sist nämnda nådiga kungörelse följande
bestämmelser med avseende på tillsättandet av lärarebefattningar vid de
tekniska elementarskolorna:
Lektorsbefattning tillsättes av styrelsen, som jämväl utfärdar fullmakt för
den antagne. Dock må lektorsbefattning endast tillsättas vid styrelsesammanträde,
då landshövdingen är tillstädes, därest han ej uti insänt skriftligt yttrande
tillkännagivit, vilken av de sökande han med sin röst till tjänsten utnämner.
Lärarnas
tillsättning.
420
Tekniska elementarskolorna.
Verkmästare och extra lärarebefattningar tillsättas av vederbörande styrelse
genom förordnande tillsvidare. Till biträde åt de lärare, för vilka sådant prövas
behövligt, anställer styrelsen efter förslag av vederbörande lärare assistenter till
det antal och med den tjänstgöring, som undervisningen påkallar, och skolans
tillgångar medgiva.
Enligt § 17 i 1877 års stadgar kunde, om styrelsen anser lämpligt, två
eller flera lärarebefattningar bestridas av en person. Dock kunde lektorstjänst
icke förenas med annan lektorstjänst eller med flera än en extra lärarebefattning.
Enligt kungl. kungörelsen den 9 juni 1905 fick § 17 i samband med
ny löne- och pensionsreglering för lärare och föreståndare för de tekniska
elementarskolorna följande lydelse:
Med ordinarie lektorsbefattning må icke förenas annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommunens stat ej heller annan tjänstebefattning, med mindre
den vid prövning av styrelsen befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet av
tjänstgöringen vid läroanstalten. Om styrelsen anser lämpligt, må däremot två
eller flera av de övriga lärarebefattningarna bestridas av en person.
Med avseende på lärarnas tjänstgöringsskyldighet gäller för närvarande
enligt kungl. brevet den 19 juni 1891, att oberäknat den tid, som erfordras för
att utom lärorummet granska och rätta lärjungarnas skriftliga arbeten, eller
som åtgår till förarbeten för lektioner, lektor skall hava skyldighet att lämna»
undervisning högst 24 och rektor högst 20 timmar i veckan i medeltal för
läsår räknat.
För lärarnas avlöning redogöres i samband med redogörelsen för skolornas
ekonomi.
Pensionsrätt. Vid fastställandet av ny stat för de tekniska elementarskolorna medgav
riksdagen 1876 på kungl. maj:ts förslag lektorerna vid dessa skolor rätt till
pension å allmänna indragningsstaten enligt de grunder, som för sådan rättighets
åtnjutande gällde för lektorer vid rikets elementarläroverk.
Ny löne- och pensionsreglering för rektorer och lektorer vid de tekniska
elementarskolorna är fastställd genom kungl. kungörelsen den 9 juni 1905
(jfr lagen av den 11 oktober 1907, se sid. 432).
Enligt riksdagens beslut 1880 och nådiga kungörelsen den 29 oktober 1880
hava föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. Då senare löneregleringar
(1899 och 1905) i enlighet med riksdagens beslut icke medfört
ändringar i föreståndares och lektorers ställning till änke- och pupillkassan,
beräknas avgifterna till kassan, ävensom de därifrån utgående pensionerna ännu
efter då gällande löner, nämligen 5,000 kronor för rektor och 4,000 för lektor.
Förening av
tjänster.
Lärarnas
tjänstgörings
skyldighet.
Lärarna.
421
Enligt kungliga kungörelsen den 9 februari 1903 tillerkändes rektor och lektorer
vid tekniska elementarskolan i Härnösand samma rätt.
På grund av kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 har lektor vid teknisk
elementarskola vid övergång till de allmänna läroverken för åtnjutande av avlöning
i högre lönegrad rätt att räkna sig till godo föregående tjänstgöring
såsom ordinarie lektor under den tid, han varit behörig att utnämnas till lektor
vid allmänt läroverk.
En översikt över antalet lektorer, verkmästare och extra lärare (vartill
även assistenter räknats) samt undervisningstidens fördelning på olika slag av
lärare vid de tekniska elementarskolorna under läsåret 1908—09 framgår
av tabellerna å sid. 422. Att antalet undervisningstimmar, som uppehållas av
extra lärare vid skolorna i Malmö och Örebro är så mycket större än vid de
övriga skolorna beror därpå, att undervisningen i parallellavdelningarna vid
de nämnda skolorna uppehälles av extra lärare.
422
Tekniska elementarskolorna.
Antalet lärare vid de tekniska elementarskolorna läsåret 1909—10.
Lärare |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
1909 |
191ff |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
|
Lektorer...... |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Verkmästare |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Extra lärare |
3l)+7 |
3''H7 |
2‘H-ll |
2l)-t-11 |
2l)+6 |
21)+6 |
2‘)+ö |
2*)+5 |
2‘)+3 |
2‘)+3 |
Lärarnas tjänstgöring vid de tekniska elementarskolorna läsåret 1909—10.
Lärare |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
1909 |
1910 |
|
En lektor2)... |
111/* |
12 Vs |
16l/s |
16 Va |
23 |
23 |
18 |
20 |
19 |
19 |
„ d:o ... |
21 |
20 |
23 |
23 |
24 |
23 |
22 |
21 |
19 |
22 |
„ d.o ... |
21 |
19 Vs |
24 |
24 |
21 |
21 |
20 |
26 |
17 |
20 |
„ d.o |
19 V* |
26 Vs |
24 |
24 |
24 |
24 |
24 |
23 |
22 |
22 |
Verkmästare |
19 Vä |
18 |
22 |
22 |
25 |
25 |
155) |
15s) |
20 |
20 |
Extra lärare |
10''/ä'')+36 |
8‘)+33 |
6‘>+-93 Va |
6‘)+93Va |
21V+109 |
21V+108 |
3l)+33 |
4V+33 |
ll1)+22Vs |
11V+21 Va |
Summa |
139 |
137 Vs |
209 |
209 |
247 |
245 |
136 |
142 |
130 Va |
136 Va |
'') Uppehälles av lektor eller verkmästare.
*) Tillika föreståndare.
8) Verkmästaren uppehåller undervisningen i mekanisk teknologi 2 timmar i veckan i stället
för 3 timmar i verkstadsarbete, vari undervisningen bestrides av extra lärare.
Styrelse och förvaltning.
423
6. Styrelse och förvaltning.
När 1850—51 års riksdag i enlighet med kungl. maj:ts nådiga proposition
beviljade anslag till den första tekniska elementarskolan, skedde det under
villkor bland annat, att skolan skulle ställas under inseende av ett ämbetsverk
eller en särskild i nåder tillförordnad styrelse. 1 överensstämmelse härmed
innehåller § 23 av 1853 års stadgar för tekniska elementarskolan i Malmö
bestämmelsen, att “den högre ledningen av skolans angelägenheter skall tillhöra
kungl. maj:ts och rikets kommerskollegium". Samma villkor och motsvarande
bestämmelser i stadgarna fastställdes sedermera för skolorna i Norrköping,
Örebro och Borås.
1872 års kommitté föreslog, som redan nämnts, tillsättandet av en särskild
överstyrelse för de tekniska afton- och söndagsskolorna, vilken även skulle
utöva överinseendet över de tekniska elementarskolorna. Någon sådan överstyrelse
kom emellertid icke till stånd, utan fortfor kommerskollegium ända till
slutet av 1886 att utöva överinseendet över de tekniska elementarskolorna,
varefter skolorna från och med början av 1887 ställdes direkt under kungl.
ecklesiastikdepartementet.
Den närmare uppsikten över och ledningen av skolornas verksamhet ävensom
förvaltningen av därtill anslagna medel, skulle enligt de äldsta stadgarna
för skolorna i Malmö, Örebro och Borås besörjas av en direktion, bestående
av en ordförande, som av kungl. maj:t i nåder förordnades, samt av fyra i orten
boende, sakkunnige män, vilka inför magistraten utsågos av stadens äldste,
sedermera efter 1863 av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga.
Med avseende på tekniska elementarskolan i Norrköping bestämdes i 1856
års stadgar, att skolans direktion skulle utgöras av en ordförande, som av
kungl. maj:t i nåder förordnades, och av samtliga ledamöter uti direktionen för
Ebersteinska söndagsskolan. Då kungl. maj:t till ordförande i direktionen utsåg
ordföranden i Ebersteinska söndagsskolans direktion, fingo båda skolorna
samma direktion.
Enligt 1877 års stadgar skall den närmare tillsynen utövas av en styrelse,
bestående av en utav kungl. maj:t utsedd ordförande och fyra ledamöter, av
vilka skolans föreståndare är självskriven ledamot och de övriga utses för en
tid av tre år, en av kungl. maj:t och två av stadsfullmäktige i den stad, där
läroverket finnes. Med avseende på skolan i Norrköping ordnades saken ett
par år senare så, att Ebersteinska skolan ställdes under tekniska elementarskolans
styrelse.
Kommerskollegium
överstyrelse.
Direktion.
Styrelse.
424
Tekniska elementarskolorna.
Lärarekolle
gium.
Rektor.
Kommunernas
förpliktelser
att anskaffa
lokal.
När kommerskollegium upphörde att vara överstyrelse för de tekniska
elementarskolorna, fick stadgarnas bestämmelse om styrelsens sammansättning
följande lydelse:
En var av de tekniska elementarskolorna står under en särskild styrelse.
Landshövdingen i länet är självskriven ledamot av styrelsen och för ordet vid
de sammanträden, då han är närvarande. I övrigt utgöres styrelsen av en av
kungl. maj:t utsedd ordförande och fyra andra ledamöter. Skolans föreståndare
är ständig ledamot. De övriga utses för en tid av tre år, en av kungl. maj:t
och två av stadsfullmäktige i den stad, där läroverket finnes.
I skolornas äldsta stadgar finnes ingenting nämnt om lärarnas befogenhet
med avseende på skolärendenas behandling. De förnyade stadgarna av 1877
innehålla i detta hänseende den bestämmelsen, att vid var och en av de tekniska
elementarskolorna bilda lektorerna jämte verkmästaren ett lärarekollegium
under föreståndarens ordförandeskap. Övriga lärare kallas till kollegiets sammanträden
och äga rättighet att i överläggningarna men ej i besluten deltaga.
Lärarekollegium tillkommer: att besluta om lärjungarnas uppflyttning från
en årsklass till en högre och bestämma, vilka lärjungar skola erhålla avgångsbetyg;
att upprätta och till skolstyrelsen avgiva förslag till plan och tidtabell
för undervisningen; samt att yttra sig och till styrelsen avgiva förslag även i
andra undervisningen rörande frågor.
Den närmaste tillsynen över och ledningen av skolan tillhör en av kungl.
maj:t efter förslag av styrelsen tillsatt föreståndare, som enligt 1877 års stadgar
benämnes rektor och tillika bestrider en av lektorsbefattningarna vid skolan.
Lektor är skyldig att jämte sitt lektorat även bestrida föreståndarebefattning, när
denna honom anförtros.
7. Lokaler och utrustning.
När anslaget till den första tekniska elementarskolan beviljades vid
1850—51 års riksdag, skedde det under villkor bland annat, att den stad, där
skolan komme att förläggas, åtoge sig “att för densamma bekosta nödig lokal
jämte inredning och uppvärmning samt bord och bänkar". Sedan Malmö stad
i enlighet med magistratens beslut den 22 maj 1852 iklätt sig förpliktelsen att
uppfylla dessa villkor, blev skolan förlagd därstädes.
I den motion till 1853—54 års riksdag, som ledde till beviljandet av
anslag till tekniska elementarskolan i Örebro, kunde motionären meddela, att
stadens innevånare genom beslut å allmän rådstuga den 14 november 1853
erbjudit sig “att på stadens bekostnad hålla passande lokal för en sådan skola".
Lokaler och utrustning.
425
För att stödja en motion vid samma riksdag om anslag till en teknisk
skola i Borås beslöto stadens innevånare på allmän rådstuga den 2 oktober
1854, att Borås stad “ville gå i författning om anskaffande av lokal (för skolan),
utan att därtill använda något av det blivande anslaget".
Vid beviljandet av anslag till skolan i Örebro fästes även villkoret, “att
kostnaden för anskaffandet av ändamålsenlig lokal av staden bestrides". Anslaget
till skolan i Borås beviljades “med enahanda villkor, som vid anslag för
dylika skolor förut äro bestämda".
Med anledning av den eldsvåda, som den 24 mars 1854 övergick en stor
del av staden Örebro, medgav riksdagen på framställning av enskild motionär
i prästeståndet, att första årets anslag till den tekniska elementarskolan i Örebro,
5,000 rdr bko, finge användas som bidrag till anskaffande av tjänlig lokal för
den tillämnade skolan.
Genom beslut på allmän rådstuga bekräftade Örebro stad den 15 januari
1855 och Borås stad den 12 februari och 29 maj samma år sina förut gjorda
medgivanden att bekosta och underhålla lämpliga lokaler för de skolor i dessa
städer, vartill anslag av riksdagen beviljats.
När 1853—54 års riksdag likaledes på enskild motion beviljade ett årligt
anslag av 5,000 rdr bko till den tekniska läroanstalten i Norrköping, d. v. s.
till den därstädes redan befintliga Ebersteinska söndagsskolan, fästes vid anslaget
endast den förpliktelsen för Norrköpings stad, att den till skolans utvidgning
skulle tillskjuta minst 1,500 rdr bko. Om detta riksdagens beslut erhöll direktionen
för Ebersteinska skolan i Norrköping meddelande genom en till direktionen
remitterad skrivelse från kommerskollegium, däri direktionen anmodades
avgiva yttrande “huruvida hinder möter däremot, att Ebersteinska skolans egendom
upplätes till lokal för den blivande utvidgade tekniska läroanstalten, samt
om och till vad belopp från Ebersteinska skolans tillgångar kan påräknas bidrag
till bekostande av den för ifrågavarande nya läroinrättnings tillvägabringande
behövliga tillbyggnad av skolans egendom".
Sedan skolans direktion härpå svarat, att hinder för ett dylikt upplåtande
av skolans egendom icke mötte, samt att tillräcklig tomt och en summa av
högst 20,000 rdr bko kunde påräknas från Ebersteinska skolans tillgångar för
ombyggnad av skolans lokaler för den ifrågasatta tekniska läroanstalten, vidtogos
ytterligare åtgärder för dennas bringande till stånd.
Anslaget till tekniska elementarskolan i Härnösand beviljades med villkor,
att staden Härnösand i enlighet med dess stadsfullmäktiges erbjudande för
skolan bekostar nödiga och efter nutidens krav fullt lämpliga lokaler uti sär
-
426
Tekniska elementarskolorna.
skild för ändamålet uppförd byggnad å välbelägen tomt och medgiver rätt till
fri vattenförbrukning samt ock för framtiden underhåller byggnaden.
Som synes äro kommunernas förpliktelser gent emot de tekniska elementarskolorna
något olika.
Malmö stad har iklätt sig förpliktelsen att för skolan bekosta nödig lokal
jämte inredning och uppvärmning därav samt bord och bänkar. Örebro och
Borås hava endast förbundit sig att anskaffa och underhålla lämpliga lokaler
för sina skolor. Härnösands stad har därtill förbundit sig att tillhandahålla
skolan fri vattenförbrukning. Däremot har Norrköpings stad icke iklätt sig
någon förpliktelse att tillhandahålla tekniska elementarskolan därstädes lokaler.
Skolan i Tekniska elementarskolan i Norrköping är fortfarande tillika med Eber
Norrköping.
steinska söndags- och aftonskolan inrymd i en byggnad, som äges och underhålles
av sistnämnda skola. Den nuvarande byggnaden uppfördes under åren
1858—60 för en kostnad av omkring 130,000 kronor. Till byggnaden bidrog
Norrköpings stad med 10,000 rdr bko och enskild donator med 10,000 rdr rmt.
Övriga byggnadskostnäder ävensom kostnaderna för anskaffning av tomt och
inredning bestredos av Ebersteinska skolans fonder.
Byggnaden utgöres av ett tre våningars stenhus med ett brandförsäkringsvärde
av 133,000 kronor och innesluter förutom lokaler för de båda skolorna
även fri bostad om 8 rum och kök för rektor för tekniska elementarskolan i
dennes egenskap av självskriven föreståndare för Ebersteinska skolan.
skolan Tekniska elementarskolan i Malmö inrymdes till en början i ett mindre
i Malmö, trevåningshus, som staden för ändamålet inköpte. Till inköpssumman hade
kungl. maj:t: beviljat ett statsbidrag av 5,000 rdr bko. Utrymmet ökades tid
efter annan genom till- och nybyggnader. Då i början på 1890-talet utrymmet
åter befanns vara för knappt, och alla möjligheter till skolans utvidgning på
dess gamla tomt voro uttömda, beviljade stadsfullmäktige 1894 medel till en
helt och hållet ny gemensam byggnad för tekniska elementarskolan och tekniska
yrkesskolan på en av staden för ändamålet upplåten tomt.
Byggnaden, som togs i besittning i början av läsåret 1896—97, består av
ett tre våningars stenhus med källarvåning. Kostnaden för nybyggnaden jämte
inredning och möbler uppgick till i det närmaste 300,000 kronor förutom tomten.
Under åren 1907—08 uppfördes för de båda skolorna ytterligare nybyggnader,
dels en byggnad för tekniska elementarskolans verkstäder och kemiska
laboratorium1 jämte vaktmästarebostäder, dels en särskild nybyggnad för tekniska
yrkesskolan. Dessa nybyggnader jämte en del ändringar i den äldre byggnaden
drogo en kostnad av sammanlagt över 600,000 kronor.
Lokaler.
427
Tack vare den offervillighet och det framsynta intresse, Malmö stad visat,
förfoga numera dess båda tekniska läroanstalter över synnerligen ändamålsenliga
och vackra lokaler.
Tekniska elementarskolan i Örebro inrymdes under de första fyra åren
av sin tillvaro i förhyrda lokaler, men inflyttade under hösten 1861 i de för
skolan avsedda lokalerna i det då nybyggda stadshuset, där även boställsvåning
mot särskild hyra uppläts åt skolans föreståndare. Inredningen av de nya
lokalerna jämte anläggning av gas- och vattenledning bekostades med särskilt
tillstånd av besparingar å skolans anslag.
Då det utrymme, varöver skolan förfogade, i början på 1890-talet lade
hinder i vägen för en tidsenlig utveckling av skolan, beviljade Örebro stad
anslag till uppförande av skolans nuvarande byggnad. Denna, som även innehåller
rektorsbostad, för vilken dock hyra erlägges till staden, uppfördes under
åren 1898—1901 och togs i besittning hösten sistnämnda år.
Byggnaden, som utvändigt är beklädd med kalksten från Närke, kan
“åtminstone beträffande monumentalitet och arkitektonisk utsmyckning anses
—--stå före varje annan för ändamålet uppförd byggnad inom landet".
Den hade dragit en sammanlagd kostnad av över 380,000 kronor, tomten
oberäknad.
Även skolan i Borås hade till en början förhyrda lokaler i ett för helt
annat ändamål uppfört hus, men redan 1862 kunde skolan inflytta i en för sin
tid ståtlig nybyggnad, som för en kostnad av omkring 60,000 kronor uppförts
för skolans räkning av Borås stad.
År 1887 uppfördes för en kostnad av 11,000 kronor en särskild verkstadsbyggnad.
Medel härtill erhölls genom lån, som amorteras genom avkastningen
av en skolan tillhörig fond.
Under åren 1896—98 utfördes dels omfattande tillbyggnader till den gamla
huvudbyggnaden, dels en särskild laboratoriebyggnad, där även lokaler anordnades
för en kemisk kontrollanstalt. Dessa ny- och ombyggnader, som bekostades
av Borås stad, drogo en kostnad av något mer än 100,000 kronor. De
nya lokalerna togos i besittning från och med hösten 1898. Skolans samtliga
byggnader hava ett värde av 181,700 kronor.
För tekniska skolan i Härnösand uppförde staden under åren 1901—03
för en kostnad av omkring 200,000 kronor en läroverksbyggnad, som jämte
lokaler för tekniska elementarskolan och tekniska afton- och söndagsskolan
innehåller bostad för den förra skolans rektor.
Samtliga de tekniska elementarskolorna hava rymliga och för skolornas
nuvarande verksamhet mycket lämpliga lokaler, möjligen med undantag av
skolan i Norrköping, för vilken dock förarbeten till nybyggnader äro å bane.
Skolan
i öref/ro.
Skolan
i Bords.
Skolan i
Härnösand.
428
Tekniska elementarskolorna.
Utrustning
och undervisningsmateriell.
Ursprungligt
statsanslag.
Förhöjning i
statsanslaget.
De äldre skolornas inredningar hava till stor del bekostats av kommunerna
med undantag för skolan i Norrköping, där även skolans inredning
bekostats av Ebersteinska skolans medel. Riksdagen har dock, såsom längre
fram skall visas, lämnat icke oväsentliga bidrag till inredningen av skolorna i
Malmö, Borås och Örebro. Skolans i Härnösand inredning och utrustning har
däremot för en kostnad av c:a 45,000 kronor bestritts av statsverket.
De tekniska elementarskolorna förfoga över bibliotek, samlingar av
modeller och planscher för ritundervisningen, samlingar av råmaterial, halvfabrikat
och färdiga industriartiklar, ägnade att åskådliggöra tekniska processer,
mineral- och bergartssamlingar, samlingar av fysikaliska apparater och instrument
för demonstrationer och föreläsningsförsök, kemiska laboratorier samt
verkstäder för bearbetning av trä och metall.
8. Ekonomi.
Till den första tekniska elementarskolan i Malmö beviljade 1850—51 års
riksdag, som redan förut är nämnt, ett årligt anslag av 5,000 rdr bko. Riksdagen
1853—54 beviljade lika stora belopp till skolorna i Örebro, Norrköping
och Borås, till den sista dock endast på extra stat för tre år. Första årets
anslag skulle få användas till anskaffning av läroapparater. För skolan i
Örebro gjordes av särskilda, förut omnämnda orsaker det undantaget, att första
årets anslag fick användas som bidrag till anskaffandet av ny läroverksbyggnad
för skolan och andra årets anslag till anskaffning av läroapparater. Anslaget
till skolan i Malmö utgick sålunda från och med år 1852, för skolorna i
Örebro och Borås från och med 1855 och för skolan i Norrköping från och
med år 1856.
Vid riksdagen 1856—58 uppfördes anslaget till skolan i Borås på ordinarie
stat, varjämte anslagen till var och en av de fyra tekniska elementarskolorna
höjdes till 12,000 rdr rmt årligen. Dessutom erhöllo de vardera ett ytterligare
anslag för en gång av 4,500 rdr rmt till anskaffning av läroapparater.
Angående statsanslagens användning föreskrevo de äldsta stadgarna endast,
“att före slutet av oktober månad varje år bör av direktionen i samråd med
föreståndaren uppgöras förslag till nästpåföljande års stat för skolan, beräknad
inom de för densamma fastställda tillgångar, varefter förslaget ofördröjligen
insändes till kommerskollegium, som har att detsamma jämte eget utlåtande
till kungl. maj:t i underdånighet överlämna".
De anslag, skolorna uppburo från och med 1850-talet, synas någorlunda
hava motsvarat skolornas behov under de första 15 åren av deras verksamhet.
Ekonomi.
429
Men med den ökning i antalet lärjungar, som inträdde i början på 1870-talet,
gjorde sig behovet av ytterligare anslag till lärarekrafternas förstärkning allt
mer gällande, varjämte de ökade levnadskostnaderna framkallade krav på förbättringar
i lärarnas avlöning.
Till lärarekrafternas förstärkning anvisade kungl. maj:t av tillgängliga
besparingar för år 1873 till vardera av skolorna i Norrköping och Örebro 2,250
rdr samt för år 1874 till skolan i Örebro 4,500 rdr och till skolan i Borås
2,250 rdr, varförutom riksdagen för år 1874 på extra stat beviljade ett anslag
av 4,500 rdr till skolan i Norrköping.
För åren 1875 och 1876 anvisade riksdagen på extra stat dels till lärarekrafternas
förstärkning vid skolorna i Norrköping, Örebro och Borås ett årligt
belopp av 4,500 kronor till varje skola, dels även dyrtidstillägg till lärare och
betjäning vid såväl de nämnda skolorna, som även skolan i Malmö med ett
sammanlagt belopp av 10,325 kronor för vartdera året.
För genomförande av de tekniska elementarskolornas omorganisation
höjde 1876 års riksdag i enlighet med kungl. maj:ts förslag de ordinarie anslagen
till skolorna i Malmö och Norrköping till 22,600 kronor för vardera, samt för
var och en av skolorna i Örebro och Borås till 22,100 kronor. Samtidigt medgavs,
att nödiga medel till beredande av dyrtidstillägg under år 1877 åt lärarna
efter samma grunder, som förut tillämpats, finge utgå av skolornas anslag för
detta år, intill dess ny lönestat kunde komma att lända till efterrättelse.
Samtidigt med utfärdandet av nya stadgar för de tekniska elementarskolorna
fastställde även kungl. maj:t genom nådigt brev av den 15 juni 1877
för skolorna följande avlönings- och utgiftsstater att från den 1 september samma
år lända till efterrättelse:
Vid |
Vid |
||
skolorna i |
skolorna i |
||
Norrköping och |
Örebro och |
||
Malmö |
Borås |
||
Föreståndare, som tillika är lektor .............. |
...... kr. 4,000: — |
4,000: — |
|
En |
lektor.................................................. |
...... „ 3,000: — |
3,000: — |
En |
d:o .................................................. |
...... „ 3,000: — |
3,000: — |
En |
d:o (i beskrivande geometri m. m.) ..... |
...... „ 3,000: — |
2,500: — |
Med rättighet tillika för en var av dessa lektorer
att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, räknat
från och med kalenderåret näst efter det, då han
till tjänsten utnämndes, åtnjuta ett ålderstillägg av
Transport kr. 13,000: — 12,500: —
Anslag till
lärarekrafternas
förstärkning.
Dyrtids
tillägg.
Ny stat.
430
Tekniska elementarskolorna.
Förhöjning i
1877 års stat.
Ytterligare
förhöjning i
statsanslagen.
Transport kr. |
13,000 |
— 12,500: |
|
500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänst- |
|||
göring ett lika tillägg av 500 kronor. |
|||
Arvode till extra lärare: |
|||
i mineralogi och geognosi ................................. |
kr. |
200 |
— 200 |
i bokföring och handelslära .............................. |
>> |
300 |
— 300 |
i svenska språket ........................................... |
yy |
400 |
— 400 |
i frihandsteckning ............................................. |
yy |
500 |
— 500 |
i modellering ................................................... |
yy |
300 |
— 300 |
i gymnastik...................................................... |
yy |
200 |
— 200 |
Bidrag till kostnaden för undervisning i främmande |
|||
språk......................................................... |
yy |
400: — 400: |
|
Anslag till assistenter och repetitörer .................. |
yy |
800: — 800: |
|
D:o „ verkstaden för undervisning och mate- |
|||
riell ......................................................... |
yy |
3,000 |
— 3,000 |
Kemiska och fysiska laborationer........................ |
yy |
800 |
— 800 |
Bibliotek och övriga samlingar........................... |
yy |
1,000 |
— 1,000 |
Till bestridande av sekreterare- och kamreraregöro- |
|||
målen ...................................................... |
yy |
300 |
— 300 |
Betjäningens avlöning ....................................... |
yy |
500 |
— 500 |
Lyshållning och uppvärmning m. m................... |
yy |
900 |
— 900 |
kr. 22,600: — 22,100
med rättighet för kommerskollegium att på framställning av vederbörande skolstyrelse
medgiva överflyttning av anslag från den ena till den andra av de
utgiftstitlar, som icke innebära löner till föreståndare eller lektorer.
Frånsett mindre jämkningar, som med stöd av den sist anförda punkten
i ovan nämnda kungliga brev företogos, förblev denna avlöningsstat oförändrat
gällande ända till och med år 1896. I enlighet med kungl maj:ts framställning
höjde riksdagen sistnämnda år avlöningen för lektorn i byggnadskonst vid
skolan i Borås från och med år 1896 till samma belopp som för övriga lektorer
eller till 3,000 kronor.
Riksdagen 1899 beviljade lektorerna vid de tekniska elementarskolorna
ett tredje ålderstillägg å 500 kronor efter 15 års väl vitsordad tjänstgöring.
Med det nya århundradets inträdande började för de tekniska elementarskolorna
en i ekonomiskt hänseende rätt bekymmersam period. Den starka
prisstegringen på alla förnödenheter gjorde icke blott lärarnas avlöningar, utan
även anslagen till betjäning och övriga omkostnader, såsom belysning, upp
-
Kkonorni.
431
värmning och renhållning alldeles otillräckliga. Svårigheterna ökades än mer
därav, att de tekniska elementarskolorna i Malmö 1896, i Borås 1898 och i
Örebro 1901 inflyttade i nya, betydligt utvidgade lokaler. Därtill kom, att det
ökade tilloppet av inträdessökande vid skolorna i Malmö och Örebro nödgade
till inrättande av parallellavdelningar vid båda dessa skolor, i Malmö från och
med höstterminen 1900 och i Örebro från och med höstterminen 1901. Slutligen
öppnades hösten 1901 en helt och hållet ny teknisk elementarskola i
Härnösand.
Alla dessa omständigheter hava framtvingat krav på betydande förhöjningar
såväl i de ordinarie som de extra ordinarie anslagen till de tekniska
elementarskolorna, och sedan århundradets början har regering och riksdag
varje år haft att behandla anslagsfrågor rörande dessa skolor.
De viktigaste anslagsposterna, som under de senaste tio åren beviljats,
äro följande. År 1900 anvisade riksdagen på extra stat för 1901 10,000 kronor
och sedermera 1901 på ordinarie stat 22,600 kronor till en ny teknisk elementarskola
i Härnösand. Till förhöjning av avlöningen för lektorn i byggnadskonst
vid tekniska elementarskolan i Örebro från och med höstterminen 1901
till samma belopp som för övriga lektorer eller till 3,000 kronor årligen beviljade
1901 års riksdag dels 223 kronor på extra stat för samma år, dels på
ordinarie stat 500 kronor från och med 1902.
Under åren 1901—05 kommo lektorerna vid de tekniska elementarskolorna
i likhet med statens övriga tjänstemän i åtnjutande av dyrtidstillägg, till dess
att ny löne- och pensionsreglering för rektorer och lektorer vid dessa skolor
från och med 1906 genomfördes i enlighet med kungl. maj:ts framställning och
riksdagens beslut 1905.
Den nya löne- och pensionsregleringen, som återfinnes i kungl. maj:ts
nådiga kungörelse den 9 juni 1905, innehåller i huvudsak:
att lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro, Borås och Härnösand skola äga åtnjuta avlöning av 4,000 kronor, därav
2,600 kronor egentlig lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar med rätt
till fyra ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, därav 350 kronor egentlig lön och
150 kronor tjänstgöringspenningar, att åtnjutas efter respektive 5, 10, 15 och
20 års tjänstgöring, därest vederbörande för varje gång under mer än fyra
femtedelar av tjänstgöringstiden med nit och skicklighet bestritt sin egen eller
på grund av förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt
uppgrag, samt
att rektor skall, utöver honom tillkommande avlöning som lektor, åtnjuta
en lönetillökning av 1,000 kronor, därav 500 kronor egentlig lön och 500
kronor tjänstgöringspenningar;
Dyrtids
tillägg.
Ny
lönereglering,.
432
Tekniska elementarskolorna.
Extra anslag.
att innehavare av ordinarie lektorsbefattning skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation av de tekniska elementarskolorna
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;
att lektor eller rektor, som ingår på den nya lönestaten, eller som utnämnes
efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall hava rättighet och skyldighet
att vid uppnådda 65 levnadsår och 35 tjänsteår med pension från allmänna
indragningsstaten från tjänsten avgå, kungl. maj:t dock obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna på
ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;
att pensionsbeloppet skall utgöras av den egentliga lönen oavkortad;
att löntagare skall vara skyldig bidraga till sin egen pensionering (jfr
lagen av den 11 oktober 1907); samt
att vederbörandes ställning till lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa icke skall genom ifrågavarande lönereglering undergå någon förändring.
Till genomförande av denna lönereglering höjdes anslaget å ordinarie stat
till envar av de tekniska elementarskolorna med 4,000 kronor, eller från 22,600
kronor till 26,600 kronor, ökningen i ordinarie anslaget för alla fem skolorna
uppgick sålunda till ett sammanlagt belopp av 20,000 kronor.
Skolan i Malmö har sedan början av höstterminen 1900 och skolan i
Örebro sedan början av höstterminen 1901 uppburit anslag på extra stat för
uppehållandet av undervisningen i skolornas parallellavdelningar. Dessa anslag
hava sedan 1908 utgått till skolan i Malmö med 10,500 kronor och till skolan
i Örebro med 13,075 kronor årligen.
Samtliga skolor hava på extra stat, skolan i Malmö sedan början av höstterminen
1900, skolorna i Norrköping och Borås sedan början av år 1901, skolan
i Örebro sedan början av höstterminen 1901 och skolan i Härnösand sedan
början av år 1904 uppburit extra anslag till betjäningens avlöning och till belysning,
uppvärmning m. m., vilka anslag för 1911 utgå med 2,400 kronor till
skolan i Norrköping, med 3,200 kronor till skolan i Malmö, med 4,150 kronor
till skolan i Örebro, med 2,850 kronor till skolan i Borås, med 3,750 kronor
till skolan i Härnösand.
Till förhöjning i en eller flera av de i skolornas stat upptagna anslagsposterna
till arvoden åt extra lärare, assistenter och repetitörer, till undervisning
i främmande språk, till verkstaden och till bestridande av sekreterare- och
kamreraregöromålen samt till bibliotek och samlingar hava samtliga tekniska
elementarskolor uppburit anslag på extra stat under senaste 10-årsperioden.
Ekonomi.
433
Dessa anslag uppgå för 1911 till 1,850 kronor för skolan i Norrköping, till 750
kronor för skolan i Malmö, till 2,695 kronor för skolan i Örebro, till 1,400
kronor för skolan i Borås och till 800 kronor för skolan i Härnösand.
Bland mera betydande tillfälliga anslagsposter, som under de senaste tio
åren tillfallit skolorna, må här framhållas, att skolan i Norrköping 1907 uppbar
till ny verkstadsmateriell 10,500 kronor, skolan i Malmö 1903 till inköp av lantmäteriinstrument
500 kronor, 1908 till ny verkstadsmateriell 13,842 kronor och
till inredning av kemiska laboratoriet 5,000 kronor, skolan i Örebro 1902 till
anskaffning av ny verkstadsmateriell 22,000 kronor och till materiell för kemiska
laboratoriet 4,740 kronor samt 1907 till inköp av en snabbsvarv 2,000 kronor,
skolan i Borås 1903 till inredningsmateriell 7,900 kronor, till anordningar för
elektrotekniska arbeten 1,100 kronor och till ny verkstadsmateriell 8,000 kronor,
skolan i Härnösand till inredning och utrustning, förutom vad härtill använts
av besparingar å förut beviljade anslag, ett belopp av 33,010 kronor för år
1903. . .
1 nedanstående tabell lämnas en översikt över de ordinarie och extra
ordinarie anslagsbeloppen till de tekniska elementarskolorna sedan århundradets
början.
Översikt över statsanslagen till de tekniska elementarskolorna under åren 1900—1911.
1 År |
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
Samtliga skolor |
||||||
ord. |
extra |
ord. |
extra |
ord. |
extra |
ord. |
extra |
ord. |
extra |
ord. |
extra |
|
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
|
1900 |
22,600 |
22,600 |
22,100 |
_ |
22,600 |
_ |
— |
— |
89,900 |
— |
||
I 1901 |
22,600 |
1,550 |
22,600 |
9,350 |
22,100 |
— |
22,600 |
2,450 |
— |
10,000 |
89,900 |
23,350 |
1902 |
22,600 |
2,800 |
22,600 |
9,623 |
22,600 |
35,233 |
22,600 |
2,450 |
22,600 |
— |
113,000 |
50,106 |
] 1903 |
22,600 |
2,800 |
22,600 |
12,717 |
22,600 |
11,763 |
22,600 |
20,850 |
22,600 |
33,010 |
113,000 |
81,140 |
1 1904 |
22,600 |
2,800 |
22,600 |
12,050 |
22,600 |
17,530 |
22,600 |
3,850 |
22,600 |
3,675 |
113,000 |
39,905 |
1905 |
22,600 |
2,800 |
22,600 |
12,050 |
22,600 |
16,045 |
22,600 |
3,850 |
22,600 |
6,250 |
113,000 |
40,995 |
1906 |
26,600 |
2,800 |
26,600 |
12,050 |
26,600 |
16,045 |
26,600 |
3,850 |
26,600 |
4,350 |
133,000 |
39,095 |
1907 |
26,600 |
16,700 |
26,600 |
12,050 |
26,600 |
18,045 |
26,600 |
3,850 |
26,600 |
4,350 |
133,000 |
54,995 |
1908 |
26,600 |
2,800 |
26,600 |
33,292 |
26,600 |
19,920 |
26,600 |
3,850 |
26,600 |
4,640 |
133,000 |
64,502 |
1909 |
26,600 |
2,800 |
26,600 |
14,450 |
26,600 |
19,920 |
26,600 |
3,850 |
26,600 |
4,550 |
133,000 |
45,570 |
1910 |
26,600 |
2,800 |
26,600 |
14,450 |
26,600 |
19,920 |
26,600 |
3,850 |
26,600 |
4,550 |
133,000 |
45,570 |
1911 |
26,600 |
4,250 |
26,600 |
14,450 |
26,600 |
19,920 |
26,600 |
4,250 |
26,600 |
4,550 |
133,000 |
47,420 |
434
Tekniska elementarskolorna.
De av riksdagen lör åren 1910 och 1911 beviljade anslagen å extra
ordinarie stat till de tekniska elementarskolorna hava utgått till nedanstående
ändamål och belopp:
Tekniska elementarskolan i Norrköping:
1910
1911
Till betjäningens avlöning.......................... |
kr. 250 |
— 400: — |
|
yy |
lyshållning, uppvärmning m. m................... |
„ 1,300 |
— 2,000: — |
yy |
assistenter och repetitörer................... |
„ 400 |
— 400: — |
yy |
undervisning i främmande språk.................. |
„ 400 |
— 400: — |
yy |
höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning ... |
„ 150 |
— 150: — |
yy |
bibliotek och samlingar........................ |
„ 300 |
— 300: — |
yy |
undervisning i svenska språket ............... |
yy |
200: — |
yy |
„ i verkstadsarbetare............•...... |
yy |
400: — |
Summa |
kr. 2,800: — 4,250: — |
||
Tekniska elementarskolan i Malmö: |
|||
Till betjäningens avlöning..................... |
kr. 1,000 |
_ 1,000: — |
|
yy |
lyshållning, uppvärmning m. m........... |
„ 2,200 |
— 2,200: — |
yy |
en parallellavdelning i lista årskursen ......... |
„ 4,500 |
_ 4,500: _ |
yy |
en d:o i 2:dra d:o ......... |
„ 5,000 |
_ 5,000: — |
yy |
en d:o i 3:dje d:o |
„ 1,000 |
_ 1,000: — |
yy |
inköp av undervisningsmateriel! ...... |
„ 750 |
— 750: — |
Summa kr. 14,450 |
14,450: _ |
||
Tekniska elementarskolan i Örebro: |
|||
Till |
höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska |
i |
|
språket, främmande språk, frihandsteckning |
|||
och modellering........................ |
kr. 825: |
825: — |
|
yy |
höjd ersättning för bestridande av sekreterare- |
||
och kamrerargöromålen ............ |
„ 100: |
— 100: — |
|
yy |
arvode åt extra lärare för undervisning i |
||
parallellklasser....................... |
„ 13,075 |
13,075: — |
|
yy |
biträden i lantmäteri m. m................ |
„ 200 |
— 200: — |
yy |
d:o på verkstaden....................... |
„ 1,570 |
1,570: — |
yy |
betjäningens avlöning .............. |
„ 850 |
850: — |
yy |
lyshållning, uppvärmning m. m............. |
„ 3,300 |
— 3,300: — |
Summa kr. 19,920 |
19,920: — |
Ekonomi.
435
Tekniska elementarskolan i Borås:
Till undervisning i verkstadsarbete..................... kr.
d:o i svenska och kammande språk „
„ d:o i trihandsteckning .................. „
„ betjäningens avlöning................................. ,,
„ lyshållning, uppvärmning m. m................... „
Summa kr.
700: — 700: —
500: — 500: —
200: — 200: —
850: — 850: —
1,600: — 2,000: —
3,850: — 4,250: —
Tekniska elementarskolan i Härnösand :
Till undervisning i svenska språket .................. kr.
„ d:o i främmande språk.................. „
„ lyshållning, uppvärmning m. m................... „
„ betjäningens avlöning................................. „
„ förhöjning i arvodet till gymnastiklärare ...... „
Summa kr. I
200: — 200: —
400: — 400: —
2,900: — 2,900: —
850: — 850: —
200: —_200: -
4,550: — 4,550: —
I ovanstående redogörelse för de tekniska elementarskolornas ekonomi
äro icke anslagen till militärövningarna medtagna. Sedan 1869 års riksdag till
kungl. maj:ts disposition anvisat ett extra anslag av 20,000 rdr för utsträckning
av krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk och
1870 års riksdag likaledes 13,500 rdr för befrämjande av gymnastik och militärövningar,
erhöllo de tekniska elementarskolorna härav för år 1871 300 rdr
vardera, därav 150 rdr till inköp av patronkök, och sedermera årligen till och
med 1901 ett årligt anslag av 150 kronor. År 1901 beviljade riksdagen i enlighet
med kungl. maj:ts framställning dels på ordinarie stat 5,000 kronor till
militärövningars bedrivande vid de tekniska elementarskolorna, dels på extra
stat för 1902 18,500 kronor till anskaffning av vapen och materiell för militärövningarna
vid samma skolor.
Anslag till
militärövningar.
436
Tekniska elementarskolorna.
Uppgift om extra lärares (assistenters) och verkmästares tjänstgöring och arvoden
vid de tekniska elementarskolorna år 1908.
Timmar |
r v o |
den |
a v |
||||
extra anslag |
Övriga |
||||||
v.-t. |
h.-t. |
anslag |
till- gångar |
Små |
|||
Norrköping: Extra lärare i mineralogi och geognosi ............... |
1 |
2 |
200 |
100 |
300 |
||
* » i bokföring och handelslära ............ |
3 |
3 |
300 |
— |
— |
300 |
|
* » i frihandsteckning......................... |
6 Va |
7 |
500 |
150 |
50 |
700 |
|
» »i modellering ........................... |
2 |
2 |
200 |
— |
_ |
200 |
|
» » i svenska språket ........................... |
4 |
4 |
400 |
— |
200 |
600 |
|
’ » i tyska och engelska språken............ |
8 |
8 |
400 |
400 |
— |
800 |
|
En assistent i matematik ................ |
2 |
4 |
100 |
50 |
— |
150 |
_ |
» »i d:o .............. |
1 |
4 |
300 |
— |
— |
300 |
_ |
» » i fysik ................................ |
6 |
6 |
— |
150 |
650 |
800 |
__ |
» » i maskinritning............................. |
5 |
2 Vs |
300 |
— |
— |
300 |
|
» » i krokiritning........................... |
— |
2 |
100 |
— |
_ |
100 |
|
» » i mekanisk teknologi ................... |
i |
2 |
— |
200 |
_ |
200 |
|
Verkmästaren........................................ |
18 |
19 Vi |
1,500 |
660 |
2,160 |
— |
|
Malmö: Extra lärare i praktisk geometri ............. |
300: |
||||||
> » i kemi ...................................... |
— |
2 |
— |
— |
— |
103: 71 |
|
» » i d:o ........................... |
— |
2 |
— |
— |
— |
120: 71 |
|
» » i maskinritning ....................... |
5 |
4 |
— |
— |
— |
587: 13 |
|
* * i d:o och krokiritning ...... |
6 |
3 |
— |
— |
— |
542: 53 |
|
* * i frihandsteckning, linjarritning, kroki- teckning och rundskrift............... » »i svenska och tyska språken ............ |
271 2 13 |
28 Vi |
— |
— |
— |
3,465: 29 1.621: 18 |
|
» » i engelska språket................. |
4 |
4 |
— |
_ |
_ |
500: |
|
* » i fysik och fysiska laborationer...... |
6 |
9 |
_ |
_ |
_ |
870: |
|
» » i matematik................... |
18 |
18 |
— |
— |
_ |
2,250: |
_ |
* »i bokföring ................ |
4 |
2 |
— |
— |
_ |
406: 34 |
|
* » i mineralogi och geognosi ............. |
— |
2 |
— |
_ |
_ |
120: 71 |
|
» » i gymnastik...................... |
4 |
4 |
— |
_ |
_ |
373: 34 |
|
» » i sång ...................... |
— |
— |
— |
— |
_ |
200: |
_ |
* i slöjd å kr. l,so pr timme.............. |
— |
— |
_ |
_ |
649- |
||
Verkmästaren........................ |
22 |
22 |
— . |
— |
— |
2,400: |
- |
Ekonomi.
437
Timmar |
A |
° > |
en av |
|||||
i veckan |
ordin. anslag |
extra anslag |
övriga |
|||||
v.-t. |
h.-t. |
till- gångar |
S:ma |
|||||
Örebro: |
||||||||
Extra lärare i kemi .......................................... |
8 |
8 |
— |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
|
» » i byggnadskonst m. m................... |
It |
11 |
— |
1,375 |
— |
1,375 |
— |
|
» »i maskinlära, maskinritning, mekanik |
||||||||
och mekanisk teknologi ............... |
27 |
23 |
800 |
— |
2,125 |
— |
2,925 |
— |
» »i matematik och fysik ..................... |
23 |
23 |
— |
3,500 |
— |
3,500 |
— |
|
» » i beskr. geometri, linjarritning m. m. ... |
13 |
13 |
— |
1,375 |
200 |
1,575 |
— |
|
» » i mineralogi och geognosi ............... |
2 |
2 |
200 |
— |
125 |
— |
325 |
— |
» » i bokföring och handelslära ............ |
4 |
4 |
300 |
— |
250 |
— |
550 |
— |
» 5 i svenska språket ........................... |
8 |
8 |
400 |
— |
800 |
— |
1,200 |
— |
» » i frihandsteckning........................... |
10 |
10 |
400 |
— |
850 |
— |
1,250 |
— |
5 »i modellering ................................. |
8 |
8 |
400 |
— |
100 |
— |
500 |
— |
> »i främmande språk ........................ |
14 |
14 |
400 |
— |
1,000 |
— |
1,400 |
— |
» » i gymnastik.................................... |
3 |
3 |
200 |
— |
400 |
— |
600 |
— |
Verkmästaren................................................... |
r i5 Uo |
16 11 |
2,000 |
— |
1,000 |
— |
3,000 |
— |
Boris: |
||||||||
Extra lärare i mineralogi och geognosi ............... |
2 |
1 |
200 |
— |
— |
— |
200 |
— |
» »i modellering ................................. |
2 |
2 |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
» » i frihandsteckning........................... |
8 |
8 |
500 |
— |
200 |
— |
700 |
— |
» » i svenska....................................... » »i främmande språk ........................ |
6 7 |
5 8 |
650 400 |
_ |
| 500 |
400 |
1,950 |
— |
» » i bokföring.................................... |
2 |
2 |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
> » i mekanisk teknologi och matematik... |
5 |
2 |
412 |
50 |
— |
— |
412 |
50 |
» » i praktisk geometri, 1 vecka, 8 tim. dagl. |
— |
— |
60 |
— |
— |
— |
60 |
— |
» »i matematik.................................... |
— |
2 |
77 |
50 |
— |
— |
77 |
50 |
» » i gymnastik.................................... |
3 |
3 |
200 |
— |
— |
200 |
400 |
— |
Verkstadsbiträde ............................................. |
— |
3 |
— |
— |
75 |
75 |
— |
|
Verkmästaren.................................................. |
18 |
15 |
1,800 |
— |
700 |
— |
2,500 |
— |
Härnösand: |
||||||||
Extra lärare i mineralogi och geognosi ............... |
2 |
2 |
200 |
— |
— |
— |
200 |
— |
» »i bokföring och handelslära ............ |
3 |
3 |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
» »i svenska språket ........................... |
4 |
4 |
400 |
— |
200 |
— |
600 |
— |
> » i frihandsteckning........................... |
4 |
5 |
500 |
— |
• — |
— |
500 |
— |
» » i modellering ................................. |
2''/* |
27* |
300 |
— |
— |
— |
300 |
— |
» »i främmande språk ........................ |
8 |
8 |
400 |
— |
400 |
— |
800 |
— |
» »i gymnastik.................................... |
4 |
4 |
200 |
— |
200 |
— |
400 |
— |
Assistenten i matematik.................................... |
6 |
6 |
800 |
— |
— |
— |
800 |
— |
Verkmästaren................................................... |
20 |
20 |
2,150 |
- |
— |
— |
2,150 |
— |
438
Tekniska elementarskolorna.
De tekniska elementarskolornas
Debet:
Balans från år 1908:
Tillgångar...........................................................................................
Uppbörd:
Statsanslag. Ordinarie staten:
Avlöningar och arvoden .....................................................................
Bibliotek, övriga samlingar och laboratorium..........................................
Verkstaden för undervisning och materiell .............................................
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ..........................................
Säger för de tekniska elementarläroverken
Ålderstillägg.......................................................................................
Extra utgifter:
Vikariatsarvode .................................................................................
Huvudtitelns besparingsfond:
Besparingarna i allmänhet: Vikariatsarvode.............................................
Extra ordinarie staten:
Till uppehållande av de tekniska elementarskolorna år 1909 .....................
Gåvomedel .......................................................................................
Inträdes- och terminsavgifter ...............................................................
Intressemedel ....................................................................................
Försäljningsmedel ..............................................................................
Ersättnings- m. fl. medel......................................................................
Säger
Balans till år 1910:
Skulder.......................
Summa
Ekonomi
439
räkenskapssammandrag för år 1909.
1 |
T |
e k n i s |
t a |
e 1 e m e |
n t a |
r s k o 1 |
a n |
i |
Summa |
||
1 Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||||
52,018 |
15 |
24,410 |
61 |
34,604 |
45 |
160,386 |
40 |
8,929 |
93 |
280,349 |
54 |
19,706 |
60 |
20,273 |
50 |
20,315 |
50 |
20,371 |
50 |
19,818 |
86 |
100,485 |
96 |
1,800 |
_ |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
1,800 |
— |
9,000 |
— |
3,000 |
_ |
3,000 |
— |
3,000 |
— |
3,000 |
— |
3,000 |
— |
15,000 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
900 |
— |
4,500 |
— |
25,406 |
60 |
25,973 |
50 |
26,015 |
50 |
26,071 |
50 |
25,518 |
86 |
128,985 |
96 |
3,500 |
— |
6,000 |
— |
4,500 |
— |
2,500 |
— |
3,000 |
— |
19,500 |
— |
288 |
89 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
288 |
89 |
361 |
11 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
361 |
n |
2,800 |
14,450 |
_ |
19,920 |
_ |
3,850 |
— |
4,550 |
— |
45,570 |
— |
|
_ |
_ |
_ |
— |
2,815 |
73 |
— |
— |
1,735 |
60 |
4,551 |
33 |
2,035 |
_ |
1,805 |
— |
2,620 |
— |
1,390 |
— |
995 |
— |
8,845 |
- |
1,988 |
75 |
1,303 |
14 |
2,071 |
05 |
3,664 |
37 |
146 |
59 |
9,173 |
90 |
1 |
50 |
_ |
_ |
— |
— |
12 |
— |
— |
— |
13 |
50 |
1,784 |
42 |
— |
— |
1,341 |
35 |
1,124 |
65 |
1,181 |
— |
5,431 |
42 |
38,166 |
27 |
49,531 |
64 |
59,283 |
63 |
38,612 |
52 |
37,127 |
05 |
222,721 |
11 |
4,000 |
1,003 |
98 |
_ |
— |
6,575 |
09 |
— |
— |
11,579 |
07 |
|
94,184 |
42 |
74,946 |
23 S 93,888 |
| 08 |
205,574 |
01 |
46,056 |
98 |
514,649 |
72 |
440
Tekniska elementarskolorna.
Kredit :
Balans från år 1908:
Skulder...........................................................................
Utgifter:
Avlöningar och arvoden ..............................................................
Stipendier och premier................................................................
Resekostnadsersättning...............................................................
Livräntor ......................................................................
Bibliotek och övriga samlingar ...........................................................
Modellering ..............................................................
Verkstaden ..................................................................
Kemiska och fysiska laborationer .........................................................
Uppvärmning och lyshållning..............................................................
Inventarier och reparationer.........................................................
Renhållning ....................................................................
Brandstodsavgifter ...............................................................
Vattenförbrukning .............................;..............................
Annons- och tryckningskostnader, skrivmaterialier, bokbinderiarbeten och
porto m. m..................................................................
Hyror.......................................................................
Räntor ..........................................................................
Återlevererade medel..................................................................
Diverse ....................................
Balans till år 1910:
Tillgångar:
Kontant behållning......................................................................
Utlånta medel ....................................................................................
Fordringar..............................................................................
Fastighetsvärden.........................................................................
Inventariers värden............................................................*
_Säger
Summa
Ekonomi.
441
T |
e k n i s |
k a |
e 1 e m e |
n t i |
r s k o 1 |
a n |
i |
Summa |
|||
Norrköping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnösand |
|||||||
4,000 |
6,802 |
97 |
10,802 |
97 |
|||||||
29,374 |
60 |
39,385 |
28 |
44,531 |
50 |
27,971 |
50 |
27,153 |
85 |
168,416 |
73 |
1,451 |
83 |
670 |
80 |
1,067 |
— |
1,988 |
50 |
2,350 |
— |
7,528 |
13 |
239 |
— |
70 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
309 |
— |
— |
— |
— |
— |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
400 |
— |
1,833 |
76 |
3,340 |
08 |
611 |
95 |
848 |
42 |
803 |
27 |
7,437 |
48 |
— |
— |
— |
— |
45 |
— |
35 |
95 |
— |
— |
80 |
95 |
1,241 |
19 |
1,966 |
73 |
1,105 |
33 |
1,198 |
44 |
1,124 |
83 |
6,636 |
52 |
282 |
07 |
946 |
58 |
834 |
09 |
1,075 |
52 |
1,422 |
37 |
4,560 |
63 |
2,773 |
78 |
4,550 |
84 |
4,701 |
31 |
3,540 |
96 |
3,437 |
64 |
19,004 |
53 |
325 |
22 |
717 |
15 |
210 |
90 |
115 |
29 |
721 |
61 |
2,090 |
17 |
251 |
70 |
882 |
92 |
533 |
22 |
35 |
— |
371 |
40 |
2,074 |
24 |
— |
— |
— |
— |
37 |
50 |
70 |
18 |
54 |
— |
161 |
68 |
— |
— |
— |
— |
122 |
80 |
27 |
60 |
— |
— |
150 |
40 |
912 |
15 |
1,488 |
73 |
977 |
96 |
325 |
30 |
725 |
88 |
4,430 |
02 |
75 |
— |
50 |
— |
50 |
— |
145 |
— |
— |
— |
320 |
— |
215 |
— |
— |
— |
— |
— |
272 |
12 |
— |
487 |
12 n i |
|
252 |
07 |
621 |
11 |
458 |
75 |
199 |
04 |
133 |
U1 91 |
1,664 |
U1 88 |
39,227 |
37 |
54,690 |
22 |
55,687 |
31 |
37,848 |
82 |
38,298 |
77 |
225,752 |
49 |
552 |
91 |
513 |
59 |
1,839 |
95 |
4,181 |
98 |
7,088 |
43 |
||
37,000 |
— |
20,256 |
Öl |
37,687 |
18 |
71,813 |
86 |
3,576 |
23 |
170,333 |
28 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,218 |
41 |
— |
— |
1,218 |
41 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22,250 |
— |
— |
— |
22,250 |
— |
13,404 |
14 |
— |
— |
— |
— |
63,800 |
— |
— |
— |
77,204 |
14 |
50,957 |
05 |
20,256 |
Öl |
38,200 |
77 |
160,922 |
22 |
7,758 |
21 |
278,094 |
26 |
94,184 |
42 |
74,946 |
23 |
93,888 |
08 |
205,574 |
01 | |
46,056 |
98 |
514,649 |
72 |
442
Tekniska elementarskolorna.
Tekniska elementarskolans
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
1. Tekn. elementarskolans |
||||
2. Carl Johan Nelins dona-tion |
Handlanden C. J. Nelin ______ |
1880 |
34,657 |
78 |
3. Enhörnings donationsfond |
Bruksägaren P. A. Enhörning |
1882 |
10,000 |
— |
4. J. A. Anderssons premie-fond |
Ingenjör J. A. Andersson ... |
1891 |
5,000 |
— |
5. Carl Johan Keysers stipen-diefond |
Forna elever till lektor Keyser |
1897 |
3,000 |
— |
Ekonomi.
443
i Norrköping fonder.
Fondens |
Skolans andel i |
Användning |
||
1,426 |
54 |
590 |
43 |
Fonden har bildats från år 1859 av elevernas inträdes-avgifter samt av tillfälliga gåvor; däribland år 1876 ett Avkastningen användes till premier, bidrag till studie-resor och lärjungarnas deltagande i tävlingsskjutningar i |
88,099 |
77 |
2,250 |
Avkastningen utgår som premier i Ebersteinska |
|
15,198 |
05 |
384 |
Va av räntan på 10,000 kr. utdelas årligen till två |
|
5,245 |
12 |
245 |
— |
Hela årliga räntan tilldelas en obemedlad yngling, |
3,613 |
20 |
115 |
20 |
80 procent av räntan skall årligen utdelas till en |
444
Tekniska elementarskolorna.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
6. Victor Folins donations- |
Disponenten C. E. Victor Folin |
1908 |
10,103 |
33 |
fond |
||||
7. Moseliska donationen |
Grosshandlaren J. Moselius ... |
1869 |
10,000 |
|
Fonder, som stå unde |
r annan f |
örvaltning, |
men |
|
8. Norrköpings arbetarför- |
Norrköpings arbetarförening... |
1870 |
— |
— |
enings premiefond |
||||
9. Tekniska förbundets |
»Tekniska förbundet», en för- |
|||
stipendium |
ening inom tekn. elemen- |
|||
tarskolan i Norrköping ... |
— |
— |
||
10. Tekniska föreningen |
Tekniska föreningen Phoenix |
|||
Phoenix premiefond |
(T. F. P.) .................. |
— |
— |
|
Kronor |
Ekonomi.
445
Fondens |
Skolans andel i |
Användning |
||
10,497 |
62 |
500 |
Fonden får aldrig förminskas. Avkastningen använ-des efter skolstyrelsens beprövande, antingen till stipen-dier åt behövande elever, till inköp av undervisnings-materiell eller till andra för skolan gagnande ändamål. • |
|
14,644 |
97 |
150 |
Fonden tillhör Ebersteinska söndags- och aftonskolan, Från år 1889 utdelas högst 400 kr. om året som |
|
varav teka. elementarskolan |
Norrköping åtnjuter förmåner. |
|||
20 |
Fonden förvaltas av arbetarföreningen själv. Premierna, som äro tre årligen, ett å 10 kr. och två |
|||
— |
— |
50 |
— |
Fonden förvaltas av »tekniska förbundet». Från år 1901 har årligen ett stipendium av 50 kr. |
— |
— |
25 |
— |
Sedan år 1902 har 25 kr. (räntan å 500 kr.) år-ligen utdelats som ett premium. När fonden stigit till |
138,725 |
27 |
4,329 |
63 |
446
Tekniska elementarskolorna.
Tekniska elementarskolans
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
||
1. |
Sunnerdahlska fonden |
Bruksidkaren S. M. Sunnerdahl |
1880 |
7,500 |
— |
2. |
L. I. Bagers fond |
Handlanden L. I. Bager ...... |
1856 |
1,500 |
|
3. |
Wollmarska donationsfon-den |
Auditören A. Wollmar ...... |
1880 |
2,500 |
|
4. |
Carl Johan Nelins dona-tionsfond |
Handlanden i Norrköping, C. J. Nelin.................. |
1880 |
||
Kronor | |
Ekonomi.
447
i Malmö fonder.
Fondens |
Fondens avkastning 1909 |
Användning |
||
17,302 |
85 |
911 |
62 |
Avkastningen användes på bästa sätt till skolans gagn. |
7,402 |
76 |
392 |
62 |
Räntan tilldelas en eller två mindre bemedlade vid |
7,385 |
21 |
385 |
»Räntan användes för emottagande av ökat antal obe-medlade elever, av naturen utrustade med ovanlig fattnings-och urskiljningsförmåga och hava synnerliga mekaniska |
|
— |
— |
100 |
— |
Skolan erhåller årligen från drätselkammaren i Norr-köping 100 kr., avsedda att utdelas till premier åt elever |
32,090 |
82 |
1,789 |
24 |
i tekn. elementarskolan i Malmö. |
448
Tekniska elementarskolorna.
Tekniska elementarskolans
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
||
1. |
Doktor G. W. Gumaelii |
Några bland Örebro stads inne- |
|||
stipendiefond |
vånare efter det nya repre- |
||||
sentationsförslagets anta- |
|||||
gande ........................ |
1867 |
1,495 |
— |
||
7i |
|||||
Lektor A. W. Kjellström...... |
1902 |
1,000 |
— |
||
10/i* |
|||||
D:o ...... |
1908 |
1,000 |
— |
||
21/iä |
|||||
2. |
Örebro— Arboga— Köpings |
Direktören M. Agrelius ...... |
1875 |
1,000 |
|
järnvägs premiefond |
Vid |
||||
3. |
C. A. Rohloffs bokpremie- |
Bokhandlaren C. A. Rohloff |
|||
fond |
(genom testamente) ...... |
1876 |
1,000 |
— |
|
> |
|||||
4. |
Gottfrid Erikssons stipen- |
Garverifabrikören C. J. Eriks- |
|||
diefond |
son .......................... |
1880 |
500 |
— |
|
14/e |
|||||
5. |
Tekniska skolans 25-års- |
Åstadkommen genom insamling |
1883 |
622 |
|
stipendium |
o. följ. år |
||||
6. |
Industri- och hemslöjdut- |
Kommitterade för utställningen |
1883 |
1,200 |
— |
ställningens i Örebro år |
utav dess blivna behållning |
l7/n |
|||
1883 stipendiefond |
Ekonomi.
449
i Örebro fonder.
Fondens stor-lek den 31 dec. 1909 |
Fondens |
Användning |
||
5,372 ! |
39 |
239 |
59 |
Fonden består av den »egentliga stipendiefonden» i Läroverkskollegiet uppsätter på förslag tre av skolans |
2,456 |
80 |
103 |
31 |
Räntan å jämna 1,000-tal kr. intill 5 procent utdelas |
1,580 |
64 |
67 |
73 |
Den årliga räntan användes till premieböcker åt väl-artade och därav förtjänta skolynglingar. |
737 |
71 |
33 |
02 |
Avkastningen tilldelas någon välartad lärjunge. |
1,168 |
68 |
52 |
27 |
Ingen föreskrift. |
1,470 |
93 |
65 |
85 |
Fonden får till sitt kapital aldrig förminskas. Räntan |
ii
29
450
Tekniska elementarskolorna.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
7. Rektor Fredrik Virgins |
F. d. lärjungar och andre ... |
1890 |
1,038 |
30 |
stipendiefond |
10/i |
|||
8. Ludvig Rinmans stipen- |
Direktören L. Rinman (genom |
|||
diefond |
testamente).................. |
1893— |
9,900 |
|
s/io |
||||
1894 |
||||
26/i |
||||
9. 0. Flodins fond |
Grosshandlaren 0. Flodin (gen. |
|||
testamente).................. |
1897 |
3,000 |
_ |
|
8/u |
||||
10. Tekniska skolans första |
Direktören G. A. Setterquist |
|||
elevs minne |
och fru ..................... |
1898 4/s |
1,000 |
— |
11. L. G. Westerlings stipen- |
Kamreraren L. G. Westerling |
1898 |
1,000 |
_ 1 |
diefond |
26/s |
|||
Densamma (genom testamente) |
1900 |
510 |
18 |
|
19/i |
||||
12. D. J. Elgérus stipendie- |
Fabrikören D. J. Elgérus ... |
1902 |
1,000 |
|
fond |
2/7 |
|||
13. Rektor B. Fernquists |
Rektor E. B. Fernquist ...... |
1905 |
1,000 |
|
stipendiefond |
14/4 1 |
Ekonomi.
451
Fondens stor-lek den 31 dec. 1909 |
Fondens |
Användning |
||
1,173 |
30 |
52 |
47 |
Stipendiet består av den vid årets början upplupna |
9,908 |
31 |
401 |
65 |
Den årliga avkastningen skall utgöra en hjälp för |
3,698 |
69 |
165 |
56 |
Räntan användes till stipendier åt därav förtjänta |
1,091 |
92 |
48 |
79 |
Årliga räntan skall såsom understöd företrädesvis till-delas en obemedlad lärjunge, känd för utmärkt flit och |
1,645 |
49 |
73 |
63 |
Den disponibla räntan tilldelas en flitig och sedlig |
1,106 |
10 |
49 |
33 |
Den disponibla räntan (tills vidare 4/5 av årsräntan) |
1,074 |
42 |
48 |
03 |
Ingen föreskrift. |
452
Tekniska elementarskolorna.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mot- tagen år |
Fondens ursprugliga storlek |
|
14. Örebro—Svartå järnvägs |
Örebro—Svartå järnvägsbolag |
1908 Vi |
2,000 |
|
15. Örebro tekniska elemen-tarskolas 50-årsfond |
Vänner till skolan genom in-samling ..................... |
1909 u/i |
2,790 |
73 |
1910 ä8/i* |
25 |
— |
||
Kronor |
||||
Andra fonder, varav skolan i Örebro |
||||
C. J. Nelins premiemedel |
Handlanden C. J. Nelin ...... |
— |
— |
|
Tekniska föreningens sparade |
— |
— |
||
Kronor |
Ekonomi.
453
Fondens stor-lek den 31 dec. 1909 |
Fondens |
Användning |
||
2,092 |
78 |
86 |
99 |
Räntan under det kalenderår, som närmast föregår |
2,944 |
12 |
128 |
39 |
Intill Va av den under nästföregående år influtna |
37,522 |
28 |
| 1,616 |
61 |
|
årligen erhåller medel till belöningar. |
||||
164 |
901) |
106 |
68 |
Huvudfonden förvaltas av drätselkammaren i Norr-köping, som sedan år 1884 halvårsvis lämnar 50 kronor |
7,796 |
78 |
250 |
— |
En del av räntan på föreningens sparade medel |
7,961 |
68 |
356 |
68 |
föreningens medlemmar stipendiater. |
») Härav 50 kr. under höstterminen erhållna belöningsmedel; återstoden utgör under åren
hopsparade räntemedel.
454
Tekniska elementarskolorna.
Tekniska elementarskolans
Fondens namn |
Skänkt av |
Mottagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
1. Sommelii donation |
Häradshövding N. G. Som-melins ........... |
1858—61 |
16 964 |
10 |
2. Salmenii donation |
Handlanden A. M. Salmenius |
1858 |
2,000 |
|
3. ''Nilssons donation |
Johan A. Nilsson ............ |
1871 |
3,000 |
— ‘ |
4. Överingenjör Johan |
Överingenjör Johan Danielsson |
1901 |
15,000 |
Ekonomi.
455
i Borås fonder.
Fondens |
Fondens avkastning |
Användning |
||
19,026 |
29 |
852 |
05 |
Enligt Sommelii testamente: »Början till en fond för En skuld å kr. 6,575:09 amorteras med avkast-ningen av denna donation. |
2,983 |
79 |
228 |
80 |
Avkastningen användes till inköp och utdelning år-ligen efter behov av böcker, kartor m. m. till mindre |
8,021 |
06 |
344 |
48 |
Ena hälften av räntan användes till understöd åt t |
16,096 |
56 |
704 |
88 |
Av räntan utgå årligen 2 stipendier, vilkas samman-lagda belopp skall utgöra fulla hundratal kronor. |
456
Tekniska elementarskolorna.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mottagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
5. Erikssons donation |
Arvingar till Sven Eriksson, |
|||
genom Joh. Eriksson, Char-lotta Håkansson, född |
1901 |
10,000 |
— |
|
6. P. A. Åkerlunds dona- |
Druvefors väveri-aktiebolag i |
|||
tionsfond |
Borås........................ |
1902 |
10,000 |
— |
7. Edv. Hallins donation |
Godsägaren Edvard Hallin, - |
|||
Borås,....................... |
1906 |
1,000 |
— |
|
8. C. M. Vinges donation |
Handlanden C. M. Vinge, Borås |
1907 |
1,000 |
— |
- |
Kronor |
|||
Andra fonder, varav skolan i Boräs årligen |
||||
Nelins testamente |
C. J. Nelin, Norrköping...... |
Ekonomi
457
Fondens |
Fondens avkastning |
Användning |
||
14,448 |
69 |
623 |
03 |
Överskott och icke utdelade belöningar läggas till Andra hälften, dock högst 250 kr., tillfaller väv-skolan i Borås (se sid. 311). Överstiger kapitalet 15,000 |
10,907 |
25 |
478 |
23 |
Räntan användes till årligt resestipendium. Rätt att |
1,175 |
48 |
52 |
25 |
Avkastningen användes till skolans prydande. |
1,048 |
15 |
48 |
07 |
Räntan skall användas till ett stipendium för lärjunge, |
73,707 |
27 |
3,331 |
79 |
skolan, med företräde för ynglingar, födda i staden Borås. |
erhåller medel till understöd och belöningar. |
||||
'' |
100 |
Drätselkammaren i Norrköping sänder årligen 100 |
458
Tekniska elementarskolorna.
Fondens namn |
Skänkt av |
Mottagen år |
Fondens ursprungliga storlek |
|
Hollanders donation |
Rektor A. G. Hollander...... |
— |
— |
|
Teknologföreningens i Borås |
— |
— |
— |
|
K. och J. Lundströms sti-pendiefond |
Grosshandlarne K. och J. |
1886 1906 |
Tomt i 1,000 |
|
Victor Hallbergs 25-års-minne |
Ingenjör V. Hallberg ......... |
1906 |
50 |
— |
Kronor |
1 1 1 |
A. Thurdins stipendiefond
Lektor A. Thurdin
Tekniska elementarskolans
1907
1,000
Ekonomi.
459
Fondens |
Fondens avkastning |
Användning |
||
100 |
Fonden är gemensam för allmänna läroverket, tek-niska elementarskolan och folkskolan i Borås. Drätselkammaren i Borås utbetalar årligen 100 kr. |
|||
16,599 • |
56 |
170 |
Av räntemedlen utgår varje år »Lektor Lars Kjellstedts Af återstående räntemedel utdelas stipendier vid skolan |
|
2,014 |
43 |
91 |
75 |
Fonden förvaltas av teknologföreningen i Borås. Av |
167 |
17 |
7 |
17 |
Fonden förvaltas av teknologföreningen i Borås. Av-kastningen användes till undervisningsmateriell åt någon |
468 |
92 |
mindre bemedlad elev. |
||
i Härnösand fond. 1,079 | 55 | 49 |
96 |
Räntan av fonden skall såsom stipendium årligen |
460
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
IX. Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
I. Historik.
Såsom förut meddelats, leder Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg
sitt ursprung från en av kommersrådet William Chalmers stiftad donation.
Vid sin 1811 inträffade död hade nämligen kommersrådet Chalmers genom
testamente förordnat, att hälften av hans kvarlåtenskap skulle tillfalla “en framdeles
till inrättande bestämd Industrie Schole för fattige Barn, som lärt läsa och
skriva". För den tillämnade industriskolan utnämnde och förordnade testamentet
frimurarebarnhusets direktion i Göteborg att bliva “inrättare, styresmän
och vårdare".
När direktionen efter långvariga processer 1823 kom i besittning av donationsmedlen,
begärde den genom en uti allmänna tidningarna såsom prisfråga
införd kungörelse av sakkunnige män anvisning på bästa sättet att inrätta en
slöjdskola för orten, avsedd för fattiga barn, som vid 12 å 13 års ålder slutat
sin undervisning i för dem inrättade friskolor. De inkomna svaren synas icke
hava varit tillfredsställande, ty det dröjde ännu många år, innan testators vilja
kunde bringas till verkställighet.
Under tiden användes donationsmedlens avkastning till ändamål, som
syntes närmast överensstämma med donationens syfte. Sålunda bekostades
under någon tid med de Chalmerska donationsmedlen en av allmänna fattigvården
sedan många år underhållen spinnskola, där mer än 300 gossar och
flickor undervisades två till tre timmar dagligen under den ljusa årstiden att
plocka, karda och spinna ull och bomull samt lin, linblånor och hampa. Med
iärarna vid stadens navigationsskola träffades överenskommelse, att de årligen
skulle undervisa tio sjöbefarna jungmän uti styrmanskonsten och tio styrmän
uti de ytterligare kunskaper, som erfordrades för att kunna bestå uti skeppareförhöret.
Direktionen för frimurarebarnhuset föranstaltade även på donations
-
Historik.
461
medlens bekostnad om utbildande av vävlärarinnor och inrättande av en vävskola,
där tio unga fruntimmer av borgareklassen undervisades under 1827
och delvis även under 1828 uti vävning.
År 1828 lyckades frimurarebarnhusets direktion till rådgivare och medhjälpare
vid donationens förverkligande vinna den för vetenskaplig forskning
intresserade brukspatronen Carl Palmstedt, som uppgjorde en plan för den
blivande läroanstalten och själv åtog sig dess ledning och en del av undervisningen.
Den nya läroanstalten, som fick namnet Chalmerska slöjdskolan,
öppnades den 5 november 1829.
Vid skolans öppnande framhöll ordföranden i frimurarebarnhusets direktion,
att skolan icke allenast var avsedd för den “hopen fattiga, som endast
njutit undervisningen i den s. k. fattigbarnens friskola", utan även för “sådana
ynglingar, som utgå utur den allmänna apologistklassen uti trivialskolan--
--samt därnäst för gesäller och lärlingar utur hantverksverkstäder".
Redan härav framgår, att skolan från början fick ett högre mål än som
måhända strängt motsvarade ordalydelsen i Chalmers donationsbrev. Än tydligare
framgår detta av undervisningen, som under den första tiden omfattade
fysik, kemi och kemisk teknologi i förening med arbete på kemiska laboratoriet
samt matematik, linjarritning och verkstadsarbete.
Det dröjde heller icke längre än titt 1834, förr än allvarliga försök gjordes
att omvandla skolan från en vetenskaplig teknologisk läroanstalt till en arbetsskola
för fattiga barn, en plan, som även. var nära att förverkligas.
År 1835 erhöll emellertid skolan för första gången statsunderstöd, och
kort därefter fastställdes genom kungliga brevet den 28 september 1836 de
allmänna grunderna för skolans organisation, varjämte styrelsen ålades att i
överensstämmelse härmed utarbeta förslag till stadgar, vilka sedermera av
kungl. maj:t fastställdes den 9 november 1838.
Enligt dessa skulle Chalmerska slöjdskolan till lärjungar antaga “ynglingar
och unge män, som antingen redan ägnat sig åt utövningen av näringar,
slöjder och hantverk eller, ämna förskaffa sig en för samfundslivets olika
praktiska yrken i vår tid oumbärlig teknisk bildning".
För inträde vid skolan fordrades visserligen endast en ålder av fjorton
år, försvarlig kristendomskunskap, så framt den inträdessökande bekände sig
till den kristna trosläran, förmåga att fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva
svenska språket, vartill för rätt att begagna undervisningen i kemi och matematik
fordrades att kunna räkna åtminstone enkel och sammansatt reguladetri. Men
undervisningen, som leddes av tre lärare och en verkmästare, skulle omfatta
elementarkemi, kemisk teknologi, kemiskt tekniska laborationer, elementarfysik,
462
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborgr.
aritmetik, algebra och planimetri, logaritmer och serier, stereometri och trigonometri
samt praktisk mekanik, frihandsteckning och linjarritning, arkitektonisk
ritning och maskinritning, arbete i trä och metall samt moderna språk.
Skolans ledning överflyttades från frimurarebarnhusets direktion till en
särskild direktion, vari frimurarebarnhusdirektionen hade att insätta tre av sina
ledamöter. Frimurarebarnhusets direktion skulle dock fortfarande förvalta
donationsmedlen och endast överlämna ränteavkastningen till slöjdskolans
direktion.
Genom statsanslaget och de av kungl. maj:t fastställda stadgarna blev
skolans ekonomi tryggad och dess mål bestämt utstakat i den riktning, varpå
skolan från början slagit in. Icke för ty dröjde det icke synnerligen länge,
förrän de gamla striderna om skolans egentliga ändamål ånyo döko upp.
För att i någon mån tillmötesgå kraven på, att en del av skolans medel
skulle användas till en arbetsanstalt för fattiga gossar, beslöt styrelsen 1852
att på försök uppdela skolan i en lägre och en högre avdelning. Denna uppdelning
finnes dock icke omnämnd i de nya stadgar, som av kungl. maj:t
fastställdes den 26 september 1862, och vari Chalmerska slöjdskolan angavs
“vara en undervisningsanstalt för sådana ynglingar och unga män, som ägna
sig åt något industriellt levnadsyrke, för vars rätta utövning naturkännedom
och i synnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behövliga".
Men bland inträdesfordringarna, som tillökats med förmågan att ledigt behandla
de fyra räknesätten även med vanliga bråk och decimalbråk, finner man numera
det tillägget, att om den inträdessökande “skall begagna den vetenskapliga undervisningen,
bör han innehava så stort kunskapsmått i matematik, som vid rikets
allmänna högre elementarläroverk meddelas, känna huvuddragen av historien
och geografien, särdeles fäderneslandets, hava inhämtat svenska språkets
grammatik samt kunna någorlunda ledigt översätta lättare tyska författare".
Vid undervisningsplanernas uppgörande tillgodosågos också i främsta rummet
den högre avdelningens intressen. Meningen var, att den lägre avdelningens
lärjungar, så långt ske kunde, skulle begagna sig av den högre avdelningens
lektioner, då deras ringare förkunskaper ej lade hinder i vägen för
en sådan anordning.
1872 års kommitté för den tekniska undervisningens ordnande påyrkade
en mera bestämd uppdelning av slöjdskolan i två avdelningar, av vilka den
lägre borde ha till ändamål “att till inträde i industriens tjänst förbereda ynglingar,
vilka ägna sig åt den industriella arbetarens yrke".
I de nya stadgar, som av kungl. maj:t utfärdades för Chalmerska slöjdskolan
i Göteborg den 10 augusti 1877, föreskrevs uttryckligen, att skolan skulle
Lägre avdelningen.
463
bestå av två avdelningar, en lägre och en högre, varjämte stadgarna innehålla
skilda föreskrifter icke blott om inträdesfordringarna, utan även om undervisningens
art och omfattning i de båda avdelningarna.
Nu gällande stadgar för skolan, som på grund av kungl. brevet den 13
april 1883 kallas Chalmers tekniska läroanstalt, utfärdades den 14 november
1902. De medförde inga mera genomgripande förändringar i läroverkets organisation.
Då Chalmers tekniska läroanstalts högre avdelning nyligen varit föremål
för utredning av den under den 13 juli 1906 tillsatta kommittén för den högre
tekniska undervisningens ordnande, och då denna kommitté i sitt betänkande
av den 27 maj 1908 lämnat en översikt över anstaltens historia och nuvarande
beskaffenhet, kommer den redogörelse, som här lämnas, huvudsakligen att
behandla sådana detaljer, som röra den lägre avdelningen. För översiktens
skull lämnas dock en kort redogörelse för huvudpunkterna även i den högre
avdelningens organisation.
2. Lägre avdelningen.
Fastän 1877 års stadgar föreskrevo, att Chalmerska slöjdskolan skulle bestå Ändamål.
av två avdelningar, en högre och en lägre, gavs i dessa stadgar ingen annan
antydan om de olika avdelningarnas skilda ändamål än den, att det om undervisningen
heter, att den inom den lägre avdelningen skall vara av en allmänfattlig
beskaffenhet och företrädesvis avse den praktiska tillämpningen, men
att den inom den högre bör erhålla en vetenskapligt teknisk riktning.
1 1902 års stadgar angivas de olika avdelningarnas skilda uppgifter redan
i stadgarnas rista § där det heter, att “Chalmers tekniska läroanstalt har till
uppgift att meddela såväl elementär som vetenskaplig teknisk undervisning
och befordra för de industriella yrkena betydelsefull forskning".
Uppgiften att meddela elementär teknisk undervisning, som tydligen har
avseende på den lägre avdelningen, jämnställer denna med tekniska skolans i
Eskilstuna söndags- och aftonskola och de tekniska elementarskolorna, ehuru
det sätt, varpå den fyller denna uppgift, väsentligen skiljer den från de nämnda
skolorna. Den lägre avdelningens ursprungliga ändamål torde sålunda vara
att giva yrkesarbetare, blivande förmän, verkmästare och ritare en för deras
verksamhet lämplig teknisk bildning.
Men dessutom har den lägre avdelningen vid Chalmers tekniska läroanstalt
under tidernas lopp fått ännu en annan uppgift, nämligen att vara en för
-
464
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
beredande skola för den högre avdelningen. En utredning, som gjordes i slutet
på 1880-talet visade, att under närmast föregående tioårsperiod 67 procent av de
lärjungar, som vunno inträde i högre avdelningens första årskurs, förut begagnat
undervisningen i lägre avdelningen, och att 56 procent av dem, som utgingo
från den lägre avdelningen, därefter vunno inträde i den högre. För närvarande
ställa sig förhållandena så, att ungefär hälften av lärjungarna i den
högre avdelningens första årskurs genomgått den lägre avdelningen, och att
ungefär hälften eller något mer av dem, som erhålla avgångsbetyg från den
lägre avdelningen, söka och vinna inträde vid den högre.
För att den lägre avdelningen skall kunna fylla sin uppgift att förbereda
för den högre, har dess undervisning i matematik ordnats på ett egendomligt
sätt. Under den treåriga lärokursen i denna avdelning gäller det att utfylla
luckan mellan folkskolans kunskapsmått, som fordras för inträde vid den lägre
avdelningen, och latingymnasiets kurs som fordras för inträde vid den högre.
För att detta skall bli möjligt, måste undervisningen i matematik forceras vida
utöver vad som fordras för de tekniska studierna i den lägre avdelningen, så
att endast de mest energiska och begåvade och de, som kunna ägna avsevärd
tid åt självstudier i matematik, kunna tillgodogöra sig undervisningen så fullständigt,
att de vid den treåriga kursens slut vid anställd prövning vinna
inträde i den högre avdelningen. Dessutom mottagas i den lägre avdelningens
2:dra och 3:dje årskurser inträdessökande, som genomgått realskolan eller högre
klasser vid de allmänna läroverken, utan att de behövt inhämta de föregående
årskursernas pensa i linjarritning och frihandsteckning, blott de ha tillräckliga
kunskaper i matematik. Då de lärjungar, som vinna inträde i 2:dra och 3:dje
årskursen på grund av bristande färdighet i ritning icke kunna deltaga i undervisningen
i den lägre avdelningens fackämnen, maskinritning och byggnadsritning,
och på grund härav icke kunna erhålla avgångsbetyg från denna avdelning,
blir den lägre avdelningen för dem uteslutande en förberedande skola
för den högre.
Då det sätt, varpå matematikundervisningen är ordnad i den lägre avdelningen,
medförde påtagliga olägenheter för de lärjungar, som icke kunde vinna
inträde i den högre avdelningen, gjordes under några år försök att uppdela
undervisningen i matematik på två linjer, en mera praktisk för dem, som ämnade
avsluta sina studier med den lägre avdelningen, och en mera teoretisk för dem,
som önskade förbereda sig för den högre avdelningen. Försöket strandade
därpå, att så gott som samtliga lärjungar anmälde sig till den teoretiska kursen
för att hava möjligheten öppen att komma in i den högre avdelningen.
Lägre avdelningen.
4(>5
För läroanstaltens högre avdelning anses sambandet med den lägre, och
det sätt, varpå matematikundervisningen inom den senare är ordnad, medföra
den fördelen, att ur ett relativt stort lärjungematerial, de mest arbetsamma
och begåvade utgallras för den högre avdelningen. Därigenom att de inträdessökande
till den högre avdelningen genom deltagandet i undervisningen i den
lägre förvärvat en god underbyggnad i en del praktiska ämnen, såsom ritning
och verkstadsarbete, samt en förberedande inblick i åtskilliga andra tekniska
ämnen, ha de även betydligt lättare att tillgodogöra sig den högre avdelningens
vetenskapliga undervisning. Sambandet mellan de båda avdelningarna
anses därför i hög grad främja möjligheten att hålla undervisningen i den
högre avdelningen på en högskolemässig ståndpunkt.
För inträdesfordringarna enligt de äldre stadgarna har förut redogjorts.
Då erfarenheten visade, att den inträdesålder av endast fjorton år, som 1862
och 1877 års stadgar fastställde, var väl låg, i det att lärjungar, som endast
voro 14 å 15 år gamla, icke hade tillräcklig mogenhet för den vid läroanstalten
använda undervisningsmetoden med föreläsningar och skriftliga prövningar vid
läroårets slut, höjdes inträdesåldern genom 1902 års stadgar till sexton år. I
enlighet med sistnämnda stadgar lyder nu gällande bestämmelse om inträdesfordringarna
vid den lägre avdelningen på följande sätt:
För att antagas till ordinarie elev erfordras att hava fyllt sexton år, att
vara av god frejd, att kunna fritt och obehindrat läsa och tydligt skriva svenska
språket samt att kunna ledigt behandla de fyra räknesätten, även med vanliga
bråk och decimalbråk.
De, som önska inträde i en högre årskurs behöva, såsom förut nämnts,
endast ådagalägga härför erforderliga kunskaper i matematik.
Under den lägre avdelningens första tillvaro var någon bestämd tidslängd
för dess kurser icke fastställd. Lärjungarna fingo i skolan tillbringa längre
eller kortare tid, allt efter som de själva önskade. Däremot fastslogs redan i
1862 års stadgar en treårig kurs för den vetenskapliga undervisningen, d. v. s.
för den högre avdelningen. Under 1870-talet synes emellertid den praxis
hava utbildat sig, att kursen i allmänhet genomgicks på två år, och i 1877 års
stadgar föreskrevs uttryckligen, att den lägre avdelningen skulle omfatta två
ettåriga kurser.
Sedan 1901 års riksdag givit sitt bifall till en genomgripande lönereglering
för läroanstaltens lärare, kunde en något fastare organisation givas åt
den lägre avdelningen. Dess andra årskurs, som hittills varit väl ansträngd
och till följd av lärjungarnas olika ståndpunkt givit mindre tillfredsställande
resultat, fördelades nu med kungl. maj:ts tillstånd i två årskurser, så att den
30
Inträdesfordringar.
Lärokursernas
längd.
IT
466
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Undervis
ningen.
lägre avdelningen från denna tid i likhet med den högre fick tre ettåriga
kurser, en anordning, som sedermera fastställdes i de nya stadgarna av den
14 november 1902.
Läroåret skall enligt nu gällande stadgar omfatta tiden 10 september—19
december och 10 januari—9 juni. Dock börja inträdes- och kompletteringsprövningar
den 1 september.
1 1877 års stadgar lämnas första gången bestämda föreskrifter om undervisningen
i den lägre avdelningen. Den skulle omfatta:
Aritmetik jämte algebrans första grunder;
Geometri, såväl planimetri som stereometri;
Elementarmekanik jämte de första grunderna av maskinläran;
Mekanisk teknologi, en kort framställning, förnämligast av olika träslags
och metallers egenskaper och bearbetning;
Kemiens och fysikens första grunder;
Svenska språket, övning i skriftliga uppsatser;
Bokföring;
Linjarritning jämte första grunderna av den beskrivande geometrien;
Frihandsteckning ;
Modellering.
Dessutom skulle i skolans verkstad meddelas undervisning i bearbetning
av metaller och trä och lärjungarna övas i maskiners skötsel.
1 slutet av 1880-talet inrättades vid den Chalmerska läroanstaltens högre
avdelning ett särskilt skeppsbyggerifack och samtidigt bildades inom den lägre
avdelningen en tredje årskurs för de lärjungar, som önskade avlägga verkmästareexamen
för skeppsbyggnadsfacket. Senare tillkom även en specialkurs
i elektroteknik. Sedan lärokursen i början av detta århundrade förlängts till
treårig, har undervisningen även i maskinlära med maskinritning samt i byggnadslära
med tillhörande ritning utvecklats. Nu gällande bestämmelser för
undervisningen i enlighet med stadgarna av den 14 november 1902 hava följande
lydelse:
f den lägre avdelningen undervisas i följande läroämnen:
aritmetik, algebra och trigonometri;
geometri, såväl planimetri som stereometri;
fysikens första grunder;
kemiens första grunder;
elektroteknikens första grunder med övningar;
elementarmekanik jämte de första grunderna av maskinlära;
467
Lägre avdelningen.
mekanisk teknologi, en kort framställning, förnämligast om olika träslags
och metallers egenskaper och bearbetning;
mekanisk fackritning och byggnadsfackritning;
praktiskt skeppsbyggeri och skeppsmätning;
svenska språket, övning i skriftliga uppsatser;
tyska språket;
bokföring;
linjarritning jämte första grunderna av den beskrivande geometrien;
frihandsteckning;
modellering.
Dessutom meddelas i skolans mekaniska verkstad undervisning i bearbetning
av metaller och trä, varjämte lärjungarna övas i maskiners skötsel.
Huru dessa föreskrifter nu tillämpas, framgår dels av nedanstående timplan,
dels ock av en längre fram lämnad redogörelse för undervisningens
omfattning i de olika läroämnena.
Timplan för lägre avdelningen av Chalmers tekniska läroanstalt.
Timmar i veckan |
|||
lista årskursen |
2:dra årskursen |
3:dje årskursen |
|
Matematik ...................................................... |
6 |
6 |
6 |
— |
2 |
2 |
|
ry&iK............................................ |
|||
1 Kemi ............................................... |
— |
— |
2 |
! Elementarmekanik............................................. |
— |
— |
3 |
i Mekanisk teknologi .......................................... |
— |
2 |
2 |
Maskinlära med ritning .................................... |
— |
— |
6 |
Byggnadslära med ritning ................................. |
— |
— |
6 |
1 Elektroteknik med övningar .............................. |
— |
— |
5 |
Skeppsbyggeri ................................................ |
— |
— |
8 |
Svenska språket................................................ |
2 |
2 |
— |
Tyska språket................................................... |
4 |
4 |
— |
Bokföring, höst- eller vårtermin........................... |
— |
4 |
4 |
Linjarritning ................................................... |
4 |
4 |
4 |
Frihandsteckning ............................................. |
4 |
4 |
4 |
Välskrivning, hösttermin .................................... |
2 |
— |
— |
Modellering...................................................... |
— |
4 |
4 |
1 Verkstadsarbete................................................ |
18 |
12 |
12 |
468
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Till ovanstående timplan må anmärkas, att lärjungarna icke deltaga i
samtliga i läroplanen upptagna undervisningsämnen och undervisningstimmarna.
De lärjungar, som före intagningen i skolan arbetat på verkstad tillräckligt
länge, kunna helt och hållet befrias från verkstadsarbete i skolan. Övriga
lärjungar erhålla frihet från detta läroämne, så snart de uppnått den färdighet
kursen avser att bibringa.
I tredje årskursen är en fackindelning så till vida genomförd, att för
avgångsbetyg fordras godkända kunskaper endast i två av fackämnena, maskinlära
med ritning, byggnadslära med ritning, skeppsbyggeri och elektroteknik.
De, som vilja förbereda sig för avgångsbetyg, deltaga således icke i mer än
två av dessa ämnen.
De lärjungar, som vinna inträde i andra och tredje årskursen kunna på
grund därav, att de icke genomgått första årskursens övningar i Iinjarritning och
frihandsteckning, icke deltaga i undervisningen i fackämnena.
Med anledning av det stora lärjungeantalet i lägre avdelningen var
undervisningen under läroåret 1908—09 i likhet med vad förhållandet varit
under flera föregående år i matematik uti såväl andra som tredje årskursen
så ordnad, att lärjungarna under fyra timmar i veckan undervisades gemensamt,
men under två timmar i veckan i vardera årskursen fördelades på två parallellavdelningar.
1 svenska och tyska språken har andra årskursen varit uppdelad
i två parallella avdelningar. I elementär fysik, mekanisk teknologi och
bokföring har undervisningen inom lägre avdelningens andra och tredje årskurser
varit samordnad och samtidig, varvid dock uti bokföring lärjungarna
delats i två avdelningar, av vilka den ena undervisats under höstterminen, den
andra under vårterminen.
Lärokurser i den lägre avdelningen av Chalmers tekniska läroanstalt.
Matematik.
1:sta årskursen. Aritmetik, fullständig kurs. Algebra: hela tal och bråk; proportionella
tal; ekvationer av första graden med en obekant; problem, som giva ekvationer
av forsta graden med en obekant. Geometri: läran om linjer, vinklar, trianglar, parallellogrammer,
cirklar och månghörningar.
2:dra årskursen. Algebra: ekvationer av första graden med flera obekanta; problem,
som leda till ekvationer av första graden med flera obekanta; proportionslära; kvadratrötter;
irrationella och imaginära kvantiteter; ekvationer av andra graden med en obekant
och av högre grader, som kunna lösas såsom första eller andra grads ekvationer; ekva
-
Lägre avdelningen.
409
tioner, i vilka den obekanta förekommer under kvadratrotmärke; problem, som leda till
ekvationer av andra graden med en obekant; maxima och minima. Geometri: proportionslärans
tillämpning på plana geometrien: geometriska övningssatser; planimetri.
3:dje årskursen. Algebra: ekvationer av andra graden med flera obekanta; problem,
som leda till ekvationer av andra graden med flera obekanta; rötter i allmänhet och
potenser; logaritmer; serier; sammansatt ränteräkning. Geometri: analytiska uttrycks konstruktion;
lösning av plangeometriska problem; elementarkurs i stereometri. Plan trigonometri.
Läroböcker: Gustav Haglunds övningsexempel till algebra; Valdemar Jonson, övningsexempel
i algebra I och II; K. E. Broman, plan geometri I och II och övningssatser
till geometri; Eurenius, plan trigonometri och H. Y. Larson, stereometri.
Ren fysik.
En allmänfattlig redogörelse för fysikens grundläror, förtydligad genom experiment
men utan nämnvärd användning av beräkningar.
Lärobok: Wijkander, fysikens grunder.
Kemi.
En lättfattlig redogörelse för de allmännast förekommande elementerna och deras
föreningar, med särskild hänsyn till de tekniskt viktigare kropparnas förekomst, framställning
och egenskaper.
Lärobok: Abenius, elementär lärobok i oorganisk kemi.
Elementarmekanik.
Kroppars allmänna egenskaper, olika slag av rörelse. Tröghet och kraft. Mekaniska
krafters uppmätning. Krafters sammansättning och uppdelning. Krafters moment.
Kraftpar och deras sammansättning. Kroppars jämvikt. Läran om tyngdpunkten. Stabilitet.
Parallell- och rotationsrörelse. Fall- och kaströrelse. Massa. Centralrörelse. Pendelrörelse.
Arbete och energi. Levande krafternas princip. Arbetsomsättning och verkningsgrad
vid maskiner. Släp- och rullfriktion. Hållfasthet vid sträckning, tryck, böjning
och vridning. Vätskors jämnvikt och rörelse. Pascals och Archimedes lagar. Vätskors
utströmningshastighet. De enkla maskinerna: hävstången och lutande planet jämte deras
undertyper.
Läroböcker: Sjögren, mekanik; Wijkander, lärobok om kroppars rörelse m. m.
jämte lärarens muntliga föredrag.
Mekanisk teknologi.
Metallernas förädling: de för byggnadskonsten viktigaste metallernas framställning
och egenskaper; legeringar; gjutning; smidning; klippning och genombrytning; spånskärning;
metallfabrikaternas fulländning. Särskild vikt fästes vid verktygsmaskiner.
470
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Träets förädling: framstående egenskaper och användning; träet i en växande stam;
träets inre förändringar; jämförelse emellan olika träslags tekniska egenskaper; framställning
av gagnvirke; gagnvirkets bearbetning. Redogörelse för de i s. k. snickerifabriker
brukliga maskiner. Fulländnings- och försköningsarbete.
Lärobok: Ekstrand, arbetssätt och verktyg. Lärarens muntliga föredrag.
Maskinlära.
Olika slag av ångpannor. Pannors ångbildningsförmåga. Ångpannors konstruktion
och armatur. Olika slag av ångmaskiner. Slidmekanismer. Kondensorer. Ångmaskinens
reglering, smörjning och effekt.
Lärobok: Forsman, ångmaskinlära.
Maskinelement.
Skruvnycklar och olika skruvsystem. , Gjutjärnsförbindningar. Nitförbindningar, olika
slag. Rörförbindningar. Ventiler och kranar. Pistongkannor. Tvärhuvud. Vevstänger.
Vevaxlar och vevar. Excenterskivor. Cylindrar. Lager. Rem- och linledningar. Kopplingar.
Olika kugg- och kugghjulskonstruktioner.
Lärobok användes ej.
Byggnadslära med ritning.
Arbetssätt och materialier vid byggandet av trähus: grundläggningar, väggar med
stomme och klädsel av olika slag, bjälklag, fönster och dörrar, takstolar, taktäckning,
trappor, eldstäder samt ut- och invändig målning.
Därefter beskrives uppbyggandet av några olika slag av byggnader, såsom ett skjul
eller magasin, en fabriksbyggnad och ett enkelt boningshus med ledning av på svarta
tavlan utförda ritningar och konstruktionsdetaljer.
Uppförandet av stenbyggnader och därtill behövliga materialier genomgås därefter
enligt samma plan.
Ritningar: träförband, bjälklag, träväggar, takstolar, murförband, valvbågar och valv,
fönster och dörrar samt enklare byggnader efter uppmätning.
Lärobok användes ej; eleverna göra anteckningar efter lärarens muntliga föredrag.
Elektroteknik.
Den elektriska strömmen och dess egenskaper. Praktiska metoder för uppmätning
av strömstyrkor, spänningar, energimängder och motstånd. Elektriska batterier och
ackumulatorer. Dynamomaskiner. Elektriska anläggningar för belysning och arbetsöverföring.
Beräkning och uppsättning av elektriska ledningar. Elektrisk installationsmaterial.
Elektriska lampor och motorer.
Lärobok användes ej. Lärarens muntliga föredrag.
471
Lägre avdelningen.
Skeppsbyggeri.
Praktiskt skeppsbyggeri: Olika fartygstyper. Ett fartygs olika delar, deras namn,
ändamål och sammansättning. Materialier använda vid fartvgsbyggnad. Fartygs byggande
efter ritning. Utslag. Detaljerad framställning av skrovets, riggens och utrustningens
delar samt deras proportionering. Båtbyggeri. Detaljritningar till skrov, rigg och utrustning.
Teoretiskt skeppsbyggeri: Beräkning av spantareor, deplacement, tyngdpunkt, tväroch
långskeppsmetacentra, segelareor, segelmomenter. Mått på hastigheten. Klassifioieringsreglementenas
föreskrifter.
Kopiering av fartygsritningar jämte utförande av tillhörande beräkningar.
Lärarens muntliga föredrag. »
Svenska språket.
l:sta årskursen. Grunddragen av form- och satsläran. Övningar i välläsning,
rättstavning och interpunktion. Enklare skriftliga uppsatser.
2:dra årskursen: Repetition av form-, sats- och interpunktionsläran. Läsning av
valda stycken ur våra förnämsta skönlitterära författare jämte biografiska notiser om dem.
Skriftliga uppsatser, företrädesvis affärsskrivelser och inlagor samt översättningar.
Läroböcker: Sundén, svensk språklära; Kabner och Wictorin, rättstavningslära;
Schack och Lundahl, läsebok I; Tidner, övningar i uppsatsskrivning; Snoilsky, svenska
bilder; m. fl.
Tyska språket.
Uttals- och läsövningar. Muntlig och skriftlig översättning från tyska till svenska
och tvärtom. Grammatik. Talövningar.
Läroböcker: Hjorth och Lindhagen, praktisk lärobok i tyska språket; Rodhe och
Abshagen, tillämpningsövningar till tysk grammatik, Hjorth, tysk grammatik; Kleine Schiilerbibliothek
IV, Geschichten von Rubezahl; Hornig, der Pflegesohn.
Bokföring.
Dubbelt bokhålleri, tillämpat på handel (eller hantverk). De böcker, som därvid
föras, äro: inventariebok, kassabok, memorial, reskontra (varubok), förfallobok, journal,
balansbok och huvudbok.
Grunddragen av de författningar, som äro av synnerlig vikt för affärslivet.
Linjarritning.
Förberedande övningar; ritningar efter rät- och kroklinjiga mönster; konstruktion av
ellipser och parabler. Konstruktion av excenterskivor, olika slag av cykloider och cirkelinvolutor
samt skalor.
472
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Projektionsritning av geometriska figurer (klotsar) i olika ställningar. Olika ytors
skärningar och ytors utbredning.
Konstruktion av skruvar, olika slag av kuggingripningar samt plana och koniska
kugghjul.
Konstruktion av skuggor och slagskuggor.
Isometrisk perspektivlära.
Ritningar av maskiner efter planscher.
,, „ „ „ modeller.
Lärobok: Söderblom och Jacobsons linjarritningskurs.
Frihandsteckning.
a) Enkla och rätlinjiga figurer efter väggtavlor.
b) Figurer, delvis begränsade av räta, delvis av cirkellinjer, ovaler, rosetter,
enklare bladformer o. d. efter väggtavlor.
c) Gipsmodeller i låg relief för konturteckning, allt efter Stuhlmanns metod.
Elever, som äro mera försigkomna, övergå till svårare gipser, klotsar m. m.
Modellering.
Modellering i lera efter förebilder av ornamenter och enklare figurreliefer. V
V erkstadsarbete.
Metallarbeten. 1) För övning i planfilning: linjaler, vinklar, svarvsticklar, hammare
o. d. För övning i svarvning: borrställ, körnare, lod, letterskivor o. d. Övning i
lödning med tenn och slaglod.
2) Gängkloppor med tillbehör, induktionsapparater och andra lämpliga arbeten.
3) Diverse arbeten i bleckslageri med och utan maskiner.
4) Diverse valfria och efter elevens förmåga lämpade arbeten, såsom slid- och
träsvarvar, borrmaskiner, mindre dynamomaskiner, ångmaskiner intill 3 hkr, större
gängkloppor m. m., allt utfört med hjälp av med ånga drivna arbetsmaskiner.
Träarbeten. 1) Modeller och takstolar, häng- och spännverk, hophuggning av knutar,
skarvning av bjälkar för byggnadskonstruktioner; yerktygslådor, limtvingar samt modellarbeten
för gjutning.
2) Svarvning av verktygsskaft, skruvar o. d. Dessutom undervisning i träets putsning
och polering.
Samtliga elever deltaga dessutom i smide och tjänstgöra under maskinistens ledning
turvis såsom eldare för att inhämta kännedom i ångpannans och maskinens skötsel. Vid
vårterminens slut äro de behjälpliga vid söndertagning och rengöring av alla maskiner.
473
Lägre avdelningen.
Med avseende på undervisningsmetoden har redan antytts, att undervisningen
i de teoretiska läroämnena på grund av lärjungarnas stora antal bedrives
genom föreläsningar, varefter lärjungarnas kunskaper vid läroårets slut kontrollleras
genom skriftliga prov.
Antalet lärjungar i den Chalmerska läroanstaltens lägre avdelning sedan Lärjungarna.
den tid, då anstaltens uppdelning i två avdelningar blev i lag fastställd, framgår
av nedanstående tabell:
Elevantal vid Chalmers tekniska läroanstalts lägre avdelning.
Läroåret |
H.-t. |
V.-t. |
Läroåret |
H.-t. |
V.-t. |
1877—78 .............. |
39 |
1894—95 ........... |
96 |
97 |
|
1878—79 ...... |
46 |
1895—96 ............ |
86 |
89 |
|
1879—80 |
40 |
1896—97 ............ |
85 |
88 |
|
1880—81 |
33 |
33 |
1897—98 ............ |
104 |
101 |
1881—82 .............. |
33 |
32 |
1898—99 ............ |
97 |
100 |
1882—83 ............... |
35 |
34 |
1899—1900............ |
123 |
131 |
1883—84 ............ |
47 |
45 |
1900—01 ............ |
152 |
164 |
1884—85 |
41 |
39 |
1901—02 ............ |
191 |
194 |
1885—86 ........... |
45 |
45 |
1902—03 ............ |
213 |
218 |
1886—87 ...... |
50 |
50 |
1903—04 ............ |
196 |
202 |
1887 88 |
82 |
81 |
1904—05 ........... |
173 |
177 |
1888—89 ............... |
71 |
67 |
1905—06 ............ |
174 |
173 |
1889—90 |
65 |
67 |
1906—07 ............ |
158 |
159 |
1890—91 |
72 |
69 |
1907—08 ............ |
165 |
164 |
1891—92 . |
89 |
89 |
1908—09 ............ |
180 |
171 |
1892—93 |
94 |
93 |
1909—10 ............ |
191 |
185 |
1893—94 ............... |
102 |
99 |
474
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Nedanstående tabell visar antalet nyinskrivna lärjungar i den lägre avdelningens
olika årskurser:
Antalet nyinskrivna elever i lägre avdelningens olika årskurser.
Läroår |
III |
II |
I |
1904—05 ........................... |
14 |
33 |
28 |
1905—06 ........................... |
9 |
39 |
35 |
1906—07 ........................... |
15 |
26 |
31 |
1907—08 ........................... |
15 |
39 |
34 |
1908—09 ........................... |
22 |
39 |
29 |
Av tabellen framgår, att antalet lärjungar, som vinner inträde i andra
årskursen i genomsnitt är större än det antal, som vinner inträde i första årskursen,
och att ett icke obetydligt antal lärjungar vinner inträde även i tredje
årskursen. De, som intagas i första årskursen, utgöras i regel av ynglingar, som
genomgått folkskolan, och efter någon tids praktisk verksamhet sökt inträde
vid anstalten i hopp, att därigenom vidga sina framtidsmöjligheter. De åter,
som vinna inträde i andra och tredje årskursen, utgöras av ynglingar, som
genomgått realskolan eller högre klasser vid de allmänna läroverken, och i
övervägande grad ha till mål att vinna inträde i den högre avdelningen.
En följd därav, att anstalten mottager ett stort antal nya lärjungar i de
högre årskurserna, blir den, att lärjungeantalet i dessa blir två till tre gånger
större än i den första årskursen, såsom framgår av nedanstående tabell över
antalet lärjungar i avdelningens olika årskurser under femårsperioden 1904—09:
Antalet lärjungar i de olika årskurserna.
Läroår |
III årskurs |
II årskurs |
I årskurs |
Summa |
||||
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
h.-t. |
v.-t. |
|
1904—05 |
81 |
85 |
62 |
62 |
30 |
30 |
173 |
177 |
1905—06 |
69 |
68 |
70 |
71 |
35 |
34 |
174 |
173 |
1906—07 |
69 |
69 |
57 |
57 |
32 |
33 |
158 |
159 |
1907—08 |
69 |
69 |
62 |
63 |
34 |
35 |
165 |
164 |
1908—09 |
85 |
79 |
65 |
65 |
30 |
27 |
180 |
171 |
Såsom förut nämnts, fordras för avgångsbetyg från lägre avdelningen minst
betyget godkänd i två av de s. k. fackämnena, maskinlära med ritning (M),
475
Lägre avdelningen.
byggnadslära med ritning (B), elektroteknik (E) och skeppsbyggeri (Sk). 1
följande tabell visas, huru många av de utexaminerade lärjungarna under femårsperioden
1904—09 blivit godkända i vart och ett av de nämnda fackämnena:
-
År |
Antal lärjungar, som |
Antal lärjungar, som uti |
|||
avlagt avgångsexamen |
E |
B. |
M. |
Sk. |
|
1905 ..................... |
, 47 |
13 |
_ |
_ |
|
1906 .................... |
39 |
11 |
19 |
28 |
— |
1907 ..................... |
18 |
9 |
17 |
16 |
— |
1908 .................. |
29 |
13 |
24 |
23 |
— |
1909 ..................... |
30 |
18 |
15 |
27 |
Antalet lärjungar, som lämnat lägre avdelningens tredje årskurs med och
utan avgångsbetyg, samt det antal, som vunnit inträde vid läroanstaltens högre
avdelning, framgår av följande tabell:
År |
Antalet lärjungar, som avgått |
Summa j |
|||
från 3:dje årskursen |
från l:sta |
||||
till högre |
med avgångs-betyg |
utan avgångs-betyg |
|||
1905 ..................... |
41 |
47 |
34 |
18 |
140 I |
1906 ..................... |
32 |
39 |
31 |
22 |
124 |
1907 ..................... |
27 |
18 |
25 |
18 |
88 |
1908 ..................... |
35 |
29 |
23 |
19 |
106 |
1909 ..................... |
42 |
30 |
32 |
13 |
117 |
Summa |
177 |
163 |
145 |
90 |
575 |
Procent |
30,8 |
28,3 |
25,2 |
15,7 |
100,0 |
40,9 |
Tabellen visar, att av 575 lärjungar, som under åren 1905—09 lämnat den
lägre avdelningen, 177 st. eller något mindre än Vs vunnit inträde i den högre
avdelningen, att 163 eller 28,3 procent avgått med avgångsbetyg, under det
att 235 eller något mer än 40 procent lämnat läroanstalten, utan att de erhållit
avgångsbetyg eller vunnit inträde vid den högre avdelningen. Räknar man
endast de 485 lärjungar, som lämnat avdelningen efter att hava genomgått alla tre
Lärjunge
avgifter.
Lärjungarnas
anställning.
Lärare.
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
årskurserna, finner man, att 36,5 procent vunnit inträde vid högre avdelningen,
33,6 procent avgått med avgångsbetyg, och att 29,9 procent lämnat avdelningen
utan att hava vunnit det med studierna avsedda ändamålet.
Envar, som till ordinarie lärjunge antages, skall, så framt han icke inför
styrelsen styrker sig vara medellös, erlägga en inträdesavgift av tio kronor.
Vid varje termins början skall dessutom ordinarie elev inom den lägre avdelningen
erlägga en terminsavgift av tio kronor.
Angående den anställning, som lärjungar, utgångna från läroanstaltens
lägre avdelning sedermera erhållit, kunna inga säkra uppgifter lämnas. Enligt
meddelande från styrelsen för Chalmerska läroanstalten vinna större delen
anställning inom industrien såsom ritare, arbetsförmän och verkmästare.
Chalmerska läroanstaltens lärarekår, lokaler och ekonomi äro gemensamma
för lägre och högre avdelningen. Med hänsyn till dessa förhållanden hänvisas
därför till den utredning, som lämnats av kommittén för den högre tekniska
undervisningens ordnande i dess betänkande av den 27 maj 1908. Här nedan
meddelas endast vad som särskilt berör den lägre avdelningen.
Antalet lärare inom den lägre avdelningen samt deras tjänstgöringstid
inom läroanstaltens båda avdelningar framgår av nedanstående tabell:
Uppgift om lärare, som undervisa i lägre avdelningen av Chalmers tekniska läroanstalt.
Av läroantaltens lektorer undervisa två i lägre avdelningen, |
Veckotimmar i högre avd.(lägre avd. |
|
nämligen: lektorn i fysik ................ |
9 |
|
„ i elektroteknik.................... |
5 |
|
Av de övriga lärarna undervisa: |
||
läraren i verkstadsarbete......... |
30 |
|
andre läraren i matematik ..... |
18 |
|
„ „ i allmän kemi ................. |
14 |
2 |
„ „ i skeppsbyggeri ................................. |
6 |
12 |
„ „ i byggnadslära........................ |
14 |
6 |
läraren i frihandsteckning ........ |
6 |
12 |
„ i modellering .................... |
_ |
8 |
„ i svenska och tyska språken .......... |
_ |
12 |
„ i bokföring ........................ |
_ |
4 |
,, i mekanisk teknologi, maskinlära och maskinelement |
4 |
8 |
„ i elementär mekanik ............ |
— |
3 |
Summa timmar |
44 |
122 |
Högre avdelningen.
477
Enligt meddelande från styrelsen för Chalmerska läroanstalten anses dess
lokaler efter de utvidgningar, som föreslagits av kommittén för den högre
tekniska undervisningen, bliva fullt tillräckliga även för den lägre avdelningen.
Av de i läroanstaltens utgiftsstat för år 1909 upptagna beloppen å sammanlagt
106,200 kronor å ordinarie stat och 13,900 kronor å extra stat eller
tillhopa 120,100 kronor kunna enligt meddelande från läroanstaltens styrelse
följande belopp anses falla på den lägre avdelningen:
Arvode till läraren i verkstadsarbete .................................... kr.
„ ,, andre läraren i matematik ................................. ,,
„ „ ,, „ i kemi (2 timmar) ........................ ,,
„ „ ,, „ i skeppsbyggeri (utom 6 t:r= 1,200 kr.) „
„ „ „ „ i byggnadslära (6 timmar)............... „
„ „ läraren i frihandsteckning (utom 6 t:r = 900 kr.) ... „
„ „ „ i modellering.......................................... „
„ „ „ i svenska och tyska språken..................... „
„ „ „ i bokföring............................................. „
Av anslaget till undervisning i mekanisk teknologi, konstruktion
3,500: —
3,250: —
300: —
2,050: —
900: —
1,950: —
1,100: —
1,500: —
500: —
av enkla maskindelar och elementär mekanik
Av arvoden till assistenter och repetitörer ........
Avlöning till arbetsbiträden på verkstaden ........
Stipendier och premier ...................................
Verkstaden.....................................................
.......... V
.......... rf
.......... yy
.......... yy
.......... »
Summa kr.
2,500: —
3,100: —
1,500: —
550: —
2,000: —
24,700: —
3. Högre avdelningen.
Med avseende på den högre avdelningen av Chalmers tekniska läroanstalt
meddelas här endast huvudpunkterna i dess nuvarande organisation.
Såsom förut angivits, kan den högre avdelningens ändamål i anslutning
till stadgarna sägas vara att meddela vetenskaplig teknisk undervisning och
befordra för de industriella yrkena betydelsefull forskning.
Enligt § 3 av 1902 års stadgar skall den högre avdelningen bestå av tre
årskurser och omfatta fem fackskolor:
den mekaniska fackskolan;
den elektrotekniska fackskolan;
den kemiska fackskolan;
Lokaler.
Ekonomi.
Ändamål.
Organisation.
478
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Inträdesfordringar.
Styrelse.
Ekonomi.
husbyggnadsfackskolan och
skeppsbyggerifackskolan.
Senare, nämligen år 1905, har tillkommit en sjätte fackskola för
väg- och vattenbyggnadskonst,
inom vilken kurserna efter behov kunna utsträckas över 3 Vs till 4 år.
För att antagas till ordinarie lärjunge i den högre avdelningen fordras
utöver inträdesfordringarna för den lägre följande kunskaper: i matematik, så
stort kunskapsmått, som vid rikets högre allmänna läroverk meddelas å latinlinjen
B; huvuddragen av historien och geografien, särskilt fäderneslandets;
nöjaktig insikt i svenska språkets stavning och kommatering samt förmåga att på
modersmålet behandla lättare ämne och att någorlunda ledigt översätta lättare
engelska och tyska författare.
För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras dessutom, att den inträdessökande
minst nio månader varit anställd å in- eller utländskt varv eller
mekanisk verkstad, där fartyg byggas, och med intyg från varvets eller verkstadens
föreståndare styrker, att han under denna tid flitigt deltagit i arbetena
därstädes. Inträdessökande, som genomgått avgångsprövning från högre allmänt
läroverk, är för inträde i högre avdelningens första årskurs befriad från
inträdesexamen.
Under år 1909 hade Chalmers tekniska läroanstalt följande antal lärare
gemensamma för både högre och lägre avdelningen:
1 föreståndare, som tillika är lektor;
9 lektorer;
12 andre lärare;
11 assistenter.
Chalmers tekniska läroanstalts styrelse utgöres enligt 1902 års stadgar av
sju ledamöter, av vilka frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg äger att utvälja
tre samt de övriga äro länets hövding, stiftets biskop, skolans föreståndare
och en för kunskaper känd fabrikant eller annan slöjdidkare utom barnhusdirektionen,
vilken sistnämnda ledamot av de övriga sex inväljes. Landshövdingen
skall vara ordförande i styrelsen.
Den Chalmerska donationsfonden, som efter realisationen av donationen
tillhörande fastigheter uppgick till 223,467 kronor 75 öre, har i sin helhet nedlagts
i anstaltens byggnader och inventarier.
Läroanstalten uppbär för närvarande i statsanslag på ordinarie stat 106,200
kronor. Dessutom har den under de senare åren 1908—11 å extra ordinarie
stat uppburit följande belopp till tillfällig löneförbättring:
Högre avdelningen.
470
för föreståndaren.........................
„ 9 lektorer 1,000 kronor vardera
„ läraren i verkstadsarbete ....
„ andre läraren i byggnadslära
„ „ i matematik....
„ „ „ i allmän kemi.
„ läraren i skeppsbyggeri .......
„ „ i frihandsteckning ....
eller tillsammans
kr.
b
kr.
1,000: —
9,000. —
500: —
500; —
750: —
750: —
750: —
650: —
13,900: —
skolande av den lektorerna tillkommande löneförbättringen 500 kronor betraktas
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Utgiftsstaten för Chalmers tekniska läroanstalt för år 1909 upptager föl -
jande belopp: Avlöningar å ordinarie stat ...............................•••• |
.......... kr. 82,650: — .......... „ 13,900: — |
..:......... 550: — |
|
Bibliotek, samlingar och laboratorium .................... |
„ 9,000i — .......... „ 2,000: — |
Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ........... |
......;... „ 12,000: — |
Summa
kr. 120,100
För den lägre avdelningens andel i denna utgiftsstat har förut redogjorts
(sid. 475).
Riksdagen 1911 beviljade på kungl. maj:ts förslag medel till genomförande
av ny avlönings- och utgiftsstat för den Chalmerska läroanstalten.
Sammandrag av Chalmers tekniska läroanstalts räkenskaper under år 1909.
Inkomster :
Balans från föregående år...................................................... 7,825: 26
Ordinarie statsanslag (8:de huvudtiteln):
Avlöningar och arvoden................................. 82,650: —
Stipendier och premier ................................. 550: —
Bibliotek, övriga samlingar och laboratorier...... 9,000: —
Verkstaden för undervisning och material ...... 2,000: —
Uppvärmning, belysning och diverse............... 12,000: — 106,200: -
Transport 114,025: 26
480
Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.
Transport 114,025: 26
Ålderstillägg........................................................................ 7,700: —
Extra ordinarie statsanslag (8:de huvudtiteln):
Tillfällig löneförbättring................................. 13,900: —
Extra lönetillägg ...... 572: —
Vikariatsarvoden .......................................... 1,138: 09 15,610: 09
Inträdes- och terminsavgifter ................................................ 16,994: —
Intressemedel ..................................................................... 9,462: 13
Hyresmedel ........................................................................ 521:
Försäljningsmedel ............................................................... 30: 27
164,442: 75
Balans till följande år (skulder) ............................................. 14,939: 05
Summa kr. 179,381: 80
Utgifter :
Balans från föregående år (skulder) ....................................... 21,351: —
Avlöningar och arvoden....................................... 111,958: 70
Stipendier och premier........... 4,500: 20
Bibliotek och övriga samlingar ........................... 5,452: 43
Modellering ..................................................... 207: 25
Verkstaden ...................................................... 3,832: 50
Kemiska och fysiska laborationer ........................ 2,165: 26
Uppvärmning och belysning................................. 9,944: 35
Inventarier och reparationer................................. 2,647: —
Renhållning ...................................................... 2,230: 40
Brandstodsavgifter ............................................. 615: 30
Vattenförbrukning ............................................. 301: 80
Annons- och tryckningskostnader, skrivmaterialier,
bokbinderiarbeten och porto m. m................ 1,076: 97
Till fonderna återburna intressemedel .................. 3,585: 56
Diverse ............................................................ 990: 57
Räntor ............................................................ 709: 17 150,217: 46
Balans: kontant behållning ................................................... 7,813: 34
Summa kr. 179,381: 80
Tekniska högskolan.
481
X. Tekniska högskolan.
Om tekniska högskolan må här meddelas, att den i enlighet med stadgarna
av den 28 juni 1901 har till ändamål att meddela vetenskaplig och
konstnärlig teknisk bildning samt att främja utvecklingen av de vetenskaper
och konster, som tillhöra området för dess verksamhet.
Den innehåller följande fackskolor:
a) en fackskola för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med
tre underavdelningar, nämligen:
1) för maskiningenjörsväsendet med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;
2) en för den mekaniska fabriksindustrien med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs;
3) en för skeppsbyggnadskonst med fyraårig lärokurs;
b) en fackskola för elektroteknik med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;
c) en fackskola för kemisk teknologi med dels tre- och dels fyraårig
lärokurs;
d) en fackskola för bergsvetenskap med tre underavdelningar, nämligen:
1) en för bergsmekanik med fyraårig lärokurs;
2) en för metallurgi och hyttkonst med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;
3) en för gruvvetenskap med dels tre- och dels fyraårig lärokurs;
e) en fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst med fyraårig lärokurs;
f) en fackskola för arkitektur med fyraårig lärokurs.
Högskolans elever äro:
a) ordinarie elever, vilka följa undervisningen till den omfattning, som
erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå avgångsbetyg;
b) extra ordinarie elever, vilka åtnjuta undervisning endast i ett mindre
antal läroämnen samt över sina kunskaper i dessa ämnen kunna erhålla betyg;
c) tillfälliga elever, vilka efter eget val begagna undervisningen, men
icke äro berättigade att från skolan erhålla betyg.
Befogad att vinna inträde som ordinarie elev i högskolans första avdelning
är:
1) den, som med godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi avlagt
mogenhetsexamen på reala linjen och företer vederbörligt intyg om godkänd
färdighet i linjarritning och frihandsteckning, till det omfång, som i stadgan
för rikets allmänna läroverk föreskrives för reala linjen;
II
Ändamål.
Organisation.
Lärjungar.
31
482
Tekniska högskolan.
Ekonomi.
2) den, som avlagt mogenhetsexamen på latinlinjen och tillika, efter en
i vederbörlig ordning verkställd fyllnadsprövning, erhållit vitsord om godkända
kunskaper i matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras i mogenhetsexamen
på reala linjen, samt om godkänd färdighet i linjarritning och
frihandsteckning till ovan angivet omfång;
3) den, som avlagt avgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalt i
Göteborg eller från någon av rikets tekniska elementarskolor och tillika, efter
en vid högre allmänt läroverk i vederbörlig ordning anställd prövning, erhållit
vitsord om godkända kunskaper i svenska språket, främmande levande språk,
historia och geografi, motsvarande dem, som fordras i mogenhetsexamen på
reala linjen.
Till extra ordinarie elever i högskolans första avdelning må styrelsen
antaga personer med väl vitsordad, längre tid fortsatt praktisk verksamhet till
ett antal av omkring 10 procent av hela elevantalet i samma avdelning.
För att vinna inträde som extra ordinarie elev skall sökande ådagalägga,
att han innehar ett av styrelsen bestämt kunskapsmått.
Tekniska högskolans ordinarie statsanslag höjdes från och med 1910 till
226,700 kronor, vartill under åren 1910 och 1911 kommit följande anslag å
extra ordinarie stat:
Till |
tillfällig löneförbättring åt lektorer ............ |
1910 kr. 6,000: — |
1911 6,000: — |
yy |
förstärkning av lärarekrafterna .................. |
„ 17,500: — |
17,500: — |
yy |
arvode åt en extra lärare i elektroteknik ... |
„ 2,000: — |
2,000: — |
yy |
inköp av elektriskt maskineri för elektro-kemiska laboratoriet ........................ |
yy |
2,000: — |
yy |
förbättring av anordningarna för uppvärmning |
yy |
11,600: — |
Summa kr. 25,500: — |
39,100: — |
På kungl. maj:ts förslag gav riksdagen 1911 sitt medgivande till tekniska
högskolans omorganisation och anslog i samband därmed medel till ny avlönings-
och utgiftsstat för högskolan.
BILAGA
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
485
Statistiska uppgifter angående inom rikets industri och industriella verk
anställda tekniker.
För att erhålla kännedom dels om den anställning, de från våra tekniska
läroanstalter utgångna lärjungarna erhålla, dels även om, i huru stor utsträckning
personer med ett högre eller avsevärt mått av teknisk bildning komma
till användning inom olika industriella verk och inrättningar i riket, insamlade
kommittén i början av 1908 genom överståthållareämbetet i Stockholm och
konungens befallningshavande i länen från fabriker, verkstäder, järnverk, bergverk,
varv, enskilda järnvägsbolag, kanalverk och andra industriella anläggningar,
ävensom från arkitekt- och byggmästarefirmor samt städers kommunaltekniska
verk uppgifter om tillverkningens art, antalet vid dem anställda
personer, som utexaminerats från tekniska högskolan, Chalmers tekniska läroanstalt,
de tekniska elementarskolorna, bergsskolorna i Filipstad och Falun,
byggnads- och maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm eller
utländska tekniska läroanstalter, ävensom om de befattningar ifrågavarande
personer innehade.
Uppgifterna hava på vanligt sätt insamlats av magistrater och kronobetjäning
med tillhjälp av för ändamålet tryckta blanketter.
Liknande uppgifter hava även av kommittén infordrats från vissa statens
verk, nämligen statens järnvägar, kungl. telegrafverket, lantmäteristaten och
kungl. flottans mariningenjörskår.
Uppställningen av de blanketter, som använts för uppgifternas insamlande,
framgår av bil. till bil. sid. 521.
De resultat, som erhållits vid bearbetningen av de insamlade uppgifterna,
äro sammanställda i tabellerna 1—4.
Av tabell 1 framgår, att uppgift erhållits om följande antal tekniker,
nämligen:
utexaminerade från tekniska högskolan .............................. 972
„ „ Chalmers tekniska läroanstalt.................. 505
„ »de tekniska elementarskolorna ............... 1,091
Transport 2,568
486
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Transport 2,568
utexaminerade från bergsskolorna i Filipstad och Falun ...... 394
n „ byggnads- och maskinyrkesskolorna vid
tekniska skolan i Stockholm ............ 233
» „ utländska tekniska läroanstalter ............ 379
eller tillsammans 3,574
En mera i detalj gående fördelning av dessa personer på de särskilda
skolorna återfinnes i tabell 2 och 3.
Ovanstående siffror göra, såsom av det föregående torde framgå, icke
anspråk på att angiva hela det antal tekniker, utexaminerade från ovan angivna
tekniska läroverk, som under 1908 voro i verksamhet inom landets
industri. Uppgifterna avse nämligen endast de tekniker, som nämnda år voro
anställda vid fabriker, verkstäder etc. De omfatta sålunda icke det helt säkert
avsevärt stora antalet konsulterande ingenjörer, som finnas i vårt land. Likaledes
äro uppgifterna angående arkitekter och byggmästare ofullständiga, då
flertalet av dem driva egen självständig verksamhet.
Medlemmarna av kungl. väg- och vattenbyggnadskåren hava heller icke
medräknats, för så vitt de icke kommit med på grund av samtidig anställning
på annat håll.
I övrigt ligger det i sakens natur, att uppgifter insamlade på detta sätt
måste vara behäftade med en viss grad av osäkerhet, och att de erhållna siffrorna
med sannolikhet äro något för låga. I huru hög grad detta är förhållandet,
torde icke vara möjligt att med någon högre grad av sannolikhet utröna.
Årskatalogen för teknologföreningen i Borås och ledamotsförteckningen
för svenska teknologföreningen erbjuda dock en viss möjlighet till kontroll,
den förra med avseende på personer, som utexaminerats från tekniska elementarskolan
i Borås, den senare med avseende på dem, som genomgått tekniska
högskolan.
I teknologföreningen i Borås ingå med mycket få undantag samtliga lärjungar
vid tekniska elementarskolan därstädes, så snart de genomgått skolans
första årsklass, och få de i regel kvarstå, till dess kännedom erhållits om,
att de avlidit. Årskatalogen för 1908 upptager 271 personer med sådan anställning,
som kommitténs statistik avser, under det att de av kommittén
insamlade uppgifterna omfatta 252 från tekniska elementarskolan i Borås utexaminerade
personer, överensstämmelsen mellan dessa siffror torde få anses
synnerligen god.
1 svenska teknologföreningens ledamotsförteckning för 1908 upptagas 993
personer med sådan anställning, att de bort medtagas i kommitténs statistik,
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
487
under det att kommitténs insamlade uppgifter omfatta 072 personer, som utexaminerats
från tekniska högskolan. Jämförelsen blir dock här tämligen
osäker dels på grund därav, att svenska teknologföreningens ledamotsförteckning
upptager ett mindre antal ledamöter, som invalts i föreningen, utan att
de genomgått tekniska högskolan, dels på grund därav, att endast de ledamöter
upptagas i förteckningen, som under de tre senast förflutna åren erlagt
stadgad ledamotsavgift. Då emellertid dessa anledningar till osäkerhet verka
i motsatt riktning, torde den nära överensstämmelsen mellan ovan anförda
siffror även kunna gälla som stöd för antagandet, att de siffror, vartill kommitténs
undersökning lett, i allmänhet komma verkligheten ganska nära.
I tabell 1, kolumnerna 5—11, visas fördelningen på olika industrigrupper
av de från förut nämnda tekniska läroverk utexaminerade teknikerna. Till
jämförelse upptagas i kolumnerna 2—4 antalet fabriker, antalet arbetare samt
tillverkningens värde inom de olika industrigrupperna. I kolumn 12—13 angives
förhållandet mellan antalet tekniker samt antalet fabriker och fabriksarbetare
inom de olika industrigrupperna.
Tabellens uppdelning av fabriksindustrien i mindre industrigrupper motsvarar
uppdelningen i kommerskollegii officiella statistik endast med den skillnaden,
att trämasseindustrien överflyttats från grupp 5 “trävaror" till grupp 6
“papper och pappersarbeten1'' samt tändsticksindustrien likaledes från grupp 5
till grupp 9 “kemiska fabriker11. Grupperna 10 och 11, som omöjligt kunnat
hållas åtskilda, hava sammanslagits till en grupp omfattande de industrigrenar,
som i allmänhet pläga hänföras till den mekaniska verkstadsindustrien.
Vid teknikernas fördelning på industrigrupper har i några fall en viss
osäkerhet gjort sig gällande på den grund, att en del varit anställda vid industriella
verk, vilkas tillverkningar falla inom området för två eller flera skilda
industrigrupper. Så till exempel har en firma uppgivit sig tillverka papper,
sulfitcellulosa, bomullsgarn och vävnader, en annan tackjärn och trävaror, en
tredje järn och trämassa etc. I dessa fall hava de vid fabrikerna anställda
teknikerna fördelats på de olika industrigrupperna med hänsyn till den tillverkning,
som i de lämnade uppgifterna nämnts först, eller som av andra orsaker
kunnat anses vara fabrikens i fråga huvuduppgift.
I tabellerna 2 och 3 har försök gjorts att uppdela teknikerna i tre olika
grader efter de befattningar, de i de lämnade uppgifterna angivits innehava.
Till grad I hava sålunda hänförts alla, vilkas befattningar antytt, att de
innehade en självständig, ledande ställning inom industrien. Till denna grad
hava följaktligen hänförts alla, som betecknats såsom ägare, fabrikanter, chefer,
direktörer, disponenter, förvaltare, inspektörer o. s. v., vidare hamningenjörer
488
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
och stadsingenjörer, emedan innehavare av sådana befattningar i regel ha
att självständigt och på eget ansvar sköta de verk, vid vilka de äro anställda.
Till första graden hava även hänförts arkitekter och byggmästare,
emedan flertalet personer, som betecknas med dessa titlar, driva egen affär.
Till grad II hava hänförts personer, vilkas befattningar antyda, att av dem
fordras en gedigen teknisk bildning, utan att dock något antyder, att de intaga
en mera självständigt ledande ställning. Hit hava hänförts alla, som betecknats
såsom ingenjörer, konstruktörer, kemister o. s. v. utan eller med något
tillägg, som angiver, inom vilket fack deras verksamhet faller.
Till grad III hava hänförts sådana, som kunna anses intaga en mera underordnad
ställning inom industrien, såsom verkmästare, assistenter, förmän,
mästare av olika slag, ritare, montörer, ävensom sådana, vilkas befattningar, om
också i många fall ansvarsfulla och maktpåliggande, dock i allmänhet icke
förutsätta ett högre mått av tekniskt vetande såsom kamrerare, kassörer, bokhållare
m. fl.
Att denna fördelning av teknikerna endast efter benämningen på de befattningar,
som de uppgivits innehava, måste vara osäker och i viss grad
även godtycklig, torde vara uppenbart. Den torde dock kunna ge en ungefärlig
föreställning om arten av de befattningar, som tekniker utgångna från
de tekniska läroanstalterna i riket i allmänhet uppnå.
Tabell 4 anger teknikernas fördelning på länen.
I tabell 5, som sammanställts av föreståndaren för vävskolan i Borås,
lämnas uppgift om de tekniker, som utexaminerats från nämnda skola och
under 1908 hade anställning i olika befattningar inom textilindustrien. Av
de i tabellen upptagna 185 personerna hava 15 genomgått förutom vävskolan
i Borås även teknisk elementarskola och 5 förutom vävskolan även utländsk
teknisk läroanstalt, och på denna grund sannolikt medräknats även i de föregående
tabellerna.
490
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Tabell 1. Antalet personer utexaminerade från tekniska högskolan, Chalmers tekniska
och maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm eller utländska tekniska skolor och
1 Industrigrupper i |
Antal fabriker |
Antal arbetare |
Tillverkningens värde kr. |
1 |
2 |
3 |
4 |
I. Fabriksindustrien. 1. Närings- och njutningsämnen.............................. |
3,445 |
34,090 |
434,039,131 |
2., Spånadsämnen ...................................... |
747 |
40,752 |
185,639,019 |
3. Hudar, skinn och hår............................ |
427 |
8,895 |
49,742,665 |
4. Oljor, tjära, gummi och likartade ämnen ............ |
209 |
3,140 |
32,985,098 |
5. Trävaror med trämmassa och tändstickor ............ |
1,908 |
50,514 |
177,303,995 |
6. Papper och pappersarbeten jämte trämassa ......... |
384 |
23,773 |
137,482,911 |
7. Varor av diverse växtämnen.............................. |
35 |
706 |
2,520,711 |
8. Varor av sten, lera, kol och torv...................... |
1,548 |
46,285 |
88,882,099 |
1 9. Kemiska fabriker jämte tändsticksfabriker ............ |
293 |
10,699 |
47,024,787 |
10. Metallarbeten................................... 11. Fartyg, vagnar, maskiner, redskap, instrument o. ur |
1 j 1,715 |
65,669 |
250,710,214 |
12. Arbeten av grafisk industri samt produkter, som ej |
592 |
10,869 |
39,223,896 |
Hela fabriksindustrien |
11,303 |
295,392 |
1,445,554,526 |
II. Bergshanteringen................................... |
_ |
31,754 |
_ |
111. Arkitekt- och byggmästarefirmor, ingenjörsbyråer, stä-ders kommunaltekniska verk, kanalverk............... |
_ |
_ |
|
i IV. Enskilda järnvägar............... |
— |
— |
|
j VI. Vissa statens verk: 1. Statens järnvägar............................................. |
|||
2. Kungl. telegrafverket ....................................... |
— |
— |
— |
3. Lantmäteristaten ................................... |
— |
— |
— |
4. Kungl. flottans mariningenjörskår........................ |
— |
- |
— |
Summa för vissa statens verk |
- |
j |
_ |
Summa för alla industrigrupper |
'' i |
- i |
- 1 |
491
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
läroanstalt, de tekniska elementarskolorna, bergsskolorna i Filipstad och Falun, byggnads1908
anställda inom nedanstående industrigrupper, jämfört med industriens ståndpunkt samma är.
Utexaminerade från |
Summa |
Mot en tek-niker svarar |
Anmärkningar |
||||||
tekniska högskolan |
Chalmers anstalt |
tekniska elementar- skolorna |
bergsskolorna i Filipstad |
byggnads- o. maskinyrkes- skol. i Stockh. |
utländsk teknisk läro- anstalt |
antal fabri- ker |
antal arbe- tare |
||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
1° |
11 |
12 |
13 1 |
|
21 i |
8 |
39 |
6 |
1 |
90 |
165 |
20 |
206 |
|
11 |
15 |
78 |
1 |
3 |
59 |
167l) |
4l) |
244'') |
'') Lägges härtill 160 per- |
l |
1 |
3 |
5 |
85 |
1,779 |
soner, som genomgått väv- |
|||
skolan, men icke andra |
|||||||||
10 |
5 |
5 |
3 |
— |
10 |
33 |
6 |
95 |
tekniska läroverk och 1908 |
6 |
9 |
20 |
5 |
7 |
8 |
55 |
34 |
912 |
voro anställda i textilin-l |
Öl |
37 |
85 |
13 |
2 |
25 |
213 |
1 |
in |
dustrien (se tab. 5) blir. |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
antalet tekniker inom grup-| |
||||
34 |
34 |
46 |
9 |
8 |
18 |
149 |
10 |
310 |
pen spånadsämnen 327. |
Mot en tekniker kommer |
|||||||||
42 |
15 |
21 |
2 |
1 |
5 |
86 |
3 |
124 |
då att svara 2 fabriker o. |
. |
124 arbetare. |
||||||||
254 |
199 |
417 |
68 |
120 |
101 |
1,159 |
1 |
56 |
|
44 |
17 |
39 |
6 |
10 |
13 |
129 |
4 |
84 |
|
474 |
339 |
750 |
114 |
152 |
332 |
2,161 |
5 |
136 |
|
132 |
29 |
66 |
265 |
12 |
20 |
524 |
— |
60 |
|
105 |
81 |
64 |
5 |
55 |
13 |
323 |
— |
— |
|
47 |
23 |
53 |
7 |
2 |
5 |
137 i |
— |
— |
|
149 |
25 |
69 |
2 |
9 |
7 |
261 |
— |
— |
|
32 |
5 |
10 |
— |
3 |
2 |
52 |
— • |
— |
|
2 |
3 |
76 |
1 |
— - |
— |
82 |
— |
— |
|
31 |
| — |
3 |
— |
— |
— |
34 |
— |
— |
|
214 |
33 |
158 |
3 |
12 |
9 |
429 |
- 1 - |
||
972 |
| 505 |
| 1,091 |
| 394 |
| 233 |
| 379 |
3,574 |
- I - |
1 |
492
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Tabell 2. Antalet tekniker utexaminerade från tekniska högskolan, Chalmers tekniska
läroanstalt, de tekniska elementarskolorna, bergsskolorna i Filipstad och Falun, byggnadsoch
maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm eller utländska tekniska skolor
och 1908 anställda i nedanstående befattningar, fördelade på tre grader
(se sid. 487) inom olika industrigrenar.
U |
e x |
a m |
i n |
era |
d e |
f r |
å n |
CÖ 2 |
|||||
Industrigrupp och befattning |
G Jj |
C £ * |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
Öl C ce |
“ i-G 2 M |
G M |
||||||
ce •O G d® 3 |
ce » t-. G S l cö Ä O |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
M 2 di S-o .2 o in 53 cö _ s |
>*£ Cö _ G S bo .£5 |
ce “ et G t- iSS iSH |
S u m |
|
I. Fabriksindustrien. 1. Närings- och njutningsämnen. Grad I: |
|||||||||||||
Direktör ................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
4 |
5 |
Disponent...................... |
7 |
i |
— |
5 |
4 |
— |
— |
2 |
— |
— |
_ |
12 |
31 |
Fabriksdirigent ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
Fabriksföreståndare ............... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
4 |
Fabrikör ......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
Föreståndare ....................... |
2 |
i |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
|
Verkställande direktör ............ |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
Summa för grad I |
12 |
2 |
— |
6 |
4 |
— |
— |
2 |
— |
— |
21 |
47 |
|
Grad IT: Ingenjör ................ |
5 |
2 |
1 |
3 |
2 |
1 |
9 |
23 |
|||||
Kemist ..................... |
i |
4 |
1 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
20 |
l:ste kemist.................... |
i |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
2:dre d:o ............... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
2 |
Summa för grad II |
7 |
6 |
2 |
7 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
21 |
47 |
Grad III: |
|||||||||||||
Assistent ....................... |
2 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
5 |
10 |
Bokhållare ..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Bryggmästare ..................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
25 |
26 |
Kamrer....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
1 |
|
Kvarnmästare .................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
1 |
|
Transport! |
2 |
— |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
- |
31 |
39 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
493
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
a m |
i n e r a |
d e |
f r |
å n |
Summa |
|||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan iStockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
||||||
.Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
2 |
— |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
t |
1 |
— |
31 |
39 |
|
Mältmästare........................... |
3 |
3 |
|||||||||||
Maskinmästare ..................... |
— |
— |
1 |
6 |
2 |
9 |
|||||||
Underbyggmästare.................. |
— |
5 |
5 |
||||||||||
Verkmästare........................... |
— |
— |
1 |
4 |
— |
— |
— |
2 |
— |
1 |
— |
7 |
15 |
Summa för grad III |
2 |
— |
3 |
12 |
1 |
— |
— |
3 |
1 |
1 |
— |
48 |
71 |
Summa för grupp 1 |
21 |
8 |
5 |
25 |
7 |
2 |
5 |
1 |
1 |
90 |
165 |
||
2. Spånadsämnen. |
• |
||||||||||||
(Jfr tab. 5.) |
|||||||||||||
''Grad I: |
|||||||||||||
Chef .................................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Direktör .............................. |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
6 |
Disponent.............................. |
6 |
4 |
1 |
— |
1 |
4 |
— |
— |
— |
'' 1 |
— |
3 |
20 |
| Fabrikschef ......................... . |
— |
2 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Fabriksföreståndare ............... |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
3 |
Fabrikör .............................. |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
Föreståndare ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
j Kontorschef........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
1 Ägare.................................... |
— |
1 |
1 |
1 |
2 |
5 |
|||||||
Summa för grad I |
6 |
8 |
10 |
1 |
1 |
4 |
— |
— |
— |
1 |
— |
12 |
43 |
Grad II: |
|||||||||||||
Byggnadsingenjör .................. |
1 |
1 |
|||||||||||
} Ingenjör .............................. |
3 |
2 |
9 |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
21 |
| Kemist ................................. |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
i Kolorist................................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Summa för grad II |
3 |
4 |
9 |
1 |
2 |
2 |
_ |
— |
— |
— |
— |
3 |
24 |
494
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
U t |
e x |
a m |
i n |
era |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
C II |
d AA £ * |
tekn |
. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
''S g 73 S* |
73 %AA |
c M £2 3 Ä |
S |
||||
« -C :0 O A 3 d & M 0) |
n g os ce ed CJ |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
g"ö .B c ce a |
>*3 ''ö .H ce _ d a bfl c 73 |
73 M d V, c d f~ *3 |
s p cn |
|
Grad III: Appretör .............................. |
t |
i |
|||||||||||
Assistent .............................. |
1 |
- |
i |
||||||||||
Beredningsmästare.................. |
2 |
2 |
|||||||||||
Dessinatör ........................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
2 |
4 |
|
Elev i appreturverk ............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Färgmästare........................... |
— |
— |
3 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
6 |
10 |
||
Förman................................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Kamrer................................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Kassör ................................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Lagerchei.............................. |
— |
1 |
1 |
2 |
|||||||||
Lagerföreståndare .................. |
2 |
2 |
|||||||||||
Maskinist.............................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
2 |
Maskinmästare........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
1 |
Praktiserande ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Prokurist .............................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Spinnmästare ........................ |
l |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
6 |
10 |
Verkmästare........................... |
I |
1 |
17 |
— |
— |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
42 |
Biträdande verkmästare ......... |
1| |
||||||||||||
Verkmästareassistent............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Vävlagare.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Vävmästare ........................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
8 |
Vävmästareassistent ............... |
2 |
2 |
|||||||||||
2:dre vävmästare..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
ll |
Vävare ................................. |
— |
1 |
1 |
2 |
|||||||||
Väveriledare........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Summa för grad III |
2 |
3 |
31 |
1 |
16 |
1 |
— |
2 |
— |
44 |
100 |
||
Summa för grupp 2 |
11 |
15 |
50 |
3 |
3 |
22 |
— |
1 |
— |
3 |
— |
5S |
167 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
495
U t |
e x |
a in |
i n |
r a |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
C 11 |
2 « |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
ca £ v o |
ch |
d -IrC 0) as |
E |
||||
yj — •''C o p C/3 £ |
ca p a> a E 2 |
Norr- [ köping |
Malmö |
i Örebro |
Borås |
il |
Falun |
eg ca .O* |
X, -= .5 o « 55 a _ E |
Cfl c/3 c s b£ b£ o å-s |
CA C = § ''o |
£ cn |
|
3. Hudar, skinn och hår. Grad I: Chef ................................... |
__ |
i |
— |
j 1 | |
|||||||||
Disponent...................... ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
i |
|
Teknisk chef ........................ |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
i |
Summa för grad 1 |
1 |
2 |
3 |
||||||||||
Grad II: |
|||||||||||||
Ingenjör .............................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
||||||
Summa för grad II |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
•— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 i |
Grad III: |
|||||||||||||
Verkmästare........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Summa för grad III |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
||||||||
Summa för grupp 3 |
1 |
_ |
i |
- |
3 |
5 |
|||||||
4. Oljor, tjära, gummi och Grad I: Chef .................................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Direktör .............................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Direktör, ingenjör o. verkmästare |
— |
i |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
3 |
Disponent.............................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
2 |
Föreståndare ........................ |
— |
2 |
~ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Teknisk ledare ..................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Summa för grad I |
! 3 |
3 |
— |
1 - |
i |
— |
— |
1 |
— |
— |
2 |
10 |
496
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
Summa |
|||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
inaskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Grad II: |
|||||||||||||
Analytiker.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Ingenjör .............................. |
4 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
2 |
9 |
Kemist ................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—- |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Summa för grad II |
4 |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
4 |
12 |
Grad III: |
|||||||||||||
Assistent .............................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Kassör ................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
1 |
Ritare ................................. |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
2 |
Verkmästare........................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
5 |
l:ste d:o ........................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
2:dre d:o ........................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
_ |
1 |
Summa för grad III |
3 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
_ |
4 |
11 |
|
Summa för grupp 4 |
10 |
5 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
2 |
10 |
33 |
|||
5. Trävaror med undantag av |
» |
||||||||||||
trämasse- och tändsticksfabriker. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Arkitekt................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Bruksförvaltare ..................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Chef .................................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Direktör................................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
4 |
Disponent.............................. |
2 |
3 |
1 |
1 |
4 |
— |
— |
— |
1 |
— |
2 |
1 |
15 |
Disponent och ingenjör............ |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Föreståndare ........................ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Transport |
5 |
5 |
1 |
1 |
5 |
1 |
-1 |
1 |
1 |
— |
2 |
3 |
25 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
497
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
fi m |
n e |
r a |
d e |
från |
Summa |
|||||
tekn. hogskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stoekh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
fc.E |
Malmö |
Örebro |
Borås |
2 rö S g 3 eö x m |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
5 |
5 |
1 |
1 |
5 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
2 |
3 |
25 |
Förvaltare.............................. |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
4 |
Inspektor .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
|
Teknisk ledare ..................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Ägare.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Summa för grad I |
6 |
6 |
1 |
1 |
5 |
2 |
— |
2 |
2 |
— |
2 |
5 |
32 |
Grad II: |
|||||||||||||
Ingenjör .............................. |
— |
3 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
7 |
|
Summa för grad II |
— |
3 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
7 |
Grad III: |
|||||||||||||
Bokhållare ........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
l |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
Kassör ................................. |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
Maskinist.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
1 |
2 |
Ritare ................................. |
— |
— |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Verkmästare........................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
8 |
Summa för grad III |
_ |
— |
1 |
— |
4 |
3 |
1 |
1 |
— |
i |
2 |
3 |
16 |
Summa för grupp 5 |
6 |
9 |
2 |
1 |
10 |
6 |
1 |
3 |
2 |
i |
6 |
8 |
55 |
6. Papper och pappersarbeten |
|||||||||||||
jämte trämassefabriker. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Byggmästare ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
||
Chef .................................... |
— |
1 |
— |
— |
1 |
||||||||
Direktör .............................. |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
-— |
2 |
7 |
Disponent.............................. |
14 |
5 |
2 |
2 |
2 |
1 |
— |
1 |
2 |
—* |
— |
2 |
31 |
Elektrisk överingenjör ............ |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Fabrikschef........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Transport |
18 |
7 |
1 2 |
2 |
2 |
1 |
| - |
1 3 |
3 |
— |
— |
4 |
1 42 |
II
32
498
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
U t e x |
amin |
e r |
a d |
f |
å n |
||||||||
Industrigrupp och befattning |
fl 1| |
c ■4-J ce |
tekn. elementarskolan i |
bergs- skolan i |
M VI fl vi .5 |
S M -SS « |
fl |
eö E |
|||||
tf) X :0 C fl-C/2 JD |
2 S 41 a X u |
Norr- köninv |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
g-s .£ 0 V ci Fi |
>■£ C S -0''m |
CO c “ d ^ 0 3 — fl |
S u m |
|
Transport |
18 |
7 |
2 |
2 |
2 |
1 |
3 |
3 |
4 |
42 |
|||
: Fabriksföreståndare ........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
||
Föreståndare ................. |
1 |
— |
— |
- |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
||||
Förvaltare.................... |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
1 |
5 |
Teknisk chef ................ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
2 |
||
Ägare........................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
||||
Summa för grad I |
23 |
8 |
3 |
2 |
2 |
2 |
— |
3 |
4 |
— |
— |
6 |
1 53 |
Grad II: |
|||||||||||||
Biträdande ingenjör ......... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
Ingenjör ............... |
18 |
9 |
13 |
4 |
9 |
7 |
1 |
— |
3 |
— |
— |
14 |
78 |
i l.ste ingenjör ......... |
3 |
3 |
1 |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
10 |
2:dre d:o .. . |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
2 |
_ |
_ |
4 |
Kemist ................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
_ |
1 |
4 |
||
Konstruktör.............. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Maskiningenjör ........... |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 2 |
|||||
Sulfitföreståndare .......... |
1 |
— |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
|||||
Sulfitingenjör .......... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Underingenjör........... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Verkstadsingenjör ......... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
1 |
|
Summa för grad II |
26 |
17 |
14 |
5 |
11 |
9 |
1 |
1 |
3 |
2 |
— |
15 |
104 |
Grad III: |
|||||||||||||
Biträdande pappersmästare...... |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
||||
Biträdande sulfitföreståndare ... |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
||||
Elektrisk montör........ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Fabrikselev .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
_ |
1 |
||||
Färgmästare.................. |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
|||
Ingenjörsassistent ............ |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
1 |
||||
Kamrer............... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Kassör ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
|||
Transport |
1 |
-1 |
2 |
1 | |
2 1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
-1 |
— |
9 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
499
U t |
e x |
a m |
i n |
r a |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
tekn. högskolan | i Stockholm I — |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
-w _ C/l g c/i ,5 |
Öl _c Öl % |
P £ * |
S |
||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
-c g-5 S o c3 £ |
« c/3 rö cö _ ö s bfi 03 bil "q -Q öi |
Öl M c 12 o |
P P cn |
|||
Transport |
1 |
— |
2 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
9 |
Maskinmästare ..................... |
1 |
||||||||||||
Mekanisk arbetare.................. |
2 |
||||||||||||
Montörelev ........................... |
1 |
||||||||||||
Orderupptagare ..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Pappersmästare ..................... |
— |
4 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
Praktiserande ........................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Reparatör.............................. |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Ritare ................................. |
— |
6 |
4 |
— |
6 |
— |
4 |
1 |
— |
— |
— |
l |
22 |
Underspinnmästare.................. |
1 |
||||||||||||
Underverkmästare .................. |
1 |
||||||||||||
Verkmästare........................... |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
7 |
Vävmästare........................... |
1 |
||||||||||||
Summa för grad III |
2 |
12 |
10 |
4 |
9 |
4 |
9 |
2 |
— |
— |
— |
4 |
56 |
Summa för grupp 6 |
51 |
37 |
27 |
11 |
22 |
15 |
10 |
6 |
7 |
2 |
— |
25 |
213 |
7. Varor av diverse växtämnen. |
|||||||||||||
8. Varor av sten, lera, kol och torv. Grad I: Arbetschef ........................... |
2 |
2 |
|||||||||||
Chef för stenkolsavd............. |
1 |
1 |
|||||||||||
Chef för tegelfabrik ............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Direktör .............................. |
1 |
1 |
1 |
3 |
|||||||||
Disponent.............................. |
5 |
7 |
2 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
6 |
24 |
Transport |
7 |
7 |
2 |
1 |
1 |
1 |
— |
2 |
3 |
— |
— |
7 |
31 |
500
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker,
Industrigrupp och befattning |
U t e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f |
å n |
Summa |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad 1 |
|||||||
Transport |
7 |
7 |
2 |
1 |
1 |
1 |
_ |
2 |
3 |
_ |
_ |
7 |
31 |
Föreståndare ....................... |
1 |
8 |
i |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
12 |
Förvaltare.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
Teknisk ledare .............. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Verkstadsdirektör .............. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
||
Verkställande direktör ............ |
— |
2 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
||
Ägare ....................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Överingenjör .................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
Summa för grad I |
9 |
18 |
3 |
2 |
2 |
1 |
— |
2 |
3 |
1 |
— |
9 |
50 |
Grad II: |
|||||||||||||
Biträdande kemist.................. |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
2 |
||
Direktörsingenjör ................ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Driftingenjör .................... |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
|
Ingenjör ..................... |
19 |
9 |
2 |
5 |
5 |
2 |
— |
2 |
— |
1 |
1 |
6 |
52 |
l:ste ingenjör............. .... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Kemist ............................ |
1 |
— |
— |
3 |
_ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
4 |
|
Summa för grad II |
22 |
11 |
3 |
8 |
5 |
2 |
— |
2 |
— |
2 |
1 |
6 |
62 |
Grad III: |
|||||||||||||
Assistent ...................... |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
5 |
|
Bokförare....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
1 |
Dekoratör................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Elev ............................. |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
- . |
— |
_ |
_ |
2 |
||
Gasmästare ............... |
- |
1 |
— |
~r |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
|
Hyttmästare................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Ingenjörsbiträde.................. |
— |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Kamrer........................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
||
Kassör .................. |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
||
Magasinsförvaltare............... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
- 1 |
— |
— |
-1 |
_ |
1 |
Transport | |
-1 |
4 |
8 | |
- I |
3 |
— |
— |
-1 |
1 1 |
ll |
1 |
18 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker. 501
U t |
e x |
a m |
i n e |
r a |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
£ || |
d 21* |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
vi g C/l _£ O o |
C/l ^3 |
£ v a |
£ |
||||
C/l — b» J*ä C CA <V |
cn % s-h £ o> ei B 2 O |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro I |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
maskinyrk i Stockh |
byggnads^) skolan i St |
C/l M iZ 12 c P |
Sun |
|
Transport |
— |
4 |
8 |
— |
3 |
— |
— |
— |
1 |
i |
— |
l |
18 |
Magasinsbokhållare ............... |
1 |
||||||||||||
Ritare ................................. |
1 |
1 |
— |
— |
7 |
1 |
— |
— |
— |
t |
2 |
— |
13 |
Tekniker .............................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
|||||||
Verkmästare........................... |
1 |
— |
— |
2 |
3 |
||||||||
Summa för grad III |
3 |
5 |
9 |
— |
10 |
1 |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
3 |
37 |
Summa för grupp 8 |
34 |
34 |
15 |
10 |
17 |
4 |
— |
4 |
5 |
5 |
3 |
18 |
149 |
9. Kemiska preparat och tänd-sticksindustri. Grad I: |
|||||||||||||
Direktör .............................. |
2 |
1 |
1 |
4 |
|||||||||
Disponent.............................. |
9 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
12 |
Fabriksdisponent..................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Fabriksföreståndare ............... |
2 |
1 |
3 |
||||||||||
Föreståndare ...................... |
— |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Kontorschef........................... |
1 |
||||||||||||
Styresman ........................... |
2 |
2 |
|||||||||||
Teknisk ledare ..................... |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
Överingenjör ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Summa för grad I |
16 |
5 |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
3 |
28 |
Grad II: |
|||||||||||||
Besiktningsoffieer .................. |
1 |
— |
— |
1 |
|||||||||
Biträdande ingenjör ............... |
— |
2 |
2 |
||||||||||
Elektrotekniker ..................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Fabriksingenjör ..................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
|||||||
Transport |
2 |
3 |
1 |
5 |
502
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
Summa | |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stpckholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro | |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
2 |
3 |
— |
— |
— |
5 |
|||||||
Ingenjör .............................. |
20 |
5 |
— |
3 |
4 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
_ |
1 |
35 |
Kemist ............................ |
3 |
2 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
8 |
Laboratorieföreståndare............ |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Summa för grad II |
25 |
10 |
1 |
5 |
5 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
49 |
Grad III: |
|||||||||||||
Assistent .............................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
___ |
_ |
_ |
1 |
Laborant .............................. |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
Laboratoriebiträde................. |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
Ritare ................................. |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
4 |
Tekniker ............................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
|
Summa för grad III |
1 |
— |
2 |
3 |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
1 |
9 |
Summa för grupp 9 |
42 |
15 |
5 |
8 |
7 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
1 |
5 |
86 |
10 o. 11. Metallarbeten, fartyg, |
|||||||||||||
ragnar, maskiner, redskap, instru- |
|||||||||||||
ment och ur. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Avdelningschef ..................... |
— |
2 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
1 |
3 |
— |
_ |
9 |
Arbetschef ........................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Artilleridirektör ............ |
1 |
||||||||||||
Byggmästare ........................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
1 |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 3 |
|
Chef .................................... |
4 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
_ |
6 |
Chefsingenjör ........................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Direktör .............................. |
17 |
8 |
2 |
4 |
11 |
4 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
5 |
53 |
2:dre direktör ........................ |
1 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
Disponent.............................. |
20 |
7 |
— |
7 |
8 |
5 |
— |
4 |
4 |
4 |
— |
2 |
61 |
Transport |
44 |
18 | |
3 |
15 |
19 |
9 |
— |
5 |
6 |
8 |
2 |
7 |
136 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
503
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
a m |
i n e r a |
d e |
f r |
å n |
Summa |
|||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskmyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
44 |
18 |
3 |
15 |
19 |
9 |
— |
5 |
6 |
8 |
2 |
7 |
136 |
Disponent och verkst. direktör |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
|
Fabrikant.............................. |
— |
i |
1 |
||||||||||
Fabrikschef ........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Fabriksföreståndare ............... |
i |
1 |
|||||||||||
Fabrikör .............................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Filialföreståndare .................. |
— |
1 |
1 |
i |
3 |
||||||||
Föreståndare ........................ |
2 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
9 |
Förvaltare.............................. |
2 |
2 |
|||||||||||
Föreståndare och ingenjör ...... |
- |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Innehavare ........................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Konstruktionschef .................. |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
2 |
Kontorschef........................... |
1 |
1 |
2 |
||||||||||
Ritkontorschef........................ |
2 |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
... |
— |
— |
4 |
Teknisk chef ........................ |
i |
1 |
|||||||||||
Vagnverkstadschef .................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Varvschef.............................. |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
Verkstadschef ........................ |
3 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
3 |
10 |
Verkställande direktör ............ |
4 |
1 |
— |
S |
|||||||||
Verkstadsföreståndare ............ |
— |
1 |
— |
1 |
- |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
3 |
Verkst. direktör och ingenjör ... |
1 |
— |
— |
1 |
|||||||||
Ägare ................................. |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
S |
Överingenjör ........................ |
8 |
3 |
— |
1 |
2 |
2 |
16 |
||||||
Summa för grad I |
66 |
33 |
4 |
20 |
24 |
14 |
— |
7 |
6 |
14 |
2 |
18 |
208 |
Grad II: |
|||||||||||||
Avdelningsingenjör.................. |
1 |
1 |
2 |
||||||||||
Biträdande ingenjör ............... |
— |
4 |
1 |
5 |
|||||||||
Brokonstruktör ..................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Elektrisk ingenjör .................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Transport |
2 |
5 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
9 |
504
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
Utes |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
Summa |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
2 |
5 |
~ |
1 |
— |
1 |
9 |
||||||
Fartygskonstruktör.................. |
— |
2 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
3 |
Fläktkonstruktör..................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Gjuteriingenjör ..................... |
1 |
1 |
2 |
||||||||||
Ingenjör .............................. |
147 |
103 |
21 |
39 |
48 |
35 |
2 |
11 |
4 |
34 |
3 |
41 |
488 |
l:ste ingenjör ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
2:dre d:o ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Kemist ................................. |
1 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
1 |
4 |
Konstruktionsingenjör ............ |
1 |
— |
— |
1 |
2 |
||||||||
Konstruktör........................... |
5 |
5 |
— |
1 |
6 |
1 |
— |
— |
1 |
5 |
— |
6 |
30 |
Krankonstruktör..................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Maskiningenjör ..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
Monteringsingenjör.................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Pumpkonstruktör..................... |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Reseingenjör ........................ |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Underingenjör........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Vagnkonstruktör..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Verkingenjör ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Verkstadsingenjör .................. |
3 |
3 |
1 |
2 |
1 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
14 |
Värmeledningskonstruktör......... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Angbåtskonstruktör ............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Angmaskinkonstruktör ............ |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Summa för grad II |
162 |
121 |
23 |
45 |
56 |
43 |
2 |
12 |
8 |
39 |
3 |
54 |
568 |
Grad III: |
|||||||||||||
Artilleridirektörsassistent ......... |
1 |
1 |
|||||||||||
Assistent .............................. |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Besiktningsru stmästare ............ |
1 |
1 |
|||||||||||
Biträdande kontorschef............ |
1 |
1 |
|||||||||||
Bokhållare ........................... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
3 |
4 |
— |
— |
2 |
12 |
Broritare .............................. |
— |
1 |
1 |
1 |
2 |
||||||||
Transport j |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
4 |
— |
— |
3 |
18 |
Statistiska uppgifter om i riket anstalta tekniker.
505
Industrigrupp och befattning
Direktörsassistent .............
Expeditör.........................
Fartygsritare ...................
Förman............................
Föreståndareassistent..........
Gjutare ............................
Gjutmästare......................
Järnarbetare......................
Kamrer............................
Kassör ............................
Korrespondent...................
Kranritare.........................
Lagerförvaltare ................
Maskinist.........................
l:ste maskinist ................
Materialförvaltare .............
Montör ............................
Patentombud ...................
Resande .........................
Reseombud ......................
Ritare ............................
Ritarebiträde ...................
Smidesmästare ...............
Stenograf.........................
l:ste skeppsbyggmästare ...
Tecknare, modellör, ciselör
Vagnritare........................
Verkmästare.....................
Ångmaskinritare...............
Överingenjörsassistent ......
Summa för grad III
U t |
e x a m |
n e |
r a |
d e |
från |
Summa |
||||||
tekn. högskola^ i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolaniStockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||
fc.S o Q- |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Harno- j sand |
Falun |
Filipstad |
||||||
2 |
2 |
i |
1 |
1 |
1 |
_ |
3 |
4 |
— |
— |
3 |
18 |
1 |
||||||||||||
1 |
— |
— |
1 |
|||||||||
1 |
2 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
3 |
_ |
_ |
_ |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
||||
1 |
1 |
_ |
— |
— |
— |
2 |
||||||
_ |
1 |
|||||||||||
— |
1 |
|||||||||||
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
i |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
2 |
||||||||||||
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||
_ |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
2 |
_ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
'' — |
— |
— |
— |
— |
1 |
. 15 |
29 |
30 |
35 |
44 |
32 |
2 |
13 |
7 |
Öl |
i |
14 |
273 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
. 3 |
5 |
6 |
10 |
7 |
4 |
— |
1 |
1 |
10 |
— |
6 |
53 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
1 |
||||||||||||
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||
I 26 |
45 |
38 |
49 |
53 |
44 |
2 |
22 |
13 |
61 |
i |
| 29 |
383 |
1 254 |
199 |
65 |
114 |
133 |
101 |
4 |
1 41 |
| 27 |
114 |
6 |
1101 |
1,159 |
Summa för grupp 10 och 11
506
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t e x |
a m |
i n |
e r |
ide |
f r |
å n |
Summa |
|||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolaniStockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
12. Arbeten av grafisk industri |
|||||||||||||
samt produkter, som icke upptagits |
|||||||||||||
i någon av förestående grupper. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Affärsföreståndare............. |
- |
— |
2 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
2 |
|||
Arbetschef ............... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Arkitekt.................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Chef ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
||
Direktör ............. |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
1 |
_ |
_ |
6 |
|
Disponent.................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
2 |
||
Föreståndare ............... |
3 |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
9 |
|
Stadsingenjör ............. |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
||||
Verkstadschef ................. |
— |
1 |
- |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
2 |
||
Verkstadsdirektör ......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
|||||
Överingenjör ............ |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||||
Summa för grad I |
10 |
5 |
3 |
1 |
2 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
27 |
|
Grad II: |
|||||||||||||
Byggnadsingenjör .................. |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
1 |
||||
Driftingenjör ................ |
— |
1 |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
3 |
||
Elektriker............ |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
||||||
Ingenjör ....................... |
29 |
8 |
3 |
1 |
6 |
3 |
_ |
1 |
_ . |
3 |
3 |
57 |
|
2:dre ingenjör....................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
||
Verkstadsingenjör .................. |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Summa för grad II |
30 |
9 |
4 |
2 |
7 |
3 |
— |
1 |
_ |
4 |
_ |
4 |
64 |
Grad III: |
|||||||||||||
Arbetare ................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 |
4 |
Assistent ..................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|
Bokhållare ................... |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
||
Elektrisk montör..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3 |
Transport |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
10 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
507
Industrigrupp och befattning |
U |
e x |
a m |
i n |
e r a d e |
från |
Summa |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Lhatmers tekn. läroanstalt |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Harno- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
t |
i |
i |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
- |
— |
3 |
10 |
Elev .................................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
|
Förman................................. |
... |
1 |
|||||||||||
Kamrer................................. |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Montör................................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Ritare ................................. |
3 |
i |
i |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
— |
4 |
— |
1 |
13 |
Tekniskt biträde..................... |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
s |
Verkmästare........................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
5 |
Övermontör........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
i |
|
Summa för grad III |
4 |
3 |
4 |
4 |
3 |
6 |
— |
3 |
— |
5 |
— |
6 |
38 |
Summa för grupp 12 |
44 |
17 |
11 |
6 |
11 |
11 |
— |
5 |
1 |
10 |
— |
13 |
129 |
Summa för fabriksindustrien |
474 |
339 |
180 |
179 |
212 |
163 |
16 |
66 |
48 |
136 |
16 |
332 |
2,161 |
II. Bergshandteringen. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Biträdande direktör ............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
|
Bruksförvaltare ..................... |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
7 |
5 |
— |
— |
— |
14 |
Byggmästare ........................ |
3 |
— |
4 |
||||||||||
Chef .................................... |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
||
Chefsingenjör ........................ |
1 |
||||||||||||
Direktör................................ |
3 |
— |
'' — |
— |
1 |
— |
— |
2 |
1 |
— |
— |
7 |
|
Direktör och disponent........... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Disponent............................. |
27 |
3 |
— |
— |
1 |
— |
— |
3 |
9 |
1 |
— |
5 |
49 |
1 |
— |
1 |
|||||||||||
— |
1 |
1 |
|||||||||||
3 |
_ |
_ |
_ |
2 |
— |
— |
4 |
10 |
— |
— |
— |
19 |
|
Förvaltare och ingenjör ........ |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
|||||||
Transport) 35 |
1 4 |
1 |
1 |
1 4 |
| - |
— |
1 19 |
| 26 |
| 1 |
1 3 |
1 8 |
| 102 |
508
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
Summa |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
— Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Transport |
35 |
4 |
1 |
1 |
4 |
_ |
_ |
19 |
26 |
1 |
3 |
8 |
102 |
Gruvförvaltare........................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
_ |
5 |
Innehavare ........................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Inspektor .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
Mek. verkstadschef.................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Ritkontorschef............... |
1 |
1 |
|||||||||||
Tråddragerichef .................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
Valsverkschef ...................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
Ägare................................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
Överingenjör ....................... |
7 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
10 |
Summa för grad I |
48 |
6 |
2 |
1 |
5 |
— |
— |
24 |
28 |
1 |
3 |
8 |
126 |
Grad II: |
|||||||||||||
Anrikningsingenjör.................. |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Bergsingenjör ........................ |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Elektriker.............................. |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Elektrisk ingenjör .................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
|||||||||||||
Gruvingenjör ........................ |
13 |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
_ |
_ |
16 |
|
l:ste gruvingenjör .................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
|||||||||||||
Hyttingenjör........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
— |
_ |
_ |
3 |
|
Ingenjör .............................. |
44 |
13 |
5 |
1 |
18 |
5 |
— |
42 |
36 |
1 |
1 |
9 |
175 |
l:ste ingenjör ........................ |
— |
— |
— |
— • |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
2 |
2:dre d:o ........................ |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
3 |
Kemist ................................. |
7 |
5 |
— |
1 |
3 |
— |
— |
10 |
6 |
— |
— |
— |
32 |
Konstruktör........................... |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
_ |
4 |
Marktscheider........................ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
Martiningenjör........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
Valsverksingenjör .................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
Verkstadsingenjör .................. |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
2 |
|
Summa för grad II | |
76 | |
2» 1 |
6 I |
2 1 |
23 | |
5 1 |
- | |
58 | |
47 | |
3 1 |
1 |
10 |
252 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
509
U t |
e x |
a ni |
i n |
r a |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
C cö c o |
d M 2 75 |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
04 c/i c 0) o |
C/l X ^ o |
utländsk tekn. läroanstalt |
E |
||||
&C04 M <V |
S 2 <v a -c O |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
■a J: >,o*s .s o 1» cö E |
byggnadsy skolan i Sb |
Sun |
||
Grad III: Biträdande gruvmätare............ |
i |
1 |
|||||||||||
Bokhållare ........................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
19 |
14 |
1 |
— |
— |
37 |
Byggnadsarbetare .................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
|
Disponentassistent.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
Direktörsassistent .................. |
l |
1 |
|||||||||||
Elev .................................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Förman................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
- |
2 |
1 |
— |
— |
3 |
Gruvarbetare ........................ |
3 |
3 |
|||||||||||
Gruvfogde.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 |
9 |
— |
— |
— |
21 |
Gruvmätare........................... |
4 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
5 |
Kamrer................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
3 |
Kassör ................................. |
— |
— |
- |
— |
1 |
1 |
— |
2 |
5 |
— |
— |
— |
9 |
Kamrer och bokhållare............ |
— |
1 |
|||||||||||
.Konstmästare ........................ |
1 |
1 |
|||||||||||
Maskinist.............................. |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Maskinmästare........................ |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Masmästare........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
— |
6 |
|
Mek. verkstadschefsassistent ... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
2 |
Packmästare........................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Ritare ................................. |
1 |
2 |
1 |
2 |
6 |
2 |
1 |
7 |
7 |
1 |
— |
1 |
31 |
Smidesmästare ..................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Stålprovare ........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
Tekniker .............................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Tråddragerichefsassistent......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
Valsverkschefsassistent............ |
1 |
1 |
|||||||||||
Verkmästare........................... |
1 |
— |
1 |
— |
I |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
1 |
7 |
Överstigare ........................... |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
||||||||
Summa för grad III |
8 |
2 |
2 |
4 |
12 |
3 |
1 |
62 |
46 |
4 |
- |
2 |
146 |
Summa för bergshanteringen |
132 |
29 |
1 io |
7 |
40 |
1 8 |
| 1 |
144 |
121 |
8 |
4 |
20 |
524 |
510 Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
a m |
i n |
era |
d e |
f r |
å n |
Summa j |
||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
III. Arkitekt- o. byggmästare- |
|||||||||||||
firmor, ingenjörsbyråer, stä- |
|||||||||||||
ders kommunaltekniska verk, |
|||||||||||||
kanalverk. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Avdelningschef .............. |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
Arbetschef ...................... |
1 |
4 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
Arbetschef och verkst. direktör |
2 |
2 |
|||||||||||
1 |
|||||||||||||
Arkitekt och byggmästare......... |
1 |
||||||||||||
Arbetsinspektor ..................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- - |
— |
— |
— |
1 |
Arkitekt.................. |
13 |
11 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
2 |
35 |
Byggmästare ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
Byggnadschef ....................... |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
Chef .......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
2 |
Direktör ................... |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
_ |
7 |
Föreståndare .................. |
4 |
1 |
— |
— |
— |
-r |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
Förest, för gas- och elektr.-verk |
1 |
1 |
2 |
||||||||||
Föreståndare för renhålln.-verk |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Hamningenjör....................... |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Innehavare ................... |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3 |
Slussinspektör................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Stadsarkitekt ....................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
2 |
Stadsbyggmästare ......... ........ |
— |
1 |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Stadsingenjör ...................... |
8 |
6 |
1 |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
4 |
1 |
21 |
Stadsingenjör och arkitekt ...... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Stads- och hamningenjör......... |
1 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Verkställande direktör ............ |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
Överingenjör ....................... |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Summa för grad I |
59 |
27 | |
1 |
5 |
-1 |
3 |
-1 |
-1 |
it |
- | |
13 |
5 |
114 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
511
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x |
a m |
i n |
r a |
d e |
f r |
å n |
Summa |
||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Grad II: |
|||||||||||||
Biträdande ingenjör ............... |
5 |
12 |
2 |
- |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
... |
— |
20 |
Biträdande stadsingenjör......... |
1 |
1 |
|||||||||||
Byggnadsingenjör .................. |
— |
- |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
2 |
Byggnadsinspektör.................. |
— |
1 |
- |
1 |
|||||||||
Byråingenjör ........................ |
— |
1 |
— |
— |
— |
2 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Elektriker.............................. |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
Elektrisk ingenjör .................. |
5 |
5 |
|||||||||||
l:ste gas- och vattenl.-ingenjör |
i |
1 |
|||||||||||
2:dre d:o ........................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Husbyggnadsingenjör............... |
— |
1 |
— |
1 |
|||||||||
Ingenjör .............................. |
18 |
14 |
— |
2 |
7 |
1 |
— |
— |
— |
3 |
6 |
3 |
54 |
Järnkonstruktör ..................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Konstruktör........................... |
— |
2 |
2 |
||||||||||
Kontrollingenjör..................... |
1 |
— |
1 |
2 |
|||||||||
Rörnätsingenjör ..................... |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Underingenjör........................ |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Väg- och vattenbyggn.-ingenjör |
6 |
4 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
Övermaskinist........................ |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
__ |
— |
— |
1 |
Summa för grad II |
38 |
37 |
3 |
5 |
8 |
4 |
— |
— |
— |
3 |
8 |
3 |
109 |
Grad III: |
|||||||||||||
Assistent .............................. |
1 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Byggnadsritare ..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
8 |
— |
9 |
Drätselkammarkassör och tekn. |
|||||||||||||
biträde .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 j |
Husbyggnadsritare.................. |
— |
1 |
r it |
||||||||||
Ingenjörsbiträde..................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 |
Kamrer................................. |
1 |
1 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2i |
Kanalbyggmästare .................. |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
'' —■ |
— |
i! |
Transport |
3 |
3 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
: — |
— |
— |
9 |
— |
18 1 |
512
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
U t |
e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
|||||||
Industrigrupp och befattning |
G 1 S |
G X —'' |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
M _ 73 G © o |
73 _d X O |
d X x |
S |
|||||
cn X :© O -co d^ D |
2 | B 2 u |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
•fS-å .n 73 ^ ed £ |
S*"> -4_J © (fl ed _ bfi o X 73 |
73 X c 12 o G |
B G cn |
|
Transport |
3 |
3 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
9 |
— |
18 |
Ornamentsritare..................... |
1 |
1 |
|||||||||||
Ritare ................................. |
4 |
10 |
— |
16 |
5 |
5 |
2 |
2 |
2 |
— |
19 |
4 |
69 |
Römätsförman ..................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Schaktmästare........................ |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Verkmästare........................... |
— |
4 |
— |
3 |
—- |
— |
— |
— |
— |
i |
1 |
1 |
10 |
Summa för grad III |
8 |
17 |
1 |
20 |
5 |
7 |
2 |
2 |
2 |
i |
30 |
5 |
100 |
Summa för arkitekt- och bygg- |
|||||||||||||
mästarefirmor etc................ |
105 |
81 |
5 |
30 |
13 |
14 |
2 |
2 |
3 |
4 |
51 |
13 |
323 |
IV. Enskilda järnvägar. Grad I: |
|||||||||||||
Bandirektör........................... |
4 |
1 |
— |
2 |
1 |
8 |
|||||||
Direktör .............................. |
1 |
— |
-- |
1 |
|||||||||
Maskininspektör..................... |
— |
2 |
2 |
||||||||||
Maskindirektör........................ |
2 |
2 |
|||||||||||
Stationsinspektor .................. |
— |
4 |
3 |
1 |
1 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
12 |
Trafikchef.............................. |
12 |
2 |
— |
3 |
3 |
5 |
25 |
||||||
Trafikchef, ban- och maskin- |
|||||||||||||
ingeniör ........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
Trafikinspektör ..................... |
2 |
2 |
|||||||||||
Verkstadsdirektör .................. |
1 |
— |
1 |
||||||||||
Summa för grad I |
22 |
9 |
3 |
6 |
5 |
7 |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
54 |
Grad II: |
|||||||||||||
Avdelningsingenj ör.................. |
1 |
1 |
|||||||||||
Baningenjör........................... |
11 |
- |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 |
Ban- och maskiningenjör......... |
— |
1 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Transport |
12 |
1 |
2 |
2 |
1 |
1 |
19 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker,
513
U t |
e x |
a in |
n e |
r a |
d e |
f r |
å n |
||||||
Industrigrupp och befattning |
G 1J |
Jk *-> |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
iS g |
C/2 _c OJ >4 o o |
Jk H 0) ce |
S |
||||
C/2 -G :0 O A o C ^ M .r, a> |
si 02 03 e £ 75 ,4 CJ |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro | 1 |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
^ .c g-s £ o »K c3 £ |
.§£ t>oi2 -Q C/2 |
c/2 M C ^ c G f- :rt :ci 0 |
cn |
|
Transport |
12 |
i |
2 |
2 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 |
Byråingenjör ........................ |
2 |
t |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
i Ingenjör .............................. |
2 |
4 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 |
||
j Maskiningenjör ..................... |
7 |
2 |
2 |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
16 1 |
|
j Telegrafingenjör..................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Underingenjör........................ |
— |
— |
— |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
~ |
3 |
||
Undermaskiningenjör............... |
— |
2 |
— |
2 |
|||||||||
-- Summa för grad II |
23 |
11 |
4 |
7 |
4 |
1 |
— |
. — |
— |
— |
— |
2 |
52 |
Grad III: |
|||||||||||||
Baningenjörsbiträde ............... |
2 |
2 |
— |
— |
4 |
||||||||
Banmästare ........................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
|||||||
Bokhållare ........................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
Förrådsföreståndare ............... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
||||||
Lokomotivförare..................... |
— |
- |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
2 |
Ritare ................................. |
— |
— |
— |
1 |
1 |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
6 |
Stationsmästare .................... |
— |
1 |
|||||||||||
l:ste stationsskrivare............... |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Vagnförman........................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
|||||||
Verkmästare........................... |
— |
1 |
— |
1 |
4 |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
8 |
|
Verkstadskamrer..................... |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
|||||||
Vågmästare ........................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 1 |
||||||
Överbanmästare..................... |
|||||||||||||
Summa för grad III |
2 |
3 |
— |
3 |
7 |
6 |
— |
6 |
— |
i |
— |
I 3 |
31 |
Summa för enskilda järnvägar |
47 |
23 |
1 7 |
1 16 |
1 16 |
14 |
— |
1 6 |
| 1 |
1 2 |
1- |
1 3 |
137 |
77
33
514
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
U t e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
||||||||
Industrigrupp och befattning |
P II |
P J4 *-» |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
in C |
in r* M o |
p SS |
Oj S |
|||||
in -C -C o p ^ 3 |
£ g a> cä fp O |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro i |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
-tf Xt .5 o ci s |
''p a ~ bo bo O |
in P P ''P o p — iS — P |
s C/3 |
|
V. Vissa statens verk. 1. Statens järnvägar. Grad I: |
|||||||||||||
Arbetschef .......................... |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
l |
Arbetsledare................. |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
l |
Arkitekt.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
i |
i |
Bandirektör......................... |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
6 |
Byrådirektör.................... |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
8 |
Distriktchef ................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
Maskindirektör ..................... |
7 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
7 |
Maskininspektör.................... |
3 |
5 |
1 |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
i |
13 |
Stationsinspektor .................. |
— |
— |
— |
1 |
4 |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
__ |
6 |
Trafikinspektör ................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
3 |
Undersökningsledare............... |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2 |
t. f. Överingenjör .................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
Summa för grad I |
33 |
5 |
1 |
2 |
6 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
51 |
Grad II: |
|||||||||||||
Avdelningsingenjör.................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
Baningenjör........................... |
27 |
2 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
32 |
Biträd, ingenjör ..................... |
11 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
15 |
Byråingenjör ........................ |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
3 |
l.ste d:o ........................ |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 |
2:dre d.o ................ |
3 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
4 |
Extra ingenjör........................ |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
_ |
7 |
Ingenjör ................. |
4 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
i |
— |
_ |
8 |
Laboratorieföreståndare............ |
1 |
_ |
_ |
1 |
|||||||||
Maskiningenjör .................... |
10 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
12 |
Tekniskt biträde..................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Transport | |
68 |
5 |
4 |
-1 |
1 |
4 |
- 1 |
- | |
2 i |
i |
-I |
2 |
87 |
515
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t |
e x a m i |
n e |
r a |
d e |
f r |
i n |
Summa |
|||||
tekn. hogskolanj i Stockholm |
d x — |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
||||||
2 £ <U C3 E 2 3 iS J5 |
Norr- köping |
Malmö |
Örebro | ! |
Eorås |
Harno- sand |
C 15 |
Filipstad |
||||||
Transport |
68 |
5 |
4 |
— |
i |
4 |
— |
— |
2 |
i |
— |
2 |
87 |
Telegrafingenjör..................... |
1 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
~ |
— |
— |
— |
1 |
Underingenjör........................ |
26 |
4 |
1 |
3 |
i |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
39 |
|
D:o vid maskinavdelningen ... |
3 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
6 |
Summa för grad 11 |
98 |
11 |
5 |
3 |
2 |
6 |
— |
— |
2 |
i |
— |
5 |
133 |
Grad III: |
|||||||||||||
Eldare ................................ |
— |
— |
— |
- |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Järnarbetare........................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
~ |
1 |
||
Kontorsskrivare ..................... |
— |
— |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
4 |
|||
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
2 |
||||
Lokomotivförare..................... |
— |
— |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
3 |
||
Lokomotivmästare.................. |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
— |
z |
|||||
Reparatör.............................. |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
||
Ritare ................................. |
3 |
1 |
2 |
— |
4 |
2 |
— |
— |
— |
i |
2 |
15 |
|
4 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
8 |
|
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
|||
Skrivare- och ritarebiträde ...... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Stationsskrivare ..................... |
— |
1 |
6 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
10 |
Telegrafist.............................. |
— |
1 |
— |
-- |
— |
— |
— |
— |
1 |
||||
e. o. Tjänsteman .................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
1 |
|||||||
e. o. D:o vid banavdelningen ... |
2 |
1 |
— |
— |
— |
— |
-— |
— |
— |
3 |
|||
Underingenjör och ritare......... |
7 |
2 |
1 |
— |
3 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
16 |
Vagnmästare ........................ |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
||||
Verkmästare........................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
2 |
|
Verkstadskamrer..................... |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
||
t. f. Överbanmästare............... |
— |
1 |
|||||||||||
Summa för grad 111 |
18 |
9 |
12 |
7 |
18 |
5 |
— |
— |
— |
5 |
3 |
— |
77 |
Summa för statens järnvägar |
1149 |
25 |
18 |
1 12 |
26 |
13 |
— |
— |
2 |
6 |
3 |
1 7 |
261 |
516
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Industrigrupp och befattning |
U t e x |
a m |
i n |
e r a d e |
f r |
å n |
Summa |
||||||
tekn. högskolan i Stockholm |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan iStockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- könine |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
2. Kung], telegrafverket. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Byråchef .............................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
_ |
2 |
||||||
Byråingenjör ........................ |
2 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 |
|||
Linjedirektör ........................ |
4 |
4 |
|||||||||||
Linjeingenjör ........................ |
20 |
3 |
1 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
25 |
|||
Telefondirektör ..................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Telegrafdirektör ..................... |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
|||
Verkstadsföreståndare ............ |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 |
Överingenjör ...................... |
1 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 |
||
Summa för grad I |
31 |
4 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
37 |
Grad II: |
|||||||||||||
Telegrafassistent..................... |
— |
1 |
1 |
1 |
3 |
||||||||
Telegrafkommissarie .. |
— |
— |
— |
— |
3 |
2 |
_ |
_ |
5 |
||||
Verkstadsingenjör .................. |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 |
2 |
||
Summa för grad II |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
2 |
— |
— |
— |
1 |
_ |
1 |
10 |
Grad III: |
|||||||||||||
Bokhållare ....... |
_ |
_ |
2 |
9 |
|||||||||
Ritare .......... |
|||||||||||||
— |
1 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
|||||||
Summa för grad III |
— |
— |
2 |
— |
— |
1 |
_ |
_ |
2 |
5 |
|||
Summa för kungl. telegrafverket |
32 |
5 |
4 |
— |
3 |
3 |
— |
— |
— |
3 |
— |
2 |
52 |
3. Landtmäteristaten. |
|||||||||||||
Grad I: |
|||||||||||||
Förste landtmätare.................. |
— |
— |
— |
1 |
— |
6 |
_ |
_ |
7 |
||||
Kommissionslandtmätare ......... |
1 |
3 |
3 |
7 |
5 |
20 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
39 |
|
v. D:o ......... |
1 |
— |
2 |
5 |
5 |
4 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
17 |
Summa för grad I | |
2 1 |
3 1 |
5 | |
13 | |
10 |
30 | |
_ | |
— |
-1 |
— |
- 1 - |
63 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
517
U t |
e x |
a m |
i n e r a |
d e |
f r |
å n |
|||||||
Industrigrupp och befattning |
G ce g ■So |
C J4 —> 2 Te |
tekn |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
M (fl C w .5 <D q |
in Å g M O |
G M A |
£ |
||||
in a cert 0) |
in “ t-> G £ g fG u |
Norr- köping |
Malmö |
i Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
•E-C .5 o rf) ce S |
cn ce -c g bfl 03 A in |
"cn ''S ° G *- we *e G |
£ G in |
|
Grad III: |
|||||||||||||
Lantmäteriauskultant............... |
— |
— |
2 |
6 |
2 |
6 |
— |
— |
1 |
- |
— |
— |
17 |
Lantmäterielev ..................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
2 |
Summa för grad III |
— |
— |
2 |
G |
3 |
7 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
19 |
Summa för lantmäteristaten 4. Kungl. flottans mariningenjörskår. |
2 |
3 |
7 |
19 |
13 |
37 |
1 |
82 |
|||||
Grad I: |
|||||||||||||
Marindirektör ........................ |
5 |
— |
5 |
||||||||||
Marinöverdirektör .................. |
1 |
—. |
— |
1 |
|||||||||
Summa för grad I |
6 |
— |
6 |
||||||||||
Grad II: |
|||||||||||||
Elektroingenjör ..................... |
2 |
2 |
|||||||||||
e. Mariningenjör..................... |
5 |
- |
— |
5 |
|||||||||
Mariningenjör........................ |
13 |
— |
1 |
14 |
|||||||||
Miningenjör........................... |
2 |
2 |
|||||||||||
Stationsingenjör..................... |
2 |
— |
2 |
||||||||||
Torpedingenjör ..................... |
1 |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Summa för grad II |
25 |
— |
1 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28 |
|
Summa för mariningenjörskåren |
31 |
— |
1 |
— |
2 |
~ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
34 |
Summa för vissa statens verk |
214 |
33 |
30 |
31 |
44 |
53 |
— |
3 |
9 |
3 |
9 |
429 |
|
Summa för alla industrigrupper 972 |
505 |
232 |
263 |
325 |
252 |
19 |
218 |
176 |
159 |
74 |
379 |
3.574 |
518
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Tabell 3. Antalet personer utexaminerade från tekniska högskolan, Chalmers tekniska
läroanstalt, de tekniska elementarskolorna, bergsskolorna i Filipstad och Falun, byggnadsoch
maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm eller utländska tekniska skolor
och år 1908 anställda i industriella verk, efter deras befattningar
fördelade i tre grader. (Se sid. 487.)
A. Antal.
Grad |
u t |
e x |
a m |
i n e |
r a |
d e |
f r |
å n |
Hela antalet |
||||
tekn. högskolan |
Chalmers tekn. läroanstalt |
tekn. elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes-| skolan iStockh.| |
utländsk tekn. läroanstalt |
|||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro |
Borås |
Härnö- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
I.................................. |
362 |
142 |
39 |
59 |
67 |
67 |
— |
4i |
49 |
19 |
20 |
97 |
952 |
. |
232 |
10 |
39 |
||||||||||
11.................................. |
641 |
263 |
76 |
90 |
132 |
82 |
3 |
75 |
61 |
55 |
15 |
129 |
1,522 |
383 |
136 |
70 |
|||||||||||
in.................................. |
79 |
100 |
H7 |
114 |
126 |
103 |
16 |
102 |
66 |
85 |
39 |
153 |
1,100 |
476 |
168 |
124 |
|||||||||||
Summa |
972 |
505 |
232 |
263 |
325 |
252 |
19 |
218 |
176 |
159 |
74 |
379 |
3,574 |
1,091 |
394 |
233 |
|||||||||||
B. Procent. |
|||||||||||||
I.................................. |
36,2 |
28,i |
21,3 |
22,8 |
17,6 |
25,6 |
26,6 |
||||||
11.................................. |
55,7 |
52,1 |
35,1 |
34,5 |
29,6 |
34,o |
42,6 |
||||||
III.................................. |
8,1 |
19.8 |
43,6 |
42,7 |
52,8 |
40,* |
30,8 |
||||||
Summa |
100,o |
100,0 |
100,o |
100, o |
100, o |
lOO.o |
100,o |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
51<>
Tabell 4. Antalet personer utexaminerade från tekniska högskolan, Chalmers tekniska
läroanstalt, de tekniska elementarskolorna, bergsskolorna i Filipstad och Falun, byggnadsoch
maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm eller utländsk teknisk läroanstalt
och 1908 anställda vid industriella verk, fördelade efter de län,
inom vilka de voro anställda.
L it n |
U t |
e x a m i n e |
r a |
d e |
f r |
å n |
Summa |
||||||
tekn. hogskolan i Stockholm |
Lhalmers tekn. läroanstalt |
tekn. |
elementarskolan i |
bergs-skolan i |
maskinyrkessk. i Stockholm |
byggnadsyrkes- skolan i Stockh. |
utländsk tekn. läroanstalt |
||||||
Norr- köping |
Malmö |
Örebro | 1 |
Borås |
Harno- sand |
Falun |
Filipstad |
|||||||
Stockholms stad..................... |
128 |
24 |
12 |
11 |
26 |
14 |
2 |
4 |
3 |
63 |
29 |
22 |
338 |
Stockholms län ..................... |
43 |
22 |
8 |
2 |
12 |
4 |
— |
8 |
4 |
15 |
5 |
16 |
139 |
Uppsala län........................... |
12 |
3 |
— |
— |
3 |
2 |
- |
12 |
4 |
5 |
i |
3 |
45 |
Södermanlands län ............... |
21 |
7 |
11 |
1 |
13 |
5 |
— |
6 |
1 |
6 |
— |
8 |
79 |
Östergötlands län .................. |
29 |
14 |
Öl |
4 |
14 |
7 |
— |
9 |
6 |
3 |
3 |
23 |
163 |
Jönköpings län ..................... |
14 |
10 |
9 |
4 |
9 |
17 |
— |
4 |
2 |
— |
1 |
6 |
76 |
Kronobergs län ..................... |
7 |
3 |
4 |
7 |
4 |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
7 |
34 |
Kalmar län ........................... |
12 |
9 |
5 |
5 |
6 |
2 |
— |
— |
2 |
5 |
4 |
5 |
55 |
Gottlands län ........................ |
1 |
1 |
i |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
— |
— |
6 |
Blekinge län........................... |
9 |
5 |
3 |
6 |
2 |
2 |
— |
2 |
— |
— |
— |
5 |
34 |
Kristianstads län..................... |
14 |
7 |
3 |
23 |
1 |
1 |
— |
2 |
— |
1 |
1 |
22 |
75 |
Malmöhus län........................ |
83 |
41 |
15 |
116 |
11 |
7 |
— |
2 |
4 |
3 |
5 |
66 |
353 |
Hallands län ........................ |
17 |
12 |
5 |
6 |
1 |
5 |
— |
— |
— |
2 |
i |
9 |
58 |
Göteborgs och Bohus län......... |
48 |
140 |
14 |
11 |
13 |
32 |
— |
2 |
5 |
4 |
i |
52 |
322 |
Älvsborgs län ........................ |
37 |
35 |
11 |
7 |
5 |
43 |
2 |
5 |
9 |
2 |
3 |
25 |
184 |
Skaraborgs län ..................... |
14 |
13 |
6 |
3 |
6 |
13 |
— |
1 |
— |
— |
— |
4 |
60 |
Värmlands län........................ |
26 |
22 |
12 |
2 |
15 |
12 |
— |
11 |
30 |
3 |
2 |
13 |
148 |
Örebro län .......................... |
46 |
8 |
3 |
2 |
58 |
2 |
— |
27 |
35 |
9 |
1 |
19 |
210 |
Västmanlands län .................. |
, 64 |
30 |
10 |
13 |
33 |
13 |
1 |
22 |
19 |
11 |
4 |
25 |
245 |
Kopparbergs län..................... |
62 |
27 |
9 |
1 |
14 |
13 |
1 |
72 |
27 |
3 |
3 |
13 |
245 |
Gävleborgs län .................... |
44 |
14 |
3 |
7 |
18 |
2 |
1 |
20 |
13 |
6 |
4 |
10 |
142 |
Västernorrlands län .............. |
12 |
16 |
4 |
— |
10 |
2 |
11 |
3 |
— |
4 |
1 |
14 |
77 |
Jämtlands län....................... |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
1 |
12 |
Västerbottens län ................. |
1 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
2 |
— |
1 |
9 |
Norrbottens län .................... |
12 |
7 |
1 |
— |
2 |
— |
— |
4 |
6 |
1 |
2 |
1 |
36 |
Vissa statens verk (sid. 490) .. |
214 |
33 |
30 |
31 |
44 |
53 |
— |
— |
3 |
9 |
3 |
9 |
429 |
Summa |
972 |
505 |
232 |
! 263 |
325 |
252 |
19 |
to s |
176 |
159 |
74 |
379 |
3,574 |
520
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
Tabell 5. Antalet manliga personer, som genomgått vävskolan i Borås och år 1908
hade anställning inom textilindustrien.
! Befattning |
Endast |
Dessutom genomgått utländsk teknisk skola |
Dessutom genomgått teknisk elementar- skola |
Summa |
Fabriksägare eller vävnadsfabrikant ........................ |
28 |
1 |
1 |
30 |
Fabriksföreståndare eller disponent ..... |
10 |
2 |
1 |
13 |
Verkmästare................................ |
12 |
1 |
4 |
17 |
Vävmästare ....................... |
27 |
— |
3 |
30 |
Mönsterritare ......................... |
8 |
1 |
— |
9 |
Förmän........................... |
21 |
— |
— |
21 |
Vävlagare (yngre praktiserande) .............................. |
19 |
— |
— |
19 |
Vävare ( » » ) . |
14 |
— |
— |
14 |
Vävnadsförläggare ....................... |
15 |
— |
— |
15 |
Bokhållare............................. |
16 |
— |
1 |
17 |
Summa |
170 |
5 |
10 |
185 |
Statistiska uppgifter om i riket anställda tekniker.
521
Bil. till bil.
Uppgift
till kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande
på antalet personer med teknisk utbildning, anställda vid
. ____________________________________________________________________ '')
för tillverkning av
stad församling
tekniska elementarskolan i
Summa
_________________________________den________________________________190.
Namn : _________________________________________________________________
_ Titel: ________________________________________________
■) Kanin å fabrik, verkstad, järnverk, bergverk, varv, enskilt järnvägsbolag, kanal eller annan industriell
anläggning, arkitekt- och byggmästarefinna samt stads kommnnaltekniska verk.
•) Direktör, disponent, ingenjör, ritare, verkmästare, bokhållare, maskinist etc.
•) Vid vilken utländsk skola utbildningen skett.
II ^
UNDERDÅNIGT
UTLÅTANDE och FÖRSLAG
TILL
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGENS
ORDNANDE
UNDERDÅNIGT
UTLÅTANDE och FÖRSLAG
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGENS
ORDNANDE
AVGIVET AV
DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 4 OKTOBER 1907
TILLSATTA KOMMITTÉN
in.
DEN LÄGRE TEKNISKA UNDERVISNINGEN
I UTLANDET
ÖREBRO 1912
LÄNSTIDNINGENS TRYCKERI
V '' : trf
f: . 1/ It
f . p ■ c» ;< r
(f f
:
Den redogörelse för det lägre tekniska undervisningsväsendet i utlandet, som
här lämnas, omfattar Tyskland (Preussen, Sachsen, Raden och Bayern), Österrike,
Frankrike, Belgien, Nederländerna, Danmark, Finland, Norge och Amerikas förenta
stater. En kortare redogörelse för den tekniska undervisningen i England återfinnes
i del I sid. 23.
Materialet till redogörelsen har insamlats dels genom kungl. mai: ts beskickningar
till främmande makter under början av är 1908, dels och huvudsakligen under de studieresor
i utlandet, som medlemmar av kommittén med nådigt bemyndigande företagit
under maj och juni 1908 till Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, Belgieni
och Nederländerna samt under mars, april och maj 1909 till Amerikas förenta stater
och England, ävensom under januari 1911 till Danmark, dels slutligen genom skriftliga
hänvändelser till skolor i utlandet.
För de mänga värdefulla meddelanden, kommittén sålunda erhållit, står kommittén
i förbindelse till ett stort antal personer, skolmyndigheter, skolföreståndare och
lärare, bland vilka kommittén särskilt med tacksamhet vill omnämna följande:
M. Alexander, General electric C:o, Lynn, Mass., E. E. Brown, Commissioner of
Education, Washington, Q. Gregersen, Direktor, Teknologisk institut, Köpenhamn,
J. H. de Qroot, inspecteur van het middelbaar onderwijs, Haag, J. E. Ounstensen,
Direktor, Trondhjems tekniske leereanstält, Trondhjem, Qötte, Professor, Geh. Regierungsrat,
Berlin, A. Hammerschlag, Director, Carnegie Technical scliools, Pittsburg, Pa,
P. H. Hanus, Professor, Harvard University, Cambridge, Mass., R. van Hise, President,
University of Wisconsin, Madison, M. Hokanson, Carnegie Technical schools, Pittsburg,
Pa, D: r Q. Kerschensteiner, Stadtschulrat, Munchen, H. Maier, Regierungsrat, Karlsruhe,
D: r C. Michaelis, Stadtschulrat, Berlin, D: r A. Muller, Ministerialrat, Wien,
E. Paulli, Kaptajn, Tekniske Selskabs skole, Köpenhamn, J. Reuter, Lektor, Hälsingfors,
E. Rombaut, inspecteur general de V enseignement industriel et pr of essentiel,
Bryssel, K. A. Romsdorfer, Regierungsrat, Direktor der k. k. Staatsgewerbeschule,
Salzburg, D: r Schneider, Ministerialrat, Karlsruhe, Stadier, Geh. Regierungsrat, Dresden,
J. M. Schrigley, President, Williamson school, Pa, J. Stevens, directeur général
de Venseignement industriel et professionnel, Bryssel, J. E. Wanner, President, Board
of Education, Reading, Pa, A. L. Williston, Director, Drott Inslitute, Brooklyn, N. Y.,
V. von Wright, kommunalråd, Hälsingfors.
Innehållsförteckning.
Sid.
Tyskland ............................................................ 1
Gewerbeordnungs bestämmelser om teknisk undervisning, s. 1. —
Olika slag av tekniska läroanstalter, s. 2. — Industriella fortsättningsskolor.
Lägre fackskolor, s. 3. — Högre faokskolor. Tekniska högskolor.
s. 4.
Preussen................................................................................. 5
Förvaltning, s. 5. — Verwaltungsbericht. s. 6. — Utvecklingen 1885—
1909. s. 6. — översikt över Preussens tekniska undervisning (tabell).
Statsanslag, s. 7.
Fortsättningsskolor för manlig ungdom .............................. t*
Industriella fortsättningsskolor ............................. 8
Historik, s. 8. — Skolplikt. Antal obligatoriska fortsättningssskolor
(tabell), s. 11. -— Undervisningstid, s. 12. — Ändamål. Undervisningen.
• s. 13. — Tyska. s. 14. — Räkning. Bokföring. Teckning och ritning,
s. 15. — Föreskrifternas tillämpning. Verkstadsarbete, s. 17. — Uppfostran
i allmänhet. Lärare (tabell), s. 18. — Skolornas underhäll.
s. 19.
Innungsskolor ............................................ 20
Fackskolor för hemindustriens främjande ............................ 22
Korgflätningsskolor. Broderiskolor, s. 22. — Handsksömnadsskolor.
Kravattsömnads- och garneringsskolor. s. 23.
Fack- och fortsättningsskolor för kvinnlig ungdom ................... 23
Ändamål, s. 23. — Statens understöd. Statsanstalter. s. 24.
Hantverks- och konstindustriskolor .................................. 26.
Historik, s. 26. — Olika slag av hantverks- och konstindustriskolor.
s. 28.
De utvidgade tortsättningsskolorna ......................... 29
Hantverksskolorna ........................................ 29
Hantverks- och konstindustriskolorna ...................... 30
De rena konstindustriskolorna.......................... 32
Speciella konstindustriskolor. Kungliga ritakademien i Hanau.
Fackskolan för metallindustri i Iserlohn. s. 33. — Fackskolan för
stälvaruindustri i Solingen. De två keramiska fackskolorna i Höhr
och Bunzlau. Träsnideriskolan i Warmbrunn. Lärjungarna, s. 34.
— Direktorer och lärare. Kuratorium. s. 35. — Skolavgifter. Underhåll.
s. 36.
VIII
Innehållsförteckning.
Berlins industriella fortsättnings- och fackskolor .................... 36
Berlins fortsättningskolor (tabell), s. 37. — Berlins fackskolor
(tabell), s. 38.
Fortsättningsskolor ...................................... 39
Obligatoriska fortsättningsskolor för manlig ungdom, s. 39. — Lärjungarnas
fördelning på yrkesgruppper och yrkesavdelningar samt
skolklasser vid Berlins obligatoriska fortsättningsskolor 1907 (tabell),
s. 41. — Lägre och högre frivilliga fortsättningsskolor. s. 42.
Fackskolor (Innungsskolor) ................................ 43
Plätslagarefackskolan. s. 44. — Gewerbesaal. s. 44. — Snickarskolan
i Berlin, s. 47. — lista och 2lära hantverksskolorna. s. 48.
Fackskolor för byggnadsindustri ...................................... 51
Preussens äldsta byggnadsfackskolor, s. 51. — Kommunala byggnadsfackskolor.
Statsskolor. Enhetlig organisation, s. 52. — Vägoch
vattenbyggnadsavdelningar. Byggnadshantverkareskolor. Omorganisation
1908. s. 53. — Lärarnas avlöning. Skolornas lokaler.
Antalet skolor s. 54. — Statistik. Ändamål. Förvaltning. Organisation,
s. 55. — Inträdesfordringar. Skolavgifter. Avgängsprövning. Kompetens.
Militärplikt. s. 56. — Avdelningen för husbyggnad. Timplan,
(tabell). Läroplan, s. 57. -— Avdelningen för väg- och vattenbyggnad
(Tiefbau). Timplan (tabell). Läroplan, s. 63. — Byggnadshantverkareskolan
i Köln. s. 67.
Fackskolor för metallindustri ........................................ 67
Gewerbeinstitut. s. 67. — Provinzialgewerbeschulen. Kungliga industriskolor.
s. 68. — Realskolor med tekniska fackklasser. Verkmästareskolor.
Tyska ingenjörsföreningens program, s. 69. — Tekniska mellanskolor.
s. 70. — Verkmästareskolor med korta kurser. Söndagsoch
aftonkurser samt korta dagskurser. Omorganisation 1910. Speciella
fackskolor. Fackskolor med verkstäder, s. 71. — Skolornas
underhåll, översikt över olika slag av fackskolor, s. 72. — Fackskolornas
organisation, s. 74. — Skolavgifter. Styrelse och förvaltning.
Undervisningsmetoder, s. 76. — Utrustning. Maskinlaboratorier, s.
77. — Högre maskinfackskolor. Timplan, s. 78. — Läroplan, s. 79. —
Timplan för (lägre) maskinfackskolor (tabell), s. 85. — Timplan för
kungliga fackskolan för järn- och stålindustri i Siegen (tabell) s.
86. — Timplan för afton- och söndagsundervisningen vid maskinfackskolan
i Görlitz (tabell), s. 87.
Fackskolor för textilindustri .......................................... 87
Historik, s. 87. — Enhetlig organisation. Inträdesfordringar. s. 88. —
Fabrikant- och verkmästarekurser. Dessinatörskurser. Utrustning.
Skolornas underhåll, s. 89. — översikt över skolorna, s. 90. Statistik.
Högre fackskolan för textilindustri i Sorau. s. 91. —
Innehållsförteckning.
IX
Timplan för spinneriavdelningen (tabell), s. 94. — Timplan för
repslageri vdelningen: fabrikantkursen (tabell) s. 95 —, mästaiekursen
(tabell), s. 95. — Timplan för väveriavdelningen: fabrikantkursen
(tabell) s. 96, —verkmästarekursen (tabell), s. 97. — Timplan
för mönsterritarekursen. sid. 97. — Timplan för färgeri- och appreturavdelningen.
s. 98.
Övriga fackskolor ...................................................... 98
Fackskolan för skoindustrien i Wermelskirchen. s. 98. — Fackskolan
för såpsjudare i Berlin. Tyska garvareskolan i Freiberg. Tegelslagareskolan
i Lauban. s. 99.
Sachsen ................................................................................. loo
Statens uppsikt över skolorna, s. 100. — Inspektion. Lärarnas pensionering.
s. 101. — Lärarnas utbildning, översikt över skolorna, s.
102. — översikt över Sachsens lägre tekniska undervisningsväsende
(tabell), s. 103.
Industriella fortsättningsskolor ........................................ 104
Industriella läroanstalter för kvinnor ................................ 105
Frauenerwerbsvereins fackskola i Dresden, s. 105. — Carolaskolan
i Leipzig, s. 106. — Spetsknypplingsmönsterskolan i Schneeberg. s. i07.
Industriella målnings- och ritskolor .................................. 108
Läroanstalter för speciella yrken ...................................... 108
Väv-, virk- och snörmakeriskolor .......................... 108
Högre vävskolan i Chemnitz. s. 109. — Högre vävskolan i Glauchau.
s. 110.
Andra industriella fackskolor .............................. ilo
Fackskolan för bleckslagare och installatörer i Aue. s. 111. — Tyska
kvarnskolan i Dippoldiswalde. s. 114. — Tyska urmakareskolan i
Glashiitte. s. 114.
Bergsskolor .............................................. 116
Bergsskolan i Freiberg. s. 116. — Bergsskolan i Zvvickau. s. 116.
Statens byggnadsfackskolor................................ 116
Normalplan itabell), s. 118.
Läroanstalter för allmän teknisk bildning ............................ 119
Tekniska statsläroanstalterna i Chemnitz. s. 119. — Teknikum Mittweida.
s. 120. — Ingenjörsskolan i Zwickau samt teknika i Limbach,
Heinichen och Riesa. s. 121. — Tekniska skolan i Dresden, de kommunala
yrkesskolorna i Leipzig, Dresden och Bautzen. s. 122.
Konstindustriskolor .................................................... 122
Konstindustriskolan i Dresden, s. 122.
Baden .................................................................................... 124
översikt över Badens lägre tekniska läroanstalter (tabell). Förvaltning.
s. 124.
X
Innehållsförteckning.
Industriella fortsättningsskolor ........................................ 125
Allmänna fortsättningsskolor. s. 125. — Industriella fortsättningsskolor.
s. 126.
Yrkesskolor. (Gewerbeschulen)......................................... 126
Ändamål, s. 126. — Skolplikt. Undervisningen. Organisation. Styrelse.
s. 127. — Skolavgifter. Underhåll. Lärareutbildning, s. 128.
—Statistik, s. 129. — Yrkesskolan i Karlsruhe. s. 129.
Fackskolor ............................................................. 130
Urmakareskolan i Furtwangen. s. 130. — Träsnidareskolan i Furtwangen.
s. 130.
Konstindustriskolor .................................................... 130
Konstindustriskolan'' i Pforzheim. s. 130. — Konstindustriskolan i
Karlsruhe. s. 131.
Mästare-, montör- och verkmästareskolor ............................ 131
Montör- och verkmästareskolorna i Mannheim och Frieburg jm B.
Mästare- och förmansskolan i Frieburg im B. s. 132.
Byggnadsfackskolan i Karlsruhe ...................................... 132
Ändamål, s. 132. — Organisation. Inträdesfordringar. Undervisningen.
Skolavgifter. Utrustning, s. 133. — Lärjungar, s. 134.
Bayern.................................................................................... 135
översikt över Bayerns tekniska skolor 1902 (tabell), s. 135.
Industriella fortsättningsskolor ........................................ 136
Skolplikt. Ändamål och organisation, s. 136. — Undervisningen. Till—
tampning av bestämmelserna. Lärareutbildning, s. 137. — Skolornas
underhäll, s. 139. Industriella fortsättningskolor i Munchen. s.
139. — Timplan för lärlingsfackskolan för byggnads- och möbelsnickare
(tabell), s. 142.
Byggnadsfackskolor .................................................... 143
Ändamål. Inträdesfordringar. Lärokursernas längd. Undervisningen,
s. 143. — Underhäll, s. 144.
Fackskolor för maskinindustri och elektroteknik ............... 144
Fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik i Ansbach,
Lanshut och Bamberg. De mekaniska lärverkstäderna vid realskolan
i Kaiserlautern. s. 145. — Högre fackskolan för maskinindustri
och elektroteknik i Wiirzburg. s. 146.
Industriskolor .......................................................... 147
Teknikum i Niirnberg s. 147.
Österrike ........................................................... 150
Tiden före mitten av 1800-talet. s. 150. — Realskolor, s. 151. — österrikiska
museet. Fortsättningsskolor. Tekniska melianskolor. Samverkan
mellan undervisnings- och handelsministerierna. s. 152. —
Ständig ministerialkommission. Nya tekniska melianskolor. s. 153.
Innehållsförteckning.
X!
— Speciella fackskolor. Teknologiska industrimuseet. Statsindustriskolorna
omorganiseras, s. 154. — Ändringar i förvaltningen, s. 155.
— Inspektion. Organiskt samband mellan de olika skolorna. Offentliga
rit- och modellersalar. Vandringsundervisning. s. 156. — Stipendier.
Lärareutbildning, s. 157. — Skolornas underhäll, översikt över Österrikes
tekniska läroanstalter 1905—1906 (tabell), s. 158.
Industriella fortsättningsskolor ........................................
Ändamål. Skolplikt. Organisation, s. 159. — Undervisningen. Särskilda
bestämmelser i nedre Österrike, s. 160.
Rit- och mftlareskolor ................................................
Läroanstalter för kvinnlig ungdom ....................................
Lärverkstäder ..........................................................
Allmänna hantverksskolor (Allgemeine Handwerkersehulen) ..........
Normaltimplan (tabell), s. 163. — Statshantverksskolan i Imst. s. 164.
Fackskolor för speciella industrigrenar. (Fachschulen fur einzelne
gewerbliche Zweige.) ...............................................
Översikt över fackskolorna för speciella industrigrenar (tabell;,
s. 168. — Fackskolan för vävning i Reichenberg. s. 169. — Fackskolan
för träarbetning i Chrudim. s. 172. — Fackskolan för järn- och stälbearbetning
i Fulpmes. s. 175.
Byggnads- och konsthantverkareskolor (Bau- und Kunsthandwerker
schulen.
) ............................................................
Byggnads- och konsthantverkareskolan i Tetschen. s. 177.
Statsindustriskolor ^Staatsgewerbeschulen) ............................
Organisation, s. 181. — Verkmästareskolor. Högre industriskolor.
Lärarna, s. 182. — Statistik, s. 183. — Statsindustriskolan i Wiens I kommunaldistrikt.
s. 183. — Statsindustriskolan i Wiens X distrikt, s. 189.
— Statsindustriskolan i Reichenberg. s. 194. — Högre läroanstalterna
för textilindustri i Aach och Bunn. Statsindustriskolan i Salzburg,
s. 194.
Tekniska eentralanstalterna ........................................
österrikiska museet för konst och industri, s. 196. — Teknologiska
industrimuseet i Wien. s. 197. — Centrala spetskursen i Wien. s. 205.
*
159
161
161
162
162
167
177
181
195
Frankrike .......................................................... 209
Högre specialskolor. École polytechnique. Conservatorie national
, des arts et métiers. École centrale des arts et manufactures. Écoles
nationales d’ arts et métiers. s. 209. — Écoles nationales d’ horlogerie i
Cluses och Besancon. Lagstiftning angående folkundervisning och
teknisk undervisning, s. 210. — Écoles pratiques de commerce et
d’ industrie. Écoles nationales professionnelles . Privata skolor, s. 211.
— Förslag om obligatorisk fortsättningsskolplikt. Förvaltning och
inspektion, s. 212. — översikt över den tekniska undervisningen
(F enseignement technique) i Frankrike (tabell), s. 213.
XII
Innehållsförteckning.
Écoles pratiques de commerce et d’ industrie .......................... 213
Ändamål, s. 213. — Inträdesfordringar. Lärokursernas längd. Undervisningen.
s. 214. — Timplan för en praktisk industriskola för
gossar (tabell), s. 215. — Timplan för en praktisk industriskola för
flickor (tabell) s. 216. — Avgångsprov. Stipendier. Lärarna. Lärarnas
utbildning, s. 217. — Skolråd. Underhåll, s. 218. — Statistik.
École pratique d’ industrie Baggio i Lille. s. 219. — École pratiques
de commerce et d’ industrie i Reims. s. 221. — École pratique de commerce
et d’ industrie för flickor i Rouen. s. 222.
Écoles nationales professionnelles ..................................... 222
Ändamål, s. 222. — Inträdesfordringar. Lärjungarna. Lärokursernas
längd. s. 223. — Förvaltning. Statistik. École professionnelle d’ Armentiéres.
s. 224.
Écoles nationales d'' arts et métiers ................................... 226
Ändamål, s. 226. Lärokursernas längd. Inträdesfordringar. Skolavgifter.
Undervisningen, s. 227. — Verkstadsarbete. Avgångspröv
-
ning. s. 228. — Lärarna. Förvaltning. Skolan i Lille. s. 229.
Belgien .............................................................. 231
Allmänna grunder för den tekniska undervisningens ordnande.
Statens understöd åt den tekniska undervisningen, s. 231. — Förvalt
-
ning. s. 232. — Den tekniska undervisningens allmänna beskaffenhet,
s. 233. — översikt över Belgiens tekniska undervisningsväsende
(tabell), s. 235.
Undervisningsanstalter för kvinnlig ungdom ........................... 236
Yrkesskolor och yrkeskurser .......................................... 236
Yrkesskolor, s. 236. — Yrkeskurser. s. 237.
Yrkes- och hushållsskolor samt egentliga hushållsskolor och hushålls
klasser
.............................................................. 237
Yrkes- och hushållsskolor. Hushållsskolor och hushållsklasser. s. 237.
Lärverkstäder för flickor ............................................. 240
Syateljéen i Jemelle. s. 240.
Undervisningsanstalter för unga män...................................... 240
Industriskolor och ritkurser .......................................... 240
Ändamål, s. 240. — Inträdesfordringar. Organisation. Undervisningen.
Skolavgifter, s. 241. — Statistik. Ritkurser. Industriskolan
i Bryssel, s. 242. — Industriskolan i Antwerpen. s. 243.
Yrkesskolor och yrkeskurser .......................................... 245
Ändamål, s. 245. — Organisation och undervisning. Statistik, s. 246. —
Tapetserareskolan i Bryssel, s. 247. — Bokbindare- och konstförgyllareskolan
i Bryssel. Typografskolan i Bryssel, s. 249. — Guldsmeds-
och juvelerareskolan i Bryssel, s. 250. — Skrädderiskolan i
Innehållsförteckning.
XIII
Bryssel, s. 251. — De 8 fiskeriskolorna i Ostende (3 st. ), Heyst-surmer,
La hanne, Nieuport, Blankenberghe och Oost-Duinkcrke. s. 253.—
Yrkesskolorna för byggnadsindustri och för metallindustri (École
Nicaise, École Garels) i Gent. s. 254.
Écoles Saint-Luc .......................................................
École Saint-Luc, institut Jean Bethune i Bryssel, s. 256.
Lärverkstäder ..........................................................
Lärverkstäder för vävning, s. 257. — Lärverkstäder för stenhuggning.
s. 258.
Högre specialskolor ....................................................
Nederländerna ...................................................
Allmänna undervisningsanstalter. Tekniska läroanstalter, s. 261. —
översikt över Nederländernas lägre tekniska undervisning (tabell),
s. 263.
Borgaraftonskolor ......................................................
Ändamål. Organisation, s. 263. — Timplan (tabell). Underhäll.
Statistik. Borgaraftonskolan i Nijmegen. s. 265.
Ritskolor och konstindustriskolor .....................................
Ändamål. Underhäll. Konstindustriskolor. Aftonritskolan för hantverkslärlingar
i Amsterdam, s. 267. — Konstindustriskolan i Harlem.
s. 269.
Hantverksskolor .......................................................
Ändamål, s. 271. — Företrädda yrken. Hantverksskolan i Haag. s.
273. _ De båda hantverksskolorna, l:a och 2:a hantverksskolorna
i Amsterdam, s. 725.
Industriskolor för flickor .............................................
Fackskolan för flickor i Haag. s. 277.
Fackkurser .............................................................
Tekniska mellanskolor .................................................
Tekniska mellanskolan »Amsterdam», s. 279. — Nederländska skolan
för industri och handel i Enskedé. s. 280.
Danmark ...........................................................
översikt över Danmarks lägre tekniska undervisningsväsende (tabell),
s. 281.
Tekniska skolor ........................................................
De tekniska skolorna i provinserna..........................
Antalet skolor. Underhåll. Statsanslag. Förvaltning. Den tekniske
provinsskoleförening. s. 282. — Skolstyrelse. Organisation, s. 283. —
Inträdesfordringar. Skolavgifter, s. 284. — Undervisningen, s. 285. —
Lärare. Den tekniske skole i Aalborg. s. 286. — Odense tekniske skole.
s. 288.
255
257
259
261
263
267
271
276
.278
279
281
282
282
XIV
Innehållsförteckning.
Köpenhamns tekniska skola ............................... 292
Faekskolor .......................-.................................... 294
Teknologisk institut .................................................... 294
Andra skolor .......................................................... 297
De s. k. Massmannska söndagsskolorna, s. 287. — Tegne- og kunstinduslriskolen
för kvinder i Köpenhamn, s. 298.
Finland ............................................................. 299
översikt över Finlands tekniska undervisning 1908—09 (tabell), s. 299.
Slöjdskolor ............................................................. 299
Ändamål, s. 299. — Lärokursernas längd. Inträdesfordringar. Undervisningen.
Avgifter. Lärarna, s. 300. — Förvaltning. Underhåll, s. 301.
Hantverksskoior ........................................................ 301
Ändamål. Organisation, s. 301. — Undervisningen. Lärjungarna. Skolplikt.
s. 302. — Skolavgifter. Förvaltning. Underhåll. Förberedande
yrkeskurser. Centralskola för konstflit, s. 303. — Statistik,
s. 304.
Lägre hantverksskoior .................................... 304
Högre hantverksskoior .................................... 304
De engentliga hantverksskolorna. De förberedande yrkesskolorna,
s. 305. — Centralskolan för konstflit i Hälsingfors. s. 307. — Timplaner
för de förberedande yrkesskolorna (tabell), s. 308.
Industriskolor .......................................................... 310
Historik, s. 310. — Ändamål. Fackindelning, s. 311. — översikt över
fackavdelningar samt antal lärare och lärjungar vid industriskolorna
i Finland läroåret 1908—09 (tabell), s. 312. — Inträdesfordringar. Lärokursernas
längd. Undervisningen, s. 314. — Läroplaner för industriskolorna
i Finland, s. 315. — Förslag till den lägre tekniska undervisningens
omorganisation, s. 317.
Norge ................................................................ 318
översikl. Utredningar om ny organisation, s. 318. — översikt över
Norges tekniska undervisningsväsende 1907—08 (tabell), s. 319.
Offentliga ritskolor och tekniska aftonskolor .......................... 320
Historik. Ändamål. Lärokursernas längd. Inträdesfordringar. Skolplikt.
s. 320. — Undervisningen. Skolavgifter. Lärarna. Förvaltning.
Underhåll, s. 321.
Tekniska fackskolor ................................................ 322
Kristiania elementaertekniske dagskole. Karl-Johansvserns tekniske
sköte. s. 322. — Den kgl. norske kunst- och haandvaerksskole i Kristiania.
s. 323. — Skiensfjordens mekaniske fagskole i Förgrund, s.
324. — Bergens fagskole för tråg- og metallindustri, s. 326.
Innehållsförteckning.
XV
Industri- och henislöjdskolor .......................................... 326
Den kvindelige industriskole i Kristiania. s. 326.
Högre tekniska skolor ................................................ 327
Tekniska mellanskolor. s. 328.
Amerikas förenta stater ........................................ 331
Det allmänna undervisningsväsendet ....................................... 331
Centralregeringens åtgärder för undervisningsväsendet. För unionen
gemensamma skolinrättningar. Bureau of education. s. 331. — Förenta
staternas offentliga skolor, s. 332. — Kindergarten. Ändamål. Historik,
s. 333. — Elementary schools. Skolplikt. Läsårets längd. Undervisningstid.
Klassindelning, s. 334. — Läroämnen. Lärjungar och
lärare, s. 335. — High schools. Ändamål. Lärokursernas längd.
Organisation, s. 335. — High schools i Reading, P:a. s. 336. —
Utrustning och undervisningsmetoder, s. 337. — Statistik, s. 338. —
College och university. 338.
Tekniska läroanstalter ............................................................ 340
Land grant act. Land grant colleges eller agricultural and mechanical
colleges, s. 340. — Privata högre tekniska läroanstalter. Världsutställningen
i Filadelfia. s. 341. — Manual and industrial trafning
schools. Industrial education. s. 342.
Manual and industrial training schools ................................ 343
översikt, s. 343. — Organisation. Ändamål, s. 344. — Undervisningsmetoder.
s. 345. — Lärarna, s. 346. — Klassificering, s. 347.
Manual training high schoools ............................ 347
Historik, s. 347. — Ändamål. Undervisningen, s. 348. — Lärarna.
Resultatet av undervisningen. Stuyvesant high school i New-York.
s. 349.
Trades schools eller egentliga yrkesskolor .................. 354
New York träde school. s. 354. — Baron de Hirsch trade school i New
York. s. 357. — Manhattan trade school för girls i New York. s. 359. —
The Boston trade school för girls. Milwaukee school of trades, s.
364. — Williamson free school of mechanical trades, s. 366. — The
California school of mechanical arts och The Wilmerding school of
industrial arts. s. 370. — Hebrew technical institute i New York. s. 374.
Technical schools ........................................ 375
The general society of mechanics and tradesmen of the city of New
York school departement, s. 376. — Cooper union för the advanecement
of Science and art. s. 379. — Pratt institute i Brooklyn, s. 380. —
Carnegie technical schools i Pittsburg. s. 397. — Pennsylvania museum
and school of industrial art i Filadelfia. s. 399. — Gooperative engineering
course vid universitetet i Cincinnati. s. 404. — Lärlingskurser
för graduerade ingenjörer, s. 406.
XVI
Innehållsförteckning.
Corresspondence schools .................................. 408
Ändamål, s. 408. — Metod. s. 409. — Undervisningen. Svårigheter.
Korrespondensskolor i Amerika. Correspondence-study of The University
of Wisconsin i Madison. s. 410.
Induslrial education ................................................... 413
Massachusetts commission on industrial education. s. 414. — Industrial
education i andra stater, s. 417. — General industrial and trades
schools. s. 418. — Vocational schools i New York. s. 420.
Lärlingsskolor för arbetare ........................................... 421
Rättelse:
Sid. 23, rad 12 nedifrån står: graveringsskolan: läs: garneringsskolan.
Tyskland.
Några för tyska riket i dess helhet gällande bestämmelser om den tekniska
undervisningen finnas icke. Varje särskild förbundsstat har frihet att
ordna dessa angelägenheter genom egna lagar. Endast indirekt utövar den
för hela riket gällande Gewerbeordnung för das deutsche Reich inflytande på
ordnandet av en del tekniska undervisningsfrågor.
Sålunda innehåller Gewerbeordnung flere paragrafer som ålägga hantverksoch
industriföreningar (Innungen) samt hantverkskamrar att draga försorg om
mästares, gesällers och lärlingars yrkesutbildning och giva dem befogenhet
att för detta ändamål inrätta, understödja och leda skolor samt att utfärda och
övervaka uppfyllandet av föreskrifter, som avse att reglera dessa skolors verksamhet.
Därtill innehåller Gewerbeordnung viktiga bestämmelser, som utgöra den
rättsliga grundvalen för den viktiga skolform, som går under namnet industriella
fortsättningsskolor (gewerbliche Fortbildungsschulen).
I alla tyska stater är ungdomen underkastad skolplikt under 7:e—13:e
eller 14:e året. Men dessutom äro de unga i flertalet stater såsom t. ex.
Sachsen, Baden, Wurtemberg, Bayern, skyldiga att, sedan de lämnat den egentliga
folkskolan, under 2 å 3 år deltaga i en s. k. Fortbildungsschule, för så
vitt de icke övergå till högre läroanstalter. Dessa fortsättningsskolor hava
till uppgift att befästa och utvidga sådana i folkskolan förvärvade kunskaper,
som äro av särskild betydelse för det borgerliga livet.
Strävandet att göra den fortsatta undervisningen i möjligaste mån
fruktbringande för olika levnadskall har lett till fortsättningsskolans specialisering.
Ur den ursprungliga allmänna fortsättningsskolan hava utvecklat sig
industriella fortsättningsskolor (gewerbliche Fortbildungsschulen) för lärlingar
inom de industriella yrkena, handelsfortsättningsskolor (kaufmännische Fortbildungsschulen)
för den ungdom, som ägnar sig åt handelsyrket, samt lantmannafortsättningsskolor
(ländliche Fortbildungsschulen), som äro särskilt avpassade
för den lantbrukande befolkningens behov. Även fortsättningsskolor
för den kvinnliga ungdomens uppfostran i husliga värv finnas.
III
Geicerbeordnungs
bestämmelser
om teknisk
undervisning.
1
2
Tyskland.
Olika slät)
av tekniska
läroanstalter.
Med avseende på dessa fortsättningsskolor innehåller Gewerbeordnung §
120 följande viktiga bestämmelser:
Industriidkare äro skyldiga att giva sina arbetare under 18 år, vilka besöka
en av de kommunala myndigheterna eller av staten som fortsättningsskola
erkänd undervisningsanstalt, den ledighet, som härför erfordras, och som
i händelse av behov kan fastställas av vederbörande myndighet. Som fortsättningsskola
i lagens mening räknas även anstalter, i vilka undervisning i
kvinnliga hand- och hushållsarbeten meddelas.
Genom för en viss ort gällande reglemente (Ortsstatut), utfärdat av en
kommun eller flere kommuner gemensamt, kunna manliga arbetare under 18
år samt kvinnliga biträden och lärlingar i handelsyrket under 18 år förpliktas
att besöka en fortsättningsskola, för så vitt denna plikt icke redan är föreskriven
i vederbörande lands egna lagar. På samma väg kunna de för genomförandet
av denna förpliktelse erforderliga bestämmelserna fastställas. Genom
det för orten gällande reglementet kunna framför allt de skyldigheter bestämmas,
som för tryggandet af en regelbunden skolgång åligga den skolpliktige,
hans föräldrar, förmyndare och arbetsgivare, samt de föreskrifter utfärdas, som
avse att trygga ordningen inom fortsättningsskolan och ett anständigt uppförande
av lärjungarna. Från skyldighet att besöka fortsättningsskolan äro de
befriade, som gå i en Innungs- eller annan fortsättnings- eller fackskola, för
så vitt undervisningen i denna skola av de högre förvaltningsmyndigheterna
erkännes såsom tillräcklig ersättning för den allmänna fortsättningsskolan.
Enligt § 150 av Gewerbeordnung straffas överträdelser av dessa bestämmelser
eller de av kommunerna utfärdade reglementena för fortsättningsskolan
med böter till 20 mark eller med fängelse i tre dagar.
På grund av dessa bestämmelser hava även i sådana stater som t. ex.
Preussen, där deltagandet i fortsättningsundervisningen icke är föreskrivet i
landets egna lagar, ett stort antal obligatoriska fortsättningsskolor inrättats
genom kommunalbeslut i synnerhet i städerna.
Ehuru organisationen av den tekniska undervisningen i de olika tyska
förbundsstaterna företer väsentliga olikheter och icke ens inom de särskilda
staterna är enhetligt ordnad, kan man dock, ehuru icke utan en viss svårighet,
hänföra de tyska tekniska läroanstalterna till fyra olika grupper, nämligen:
a) industriella fortsättningsskolor,
b) lägre fackskolor,
c) högre fackskolor,
d) tekniska högskolor.
Olika slag av tekniska läroanstalter''.
De industriella fortsättningsskolorna hava till uppgift att bereda industri- Industridia
arbetare, framför allt lärlingar, gesäller och yngre arbetare, som önska förvärva
de kunskaper och den färdighet i ritning, som äro nödvändiga för en
framgångsrik yrkesutövning, tillfälle därtill, utan att avbrott i deras praktiska
yrkesverksamhet behöver ske. Undervisningen är följaktligen inskränkt till
några få timmar i veckan och i regel förlagd till söndagar och vardagarnas
aftontimmar. Lärokurserna äro i anseende till den begränsade tiden i regel
av ringa omfattning. Utsträckes skolbesöket under en längre följd av år,
kunna dock dessa fortsättningsskolor leda till samma resultat som de högre
skolorna och delvis ersätta dessa. I motsats till de lägre fackskolorna, som
huvudsakligen äro avsedda för byggnads-, metall- och vävnadsindustrierna, äro
dé industriella fortsättningsskolorna avsedda icke blott för de nämnda industrierna
utan snart sagt för alla möjliga industrigrenar.
Till denna skolform höra framför allt de för lärlingar inom industriella
yrken avsedda egentliga industriella fortsättningsskolorna, en hel del av de för
såväl lärlingar som gesäller avsedda Innungsskolorna, en del kvinnliga hushålls-
och yrkesskolor samt de preussiska hantverksskolorna, avsedda för såväl
yngre som äldre arbetare.
De lägre fackskolorna, ofta kallade verkmästareskolor, hava till uppgift Lägre fackatt
utbilda de lägre graderna av arbetsledare (förarbetare, förmän och verk- skoor''
mästare) för fabriker och verkstäder samt att giva hantverkare och ägare av
mindre industriella anläggningar tillfälle att förvärva nödiga fackkunskaper.
Inträdesfordringarna vid dessa skolor äro i regel begränsade till folkskolans
kurser, vartill i en del fall komma fordringar på ytterligare kunskaper i
räkning och ritning, vilka kunna förvärvas i en industriell fortsättningsskola
eller i en med Sackskolan förbunden förberedande kurs. Dessutom fordras
nästan undantagslöst yrkespraktik under flere år, minst omfattande fullständig
lärlingsutbildning inom det yrke, för vilket fackskolan är avsedd. Undervisningen
i de tyska fackskolorna är nämligen i övervägande grad av teoretisk
art och omfattar jämte en grundlig utbildning i ritning de matematiska
och naturvetenskapliga grunderna för de olika yrkena, samt de ekonomiska
förutsättningarna för en rationell yrkesutövning. Endast ett fåtal skolor hava
till uppgift att dessutom giva en praktisk yrkesutbildning i härför avsedda
lärverkstäder. 1 dessa skolor träda de praktiska övningarna i förgrunden
och upptaga större delen av lärotiden. Kursernas längd växlar från några
månader till två eller flere år, allt efter som skolans mål sättes mer eller
mindre högt.
4
Tyskland.
Högre fackskolor.
Tekniska högskolor.
De högre fackskolorna, även kallade tekniska mellanskof (technische
Mittelschulen), hava till uppgift att utbilda tekniskt skolade krafter för medelhöga
tjänster inom stats- och kommunalförvaltningarna samt arbetsledare och
konstruktionsbiträden för större industriella företag. För inträde vid de högre
fackskolorna fordras i regel kunskaper, som gå väsentligt utöver folkskolans
kunskapsmått. Vanligen fordras de kunskaper, som berättiga till ettårig militärtjänst,
d. v. s. den inträdessökande måste förete intyg om, att han genomgått
6 klasser vid ett högre allmänt läroverk, eller visa, att han på annat sätt förvärvat
motsvarande kunskapsmått. Dessutom fordras nästan alltid intyg om
1 å 2 års föregående praktisk yrkesverksamhet. Undantagsvis kan den praktiska
förberedelsen vinnas genom arbete i lärverkstäder, som äro förenade med
skolorna själva.
Undervisningen i de högre fackskolorna bedrives rent skolmässigt och
består i föredrag och muntliga förhör samt i praktiska övningar i laboratorier
och ritsalar. Lärjungarnas arbete är underkastat noggrann kontroll, och flyttning
till högre klass är beroende av fullgoda kunskaper i den föregående
klassens kurs. 1 allmänhet äro kurserna 2—3-åriga. Avgångsbetyg berättiga
i en del fall till inträde vid tekniska högskolor, dock endast som hospitant,
men utan rätt att avlägga dip.lomexamen. De, som genomgått en högre teknisk
fackskola, kallas ofta i Tyskland för “tekniker" till skillnad från de vid
de tekniska högskolorna utbildade ingenjörerna.
De tekniska högskolorna utgöra det högsta stadiet av tekniska undervisningsanstalter.
Deras mål är att giva en sådan vetenskaplig teknisk bildning,
som medför kompetens att genom eget självständigt arbete leda industrien
in på nya vägar. Dessa skolor falla dock utom området för denna
redogörelse.
De olika slag av tekniska läroanstalter, som här i korthet karaktäriserats,
äro dock ingalunda skarpt skilda åt, utan visa talrika övergångar sins emellan.
Ofta utgöra de olika avdelningar av en och samma läroanstalt. Så t. ex. omfattar
den s. k. Vereinigte Maschinenbauschule i Köln både en högre och en
lägre fackskola för maskinindustrien samt dessutom korta dagkurser av olika
slag för montörer och installatörer ävensom söndags och aftonkurser för
arbetare inom maskinindustrien.
I det följande lämnas en översikt över organisationen av den tekniska
undervisningen i Tysklands fyra största stater, nämligen Preussen, Sachsen,
Baden och Bayern.
Preussen.
5
Preussen.
Den lägre tekniska undervisningen (das gewerbliche Unterrichtswesen) i Förvaltning.
Preussen hörde delvis sedan 1860 och delvis sedan 1879 under kultusministeriets
förvaltning, till dess att det på Bissmarks initiativ från och med den
1 april 1885 överflyttades till ministeriet för handel och industri. För handläggningen
av frågor rörande denna undervisning förfogade ministeriet över
fem sakkunniga biträden, en byggnadstekniker, en maskiningenjör, en skolman
och en med konstindustriella frågor förtrogen arkitekt samt en fackman på det
textiltekniska området. Dessutom fanns i Preussen sedan 1881 en “Ständige
Kommission fur das technische Unterrichtswesen", vilken bestod av ett stort
antal sakkunniga på skilda tekniska områden och på ministerns kallelse skulle
avgiva utlåtanden i frågor rörande den tekniska undervisningen.
Den storartade utveckling, Preussens tekniska undervisning under de senare
årtiondena vunnit, gjorde en omorganisation av dess förvaltning nödvändig.
De fem sakkunniga biträdena i handels- och industriministeriet kunde icke
längre på ett fullt tillfredsställande sätt överblicka alla de mångskiftande industriella
områden, som den tekniska undervisningen hade att främja. Den ständiga
kommissionen var på grund av det stora medlemsantalet allt för svårhanterlig
och hade icke den detaljkunskap och erfarenhet, som fordrades för
att med verklig sakkunskap avgiva utlåtanden i de skolfrågor, som förelädes
densamma.
Genom en kunglig förordning av den 20 mars 1905 ersattes de fem sakkunniga
biträdena inom ministeriet och den ständiga kommissionen med ett
“Landesgewerbeamt" och ett “ständiger Beirat", båda med uppgift att biträda
ministern för handel och industri med förvaltningen av det tekniska undervisningsväsendet
och med åtgärderna för industriens främjande.
Landesgewerbeamt är en kollegial myndighet, som omedelbart sorterar
under ministeriet för handel och industri. Den består av en ordförande och
hans ställföreträdare samt av ett antal ordinarie och extra ordinarie medlemmar.
Ordföranden och de ordinarie medlemmarna utnämnas av konungen och hava
fast ämbetsmannaställning. De extra ordinarie medlemmarna tillkallas av ministern
för att vid behov biträda med tillfälliga utredningar.
Det biträdande rådet har till uppgift att på uppdrag av ministern för
handel och industri avgiva utlåtande i viktiga frågor, huvudsakligen av principiell
natur, som beröra den tekniska undervisningen och åtgärderna för industriens
främjande. Det består av en allmän avdelning och av fackavdelningar.
6
Tyskland.
Verwaltungs
bericht.
Utvecklingen
1885—1909.
Medlemmarna i Landesgewerbeamt äro självskrivna medlemmar i såväl den
allmänna avdelningen som fackavdelningarna. Övriga medlemmar utnämnas
av ministern för en tid av fem år i sänder under iakttagande av, att varje
fackavdelning är företrädd i den allmänna avdelningen av åtminstone en medlem.
År 1909 bestod Landesgewerbeamt av:
1 ordförande, 6 ordinarie och 13 extra ordinarie medlemmar.
Beirat bestod samma år av:
a) allmänna avdelningen med 28 medlemmar,
b) en byggnadsteknisk fackavdelning med 17 medlemmar och
c) en maskinteknisk fackavdelning med 22 medlemmar.
Hos de särskilda provinsregeringarna finnas dessutom anställda s. k.
Regierungs- och Gewerbeschulräte, som biträda med övervakandet och ledningen
av skolväsendet inom de skilda provinserna. År 1909 funnos 16 sådana
Regierungs- och Gewerbeschulräte.
Landesgewerbeamt avger vart annat år en utförlig berättelse över sin
verksamhet och det tekniska undervisningsväsendets tillstånd i Preussen (Verwaltungsbericht
des Königlich Preussischen Landesgewerbeamts). Hittills hava
tre sådana berättelser utkommit 1905, 1907 och 1909. Den första av dessa
berättelser innehåller en intressant historik över utvecklingen av Preussens
tekniska undervisningsväsende. Från dessa berättelser hava väsentliga delar av
den följande framställningen hämtats.
1 berättelsen för 1909 återfinnes en översikt över utvecklingen av Preussens
tekniska undervisningsväsende under 25-års-perioden 1885—1909, under
vilken det stått under handelsministeriets ledning. Ur denna översikt torde
följande siffror vara av intresse:
Under år 1884 funnos i Preussen, förutom fortsättningsskolor, 34 statsunderstödda
och 22 andra lägre tekniska läroanstalter med i runt tal 8,000
lärjungar. Under år 1908 var skolornas antal nära 200 med cirka 44,000
lärjungar. Fortsättningsskolorna hade ökats från 664 med i runt tal 58,400
lärjungar år 1884 till 2,100 (därav 381 handelsskolor) med i runt tal 360,000
lärjungar 1908. Den ordinarie utgiftsstaten för det lägre tekniska undervisningsväsendet
hade stigit från cirka 569,000 mark under budgetåret 1885 till
mer än 11 miljoner mark för budgetåret 1909.
1 tabellen här nedan lämnas en översikt över Preussens lägre tekniska
läroanstalter under år 1908.
Preussen.
7
Översikt över Preussens lägre tekniska undervisning.
Skolornas ändamål __ |
Antal skolor 1908 |
Antal lärjungar 1908 |
Statsanslag 1908 mark |
--- I. Fortsättningsskolor för manlig ungdom: |
2,232,209 |
||
a) Industriella fortsättningsskolor.................. |
1,719 |
304,481 |
|
b) Innungsskolor .................................... |
402 |
22,160 |
26,453 |
II. Fackskolor för hemindustri: |
|||
a) Korgflätningsskolor .............................. |
2 |
59 |
7,700 |
b) Broderiskolor .................................... |
7 |
430 |
35,000 |
c) Handsksömnadsskolor ............................ |
2 |
59 |
11,320 |
d) Garneringsskolor ................................. |
1 |
21 |
1,000 |
III. Fack- och fortsättningsskolor för kvinnlig ungdom: |
|||
a) Statsanstalter med lärarinneseminarier......... |
3 |
685 |
142,747 |
b) Statsunderstödda skolor ........................ |
79 |
7,261 |
322,500 |
IV. Hantverks- och konstindustriskolor: |
|||
a) Statsanstalter ................................... |
5 |
717 |
jl,211,146 |
b) Statsunderstödda skolor ........................ |
36 |
22,537 |
|
V. Fackskolor för byggnadsindustri .................. |
25 |
6,090 |
1,577,570 |
VI. ,, ,, metallindustri ..................... |
23 |
4,669 |
1,166,384 |
VII. „ ,, textilindustri........................ |
13 |
1,981 |
421,007 |
VIII. Övriga fackskolor: |
4,000 |
||
a) Fackskolan för såpsjudare i Berlin............ |
1 |
18 |
|
b) Tyska garvareskolan i Freiberg ............... |
1 |
61 |
5,000 |
c) Tegelslagareskolan i Lauban .................. |
1 |
54 |
6,000 |
d) Fackskolan för skoindustri i Wermelskirchen |
1 |
69 |
10,000 |
Hela statsanslaget till det lägre tekniska undervisningsväsendet (das gewerbliche
Unterrichtswesen) och därmed i samband stående åtgärder för industriens
befrämjande (Ge werbef ordentlig) utgick för budgetåret 1909 med 11,256,408
mark, vartill kom kostnaden för den centrala förvaltningen och diverse omkostnader
med 483,592 mark. Staten för Landesgewerbeamt uppgick till
109,860 mark.
Statsanslag.
Historik.
Tyskland. Preussen.
FortsSttningsskolor fSr manlig ungdom.
a) Industriella iortsättningsskolor.
De preussiska fortsättningsskolorna härstamma från slutet av 1700-talet.
Till en början hade de till uppgift att ersätta och fullständiga den bristfälliga
skolbildning, som det ännu outvecklade folkskoleväsendet kunde erbjuda. 1
den mån folkskolorna förbättrades, ändrades fortsättningsskolornas mål därhän,
att de skulle underhålla och förkovra de i folkskolan förvärvade kunskaperna''
så att dessa icke under det praktiska förvärvsarbete, som mötte det stora
flertalet efter avslutad folkskolekurs, helt och hållet ginge förlorade. Man trodde
sig också genom dessa skolor kunna utsträcka skolans uppfostrande verkan
även för den stora massan av folket utöver den egentliga skolåldern.
Då lärjungarna i dessa ersättnings- och repetitionskurser utgjordes av den
ungdom, som redan utgått i praktiskt arbete, föll det sig helt naturligt, att
undervisningen förlädes till söndagseftermiddagarna. Med hänsyn till skolornas
uppgift att utgöra ersättnings- och repetitionskurser till folkskolorna fick undervisningen
en mera allmän karaktär, i det att den uteslutande omfattade
vanliga folkskoleämnen.
När under förra hälften av 1800-talet intresset för den tekniska bildningen
började vakna, inrättades i större städer och industriorter så kallade hantverksfortsättningsskolor.
Undervisningen i dessa skolor omfattade, förutom modersmålet
och räkning, huvudsakligen ritning och fick således en teknisk riktning.
En del av dessa skolor utvecklades på ett gynnsamt sätt, och ministern
för handel och industri började understödja dem med penningmedel och även
med undervisningsmaterial, huvudsakligen i form av förläggsplanscher för
ritundervisningen.
Vid en 1850 företagen omorganisation av de s. k. Provinzialgewerbeschulen,
närmast att jämföra med våra tekniska elementarskolor, bestämdes, att med
dem skulle förenas hantverksskolor, och att lärarne i Gewerbeschulen skulle undervisa
även i hantverksskolorna. Detta innebar ett stort framsteg, ty därigenom
tillförsäkrades hantverksskolorna kompetenta lärarekrafter. Erfarenheten hade
nämligen visat, att i samma mån som hantverksskolornas undervisning fick
en mer industriell karaktär, blevo vanliga folkskollärare, som dittills huvudsakligen
bestritt undervisningen, mindre lämpliga för denna uppgift.
Trots detta understöd vunno skolorna i stort sett ej den utveckling, som
önskligt var. Många voro klent besökta och andra upphörde helt och hållet
efter en kort tillvaro. Orsakerna härtill voro flera. Ungdomen själv visade
ringa intresse för undervisningen. Husbönder och mästare ville icke avstå
Fortsättningsskolor för manlig ungdom. 9
irån de ungas arbete ens under söndagseftermiddagarna. Kommunerna vägrade
att lämna bidrag till skollokalernas uppvärmning och belysning. På många
häll mötte det stora svårigheter att för den ringa avlöning, som kunde erbjudas,
erhålla kompetenta lärare. Enda medlet att betrygga skolornas tillvaro
och utveckling ansågs ligga i genomförandet av lagbestämmelser angående
deras verksamhet och i ett lagstadgat skoltvång.
På initiativ av handelsministern, som kände sig besviken i sina strävanden
för fortsättningsskolornas utveckling, övergick vården om dessa skolor
1860 till kultusministeriet, som hade det övriga skolväsendet om hand. Kultusministern
sökte under de följande åren genom anvisningar och råd främja
skolornas utveckling. Han lade provinsregeringarna på hjärtat att först och
främst söka höja den egentliga folkskolan, ty därigenom skulle fortsättningsskolornas
uppgift att tjäna som ersättningsskolor för folkskolorna allt mer
kunna skjutas åt sidan, och de skulle kunna göras till verkliga fortsättningsskolor
med uppgift att meddela en bildning, som ginge utöver folkskolans mål.
Han framhöll också, att erfarenheten talade för, att tekniska discipliner
under alla förhållanden borde ingå i fortsättningsskolans program. Man finge
dock icke göra dem till uteslutande tekniska fackskolor. I deras läroplan
borde även ämnen från den högre folkskolan, framför allt sådana av etiskt
och fosterländskt innehåll upptagas.
Samtidigt uppmanas regeringarna att söka utreda, huruvida det kunde
anses önskvärt att genom lagbestämmelser stadga tvång för lärlingar att besöka
och för kommunerna att inrätta och underhålla fortsättningsskolor.
De svar regeringen erhöll på denna fråga visade, att intresset för fortsättningsskolan
ännu var föga utvecklat.
Preussens storartade uppsving under slutet av 1860- och början av 1870-talet bragte även fortsättningsskolorna ett gott stycke framåt.
1 de 1866 nyförvärvade provinserna Nassau och Hannover fanns redan ett
utvecklat system av industriella fortsättningsskolor, vilka voro mycket populära
och åtnjöto ett icke obetydligt statsunderstöd. Av politiska skäl ansåg sig
den nya preussiska förvaltningen böra fortsätta med utbetalandet av statsunderstödet,
och sålunda uppkom det egendomliga och i längden ohållbara
förhållandet, att fortsättningsskolorna i de nya provinserna åtnjöto statsunderstöd,
under det att dylikt understöd saknades i de gamla, som delvis voro
fattigare och mindre lyckligt lottade med avseende på bildningsmöjligheter.
År 1869 är av stor betydelse icke blott för Preussens, utan även för hela
Tysklands fortsättningsskolväsende. Detta år fingo nämligen kommunerna
genom Geverbeordnung rätt att stadga obligatorisk skolplikt för lärlingar under
10
Tyskland. Preussen.
18 år, och arbetsgivarna ålades att giva sina lärlingar tid att deltaga i fortsättningsundervisningen.
De närmast följande åren uttalade sig flera offentliga möten av hantverkare,
fabrikanter och för folkbildningen intresserade föreningar med stor
enstämmighet för en utveckling av fortsättningsskolorna och för införande av
obligatorisk skolplikt. Dessa påtryckningar föranledde kultusministern att vidtaga
energiska åtgärder för fortsättningsundervisningens ordnande. I det
preussiska kultusministeriets stat för 1874 upptogs för första gången ett rätt
betydande belopp (142,140 mark) till understöd åt fortsättningsskolorna. I ett
cirkulär till provinsregeringarna samma år ålades dessa att ägna ingående
omsorg åt fortsättningsskolorna och att arbeta för, att sådana skolor upprättades
i alla industriorter. Därjämte fastställdes de allmänna grunderna för inrättandet
av industriella fortsättningsskolor.
Enligt detta cirkulär hade fortsättningsskolorna till uppgift att befästa
och fullständiga lärjungarnas folkskolebildning samt att utvidga den i sådan
riktning, att deras yrkesduglighet och förvärvsförmåga höjdes. En normal fortsättningsskola
borde ha två avdelningar, en mera allmänbildande, lägre avdelning,
i vilken om möjligt alla läroämnen från folkskolans överstadium med undantag
av religion borde vara företrädda, samt en högre avdelning, där undervisningen
borde ha en mer industriell riktning och förutom folkskoleämnen omfatta
antingen fysik, kemi, räkning, bokföring, handelskorrespondens och
möjligen moderna språk eller också undervisning i teckning under c:a 8 timmar
i veckan. Man räknade med en normal undervisningstid av omkring 16
timmar i veckan.
Erfarenheten visade snart, att denna omfattande organisationsplan icke kunde
genomföras. Såväl timtalet som läroämnenas antal var alldeles för stort. I de
nya grundlinjer för fortsättningsskolorna, som utfärdades 1884, inskränktes
timtalet till omkring 6 timmar i veckan och undervisningsämnena till tyska,
räkning och ritning med ungefär två timmar i veckan för varje ämne. Samtidigt
gåvos anvisningar och vinkar i ändamål att göra undervisningen så
fruktbringande som möjligt för det industriella livet.
Sedan handelsministern 1885 övertagit ledningen av de industriella fortsättningsskolorna,
har han under lantdagens medverkan och med stöd av en
allt enigare folkmening på ett mycket eftertryckligt sätt främjat utvecklingen
av dessa skolor. Undervisningen i tyska och räkning ordnades genom nya
läroplaner 1897, vilka dock numera delvis anses föråldrade, vadan förarbeten
till nya läroplaner pågå. För teckningsundervisningen utfärdades nya grundlinjer
1907.
Fortsättningsskolor för manlig ungdom.
11
Frågan om införande av obligatorisk fortsättningsskolplikt för hela skolplikt.
konungariket i alla orter, där ett tillräckligt antal d. v. s. åtminstone 20 minderåriga
industriarbetare hava varaktig sysselsättning, har länge stått på dagordningen.
Trots starka påtryckningar från lantdagens och allmänhetens samt
icke minst från hantverks- och industriföreningars sida har regeringen länge
tvekat att taga detta steg. Handelsministern har framhållit, att man icke borde
gå allt för brådstörtat till väga, innan nödig erfarenhet vunnits. Endast beträffande
Posen och Westpreussen har regeringen på grund av lagar av 1886
och 1897 bemyndigats icke blott att inrätta fortsättningsskolor på statens bekostnad,
utan även att stadga obligatorisk skolplikt till den omfattning, Gewerbordnung
§ 120 föreskriver. Regeringen har dock sökt utöva tryck på kommunalförvaltningarna
för att förmå dem att begagna sig av sin rätt att genom
kommunalbeslut införa lokal fortsättningsskolplikt. Sålunda erhålla endast
de kommuner, som infört skolplikt, statsbidrag till sina fortsättningsskolor.
I ett cirkulär av den 31 augusti 1899 framhåller handelsministern fördelarna
av skoltvång. Han betonar att erfarenheten över allt talar för, att fortsättningsskolan
endast i förening med skoltvång arbetar med framgång och
fyller sin uppgift att vara ett medel till bildning och uppfostran för samtliga
industriarbetare. Cirkuläret slutar m^fl en kraftig uppmaning till myndigheterna
att med eftertryck arbeta för att kommunerna begagna sin rätt på
grund av Gewerbeordnung att införa obligatorisk fortsättningsskolplikt.
Att regeringens bemödanden i detta hänseende krönts med framgång
visar det förhållandet, att antalet obligatoriska fortsättningsskolor, såsom framgår
av nedanstående tabell, allt jämt växer.
År |
Antal skolor |
Antal lärjungar |
Antal stats- under- stödda skolor |
Statsanslagets storlek mark |
||||
med |
utan |
till- sam- mans |
med |
utan |
tillsam- mans |
|||
skolplikt |
skolplikt |
|||||||
1904 |
1,183 |
107 |
1,290 |
174,494 |
27,222 |
201,716 |
_ |
— |
1905 |
1,301 |
94 |
1,395 |
202,669 |
23,905 |
226,574 |
1,209 |
1,589,180: — |
1906 |
1,450 |
85 |
1,535 |
240,951 |
20,390 |
261,341 |
1,324 |
1,890,923: — |
1907 |
1,537 |
74 |
1,611 |
265,979 |
18,588 |
284,567 |
— |
2,060,255: — |
1908 |
1,561 |
68 |
1,719 |
286,822 |
17,659 |
304,481 |
— |
2,232,209: — |
12
Tyskland. Preussen.
Undervis
ningstid.
År 1908 funnos i konungariket 1,561 industriella fortsättningsskolor med
skolplikt mot endast 68 utan skolplikt. De obligatoriska skolorna hade 286,822
lärjungar mot endast 17,659 i de icke obligatoriska. Därtill komma 327
obligatoriska handelsfortsättningsskolor med 39,540 lärjungar mot 54 icke
obligatoriska skolor med 8,191 lärjungar. Endast 56 kommuner med över
10,000 innevånare hade ännu icke infört fortsättningsskolplikt, och endast tre
städer med mer än 60,000 innevånare saknade ännu 1908 obligatoriska fortsättningsskolor,
men två av dem hade redan beslutat införa skolplikt från och
med påsken 1910.
Enligt statistiska beräkningar för åren 1908 och 1909 åtnjöto 59 procent
av samtliga manliga arbetare i industri och handel i åldern 14—18 år undervisning
i fortsättningsskolor. På grund därav, att Gewerbeordnung ej ger rätt
att stadga skolplikt för andra kvinnliga arbetare än dem, som äro anställda i
handel, är procenten kvinnliga arbetare, som åtnjuta undervisning i fortsättningsskolor
vida mindre. Detta förhållande har emellertid givit anledning till
framläggande av förslag till sådana ändringar i § 120 av Gewerbeordnung, att
skolplikt genom kommunalbeslut kan stadgas för alla arbetare under 18 år,
oavsett deras kön.
Helt nyligen har den preussiska regeringen tagit ytterligare ett viktigt
steg till fortsättningsskolornas utveckling. Den 6 mars 1911 framlades för
lantdagen ett förslag till lag om, att kommuner med mer än 10,000 innevånare
skulle vara skyldiga att inrätta och underhålla obligatoriska fortsättningsskolor.
Lagen är avsedd att träda i kraft från och med den 1 april 1912.
Under fortsättningsskolans äldre skede var undervisningen nästan uteslutande
förlagd till söndagseftermiddagarna. Införandet av undervisning i
ritning, som fordrade dagsljus, ledde till användning även av söndagsförmiddagarna.
När tiden för undervisningen utvidgades, och lärjungarnas antal
växte, blev det nödvändigt att dessutom tillgripa veckodagarnas aftontimmar,
sedan arbetet i verkstäder och fabriker slutat.
För en obligatorisk fortsättningsskola äro dessa tider knappast användbara.
Det innebär en motsägelse att tvinga ungdomen till skolarbete under
söndagarna, samtidigt med att man genom lagbestämmelser så mycket som
möjligt söker inskränka annat söndagsarbete. De sena aftontimmarna äro
också olämpliga. Lärjungarna komma uttröttade till skolan, och man kan
icke av dem vänta den andliga spänstighet och det intresse, som äro nödvändiga
för ett framgångsrikt skolarbete. Anser man, att undervisningen i
fortsättningsskolan är så betydelsefull, att varje lärling bör tvingas att deltaga
Fortsättningsskolor för manlig ungdom.
13
i densamma, följer därav som nödvändig konsekvens, att undervisningen måste
förläggas till lämpliga timmar under den normala arbetsdagen.
Vid bestämmandet av undervisningstiden måste man dock gå tillväga
med försiktighet och undvika all onödig hårdhet. I största möjliga utsträckning
måste hänsyn tagas till ortliga förhållanden och olika yrkens behov. I
en rundskrivelse 1904 framhåller handelsministern önskvärdheten av, att undervisningen
är avslutad till kl. 8 på aftonen, och myndigheterna åläggas att efter
samråd med handels- och hantverkskamrar, handels- och industriföreningar
samt enskilda arbetsgivare verka för, att undervisningen i de obligatoriska
fortsättningsskolorna icke förlägges till söndagar och sena aftontimmar. Utbetalandet
av anslag till nya skolor göras t. o. m. beroende av uppfyllandet av
detta villkor. I det nya lagförslaget om obligatorisk fortsättningsskolplikt föreskrives,
att undervisningen skall förläggas till vardagar efter kl. 7 f. m. och
före kl. 8 e. m.
När det gäller frivilliga fortsättningsskolor, avsedda för arbetare, som
avslutat sin lärlingsutbildning, möter det däremot knappast betänkligheter att
förlägga undervisningen till söndagar och sena aftontimmar.
Enligt föreskrifterna om undervisningen i fortsättningsskolorna av den 5
juli 1897 bör man vid läroplanernas uppställning utgå ifrån, att undervisningens
innehåll i första rummet bör vara av nytta för det borgerliga livet och tjäna
lärjungarnas yrkesintressen. Största möjliga hänsyn bör därvid tagas till de
ortliga industriella förhållandena, och uppmärksamheten tillika riktas på ungdomens
fostran till religiositet och fosterlandskärlek.
Med avseende på undervisningsämnen och timtal för de olika ämnena
stadgas följande: Varje klass skall åtnjuta undervisning minst fyra timmar i
veckan, varav två timmar anslås åt vardera av ämnena tyska och räkning (jämte
bokföring). Vid 5 timmars undervisningstid i veckan ägnas två timmar åt
ritning och de återstående tre timmarna fördelas på tyska och räkning. Vid
6 timmars undervisning i veckan böra två timmar komma på vardera av ämnena
tyska, räkning och ritning. Omfattar undervisningen mera än 6 timmar i veckan,
kan antingen timtalet för ritundervisningen ökas, eller särskilda timmar anslås
åt lagkunskap, bokföring och geometri eller också åt andra ämnen såsom fysik
och kemi. Timmarna fördelas så, att undervisningen med undantag för teckning
icke omfattar samma ämne två på varandra följande timmar.
Lärokurserna fördelas på fyra stadier, för vilka om möjligt fyra särskilda
klasser anordnas. Hava två eller flere stadier sammanlagt mindre än 30 lärjungar,
undervisas de i en klass i skilda avdelningar. Om ett stadium har
mer än 40 lärjungar, bildas parallellklasser. Av sådana lärjungar, som icke
äro mogna för lägsta stadiet, bildas en förberedande klass.
Ändamål.
Under
visningen.
14
Tyskland. Preussen.
Tyska.
Undervisningen i tyska omfattar läsning och uppsatsskrivning.
Genom undervisningen i läsning skall lärjungarnas läsfärdighet uppövas,
deras förmåga att uppfatta och bedöma det lästa samt deras förråd av nyttiga
kunskaper från skilda områden av det industriella livet ökas. Dessutom bör
undervisningen i läsning väcka deras intresse för god lektyr och befordra en
sund karaktärsutveckling.
Till grund för undervisningen lägges en god läsebok, vars innehåll kan
väcka lärjungarnas intresse för deras yrken, stärka deras sedliga vilja och liva
deras fosterlandskärlek. Läseböcker, vilkas innehåll kan såra anhängare av
någon viss konfession, äro icke tillåtna. För varje stadium skola läsestycken
genomgås, som äro hämtade från 1) det religiöst-sedliga livet, 2) yrkesläran,
3) naturvetenskap, historia och geografi, 4) lagkunskap och nationalekonomi.
I anslutning till läsningen av lämpliga uppsatser genomgås grunddragen av
tyska rikets och Preussens statsförfattningar, Gewerbeordnungs föreskrifter om
arbetareförhållanden, lagarna om industridomstolar samt försäkringslagstiftningen.
Undervisningen i nationalekonomi omfattar sådana inrättningar, som äro
av vikt för det nutida industriella livet, såsom sparkassor, bolagsväsende, beskattningsfrågor
m. m.
Uppsatsskrivningen har till ändamål att bibringa lärjungarna förmåga att
i skrift klart och bestämt uttrycka sina tankar om frågor, som falla inom deras
åskådningskrets eller röra deras yrkesverksamhet. Den bör även bibringa dem
kännedom om den riktiga formen för sådana skrivelser, som tillhöra det borgerliga
livet och affärslivet.
Var 14:de dag skall en uppsats av allmänt innehåll och eu affärsuppsats
utföras. Uppsatserna av allmänt innehåll böra så nära som möjligt ansluta sig
till det, som genomgåtts under läsövningarna. Vid utarbetandet av affärsuppsatser
skola lärjungarna undervisas om den riktiga formen och avfattningen av
brev, cirkulär, räkningar, kvitton, annonser, lärlingskontrakt, inlagor till myndigheter,
växlar o. s. v., samt om de viktigaste bestämmelserna angående post,
telegraf, telefon och järnvägar. Uppmärksamheten bör oavlåtligt fästas vid de
språkliga missbruk, som pläga utmärka s. k. affärsstil.
En planmässig undervisning i grammatik och rättskrivning kan icke meddelas
i fortsättningsskolan. Vid rättandet av de fel, som begåtts i de skriftliga
uppsatserna, erbjudes dock tillfälle till repetition av de viktigaste grammatiska
och rättstavningsreglerna. Likaledes bör särskild undervisning i välskrivning
ej förekomma. För vinnande av en god handstil bör dock stor vikt läggas
därpå, att alla skriftliga uppsatser utföras så snyggt och omsorgsfullt som
möjligt.
Fortsättningsskolor för manlig ungdom.
15
Undervisningen i räkning skall uppöva räknefärdigheten under sträng
hänsyn till det industriella livets fordringar. Läroämnet uppdelas i fyra stadier
på följande sätt:
IV stadiet. De fyra räknesätten med obenämnda och benämnda tal repeteras
grundligt, varjämte det tyska mynt-, mått- och viktsystemet inpräglas.
III stadiet. Räkning med vanliga bråk och decimalbråk inövas noga.
Därtill komma övningar i sorter och reguladetri samt enkla exempel på ränteräkning.
II stadiet. Procenträkning (ränte-, diskont-, rabatt-, vinst-, förlust- och
tararäkning, uppgifter angående liv- och brandförsäkring samt beräkning av
stats- och kommunalskatter) måste här grundligt genomgås. Därtill kommer
yt- och volymberäkningar samt några exempel på bolags- och blandningsräkning.
I stadiet. Till en början repeteras några svårare uppgifter från förut behandlade
områden, särskilt yt- och volymberäkningar. Vid diskonträkningen
inpräglas de viktigaste bestämmelserna i växelförordningen. Därefter uppställas
avlöningslistor och kostnadsförslag, varvid särskild vikt lägges vid beräkningar
av affärsomkostnader. Vidare behandlas några uppgifter, som beröra arbetareförsäkringslagstiftningen
(sjukdoms-, olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring).
Företrädesvis väljas sådana uppgifter, som falla inom lärjungens
yrke. För att alla uppgifter och antaganden om pris, avstånd och handelsbruk
vid inköp och försäljning noga må motsvara verkliga förhållanden, måste läraren
genom ofta upprepade besök i verkstäder av olika art och genom personligt
umgänge med hantverkare och andra industriidkare göra sig noga underrättad
om de industriella förhållandena i sin ort.
Angående undervisningen i bokföring stadgas, att därtill användes på
högsta stadiet under ett halvt år en timme i veckan, som tages från den åt räkneundervisningen
anslagna tiden. Huvudvikten lägges på den praktiska övningen
i att bokföra olika slag av affärstransaktioner, varvid varje lärjunge bör bokföra
fall, som tillhöra hans yrke. För hantverkare måste bokföringen göras
så enkel som möjligt. Ur räkenskapsböckerna bör behållningen i penningar,
varor och övrig egendom, affärsinnehavares ställning till borgenärer och gäldenär
och hans förmögenhetsställning i övrigt klart framgå. Likaledes böra
de giva besked om affärsomkostnader, värdet av förarbetat råmaterial, utbetalda
löner och yrkesidkarens hushållskostnader.
För undervisningen i ritning och teckning finnas icke några för alla skolor
gällande läroplaner uppställda. Förhållandena på skilda orter och inom olika
yrken gestalta sig allt för olika för att göra en gemensam läroplan möjlig.
Fläkning.
Bokföring
Teckning och
ritning.
16
Tyskland. Preussen.
Skolförvaltningen har därför nöjt sig med att i ett cirkulär av den 28 januari
1907 angiva vissa riktlinjer, som böra följas vid lärjungarnas fördelning i
klasser och läroplanernas utarbetande.
Teckningsundervisningens mål bör vara att sätta lärjungarna i stånd att
förstå och om möjligt själva utföra arbetsritningar till inom deras yrken mera
vanliga arbeten. För de mer tekniska yrkena böra minst två timmar i veckan,
för de konstnärliga yrkena om möjligt fyra eller flera timmar ägnas åt teckning.
Undervisningen bör drivas rent fackligt. Endast de lärjungar, som ännu
icke handskats med linjal och cirkel, börja med en kort förberedande övning
i ritverktygens användning. Rent teoretisk projektionsritning (projiciering av
punkter, linjer och matematiska figurer, genomträngningar av matematiska figurer
etc.) bör icke förekomma såsom varande allt för tidsödande och svårfattlig.
De i lärjungarnas yrken förekommande tillämpningarna av den beskrivande
geometrien övas hellre på exempel hämtade från lärjungarnas yrkespraktik.
Antalet lärjungar i varje klass bör icke överskrida 30 stycken. Lärjungarna
fördelas så tidigt som möjligt i fackklasser efter olika yrken. Detta låter
sig lättast genomföra i skolor med stort antal lärjungar. 1 mindre skolor böra
vid klassernas bildning närbesläktade yrken sammanföras. Härvid kan det
ofta vara lämpligt att sammanföra till olika klasser sådana yrken, som huvudsakligen
betjäna sig av bunden ritning (med linjal och cirkel) och sådana som
i övervägande grad ha nytta av frihandsteckning. Till det förra slaget höra
de rent tekniska (byggnads- och maskintekniska) yrkena, till det senare de mer
konstnärliga yrkena (dekorationsmålning, stuckatörarbeten, litografi etc.). Om
lärjungarna tillhörande beklädnadsyrkena (skomakare, skräddare etc.) äro för
få för att bilda en särskild fackklass, böra de hänföras till klassen för frihandsteckning.
Fackritningen för de rent tekniska (icke dekorerande) yrkena börjar med
övningar i att efter modeller utföra skisser med utsatta mått (kroklteckning).
Efter dessa skisser uppritas sedan föremålet med cirkel och linjal. Vid skissernas
utförande bör uppmärksamheten riktas på att öga och hand övas att utföra
ritningen tydligt och i samma proportioner som hos modellen. Dock bör
mindre vikt fästas vid, att skissen motsvarar en korrekt frihandsteckning, än
därvid, att alla mått utsättas, som äro nödvändiga för arbetsritningens utförande.
Endast en del av ritningarna uppdragas i tusch. Flertalet utföras endast
i blyerts. Modellerna böra så vitt möjligt är utgöras av tillverkningar
eller delar av sådana från lärjungens eget yrke. Lämpliga modeller kunna i
regel lätt erhållas (för murare: tegelstenar, formstenar, huggna stenar; för
snickare: stycken av profillister, hörn av dörrar; för metallarbetare: skruvar,
muttrar, mindre verktyg, maskindelar; för sadelmakare: remmar, spännen etc.).
Fortsättningsskolor för manlig ungdom.
17
För de mer konstnärliga (dekorerande) yrkena (målare, stuckatörer, guldsmeder,
konstsmeder, konstsnickare, litografer etc.) är handens och ögats övning
av större vikt än för de rent tekniska yrkena. För dem är det därför
lämpligt att jämte fackteckning öva fri konstnärlig teckning i alla vanliga former.
En skolning i grunderna för färgsammansättningar är för många yrken
oavvislig. För flere dekorerande yrken, framför allt för dekorationsmålare, är
övning i förstoring och omändring för olika ändamål av förläggsmönster av
vikt. Jämte teckningsundervisningen bör tillfälle till övning i modellering om
möjligt beredas stuckatörer och andra hantverkare, som därav kunna hava
behov.
Fackritningen för beklädnadsindustrierna (skräddare, skomakare och körsnär)
bör likaledes börja med ritningar och skisser med utsatta mått efter
färdiga arbeten, som tillhöra yrket. Vidare övas sådan fackritning, som brukas
i verkstäderna för dessa yrken.
De föreskrifter angående undervisningen, för vilka här redogjorts, äro
ingalunda obligatoriska. Som redan nämnts, anses de också delvis vara föråldrade.
De tillämpas därför på vitt skilda sätt inom olika skolor. De grundsatser,
som i dem kommit till uttryck, torde dock få anses allmängiltiga för
flertalet av Preussens industriella fortsättningsskolor.
Sålunda söker man så långt ske kan uppdela lärjungarna i olika avdelningar
efter deras yrken för att så mycket som möjligt kunna lämpa undervisningen
efter de olika yrkenas behov. Skolans mål uppfattas allt bestämdare
vara att höja lärjungarnas såväl yrkesbildning som statsborgerliga bildning.
Den egentliga yrkesundervisningen går ut på att öka hans tekniska kunskaper
i yrket och hans förmåga att sköta sitt yrke fullt affärsmässigt. Den
omfattar sålunda redogörelse för lagbestämmelser och ekonomiska inrättningar,
som äro av betydelse för yrkena, övningar i brevskrivning, kostnadsberäkningar
och bokföring, undervisning om råmaterial, hjälpmedel och arbetsmetoder, som
komma till användning inom yrket, samt övningar i ritning för sådana yrken,
som därav äro.i behov. Den statsborgerliga undervisningen har till mål att
med anknytningar så långt möjligt är till lärjungarnas egen erfarenhet stärka
deras gemensamhetskänsla och deras fosterlandssinne.
En fråga beträffande de tyska fortsättningsskolorna, som livligt diskuteras,
är den, huruvida praktiskt verkstadsarbete bör ingå i fortsättningsskolans program.
I motsats till vad förhållandet är i Miinchen, där på d:r Kerschensteiners
initiativ storartade lärverkstäder inrättats för fortsättningsskolorna, intager
man i Preussen i allmänhet den ståndpunkten, att lärverkstäder icke annat än
Föreskrifternas
tilllämpning.
Verkstads
arbete.
in
2
18
Tyskland. Preussen.
i särskilda undantagslall tillhöra fortsättningsskolan. 1 en del större städer
synes dock en stämning till förmån för Kerschensteiners system vara rådande.
Synnerligen intressanta äro de försök, som i Frankfurt am Main gjorts
att tillförsäkra lärlingarna en mer planmässig och allsidig praktisk utbildning
än den, som i allmänhet erbjudes i verkstäder och fabriker. Med mästarna
har överenskommits, att varje elev från den mellersta och högsta årsklassen
skall under mästarens ledning och i hans verkstad utföra 2 till 3 arbeten efter
i skolan utförda arbetsritningar. Arbetenas art bestämmes genom överenskommelse
mellan skolan och mästaren med hänsyn till lärlingens förmåga, och
så att han får en allsidig och systematisk utbildning i de första grunderna av
sitt yrke. För de utförda arbetena, som i regel tillfalla skolan för att tjäna
som modeller vid undervisningen, erhåller mästaren, om han så önskar, ersättning
av skolan efter opartisk värdering. Varje år anordnas en utställning av
lärjungarnas arbeten under angivande av lärlingens namn och den verkstad,
där arbetena utförts, samt den tid, som åtgått för arbetet. De bästa arbetena
prisbelönas. Härigenom bliva både lärlingen och mästaren intresserade avarbetets
utförande, och ett värdefullt samarbete mellan skolan och verkstaden
åstadkommes.
Uppfostran i En av fortsättningsskolans viktigaste uppgifter, som icke nog kan betonas,
allmänhet, är att verka i sedligt hänseende uppfostrande på sina lärjungar. Att under
eller vid sidan av undervisningen på ett vänskapligt sätt inverka på lärjungarna
och vid lämpliga tillfällen säga dem ett allvarligt ord i sedliga och religiösa
frågor anses vara en mycket väsentlig uppgift för lärarna i eu fortsättningsskola.
Yrkandet på att införa religion som särskilt undervisningsämne i fortsättningsskolan
har dock alltid bestämt tillbakavisats av den preussiska regeringen.
Under de senare åren har det blivit allt vanligare att grunda lärlingshem och
att samla fortsättningsskolans lärjungar till idrottsövningar, vandringar, lekar,
till firande av fosterländska minnesdagar och till åhörande av bildande föredrag.
Härigenom och genom inrättandet av skolbibliotek söker man att giva
den inom industrien arbetande ungdomen smak för en ädlare livsnjutning och
leda den till en allvarligare och sundare livsuppfattning.
Lärare. Vid tillsättning av lärare för de industriella fortsättningsskolorna har man
i allmänhet två kategorier av folk att välja på, nämligen folkskolelärare och
praktici (tekniker och hantverksmästare). De förra sakna i regel praktisk
yrkeserfarenhet, de senare sakna vana vid ungdomens behandling. De förra
måste ha en facklig utbildning, de senare ett visst mått av pedagogisk träning.
För utbildning av teckningslärare anordnas årligen kurser vid hantverks- och
konstindustriskolor. För lärare i tyska och räkning anordnas kortare utbild
-
Fortsuttningsskolor för manlig ungdom.
19
ningskurser om c:a fyra veckor vid fortsättningsskolor i olika delar av landet,
varvid man strävar att få till stånd sådana utbildningskurser åtminstone vart
3:dje år inom varje provins. Till deltagare i dessa kurser betalas resekostnader
och dagtraktamente av statsmedel. Vid inrättandet av nya skolor i större
städer blir det ofta skoldirektörernas sak att genom lämplig undervisning sörja
för utbildning av nödiga lärarekrafter. Erfarenheten har visat, att många folkskolelärare
på ett mycket berömvärt sätt bemöda sig om att genom praktiskt
verkstadsarbete förvärva nödig yrkeskännedom. Ju mer undervisningen vid
fortsättningsskolorna förlägges till den normala arbetstiden, ju nödvändigare
har det visat sig vara att giva lärarna ordinarie anställning. Å ena sidan stå
folkskolelärare och praktici icke till förfogande under dagens lopp, å andra
sidan visar erfarenheten, att ordinarie lärare ägna ett vida större intresse åt
sin uppgift och ha helt andra förutsättningar att fylla densamma än personer,
vilkas huvudsakliga sysselsättning och intressen ligga på helt annat håll.
Förhållandet mellan antalet ordinarie (hauptamtliche) och extra ordinarie
(nebenamtliche) lärare vid de preussiska fortsättningsskolorna samt lärarnas
förbildning framgår av nedanstående tabell.
År |
Antal lärare |
Antal lärare tillhörande |
Statsanslag mark |
||||
ordinarie |
extra ordinarie |
till- sammans |
lärareståndet |
hantverks- ståndet |
Övriga yrken1) |
||
1904 |
94 |
9,624 |
9,718 |
8,532 |
516 |
670 |
— |
1906 |
199 |
12,161 |
12,360 |
10,732 |
644 |
984 |
130,000 |
1908 |
331 |
13,712 |
14,043 |
12,068 |
753 |
1,222 |
292,600 |
Ursprungligen betraktades fortsättningsskolorna såsom rent kommunala skolorna»
angelägenheter. Sedan 1874 har dock staten i ständigt stigande omfattning underhåll.
lämnat bidrag till skolornas underhåll. Som villkor för erhållande av statsbidrag
gäller, att kommunerna anskaffa lokal och bekosta dess uppvärmning
och belysning. Av den del av de årliga driftkostnaderna, som icke täckes genom
skolavgifter, plägar staten övertaga Vs till 8A allt efter kommunernas
ekonomiska bärkraft. Beloppet fastställes på grund av noggranna beräkningar
för perioder om tre år i sänder. Även till skolornas första utrustning med undervisningsmaterial
kan staten bidraga i samma proportion, som till det årliga
underhållet. *)
*) Tekniker, ingenjörer, ritare.
20
Tyskland. Preussen.
Förutsättningar för utbetalande av statsbidrag äro vidare, att skolorna organiseras
enligt handelsministerns föreskrifter, och att obligatoriskt skoltvång
på grund av Gewerbeordnung § 120 införts. För större anstalter plägar handelsministern
dessutom förbehålla sig rätt att bekräfta val av direktor och
ordinarie lärare samt att insätta en representant i skolans styrelse.
Återstående kostnader täckas av kommunerna. Genom kommunalbeslut
kunna dock även lärjungarnas arbetsgivare åläggas att bidraga till skolornas
underhåll. Detta bidrag är genom lag av den 1 augusti 1909 för de obligatoriska
fortsättningsskolorna fastställt till högst 10 mark om året för varje
lärjunge.
På grund av lag 1897 kan regeringen på statens bekostnad inrätta fortsättningsskolor
i Posen och Westpreussen. Denna bestämmelse, som utgör
ett led i strävandena för dessa provinsers förtyskning, har lett därhän, att
flertalet fortsättningsskolor i dessa provinser äro statsanstalter, till vilka kommunerna
icke betala något bidrag.
För år 1909 uppgingo de totala kostnaderna för Preussens industriella
fortsättningsskolor till 7,309,300 mark. Därav täcktes 636,104 mark eller 9
procent genom lärjungeavgifter, 159,520 mark eller 2 procent av hantverksoch
industriföreningar, 3,732,307 mark eller 51 procent av kommunerna och
2,781,369 mark eller 38 procent av staten.
b) Innungsskolor.
Såsom förut nämnts, hava hantverks- och industriföreningar, s. k. Innungen,
enligt Gewerbeordnung fått sig ålagt att sörja för lärlingars, gesällers och
mästares yrkesutbildning. De hava också berättigats att för detta ändamål inrätta
och underhålla skolor samt att utfärda föreskrifter för skolornas verksamhet.
I en förordning 1901 har handelsministern sökt reglera dessa skolors
ställning i förhållande till de obligatoriska fortsättningsskolorna. 1 denna förordning
hänvisas Innungsskolorna att i främsta rummet driva ren fackundervisning,
framför allt fackritning. Därvid bör dock tillses, att Innungsskolans
lärometoder, i synnerhet om skolan övertager även den förberedande undervisningen
i teckning, bringas i överensstämmelse med för fortsättningsskolorna
gällande föreskrifter.
Under vissa förutsättningar kunna Innungsskolorna förklaras utgöra tillräcklig
ersättning för de obligatoriska fortsättningsskolorna. Härför erfordras,
att skolornas organisation med hänsyn till skolpliktens omfattning, läroårets
Fortsättningsskolor för manlig ungdom.
21
längd och antalet undervisningstimmar för de olika läroämnena ställa minst
lika stora fordringar på lärjungarna som de kommunala fortsättningsskolorna.
Undervisningen får ej heller förläggas till senare aftontimmar än vid sistnämnda
skolor. I tyska och räkning måste undervisningen ordnas i enlighet med
gällande föreskrifter för övriga fortsättningsskolor. Inskränker sig Innungsskolan
till uteslutande fackundervisning, och denna omfattar ritning, kan Innungsskolan
med hänsyn till detta läroämne erkännas som tillräcklig ersättning
för den obligatoriska fortsättningsskolan. Innan ett sådant erkännande
sker, bör dock vederbörande kommuns mening inhämtas, liksom Innungsskolor
överhuvudtaget icke böra inrättas annat än i samförstånd med de kommunala
myndigheterna.
Innungsskolorna kunna i likhet med övriga fortsättningsskolor och på
huvudsakligen samma villkor som dessa erhålla statsunderstöd.
Betydelsen av dessa skolor framgår av följande översikt över antalet
skolor och antalet lärjungar i dem:
År |
Antal skolor |
Antal lärjungar |
1904 |
428 |
28,043 |
1905 |
423 |
28,124 |
1906 |
409 |
23,728 |
1907 |
403 |
24,351 |
1908 |
402 |
22,168 |
Innungsskolornas fördelning på olika hantverksgrenar den 1 december
1908 var följande:
Barberare och frisörer .............
Smeder och vagnmakare ..........
Målare och lackerare ................
Bagare och konditorer .............
Murare och byggnadshantverkare
Slaktare ..................................
Sadelmakare och tapetserare.......
Skomakare...............................
Snickare..................................
Skorstensfejare.........................
Tunnbindare ............................
Bokbindare...............''...............
Glasmästare ............................
Boktryckare ............................
med 92 skolor.
61
44
18
14
8
7
5
5
4
3
3
3
2
Y>
n
22
Tyskland. Preussen.
Korg
flätnings
skolor.
Broderi
skolor.
Trä- och metallhantverkare .................. med 2 skolor.
Plåtslagare.......................................... „ 2 „
Skräddare .......................................... „ 2 „
Krukmakare ....................................... „ 2 „
Urmakare .......................................... „ 2 „
Svarvare, värdshusvärdar, korgmakare och stensättare vardera med
1 skola, vartill kommo 38 skolor tillhörande föreningar för olika yrken.
Till Innungsskolorna hänföras också s. k. Werkschulen, varmed förstås
skolor, som inrättas och underhållas av industriidkare för hos dem anställda
unga arbetare. Den 1 december 1908 funnos 54 sådana skolor med sammanlagt
5,741 lärjungar. Dessa Werkschulen äro stadda i stark tillväxt.
Packskolor för hemindustriens främjande.
Understödjandet av fackskolor för hemindustriens främjande har i vissa
undantagsfall ansetts berättigat, såsom t. ex. då det gäller tillverkningen av
sådana varor, som fordra så stor konstskicklighet och i så hög grad äro underkastade
modets växlingar, att de icke gärna kunna bliva föremål för fabriksmässig
tillverkning, eller för att bereda tillgång till lämpligt arbete åt barn
och ålderstigna samt biförtjänst åt personer vid sidan av deras huvudsysselsättning.
Sålunda understödjer regeringen skolor för korgflätning, broderi, handsksömnad
och för tillverkning av garneringsartiklar.
Den mest betydande av dessa skolor är korgflätningsskolan i Heinsberg
i regeringsområdet Aachen. Skolan grundades 1876 och har till uppgift att
söka upphjälpa traktens korgflätningsindustri genom införandet av förbättrade
arbetsmetoder och mera värdefulla tillverkningar. Dessutom söker skolledningen
ordna försäljningen av de tillverkade varorna, vilka inbringa 30,000—40,000
mark årligen. Skolan har mellan 30 och 40 lärjungar varje år. Till dess underhåll
bidrager staten med 5,000 mark om året.
Liknande skolor hava under ledning av lärare, som fått sin utbildning
vid skolan i Heinsberg, inrättats på flere andra orter i Preussen.
Broderiskolor inrättades 1897 på flera orter, huvudsakligen i Schlesien,
för att giva sysselsättning åt den kvinnliga arbetskraft, som blivit ledig därigenom,
att den schlesiska handvävnadsindustrien gått under i konkurrensen
med fabriksindustrien. Skolorna äro avsedda icke blott för kvinnor, som ämna
Fack- och fortsättningsskolor för kvinnlig ungdom.
23
driva broderi som uteslutande förvärvsarbete, utan även för sådana, som genom
dylikt arbete på lediga stunder önska skaffa sig biförtjänster. Varje skola
skötes av en ledarinna med biträde av kvinnliga assistenter. Lärjungarna i
samtliga skolor uppgå till omkring 500.
De vid skolorna tillverkade varorna uppsamlas på ett centralställe, som
även mottager beställningar, fördelar dem på de särskilda skolorna och i allmänhet
utgör mellanhand mellan tillverkare och köpare. Sedan dessa förhållanden
ordnats, hava skolorna utvecklats på ett lovande sätt. 1897 utgjorde
brodösernas inkomst 15,000 mark, 1904 hade den stigit till 70,000 mark.
Preussen har en betydande handskindustri med huvudorterna i Schlesien,
Brandenburg, Sachsen och Hannover. De förberedande arbetena, skinnets beredning
och färgning samt utstämplingen av de olika delarna, drives som fabriksindustri,
men själva sömnaden och fulländningsarbetena bedrivas som
hemindustri. En stor mängd halvfabrikat exporteras dock för att göras färdigt
i utlandet. Strävandena att inom landet utbilda handsksömmerskor, som kunde
tävla med utlandets, föranledde handelskammaren i Oppeln att inrätta en handsksömnadsskola
i Ziegenhals 1901. Kommunen tillhandahåller skolan lokal med
uppvärmning och belysning. Övriga kostnader bestridas av staten och handelskammaren
i Oppeln.
Efter mönstret av skolan i Ziegenhals hava sedermera ytterligare några
få skolor för samma ändamål inrättats.
Liknande ändamål tjäna kravattsömnadsskolan i Neuss, som dock numera
icke åtnjuter statsanslag, och graveringsskolan i Luckenwalde.
Fack- och fortsättningsskolor f5r kvinnlig ungdom.
Den kvinnliga ungdomens fortsatta utbildning efter avslutad skolgång
kan avse antingen utbildning för skötandet av husliga sysslor eller ren yrkesutbildning.
Behovet av kvinnliga fortsättningsskolor för båda dessa ändamål
har gjort sig i allt högre grad gällande, i samma män som icke blott de kroppsarbetande
klassernas kvinnor i allt större utsträckning börjat ägna sig åt fabriksarbete,
utan även kvinnor tillhörande mera välbärgade familjekretsar allt
oftare måste söka sin utkomst genom praktiskt förvärvsarbete.
Under 1860-talet bildades i flera av Tysklands större städer en mängd
föreningar, som insamlade medel och grundade hushålls- och yrkesskolor för
kvinnlig ungdom. Ägare av större fabriker inrättade även dylika skolor för
Handsksöm
nadsskolor.
Kravattsömnads-
och
graveringsskolor.
Ändamål.
2 i
Tyskland. Preussen.
Statens
understöd.
Stats
anstalter.
att bereda hos dem anställda unga kvinnor ersättning för den bristfälliga uppfostran
i husliga värv, som blivit en följd därav, att både deras mödrar och de
själva måste tillbringa hela arbetsdagen i fabriken. Även vid redan förut befintliga
yrkesskolor för manlig ungdom inrättades allt oftare yrkeskurser för
kvinnor.
Staten å sin sida söker genom lämpliga medel uppmuntra och stödja
dessa företag. Skolor, som uppnå goda resultat, erhålla statsunderstöd i ständigt
växande omfattning. Härför erfordras, att skolans ändamål är klart fastställt,
och att organisationen särskilt med avseende på utbildningstiden är sådan,
att det föresätta målet verkligen kan vinnas, att skolorna förfoga över lämpliga
lokaler och lärarinnor med vederbörlig kompetens i enlighet med gällande
föreskrifter, samt att de kommuner, där skolorna äro belägna, antingen ensamma
eller tillsammans med för ändamålet bildade, bärkraftiga föreningar
ansvara för skolornas underhåll i övrigt.
Även genom lagstiftningsåtgärder har regeringen sökt stödja dessa skolors
verksamhet. Sålunda äro skolor för kvinnligt hand- och hushållsarbete likställda
med fortsättningsskolor i enlighet med Gewerbeordnung, vadan arbetsgivare
äro skyldiga att lämna sina kvinnliga arbetare, som önska besöka dylika
skolor, härför erforderlig tid. Kommunerna kunna också på grund av samma
lag införa obligatorisk skolplikt för kvinnliga handelsbiträden under 18 år.
Slutligen hava kvinnor i allt större utsträckning fått tillträde till tekniska läroanstalter
av olika slag, såsom handelsskolor, handelsfortsättningsskolor och
textilfackskolor. Dessutom hava tre, ursprungligen privata skolor, nämligen i
Posen (1897), Rheydt (1902) och Potsdam (1904), omvandlats till statsanstalter,
dels för att tjäna som mönsterskolor för andra kvinnliga fortsättnings- och
yrkesskolor, dels för att utbilda skickliga lärarinnor för dylika skolor.
De tre statsanstalterna i Posen, Rheydt och Potsdam äro likformigt organiserade.
De hava fyra fackskolor, nämligen:
1) en hushållsskola,
2) en yrkesskola,
3) en handelsskola och
4) ett lärarinneseminarium.
1. I hushållsskolan undervisas unga flickor i alla de färdigheter och kunskaper,
som erfordras för skötande av ett väl ordnat hushåll. Undervisningen
omfattar: 1) Matlagning och näringsmedelslära, sjukkost, bakning och syltning.
2) Tvätt och strykning. 3) Städning (Hausarbeiten). 4) Hushållslära med hushållsbokföring.
5) Enkla handarbeten, såsom sömnad, lappning, stoppning,
Fack- ocli fortsättningsskolor för kvinnlig ungdom.
25
lagning av linne och kläder, enkelt broderi. 6) Maskinsömnad. 7) Hälsolära,
barn- och sjukvård. 8) Tyska, räkning, ritning, sång och gymnastik.
Kursen varar 1 är med 30 timmars undervisning i veckan. 1 skolavgift
betalas 150 mark för hela kursen.
Utbildningen underlättas, om lärjungarna bo i skolans pensionat, önska
de i något ämne grundligare utbildning, kunna de efter genomgången kurs
deltaga i särskilda fackkurser. Allt efter behov, och om tillräckligt antal deltagarinnor
anmäler sig, anordnas till nedsatt pris särskilda kurser för skötande
af enklare hushåll.
2. Yrkesskolan har kurser för: 1) Enklare handarbete. 2) Maskinsömnad
och linnesömnad. 3) Skrädderi. 4) Modistarbete. 5) Konsthandarbete och
teckning. 6) Tvätt och strykning. 7) Matlagning och bakning. 8) Teckning
och målning.
Kursernas längd varierar mellan 1—4 halvår med 6—17 timmar i veckan
och skolavgifterna mellan 10—20 mark för varje halvår.
3. Handelsskolan består av en lägre och en högre avdelning. För inträde
i den lägre avdelningen fordras god folkskolebildning och en ålder av
15 år. I den högre avdelningen intagas endast sådana flickor, som fyllt 17
år och genomgått en högre flickskola med 9-årig kurs eller vid inträdesprövning
visat motsvarande kunskaper. Det anses önskvärt, att lärjungarna före
inträdet i handelsskolan genomgå hushållsskolan.
Undervisningstiden i båda avdelningarna varar ett år med 30 å 32 timmar
i veckan. Skolavgifterna äro i den lägre avdelningen 30 mark, i den
högre 50 mark för halvår. Läroämnena för den lägre avdelningen äro tyska,
skrivning (tillika med rundskrift), handelskorrespondens och kontorsarbeten,
merkantil räkning, hushålls- och enkel bokföring, dubbel bokföring, handelsgeografi
med varukännedom, handels- och växellära, stenografi och maskinskrivning,
vartill för den högre kursen komma fransk och engelsk handelskorrespondens
och konversation samt läran om bank- och börsväsendet.
Efter behov anordnas särskilda kurser i stenografi och maskinskrivning
för flickor, som icke genomgått handelsskola.
4. Lärarinneseminariet har dels en lägre avdelning för utbildning av
lärarinnor för folk- och högre flickskolor med underavdelningar för kvinnliga
handarbeten och hushållslära, dels en högre avdelning för utbildning av lärarinnor
för kvinnliga fack- och fortsättningsskolor (Gewerbeschullehrerinnen) med
underavdelningar för: 1) matlagning och hushållslära, 2) enklare och finare handarbeten
samt maskinsömnad, 3) linnesömnad, 4) skrädderi, 5) modistarbeten,
6) konsthandarbete, 7) teckning.
26
Tyskland. Preussen.
Historik.
För inträde i den lägre avdelningen fordras att hava genomgått en fullständig
högre flickskola eller motsvarande förbildning. Inträdessökande är
dessutom skyldig styrka, eventuellt genom avläggande av inträdesprov, att hon
fullständigt behärskar tekniken för de handarbeten, som övas i dessa skolor.
Kurserna äro 1-åriga med 40 arbetsveckor och 30 å 34 timmar i veckan. De
avslutas med en avgångsprvöning inför en särskild prövningskommission.
För intagning i den högre avdelningen fordras en ålder mellan 19 och
27 år samt att hava genomgått dels högre läroverk för flickor, dels endera av
den lägre avdelningens tvenne underavdelningar. Kursernas längd på de olika
underavdelningarna varierarfmellan V* till 3 år med 40 arbetsveckor om året och
30 å 34 timmar i veckan. För att erhålla fullständig färarinnekompetens fordras
förutom avgångsprov från seminariets högre avdelning inför en särskild
prövningskommission, 7* års praktik i större industriella eller hushållsaffärer
(skrädderi-, tvätt-, broderi- eller mönsterritningsateljéer eller för matlagning
och hushållslära i restauranger, kasinos, sjukhus etc.) samt 1 års provtjänstgöring.
För 1908 lämnas följande statistiska uppgifter för fack- och fortsättningsskolor
för kvinnlig ungdom.
Antal lärjungar |
Stats- anslag |
Anmärkningar |
|
mark |
|||
a) Statsanstalter: |
'') Dessutom kommu- |
||
Königl. Handels- u. Gewerbeschule för Mädchen i Potsdam |
221 |
59,363'') |
nala bidrag. |
» » » » » j j Posen |
219 |
62,458 |
|
» • » » > > * Rheydt |
245 |
20,924 *) |
|
b) Statsunderstödda anstalter: |
|||
8 st. handels- och yrkesskolor för flickor |
2,002 |
1 |
|
It » handelsskolor » » 71 » yrkesskolor » » |
599 5,259 |
l c:a |
Hantverks- och konstindustriskolor.
Den preussiska statens omvårdnad om den rena yrkesundervisningen
går längre tillbaka i tiden än dess åtgärder för den rent tekniska undervisningen.
Den år 1696 grundade konstakademien anses hava utövat ett mycket
Hantverks- och konstindustriskolor.
27
gynnsamt inflytande på hantverkets och den allmänna konstflitens utveckling
under 1700-talet. Med akademien förenades 1787 en konstritskola, som huvudsakligen
skulle befatta sig med hantverkares utbildning.
Under de närmast följande åren inrättades i flere av Preussens städer
liknande skolor, s. k. Provinzialkunstschulen, vilka voro de första enhetligt
organiserade konstindustriella läroanstalter i Preussen. Dessa skolor hade till
ändamål “att kostnadsfritt undervisa lärlingar och gesäller hos sådana hantverkare
och fabrikanter, som för den smakfulla utformningen och utsirningen
av sina arbeten behövde undervisning i teckning, geometri och arkitektur".
För sådana yrken, som hade behov av färdighet i modellering, skulle även
undervisning däri meddelas.
Skolorna voro mycket nära förbundna med konstakademien. Denna anordnade
årligen utställningar i Berlin av skolornas arbeten och försåg dem
med undervisningsmateriell och mönster. Deras lärare räknades som akademiens
tjänstemän. Provinsialkonstskolorna skulle dock icke eftersträva att
giva en högre konstnärlig utbildning, vilket förbehölls akademien själv. Undervisningen
ägde rum ett par eftermiddagar i veckan samt på söndagarna.
De svåra politiska stormar, som övergingo Preussen vid 1800-talets början,
avbröto nästan helt och hållet utvecklingen av den konstindustriella undervisningen.
När lugnare tider inträdde, måste hänsyn tagas till de förändrade industriella
förhållanden, som genom maskinteknikens och kommunikationsväsendets
utveckling sedan 1800-talets början inträtt, och statens omsorger i
främsta rummet riktas på att skaffa undervisningsmöjligheter för de modärna,
på matematiskt naturvetenskaplig grund vilande, rent tekniska vetenskaperna.
I detta syfte grundades Gewerbeinstitut i Berlin (1821) och i samband därmed
ett antal Provinziaigewerbeschulen, som för en lång tid framåt utgjorde den
egentliga grundstommen för Preussens tekniska undervisningsväsende.
För att ånyo väcka intresset för den konstindustriella undervisningen fordrades
en ny impuls. Denna gavs genom den första världsutställningen i
London 1851. Vid denna ådrogo sig de franska industrialstrens höga konstnärliga
ståndpunkt stor uppmärksamhet. Man började inse, att den tekniska
fulländningen hos ett industrialster måste gå hand i hand med den konstnärliga.
England gick i spetsen vid tillgodogörandet av dessa lärdomar. Redan
året efter utställningen inrättades i detta land departement of practical art, en
myndighet under undervisningsministeriet, som genom grundandet av det första
konstindustrimuseet och därmed förenade skolor verkat banbrytande på den
konstindustriella undervisningens område icke blott i England utan även i den
övriga världen.
28
Tyskland. Preussen.
Olika slag av
hantverks- och
konstindustriskolor.
Efter Englands föredöme inrättades i Wien 1863 och i Berlin 1867 konstindustrimuseer
i förening med konstindustriella skolor, vilka sedermera följdes
av liknande anstalter i Miinchen, Nurnberg, Karlsruhe, Dresden, Leipzig m. fl.
städer. Dessutom inrättades i Preussen under 1870-talet ett antal aftonritskolor
i ändamål att “åter förskaffa konsten inträde i industrien", varjämte några för
speciella industrier avsedda skolor med konstindustriell riktning såsom t. ex.
keramiska fackskolan i Höhr (1879) och fackskolan för metallindustri i Iserlohn
(1879) grundades.
Under 1880-talet gjorde den konstindustriella undervisningen betydande
framsteg, huvudsakligen genom omorganisationen av äldre ritskolor och provinsialkonstskolor,
vilka sedan under insiktsfull ledning utvecklades till verkliga
mönsteranstalter. Under denna period sågo de berömda konstindustriskolorna
i Kassel, Dusseldorf, Frankfurt am Main, Aachen och Breslau dagen.
För den egentliga hantverksundervisningen blev Gewerbeschule i Hamburg
förebild. Dess direktor Jessen kallades 1880 till Berlin, där han grundade en
liknande anstalt, som sedan under namn av l:ste Handwerkerschule tjänat till
mönster för Preussens samtliga hantverksskolor, och där under Jessens insiktsfulla
ledning icke blott undervisningsmetoder för de flesta grenar av hantverksundervisningen,
utan även ett stort antal lärare för denna undervisning utbildades.
Sedan denna tid hava anstalterna för undervisning i hantverk och
konstindustri ständigt utvecklats. Enligt statistiska uppgifter för 1909 finnas
i Preussen icke mindre än 41 statsunderstödda skolor, i vilkas program hantverks-
och konstindustriell undervisning ingår, med sammanlagt 22,537 lärjungar
under vinterhalvåret 1908—09.
Hantverks- och konstindustriskolorna skilja sig från övriga tekniska läroanstalter,
t. ex. byggnads- och maskinindustriskolorna, väsentligen därigenom,
att de icke hava något fast begränsat program för sin verksamhet. De hava
i regel fått utveckla sig tämligen fritt efter ortliga förhållanden och äro därför
varandra mycket olika med hänsyn till ändamål, läroplaner och undervisningstid.
I största allmänhet kunna de sägas hava till uppgift att erbjuda hantverkare,
konsthantverkare, ritare och rumsdekoratörer möjlighet att förvärva den
teoretiskt vetenskapliga och konstnärliga utbildning samt den färdighet i ritning,
som äro av betydelse för deras yrkesutövning.
Skolorna kunna hänföras till fyra olika klasser:
a) utvidgade fortsättningsskolor;
b) hantverksskolor;
c) hantverks- och konstindustriskolor; och
d) rena konstindustriskolor.
Hantverks- och konstindustriskolor.
29
Dessa olika klasser beteckna ofta olika utvecklingsstadier, i det att ur en
utvidgad fortsättningsskola uppstått en hantverksskola och sedan ur denna en
hantverks- och konstindustriskola eller en ren konstindustriskola. Gränsen
emellan dessa olika slag av skolor är därför ingalunda skarp.
a) De utvidgade fortsättningsskolorna
hava uppkommit därigenom, att till en vanlig industriell fortsättningsskola anknutits
fackklasser (vanligen.! ritning), som gå utöver fortsättningsskolans mål.
Så t. ex. har handels- och yrkesskolan i Danzig, som egentligen är en obligatorisk
fortsättningsskola, särskilda klasser för fackritning och en konstindustrien
avdelning. Fortsättningsskolan i Elbing har under vintern dagkurser
för dekorationsmålare.
Yrkesdagskolan (gewerbliche Tageschule) i Aachen och handels- och
yrkesskolan (Handels- und Gewerbeschule) i Gnesen äro för Preussen enastående
skolformer, i det att de direkt från folkskolan mottaga lärjungar, som
ännu icke vunnit anställning inom industrien, för att under 1—2-åriga dagkurser
giva dem undervisning både i allmänna och tekniska ämnen jämte praktisk
yrkesutbildning i med skolorna förbundna verkstäder för trä- och metallbearbetning.
Skolorna erinra om den skolform, som i Amerika är känd under namn
av “manual training schools“.
b) Hantverksskolorna
äro huvudsakligen afton- och söndagsskolor, avsedda för hantverkare, som
under dagens lopp äro sysselsatta i verkstäder och fabriker. Dagundervisning
spelar däremot en underordnad roll. Programmet upptager en hel mängd fristående
kurser i olika ämnen, så att varje industriidkare har möjlighet att utvälja
de ämnen, som för honom äro mest passande. I många fall grupperas
vissa ämnen efter en bestämd plan till slutna kurser, beräknade för viss tid
och avpassade för vissa yrken. I allmänhet beräknas, att en hantverkare för
att ernå väsentliga resultat bör deltaga i undervisningen 4—6 timmar i veckan
under 3—4 år. Före inträdet i hantverksskolan bör han genom besök i en
vanlig lärlingsfortsättningsskola förvärva nödig förbildning.
Undervisningen i hantverksskolorna omfattar förutom rent tekniska ämnen
även en hel del ämnen av allmänbildande art, såsom tyska, räkning, geometri,
fysik, kemi, bokföring, handelslära, kostnadsberäkningar, teknologi o. s. v.
Huvudämnet utgöres dock alltid av ritning.
30
Tyskland. Preussen.
Undervisningen i detta ämne omfattar dels förberedande kurser i linjaroch
cirkelritning, geometrisk ritning och frihandsteckning, dels fackritning för
olika yrken. Fackritningen börjar liksom vid fortsättningsskolorna med uppritning
av skisser med utsatta mått efter föremål tillhörande lärjungens yrke.
Efter dessa skisser utföras sedan arbetsritningar i blyerts eller tusch. Fackritningen
har till ändamål att lära eleven att noggrant arbeta och kalkylera
efter ritning samt att utföra detaljritningar efter föreliggande skisser, övningar
i självständig komposition ingå däremot i regel icke i programmet.
Vid nyare hantverksskolor inrättas ofta läryerkstäder, vilkas ändamål är
att komplettera den ofta ofullkomliga och ensidiga yrkesutbildning, som lätt
blir en följd av arbetets strängt genomförda specialisering i nutida verkstäder.
Hantverksskolans fackkurser äro afsedda för snart sagt alla möjliga yrken.
I de större skolorna finner man vanligen ett mycket stort antal yrken företrädda,
såsom frisörer, perukmakare, skräddare, skomakare, trädgårdsmästare,
bleck- och plåtslagare, smeder, maskinarbetare, instrumentmakare, vagnmakare,
installatörer för gas, vatten och elektricitet, snickare, byggnadshantverkare,
murare och timmermän m. fl.
Med hantverksskolorna förenas ofta avdelningar, som strängt taget falla
utom hantverksskolornas uppgift. Hantverksskolorna i Essen och Halle hava
avdelningar, som motsvara de första årsklasserna vid byggnads- och maskinfackskolorna,
så att lärjungar, som genomgått dessa avdelningar äro berättigade
till inträde vid byggnads- och maskinfackskolornas högre klasser.
Bland skolor tillhörande denna grupp må nämnas:
Die I
„ II
Handwerkerschule
Gewerbeschule
Berlin.
Berlin.
Dortmund.
Halle.
Hildesheim.
Essen.
Trier.
c) Hantverks- och konstindustriskolorna
kännetecknas därav, att de hava aftonkurser av i huvudsak samma art som de
egentliga hantverksskolorna, men dessutom dagkurser för den konstindustriella
undervisningen. Det stora flertalet elever tillhör dock överallt de för hantverkslärlingar
avsedda afton- och söndagskurserna. Skolornas läroplaner, som
äro mycket växlande efter ortliga förhållanden, erbjuda förutom ett rikt urval
Hantverks- och konstindustriskolor.
31
av fristående kurser även slutna fackkurser, omfattande vissa grupper av ämnen,
ordnade med hänsyn till de speciella yrkena. Dessa fackkursers längd varierar
från 2 till 4 år. Förutom fackkurserna erbjuda skolorna tillfälle till en allmänt
konstnärlig eller teknisk utbildning i ritning.
Vid undervisningen spela föredrag en mycket underordnad roll i jämförelse
med övningarna i ritning. Dessa börja med en förberedande kurs i
geometrisk ritning och perspektivritning samt i frihandsteckning. Vid övningarna
i frihandsteckning samt i modellering, som också på det förberedande
stadiet utgör ett av huvudämnena, användas numera nästan uteslutande naturliga
förebilder såsom blommor, fjärilar och andra insekter, fiskar, fåglar etc.
i stället för de förr vanliga förläggsplanscherna och gipsmodellerna. I anslutning
härtill komma övningar i stilisering. Allt oftare införes teckning och
modellering efter levande modell samt teckning och akvarellmålning i det fria
efter naturen.
Kärnpunkten i undervisningen utgöres av fackkurserna. Då skolorna söka
anpassa sig efter ortliga förhållanden, bli dessa fackkurser ej över allt desamma.
Vid alla skolor förekomma fackkurser för dekorationsmålning, snickeri och
möbelritning, bildhuggeri och modellering samt för konstsmide. Mycket vanliga
äro kurser i metalldrivning, ciselering och gravering, mönsterritning, litografi
och konstbokbinderi. Vid många förekomma även fackkurser för tapetserare
och dekoratörer, för keramik, konstvävnad och kvinnligt konsthandarbete.
1 de olika fackkurserna söker man giva lärjungarna en så fullständig utbildning,
att de icke blott vinna förmåga att utföra ritningar till alla inom yrket
förekommande konstnärliga och hantverksmässiga arbeten och att tillverka
föremålen i noggrann överensstämmelse med ritningarna, utan även bli kompetenta
att utföra självständiga kompositioner inom yrket.
Förutom de egentliga fackämnena förekomma kurser i materiallära, konstruktion,
kostnadsberäkning och affärskunskap. Vid alla konstindustriskolor
hållas föreläsningar i konsthistoria och stillära samt ornamental formlära. Även
undervisning i anatomi vinner allt oftare insteg.
Under senare tid har en strävan att förse hantverks- och konstindustriskolorna
med försöks- och lärverkstäder allt starkare framträtt, och vid nybyggnader
sörjer man numera alltid för tillräckligt verkstadsutrymme.
övningarna i skolverkstäderna avse icke att göra den praktiska yrkesutbildningen
hos mästaren överflödig. Genom dem söker man, förutom att
höja det hantverksmässiga och konstindustriella arbetets nivå, att hos lärjungen
utveckla känslan för materialets egenskaper och bearbetningsmöjligheter, så att
32
Tyskland. Preussen.
han iår förutsättningar att bedöma en kompositions lämplighet för såväl det
ändamål som det material, för vilket den är avsedd.
Vanligast förekomma verkstäder för metalldrivning, ciselering, gravering,
träsnideri och konstsmide. Målareverkstäder äro även vanliga. Vidare träffas
vid en del skolor verkstäder för litografi, boktryck, bokbinderi, handförgyllning,
keramik, bildhuggeri, handvävning, kvinnligt handarbete, läderarbeten och fotografi
m. m.
Med hantverks- och konstindustriskolorna likasom med de rena hantverksskolorna
förenas ofta anstalter, som ligga utanför skolornas egentliga mål.
Med hantverks- och konstindustriskolan i Krefeld är förenad en eldareskola,
med skolan i Hannover en kopparslagareskola och en verkstad för frisörer
och perukmakare. Ofta hava konstindustriskolorna avdelningar för utbildning
av teckningslärare för folkskolor och högre skolor, en uppgift som dock allt
mer överflyttas på konstakademier och egentliga konstskolor.
Några av de mera betydande hantverks- och konstindustriskolorna äro:
Die gewerbliche Zeichen- und Kunstgewerbeschule i Aachen,
„ , Handwerker- und Kunstgewerbeschule i Altona,
» „ „ „ i Bremen,
„ Königliche Kunstgewerbe- und gewerbliche Zeichenschule i Kassel,
i Charlottenburg,
i Köln,
Kunstgewerbe- und Handwerkerschule
v v v n
Handwerker- und Kunstgewerbeschule
Königliche Provinzial- und Kunstgewerbeschule
Kunstgewerbe- und Handwerkerschule
i Krefeld,
i Elberfeld,
i Erfurt,
i Hannover,
i Königsberg,
i Magdeburg.
d) De rena konstindustriskolorna
i Dusseldorf och Frankfurt am Main skilja sig från de förut beskrivna skolorna
därutinnan, att deras aftonkurser icke äro beräknade för hantverkslärlingar,
utan antingen förbereda för inträde i huvudskolan eller giva huvudskolans kurs
i avkortad form åt sådana lärjungar, som icke äro i behov av den grundligare
utbildning, huvudskolan avser att bibringa, eller icke förfoga över tillräcklig
tid för att deltaga i dagkurserna. I övrigt är undervisningen vid de rena konst
-
Hantverks- och konstindustriskolor.
33
industriskolorna av i huvudsak samma art som vid de konstindustriella avdelningarna
vid hantverks- och konstindustriskolorna.
Jämte de förut beskrivna för snart sagt alla möjliga yrken avsedda hantverks-
och konstindustriskolorna finnas i Preussen några få speciella fackskolor
med konstindustriell riktning för en enda eller några få närbesläktade industrigrenar.
Hit höra:
Kungliga ritakademien (fackskola för ädelmetallindustrien) i Hanau,
„ fackskolan för metallindustri........................... i Iserlohn,
„ fackskolan för stålvaruindustrien..................... i Solingen,
„ keramiska fackskolorna................................. i Bunzlau och Höhr,
„ träsnideriskolan .......................................... i Warmbrunn
samt konstklasserna vid bokbindarinnungsskolan ......... i Berlin.
Dessa skolor hava grundats i den dubbla avsikten att giva ungdomen en
bättre yrkesutbildning och att stödja en för orten betydelsefull industri, som
hotas med tillbakagång. Till skillnad från andra konstindustriskolor med en
mera allmän karaktär hava dessa specialfackskolor både fasta läroplaner och
till tiden begränsade kurser. Vid sidan av dagskolorna förekommer även
aftonundervisning för äldre arbetare och sådana, som icke hava möjlighet att
deltaga i dagundervisningen.
Kungliga ritakademien (Königliche Zeichenakademie) i Hanau är en av
Tysklands allra äldsta konstindustriskolor. Den grundades 1772 av “Kleinodienarbeitern,
Goldstechern und Kunstdrehern" i Hanau för att höja ortens industri.
Skolan har två avdelningar, en för silver- och en för guldarbeten. I en förskola
genomgås en för fackklasserna förberedande kurs i ritning. Undervisningen
är dels konstnärlig, dels praktisk. Verkstäder finnas för bijouteri,
emaljering, ciselering och drivning. En avdelning för kvinnor sysslar med
konstindustriell ritning och konsthandarbete. Nyligen har till skolan anknutits
en avdelning med lärverkstäder för litografi. Skolan visar sålunda tendens
att utvecklas till en allmän konstindustriskola.
Fackskolan för metallindustrien (Königliche Fachschule för Metallindustri)
i Iserlohn har till ändamål att utbilda arbetare för den i orten blomstrande
bronsindustrien. Skolan har tre avdelningar:
1. för modellering, ciselering och gravering,
2. „ konstsmide, verktygssmide, svängning och pressning,
3. „ galvanoplastik, galvanostegi och metallfärgning, formning och gjut
ning.
För inträde fordras endast folkskolebildning och fyllda 14 år. Skolan
avser att giva fullständig både teoretisk och praktisk utbildning. Kurserna i
III 3
Speciella
konstindustri
skolor.
34
Tyskland. Preussen.
Lärjungarna.
varje avdelning äro treåriga; 24—30 timmar i veckan ägnas åt praktiskt arbete
i skolans verkstäder, 4—8 timmar åt allmänna ämnen och 8—12 timmar
åt ritning och konstindustriella ämnen.
Fackskolan för stålvaruindustrien (Fachschule fiir die Stahlwarenindustrie)
i Solingen är endast några få år gammal. Den är helt och hållet avpassad
efter ortliga förhållanden och har till uppgift att fostra dugande krafter för
stålvaruindustrien samt att giva personer, som redan vunnit anställning inom
industrien, tillfälle till fortsatt utbildning, så att Solinger-industrien både i tekniskt
och konstnärligt hänseende måtte vinna jämbördighet med och om möjligt
överträffa utländska industrier av samma slag.
Skolan arbetar på fyra avdelningar: 1) för finare metallarbeten, relief
gravyr,
ytgravyr, ciselering, emaljering, niellering, inläggning i metall, sköldpadd,
pärlemor o. s. v., 2) för verktygssmide, 3) för damaschering, galvanisera
och metallfärgning samt 4) afton- och söndagsskola för stålvaruarbetare.
För intagning i skolan fordras god folkskolebildning och intyg om, att
åtminstone en del av lärlingsutbildningen genomgåtts. Undervisningen avser
således att utgöra ett komplement till den praktiska verkstadsutbildningen.
För de praktiska arbetena är skolan försedd med verkstäder för a) finare metallarbeten,
b) konstetsning och galvanostegi samt c) verktygssmide. Skolan
har icke fasta kurser, utan eleverna ha frihet att begagna undervisningen så
många timmar i veckan var och en önskar.
De två keramiska fackskolorna (Königliche keramische Fachschulen) i Möhr
och Bunzlau hava tvååriga kurser. Den förra har en fast läroplan lika för
alla. I den senare kunna kurserna ändras, allt efter som eleverna önska utbildning
för den tekniska eller konstnärliga sidan av lergodsindustrien.
Träsnideriskolan (Holzschnitzschule) i Warmbrunn har tillkommit för att
stödja den träsnideriindustri, som sedan gammalt drivits i Riesengebirge. Huvudvikten
vid undervisningen lägges på praktiskt verkstadsarbete, vartill kommer
undervisning i ritning och handelslära. Skolan har en fast läroplan, beräknad
för fyra år, utan att lärjungar, som önska en kortare utbildning, äro uteslutna.
Hantverks- och konstindustriskolornas elevkår är vanligen sammansatt av
mycket olikartade element både med hänsyn till ålder, stånd och föregående
verksamhet. Vid en del skolor föreskrivas vissa villkor för intagning i skolan.
Vid andra fordras endast intyg om fullgjord skolplikt. Inträdesfordringarna
avse antingen intyg om föregående praktisk verksamhet eller tillräcklig färdighet
i ritning. I den mån den obligatoriska fortsättningsskolan utvecklas, blir
det allt vanligare att för inträde vid hantverks- och konstindustriskolorna fordra
fullgjord fortsättningsskolplikt. I de flesta skolor stadgas för inträde en
Hantverks- och konstindustriskolor.
minimiålder av 15 till 16 år. Vid flertalet skolor lämnas numera tillträde även
för kvinnliga lärjungar.
Direktorer och lärare med full sysselsättning vid skolan samt andra i
staten upptagna tjänstemän, såsom sekreterare och räkenskapsförare, hava fast
anställning med rätt till pension för dem själva vid avskedstagandet samt för
änkor och oförsörjda barn. Lärarna erhålla fast anställning först efter en tvåårig
provtjänstgöring, direktorerna efter en för varje fall särskilt överenskommen
provtjänstgöring. Lärarna äro skyldiga att tjänstgöra 24 timmar i veckan,
men måste dessutom mot särskild betalning åtaga sig extra timmar, om så
erfordras. Direktorerna uppbära en begynnelselön av 5,400 mark med tre
lönetillägg om 600 mark efter treåriga tjänstgöringsperioder, så att lönen till
slut uppgår till högst 7,200 mark, vartill kommer »pensionsfähige Zulage» av
600 mark. Lärare med teknisk bildning, som äro anställda vid statsskolorna,
uppbära en begynnelselön av 3,000 mark, som sedan vart tredje år ökas 6
gånger med 500 mark, så att den slutliga lönen uppgår till 6,000 mark. Därtill
komma hyresbidrag. Extra lärare erhålla antingen bestämd årslön eller 90—150
mark för veckotimme och läsår. Genom det mellan staten och kommunen
upprättade kontraktet om skolans uppehållande, förpliktas kommunerna att gemensamt
med staten betala vissa löner. Dock hava kommunerna och enskilda
personer rätt att på egen bekostnad öka lönerna, då det gäller att förmå särskilt
framstående personer att taga anställning som lärare. För detta ändamål
finnes numera också en statsfond, från vilken bidrag kunna erhållas mot villkor
att kommunerna tillskjuta lika mycket som staten.
För att lärarna alltjämt skola bibehålla kontakt med industrien, hava de
uttryckligen fått sig tillerkänd rätt att vid sidan av sina lärarebefattningar utöva
privat verksamhet. I många fall ställas ateljéer inom skolbyggnaderna tdl deras
förfogande. . .
För att förmedla och stärka sambandet emellan skolan och industrien aro
skolorna ställda under ledning av ett kuratorium, vars verksamhet regleras
genom särskild instruktion. Kuratoriet har att avgiva yttrande i alla skolfrågor,
vilkas avgörande tillkommer skolans direktor eller andra myndigheter,
framför allt rörande byggnadsfrågor, skolans organisation och läroplan, skoltukt,
anställning av lärare och andra tjänstemän, skolutställningar, utdelning av stipendier
och nedsättning av skolavgifter, skolans stat och alla övriga angelägenheter,
över vilka direktorn, regeringspresidenten eller handelsministern
önska inhämta kuratoriets åsikt. Kuratoriets sammansättning bestämmes genom
det mellan staten och kommunen träffade avtalet om skolans inrättande och
underhåll. 1 regel är överborgmästaren i staden eller hans ställföreträdare ord
-
Direktorer
och lärare.
Kuratorium.
36
Tyskland. Preussen.
Skolavgifter.
Underhåll.
förande. Av medlemmarna väljes vanligen halva antalet av staden, den andra
hälften tillsättes av regeringen.
I skolornas hushållsplan spela skolavgifterna en mycket obetydlig roll.
Likaledes är det endast ett fåtal skolor, som njuta inkomster av donationer.
Skolavgifterna variera för dagkurserna mellan 24—30 mark för halvår. Endast
skolorna i Dusseldorf, Köln och Frankfurt am Main fordra 40, 50 och 75 mark.
1 en del specialskolor äro avgifterna högre. För aftonundervisningen belöper
sig avgiften till 4—6 mark per halvår. Utlänningar betala i regel femdubbla
beloppet.
Av skolorna för hantverk- och konstindustri äro endast ett fåtal rena
statsanstalter. De flesta underhållas av kommunerna med statsunderstöd. Därvid
gäller som regel, att de stadskommuner, inom vilka skolorna äro belägna,
anskaffa och underhålla lokal med inredning samt betala hälften av de löpande
omkostnader, som icke täckas genom skolavgifter. Staten betalar ett bidrag
till skolornas första utrustning med undervisningsmateriell och den andra hälften
av de löpande omkostnaderna. Numera är det vanligt, att statens bidrag begränsas
till ett visst maximibelopp. Statens och kommunens ömsesidiga förpliktelser
med avseende på skolornas underhåll regleras i varje särskilt fall genom
kontrakt.
De totala omkostnaderna för de 41 statsunderstödda hantverks- och konstindustriskolorna
i Preussen uppgingo under år 1909 till 2,935,492 mark och
statsbidraget till 1,244,328 mark.
Berlins industriella fortsättnings- och fackskolor.
För att erhålla några belysande exempel på de skolformer, som i det
föregående avhandlats, lämnas en kort översikt över staden Berlins fortsättnings-
och fackskolor. Tabellerna sid. 37 och 38 innehålla en förteckning
över samtliga dessa skolor. 1 anslutning till tabellerna redogöres i korthet
för några av de betydelsefullare skolinrättningarna.
Den högsta ledningen av Berlins fortsättnings- och fackskoleväsen tillkommer
en särskild styrelse, “Deputation för die städtischen Fach- und Fortbildungsschulen",
som tillsättes av magistraten. Denna styrelse har ensam
ledningen av de skolor, som underhållas uteslutande på stadens bekostnad.
Övriga skolor stå under ledning av särskilda styrelser, kuratorier, i vilka dels
regeringen, dels stadens skolstyrelse äro representerade, allt efter som staten
och staden eller båda bidraga till skolornas underhåll.
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
37
a) Berlins fortsättningsskolor.
Antal skolor |
Antal lär- jungar 1906—07 |
Stadens bidrag 1907 mark |
Skol- avgif- ter 1907 mark |
Övriga inkom- ster mark |
Summa omkost- nader mark |
Anm. |
|
Obligatoriska fortsättningsskolor... |
10 |
28,662'') |
822,244 |
— |
1,146 |
823,390 |
'') Därav 4,416 |
Högre fortsättningsskolor............ |
4 |
876 |
29,396 |
7,000 |
— |
36,396 |
st. i han- |
F ortsättningsskolor: |
— |
||||||
1) för ynglingar........................ |
13 |
9,370 |
224,048 |
24,000 |
— |
248,048 |
|
2) „ flickor........................... |
9 |
4,503 |
119,000 |
43,000 |
— |
162,000 |
|
3) „ dövstumma..................... |
1 |
70 |
4,126 |
— |
- |
4,126 |
|
4) „ blinda........................... |
1 |
102 |
— |
— |
— |
— |
|
5) „ svagt begåvade............... |
1 |
140 |
10,574 |
— |
— |
10,574 |
|
6) „ sjömän ........................ |
1 |
9 |
346 |
30 |
— |
376 |
*) Därav 6 st. |
7) stadens matlagningsskola ...... |
1 |
98 |
4,110 |
300 |
— |
4,410 |
handelssko- |
Privata fortsättningsskolor......... |
9*) |
4,368 |
9,000 |
— |
— |
— |
lor m. 2,224 |
Allmänna inkomster och utgifter |
— |
— |
20,876 |
— |
210 |
21,086 |
st. lärjungar |
50 |
1,243,720 |
38
Tyskland. Preussen.
b) Berlins fackskolor.
Fackskolor. |
Antal |
Skol- avgif- ter mark |
Bidrag år 1907 av |
Övriga inkom- ster mark |
Summa omkost- nader mark |
||
Staten mark |
Staden mark |
Intres- senter mark |
|||||
För barberare och frisörer.................. |
317 |
2,024 |
1,320 |
4,517 |
1,000 |
— |
8,861 |
„ glasmästare ............................. |
148 |
8 |
650 |
1,374 |
500 |
— |
2,532 |
„ korgmakare .............................. |
12 |
— |
300 |
505 |
100 |
80 |
985 |
„ målare....................................... |
428 |
54 |
4,500 |
5,896 |
1,500 |
— |
11,950 |
„ sadelmakare .............................. |
90 |
216 |
1,080 |
2,379 |
900 |
— |
4,575 |
„ skorstensfejare ........................... |
75 |
— |
— |
384 |
— |
— |
1,580 |
„ skomakare................................. |
167 |
810 |
1,600 |
3,790 |
600 |
320 |
7,120 |
„ vagnmakare .............................. |
66 |
240 |
1,473 |
1,437 |
400 |
— |
3,550 |
„ tapetserare................................. |
288 |
1,095 |
2,650 |
4,275 |
550 |
— |
8,570 |
„ murare, byggnadssnickare o. taktäck. |
509 |
7,700 |
— |
23,900 |
1,800 |
— |
33,400 |
„ bokbindare................................. |
275 |
1,026 |
— |
8,204 |
600 |
200 |
10,030 |
„ trädgårdsarbetare........................ |
146 |
447 |
— |
1,135 |
500 |
— |
2,082 |
,, plåtslagare................................. |
196 |
1,320 |
— |
5,770 |
600 |
— |
7,690 |
„ fotografer ................................. |
176 |
1,000 |
— |
5,905 |
600 |
— |
7,505 |
„ smeder .................................... |
149 |
— |
— |
3,240 |
400 |
— |
3,640 |
„ skräddare ................................. |
236 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
„ krukmakare .............................. |
197 |
10 |
— |
1,270 |
650 |
— |
1,930 |
,, bagare....................................... |
307 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
„ tunnbindare .............................. |
10 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
„ konditorer ................................. |
213 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
,, boktryckare .............................. |
1,091 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
„ slaktare .................................... |
139 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ludwig Löwes lärlingsskola............... |
84 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 st. handelsskolor för manliga lärjungar |
1,296 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 „ d:o „ kvinnliga d:o |
1,339 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Berlins snickarskola........................... |
1,173 |
10,700 |
— |
67,088 |
2,100 |
300 |
80,188 |
Gewerbesaal .................................... |
2,300 |
19,500 |
— |
108,036 |
— |
400 |
127,936 |
I hantverksskolan.............................. |
2,220 |
34,212 |
26,000 |
145,242 |
2,550 |
16 |
208,020 |
11 hantverksskolan ........................... |
3,145 |
42,000 |
— |
151,355 |
— |
30 |
193,385 |
Högre vävskolan .............................. |
288 |
10,026 |
38,650 |
31,361 |
12,290 |
2,714 |
95,041 |
Byggnadsfackskolan ........................ |
256 |
42,900 |
34,817 |
37,817 |
— |
64 |
112,598 |
Diverse inkomster och utgifter............ |
— |
— |
— |
24,420 |
— |
166 |
24,586 |
639,300 |
Berlins fortsättningsskolor.
39
a) Fortsättningsskolor.
Obligatoriska forsättningsskolor för manlig ungdom (Pflichtfortbildungsschulen).
Genom magistratsbeslut den 2 dec. 1904 infördes i Berlin obligatorisk
fortsättningsskolplikt i enlighet med Gewerbeordnung § 120 från och med
1 maj 1905. Det i samband härmed utfärdade reglementet (Ortsstatut) innehåller
i huvudsak följande bestämmelser.
Alla manliga arbetare, lärlingar, gesäller och biträden, som äro anställda
i industri och handel inom Berlins stadsplan, äro skyldiga att besöka en av
staden inrättad fortsättningsskola och begagna sig av dess undervisning, så
snart de fullgjort sin folkskoleplikt, till slutet av det skolår, under vilket de
fylla 17 år. Undervisningen skall under hänsyn i största möjliga utsträckning
till lärjungens yrkesutbildning omfatta tyska, räkning och ritning. Den skall
i genomsnitt för hela året icke överskrida 6 eller understiga 4 timmar i veckan.
Dag, tid och plats för undervisningen kungöres på vanligt sätt av magistraten.
Fritagna från denna förpliktelse äro lärlingar och biträden på apotek, de
som äro anställda i fiske och sjöfart, hos advokater och notarier, utvandrareagenter
och försäkringsagenter, järnvägsförvaltningar samt rikets eller tyska
förbundsstaters verk och inrättningar. Vidare äro de befriade, som deltaga i
undervisningen i en Innungs- eller annan fortsättnings- eller fackskola, för så
vitt och till den utsträckning denna undervisning helt eller delvis erkänts som
tillräcklig ersättning för den obligatoriska fortsättningsskolan, ävensom de,
vilka förete intyg om kunskaper, som berättiga till ettårig militärtjänst, eller
på annat sätt kunna styrka, att de redan förvärvat en allmän bildning, som
motsvarar fortsättningsskolans mål. De, som hava svårt kroppsligt eller andligt
lyte eller icke äro tyska undersåtar, äro också befriade.
Arbetsgivare är skyldig anmäla sina skolpliktiga arbetare på av magistraten
utsatt ställe senast på 6:e dagen efter deras anställning. Likaledes måste
han, i fall de lämna sin tjänst, anmäla detta senast inom tre dagar. Arbetsgivaren
måste giva sina arbetare ledighet från arbetet så tidigt, att de på
utsatt tid kunna infinna sig i skolan tvättade och omklädda. Om den skolpliktige
av sjukdom är hindrad att besöka skolan, har arbetsgivaren att till
skolans föreståndare lämna intyg därom, antingen när arbetaren nästa gång
infinner sig i skolan eller senast inom en vecka, i fall sjukdomen har längre
varaktighet. Likaledes bör han anmäla, när arbetaren återtager sitt arbete,
önskar arbetsgivaren på särskilda grunder ledighet för sina arbetare enskilda
timmar, så har han att på förhand underrätta skolans föreståndare därom och
40
Tyskland. Preussen.
utverka hans medgivande därtill. Föräldrar och förmyndare få icke hindra
sina söner eller myndlingar att besöka fortsättningsskolorna.
Lärjungarna äro skyldiga att infinna sig i skolan på utsatt tid snyggt
och anständigt klädda samt försedda med föreskriven undervisningsmateriell,
för vars anskaffning arbetsgivaren är ansvarig.
De, som bryta mot dessa bestämmelser, straffas med böter till 20 mark
eller med fängelse i högst 3 dagar.
Staden Berlin är indelad i 10 fortsättningsskoldistrikt, vart och ett med
sin föreståndare. Denna rent lokala indelning förlorar dock allt mer i betydelse.
Erfarenheten har givit vid handen, att det är lämpligare att söka sammanföra
lärjungar tillhörande vissa grupper av närbesläktade yrken till de särskilda skolorna.
Därigenom blir lärjungeantalet inom varje yrkesgrupp så stort, att en
klassindelning med hänsyn till yrken och ålder lättare och fullständigare kan
genomföras.
Fortsättningsskolorna använda i regel kommunala skolhus gemensamt
med folkskolor eller andra skolor. Det anses dock önskvärt, att fortsättningsskolorna
så snart som möjligt få egna lokaler. Bland andra fördelar, som
egna skolhus medföra, är den, att man har större frihet i valet av tid, så att
man t. o. m. kan förlägga undervisningen till förmiddagarna.
Skolåret omfattar 40 veckor.
Lärarnes avlöning utgår med 120 mark per år och veckotimma. Av 687
lärare, som voro anställda vid fortsättningsskolorna läroåret 1906—07, voro 554
folkskolelärare, 2 lärare vid högre skolor, 23 teckningslärare, 17 privatlärare,
19 konstnärer, 4 hantverksmästare och 68 ingenjörer, arkitekter och tekniker.
Under samma år höllos fyra kurser för utbildning av lärare i metallarbetareklasser,
träarbetareklasser, skräddareklasser och konstindustriklasser. Till bestridande
av kostnaderna för dessa kurser anslogos 3,000 mark.
Under läroåret 1907—08 hade Berlins obligatoriska fortsättningsskolor
för första gången det normala antalet av tre åldersavdelningar. Lärjungarnas
antal och fördelning på yrkesgrupper och yrkesavdelningar samt skolklasser
den 11 november 1907 framgår av följande tabell:
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
41
Lärjungarnas fördelning på yrkesgrupper och yrkesavdelningar samt skolklasser
vid Berlins obligatoriska fortsättningsskolor 1907.
Yrkesgrupper |
Yrkesavdelningar |
Skol- klasser |
Antal lärjungar |
[Murare, timmermän, taktäckare...... |
24 |
641 |
|
Krukmakare ........................... |
6 |
143 |
|
Träarbetare.............................. |
49 |
1,514 |
|
I Byggnadsindustrien |
Målare ................................. |
It |
306 |
Glasmästare ........................... |
7 |
213 |
|
Stensättare.............................. |
3 |
93 |
|
Pianosniekare........................... |
6 |
179 |
|
Summa för grupp I |
106 |
3,089 |
|
[Allmänna klasser ..................... |
76 |
2,132 |
|
Smeder ................................ |
50 |
1,526 |
|
Maskinarbetare ........................ |
45 |
1,449 |
|
II Metallarbetare |
Mekaniker .............................. |
32 |
1,068 |
Plåtslagare.............................. |
8 |
265 |
|
Smeder ................................. |
4'' |
98 |
|
Formare................................. |
2 |
62 |
|
Summa för grupp II |
217 |
6,600 |
|
Allmänna klasser ..................... |
19 |
461 |
|
Gravörer och ciselörer ............... |
14 |
414 |
|
Gelbgjutare.............................. |
10 |
334 |
|
Plastiker................................. |
7 |
228 |
|
III Konstindustriella yrken |
Litografer och stentryckare ......... |
13 |
395 |
Bokindustriidkare ..................... |
13 |
419 |
|
Fotografer .............................. |
2 |
48 |
|
Guldsmeder ........................... |
5 |
130 |
|
Tapetserare ........................... |
16 |
475 |
|
Summa för grupp III |
99 |
2,904 |
|
[Skräddare .............................. |
17 |
575 |
|
IV Beklädnadsyrken |
IKörsnärer .............................. |
3 |
106 |
|Sko- och sadelmakare ............... |
5 |
158 |
|
1 |
Summa för grupp IV |
25 |
839 |
42
Tyskland. Preussen.
Yrkesgrupper |
Yrkesavdelningar |
Skol- klasser |
Antal lärjungar |
Bagare ................................. |
22 |
577 |
|
Konditorer.............................. |
4 |
115 |
|
V Näringsmedelsindustri |
Kockar ................................. |
||
Kypare och uppassare ............ .. |
11 |
410 |
|
| |
Summa för grupp V |
37 |
1,102 |
VI Barberare och frisörer |
1 Allmänna klasser ..................... |
13 |
372 |
(Perukmakare ........................... |
2 |
73 |
|
Summa för grupp VI |
15 |
445 |
|
(Allmänna klasser ..................... |
145 |
4,277 |
|
VII Köpmän |
•L . |
||
[Drogister .............................. |
4 |
139 |
|
Summa för grupp VII |
149 |
4,416 |
|
VIII Arbetare utan best. yrke |
276 |
9,133 |
|
Summa för grupp VIII |
276 |
9,133 |
|
Tandtekniker ........................... |
3 |
63 |
|
IX Övriga yrken |
i Musiker ................................. |
1 |
37 |
(Förberedande klasser.................. |
2 |
34 |
|
Summa för grupp IX |
6 |
134 |
|
Summa av samtliga |
930 |
28,662 |
De obligatoriska fortsättningsskolorna bekostas helt och hållet av staden Berlin.
Inkomsterna 1907 utgjorde (hyror) ......... 1,146 mark
Utgifterna 1907 „ ..................... 823,390 „
Utgifter utöver inkomsterna..................... 822,244 mark
Lägre och högre frivilliga fortsättningsskolor (Wahlfortbildungsanstalten
und Schulen). Förutom de obligatoriska fortsättningsskolorna underhåller staden
Berlin1) icke mindre än 31 st. frivilliga fortsättningsskolor, därav 18 st. för
manliga och 12 st. för kvinnliga lärjungar, vartill kommer en skola för både
manliga och kvinnliga lärjungar. Dessa skolor ha till ändamål att bereda ungdom,
som endast haft tillfälle att genomgå folkskolan eller de lägre klasserna
'') Flere handelsskolor och 3 skolor för blinda, dövstumma och svagt begåvade, oräknade
(se tabell sid. 37).
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
43
av högre läroverk, möjlighet att på lediga stunder underhålla och utvidga sina
kunskaper. Undervisningen omfattar till större delen fristående söndags- och
aftonkurser i vanliga skolämnen såsom tyska, främmande språk, räkning, fysik
och kemi, vartill komma bokföring, handelslära och handelskorrespondens,
stenografi, maskinskrivning, ritning och modellering m. m. samt för kvinnliga
lärjungar kurser i sömnad av olika slag, strykning, lagning av kläder, modistarbeten
och matlagning. Undervisningen har sålunda en föga teknisk riktning.
Endast en del av ritundervisningen har en facklig karaktär avsedd för yrkesidkare
såsom litografer, gravörer, ciselörer etc.
Alla dessa skolor uppbära lindriga skolavgifter, i allmänhet 1 mark för
veckotimme och halvår. 1 övrigt underhållas de på stadens bekostnad med
undantag av två skolor för kvinnlig och en för manlig och kvinnlig ungdom,
vilka endast åtnjuta mindre understöd av stadskassan, men i övrigt underhållas
av privata föreningar.
Stadens kostnader för dessa skolor (inberäknat av staden understödda
handelsskolor, skolorna för blinda, dövstumma och svagt begåvade) uppgick
för år 1907 till 421,476 mark.
b) Fackskolor.
(Innungsskolor.)
Såsom framgår av tabellen sid. 32 har staden Berlin ett stort antal fackskolor.
Det övervägande flertalet av dessa utgöras av s. k. Innungsskolor, i det
de grundats av hantverks- och industriföreningar för att sätta dem i stånd att
fylla sin uppgift att leda och övervaka lärlingars och gesällers yrkesutbildning.
Enligt de för hantverks- och industriföreningarna gällande reglementena äro
lärlingar anställda hos föreningsmedlemmar skyldiga att begagna undervisningen
i föreningens skola.
Innungsskolorna äro alltid söndags- och aftonskolor, vanligen inrymda i
av staden upplåtna folkskolehus. I många skolor meddelas undervisning i
allmänna ämnen såsom tyska, räkning och bokföring, alltid med tillämpning
på yrket. Flertalet har dock uteslutande fackundervisning, förnämligast bestående
i fackritning samt i praktiska övningar, för vilka ofta särskilda lärverkstäder
äro inrättade, övningarna i skolans lärverkstäder ha till ändamål att
komplettera lärlingens praktiska yrkesutbildning, så att han får lära sig utföra
sådana arbeten och använda sådana hjälpmaskiner, som icke förekomma i
hans egen mästares verkstad. Genom lärverkstäderna vill man också bereda
lärlingen tillfälle att arbeta under verkligt skickliga fackmäns ledning, så att
44
Tyskland. Preussen.
man har trygghet för, att lärlingen vid lärotidens slut kan utföra de för gesällprovet
föreskrivna arbetena.
Några få skolor underhållas enbart av vederbörande Innung, en (Ludw.
Löwes lärlingsskola) av en enskild firma. De flesta åtnjuta dock understöd
antingen av staden Berlin enbart eller av staden Berlin och den preussiska
staten i förening. Lärlingar betala ingen eller en mycket lindrig skolavgift.
För gesäller är avgiften högre. Endast några få av Berlins Innungsskolor hava
erkänts såsom tillräcklig ersättning för de obligatoriska fortsättningsskolorna.
Plåtslagar efackskolan (Klempnerfachschule) i Berlin må anföras såsom
exempel på en Innungsfackskola. Enligt programmet har skolan till uppgift att
giva lärlingar och gesäller inom plåtslagareyrket en sådan utbildning, att de
förstå en fackritning och kunna arbeta efter en sådan samt vid ackordsarbete
förstå att ordna arbetet på ett sådant sätt, att det kan utföras med förtjänst.
Genom undervisning i bokföring övas lärjungarna att riktigt bokföra alla inom
yrket förekommande affärsfall, att upprätta inventarium och göra bokslut, så
att affärens ställning alltid klart framgår av räkenskapsböckerna.
Undervisningen omfattar skrivning, räkning, geometrisk ritning, projektionsritning
och fackritning, bokföring samt praktiska övningar i skolans lärverkstäder.
Kurserna äro fyraåriga, fördelade på 8 klasser. Den teoretiska undervisningen
äger rum söndagsförmiddagar kl. 9,30—12,30, den praktiska tisdagar
och fredagar kl. 7—9 e. m. Hela lärjungeantalet utgjorde under sommarhalvåret
1906 205 st., därav 6 gesäller, under vinterhalvåret 1906—1907 196 st.,
därav 19 gesäller.
Gewerbesaal (Der städtische Gewerbesaal) är en av Berlins mest omfattande
tekniska läroanstalter. Den utgör en speciell fackskola för metallindustrien,
i det att den har till ändamål att giva maskinarbetare, precisions- och
elektromekaniker, konst- och byggnadssmeder samt arbetare inom besläktade
yrken tillfälle att förvärva färdighet i ritning och nödiga kunskaper i de teoretiskt
vetenskapliga grunderna för deras yrken. Dessutom erbjuder den
gesäller inom dessa yrken tillfälle att fullständiga den praktiska utbildningen
genom arbete i särskilda lärverkstäder.
Såsom varande en ren stadsanstalt förvaltas Gewerbesaal helt och hållet
av deputationen för Berlins fack- och fortsättningsskolor. Den närmaste ledningen
av anstalten tillkommer en direktor, som inspekterar de olika avdelningarna
och överhuvud taget ansvarar för, att undervisningen motsvarar
lärjungarnas bildningsbehov. Fackundervisningen bestrides av praktiska tekniker,
vanligen ingeniörer, tillhörande någon av ovannämnda industrigrenar.
Anstalten består av:
1. söndags- och aftonklasser,
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
45
2. fackskola för maskinarbetare,
3. övningsverkstäder för mekaniker, maskinarbetare och konstsmeder.
1. Söndags- och aftonklasserna äro fördelade på 11 likformigt ordnade
avdelningar, förlagda till lika många kommunala skolhus i stadens olika delar.
De äro avsedda för lärlingar och gesäller, som under veckodagarna äro upptagna
av praktiskt verkstads- eller fabriksarbete. Undervisningen omfattar
huvudsakligen ritning. Efter en förberedande kurs övas fackritning för maskinarbetare,
modellsnickare, mekaniker och smeder. Konstsmeder övas även i
modellering. Dessa övningar avse att bibringa lärjungen förmåga att utföra
självständiga skisser till arbeten inom yrket. Därtill kommer undervisning i
matematik, mekanik, maskinlära och yrkeslära.
För elever, som genomgått fackskolan för maskinarbetare, finnes en
särskild fortsättningskurs, där undervisningen så mycket som möjligt ansluter
sig till lärjungarnas individuella önskningar.
Undervisningen äger rum dels söndagsförmiddagar kl. 8—12 eller 9—1,
dels veckodagar kl. 7—9 eller 7,30—9,30 e. m.
I skolavgifter betalas för varje halvår 4 mark för högst 4 timmar och 6
mark för mer än 4 timmar i veckan.
2. Fackskolan för maskinarbetare är avsedd för sådana arbetare, som efter
avslutad lärlingsutbildning kunna offra ett helt år utan annan sysselsättning
åt att utvidga sina teoretiska kunskaper, så att de bli kompetenta att kunna
sköta platser som verkmästare, montörer eller tekniker. Skolan har också till
ändamål att lägga grund för fortsatta tekniska studier.
Genom val av lärare, exkursioner till fabriker och genom hänsynstagande
till av fabrikanter uttalade önskningar med avseende på lärjungarnas utbildning
söker man i största möjliga utsträckning bibehålla känning med maskinindustrien.
Kursen är ettårig och omfattar 40 arbetsveckor med 36 timmars undervisning
i veckan.
För intagning i skolan fordras en minst treårig lärotid såsom maskinarbetare,
mekaniker eller smed, god folkskolebildning, någon färdighet i ritning och
förmåga att lösa lista grads ekvationer med en obekant. En god förberedelse
för inträdet kan vinnas genom besök i Gewerbesaals söndags- och aftonklasser.
Skolavgifterna belöpa sig till 50 mark för halvår. Lärjunge, som betalt
denna avgift, är dessutom berättigad att deltaga i söndags- och aftonkurserna.
Vid avgång från skolan erhåller lärjungen betyg över sina i skolan förvärvade
kunskaper, vari utförligt redogöres för hans i olika ämnen ådagalagda
kunskaper.
46
Tyskland. Preussen.
Undervisningsämnen och antal timmar för de olika ämnena framgår av
följande timplan.
Timmar i veckan
1 :a termin 2:a termin
Matematik med övningar .......................................... 6 4
Fysik ..................................................................... 4 2
Kemi ..................................................................... — 2
Teknisk mekanik ...................................................... 4 4
Maskinelement och maskinlära.................................... 4 6
Materiallära och verktygslära....................................... 2 2
Elektroteknik............................................................ 2 2
Ritning och maskinritning.......................................... 14 14
Summa 36 36
Fackskolan hade under vinterhalvåret 1906—07 33 st. lärjungar.
3. övningsverkstäderna för mekaniker, maskinarbetare och konstsmeder
äro avsedda för sådana yrkesarbetare, som avslutat sin lärlingsutbildning och
önska utvidga och fullkomna sin praktiska färdighet i yrket. Verkstäderna äro
tre, en för vart och ett av ovan nämnda fack. Vardera verkstaden består av
en arbetssal för lärjungarna och ett förråds- och lärarerum. Verkstäderna äro
avsedda för c:a 15 elever, så .att varje verkstad kan skötas av en lärare. För
att erhålla tillträde till övningsverkstäderna fordras intyg om minst tre års
praktik i yrket och god folkskolebildning. Vid högre skolbildning kan den
för inträde erforderliga praktiska utbildningstiden avkortas. Verkstäderna lämpa
sig i synnerhet för sådana arbetare, som tillfälligtvis äro i saknad av annan
sysselsättning och vilja använda sin lediga tid till sin utbildning. De besökas
även mycket ofta av gesäller, som där vilja utföra sina mästareprov.
övningarna gå huvudsakligen ut på att lära arbetarna att för eget behov
tillverka mönstergilla verktyg och att lära dem använda moderna verktygsmaskiner
med därtill hörande precisionsapparater. Smeder få lära sig konstsmide
och metallsvarvning.
Teoretisk undervisning i materiallära, verktygslära och teknologi meddelas
vid sidan av de praktiska övningarna. För undervisning i matematik, mekanik
och fackritning äro lärjungarna hänvisade till söndags- och aftonkurserna.
De tillverkade arbetena, i synnerhet verktyg, kunna av lärjungarna behållas
mot erläggande av materialkostnaderna. Arbeten, som ej behållas av lärjungarna,
användas som modeller för söndags- och aftonkurserna. För undvikande av
konkurrens med verkstäder i staden få arbetena i regel ej försäljas.
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
47
Lärarna utgöras av skickliga yrkesmän inom facket. Då de utförda
arbetena ofta användas som mästareprov, och således bli föremål för sakkunnigt
bedömande, har läraren gott tillfälle att lära känna mästarnas fordringar på
gesällernas arbetsskicklighet, och man vinner garanti för, att undervisningen
hålles uppe på en hög nivå.
Varje kurs varar c:a 10 veckor med 8 timmars daglig arbetstid. Lärotiden
kan dock efter lärjungens önskan utsträckas till två eller flera kurser
efter varandra.
Skolavgifterna belöpa sig till 20 mark för varje kurs, men kunna för
därav förtjänta lärjungar nedsättas till hälften.
Lärjungarna erhålla, om de så önska, vid kursens slut betyg med utförliga
uppgifter om utförda arbeten samt om flit, förmåga och framsteg i studierna.
Snickareskolan i Berlin (Berliner Tischlerschule) erinrar både vad ändamål
och organisation beträffar mycket om Gewerbesaal. Likasom denna är
den en stadsanstalt, förvaltad av deputationen för Berlins fack- och fortsättningsskolor.
Bidrag till dess underhåll erhålles förutom genom skolavgifter
även av snickarnes och svarvarnes yrkesföreningar.
Programmet angiver skolans ändamål vara att undervisa snickare och
svarvare i ritning, skissering, modellering, bildhuggeri, träets teknologi, verktygs-
och stillära samt i träets kemiska behandling. Skolan består av 9 söndags-
och aftonavdelningar samt en dagskola med underavdelningar för snickare,
svarvare och bildhuggare. Med undantag av dagskolan och en av söndagsoch
aftonavdelningarna, som äro inrymda i för skolans räkning uppförda
lokaler, arbeta de övriga avdelningarna i av staden upplåtna folkskolehus.
Samtliga avdelningar stå under ledning av en gemensam direktor. Lärarna
tillsättas på uppsägning av stadens skolstyrelse. De uppbära i avlöning
i medeltal 3 mark i timmen. Äldre lärare kunna erhålla 4 mark och lärare i
kemi och stillära 5 mark i timmen.
I söndags- och aftonavdelningarna undervisas i frihandsteckning, projektionsritning,
fackritning samt i träförbindnings- och stillära. Undervisningen
är förlagd till söndagar kl. 9—-1 och vardagar kl. 7—9 eller 7,30—9,30 e. m.
Dagskolan är avsedd för lärlingar och gesäller, som redan inhämtat elementerna
i sitt fack. Den har till mål att genom praktiska övningar i alla
grenar av möbel- och byggnadssnickeriet motverka ensidigheten i utbildningen
inom industrien för att därigenom höja lärlingarnas arbetsförmåga och hålla
Berlins möbelindustri på en hög ståndpunkt. Kurserna äro tvååriga, med 40
arbetsveckor om året, och undervisningen omfattar följande ämnen:
48
Tyskland. Preussen.
Timmar i veckan
1 :a året 2:a året
Snickring, svarvning eller bildhuggeri................................. 20 16
övning i arbetsmaskiners användning................................. 4 . 2
Materiallära..................................................................... 4 —
Kemi (träets färgning och betning).................................... — 4
Bokföring ..................................................................... 2 _
Fackräkning ................. 2 —
Kalkulation..................................................................... — 2
Ritning ........................................................................ 16 24
Summa 48 48
Gesäller, som redan besitta en grundligare fackutbildning, hava rätt att
välja undervisningsämnen efter egen önskan. I skolavgifter betalas 25 mark
för varje halvår. Behövande lärjungar kunna erhålla friplatser. På begäran
erhålla elever betyg över sina kunskaper och färdigheter på grund av utförda
prov och konkurrensarbeten, vilka mot erläggande av materialkostnaderna tillfalla
eleverna. I regel förbli de utförda arbetena skolans egendom för att användas
till modeller och mönster vid undervisningen.
De praktiska övningarna i skolans verkstäder gå ut på att bibringa lärjungarna
kännedom om arbetsmetoder och stilarter, som komma till användning
vid dyrbarare rumsinredningar och finare möbeltillverkning. För att
erhålla goda modeller av olika stilarter sändas ofta lärjungar på skolans bekostnad
till museer i in- och utlandet för att efter lärarens anvisningar uppmäta
och utföra fullständiga arbetsritningar efter lämpliga konstföremål, som sedan
kopieras i skolans verkstäder. I skolans korridorer och i särskilda samlingsrum
finnas uppställda konstnärligt utförda lärjungearbeten med vacker skulptur och
rika inläggningar i trä, metall, elfenben, sköldpadd m. m., ävensom vackra
prov på svarvade och snidade arbeten i olika material.
1 :a och 2:a hantverksskolorna (Erste und zweite Handwerkerschule)
i Berlin äro utan fråga stadens mest storartade fackskolor. Den första hantverksskolan
grundades 1880 under Jessens ledning och anses hava verkat
banbrytande på hantverksundervisningens område. Redan efter 10 års tillvaro
var skolan så överfylld av lärjungar, att man måste grunda ännu en liknande
anstalt. 2:a hantverksskolan började sin verksamhet 1892 och inrymdes till
en början i provisoriska lokaler. Under åren 1899—1905 uppfördes för dess
räkning en särskild storartad byggnad i fem våningar med sammanlagt 7,672
kvm. golvyta. Byggnadskostnaderna uppgingo till mer än 800,000 mark för
-
Berlins fortsättnings- och fackskolor.
49
utom den till 450,000 marks värde beräknade tomten. 1 :a hantverksskolan
underhålles av staden och staten gemensamt, 2:a hantverksskolan uteslutande
på stadens bekostnad. Båda skolorna ha gemensamt kuratorium men var
sin direktor.
En föreställning om skolornas omfattning får man av följande tal. Under
vintern 1906—07 hade 1 :a hantverksskolan i sina söndags- och aftonavdelningar
icke mindre än 165 skilda kurser i 38 olika ämnen med 562 undervisningstimmar
i veckan. Därtill kommo en fackskola för mekaniker, en
för elektroteknik och kortare dagkurser för en del yrken. Sammanlagda
lärjungeantalet var 2,220 st.
I 2:a hantverksskolan höllos samma tid 244 olika kurser i 50 ämnen
med 808 undervisningstimmar i veckan. Lärjungeantalet var 3,145 st.
Skolornas ändamål är att giva lärlingar och gesäller inom hantverksståndet
tillfälle att förvärva den färdighet i ritning samt den teoretiska och konstindustriella
bildning, som erfordras för att fullständiga den genom praktiskt
verkstadsarbete vunna yrkesutbildningen samt att förbereda dem för fortsatta
studier inom deras fack.
1 :a hantverksskolan har.följande avdelningar:
1. söndags- och aftonkurser;
2. fackskola för mekaniker;
3. fackskola för elektroteknici;
4. dagkurser för snickare och målare samt för modellering.
1. Tillträde till söndags- och aftonkurserna står öppet för en var, som
överskridit den skolpliktiga åldern och även fullgjort sin fortsättningsskolplikt.
Inträdesåldern blir således fyllda 17 år. Varje lärjunge har rätt att fritt välja
läroämnen under förutsättning, att han har nödiga förkunskaper för att tillgodogöra
sig undervisningen.
Undervisningen omfattar följande ämnen:
Frihandsteckning; akvarellmålning; cirkelritning; projektionsritning; beskrivande
geometri; fackritning för bildhuggare, bokbindare, ciselörer, dekoratörer,
svarvare, elektroteknici, glasmålare, guldsmeder, gravörer, gelbgjutare, plåtslagare,
konstsmeder, läderarbetare, litografer, målare, maskinarbetare, murare,
mekaniker, skyltmålare, smeder, stenhuggare, tapetserare, snickare, typografer,
urmakare, verktygssmeder, xylografer och byggnadssnickare; dekorationsmålning;
konstindustrien formlära; modellering i lera, plastelin och vax; räkning; matematik
(algebra, geometri, trigonometri, högre matematik); fysik; mekanik; elektroteknik;
maskinlära; kemi; kemi och varukännedom för drogister; teknologi och bokföring.
III
4
50
Tyskland. Preussen.
Undervisningen är i huvudsak förlagd till eftermiddagar kl. 5—7 eller
kvällar kl. 7—9 samt söndagar kl. 9—1. Endast några få lektioner äro förlagda
till tidigare eftermiddagstimmar kl. 3—5 eller söndagsmorgnar kl. 8—9.
Skolavgifterna för dessa kurser uppgå till 6 mark för högst 8 timmar i
veckan och 9 mark för högst 12 timmar i veckan.
2. Fackskolan för mekaniker (instrumentmakare) är avsedd för gesäller
tillhörande instrumentmakareyrkena och har till ändamål att giva dem en sådan
teoretisk utbildning, att de kunna sköta platser som laboratoriebiträden, verkmästare
och ledare av instrumentmakeriaffärer, samt att förbereda för fortsatta
studier i precisionsmekanik och elektroteknik. Kursen är 1-årig och omfattar
följande läroämnen:
Timmar i veckan
1 :a halvåret 2:a halvåret
Matematik............................................................... 5 2
Fysik ..................................................................... 6 5
Matematiskt fysiska övningar ............................ 2 2
Kemi ..................................................................... 4 4
Teknisk mekanik...................................................... 2 2
Instrumentlära ......................................................... 4 4
Elektroteknik ......................................................... 4 4
Teknologi ..... 3 3
Ritning .................................................................. 13 13
Fysikaliska laborationer............................................. . 5
Summa 43 44
För intagning i fackskolan fordras minst 3-årig lärotid inom någon gren
av instrumentmakeriet, förmåga att i skrift uttrycka sig begripligt och utan
grövre ortografiska fel samt kännedom om decimalbråk och vanliga bråk, de fyra
räknesätten i algebra, 1 :a grads ekvationer och elementerna av planimetrien.
I skolavgifter betalas 60 mark för halvår.
3. Fackskolan för elektroteknik har till ändamål att utbilda montörer,
verkmästare, laboratoriebiträden m. m. för elektriska fabriker och affärer samt
att förbereda för fortsatta elektrotekniska studier. Inträdesfordringarna äro de
samma som för fackskolan för mekaniker. I avgifter betalas första halvåret
100 mark, andra halvåret 60 mark.
Fackskolor för byggnadsindustri.
51
Kurserna äro 1-åriga och omfatta följande ämnen:
Timmar i veckan
1 :a halvåret 2:a halvåret
Matematik............................................................... 5 2
Fysik ..................................................................... 6 '' 4
Matematiska övningar................................................ 1 1
Kemi ..................................................................... 4 2
Teoretisk mekanik ................................................... 2 2
Elektroteknik ................................*........................ 12 14
Maskinlära............................................................... — 2
Ritning ................................................................. 8 9
Fysikaliska laborationer................................ 6_9
Summa 44 45
4. Dagkurserna för snickare, målare och modellörer hava full dagundervisning
med 42 timmars undervisning i veckan. Kurserna vara längre eller
kortare tid, allt efter vars och ens önskan och behov. Nya elever mottagas
när som helst under läroåret. Skolavgifterna äro 5 mark i månaden.
Undervisningen i 2:a hantverksskolan är av samma art som i den 1 :a
och omfattar även i huvudsak samma ämnen. Dock saknas här fackskolorna
för mekanik och elektroteknik. 1 stället tillkomma i likhet med vad förhållandet
är i nyare tyska hantverksskolor ett stort antal övningsverkstäder för drivning
i metall och ciselering, för gravering, keramik, modellering, gipsgjutning
och stuckarbeten, för stentryck, litografi och kalligrafi samt för tandteknik.
Fackskolor för byggnadsindustri.
Skolor för byggnadsindustrien inrättades i Preussen senare än i andra
tyska stater. Den första preussiska byggnadsfackskolan grundades i Höxter
1864. Genom Hannovers erövring tillkom ännu en i Nienburg 1866. Under
de följande åren t. o. m. 1875 inrättades ytterligare tre skolor för samma
ändamål, vilka dock i likhet med de två föregående voro av rätt anspråkslös
art. Tillfälle till undervisning i byggnadsfacket gåvo vidare en del hantverksoch
konstindustriskolor, av vilka flere under 1800-talet grundats just med
hänsyn till byggnadshantverkares utbildning. Även de s. k. Provinzialgewerbeschulen
hade fackavdelningar för byggnadskonst, men den undervisning i detta
ämne, som dessa skolor gåvo, var föga omfattande.
Preussens
äldsta byggnadsfackskolor.
52
Tyskland. Preussen.
Kommunala
byggnadsfack
skolor.
Statsskolor.
Enhetlig organisation.
Med städernas tillväxt och de allt jämt ökade fordringarna på sundhet,
brandsäkerhet och bekvämlighet även i privata bostäder växte behovet avskickliga
byggmästare och byggnadshantverkare. Det visade sig snart, att
de tillfällen till undervisning inom byggnadsfacket, som de förut nämnda
skolorna kunde giva, voro allt för ringa. I ett cirkulär till provinsstyrelserna
1877 uppmanar regeringen dessa att verka för inrättande av kommunala
byggnadsfackskolor. Statsbidrag till skolornas första utrustande med undervisningsmateriell
och till bestridande af hälften av de löpande omkostnaderna
utlovades mot villkor, att kommunerna anskaffade och underhöllo lämpliga
skollokaler och ansvarade för den andra hälften av driftkostnaderna. Skolornas
organisation skulle ordnas i samförstånd med ministern för handel och industri,
och deras verksamhet underkastas lämplig kontroll.
Erfarenheten visade snart, att de krav, som ställdes på kommunerna för
skolornas underhåll, blevo allt för betungande och hindrade uppkomsten av
nya skolor. Först sedan staten övertagit en betydligt större del av driftkostnaderna,
uppkommo mot slutet av 1880-talet några nya skolor, så att Preussen
vid 1890-talets början hade 10 byggnadsfackskolor.
Icke förty visade en utredning 1891, att byggnadsfackskolornas antal var
allt för ringa. Många voro alldeles överfyllda av lärjungar, och ett stort antal
preussiska undersåtar voro hänvisade att söka sin utbildning vid icke preussiska
byggnadsskolor. Från denna tid inrättades en hel del nya skolor, vilka
redan från början blevo statsanstalter. Kommunernas bidrag, som numera
fastställdes genom ett mellan staten och kommunen upprättat kontrakt, inskränktes
till anskaffning av tjänlig lokal och första uppsättningen av inventarier samt
ett fast kontant bidrag. Även de äldre skolorna omvandlades så småningom
till statsanstalter med undantag av skolan i Berlin, som fortfarande är en
kommunal skola, åtnjutande statsbidrag till hälften av de löpande omkostnaderna.
Därjämte ökades skolornas förmåga att mottaga ett större antal lärjungar
genom anordnande av parallellavdelningar.
I samma mån som byggnadsfackskolornas antal ökades, gjorde sig bristen
på gemensamma bestämmelser angående undervisningen allt mera kännbar.
Redan 1882 fastställdes för de statsunderstödda skolorna en likartad avgångsprövning.
År 1898 fastställdes en för samtliga skolor gemensam läroplan,
enligt vilken lärokursen skulle omfatta 4 halvårsklasser, vardera med en lärotid
av 20 veckor och 44 obligatoriska undervisningstimmar i veckan. Den gemensamma
läroplanen förutsatte med nödvändighet kontroll över de inträdessökandes
förkunskaper, vadan föreskrifter angående inträdesprövningar samtidigt gåvos.
Inträdesprovet skulle omfatta tyska, räkning, geometri och naturlära till den
Fackskolor för byggnadsindustri.
53
omfattning, som motsvarade god folkskolebildning, varjämte den inträdessökande
skulle styrka, att han hade nödig färdighet i frihandsteckning och linjarritning.
Några år senare 1902 lades härtill fordran på intyg om praktisk verksamhet i
någon gren av byggnadsyrket under två somrar (sammanlagt minst 12 månader).
För att underlätta tillträdet till skolorna för ynglingar, som icke voro i besittning
av nödiga förkunskaper, skulle en förberedande avdelning (Vorklasse)
inrättas.
Sedan 1899 hava vid ett stort antal preussiska byggnadsfackskolor inrättats
särskilda avdelningar för väg- och vattenbyggnad, vid ett par skolor dessutom
avdelningar för meliorationsväsende. Härigenom har man sökt tillgodose statsoch
kommunförvaltningarnas allt mer stegrade behov av skolade teknici för
väg- och vattenbyggnadsarbeten samt för sjösänknings- och torrläggningsarbeten.
1 samma mån som byggnadsfackskolornas mål höjdes, och läroplanerna
i samband därmed utvidgades, framträdde allt starkare behovet av en lägre
klass av skolor, lämpade för sådana byggnadshantverkare, som icke hade råd
och tid att förvärva den grundliga fackbildning, som byggnadsfackskolorna
avsågo att giva, men som ändå kunde ha nytta av en skolmässig utbildning.
Vid de tre byggnadsfackskolorna i Köln, Kattowitz och Stettin anordnades
1902 på försök särskilda kurser för utbildning av byggnadshantverkare eller
byggnadsförmän (Baupoliere). Dessa avdelningar hade två halvårskurser, som
höllos endast om vintern. För att nödig erfarenhet skulle vinnas, gjordes
kurserna vid de tre skolorna något olika. Dessa byggnadshantverkareskolor
hava dock hittills endast varit besökta av ett ringa antal lärjungar. 1 deras
ställe söker man numera allt mer och mer inrätta afton- och söndagskurser
för byggnadsarbetare.
Helt nyligen, från och med hösten 1908, har en rätt väsentlig omorganisation
av de preussiska byggnadsfackskolorna genomförts. Inträdesfordringarna
hava nedsatts så till vida, att fordringarna på kunskaper i geometri
och naturlära samt ritning bortfallit. 1 samband därmed har den förberedande
avdelningen vid flertalet skolor indragits. Däremot har lärokursen i den egentliga
byggnadsfackskolan förlängts med en termin, så att den numera omfattar 27a
år eller 5 halvårsklasser. Då erfarenheten visat, att ett stort antal av byggnadsfackskolorna^
lärjungar lämna skolorna, innan de genomgått fullständiga
kurser, har undervisningen ordnats så, att den efter tre terminer når en viss
avslutning, så att även de lärjungar, som icke ha tillfälle att genomgå de två
högsta klasserna, ändock få en viss nytta av sin skolkurs.
Väg- och vatienbyggnadsavdelningar.
Byggnads
hantverkare
skolor.
Omorganisation
1908.
54
Tyskland. Preussen.
Lärarnas
löning.
Skolornas
lokaler.
Antalet
skolor.
Genom statens övertagande av byggnadsfackskolorna blev det möjligt att
på ett tillfredsställande sätt ordna lärarnas löne- och pensionsförhållanden, så
att skolorna kunde tillförsäkras fullt kompetenta lärarekrafter. Enligt den 1909
fastställda nya lönestaten uppbära direktorerna en begynnelselön av 5,400
mark om året med tre ålderstillägg om 600 mark vardera efter treåriga tjänstgöringsperioder,
så att den slutliga lönen efter 9 års tjänstgöring uppgår till
7,200 mark, vartill kommer “pensionsfähige Zulage" av 600 mark. överlärare
uppbära en begynnelselön av 3,000 mark jämte 7 ålderstillägg å 600 mark
vardera efter treåriga tjänstgöringsperioder, så att efter 21 års tjänstgöring
högsta lönegraden med 7,200 mark uppnås. Därtill komma hyresbidrag samt
rätt till pension för lärarna själva vid avskedstagandet samt för deras änkor
och oförsörjda barn. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet är begränsad till 22 å
26 timmar i veckan.
För undervisningen förfoga skolorna över synnerligen rymliga och präktiga
lokaler. Vid förhandlingarna emellan staten och kommunerna måste de senare
förplikta sig att uppföra byggnaderna i enlighet med ett normalprogram.
Ritsalarna för 25 å 30 lärjungar hava ett utrymme av 12x7 meters golvyta.
Korridorerna göras rymliga och väl belysta för att lämna plats för undervisningsmateriell,
som uppställes i glasmontrer, så att den när som helst kan
studeras av lärjungarna. De stora kostnader, kommunerna måst underkasta
sig för sina skolor, framgå av följande uppgifter om byggnadskostnaderna
för några nyuppförda byggnadsfackskolor. Skolan i Barmen, som uppfördes
1897—99, kostade med inredning och särskild bostad för direktorn sammanagt
416,000 mark; skolan i Erfurt jämte bostad för direktorn 332,700 mark;
skolan i Stettin 890,660 mark. Sistnämnda skolbyggnad var dock avsedd
även för navigationsskolan i Stettin. Numera pläga kommunerna alltid förpliktas
att uppföra bostäder för direktorn i eller i närheten av skolan.
För närvarande har Preussen 25 byggnadsfackskolor, nämligen Königliche
Baugewerkschulen i Aachen, Barmen-Elberfeld, Breslau, Buxtehude, Kassel, Köln,
Deutsch-Krone, Eckernförde, Erfurt, Essen, Frankfurt a. M., Frankfurt a. O.,
Görlitz, Hildesheim, Höxter, Idstein, Kattowitz, Königsberg, Magdeburg, Mönster,
Nienburg, Posen, Stettin, Königliche Tiefbauschule i Rendsburg och Städtiche
Baugewerkschule i Berlin.
Alla med undantag av skolan i Berlin äro statsanstalter. Vid alla skolor
med undantag av en, nämligen skolan i Eckernförde, finnas avdelningar för
väg- och vattenbyggnad. Skolan i Rendsburg har uteslutande en väg- och
vattenbyggnadsavdelning. Vid tre skolor, i Köln, Kattowitz och Stettin, äro
byggnadshantverkare- (förmans-) klasser inrättade. Skolan i Görlitz har en
avdelning för stenhuggare. Yrkesskolorna i Halle, Trier och Thorn hava
Fackskolor för byggnadsindustri.
55
avdelningar, som motsvara de två eller tre lägsta klasserna vid en byggnadsfackskola,
så att lärjungar från de nämnda skolorna kunna vinna inträde direkt
i byggnadsfackskolornas näst högsta eller högsta klass.
Skolorna hade under vinterhalvåret 1908—09 sammanlagt 6,090 lärjungar. Statistik.
Totala kostnaderna för skolorna enligt stat för 1910 uppgingo till 2,678,104 mark,
varav staten bidrog med 1,614,685 mark och kommunerna med 370,922 mark.
Kommunernas bidrag växlade, om två skolor, som underhöllos uteslutande på
statens bekostnad, undantagas, mellan 5,000 och 49,160 mark årligen.
De preussiska byggnadsfackskolornas ändamål och organisation framgår
av följande för dem gällande föreskrifter av den 1 juni 1908.
Byggnadsfackskolorna hava till ändamål: Ändamål.
a) att giva byggnadsarbetare, framför allt murare, timmermän och stenhuggare,
som vilja utbilda sig till byggmästare och byggnadsentreprenörer,
tillfälle att förvärva de teoretiska kunskaper och den färdighet i ritning, som
fordras för en självständig yrkesutövning;
b) att utbilda tekniskt skolade biträden för ritkontor och byggnadsplatser
(byggnadsritare och byggnadsledare);
c) att förbereda för vissa medelhöga tjänstebefattningar (zu den mittleren
technischen Laufbahnen) hos regerings-, militär-, järnvägs- och kommunala
myndigheter.
Skolorna stå under regeringspresidentens överinseende och under ledning Förvaltning.
av ett kuratorium med samma uppgift och sammansättning som kuratorierna
för hantverks- och konstindustriskolorna (se sid. 35). De bestå i regel
av överborgmästaren i staden, skolans direktor och 7 andra medlemmar.
Byggnadsfackskolorna bestå av en hus- och en väg- och vattenbygg- Organisation.
nadsavdelning, vardera med fem klasser. De tre lägsta klasserna äro gemensamma
för båda avdelningarna, men i de två högsta klasserna åtnjuta de båda
avdelningarnas lärjungar särskild undervisning. För lärjungar, som icke besitta
de för inträde erforderliga förkunskaperna, anordnas efter behov en förberedande
klass.
Lärokurserna i varje klass äro halvåriga och pågå såväl vinter som
sommar. De särskilda klasserna kunna genomgås antingen omedelbart efter
varandra eller med avbrott. Dock anses tillrådligt att icke avbryta skolgången
mer än ett halvt år och att om möjligt genomgå de två högsta klasserna
omedelbart efter varandra.
Undervisning pågår under vinterhalvåret från den 18 oktober till den 18
mars och under sommarhalvåret från den 2 april till den 24 augusti. Jul
-
56
Tyskland. Preussen.
Inträdesfordringar.
Skolavgifter.
Avgdngspröv
ning.
Kompetens.
Militärplikt.
ferierna vara 14 dagar och pingstferierna 5 dagar. Inträffar påsken under skoltiden,
inställes undervisningen långfredagen och annandag påsk.
För inträde i lägsta (5:e) klassen fordras:
1) en ålder av 16 år;
2) kunskaper motsvarande lärokursen i en flerklassig folkskola, vilket i
regel måste styrkas genom inträdesprov;
(Från inträdesprov äro de befriade, som genomgått en flerklassig folkskola
och två år begagnat undervisningen i en fortsättningsskola med minst
sex timmars undervisning i veckan, ävensom de, som äro berättigade till ettårig
militärtjänst.)
3) en föregående hantverksmässig verksamhet under minst 12 månader.
(För inträde vid väg- och vattenbyggnadsavdelningarna gälla särskilda bestämmelser
angående arten av föregående praktisk verksamhet.)
Undantagsvis kunna unga personer med god skolbildning intagas i lägsta
klassen, även om de icke arbetat i yrke mer än 6 månader, ifall de förbinda
sig att ägna ytterligare sex månader åt hantverksmässigt arbete före inträdet
i den näst lägsta (4:e) klassen.
Om det visar sig, att en lärjunge på grund av bristande praktiska kunskaper
icke förmår följa undervisningen, kan han förbjudas att deltaga i undervisningen,
till dess han fullständigat sin praktiska utbildning.
Skolavgifterna utgå med 80 mark för varje halvår utom vid skolorna i
Köln, Frankfurt a. M., Essen och Berlin, där skolavgiften är 100 mark för varje
halvår. Icke tyska undersåtar betala fem gånger så mycket. Förutom skolavgiften
erlägges en liten avgift för olycksfallsförsäkring.
Medellösa lärjungar kunna helt eller delvis befrias från skolavgift, om de
med gott resultat gemomgått åtminstone en klass och därunder uppfört sig
oklanderligt. Likaledes kunna behövande lärjungar erhålla stipendier.
Vid slutet av varje halvår anställes avgångsprövning med lärjungarna i
högsta klassen inför en särskild examenskommission och i enlighet med en
särskild examensordning.
Lärjungar, som genomgått en byggnadsfackskola, äro vid avläggande av
mästareprov för murare-, timmermans- och stenhuggareyrkena befriade från
utförande av arbetsprov och muntlig prövning i matematik, statik och byggnadskonstruktionslära
och äro dessutom berättigade att söka vissa statstjänster.
Värnpliktiga lärjungar kunna i fredstid på direktorns intyg erhålla tillstånd
att uppskjuta sina militärövningar, till dess de slutat sin skolkurs.
Undervisningens omfattning framgår av följande timplaner och läroplaner.
Fackskolor för byggnadsindustri.
57
a) Avdelningen för husbyggnad.
Timplan.
Läroämnen |
An 5:e kl. |
tal timmar i 4:e kl. 3:e kl. . 1 |
veckan 2:a kl jl:a kl. |
||
Tyska, affärs- och lagkunskap.................................... |
2 |
2 |
3 |
2 |
— |
2 |
2 |
— |
— |
— |
|
3 |
2 |
2| |
|||
2 |
— |
||||
j Planimetri, stereometri och trigonometri ...................... |
5 |
3 |
äJ |
||
3 |
3 |
2 |
— |
— |
|
| Byggnadsmateriallära .............................................. |
— |
2 |
2 |
— |
— |
Fältmätning och niellering....................................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
Projektionslära...................................................... |
6 |
2 |
— |
2 |
2 |
4 |
3 |
3 |
5 |
||
! Byggnadskonstruktionslära ....................................... |
7 |
7 |
8 |
6 |
4 |
1 Byggnadsritning .................................................... |
8 |
8 |
8 |
4 |
4 |
i Husbyggnadskonst och byggnadsordning ...................... |
2 |
3 |
6 |
3 |
4 |
Skissering till husbyggnader ..................................... |
— |
— |
— |
12 |
14 |
| Byggnadsformlära................................................... |
2 |
2 |
4 |
6 |
0 |
Frihandsteckning ................................................... |
4 |
2 |
-*■ |
4 |
4 |
Kostnadsberäkning och bokföring ............................... |
— |
2 |
2 |
— |
2 |
Summa obligatoriska lärotimmar |
44 |
44 |
44 |
44 |
44 |
Valfria ämnen: |
|||||
Modellering (efter direktorns bestämmande)..................... |
4 |
4 |
4 |
2 |
— |
Skrivning och rundskrift (efter direktorns bestämmande).... |
— |
— |
— |
— |
— |
Samaritkurs (12 timmar i kl. III) .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
Eldsläckningsväsende (så framt sådan undervisning kan an- |
|||||
ordnas utan särskilda kostnader för staten)............ |
— |
— |
— |
— |
-. |
Läroplan.
5:0 klassen.
Tyska och handelslära (2 timmar i veckan): Skriftliga uppsatser av byggnadstekniskt
och byggnadsekonomiskt innehåll.
Räkning (2 timmar i veckan): Vanliga räknemetoder med tillämpningar på bygg
nadstekniska
uppgifter.
58
Tyskland. Preussen.
Algebra (3 timmar i veckan): De fyra räknesätten. Proportionsläran. Potenser.
l:a gradens ekvationer med en obekant.
Planimetri och stereometri (5 timmar i veckan): Läran om trianglar, kvadrater,
månghörningar och cirklar. Yt-, rymd- och massberäkning. Tillämpning av proportionsläran.
Naturlära (3 timmar i veckan): Kroppars viktigaste allmänna egenskaper. Mått
och vikt. Det viktigåste av värmeläran. Grunddragen av kemien med särskilt avseende på
byggnadsmaterialläran.
Projektionslära (6 timmar i veckan): Geometrisk avbildning av enkla kroppar.
Kroppars skärningar med plan, ytutbredning, kroppars skärningar sinsemellan. Tillämpning
härav på takytors skärningar och utbredning.
Byggnadskonstruktionslära (7 timmar i veckan, föredrag och repetitioner): Mur-,
pelare- och skorstensförband. Förband i dörr- och fönstersmygar. Stärkringar. Golv av sten
och gjuten massa. Vanliga putsarbeten. Stickvalv. Enklare grundläggningsarbeten.
Träförband. Bjälklag med trossning, golv- och underpanel. Korsverksväggar. Hängoch
spännverk för mindre spännvidder.
Taktäckning med tegel. Hängrännor och stuprör. Enkla dörrar, fönster och trappor.
Byggnadsritning (8 timmar i veckan): Utarbetande av planer, fasader och sektio
ner
till en mindre, fristående byggnad efter given skiss, med tillämpning av de i föredragen
genomgångna konstruktionerna.
Byggnadskonst (2 timmar i veckan): Det fristående husets läge vid gata och i
parkomgivning. Rummens ändamål, storlek och läge sinsemellan samt med avseende på
väderstrecken. Fönsters, dörrars och eldstäders placering. Möbleringen.
Byggnadsformlära (2 timmar i veckan): Det mindre, fristående husets yttre form
givning.
Förhållandet mellan byggnadens arkitektur, karaktär och ändamål. Massfördelning.
Väggöppningarnas storlek och läge. Val av byggnadsmaterial. Det hela närmare belyst
genom modeller och ljusbilder.
Frihandsteckning (4 timmar i veckan): Teckning av konstruktiva detaljer samt or
neringar
å husbyggnader efter ritningar på svarta tavlan, planscher, föremål och modeller
i naturlig storlek.
Modellering (4 timmar i veckan och efter rektors bestämmande): Modellering i
olika material av byggnadsdelar.
4:e klassen.
Tyska och handelslära (2 timmar i veckan): Övning i uppsättande av affärsbrev,
redogörelser och inlagor till myndigheter. De viktigaste bestämmelserna rörande post-,
telegraf-, telefon- och järnvägsväsendet. Kontrakt, inkassering av penningar, besvärsskrifter.
Växelläran.
Aritmetik (2 timmar i veckan): Svårare räkneuppgifter. Användning av tabeller.
Fackskolor för byggnadsindustri.
54
Algebra (2 timmar i veckan): Repetitioner. Rötter. Fortsättning och utveckling av
läran om ekvationer med en obekant.
Trigonometri och stereometri (3 timmar i veckan): Trigonometriska beräkningar
av rätvinkliga och likbenta trianglar. Yt- och rymdberäkningar.
Naturlära (3 timmar i veckan): Fasta, flytande och gasformiga kroppars mekanik.
De enkla maskinerna. Det viktigaste om ljud och ljus.
Byggnadsmateriallära (2 timmar i veckan): Naturlig och konstgjord sten. Trä.
Murbruk.
Projektionslära (2 timmar i veckan): Repetitioner. Skuggkonstruktioner.
Statik (4 timmar i veckan): Statikens grundbegrepp behandlade såväl på analytisk
som grafisk väg. Beräkning av belastningen. Upplagstryck. Moment. Skilda krafters inverkan
på bjälkar upplagda på två stöd. Exempel.
Bygg/iadskonstruktionslära (7 timmar i veckan, föredrag och repetitioner): Tunnvalv,
kryssvalv och bömiska kupor.
Takkonstruktioner i trä för medelstora spännvidder. Sammanhuggningar. Taktäckning
med skiffer och papp. Yttre och inre dörrar och fönster samt konstruktion av butikfönster.
Byggnadsritning (8 timmar i veckan): Utarbetande av planer, fasader och genom
skärningar
till ett mindre borgerligt hus efter given skiss.
Byggnadskonst (3 timmar i veckan): Anordning av ett mindre boningshus på lan
det
med tillhörande ekonomibyggnader. Övningar i planskissering. Allmänna byggnadsförfattningar
för landskommuner.
Byggnadsformlära (2 timmar i veckan): Repetition och fortsättning av 5:e klassens
kurs i ämnet.
Kostnadsförslag (2 timmar i veckan): Kostnadsförslags uppställning, materialför
teckning,
massberäkning, upprättandet av förslaget jämte arbetsbeskrivning.
Frihandsteckning (2 timmar i veckan): Övningar i enlighet med 5:e klassens kurs
jämte skissövningar.
Modellering (4 timmar i veckan efter rektors föreskrift): Fortsättning av 5:e klas
sens
kurs i ämnet.
3:e klassen.
Tyska, handelslära och lagkunskap (3 timmar i veckan): Fortsatta övningar i upp
sättande
av affärsbrev, rapporter, inlagor till offentliga myndigheter, kontrakt m. m. Enkel
bokföring för byggnadsyrke. De för byggnadstekniken viktigaste bestämmelserna i Gewerbeordnung
om gesäller, lärlingar och övriga arbetare, mästaretitel, föreningsväsendet, hantverkskamrar,
arbetsbok och arbetsbetyg, söndagsvila, förbud att utöva byggnadsyrket,
industridomstolar, sjuk- och olycksfallsförsäkring, ålderdoms- och invaliditetsförsäkringar.
60
Tyskland. Preussen.
Algebra (2 timmar i veckan): Repetitioner av det förut genomgångna, lista gradens
ekvationer med två obekanta.
Geometri (2 timmar i veckan): Repetition och vidare utveckling av föregående
kurser i ämnet.
Naturlära (2 timmar i veckan): Det viktigaste om magnetism och elektricitet. Re
petitioner.
Byggnadsmateriallära (2 timmar i veckan): Repetitioner. Järn och bimaterial.
Fältmätning och nivelering (2 timmar i veckan): De viktigaste mätinstrumentens
konstruktion och användning. Avvägning (utan teodolit). Uppritning av situationsplaner.
Avvägning och utstakning av byggnadsplaner.
Statik (3 timmar i veckan): Grunderna av hållfasthetsläran. Drag-, tryck- och
skjuvningshållfasthet. Böjnings- och avknäekningshållfasthet. Exempel.
Byggnadskonstruktionslära (8 timmar i veckan; föredrag och repetitioner): Hall-,
tält- och torntakskonstruktioner i trä. Sammansatta takformer. Byggnadsställningar. Järnförband.
Järnbalkar och pelare. Takkonstruktioner av järn.
Trätrappor med infällda och pålagda steg, svängtrappor. Trappor av sten. Taktäckning
med trä, cement och metall. Takrännor och listtäckning. Undersökning av byggnadsgrunden.
Grundläggningsarbeten. Spåntpålning. Sänkkistor och sänkbrunnar. Pålrust.
Byggnadsritning (8 timmar i veckan): Utförande av byggnadsritningar efter skisser
till: 1) ett mindre, mellanbyggt bostadshus, 2) en mindre lantgård bestående av boningshus,
loge och stall.
Härtill arbetsritningar och detaljer i V20 å l/io skala samt kostnadsförslag, arbetsbeskrivning,
hållfasthetsberäkningar och ansökan om byggnadstillstånd.
Byggnadskonst (6 timmar i veckan): Plananordningar för fristående och mellan
byggda,
mindre enfamiljehus eller hus till uthyrning i stad. Logar, vagnbodar, magasin, stall
och ladugårdar. Övningsexempel. Byggnadsförordningar för städer, särskilt för den stad, där
skolan är belägen, och för staden Berlin.
Byggnadsformlära (4 timmar i veckan): Fortsättning och utveckling av det, som i
föregående klasser genomgåtts rörande fasaders formgivning och de inre delarna av ett
enklare boningshus.
Kostnadsförslag och arbetsledning (2 timmar i veckan): Kostnadsförslag till en min
dre
byggnad, uppställd i den av myndigheterna föreskrivna formen. Ackordsarbeten. Avslutning
av kontrakt. Arbetena på byggnadsplatsen. Föreskrifter till förekommande av
olycksfall. Kontroll av arbetet. Redogörelser. Beräkning av utförda arbeten. Räkenskapsföring.
Slutuppgörelse.
Modellering (4 timmar i veckan): Fortsättning av 5:e klassens kurs i ämnet.
Samaritkurs (12 timmar under terminen): Människokroppens byggnad. Kropps
skador.
Försiktighetsmått. Behandling och transport av skadade och sårade (med demonstrationer).
Fackskolor för byggnadsindustri.
61
a:a klassen.
Tyska och handelslära (2 timmar i veckan): Repetition och utvidgning av före
gående
klassers kurs. Fortsatt undervisning i bokföring och affftrsledning.
Matematik (2 timmar i veckan): Repetitioner.
Projektionslära (2 timmar i veckan): Stensalt. Grunderna till perspektivläran.
Statik (3 timmar i veckan): Repetition och utveckling av fjärde och tredje klasser
nas
kurser i ämnet. Sammansatt hållfasthet. Exempel.
Byggnadskonstruktionslära (6 timmar i veckan, föredrag och repetitioner): Dubbel
fönster,
butiksfönster, rulljalusianordningar, väggpaneler och takpanel. Nitade balkar
och stöd. Järntrappor. Taktäckning med metall och glas. Takljusanordningar. Balkonger
och burspråk.
Byggnadsritning (4 timmar i veckan): Utförande av byggnadsritningar för mellan
byggda
boningshus i stad med särskild hänsyn till snickeriarbeten och järnkonstruktioner.
Byggnadskonst (3 timmar i veckan): Plananordning, inredning och yttre formgiv
ning
av större boningshus, affärshus och mindre offentliga byggnader. Repetitioner.
Skissering (12 timmar i veckan, därav 2 timmar för snabbskissering): Utkast
till boningshus i stad och på landet efter givet program. Utarbetande av de viktigare
detaljerna samt utförande av arbetsritningar till dessa, ävensom till yttre och inre
dekorationsdelar, kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och hållfasthetsberäkningar. Övningar
i att på kort, begränsad tid utföra skiss till en mindre byggnad.
Byggnadsformlära (6 timmar i veckan): Byggnadsstilarnas utveckling och karaktäristiska
kännetecken med särskild hänsyn till husbyggnadskonsten, åskådliggjorda i ljusbilder
och under framhållande av sambandet mellan form, ändamål, material och konstruktion.
I anslutning härtill uppmätning av historiskt värdefulla byggnader i stad såväl
som på landsbygden (studieutflykter) samt renritning i skala av uppmätningarna.
Frihandsteckning (4 timmar i veckan): Teckning efter byggnadsmodeller och andra
byggnadstekniska föremål. Stilisering av naturföremål.
Modellering (2 timmar i veckan efter rektors föreskrift): Modellering efter sten
snittsuppgifter.
*
* i:a klassen.
•Projektionslära (2 timmar i veckan: Perspektivisk framställning av byggnader.
Statik (5 timmar i veckan): Repetition och komplettering av de föregående klas
sernas
kurser i ämnet med tillämpning på de viktigaste inom husbyggnadskonsten förekommande
konstruktionerna, i synnerhet på sådana av järnbetong. Konstruktionsövningar.
62
Tyskland. Preussen.
Byggnadskonstruktionslära (4 timmar i veckan, föredrag och repetitioner): Vidare
utveckling av de föregående klassernas pensa, särskilt massiva tak- och järnbetongkonstruktioner,
grundläggnings- samt avsträvnings- och ombyggnadsarbeten.
Byggnadsritning (4 timmar i veckan): Utförande av byggnadskonstruktioner av
olika slag.
Byggnadskonst (4 timmar i veckan): Eldstads-, värmelednings- och belysnings
anläggningar,
sanitära anordningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska anläggningar.
Skissering (14 timmar i veckan, därav 2 timmar snabbskissering): Utkast till ut
hyrnings-
och affärshus i stad samt mera undantagsvis även till enklare offentliga byggnader
efter givet program. För övrigt i likhet med ämnets behandling i andra klassen.
Byggnadsformlära (5 timmar i veckan): Vidare utveckling av ämnet från de före
gående
klasserna. Byggnadens inre formgivning och anordning med ledning av skissen.
Frihandsteckning (4 timmar i veckan): Ämnet behandlat på samma sätt som i
andra klassen. Skissering och utarbetande av enkla ornamentala och arkitektoniska detaljer
med ledning av skissen.
Kostnadsförslag (2 timmar i veckan): Upprättande av fullständigt kostnadsförslag,
åtföljt av arbetsbeskrivning och hållfasthetsberäkningar samt ansökning om byggnadstillstånd,
i anslutning till byggnadsförslaget.
Fackskolor för byggnadsindustri.
63
b) Avdelningen för väg- och vattenbyggnad (Tiefbau).
Timplan
(för klasserna 5—3 = husbyggnadsavdelnlngen).
Läroämnen
Antal timmar
i veckan
Tyska, affärs- och lagkunskap ........
Algebra......................................
Planimetri, stereometri, trigonometri ..
Naturlära och byggnadsmateriallära.....
Fältmätning, niellering och planritning
Projektions] ära.............................
I
I
Statik
kl. 1 :a kl.
2 —
Byggnadskonstruktionslära och byggnadsritning ................................
Jord-, gatu- och dräneringsarbeten ...............................................
Vattenbyggnad .......................................................................
Brobyggnad ..........................................................................
Järnvägsbyggnad ....................................................................
Husbyggnader för järnvägar........................................................
Maskinlära ..........................................................................
Kostnadsberäkning och bokföring ...............................................
Obligatoriska undervisningstimmar
4
4
5
5
6
2
44
4
7
7
5
6
2
2
44
Valfria ämnen:
Modellering (efter direktorns bestämmande) ....................................
Skrivning och rundskrift (efter direktorns bestämmande) .....................
Samaritkurs (12 timmar i 3:e klass).............................................
Eldsläckningsväsende (så framt sådan undervisning kan anordnas utan
kostnad för staten)............................................................
2
Läroplan.
Läroplanen för 5:e, 4:e och 3:e klasserna är densamma som för motsvarande
klasser inom avdelningen för husbyggnadskonst.
64
Tyskland. Preussen.
a:a klassen.
Tyska och handelslära (2 tim. i veckan): Repetition och fortsättning av föregående
klassers kurs. Övning i bokföring och handelsledning.
Matematik (2 tim. i veckan): Logaritmer. Trigonometriska funktioners logaritmer.
Snedvinkliga trianglar. Stereometriska och trigonometriska uppgifter tillhörande väg-,
bro- och vattenbyggnadsfacket.
Naturlära och byggnadsmateriallära (2 tim. i veckan): Repetitioner av de delar,
som äro av särskild vikt för väg- och vattenbyggnadstekniken.
Fältmätning, niellering och kartritning (6 tim. i veckan): Repetition. Längdmätning.
Vinkelmätning. Grunddragen av koordinatmätning. Höjdmätning. Pejling. Utstakning
av byggnadsplaner. Renritning av koneeptkartor. Ytberäkning å kartor. Förstoring och
förminskning av kartor.
Byggnadskonstruktionslära (4 tim. i veckan): Vidare utveckling av ämnet med
särskild hänsyn till väg-, bro- och vattenbyggnader.
Projektionslära (2 tim. i veckan): Uppgifter inom området för avdelningens
huvudämnen.
Statik (4 tim. i veckan): Repetition och fortsättning av ämnet från fjärde och tredje
klassernas kurser. Böjningshållfasthet. Sammansatt hållfasthet.
Jordarbeten och vägbyggnadskonst (4 tim. i veckan): Jordarbeten: Den naturliga
botten och dess egenskaper. Jordundersökningar. Jordlagrens bildning. Längd- och
tvärprofiler. Fördelning av jordmassorna. Grävning, transport av jord samt avsträvningar.
Jordbank och skärning i mark. Vägbyggnad: Olika slag av fordon. Rörelsemotstånd.
Dragarnas arbete. Stigningar och kurvor. Grunddragen för vägars riktning. Okulär
utstakning av vägar. Vägars överbyggnad. Avlopp, plantering, stängsel och övriga
detaljarbeten. Vägars besiktning och underhåll.
Övningar i upprättande av förslag och kostnadsberäkningar för enklare fall.
Vattenbyggnadskonst (5 tim. i veckan): Kort framställning av de allmänna egenska
perna
hos insjöar och floder. Högvattensområden. Dammanläggningar. Uppmätning
av rägnmängden. Kort översikt över vattenbyggnader i vattendrag utanför ebb- och
flodområdet. Situationsplan, längd- och tvärprofiler av flodloppet. Doseringar och deras
beklädnad. Strandskoningar av trä, sten och järnbetong. Damm- och kajanläggningar av
olika slag. Flodhamnar. Det viktigaste rörande rättsförhållandena vid allmänna och
enskilda vattendrag samt föreskrifter och författningar angående flod- och skeppsfart.
Övningar i utkast till enklare vattenbyggnadsföretag jämte kostnadsberäkning oeh
arbetsbeskrivning.
Brobyggnadskonst (5 tim. i veckan): Träbroar: Ändamål och hållbarhet. Lands
vägs-
och järnvägsbroar. Bjälk-, häng- och spännverksbroar av enklaste slag. Landfästen,
bärbjälkar, isbrytare och brostöd. Massiva broar. Broöppningar. Brovalvs form och
bärförmåga. Vederlag och bropelare. Brobyggnad av sten, betong och järnbetong.
Fackskolor för byggnadsindustri.
65
Front- och vingmurar. Beklädnader. Dränering. Valvstommar och transportanordningar.
Övningar i utkast till enkla träbroar och massiva broar åtföljda av kostnadsförslag och
arbetsbeskrivning.
Järnvägsbyggnadskonst (6 tim. i veckan): Olika slag av banor. Banvallens bildande.
Under- och överbyggnad. Skenläggning. Skenor och syllar. Skenskarv och skenstöd.
Växlar och korsningar. Underhåll av banan med kostnadsberäkningar. Grundprinciperna
för järnvägsanläggningar i allmänhet (huvud-, bi- och tertiärbanor). Övningar i detaljernas
anordning.
Kostnadsförslag och arbetsledning (2 tim. i veckan): Fortsatt utveckling av under
visningen
i ämnet från de lägre klasserna med särskild hänsyn till väg-, vatten- och
brobyggnader.
Modellering (2 tim. i veckan efter rektors föreskrift): Modellering efter uppgifter
hämtade från stensnittskonstruktioner.
i:a klassen.
Matematik (2 tim. i veckan): Repetition av matematikens samtliga områden, särskilt
av de delar, som beröra avdelningens huvudämnen.
Fältmätning, niellering och kartritning (4 tim. i veckan): Grunddragen av de
geometriskt tekniska förarbetena till väg-, järnbane- och kanalbyggnader. Övningar på
fältet i och för uppgörande av mindre förslag. Grafisk och plastisk framställning av
byggnadsförslag med iakttagande av gällande föreskrifter för arbetets utförande.
Byggnadskonstruktionslära (4 tim. i veckan): Repetition och fortsättning av ämnet,
särkilt av de delar, som beröra järnbetongkonstruktioner.
Statik (5 tim. i veckan): Repetition och fortsättning av föregående kurser i ämnet
i de delar, som hava tillämpning på enklare konstruktioner inom avdelningens huvudämnen,
särskilt järnbetongtekniken. Exempel även å brokonstruktioner.
Gatu-, vattenlednings- och kanalisationsarbeten i städer (7 tim. i veckan): Gatu
och
chaussé-arbeten: Stadsplaner, byggnadskvarter, öppna platser, längd-och tvärprofiler.
Ledningsnät i gator för gas, vatten och elektricitet ävensom för kloak- och övriga
avloppsledningar. Speciella anläggningar. Gators underhåll och renhållning.
Vattenledningsarbeten: Vattenmängd, vattnets beskaffenhet. Ytvatten. Grundvatten
och källvatten. Vattnets anskaffande, rening, uppumpning och uppsamling. Vattnets
fördelning i gator och gårdar.
Kanalisationsarbeten: Bortskaffande av fast och flytande avfall. Kloakvattnets
beskaffenhet och mängd. Kanalisationssystem. Sköljningskanalisation. Beräkning, anordning,
konstruktion och utförande av ledningsnät med tillhörande byggnader. Dränering
av byggnadstomter. Rening av avloppsvatten. Kanalisationsdrift. Övningsuppgifter jämte
kostnadsförslag och arbetsbeskrivningar.
III
5
66
Tyskland. Preussen.
Byggnadshantverkareskolan
i Köln.
Vattenbyggnadskonst (7 tim. i veckan): Kort framställning av flodregleringars
ändamål och anordning. De vanligast förekommande slag av fördämningar utförda av
trä, sten och järn. Slussars allmänna anordning och dimensioner. Detaljerad beskrivning
av en normalsluss. Dammluckor. De allmänna anordningarna av kanaler avsedda för
mindre fartyg. Längd- och tvärprofiler. Behövlig vattenmängd i kanaler. Det viktigaste
av meliorationsväsendet. Allmänna synpunkter vid anläggning av flod- och sjöhamnar.
Konstruktionsritningar till dammar och slussar.
Brobyggnadskonst (5 tim. i veckan): Mindre järnbroar. Hållfasthetsberäkningar
och detaljer. Sektionsformer. Knutpunkter. Anslutningsförband. Hörnförband och
upplag. Landfästen och bropelare, kör- och gångbanor. Underhåll och reparationer.
Uppgifter till brobyggnadsförslag av mindre omfång, åtföljda av kostnadsförslag och
arbetsbeskrivning.
Järnvägsbyggnadskonst (2 tim. i veckan): Anläggningar av mindre stationer för
person- och godstrafik med därtill hörande detaljer. Säkerhetsanordningar vid järnvägstrafik.
Övningar i uppritning av spårplaner.
Järnvägshusbyggnadskonst (2 tim. i veckan): Anordning och utförande av vid
järnvägsanläggningar förekommande husbyggnader i enlighet med de av preussiska statsbaneförvaltningen
fastställda normalbestämmelserna.
Maskinlära (2 tim. i veckan): Konstruktion, ändamål och underhåll av de vid
utförandet av väg-, bro- och vattenbyggnadsarbeten viktigaste hjälpmaskinerna
Organisationen av en byggnadshantverkareskola framgår av följande redogörelse
för byggnadshantverkareskolan i Köln.
Skolan är förenad med och står under samma ledning som byggnadsfackskolan
i samma stad. Den har till uppgift att giva byggnadshantverkare
med tillräcklig praktisk förbildning de kunskaper och färdigheter, som äro
nödvändiga för utövningen av deras speciella hantverk. Anstalten har två
fackklasser. Undervisningen, som äger rum endast under vinterhalvåret, börjar
den 18 oktober och varar till den 18 mars.
För intagning i skolan fordras:
1. en ålder av minst 18 år;
2. intyg om avslutad folkskolebildning;
3. intyg om genomgången lära såsom murare, byggnadssnickare eller
stenhuggare samt minst ett års verksamhet som gesäll. Längre tids praktisk
verksamhet före inträdet i skolan anses synnerligen önskvärd.
Högsta antalet lärjungar i varje klass är 20 st.
Vid slutet av varje termin anställes prövning med samtliga lärjungar.
Resultatet av denna prövning jämte lärarnas omdöme om lärjungens framsteg
i allmänhet bestämmer innehållet i det betyg, som utdelas.
Fackskolor för metallindustri.
67
I skolavgifter betalas för varje termin 50 mark. Utländingar betala detta
belopp femdubbelt.
Läroämnen och timtal framgår av följande:
Timplan för byggnadshantverkareskolan i Köln.
Antal ti |
m in |
i r i |
v e c |
kan |
||||
Ö v |
r e k |
lass |
e n |
|||||
Lägre klassen |
Murare |
Byggnads- snickare |
Stenhuggare |
|||||
''It termin |
V* termin |
Va termin |
Va termin |
Va termin |
Va termin |
Va termin |
Va termin |
|
Tyska.................................... |
4 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
Skrivning .............................. |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
||
Räkning................................. |
4 |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
Geometri................................. |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
||
Naturlära .............................. |
3 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Frihandsteckning ..................... |
4 • |
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
Geometrisk och projektionsritning ... |
18 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byggnadskonstruktionslära............ |
— |
18 |
20 |
10 |
20 |
10 |
20 |
10 |
Planritningar till byggnader ......... |
— |
— |
— |
10 |
— |
10 |
— |
— |
Arbetsritningar ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 |
Byggnadslära ........................... |
— |
— |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Materiallära ........................... Kostnadsberäkning och byggnads- |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
||
ledning .............................. |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
! Fältmätning ........................... |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
||
Lagkunskap ........................... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Bokföring .............................. |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Modellering.............................. |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
Samaritkurs 12 timmar i termi |
46 n. |
46 |
46 |
46 |
45 |
45 |
45 |
45 |
Faekskolor för metallindustri.
Under 1800-talets förra hälft fanns i Preussen egentligen endast en teknisk
fackskola för metallindustrien, nämligen Gewerbeinstitut i Berlin, som 1827
uppstått genom omorganisation av den några år förut (1821) grundade tekni
-
Gewerbe
institut.
68
Tyskland. Preussen.
Provinzial
gewerbe
schulen.
Kungliga
industri
skolor.
ska skolan och i sin vidare utveckling givit upphov till tekniska högskolan i
Berlin (numera i Charlottenburg).
De ungefär samtidigt med Gewerbeinstitutet (1828) grundade Provinzialgewerbeschulen
kunde i sin dåvarande form knappast räknas till tekniska läroanstalter.
De hade till uppgift att ersätta Gewerbeinstitutets första klass, och
undervisningen omfattade därför endast de för tekniska studier förberedande
ämnena matematik, fysik, kemi, frihandsteckning och linjarritning. Vid en år
1850 genomförd omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet i Preussen
fick Gewerbeinstitutet såsom rikets högsta tekniska läroanstalt till uppgift
att utbilda tekniker, kompetenta att inrätta och leda större fabriksanläggningar,
under det att provinsialindustriskolorna skulle utbilda olika slag av hantverkare,
såsom murare, byggnadssnickare, brunnsbyggare, kvarnbyggare, garvare, bryggare,
destillatörer, färgare etc., men på samma gång förbereda för inträde vid
Gewerbeinstitutet.
Provinsialindustriskolornas läroplan utvidgades nu med en del tekniska
ämnen. Kurserna gjordes tvååriga. För inträde fordrades fyllda 14 år och de
kunskaper (undantagandes i språk), som motsvarade tertia, d. v. s. femte klassen
vid en högre allmän läroanstalt. Mot slutet av 1860-talet funnos i Preussen
icke mindre än 30 dylika skolor.
Erfarenheten visade snart, att skolorna icke med en och samma läroplan
kunde fylla två så olika uppgifter som att förbereda för inträde vid Gewerbeinstitutet
och att utbilda tekniker, som omedelbart efter avslutad skolgång skulle
övergå till praktiskt teknisk verksamhet. De kunde varken giva den allmänbildning,
som fordrades i förra fallet, eller den tekniska bildning, som krävdes
i det senare.
En ny omorganisation ansågs därför nödvändig 1870. En del av provinsialindustriskolorna
fingo i huvudsak behålla sin gamla form, men berättigade
ej längre till inträde vid Gewerbeakademien, som Gewerbeinstitutet sedan 1866
kallades. En del omvandlades till kungliga industriskolor (Königliche Gewerbeschulen).
Dessa fingo tre årsklasser. I de två första klasserna, som voro
gemensamma för alla lärjungarna, omfattade undervisningen matematik, kemi,
fysik, ritning och en del allmänbildande ämnen. Den högsta klassen sönderföll
i fyra avdelningar, nämligen:
a) en förberedande avdelning för inträde vid högre tekniska läroanstalter;
b) en avdelning för byggnadsteknik;
c) en avdelning för mekaniskt teknisk industri och
d) en avdelning för kemiskt teknisk industri.
Fackskolor för metallindustri.
69
För inträde i lägsta klassen fordrades fyllda 14 år och kunskaper motsvarande
sex klasser vid gymnasium eller högre realskola.
Det visade sig snart, att denna nya skolform var föga livskraftig. Skolorna
kunde nu lika litet som förut giva en för högskolestudier lämplig förbildning
eller en för industriell verksamhet tillräcklig teknisk utbildning. Att
dessa skolor voro föga populära, framgår därav, att antalet lärjungar i fackavdelningarna
vid samtliga kungliga industriskolor i Preussen 1877 uppgick till
endast 63 stycken.
Man måste nu besluta sig för att överlämna industriskolornas båda uppgifter
att förbereda för tekniska högskolor och att utbilda den lägre tjänstepersonalen
för industrien åt skilda läroanstalter. Flertalet industriskolor omvandlades
1878 till 9-klassiga högre realskolor med uteslutande uppgift att
förbereda för inträde vid tekniska högskolor. Endast fem stycken, nämligen
skolorna i Gleiwitz, Breslau, Hagen, Barmen och Aachen, fingo bibehålla karaktären
av tekniska mellanskolor. Dessa fingo 8 klasser, av vilka de 6 lägsta
voro vanliga realskoleklasser, de 2 högsta däremot fackklasser med skilda avdelningar
för maskinlära och kemi samt vid skolan i Breslau även för byggnadslära.
Samtidigt började regeringen understödja inrättandet av s. k. verkmästareskolor.
Under åren 1879—82 uppstodo sålunda i Köln, Iserlohn, Bochum och
Remscheid fyra stycken helt och hållet nya tekniska skolor, som voro oberoende
av allmänbildande läroanstalter och hade till uppgift att utbilda skickliga
arbetare och verkmästare för industrien. För inträde vid dessa skolor
fordrades endast folkskolekunskaper.
Under de följande åren t. o. m. slutet av 1880-talet inträdde ett stillestånd
i utvecklingen av Preussens tekniska undervisningsväsende, ehuru man ännu
ingalunda var tillfredsställd med organisationen av detsamma.
Sedan 1888 började tyska ingenjörsföreningen att intressera sig för den
lägre tekniska undervisningen. På dess möte i Karlsruhe 1889 gjorde föreningen
följande viktiga principuttalanden:
1. de tekniska mellanskolorna (technische Mittelschulen) hava till uppgift
att utbilda ledare och tjänstemän för industriella anläggningar samt biträden
för konstruktionskontoren;
2. de böra inrättas och ledas av staten såsom självständiga läroanstalter;
3. undervisningen bör huvudsakligen omfatta maskintekniken;
4. för inträde vid skolorna bör fordras:
a) kunskaper, som berättiga till ettårig militärtjänst;
b) praktisk verksamhet under minst två år;
Realskolor
med tekniska
fackklasser.
Verkmästare
skolor.
Tyska
ingenjörs
föreningens
program.
70
Tyskland. Preussen.
Tekniska
mellanskof.
5. skoltiden bör omfatta två år och fördelas i två kurser, vardera om ett
års varaktighet. De grundläggande läroämnena, såsom t. ex. matematik, böra
vara fullständigt avslutade under första året.
Dessa uttalanden föranledde icke några omedelbara åtgärder från regeringens
sida, utan ansåg sig denna böra fortsätta på den redan inslagna vägen
att inrätta lägre s. k. verkmästareskolor. Ingenjörsföreningens uttalanden blevo
dock icke alldeles utan resultat. I Köln inrättades 1890 på stadens bekostnad
och med understöd av tyska ingenjörsföreningen jämte den därstädes befintliga
verkmästareskolan en teknisk mellanskola, i vilken undervisningen ordnades i
överensstämmelse • med ingenjörsföreningens önskningar. Även regeringen
gjorde 1892 ett försök i samma riktning genom att till verkmästareskolan i
Dortmund anknyta en teknisk mellanskola. Dessa försök slogo synnerligen
väl ut och hade till närmaste följd, att de med realskoleklasser förbundna fackklasserna
vid de förut nämnda skolorna i Gleiwitz, Breslau, Hagen, Barmen
och Aachen omvandlades till fristående tekniska skolor efter mönstret av skolan
i Dortmund.
Regeringens politik att inrätta verkmästareskolor vann icke tyska ingenjörsföreningens
gillande. År 1896 uttalade föreningen, att de tvååriga kurserna
vid verkmästareskolorna voro alltför omfattande, och att skolornas mål ställdes
allt för högt. Följden härav bleve den, att de, som genomgått dessa skolor,
visade föga benägenhet att återgå till verkstaden, utan hellre sökte anställning
vid ritkontoren. Denna olägenhet kunde icke avhjälpas på annat sätt än därigenom,
att studietiden förkortades till ett år, och att läroplanerna i samma
mån inskränktes. Verkmästareskolor borde endast inrättas i ringa antal och
endast på orter med betydande industri. Däremot borde flera tekniska mellanskolor
inrättas för att avhjälpa den kännbara bristen på dugliga konstruktionsbiträden.
Tillträde till dessa skolor borde stå öppet även för sådana, som icke
genom studier vid högre läroanstalter förvärvat rätt till ettårig militärtjänst, för
så vitt de vid inträdesprövning eller genom betyg från en förberedande klass,
som borde inrättas vid några av de tekniska mellanskolorna, kunde styrka, att
de besutte erforderliga förkunskaper för att tillgodogöra sig undervisningen.
Dessa uttalanden föranledde regeringen, att tills vidare avstå från grundandet
av nya verkmästareskolor. En del av de redan befintliga omvandlades
till tekniska mellanskolor, varjämte flera nya skolor av det senare slaget anlades.
Inträdesfordringarna ändrades i överensstämmelse med ingenjörsföreningens
önskningar. Benämningen verkmästareskolor, som ansågs oegentlig, då
endast ett fåtal av skolornas lärjungar sökte anställning som verkmästare, förändrades
1899 till “maskinfackskolor" (Maschinenbauschulen). De tekniska
Fackskolor för metallindustri.
71
mellanskolorna fingo namnet “högre maskinfackskolor" (höhere Maschinenbauschulen).
För att tillmötesgå ingenjörsföreningens uttalanden utarbetades även en
organisationsplan för en klass lägre skolor med endast ettårig kurs, avsedda
för utbildning av förmän, montörer och verkmästare för maskinindustrien.
Under åren 1898—1902 grundades enligt denna plan fyra skolor, två på statens
bekostnad, två på privat initiativ. Det visade sig snart, att dessa skolor icke
alls motsvarade de förväntningar, man fäst vid desamma. En stor del av lärjungarna
togo anställning på ritkontor, under det att andra övergingo till högre
anstalter för att där fortsätta sin utbildning. Endast de minst värdefulla elementen
återvände till verkstäderna. Lärjungeantalet var dessutom så ringa, att
de två privata skolorna måste inställas. De två statsskolorna ändrades så, att
undervisningen kom att motsvara den första årskursen vid de tvååriga maskinfackskolorna,
så att lärjungarna kunde fortsätta sin utbildning vid en skola av
det senare slaget.
Efter dessa erfarenheter har regeringen icke ansett sig böra vidtaga några
förändringar i de lägre maskinfackskolornas organisation. Dessa skolor hava
alltid haft gott om inträdessökande, och de utgångna lärjungarna hava städse
varit mycket eftersökta inom industrien. Detta talar för, att dessa skolor motsvara
ett verkligt industriellt behov. Dock har man på sista tiden i allt högre
grad börjat rikta uppmärksamheten på utvecklingen av de söndags- och aftonkurser
samt kortare dagskurser, som äro förbundna med en del maskinfackskolor,
i avsikt att göra dem lämpliga för utbildning av montörer och installatörer
samt en del lägre tjänstepersonal vid verkstäder och fabriker.
Från och med hösten 1910 har den förändringen med avseende på de
högre maskinfackskolorna genomförts, att lärokurserna liksom vid byggnadsfackskolorna
förlängts med en termin, så att de numera omfatta 2 Va år med
fem klasser om ett halvt år (20 veckor) vardera.
Beträffande Preussens tekniska undervisningsväsende förtjänar anmärkas,
att med maskinfackskolorna i Duisburg och Gleiwitz äro förenade skolor för
hyttkonst, att i Hannover finnes en kopparslagareskola och i Göttingen en
skola för instrumentmakeri. Bristen på en läroanstalt för utbildning av tekniskt
skolade krafter för skeppsbyggnadsindustrien avhjälptes genom grundandet
(1903) av skeppsbyggnads- och maskinfackskolan i Kiel.
Förutom de nämnda skolorna finnas i Preussen fyra fackskolor för metallindustrien,
som tillhöra en helt annan typ, nämligen fackskolan för metall(brons)-industri i Iserlohn (se sid. 33) samt fackskolorna för järn- och stålvaruindustri
i Remscheid, Siegen och Schmalkalden. Dessa fyra skolor skilja sig från de
Verkmästareskolor
med
korta kurser.
Söndags- och
aftonkurser
samt korta
dagkurser.
Omorganisation
1910.
Speciella
fackskolor.
Fackskolor
med
verkstäder.
72
Tyskland. Preussen.
Skolornas
underhäll.
översikt över
olika slag av
fackskolor.
Övriga fackskolorna för metallindustrien väsentligen därutinnan, att de mottaga
lärjungar direkt från folkskolorna för att giva dem en fullständig teoretisk och
praktisk lärlingsutbildning. Skolorna förfoga därför över särskilda lärverkstäder,
och en stor del av skoltiden ägnas åt praktiskt verkstadsarbete. Maskinfackskolorna
fordra däremot en god praktisk yrkesutbildning såsom villkor för inträdet
vid skolan, och egentligt verkstadsarbete ingår därför icke i dessa skolors
undervisningsprogram.
Samtliga skolor för metallindustrien äro statsanstalter med undantag av
skolorna i Hannover, Halle, Essen och Graudenz, där de utgöra avdelningar
av kommunala skolor. För statsanstalterna måste de stadskommuner, inom
vilka skolorna äro belägna, bestrida kostnaderna för läroverksbyggnaderna och
deras underhåll samt för anskaffning av lokalernas inredning. Dessutom måste
kommunerna bidraga till driftkostnaderna med ett kontant bidrag. Övriga underhålls-
och driftkostnader, som icke täckas av skolavgifterna, bestridas av
statsmedel. Statens och kommunernas ömsesidiga skyldigheter regleras i varje
särskilt fall genom ett mellan staten och vederbörande kommun avslutat kontrakt.
Kommunernas bidrag till skolornas underhåll uppgår ofta till rätt betydande
belopp. Sålunda bidrager staden Köln med 33,300 mark årligen till
sin maskinfackskola, vars årliga kostnader enligt staten för 1908 uppgingo till
132,830 mark. Även skolornas lokaler, som uppföras på kommunernas bekostnad
efter av regeringen fastställda byggnadsprogram, ställa stora krav på kommunerna.
Såsom exempel må anföras, att lokalerna för skolan i Dortmund
kostat 621,500 mark, för skolan i Barmen-Elberfeld 1,000,000 mark, för skolan
i Köln 1,865,000 mark, för skolan i Stettin 784,500 mark.
Lärarnas avlöningsförhållanden äro desamma som för byggnadsfackskolornas
lärare.
De nuvarande preussiska undervisningsanstalterna för metallindustrien
kunna hänföras till någon av följande grupper:
a) Högre fackskolor:
1. högre maskinfackskolor;
2. högre skeppSbyggnads- och maskinfackskolan i Kiel.
b) Lägre fackskolor:
1. maskinfackskolor;
2. hyttskolor;
Fackskolor för metallindustri.
73
3. kopparslagareskolan i Hannover;
4. fackskolan för instrumentmakeri i Göttingen;
5. fackskolor för metallindustrien med lärverkstäder;
ö. söndags- och aftonkurser samt korta dagkurser för arbetare inom
metallindustrien.
Dessa olika slag av skolor äro icke alltid skilda åt, utan utgöra ofta avdelningar
av en och samma anstalt. Sålunda är det mycket vanligt, att en
högre och en lägre maskinfackskola äro förenade med varandra under gemensam
ledning. Hyttskolorna i Duisburg och Gleiwitz äro som nämnt förenade
med maskinfackskolor. Söndags- och aftonkurserna samt de korta dagkurserna
äro alltid anslutna till andra skolor.
Preussen hade år 1908 icke mindre än 23 fackskolor för metallindustrien,
vilka tillsammans omfattade: 11 högre maskinfackskolor.......................................... |
med |
846 lärjungar |
|
1 „ skeppsbyggnadsskola .................................... |
35 |
yy |
|
1 „ skeppsmaskinfackskola ................................. |
yy |
35 |
yy |
11 (lägre) maskinfackskolor ....................................... |
yy |
1,117 |
yy |
2 hyttskolor ........................ ................................... |
yy |
98 |
yy |
1 fackskola för metallindustri .................................... |
yy |
85 |
yy |
3 fackskolor för järn- och stålvaruindustri (med verkstäder) |
yy |
207 |
yy |
1 kopparslagarefackskola .......................................... |
yy |
21 |
yy |
1 fackskola för instrumentmakeri .............................. |
yy |
67 |
yy |
17 söndags- och aftonskolor med tillsammans............... |
2,158 |
yy |
tillsammans 4,669 lärjungar
Sammanlagda kostnaderna för dessa skolor uppgingo enligt stat för 1908
till 1,676,741 mark, varav staten tillsköt 1,166,384 mark och kommunerna
259,830 mark.
Här nedan meddelas namnen på några av dessa skolor:
Königliche vereinigte Maschinenbauschule i Dortmund, Barmen-Elberfeld,
Köln och Magdeburg, vardera med
1. Höhere Maschinenbauschule,
2. Maschinenbauschule och
3. Abend- und Sonntagsschule;
Königliche höhere Schiff- u. Maschinenbauschule i Kiel med
1. Höhere Schiffbauschule,
2. „ Schiffsmaschinenbauschule,
3. „ Maschinenbauschule,
4. „ Nachmittagskurse,
5. „ Abend- und Sonntagskurse;
74
Tyskland. Preussen.
Fackskolornas
organisation.
Königliche höhere Maschinenbauschule i Hagen, Breslau, Stettin, Altona,
Posen och Aachen, vardera med
1. Höhere Maschinenbauschule, och
2. Abend- und Sonntagsschule;
Königliche Maschinenbau- und Huttenschule i Duisburg och i Gleiwitz,
vardera med
1. Maschinenbauschule,
2. Huttenschule och
3. Abend- und Sonntagsschule;
Städtische Kupferschmiedefachschule i Hannover;
Königliche Fachschule fur die Metall-(Bronze-)Industrie (med verkstäder)
i Iserlohn (se sid. 33);
Königliche Fachschule för die Kleineisen- und Stahlwahrenindustrie des
bergischen Ländes (med verkstäder) i Remscheid;
Königliche Fachschule för die Eisen- und Stahlwahrenindustrie des Siegener
Ländes (med verkstäder) i Siegen;
Königliche Fachschule för die Kleineisen- und Stahlwahrenindustrie (med
verkstäder) i Schmalkalden;
Städtische Fachschule fur Feinmechanik i Göttingen.
Med avseende på skolornas ändamål, organisation och inträdesfordringar
gälla följande bestämmelser:
1. De högre maskinfackskolorna hava till ändamål att utbilda tjänstemän
för medelhöga befattningar på kontor och verkstäder (mittlere technische Bureaubeamte
und Betriebsbeamte) inom maskinindustrien och närbesläktade industrier
samt att giva blivande ägare och ledare av sådana industrier tillfälle att
förvärva härför erforderliga kunskaper.
För intagning i lägsta klassen vid en högre maskinfackskola fordras antingen
a)
fulla betyg från sjätte klassen (Untersekunda) av ett högre läroverk,
nödig färdighet i ritning och minst två års verkstadspraktik;
b) fulla betyg från en med en maskinfackskola förbunden förberedande
klass (för intagning i den förberedande klassen erfordras god folkskolebildning
och minst 2 Va års verkstadspraktik);
c) betyg om kunskaper, som berättiga till ettårig militärtjänst, tillräcklig
färdighet i ritning och minst två års verkstadspraktik;
d) betyg från en läroanstalt, som av ministern för handel och industri
erkänts berättiga till inträde vid en högre maskinfackskola, nödig färdighet i
ritning och minst två års verkstadspraktik; eller
75
Fackskolor för metallindustri.
e) inträdesprov enligt särskild föreskrift, minst tre års praktik, därav
minst två år på verkstad.
Direktorerna för skolorna kunna i samförstånd med kuratorierna medgiva
undantag med avseende på arten och varaktigheten av den för rätt till inträde
föreskrivna praktiska verksamheten.
Lärokurserna voro ursprungligen 2-åriga, fördelade på fyra terminer,
med 40 arbetsveckor om året och c:a 42 undervisningstimmar i veckan. Sedan
hösten 1910 omfatta de 2 Va år eller fem terminer.
Nya lärjungar mottagas vid början av varje termin. Vid slutet av varje
termin anställes med lärjungarna i högsta klassen avgångsprövning inför en
särskild kommission i enlighet med en för skolorna gällande prövningsordning.
De, som med framgång avlagt dylikt prov, hava företräde vid tillsättning av
vissa statstjänster.
2. För skeppsbyggnads- och skeppsmaskinskolan i Kiel gälla liknande
bestämmelser med avseende på skolans ändamål, inträdesfordringar, skolans
organisation och avgångsprövningar. Den för inträde vid skolan erforderliga
praktiska verksamheten bör hava ägt rum å skeppsvarv eller verkstad för tillverkning
av skeppsmaskiner.
3. Maskinfackskolorna (lägre) hava till ändamål att utbilda lägre tjänstemän
för kontor och verkstäder inom maskinindustrien samt att giva blivande
ägare och ledare av mindre industriella anläggningar härför erforderliga fackkunskaper
och nödig färdighet i ritning.
För intagning i skolan fordras god folkskolebildning och minst 4-årig
verkstadspraktik. 1 sistnämnda hänseende kan direktorn medgiva undantag.
Kurserna äro 2-åriga, fördelade i fyra terminer, med 40 arbetsveckor om
året och 42 timmars undervisning i veckan. (Skolan i Köln har endast tre
terminers kurs.) Kurserna avslutas med avgångsprövning.
4. Hyttskolorna skola utbilda lägre tjänstemän för hyttindustrien. För
intagning fordras god folkskolebildning och minst 4 års praktik inom hyttindustrien.
Dessutom är besök i en fortsättningsskola önskvärt. Av unge
män, som förvärvat rätt till ettårig militärtjänst, fordras för intagning i skolan
endast två års praktik. Även här kunna undantag från bestämmelserna om
praktisk verksamhet medgivas. Kurserna äro 2-åriga och avslutas med avgångsprövning.
5. För kopparslagarefackskolan gälla i huvudsak samma bestämmelser
som för de lägre maskinfackskolorna. För inträde fordras endast tre års praktik
å kopparslagareverkstad. Kurserna äro 2-åriga.
76
Tyskland. Preussen.
<Skolavgifter.
Styrelse och
förvaltning.
Undervis
ningsmetoder.
6. Fackskolorna för metallindustrien med lärverkstäder skola för brons-,
järn- och stålindustrien utbilda dugliga arbetare, som på grund av sin teoretiska
och praktiska förbildning äro i stånd att arbeta sig upp till bättre ställningar
såsom förarbetare, verkmästare och självständiga mästare. För intagning
i skolorna fordras fyllda 14 år och god folkskolebildning. Skolorna äro
helt och hållet avpassade efter ortliga förhållanden och läroplanerna följaktligen
olika för de olika skolorna. Vid skolan i Iserlohn, som har en mer konstindustriell
riktning, äro kurserna 3-åriga (se sid. 33). Skolan i Remscheid
har två årskurser för utbildning av förarbetare och mästare, vartill kommer
ytterligare en klass för dem, som önska en fortsatt utbildning. Skolorna i
Siegen och Schmalkalden hava däremot 2-åriga kurser.
7. Söndags- och aftonkurserna, som äro anslutna till en del fackskolor
för metallindustrien, äro avsedda för maskinarbetare, smeder, skeppsbyggeriarbetare,
instrumentmakare, installatörer och lokomotivförare. För dessa kurser
finnas icke bestämda läroplaner, utan tillkommer det skolans direktor att uppgöra
sådana med hänsyn till förefallande behov. För deltagande i dessa kurser
fordras fullgjord skolplikt och anställning i yrket sedan 3 år. De kortare dagkurserna
(t. ex. vid skolan i Köln) äro avsedda för installatörer av gas, vatten
och elektricitet samt för gasmästare. Kurserna vara 6 veckor till 6 månader.
För deltagande i dessa kurser fordras även längre eller kortare tids praktik
inom yrket.
Skolavgifterna vid de högre maskinfackskolorna uppgå till 75 mark, vid
de lägre till 30 mark för halvår. 1 söndags- och aftonkurserna betalas 10
mark för högst 10 veckotimmar.
Skolorna stå under regeringspresidentens överinseende. För att skolorna
skola bibehålla kontakten med industrien stå de under ledning av ett kuratorium,
vars medlemmar till en del utnämnas av handelsministern, till en
del väljas av stadsförvaltningarna. fCuratorierna vid maskinfackskolorna hava
samma befogenhet som vid hantverks- och konstindustriskolorna (se sid. 35).
Med avseende på undervisningsmetoder skilja sig de lägre och högre
fackskolorna strängt från de tekniska högskolorna därutinnan, att undervisningen
bedrives rent skolmässigt genom föredrag, frågor och svar. Läroplanerna
hava alltjämt utvecklats i den riktningen, att de teoretiska ämnena, matematik,
fysik och kemi, fått träda tillbaka för rena fackämnen, såsom maskinlära,
teknologi och maskinritning. De teoretiska studierna drivas endast så
långt, som är oundgängligen nödvändigt för fackundervisningen. De betraktas
uteslutande som medel, icke som mål.
Vid fackundervisningen söker man så nära som möjligt ansluta sig till
praktiska fall. För att skaffa lärjungen ett tillräckligt förråd av kunskaper om
Fackskolor för metallindustri.
77
beprövade konstruktionsformer låter man honom uppmäta och avteckna mönster•
gilla» från framstående fabriker härstammande originalarbeten för att sedan
efter de erhållna skisserna utföra arbetsritningar.
Vid de högre maskinfackskolorna sluta sig härtill övningar i att beräkna
och uppgöra skisser till enkla konstruktioner i anslutning till verkligt utförda
arbeten på det sätt, att lärjungen får i uppgift att utföra en konstruktion efter
ett givet mönster, men med andra mått. Då skolornas mål är att utbilda
konstruktionsbiträden, lägges huvudvikten på konstruktion av maskindetaljer
och icke såsom förhållandet måste vara vid de tekniska högskolorna på uppgörande
av planer för hela maskinaniäggningar. Alla teorier härledas på fullt
vetenskapligt sätt, för så vitt detta kan ske utan användning av högre matematik.
En del viktiga mekaniska problem, som vid tekniska högskolorna lösas
med tillhjälp av högre matematik, behandlas vid maskinfackskolorna efter rent
elementära metoder.
Vid de lägre skolorna inskränkes ritundervisningen till uppgörande av
skisser med utsatta mått och arbetsritningar efter goda förebilder. Med tillhjälp
av hållfasthetsläran anställas kontrollberäkningar, huruvida de givna måtten
motsvara de fordringar, som uppställts. Den muntliga undervisningen i
dessa skolor är huvudsakligen av beskrivande art. Huvudvikten lägges på en
redogörelse för maskiners och maskindelars ändamål, form, material och tillverkningssätt.
För undervisningen förfoga skolorna över en rik och fullständig utrust- utrustning.
ning med undervisningsmateriell, laboratorier och verkstäder.
Samlingen av modeller för demonstrationer och för undervisningen i
ritning består av originalarbeten från de bästa firmor och fabriker inom maskinfacket.
Dessa samlingar representera ett stort värde. Nya skolor erhålla till
den första uppsättningen av undervisningsmateriell 30,000 mark. De årliga
utgifterna för samlingarnas underhåll och komplettering uppgå till 3,000—7,500
mark. I genomsnitt beräknas för detta ändamål 750 mark årligen för varje
skolklass.
Flertalet skolor äro försedda med maskinlaboratorier. Dessa innehålla i Maskinlaboregel
en ångpanna, en ångmaskin, en gasmotor och en pump, allesammans ratorier.
avsedda för experiment; vidare en verkstad med de vanligaste verktygsmaskinerna,
en materialprovningsanstalt samt ett med erforderliga maskiner och
apparater utrustat elektrotekniskt laboratorium. Dessa laboratorier hava till
ändamål att bereda lärjungarna tillfälle att genom egna försök pröva riktigheten
av de vid den teoretiska undervisningen härledda lagarna samt att göra
dem förtrogna med maskiners undersökning och provning samt med alla härför
erforderliga apparater. För utrustning av dessa laboratorier ställas till varje
78
Tyskland. Preussen.
skolas förfogande ett belopp av 60,000 mark. För de skolor, som äro försedda
med lärverkstäder, ställer sig utrustningen av dessa ännu dyrare.
För att giva en föreställning om undervisningens innehåll och omfattning
i fackskolorna för metallindustri meddelas här timplaner och läroplaner för
några av skolorna.
Högre maskinfackskolor.
Timplan.
Läroämnen |
Timmar i |
veckan |
||
kl. IV |
kl. III |
kl. II |
kl. I |
|
Handelslära................................................... |
— |
— |
— |
2 |
Matematik ................................................... |
8 |
4 |
4 |
2 |
Fysik ......................................................... |
4 |
2 |
— |
— |
Kemi ......................................................... |
4 |
— |
— |
— |
Mekanik ...................................................... |
6 |
5 |
4 |
2 |
Maskinelement................................................ |
4 |
4 |
2 |
1 |
Ångpannelära ................................................ |
— |
— |
2 |
2 |
Hävtvg......................................................... |
— |
— |
3 |
3 |
| Ångmaskiner ................................................ |
— |
— |
3 |
2 |
i Hydrauliska motorer ....................................... |
— |
— |
— |
3 |
Gasmotorer................................................... |
— |
— |
— |
2 |
Verktygsmaskiner .......................................... |
— |
4 |
— |
— |
Allmän teknologi ......................................... |
— |
— |
4 |
2 |
Metallurgi ................................................... |
— |
2 |
— |
— |
Elektroteknik ................................................ |
— |
4 |
3 |
2 |
Byggnadskonstruktion, byggnadsmekanik och byggnads-ritning ..................................................... |
4 |
3 |
3 |
2 |
Kostnadsberäkning .......................................... |
— |
— |
— |
1 |
Beskrivande geometri....................................... |
6 |
4 |
— |
— |
Maskinelement, ritning....................................... |
6 |
6 |
6 |
— |
Angpanneanläggningar, ritning.............................. |
— |
— |
— |
4 |
Hävtyg, ritning ............................................. |
— |
— |
2 |
4 |
Ångmaskiner, ritning ....................................... |
— |
— |
2 |
4 |
Verktygsmaskiner, ritning ................................. |
— |
4 |
— |
— |
Laboratorieövningar ....................................... |
— |
— |
4 |
4 |
Kundskrift ................................................... |
(1) |
— |
— |
— |
Samaritkurs................................................... |
— |
1 |
— |
|
. Summa |
42+(l) |
42 |
43 |
42 |
Fackskolor för maskinindustri.
79
Läroplan.
Affärskunskap.
Enkel bokföring. Det nödvändigaste av växelläran.
Matematik.
Algebra. Repetition av läran om potenser, rötter och logaritmer. Övningar i
räkning med logaritmer. Ekvationer av l:a och 2:a graden med en och flera obekanta.
Maxima och minima. Exponentialekvationer. Aritmetiska och geometriska serier. Ränta
och sammansatt ränta. Den binomiska satsen för positiva, hela exponenter. Konvergerande
och divergerande serier. Den binomiska satsen för negativa och brutna exponenter.
Exponentialserien.
Planimetri. De viktigaste satserna och konstruktionerna ur elementargeometrien.
Läran om cirkeln, ytberäkning hos rätlinjiga kroppar. Proportionslärans tillämpningar på
rätlinjiga figurer och cirkeln. Konstruktionsuppgifter.
Trigonometri. De trigonometriska funktionerna och deras förhållande till varandra.
Övning i användningen av trigonometriska tabeller. Beräkning av rätvinkliga och likbenta
trianglar och reguljära fyrhörningar. Beräkning av snedvinkliga trianglar och fyrhörningar.
Stereometri. Räta linjer och ytor i rymden. Tresidiga hörn. Reguljära kroppar.
Ytinnehåll och volym hos prisma, cylinder, pyramid och kon. Härledning av formler
för beräkning av stympade pyramider och koner, klot och delar av klot. Allmänna
metoder för beräkning av kroppar. Guldinska och Simpsonska reglerna. Tillämpningar.
Kurvlära. Räta linjer, kägelsnitten. Parabler av högre ordning, cykliska kurvor i
förhållande till rätvinkliga koordinater. Metoder för beräkning av ytor begränsade av
kroklinjer.
Fysik.
Mekanik. Jämvikt och rörelser hos fasta, flytande och gasformiga kroppar.
Värmelära. Mätning av temperatur. Termometer. Pyrometer. Kroppars utvidgning
genom värme. Ändring av aggregationstillstånd. Bestämning av smält- och ångvärme.
Lagarna för ångbildning. Specifika värmet och metoderna för dess uppmätning.
Värmets ledning och strålning. Värmekällor. Värmets och arbetets ekvivalens.
Optik. Ljuskällor, ljusets spridning och hastighet. Ljusstyrka och dess mätning.
Spegel, lins, prisma och de för tekniken viktigaste optiska instrumenten.
Kemi.
Metalloiderna, särskilt väte, klor, syre, svavel, kväve, fosfor, kol, kisel och deras
viktigaste föreningar. Kemiska tecken och formler. Metallerna och deras föreningar,
för så vitt de äro av betydelse för maskintekniken.
80
Tyskland. Preussen.
Mekanik.
Börelselära.* Likformig och föränderlig rörelse. Sammansättning och uppdelning
av hastighet och acceleration. Fritt fall.
Fasta kroppars statik. Sammansättning och uppdelning av krafter, som verka i en
punkt. Statiskt moment. Satser om statiskt moment för krafter i ett plan med samma
eller olika fästpunkter. Parallella krafter i planet och i rymden. Parallella krafters medelpunkt
och läran om tyngdpunkten. Guldins regel. Stabilitet. Kraftpar, sammansättning
och uppdelning av krafter med olika fästpunkter i planet och i rymden. Jämviktsvillkor.
Lagarna för friktion och rullningsmotstånd. En tapps friktion. En linas friktion. Enkla
och sammansatta maskiner med särskild hänsyn till kugghjulsutväxlingar. Elementen av
grafostatik.
Hållfasthetslära. Inledning. Drag- och tryckhållfasthet. Skjuvhållfasthet. Böjningshållfasthet.
Beräkning av tröghets- och motståndsmoment. Fribärande balkar och understödda
balkar med belastning på en punkt eller fördelad belastning. Balkar med lika
motstånd mot belastning. Böjningen hos fribärande prismatiska balkar med tillämpningar.
Hållfasthet mot vridning. Sammansatt hållfasthet. Avknäckningshållfasthet. Tillämpningar
på maskintekniska uppgifter.
Fasta kroppars dynamik. Förhållandet mellan kraft, massa och acceleration. Rörelse
på ett lutande plan och på en buktig yta. Kaströrelse. Mekaniskt arbete. Levande
kraft. Bestämning av tröghetsmoment. Centrifugalkraften. Vanliga och koniska pendeln.
Rörelse-, kraft- och arbetsförhållanden vid användning av vev och vevstake. Fasta
kroppars stöt.
Flytande kroppars mekanik. Vattnets jämnvikt och tryck. Nedsänkta kroppars
jämnvikt. Vattnets utströmning och dess rörelse i ledningar. Hydrostatiskt och hydrodynamiskt
tryck. Vattnets stöt.
Gasformiga kroppars mekanik. Gasers och ångors egenskaper. Mariotteska lagen.
Gay Lussacs lag och gasernas tillståndsekvation. Den mekaniska värmeteoriens tillämpning
på gaser. Poissons lag. De omvändbara tillståndsändringarna. Cirkelprocesserna.
Tillämpningar. Lagen om ångbildning. Ångans förhållande vid de viktigaste tillståndsförändringarna
med tillämpningar.
Gasers utströmning ur kärl och deras rörelser i ledningar.
Maskinlära.
a) Maskinelement (beskrivning och beräkning).
Skruvar och skruvförband. Kilar och kilförband. Nitar och nitförband. Tappar,
bäraxlar, torsionsaxlar, lager, kopplingar, kugghjul, rem- och linskivor samt kraftöverföring
därmed.
Fackskolor för metallindustri.
81
Pump- och ångkolvar samt kolvstänger. Paekningsdosor. Vev och excenter. Vevstake.
Tvärhuvud och styrlinjal. Balans.
Rör och rörförbindningar. Ventiler, kranar och andra avstängningsanordningar.
b) Ångpanna. Ångpannans ändamål och viktigaste egenskaper. Mättad ånga.
Brännmaterial. Förbränningsprocessen. Ångpanneeldstaden och dess viktigaste delar.
Rosten och olika rostkonstruktioner, askfallet, rökkanaler och skorsten. Beräkning av
en ångpanneeldstad. Eldyta, ång- och vattenrum. Olika ångpannesystem och ångpannors
inmurning. Tillverkning och beräkning av ångpanna. Ångpannearmatur. Förvärmare.
Ångpannans skötsel. Lagbestämmelser över ångpannors anläggning och drift.
c) Hävtyg. Beräkning och konstruktion av detaljer till hävtyg. Beräkning och
konstruktion av blocktyg och vindspel. Beräkning och konstruktion av enkla kranar.
Beskrivning av transmissions-, ång-, hydrauliska och elektriska kranar.
Olika slag av pumpar. Beräkning och konstruktion av kolvpumpar. Pumpdiagram.
Beskrivning av centrifugalpumpar och pumpar utan kolv. .
d) Ångmaskiner. Olika slag av ångmaskiner. Ångmaskinens huvuddelar. Sliddiagram.
Enkel slidreglering och de viktigaste expansionsregleringarna. Beräkning av enkla ångmaskiner
och tvillingmaskiner. Ångtrycks-, mass- och kombinerade diagram. Bedömning
av normala och abnorma indikatordiagram. Regulatorer. Beskrivning över de
viktigaste regleringsanordningarna. Omkastningsanordningarna. Fundament. Uppställning,
igångsättning och skötsel av en ångmaskin.
e) Hydrauliska motorer. Grunderna för beräkning av vertikala och horisontala
vattenhjul. Konstruktion av de viktigaste detaljerna.
f) Gasmotorer. De viktigaste typerna och deras verkningssätt.
Teknologi.
Verktygsmaskinlära. Allmänna grunder för konstruktion och montage av maskiner
Drift-, matnings-, omkastnings- och frånslagningsanordningar. Svarvar, borr-, fräs- och
gängmaskiner. Hyvel- och stickmaskiner samt maskiner för bleckslageri, maskinsågar,
trähyvlings- och stämmaskiner.
Metallurgi. De konstgjorda brännmaterialen. Tackjärnstillverkningen. Råmaterial.
Masugnsdriften. Tackjärnets bearbetning till smidesjärn och stål. Beredning av gjutoch
cementstål samt aduceringsgods. Kort översikt över framställningen av koppar,
bly, zink, tenn och antimon av deras malmer.
Gjuteriteknik. Råmaterial, smältugnar. Olika formningsmetoder.
Smide. Smidesprocessen, härden, verktyg. Mekaniska hammare.
Valsning. Olika slag av valsverk. Dragning av tråd och rör.
III
6
82
Tyskland. Preussen.
Materiallära. Järns, koppars, blys, zinks och tenns egenskaper och användning
jämte leveransföreskrifter. De viktigaste metallegeringarna, smörjmedel, läder, gummi,
smergel, asbest. De viktigaste materialprovningsmaskinerna.
Bearbetning av trä och metaller. Svängning, borrning, hyvling och fräsning, slipning,
smide och montage. Skyddsanordningar.
Elektroteknik.
Den elektriska strömmens verkningar. Ohmska lagen. Strömförgreningar. Jouleska
lagen. Ackumulatorer. Magnetism och elektromagnetism. Induktionselektricitet. Mätinstrument.
Mätningslära. Dvnamomaskiner för likström. Motorer för likström. Kraftöverföring.
Växelström och växelströmmaskiner. Transformatorer. Trefasmaskiner och
motorer. Fördelningssystem och installation. Belysning.
Byggnadskonstruktionsiära, byggnadsmekanik och byggnadsritning.
Murkonstruktioner. Framställning och egenskaper hos de viktigaste naturliga och
konstgjorda stenarna och deras bindemedel. De viktigaste murförbanden. Muröppningar.
Murars tjocklek. Valv. Fabriksskorstenar.
Träkonstruktioner. De viktigaste träslagen och deras egenskaper. De viktigaste
träförbindningarna. Häng- och spännverk. Takkonstruktioner och taktäckning. Korsverksväggar.
Trappor.
Byggnadsstatik. Beräkning och bestämning av tvärsnitt hos bärande och stödjande
konstruktionsdelar. Beräkning och bestämning av tvärsnitt hos fackverksbalkar av järn.
Tryckets fördelning i rätvinkliga murgenomskärningar. Stabilitet. Beräkning av horisontaltrycket
för enkla valv med tillämpning på takkonstruktioner.
Järnkonstruktioner. Material. Skydd mot eld och rost. Nitförbindningarnas anordning.
Balkar och stöd med deras upplag och förbindningar sins emellan. Korsverksväggar.
Trappor. Eldsäkra tak. Takkonstruktioner av järn jämte anordningar för
överljus. Tak av korrugerad plåt.
Ritning av detaljer och enklare sammansatta uppgifter med särskild tillämpning på
fabriksanläggningar.
Kostnadsberäkningar.
Fabriksböcker. Grunderna för beräkning av arbetslön och för bestämning av
tillverknings- och försäljningspris.
Beskrivande geometri.
De grundläggande satserna av rymdgeometrien. Projektion av punkter, linjer, ytor
och kroppar i olika lägen i förhållande till projektionsplanen. Linjers genomgång och
Fackskolor för metallindustri.
83
bestämning av deras verkliga storlek. Plans spår och deras uppritning. Linjers skärningar
med varandra och med plan. Ytors skärningar sinsemellan och med kroppar,
framför allt kägelsnitten. Metoder för konstruktion av ellips, parabel och hyperbel. Skruvlinjer
och skruvytor. Enkla och svårare genomträngningar och utbredningar av ytor
under särskild hänsyn till i praktiken förekommande fall.
Maskinrltning.
a) Maskinelement. I anslutning till den teoretiska undervisningen: Ritning och
beräkning av maskinelement. Övningar i teckning på fri hand efter modeller.
Till modeller användas mönstergilla handelsfabrikat från maskinindustrien.
b) Ångpannor. Plåt- och hörnförbindningar. Detaljer till en ångpanneeldstad.
Beräkning och uppritning av de viktigaste ångpannesystemen med ledning av skisser och
ritningar till utförda anläggningar. Särskild behandling av viktigare detaljer.
c) Hävtyg. Beräkning och skissering av enkla hävtyg och pumpar.
d) Ångmaskiner. Konstruktion av sliddiagram. Grafisk beräkning av svänghjul.
Beräkning av ångmaskiner och skissering av tillhörande regleringar, ångcvlindrar och
andra viktiga detaljer.
e) Verktygsmaskiner. Avteckning av viktigare delar av de i samlingarna eller
laboratorierna förekommande verktygsmaskinerna. Uppgörande av verkstadsritningar efter
de på fri hand utförda skisserna.
Praktiska övningar på laboratorierna.
Övningar i fysikaliska laboratoriet. Lärjungarna bibringas kännedom om goda mätinstrument
och läras att observera och mäta med noggrannhet, innan de övergå till
övningar i det elektrotekniska laboratoriet eller maskinlaboratoriet. Över försöken föras
noggranna anteckningar. Mätning av längder, ytor, volym, hastighet, tryck, temperatur
och värmemängder.
Övningar på maskinlaboratoriet. Inledning. Indikatorn och det normala indikatordiagrammet.
Olika slag av bromsar och deras användning. Bestämning av indicerad
och verklig effekt. Indikatorns och bromsens skötsel.
Undersökning av försöksångmaskinen ensam och i förening med pannan. Undersökning
av ångpumpar och injektorer. Materialprovningar.
Övningar i elektrotekniska laboratoriet. Ström-, spännings- och motståndsmätningar.
Provning av ampére- och voltmetrar samt elektricitetsmätare. Undersökning av bag- och
glödlampor. Mätningar å dynamomaskiner, elektromotoror och transformatorer.
För alla övningar erhålla lärjungar formulär för resultatens anteckning, eller också
få de själva uppgöra sådana. De måste också över försöken föra särskilda anteckningar,
som allt emellanåt granskas av läraren.
84
Tyskland. Preussen.
Rundskrift.
Lärjungarna övas i rundskrift, för att de skola kunna förse sina ritningar med
anteckningar i prydlig skrift.
Samaritkurs.
Människokroppens organ och deras verksamhet. Första hjälpen vid yttre skador,
benbrott, ledvrickning, brännskador och vid skendöd under hänsyn till dess orsaker.
Konstgjord andning, anläggning av första förband och transport av sjuka övas praktiskt.
Undervisningen tager alltid hänsyn till nödvändigheten att så snart som möjligt
bringa den sjuke under läkarebehandling.
Fackskolor för metallindustri.
85
Timplan för (lägre) maskinfackskolor.
Undervisningsämnen |
Timmar |
vecka |
1 |
|
kl. IV |
kl. Ill |
kl. II |
kl. I |
|
Tyska .................................................. Affärskunskap och industriell lagstiftning ......... |
6 |
2 |
i 2 |
2 |
Räkning ................................................ |
6 |
2 |
— |
— |
Matematik ............................................. |
7 |
6 |
4 |
2 |
Fysik ................................................... |
4 |
2 |
— |
— |
Kemi ................................................... |
— |
2 |
— |
|
Mekanik ................................................ |
— |
5 |
4 |
2 |
Elektroteknik .......................................... |
— |
4 |
3 |
3 |
Maskinelement.......................................... |
— |
6 |
— |
— |
Ångpannor ............................................. |
— |
— |
3 |
— |
Hävtyg................................................... |
— |
— |
4 |
— |
Ångmaskiner .................................... ..... |
— |
— |
— |
4 |
Hydrauliska motorer ................................. |
— |
— |
— |
2 |
Gasmotorer............................................. |
— |
— |
— |
1 |
V erktygsmaskiner....................................... |
— |
— |
3 |
— |
Metallurgi ............................................. |
— |
— |
2 |
— |
Allmän teknologi ...................................... Eldning (behandlas i samband med undervisnin- |
3 |
4 |
||
gen i ångpannelära och metallurgi) ............ |
— |
— |
— |
— |
Byggnadskonstruktion................................. |
— |
— |
2 |
2 |
Kostnadsberäkningar ................................. Geometrisk ritning, teknisk frihandsteckning och |
1 |
|||
projektionsritning ................................. |
18 |
3 |
— |
— |
Maskinelement, ritning................................. |
— |
10 |
4 |
2 |
Ångpannor, ritning.................................... |
— |
— |
4 |
|
Hävtyg, ritning ....................................... |
— |
— |
— |
5 |
Ångmaskiner, ritning ................................. |
— |
— |
— |
4 |
Verktygsmaskiner .................................... |
— |
— |
4 |
— |
Rundskrift ............................................. |
1 |
— |
— |
— |
Laboratorieövningar.................................... |
— |
— |
4 |
4 |
Samaritundervisning ................................. |
— |
— |
1 |
— |
Summa timmar |
42 |
j 42 |
43 |
42 |
86
Tyskland. Preussen.
Timplan för kungliga fackskolan för järn- och stålindustri i Siegen.
Läroämnen |
Timmar |
i veckan |
||
l:a termin |
2:a termin |
3:e termin |
4:e termin |
|
Tyska ................................................... |
2 |
2 |
_ |
|
Affärskunskap.......................................... |
— |
— |
2 |
2 |
Räkning ................................................ |
1 |
1 |
1 |
1 |
Matematik ............................................. |
2 |
1 |
1 |
1 |
Fysik ................................................... |
2 |
2 |
1 |
— |
Elektroteknik .......................................... |
— |
— |
2 |
2 ! |
Kemi ................................................... |
1 |
1 |
1 |
|
Mekanik ................................................ |
— |
1 |
1 |
i |
Linj afritning .......................................... |
5 |
— |
— |
|
Projektionsritning .................................... |
— |
1 |
1 |
2 |
Maskinritning ....................................... |
— |
5 |
2 |
2 |
Skissering på fri hand (krokiteekning) ............ |
5 |
— |
— |
1 |
Maskinritning ......................................... |
— |
2 |
2 |
2 |
Metallurgi ....................................... |
— |
— |
— |
2 |
Teknologi ............................................. |
— |
— |
2 |
2 |
Maskinlära ......................................... |
— |
2 |
1 |
2 |
Byggnadslära .......................................... |
— |
— |
1 |
1 |
Verkstadsarbete ....................................... |
30 |
30 |
30 |
30 |
Summa timmar |
48 |
48 |
48 |
50 |
Fackskolor för textilindustri.
Timplan för afton- och söndagsundervisningen vid maskinfackskolan i Görlitz.
Läroämnen |
Timmar |
vecka |
n |
|||
kl. I |
kl. Il |
ki in |
kl. IV |
kl. V |
kl. VI |
|
Tyska.................................... |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Räkning ................................. |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Matematik .............................. |
— |
__ |
4 |
4 |
2 |
|
Fysik .................................... |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
Mekanik................................. |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
|
Elektroteknik........................... |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
Maskinlära.............................. |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Teknologi .............................. |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
j Maskinritning........................... |
2 |
4 |
2 |
2 |
||
Ritning ................................. |
— |
— |
— |
— |
2 |
|
Förberedande ritning.................. |
— |
— |
— |
— |
2 |
|
Affärskunskap ......•.................. |
2 |
— |
— |
— |
||
Textning................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Summa timmar |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
Fackskolor för textilindustri.
Preussens första fackskolor för textilindustrien voro spinnskolor, som i
slutet av 1700-talet började anläggas för att utbilda goda handspinnare. När
sedan under 1800-talets första hälft handspinningen gick under i konkurrensen
med de mekaniska spinnerierna, förlorade spinnskolorna sitt existensberättigande.
De började då att ersättas med vävskolor. De första preussiska skolor
av detta slag voro två privata skolor i Elberfeld. Nyttan av dessa skolors
verksamhet vann allmänt erkännande och föranledde staten och staden Elberfeld
att 1845 på gemensam bekostnad och med understöd av för saken intresserade
fabrikanter grunda en offentlig skola i Elberfeld i de privata skolornas
ställe.
Ungefär tio år senare grundades genom privat initiativ två nya vävskolor,
den ena i Muhlheim 1854, den andra i Krefeld 1855. Skolan i Elberfeld utvidgades
med en avdelning för mönsterritning och en för kemi, den senare
avsedd för blivande färgare, tryckare, blekare, färgfabrikanter och drogister.
Till de nämnda skolorna kommo under de följande åren t. o. m. 1874 ytterligare
fyra nya vävskolor i Einbeck, Grunberg, Spremberg och Berlin. Sko
-
Historik.
88
Tyskland. Preussen.
loma i Elberfeld och Grunberg upphörde snart av brist på lärjungar, så att
vid 1870-talets slut funnos i Preussen fem stycken vävskolor. Samtliga skolor
åtnjöto statsunderstöd med villkor, att kommunerna eller andra intressenter
svarade för minst hälften av omkostnaderna.
Under 1880-talet ägnade regeringen ökat intresse åt vävskolorna. Början
gjordes med en fullständig omgestaltning av skolan i Krefeld. Dittills hade
denna skola huvudsakligen avsett siden- och sammetsindustrien. Läroplanerna
utvidgades nu att omfatta även bomulls-, linne- och ylleindustrierna, färgeri
och appretur samt mönsterritning. För skolan uppfördes en präktig byggnad
innehållande, förutom lokaler för den teoretiska undervisningen, laboratorier för
fysik och kemi samt arbetssalar för praktisk undervisning i vävning, färgning
och appretur. För undervisningen i mönsterritning anlades inom skolan ett
museum med rikhaltiga samlingar av vävnadsmönster. Samtliga kostnader för
byggnader, undervisningsmateriell och maskiner uppgingo till närmare en
million mark.
Den storartade utvecklingen av skolan i Krefeld ökade intresset för de
textila undervisningsanstalterna. De äldre vävskolorna utvidgades och nya
anlades på lämpliga orter. De nya skolorna skiljde sig från skolan i Krefeld
och övriga äldre vävskolor, som voro avsedda för samtliga grenar av textilindustrien,
därutinnan, att de ordnades med hänsyn till lokala behov såsom
specialskolor för någon viss gren av textilindustrien, så t. ex. skolan i Aachen
för ylle och halvylle, skolan i Kottbus för klädestillverkning och skolan i Sorau
för linne-, hamp- och juteindustrierna. I provinserna Hannover och Schlesien,
som sedan gammalt varit säte för en utvecklad handvävnadsindustri, anlades
lärverkstäder för vävning dels för att lära befolkningen utföra sådana konstvävnader,
som icke med fördel kunde utföras annat än för hand, dels ock för
att utbilda vävare för mekaniska väverier.
Enhetlig or- År 1896 underkastades textilfackskolorna en genomgripande reformering,
ganisation. som är bestämmande för deras nuvarande arbetssätt. Härvid reglerades inträdesfordringar,
läroplaner, skol- och examensordningar m. m.
Inträdesfor- Med avseende på inträdesfordringar bestämdes att för intagning i en
dringar. “vävskola" (för utbildning av verkmästare) skulle erfordras god folkskolebildning
och minst ett års praktik inom vävnadsindustrien. För inträde vid en
“högre vävskola" (för utbildning av fabrikanter och fabriksdirektörer) ansågs
det icke lämpligt att fordra högre skolstudier, ehuru erfarenheten visat, att
flertalet inträdessökande avlagt sådana kunskapsprov, som berättigade till ettårig
militärtjänst. Man föreskrev en ålder av 16 år och “tillräckliga skolkunskaper"
därvid överlämnande åt vederbörande skoldirektör att utesluta sådana
Fackskolor för textilindustri.
89
inträdessökande, som på grund av bristande förkunskaper icke förmådde följa
undervisningen.
Vid varje anstalt skulle undervisningen begränsas till att i huvudsak omfatta
de specialgrenar av textilindustrien, som voro förhärskande å den ort,
där skolorna vore belägna. Vid undervisningen i vävning, spinning och virk
ning skulle olika kurser anordnas för utbildning av verkmästare och för utbildning
av blivande fabrikanter och fabriksdirektörer. Däremot skulle en liknande
uppdelning av kurserna icke äga rum med avseende på undervisningen
i färgning, appretur och mönsterritning. Dessutom skulle anordnas särskilda
kurser för blivande köpmän inom textilbranschen. Kurser för blivande fabrikanter
och fabriksdirektörer skulle inrättas endast vid de högre vävskolorna,
kurser för verkmästare såväl vid högre som lägre skolor.
Därjämte fastställdes normalläroplaner för de olika skolorna, gemensamma
skolordningar och föreskrifter angående avgångsprövningar.
År 1900 kompletterades 1896 års organisation genom inrättandet, där sä
ansågs behövligt, av s. k. dessinatörskurser, i vilka lärjungarna genom övningar
i att använda sina i skolan förvärvade teoretiska kunskaper på lösandet av
praktiska uppgifter skulle beredas tillfälle att ytterligare förkovra sig i sitt
yrke. Slutligen hava vid en del skolor inrättats konfektionskurser, som huvudsakligen
besökas av kvinnliga lärjungar.
Samtliga skolor hava arbetssalar och laboratorier för de praktiska övningarna.
Dessa äro försedda med en mycket fullständig och dyrbar utrustning
med alla sådana apparater och maskiner, som förekomma i moderna fabriker.
Lärjungarna ha därför tillfälle att i skolan lära sig sköta alla apparater
och maskiner samt att praktiskt utföra alla sådana arbeten, som möta dem
inom industrien. För att .det skall bli möjligt att hålla dessa maskiner och
apparater i gång, hava skolorna allt mer övergått till fabriksmässig tillverkning
av textilvaror, i det att de mottaga uppdrag och utföra arbeten åt fabrikanter i
orten. Vid skolan i Aachen finnas fast anställda arbetare, som syssla med fabriksmässig
tillverkning av ylle- och halvyllevävnader för försäljning, varvid
lärjungarna få deltaga i arbetet. Andra skolor mottaga gods till förspinning
eller till appretering och färgning. Skolornas arbetsmaskiner måste därför
alltid hållas fullt tidsenliga, och allt arbete utföras på ett mönstergillt sätt.
De högre och lägre fackskolorna äro med undantag för skolorna i
Aachen och Munchen-Gladbach, som ägas av föreningar, kommunala anstalter.
Kommunerna bekosta läroverksbyggnader med inredning. Övriga omkostnader
för inventarier och till bestridande av löpande utgifter bekostas av staten,
kommuner och fabriksföreningar efter i varje fall träffad överenskommelse.
Fabrikantoch
verkmästarekurser
.
Dessinatörs
kurser.
Utrustning.
Skolornas
underhåll.
90
Tyskland. Preussen.
översikt över
skolorna.
Skolorna stå under ledning av en direktor och ett kuratorium, vari såväl regeringen
som ortens industriidkare äro representerade.
Med anledning därav, att skolorna i sin nya form icke voro uteslutande
avsedda för vävnadsindustrien ändrades 1900 deras namn. De högre vävskolorna
fingo heta “högre fackskolor för textilindustri", vävskolorna fingo
namnet “fackskolor för textilindustri".
För närvarande finnas i Preussen följande fackskolor för textilindustri:
a) Högre fackskolor för textilindustri:
1) Aachen, för ylleindustri med avdelningar för spinning, vävning, färgning,
appretur och stoppning.
2) Barmen-Elberfeld för klädnings- och möbeltyger, band och garneringsartiklar
(Barmer-Artikel), med avdelningar för tygvävning, bandvävning,
konstsömnad och tillverkning av garneringsartiklar, mönsterritning och färgning.
3) Berlin för textilindustri i allmänhet med avdelningar för utbildning
av köpmän, för mönsterritning, linne- och klädningssömnad, snörmakeri och
garnering, hand- och maskinbroderi, virkning, stickning och färgning.
4) Kottbus för ylleindustri med avdelningar för vävning, färgning, appretur,
och stoppning.
5) Krefeld för siden- och sammetsindustrien med avdelningar för vävning,
färgning, appretur, stickning, sömnad och mönsterritning.
6) Miinchen-Gladbach för bomulls- och halvylleindustri med avdelningar
för spinning, vävning, färgning och appretur.
7) Sorau för linne-, halvlinne-, bomulls- och juteindustrien med avdelningar
för linodling, spinning och repslageri, vävning, färgning och appretur,
mönsterritning och konfektion.
< b) Fackskolor för textilindustri:
1) Först för ylle- och halvylleindustri med avdelningar för vävning, färgning
och stoppning.
2) Miihlhausen in Th. för ylle- och halvylleindustri med avdelningar för
vävning och virkning.
3) Langenbielau för bomulls- och linneindustri med avdelningar för vävning,
färgning och konfektion.
4) Ronsdorf för bandindustri med avdelning för vävning.
5) Sommerfeld för ylle- och halvylleindustri med avdelning för vävning.
6) Spremberg för ylle- och halvylleindustri med avdelning för vävning.
Fackskolor för textilindustri.
91
c) Väver i lärverkstäder:
Förutom de nämnda fackskolorna finnas i Preussen 13 stycken lärverkstäder
för hand- och maskinvävnad.
De högre och lägre fackskolorna för textilindustri i Preussen hade under
vinterhalvåret 1908—09 sammanlagt 1,981 lärjungar. Statens bidrag till skolornas
uppehållande belöpte sig för år 1908 till 421,007 mark.
Skolavgifterna vid anstalternas dagavdelningar utgöra:
1) vid de högre fackskolorna;
a) för ordinarie lärjungar 100 mark för halvår;
b) för extra ordinarie lärjungar, som endast deltaga i de praktiska övningarna,
50 mark i månaden;
c) för hospitanter, som endast begagna undervisningen i enskilda ämnen,
15 mark för veckotimme och halvår.
2) vid fackskolorna:
a) för ordinarie lärjungar 30 mark för halvår;
b) för extraordinarie lärjungar 25 mark i månaden;
c) för hospitanter 10 mark för veckotimme och halvår.
Såsom exempel på fackskolor för vävnadsindustrien må här anföras:
Högre fackskolan för textilindustri i Sorau. Skolan härstammar från en
mindre vävskola, som sedan gammalt fanns på platsen, och vilken 1896 utvidgades
till en högre vävskola. Kort tid därefter väcktes förslag om att utvidga
skolan ytterligare till en fullständig läroanstalt för linneindustrien i dess helhet,
vilken sedan gammalt haft en av sina huvudorter i Sorau och trakten däromkring.
Förhandlingarna mellan regeringen och staten ledde därhän, att staden
åtog sig att uppföra de nödiga byggnaderna och staten att bekosta inredning
och utrustning. Byggnaderna drogo en kostnad av cirka 540,000 mark, inredningen
och utrustningen ungefär lika mycket, eller tillsammans i runt tal 1
million mark.
Läroverkslokalerna omfatta tre huvudbyggnader för administrationen och
den teoretiska undervisningen, vartill kommer en shedbyggnad om 4,400 kvadratmeters
golvyta för den så att säga fabriksmässiga utrustningen. Denna innehåller
fullständigt utrustade mindre fabriksanläggningar för samtliga grenar av
linneindustrien, nämligen linberedningsanstalt, spinneri, repslageri, väveri,
färgeri, blekeri och appretur, i vilka lärjungarna få arbeta under uppsikt av 6
mästare och 25 fast anställda arbetare.
Undervisningen omfattar förnämligast linne-, halvlinne-, bomulls- och
juteindustrierna. Undantag utgör endast färgeriavdelningen, vars undervisning
omfattar alla slag av vävnadsfibrer.
Statistik.
92
Tyskland. Preussen.
Skolan har följande avdelningar:
1. för linodling;
2. „ spinning och repslageri;
3. „ vävning;
4. „ mönsterritning;
5. „ färgning och appretur;
6. „ kvinnliga lärjungar.
Lärjungarna få redan från början välja en av dessa avdelningar, vilken
de sedan tillhöra under hela lärokursen. Samtidigt beredas de dock tillfälle
att erhålla en inblick i arbetet även inom de övriga avdelningarna.
1. Avdelningen för linodling, som är avsedd för lantbrukslärare, lärjungar
från lantbruksinstitut, praktiska lantbrukare och deras söner, har till ändamål
att giva en i möjligaste mån fullständig såväl teoretisk som praktisk utbildning
i alla grenar av linodlingen.
Lärokursen börjar i april varje år och varar 3 månader, så att lärjungarna
hava tillfälle att deltaga i arbetena på försöksfältet från och med sådden och
ända till skörden. Efter behov inrättas kortare kurser även andra tider av året.
För tillträde till lärokursen fordras i regel en ålder av 16 år och tillräcklig
skolbildning. I skolavgift betalas 30 mark (av utländingar 500 mark jämte 60
mark i inskrivningsavgift).
Undervisningen meddelas i enlighet med följande timplan:
timmar i veckan
Linodling............................................. 2
Linberedning....................................... 4
Agrikulturkemi .................................... 2
Praktiska övningar i linberedningsanstalten 16
Laboratorieövningar.............................. 6—20
Summa 30—44
Avdelningen har en stor, med alla moderna inrättningar försedd agrikulturkemisk
föreläsningssal, flera modernt inrättade agrikulturkemiska, mikroskopiska
och frökontrollaboratorier, mönster- och försöksfält, en anstalt för
rötning, bråkning och häckling av lin samt en meteorologisk station.
Med avdelningen är dessutom förenad en allmän undersökningsanstalt,
som på uppdrag av myndigheter och enskilda utför undersökningar å för lantbruket
och industrien viktiga ämnen såsom gödselmedel, jordprov, fodermedel,
vatten, vävnadsfibrer, oljor, tvål, såpa m. m.
2. Avdelningen för spinning och repslageri omfattar två underavdelningar,
den ena för spinning, den andra för repslageri. Inom spinneriavdelningen finnes
F''ackskolor för textilindustri.
93
endast en s. k. fabrikantkurs, inom repslageriavdelningen så väl en fabrikantkurs
som en mästarekurs.
Fabrikantkurserna äro avsedda att giva blivande fabrikanter och fabriksdirektörer,
fabriksledare och spinneritekniker (som ägna sig åt tillverkning av
spinnmaskiner) tillfälle att genom en planmässigt ordnad undervisning och
praktiska övningar förvärva en deras behov motsvarande teoretisk och praktisk
utbildning.
Lärokursen varar 1 Va år med början i april och består av en halvårig
förberedande kurs och en ettårig huvudkurs. Varje halvår omfattar 21 arbetsveckor.
Lärjungarna måste för att erhålla tillträde till den förberedande kursen
hava fyllt 16 år, förvärvat tillräcklig skolbildning och under 1 å 2 år deltagit
i praktiskt arbete i ett spinneri, repslageri eller en maskinfabrik. De praktiska
förkunskaperna kunna även förvärvas och fullständigas i skolans fabriksanläggningar,
som drivas fullt fabriksmässigt. Lärjungar, som före inträdet förvärvat
en omfattande praktisk erfarenhet och äro i besittning av tillräckliga teoretiska
förkunskaper, kunna omedelbart erhålla tillträde till huvudkursen. Skolan mottager
även lärjungar, som endast deltaga i de praktiska övningarna. Skolavgifterna
utgöra 100 mark för halvår.
Om prövningar och avgångsbetyg gäller detsamma som för avdelning 1.
De lärjungar, som med goda resultat genomgått huvudkursen, kunna erhålla
tillträde till en praktisk fortsättningskurs, där de få öva sig att lösa större
uppgifter och även få tillfälle till studier inom de övriga avdelningarnas läroområden.
Mästarekursen i repslageri är avsedd att giva repslagare, som fått sin utbildning
i hantverksmässigt drivna repslagerier, tillfälle att förvärva nödiga
teoretiska kunskaper och övning i användningen av nyare repslagerimaskiner.
Kursen varar ett halvt år med början i oktober. För inträde fordras en
ålder av 16 år, god skolbildning och 2 års yrkespraktik. I skolavgift betalas
30 mark för halvår.
Undervisningen inom avdelningen för spinning och repslageri meddelas
i enlighet med följande timplaner.
94
Tyskland. Preussen.
Timplan för spinneriavdelningen.
• Läroämnen t |
Tirr Förkursen |
imar i veckan i Huvudkursen |
|
l:a halvåret |
2:a halvåret |
3:e halvåret |
|
Aritmetik ......................................................... |
4 |
||
Geometri............................................................ |
4 |
— |
— |
Fysik ............................................................... |
4 |
2 |
— |
Geometrisk ritning och projektionslära........................ |
8 |
— |
— |
Materiallära......................................................... |
— |
4 |
2 |
Spinnerilära ...................................................... |
— |
4 |
6 |
Allmän maskinlära................................................ |
— |
6 |
8 |
Maskinritning ...................................................... |
— |
8 |
8 |
Vävnadslära ...................................................... |
— |
— |
2 |
Blekning och färgning .......................................... |
— |
1 |
2 |
Bokföring ......................................................... |
_ |
2 |
|
Lagkunskap ...................................................... |
— |
1 |
1 |
Eldsläckningsväsende............................................. |
— |
1 |
|
Praktiska övningar................................................ |
24 |
16 |
14 |
Summa timmar |
44 |
44 |
44 |
Fackskolor för textilindustri.
95
Timplan för repslageriavdelningen.
Fabrikantkursen.
• Läroämnen |
Tin Förkursen |
imar i veckan Huvudkursen |
|
l:a halvåret |
2:a halvåret |
3:e halvåret |
|
Aritmetik ......................................................... |
4 |
||
Geometri............................................................ |
4 |
— |
— |
Fysik ............................................................... |
4 |
2 |
— |
Geometrisk ritning och projektionslära........................ |
8 |
— |
— |
\ Materiallära ...................................................... |
— |
4 |
2 |
Spinnerilära ...................................................... |
— |
4 |
— |
Repslagerilära...................................................... |
— |
4 |
4 |
Allmän maskinlära................................................ |
— |
6 |
8 |
Maskinritning ...................................................... |
— |
8 |
8 |
! Vävnadslära ...................................................... |
— |
— |
2 |
! Färgning och blekning ......................................... |
— |
1 |
2 |
I Bokföring ......................................................... |
— |
2 |
— |
Lagkunskap ..................................................... |
— |
1 |
1 |
| Eldsläckningsväsende............................................. |
— |
— |
1 |
Praktiska övningar................................................ |
24 |
12 |
16 |
Summa timmar |
44 |
44 |
44 |
Mästarekursen.
Läroämnen . |
Timmar i |
Materiallära ........................................................................... |
4 |
Repslagerilära ........................................................................ |
4 |
Allmän maskinlära .................................................................. |
2 |
Bokföring.............................................................................. |
2 |
Räkning .............................................................................. |
6 |
Lagkunskap ........................................................................... |
2 |
Praktiska övningar .................................................................. |
24 |
Summa timmar |
44 |
96
Tyskland. Preussen.
3. Avdelningen för vävning har två kurser, en 1-årig dagkurs för blivande
fabrikanter, fabriksdirektörer och köpmän samt en 2-årig afton- och söndagskurs
för blivande verkmästare. För dagkursens lärjungar anordnas i mån av
behov fortsättningskurser.
För att erhålla tillträde till kurserna fordras en ålder av 16 år och tillräcklig
skolbildning samt helst praktiska förkunskaper. Dessutom är det önskvärt,
om också icke nödvändigt, att den inträdessökande har förkunskaper i aritmetik,
geometri och fysik samt ritning. Lärjungar, som icke äro i besittning av sådana
kunskaper, böra deltaga i undervisning i dessa ämnen i avdelningen för spinneri
och repslageri. Skolavgifterna utgå med 100 mark för halvår inom fabrikantkursen
och med 30 mark om året inom verkmästarekursen.
Undervisningen meddelas enligt följande timplaner.
Timplan för väveriavdelningen.
Fabrikantkursen.
Läroämnen |
Timmar l:a halvåret |
i veckan 2:a halvåret |
Bindningslära ......................................................... |
4 |
4 |
Mönsteranalys......................................................... |
8 |
8 |
Materiallära............................................................ |
2 |
2 |
Maskinlära ............................................................ |
4 |
8 |
Praktiska övningar ................................................... |
12 |
9 |
Ritning och patronteckning.......................................... |
10 |
10 |
Fackräkning och bokföring.......................................... |
. 2 |
— |
Färgerilära ............................................................ |
1 |
2 |
Lagkunskap ............................................................ |
1 |
1 |
Summa timmar |
44 |
44 |
Fackskolor för textilindustri.
97
Verkmästarekursen.
T |
immar |
veckan |
|||
Läroämnen |
l:a halvåret |
2:a halvåret |
3:e halvåret |
4:e halvåret |
|
1 |
i |
i |
i |
||
2 |
2 |
2 |
4 |
||
i |
_ |
— |
— |
||
_ |
1 |
i |
— |
||
2 |
2 |
2 |
I |
||
}_; |
o |
) 2 |
|||
— |
1 |
||||
Summa timmar |
8 |
8 |
8 |
8 |
4. Avdelningen för mönsterritning, som utbildar mönsterritare och
mönsterriterskor för manufakturfacket, har 3-åriga kurser. Dock kunna särskilt
begåvade lärjungar genomgå kursen på kortare tid. För tillträde till kursen
fordras endast folkskolekunskaper och frihet från skolplikt. I skolavgift betalas
60 mark om året.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan för mönsterritarekursen.
Timmar i veckan |
|||
Läroämnen |
l:a året |
2:a året |
3:e året |
26 |
34 |
34 |
|
2 |
— |
— |
|
4 |
4 |
4 |
|
2 |
— |
— |
|
4 |
4 |
4 |
|
4 |
— |
— |
|
Praktiska övningar i vävning.................................... |
2 |
2 |
2 |
Summa timmar |
44 |
44 |
44 |
5. Avdelningen för färgeri och appretur har ettåriga kurser, vartill i händelse
av behov kan komma en praktisk fortsättningskurs. Inträdesfordringarna
äro 16 års ålder och tillräcklig skolbildning samt helst någon praktisk förkunskap.
98
Tyskland. Preussen.
Skolavgiften är 100 mark för halvår. Undervisningen meddelas enligt följande
Timplan för färgeri- och appreturavdelningen.
Läroämnen i--—_ |
Timmar |
i veckan |
l:a halvåret |
2:a halvåret |
|
| Fysik ................. |
3. |
|
Kemi ................... |
a |
|
1 Föredrag över färgning, blekning, tryckning och appretur .... |
b 4 |
|
Materiallära................. |
o |
|
Vävnadslära................ |
9 |
|
Lagkunskap .................. |
1 97 |
|
Praktiska övningar ................ |
1 |
|
......... |
u o |
|
Summa timmar |
44 |
44 j |
6. Den kvinnliga avdelningen har 1—2-åriga kurser i 1) enkelt handarbete,
2) konsthandarbete, 3) maskinsömnad, 4) linnesömnad, 5) skrädderi,
6) ritning, 7) tyska och 8) räkning. Såsom lärjungar mottagas flickor, som
fullgjort sm skolplikt. I skolavgifter erlägges utan hänsyn till antalet läroämnen
30 mark årligen.
Skolan har 10 lärare och 3 lärarinnor förutom de 6 mästarna för de
praktiska övningarna. Under vinterhalvåret 1908—09 hade skolan 115 lärjungar.
Den åtnjöt i anslag från staten för år 1909 77,150 mark och från annat håll
8,000 mark.
Övriga fackskolor.
Fackskolan för skoindustrien (Fachschule för Schuh- und Schäfteindustrie)
i Wermelskirchen, som öppnades den 15 april 1904, har till ändamål att utbilda
arbetsledare, verkmästare och mönsterritare för skoindustrien. Den mottager
även arbetare, som önska utbilda sig i någon speciell gren av skoindustrien.
För skolan har staden Wermelskirchen för en kostnad av 65,000 mark uppfört
en lämplig byggnad och givit den en riklig utrustning med undervisningsmateriell
och maskiner. Till de löpande omkostnaderna bidrager staten med
10,000 mark, provinsen med 5,000 och tyska skofabrikantföreningen med 1,000
mark. Resten måste staden bekosta.
1 skolan intagas ynglingar som fyllt 16 år och förvärvat den skolbildning,
folkskolan avser att giva. Kursen för arbetsledare varar 2 år, för verkmästare
99
Övriga fackskolor.
1 år. I skolavgifter betala ordinarie lärjungar 125 mark och hospitanter, som
endast begagna undervisningen i vissa ämnen, 200 mark för halvår. Personer,
som styrka sig vara arbetare och deltaga i vissa fack, betala 50 mark för
fjärdedels år. Lärarepersonalen består av en direktor och 4 lärare. Skolan
hade under arbetsåret 1908—09 69 lärjungar.
Fackskolan för såpsjudare (Fachschule för Seifensieder) i Berlin grundades
1907 av tyska såpfabrikanternas förening. Skolan har att meddela sina lärjungar
undervisning i de första grunderna av kemi, fysik och teknologi med avseende
på tvål- och såpindustrien samt att lära dem självständigt utföra analytiska och
mikroskopiska undersökningar på fabrikat och råvaror. Undervisningen omfattar
teoretiska ämnen under 2 timmar och praktiska laboratorieövningar under
5 timmar dagligen under tre månader. Varje kurs kostar 50 å 100 mark allt
efter lärjungens ekonomi. Skolan har 3 lärare.
Staten bidrager till skolans underhåll med 4,000 mark och fabrikantföreningen
med minst 4,450 mark om året. Under år 1908—09 hade skolan 18
lärjungar.
Tyska garvareskolan (Deutsche Gerberschule) i Freiberg i Sachsen
har ägt bestånd sedan 1889 med ändamål att utbilda unga män både teoretiskt
och praktiskt i garvareyrket. Då skolan är den enda i sin art i
hela Tyskland, har Preussen förbundit sig att under fem år från och med
1905 bidraga till skolans underhåll med 5,000 mark om året med villkor,
att konungariket Sachsen beviljar lika mycket för samma tid. Skolan står
under ledning av en särskild styrelse, har egen byggnad med läs- och
samlingsrum, ett stort kemiskt laboratorium och ett lärgarveri. Den står i
nära samband med tyska försöksanstalten för läderindustri, vars samlingar
och apparater vid behov kunna användas vid undervisningen i skolan. Kursen,
till vilken endast ynglingar, som fyllt 17 år och lärt garvareyrket eller haft
anställning i läderhandel, få tillträde, varar 1 år och kostar 200 mark för
tyskar och 400 mark för utländingar. 1908—09 hade skolan 61 lärjungar.
Tegelslagareskolan (Zieglerschule) i Lauban. Skolan underhålles av staden
och provinsen med bidrag av staten och fabriksföreningar. Statens bidrag
uppgår till 3,000 mark om året. Anstalten har till ändamål att under en ettårig
kurs utbilda unga män till brännmästare och verkmästare inom tegelindustrien.
För intagning fordras fyllda 17 år och minst ett års praktik.inom tegelindustrien.
I skolavgifter betalas 200 mark för tyskar och 400 mark för utländingar.
Antalet lärjungar är c:a 50 stycken varje år.
100
Tyskland. Sachsen.
Statens uppsikt
över
skolorna.
Sachsen.
Konungariket Sachsen har ett synnerligen rikt utvecklat system av tekniska
läroanstalter av olika slag. I hela landet, med ett ytinnehåll av knappt 15,000
kvkm. och c:a 47a miljoner innevånare, finnes icke mindre än 225 st. skolor,
som kunna hänföras till den lägre tekniska undervisningen. Anmärkningsvärt
är, att av dessa skolor endast ett ringa antal äro statsanstalter (14 st.), eller
kommunala anstalter (41 st.). Det övervägande flertalet skolor (123 st.) har
grundats av fabriks- och hantverksföreningar samt av andra speciellt för skolornas
inrättande och underhåll bildade föreningar. Men dessutom finnes ett
stort antal skolor (47 st.), och däribland flera av betydande omfattning, som
äro helt och hållet privata företag. Staten utbetalar dock ansenliga bidrag
även till kommunala och av föreningar inrättade skolor, som därav anses vara
i behov. Storleken av statsbidraget bestämmes i varje fall genom överenskommelse
mellan staten och vederbörande kommun eller förening. De privata
skolorna, som äro att betrakta som enskilda affärsföretag, åtnjuta däremot icke
statsunderstöd.
Staten har dock förbehållit sig rätt att övervaka och kontrollera samtliga
skolors verksamhet. Enligt lag av 3 april 1880 gälla för alla tekniska läroanstalter,
som icke äro statsanstalter, samt för lantbruksläroverk, handelsskolor
och läroverk för musik, målning och liknande ämnen i huvudsak följande
bestämmelser.
Högsta uppsikten över alla dylika skolor tillkommer ministeriet för inre
angelägenheter (Ministerium des Innern), den omedelbara uppsikten åligger i
städerna stadsstyrelserna (die Stadträte) i andra orter Amtshauptmannschaften.
För inrättande och övertagande av en skola av ifrågavarande slag fordras ministeriets
tillstånd. Detta måste lämnas, om skolans grundare förfogar över tillräckliga
medel för skolans upprättande och underhåll, åtnjuter medborgerligt
förtroende och grundade betänkligheter mot hans anseende och pålitlighet
icke föreligga. Till lärare få endast sådana personer användas, som äro oförvitliga
och åtnjuta gott anseende. För anstalter av större omfattning och
betydelse kan ministeriet föreskriva, att till lärare endast få användas personer,
som avlagt föreskrivna lärareprov. Denna bestämmelse gäller dock icke för
lärare i främmande språk eller i tekniska ämnen. Om lagens bestämmelser eller
av vederbörande myndigheter lämnade föreskrifter icke följas, om skolans föreståndare
icke längre är i besittning av medborgerligt förtroende eller icke kan
anses oförvitlig, eller om skolan icke fyller sitt ändamål, kan den efter ministeriets
förfogande stängas.
Tyskland. Sachsen.
101
Ministeriets kontroll över det tekniska undervisningsväsendet förmedlas,
utom med avseende på konstindustriskolorna i Dresden, Leipzig och Plauen
samt tekniska statsläroanstalterna i Chemnitz, som stå under ministeriets omedelbara
uppsikt, av tvenne inspektörer (Gewerbeschulinspektoren), den ena med
säte i Dresden, den andra med säte i Zwickau. Dessa ha i främsta rummet
till uppgift att tillhandagå de särskilda skolornas styrelser, vare sig skolorna
åtnjuta statsunderstöd eller icke, med råd och upplysningar vid uppgörande
av organisations- och läroplaner samt vid upprättandet av skolreglementen och
i övrigt på allt sätt hjälpa och understödja dem til! uppnående av skolans
ändamål. De hava även att avgiva utlåtanden över till ministeriet inkomna
ansökningar om godkännande av skolreglementen och läroplaner samt om
statsunderstöd m. m. Under sina inspektionsresor skola de undersöka, huruvida
redan förefintliga skolor fortfarande äro behövliga, eller om nya behöva
inrättas, om de befintliga skolorna äro ändamålsenligt inrättade och avpassade
efter industriens behov, om reglementen och läroplaner följas, huru undervisning,
ordning och skoltukt upprätthålles, om statsunderstödet användes till
det därmed avsedda ändamålet, och om lämplig undervisningsmateriell användes.
Inspektörerna skola också till de av dem besökta skolorna lämna meddelanden
om vid andra likartade anstalter gjorda erfarenheter.
Fackundervisningen och de för densamma inrättade verkstäderna stå vid
en del större tekniska skolor dessutom under uppsikt av därtill särskilt förordnade
professorer vid statsläroanstalterna i Chemnitz. Likaledes bli en del
mindre vävskolor och byggnadsfackskolorna föremål för särskild fackinspektion.
En stor svårighet för privata skolor ligger i lärarnas osäkra ställning och
den därav förorsakade svårigheten att erhålla dugande lärarekrafter och att
för längre tid fästa framstående förmågor vid skolorna. I ett land som Sachsen,
där endast en ringa del av de tekniska skolornas lärare hava ämbetsmannaställning,
måste dessa svårigheter göra sig särskilt gällande. För att i någon
mån råda bot för dessa förhållanden inrättades 1886 av inre ministeriet en
pensionskassa för sådana tjänstemän och lärare, tillhörande ministeriets avdelningar
för åkerbruk, industri och handel, som icke hava ämbetsmannaställning.
Kassan utbetalar pensioner åt sina delägare vid fyllda 65 år eller förr, om de på
grund av kroppslig eller andlig svaghet för all framtid bli urståndsätta att sköta
sin tjänst, samt åt deras änkor och oförsörjda barn. Pensionskassans medel
erhållas genom medlemmarnas inträdes- och årsavgifter samt genom statsbidrag,
vars storlek årligen bestämmes av ständerförsamlingen.
Pension utbetalas endast till personer, som minst 5 år varit delägare i
kassan, och utgår efter en stigande skala med vissa procent av medelinkomsten
Inspektion.
Lärarnas
pensionering.
102
Tyskland. Sachsen.
Lärarnas
utbildning
översikt över
skolorna.
under de 5 sista tjänsteåren. Så t. ex. erhåller den, som endast varit delägare
i kassan i 5 år, 10 procent av medelinkomsten, den, som varit delägare 10—15
år, 30 procent, den, som varit delägare 30 år, 66 procent och den, som varit
delägare 39 år och däröver, 80 procent av medelinkomsten under de 5 sista
tjänsteåren som pension. Änkor erhålla i pension ys av mannens senaste
årsinkomst, dock minst 120 mark. Oförsörjda barn erhålla, så länge modern lever,
20 procent och efter hennes död 30 procent av änkepensionen, dock minst 30
mark i förra fallet och 40 mark i senare fallet.
Den 31 december 1904 hade kassan 352 medlemmar, därav 245 lärare vid
lantbruks- och tekniska läroverk. Under året hade pensioner utbetalts åt 18
medlemmar med 33,485,53 mark, åt 25 änkor med 16,571,33 mark och åt 15
oförsörjda barn med 1,446 mark. Kassans tillgångar den 31 december 1904 utgjorde
876,604 mark och statsbidraget för 1904 8,500 mark.
Några mera betydande anordningar för utbildning av lärare för tekniska
skolor finnas icke i Sachsen. De enda åtgärderna från statens sida i detta
syfte utgöras av kurser i konstruktiv fackritning, som allt sedan 1892 under
skolferierna anordnas av inre ministeriet vid tekniska statsläroanstalterna i
Chemnitz. Kurserna gå förnämligast ut på att visa deltagarna, huru enkla
industriföremål, huvudsakligen sådana som användas till modeller vid fackundervisningen
i tekniska fack- och fortsättningsskolor, noggrant och fullständigt
skola uppmätas och skisseras för att sedan återgivas i arbetsritningar
med utsatta mått och i riktiga proportioner. Kurserna äro kostnadsfria, men
för varje gång begränsade till 15 lärare, som under minst ett år undervisat i
projektionslära vid yrkesskolor inom konungariket Sachsen. Deltagare, som
icke äro bosatta i Chemnitz eller dess närmaste omgivning, erhålla på ansökan
statsbidrag till kostnaderna för resa och uppehåll i Chemnitz. Kurserna omfatta
varje gång två hela dagar (kl. 8—12 f. m., 2—4 och 8—11 e. m.) samt två
halva dagar med sammanlagt 27 undervisningstimmar.
Nedanstående översikt över Sachsens lägre tekniska läroanstalter är sammanställd
med ledning av sachsiska inre ministeriets förteckning över industri-,
lantmanna- och handelsskolor år 1905 samt redogörelse för samtliga undervisnings-
och uppfostringsanstalter i konungariket Sachsen av samma år. Båda
uppgifterna angiva skolväsendets ställning under år 1904. Sedan 1904 hava
dock statsanslagen till de tekniska läroverken, särskilt till statsanstalterna, betydligt
stegrats, så att de numera uppgå till mellan U/s—2 miljoner mark
om året.
Tyskland. Sachsen.
103
Översikt över Sachsens lägre tekniska undervisningsväsende.
Anta |
1 s |
k o 1 |
o r |
Antal lär- jungar |
Totala |
Stats- |
||
1 |
Statsan- stalter |
Kom- munala |
Privata |
, X s- :©.2 C Jh a.* |
Summa |
utgifter mark |
anslag mark |
|
I. Industriella fortsättningsskolor II. Industriella läroanstalter för |
15 |
i |
30 |
46 |
9,139 |
218,603 |
37,250 |
|
kvinnor........................... |
i |
10 |
11 |
22 |
3,251 |
174,149 |
15,747 |
|
III. Industriellarit-o.målningsskolor IV. Läroanstalter för speciella yrken: |
i |
5 |
3 |
4 |
13 |
731 |
19,465 |
10,770 |
a) väv-, virk- och snörmakeri- |
||||||||
skolor ........................... |
10 |
16 |
26 |
2,543 |
207,120 |
75,637 |
||
b) andra industriella fackskolor |
2 |
8 |
27 |
61 |
98 |
7,967 |
475,292 |
100,020 |
c) bergsskolor ..................... |
1 |
1 |
2 |
169 |
24,438 |
8,000 |
||
d) kungl. byggnadsfackskolor |
(1+) l)i |
(1+) ‘H |
782 |
178,742 |
146,341 |
|||
V. Läroanstalter för allmän teknisk |
||||||||
bildning: a) Industri- och hantverkssko- |
||||||||
lan i Bautzen .................. |
1 |
1 |
439 |
19,574 |
||||
b) Yrkesskolan i Dresden....... |
1 |
l |
1,003 |
98,360 |
||||
c) Yrkesskolan i Leipzig........ |
1 |
l |
1,387 |
163,939 |
||||
d) Tekniska skolan i Dresden |
1 |
1 |
6 |
|||||
e) Teknikum i Riesa ........... |
1 |
l |
77 |
|||||
f) Teknikum i Hainichen ...... |
1 |
1 |
176 |
|||||
g) Teknikum i Limbach......... |
1 |
1 |
no |
|||||
h) IngenjörsskolaniZwickau... |
1 |
l |
264 |
|||||
i) Teknikum Mittweida......... k) Tekniska statsläroanstalter- |
1 |
l |
1,059 |
|||||
na i Chemnitz.................. |
1 |
l |
759 |
327,273 |
247,040 |
|||
VI. Läroanstalter för konstindustri: |
||||||||
a) Konstskolan för textilindu- |
||||||||
stri i Plauen .................. |
1 |
1 |
388 |
109,762 |
99,584 |
|||
b) Akademien för grafisk konst |
||||||||
och bokindustri i Leipzig... |
1 |
1 |
360 |
121,430 |
108,746 |
|||
c) Ritskolan i Dresden ......... d) Konstindustriskolan i Dres- |
1 |
l |
78 |
|||||
den................................. |
1 |
l |
398 |
208,156 |
194,846 |
|||
(1+)'') 14 |
41 |
47 |
123 |
(1+) 1)225 |
31,536 |
1,043,981 |
!) En byggnadsfackskola tillhör statsläroanstalterna i Chemnitz.
104
Tyskland. Sachsen.
Industriella fortsättningsskolor.
Genom lag av den 26 april 1874 infördes i konungariket Sachsen fortsättningsskolplikt
för gossar under tre år och för flickor under två år, efter
sedan de med fyllda 14 år fullgjort sin allmänna skolplikt. För flickor äro
dock kommunerna ej skyldiga att anordna fortsättningsskolor, vadan skolplikt
inträder, endast i den mån tillfälle till fortsättningsundervisning beredes. Det
stora flertalet på grund av denna lag inrättade fortsättningsskolor äro att hänföra
till de allmänna fortsättningsskolorna. År 1904 funnos i konungariket
1,966 dylika skolor med 88,583 lärjungar. Undervisningen i det stora flertalet
skolor omfattar tyska och räkning, vartill i en del komma religionsundervisning
och undervisning i teckning.
De, som deltaga i undervisningen i en industriell fortsättnings- eller fackskola,
äro i de flesta fall befriade från skyldighet att besöka de allmänna fortsättningsskolorna.
Lagen om fortsättningsskolplikt gäller således indirekt även
för de industriella fortsättningsskolorna, så att deltagandet i undervisningen
även i dessa blir regelbundet. De industriella fortsättningsskolorna upptaga i
själva verket de bästa elementen, på grund av den fackutbildning de erbjuda.
Skolorna äro till omfattningen mycket olika. Man finner sådana med
endast ett tjugotal lärjungar och några få lärare ända upp till sådana med
halvtannat tusental lärjungar och en lärarekår av 50 å 60 medlemmar. Gemensamma
för alla skolor gällande föreskrifter om kursernas längd, timtal,
läroämnen och läroplaner finnas icke. 1 allmänhet synes det industriella fortsättningsskoleväsendet
ha en lösare organisation i Sachsen än i andra tyska
stater t. ex. Baden och Preussen. I regel äro kurserna 2- å 3-åriga. Timtalet
är växlande, 4—6 timmar i veckan synes vara det vanliga. Dock förekomma
många skolor med 8 å 10 veckotimmar. En och annan har avdelningar med
dagkurser. Undervisningen är i regel inskränkt till de för industriella fortsättningsskolor
vanliga ämnena, tyska och räkning med bokföring och växellära
samt ritning (linjär-, projektions- och fackritning för olika yrken), vartill komma
modellering,astenografi, rundskrift och främmande språk.
År 1904 funnos i konungariket Sachsen 46 skolor, som enligt de officiella
redogörelserna hänföras till industriella fortsättningsskolor. Av dessa voro 15
kommunala, 30 grundade av föreningar och 1 av enskild person. Sammanlagda
lärjungeantalet uppgick till 9,139. Endast 8 skolor voro obligatoriska
på grund av Gewerbeordnung för tyska riket. Med undantag för fem skolor
medförde allesammans befrielse från den allmänna fortsättningsskolan.
Industriella läroanstalter för kvinnor.
105
I alla skolor med undantag av två upptagas skolavgifter. Dessa variera
emellan 1—24 mark om året. Endast två skolor, därav en privat, upptaga
högre avgifter, 25—100 mark årligen.
Av samtliga undervisningstimmar voro 23,6 procent förlagda till söndagar,
41,6 procent till vardagskvällar och 34,9 procent till andra tider under vardagar.
Industriella läroanstalter för kvinnor.
Kvinnliga lärjungar hade inom konungariket Sachsen under 1904 tillträde
till 75 tekniska skolor av olika slag. Av dessa voro 53 avsedda för såväl
manliga som kvinnliga lärjungar, under det att 22 uteslutande hade kvinnliga
lärjungar. Undervisningen i de sistnämnda omfattade alla grenar av kvinnligt
handarbete, hushållslära och matlagning, handelslära, musik och konstindustriella
arbeten. 10 skolor voro privata, 11 grundade av föreningar, 1 skola,
nämligen spetsknypplingsskolan i Schneeberg, var statsanstalt. Antalet lärjungar
vid samtliga 22 skolor uppgick till 3,251. Statens anslag till dessa
skolor uppgick till 15,747 mark.
Såsom exempel må framhållas följande skolor:
Frauenerwerbsvereins fackskola (Fachschule des Frauenerwerbsvereins) i
Dresden har till ändamål att utbilda kvinnor till större förvärvsförmåga och
oberoende.
Skolan har följande avdelningar och kurser:
1. Industriella kurser i
1) Handelslära av ett års längd med undervisning i bokföring, stenografi,
tyska, maskinskrivning, skrivning och engelska under sammanlagt 23
timmar i veckan. Skolavgiften uppgår till 80 mark för hela kursen jämte 3
mark i inskrivningsavgift.
2) Hushållsbokföring med 28 timmars kurs under 7 veckor. Avgift 14 mark.
3) Skrädderi och tillklippning av mönster med 6 månaders kurs och
12—24 timmars undervisning i veckan. Avgift 60 mark.
4) Konststoppning med 6 månaders kurs och 4 timmars undervisning i
veckan. Avgift 12 mark.
5) Modistarbeten med 3 månaders kurs och 6 undervisningstimmar i
veckan. Avgift 12 mark.
6) Strykning med 2 månaders kurs och 9 timmars undervisning i veckan.
Avgift 15 mark.
7) Frisering med 32 timmars kurs. Avgift 10 mark.
2. Syskola med undervisning i hand- och maskinsömnad, mönsterritning,
tillklippning och linnesömnad. Lärjungarna kunna arbeta för egen räkning
men måste köpa tyger av skolan, för att alltid lämpligt material skall komma
106
Tyskland. Sachsen.
till användning. Betalas ej materialet, tillfaller arbetet skolan. Kurserna vara
6 månader med 40 undervisningstimmar i veckan. 1 avgifter betalas sammanlagt
40 mark.
De bästa lärjungarna kunna efter den egentliga kursens avslutning deltaga
i en fortsättningskurs. 1 denna sysselsättas de fyra eftermiddagar i veckan under
två lärarinnors ledning med utförande av arbeten åt allmänheten och erhålla,
om de kvarstanna i kursen sex månader, vid sin avgång en del av sylönen
för de utförda arbetena.
3. Ritskola med uppgift dels att förbereda för inträde i de kvinnliga
avdelningarna vid konstindustriskolan i Dresden, dels att utbilda mönsterriterskor
för enklare uppdrag. Kursen är tvåårig. För inträde fordras fyllda
16 år. 1 avgifter betalas 60 mark om året jämte 5 mark i inträdesavgift.
Skolan åtnjuter statsunderstöd.
4. Konstbroderiskola med uppgift att meddela undervisning i alla arter
av konstbroderi. Bestämda läroplaner finnas icke för denna kurs, utan undervisningen
anordnas med hänsyn till lärjungarnas speciella önskningar. I avgifter
betalas för en halvårskurs 48 mark; vid kortare kurser 9 mark i
månaden. 1 skolan meddelas även undervisning i dekorationskonst: uppsättning
av gardiner, förhängen och draperier under en tre månaders kurs, som
anordnas efter behov.
Skolan hade under läroåret 1907 i de olika avdelningarna tillsammans 405
lärjungar. Samtliga utgifter stego till 26,563: 58 mark. Statsbidraget till ritskolan
utgjorde 4,000 mark.
Carolaskolan i Leipzig är en mycket omfattande skolinrättning. Dess
ändamål är att giva kvinnor av alla stånd utbildning i sådana arbeten, som
falla inom området för kvinnlig verksamhet. Skolan har följande avdelningar:
1. Högre fackskola med undervisningskurser i handsömnad, maskinsömnad,
linne- och klädsömnad, modearbeten, konstindustriella arbeten, konstbroderi,
tvättning och strykning. Lärjungarna kunna efter fritt val deltaga i
de olika kurserna, som räcka 1U—1 år med 4—46 undervisningstimmar i veckan.
För intagning i kursen fordras endast att hava fyllt 15 år.
2. Seminarium för utbildning a) av handarbetslärarinnor och b) hushållslärarinnor
med övningsklasser för skolpliktiga barn. För inträde fordras
18—34 års ålder. Kurserna vara 1 V* år och hava obligatoriska läroplaner med
38—44 undervisningstimmar i veckan.
3. Kvinnlig yrkesskola med 1—2-åriga kurser och fasta läroplaner. För
inträde fordras fyllda 14 år och avslutad folkskolekurs. Undervisningsämnen
äro hand- och maskinsömnad, klädsömnad, linnesömnad, modearbeten, bokföring,
räkning, tyska, frihandsteckning och körsång under 46—48 timmar i veckan.
Industriella läroanstalter för kvinnor.
107
4. Hushållsskola med Va—l-åriga kurser för flickor mellan 14 och 18
år. Undervisningen omfattar alla i ett borgerligt hem förekommande arbeten,
såsom kokning, stekning, bakning, fruktinläggning, tvätt, strykning och städning
samt dessutom diverse ämnen från yrkes- och fackskolornas läroplaner.
5. Aftonsyskola under 2 aftnar (4 timmar) i veckan för obemedlade kvinnor,
arbeterskor och tjänsteflickor med undervisning i handsömnad, lagning,
stoppning, linne- och klädsömnad. Kursernas längd är oinskränkt.
6. Aftonmatlagningskurs för arbeterskor. Kursen genomgås på 30 aftnar
med två timmars undervisning i veckan.
Skolan har internat, i vilket intagas sådana lärjungar i helårskurserna,
som äro bosatta utanför staden Leipzig och dess närmaste omgivningar. Pensionspriset
är 500 mark om året.
Dessutom anordnar skolan ambulerande skolkökskurser (Wanderkochkurse).
En för ändamålet särskilt utbildad lärarinna reser omkring från den
ena orten till den andra med en flyttbar spis och därtill hörande köksutrustning
för att å de olika orterna avhålla 6—8 veckors kurser i enkel matlagning
i förening med undervisning om födoämnenas näringsvärde, kokkärlens behandling
och vanliga hushållsgöromål såsom tvätt, diskning och städning m. m.
Vid undervisningen fästes särskild uppmärksamhet vid en ändamålsenlig tidsindelning,
renlighet, ordningskärlek, sparsamhet, försiktig behandling av kokkärlen
samt hushållning med tid och arbetskraft.
Skolavgifterna äro för avdelning 1: 18—45 mark för enskilda kurser, 75
mark för samtliga kurser, för 2: 300 mark årligen, för 3: 150 mark, för 4:
300 mark, kost inberäknat, för 5: 50—80 pf. i månaden och för 6: 2 mark i
månaden, kost inberäknat. Skolan hade 1904 400 lärjungar och 22 lärarinnor
och lärare.
Spetsknypplingsmönsterskolan (Spitzenklöppelmusterschule) i Schneeberg,
undervisar strävsamma och dugliga knypplerskor i framställning av nya och
finare spetsmönster för att göra dem dugliga till lärarinnor vid statens knypplingsskolor
och söker i övrigt genom utbildning av goda arbeterskor och spridande
av goda mönster höja landets spetsknypplingsindustri. Skolan, som är
en statsanstalt, mottager lärjungar, som fyllt 14 år och genomgått folkskola
och en av statens knypplingsskolor. Lärjungarnas antal är begränsat till 15
stycken. Kurserna äro fyraåriga med 62 undervisningstimmar i veckan. Därav
ägnas 3 år åt spetsknyppling och 1 år åt spetsvävning. Därtill kommer undervisning
i frihands- och linjarritning samt i utstickning av mönster. Skolavgifter
upptagas icke. Tvärtom mottaga lärjungarne en avlöning av 0,75 till
1,50 mark om dagen.
108
Tyskland. Sachsen.
I samband härmed må nämnas de 26 knypplingsskolorna för folkskolebarn.
Skolorna äro statsanstalter, belägna i de landsdelar, där spetsknyppling
av ålder ägt rum, och där industrien anses ha förutsättningar för fortbestånd.
Ändamålet med skolorna är icke blott att utveckla barnens färdighet i spetsknyppling
och lära dem utföra goda mönster, utan även att understödja deras
uppfostran i hemmet genom att vänja dem vid uppmärksamhet, flit, lydnad,
punktlighet, ordning och renlighet. Skolorna mottaga skolpliktig ungdom i
alla åldrar. Samtliga skolor hade 1904 1,328 lärjungar. Lärjungarna betala 5
pf. i veckan i skolavgifter, men erhålla betalning för sina arbeten.
Industriella målnings- och rltskolor.
Till gruppen industriella målnings- och ritskolor hänföras 13 skolor, därav
en statsanstalt, 5 grundade av kommuner, 4 av industri- och hantverksföreningar
och 3 av privata personer.
Dessa skolor ansluta sig tämligen nära till de industriella fortsättningsskolorna,
men hava ett mera begränsat program. I ritskolorna, som äro avsedda
för lärlingar och gesäller, är undervisningen i flertalet fall begränsad till
ritning, (frihandsteckning, projektionsritning och fackritning för olika yrken).
Vid en skola meddelas undervisning i modellering, vid ett par dessutom i
tyska, räkning och bokföring. Undervisningen är förlagd till vardagskvällar.
Vid målningsskolorna omfattar undervisningen dessutom porträtt-, genre-,
landskaps- och djurmålning jämte föredrag i konsthistoria och anatomi m. m.
Ritskolornas kurser äro treåriga, vanligen med 2—4 timmars undervisning
i veckan. Målningsskolorna hava obegränsade kurser med såväl dag- som
aftonundervisning. Skolafgifterna variera i ritskolorna mellan 1 —14 mark. 1
målningsskolorna äro avgifterna betydligt högre.
De flesta skolorna hava ett ringa antal lärjungar. Sammanlagda antalet
lärjungar vid alla skolorna 1 dec. 1904 var 731. Statens bidrag till dessa
skolor utgjorde för 1904 10,770 mark.
Läroanstalter för speciella yrken.
a) Väv-, virk- och snörmakeriskolor.
Enligt redogörelsen för Sachsens tekniska skolor funnos 1904:
18 st. vävskolor, därav 5 dagskolor, 11 aftonskolor och 2 dag- och aftonskolor,
Läroanstalter för speciella yrken.
109
2 st. virkskolor, därav en dagskola och en aftonskola,
1 „ väv- och virkskola I
4 „ snörmakeriskolor allesammans aftonskolor,
1 „ väv-, virk- och snörmakeriskola I
eller tillsammans 26 st. väv-, virk- och snörmakeriskolor. 10 skolor voro
kommunala anstalter, 14 grundade av föreningar och 2 tillkomna genom donationer.
Dagskolornas kurser växla mellan Va—2 år. De med dagskolorna förbundna
aftonkurserna taga i regel längre tid. Aftonskolorna hava 1—3-åriga
kurser.
För intagning i skolorna fordras fyllda 14 år (vid en skola 15 år) och
avslutad folkskolekurs. Endast i snörmakeriskolornas flickavdelningar mottagas
yngre, 10—12-åriga lärjungar. 8 skolor äro på grund av kommunalbeslut eller
industriföreningars stadgar obligatoriska. 1 regel äro skolornas lärjungar (med
undantag för 4 skolor) befriade från den allmänna fortsättningsskolan. Befrielsen
är dock beroende av deltagande i de för fortsättningsskolorna obligatoriska
ämnena, tyska och räkning. Lärjungarna vid samtliga skolor utgjorde
2,543, därav 436 i dagskolorna och 2,107 i aftonskolorna. Lärarna utgjordes till
halva antalet av personer, som vid sidan av sina lärarebefattningar utövade
praktisk verksamhet inom industrien.
Skolavgifterna äro mycket växlande. Vanligen betala lärjungar, som härstamma
från Sachsen, lägre avgifter än övriga tyskar, och dessa i sin tur lägre
avgifter än icke tyskar. Vid dagskolorna uppgå avgifterna för sachsare till
60—100 mark, för andra tyskar till 75—270 m., för utländingar till 200—600
mark. I aftonskolorna betala sachsare och tyskar 1—50 mark, utländingar
ända till 100 mark årligen.
Samtliga skolor hade 247 handvävstolar, 139 mekaniska vävstolar, 127
virkstolar och 32 snörmakeristolar jämte ett stort antal maskiner för förberedande
arbeten. 5 dagskolor och 7 aftonskolor hade egna lokaler.
Statens bidrag till dessa skolor uppgick till 75,637 mark.
Högre vävskolan (höhere Webeschule) i Chemnitz är en kommunal skola
med ändamål att genom teknisk undervisning och praktiska övningar utbilda
blivande fabrikanter, verkmästare och mönsterritare för vävnadsindustrien samt
att giva yngre män, som vilja ägna sig åt handel med manufakturvaror kännedom
om deras fabrikation och förmåga att bedöma varornas beskaffenhet.
För intagning i skolan fordras att hava fyllt 15 år och genomgått folkskola.
Kurserna vara ett år med 70 dagars ferier och 41—43 undervisningstimmar
i veckan.
no
Tyskland. Sachsen.
Undervisningsämnen äro bindningslära och mönsterkomposition, mönsteruttagning
och mönsterberäkning, materiallära, appreturlära, väveriberäkning
och fabriksbokföring, ritning (linjär- och frihandsteckning, mönsterritning, patronteckning
och jacquard-mönsterritning, färglära, stillära, projektions- och maskinritning),
handvävning (teknologi och praktiska övningar), maskinvävning (teknologi
och praktiska övningar) samt praktiska övningar i reparationsverkstaden.
Med skolan är förenad en aftonkurs för verkmästare vid mekaniska väverier
och en lärlingsavdelning.
Skolan hade 1904 29 lärjungar i dagskolan och 24 i lärlings- och verkmästareavdelningarna.
Lärarepersonalen utgjordes av en föreståndare, 2 väveritekniker,
1 maskiningenjör, 1 mönsterritare och 3 verkmästare.
Skolavgifterna i årskurserna uppgå till 270 mark för tyskar och till 600
mark för utländingar, vartill kommer 30 mark i inträdesavgift såsom ersättning
för vävnadsmaterial.
Högre vävskolan i Glauchau är likaledes en kommunal skola. Den har
följande avdelningar:
1. för fabriksledare med två halvårskurser, 2. för mönsterritare med tre halvårskurser,
3. för verkmästare med ett halvt års kurs och 4. för vävare med tre
års kurser. Med skolan är förenad en mönstersamling av goda fabrikat samt ett
bibliotek av konstindustriella verk för väveri och besläktade industrigrenar.
Skolan hade under år 1904 71 lärjungar och 9 lärare.
Skolavgifterna i avdelningarna 1, 2 och 3 uppgå till 100 mark pr halvår
för sachsare, Va mer för övriga tyskar och dubbelt så mycket för utländingar.
I avdelningen 4 utgöra avgifterna resp. 5, 10 och 100 mark.
b) Andra industriella fackskolor.
Utav de till denna grupp hänförda 98 skolorna hava det övervägande
flertalet eller 61 grundats av industri- och hantverksföreningar, 27 av privatpersoner,
8 av kommuner och 2 av staten. Icke mindre än 44 av dessa skolor
äro belägna i de tre storstäderna Dresden med 25, Leipzig med 12 och
Chemnitz med 7. Det stora flertalet skolor är aftonskolor. Bland dagskolorna
betecknas en del såsom “Deutsche Fachschulen", emedan deras lärjungar härstamma
från hela tyska riket, och skolorna åtnjuta understöd från yrkesföreningar
utom Sachsen. Hit höra fackskolorna för bleckslagare i Aue i Erzgebirge,
för garvare i Freiberg, för svarvare och bildhuggare i Leipzig, för mjölnare
i Dippoldiswalde, för smeder i Rosswein och för urmakare i Glashtitte.
Dessa skolor hava 1—2-åriga kurser. Övriga dagskolor hava kortare kurser.
Läroanstalter för speciella yrken.
Ill
Endast 11 skolor äro i besittning av egna skolbyggnader, av vilka två
bekostats av staten, 9 av kommuner och föreningar.
Av samtliga lärare, 489 st., voro 204 verksamma inom industrien. Lärjungarnas
antal uppgick till sammanlagt 7,967.
Totala kostnaden för 84 skolor, som lämnat uppgifter om sin ekonomi,
uppgick till 475,292 mark. Därav täcktes mer än hälften eller 238,177 mark
genom skolavgifter. Statens bidrag utgjorde 100,020 mark.
Antalet fackskolor för olika yrken framgår av nedanstående tabell:
För byggnadsindustri 7
„ barberare och frisörer 14
„ bleckarbetare 2
» bryggare 1
„ boktryckare 3
„ bokbindare 3
„ dekoratörer 1
„ drogister 3
„ åkare 1
„ slaktare 1
„ kypare 4
„ garvare 1
„ träarbetare 6
„ stenhuggare 1
samt dessutom en skola för
höra
st.
För tapetserare 1
„ konditorer 1
* målare och lackerare 4
„ musikinstrumentmakare 3
„ mjölnare 1
„ fotografer 1
„ smeder 7
„ skräddare 14
„ skorstensfejare 1
„ skrivundervisning 6
„ skomakare 4
„ leksakstillverkare 3
„ broderi 2
„ urmakare 1
st.
flera yrken,
många intressanta
skolor. Såsom exempel må
Till denna grupp
anföras följande:
Fackskolan för bleckslagare och installatörer (Deutsche Fachschule fur
Blecharbeiter und Installateure) i Aue i Erzgebirge har upprättats av en för
ändamålet bildad förening med cirka 650 medlemmar, till största delen bestående
av industriidkare inom bleckslagareyrket. Skolan erhåller understöd
dels och huvudsakligen av sachsiska regeringen, dels även av andra tyska
staters regeringar. Den står under ledning av ett av föreningen valt kuratorium,
till vilket skolans direktor hör, och övervakas dessutom av en av inreministeriet
tillsatt kommissarie. Sedan sin tillkomst 1877 har skolan varit besökt
av 1,200 lärjungar från alla Europas och även utomeuropeiska länder.
Ursprungligen avsedd uteslutande för bleckslagareyrket, utvidgades skolan
1903 med en avdelning för installationsteknik, en specialkurs för metalltryckre
och med mästarefortsättningskurser för byggnadsornamentarbetare och metalltryckare.
112
Tyskland. Sachsen.
Enligt programmet är skolan en teoretisk och praktisk läroanstalt med
ändamål att genom teoretisk, konstindustriell och praktisk undervisning utbilda
unga män inom bleckslagare- och installationsyrkena till dugande lackmän med
förmåga att följa utvecklingen inom sina yrken.
För intagning i skolan fordras en ålder av 16 år, och att den inträdessökande
vid anställd prövning visar sig kunna skriva efter diktamen utan svårare
ortografiska fel, med säkerhet behandlar de fyra räknesätten med hela
tal, vanliga bråk och decimalbråk och känner det nya mått- och viktsystemet,
samt företer intyg om minst två års praktisk verksamhet i sitt fack.
Kursen i bleckslagareskolan varar 1 Va år och är fördelad på 3 halvårskurser.
24—27 timmar i veckan ägnas åt teoretiska ämnen och ritning, 24—
26 timmar i veckan åt praktiska övningar. Installationskurserna för gas- och
vatten- samt för värme- och ventilationsanläggningar taga 1 år med 33—37
timmar i veckan för teoretiska ämnen och ritning samt 9 Va timmar i veckan
för praktiska övningar. Specialkursen för metalltryckare varar 8 veckor och
mästarefortsättningskurserna 8 dagar.
Läroämnen och lärotidens fördelning på de särskilda ämnena framgår av
följande
Läroanstalter för speciella yrken.
113
Timplan.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
||||
Bleckslagareskolan |
Installations- kurserna |
||||
kl. in | |
kl. II | |
kl. I |
kl. II ! |
kl. I |
|
Räkning ........................................... |
3 |
2 |
1 |
2 |
— |
Algebra och stereometri ........................ |
2 |
3 |
1 |
5 |
2 |
Planimetri.......................................... |
2 |
— |
— |
i |
i |
Fysik och mekanik.............................. |
1 |
2 |
2 |
4 |
4 |
Kemi ............................................... |
1 |
— |
— |
— |
— |
Elektroteknik ..................................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
Hållfasthetslära.................................... |
1 |
— |
— |
1 |
— |
Fackvetenskap .................................... |
— |
1 |
2 |
2 |
4 |
Teknologi.......................................... |
— |
1 |
1 |
2 |
— |
Maskinelement .................................... |
1 |
— |
— |
5 |
5 |
Byggnadskonstruktionslära ..................... |
— |
1 |
1 |
— |
— |
Konsthistoria ..................................... |
— |
— |
1 |
— |
— . |
Projektionsritning................................. |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
Fackritning ....................................... |
2 |
2 |
— |
4 |
16 |
Frihandsteckning................................. |
2 |
2 |
— |
— |
1-r |
Modellering ....................................... |
2 |
2 |
— |
— |
— |
Skissövningar ..................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
Byggnadsteknisk ritning ........................ |
— |
3 |
2 |
— |
|
Konstindustriell fackteckning .................. |
— |
— |
4 |
— |
— |
Tyska ............................................. |
4 ■ |
2 |
— |
1 |
— |
Bokföring, kalkylation, korrespondens och lag- |
|||||
kunskap .................................... |
— |
2 |
3 |
2 |
5 |
Praktiska övningar .............................. |
26 Vs |
24 |
26 Vs |
9 Vs |
9 Va |
Summa timmar |
51 Vs |
51 |
50 Vs |
42 Vs |
46 Vs. |
Undervisningen i de teoretiska ämnena är mycket grundlig. Sålunda omfattar
lärokursen i matematik utdragning av, kvadrat- och kubikrötter, läran
om rötter och potenser, logaritmer, ekvationer av l:a, 2:a och 3:e graden
med tillämpningar på geometri, mekanik och elektroteknik.
Skolan har 7 lärare. Under år 1907 hade skolan 57 lärjungar. 1 skolavgifter
betala tyska undersåtar i bleckslagarekursen 112: 50 mark och utlän
-
»
in
8
114
Tyskland. Sachsen.
dingar 250 mark för halvår. I installationskurserna äro afgifterna 150 och 300
mark, i metallpressarekursen 80 och 120 mark samt i mästarefortsättningskurserna
25 mark.
Tyska kvarnskolan (Deutsche Miillerschule) i Dippoldiswalde är en kommunal
skola med uppgift att giva mjölnare, kvarntjänstemän och kvarntekniker
en grundlig, efter praktiska behov avpassad fackvetenskaplig och köpmannautbildning.
För inträde fordras 15 års ålder, oförvitlighet, god folkskolebildning och
om möjligt ett års praktik.
Skolan har olika kurser för
1. mjölnaremästare;
2. bokhållare, lagerförvaltare, affärsledare för kvarnar, vardera med ettåriga
kurser och 35—44 undervisningstimmar i veckan;
3. kvarntekniker och tekniska ledare av kvarnar med 1 Va års kurs och
35—44 undervisningstimmar i veckan.
Läroämnena äro:
a) förberedande ämnen: räkning, algebra, geometri, trigonometri, kemi, fysik
och elektricitetslära, tyska, frihandsteckning, geometrisk ritning och rundskrift;
b) mekaniskt-tekniska ämnen: mekanik, hållfasthetslära, maskinelement,
hydraulik, vattenmotorer, fältmätning och nivelering, ångmaskiner och förbränningsmotorer,
elektroteknik, ritning och konstruktion av maskinelement,
konstruktion av vattenmotorer;
c) egentliga yrkesämnen: spannmålskunskap, kvarnbyggnad, målning,
bakning, utkast till diagram och planer för kvarnar, skissering av vattenmotorer;
d)
handelslära: enkel och dubbel bokföring, korrespondens, kontorsarbeten,
växellära, handelslära och handelsrätt, nationalekonomi, allmän lagkunskap och
vattenrätt.
Skolan hade 7 lärare och 63 lärjungar under år 1904. Skolavgifterna äro
100 mark för sachsare, 150 mark för andra tyskar och 200 mark för utländingar.
Tyska urmakareskolan (Deutsche Uhrmacherschule) i Glashutte är grundad
av tyska urrhakarnes centralförbund den 1 maj 1878. Skolans ledning utövas
i centralförbundets namn av ett uppsiktsråd, som vid slutet av varje arbetsår
till centralförbundet avger berättelse om skolans tillstånd och ekonomi. Kostnaderna
för skolan bestridas genom skolavgifter, bidrag från tyska urmakareföreningar,
statsbidrag samt gåvor och andra inkomster.
Skolans ändamål är att giva unge män, som ägna sig åt urmakeri, en
praktisk och teoretisk utbildning i yrket.
Läroanstalter för speciella yrken.
115
För inträde i skolan Jordras minst den bildningsgrad, som högsta klassen
i en god folkskola avser att bibringa.
Skolans elever kunna vara av fyra olika slag:
a) lärlingar (Lehrlinge), som icke alls eller kortare tid än 2 år arbetat i
yrket. De måste genom kontrakt förbinda sig att stanna i skolan minst 3 år.
b) lärjungar (Schuler), som redan arbetat minst 2 år i yrket och deltaga
såväl i den teoretiska som praktiska undervisningen i skolan. Kursen
är för dem ettårig, om de arbetat 3 år eller längre i yrket, eljest tvåårig.
c) gäster (Gäste), som icke genomgå den regelmässiga kursen, utan
under en kortare tid önska utbilda sig i vissa av skolans undervisningsämnen.
Tillträde till skolan för detta ändamål står var och en fritt, som arbetat i yrket
minst 4 år och företer intyg om god yrkesskicklighet och gott uppförande.
Gäster mottagas när som helst under läroårets lopp. Dock böra de, som
ämna begagna sig av den teoretiska undervisningen, infinna sig vid läroårets
början. Gäster mottagas för minst 6 månaders kurs, men kan skolbesöket
efter denna tidrymd månadsvis förlängas.
d) åhörare (Zuhörer), som endast begagna undervisningen i vissa av de
teoretiska undervisningsämnena.
Av undervisningstiden ägnas 8—16 timmar i veckan åt teoretiska ämnen,
48—50 timmar åt praktiska arbeten. Den teoretiska undervisningen omfattar
matematik (ekvationer av l:a, 2:a och 3:e graden med flera obekanta, rötter,
potenser och logaritmer) geometri, plan och sferisk trigonometri, analytisk
geometri, grunderna av differential- och integralräkning, ritning, fysik, kemi,
mekanik, teoretisk urmakerilära, teknologi, franska och engelska språken sam
bokföring, allt med speciell tillämpning på urmakareyrket.
Vid de praktiska övningarna utföras verktyg och hjälpmaskiner, bordstudsare,
fickur och skeppskronometrar jämte reparationer och kontrollarbeten
av alla slag. Dessutom meddelas av skickliga specialister undervisning i vissa
till urmakareyrket hörande specialarbeten.
Arbetena avpassas efter elevernas förmåga, och dessa äro skyldiga att
utföra de arbeten, som föreläggas dem av deras lärare. När det gäller mera
försigkomna elever, tages dock hänsyn till deras egna eller deras föräldrars
önskningar. De utförda arbetena förbliva elevernas egendom. De ha endast
att till skolan betala ersättning för material. För de arbeten, som utföras för
skolans räkning, eller för de reparationsarbeten, som förmedlas av skolan, erhålla
eleverna betalning efter en viss prislista eller med hänsyn till den för
arbetets utförande använda tiden, varvid avseende fästes vid den flit och noggrannhet,
varmed arbetet utförts.
116
Tyskland. Sachsen.
Under läroåret 1906—07 hade skolan sammanlagt 42 elever och 8 lärare.
1 skolavgifter betala lärlingar och ordinarie lärjungar 180 mark årligen. Söner
till medlemmar av urmakarnas centralförbund ävensom söner till innevånare
i Glashtitte betala 120 mark. För elever, som gått i lära hos förbundsmedlemmar,
är avgiften 144 mark. Gäster betala 150 mark för första halvåret,
sedan 15 18 mark i månaden. Åhörare betala 60 pf. för varje veckotimme
eller 5 mark för samtliga teoretiska ämnen.
Skolans budget balanserade 1906—07 omkring 29,198 mark. Inkomsterna
av skolavgifter uppgingo till 4,745 mark och för försålda arbeten och
reparationer till 7,937 mark. Statsbidraget utgjorde 10,050 mark.
c) Bergsskolor.
Av de båda bergsskolorna i Freiberg och Zwickau är den förra statsanslag
den senare en privat skola.
Bergsskolan (Die Königl. Bergschule) i Freiberg grundades 1776. Den
har till mål att utbilda goda uppsyningsman, stigare och verkmästare för landets
malm- och kolgruvor. I skolan intagas endast sådana personer, som
arbetat minst ett år i bergverk och hava en ålder av 18—22 år. För inträde
fordras särskild inträdesprövning. Lärokursen är fyraårig. Under de två första
åren pågår den teoretiska undervisningen två eftermiddagar, under de två sista
åren två hela dagar i veckan. Övriga dagar deltaga lärjungarna i gruvarbetet.
Undervisningen meddelas av statens gruvtjänstemän. Skolan hade år 1904
69 lärjungar.
Bergsskolan i Zwickau grundades 1862. Den har till mål att utbilda uppsyningsman,
stigare och verkmästare för de sachsiska kolgruvorna. För inträde
fordras praktiskt gruvarbete under minst ett år och en ålder av 17—25
år, betyg om gott uppförande samt goda folkskolekunskaper ådagalagda genom
inträdesprov. Kursen är fyraårig, men pågår endast två dagar i veckan
8 timmar varje dag. Skolan hade 1904 100 lärjungar. Den underhålles genom
frivilliga bidrag från de flesta sachsiska stenkolsverken med bidrag av staten
(8,000 mark årligen), staten Zwickau och bergverksföreningen i Zwickau.
d) Statens byggnadsfackskolor.
Under åren 1837—40 inrättades i konungariket Sachsen uteslutande på
statens bekostnad fem byggnadsfackskolor (Königliche Baugewerkschulen) i
Chemnitz, Dresden, Leipzig, Plauen och Zittau, vartill 1898 kom en avdelning
Läroanstalter för speciella yrken.
117
för väg- och vattenbyggnad vid sistnämnda skola. Byggnadsfackskolan i Chemnitz
utgör en avdelning av de därstädes befintliga tekniska statsiäroanstalterna.
Skolornas ändamål angives helt enkelt vara att giva sina lärjungar tillfälle
att erhålla en planmässigt ordnad undervisning i byggnadsyrket. Mogenhetsbetyg
från en statens byggnadsfackskola utgör förutsättning för erhållande
av medelhöga befattningar hos stats- och kommunalförvaltningar, berättigar
till avläggande av byggmästareprov och medför den verkan, att innehavare
därav icke på grund av bristande teoretiska kunskaper kan förvägras rätt att
driva affär som byggnadsentreprenör eller byggnadsledare eller driva andra
till byggnadsfacket hörande industrigrenar. Vanligt är, att lärjungar från byggnadsfackskolorna
söka inträde som hospitanter eller åhörare vid tekniska högskolan
eller vid tillräcklig begåvning vid konstakademiens i Dresden arkitekturskola
för att fullständiga sin utbildning.
Undervisningen är fördelad på fyra halvårskurser, som vid skolorna i
Chemnitz, Dresden, Leipzig och Plauen hållas endast under vinterhalvåret
(sommarmånaderna skola användas till praktiskt arbete), men vid skolan i
Zittau både under vinter- och sommarhalvåret.
För intagning i skolan fordras fyllda 15 år (för väg- och vattenbyggnadsavdelningen
i Zittau 16 år), föregående praktisk yrkesverksamhet under två
sommarhalvår och god folkskolebildning. Av dem, som hava bättre förbildning,
fordras endast ett halvt års praktik.
Inträdessökande, som genomgått realskola eller 6 klasser vid gymnasium
eller realgymnasium, intagas utan prövning, om de förete intyg om ett halvt års
praktik. Övriga inträdessökande underkastas prövning, som omfattar folkskolans
lärokurser, särskilt i tyska och räkning.
Lärjungar, som med gott resultat genomgått fjärde klassen, erhålla avgångsbetyg.
118
Tyskland. Sachsen.
Undervisningen meddelas vid samtliga skolor enligt nedanstående
Normalplan.
Läroämnen |
K u |
r s |
||
1 |
II |
in |
IV |
|
Allmän byggnad slära ................................. |
4 |
2 |
_ |
|
Byggnadsmateriallära ................................. |
— |
— |
2 |
— |
Stenkonstruktioner.................................... |
— |
5 |
3 |
— |
Träkonstruktioner .................................... |
— |
5 |
3 |
— |
Järnkonstruktioner .................................... |
— |
— |
— |
4 |
Utkast till byggnadskonstruktioner.................. |
— |
— |
— |
3 |
Lagkunskap............................................. |
— |
1 |
1 |
— |
Kostnadsberäkning.................................... |
— |
— |
— |
4 |
Byggnadskonstens historia........................... Eldstads-, värmelednings- och ventilationsanlägg- |
— |
— |
— |
2 |
ningar ................................................ |
— |
— |
3 |
— |
Arkitektonisk ritning ................................. |
6 |
4 |
— |
— |
Skissövningar .......................................... |
— |
5 |
12 |
16 |
F rihandsteckning....................................... |
6 |
4 |
3 |
2 |
Matematik ............................................ |
10 |
4 |
4 |
— |
Fysik ................................................... |
2 |
4 |
— |
-- |
Mekanik ................................................ |
— |
— |
4 |
4 |
Projektionslära .................................... |
8 |
— |
— |
— |
Perspektivlära..............................;..... |
— |
2 |
— |
2 |
Fältmätning och nivelering ..................... |
— |
3 |
— |
|
Tyska språket.................................... |
4 |
4 |
2 |
— |
Bokföring.......................................... |
— |
- |
— |
2 |
Summa timmar |
40 |
40 |
40 |
40 |
Skolavgifterna uppgå till 50 mark för halvår för sachsare, till 100 mark
för övriga tyskar och till 200 mark för utländingar.
De fyra skolorna i Dresden, Leipzig, Plauen och Zittau hade under 1904
tillsammans 56 lärare och 782 lärjungar. Totala kostnaderna för dessa skolor
uppgingo till sammanlagt 178,742 mark, varav 32,290 mark täckes genom skolavgifter
och 146,341 mark genom statsanslag. Skolan i Chemnitz, som har
lärarekåren och ekonomien gemensam med statsläroanstalterna i samma stad,
hade 1904 111 lärjungar.
Läroanstalter för allmän teknisk bildning.
119
Läroanstalter för allmän teknisk; bildning.
Tekniska statsl är oanstalterna (Technische Staatslehranstalten) i Chemnitz
grundades 1836 och utgöra en av Tysklands äldsta tekniska läroanstalter.
De hava sedan gammalt åtnjutit stort anseende och tjänat som mönster icke
blott för flertalet tyska teknika utan även för motsvarande anstalter i andra
länder, särskilt i Schweiz. 1 själva verket bestå de tekniska statsläroanstalterna i
Chemnitz, som inrättats och underhållas uteslutande på statens bekostnad, av
flera högre och lägre tekniska skolor för olika fack med gemensam förvaltning
och gemensamt lärarekollegium.
Statsläroanstalterna i Chemnitz bestå av följande skolor;
1. Industriakademien (Gewerbeakademie) med avdelningar för:
1) maskiningenjörer med 7 terminers kurs;
2) kemiskt tekniska ingenjörer med 7 terminers kurs;
3) arkitekter med 7 terminers kurs;
4) elektroingenjörer med 8 terminers kurs.
2. Byggnadsf^ckskola med 4 terminers kurs.
3. Maskinfackskola (verkmästareskola) med 3 till 4 terminers kurs.
4. Färgeriskola med 3 terminers kurs.
5. Industriella ritskolan utan till tiden begränsade kurser.
Inträde&fordringar äro:
För industriakademien: kunskaper som berättiga till ettårig militärtjänst
samt Va—2 års yrkespraktik;
„ byggnadsfackskolan: fyllda 15 år, god folkskolebildning och yrkespraktik
under 2 sommarhalvår;
„ maskinfackskolan: fyllda 17 år, god folkskolebildning och minst 3
års yrkespraktik;
„ färgeriskolan: fyllda 15 år, god folkskolebildning och 1 Va års yrkespraktik;
•
„ industriella ritskolan: 14 års ålder och god folkskolebildning.
1. Industriakademiens ändamål är att giva dem, som vilja ägna sig åt
något av de fack, som falla inom området för dess verksamhet, tillfälle att
förvärva en tekniskt-vetenskaplig bildning. Med avseende på studiernas slutmål
närmar den sig till de tekniska högskolorna, från vilka den skiljer sig därigenom,
att inträdesfordringarna äro lägre, att undervisningen bedrives skolmässigt,
att lärjungarna äro underkastade skoldisciplin, och att deras flyttning
från klass till klass är beroende av fulla betyg från föregående avdelning,
samt därutinnan, att lärjungarnas självständiga arbeten ha mindre omfattning
120
Tyskland. Sachsen.
än vid de tekniska högskolorna. De utgångna lärjungarna anses också berättigade
till ingenjörstitel, och kunna, i fall de icke omedelbart vilja övergå till
praktisk verksamhet, utan inträdesprövning vinna inträde vid tyska tekniska
högskolor och vid bergsakademien i Freiberg för att efter vederbörliga kompletteringar
avlägga diplomprövning.
Industriakademien intager således en mellanställning emellan t. ex. de
preussiska maskinfackskolorna eller vanliga tyska teknika och tekniska högskolor.
2. För byggnadsfackskolan har förut redogjorts i samband med övriga
statens byggnadsfackskolor.
3. Maskinfackskolan kommer närmast de preussiska (lägre) maskinfackskolorna.
Den har till ändamål att utbilda maskinarbetare, mästare och verkmästare
för maskinfabriker, spinnerier, väverier och pappersfabriker, och i
avdelningen för elektroteknik montörer för elektrotekniska anläggningar.
Avdelningen för mekanisk teknik har 3 terminers kurs, den elektrotekniska
kursen omfattar 4 terminer.
4. Färgeriskolan utbildar färgare, blekare och appretörer. Undervisningen
omfattar en grundlig kurs i kemi och kemisk teknologi med tillämpning på
färgeriindustrien.
5. Industriella ritskolan meddelar undervisning i ritning och modellering
åt ynglingar, anställda i industri och hantverk. Undervisningen omfattar
geometrisk ritning, frihandsteckning och modellering, 4 timmar i veckan för
varje ämne.
Sammanlagda antalet lärjungar i alla avdelningarna utgjorde 1904 759,
därav 122 preussare. Samtliga omkostnader för skolorna uppgingo 1904 till
327,273 mark. Därav täcktes 78,447 mark genom lärjungeavgifter och 247,040
mark genom statens bidrag. Sedan 1904 har även denna läroanstalts statsanslag
betydligt höjts.
Teknikum Mittweida är icke blott Sachsens utan även en av Tysklands
största läroanstalter. Det drives uteslutande såsom privat företag och uppehälles
sålunda endast genom lärjungarnas skolavgifter utan något som helst
understöd vare sig från stat eller kommun. Staden Mittweida har visserligen
uppfört skolans byggnader, men skolan får för dem betala en hyra, som anses
fullt förränta byggnads- och de årliga underhållskostnaderna. Skolan besökes
årligen av 1,400—1,500 lärjungar från Europas alla länder, däribland icke så
få även från Sverige.
Läroanstalten omfattar två avdelningar:
1. en avdelning för utbildning av maskin- och elektroingenjörer samt
2. en avdelning för utbildning av verkmästare, byrå- och drifttekniker.
121
Läroanstalter för allmän teknisk bildning.
Den gör sålunda anspråk på att vara både en högre läroanstalt och en
teknisk mellanskola. Undervisningen inom den högre avdelningen går dock
i övervägande grad ut på att meddela de kunskaper, som hava omedelbar
praktisk tillämpning, och är sålunda i teoretiskt hänseende mer begränsad än
vid de tekniska högskolorna. Den lägre avdelningen torde heller icke nå
fullt upp till samma resultat som t. ex. de preussiska högre maskinfackskolorna.
Lärokurserna för maskin- och elektroingenjörer kunna genomgås på 2 ''/*
år av dem, som förvärvat rätt till ettårig militärtjänst eller äro i besittning av
motsvarande förkunskaper. För personer, som endast hava folkskolebildning
eller endast genomgått de lägre klasserna av en realskola eller ett gymnasium,
är lärokursen 3-årig. I den lägre kursen, som för tillträde endast förutsätter
folkskolekunskaper, är lärotiden 1 Va år.
Förutom ovan angivna teoretiska förkunskaper och en ålder av 16 år
fordras av dem, som önska tillträde till den högre avdelningen, minst 1 års och
av dem, som önska tillträde till den lägre avdelningen, minst 2 års föregående
praktisk verksamhet helst i mindre maskinfabrik. Den praktiska förbildningen
kan dock, om så önskas, vinnas genom arbete i de med skolan förbundna
lärverkstäderna.
Dessa äro mycket omfattande och inrymda i en byggnad om c:a 3,000
kvm. golvyta. De innehålla alla för en fullständig fabriksanläggning nödiga
utrymmen, såsom ångpanne- och ångmaskinrum, modellsnickeri, modellager,
formeri och gjuteri, smedja samt tvenne större maskinsalar. I verkstäderna
tillverkas dels verktygsmaskiner och elektriska maskiner för avsalu, dels modeller
och maskiner för skolans samlingar av undervisningsmateriell. Verkstäderna
äro i främsta rummet avsedda för sådana inträdessökande, som ej förut haft
tillfälle att förvärva tillräckliga praktiska förkunskaper, men även för utbildning
av andra lärlingar. De skötas av en fast anställd arbetspersonal av c:a 25
man med biträde av c:a 75 lärjungar årligen.
Skolavgifterna äro i anseende därtill, att skolan är en privat anstalt
tämligen höga och uppgå för den högre avdelningen till 140 mark och för
den lägre till 130 mark för halvår.
Ingenjörsskolan i Zwickau och de tre teknika i Limbach, Heinichen
och Riesa hava ungefär samma ändamål och organisation som teknikum
Mittweida. Vid teknikum i Limbach finnes förutom de maskintekniska och
elektrotekniska avdelningarna även en avdelning för byggnadsfacket och vid
teknikum i Riesa även avdelningar för väg- och vattenbyggnad samt skeppsbyggeri.
122
Tyskland. Sachsen.
Tekniska skolan (Technische Schule) i Dresden, de kommunala yrkesskolorna
(Städtische Gewerbeschulen) i Leipzig, Dresden och Bautzen hava
såväl dag- som aftonkurser för skilda industriella fack.
Konstindustriskolor.
Av de fyra konstindustriskolorna i Sachsen är akademien för grafisk
konst och bokindustri (Königl. Akademie för graphische Kiinste und Buchgewerbe)
i Leipzig och konstskolan för textilindustri (Königliche Kunstschule
för Textilindustrie) i Plauen specialskolor. Ritskolan (Königliche Zeichenschule)
i Dresden är förskola till konstindustriskolan (Königliche Kunstgewerbeschule)
i Dresden, som däremot har en mera allmän karaktär. Samtliga dessa skolor
äro statsanstalter och stå omedelbart under inre ministeriets uppsikt.
Konstindustriskolan i Dresden är en av Tysklands mest storartade industriskolor.
I september 1906 inflyttade skolan i en för dess räkning nyuppförd
byggnad, som kostat staten 2 lA million i byggnads- och inredningskostnader.
Enligt reglemente av 1 juli 1907 har konstindustriskolan i Dresden
till mål att förmedla den konstindustriella utbildning, som är erforderlig för
konungariket Sachsens mest betydande industrigrenar. Skolan består av en
dag- och en aftonavdelning.
Dagavdelningen för manliga lärjungar har tre fackskolor, nämligen:
1. Fackskola för arkitektonisk konstindustri, d. v. s. för ritning och
komposition av föremål, som användas för utsmyckning av byggnader. Fackskolan
är avsedd för dekoratörer och tapetserare, konstsnickare och konstsmeder
samt för konstkrukmakeri, kakel- och bronsarbeten.
2. Fackskola för bildhuggeri med en avdelning för konstindustriell
modellering och en försöksverkstad för metallarbeten och keramik.
3. Fackskola för ritning och målning med avdelningar för dekorationsmålning,
mönsterritning, grafisk konst, porslins- och glasmålning.
Därtill kommer:
4. Dagavdelning för kvinnliga lärjungar, som ägt bestånd sedan 1907 och
tills vidare har en klass för grafisk konstindustri, en klass för mönsterritning
och en klass för komposition och utförande av kvinnliga handarbeten samt
för arkitektonisk konstindustri.
Den endast för manliga lärjungar avsedda aftonavdelningen är uppdelad
i samma tre huvudgrupper som dagavdelningen.
Fullständig kurs i dagskolorna varar i regel i 3 år. Aftonkurserna hava
obestämd längd och anordnas med största möjliga hänsyn till lärjungarnas
behov.
Konstindustriskolor.
123
För intagning i dagavdelningen för manliga lärjungar fordras antingen
fullständig kurs vid den förberedande ritskolan (Zeichenschule zu Dresden)
eller inträdesprov, som visar motsvarande kunskaper, eller intyg om treårig
praktisk verksamhet i det konstindustriella fack, vari utbildning sökes, dock
endast under förutsättning, att de utförda arbetena i konstnärligt hänseende
motsvara de för inträde i fackklasserna erforderliga kunskaperna. Inträdesåldern
är minst 16—17 år.
För inträde i den kvinnliga avdelningen fordras en ålder mellan 18 och
30 år, fullständig kurs vid en erkänd förberedande skola (se ovan) eller företeende
av egenhändigt utförda, om tillräckliga kunskaper vittnande arbeten
eller inträdesprov i perspektivritning, frihandsteckning och övriga nödiga förkunskaper.
För inträde i aftonavdelningarna fordras fyllda 14 år, folkskolebildning och
goda anlag för ritning.
Intagning i dagavdelningarna sker till en början på prov. Definitiv intagning
äger rum först efter ett halvt års prövningstid, för så vitt lärjungen visar
tillräcklig begåvning och flit.
Såväl manliga som kvinnliga lärjungar äro förpliktade att deltaga i alla i
läroplanen upptagna undervisningstimmar. Undantag från denna regel samt
tillstånd att delvis begagna undervisningen i andra avdelningar kan dock av
direktorn på särskilda skäl medgivas. Äldre personer med praktisk verksamhet,
vilka önska fullkomna sin konstnärliga bildning, kunna även, om plats
finnes, av direktorn tillåtas att som hospitanter begagna sig av skolans undervisning
i vissa ämnen. Skolavgifterna för tyska undersåtar uppgå till 60
mark, för icke tyskar till 150 mark om året.
Under läroåret 1906—07 hade skolan 317 lärjungar och 28 lärare. De
uppgifter om skolans ekonomi, som återfinnas i tabellen sid. 103, avse tiden
närmast före skolans ombyggnad och senaste omorganisation och böra därför
helt säkert fördubblas för att motsvara nutida förhållanden.
Med skolan är förenad dels ett konstindustrimuseum, dels ett omfattande
och väl ordnat konstindustriellt bibliotek.
124
Tyskland. Baden.
översikt.
Förvaltning.
Baden.
Storhärtigdömet Baden åtnjuter anseende för att vara ett av föregångsländerna
på folkundervisningens område. Även den lägre tekniska undervisningen
har där nått en rik utveckling, och såväl antalet tekniska skolor som
statens utgifter för dem äro i förhållande till landets storlek högst betydande.
Nedanstående tabell, sammanställd enligt statistiska uppgifter för 1907,
ger en översikt över Badens lägre tekniska undervisningsväsende.
Översikt över Badens lägre tekniska läroanstalter.
Antal skolor |
Antal lärjungar |
Statsanslag mark |
|
I. Industriella fortsättningsskolor för lärlingar |
132 |
2,646 |
65,000 |
II. Yrkesskolor (Gewerbesc-hulen).................. |
53 |
13,577 |
313,550 |
III. Fackskolor: |
|||
a) Urmakareskolan i Furtwangen ............ |
1 |
— |
36,100 |
b) Träsnidareskolan i Furtwangen............ |
1 |
— |
18,300 |
IV. Konstindustriskolor: |
|||
a) i Karlsruhe.................................... |
1 |
— |
164,890 |
b) i Pforzheim ................................. |
1 |
— |
85,900 |
V. Montör- och verkmästareskolor: |
|||
a) Verkmästare- och montörskolan i Mann- |
|||
heim .......................................... |
1 |
— |
— |
b) Verkmästare- och montörskolan i Frei- |
|||
burg im B.................................. |
1 |
— |
— |
c) Mästare- och förmansskolan i Freiburg |
|||
im B....................................... |
1 |
— |
— |
VI. Bvggnadsfackskolan i Karlsruhe............... |
1 |
490 |
204,100 |
Inspektion av de tekniska skolorna ......... |
— |
— |
9,100 |
Resestipendier åt lärare........................ |
— |
— |
2,500 |
Summa |
193 |
— |
899,440 |
Högsta ledningen av de angelägenheter, som avse industriens främjande
och den tekniska undervisningen (med undantag av tekniska högskolan i
Karlsruhe) tillkommer i Baden ministeriet för inre angelägenheter (Ministerium
Industriella fortsättningsskolor.
125
des Innern). Den omedelbara ledningen av det tekniska undervisningsväsendet
utövas liksom i Preussen av en särskild myndighet, Landesgewerbeamt. Konstindustriskolorna
i Karlsruhe och Pforzheim samt byggnadsfackskolan i Karlsruhe
stå dock omedelbart under ministeriets uppsikt.
Landesgewerbeamt består av en direktor och ett antal ordinarie och
extra ordinarie ledamöter. Det har två avdelningar. Den ena har att handlägga
sådana angelägenheter, som avse industriens främjande i allmänhet, den
andra har sig anförtrodd vården om det tekniska undervisningsväsendet.
Vid sidan av vardera avdelningen står ett rådgivande kollegium, Landesgewerberat
och Landesgewerbeschulrat. Medlemmarna i det förra väljas av
hantverkskamrar och industriföreningar eller utnämnas av ministern för en tid
av tre år, medlemmarna av det senare utnämnas likaledes för tre år av ministern.
För inspektionen av skolorna finnes anställd en särskild inspektor (Gewerbeschulinspektor),
som en gång om året besöker de skolor, som stå under
hans uppsikt, och avger rapport om sina iakttagelser till Landesgewerbeamt.
Industriella fortsättnlngsskolor.
I Baden är den allmänna fortsättningsskolan med uppgift att befästa och
utvidga de i folkskolan förvärvade kunskaperna obligatorisk ända sedan 1834.
Enligt nu gällande lag av 1874 kan fortsättningsundervisningen utsträckas utöver
den skolpliktiga åldern i två år för manlig och i ett år för kvinnlig ungdom,
som icke besöker en yrkesskola eller annan högre offentlig läroanstalt.
Varje kommun är skyldig anordna dylika fortsättningsskolor. Undervisningen
pågår minst två timmar i veckan och omfattar läsning, skrivning och räkning.
Undervisningen i läsning har till ändamål att öka läsfärdigheten, så att lärjungen
dels uppmuntras att själv syssla med läsning, dels bibringas förmåga
att läsa högt för sin omgivning. Innehållet i det lästa bör väljas så, att kunskaperna
i historia, geografi och naturvetenskap ökas, att sinnet riktas på det
goda och ädla, och att kärleken till fosterlandet stärkes. I allmänhet betonas
dessa skolors uppfostrande betydelse. Undervisningen i skrivning omfattar
brevskrivning i familje- och affärsangelägenheter, uppsättning av kontrakt och
andra affärshandlingar, annonser m. m. Undervisningen i räkning avser att
bibringa färdighet i sådana räkneuppgifter, som tillhöra det borgerliga livet.
Allmänna
fnrtsältninqs
skolor.
126
Tyskland. Baden.
Industriella De industriella fortsättningsskolorna betecknas såsom en särskild avdel
fortsaitnmus-
njng av (je allmänna fortsättningsskolorna. Ursprungligen tillkomna genom
sJto!o’- kommunalt eller privat initiativ i ändamål att giva lärlingar och gesäller en för
deras yrkesutövning lämplig utbildning, fingo dessa skolor en enhetlig organisation
genom lag av 1891 *). De industriella fortsättningsskolorna kunna på
grund av Gewerbeordnung för tyska riket och särskild badensisk lag av 1904
genom kommunalbeslut göras obligatoriska i stället för den allmänna fortsättningsskolan
för alla industriarbetare och kvinnliga handelsbiträden, som icke
fyllt 18 år. Förutom de lärjungar, som äro skyldiga att deltaga i undervisningen,
mottaga dock skolorna även frivilliga lärjungar (gäster).
Undervisningen omfattar uppsättning av affärsskrivelser, bokföring, räkning,
geometrisk ritning och projektionsritning, fackritning och frihandsteckning.
Utövare av sådana yrken, som ej ha nämnvärd nytta av undervisningen i ritning,
såsom t. ex. bagare och slaktare, kunna befrias från detta ämne. Åt
undervisningen bör ägnas minst 8 timmar i veckan. Den normala skoltiden
är två år. Dock anses det önskvärt att kurserna utsträckas över tre år. Undervisningen
anpassas så vitt möjligt är efter lokala förhållanden. Lärarna
utgöras av real- eller folkskolelärare, som utbildas för ändamålet i särskilt anordnade
utbildningskurser. Skolorna äro kommunala anstalter, som dock i
regel åtnjuta statsunderstöd dels i form av kontanta penningebidrag, dels i
form av undervisningsmateriell, så att kommunernas omkostnader för skolorna
i regel inskränkas till anskaffning, inredning och underhåll av lokal samt ett
ringa bidrag till driftkostnaderna.
Den 1 december 1907 funnos i Baden 132 industriella fortsättningsskolor
med sammanlagt 2,646 lärjungar (därav 142 gäster). Statsbidraget för vardera
av budgetåren 1908 och 1909 beräknades till 65,000 mark.
Yrkesskolor.
(Gewerbeschulen.)
Ändamål. De badensiska yrkesskolorna äro egentligen att betrakta såsom en mera
utvecklad form av de industriella fortsättningsskolorna. De förekomma i större
eller medelstora städer med rik industri, under det att de industriella fortsättningsskolorna
tillhöra mindre orter.
Redan 1834 utfärdades den första förordningen om “inrättandet av industriskolor
i alla industririka städer i storhärtigdömet“. Efter omorganisation
'') Förarbeten till en ny lag voro 1908 påbörjade.
Yrkesskolor.
127
1868 hava skolorna helt nyligen fått sin nuvarande form fastslagen genom en
förordning av den 20 juli 1907.
Denna förordning innehåller i huvudsak följande bestämmelser:
Yrkesskolorna hava till ändamål att giva industriarbetare (gesäller, biträden
och lärlingar) av båda könen teoretisk utbildning i omedelbar anslutning
till deras praktiska utbildning hos mästaren samt att bibringa dem sådana till
yrket hörande praktiska kunskaper och färdigheter, som de på grund av lokala
eller andra förhållanden icke ha tillfälle att inhämta under sitt arbete i verkstäder
och fabriker. Vid sidan av yrkesutbildningen böra skolorna sträva att
stärka lärjungarnas karaktär och höja deras ståndsmedvetande. I övrigt äro
skolorna berättigade att utsträcka sin verksamhet även till andra åtgärder för
hantverksståndets utbildning, framför allt genom anordnande av kurser för gesällers
fortsatta utbildning och deras förberedelse för avläggande av mästareprov.
Skolorna kunna genom kommunalbeslut göras obligatoriska i enlighet
med Gewerbeordnungs föreskrifter. Tillträde till skolorna står dock öppet
även för sådana personer, som icke äro förpliktade att deltaga i undervisningen.
Obligatoriska undervisningsämnen äro följande:
A. Yrkeslära (Berufskunde): räkning med tillämpningar på yrket, tillämpad
geometri, material- och verktygslära, naturlära, frihandsteckning, projektionsritning,
fackritning, fackmodellering och verkstadsarbete.
B. Handelslära (Geschäftskunde): affärsräkning, affärsskrivelser, bokföring,
kostnadsberäkning, industriell ekonomi och lagkunskap (Burgerkunde).
Vid undervisningen böra lärjungarna så vitt möjligt fördelas i olika fackavdelningar,
som åtnjuta särskild för varje avdelning lämpad undervisning.
För lärjungar, som icke äro i besittning av erforderliga förkunskaper för att
omedelbart deltaga i yrkesskolornas undervisning, anordnas särskilda förberedande
klasser. Kurserna äro (med vissa undantag) treåriga och omfatta
förutom den förberedande kursen tre särskilda klasser. Lägsta klassen har
minst 9, de övriga minst 8 undervisningstimmar i veckan.
Undervisningen äger rum under vardagarna och får icke börja tidigare
än kl. 6 f. m. eller fortsätta senare än till kl. 9 e. m. Den obligatoriska
undervisningen bör företrädesvis förläggas till förmiddagarna. Arbetsgivarna
äro skyldiga att sörja för att lärlingarna hava erforderliga böcker och annan
undervisningsmateriell.
Yrkesskolorna stå under uppsikt av ett yrkesskolråd sammansatt av:
1) stadens borgmästare såsom ordförande, 2) en medlem av kommunalrådet,
3) skolans föreståndare, 4) en medlem av skolans lärarekår, för så vitt skolan
har mer än sex lärare, 5) två representanter för arbetsgivare och två för arbetare,
Skolplikt.
Undervis
ningen.
Organisation.
Styrelse.
128
Tyskland. Baden.
Skolavgifter.
Underhäll.
Lärare
utbildning.
6) i skolor med handelsavdelning en representant för arbetsgivare och arbetstagare
inom handelsståndet, 7) i skolor, som äro obligatoriska för kvinnliga
lärjungar, en med förhållandena förtrogen kvinna.
Genom kommunalbeslut kan bestämmas, att även andra personer såsom
präster, tekniska tjänstemän, läkare samt flera representanter för arbetsgivare
och arbetare skola tillhöra yrkesskolrådet. Utnämningen sker genom stadsstyrelsen
(Stadtrat) för tre år i sänder.
Av lärjungar, som äro skyldiga att deltaga i skolans fullständiga kurser,
kunna avgifter till belopp av högst 10 (under vissa förhållanden högst 15)
mark för år uttagas. För frivilliga lärjungar, som genomgå fullständiga kurser,
kan avgiften bestämmas till högst 15 (under vissa förhållanden till högst 20)
mark för år. För undervisning i läroämnen, som falla utom den ordinarie läroplanen,
betalas 4—10 mark om året.
Yrkesskolorna äro kommunala anstalter, som i regel åtnjuta statsunderstöd.
För att få en skola till stånd måste kommunerna förbinda sig att ansvara
för alla kostnader för skolornas upprättande och underhåll, för så vitt ej dessa
kostnader täckas genom statens bidrag, för ändamålet tillgängliga fonder eller
genom skolavgifter. Storleken av statsbidraget och villkoren för dess utbetalande
bestämmes för varje skola genom ett emellan Landesgewerbeamt och
vederbörande kommun upprättat kontrakt, som kan uppsägas såväl från statens
som kommunens sida.
På utbildningen av lärare för yrkesskolorna ställas mycket höga fordringar.
Efter gammalt rekryterades lärarekåren nästan uteslutande av folkskolelärare,
som förvärvat nödig fackutbildning genom 4—6 terminers studier vid
polytekniska skolans (numera tekniska högskolans) i Karlsruhe byggnadsavdelning.
Sedan 1882 sker utbildningen vid byggnadsfackskolan i Karlsruhe.
Enligt förordning av den 5 augusti 1907 måste en person för att förvärva
kompetens för industrilärarebefattningar underkasta sig dels en förberedande
prövning, dels en huvudprövning. För tillträde till den förberedande prövningen
fordras: 1) att vara badensisk undersåte, 2) att hava genomgått folkskolelärareseminarium
eller 8 klasser vid högre läroverk samt 3) tre klasser (om Va
år vardera) av byggnadsfackskolans i Karlsruhe avdelning för utbildande av
yrkesskolelärare.
För att efter den förberedande prövningen få tillträde till huvudprövningen,
måste de, som genomgått folkskolelärareseminarium, under minst ett år
och de, som genomgått 8 klasser vid högre läroverk, minst två år deltaga i
praktiskt industriellt arbete och sedan genomgå ytterligare fyra klasser om Va
år vardera vid byggnadsfackskolan.
Yrkesskolor.
129
Lärarna hava sedan 1890 fast anställning och tjänstemannaställning med rätt
till pension för dem själva vid avskedstagandet samt för änkor och oförsörjda barn.
Den 1 december 1907 funnos i storhärtigdömet 53 yrkesskolor med sammanlagt
13,577 lärjungar (därav 1,990 gäster). Statsanslaget till samtliga skolor
beräknades för vartdera av budgetåren 1908 och 1909 till 313,550 mark.
Yrkesskolan i Karlsruhe är en av Badens största industriskolor. Enligt
skolans genom kommunalbeslut fastställda reglemente (Ortsstatut) äro alla i
staden Karlsruhe inom vissa uppräknade yrken anställda arbetare av båda
könen, som icke fyllt 18 år, skyldiga att såsom ordinarie elever deltaga i skolans
undervisning. Dessutom mottagas även frivilliga lärjungar. Skolan har
nämligen följande avdelningar:
1. Obligatoriska kurser (Pflichtunterricht) för i staden Karlsruhe anställda
arbetare av båda könen, som icke fyllt 18 år.
2. Fortsättningskurser för gesäller:
1) ständiga kurser:
a) fackskola för bokbindare,
b) fackskola för eldare.
2) tillfälliga kurser, som inrättas allt efter behov och räcka 4 veckor
till Va år.
3. Förberedelsekurser för mästareprov.
4. Fortsättningskurser för mästare.
Den obligatoriska undervisningen är fördelad i tre årskurser och omfattar
9 å 10 timmars dagundervisning, i regel förlagd till två dagar i veckan,
vartill kommer 1 Va—2 timmars aftonundervisning (kl. Va 7—Va 9 e. m.) i
verkstadsarbete. För lärjungar tillhörande tredje årskursen anordnas under
vintermånaderna utom den ordinarie kursen en frivillig samaritkurs med sammanlagt
c:a 30 undervisningstimmar.
Lärjungarna fördelas efter sina yrken i fackavdelningar. Undervisningen
är så ordnad, att varje fackavdelning utgör en självständig lärlingsfackskola
för en viss industri eller ett visst hantverk. Under läroåret 1907—08 funnos
icke mindre än 17 dylika fackavdelningar.
Bokbindarefackskolan har halvåriga kurser med 4 undervisningstimmar i
veckan, kl. Va 8—-Va 10 e. m. Eldarefackskolans kurser vara 3 å 4 månader.
Den teoretiska undervisningen är förlagd till 4 aftnar kl. 8—9 e. m. De praktiska
övningarna äga rum en eftermiddag i veckan kl. 2—6 e. m.
Övriga fortsättningskurser för gesäller och förberedelsekurserna för
mästareprov vara Va år med 4 timmars undervisning i veckan. Undervisningen
omfattar ritning och teoretiska ämnen.
111
Statistik.
9
130
Tyskland. Baden.
Under läroåret 1907—1908 deltogo i den obligatoriska undervisningen
1,584 lärjungar. De frivilliga kurserna hade 327 lärjungar.
Fackskolor.
Urmakareskolan i Furtwangen och träsnidareskolan i samma stad, som
båda äro statsanstalter, hava tillkommit för att stödja två för Schwarzwald karaktäristiska
industrier.
Urmakareskolan (Grossherzogliche Uhrmacherschule) i Furtwangen har
förutom sitt egentliga ändamål att utbilda kunniga arbetare, verkmästare och
fabrikanter inom urindustrien och det finare instrumentmakeriet även till uppgift
att tillhandagå ortens industriidkare inom nämnda branscher med råd
och upplysningar förnämligast genom avgivande av utlåtanden över nya konstruktioner
och mönster samt genom provning av motorer och arbetsmaskiner.
Skolan har två avdelningar, en för urtillverkning och en för instrumentmakeri
och elektromekanik. Kurserna i båda avdelningarna äro treåriga. Undervisningen
omfattar såväl teoretiska ämnen som praktiskt verkstadsarbete.
Lärjungarna intagas i skolan omedelbart efter sedan de slutat sin folkskolekurs.
De årliga skolavgifterna uppgå för varje lärjunge till 25 mark.
All undervisningsmateriell (med undantag av ritbestick) bekostas av skolan.
Träsnidareskolan (Grossherzogliche Schnitzereischule) i Furtwangen utbildar
skickliga träsnidare och finsnickare samt tillhandagår Schwarzwalds industriidkare
inom träindustrien med råd och upplysningar. Kurserna äro treåriga
och omfatta praktiska övningar i snickring och träsnideri. För den teoretiska
utbildningen hänvisas lärjungarna att besöka ortens yrkesskola.
Konstindustriskolor.
Badens konstindustriskolor i Pforzheim och Karlsruhe äro statsanstalter.
Konstindustriskolan (Grossherzogliche Kunstgewerbeschule) i Pforzheim
är en fackskola för ädelmetallindustri med ändamål att utbilda dugliga arbetare,
verkmästare, ritare, modellörer, gravörer och ciselörer för traktens bijouteriindustri.
Kurserna äro treåriga med c:a 40 undervisningstimmar i veckan.
För intagning i skolan fordras fyllda 16 år och genomgången kurs vid en
tvåklassig yrkesskola. Undervisningen omfattar ritning av olika slag samt
praktiska övningar i modellering, ciselering, gravering, drivning, emaljering och
emaljmålning. I skolavgifter betalas 18—30 mark om året.
Mästare-, inontör- och verkmästareskolor.
131
Konstindustriskolan (Grossherzogliche Kunstgewerbeschule) i Karlsruhe
har en mer allmän karaktär, i det att den söker utbilda dugande krafter för
konsthantverket samt att höja och befordra landets konstindustri i allmänhet.
Dessutom har den till uppgift att utbilda teckningslärare.
Skolan har följande huvud- och underavdelningar:
1. Fackskolor:
1) Arkitekturskolan för mönsterritare för metallindustrien, möbelritare,
snickare, svarvare, tapetserare, guldsmeder, konstsmeder och
andra smeder, läderarbetare, bokbindare etc.
2) Bildhuggareskolan för bildhuggare, modellörer, träsnidare, stenhuggare,
stuckatörer och förgyllare.
3) Ciselörskolan för ciselörer och gravörer.
4) Dekorationsskolan för dekorations-, rums-, porslins- och glasmålare,
litografer, illustratörer, plakatritare, mönsterritare för textilindustrien
och tapetfabrikationen.
5) Keramiska skolan för kruk- och kakelugnsmakare, porslinsmålare etc.
6) Teckningslärareskolan.
2. Avdelning för kvinnliga lärjungar.
3. Aftonskola för lärlingar och gesäller.
Kurserna i fackskolorna äro treåriga med undantag för teckningslärarekursen,
som är fyraårig. För inträde i fackskolorna fordras fyllda 16 år och
för manliga lärjungar betyg från en tvåklassig yrkesskola eller motsvarande
kunskaper. De, som önska inträde i teckningslärarekursen böra dessutom
hava genomgått en lärareutbildningsanstalt eller visa sig vara i besittning av
kunskaper, som åtminstone motsvara 6 klasser vid högre läroverk.
Skolavgifterna för fackskolorna uppgå till 50 mark och för aftonkurserna
till 15 mark årligen. Dessutom betala alla lärjungar med undantag för dem,
som tillhöra aftonskolan, en inträdesavgift av 10 mark.
Med skolan är förenat ett konstindustrimuseum, som står under skolförvaltningens
ledning. Samlingarna bestå av äldre och moderna konstindustriella
föremål, som dels tjäna konstindustriskolans lärjungar till förebilder
vid deras studier, dels även äro tillgängliga för andra konstindustriellt intresserade,
som för praktiska ändamål önska studera samlingarna.
Mästare-, montör- och verkmästareskolor.
Mästare-, montör- och verkmästareskolorna intaga en mellanställning
emellan yrkesskolorna och byggnadsfackskolan i Karlsruhe. Under det att
132
Tyskland. Baden.
Ändamål.
yrkesskolornas undervisning är avsedd för hantverkslärlingars utbildning hava
mästare-, montör- och verkmästareskolorna till ändamål att giva i yrket fullt
utlärda arbetare en sådan fortsatt utbildning, att de kunna finna anställning
som montörer, förmän och verkmästare.
Montör- och verkmästareskolorna (Monteur- und Werkmeisterschulen) i
Mannheim och Freiburg im B. äro avsedda för arbetare inom metallindustrien,
mästare- och förmansskolan (Meister- und Balierschule) i Freiburg im B. är
däremot avsedd för murare och byggnadssnickare. Skolorna äro kommunala
anstalter förenade med de på platsen befintliga industriskolorna.
Alla skolorna hava ettåriga kurser med 40 å 44 undervisningstimmar i
veckan. För inträde fordras avgångsbetyg från en yrkesskola samt flerårigt
praktiskt yrkesarbete. Läroplanerna äro avpassade efter lokala förhållanden och
därför olika för de olika skolorna. Vid montör- och verkmästareskolorna i
Mannheim och Freiburg im B., omfattar undervisningen förutom teoretiska
ämnen och ritning även verkstadsarbete under 8 timmar i veckan. Dess ändamål
är att bibringa lärjungarna kännedom om rationella arbetsmetoder samt
att lära dem utföra fullt mönstergilla verktyg och arbeten inom sitt fack.
Vid slutet av kurserna hava lärjungarna tillfälle att avlägga mästareprov
inom sina yrken.
I skolavgifter betalas vid verkmästare- och montörskolan i Mannheim 25
mark om året jämte 5 mark i inskrivningsavgift. Vid verkmästare- och montörskolan
i Freiburg im B. betalas 15 mark, vid mästare- och förmansskolan
i samma stad 12 mark om året.
Byggnadsfackskolan i Karlsruhe.
Ett väsentligt högre stadium än närmast föregående skolor representeras
av byggnadsfackskolan (Grossh. Badische Baugewerkeschule) i Karlsruhe.
Skolan, som är en statsanstalt, har till ändamål att utbilda dugande tekniskt
bildade hjälpkrafter för ritkontor, verkstäder och byggnadsplatser samt
tekniskt bildade tjänstemän för medelhöga befattningar inom stats- och kommunalförvaltningarna.
Skolan är sålunda att betrakta som en teknisk mellanskola.
Dessutom har skolan fått sig anvisad uppdraget att utbilda lärare för
yrkesskolorna.
Undervisningen är av teoretisk art med sträng hänsyn till det praktiska
livets fordringar. Skolan förutsätter, att den rent hantverksmässiga delen av
yrket inläres före inträdet i skolan genom praktiskt arbete på byggnadsplatser
eller i verkstäder och fabriker.
Byggnadsfackskolan i Karlsruhe.
133
Skolan, vars samtliga klasser vara Va år, har följande avdelningar:
1. Avdelning för husbyggnad med 6 klasser.
2. „ „ väg- och vattenbyggnad likaledes med 6 klasser.
3. ., „ maskinfacket med 5 klasser.
4. ., ,, elektroteknik med 5 klasser, av vilka de tre första
äro gemensamma för denna och föregående avdelning.
5. Avdelning för utbildning av yrkesskolelärare.
För inträde i första (lägsta) klassen av skolans tekniska fackavdelningar
(1—4) fordras en ålder av minst 16 år, minst två års praktisk verksamhet av
sådan art, som avses med den fackavdelning, vari inträde sökes, samt betyg
från fjärde eller femte klassen av ett gymnasium eller en realskola eller fullständigt
avgångsbetyg från en yrkesskola. Dessutom anses önskvärt att inträdessökande,
som genomgått högre läroverk, samtidigt med sin praktiska utbildning
deltagit i en yrkesskola. Lärjungar, som icke kunna förete intyg om
för inträde erforderliga studier, måste undergå inträdesprövning. Bristande
praktik före inträdet, kan i vissa fall ersättas genom praktisk verksamhet före
uppflyttning i högre klass. De olika klasserna behöva icke genomgås i följd
omedelbart efter varandra. Dock bör avbrottet icke vara allt för länge. Efter
tre terminers frånvaro fordras särskilt prov för intagning i högre avdelning.
Samtliga klasser hållas såväl vinter som sommar med undantag av sjätte
klassernaj i avdelningarna för husbyggnad och väg- och vattenbyggnad, som
äga rum endast under vinterhalvåret.
Undervisningen pågår kl. 8—12 f. m. och 2—6 e. m. Lördagseftermiddagarna
äro fria från undervisning. De användas för exkursioner till byggnadsplatser
och verkstäder, fabriker och järnvägsanläggningar, utställningar m. m.
samt till praktiska övningar i fältmätning i anslutning till undervisningen i
praktisk geometri. Veckan före pingst varje år användes för längre exkursioner
under tre å fyra dagar med lärjungarna i högsta klassen. För dessa resor
erhålles statsunderstöd och nedsättning i biljettpriser. Samtliga lärjungar äro
skyldiga att deltaga i dessa exkursioner.
Skolavgifterna uppgå till 40 mark för varje halvår jämte 5 mark i inskrivningsavgift.
Skolan är rikligt försedd med undervisningsmateriell i form av förläggsplanscher,
tekniska verk, modeller, instrument och maskiner. För samlingarnas
kompletterande förfogar skolan över rikliga anslag. Vidare står ett större
bibliotek till skolans och lärjungarnas förfogande. Av betydande värde för
skolans lärjungar äro vidare de publikationer i ljustryck av skolans lärjungearbeten,
som i slutet av varje vintersemester förfärdigas och bereda lärjungarna
Organisation.
Inträdesfordringar.
Undervisnin
gen.
Skolavgifter.
Utrustning.
134
Tyskland. Baden.
Lärjungar.
tillgång till de kompositionsuppgifter med en mängd tillhörande lösningar,
som förekommit under kursen.
Antalet lärjungar under vinterhalvåret 1905—06 och sommarhalvåret 1906
var följande:
Vinterhalvåret Sommarhalvåret
1905—06 1906
i husbyggnadsavdelningen........................... 299 139
i väg- och vattenbyggnadsavdelningen ......... 57 29
i maskinfackavdelningen ........................... 92 81
i elektrotekniska avdelningen ..................... 4 6
i avdelningen för utbildande av industrilärare 53 58
Summa 505 313
Av denna översikt framgår, att ett stort antal lärjungar avbryta sina studier
under sommarmånaderna för att ägna sig åt praktiskt arbete.
Undervisningen skötes av en direktor och 48 lärare. Statens kostnader
för skolan enligt stat för budgetåret 1908—09 uppgick till 204,100 mark.
Tyskland. Bayern.
135
Bayern.
Nyare statistiska uppgifter angående Bayerns tekniska undervisningsväsende
hava icke stått till kommitténs förfogande. Av nedanstående tabell, som
är sammanställd efter en officiell redogörelse av år 1902, och som ännu, åtminstone
vad beträffar antalet och organisationen av de högre skolorna med
undantag för de s. k. industriskolorna, motsvarar nutida förhållanden, framgår
emellertid, att Bayern, ehuru icke ett industriland i samma utsträckning som
Preussen och Sachsen, likväl har ett rikt utvecklat tekniskt undervisningsväsende.
Översikt över Bayerns tekniska skolor 1902.
Antal skolor |
Antal lärjungar |
|
I. Industriella fortsättningsskolor, hantverksritskolor och Innungs-fack- och fortsättningsskolor: a) industriella fortsättningsskolor .................................... |
274 |
39,247 |
b) hantverksritskolor ................................................... |
— |
— |
c) Innungsfack- och fortsättningsskolor .............................. |
— |
— |
d) industriella dagfortsättningsskolor ................................. |
15 |
c:a 500 |
II. Fackskolor för byggnadsindustri: a) industriskolornas byggnadstekniska avdelningar.................. |
(4) |
— |
b) byggnadsfackskolor................................................... |
8 |
1,494 |
c) privata undervisningsanstalter för byggnadsindustri ............ |
— |
— |
d) specialfackskolor för vissa grenar av byggnadsindustrien (sten-huggeri, byggnadssmide, byggnadssnickeri)..................... |
— |
— |
III. Fackskolor för maskinindustri och elektroteknik: a) industriskolornas mekaniskt-tekniska avdelningar ............... |
(4) |
- | |
b) högre fackskolan för maskinindustri och elektroteknik i |
1 |
106 |
c) lägre fackskolor för maskindustri och elektroteknik............ |
5 |
330 |
d) privata undervisningsanstalter för maskinindustri och elektro- |
5 |
|
IV. Fackskolor för träbearbetning ....................................... |
8 |
c:a 400 |
V. Fackskolor för textilindustri......................................... |
5 |
c:a 150 |
VI. Fackskolor för keramik (glas- och porslinsindustri)............... |
3 |
— |
7 |
186 |
|
VIII. Andra fackskolor (för korgflätning, fioltillverkning, sjömän, fo-tografi, bryggare) ................................................... |
_ |
_ |
i IX. Konstindustriskolor (Munehen och Nurnberg) ..................... |
2 |
539 |
X. Industriskolor (numera indragna).................................... |
4 |
704 |
136
Tyskland. Bayern.
Skolplikt.
Ändamål och
organisation.
Av de i förestående tabell upptagna skolformerna lämnas här en närmare
redogörelse endast för de industriella fortsättningsskolorna, byggnadsfackskolorna,
fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik samt industriskolorna.
Industriella fortsättningsskolor.
Skolplikten omfattar i Bayern för såväl manlig som kvinnlig ungdom 10
år från och med det 7:e t. o. m. det 16:e levnadsåret. Av denna skoltid falla
7 eller i vissa fall 8 år på vardagsskolan (Werktagschule) och 3 eller i vissa
fall 2 år på söndagsskolan (Sonntagschule). Därtill äro de unga, så länge
skolplikten varar, skyldiga att deltaga i för dem ordnad religionsundervisning.
Söndagsskolans undervisning, som, oberäknat religionsundervisningen, i
regel skall pågå minst två timmar varje sön- och helgdag, kan dock även
förläggas till vardagar.
Besök i söndagsskolan kan utbytas mot besök i en fortsättningsskola
(Fortbildungsschule), som av vederbörande myndighet förklarats utgöra tillräcklig
ersättning för söndagsskolan. Härför erfordras dock, att fortsättningsskolan
upptager alla de läroämnen, som ingå i söndagsskolan, bland annat religionsundervisning.
1 regel står det de skolpliktige fritt att välja mellan en söndagsskola
och en i orten befintlig av myndigheterna som ersättning för söndagsskolan
erkänd fortsättningsskola. Dock kunna de kommunala myndigheterna även
ålägga den skolpiktiga ungdomen eller vissa kategorier av densamma att i
stället för söndagsskolan besöka en fortsättningsskola. Slutligen kunna kommunerna
även under tillämpning av § 120 av Geverbeordnung för tyska riket
utsträcka fortsättningsskolplikten för industriarbetare och kvinnliga handelsbiträden
t. o. m. det 18:e året.
Enligt gällande bestämmelser i förordningar av 1864 och 1870 har den
industriella fortsättningsskolan till bestämmelse att bereda lärlingar och gesäller,
som icke hava tillfälle att besöka en realskola, lämpliga bildningsmöjligheter och
att sätta dem i stånd att efter deras utträde i industrien underhålla och förkovra
sina kunskaper.
De industriella fortsättningsskolorna kunna antingen vara förenade med
realskolor eller utgöra självständiga skolor. De böra bestå av en elementaravdelning
och flera fackavdelningar.
Elementaravdelningen har till ändamål att befästa och utvidga den i
folkskolan åtnjutna undervisningen och giva lärjungarna tillfälle till övning i
ritning. 1 fackavdelningarna skola de inhämtade kunskaperna tillämpas på de
Industriella fortsättningsskolor.
137
yrkes- eller industrigrenar, lärjungarna valt. Fackavdelningarna ordnas med
hänsyn till de särskilda förhållanden, som göra sig gällande på de orter, där
skolorna äro belägna.
Undervisningen meddelas på sön- och helgdagar och dessutom i regel
två vardagsaftnar. Lärlingar, som tillhöra elementaravdelningarna, äro skyldiga
att deltaga i alla undervisningsämnen. I fackavdelningarna däremot står valet
av läroämnen lärjungarna fritt.
I elementaravdelningarna skall undervisningen omfatta religion, tyska
språket, stilskrivning och affärsuppsatser, räkning och ritning; i fackavdelningarna
olika slag av ritning, modellering, aritmetik med tillämpningar på
affärslivet, geometri, naturlära, kemi, yrkesmateriallära, yrkesbokföring och
praktiska övningar i olika yrken. 1 såväl elementaravdelningarna som fackavdelningarna
bör undervisningen meddelas under ständig hänsyn till lärjungarnas
blivande levnadskall. För att kunna göra undervisningen i alla
avseenden så fruktbringande som möjligt, böra lärarna, isynnerhet de, som
undervisa i fackavdelningarna, genom besök i verkstäder och fabriker, hålla
sig i ständig kontakt med industrien.
Dessa bestämmelser anses dock numera icke bindande, ehuru de nog
uttrycka de ledande tankar, som ännu ligga till grund för de industriella fortsättningsskolorna.
Sålunda växla skolornas läroprogram väsentligt, i det att
än ett än ett annat av de föreskrivna läroämnena uteslutits och ersatts av
andra. Aven med avseende på antalet årskurser och undervisningstiden, varom
inga lagbestämmelser finnas, förete skolorna olikheter.
1 Bayern liksom i det övriga Tyskland gå strävandena allt bestämdare i
den riktningen, att göra de industriella fortsättningsskolorna obligatoriska, att
få undervisningstiden förlagd till dagen och att öka antalet undervisningstimmar
så, att något avsevärt resultat med undervisningen må kunna ernås. Likaledes
söker man, i synnerhet i de större städerna, att sammanföra lärjungar tillhörande
samma eller närbesläktade yrken inom samma skolavdelning för att kunna
ordna undervisningen så fackligt som möjligt. Vidare söker man intressera
industriidkarna själva för skolorna genom att göra dem delaktiga i skolornas
ledning. Ett ej mindre viktigt önskemål anses vara att förmå verkliga yrkesmän
att åtaga sig undervisningen i skolorna.
1 de med realskolor förbundna fortsättningsskolorna hava realskolornas
lärare skyldighet att meddela undervisning till en viss utsträckning. Flertalet
lärare vid fortsättningsskolorna utgöras dock av folkskolelärare. För deras
utbildning för undervisningen i fortsättningsskolorna anordnas inom de olika
regeringsdistrikten (Kreise) särskilda ritkurser, som pågå 4—6 veckor årligen
Undervisningen.
Tillämpning
av bestämmelserna.
Lärareutbild
ning.
138
Tyskland. Bayern.
under tre på varandra följande år. Därtill söker man förbättra undervisningen
i ritning vid de allmänna lärareutbildningsanstalterna.
Behovet av kraftigare åtgärder för lärareutbildningens främjande hava
emellertid föranlett ett regeringsförslag av 1907 om inrättandet i samband med
byggnadsfackskolan i Munchen av ett institut för utbildning av lärare vid de
industriella fortsättningsskolorna.
Enligt förslaget skulle institutet ha till uppgift:
1) att anordna utbildningskurser för sådana lärare vid de industriella
fortsättningsskolorna, som hava lärarebefattningarna vid dessa skolor till bisyssla,
således i främsta rummet för folk- och realskolelärare, men även för personer
i annan levnadsställning såsom mästare inom yrkena, köpmän, arkitekter,
ingenjörer o. s. v.;
2) att utbilda lärare, som önska uteslutande ägna sig åt lärareverksamhet
vid de industriella fortsättningsskolorna eller yrkesskolorna;
3) att förmedla anskaffningen av för de industriella fortsättningsskolorna
lämplig undervisningsmateriell;
4) att övervaka ritundervisningen vid de industriella fortsättningsskolorna.
Av dessa uppgifter blev den första omedelbart bragt till verkställighet
genom anordnandet av utbildningskurser i tre stadier, fördelade på 1—3 år
med en undervisningstid av 6 veckor för varje stadium. Till deltagare i varje
kurs inkallas två lärare från vart och ett av de 8 regeringsdistrikten, således
16 deltagare i varje kurs. Deltagarna erhålla ersättning för resekostnader och
dessutom ett dagtraktamente av 6 mark för varje dag, kursen pågår, samt för
tvenne resdagar för resorna från och till kurserna.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande timplan:
l:a |
Timmar 2:a |
i veckan 3:e stadiet |
|
Industriell kemi och fysik........................ |
4 |
4 |
4 |
Teknologi ............................................. |
5 |
5 |
5 |
Teknisk ritning....................................... |
6 |
6 |
6 |
Konstindustriell ritning och stillära............ |
12 |
12 |
12 |
Författningskunskap och industriell lagstift-ning (Burgerkunde und Gewerbekunde) |
4 |
4 |
4 |
Räkning och handelslära........................... |
2 |
2 |
2 |
Undervisningens metodik........................ |
1 |
1 |
1 |
Verkstadsarbete och exkursioner............... |
14 |
14 |
14 |
Summa timmar 48 48 48
Industriella fortsättningsskolor.
139
Varje stadium omfattar sålunda 288 undervisningstimmar eller alla tre
stadierna tillsammans 864 timmar.
Till grund för läroplanen för dessa kurser ligger den tanken, att man
bör söka giva de lärare vid de industriella fortsättningsskolorna, som själva
icke äro yrkesidkare, en inblick i de yrken, som vanligast äro företrädda vid
de industriella fortsättningsskolorna, så att de kunna förstå de uppgifter, fortsättningsskolorna
ha att fylla. Å andra sidan skola yrkesidkare, som undervisa
i de industriella fortsättningsskolorna, beredas tillfälle att sätta sig in i undervisningens
metodik.
De industriella fortsättningsskolornas underhåll åligger kommunerna, som
dock härtill erhålla bidrag dels från de särskilda regeringsdistrikten (Kreise),
dels från statskassan.
Av särskilt intresse äro de industriella fortsättningsskolorna i Munchen,
som under d:r Kerschensteiners ledning nått en storartad utveckling.
I Munchen med en folkmängd av i runt tal 560,000 innevånare är folkskolan
obligatorisk för gossar under det 7:e—14:e och för flickor under
det 7:e—13:e levnadsåret. Till folkskolan ansluter sig fortsättningsskolan, som
är obligatorisk för såväl gossar som flickor, för de förra under hela deras
lärlingstid, dock ej utöver det 18:e levnadsåret, för de senare under tre år.
Den obligatoriska fortsättningsskolan har för gossar 8—10 undervisningstimmar
i veckan. För flickor omfattar den obligatoriska fortsättningsundervisningen
endast 3 timmar i veckan, men för dem är dessutom anordnad dels
en frivillig fortsättningskurs med 6—10 timmars undervisning i veckan, dels
en 8:e frivillig folkskoleklass med 30 timmars undervisning i veckan.
Enligt d:r Kerschensteiner bör fortsättningsskolan (liksom för övrigt alla
skolor) ha till mål att främja lärjungarnas arbetsduglighet, och att tidigt vänja
dem att ställa sin arbetsduglighet även i sina medmänniskors och samhällets
tjänst. För fyllandet av denna uppgift räcker den vanliga folkskolan icke till,
ty den slutar, just då de ungas uppfostran för ett visst levnadskall börjar. Det
är därför nödvändigt att utvidga folkskolan med en skoliorm, som följer de
unga under tiden för deras yrkesutbildning, och som på samma gång den vidgar
och fördjupar yrkesutbildningen söker uppfostra dem till hänsynsfullhet
gent emot andra och till ett insiktsfullt tjänande av statssamhället.
Fortsättningsskolan måste sålunda främja lärjungarnas såväl tekniska som
kommersiella och statsborgerliga bildning.
För att fortsättningsskolan skall kunna fylla denna uppgift, måste lärjungarnas
praktiska arbete göras till undervisningens medelpunkt, och all annan
undervisning, vare sig av merkantil, ekonomisk, teoretiskt teknisk, estetisk eller
Skolornas
underhäll.
Industriella
fortsättning ssholor
i
Miinchen.
140
Tyskland. Bayern.
moralisk art på det närmaste anknytas till det praktiska arbetet, så att de
ungas fortsatta uppfostran även i andligt och moraliskt hänseende försiggår i
och genom deras utbildning för ett visst levnadskall.
Lärjungarna måste därför överallt, där detta är möjligt, sammanföras till
yrkesgrupper. Undervisningen måste vara obligatorisk till och med det 17:de
eller 18:e året. Den bör omfatta minst sex timmar i veckan och bör inpassas
i de ungas dagliga arbetstid. Så vitt möjligt är bör undervisningen i fortsättningsskolan
anförtros åt personer, som hava lärarekallet till huvuduppgift, ty
endast då kan man vänta, att de skola ägna hela sin kraft åt skolans uppgift.
Den fackligt ordnade fortsättningsskolan bör ställas i nära förbindelse med en
förening av arbetsgivare, tillhörande det yrke, skolan företräder, så att föreningen
både med hänsyn till rättigheter och skyldigheter får så stort inflytande
på skolans verksamhet som möjligt.
Med tillämpning av dessa grundsatser hava fortsättningsskolorna i Mtinchen
ordnats i form av speciella fackskolor för olika yrken. De 9,000 manliga
lärjungarna i de obligatoriska fortsättningsskolorna voro sålunda 1910 fördelade
på 52 fackskolor, vartill kommo 12 s. k. allmänna fortsättningsskolor för
lärjungar (c:a 1,100 st.), som ännu icke tillhöra något visst yrke, eller sådana
yrken, som icke fordra egentlig fackutbildning såsom daglönare, springpojkar,
tjänare o. s. v.
De 7,500 kvinnliga lärjungarna i de obligatoriska fortsättningsskolorna
voro fördelade på 40 skolor, och de 3,600 lärjungarna i de frivilliga fortsättningsskolorna
för''kvinnliga lärjungar på 21 skolor.
Till de 52 obligatoriska fackskolorna för manliga lärjungar anslöto sig
frivilliga fackskolor för gesäller och mästare över 18 år med 2,500 lärjungar.
Så snart inom ett yrke finnes minst 20 lärlingar, inrättas för dem en
särskild fackskola. Yrken, som hava ett stort antal lärlingar, förfoga över flera
fackskolor i olika delar av staden, för att skolvägen må bli så kort som möjligt.
Endast de 1,200 handelslärlingarna äro inhysta i en enda skolbyggnad.
De särskilda lärlingsfackskolorna äro tillsammans med avdelningarna för
gesäller och mästare så gott som allesammans förlagda till 7 särskilda skolbyggnader.
En av dessa är uteslutande avsedd för handelsyrket, en annan
huvudsakligen för de olika målareyrkena, en tredje för olika byggnadsyrken
och konsthantverk, en fjärde för grafiska yrken, instrumentmakare och maskinarbetare,
en femte för alla yrken, som syssla med träbearbetning. Fackskolan
för slaktare är förbunden med stadens slakthus och kreatursstall. Trädgårdsskolan
har sin egen trädgårdsanläggning. Sex av de 52 fackskolorna äro inrymda
i folkskolebyggnader.
Industriella fortsättningsskolor.
141
Varje lärling tillbringar av veckans arbetsdagar en hel eller två halva
dagar i fackskolan. 1 regel behöver han härför icke vidkännas någon minskning
i sin arbetslön. Lärokurserna omfatta 3 eller 4 årskurser, allt efter den
tid lärlingsutbildningen inom olika yrken kräver.
Som redan framhållits, koncentreras undervisningen i lärlingsfackskolorna
omkring den praktiska undervisningen. Skolorna äro därför försedda med
fullständigt utrustade verkstäder, som ledas av kunniga mästare inom de
olika yrkena. Åt det praktiska arbetet ägnas 2 å 3 undervisningstimmar i
veckan. Härtill ansluter sig på det allra närmaste undervisningen i ritning och
räkning. Alla ritningar, som utföras i skolan, äro avsedda att läggas till grund
för de praktiska arbetena i verkstäderna, och inga arbeten utföras där annat
än efter lärjungarnas egna ritningar. Till alla arbeten utföras material- och
kostnadsförslag, som sedan kontrolleras genom beräkningar av de verkliga tillverkningskostnaderna.
Hand i hand med de praktiska övningarna går även undervisningen i
material- och verktygslära, som nästan uteslutande meddelas i anslutning till
det praktiska arbetet i skolverkstäderna. I de fall, då kunskaper i fysik och
kemi äro nödvändiga för uppfattningen av arbetsmetoderna inom lärjungarnas
yrken, beredas de tillfälle att på ett särskilt laboratorium inhämta nödig kännedom
i dessa ämnen.
Skolverkstäderna hava sålunda icke till mål att ersätta den praktiska
yrkesutbildningen inom industrien, möjligen att i vissa avseenden fullständiga
densamma för sådana lärjungar, som arbeta på mindre väl utrustade och skötta
industriella verkstäder. Deras huvudsakliga uppgift är dels att göra den
teoretiska undervisningen mer åskådlig och levande, därigenom att den kan
visas i sina praktiska tillämpningar, dels att höja lärjungarnas intresse för
undervisningen genom att giva dem ett starkare intryck av att den undervisning,
som meddelas, är av verklig betydelse för deras yrken.
För utvecklingen av lärjungens moraliska insikter sörjer modersmålsundervisningen
genom läsning av goda författare samt den medborgerliga undervisningen.
Denna undervisning innebär icke blott meddelandet av kännedom
om lagar och författningar. Den innebär fastmer en pliktlära inom ramen av
den givna statsförfattningen. Den bör gå ut på att visa, huru de uppgifter,
som staten och kommunen ha att fylla, uppstått, och vilka skyldigheter och
rättigheter tillkomma individen inom samhället. Även den medborgerliga undervisningen
bör så vitt möjligt är anknytas till lärjungarnas personliga erfarenhet
och deras egna iakttagelser.
142
Tyskland. Bayern.
Såsom exempel på timfördelningen vid en Iärlingsfackskola i Miinchen
må här anföras följande
Timplan för lärlingsfackskolan för byggnads- och möbelsnickare.
Läroämnen |
Timmar |
i veckan |
årskurs |
årskurs ] |
|
Religion ........................................................................ |
1 |
|
Räkning och bokföring ...................................................... |
1 |
1 |
Affärsuppsatser och läsning ............. ................................. |
1 |
|
Medborgerlig undervisning (Lebens- lind Burgerkunde).................. |
1 |
1 |
Fackritning och stillära..................................................... |
3 |
4 |
Praktisk teknologi ........................................................... |
2 |
2 |
Summa timmar |
9 |
8 |
Vid de 52 fackskolorna undervisa omkring 110 lärare med fast anställning
och 300, som icke äro fast anställda.
Högsta ledningen av samtliga fackskolor är fördelad på 9 direktorer. Vid
deras sida stå avdelningsföreståndare för varje särskild fackskola. Vid varje
skola finnes även en skolstyrelse, bestående av avdelningsföreståndaren, en
medlem av statsförvaltningen och tre mästare tillhörande det yrke, skolan företräder.
Denna skolstyrelse har sig anförtrodd vården av skolans angelägenheter,
framför allt övervakandet av skolgången.
Med de flesta fackskolor samverkar dessutom ett förbund av arbetsgivare,
som svarar för anskaffningen av arbetsmaterial för de praktiska övningarna,
meddelar råd och upplysningar vid läroplanernas uppgörande, föreslår lämpliga
lärare för den tekniska undervisningen, biträder vid övervakandet av de praktiska
övningarna och i övrigt på allt sätt söker underhålla intresset för skolan
och främja dess utveckling.
De årliga utgifterna för de obligatoriska lärlingsfackskolorna och de med
dem förenade frivilliga gesällfackskolorna uppgå, förutom byggnadskostnader,
till i runt tal 900,000 mark. Därav betalar kommunen och regeringsdistriktet
hälften var.
De årliga direkta utgifterna för de obligatoriska och frivilliga fortsättningsskolorna
för flickor uppgå i runt tal till 400,000 mark, som helt och
hållet betalas av kommunen.
Byt,rgnadsfaokskolor.
143
Byggnadsfackskolor.
1 Bayern finnas för närvarande 8 byggnadsfackskolor, nämligen i Miinchen,
Passau, Kaiserlantern, Regensburg, Bamberg, Niirnberg, Wiirzburg och Augsburg.
Alla skolor äro icke likformigt organiserade. Samtliga hava dock till mål
att giva blivande byggnadshantverkare och byggmästare de teoretiska kunskaper
och färdigheter, som äro nödvändiga för deras verksamhet och icke eller endast
i otillräcklig grad kunna förvärvas i verkstaden eller på byggnadsplatsen. De
böra sålunda göra lärjungarna förtrogna med planläggningen och konstruktionen
av enklare byggnader, såsom lantmannabyggnader, byggnader för industriella
anläggningar och enklare bostadshus, samt lära dem utföra byggnads- och
detaljritningar med därtill hörande kostnadsberäkningar.
För inträde fordras en ålder av 16 år och folkskolans kunskapsmått. I
allmänhet nöja sig skolorna med fullständigt avgångsbetyg från folkskolorna.
Ett par av skolorna förbehålla sig dock rätt att genom särskilt inträdesprov
kontrollera lärjungarnas förkunskaper. Dessutom fordras för inträde föregående
praktisk verksamhet inom byggnadsindustrien under 1—2 år. Endast vid en
skola är föregående praktisk verksamhet icke obligatorisk för inträde, om den
också betecknas såsom högst önskvärd.
Undervisningen vid skolorna är fördelad på fyra lärokurser med undantag
för skolorna i Niirnberg och Miinchen, som hava fem lärokurser. Varje lärokurs
pågår dock endast under vintermånaderna november—april utom vid
skolan i Miinchen, där vid en nyligen företagen omorganisation även sommarkurser
inrättades.
Anordningen med endast vinterkurser avser att giva lärjungarna tillfälle
till praktisk verksamhet under sommarmånaderna, dels för att de därigenom
skola få tillfälle att utvidga och fördjupa sin praktiska erfarenhet, dels för att
göra det lättare för mindre bemedlade lärjungar att förvärva nödiga medel till
sina studier. De påtagliga olägenheter, som härvid uppstå genom lärokursens
utsträckning över en i förhållande till dess innehåll olämpligt lång tidrymd,
har emellertid såsom förut nämnts föranlett inrättandet även av sommarkurser
vid skolan i Miinchen.
Undervisningen omfattar byggnadsmaterial- och byggnadskonstruktionslära,
byggnadsritning, uppgörande av kostnadsförslag och bokföring, vartill komma
de grundläggande läroämnena naturlära, aritmetik, algebra, geometri och linjarritning
samt tyska språket.
Med lärjungarna i den sista lärokursen anställes avgångsprövning, som, i
fall den utfaller lyckligt, befriar från den teoretiska delen av mästareprovet för
vissa yrken.
Ändamål.
Inträäesfor
dringar.
Lärokursernas
längd.
Under
visningen.
Underhåll.
144 Tyskland. Bayern.
Byggnadsfackskolan i Miinchen är en ren statsanstalt. Två skolor underhållas
av regeringsdistrikten. De övriga äro kommunala anstalter. De av
distrikten och kommunerna underhållna skolorna erhålla dock dessutom statsbidrag.
Skolavgifterna belöpa sig till 15 å 40 mark för år.
De 8 byggnadsfackskolorna hade under läroåret 1901—02 1,494 lärjungar.
Byggnadsfackskolan i Nurnberg är förbunden med en fackskola för maskinindustri,
byggnads- och konstsmide, skolan i Kaiserlautern med en konstindustriskola.
Fackskolor fdr maskinindustri och elektroteknik.
De bayerska fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik äro allesammans
av ungt datum. De härstamma nämligen från de sista åren av förra
århundradet. De hava uppstått genom utveckling av mekaniska verkstäder,
som sedan gammalt varit förbundna med en del realskolor. Denna omständighet
förklarar, att de bayerska fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik
äro så väsentligt olika övriga tyska och särskilt preussiska skolor för
samma ändamål.
De tyska fackskolorna äro numera i regel organiserade i enlighet med
av tyska ingenjörföreningen uttalade grundsatser. De förutsätta, att den praktiska
delen av utbildningen skall vinnas genom yrkesmässigt arbete i industriens
tjänst. Skolorna fordra därför för inträde intyg om föregående praktisk
verksamhet under åtminstone två till tre år. De bayerska fackskolorna mottaga
däremot med ett undantag sina lärjungar direkt från folkskolan eller realskolan
och övertaga lärjungarnas såväl praktiska som teoretiska utbildning. De
äro därför försedda med lärverkstäder, och en väsentlig del av lärotiden ägnas
åt praktiskt verkstadsarbete. Härutinnan liksom i flera andra hänseenden synes
Bayern vid ordnandet av sin tekniska undervisning i högre grad hava
tagit intryck av Österrike än av det övriga Tyskland.
Fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik i Ansbach, Landshut,
Bamberg och Kaiserlautern äro lägre fackskolor, verkmästareskolor, skolan i
Wiirzburg har både en lägre och en högre avdelning. I Nurnberg finnes en
fackskola för maskinarbetare, byggnads- och konstsmeder, som har uteslutande
teoretisk undervisning under vintermånaderna och förutsätter, att lärjungarna
under sommarmånaderna skola arbeta i privata verkstäder. Dessutom förtjänar
framhållas, att flera större maskinfabriker (Vereinigte Maschinenfabrik i Augsburg
och Maschinenbaugesellschaft Nurnberg i Nurnberg, Elektricitäts-Aktien
-
Fackskolor för maskinindustri och elektroteknik.
145
gesällschaft, vormals Schuckert <6 C:o i Niirnberg och Elektrotechnische Anstalt
von Reiniger, Gelbert lind Schale i Erlangen) ordnat lärlingsskolor inom sina
verkstäder, där lärjungarna i anslutning till en systematiskt ordnad praktisk
utbildning erhålla en därefter lämpad teoretisk undervisning.
Fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik i Ansbach, Landshut
och Bamberg hava likartad- organisation. De äro förenade med realskolorna i
de nämnda städerna och stå under ledning av dessa skolors rektorer, men
hava särskilda tekniskt bildade avdelningsföreståndare.
Skolorna angivas hava till ändamål att både i praktiskt och teoretiskt
hänseende utbilda unga män till dugande mekaniker och elektrotekniker. Den
praktiska utbildningen avser att ersätta lärlingsutbildningen hos en mästare
eller i en fabrik. Avgångsbetyg befriar sålunda från mästareprov för maskinindustriella
och elektrotekniska yrken. Den teoretiska undervisningen skall
meddela lärjungen de nödvändigaste kunskaperna i maskinritning, mekanisk
teknologi och maskinlära samt i de för studiet härav erforderliga förberedande
läroämnena.
Lärokursen är treårig. Skolåret räknas från den 1 september till och med
den 31 juli med 48 undervisningstimmar i veckan. För intagning i första årskursen
fordras en ålder av 14 år och god folkskolebildning. I skolavgift betalar
varje lärjunge 20 mark om året.
Undervisningen omfattar tyska språket, matematik, fysik med elektroteknik,
geodesi, mekanisk teknologi, maskinlära och maskinkonstruktion, varåt ägnas
6—10 timmar i veckan, linjär- och maskinritning med 6 timmar i veckan samt
verkstadsarbete och elektrotekniska arbeten under 30—36 timmar i veckan.
Under verkstadsarbetet få lärjungarna syssla med tillverkning av verktyg
och maskinelement samt med tillverkning och montering av enkla verktygsmaskiner.
De tillverkade arbetena kunna försäljas. Dock böra övningarna i
första rummet avse lärjungarnas utbildning, och säljbara artiklar tillverkas endast
i den mån detta är förenligt med en ändamålsenlig anordning av undervisningen.
Den tekniska och praktiskå undervisningen bestrides av särskilda facklärare,
verkmästare och förmän, den övriga teoretiska undervisningen av lärarna
vid de med fackskolorna förenade realskolorna.
Kommunerna tillhandahålla skolorna nödiga lokaler. De löpande kostnaderna
fördelas på kommunen, distriktet och staten, vilken senare även bidragit
till skolornas första utrustning med verkstadsmateriell.
De mekaniska lärverkstäderna vid realskolan i Kaiserlautern hava samma
ändamål och i huvudsak samma organisation som de tre ovan nämnda facklo
-
III
146
Tyskland. Bayern.
skolorna. Dock är den teoretiska undervisningen mer begränsad till förmån
för de praktiska övningarna.
Deri högre fackskolan för maskinindustri och elektroteknik i Wurzburg
har två avdelningar, verkmästareskolan och högre maskinfackskolan.
Verkmästareskolan är avsedd att utbilda förarbetare, montörer, verkmästare,
maskinister och maskinritare. För intagning i skolan fordras att hava genomgått
folkskola och fortsättningsskola samt dessutom två års verkstadspraktik.
Denna kan emellertid vinnas genom arbete i skolans egen verkstad, som
i mån av utrymme mottager ynglingar för att bibringa dem fullständig lärlingsutbildning.
Lärokursen är tvåårig. Undervisningen omfattar tyska, räkning,
elementär matematik, fysik och elektroteknik, linjär- och projektionsritning,
mekanisk teknologi, maskinelement med ritning m. m. under 20 timmar i veckan
samt verkstadsarbete under 23 timmar i veckan. Tiden för verkstadsarbetet
är således här kortare än i andra verkmästareskolor med anledning
därav, att föregående praktisk verksamhet fordras redan för inträde vid skolan.
Den högre maskinfackskolan har att utbilda tekniker för konstruktionsbyråer
samt arbetsledare för maskinfabriker. Den motsvarar sålunda de högre
maskinfackskolorna i Preussen. De, som avlagt fullständig avgångsprövning
vid en realskola, intagas utan inträdesprov. De, som förvärvat rätt till
ettårig militärtjänst på annan väg än genom fullständig kurs vid en realskola,
måste antingen avlägga särskilt inträdesprov eller genomgå en ettårig förberedande
klass. Det anses önskvärt, men är ej obligatoriskt, att den
inträdessökande dessutom någon tid arbetat i verkstad. Lärokursen i den
högre fackskolan är tvåårig med 43 undervisningstimmar i veckan. Undervisningen
omfattar, förutom vanliga teoretiska läroämnen och övningar i
ritning, praktiskt verkstadsarbete under 8 timmar i veckan, varifrån dock lärjungar,
som före inträdet arbetat i verkstad, kunna delvis eller helt och hållet
befrias. Vid slutet av andra årskursen anställes avgångsprövning efter en viss
examensordning.
De med skolan förenade verkstäderna hava en flerfaldig uppgift. De
skola under en treårig lärokurs med c:a 40 undervisningstimmar i veckan giva
lärlingar den praktiska utbildning, som fordras för inträde i verkmästareskolan.
Dessa lärlingar äro i likhet med lärlingar å andra verkstäder skyldiga att samtidigt
besöka fortsättningsskolan. Verkstäderna äro vidare avsedda att giva
skolans lärjungar såväl i den lägre som den högre avdelningen tillfälle att förvärva
eller fullständiga den för deras kommande verksamhet nödiga praktiska
utbildningen. För den högre avdelningens lärjungar få verkstäderna dessutom
tjänstgöra som maskinlaboratorium. Slutligen kunna lärjungar, som genom
-
Industriskolor.
147
gått skolan och ännu ej vunnit anställning, erhålla plats på verkstäderna såsom
arbetare.
De i verkstäderna tillverkade föremålen användas som åskådningsmateriell
för undervisningen i verktygs- och maskinlära. Därtill få lärjungarna syssla
med reparationer och även med framställning av nya maskiner och modeller.
Ävenledes tillverkas föremål för försäljning, i den mån detta är förenligt med
undervisningen. De härav inflytande inkomsterna användas för att täcka driftkostnaderna.
Skolan hade under läroåret 1906—07 följande antal lärjungar:
i lärlingsavdelningen ............................................................ 27 lärjungar
i verkmästareskolan............................................................... 35 „
i den förberedande avdelningen för högre maskinfackskolan ...... 4 „
i högre maskinfackskolan ....................................... 21 „
Summa 87 lärjungar
Lärarepersonalen utgjordes av föreståndaren och tre facklärare med fast
anställning, varjämte 8 lärare från stadens realskola meddelade undervisning
enskilda timmar.
Skolan underhålles av distriktet, som dock härtill erhåller bidrag från
staten med hälften av kostnaderna utöver skolans egna inkomster. Staten har
även bidragit till kostnaderna för skolans första utrustning.
Industriskolor,
Teknikum i Niirnberg.
De bayerska industriskolorna äro visserligen numera sedan några år
tillbaka indragna. De erbjuda dock ett visst intresse därigenom, att de utgjorde
de i Tyskland längst kvarlevande skolorna av den typ, till vilken våra
egna tekniska elementarskolor höra.
Industriskolorna i Bayern härstamma från 1868, då fyra sådana skolor
inrättades i Miinchen, Niirnberg, Augsburg och Kaiserlautern. De skulle dels
utgöra förberedande skolor för tekniska högskolan, dels genom undervisning
i verkstadsarbete och laborationer samt i ritning förbereda för omedelbart utträde
i industriell verksamhet. Skolorna hade till en början två årskurser, som
utgjorde en omedelbar fortsättning till de realskolor, med vilka industriskolorna
voro förenade. De fingo i likhet med den tidens högre tekniska
läroanstalter tre fackavdelningar, nämligen en mekaniskt teknisk, en kemiskt
teknisk och en byggnadsteknisk avdelning. I alla avdelningarna skulle dock vid
148
Tyskland. Bayern.
sidan av den tekniska utbildningen hänsyn tagas till vidgandet av lärjungarnas
allmänna bildning.
Skolornas dubbla ändamål väckte redan från början betänkligheter, och
de hade under den första tiden av sin tillvaro att kämpa med stora svårigheter.
Lärjungeantalet var så ringa, att en skola, nämligen den i Kaiserlautern,
en tid måste helt och hållet inställas.
I den mån behovet av tekniker på medelhöga befattningar inom industrien
ökades, och även de tekniska högskolornas fordringar på bättre förbildning
hos sina lärjungar stegrades, framträdde behovet av en omorganisation
av skolorna allt starkare. En sådan genomfördes 1900. Industriskolorna ställdes
fortfarande i omedelbart samband med realskolorna, så att lärjungarna
utan föregående praktisk verksamhet kunde övergå från dessa till industriskolorna.
Skolorna fingo likaledes behålla sin dubbla uppgift att förbereda
för högre tekniska läroanstalter och för direkt utträde i det industriella livet.
Dock skulle den förra uppgiften fyllas med en tvåårig och den senare med
en treårig lärokurs. I de två första årskurserna tillerkändes de allmänbildande
ämnena historia, språk och religion en än större betydelse än förut på bekostnad
av de för tekniska studier förberedande läroämnena matematik, beskrivande
geometri, fysik och verkstadsarbete. Däremot skulle den tredje årskursen helt
och hållet ägnas åt tekniska studier.
Försöket synes emellertid icke hava lett till önskat resultat, ty 1906 beslöt
man sig för att fördela de två uppgifter, som dittills tillkommit industriskolorna,
på skilda läroanstalter. Tre av industriskolorna omvandlades till
högre realskolor (Oberrealschulen) med uteslutande ändamål att förbereda för
högre tekniska studier. En, nämligen skolan i Niirnberg, omvandlades till ett
teknikum, vid vars organisation samma grundsatser följdes, som tyska ingenjörsföreningen
uttalade 1889 och ligga till grund för organisationen av de tekniska
mellanskolorna i Preussen och andra tyska stater.
Teknikum i Niirnberg består av två avdelningar, en lägre, verkmästareskolan,
och en högre avdelning, det egentliga teknikum.
Verkmästareskolan fordrar för inträde fullgjord folkskole- och fortsättningsskoleplikt
samt föregående praktisk verksamhet under icke mindre än sex år.
Lärokursen är tvåårig och pågår från den 1 oktober till den 31 juli med 48
undervisningstimmar i veckan. I skolavgifter betalas 20 mark om året för
tyskar och 40 mark för utländingar.
Den högre avdelningen eller det egentliga teknikum är avsett att utbilda
arbetsledare och biträden för konstruktionsbyråer vid verkstäder, väg- och
vattenbyggnadsarbeten samt kemiskt tekniska industrier. Det består därför
Industriskolor.
149
av tre fackavdelningar, en för maskinindustri och elektroteknik, en för vägoch
vattenbyggnadskonst och en för kemiskt tekniska industrier. För inträde
fordras avgångsbetyg från en 6-klassig mellanskof eller intyg om på annan
väg vunnen rätt till ettårig militärtjänst, nödig färdighet i de grundläggande
ritämnena samt intyg om två års verksamhet som arbetare i någon av de
industrier, för vilken skolan är avsedd. För att underlätta tillträdet för dem,
som icke kunna förete betyg om tillräckliga förkunskaper, finnes en förberedande
avdelning med ettårig lärokurs. Undervisningstiden i teknikum
omfattar två läroår, som räcka från den 14 oktober till och med 31 juli med
korta ferier vid jul och påsk samt 41—44 obligatoriska undervisningstimmar i
veckan.
I skolavgifter betala lärjungar, som äro tyska undersåtar, 50 mark och
utländingar 100 mark om året.
150
Österrike.
Tiden före
mitlen av
1800-talet.
Österrike.
•
De första åtgärderna för industriens främjande genom undervisning i
tekniska yrken vidtogos i Österrike under mitten av 1700-talet och bestodo
däri, att skickliga mästare inkallades från utlandet för att meddela sina
kunskaper och färdigheter åt de infödda industriidkarna. Från samma tid
härstammar ett förslag om inrättande av yrkesskolor på alla sådana orter,
där talrika yrkesidkare funnos. Förslaget vann gillande på högsta ort, men
kom aldrig till utförande. Ett mer varaktigt bevis för det vaknande intresset
för teknisk undervisning utgjorde den 1758 grundade manufakturistskolan
i Wien, som senare förenades med akademien för bildande konst och ägde
bestånd ända till 1850. Något senare, 1771—1774, genomfördes ett system
av kombinerade folk- och yrkesskolor, i vilka lärjungarna förutom bokligt
vetande fingo inhämta kännedom om sådana yrken, som i framtiden skulle
utgöra deras levebröd. Dessa skolor vunno stor spridning i Böhmen, där
1790 funnos icke mindre än 232 dylika skolor. Kejserliga förordningar av
1782 och 1783 avsågo att ordna ritundervisningen i skolorna, så att den
bleve av största möjliga nytta för blivande hantverkare och manufakturister,
åtgärder, som enligt samtida vittnesbörd buro frukt i smakfullare mönster
och vackrare former hos en del industriartiklar såsom vävnader, vaser, möbler
och galanteriartiklar.
Den lovande utvecklingen blev dock snart hämmad. Man hade funnit
andra medel till industriens befrämjande. 1784 utfärdades i Österrike ett strängt
importförbud mot utländska industriartiklar. Resultatet blev dock raka motsatsen
mot vad man väntat. Alla varor stego i pris, samtidigt med att deras
kvalitet försämrades. Allmänheten förlorade smaken för de inhemska underhaltiga
varorna, och en tilltagande smyghandel trädde i den öppna konkurrensens
ställe. Prohibitivsystemets betänkliga följder hade dock det goda med sig, att
de, som i en förbättrad teknisk undervisning sågo säkraste medlet till industriens
höjande, vunno gehör, och att den reala bildningen fick allt kraftigare
förespråkare.
Österrike.
151
Ett förslag till inrättande av real- och borgareskolor vann 1804 kejserlig
stadfästelse. Undervisningen i dessa skolor skulle bland annat omfatta ritning
och sådana tekniskt reala ämnen, som vore nödvändiga för blivande industriidkare.
Förslaget vann livlig anklang och ledde till grundande av flera realskolor.
1808 tillsattes en särskild direktion för övervakande av ritundervisningen
i folkskolorna; 1811 anordnades vid universitetet i Wien föreläsningar
i teknologi, ren och tillämpad matematik, mekanik och färgerikonst för fabrikanter
och hantverkare; 1812 grundades i Wien en konst- och industrianstalt
för kvinnlig ungdom. Den 3 november 1815 öppnades polytekniska institutet
i Wien, näst école polytechnique i Paris den äldsta tekniska högskola i Europa.
Under den första hälften av 1800-talet nådde det tekniska undervisningsväsendet
i Österrike en ganska hög utveckling, som väckte uppmärksamhet i
utlandet och visade sina goda verkningar i en stegrad export av allehanda
industrialster. Flertalet av de läroanstalter, som tillkommo under denna tid,
utvecklades emellertid till högre tekniska institut, som huvudsakligen ställde
sig i storindustriens tjänst. Däremot saknades ännu för det egentliga hantverksståndet
och de mindre industriidkarna lämpliga tekniska mellanskolor.
Det blev därför en av det 1848 nyinrättade undervisningsministeriets första
uppgifter att söka utfylla denna brist. Genom en kejserlig resolution av 1851
lades grunden till en genomgripande reformering av Österrikes tekniska undervisning.
Grundtankarna i den nya organisationen voro följande. Folkskolan
skulle utgöra grundvalen för hela systemet. De industriidkande klassernas
behov av fortsatt skolbildning skulle tillgodoses genom lägre och högre realskolor.
Dessa skulle ha en tvåfaldig uppgift, dels att giva en för industriell
verksamhet förberedande bildning, dels att bibringa de förkunskaper, som erfordrades
för inträde vid högre tekniska skolor. Dessutom borde inrättas
söndagsskolor för hantverkare och särskilda specialskolor för vissa industrigrenar,
i vilka arbetare skulle beredas tillfälle till fortsatt utbildning i sina
yrken, utan att deras praktiska förvärvsarbete behövde avbrytas.
Den första delen av programmet, inrättandet av lägre och högre realskolor,
kom först till utförande. Redan i slutet av 1853 funnos i kejsardömet
omkring 120 realskolor, dels i form av självständiga skolor, dels i förening
med andra läroanstalter, med tillsammans nära 20,000 lärjungar. Dessutom
funnos 8 tekniska institut med ändamål att giva en högre teknisk bildning.
Den andra delen av programmet, inrättandet av specialskolor för vissa
yrken och söndagsfortsättningsskolor, sköts däremot tills vidare åt sidan.
Realskolornas dubbla uppgift att direkt förbereda för industriell verksamhet
och att meddela en för högre tekniska studier grundläggande bildning innebar
Realskolor.
152
Österrike.
österrikiska
museet.
Fortsätt
ningsskolor.
Tekniska
mellanskolor
Samverkan
mellan undervisnings-
och
handelsministerierna.
en stor svaghet, som i längden blev ödesdiger lör deras vidare utveckling. 1
samma mån som de högre tekniska läroanstalterna utvecklades, ökades kraven
på de för inträde vid dem erforderliga förkunskaperna. För att undanrödja
alla hinder för realskolorna att fylla dessa krav, avkläddes de vid en 1867
genomförd omorganisation helt och hållet sin industriella karaktär och fingo
uteslutande till uppgift att vara förberedande skolor för de högre tekniska
läroanstalterna.
Efter 1867 års omorganisation av realskolorna inträffade en stagnation i
utvecklingen av det tekniska undervisningsväsendet i Österrike. För hantverksståndet
och den mindre industrien funnos från denna tid inga andra bildningsanstalter
än ett fåtal fortsättningsskolor, som i regel voro anslutna till realskolor,
samt några specialskolor och ritskolor, tillkomna på privat initiativ.
Från de närmast följande åren äro dock några betydelsefulla åtgärder förtjänta
av uppmärksamhet.
På undervisningsministeriets initiativ kom 1863 österrikiska museet för
konst och industri till stånd. Museets ändamål var att verka för höjandet av
den konstnärliga smaken genom utställningar av goda konst- och industriprodukter,
genom offentliga föredrag och publikationer samt genom att tillhandahålla
allmänheten mönstergilla förebilder för kopiering och reproduktion. Med
detta museum förenades 1868 en konstindustriskola. Båda dessa anstalter hava
sedan sin tillkomst utövat ett betydande inflytande icke blott på Österrikes
industri utan även på dess tekniska undervisning.
Genom lantdagsbeslut 1868, 1872 och 1873 ordnades det industriella fortsättningsskolväsendet
inom nedre Österrike. Fortsättningsskolorna gjordes
obligatoriska och grunderna för deras underhåll fastställdes. Regeringens framställningar
till övriga lantdagar om införande av liknande bestämmelser för alla
kronländer ledde dock icke till något resultat.
Vid samma tid gjorde undervisningsministeriet ett försök att utfylla luckan
mellan de industriella fortsättningsskolorna å ena sidan och de högre tekniska
läroanstalterna å den andra genom inrättandet av en teknisk mellanskola. Denna
erhölls därigenom, att den 1864 grundade industriritskolan i Wien 1870 omvandlades
till en statens industriskola för byggnads- och maskinfacken. Skolan
skulle utbilda tekniskt skolade krafter lämpade att intaga en mellanställning
emellan industriarbetaren och ingenjören. Skolan grundades och underhölls
uteslutande på statens bekostnad. Samma ändamål hade en privat byggnadsfackskola
i Wien, som från och med 1871 erhöll ett rätt betydande statsunderstöd.
1 det 1861 grundade handelsministeriet fick undervisningsministeriet en
konkurrent i sitt arbete att befordra industriens utveckling genom det tekniska
undervisningsväsendets ordnande. Det nya ministeriet fick nämligen bland
Österrike.
153
annat till uppgift att medverka vid inrättandet av real-, industri- och nautiska
skolor samt polytekniska institut ävensom vid alla arrdra till övriga ministerier
hörande åtgärder, som hade väsentligt inflytande på handel, industri och
sjöfart.
Riksrådet ställde 1872 till vardera ministeriets förfogande 80,000 floriner
för de tekniska skolornas understödjande under förklaring, att riksrådet önskade
att omsorgen om det tekniska undervisningsväsendet i lika mån skulle åligga
båda ministerierna. En delning av ministeriernas verksamhetsområden genomfördes
på det sätt, att till handelsministeriet skulle höra alla skolor med utpräglad
facklig karaktär, i vilkas läroplaner allmänbildande eller allmänt tekniska
ämnen (matematik, fysik, kemi, mekanik) icke alls eller endast i underordnad
omfattning inginge, ävensom alla vävskolor, för så vitt de icke utgjorde
avdelningar av allmänt tekniska läroanstalter. Till undervisningsministeriet
åter skulle höra läroanstalter, i vilka läroämnen av allmänbildande natur hade
mera betydande plats, samt sådana skolor, som i likhet med fortsättningsskolorna
hade till uppgift att fullständiga den allmänna bildningen, ävensom de
egentliga tekniska mellanskolorna, i synnerhet om de hade flera fackavdelningar.
För att förmedla en viss samverkan mellan de båda ministerierna inrättades
en ständig ministerialkommission för de tekniska skolangelägenheterna,
vilken hade att avgiva utlåtanden i alla skolfrågor, vare sig de hörde till det
ena eller andra ministeriets verksamhetsområde. Därigenom skulle båda ministerierna
erhålla kännedom om varandras åtgärder i så god tid, att de kunde
utöva inflytande på frågornas avgörande.
Med avseende på de industriella fortsättningsskolorna uttalade sig kommissionen
för införande av lagstadgat tvång för kommunerna att inrätta och
underhålla dylika skolor, och ett lagförslag i denna riktning utarbetades även.
Av formella skäl, som sammanhängde med rikslagstiftningen angående folkskoleväsendet,
vann dock förslaget icke bifall. På det hela taget sköts frågan
om fortsättningsskolorna tillsvidare åt sidan.
Så mycket större intresse ägnade undervisningsministeriet åt de tekniska
mellanskolorna. Ursprungligen var meningen den, att dessa skolor skulle
grundas såsom kommunala anstalter, till vilka staten endast hade att betala
lämpligt understöd.
Vid de underhandlingar, som i detta syfte inleddes med en del kommuner,
visade det sig dock omöjligt att fasthålla vid denna plan. För att få nya
skolor till stånd måste regeringen besluta sig för att grunda dem såsom statsanstalter,
till vilka kommunerna endast hade att bidraga med lämplig lokal
samt med kostnaderna för dess uppvärmning och belysning. På dessa villkor
Ständig
ministerial
kommission.
Nya tekniska
mellanskolor.
154
Österrike.
Speciella
fackskolor.
Teknologiska
industri
museet.
Statsindustriskolorna
omorganiseras.
grundades under 1870-talet tre nya statsindustriskolor, av vilka två, i Brunn
och Czernowitz, voro avsedda för byggnadskonst, under det att den tredje, i
Bielitz-Biala, hade avdelningar för såväl byggnadskonst som maskinindustri
och kemisk teknisk industri.
Samtidigt utövade handelsministeriet på sitt område en livlig verksamhet
dels genom att understödja redan förefintliga fackskolor, dels genom att taga
initiativet till grundandet av nya. Redan under skolåret 1874—75 funnos i
Österrike 82 av handelsministeriet understödda rena fackskolor med 3,795
lärjungar.
Bland anmärkningsvärda åtgärder från handelsministeriets sida förtjänar
här omnämnas dess förslag att grunda ett teknologiskt museum. Detta museum
skulle på det rent tekniska området utgöra en motsvarighet till österrikiska
museet för konst och industri. Enligt de planer, som i handelsministeriet utarbetades,
skulle museet vara en bildningsanstalt för de mindre industriidkarna
och arbetsklassen. Genom samlingar av mönstergilla industriprodukter, genom
ett kemiskt laboratorium, en mekanisk försöksstation, ett bibliotek samt genom
anordnande av föreläsningar skulle museet erbjuda de industriidkande klasserna
tillfälle till fortsatt utbildning. Det storartade förslaget strandade på ekonomiska
svårigheter, men planen upptogs något senare av nedre Österrikes industriförening,
som så småningom lyckades genomföra densamma. Museet öppnades
1879 med en avdelning för träindustri; 1881 tillkom en avdelning för
textilindustri och 1884 avdelningar för metallindustri och elektroteknik. Företaget
understöddes kraftigt med statsmedel och utvecklades snart till en av
landets mest betydande tekniska bildningsanstalter.
I de tekniska mellanskolornas organisation genomfördes 1874 en viktig
förändring. Dessa skolor hade hittills haft att kämpa med en stor svårighet
så till vida, att de måst mottaga lärjungar med väsentligt olika förbildning.
Deras lärjungar härstammade dels från folkskolorna, dels från högre skolor
såsom realskolor och gymnasier. Man beslöt sig nu för att uppdela skolorna
i två olika grader, en verkmästareskola och en högre industriskola.
Verkmästareskolorna skulle på grundvalen av folkskolans kunskapsmått
giva arbetare med grundlig praktisk yrkeserfarenhet en sådan utbildning, att
de hade utsikt att vinna anställning som verkmästare, hantverksmästare, byggnadsförmän
och ritare m. m. För inträde skulle fordras folkskolekunskaper
och två års praktisk yrkesverksamhet. Allt efter ortliga förhållanden skulle
skolorna ha skilda fackavdelningar för byggnadshantverkare, metallarbetare eller
arbetare inom kemisk teknisk industri och konstindustri. Varje fackavdelning
borde omfatta fyra terminers kurs, på så sätt, att kurserna för byggnadshant
-
Österrike.
155
verkare skulle hållas endast under vintern men för andra yrken såväl vinter
som sommar. De två första terminernas kurs borde utgöra ett avslutat helt
för sig och giva mindre bemedlade arbetare tillfälle att under två terminer utbilda
sig till dugliga byggnadsförmän, maskinister, lokomotivförare, eldare m. in.
För att giva fattiga arbetare, som önskade besöka dessa skolor, medel härtill
samt bereda dem ersättning för förlorad arbetsförtjänst under skoltiden skulle
alla skolor förses med stipendier dels av statsmedel, dels genom enskilda donationer.
De högre industriskolorna skulle skilja sig från de lägre både med hänsyn
till inträdesfordringar, studiemål och lärometoder. De skulle ansluta sig
till fjärde klassen vid en realskola eller ett gymnasium: De skulle ha fyra
klasser, vardera med ettåriga kurser, och hava till mål att giva unge män, som
eftersträvade mera omfattande och maktpåliggande uppdrag inom industrien,
såsom blivande byggmästare och byggnadsentreprenörer, ledare av mekaniska
och metallurgiska verkstäder, bryggerier och brännerier m. m. samt blivande
ägare av sådana industriföretag, en härför lämplig utbildning i en för omedelbar
tillämpning på det praktiska livet beräknad form, men därjämte meddela
det mått av allmänbildning, som vore nödvändigt för sådana industrimän.
År 1882 genomfördes i Österrike en viktig förändring i det tekniska undervisningsväsendets
förvaltning, i det att denna helt och hållet överflyttades
till undervisningsministeriet. Handelsministeriet skulle från denna tid endast
utöva ett rådgivande inflytande på vissa tekniska undervisningsfrågor. Vid
sidan av undervisningsministeriet ställdes en “centralkommission för tekniska
skolangelägenheter“, som hade att avgiva utlåtande i alla frågor rörande den
tekniska undervisningen och även kunde taga initiativ i sådana frågor. Till medlemmar
i kommissionen föreslå undervisnings- och handelsministerierna vardera
lika antal personer, men det definitiva utnämnandet sker alltid genom
undervisningsministeriet och för 5 år i sänder. Handelsministern utser dessutom
en särskild företrädare, som har rätt att deltaga i kommissionens överläggningar
och beslut. Medlemskapet i kommissionen är en hederspost. Kommissionen
har rätt att för avgörande av vissa frågor tillkalla särskilda sakkunniga. Ordförande
är en sektionschef i undervisningsministeriet. Förpliktade att närvara
vid kommissionens sammanträden äro vidare referenterna för det tekniska
undervisningsväsendet inom undervisningsministeriet samt inspektörerna för de
tekniska skolorna.
Vid sitt första sammanträde beslöt kommissionen att utgiva en tidskrift,
“Centralblatt fur das gewerbiche Unterrichtswesen in österreich“. I denna tidskrift
skulle alla regeringsåtgärder med avseende på den tekniska undervis
-
ät näringar i
förvaltningen.
156
Österrike.
Inspektion.
Organiskt
samband
mellan de
olika
skolorna.
Offentliga
rit-o.modeller -salar. Vandringsundervisning.
ningen offentliggöras, referat lämnas över kommissionens förhandlingar i frågor
av mera allmänt intresse, samt uppsatser intagas, som voro ägnade att utreda
frågor rörande det tekniska undervisningsväsendet.
Undervisningsministeriets uppsikt över de särskilda skolorna förmedlas
genom ett antal särskilda inspektörer, som utnämnas i samråd med handelsministern.
Deras olika verksamhetsområden hava begränsats med hänsyn till
fackliga och icke till territoriella synpunkter. Sålunda finnas fem inspektörer
för rent tekniska frågor, tre för artistiska och en för didaktiskt pedagogiska
angelägenheter. Till inspektörer utses personer, som genom framstående duglighet
i tekniskt eller konstnärligt hänseende eller genom speciell förtrogenhet
med industriens produktionsvillkor och det tekniska skolväsendet synas lämpade
att utöva ett sådant inflytande på de tekniska läroanstalterna, att undervisningen
i dem alltid motsvarar det industriella livets verkliga behov.
Genom den reform av statsindustriskolorna, som åstadkoms 1874—75, bragtes
organisationsarbetet med det tekniska undervisningsväsendet i Österrike så
till vida till en viss avslutning, att därmed de ännu i dag för kejsardömet karaktäristiska
skoltyperna i huvudsak fingo sin utformning. Sedan samtliga tekniska
skolor 1882 kommit under enhetlig ledning, hava undervisningsministeriets åtgöranden
huvudsakligen gått ut på att förbättra och utveckla de redan bestående skolorna
samt att åstadkomma ett organiskt samband emellan de olika skolformerna.
Den ledande tanken har därvid varit, att österrikiska museet och teknologiska
industrimuseet jämte några andra liknande institutioner skulle utgöra
för hela monarkien avsedda centrala tekniska bildningsanstalter. Deras utställningar
av i konstnärligt och tekniskt hänseende framstående industrialster samt
moderna arbetsmaskiner och verktyg skulle sprida kännedom om industriens
utveckling i vidsträckta kretsar, deras försökslaboratorier och provningsanstalter
skulle tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i tekniska och konstindustriella
frågor, och deras mönstergillt utrustade och ledda skolor skulle
utgöra förebilder för landets övriga tekniska läroanstalter. På större orter med
rik och mångsidig industri skulle statsindustriskolorna utgöra bildningsanstalter
för vissa industriella huvudgrupper, konstindustri, byggnadsindustri, maskinindustri,
kemisk industri och textilindustri. De egentliga fackskolorna skulle
verka befruktande på för vissa orter karaktäristiska speciella industrigrenar,
och de industriella fortsättningsskolorna skulle sprida den tekniska bildningen
till den stora massan av de industriidkande folkklasserna.
Ett utmärkande drag för det tekniska undervisningsväsendet i Österrike
är, att skolornas verksamhet icke är inskränkt uteslutande till arbetet inom
skolan, utan att man i vidsträckt mån ställer skolornas lärarekrafter och under
-
Österrike.
157
visningsmateriell till allmänhetens tjänst dels genom s. k. offentliga ritsalar, dels
genom s. k. vandringsundervisning.
De offentliga rit- och modellersalarna stå öppna för vem som helst, amatörer,
hantverkare och industriidkare, som önska begagna sig av skolans lokaler,
modeller, planschverk och övriga utrustning för fortsatt utbildning eller
för något speciellt ändamål, såsom t. ex. för utarbetande av skisser och ritningar
till arbeten inom sitt fack. De ha därvid att påräkna stöd och hjälp
av skolans lärare, som under vissa tider stå till de besökandes tjänst.
Vandringsundervisningen tillgår så, att skolornas lärare eller för ändamålet
särskilt utbildade personer resa omkring till olika orter, där de söka upp
hantverkare och industriidkare på deras verkstäder för att meddela dem kännedom
om nya maskiner, arbetsmetoder och mönster samt giva ''dem råd och
upplysningar icke blott i tekniskt utan även i kommersiellt hänseende. På
aftnarna samlas industriidkarna till åhörande av populära föredrag och till
diskuterande av frågor, som beröra industrien. Denna vandringsundervisning,
som i Österrike användes i stor utsträckning även på andra områden än det
tekniska, t. ex. för undervisning i lantbruk och lanthushållning, utgör ett viktigt
hjälpmedel att bereda den industriidkande befolkningen även på mindre
och avlägsnare orter möjlighet att tillgodogöra sig framstegen och att följa
utvecklingen inom industrien.
Strävandena att göra skolornas lärarekrafter, lokaler och undervisningsmateriell
tillgängliga för så vidsträckta kretsar som möjligt hava även tagit sig
uttryck däri, att nästan alltid flera skolformer äro förenade med varandra i en
och samma skola. Sålunda finner man vid såväl statsindustriskolor som fackskolor
förutom offentliga rit- och modellersalar, dels allmänna eller fackliga fortsättningsskolor,
dels ett stort antal längre eller kortare specialkurser, som stå
i närmare eller fjärmare samband med huvudskolans undervisningsområden.
Bland medel att befordra den tekniska undervisningen förtjänar särskilt stipendier.
framhållas de rikliga anslag till stipendier, över vilka de tekniska skolorna i
Österrike förfoga. Dessa stipendier utgå dels och huvudsakligast av statsmedel,
dels av enskilda donationer. De utdelas både som understöd under skoltiden
och vid avgång från skolan för att bereda möjlighet till fortsatt utbildning
vid högre skolor, enskilda ateljéer eller industriella etablissement. Under
år 1907 utbetalades till stipendier vid de tekniska skolorna ett statsanslag av
icke mindre än 223,000 österrikiska kronor.
För utbildningen av lärare särskilt för de industriella fortsättningsskolorna Lärareanordnas
kurser om 4—5 månaders längd vid statsindustriskolorna. Deltagarna utbildning.
i dessa utbildningskurser erhålla av statsmedel ersättning för sina resekost
-
158
Österrike.
Skolornas
underhåll.
översikt.
nader och ett rikligt bidrag (50—100 K.1] i månaden) till sitt uppehälle under
den tid, kurserna pågå. Vidare utdelas stipendier åt lärare vid såväl högre
som lägre skolor för att bereda dem tillfälle att förvärva ökad praktisk erfarenhet
genom arbete på fabriker och verkstäder samt till utrikes studieresor.
Budgeten för 1907 upptager för utbildning av lärare för tekniska skolor ett
belopp av 112,400 K.
Att lärarna vid statens tekniska skolor hava en tryggad ekonomisk ställning
med rätt till pension för dem själva och för änkor och barn faller av
sig självt i ett land, där så stora kostnader nedläggas på den tekniska undervisningen.
Kostnaderna för det tekniska undervisningsväsendet bestridas i mycket
ringa grad genom skolavgifter. Dessa äro i allmänhet små i jämförelse med
avgifterna vid de tyska, särskilt de preussiska och sachsiska skolorna. I regel
gäller den grundsatsen, att kommunerna måste anskaffa och underhålla skolornas
lokaler samt bestrida kostnaderna för lokalernas uppvärmning, belysning
och renhållning samt för betjäning. I enskilda undantagsfall, då kommunernas
finansiella ställning är mycket svag, bestridas dessa kostnader med statsmedel.
Övriga omkostnader, framför allt för lärarnas avlöning, anskaffning av undervisningsmateriell
samt styrelse- och förvaltningskostnader bestridas av statsmedel.
De årliga anslagsbeloppen till de olika skolorna bestämmas med ledning
av ett av skolstyrelsen varje år upprättat förslag till stat.
I nedanstående tabell lämnas en översikt över Österrikes lägre tekniska
läroanstalter enligt statistiska uppgifter för läroåret 1905—06.
Översikt över Österrikes lägre tekniska läroanstalter 1905—1906.
Antal skolor |
Antal lärjungar |
|
I. Industriella fortsättningsskolor....................................... |
1,009 |
125,150 |
II. Rit- och målningsskolor ............................................. |
23 |
904 |
III. Läroanstalter för kvinnlig ungdom i industriella yrken......... |
1,021 |
31,056 |
IV. Allmänna hantverksskolor .......................................... |
11 |
3,485 |
V. Lärverkstäder ................................................... |
16 |
392 |
VI. Fackskolor för speciella industrigrenar ........................... |
148 |
12,880 |
VII. Byggnads- och konstindustriskolor ................................. |
2 |
767 |
VIII. Statsindustriskolor och liknande anstalter ........................ |
22 |
13,470 |
IX. Industriella centralanstalter.......................................... |
8 |
5,179 |
Summa |
2,261 |
193,283 |
*] K. betecknar i det följande österrikiska kronor.
Industriella fortsättningsskolor.
159
Statens omkostnader för tekniska undervisningsväsendet:
a) för statsanstalter.............................. K. 8,114,680
b) „ statsunderstödda skolor................. 1,431,800
c) „ övriga omkostnader..................... „ 1,257,616
Summa K. 10,804,096
Industriella fortsättningsskolor.
De industriella fortsättningsskolornas verksamhet regleras i Österrike med
undantag för nedre Österrike, där särskilda bestämmelser gälla, genom lag av
den 24 febr. 1883. Deras uppgift angives i ett lagen åtföljande normalreglemente
vara att giva lärlingar och gesäller hos industriidkare tillfälle till teoretisk
och om möjligt även praktisk undervisning i de konstindustriella, tekniska och
kommersiella ämnen, som kunna vara dem till nytta vid utövningen av deras
yrke och bidraga att höja deras förvärvsförmåga.
Med avseende på skolplikt hänvisas till Gewerbeordnung § 99, vari stadgas,
att lärlingar, för så vitt de icke genomgått en industriell fortsättningsskola
eller åtnjutit däremot svarande undervisning, äro förpliktade att regelbundet
besöka de på platsen befintliga fortsättningsskolorna i enlighet med för dem
gällande läroplaner, till dess de fullständigt inhämtat det kunskapsmått, fortsättningsskolorna
avse att bibringa. Skolplikt inträder således i och med detsamma
möjlighet till fortsättningsundervisning blivit beredd. För sådana lärlingar,
som genom eget förvållande försummat fortsättningsundervisningen,
kan den kontraktsenligt fastställda lärlingstiden förlängas med högst ett år.
Arbetsgivaren är skyldig att giva de fortsättningsskolpliktiga lärlingarna den
för besök i fortsättningsskolan erforderliga ledigheten och att övervaka deras
skolgång. Skolorna upprättas och underhållas av kommuner, industriföreningar,
handels- och industrikamrar och erhålla statsbidrag till ett belopp, som i regel
motsvarar en tredjedel av omkostnaderna.
De industriella fortsättningsskolorna äro av två slag, allmänna och fackliga.
I de förra, som äro avsedda för mindre orter, där lärjungeantalet är allt
för ringa för att möjliggöra en uppdelning efter yrken, skola läroplanerna, så
vitt möjligt är, uppställas med hänsyn till alla på platsen företrädda yrken. I
de senare åter skall undervisningen ordnas med hänsyn till de särskilda yrkena
eller åtminstone med hänsyn till vissa grupper av närbesläktade yrken.
Ändamål.
Skolplikt.
Organisation.
160
Österrike.
Undervis
ningen.
Särskilda bestämmelser
i
nedre Österrike.
Lärjungar, som icke inhämtat nöjaktig folkskolebildning, hänvisas till en förberedande
kurs.
Undervisningen i varje skolavdelning bör omfatta minst 6 timmar i veckan
och vara minst 7 månader om året. 1 den förberedande kursen skall undervisning
meddelas i läsning, skrivning, räkning och frihandsteckning. I den
egentliga fortsättningsskolan undervisas i uppsättning av affärsskrivelser, räkning
och bokföring med hänsyn till de olika yrkena, geometrisk ritning och
fackritning samt industriell lagstiftning och hygien. För handelslärlingar och
sådana lärlingar, för vilka ritundervisningen är av mindre betydelse, såsom
bagare och slaktare, kan undervisningen i detta ämne utbytas mot en utvidgad
kommersiell undervisning.
Utvecklingen av dessa skolor främjas från statens sida förutom genom
penningunderstöd genom underhållande av mönsterfortsättningsskolor vid statsindustriskolorna,
genom anskaffande och tillhandahållande av lämplig undervisningsmateriell
och lämpliga läroböcker samt genom utbildning av lärare i
särskilda feriekurser. Inspektionen över de industriella fortsättningsskolorna
utövas av särskilda inspektörer, som utnämnas för tre år i sänder bland lärarna
vid statsindustriskolorna.
För nedre Österrike reglerades fortsättningsskolväsendet redan 1868 genom
särskild landslag, som den 30 nov. 1907 ersattes med en ny. Denna
innehåller flera anmärkningsvärda bestämmelser.
Likasom i det övriga Österrike kunna de industriella fortsättningsskolorna
vara av två slag, allmänna och fackliga, vartill i händelse av behov kan
komma en förberedande kurs för sådana lärjungar, som icke inhämtat folkskolans
kurs eller icke behärska skolans undervisningsspråk.
I de allmänna fortsättningsskolorna omfattar lärokursen, förutom den
förberedande kursen, i regel två årskurser. Om så anses önskvärt, kan
kursen utvidgas med ännu ett år. Även inom dessa skolor böra lärjungarna,
så långt möjligt är, uppdelas i yrkesgrupper, och undervisningen ordnas med
hänsyn till de olika gruppernas kunskapsbehov. Skolåret pågår 7—10 månader
och får icke förläggas till tiden för folkskolornas huvudferier.
I de fackliga skolorna få lärokurserna icke överskrida tre år. Skolårets
början och längd bestämmes med hänsyn till förhållandena inom yrket. Undervisningen
bör i dem om möjligt omfatta även verkstadsarbete.
Undervisningstiden fördelas på minst två dagar och förlägges till veckodagar
mellan kl. 7 f. m. och 7 e. m. Lärlingar äro förpliktade att besöka fortsättningsskolan
från och med den dag, då de inträda i lära, och till dess att
de inhämtat fortsättningsskolans kunskapsmått.
Rit- och målareskolor. Läroanstalter för kvinnlig ungdom.
161
Med avseende på skolornas inrättande gäller den bestämmelsen, att om
på en ort inom en omkrets av 3 km. under tre år i genomsnitt 30 fortsättningsskolpliktiga
lärlingar vant anställda, skall där inrättas en allmän industriell
fortsättningsskola. Uppgår antalet fortsättningsskolpliktiga lärlingar inom samma
eller närbesläktade yrken till minst 30, skall en facklig fortsättningsskola upprättas.
Till skolornas underhåll bidraga:
i Wien utom Wien
Samtliga industriidkare i fortsättningsskoldistriktet med 45 % 35 %
Landet nedre Österrike med....................................... 25 % 30 %
Kommunerna inom distriktet med .............................. 20 % 20 %
Samtliga industriidkare i nedre Österrike med............... 10 % 15 %
Om skolorna icke förfoga över egna lokaler, kunna de, utan att därför
behöva erlägga särskilda avgifter, inrymmas i offentliga skolhus.
Under skolåret 1905—06 funnos i Österrike 1,009 industriella fortsättnings -
skolor med 119,444 manliga och 5,706 kvinnliga eller sammanlagt 125,150
lärjungar.
I det följande lämnas redogörelser för några industriella fortsättningsskolor
i samband med redogörelsen för andra skolor, till vilka fortsättningsskolorna
äro anknutna.
• Rit- och målareskolor.
Rit- och målareskolor finnas till ett ringa antal dels i Wien, dels i Brunn.
De erbjuda vem som helst, således även andra än industriidkare, tillfälle till
undervisning i ritning och modellering. De hava icke speciellt industriell karaktär.
Läroanstalter för kvinnlig ungdom.
En ringa del av de industriella fortsättningsskolorna hava klasser för
kvinnlig ungdom. En del fackskolor för speciella industrigrenar mottaga även
kvinnliga lärjungar. Dessutom förekommo i Österrike, såsom av tabellen sid. 158
framgår, under år 1905—06 icke mindre än 1,021 speciellt för kvinnliga lärjungar
avsedda skolor med 31,056 lärjungar. Dessa skolor äro i regel privata
företag. Undervisningen omfattar förnämligast mönsterritning, handarbete, fri
-
162
Österrike.
sering, matlagning och hushållsarbete, bokföring m. m. Särskilt i Wien äro
dessa skolor synnerligen talrika, i det att icke mindre än omkring 400 kvinnliga
yrkes- och hushållsskolor finnas därstädes.
Lärverkstäder.
I tabellen över Österrikes lägre tekniska läroanstalter upptagas 16 lärverkstäder
med 392 lärjungar. Dessa lärverkstäder, som uppehållas av* lokala
myndigheter eller korporationer, men erhålla statsunderstöd, äro avsedda för
skolpliktig ungdom eller för sådana, som nyss lämnat skolan. Lärjungarna få
under eftermiddagar, då de äro fria från skolan, arbeta på verkstäderna under
ledning av en verkmästare. De erhålla en liten ersättning för sitt arbete. I
en del fall kan arbetet i dessa lärverkstäder anses som ersättning för lärlingsutbildningen
inom industrien.
Allmänna hantverksskolor.
(Allgemeine Handwerkerschulen.)
Under 1880-talet infördes i Österrike en ny skolform, allmänna hantverksskolor,
som ägt bestånd ända till de sista åren, men numera omvandlats i
fackskolor för byggnads- och konstindustri, vilkas avdelningar för folkskolepliktig
ungdom dock ha samma ändamål som de allmänna hantverksskolorna.
De allmänna hantverksskolorna skilde sig från de egentliga fackskolorna
och statsindustriskolorna väsentligen därigenom, att de mottogo lärjungar, som
ännu icke avslutat sin folkskolekurs, och att undervisningen icke var riktad
på något bestämt industriellt fack. Skolorna stodo nämligen öppna för ynglingar,
som fyllt 12 år, och hade till mål dels att fullborda lärjungarnas allmänna
bildning, dels att giva dem en för industriell verksamhet i allmänhet
lämplig förberedelse. Enligt den ursprungliga planen skulle dylika skolor företrädesvis
anordnas på sådana orter, där de industriella förhållandena icke motiverade
inrättandet av en verklig fackskola, för att även där giva den industriidkande
befolkningen möjlighet att förskaffa sina barn en grundligare och för
deras kommande verksamhet mera lämpad bildning än de vanliga folkskolorna
förmådde giva. För att lärjungarna icke genom skolan skulle förlora
håg för praktiskt arbete och sålunda ledas bort från industrien, omfattade undervisningen
jill väsentlig del praktiskt verkstadsarbete. Detta gick dock icke
Allmänna hantverksskolor.
163
ut på att inöva lärjungen i något visst yrke, utan åsyftade i främsta rummet
att utveckla hans förmåga och väcka hans intresse för hantverksmässigt arbete
i allmänhet.
Kurserna vid de allmänna hantverksskolorna voro två- och treåriga. Den
teoretiska undervisningen utgjorde en fortsättning: av folkskolekursen med särskilt
betonande av sådana ämnen, som för den blivande industriidkaren vore
av särskild betydelse. Vid språkundervisningen övades uppsättandet av
affärsskrivelser, vid geografiundervisningen ägnades särskild uppmärksamhet åt
samfärdsmedel och handelsförhållanden, vid undervisning i naturlära och räkning
betonades företrädesvis de kommersiella momenten. Därtill kom undervisning
i teknologi, bokföring, projektionslära, fackritning och modellering.
För undervisningen i dessa skolor fastställdes följande
Normaltimplan.
Timmar i veckan |
|||
Läroämnen |
I kl. |
It kl. |
III kl. |
a) Obligatoriska läroämnen: |
1 |
1 |
|
4 |
3 |
_ |
|
2 |
1 |
— |
|
2 |
2 |
2 |
|
JtLiemenierna av naiuiiaia utu meivaiiiiv ........................... |
2 |
4 |
3 |
3 |
2 |
2 |
|
_ |
2 |
2 |
|
6 |
4 |
4 |
|
6 |
3 |
2 |
|
6 |
8 |
||
_ |
(4) |
(4) |
|
6 |
9 |
14 |
|
2 |
— |
— |
|
Summa timmar b) Valfritt läroämne: |
34 4 |
37 4 |
37 4 |
Skolorna voro statsanstalter, till vilka kommunerna bidrogo med lokal och
kostnaderna för dennas belysning och uppvärmning. Då skolorna voro järn
-
164
Österrike.
iörelsevis dyrbara, förekommo de aldrig i större antal. Under skolåret 1905—06
voro 11 allmänna hantverksskolor i verksamhet med 943 lärjungar i de
egentliga hantverksskolorna och 2,542 lärjungar i med dem förbundna skolor
av annan art eller tillsammans 3,485 lärjungar.
Då dessa skolor erbjuda ett rätt stort intresse, meddelas här programmet för
Statshantverksskolan i Imst. Skolan omfattade läroåret 1906—07 följande
fyra avdelningar:
1. Hantverksskola.
2. Vinterkurser för byggnadshantverkare.
3. Offentlig rit- och modellersal.
4. Industriell fortsättningsskola.
1. Den egentliga allmänna hantverksskolan hade enligt programmet till
ändamål att genom teoretisk undervisning och praktiska övningar bibringa
lärjungarna sådana kunskaper och färdigheter, som äro nödvändiga såsom
förberedelse för inlärandet av ett industriellt och framför allt ett hantverksmässigt
yrke. Skolan hade två årsklasser.
I första klassen intogos lärjungar, som fyllt 12 år och företedde intyg om,
att de förvärvat de kunskaper, som motsvarade sjette klassen i folkskolan. Skolåret
började 15 september och slutade den 6 juli. Skolavgifter betalades årligen
med 8 K. jämte 2 K. i inskrivningsavgift.
Timplanen upptog följande ämnen:
Timmar i veckan
i I klass i II klass
a) Obligatoriska läroämnen:
Religionslära................................. 2 1
Skolans undervisningsspråk............ 4 —
Affärsuppsatser och yrkeslagstiftning — 3
Geografi .................................... 2 1
Naturlära .................................... 2 3
Materiallära ................................. 2 2
Industriell räkning ........................ 3 3
Industriell bokföring ..................... — 1
Frihandsteckning........................... 6 4
Geometri .................................... 2 1
Geometriskritningochprojektionsritn. 4 3
Fackritning ................................. — 6
Välskrivning................................. 1 —
Transport 28
28
Allmänna hantverksskolor.
165
Modellering1) ............. |
Transport |
28 |
28 (4) |
Verkstadsundervisning . |
9 |
10 |
|
Summa |
37 |
38 |
b) Valfritt läroämne:
Landets andra språk ..................... 3 3
Med avseende på verkstadsarbetet märkes, att detta i första klassen avser
att stärka lärjungarna i rent kroppsligt hänseende och att vänja dem vid handarbete.
Lärjungarna undervisades därför utan hänsyn till det yrke, som de
sedermera skulle ägna sig åt, i de enklaste handgreppen vid bearbetning av
trä och metall. De nyinträdande lärjungarna delades i två hälfter, av vilka
den ena under första halvåret sysslade med träbearbetning, den andra med
metallbearbetning. Under andra halvåret bytte de båda avdelningarna sysselsättning.
övningarna i träbearbetning bestodo i sågning, hyvling, stämning,
borrning, spikning. Under metallbearbetningen övades filning, mejsling, sågning,
borrning och nitning etc. Lärjungarna handleddes i att upprita sina arbeten,
vilka voro av enklaste slag.
1 andra klassen delades lärjungarna i skilda avdelningar:
1) för träbearbetning,
2) „ metallbearbetning,
3) „ ritning, målning och modellering,
4) „ andra yrkesriktningar.
De lärjungar, som tillhörde någon av de tre första avdelningarna, undervisades
i skolans verkstäder. De, som tillhörde fjärde gruppen, erhöllo under
den åt verkstadsarbete anslagna tiden på någon skicklig mästares verkstad
utom skolan undervisning i de viktigaste till yrket hörande handgreppen.
2. Vinterkurserna för byggnadshantverkare erbjuda unga byggnadshantverkare
tillfälle att förvärva sådana teoretiska kunskaper och färdigheter, som
äro ägnade att höja deras arbets- och förvärvsförmåga, och som äro nödvändiga
för avläggande av mästareprov som murare, timmermän och stenhuggare.
Kurserna äro fördelade på två år med fem månaders kurs (3 nov.--31
mars) varje år, vartill kommer en förberedande kurs för sådana lärjungar, som
sakna de för den egentliga kursen nödiga förkunskaperna. Till deltagare i
kurserna mottagas personer, som kunna förete betyg om genomgången lära *)
*) Endast för sådana lärjungar, som på grund av det yrke, de valt, därav äro i behov, då
modellering ersätter en del av verkstadsundervisningen.
166
Österrike.
som murare, timmermän eller stenhuggare och inneha det kunskapsmått, som
motsvarar en tvåklassig fortsättningsskola. I inträdesavgift betalas 2 K.
Undervisningen meddelas enligt följande
Timplan för vinterkurserna.
Läroämnen |
T |
immar |
i vecka |
n |
Förberedande kurs |
l:a kursen |
2:a kursen |
||
för murare timmermän |
för stenhuggare |
|||
Modersmålet med affärsuppsatser ... |
7 |
2 |
— |
— |
Räkning och algebra .................. |
5 |
3 |
— |
— |
Naturlära................................. |
3 |
3 |
— |
— |
Geometri och projektionslära ......... |
7 |
6 |
— |
— |
Geometrisk och projektionsritning ... |
8 |
— |
— |
— |
Frihandsteekning........................ |
8 |
4 |
4 |
6 |
Välskrivning.............................. |
2 |
— |
— |
— |
Byggnadskonstruktionslära ............ |
— |
6 |
6 |
— |
Fackritning .............................. |
— |
10 |
18 |
18 |
Byggnadsmateriallära .................. |
— |
2 |
— |
— |
Formlära ................................. |
— |
4 |
2 |
— |
Byggnadsanläggning..................... |
— |
— |
2 |
2 |
Byggnadsledning ........................ |
— |
— |
2 |
— |
Praktisk geometri........................ |
— |
— |
4 |
— |
Hållfasthetslära........................... |
— |
— |
2 |
2 |
Bokföring, modellering.................. |
— |
— |
— |
12 |
« Summa timmar |
40 |
40 |
40 |
40 |
3. Den offentliga rit- och modellersalen lämnar mästare och gesäller, som
för ändamålet förfoga endast över några timmar om dagen eller i veckan, tillfälle
att erhålla råd av fackmän vid utförande av ritningar samt att under
lärarnas ledning använda skolans mönster- och modellsamling. Under de vanliga
undervisningstimmarna står den kostnadsfritt öppen för en var vuxen person,
som vill öva sig i ritning och modellering.
4. Den industriella fortsättningsskolan har till ändamål att giva lärlingar och
gesäller, anställda hos industriidkare, tillfälle att erhålla teoretisk undervisning
i de tekniska, konstindustriella och kommersiella ämnen, som kunna vara dem
Fackskolor för speciella industrigrenar.
167
till nytta vid utövningen av yrket och iiro ägnade att höja deras förvärvsförmåga.
Skolåret börjar 15 sept. och slutar 15 april. I skolavgifter betalas 2 K.
Skolan har två avdelningar, vardera med 8 timmars undervisning i veckan.
Läroämnena äro elementär frihandsteckning, geometri och geometrisk ritning,
räkning och bokföring samt affärsuppsatser.
Fackskolor för speciella industrigrenar.
(Fachschulen för einzelne gewerbliche Zweige.)
Fackskolorna för speciella industrigrenar hava till ändamål att genom utbildning
av goda arbetare och arbeterskor höja produktionen inom vissa mera
betydande industrier och att uppfriska och förädla hemindustrien, som ännu
har stor betydelse på många orter i Österrike.
Då dessa skolor äro ett uttryck för de industriella förhållandena å den
ort, där de äro belägna, bliva skolorna till omfattning och betydelse mycket
olika. Man träffar sådana med endast en lärare och ett fåtal lärjungar och
sådana med ett tiotal lärare och 200—300 lärjungar. Kursernas längd varierar
emellan två och fyra år. För inträde fordras i regel fyllda 14 år och folkskolans
kunskapsmått. Huvudvikten vid undervisningen lägges på det praktiska
yrkesarbetet, varåt ägnas det övervägande flertalet av veckans arbetstimmar.
Även åt undervisning i teckning ägnas stor omsorg. Den teoretiska undervisningen
spelar däremot en mindre roll och omfattar huvudsakligen modersmålet,
räkning, geometri, teknologi, lagkunskap och bokföring, allt med tilllämpning
på det yrke, skolan företräder.
Den praktiska utbildningen avser att ersätta läran hos mästaren. Avgångsbetyg
från fackskolorna giva i många fall samma befogenhet som de av Österrikes
Gewerbeordnung för rätt till självständig utövning av ett hantverk fordrade
intygen om nödig skicklighet och hava således samma värde som gesällbrev.
1 denna omständighet ligger helt säkert förklaringen till, att dessa fackskolor
äro så talrika och ha ett så stort antal lärjungar. I Österrike lär
det vara vanligt, att hantverksmästarna icke betala sina lärlingar någon lön för
deras arbete utan tvärtom av lärlingens föräldrar fordra ganska avsevärda
belopp som ersättning för lärlingsutbildningen. Det behöver därför icke medföra
ekonomiska uppoffringar för föräldrarna att låta sina barns yrkesutbildning
försiggå i en fackskola, helst flitiga och ordentliga lärjungar ha utsikt att
erhålla understöd under skoltiden av de rikliga anslag till stipendier, varöver
skolorna förfoga.
168
Österrike.
Fackskolornas föreståndare utgöras i regel av personer med högskolebildning.
Lärarna äro dels personer med pedagogisk utbildning, dels praktiker
i teknisk eller konstindustriell riktning. Den praktiska undervisningen i yrkesarbete
besörjes av verkmästare, vartill ofta väljas skolans f. d. lärjungar, sedan
de särskilt utbildats för ändamålet, eller också verkmästare och förarbetare,
som längre tid haft anställning i industriens tjänst. Dessa ha till uppgift att
leda verkstadsundervisningen så, att lärjungen erhåller en ersättning för mästareläran.
Att denna uppgift är mycket svår, och att skolorna åtminstone inom
vissa yrken endast ofullständigt kunna ersätta mästareläran, framgår av yttranden
i program och årsredogörelser för flera fackskolor. Så t. ex. uppmanas
lärjungarna att icke för snart efter avslutad fackskolekurs slå sig ned som
självständiga yrkesutövare utan först genom praktiskt arbete under äldre
mästares ledning söka vinna ökad skicklighet och större erfarenhet i sina yrken.
Det framhålles också, att fackskolornas lärjungar vid sin övergång till praktisk
verksamhet med avseende på snabbhet i arbetets utförande ha svårt att tävla
med sina jämnåriga kamrater, som fått sin utbildning inom industrien, men
att de med arbetsamhet och flit snart komma upp till samma produktionsförmåga,
och att de dessutom på grund av sin allsidigare utbildning och sina
grundligare teoretiska kunskaper ha utsikt att snart arbeta sig fram till mera
ansvarsfulla och bättre avlönade befattningar.
I tabellen här nedan lämnas en översikt över antalet fackskolor av olika
slag samt antalet lärjungar i dem enligt statistiska uppgifter för år 1905—06.
Översikt över fackskolorna för speciella industrigrenar.
Antal skolor |
Antal lärjungar |
|||||
Fackskolor för |
stats- skolor |
privata skolor |
Summa |
stats- skolor |
privata skolor |
Summa |
a) spetsarbeten.................. |
1 |
8 |
9 |
515 |
344 |
859 |
b) vävning och virkning ...... |
29 |
4 |
33 |
2,668 |
82 |
2,750 |
e) träbearbetning............... |
16 |
5 |
21 |
2,448 |
210 |
2,658 |
d) metallindustri ............... |
10 |
— |
10 |
1,212 |
— |
1,212 |
e) skilda industrier ............ |
27 |
48 |
75 |
4,037 |
1,364 |
5,401 |
Summa |
83 |
65 |
148 |
10,880 |
2,000 |
12,880 |
Av tabellen framgår, att det vida övervägande antalet lärjungar tillhöra
statsskolorna. De privata skolorna åtnjuta i regel statsunderstöd. Av lärjungarna
voro 1,688 kvinnliga och 11,192 manliga.
Fackskolor för speciella industrigrenar.
169
För att giva exempel på några fackskolor för speciella industrigrenar
lämnas här en kort redogörelse för följande skolor:
Fackskolan för vävning i Reichenberg består av:
1. en dagskola,
2. en facklig fortsättningsskola och
3. specialkurser för olika ändamål.
1. Dagskolan har till uppgift att genom planmässig undervisning i tekniska,
konstindustriella och merkantila läroämnen samt genom systematiska
övningar i skolornas lärverkstäder utbilda hjälpkrafter för textilindustrien,
såsom mönsterritare, förmän och verkmästare av olika slag samt fabriksledare,
ävensom att giva blivande ägare av industriella anläggningar för textilindustrien
en för deras verksamhet lämplig utbildning.
Den normala lärotiden är beräknad till två år. De lärjungar, som önska
fortsatt utbildning i någon viss riktning, står det dock fritt att begagna skolans
undervisning under ytterligare ett halvt eller helt år, varunder de uteslutande
få syssla med den specialitet, de själva önska. Skolåret varar från den 16
september till den 15 juli med 43—44 undervisningstimmar i veckan.
170
Österrike.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan.
Läroämnen |
Timmar l:a årskursen |
veckan 2:a årskursen |
||
l:a termin |
2:a termin |
3:e termin |
4:e termin |
|
Bindningslära .......................................... |
4 |
4 |
2 |
2 |
Mönsteranalys och kalkylation ..................... |
6 |
6 |
6 |
6 |
Hand vävning och teknologi........................... |
2 |
2 |
1 |
— |
Maskinvävning och teknologi........................ |
— |
— |
4 |
4 |
Spinningens teknologi (materiallära) ............... |
1 |
i |
2 |
— |
Appretur................................................ |
— |
— |
— |
2 |
Maskinlära ............................................. |
2 |
2 |
2 |
— |
Maskinritning .......................................... |
— |
— |
2 |
4 |
Beskrivande geometri och ritning .................. |
4 |
3 |
— |
— |
Frihansteekning och mönsterritning ............... |
8 |
8 |
3 |
3 |
Fackritning ............................................. |
3 |
3 |
4 |
4 |
Praktisk vävning på handvävstolar................... |
8 |
9 |
7 |
8 |
Praktisk vävning på mekaniska vävstolar......... |
— |
— |
8 |
8 |
Tyska språket.......................................... |
2 |
2 |
— |
— |
Industriell räkning och affärsuppsatser............ |
3 |
3 |
— |
— |
Industriell bokföring och växellära.................. |
— |
— |
3 |
3 |
Summa timmar |
43 |
43 |
44 |
44 |
De teknologiska läroämnena avse att bibringa lärjungen de kunskaper,
som ha direkt avseende på fabrikationen av de olika vävnadsartiklarna. Undervisningen
i dessa läroämnen omfattar sålunda en ingående redogörelse för
råmaterialen, deras härkomst, egenskaper och förarbetning, för tekniken för
åstadkommande av olika mönster, för beräkningen av materialåtgången samt
för konstruktionen och skötseln av de maskiner och apparater, som erfordras
för åstadkommande av en viss vara.
Den tekniska undervisningen i beskrivande geometri och maskinlära med
ritning har till ändamål att giva lärjungarna förmåga att uppfatta en ritning
och att själva utföra skisser till enkla maskindetaljer. Den avser vidare att
giva dem en inblick i konstruktionen av enkla maskinelement och i mekanikens
grundbegrepp samt kännedom om de viktigaste motorer och transmissions
-
Fackskolor för speciella industrigrenar.
171
anordningar, som komma till användning i fabriker för textilindustrien. Genom
ritundervisningen söker man höja lärjungarnas smak vid val av mönster och
att förbereda undervisningen i mönsterritning.
Den merkantila undervisningen omfattar alla arter av affärskorrespondens,
handelsräkning, grunddragen av växelläran, enkel bokföring, med särskild hänsyn
till behovet inom olika grenar inom textilindustrien.
De praktiska övningarna ägnas under första årskursen åt förberedningsarbeten
och åt vävning på enkla handvävstolar, vartill under andra årskursen
kommer vävning på jacquardvävstolar och mekaniska vävstolar. För dessa
övningar förfoga skolorna över betydande verkstadsutrymmen och en omfattande
uppsättning av hand- och maskinvävstolar med tillhörande biapparater, representerande
alla gångbara system, övningarna ledas så, att lärjungarna grundligt
få sätta sig in i alla de arbeten, som utföras med de olika maskinerna,
och kunna följa varornas tillverkning från de första tillredningsarbetena, ända
till dess de såsom fullt färdiga lämna vävstolen.
Lärjungarna kunna vara antingen ordinarie lärjungar, som regelbundet
deltaga i undervisningen i skolans alla läroämnen och hospitanter, som endast
begagna undervisningen i vissa ämnen.
För intagning i skolan som ordinarie lärjunge fordras en ålder av minst
14 år, avgångsbetyg från en fullständig borgarskola eller från 4:de klassen av
ett gymnasium eller en likvärdig skola, samt praktiska förkunskaper i handvävning.
För nyinträdande lärjungar, som icke förvärvat tillräcklig färdighet i
handvävning, anordnas en 24 dagars förberedande kurs omedelbart före den
egentliga skolkursens början. De inträdessökande erhålla företräde, som kunna
styrka, att de ägnat längre tid åt praktiskt arbete inom vävnadsindustrien, och
att de genomgått en industriell fortsättningsskola.
För intagning i skolan som hospitant fordras en ålder av 16 år och tillräckliga
förkunskaper.
Ordinarie lärjungar betala i skolavgifter 20 K. för halvår jämte 4 K. i
inskrivningsavgift och 10 K. årligen för undervisningsmateriell. Utländingar
betala dessa avgifter dubbelt. Hospitanter betala 1 K. för veckotimme under
varje termin samt dessutom 4 K. i inskrivningsavgift och 10 K. för undervisningsmateriell.
2. Den fackliga Sortsättningsskolan har till mål att giva unga personer,
som under dagen äro upptagna av arbete i industrien, tillfälle till fortsatt utbildning
under aftnar och söndagar. Skolan är i främsta rummet avsedd för
arbetare inom klädesindustrien, men mottager även lärjungar tillhörande andra
textila industrigrenar. Kurserna vara två år med 6 timmars undervisning i
172
Österrike.
veckan, fördelad på söndagar och två vardagsaftnar. Undervisning meddelas
i vävnadskonstens teori, handvävning, frihandsteckning, mönster- och fackritning.
För tillträde till kurserna fordras en ålder av 14 år, fullgjord folkskoleplikt
och intyg om praktiska förkunskaper i vävnadsyrket. Skolavgifter
äro 10 K. för år jämte 2 K. för undervisningsmateriell.
3. Specialkurserna vid skolan äro följande:
1) Söndagskurs i bindningslära och mönsteranalys med ungefär samma
ändamål som afton- och söndagskursen men avsedd för arbetare, som bo
utanför staden Reichenberg och därför icke kunna deltaga i aftonkurserna
under vardagarna.
2) Specialkurs för vävare med ändamål att giva skolans för detta lärjungar
tillfälle att underhålla sina i skolan förvärvade kunskaper eller att grundligare
sätta sig in i vissa speciella områden av vävnadstekniken. Kursen är ettårig
och pågår från 16 september till slutet av april. För tillträde till kursen fordras
betyg om goda studier vid en vävskola.
3) Mästarekurs i maskinvävning avsedd för personer, som genomgått
en vävskola och efter längre tids praktisk verksamhet önska sätta sig in i
nyare väverimaskiners användning och skötsel. Kursen varar tre månader och
pågår måndagar kl. 6,30—8,30 e. m. samt söndagar 8—12 f. m. Två kurser
hållas årligen, den ena med början den 1 oktober, den andra med början den
1 februari.
4 och 5) Kurs för nopperskor dels med, dels utan teoretisk undervisning.
Skolan utdelar årligen c:a 800 K. av egna fonder såsom stipendier å
belopp mellan 25 och 160 K., vartill komma ett antal statsstipendier å 400 K.
årligen till lärjungar i dagskolan, som flera år haft anställning i vävnadsindustrien
och med gott resultat genomgått en industriell fortsättningsskola.
Skolan står under ledning av ett skolutskott av 9 personer, nästan uteslutande
fabrikanter inom textilindustrien.
Under arbetsåret 1906—07 hade skolan i Reichenberg sammanlagt 198 lärjungar,
därav 46 i dagskolan, 64 i fortsättningsskolan och 88 i specialkurserna.
Fackskolan för träbearbetning i Chrudim är en av Österrikes mest betydande
fackskolor. Den har följande avdelningar:
1. Dagskola för
a) möbel- och byggnadssnickare,
b) för träsnidare och
c) för svarvare.
2. öppna rit- och modellersalar och
3. Industriell fortsättningsskola.
Fackskolor för speciella industrigrenar.
173
1. Dagskolan har till uppgift att genom en rationellt ordnad teoretisk
undervisning i förening med praktiska övningar i skolans lärverkstäder utbilda
dugande krafter för möbel- och byggnadssnickeri, träsnideri och träsvarvning.
Den fullständiga kursen tager en tid av fem år. Därav falla två år på en
förberedande kurs och tre år på de egentliga fackkurserna. Den förberedande
kursen är avsedd för sådana inträdessökande, som icke förvärvat tillräckliga
teoretiska och praktiska förkunskaper för att med fördel kunna begagna sig
av undervisningen i fackkurserna. Personer med tillräcklig teoretisk och praktisk
förbildning kunna omedelbart vinna inträde i fackkurserna och således
genomgå skolan på tre år.
Den teoretiska undervisningen omfattar allmänbildande, konstindustriella,
tekniska och industriellt ekonomiska ämnen. Undervisningen i de allmänna
ämnena, som till största delen äro förlagda till den förberedande kursen, avser
att ersätta, vad de vanligen 13—14-åriga ynglingarna i denna kurs skulle inhämtat,
om de fortsatt och avslutat sin folkskolekurs. Synnerlig vikt lägges
vid teckningsundervisningen, som omfattar frihandsteckning, geometrisk ritning,
projektions- och skugglära, arkitektonisk och konstindustriell formlära
samt fackritning. Härvid strävar man att bringa lärjungen därhän, att han
icke blott förmår utföra artistiskt och konstruktivt riktiga arbetsritningar efter
givna skisser, utan även kan göra självständiga utkast till enklare arbeten
inom sitt fack. Vid undervisningen i teknologi redogöres med stöd av lärjungens
förkunskaper i naturlära för träets struktur och tekniska egenskaper,
för verktyg och maskiner, för träets bearbetning, för verkstäders inrättning
och utrustning, särskilt med hänsyn till val av lämpliga motorer, beräkning av
transmissioner och anordningarna för arbetarnas säkerhet, samt för träets kemiska
behandling genom färgning och betning. Den industriellt ekonomiska
undervisningen går ut på att öva lärjungen i uppsättandet av vanliga affärsskrivelser,
att lära honom att av råmaterialets pris och tillverkningskostnaderna
riktigt beräkna ett arbetes försäljningspris, att göra honom förtrogen
med handelsbruk och avsättningsmöjligheter samt att lära honom att genom
en riktig och fullständig bokföring vinna överblick över sin affärsställning,
vartill även kommer undervisning om de viktigaste bestämmelserna i yrkeslagstiftningen.
Mer än hälften av lärjungarnas tid ägnas åt verkstadsundervisning. Under
första året av den förberedande kursen genomgås en för alla gemensam
kurs i de vanligaste handgreppen vid snickring, träsnideri och svarvning. Men
redan under andra året fördelas lärjungarna på olika fack och få börja med
tillverkning av enklare föremål för att sedan i de egentliga fackkurserna övas
174
'' Österrike.
i tillverkning av större och mer invecklade arbeten samt i alla vanliga metoder
för träets dekorering genom bränning, färgning, betning, inläggning, förgyllning
m. m. Då verkstäderna äro försedda med moderna arbetsmaskiner
av alla slag, få lärjungarna en tidsenlig utbildning i användningen av alla maskinella
hjälpmedel, som numera äro oumbärliga även inom hantverket.
För intagning i den förberedande kursen fordras intyg om fyllda 12 år,
och att den inträdessökande med gott resultat genomgått sex klasser i folkskolan.
För intagning i den egentliga fackskolan fordras att hava fyllt 14 år
och med gott resultat hava avslutat den förberedande kursen samt lämplighet
i kroppsligt hänseende för det valda yrket. Den förbildning, som den tvååriga
förberedande kursen avser att giva, kan också vinnas vid en allmän
hantverksskola eller en borgareskola. I senare fallet fordras dock intyg
även om tillräcklig praktisk yrkesfärdighet. Vid större tillopp av inträdessökande,
än skolan kan emottaga, hava söner till hantverkare inom trävaruindustrien
företräde, emedan de efter genomgången skolkurs tidigast bliva i tillfälle
att göra sina i skolan förvärvade kunskaper fruktbringande genom att i
konstnärligt och tekniskt hänseende höja tillverkningen i faderns verkstad.
Sådana lärjungar bliva också företrädesvis gynnade vid utdelning av skolans
stipendier. Även arbetare, som längre tid haft anställning i yrket, pläga med
stor fördel genomgå de tre fackklasserna för att därigenom vinna kompetens
för mera ansvarsfulla och bättre avlönade platser eller för att, innan de etablera
sig såsom självständiga mästare, förvärva en mera allsidig och avrundad
utbildning än den, de kunna vinna endast genom ren yrkespraktik.
Skolåret börjar 16 september och pågår till 31 juli. Undervisningen är
kostnadsfri för österrikare. Utländingar måste däremot betala skolavgifter.
För därav förtjänta lärjungar förfogar skolan över stipendier, anslagna dels av
staten, dels av enskilda korporationer och föreningar.
2. Den allmänna industriella fortsättningsskolan har till uppgift att giva
lärlingar och eventuellt även gesäller en teoretisk och så vitt möjligt är även
praktisk undervisning i de konstindustriella, tekniska och kommersiella ämnen,
samt i industriell lagstiftning och industriell hygien, som är av nytta för
deras yrkesutövning och kan höja deras förvärvsförmåga. Skolan består av
en förberedande kurs och den treåriga egentliga fortsättningsskolan. För intagning
fordras intyg om fullgjord folkskoleplikt, och att den inträdessökande
eventuellt genom inträdesprov styrker sig hava tillräckliga kunskaper i läsning,
skrivning och räkning. Lärlingar, som brista i detta hänseende, hänvisas
till den förberedande kursen, som huvudsakligen har till uppgift att utfylla
luckorna i de inträdessökandes folkskolebildning. Läroämnena i den egent
-
Fackskolor för speciella yrken.
175
liga fortsättningsskolan äro skrivning av affärshandlingar, räkning, bokföring,
frihandsteckning, geometri med geometrisk ritning och projektionsritning, fackritning
och modellering, materiallära, teknologi och motorlära, lagkunskap och
hygien. Undervisningen pågår tre veckodagar kl. 1—6 e. m. och söndagar
kl. 8—12 f. m. Samtliga lärlingar, anställda hos medlemmar av staden Chrudims
industriförening, äro förpliktade att begagna sig av skolans undervisning.
Skolförsummelser efterhållas strängt, och om detta icke hjälper, anmäles förhållandet
för vederbörande myndigheter, som kunna förlänga lärotiden för
lärlingen med ett år. Undervisningen, som börjar den 6 oktober och slutar
den 30 april, är kostnadsfri. Lärjungarna ha endast att betala en ringa inskrivningsavgift.
Samtliga läroböcker samt skriv- och ritmateriell tillhandahållas
lärjungarna kostnadsfritt av skolan.
3. De offentliga rit- och modellersalarna äro ordnade på det sättet, att
industriidkare, som under några lediga timmar vilja öva sig i ritning och modellering
ha tillträde till skolans lokaler under dag- eller aftonskolornas ordinarie
undervisningstimmar, då de samtidigt med de ordinarie lärjungarna
även kunna erhålla hjälp och handledning av skolans lärare. För damer, som
önska erhålla undervisning i frihandsteckning, mönsterritning och dekorativ
målning, äro särskilda timmar anslagna. Även för lärjungarna i stadens borgareskola
är en särskild kurs i modellering och gipsgjutning anordnad.
Skolans styrelse eller det s. k. skolutskottet består av stadens borgmästare
såsom ordförande samt 8 andra medlemmar, däribland skolans direktor
och fyra representanter för regeringen. Lärarekåren utgöres av 1 direktor, 10
facklärare, 3 verkmästare och 3 biträdande lärare. Skolan hade under läroåret
1906—07 341 lärjungar, av vilka 57 tillhörde den egentliga fackskolan, 64
de offentliga rit- och modellersalarna samt 220 fortsättningsskolan.
Skolan förfogar över icke mindre än c:a 9,000 K. årligen till stipendier
och understöd åt lärjungarna.
Fackskolan för järn- och stålbearbetning i Fulpmes består av en dagskola
och en industriell fortsättningsskola.
Dagskolan, vars kurser äro treåriga, har till ändamål att utbilda dugliga
arbetare för ortens klensmidesindustri, som huvudsakligen omfattar redskaps-,
kniv- och verktygssmide. För intagning i skolan som ordinarie lärjunge fordras
en ålder av 13 år, avgångsbetyg från folkskola, och att den inträdessökande
i kroppsligt hänseende lämpar sig för yrket. Undervisningen är både
teoretisk och praktisk. De teoretiska kurserna meddela det allmänna, tekniska
och kommersiella vetande, som är nödvändigt för en framgångsrik yrkesut
-
176
Österrike.
övning. Jämsides med en kort repetition och utvidgning av folkskolans lärokurser
övas lärjungarna i frihandsteckning, geometrisk ritning och projektionsritning
samt fackritning, så att de kunna utföra riktiga arbetsritningar efter
modeller och skisser. Den tekniska undervisningen omfattar materiallära, mekanik,
teknologi och maskinlära. Vid den kommersiella undervisningen övas
brevskrivning och uppsättande av affärshandlingar, kostnadsberäkningar och
bokföring. Därtill komma de viktigaste delarna av industrilagstiftningen.
Så vitt möjligt är ordnas de praktiska övningarna med hänsyn till lärlingarnas
olika önskningar, så att även lärlingar inom andra, skolans huvudfack
närstående industrigrenar kunna få den fackmässiga utbildning de önska.
Huvudvikten vid de praktiska övningarna lägges på ett noggrannt och nätt
utförande av alla arbeten samt på ett riktigt val och en riktig behandling av
materialet. Lärjungarna göras förtrogna med nya arbetsmetoder och modärna
maskiner, men få på samma gång lära sig att komma till rätta med enkla
medel, så att de kunna reda sig även i mindre väl utrustade verkstäder. Genom
en allt jämt kompletterad samling av mönster göras lärjungarna förtrogna
med nya artiklar och framstegen i arbetenas utförande.
I den mån utrymmet tillåter, mottagas även extra ordinarie lärjungar,
som deltaga endast i vissa undervisningsämnen. För dem ordnas läroplanen
efter särskild överenskommelse med skolans direktor.
De ordinarie lärjungar, som med gott resultat genomgått skolan, erhålla
avgångsbetyg, som berättiga dem till självständig yrkesverksamhet inom klensmidesindustrien.
För söner till sådana mästare, som icke kunna avvara sina söners biträde
i sitt yrke, anordnas vinterkurser om sju månader, som gör det möjligt
för dem att att på fyra år genomgå samma praktiska kurs som skolans ordinarie
lärjungar. För den teoretiska undervisningen hänvisas dessa lärjungar
till den industriella fortsättningsskolan.
Den med fackskolan förbundna industriella fortsättningsskolan har två
årskurser, vardera om 7 månader med 8 undervisningstimmar i veckan, därav
4 på måndagsförmiddagar och 4 på lördagseftermiddagar. Skolan är obligatorisk
för alla lärlingar inom kommunen, som icke redan med gott resultat
genomgått en industriell fortsättningsskola eller annan därmed likvärdig skola.
Försummelse av skolplikten straffas med förlängning av lärlingstiden.
I fackskolan betalas inga skolavgifter, men däremot erlägges en lindrig
avgift vid inskrivning i fortsättningsskolan. Flitiga och behövande lärjungar
erhålla stipendier.
177
Byggnads- och konsthantverkareskolor.
Skolstyrelsen utgöres av 9 personer. Undervisningen bestrides av skolans
direktor, två facklärare, en verkmästare och en biträdande lärare. Lärjungarnas
antal uppgick 1905—06 till 65, därav 31 i fackskolan och 34 i fortsättningsskolan.
Byggnads- och konsthantverkareskolor.
(Bau- und Kunsthandwerkerschulen.)
1 statistiken över Österrikes tekniska skolor för 1905—06 upptagas under
rubriken byggnads- och konsthantverkareskolor endast tvenne anstalter, nämligen
i Bozen och Trient med 118 lärjungar i de egentliga byggnads- och
konsthantverkarekurserna och 649 lärjungar i andra med dem förbundna skolavdelningar
eller tillsammans 767 lärjungar. Senare har åtminstone en ny
skola av samma typ grundats i Tetschen a. d. Elbe. Skolorna kunna betecknas
som en utvecklingsform av de allmänna hantverksskolorna, med vilka de
ha flera likheter. Sålunda förekomma vid dem de för de allmänna hantverksskolorna
karaktäristiska avdelningarna för folkskolepliktiga gossar, men därjämte
ett stort antal specialkurser för äldre hantverkare. Såsom exempel må anföras
Byggnads- och konsthantverkareskolan i Tetschen, som grundades 1893
såsom en allmän hantverksskola, men omorganiserades 1906 till en byggnadsoch
konsthantverkareskola. Den har följande avdelningar:
1. Byggnads- och konsthantverkarekurser för gesäller inom
1) murare-, byggnadssnickare- och stenhuggareyrkena,
2) möbelsnickare- och klensmedsyrkena,
3) rums- och dekorationsmålareyrkena.
2. Avdelning för folkskolepliktiga gossar.
3. Offentlig rit- och modellersal.
4. Allmän industriell fortsättningsskola.
5. Specialkurser för maskinister och eldare.
6. Specialkurs för elektroteknik.
1. Byggnads- och konsthantverkarekurserna hava till ändamål att giva
gesäller inom förut nämnda industrier tillfälle att förvärva de kunskaper och
färdigheter, som äro ägnade att höja deras arbets- och förvärvsförmåga samt
att förbereda arbetare inom murare-, timmermans- och stenhuggareyrkena för
avläggande av mästareprov. Kurserna för de olika yrkesgrupperna utgöras av
en förberedande kurs och två fackkurser, som allesammans vara i fem må
12
-
Til
178
Österrike.
nader. De för murare, timmermän och stenhuggare samt för rums- och
dekorationsmålare avsedda kurserna vara från den 16 oktober till den 15
mars och pågå således endast under vintern. Fackkurserna för möbelsnickare
och smeder samt de förberedande kurserna vara från 16 september till 15
februari och från 16 februari till 15 juli.
Lärjungarna kunna vara antingen ordinarie, som deltaga i alla de i läroplanen
för ett visst yrke upptagna undervisningstimmarna, eller hospitanter,
som endast deltaga i undervisningen i vissa läroämnen.
För att vinna tillträde till någon av de första fackkurserna såsom ordinarie
lärjunge måste den inträdessökande vara 17 år gammal och hava avslutat
sin lärotid inom något vid skolan företrätt yrke samt besitta de kunskaper
och färdigheter, som en två- eller treklassig industriell fortsättningsskola avser
att giva. Skolans direktion har rätt att genom inträdesprövning övertyga sig
om, huruvida den inträdessökande är i besittning av erforderliga förkunskaper.
De, som icke godkännas i inträdesprovet, hänvisas till den förberedande kursen.
För rätt att deltaga i kurserna som hospital fordras att flera år hava utövat
praktisk yrkesverksamhet inom den industri, kursen företräder, och tillräckliga
förkunskaper för att följa undervisningen.
Alla lärjungar erlägga en inskrivningsavgift av 2 K. Skolavgifterna uppgå
till 8 K. för varje kurs. Från denna senare avgift kunna dock medellösa lärjungar
befrias.
Undervisningen meddelas i enlighet med timplanen å nästa sida.
Byggnads- och konsthantverkareskolor.
170
Timplan för byggnads- och konsthantverkarekursen.
T |
immar i v |
eckan i kurserna fö |
||||||||
Murare, timmermän |
och |
Rums- och dekora-tionsmålare |
Möbelsnickare smeder |
och | |
||||||
Läroämnen i |
Förberedande kurs vintertermin |
P „ |
2:a fackkursen |
■JO C 3 |
5 a |
3 a |
£ 5 .2 |
g a |
a 3 |
|
l:a fackkurse vintertermii |
för murare och timmermän |
för sten- huggare |
Förberedande 1 vintertermi |
l:a fackkurs< vintertermi |
2:a fackkursc vintertermi |
- g Ö .2 a •- t3 ed £ a as g SO ® Eu |
l:a fackkursi vintertermi |
£ a il 3 i o ce £ a <N m |
||
Tyska språket jämte affärsuppsatser ......... |
8 |
8 |
7 |
_ |
_ |
|||||
i Räkning och algebra...... |
6 |
3 |
— |
— |
6 |
2 |
2 |
5 |
2 |
2 |
Naturlära..................... |
2 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
3 |
— |
Geometri och projektions-lära ........................ |
6 |
7 |
— |
— |
6 |
7 |
— |
6 |
6 |
— |
Geometri och projektions-ritning ..................... |
8 |
— |
— |
— |
8 |
— |
— |
8 |
— |
— |
Frihandsteckning ...loa |
8 |
4 |
4 |
4 |
! » |
14 |
20 |
_ |
10 |
14 |
Fackritning............J.§''E Byggnadslära och bygg- nadskonstruktion ...... ! Materiallära.................. |
— |
10 6 2 |
18 6 |
18 1 |
) |
2 |
— |
2 |
2 |
|
Mekanisk teknologi ...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Motorlära..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
|
Formlära..................... |
— |
4 |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
4 |
— |
Byggnadsanläggning...... |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Byggnadsledning ......... |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
— |
— |
||
Fältmätning och avväg-ning........................ |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Hållfasthetslära ............ |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Bokföring..................... |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
2 |
Lagkunskap, hygien...... |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
2 |
||
Modellering för sten-huggare .................. |
4 |
4 |
— |
4 |
— |
i - |
— |
— |
— |
— |
Lärverkstadsundervisning |
4‘) |
41) |
4 |
12 |
6 |
16 |
20 |
8 |
12 |
16 |
Första hjälp vid olycks-fall ........................ |
-*) |
_ |
_ |
_ |
-*) |
— |
— |
-*) |
— |
|
Summa |
42 |
43 |
43 |
43 |
42 |
45 |
46 |
44 |
45 |
46 |
Fritt läroämne: Idrott ........................ |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
*) För stenhuggare utbytes undervisningen i verkstadsarbete i den förberedande kursen och
l:a fackkursen mot modellering.
*) 10 timmar under l:a fackkurserna.
180
Österrike.
2. Avdelningen för folkskolepliktiga gossar har samma uppgift som
huvudavdelningarna vid de allmänna hantverksskolorna eller att genom teoretisk
undervisning och'' praktiska övningar bibringa sådana kunskaper och färdigheter,
som utgöra en god förberedelse för inlärandet av ett yrke. Skolan har
tvååriga kurser. Beträffande inträdesfordringar, skolavgifter och läroplaner
hänvisas till vad som meddelats om den allmänna hantverksskolan i Imst
(se sid. 164).
3. De offentliga rit- och modellersalarna giva industriidkare och gesäller
samt lärare vid folk- och borgareskolor tillfälle att under ledning av härför anställda
lärare öva sig i frihandsteckning, modellering och fackritning. Undervisningen
äger rum söndagsförmiddagar kl. 9—12 och onsdagseftermiddagar kl.
2—5 under månaderna oktober—april och bestrides av lärare med byggnadsteknisk,
maskinteknisk och konstindustriell fackbiidning. De, som regelbundet
begagna sig av undervisningen, betala en inskrivningsavgift av 2 K. Mästare
och gesäller, som endast tillfälligtvis besöka de offentliga rit- och modellersalarna
för att utvälja mönster i skolans samlingar eller för att utföra skisser
till något arbete, betala ingen avgift.
4. Den industriella fortsättningsskolan är obligatorisk för lärlingar hos
industriidkare i staden Tetschen, men mottager även frivilliga lärjungar och
till och med kvinnliga elever. Skolan har en förberedande kurs och tre fackkurser,
som i sin tur äro uppdelade i parallellavdelningar för olika yrken.
Undervisningen äger rum söndagar kl. 9—12 f. m. och vardagar kl. 6—8 e. m.
från 1 oktober till 30 april.
5. Specialkurserna för eldare och maskinister söka utbilda sina lärjungar
så, att de kunna utföra alla till yrket hörande åligganden, upptäcka fel i driften
och leda den så ekonomiskt som möjligt. Kurserna pågå från början av oktober
till slutet av mars med två undervisningstimmar en gång i veckan.
Undervisningen sker förnämligast genom experiment och med tillhjälp av
modeller samt genom praktiska övningar, för vilka lärjungarna under lärarens
ledning ha tillgång till ångpanneanläggningar av olika slag vid fabriker i skolans
närhet. Varje deltagare betalar en kursavgift av 8 K.
6. Specialkurserna i elektroteknik avse att bibringa de teoretiska kunskaper,
som erfordras för att med förstånd utföra alla de åligganden, som tillkomma
en elektromontör. Kurserna äro i främsta rummet avsedda för självständiga
industriidkare inom mekaniskt tekniska yrken eller deras biträden.
I mån av utrymme mottagas dock även andra minst 17 år gamla personer,
som önska förvärva kunskaper i elektroteknik och ha nödiga förkunskaper för
att följa undervisningen. Kursen pågår i 7 månader, oktober—april, med 2
undervisningstimmar i veckan och kostar för varje deltagare 8 K.
Statsindustriskolor.
181
Skolans styrelse består av 10 personer och lärarekåren av 1 direktor,
7 ordinarie lärare, 1 assistent, 4 verkmästare och 12 biträdande lärare. Lär
-
jungarnas antal utgjorde under läroåret 1906—07:
i byggnads- och konsthantverkarekursen 65
i avdelningen för skolpliktiga gossar...... 93
i rit- och modellersalarna..................... 35
i specialkursen för eldare och maskinister 31
i „ „ elektroteknik............ 29
i industriella fortsättningsskolan............ 255
Summa 508
I stipendier och understöd utdelades under året nära 5,000 K. i kon -
tanter förutom understöd i form av läroböcker, undervisningsmateriell och fri kost.
Statsindustriskolor.
(Staatsgewerbeschulen.)
Organisationen av statsindustriskolorna grundar sig på det förhållandet, Organisation.
att de olika grenarna av industriell verksamhet kunna sammanfattas till vissa
huvudgrupper, som förutsätta ett gemensamt mått av matematiska, mekaniskt
tekniska eller kemiskt tekniska kunskaper eller ett gemensamt mått av konstindustriell
utbildning. Det karaktäristiska för statsindustriskolorna blir följaktligen,
att de avse att tjäna en större krets av med varandra besläktade
industrigrenar. I själva verket kunna de betraktas som en sammanfattning av
flera speciella fackskolor, som fått gemensam lokal och gemensam ledning
samt i synnerhet för en del förberedande hjälpdiscipliner gemensam undervisningsmateriell
och gemensamma lärarekrafter. De pläga därför också i motsats
till fackskolorna för speciella industrigrenar betecknas såsom fackskolor för
vissa industriella huvudgrupper.
Under det att de egentliga fackskolorna företrädesvis lämpa sig för mindre
orter med en ensidig, på ett speciellt fack inriktad industri, hava statsindustriskolorna
sin givna plats i större industricentra, där flera med varandra besläktade
industrier äro företrädda. Med hänsyn till de olika industrigrupper, skolorna
företräda, skiljer man mellan sådana med konstindustriell, byggnadsteknisk,
mekaniskt teknisk, kemiskt teknisk och textilteknisk fackriktning. Med hänsyn
till graden av den utbildning, skolorna avse att giva, skiljer man såsom förut
nämnts mellan verkmästareskolor och högre industriskolor.
182
Österrike.
Verkmästare
skolor.
Högre indu
striskolor.
Lärarna.
Verkmästareskolorna ha till ändamål att bibringa arbetare, som under
längre tids anställning i industriens tjänst fått en god praktisk erfarenhet i
sitt yrke, de teoretiska kunskaper och de färdigheter, som fordras av förmän
eller självständiga mästare samt av ägare till mindre industriella anläggningar.
För inträde i verkmästareskolorna fordras i regel en ålder av 17 år, det kunskapsmått,
folkskolan eller den industriella fortsättningsskolan avser att giva, samt
dessutom åtminstone ett par års yrkespraktik. Kurserna äro vanligen tvååriga
utom för byggnadsfacket, där kurserna äro fördelade på fyra vinterterminer.
De allmänbildande disciplinerna äro reducerade till minsta möjliga mått. Lärverkstäder
i förening med de konstindustriella och mekaniska avdelningarna
samt speciallaboratorier i förening med de kemiska fackavdelningarna understödja
den praktiska undervisningen.
De högre industriskolorna utgå från det kunskapsmått, som motsvarar en
borgareskola (under vissa förutsättningar även folkskola eller en allmän hantverksskola)
eller fjärde klassen vid en realskola eller ett gymnasium, och har
till ändamål att under en fyraårig kurs giva sina lärjungar en sådan fackutbildning,
att de bli kompetenta för mera omfattande och ansvarsfulla uppdrag
inom industrien. De ha sålunda att utbilda konstnärligt skolade krafter för
alla grenar av konstindustrien, blivande byggmästare och byggnadsentreprenörer
för byggnadsindustrien, blivande fabrikanter och fabriksledare för mekaniskt
tekniska och kemiskt tekniska industrier. Men dessutom ha de till uppgift
att bibringa det mått av allmänbildning, som är nödvändigt för industriidkare
på mera framskjutna platser.
Läroplanerna avpassas efter de olika fackavdelningarnas ändamål. Vid
undervisningen fästes största möjliga avseende vid lärjungarnas olika yrkesriktning,
för så vitt detta kan ske utan allt för stor ensidighet. Lärjungarna
mottagas vid en ålder av endast 14 år utan någon som helst praktisk förbildning.
Det är därför av vikt, att de under ferierna förskaffa sig tillfälle att på
byggnadsplatser eller i verkstäder och fabriker förvärva praktisk övning på
sitt blivande verksamhetsområde.
Lärarna vid statsindustriskolorna hava dels högskolebildning, dels konstnärlig
bildning. För de allmänbildande och förberedande ämnena användas
även lärare, som förvärvat kompetens för lärarebefattningar vid de högre allmänna
läroverken. Vid sidan av sin egentliga lärareverksamhet hava lärarna
även till uppgift att träda i förbindelse med ortens industriidkare för att genom
meddelande av råd och upplysningar samt genom anordnande av specialkurser
för olika ändamål sprida den tekniska bildningen i så vidsträckta kretsar som
möjligt.
Statsindustriskolor.
183
Entigt statistiken över Österrikes tekniska skolor för år 1905—06 funnos
detta år 21 statsindustriskolor samt dessutom en privat skola med liknande
organisation. Allesammans med undantag av 3 hade verkmästareskolor. Vid
14 funnos högre industriskolor. Vid samtliga skolor utom 2 funnos dessutom
anordnade specialkurser, offentliga rit- och modellersalar samt industriella
fortsättningsskolor. Vid samtliga skolor funnos 13,470 lärjungar, därav
2,788 i de högre industriskolorna, 3,143 i verkmästareskolorna och 7,539 i de
med skolorna förbundna industriella fortsättningsskolorna och specialkurserna.
Statsindustriskolorna äro belägna i följande städer: Wien (2 st.), Salzburg,
Gratz, Triest, Innsbruck, Prag, Asch, Pardubitz, Pilsen (2 st.), Reichenberg,
Smichow, Brunn (3 st.), Hohenstadt, Bielitz, Lemberg, Krakau, Czernowitz
och Wiener-Neustadt.
Såsom exempel på statsindustriskolor kunna anföras följande skolor:
Statsindustriskolan i Wiens / kommunaldistrikt omfattar:
1. Högre industriskola med 1) byggnadsteknisk avdelning och 2) maskinteknisk
avdelning.
2. Verkmästareskola för byggnadsfacket.
3. Specialkurser för mästare och gesäller.
4. Industriell fortsättningsskola.
1. Om den högre industriskolan meddelar programmet, att den kan betecknas
som en teknisk mellanskola med uppgift att genom systematisk undervisning
bibringa ynglingar, som vilja ägna sig åt byggnads- och maskinindustrien
härför erforderliga fackkunskaper samt den grad av allmänbildning, som sätter
dem i stånd att efter avslutad skolkurs utöva en mera omfattande verksamhet
inom dessa industrigrenar antingen i ledande ställning eller såsom självständiga
industriidkare.
Undervisningen omfattar i skolans båda avdelningar 4 årskurser (8 terminer).
För intagning i första årskursen fordras intyg om, att den inträdessökande
redan fyllt eller innan årets slut fyller 14 år, att han har fysiska förutsättningar
för att följa undervisningen, samt att han genomgått antingen 4
klasser av en mellanskola (realskola, realgymnasium eller gymnasium) med
gott resultat eller 3 klasser av en borgareskola eller 8 klasser av en folkskola
med i alla avseenden tillfredsställande resultat eller också en allmän hantverksskola
med synnerligen gott resultat, och att han av lärarna för den skola, han
besökt, blivit särskilt anbefalld till intagning i en högre industriskola.
I regel måste varje inträdessökande underkasta sig inträdesprov, omfattande
skolans undervisningsspråk, aritmetik, geometri och naturlära. Lärjungar
Statistik.
184
Österrike.
från gymnasier, vid vilka obligatorisk undervisning i teckning icke äger rum,
måste dessutom visa, att de besitta någon färdighet i ritning. Om antalet inträdessökande
är större, än skolan kan mottaga, hava under i övrigt, lika förhållanden
äldre inträdessökanden samt sådana, som haft praktisk anställning i
industrien, företräde.
Alla lärjungar med undantag av dem, som komma från en annan statsindustriskola,
intagas till en början endast provisoriskt. Under loppet av första
terminen avgör lärarekåren definitivt, om lärjungen får kvarstanna i skolan
eller icke.
Statsindustriskolor.
185
Undervisningen meddelas enligt följande
Timplan för högre industriskolan.
Byggnadstekniska avdelningen.
l:a klass |
2:a klass |
3:e klass |
4:e |
dass |
|||
Läroämnen |
vinter- och sommar- termin |
vinter- termin |
som- mar- termin |
vinter. termin |
som- mar- termin |
vinter- termin |
som- mar- termin |
Tyska språket.............................. Geografi; i 2—4 klassen: historia och |
5 |
3 |
3 |
3 |
3 |
2 |
2 |
geografi ................................. |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
Fysik ....................................... |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
Kemi; i 3:e klassen: kem. teknologi... |
3 |
4 |
4 |
2 |
2 |
— |
— |
Matematik ................................. |
5 |
10 |
6 |
— |
— |
— |
— |
Geometri och geometrisk ritning ...... |
8 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Frihandsteckning........................... |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
— |
— |
Projektionslära med ritning ............ |
— |
9 |
9 |
— |
— |
— |
— |
Byggnadskonstruktionslära med ritning |
— |
— |
4 |
13 |
13 |
— |
— |
Arkitektonisk formlära med ritning ... |
— |
— |
— |
6 |
6 |
— |
— |
Byggnadsmekanik ........................ |
— |
— |
— |
6 |
6 |
— |
— |
Byggnadslära och byggnadsritning...... |
— |
— |
— |
— |
— |
22 |
20 |
Järnkonstruktioner med ritning ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
— |
Stillära .................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
2 |
Perspektivlära.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Bokföring ................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Byggnadsekonomi ........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
Fältmätning och avvägning ............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
Elementen av väg- och vattenbyggnad |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
Första hjälpen vid olycksfall (valfritt) |
— |
— |
— |
— |
— |
(1) |
— |
Summa timmar |
34 |
39 |
39 |
39 |
39 |
39 (40) |
40 |
186
Österrike.
Maskintekniska avdelningen.
Läroämnen |
l:a klass |
2:a klass |
3:e klass |
4:e klass |
|||
vinter- och sommar- termin |
vinter- termin |
som- mar- termin |
vinter- termin |
som- mar- termin |
vinter- termin |
som- mar- termin |
|
! Tvska språket.............................. Geografi; i 2—4 klassen: geografi och |
5 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
historia ................................. |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
; Fysik ....................................... |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
Kemi; i 3:e klassen: kemisk teknologi |
3 |
4 |
4 |
2 |
2 |
-'' |
— |
Matematik ................................. |
7 |
10 |
6 |
5 |
3 |
— |
— |
| Geometrisk ritning och projektionsritning |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Maskinfri handsteckning .................. |
6 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Beskrivande geometri och ritning ...... |
— |
7 |
7 |
— |
— |
— |
— |
Maskinelement med ritning ............ |
— |
6 |
6 |
— |
— |
— |
— |
Mekanisk teknologi........................ |
— |
— |
3 |
3 |
4 |
4 |
4 |
Mekanik .................................... |
— |
4 |
4 |
6 |
5 |
5 |
3 |
Maskinlära med ritning .................. |
— |
— |
— |
14 |
14 |
23 |
23 |
Bokföring ................................. |
— |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
Byggnadslära .............................. |
— |
— |
— |
2 |
2 |
— |
— |
Elektroteknik .............................. |
— |
— |
— |
2 |
2 |
4 |
4 |
Första hjälpen vid olycksfall (valfritt) |
— |
— |
— |
— |
— |
(1) |
— |
Summa timmar |
34 |
41 |
40 |
42 |
40 |
42 (43) |
40 |
Skolåret varar från mitten av september till mitten av juli. 1 skolavgifter
betalas 40 K. i termin av österrikare och 100 K. av utländingar, vartill
kommer en avgift av 10 K. i terminen för undervisningsmateriell.
Lärjungar, som genomgått fjärde klassen, kunna nöja sig med terminsbetyg
eller underkasta sig särskild mogenhetsprövning, som äger rum inför en
av skolans lärare bildad kommission under ordförandeskap och ledning av en
av handelsministern utnämnd särskild prövningskommissarie. Mogenhetsbetyg
från den högre industriskolan medför rätt till ettårig militärtjänst.
2. Verkmästareskolan med byggnadsindustrien riktning erbjuder sådana
industriidkare, som längre tid haft praktisk anställning i byggnadsindustrien,
tillfälle att på möjligast korta tid förvärva de teoretiska fackkunskaper, som
Statsindustriskolor.
187
de behöva för utövande av sitt yrke i egenskap av verkmästare, byggnadsledare,
byggnadsritare, muraremästare, stenhuggare- eller timmermansmästare.
Lärokursen är tvåårig, fördelad på 4 klasser. Under vintern hållas samtliga
klasser i gång, men under somrarna endast l:a, 2:a och 3:e klassen. Vinterkurserna
räcka från mitten av oktober till slutet av februari. Sommarkurserna
från slutet av februari till mitten av juli.
För intagning i första klassen fordras intyg om genomgången folkskolekurs,
lämplighet i fysiskt hänseende för deltagande i undervisningen samt för
lärjungar, som ämna deltaga i både vinter- och sommarkurserna, en ålder av
17 år och minst tre somrars praktik inom byggnadsindustrien, eller för lärjungar,
som endast besöka skolan under vårterminerna, en ålder av 16 år och
minst två års praktik. Vid större antal inträdessökande, än skolan kan mottaga,
hava de företräde, som ha högre förbildning eller högre ålder. Även i verkmästareskolan
sker intagningen till en början endast provisoriskt.
188
Österrike.
Undervisningen meddelas enligt följande
Timplan för verkmästareskolan. I
Timmar |
i veckan |
|||
Läroämnen |
||||
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
|
kurs |
kurs |
kurs |
kurs |
|
Tyska språket .................................... |
4 |
2 |
2 |
|
Geografi .............................................. |
2 |
|||
Räkning ......................................... |
6 |
4 |
||
Geometri....................................... |
5 |
4 |
||
Naturlära ................................... |
4 |
|||
Projektionslära med ritning ............................ |
12 |
8 |
5 |
_ |
Frihandsteckning ............................... |
10 |
6 |
6 |
— |
Arkitektonisk formlära med ritning ..................... |
— |
6 |
8 |
_ |
Byggnadskonstruktionslära med ritning..................... |
— |
12 |
12 |
_ |
Järnkonstruktioner med ritning....................... |
_ |
_ |
5 |
_ |
Matematik ................................. |
4 |
|||
Fysik ...................................... |
2 |
|||
Kemi ................................. |
2 |
|||
Bokföring ............................... |
||||
Byggnadsmekanik ................................ |
_ |
_ |
_ |
4 |
Stensnitt.......................................... |
A. |
|||
Inredning med detaljritning ............................ |
— |
_ |
_ |
12 |
Byggnadslära med byggnadsritning .......................... |
— |
— |
— |
15 |
Byggnadsledning............................ |
— |
— |
— |
2 |
Fältmätning och avvägning ....................... |
— |
— |
— |
3 |
Första hjälpen vid olycksfall (valfritt)......................... |
— |
— |
— |
(1) |
Summa timmar |
43 |
44 |
44 |
44 |
(45) |
I skolavgifter betalas för varje termin 12 K. jämte 20 K. för undervisningsmateriell.
3. Specialkurserna för mästare och gesäller äro avsedda för följande
yrken: 1) eldare och maskinister, 2) maskinarbetare och montörer, 3) murare,
timmermän och stenhuggare, 4) byggnadssnickare, 5) byggnads- och konstsmeder,
6) möbel- och finsnickare, 7) bildhuggare och modellörer, 8) konst
-
Statsindustriskolor.
189
industriell fackteckning, 9) banmästare, 10) gatu- och strömvaktare. Kurserna
vara i 6—9 månader.
4. Den industriella fortsättningsskolan har treåriga kurser med fackavdelningar
för byggnadsindustri, maskinindustri, stenhuggeri och konstindustri
under 8 månader om året med 8—12 timmars undervisning i veckan.
Skolans lärarekår (utom för fortsättningsskolan) bestod under läroåret
1906—07 av 1 direktor, 2 fackföreståndare, 25 professorer och lärare, 9 assistenter
och biträdande lärare.
Antalet lärjungar utgjorde
i högre industriskolan ...............
i verkmästareskolan ..................
Vinter- Sommar
termin
termin
304 298
254 48
Under läroåret
i specialkurserna ................................................... 1,084
i fortsättningsskolan................................................ 219
Av lärjungarna i den högre industriskolan och i verkmästareskolan voro
under läroåret 1906—07 mer än halva antalet befriade från skolavgifter. 1 premier
och stipendier utdelades c:a 10,000 K.
Anmärkningsvärt är, att skolan icke förfogar över några verkstäder. För
praktiska övningar finnas endast ett byggnadstekniskt och ett kemiskt laboratorium
samt ett fysikaliskt och ett elektrotekniskt kabinett.
Statsindustriskolan i Wiens X distrikt har
1. Verkmästareskola med mekaniskt teknisk fackriktning omfattande två
fackavdelningar, nämligen:
1) för metallindustri och
2) för elektroteknik.
2. Maskinist- och montörkurs för elektroteknik.
3. Specialkurser för mästare och gesäller.
4. Industriell fortsättningsskola.
1. Verkmästareskolans ändamål angives i programmet vara att genom
undervisning i teoretisk och praktisk riktning förbereda unge män för deras blivande
yrke som verkmästare, montörer, maskinritare etc., eller som självständiga
industriidkare. Varje fackskola har fyra halvåriga kurser och kan sålunda
genomgås på två år. Vinterkursen varar från 15 september till 15 februari
och sommarkursen från 15 februari till 15 juli. Lärjungarna kunna vara ordinarie
eller extra ordinarie, de förra med skyldighet att deltaga i alla i timplanen
upptagna ämnen, de senare med rätt att välja, vilka läroämnen de önska.
190
Österrike.
För intagning i verkmästareskolan som ordinarie lärjunge fordras icke
kunskaper utöver dem, som falla inom området för folkskolans kurser, men en
ålder av 17 år, lämplighet i fysiskt hänseende för skolarbetet, tillräcklig insikt
i skolans undervisningsspråk och intyg om tre års praktik hos en mästare
eller i verkstad. Intagningen är till en början provisorisk. Extra ordinarie
lärjungar mottagas, i den mån utrymmet tillåter.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande timplaner:
Timplan för verkmästareskolan.
Fackskolan för metallindustri.
Timmar |
i veckan |
|||
Läroämnen |
l:a termin |
2:a termin |
3:e termin |
4:e termin |
Tyska språket och affärsuppsatser .............................. |
4 |
2 |
4 |
— |
1 |
__ |
_ |
_ |
|
Matematik j |
6 |
5 |
6 |
|
Algebra f |
5 |
4 |
||
Projektionslära ...................................................... |
8 |
8 |
— |
■ — |
Teknisk frihandsteckning .......................................... |
6 |
4 |
— |
— |
Naturlära ............................................................ |
4 |
4 |
_ |
|
Mekanisk teknologi ................................................ |
2 |
2 |
4 |
4 |
Maskinlära............................................................ |
_ |
3 |
5 |
7 |
Maskinritning......................................................... |
4 |
4 |
10 |
16 |
Mekanik............................................................... |
4 |
6 |
4 |
|
Elektroteknik ......................................................... |
— |
2 |
2 |
|
Praktisk geometri ................................................... |
— |
— |
2 |
— |
Bokföring ............................................................ |
— |
— |
— |
4 |
Praktiska övningar i elektroteknik .............................. |
— |
— |
— |
2 |
Verkstadsundervisning ............................................. |
9 |
9 |
10 |
10 |
Summa timmar |
49 |
49 |
49 |
49 |
Statsindustr iskolor.
191
Fackskolan för elektroteknik.
Läroämnen |
Timmar |
i veckan |
||
l:a termin |
2:a termin |
3:e termin |
4:e termin |
|
Tyska språket och affärsuppsatser .............................. |
4 |
2 |
4 |
— |
Geografi............................................................... |
1 |
— |
— |
— |
Matematik | |
6 |
5 |
5 |
|
Algebra J Geometri............................................................... |
4 |
3 |
_ |
|
Projektionslära ...................................................... |
7 |
7 |
— |
_ |
Teknisk frihandsteckning .......................................... |
5 |
4 |
— |
— |
Naturlära ............................................................ |
4 |
_ |
. |
|
Mekanik ............................................................... |
4 |
3 |
3 |
|
Mekanisk teknologi................................................... |
2 |
2 |
3 |
— |
Maskinlära ........................................................... |
— |
3 |
3 |
3 |
Maskinritning......................................................... |
4 |
6 |
— |
— |
Elektroteknikens element .......................................... |
3 |
— |
— |
— |
Elektroteknisk mätningslära ....................................... |
— |
4 |
— |
— |
Elektrisk belysning................................................... |
— |
— |
4 |
— |
Dynamomaskiner och transformatorer ........................... |
— |
— |
3 |
— |
Strömfördelning...................................................... |
— |
— |
— |
4 |
Svagströmsteknik ................................................... |
— |
— |
— |
2 |
Kraftöverföring ...................................................... |
— |
— |
— |
4 |
Apparatkonstruktion ..........................................;...... |
— |
— |
2 |
— |
Fackritning............................................................. |
— |
— |
.8 |
12 |
Bokföring ............................................................ |
— |
— |
— |
4 |
Praktiska övningar................................................... |
— |
— |
4 |
7 |
Verkstadsundervisning ............................................. |
9 |
9 |
10 |
10 |
Summa timmar |
49 |
49 |
49 |
49 |
Såsom av timplanerna sid. 190 och 191 framgår, omfattar undervisningen
förutom allmänbildande och teoretiskt tekniska ämnen även praktiska övningar
i skolans lärverkstäder. Dessa utgöras av mekanisk verkstad, smedja, modellsnickeri,
formeri och gjuteri samt verkstad för elektroteknik och ett elektrotekniskt
laboratorium. I verkstäderna tillverkas diverse smiden och gjutgods
av järn, mässing, brons, aluminium och zink. De utförda arbetena, som till
192
Österrike.
största delen användas som undervisningsmateriell vid undervisningen i maskinritning,
maskinlära och mekanisk teknologi, utgöras av geometriska figurer,
maskindelar och modeller till sådana, av verktyg, apparater, mindre maskiner,
mätverktyg samt apparater och instrument för elektroteknisk undervisning.
Dylik undervisningsmateriell överlämnas åt inländska läroanstalter av alla slag
såsom högskolor, seminarier, folk- och borgareskolor, lantbruks- och handelsskolor
antingen kostnadsfritt eller mot ersättning för materialkostnaden.
Lärjungar, som genomgått skolan och erhållit fullständigt avgångsbetyg,
äro berättigade att såsom självständiga mästare utöva vissa angivna yrken.
Ordinarie lärjungar betala för varje termin en skolavgift av 12 K. och en
verkstadsavgift av 20 K. jämte 2 K. för undervisningsmateriell. Medellösa
lärjungar kunna erhålla nedsättning i eller fullständig befrielse från skolavgiften
och verkstadsavgiften. Extra ordinarie lärjungar betala för varje termin en
skolavgift av 12 K., en verkstadsavgift av 40 K. samt 8 K. för undervisningsmateriell,
vartill kommer en inskrivningsavgift av 2 K. Någon befrielse eller
nedsättning i avgifterna äger icke rum. I stipendier utdelades under läroåret
1906—07 4,600 K.
2. Montör- och maskinistkursen för elektroteknik har till ändamål att
på kortaste tid bibringa klensmeder och mekaniker de facktekniska kunskaper,
som de behöva för att kunna sköta och montera elektriska och andra i deras
yrken använda maskiner. Kurserna räcka i fem månader och hållas två gånger
om året, 16 september—15 februari och 15 februari—15 juli. För att erhålla
tillträde till kurserna fordras avgångsbetyg från folkskola, en ålder av 17 år
och intyg om minst tre års yrkespraktik. Inträdessökande, som genomgått
fortsättningsskola och en regelmässig lärlingsutbildning, hava företräde. Lärjungarna
kunna vara ordinarie eller extra ordinarie. I avgifter betalas sammanlagt
20 K. för varje kurs, därav 5 K. för undervisningsmateriell. Medellösa
lärjungar kunna befrias från skolavgifterna.
Undervisningen meddelas enligt följande timplan:
Timmar i
veckan
Grundbegrepp........................ 4
Belysning.............................. 4
Dynamomaskiner .................. 4
Kraftöverföring ..................... 5
Timmar i
veckan
Transport 17
Maskinlära med ritning ......... 7
Teknologi.............................. 3
Praktiska laboratorieövningar... 12
Summa 39
Transport 17
Statsindustriskolorna.
193
3. Specialkurserna för mästare och gesäller omfatta:
1) Specialkurser för klensmeder och montörer etc. med två årskurser om
8 månader vardera, oktober—maj, enligt följande läroplan:
l:a årskursen:
Timmar
veckan
Tyska språket och affärsupp
satser.
.......... 2
Geometri ........................... 2
Projektionslära..................... 2
Industriell räkning .............. 2
Maskinlära och ritning ......... 4
Summa 12
0 , Timmar i
2:a årskursen: veckan
Industriell bokföring och räk -
ning
Elektroteknik ..................... 4
Fackritning ........................ 4
Beskrivande maskinlära......... 2
Mekanisk teknologi ............ 2
Summa 14
2:a årskursen:
Timmar i
veckan
Fackritning........................ 4
Modellsnickeri .................. 4
2) Specialkurser för modellsnickare likaledes med två årskurser om 8
månader, oktober—maj, enligt följande timplan:
Timmar i
l:a årskursen: veckan
Projektionsritning ............... 2
Geometrisk ritning o. fackritn. 4
Modellsnickeri (i verkstaden) 4 _
Summa 10 Summa 8
3) Specialkurser för a) eldare, b) maskinister, c) lokomotivförare och d)
skeppsmaskinister, som vara 2 månader för varje av de nämnda yrkena eller
tillsammans 8 månader, oktober—maj.
4. Industriella fortsättningsskolan har två fackavdelningar:
1) för mekaniskt tekniska yrken och
2) för elektroteknik och instrumentmakeri, vardera med två årsklasser
och 10 timmars undervisning i veckan. För inträde i dessa fackavdelningar
fordras att hava genomgått första årskursen vid någon av Wiens allmänna
industriella fortsättningsskolor eller 3:e klassen i en borgareskola.
Vid statsindustriskolan i Wiens X distrikt voro under läroåret 1906—07
anställda såsom lärare 1 direktor, 11 professorer och lärare, 6 assistenter och
biträdande lärare samt 6 verkmästare. Antalet lärjungar utgjorde:
i verkmästareskolans fackavdelning för
metallindustri ................................................ 124
elektroteknik ................................................ 85
i specialkurserna..................................................... 403
i den industriella fortsättningsskolan......................... 129
Tillsammans 741
in
13
194
Österrike.
Statsindustriskolan i Reichenberg omfattar:
1. Högre industriskola med tre fackavdelningar, nämligen:
0 byggnadsfackskola för utbildning av byggmästare, byggnadsförmän,
stenhuggare- och timmermansmästare,
2) mekaniskt teknisk fackskola för blivande fabrikanter, fabriksdirektörer,
verkstadsledare och tekniker för olika grenar av maskinindustrien,
3) kemiskt teknisk fackskola för fabrikanter, ledare och tekniker för
olika kemiska industrigrenar såsom färgerier, tryckerier, blekerier, sockerbruk,
brännerier, bryggerier, färg- och fettvarufabriker, glas- och
lergodstillverkning, kemisk storindustri m. m.
2. Verkmästareskola med två avdelningar:
1) verkmästareskola för byggnadsindustri för utbildning av muraremästare,
byggnadsförmän, byggnadsritare, timmermän, stenhuggare,
byggnadssnickare, plåtslagare och stuckatörer,
2) verkmästareskola för mekaniskt tekniska yrken för utbildning av
maskinister, smeder, montörer, mekaniker, plåt- och kopparslagare,
kvarnbyggare och förmän på mekaniska väverier.
Kursernas längd, inträdesfordringar m. m. äro de samma som för de förut
beskrivna statsindustriskolorna.
Skolan i Reichenberg har lärverkstäder för praktiska övningar. 1 läroplanen
för den högre fackskolan för mekaniskt tekniska industrier upptages
icke verkstadsarbete, men lärjungar kunna, sedan de genomgått denna fackskola,
söka inträde på lärverkstaden för att där under 1 å 2 år uteslutande
arbeta för sin praktiska utbildning. 1 timplanen för den mekaniskt tekniska
verkmästareskolan ingår 9 timmars verkstadsarbete i veckan. För den kemiska
avdelningen finnes ett färgerilaboratorium.
Som vanligt äro med skolan förenade en industriell fortsättningsskola
och specialkurser för olika ändamål.
Till statsindustriskolorna hänföras även de högre läroanstalterna för textilindustri
i Ach och Brunn.
Statsindustriskolan i Salzburg betecknas som en verkmästareskola med
byggnadsteknisk och konstindustriell fackriktning. Till sin organisation skiljer
den sig dock (jämte ett par andra) väsentligt från övriga verkmästareskolor
därigenom, att inträdesåldern är satt så lågt som till 14 år, att intyg om praktisk
verksamhet icke erfordras för inträde vid skolan, och att kurserna till sin
längd äro mycket olika på olika avdelningar.
1. Den byggnadstekniska avdelningen har fem fackskolor:
1) för byggnadsindustri i inskränkt bemärkelse: för murare, byggnadsarbetare,
byggnadsförmän och byggnadsritare med 5 terminers kurs,
Tekniska centralanstalterna.
195
2) för timmermans- och
3) för stenhuggareyrkena, vardera med 4 terminers kurs,
4) för byggnadssnickare- och
5) för byggnadssmeder med 3 terminers kurs.
2. Den konstindustriella avdelningen omfattar:
1) en allmän konstindustriskola med 4 eller 5 terminers kurs för
utbildning av konstindustriella ritare,
2) fackskola med lärverkstäder för snickare och svarvare med 4 årskurser,
3) fackskola med ateljéer för träsnidare, bildhuggare och modellörer
med 4 årskurser,
4) fackskola för dekorativ målning med 4 till 5 terminers kurs,
5) fackskola för konstsömnad och ritning för flickor.
De konstindustriella fackskolorna erinra därutinnan, att de mottaga lärjungar
om 14 års ålder och giva dem fullständig såväl teoretisk som praktisk
utbildning på ett sätt, som avser att ersätta mästareläran, om de egentliga
fackskolorna för speciella industrigrenar.1)
Förutom de nämnda huvudavdelningarna finnas vid skolan anordnade
offentliga rit- och modellersalar samt en industriell fortsättningsskola för lärlingar
inom byggnads-, konst- och småindustri, den senare med tre årsklasser
om 7 månader vardera samt 10—11 undervisningstimmar i veckan. Undervisningen
i fortsättningsskolan omfattar geometri och projektionslära, geometrisk
ritning och projektionsritning, frihandsteckning, fackritning, af färsuppsatser,
räkning och bokföring, materiallära, teknologi och motorlära, lagkunskap och
religionslära.
Tekniska centralanstalterna.
Såsom förut nämnts äro de institutioner, som hänföras till de s. k. tekniska
centralanstalterna, icke uteslutande tekniska läroanstalter i detta ords
vanliga betydelse. De utgöras av museer och utställningslokaler för permanenta
och växlande industriutställningar samt av provningsanstalter och försökslaboratorier
för olika industrigrenar, vartill anknutits tekniska läroanstalter, som
i sin tur äro ämnade att utgöra mönsteranstalter och i viss mån även försöksanstalter
på den tekniska undervisningens område. Centrala spetskursen med *)
*) De konstindustriella avdelningarna äro mycket svagt besökta och komma att indragas.
Planer äro även å bane att omorganisera den byggnadstekniska fackskolan.
1%
Österrike.
sina filialer, och vandringskurser är på samma gång en undervisningsanstalt
och en arbetsförmedlingsanstalt.
Till de tekniska centralanstalterna hänföras:
1. österrikiska museet för konst och industri (österreichisches Museum
för Kunst und Industrie) i Wien,
2. Konstindustriskolan (Kunstgewerbeschule) i Prag,
3. Grafiska läro- och försöksanstalten (Graphische Lehr- und Versuchsanstalt)
i Wien,
4. Teknologiska industrimuseet (Technologisches Gewerbemuseum) i
Wien,
5. Läro- och försöksanstalten för IäderindustrL (Lehr- und Versuchsanstalt
för Lederindustrie) i Wien,
6. Konstbroderiskolan (Kunststichereischule) i Wien.
7. Centrala spetskursen (Zentral-Spitzenkurs) i Wien med filialer,
8. Mönsterverkstäderna för korgflätning och mönstervideplantagerna
(Musterwerkstätte för Korbflechterei und Musterweidenplantagen) i Wien med
filialer.
Största intresset erbjuda följande anstalter:
österrikiska museet för konst och industri grundades 1863 och har enligt
programmet till uppgift att både genom direkt undervisning och genom utställningar
av goda mönster och förebilder söka höja och förädla smaken icke
blott hos industriidkarna själva utan även hos den stora allmänheten.
Museets ständiga utställningar bestå av gipsavgjutningar, vävnader, spetsar,
broderier, läderarbeten, keramiska föremål, glasvaror, guldsmeds-, juvelerare-,
emalj- och metallarbeten m. m. Därjämte anordnas kortvariga utställningar
av moderna industrialster av framstående beskaffenhet, varigenom både
allmänheten och industriidkarna få tillfälle att följa industriens utveckling i
konstnärligt och tekniskt hänseende. Vid museet anordnas även för allmänheten
tillgängliga föreläsningar över konst och konstindustri.
Med museet förenades 1863 en konstindustriskola (Kunstgewerbeschule
des K. K. österreichischen Museums för Kunst und Industrie). Skolan, som
har till uppgift att utbilda dels konstnärligt skolade krafter för konstindustrien,
dels lärare för teckningsundervisningen, riktar sitt arbete på alla de konstarter,
som utgöra nödvändiga förutsättningar för en konstnärlig produktion på
det industriella området. Undervisningen omfattar följaktligen arkitektur, målning
och plastik med hänsyn till dessa konstarters användning vid yttre och
inre utsmyckning av byggnader och deras tillämpning på alla arter av konstindustrien.
Tekniska centralanstalterna.
197
Skolan har följande avdelningar:
1. Allmän avdelning.
2. Faekskolor för
1) arkitektur,
2) målning,
3) plastik. •*
3. Specialateljéer för speciella grenar av konstindustrien såsom:
1) ciseleringskonst (metall-plastik),
2) träsnideri,
3) emaljarbeten,
4) matt- och gobelinrestaurering (konstvävnad).
4. Kemiskt laboratorium i förening med en praktiskt keramisk kurs.
Teknologiska industrimuseet i Wien grundades, som förut nämnts, 1879
av nederösterrikiska industriföreningen. Redan från början åtnjöt museet
statsunderstöd, men är numera en statsanstalt, som dock fortfarande erhåller
betydliga anslag dels av provinsen nedre Österrike och staden Wien, dels av
enskilda korporationer och föreningar. Dess ändamål är att vara en bildningsanstalt
i detta ords vidsträcktaste bemärkelse för den mindre industrien och
hantverket. Denna sin uppgift söker det fylla dels genom sina för allmänheten
tillgängliga samlingar, dels genom provnings- och försöksanstalter av
olika slag, dels slutligen genom tekniska skolor och specialkurser för olika
industriella fack.
Det egentliga museet är tämligen nytt och ordnat efter mönstret av det
berömda conservatoire des arts et métiers i Paris. Det innehåller samlingar
av maskiner och apparater av äldre och nyare typer i ändamål att ge en bild
av industriens utveckling under olika perioder. Tillverkningen av viktiga industrialster
åskådliggöres genom utställda serier av råmaterial, halv- och helfabrikat
jämte maskiner och verktyg för deras bearbetning och framställning.
Museet innehåller även intressanta samlingar av verktyg från olika länder
och folk.
Provnings- och försöksanstalterna, som avse 1) pappersindustri, 2) byggnads-
och maskinmaterial, 3) kemisk industri och 4) elektroteknik, tillhandagå
myndigheter, industriidkare och allmänheten med undersökningar och utredningar
i tekniska och industriella frågor.
Undervisningsanstalterna vid teknologiska industrimuseet omfatta:
1. Fackskolor för byggnads- och maskinsmide:
1) lägre fackskola,
2) högre fackskola.
198
Österrike.
2. Fackskolor för elektroteknik:
1) lägre fackskola,
2) högre fackskola.
3. Specialkurser för:
1) militärverkmästare,
2) eldare och maskinister, é
3) automobilförare,
4) industriell teknik.
4. Söndags- och aftonkurser.
Institutet hade förr även en lägre och en högre fackskola för kemiskt
teknisk industri och i anslutning därtill en specialkurs för pappersindustri, ett
seminarium för tinktorialkemi och en specialkurs för födoämnenas kemi. Dessa
institutioner hava emellertid numera överflyttats till den i oktober 1908 öppnade
statsindustriskolan för kemiskt teknisk industri i Wien.
1. Fackskolorna för byggnads- och maskinsmide giva tillfälle till en
sådan teknisk utbildning för alla de grenar av metallindustrien, som använda
järn och stål som råmaterial, att lärjungarna vinna kompetens för praktisk
industriell verksamhet, ökad arbetsförmåga och eggelse till självständigt initiativ
inom sitt yrke. Lärjungarna kunna vara antingen ordinarie, som önska
erhålla fullständig utbildning inom skolan, och därför noga måste fylla de uppställda
inträdesfordringarna och fullständigt följa den föreskrivna läroplanen,
eller hospitanter, vilka utan att i allo följa skolans läroplan önska utfylla
luckorna i sitt fackliga vetande.
Undervisningen börjar 1 oktober varje år. Skolåret sönderfaller i två
terminer, av vilka den första slutar 28 februari, den andra i mitten av juli.
Ordinarie lärjungar intagas endast vid skolårets början. Däremot kunna
hospitanter vinna inträde när som helst.
Varje lärjunge betalar en inskrivningsavgift av 4 K., som användes till
anskaffning av undervisningsmateriell. De, som inskrivas senare än 26 september,
betala 10 K., i inskrivningsavgift. I undervisningsavgift betalas vid
båda fackskolorna av österrikare 240 K., av utländingar 340 K. för år. Dessutom
betalar varje lärjunge en verkstadsavgift av 20 K. för år. Medellösa
lärjungar, som visa begåvning, tadellöst uppförande och god flit, kunna helt
eller delvis befrias från dessa avgifter.
Lägre fackskolan för byggnads- och maskinsmide har till ändamål att
giva den första utbildningen i byggnadssmide och i maskintillverkningens
teknik. Undervisningen omfattar alla för dessa industrigrenar oundgängligen
nödvändiga rent fackliga kunskaper och färdigheter.
Tekniska centralanstalterna.
199
Lärokursen varar 4 år.
För intagning i skolan fordras en ålder av 14 år, intyg om, att den inträdessökande
med gott resultat genomgått folkskola, inträdesprov i tyska
språket, aritmetik och geometri samt god kroppskonstitution. Lärjungar, som
genomgått borgareskolan eller minst tre klasser vid en lägre mellanskola och
vid inträdesprövning visa för inträde i andra årsklassen erforderliga kunskaper,
kunna direkt intagas i denna klass. Intagningen är till en början endast provisorisk.
Efter en två månaders prövningstid avgör lärarekollegiet definitivt
över intagningen. Lärjungarna erhålla terminsbetyg och vid avslutad kurs
avgångsbetyg.
Undervisningen meddelas enligt timplanen sid. 200.
Högre fackskolan för byggnads- och maskinsmide har till ändamål att
giva dem, som genomgått den lägre fackskolan eller andra personer med
nödig förbildning, tillfälle att förvärva det högre mått av kunskaper och färdigheter,
som fordras av självständiga industriidkare, verkmästare och fabriksledare.
Även i denna skola kunna lärjungarna vara ordinarie lärjungar eller
hospitanter. Kursen är för ordinarie lärjungar tvåårig. Vid dess slut kunna
lärjungarna på grund av avgångsprövning enligt särskild prövningsordning
erhålla mogenhetsbetyg.
För intagning som ordinarie lärjunge i den högre skolan fordras avgångsbetyg
från en lägre mellanskola (lägre gymnasium, lägre realskola eller borgarskola)
samt från den lägre fackskolan vid industrimuseum eller annan därmed
likställd fackskola eller också intyg om, att den inträdessökande redan lärt
smedsyrket och innehar de teoretiska kunskaper, som inhämtas i den lägre
fackskolan. För att intagas som hospitant fordras grundlig praktik efter avslutad
mästarelära och 18 års ålder.
Läroämnen och antal timmar för varje läroämne framgår av timplanen
sid. 201.
200
Österrike.
Timplaner för fackskolorna för byggnads- och maskinsmide.
a) Lägre fackskolan.
Läroämnen |
Timmar |
i veckan |
||||||
l:a |
årsk. |
2:a årsk. |
3:e årsk. |
4:e årsk. |
||||
vin- ter |
I som-mar |
vin- ter |
som- mar |
vin- ter |
| som- | mar |
1 . vin- ter |
som- mar |
|
Tyska språket och affärsuppsatser .......... |
6 |
6 |
||||||
Matematik ................................. |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
3 |
3 |
Frihandsteckning ............................ |
4 |
4 |
4 |
4 |
— |
— |
— |
_ |
Geometrisk och projektionsritning..."......... |
8 |
8 |
6 |
6 |
3 |
3 |
— |
_ |
Fysik och mekanik ...................... |
2 |
2 |
6 |
6 |
— |
— |
4 |
4 |
Fackritning ............................. |
— |
— |
2 |
2 |
8 |
8 |
8 |
8 |
Maskinelement ............................. |
— |
— |
4 |
4 |
_ |
_ |
_ |
|
Mekanisk teknologi ........................ |
— |
— |
2 |
2 |
3 |
3 |
_ |
_ |
Allmän kemi ................................ |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
__ |
|
Maskinlära............................... |
— |
— |
_ |
_ |
3 |
3 |
4 |
4 |
Byggnadskonstruktionslära med ritning...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Industriell räkning och kalkylation ......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
_ |
Industriell hygien och skydd mot olycksfall |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
_ |
Specialkurs för eldare och maskinister...... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
4 |
|
Verkstadsarbete ................................ |
16 |
16 |
16 |
16 |
20 |
20 |
23 |
23 |
Summa timmar |
40 |
40 | |
44 |
44 | |
44 | |
44 |
46 |
48 |
201
Tekniska centralanstalterna.
b) Högre fackskolan.
Timmar |
veckan |
|||
Läroämnen |
l:a årsk. |
2:a årsk. j |
||
vin- ter |
som mar |
vin- ter |
som-mar | |
|
3 |
3 |
3 |
3 |
|
2 |
2 |
_ |
_ |
|
2 |
2 |
2 |
2 |
|
3 |
3 |
3 |
3 |
|
6 |
6 |
8 |
8 |
|
2 |
2 |
_ |
||
2 |
2 |
2 |
2 |
|
2 |
_ |
|||
_ |
2 |
2 |
||
Praktiska övningar i lärverkstäderna ................................. |
24 |
24 |
24 |
24 |
Summa timmar |
46 |
44 |
44 |
44 |
Såsom timplanen utvisar, ägnas en högst väsentlig del av undervisningstiden
åt praktiska övningar i skolans lärverkstäder.
Dessa övningar omfatta alla sådana arbeten, som åligga en byggnadsoch
maskinsmed, övningar i vanliga verktygmaskiners skötsel och i tillverkning
av verktyg och mätapparater, vartill komma övningar i modellsnickeri. 1 lärverkstäderna
arbeta lärjungarna under omedelbar ledning av erfarna verkmästare
och förarbetare. En grundlig utbildning eftersträvas. 1 synnerhet lägges vikt
på noggrannhet, prydlighet och säkerhet i arbetet samt därpå, att lärjungarna
vänjas vid samma flit och snabbhet i arbetets utförande, som fordras av dem,
när de komma ut i praktiken.
2. Fackskolorna för elektroteknik hava i huvudsak samma organisation
som de föregående fackskolorna. Om den högre fackskolan för elektroteknik
heter det dock, att den förutom den tekniska fackbildningen även skall bibringa
ett högre mått av allmänbildning. I överensstämmelse härmed upptages i
läroplanen tyska språket samt historia och geografi, vilka ämnen saknas i läroplanen
för den högre fackskolan för byggnads- och maskinsmide.
Undervisningen i tyska språket omfattar huvudmomenten av litteraturhistorien
till och med Goethe; lektyr av valda stycken av de mest framstående
arbetena från denna tid; memorering, talövningar, ljudlära och principerna
202
Österrike.
för språkbildningen. Undervisningen i historia och geografi meddelar en översikt
över Europas nuvarande kulturförhållanden och samfärdsvägar, österrikiska
monarkiens historia till 1526 jämte skildring av kulturförhållandena vid denna tid.
Även i denna fackskola ägnas mycken tid åt praktiska verkstadsövningar.
Dessa omfatta användning av vanliga verktyg och mätinstrument samt filövningar:
tillverkning av kuber, noggrann inpassning av kvadratiska, tresidiga
och sexsidiga prismor i järnplattor; tillverkning av mätinstrument; enkla arbeten
med svarv och borrmaskin, gängskärning; tillverkning av apparater och mätinstrument
för fysikaliska och elektrotekniska laboratorier; strömbrytare för
elektrisk belysning och kraftöverföring; svarvning, borrning, fräsning, slipning,
polering, förnickling, lackering; tillverkning av delningsmaskiner m. m. I den
högre fackskolan tillverkas precisionsinstrument för elektroteknik, maskiner och
motorer för likström, växelström, trefasström, transformatorer och linspinningsapparater.
Timplanerna för undervisningen återgivas sid. 203 och 204.
Tekniska centralanstalterna.
203
Timplan för fackskolorna för elektroteknik,
a) Lägre fackskolan.
Timmar i |
veckan |
I |
||
Läroämnen |
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
års- |
års- |
års- |
års- |
|
kursen |
kursen |
kursen |
kursen |
|
1 Tyska språket...................................................! |
4 |
4 |
3 |
1 2 |
Historia och geografi .......................................... |
3 |
3 |
3 |
3 |
Matematik ....................................................... |
4 |
4 |
4 |
2 |
| Frihandsteckning............................................... |
4 |
— |
— |
— |
j Geometrisk ritning och projektionsritning .................. |
8 |
6 |
— |
— |
3 |
3 |
4 |
— |
|
— |
3 |
2 |
— |
|
! Allmän kemi ................................................... |
— |
— |
2 |
— |
Faekritning ...................................................... |
— |
3 |
6 |
6 |
Mekanisk teknologi............................................. |
— |
2 |
3 |
|
i Maskinelement................................................... |
— |
4 |
— |
— |
Maskinlära ...................................................... |
— |
— |
3 |
— |
Telegrafi och telefoni.......................................... |
— |
— |
2 |
— |
Dynamomaskinlära ............................................. |
— |
— |
— |
2 |
Belysningsteknik ................................................ |
— |
— |
— |
2 |
Mätningslära med övningar.................................... |
— |
— |
— |
8 |
Galvanoplastik................................................... |
— |
_*— |
— |
2 |
Signalväsende ................................................... |
— |
— |
— |
1 |
Verkstadsövningar ............................................. |
16 |
12 |
12 |
16 |
Summa timmar |
42 |
| 44 |
| 44 |
44 |
204
Österrike.
b) Högre fackskolan.
Läroämnen |
Timmar l:a årskursen |
i veckan 2:a årskursen |
||
vinter- termin |
sommar- termin |
vinter- termin |
1 sommar- termin |
|
Tyska språket .................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
Historia och geografi............... |
2 |
2 |
2 |
1 |
Matematik ................... |
2 |
2 |
3 |
2 |
j Fysik......................... |
Q |
Q |
||
'' Mekanik..................... |
\ |
1 |
||
Maskinlära................. |
2 |
2 |
2 |
2 |
Elektroteknik.................... |
3 |
3 |
3 |
3 |
I Teknisk kemi................. |
3 |
2 |
||
| Elektrokemi ............... |
_ |
2 |
2 |
|
| Fackritning............... |
8 |
8 |
8 |
8 |
, Husbyggnadskonst ................. |
1 |
1 |
2 |
2 |
Verkstadsarbete och laborationer .......... |
17 |
18 |
20 |
22 |
Summa timmar | |
44 |
44 '' |
44 |
44 |
3. Specialkurserna ha en längd av 3 7* månad till 2 år och äro avsedda
för personer med längre tids praktisk förbildning. Särskilt intresse erbjuder
specialkursen för industriell teknik. Den är avsedd för juridiskt bildade personer
och har till ändamål att genom encyklopediska föreläsningar bereda
förvaltningsämbetsmän, domare och advokater m. fl. tillfälle att förvärva elementära
kunskaper på den industriella teknikens områden och göra dem förtrogna
med mekanisk och kemisk teknologi samt med elektroteknik.
Föreläsningsserien omfattar ett tjugutal föreläsningstimmar under månaderna
oktober—mars med två föreläsningstimmar i veckan och betalas av varje deltagare
med 4 K. i inskrivningsavgift och 12 K. i föreläsningshonorar.
4. Söndags- och aftonkurserna äro avsedda för arbetare anställda i
praktiskt yrkesarbete och ha till ändamål att genom ökning av deras kunskaper
vidga deras synkrets och gränserna för deras verksamhetsområde.
Kurserna omfatta ett stort antal fristående ämnen, bland vilka kursdeltagarna
fritt kunna välja efter eget skön. Sedan undervisningen börjat, får dock utbyte
av läroämnen ej äga rum. Kurserna pågå i 6 månader, oktober—mars.
För att erhålla tillträde till dessa kurser fordras en ålder av minst 17 år.
Lärlingar mottagas icke, för så vitt de icke redan fullgjort sin fortsättningsskolplikt.
Tekniska centralanstalterna.
205
Kursdeltagare, som vid föreläsningarnas början hos vederbörande lärare
göra anmälan, att de önska erhålla betyg över sitt deltagande i undervisningen,
kunna efter avlagt prov erhålla sådant, dock endast under förutsättning, att de
med flit följt undervisningen ända till kursens slut.
Under läroåret 1906—07 hade teknologiska industrimuseet på alla avdelningarna
sammanlagt 1,345 lärjungar. I stipendier utdelades åt dessa icke
mindre än 24,075:41 K.
Museets personal utgjordes under samma år av:
1 kustos
1 bokförare
2 ämbetsassistenter
2 kanslister
2 kanslistbiträden
2 portvakter
20 vaktmästare
3 professionister
4 daglönare
1 direktor
4 sektionsföreståndare
15 professorer
5 ordinarie lärare
19 docenter
2 adjunkter
8 assistenter
1 biträdande assistent
17 verkmästare
1 bibliotekarie
tillsammans 110 personer.
Museet står under ledning av en direktor och ett kuratorium, det senare
bestående av 1 president, 2 delegerade från undervisningsministeriet och 31
andra personer.
Centrala spetskursen i Wien med sina talrika filial- och vandringskurser
är en för Österrike synnerligen karaktäristisk institution, som visar, vilka kraftiga
åtgärder man där tillgriper, när det gäller att främja industriens utveckling.
Den centrala spetskursen i Wien är en statsinstitution, som står under
undervisningsministeriets omedelbara ledning. Dess ändamål är att befordra
den som hemslöjd bedrivna spetsindustrien inom de österrikiska konungarikena
och kronländerna. Det tillkommer sålunda den centrala spetskursen
i Wien:
1) att utöva högsta ledningen av arbetsskolorna för spetsarbeten i didaktiskt
pedagogiskt och kommersiellt hänseende samt att organisera och leda den
för spetsundervisningens befordran anordnade vandringsundervisningen;
2) att anskaffa nya mönster samt att avprova och sprida kännedom om
nyheter i tekniskt hänseende på spetsindustriens område;
3) att giva spetsarbeterskor med goda förkunskaper en sådan utbildning,
att de kunna anställas som lärarinnor för den av staten anordnade undervisningen
i spetsarbeten.
206
Österrike.
För sådan anställning fordras förutom fysisk duglighet ett visst mått av
allmänbildning, god fallenhet för lärarinneyrket i tekniskt och didaktiskt hänseende,
användbarhet vid skötandet av affärsangelägenheter samt elementära
kunskaper i andra med lärarinneverksamheten i samband stående frågor,
framför allt förmåga att tillgodose de humanitära strävanden, som statens åtgärder
för spetsindustriens förkovran innebära.
Ansökningar om tillträde till lärarinnekursen, åtföljda av läkarebetyg och
intyg, som utvisa, att den inträdessökande har en ålder av 17 år, nödiga tekniska
förkunskaper samt tillräcklig allmänbildning och intelligens, insändas till
undervisningsministeriet, som inkallar ett begränsat antal deltagarinnor till
kurserna.
Lärjungarna kunna vara antingen pensionärer (Internistinnen) eller icke
pensionärer (Externistinnen). Pensionärerna bo kostnadsfritt i skolans internat,
erhålla där fullständig förplägning och tvätt jämte 12 K. i månaden som fickpenningar,
fria resor med spårvagn till och från skolan, promenad- och arbetsdräkt
samt sänglinne under skoltiden, fri medicin och vård antingen i hemmet
eller på sjukhus under högst fyra veckor i händelse av sjukdom. Därjämte
kunna de på särskild begäran erhålla ett reseunderstöd upp till 50 K. för
vardera av resorna från och till Wien. Icke pensionärer hava däremot inga
motsvarande förmåner.
Efter genomgången kurs erhålla deltagarinnorna på begäran intyg över
sina kunskaper i olika läroämnen samt över flit och uppförande. De, som
genomgått skolan, hava företräde till lärarinneplatser vid statens spetsskolor.
Kurserna, som kunna avse dels a) spetssömnad, dels b) spetsknyppling,
vara 10 månader från 15 september till 15 juli med undervisning kl. 8—12
f. m. och 1—5 e. m.
Undervisningen omfattar:
Tim. i veckan
Spetssömnad (för spetssömmerskor).................. 28
Spetsknyppling (för spetsknypplerskor)............... 24
Fackritning .................................................... 6
Mönsterstickning och kalkylering (för knypplerskor) 4
Bokföring och korrespondens........................... 2
Undervisningsövningar .................................... 2
Pedagogik..................................................... 4
Materiallära ................................................... 6
Spetstillverkningens historia i förening med museistudier: 6 föredrag
under kursen.
Tekniska centralanstalterna.
207
Dessutom erhålla alla lärjungar undervisning i tyska språket, och pensionärerna,
om de så önska, undervisning i hälsolära, hjälp vid olycksfall, hushållslära,
klädsömnad, trädgårdsskötsel, hönsskötsel m. m. samt i körsång.
Alla erforderliga redskap och utensilier samt allt material tillhandahållas
lärjungarna kostnadsfritt av skolan. De utförda arbetena förbli skolans egendom.
Lärjungarna äro även förbjudna att sälja arbeten, som de förfärdiga
utom skolan på lediga stunder.
Lärarinnor, som hava anställning vid statens spetsskolor, kunna inkallas till
den centrala spetskursen för att där ytterligare utbildas i sitt fack.
Med den centrala spetskursen är förenad en arbetsskola (Erwerbsschule).
Dess ändamål är dels att utbilda sina lärjungar i finare arter av spetsarbeten,
dels att tjäna som arbetsförmedlingsanstalt för dylika arbeten. I denna skola
upptagas till ett begränsat antal flickor, som fyllt 14 år och kunna förete intyg
om nödig teknisk förbildning. De kunna vinna inträde, när som helst under
den tid kursen pågår, d. v. s. 15 sept.—15 juli, men kunna även under ferierna
erhålla tillfälle till arbetsförtjänst och ledning vid arbetets utförande. Den
dagliga arbets- och undervisningstiden varar kl. 8—12 f. m. och 1—5 e. rm
eller kl. 1—4 e. m. under tiden oktober—mars. Deltagarinnorna i kursen ha
dock rätt att efter överenskommelse med lärarinnan begagna undervisningen
endast för- eller eftermiddagar eller endast vissa dagar i veckan. Alla redskap,
med undantag av nålar, fingerborg och sax, tillhandahållas kostnadsfritt av
skolan, som även tillhandahåller material mot kredit till anskaffningspris. Alla
i skolans lokal eller på uppdrag av lärarinnan tillverkade arbeten äro skolans
egendom. För användbara arbeten erhålla kursdeltagarinnorna lön per styck
eller metervis, och söker man reglera priset så, att mindre försigkomna arbeterskor
erhålla 14 heller och fullt utbildade 20 heller i timmen. Betalningen
utbetalas efter avdrag av materialkostnaden två gånger i månaden. Skolan
utdelar även i män av tillgång på beställningar under vissa villkor arbete åt
grupper av kompetenta arbeterskor utom staden Wien.
Den med centrala spetskursen förenade och under dess ledning stående
s. k. vandringsundervisningen är organiserad i form av arbetsskolor av ungefär
samma art som den med centralanstalten i Wien förenade arbetsskolan.
Vandringsundervisningens ändamål är: 1) att främja utvecklingen av spetsindustrien
som hemslöjd, 2) att reglera avlöningsförhållandena och verka för
en affärsmässig organisation av produktionen, samt 3) att tjäna som mellanhand
emellan tillverkare och köpare.
Deltagarinnorna i vandringskurserna kunna vara antingen nybörjare (Vorbereitungsschiilerin)
eller ordinarie deltagare och hospitanter. Såsom nybörjare
208
Österrike.
intagas i den förberedande kursen skolpliktiga flickor, som under vissa utom
folkskolans undervisningstid förlagda timmar mottaga undervisning i spetsarbeten.
De ordinarie kursdeltagarinnorna utgöras av icke skolpliktiga flickor,
som regelbundet deltaga i undervisningen för att erhålla fullständig utbildning
i spetstillverkning. Som hospitanter mottagas kvinnor, som redan fullständigt
behärska yrket, och endast tillfälligt besöka skolan för att emottaga beställningar
och erhålla undervisning om deras utförande.
Kurserna pågå i 11 månader om året med 7 timmars undervisning om
dagen, dock med tillåtelse för kursdeltagarinnorna att begagna skolans lokaler
för sina arbeten även utom de vanliga lektionstiderna. Lärjungarna i den förberedande
kursen ävensom de ordinarie kursdeltagarinnorna erhålla alla redskap
till låns av skolan, med skyldighet att återställa dem vid kursens slut.
Även materialet tillhandahålles lärjungarna i den förberedande kursen gratis.
Däremot måste ordinarie lärjungar och hospitanter själva hålla sig med material,
men kunna få köpa det av lärarinnan mot erläggande av anskaffningskostnaden.
Mönster tillhandahållas gratis av skolan. Alla arbeten, som utföras av lärjungarna
i den förberedande kursen och av de ordinarie lärjungarna inom
skolan, ävensom alla arbeten, som utföras av hospitanterna på beställning av
skolan, tillhöra centralspetskursen i Wien. Dock ha kursdeltagarinnorna rätt att,
om inga brådskande beställningar föreligga, även under den ordinarie lektionstiden
utföra arbeten för eget bruk eller för bortskänkning, men få de under
inga omständigheter själva sälja sina arbeten. Däremot har lärarinnan rätt att
sälja arbeten till spetshandlare på platsen. För alla användbara arbeten erhålla
kursdeltagarinnorna betalning per styck eller meter, och regleras arbetslönen
så, att ännu icke fullt utbildade spetsarbeterskor erhålla 8 heller i timmen och
fullt utbildade 16 heller i timmen.
Under arbetsåret 1905—06 hade centralanstalten i Wien 4 lärjungar i
sykursen och 11 i knypplingskursen samt 260 lärjungar i arbetsskolan. Med
centralanstalten voro förenade 30 filialer eller vandringskurser med tillsammans
2,751 lärjungar.
Frankrike.
209
Frankrike.
Frankrike kan göra anspråk på att betecknas såsom föregångslandet på Högre specimen
tekniska undervisningens område så till vida, att tekniska läroanstalter alskolor.
där började inrättas tidigare än i andra länder. Sålunda grundades redan
under 1700-talet framstående specialskolor såsom école national des ponts
et chaussées i Paris 1747 och école nationale supérieure des mines i Paris 1778,
båda med uppgift att giva den för vissa högre statstjänster erforderliga tekniska
bildningen.
Dessa skolor fingo 1794 i école polytechnique, den första polytekniska École polyskolan
i Europa, en förberedande läroanstalt med uppgift att meddela det all- technique.
männa matematiskt naturvetenskapliga vetande, som fordrades för högre tekniska
specialstudier.
Från slutet av 1700-talet härstammar också det sedan så berömda Conservatoire
conservatoire national des arts et métiers i Paris. Ursprungligen avsedd att
vara en upplysningsanstalt för industri och hantverk har denna anstalt med
sina samlingar av äldre och nyare maskiner och instrument för vetenskapliga
och tekniska ändamål, sitt omfattande bibliotek, sina laboratorier och offentliga
föreläsningar utvecklats till en vetenskaplig institution av mycket hög rang.
Från en något senare tid härstammar école central des arts et manu- École central
factures, som 1829 grundades såsom privat anstalt, men 1857 överlämnades des art* et
till staten. Skolan har till mål att utbilda ingenjörer för alla områden av indu- m^egac
strien, för allmänna arbeten och för bergshanteringen. Den är sålunda i likhet
med de förut nämnda tekniska läroanstalterna hänförlig till den högre tekniska
undervisningen.
Även de första åtgärderna för den lägre tekniska undervisningen gå i Écoles nalioFrankrike
tillbaka till slutet av 1700-talet. År 1788 anlade hertigen av Rochefoucault,
som då var kavalleriöverste, på sin egendom en skola, avsedd för e m ers''
söner till underofficerare vid hans regemente. Undervisningen i denna skola
omfattade förutom allmänna ämnen även praktiskt yrkesarbete. Skolan vann
snart erkännande. Den omvandlades 1799 till statsinstitution och flyttades till
14
IT!
210
Frankrike.
Ecoles nationales
(thorlogerie
i Cluses
och Besangon.
Lagstiftning
angåendefolkundervisning
och teknisk
undervisning.
Compiégne. Vid ett besök i skolan, som Napoleon Bonaparte i egenskap av
förste konsul gjorde under en av sina resor genom norra Frankrikes industridistrikt,
uttalade han, att han funnit mästarna vid de franska fabrikerna besitta
mycken skicklighet i utförandet av sina arbeten, men att ingen enda kunde
göra en ritning eller enkel beräkning till en maskin eller giva uttryck åt sina
idéer genom en teckning eller en skriftlig redogörelse. Denna brist måste
avhjälpas. Skolan i Compiégne skulle få till uppgift att utbilda verkmästare
för den franska industrien.
I enlighet härmed omorganiserades skolan 1803. Undervisningen skulle
omfatta läsning, skrivning och räkning, geometri och ritning samt praktiskt
arbete i någon av skolans fem verkstäder för smide, filning och järnsvarvning,
för gjutning, för byggnads- och möbelsnickeri, för träsvarvning och för vagnmakeri.
En ny skola efter samma mönster grundades 1804 i Beaupréau. De
båda skolorna flyttades sedermera den ena till Chålons-sur-Marne 1806, den
andra till Ångers 1815. De utgöra de första representanterna för den klass
av högre tekniska fackskolor, som numera gå under namnet écoles nationales
d’arts et métiers. Ännu en dylik skola grundades i Aix 1843, varjämte ytterligare
två tillkommit den ena i Lille 1900, den andra i Cluny 1901, den senare
efter omorganisation av den 1891 grundade verkmästareskolan i samma stad.
Genom Savoyens erövring 1860 övergick den 1848 grundade fackskolan
för urmakeri i Cluses till franska staten. Från samma tid härstammar även
urmakareskolan i Besanijon, som 1861 inrättades av staden Besan<;ons kommunalstyrelse
och 1891 omvandlades till en statsinstitution.
Det var dock först i början på 1880-talet, som mera omfattande åtgärder
för den tekniska undervisningens ordnande började vidtagas i Frankrike. Detta
skedde i samband med den fullständiga reformering av den allmänna folkundervisningen,
som vid denna tid genomfördes. Redan 1833 hade Guizot
genomdrivit en lag, som ålade alla kommuner i Frankrike att upprätta åtminstone
en offentlig skola. År 1881 gjordes den allmänna folkundervisningen
kostnadsfri och uppdelades i två grader, en lägre och en högre. Den lägre
graden gjordes 1882 obligatorisk för all ungdom i åldern 6—13 år.
Impulsen till en särskild lagstiftning angående den tekniska undervisningen
gavs genom 1878 års världsutställning i Paris. Genom denna öppnades
fransmännens ögon för faran av att deras industri på många områden redan
blivit överflyglad och på andra områden var starkt hotad genom konkurrensen
med utlandet. Allmänheten började intressera sig för den tekniska undervisningen,
och under trycket av en allmän folkmening genomfördes den 11 decem
-
Frankrike.
211
ber 1880 en lag om lärlingsskolor (écoles manuelles d’apprentissage). Enligt
denna lag skulle alla dessa skolor, grundade av kommuner eller departement
i ändamål att meddela nödig yrkesskicklighet och tekniska kunskaper åt ungdom,
som ville ägna sig åt hantverk, hänföras till anstalter för den allmänna
folkundervisningen. Även andra till den allmänna folkundervisningens högre
stadium hörande skolor, i vilkas läroplaner yrkesundervisning inginge, skulle
hänföras till lärlingsskolorna. Dessa skolor ävensom andra med dem jämförliga,
av enskilda sällskap grundade yrkesskolor kunde erhålla understöd dels av de
anslag, som stodo till undervisningsministeriets förfogande för den allmänna
folkundervisningens främjande, dels av de anslag, som disponerades av handelsministern
för understödjande av anstalter för teknisk undervisning.
Lärlingsskolorna kommo sålunda att stå under både undervisnings- och
handelsministeriets överinseende. Då detta förhållande medförde en del svårigheter
och slitningar, bestämdes genom lag av den 26 januari 1892, att alla till
den allmänna folkundervisningens högre stadium hänförliga yrkesskolor, vilkas
undervisning i huvudsak vore av industriell eller kommersiell art, skulle sortera
under ministern för handel och industri, och att dessa skolor skulle kallas
écoles pratiques de commerce et d’industrie. De skulle underhållas i enlighet
med de bestämmelser, som gälla för de allmänna folkskolorna, d. v. s. kommuner
och departement skulle bestrida kostnaderna för lokaler och betjäning
m. m. samt hyresersättning åt lärarna, under det att lärarnas avlöning och
pensionering skulle åligga staten.
Genom 1880 och 1892 års lagar ställdes sålunda den lägre tekniska
undervisningen i Frankrike i mycket nära samband med den allmänna folkundervisningen,
och kom i själva verket att utgöra en del av den allmänna
folkundervisningens högre avdelning.
Kort efter sedan lagen om lärlingsskolor genomförts 1880, ansågs det
lämpligt, att staten visade vägen för lagens tillämpning genom att på egen
bekostnad grunda en eller flera skolor, som kunde tjäna som mönster för
de yrkesskolor, som man hoppades, att kommuner, departement eller enskilda
sällskap skulle bringa till stånd. På grund härav inrättades under 1880-talet
tre stycken écoles nationales professionnelles i Voiron 1886, i Vierzon och
Armentiéres 1887. Något senare tillkom en fjärde skola i Nantes 1898. Dessa
skolor överflyttades genom finanslagen av den 13 april 1900 från undervisningsministeriet
och ställdes under överinseende av ministern för handel och
industri.
Det stora intresse för såväl annan som teknisk undervisning, varom
1880-talets franska skollagar bära vittne, tog sig även''uttryck i inrättandet av
ett stort antal privata skolor av olika slag för teknisk undervisning.
Écoles pratiques
de commerce
et d''industrie.
Écoles nationales
professionnelles.
Privata skolor.
212
Frankrike.
Förslag om
obligatorisk
fortsättningsskolplikt.
Förvaltning
o. inspektion.
1 själva verket är det endast ett ringa {åtal av Frankrikes tekniska läroanstalter,
som äro statsanstalter. Det vida övervägande flertalet tekniska skolor
i detta land, och i synnerhet de, som äro att hänföra till de lägre stadierna
av teknisk undervisning, ledas och underhållas i väsentlig mån av kommunala
myndigheter, föreningar av arbetsgivare eller arbetare, religiösa ordnar och
enskilda sällskap med socialt eller filantropiskt intresse. Det privata intresset
har emellertid uppmuntrats och understötts genom anslag från statens sida.
Som bevis på, hur hastigt utvecklingen i detta hänseende gått, må anföras,
att 1880 funnos i Frankrike endast 48 privata tekniska skolor, som åtnjöto
understöd från handelsministeriet. År 1900 hade antalet skolor av detta slag
sexdubblats, i det att de statsunderstödda tekniska skolornas antal då utgjorde
292 st. Statens anslag för dessa privata skolors understödjande utgick för år
1907 med 481,500 francs.
De privata tekniska läroanstalterna i Frankrike äro av mycket växlande
beskaffenhet. Man finner bland dem söndags- och aftonkurser av enklaste
slag ända upp till sådana skolor, som göra anspråk på att betraktas som
verkliga tekniska högskolor. I många fall hava statsskolorna och de praktiska
mdustriskolorna tjänat som mönster för de privata skolorna. Flertalet utgöras
av speciella fackskolor för något visst yrke. Man träffar bland dem såväl fullständiga
lärlingsskolor med ändamål att helt och hållet eller delvis ersätta
lärlingsutbildningen inom industrien, som afton- och söndagsskolor med uppgift
att fullständiga den yrkesbildning, som kan vinnas genom industriellt
arbete.
Att intresset för ungdomens fortsatta uppfostran efter den egentliga skolåldern
är mycket stort i Frankrike, framgår, förutom av det stora antal föreningar,
som arbeta för att bereda den inom industri och hantverk arbetande
ungdomen tillfälle till teknisk bildning, även därav, att för några få år sedan
(1905) ett lagförslag om införandet av obligatorisk fortsättningsskolplikt efter
tyskt-österrikiskt mönster utarbetats på uppdrag av överstyrelsen för Frankrikes
tekniska undervisningsväsende. Lagförslaget har dock ännu ej slut- ''
behandlats.
Det egentliga tekniska undervisningsväsendet (1’enseignement technique)
i Frankrike sorterar numera under ministeriet för handel och industri. En
del skolor för konst- och konstindustri sortera under undervisningsministeriet
och en del högre specialskolor även under andra ministerier.
Vid ledningen av det tekniska undervisningsväsendet biträdes ministern
för handel och industri dels av en överstyrelse för den tekniska undervisningen
(conseil supérieure de 1’enseignement technique), bestående av ett stort antal
Écoles pratiques de commerce et dindustrie.
213
självskrivna och av ministern utnämnda personer, dels av en inspektionskommitté
(comité d’inspection). Dessutom finnas departementala och municipal
skolstyrelser och regionala och departementala inspektörer.
Nedanstående tabell lämnar en översikt över den del av den tekniska
undervisningen, som sorterar under ministeriet för handel och industri.
översikt över den tekniska undervisningen (1’enseignement technique) i Frankrike.
Antal skolor 1907 |
Antal lärjungar 1907 |
Statsanslag 1907 francs |
|
A. Kommunala, departementala och privata skolor: I. Écoles pratiques de commerce et d’industrie ......... |
57 |
11,506 |
1,308,753 |
II. Övriga tekniska skolor .................................... |
— |
— |
481,500 |
B. Stats anstalter (etablissements nationaux): III. Écoles nationales professionnelles........................ |
4 |
1,473 |
550,385 |
IV. Écoles nationales d’arts et métiers ..................... |
5 |
1,500 |
2,256,983 |
V. Écoles nationales d’horlogerie i Cluses och Besanpon |
2 |
e:a 200 |
107,820'') |
VI. École centrale des arts et manufactures ............... |
1 |
c:a 1,400 |
809,640 |
VII. Conservatoire des arts et metiers........................ |
1 |
— |
1,085,000 |
Inspektion m. m. av den industriella och kommersiella |
— |
— |
— |
undervisningen............................................... |
- |
— |
61,000 |
Av de i ovanstående tabell upptagna skolorna äro endast de under I,
III, IV och V samt större delen av de under II upptagna, hänförliga till det
lägre tekniska undervisningsväsendet. I det följande lämnas en redogörelse
endast för de för Frankrikes tekniska undervisning mest karaktäristiska skolorna:
écoles pratiques de commerce et d’industrie, écoles nationales professionnelles
och écoles nationales d’arts et métiers.
Écoles pratiques de commerce et d’industaie.
De praktiska handels- och industriskolorna tillkommo, såsom förut nämnts,
genom 1880 och 1892 års lagar och utgöra en del av den allmänna folkskolans
högre avdelning. Skolorna kunna samtidigt vara handels- och industriskolor
eller avse enbart handel eller enbart industri. Särskilda skolor finnas *)
översikt.
Ändamål.
*) Enbart till skolan i Cluses; skolan i Besanpon underhålles genom kommunala anslag.
214
Frankrike.
Inträdesfor
dringar.
Lärokursernas
längd.
Undervis
ningen.
för manliga och kvinnliga lärjungar. Sin ännu i huvudsak gällande organisation
fingo de praktiska handels- och industriskolorna genom dekret av den
22 februari 1893.
Enligt ett regeringscirkulär av den 20 juni 1893 hava de praktiska handels-
och industriskolorna till ändamål att förbereda lärlingsutbildningen. De
skola utbilda handelsbiträden och yrkesarbetare så, att de omedelbart kunna
göra nytta på kontor och verkstäder.
Ingen äger tillträde till skolorna, som icke fyllt 12 år. De, som ännu ej
fyllt 13 år, måste för att komma in i skolorna förete avgångsbetyg från folkskolan.
De, som fyllt 13 år och icke äro försedda med sådant avgångsbetyg,
måste styrka, att de fullgjort sin folkskoleplikt, och genom särskilt inträdesprov
visa, att de äro i besittning av de kunskaper, som fordras för avgångsbetyg
från folkskolan.
Den normala skoltiden omfattar 3 år, men har vid en del skolor utsträckts
till 4 år.
Med avseende på undervisningen stadgas endast, att den dels skall omfatta
teoretiska och praktiska ämnen av kommersiell eller industriell art, dels
avse att fullständiga lärjungarnas allmänna bildning. I övrigt hava skolstyrelserna
frihet att ordna skolornas läro- och timplaner efter lokala förhållanden.
Ministeriet för handel och industri har dock ansett lämpligt att utarbeta normalprogram
till ledning vid uppgörande av de särskilda skolornas läro- och timplaner.
Normalprogrammet för de praktiska industriskolorna upptager följande
timplaner:
ftcoles pratiques de commerce et d industrie.
215
a) Timplan för en praktisk industriskola för gossar.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
||
l:a året |
2:a året |
3:e året |
|
1. Industriell undervisning: |
|||
Verkstadsarbete............................................. |
30 |
30 |
33 |
Ritning ...................................................... |
6 |
6 |
6 |
Geometri ................................................... |
1 Va |
17a |
1 Va |
Mekanik...................................................... |
— |
— |
iVa |
Industriell ekonomi ....................................... |
— |
— |
1 Va |
Summa timmar |
37 Va |
37 Va |
43 Va |
II. Allmänna ämnen: |
|||
Franska språket .......................................... |
3 |
3 |
1 Va |
Historia...................................................... |
1 Va |
17» |
— |
Geografi...................................................... |
1 Va |
i7» |
— |
Naturhistoria och hygien ................................. |
— |
1 Vs |
1 Va |
Fysik..................................................*•..... |
1 Vs |
1 Va |
— |
_ |
1 Va |
1 Va |
|
Aritmetik ................................................... |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
Bokföring ................................................... |
— |
— |
1 Va |
Summa timmar |
9 |
12 |
7 Va |
Studier på egen hand .................................... |
9 |
9 |
9 |
216
Frankrike.
b) Timplan för en praktisk industriskola för flickor.
Timmar i veckan |
|||
Läroämnen |
|||
l:a året |
2:a året |
3:e året |
|
I. Industriella ämnen: |
|||
Verkstadsarbete ...................................... |
24 |
27 |
30 |
Ritning ............................................. |
6 |
3 |
3 |
Summa timmar |
30 |
30 |
33 |
II. Allmänna ämnen: |
|||
Franska språket............................. |
3 |
3 |
i 7* |
Historia ....................................... |
1 Va |
17* |
— |
Geografi .............................................. |
17» |
17* |
— |
Naturhistoria och hygien ........................ |
— |
17* |
17* |
Huslig ekonomi ................................. |
— |
— |
17 * |
Fysik .......................................... |
17* |
17* |
|
Kemi ............................................. |
1 1/9 |
||
Aritmetik .....................¥............. |
17* |
17* |
|
Geometri....................................... |
— |
17* |
l 7* |
Bokföring ........................................ |
— |
— |
17* |
Moral ........................................... |
\ |
||
Välskrivning ....................................... |
i |
_ |
|
Vanlig sömnad och tillskärning........................... |
3 |
l 7* |
17* |
Summa timmar |
13 |
14 7* |
10 7* |
Studier på egen hand ............................... |
6 |
6 |
6 |
Écoles pratiques de commerce et d’industrie.
217
Åt de praktiska övningarna ägnas sålunda vida mer än halva undervisningstiden.
Normalprogrammet för gossarnas verkstadsarbete upptager endast
bearbetning av järn och trä, men övningarna kunna även omfatta andra
yrken. I skolorna för flickor övas kläd- och korsettsömnad, modistarbeten och
tillverkning av konstgjorda blommor.
Vid lärokursens slut anställes en avgångsprövning inför en särskild jury. Avgdngsprov.
Avgångsprövningen omfattar såväl skriftliga som muntliga prov och praktiska
arbeten.
Undervisningen är kostnadsfri. Internat får icke förekomma annat än stipendier.
med ministerns särskilda tillstånd i varje fall. Vid skolorna finnas inrättade
dels statsstipendier, dels departementala och kommunala stipendier. För att
komma i åtnjutande av statsstipendier måste lärjungarna i regel underkasta
sig omständliga konkurrensprov, på grund av vilka och med hänsyn till föräldrarnas
ekonomi och andra omständigheter, såsom t. ex. faderns förtjänster
om fäderneslandet, stipendiet utdelas för hela lärjungens skoltid. Ett visst
antal stipendier utdelas dock även utan särskilda prov åt lärjungar, som gått
i skolan åtminstone ett år och därunder blivit väl vitsordade för sina studier
och sitt uppförande. Stipendierna kunna utgå i form av fullständig inackordering
antingen i med skolorna förenade internat eller utom skolan eller också
i form av kontanta understöd.
Lärarekåren vid en école pratique utgöres av en direktör eller direktris, Lärarna.
erforderligt antal professorer och chefer för de praktiska arbetena och verkstäderna,
biträdande lärare och lärarinnor för en del specialämnen samt ett
antal verkmästare för den praktiska utbildningen. Direktörer, professorer,
verkstadschefer och biträdande lärare utnämnas av ministern för handel och
industri bland tre av prefekten eller mären föreslagna personer, som äro i besittning
av erforderlig kompetens. Verkmästarna utnämnas av prefekten eller
mäjen, allt efter som skolan grundats av ett departement eller en kommun.
De lärare, som utnämnas av ministern, avlönas av statskassan.
Direktörer och direktriser erhålla i tre avlöningsgrader 2,500—4,000 francs,
professorer och arbets- eller verkstadschefer i fyra avlöningsgrader 1,500—3,000
francs och biträdande lärare likaledes i fyra avlöningsgrader 1,200—2,400 francs
om året. Därtill erhålla de på departementens eller kommunernas bekostnad fri
bostad och ett ortstillägg varierande mellan 100—800 francs (för Paris 2,000
francs) allt efter folkmängden å den ort, där skolan är belägen. Verkmästarna
avlönas helt och hållet av departementen och kommunerna.
För utbildning av lärare för dessa skolor finnas särskilda seminarier (sec- Lärarnas
tions normales) dels vid handelsskolorna i Paris och Lyon, dels vid 1’école na- utbildning.
tionale d’arts et métiers i Chålons och vid 1’école pratique de commerce et
218
Frankrike.
Skolråd.
Underhäll.
d’industrie i Havre. Seminarierna i Paris och Lyon ha till uppgift att utbilda,
det förra lärare, det senare lärarinnor för handelsskolorna. Seminariet i Chålons
utbildar lärare för industriskolorna, seminariet i Havre lärarinnor för såväl
handels- som industriskolorna. Seminarierna äro ordnade som internat med
undantag för seminariet i Paris. Lärjungarna, som vinna tillträde efter tävlan
på grund av inträdesprov, åtnjuta i internaten kost och logi på statens bekostnad
samt dessutom 300 francs i årligt understöd. Lärjungarna vid seminariet
i Paris uppbära ett årligt understöd av 1,500 francs. Kurserna vid
samtliga seminarier äro tvååriga.
Vid var och en av de praktiska handels- eller industriskolorna finnes ett
skolråd (conseil de perfectionnement) bestående av prefekten eller mären som
ordförande, inspektören för den tekniska undervisningen inom departementet,
fyra medlemmar valda av departements- eller kommunalråden, samt en medlem
utsedd av ministern för handel och industri. Vid skolor för kvinnliga lärjungar
skola två av de valda ledamöterna vara kvinnor. Vid skolor, som på
samma gång äro handels- och industriskolor, utser handelsministern två medlemmar
i skolrådet, varjämte de valda medlemmarna i detta fall skola vara
minst sex, därav minst två som ägnat sig åt handel, och minst två som ägnat
sig åt industriell verksamhet. Skolrådet har att övervaka skolans verksamhet,
avgiva utlåtanden i en hel del skolfrågor, utarbeta program och läroplaner
samt sörja för, att lärjungarna och framför allt stipendiaterna erhålla anställning
vid sin avgång från skolan.
De praktiska handels- och industriskolorna kunna upprättas av ett departement
eller en kommun eller av flera departement och kommuner gemensamt.
För att få en ny skola till stånd måste departements- eller kommunalråden
uppgöra fullständiga planer och kostnadsberäkningar över skollokaler
och andra utgifter för skolornas inrättande och underhåll samt ikläda sig förbindelse
att under minst fem år svara för de kostnader, som enligt .lag
åligga departement eller kommuner med avseende på högre folkskolor och
fortsättningskurser. Planer och kostnadsberäkningar underställas ministern för
handel och industri, som besluter, om skolan får inrättas eller icke. Om ett
departement eller en kommun önskar, att en redan förefintlig offentlig skola
skall omvandlas till en école pratique erfordras endast en framställning därom
till handelsministern, som efter samråd med undervisningsministern avgör frågan.
Ifall departementen eller kommunerna efter femårsperiodens slut icke
längre bevilja anslag till skolans underhåll, inställes dess verksamhet. Likaledes
kan handelsministern inställa utbetalningen av statsbidraget till en skola,
ifall lärjungeantalet under tre på varandra följande år i medeltal understigit
Écoles pratiques de commerce et dindustrie.
219
15, i vilket fall det ankommer på vederbörande departement eller kommun att
på egen bekostnad uppehålla skolans verksamhet eller låta den upphöra.
Kostnaderna för skolornas underhåll fördelas emellan departement eller
kommuner och staten på det sätt, att de förra bestrida alla utgifter för anskaffning
och underhåll av lokal, för belysning, renhållning och betjäning ävensom
bostäder eller hyresersättning åt de lärare, som därtill äro berättigade, under
det att staten betalar lärarnas avlöningar och bestrider kostnaderna för skolornas
administration och inspektion. Dock kan ministern även bevilja ett bidrag
till byggnads- och inredningskostnaderna med ett belopp ej överstigande en
fjärdedel av de totala kostnaderna.
År 1907 funnos i Frankrike 57 praktiska handels- och industriskolor med Statistik.
tillsammans 11,506 lärjungar, därav 31 handels- och industriskolor, 15 industriskolor
och 1 handelsskola för gossar med tillsammans 8,828 lärjungar samt
’ 10 handels- och industriskolor för flickor med 2,678 lärjungar. I statsunderstöd
utbetalades till dessa skolor 1,308,753 francs.
Såsom exempel på praktiska industriskolor må anföras:
École pratique d’industrie Baggio i Lille. Enligt programmet har skolan
till ändamål att utbilda skickliga och intelligenta arbetare, så att de ha utsikt
att i framtiden vinna anställning som verkmästare och verkstadschefer. Den
är avsedd för unga män, som önska förvärva en god ställning inom industrien,
vare sig de ämna för egen räkning grunda eller övertaga en mindre
industriell anläggning eller föredraga att söka förvärva en oberoende ställning
inom storindustrien.
Skolan har följande avdelningar:
1. En förberedande avdelning, i vilken ynglingar intagas, som ännu ej
fyllt 13 år, men äro i besittning av avgångsbetyg från folkskolan. Lärjungarna
kvarstanna i den förberedande avdelningen, till dess de uppnått 13 års ålder,
då de överflyttas till
2. Skolans huvudavdelning med treårig kurs. De, som genomgått denna
avdelning, kunna övergå till
3. Den högre avdelningen, där lärjungarna under en ettårig kurs få
ägna sig åt specialstudier i elektroteknik. Denna kurs har till ändamål att
genom teoretisk och praktisk undervisning meddela de kunskaper, som erfordras
för att installera och sköta en elektrisk anläggning.
Tillträde till skolan vinnes genom tävlan på grund av särskilda prov.
För inskrivning i skolan fordras avgångsbetyg från folkskola och en ålder den
1 nästkommande januari av 13 år för inträde i skolans huvudavdelning eller
220
Frankrike.
av minst 12 år för inträde i den förberedande avdelningen. De, som önska
inträde i den högre avdelningen, måste förete avgångsbetyg från en école
pratique d’industrie.
Den tekniska undervisningen i skolan ägnas åt tre huvudfack:
1. arbeten i trä: möbelsnickeri, modellsnickeri och träskulptur;
2. arbeten i järn: filning, svarvning, smide och konstsmide samt i högre
avdelningen elektrotekniska arbeten;
3. boktryck typografisk komposition, fotogravyr och similigravyr.
Den teoretiska undervisningen är i den förberedande avdelningen huvudsakligen
av allmänbildande art. Endast ringa tid ägnas inom denna avdelning
åt praktiskt arbete. Inom skolans huvudavdelning motsvarar undervisningen
i det närmaste normalprogrammet för de praktiska industriskolorna (se sid 215).
Den högre avdelningens kurser omfatta algebra och geometri, beskrivande
geometri, mekanik, trigonometri, elektroteknik med ritning och praktiska övningar.
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan.
Läroämnen |
Förbe- redande kursen |
Huvudavdelningen |
Högre |
||
l:a året |
2:a året |
3:e året |
avdel- ningen |
||
Franska språket ........... |
6 |
3 |
3 |
1 Va |
|
Välskrivning............. |
1 Va |
1 |
1 |
||
Historia och geografi ........ |
3 |
1 Va |
1 Va |
_ |
|
Aritmetik och algebra......... |
4 Va |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
Geometri ............... |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
Beskrivande geometri ......... |
— |
— |
_ |
_ |
1 Va |
Mekanik .......... |
— |
— |
_ |
1 Va |
1 Va |
Fysik och kemi ............ |
1 Va |
1 Va |
1 Va |
3 |
8 |
Industriel! ekonomi och bokföring...... |
— |
— |
_ |
t |
|
Naturlära och hygien ...... |
1 Va |
— |
_ |
1 |
|
Teknologi.............. |
— |
1 |
1 |
1 |
|
Moral- och samhällslära............ |
1 Va |
_ |
_ |
||
Ritning................ |
3 |
6 |
6 |
6 |
6 |
Verkstadsarbete ............ |
9 |
29 |
29 |
31 |
30 |
Självstudier .................. |
12 |
7 |
7 |
5 |
4 |
Summa timmar |
45 |
54 |
54 |
54 |
54 |
Kcoles pratiques de commerce et d’industrie.
221
Skolans verkstäder utgöras av 1) maskinsal med gasmotor om 24 hästkrafter
och elektrisk motor, 2) mekanisk och elektroteknisk verkstad, 3) smedja,
4) snickareverkstad, 5) gipsgjuteri, 6) tryckeri, 7) ateljé för fotogravyr.
Under 1907 hade skolan 167 lärjungar. Lärarekåren utgöres av en direktör,
två professorer, tre verkstadschefer och fyra mästare. Skolan är inrymd i
tvenne byggnader. Den ena innehåller bostad för direktören, sex läsrum och
verkstäderna för boktryck och fotogravyr. Den andra innehåller maskinrum
och övriga verkstäder. Byggnaderna med deras första inredning och utrustning
hade dragit en kostnad av 275,641 francs, vartill staten bidragit med
sammanlagt 27,584 francs, fördelade på 5 år, och enskild donator med 50,000 francs.
École pratique de commerce et d’industrie i Reims har till ändamål att
giva ungdom en grundlig förberedelse för verksamhet inom handel och industri
i staden Reims och trakten däromkring.
Skolan har en förberedande avdelning med ettårig lärokurs, som avser
att fullständiga lärjungarnas allmänna folkskolebildning och att bibringa dem
de kunskaper, som fordras för inträde i skolans huvudavdelning, på samma
gång den ger tillfälle att bedöma lärjungarnas förmåga och fallenhet för huvudavdelningens
olika yrken.
Den tekniska undervisningen i skolans huvudavdelning, som omfattar tre
årskurser, är fördelad på tre underavdelningar:
1. för spinning och vävning;
2. „ teknisk kemi;
3. „ järn- och träbearbetning.
Vid slutet av tredje årskursen erhålla de lärjungar, som därav gjort sig
förtjänta, avgångsbetyg och kunna därefter söka anställning på verkstäder.
Avdelningen för järn- och träbearbetning har dessutom en särskild kurs,
som förbereder för inträde vid écoles nationales d’arts et métiers eller andra
därmed jämförliga läroanstalter.
För de lärjungar, som erhållit avgångsbetyg från en école pratique d’industrie,
finnes anordnad en högre avdelning med ettårig lärokurs, där de ha
tillfälle att utvidga och fullständiga sina kunskaper. Den högre avdelningen
har underavdelningar för samma ändamål som skolans huvudavdelning, samt
dessutom en underavdelning för elektroteknik.
Den kommersiella undervisningen, som omfattar tre årskurser, avser att
utbilda handelsbiträden med kompetens att föra icke blott handelsböcker utan
även utländsk affärskorrespondens. Utrikes resestipendier, stiftade av såväl
staten som departementet, sätta de bästa lärjungarna i tillfälle att genom resor
i utlandet förkovra sina språkkunskaper och sina kommersiella kunskaper.
222
Frankrike.
Ändamål.
Lärjungarna hava även tillträde till högre handelsläroverk. Skolan hade 1907
437 lärjungar.
École pratique de commerce et d’Industrie för flickor i Rouen har till mål
att fullständiga lärjungarnas allmänna bildning och att förbereda dem för anställning
i handel, post och telegraf eller för vissa yrken, såsom klädsömnad,
linnesömnad, broderi, modistarbeten m. m. Därjämte erhålla lärjungarna undervisning
i hushållslära till den omfattning, som fordras av dugliga husföreståndarinnor.
För tillträde till skolan fordras en ålder av 12 år och avgångsbetyg från
folkskola. De, som icke äro i besittning av sådant avgångsbetyg, kunna icke
vinna inträde före 13 års ålder och måste underkasta sig särskild inträdesprövning.
Lärokursen omfattar 3 årskurser. Vid slutet av tredje årskursen erhålla
de lärjungar, som med framgång deltagit i examen, avgångsbetyg från skolan.
1 yrkesavdelningen ägnas 2 V» timme dagligen åt allmänna läroämnen
och 4 Va timme åt hushållsgöromål och teknisk eller industriell undervisning.
Den allmänna undervisningen omfattar samtliga läroämnen från folkskolans
högre avdelning. Stor vikt lägges på undervisningen i bokföring, hygien och
huslig ekonomi. Den tekniska undervisningen omfattar yrkesritning, tillklippning,
klädsömnad, modistarbeten, linnesömnad, broderi, tvättning, lagning av
kläder, matlagning och städning.
I den kommersiella avdelningen är den allmänna undervisningen av samma
art som i yrkesavdelningen. Den kommersiella undervisningen ägnas åt bokföring,
affärskorrespondens, engelska språket, aritmetik, algebra och geometri,
geografi, kemi och varukännedom, lagkunskap, handelslära, välskrivning, stenografi
och daktylografi.
Lärarepersonalen utgöres av en föreståndarinna, 10 professorer och 10
lärarinnor. Skolan hade 1907 260 lärjungar.
Inkomsten av de arbeten, som i skolan förfärdigas, fördelas mellan de
bästa lärjungarna och insättas för deras räkning å sparkassa.
Éeoles nationales professionnelles.
Såsom förut nämnts tillkommo de fyra statsyrkesskolorna i Voiron, Vierzon,
Armentiéres och Nantes för att tjäna som mönster för de praktiska lärlingsskolor,
som man väntade att kommuner, departement och enskilda sällskap
skulle grunda i enlighet med 1880 års lagar. Enligt gällande reglemente av
13 februari 1903 hava statsyrkesskolorna till ändamål:
Écoles nationales professionnelles. 223
1) att utbilda kunniga yrkesarbetare lämpade till blivande verkmästare och
verkstadschefer,
2) att förbereda för tävlan om inträde vid écoles nationales d’arts et métiers
eller andra tekniska skolor av samma grad.
Tillträde till skolan vinnes genom tävlan på grund av skriftliga prov.
Dessa äro lika för hela Frankrike och förrättas på samma dag och timme i
senare hälften av juli i departementets huvudstad eller vid någon av yrkesskolorna
i Armentiéres, Voiron eller Vierzon under uppsikt av en kommission
tillsatt av prefekten. Proven granskas av särskilda kommissioner, en för varje
skola, och uppgifterna bedömas med poängtalen 0—20. De, som erhållit högsta
poängtalen, utnämnas till lärjungar och fördelas på de olika skolorna av handelsministern.
För att erhålla tillträde till denna tävlan fordras franskt medborgarskap
och en ålder mellan 12 och 15 år den 1 oktober det år, då
tävlan äger rum. Proven omfatta skrivning efter diktamen, uppsatsskrivning,
välskrivning, räkning samt historia och Frankrikes geografi.
Lärjungarna kunna vara helpensionärer, halvpensionärer eller icke pensionärer.
Helpensionärerna betala en årsavgift av 500—600 francs om året,
allt efter den avdelning de tillhöra, och erhålla därför utom undervisning,
som är kostnadsfri för alla lärjungar, bostad, kost, tvätt och sjukvård inom
skolan samt dessutom all undervisnings- och ritmateriell. Dessa lärjungar få
icke lämna skolans område annat än på vissa bestämda tider. Halvpensionärerna
betala 250—300 francs om året och åtnjuta därför samma förmåner
som helpensionärerna med undantag av bostad. De måste vistas inom skolan
från kl. 8 f. m.—7 e. m. De, som icke äro pensionärer, behöva endast närvara
den tid, undervisningen pågår, d. v. s. kl. 8—12 f. m. och Va 2—7 e. m. Alla
lärjungar måste bära uniform efter fastställd modell.
Kurserna i skolans huvudavdelning, section normal, som förbereder för
direkt övergång till industriell verksamhet, äro fördelade på fyra årsklasser.
Den för inträde vid écoles nationales d''arts et métiers förberedande avdelningen,
section special, har däremot treåriga kurser. Undervisningen är för båda avdelningarna
gemensam under de två första åren, men under tredje årskursen
skiljas avdelningarna fullständigt. Tillträde till section special står öppet endast
för de bästa lärjungarna från andra årskursen.
Undervisningen omfattar dels allmänbildande ämnen: moral, samhällslära,
industriell ekonomi, välskrivning, grammatik, uppsatsskrivning, historia och
geografi samt främmande språk, dels teoretiskt tekniska ämnen: aritmetik,
algebra, geometri, bokföring, fysik, kemi, fysiologi och hygien, mekanik och
teknologi, dels slutligen praktiska övningar i ritning och verkstadsarbete.
Inträdesfor
tlringnr.
Lärjungarna.
Lärokurser
nas längd.
224
Frankrike.
Förvaltning.
Statistik.
Det praktiska verkstadsarbetet omfattar vid alla skolorna arbeten i trä
och järn, men kan dessutom omfatta andra industrigrenar, allt efter de industriella
förhållandena på den ort, där skolan är belägen. Undervisningsprogrammet
för varje skola fastställes av ministern för handel och industri.
Skolorna tillhöra ministeriets för handel och industri förvaltningsområde
och stå under uppsikt av prefekten i det distrikt, där skolan är belägen. De
stå under ledning av en direktör, som vid sin sida har dels en styrelse (conseil
d’administration) bestående av minst 9 medlemmar, dels en comité de
patronage sammansatt av ett större antal representativa män, framför allt
industriidkare och köpmän. Medlemmarna i denna kommitté utnämnas för en
tid av tre år av ministern för handel och industri.
Kommittén har till uppgift att taga skolans lärjungar under sitt särskilda
hägn, sörja för, att de mera framstående bland dem, framför allt skolans stipendiater,
erhålla anställning vid sin avgång från skolan, och giva anvisningar
om sådana åtgärder, som äro nödvändiga för att bringa undervisningen i
överensstämmelse med industriens fordringar på den ort, där skolan är belägen.
De fyra écoles nationales professionnelles i Voiron, Vierzon, Armentiéres
och Nantes hade år 1907 tillsammans 1,473 lärjungar. Statsanslaget till dem
utgick med ett sammanlagt belopp av 550,385 francs.
École professionnelle d’Armentiéres anses vara den förnämsta representanten
för denna klass av skolor. Den är belägen i norra Frankrikes största
industridistrikt. Skolans område bildar en kvadrat om fyra hektars ytinnehåll.
Därav äro 12,000 kvadratmeter upptagna av byggnader, 28,000 kvadratmeter av
gårdar och planteringar. Byggnaderna äro uppförda av tegel och bestå av
flera mindre villor för administration och betjäning, luftiga bostäder för lärjungarna
samt omfattande byggnader för läsrum, ritsalar och verkstäder.
Då skolan har över fyra hundra elever, därav mer än tre hundra såsom
helpensionärer, upptagas stora utrymmen av lärjungarnas sovrum, matsalar,
kök, tvättinrättning, frisérsalong, badrum, sjukrum m. m. Var och en av
skolans fyra klasser har sin särskilda gård för lekar och idrott. En icke
obetydlig del av gårdsutrymmet upptages av prydnadsträd och blomsteranläggningar.
Verkstäderna och laboratorierna utgöras av 1) maskinrum för en 30
hästkrafters ångmaskin, en 25 hästkrafters gasmotor samt elektrisk motor. I
anslutning därtill är 2) ett laboratorium för kontrollering av maskinernas drift,
3) snickareverkstad för tillverkning av möbler och gjutmodeller, 4) gjuteri, 5)
filareverkstad, 6) smedja, 7) maskinverkstad, 8) väveri med 9) laboratorium för
undersökning av textilvaror samt 10) elektrotekniskt laboratorium.
Écoles nationales professionnelles. 225
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
|||
l.a året |
2:a året |
3:e året |
4:e året |
|
Allmänbildande ämnen: |
||||
Moral, statslära och industriell ekonomi ......... |
1 |
— |
1 |
1 |
Välskrivning .......................................... |
1 |
— |
— |
— |
Grammatik med övningar ........................... |
2 |
1 |
— |
— |
Läsning ................................................ |
2 |
2 |
1 1 |
1 |
Fransk uppsatsskrivning.............................. |
1 |
1 |
1 |
|
Historia och statskunskap ........................... |
2 |
2 |
— |
— |
Geografi ................................................ |
2 |
2 |
— |
— |
Främmande språk .................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
Summa timmar |
13 |
10 |
4 |
4 |
Teoretiskt tekniska ämnen: |
||||
Aritmetik................................................ |
2 |
1 Vä |
— |
I , |
Algebra ................................................ |
1 |
1 Vs |
1 V* |
1 1 |
Geometri............................................... |
3 |
3 |
2 |
1 |
Trigonometri .......................................... |
— |
— |
l Vä |
— |
Beskrivande geometri................................. |
— |
— |
1 |
1 Va |
Bokföring................................................ |
— |
— |
1 |
— |
Fysik.................................................... |
1 Vs |
2 |
2 |
2 |
Kemi ................................................... |
17* |
2 |
1 |
1 |
Fysiologi och hygien ................................. |
— |
— |
— |
1 |
Mekanik ................................................ |
— |
— |
2 |
2 |
Teknologi ............................................... |
— |
— |
1 |
1 |
Summa timmar |
9 |
10 |
13 |
10 Va |
Praktiskt tekniska ämnen: |
||||
Ornamentsteckning .................................... |
2 |
— |
— |
— |
Geometrisk ritning .................................... |
4 |
6 |
6 |
6 |
Verkstadsarbete ....................................... |
12 |
18 |
24 |
30 |
Summa timmar |
18 |
24 |
30 |
36 |
Studier på egen hand................................. |
22 |
18 |
15 |
ll1/» |
Summa summarum timmar |
62 |
62 |
62 |
62 |
in 15
226
Frankrike.
Ändamål.
I de olika avdelningarna ägnas sålunda 13—4 timmar i veckan åt allmänbildande
ämnen, 9—10 V* timmar åt de teoretiskt tekniska ämnena och 18—36
timmar åt praktiska övningar i ritning och verkstadsarbete. Dessutom äro
22—11 Va timmar i veckan anslagna åt lärjungarnas studier på egen hand.
De praktiska övningarna i skolans verkstäder avse att utbilda möbelsnickare,
modellsnickare, filare, maskinuppsättare, elektriska montörer, smeder,
vävare, dessinatörer m. m. Alla lärjungar tillbringa under första året 5 månader
på snickareverkstaden och 5 månader på verkstäderna för järnbearbetning.
Härunder söker man komma under fund med lärjungarnas fallenhet för olika
slag av arbete. Med början av andra året välja de något visst yrke och fortsätta
med detta under hela den återstående skoltiden. Lärlingsutbildningen i
skolan är ordnad i avsikt att motarbeta ensidigheten i utbildningen inom
industrien. Lärjungarna få utföra alla de operationer, som erfordras för att
göra ett arbete fullständigt färdigt. Alla arbeten utföras efter ritning. Lärjungen
är skyldig att noggrant anteckna den tid, han använder för sitt arbete. När
detta är färdigt, får han av mästaren veta den arbetslön, ett dylikt arbete under
vanliga förhållanden betingar, och kan därav beräkna, hur mycket han själv
kunnat förtjäna i timmen på sitt arbete. Härigenom sporras lärjungen till
flit och ihärdighet. Den praktiska utbildningen kompletteras genom besök i
fabriker och verkstäder i skolans närhet.
De elever, som vid skoltidens slut godkännas i avgångsprövningen, erhålla
avgångsbetyg, som anses utgöra en synnerligen god rekommendation. Alla
lärjungar, som erhållit sådant avgångsbetyg, få genast anställning mot god
avlöning och vinna i regel snart befordran till förmän, verkmästare och verkstadschefer.
Skolan i Armentiéres hade 1906 408 lärjungar, därav 310 helpensionärer.
Styrelsen (conseil d’administration) består av 11 medlemmar och comité de
patronage av 39 medlemmar. Skolans byggnader med inredning och utrustning
hava dragit en kostnad av närmare 3 millioner francs. Den årliga budgeten
balanserade år 1907 om c:a 280,000 francs, och statens bidrag till skolan
uppgick till c:a 84,000 francs.
Écoles nationales d’arts et métiers.
Ett väsentligt högre stadium och även ett mera rent tekniskt skolstadium
än de nyss beskrivna écoles nationales professionnelles representeras av de s. k.
écoles nationales d’arts et métiers. Dessa skolor kunna med avseende på
Écoles nationales d arts et métiers.
227
studiernas omfattning och mål jämnställas med de tyska högre fackskolorna,
ehuru organisationen är en väsentligt annan. För närvarande finnas fem écoles
nationales d’arts et métiers nämligen i Aix, Ångers, Chålons, Lille och Cluny.
En sjätte skola i Paris är beslutad, men ännu ej fullbordad.
Alla fem skolorna hava i huvudsak samma organisation.
Deras ändamål angives i dekret av den 11 oktober 1899 vara att utbilda
yrkesarbetare till dugande verkstadschefer och att giva blivande industriidkare
god praktisk utbildning för den mekaniska industrien.
Kurserna äro treåriga. Ingen lärjunge tillätes kvargå ett fjärde år,
såvida han ej av sjukdom eller annan giltig orsak hindrats att begagna undervisningen
under mer än sex veckor, dock endast under förutsättning, att han
erhåller goda vitsord av lärarerådet.
Tillträde till skolorna vinnes genom tävlan på grund av särskilda prov
efter ett mycket detaljerat program. Proven tillgå på ungefär enahanda sätt
som för inträde vid écoles nationales professionnelles och omfatta skriftliga och
muntliga prov i skrivning, franska språket, historia och geografi, aritmetik, elementär
geometri, algebra t. o. m. 2:a gradens ekvationer, elementen av fysik och
kemi, ornaments- och linjarritning samt praktiska arbeten. Proven bedömas
av en jury, och resultaten underställas ministern, som varje år utnämner 100
nya lärjungar för var och en av de fem skolorna. Ingen har tillträde till denna
tävlan, som icke är fransk medborgare och har en ålder mellan 15 och 18 år
den 1 oktober det år, då han anmäler sig till tävlingen, samt kan förete avgångsbetyg
från folkskolans högre avdelning.
Skolornas lärjungar äro allesammans helpensionärer. Då varje år 100 nya
lärjungar mottagas, blir antalet lärjungar i varje skola begränsat till högst
300 stycken. I pensionsavgift betalar varje lärjunge 600 francs om året, vartill
kommer 300 francs för uniform, som lärjungen erhåller vid inträdet i skolan,
samt 175 francs till bestridande av en del andra utgifter. Ett stort antal
lärjungar erhålla dock friplatser, dels på statens bekostnad, dels genom frikostiga
donationer av kommuner och enskilda.
Undervisningen omfattar teoretiska studier och praktiska övningar i skolornas
laboratorier och verkstäder. De teoretiska ämnena, som studeras med
sträng hänsyn till deras praktiska tillämpning, äro algebra, trigonometri, analytisk
geometri, deskriptiv geometri, mekanik och maskinlära, fysik, elektroteknik,
kemi och metallurgi, ritning, teknologi med särskild hänsyn till maskinkonstruktion,
industriell och kommersiell lagstiftning samt tullagstiftning, industriell
ekonomi, moral och samfundslära, industriell hygien och som frivilligt
ämne främmande språk.
Lärokursernas
längd.
Inlrädtsfor
dringar.
Skolavgifter.
Undervisnin
gen.
228
Frankrike.
Verkstads
arbete.
Avgdngspröv
ning.
Den teoretiska undervisningen meddelas genom föreläsningar inför hela
årsklasser av 100 lärjungar samtidigt. Lärosalarna äro därför mycket stora.
Dessutom finnas mindre salar förHärjungarnas studier under ledning av repetitörer
för de olika ämnena.
För de praktiska övningarna, som upptaga en tid av c:a 6 timmar om
dagen fördelade på två perioder, förfoga skolorna över fyra verkstäder: modellsnickeri,
gjuteri, smedja och plåtslageri samt maskinverkstad.
De nyintagna lärjungarna fördelas efter rang på grund av inträdesprovet
och med hänsyn till deras föregående praktiska verksamhet så, att 70 lärjungar
placeras på maskinverkstaden och de återstående till ungefär lika antal på de
tre övriga verkstäderna, en fördelning, som anses motsvara efterfrågan inom
industrien. Vid slutet av tredje året förflyttas lärjungarna till en verkstad,
som står i närmaste samband med den, vari de förut arbetat. Modellsnickare
få sålunda under de sista sex månaderna arbeta i gjuteriet, och gjutarna i
modellsnickeriet, likaledes få snickare och maskinarbetare under de tre sista
månaderna byta sysselsättning. Dessutom få lärjungarna göra besök och åse
arbetena i skolans samtliga verkstäder, så att de, på samma gång de utbildas
till specialister inom något visst fack, få en god överblick över alla områden
av den mekaniska verkstadsindustrien, övningarna fortskrida från enklare
uppgifter till mer komplicerade för att under tredje året omfatta arbeten, som
i alla avseenden motsvara kuranta industriartiklar.
Vid slutet av första och andra året anställas flyttningsprövningar inför en
särskild jury. Vid slutet av tredje årskursen äger avgångsprövning rum. Proven
bedömas med poängtalen 0—20. De, som vid avgångsprövningen erhålla i
medeltal 11 poäng och i intet ämne mindre än 6 poäng, tilldelas avgångsdiplom,
som utfärdas av handelsministern. De, som underkännas i något
ämne, ha rätt att inom ett år undergå förnyad prövning, då de, ifall provet
utfaller tillfredsställande, erhålla avgångsbetyg.
Lärjungar, som i avgångsprövningen erhållit ett medeltal av minst 15
poäng och i intet särskilt ämne under 11 poäng, erhålla särskilt diplom, åtföljt
av en medalj, som för den främste är av guld, för de övriga av silver. De
15 bästa medaljörerna i varje avgångsavdelning erhålla, ifall de inom två år
(med avdrag av tiden för militärövningarna) efter sin avgång från skolan
styrka, att de under ett helt år deltagit i verkligt yrkesarbete i en verkstad,
en belöning av 500 francs av statskassan. Härigenom söker man uppmuntra
lärjungarna att, även sedan de lämnat skolan, söka förkovra sin yrkesskicklighet.
Écoles nationales d’arts et métiers.
229
Lärarekåren vid en école nationale d’arts et métiers består av en direktör
och en underdirektör, en ingenjör, nio professorer, en chef för var och en av
skolans verkstäder samt för de elektriska anläggningarna, vartill kommer erforderligt
antal repetitörer för de olika ämnena. Lärarna utnämnas av ministern
för handel och industri. Med avseende på lärarnas löneförmåner märkes,
att direktören uppbär lön i tre grader med 7,000—9,000 francs. Underdirektören
och ingenjören uppbära i tre lönegrader 5,000—7,000 francs. Professorerna
hava fem lönegrader med en begynnelselön växlande mellan 3,000
och 3,600 francs och en slutlön av 4,400 till 5,200 francs. Därtill kommer för
åtminstone en del av lärarna fri bostad och kontant ersättning för vissa naturaförmåner.
Ledningen av skolorna handhaves under kontroll av ministern för handel
och industri samt under överinseende av prefekten i det departement, där
skolan är belägen, av skolans direktör och en särskild styrelse bestående av
direktören, underdirektören, ingenjören, professorerna och verkstadscheferna
samt tre andra ledamöter utnämnda av ministern. Dessutom finnes vid varje
skola ett särskilt skolråd (conseil de perfectionnement) bestående av prefekten
i departementet som ordförande, mären i den stad, där skolan är belägen,
skolans direktör, underdirektör och ingenjör, två professorer och två verkstadschefer,
valda av deras kolleger, samt 12 medlemmar utnämnda av ministern
och företrädesvis valda bland ortens industriidkare. Tre medlemmar av skolrådet
utses av ministern till medlemmar i skolans styrelse. Skolrådet har att
avgiva utlåtande över alla frågor, som avse förbättringar i undervisningen,
lärosalarnas och verkstädernas utrustning samt över diciplinära frågor av allmän
natur. Vidare har det att avgiva utlåtande i alla frågor, som hänskjutas
till detsamma av ministern för handel och industri. Det har också rätt att genom
sin president göra framställningar till ministern i frågor som röra skolorna.
Samtliga écoles nationales d’arts et métiers äro synnerligen storartade
och dyrbara anstalter. Internatsystemet och de omfattande verkstäderna taga
stora utrymmen i anspråk. Skolan i Lille, som är den nyaste och bäst utrustade
av de fem skolorna, är inrymd i tvenne byggnader. Den ena av dessa,
som är avsedd för den teoretiska undervisningen, administration och betjäning
samt innehåller bostäder för lärjungarna, kök, matsalar m. m., utgöres av en
palatslik byggnad med fyra våningar, omslutande en större borggård, som på
alla sidor omgives av täckta gallerier och genom tvärgående gallerier är delad
i fyra mindre gårdar.
Den andra byggnadskomplexen innesluter verkstäderna. Vid deras anordning
har man följt den principen, att de så noga som möjligt skulle efter
-
Lärorna.
Förvaltning.
Skolan i Lille.
230
Frankrike.
likna en verklig industriell anläggning. Maskinverkstaden, som upptager kvarterets
ena kortsida, är 132 meter lång och 65 meter bred. Parallellt med
denna ligga modellsnickeriet och gjuteriet. Tvenne flyglar inrymma smedja
och magasin. En centralt belägen utbyggnad innesluter en ångpanneanläggning
för fyra ångpannor av olika system, tvenne ångmaskiner och elektriska
motorer för verkstadsdriften och för belysning. Smedjan är försedd med 16
härdar, därav en del dubbla, en stor pneumatisk hammare jämte flera mindre.
I gjuteriet, som är försett med tvenne smältugnar och travers för deglarnas
förflyttning, kunna gjutas mycket stora pjäser såsom kolonner och stativ för
verktygsmaskiner. Den storartade maskinsalen är försedd med ett stort antal
dyrbara verktygsmaskiner av olika slag. Vid varje maskin finnes en fullständig
ritning över densamma. De utförda arbetena, som till största delen utgöras
av verktygsmaskiner, kunna säljas. Då skolan i Lille är tämligen ny, har arbetet
hittills gått ut på att fullständiga skolans egen maskinuppsättning.
Skolan i Lille har med byggnader, inredning och utrustning kostat 6
millioner francs. Den årliga budgeten balanserar om närmare Va million francs.
Av skolans 300 lärjungar betala endast c:a 40 % den stadgade pensionsavgiften.
De återstående 60 procenten hava friplatser, stiftade dels av staten, dels av
departement, kommuner och enskilda personer eller föreningar.
För den nya skolan, som är planerad för staden Paris, hava anläggningskostnaderna
beräknats till över 6 millioner francs.
Belgien.
231
Belgien.
Ehuru Belgien är ett av Europas främsta industriländer, finnes i detta Allmänna
land ännu ingen lagstiftning, som reglerar det tekniska undervisningsväsendet, grunder för
Lagstadgad skolplikt finnes icke ens för den allmänna folkundervisningen. en te niska
Hittills har icke heller någon enda teknisk skola i Belgien inrättats på statens qens ord
bekostnad. Initiativet i detta hänseende är helt och hållet överlämnat åt de nande.
kommunala myndigheterna eller den enskilda företagsamheten. Regeringen
har hittills intagit den ståndpunkten, att de tekniska skolorna böra organiseras
med sträng hänsyn till de industriella förhållandena på varje särskild ort, och
har därför icke ansett, att en enhetlig och likformig organisation av den tekniska
undervisningen för hela landet vore önskvärd. Dess åtgärder gå huvudsakligen
ut på att uppmuntra och stödja det enskilda eller lokala initiativet
och att väcka detsamma till liv, när detta kan anses nödvändigt. Vidare söker
regeringen genom råd och anvisningar leda organisationen av nya skolor i en
sådan riktning, att bästa möjliga resultat må kunna ernås.
De lagstiftande församlingarna ställa varje år till regeringens förfogande Statens unerforderliga
belopp för att sätta den i stånd att verksamt understödja de av derstod dt den
kommuner eller enskilda personer inrättade tekniska skolorna. Understö- f*knuka un~
det utgår med ett belopp motsvarande en tredjedel av samtliga kostnaderna, ervt8ninffeni
fall undervisningen är av uteslutande teoretisk art. Om den teoretiska undervisningen
i skolan kompletteras genom praktiskt yrkesarbete, utgår bidraget
med två femtedelar av totala kostnaden. Dessutom kan staten bidraga
med hälften av omkostnaderna för anskaffningen av verktyg för den praktiska
undervisningen.
För statsunderstödets utbetalande till skolorna äro följande villkor uppställda:
1)
'' skolans reglemente och ordningsregler samt program och timplan
måste vara gillade av regeringen;
2) skolans stat och räkenskaper med tillhörande verifikationer samt
program och timplan skola årligen insändas till regeringen;
232
Belgien.
Förvaltning.
3) utnämningen av skolornas direktörer och lärare ävensom förslag till
ökning av deras löner och till ändringar i reglementen och ordningsregler
skola underställas regeringens godkännande;
4) skolornas styrelser skola bland sina medlemmar räkna åtminstone
en statsrepresentant;
5) skolan måste underkasta sig inspektion av statens därtill utsedda
ombud.
Understödet beviljas endast för ett år i sänder och kan varje år indragas.
Högsta ledningen av Belgiens tekniska undervisningsväsende tillkommer
ministeriet för industri och arbete (ministére de 1’industrie et du travail) med
biträde av en direktion för industriell undervisning och yrkesundervisning
(direction de 1’enseignement industriel et professionnel). Varje skolas verksamhet
regleras genom särskilda stadgar, antagna och gillade av de korporationer,
som grundat skolan och bidraga till dess underhåll. Till ledning för upprättandet
av dessa reglementen har regeringen uppgjort ett normalreglemente,
som dock i intet hänseende är bindande. Varje skolas reglemente uppgöres
med hänsyn till den industri, skolan är avsedd att tjäna, de förkunskaper, som
skolans lärjungar besitta, och de industriella förhållandena i övrigt å den ort,
där skolan är belägen.
Inspektionen över de statsunderstödda tekniska skolorna utövas av en
generalinspektör med biträde av ett antal sakkunniga på olika industriella områden.
Varje skola besökes en gång om året av generalinspektören eller något
av hans biträden, och rapport uppsättes över de därvid gjorda iakttagelserna.
Liknande inspektioner företagas även av provinsiala inspektörer, i fall skolorna
åtnjuta understöd av provinserna. Inspektörerna hava att tillhandagå skolornas
styrelser med råd och anvisningar om skolornas ledning samt med upplysningar
om vid andra skolor vunna gynnsamma eller ogynnsamma erfarenheter.
Den närmaste ledningen av varje skola utövas av en styrelse, sammansatt
av växlande antal medlemmar, bland vilka staten och de övriga korporationer,
som bidraga till skolans uppehållande, hava åtminstone var sin representant.
Denna styrelse upprättar varje år skolans program och timplan, uppgör
skolans stat och sköter dess räkenskaper, utfärdar ordningsregler för skolan,
uppsätter förslag vid tillsättning av direktörer och lärare, föreslår de förbättringar,
som den anser nyttiga för skolans verksamhet, samt övervakar undervisningen
och disciplinen inom skolan. Om de tekniska skolorna äro kommunala
anstalter utnämnas lärarna av kommunalråden. Vid de privata skolorna
utnämnas lärarna av styrelsen.
Belgien.
233
Några fristående tekniska högskolor finnas icke i Belgien. De fyra uni- Den tekniska
versiteten i Liittich, Löwen, Gent och Bryssel hava emellertid avdelningar för nndermsninmaskinteknik,
bergsvetenskap, kemi, elektroteknik in. m., vilka ersätta och
motsvara de tekniska högskolorna i andra länder. Det är också endast några
få skolor, som motsvara de tekniska mellanskolorna i Tyskland och Österrike.
De tekniska skolor, som finnas i Belgien, hava nästan uteslutande till uppgift
att utbilda skickliga yrkesarbetare och förmän och äro därför närmast jämförliga
med de industriella fortsättningsskolorna och lägre fackskolorna i Tyskland
och Österrike.
I stort sett torde den tekniska undervisningen i Belgien icke intaga någon
synnerligen hög ståndpunkt, om man också där träffar flera skolor, som
äro utmärkt utrustade och skötta. Endast undantagsvis äro skolorna försedda
med egna, för ändamålet särskilt uppförda lokaler. Ofta finner man ett stort
antal fackskolor inrymda i kommunala byggnader, som ursprungligen varit
avsedda för helt andra ändamål. I Bryssel t. ex. äro åtminstone 8 olika
fackskolor inrymda i en utställningsbyggnad, Palais du midi. I Antwerpen
har ett staden tillhörigt barnhem inretts för samma ändamål. Att skollokalerna
under sådana förhållanden ofta lämna mycket övrigt att önska, och att de
icke kunna jämföras med de storartade och ändamålsenliga skollokaler, som
de tyska och österrikiska skolorna förfoga över, ligger i öppen dag. Även
utrustningen med modeller och undervisningsmateriell lämnar ej sällan övrigt
att önska. Bristen på obligatorisk folkundervisning gör, att lärjungarna komma
till de tekniska skolorna med ojämn och svag underbyggnad. Då det övervägande
flertalet tekniska skolor i Belgien är aftonskolor med undervisningen
förlagd till sena aftontimmar, kan man icke av lärjungarna efter det tröttande
dagsarbetet i verkstaden eller fabriken vänta den andliga spänstighet, som kräves
för ett framgångsrikt skolarbete. En följd därav blir också, att lärarna i regel hava
sitt undervisarekall såsom bisyssla och icke kunna ägna hela sin kraft
och hela sitt intresse åt lärarekallet. Endast de större skolorna hava föreståndare,
som ägna hela sin tid åt skolorna. Anstalter för utbildning avlärare
för den tekniska undervisningen saknas ännu helt och hållet i Belgien.
Av den tekniska bildningens målsmän framhålles också, att den tekniska undervisningen
i Belgien ännu ingalunda är ordnad på ett tillfredsställande sätt.
och att det vore i hög grad önskligt, att icke blott den allmänna folkundervisningen
utan även de lägre graderna av den tekniska undervisningen gjordes
obligatoriska.
Icke för ty erbjuder den tekniska undervisningen i Belgien mycket
av intresse. Den omständigheten att alla skolor tillkommit genom lokala
234
Belgien.
myndigheters eller privata personers initiativ i förening med den nästan fullkomliga
frihet med avseende på skolornas organisation, som där är rådande,
gör, att de belgiska skolorna sins emellan förete stora olikheter, och att man
där träffar många egendomliga skolformer, som vittna om stor uppfinningsrikedom,
när det gällt att anpassa skolorna efter de olika yrkenas natur och
de lokala förhållandena i varje särskilt fall.
Detta gäller i synnerhet om många av de med lärverkstäder försedda
yrkesskolorna och en del mycket egendomliga åtgärder för att tillförsäkra
lärlingar inom olika yrken en god och mera allsidig yrkesutbildning, än som i
regel kan komma dem till del vid vanligt yrkesarbete i verkstäder och fabriker.
Frånvaron av lagstadgat skoltvång motväges i väsentlig mån därav, att
arbetsgivarna själva allmänt ålägga sina unga arbetare att besöka de tekniska
skolorna och samverka med skolmyndigheterna i att kontrollera lärlingarnas
skolgång.
Då skolorna nästan uteslutande äro rena specialskolor, som grundats och
ledas av fackmän inom yrket, bland vilka även skolornas lärare rekryteras,
får undervisningen en rent facklig karaktär, och skolorna komma i en mycket
intim kontakt med det industriella livet. Belgien torde kunna anföras såsom
ett mycket lärorikt exempel på, huru genom god samverkan mellan statens
myndigheter och de enskilda intressenas målsmän goda resultat på den
tekniska undervisningens område kunna ernås även med jämförelsevis enkla
medel.
Att intresset för den tekniska undervisningen i Belgien är mycket livaktigt
framgår av det stora antalet tekniska läroanstalter, som där finnes, och
den hastiga utveckling, som det tekniska skolväsendet därstädes undergått
under de senaste årtiondena. Såväl kommunala myndigheter som föreningar
av arbetsgivare och arbetare, religiösa ordnar samt enskilda industriidkare och
köpmän hava utvecklat ett högst berömvärt arbete för att åstadkomma tekniska
bildningsmöjligheter på alla orter, som därav haft behov. Såsom av tabellen
å nästa sida framgår, funnos vid 1880-talets början 99 tekniska skolor med
11,151 lärjungar. Sedan den tiden har skolornas antal mer än sexdubblats
och antalet lärjungar mer än femdubblats. Vid 1907 års slut funnos i Belgien
icke mindre än 644 tekniska skolor av olika slag med mer än 3,603 lärare
och 18,233 kvinnliga och 40,016 manliga, eller sammanlagt 58,248 lärjungar,
och detta i ett land med knappast 7 miljoner invånare.‘)
9 Se not. ‘)—-s) å nästa sida.
Belgien.
235
Till förklaring av tabellen må här anmärkas, att med industriskolor (écoles
industrielles) förstås sådana skolor, där undervisningen uteslutande omfattar
teoretiska läroämnen jämte ritning, med yrkesskolor (écoles professionnelles)
åter sådana skolor, där undervisningen förutom teoretiska ämnen
och ritning även omfattar övningar i praktiskt yrkesarbete.
översikt över Belgiens tekniska undervisningsväsende. ‘)
1880 |
1890 |
1900 |
1907 |
|||||||
Olika slag av skolor i |
antal skolor |
antal lärjungar |
antal skolor |
antal lärjungar |
antal skolor |
antal lärjungar |
antal skolor |
kvinnliga lärjungar |
manliga lärjungar |
summa lärjungar |
i 1 A. Undervisning för unga kvin-nor: Yrkesskolor ........................... |
4 |
7 |
1,335 |
29 |
4,204 |
34 |
4,040 |
4,040, ’ | |
||
Yrkes- och hushållsskolor ......... |
— |
— |
5 |
252 |
16 |
25 |
1,355 |
— |
1,35b j |
|
Yrkeskurser ........................... |
— |
— |
2 |
91 |
3 |
121 |
4 |
159 |
— |
159 |
Lärverkstäder ........................ |
— |
— |
1 |
82 |
4 |
167 |
7 |
329 |
27 |
356 |
Hushållsskolor och -klasser ...... |
— |
— |
89 |
4,877 |
269 |
9,505 |
277 |
9,775 |
— |
9,775 |
B. Undervisning för unga män: Industriskolor och -kurser......... |
31 |
8,387 |
36 |
12,407 |
60 |
17,504 |
92 |
1,002 |
21,961 |
1 22,963 |
Ritkurser .............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
33 |
7 |
1,695 |
1,702 |
Vetenskapliga och kommersiella |
2 |
396 |
16 |
2,603 |
22 |
1,464 |
4,481 |
5,945 |
||
| Yrkesskolor ........................... |
1 |
150 |
9 |
613 |
24 |
1,580 |
52 |
2 |
5,368 |
5,370 |
! Yrkeskurser ........................... |
2 |
982 |
1 |
30 |
10 |
430 |
16 |
89 |
777 |
866 |
Écoles Saint-Luc ..................... |
— |
— |
4 |
1,245 |
5 |
1,644 |
6 |
— |
2,385 |
2,385 |
Lärverkstäder och yrkeskurser för |
59 |
1,412 |
41 |
938 |
37 |
620 |
37 |
— |
788 |
788 |
Lärverkstäder för stenhuggeri ... |
— |
— |
5 |
109 |
14 |
378 |
25 |
— |
688 |
688 j i |
Högre specialskolor*) ............... |
2 |
220 |
3 |
366 |
9 |
783 |
14 |
— |
1,846 |
1,846 j |
Summa |
99 |
;11,151 |
1205 |
22,741 |
1496 |
39,539 |
1644 |
18,232 |
40,016 |
58,248 |
*) Lenseignement industriel et professionnel i Belgien omfattar, såsom tabellen utvisar, även
handelsskolor och hushållsskolor. s) Avse huvudsakligen handelsundervisning. ’) Häribland några
högre handelsskolor.
236
Belgien.
Yrkesskolor.
Undervisningsanstalter för kvinnlig ungdom.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
De egentliga yrkesskolorna (écoles professionnelles) representera den högsta
graden av tekniska läroanstalter för kvinnor i Belgien. De hava tillkommit
i ändamål att giva en bättre och fullständigare utbildning i kvinnliga yrken än
den, som i allmänhet kan vinnas genom arbete i vanliga verkstäder och syateljéer,
och för att skydda de unga kvinnorna för de faror och svårigheter,
som ofta möta dem under deras utbildning för yrkena.
Skolorna meddela undervisning i alla sådana yrken, som stå öppna för
och med fördel kunna utövas av kvinnor, men söka på samma gång fullständiga
sina lärjungars allmänna uppfostran, vilken ofta på grund av folkundervisningens
låga ståndpunkt är mycket bristfällig vid lärjungarnas inträde i
skolan.
Den allmänna undervisningen är gemensam för alla lärjungar och omfattar
franska och flamländska språken, aritmetik, geometri, historia och geografi,
hälsolära, huslig ekonomi etc. Vid den praktiska undervisningen genomföres
däremot en större specialisering, så att varje lärjunge får grundligt lära
sig något visst yrke, för vilket hon har lust och fallenhet. Den ägnas åt sådana
yrken som klädsömnad, modearbeten, linnesömnad, konstsömnad, tillverkning
av konstgjorda blommor, målning på glas och porslin m. m. Då skolorna
ha till uteslutande uppgift att bibringa de unga kvinnorna möjlighet till självförsörjning
genom yrkesarbete, ingår undervisning i husliga sysslor icke alls
eller endast i mycket underordnad grad i de egentliga yrkesskolornas läroplaner.
Lärokurserna taga i regel en tid av 3 till 4, stundom ända till 5 år med
undervisning alla vardagar i veckan både för- och eftermiddagar. För inträde
fordras vanligen en ålder av 12 år.
Skolorna äro antingen kommunala eller privata företag, som åtnjuta understöd
dels av staten, dels av provinsiala och kommunala myndigheter. Skolavgifterna
äro för belgiska förhållanden ovanligt höga. Vid en skola i Bryssel
uppgå de till 144 francs om året. Många lärjungar erhålla dock nedsättning
och befrielse från avgifterna, varjämte skolorna förfoga över talrika stipendier.
Den första skolan av detta slag grundades i Bryssel 1865 genom på privat
väg insamlade medel. 1868 övertogs skolan av kommunen och började samtidigt
åtnjuta statsunderstöd. Nya skolor av samma slag kommo till stånd
1873 i Bryssel och 1874 i Antwerpen. Vid början av 1890-talet funnos endast
7 stycken dylika skolor i Belgien, men efter den tiden har utvecklingen gått
Yrkes- och hushållsskolor.
237
raskare. År 1900 hade skolornas antal stigit till 29 och i slutet av 1907
funnos 34 kvinnliga yrkesskolor med över 4,000 lärjungar.
De fyra yrkeskurserna (cours professionnelles), som upptagas i förteck- Yrkeakuraer.
ningen över Belgiens tekniska läroanstalter för kvinnor, hava samma ändamål
som de egentliga yrkesskolorna, från vilka de skilja sig huvudsakligen därigenom,
att de icke äro självständiga skolinrättningar, utan utgöra avdelningar
inom andra skolor för kvinnlig ungdom.
Av särskilt intresse äro dräkthistoriska kurserna (cours de 1’historie du
costume) i Bryssel. De utgöra en sorts fortsättningskurser för lärjungar, som
genomgått de egentliga yrkesskolorna och vilja förvärva en högre grad av
yrkesutbildning för att därigenom vinna kompetens för självständig dräkt- och
mönsterkomposition. Dessa kurser hava upprättats på provinsens (departementets)
bekostnad. De taga en tid av två år, och vid undervisningen lägges
särskild vikt på studiet av dräkter från olika tider och olika länder.
Yrkes- och hushållsskolor samt egentliga hushållsskolor och hushållsklasser.
De skolor, som gå under benämningen yrkes- och hushållsskolor (écoles Yrke*'' och
professionnelles-ménagéres eller écoles ménagéres-professionnelles), hava så
till vida ett mera omfattande program än de egentliga yrkesskolorna, att de
för sig uppställt det dubbla målet att giva unga flickor en utbildning, som
sätter dem i stånd att vinna sin framtida bärgning antingen genom yrkesarbete
eller såsom dugande tjänarinnor, kammarjungfrur och hushållerskor.
Undervisningen omfattar samma allmänbildande ämnen och praktiska
yrkeskurser, som ingå i de egentliga yrkesskolornas läroplaner. Kurserna i
de särskilda läroämnena få dock en mindre omfattning, ty dels är lärotiden
vanligen kortare, 2—3 år, dels måste en avsevärd del av skoltiden ägnas åt
undervisning i husliga sysslor såsom lagning av kläder och linne, tvätt, strykning,
städning, barn- och sjukvård, uppköp och tillredning av födoämnen m. m.
Med avseende på skolornas underhåll, inträdesfordringar m. m. gälla i
huvudsak samma bestämmelser som för de egentliga yrkesskolorna.
Vid 1907 års slut funnos i Belgien 25 hushålls- och yrkesskolor med
1,355 lärjungar.
Under det att yrkes- och hushållsskolorna huvudsakligen besökas av den Huahdllsakoburgnare
medelklassens döttrar, äro de skolor, som gå under benämningen för och hushushållsskolor
och hushållsklasser (écoles et classes ménagéres), i främsta hdllsklasser.
rummet avsedda för de arbetande klassernas kvinnor. De hava uteslutande
238
Belgien.
till uppgift att uppfostra till duglighet i husliga värv, först och främst för att
göra kvinnorna bättre skickade att på ett mönstergillt sätt sköta det egna
hemmet, men också för att utbilda de unga flickorna till dugliga tjänarinnor
eller biträden vid husliga sysslor såsom tvätt, strykning, rengöring m. m.
Skolorna ha en mycket viktig social uppgift att fylla. Vid försöken att
förbättra de fattigare folkklassernas ekonomiska ställning visade det sig nödvändigt
för ernående av varaktiga resultat, att uppmärksamheten i minst lika
hög grad riktades på sättet att använda inkomsterna som på möjligheterna av
deras ökning. Det var uppenbart, att de torftiga villkor, varunder arbetarebefolkningen
levde, hade sin orsak i oförståndig användning av inkomsterna,
i en olämplig tillagning av födan, i brist på omsorg och noggrannhet vid
hushållets skötande, i förbiseendet av hälsolärans mest elementära fordringar,
samt i det tarvliga sätt, varpå kläderna tillverkades och underhöllos, lika
mycket som i inkomsternas egen otillräcklighet.
Insikten om, att bästa botemedlet för dessa missförhållanden läge däri, att
husmödrarnas intresse väcktes för en bättre vård om sina hem, föranledde
tvenne belgiska fabrikanter att i början på 1870-talet anlägga hushållsskolor
för sina arbetares döttrar. Exemplet följdes snart av andra. 1 en officiell redogörelse
för arbetareförhållandena i Belgien av år 1885 ägnades mycken uppmärksamhet
åt dessa skolors verksamhet, och inrättandet av nya skolor av
samma slag anbefalldes på det varmaste. Regeringen upptog frågan och tillsatte
1889 en kommitté, som skulle göra propaganda för saken. I ett cirkulär
till provinsernas guvernörer uppmanades dessa att med kraft verka för inrättandet
av hushållsskolor. På samma gång gåvos anvisningar om, hur regeringen
ansåg, att dessa skolor borde organiseras, och finansiellt stöd åt
provinsernas och kommunernas åtgärder i detta hänseende utlovades. 1890
tillsattes särskilda kommittéer i rikets alla provinser för sakens främjande. 1
ett nytt cirkulär till guvernörerna av den 21 januari 1899 framlade regeringen
grundlinjer för hushållsskolornas organisation och utfärdade ett normalprogram
för deras undervisning. Detta program skulle dock icke vara bindande, utan
de olika skolorna skulle var och en på sin ort ordna undervisningen med
hänsyn till befolkningens vanor och behov.
Enligt regeringens normalprogram skall undervisningen omfatta:
Teoretiska ämnen: Hälsolära: hjälp vid olycksfall, sjukdomssymptom hos barn, villkoren
för hälsans bevarande, vården av barn, sjuka och ålderstigna personer, tillredning
av sund föda, användningen och verkningarna av vanlig husmedicin, skötseln av sjukrum
m. m.; grunderna av huslig ekonomi och hushållsbokföring; tvätt, strykning och rengöring;
födoämnenas näringsvärde och grunderna för en rationell matlagning.
Yrkes- och hushållsskolor.
230
Praktiska övningar: Vården av hus, husgeråd, sovrum etc.; olika hushållsarbeten,
som böra utföras varje dag, vecka eller varje särskild årstid; tvättning av kläder, linne
och strumpor, uttagning av bläck-, fjär-, frukt- och färgfläckar; tvättning av flanell, ylle
etc.; strykning och vad därvid bör iakttagas med hänsyn till strykbord, strykjärn och
strykugn, linnets hopvikning etc.; köket, tillredning av sådana billiga maträtter, som motsvara
de arbetande klassernas ekonomi och giva en hälsosam, närande och omväxlande
föda; användningen av grönsaker, kött etc samt överlevor; handarbete, lagning av alla
sorters kläder, linne, lagning och vidstickning av strumpor; särskild vikt lägges på användningen
av gamla kläder, vid inköp av material och tillverkning av sänglinne, skjortor,
enkla kläder och arbetsdräkter samt beräkningen av kostnaden för allt som tillverkas.
På landsbygden kan undervisningen även omfatta trädgårdsskötsel.
Hushållsskolorna äro öppna 4—6 dagar i veckan med 5—6 timmars undervisning
om dagen. De mottaga endast flickor i åldern 14 år eller däröver.
Hushållsklasserna, som kunna vara förenade med lägre och högre skolor eller
utgöra fristående undervisningsanstalter, hållas öppna minst två dagar i veckan,
2 V*—3 timmar varje gång. En del av dessa, nämligen de, som äro anslutna
till lägre skolor (écoles primaires), mottaga flickor vid 12 års ålder. Annars
är minimiåldern för inträde fastställd till 14 år. Hushållsklasserna besökas ofta
av äldre kvinnor, som redan inträtt i industriellt arbete och icke hava tid att
genomgå hushållsskolorna med deras regelbundna dagkurser.
Kursernas längd är växlande. Enligt en ministriell förordning av 1899
skola de fullständiga kurserna i hushållsskolor med 6 dagars undervisning i
veckan omfatta en tid av minst ett år. 1 hushållsskolor med endast 4 dagars
undervisning i veckan samt i hushållsklasser böra fullständiga kurser taga en
tid av 2 år. Varje årskurs bör i hushållsskolorna räcka minst 6 månader,
i hushållsklasserna 9 till 10 månader i städerna och 6 till 7 månader på landsbygden.
Hushållsskolorna och hushållsklasserna betraktas i Belgien såsom yrkesskolor
och åtnjuta statsunderstöd efter samma grunder som andra dylika skolor,
d. v. s. med två femtedelar av totala kostnaden. Övriga omkostnader bestridas
av kommunerna, provinserna, föreningar eller enskilda personer. Att dessa
skolor äro synnerligen populära bland de folkklasser, för vilka de äro avsedda,
framgår bäst av skolornas hastiga tillväxt i antal, och de stora skaror av lärjungar,
som besöka dem. 1888 funnos endast 9 dylika skolor. Sedan regeringen
1889 utlovat statsanslag åt hushållsskolorna, steg deras antal hastigt, så att år
1900 funnos icke mindre än 269 hushållsskolor och hushållsklasser med icke
mindre än 9,505 lärjungar. Sedan den tiden har antalet skolor och lärjungar
hållit sig nära nog konstant. Den 31 december 1907 angives skolornas antal
till 277 och antalet lärjungar till 9,775.
240
Belgien.
Ändamål.
Lärverkstäder för flickor.
De lärverkstäder (ateliers d’apprentissage) för flickor, som finnas i Belgien,
äro få till antalet och hava knappast någon större betydelse. De utgöra ett
försök att kombinera yrkesundervisning med praktiskt förvärvsarbete och avse
att bereda flickor, som äro hänvisade till självförsörjning, tillfälle att erhålla
yrkesutbildning samtidigt med att de arbeta för sitt eget uppehälle.
Skolorna mottaga beställningar, som utföras mot betalning till gångbara
priser, eller också utbjudas lärjungarnas arbeten i öppna marknader. Betalningen
tillfaller lärjungarna efter avdrag av vissa procent, som tillfalla verkstaden.
Sy ateljéen (atelier de couture et de lingerie) i Jemelle är den äldsta
skolan av detta slag. Den grundades 1877 på kommunens, provinsens och
statens bekostnad. År 1890 förenades en hushållsavdelning med skolan. Undervisningen
omfattar hand- och maskinsömnad, tillverkning av fullständiga
utstyrslar, virkning samt tvättning, strykning och lagning av linnevaror, matlagning
och alla andra arbeten, som måste utföras av en tjänarinna eller hjälpkvinna
i ett hem. En fullständig kurs tager en tid av 2 år med 5 Va—6 Va
timmars arbete varje dag. Affärer och enskilda lämna arbeten till utförande
i skolan. Undervisningen är kostnadsfri. Under de tre första månaderna erhålla
lärjungarna ingen betalning för sitt arbete. Därefter uppbära de avlöning
i förhållande till deras arbetes värde. Under en dag i veckan ha de rätt
att arbeta åt sig själva. Fem procent av arbetslönen innehålles till täckande
av vissa omkostnader. Skolans styrelse utgöres av mären i staden och två
andra medlemmar, av vilka en väljes av kommunalrådet och en av provinsrådet.
Av övriga lärverkstäder undervisar en i tillverkning av halmhattar och i
halmflätning, de sex andra i tillverkning av broderier och spetsar.
Undervisningsanstalter för unga män.
Industriskolor och ritkurser.
Med benämningen industriskolor (écoles industrielles) förstår man i Belgien,
såsom förut nämnts, en teknisk undervisningsanstalt med uteslutande
teoretisk undervisning. Industriskolornas ändamål är att giva industriarbetaren
tillfälle att förvärva åtminstone elementära kunskaper i de vetenskapsgrenar,
som ligga till grund för den industri, han utövar, och således i teoretiskt
Inrlustriskolor octi ritkurser.
241
hänseende fullständiga hans yrkesutbildning. Skolorna förutsätta, att den
praktiska delen av yrket inhämtas genom yrkesmässigt arbete i verkstäder
och fabriker.
För inträde vid skolorna fordras i regel en ålder av 14 år, förmåga att Inlrädesforläsa
och skriva samt att använda de fyra räknesätten i hela tal. En del skolor dnngar.
mottaga dock även lärjungar i åldern 12 eller 13 år, om de styrka, att de
åtnjutit tillräcklig skolbildning. Lärjungarna utgöras i vida övervägande
grad av unga arbetare, som vunnit anställning i industrien. Vid många skolor
är sådan anställning ett oeftergivligt villkor för tillträde till skolorna.
De belgiska industriskolorna hava en utpräglat lokal karaktär, d. v. s. Organisation.
deras program är uppställt med hänsyn till de industrier och yrken, som
bedrivas i skolans omgivning. Skolornas program hava därför att uppvisa
stora växlingar. I de bäst organiserade skolorna äro kurserna fördelade på
två avdelningar, en förberedande kurs för de grundläggande ämnena och en
specialkurs för de egentliga fackämnena, varje sådan specialkurs omfattande
en serie obligatoriska ämnen, valda med hänsyn till någon viss industri.
Industriskolorna äro med högst få undantag söndags- och aftonskolor.
Några äro uteslutande söndagsskolor. Aftonundervisningen är förlagd till
tiden efter arbetets avslutning i verkstäder och fabriker, vanligen till kl. 8—10
e. m. Någon gång förekomma även lektioner tidigt på morgnarna före verkstädernas
normala arbetstid. Kurserna taga en tid av 3—5 år. I många
skolor pågår undervisningen alla dagar i veckan, vanligen två timmar varje
dag, i andra är den inskränkt till 3, 4 eller 5 veckodagar. Skolåret börjar
1 oktober och varar till slutet av april eller maj, eller vanligare ett stycke in
i juli eller augusti
Vanligtvis upptager undervisningsprogrammet såsom grundstomme äm- Undervisnena
ritning med alla dess tillämpningar, aritmetik, algebra, geometri, fysik, ningen.
kemi, mekanik, räkenskapsföring, hälsolära och industriell hygien. Därtill
komma de för varje särskild skola karaktäristiska specialämnena såsom byggnadslära,
teknologi med hänsyn till något visst yrke, metallurgi, elektroteknik,
gruvhandtering, kemisk teknologi, ångmaskinlära och eldning, fältmätning,
vävning, färgning och målning m. m. Ett stort antal skolor hava handelskurser
vid sidan av de tekniska kurserna och kallas då industri- och handelsskolor
(écoles industrielles et commercielles).
Undervisningen är nästan alltid kostnadsfri. Dock upptages ofta en Skolavgifter.
ringa inskrivningsavgift icke så mycket för att öka skolornas inkomster, utan
fast hellre för att tillbakahålla sådana, som icke ha allvar med sina inträdesansökningar.
Inträdesavgifterna återbetalas i regel till största delen i form av
in 16
242
Belgien.
Statistik.
Ritkurser.
premier och stipendier eller i form av insättningar i spar- eller pensionskassor
åt därav förtjänta lärjungar.
Industriskolorna komma, vad antalet beträffar, i ordningen näst efter hushållsskolorna.
Fäster man sig vid antalet lärjungar, utgöra de den mest betydande
gruppen bland Belgiens tekniska skolor. År 1890 funnos 36 industriskolor
med 12,407 lärjungar. 1900 hade antalet skolor stigit till 60 och
lärjungeantalet till 17,504. Statistiken för den 31 december 1907 upptager
92 skolor med icke mindre än 22,963 lärjungar, därav 1,002 kvinnliga. De
kvinnliga lärjungarna deltaga huvudsakligen i undervisningen i de kommersiella
kurserna.
Ritkurserna (cours de dessin industriel et professionnel), som till ett
antal av 33 med 1,702 lärjungar äro upptagna i översikten över Belgiens
tekniska skolor, hava samma ändamål som ritövningarna vid industri- och
yrkesskolorna. De hållas öppna endast om söndagarna.
Industriskolan i Bryssel kan anföras som typiskt exempel på en skola
tillhörande den klass, för vilken här ovan redogjorts. Skolan är avsedd för
industriarbetare och verkmästare. Dess undervisningsämnen äro: aritmetik
och algebra, geometri med tillämpningar på industrien, fältmätning och avvägning,
beskrivande geometri och perspektivlära med tillämpning på stenhuggeri
och timmermansarbeten, plan trigonometri, linjarritning, elementen av byggnadsläran
med materiallära och hållfasthetslära, elementär fysik med tillämpningar
på industrien, särskilt med hänsyn till elektricitetsläran, som också
utgör särskilt läroämne, elementär mekanik och maskinlära, motorer för vatten
ånga och gas, elementär kemi med dess viktigaste tillämpningar på industrien,
räkenskapsföring med tillhörande lagstiftning och handelsgeografi samt hälsolära
med speciell hänsyn till det industriella livet. Dessutom kan undervisningen
efter behov omfatta även andra teoretiska och experimentella kurser, särskilt
i fotografi.
För att vinna inträde vid skolan fordras en ålder av 14 år (för elektriska
montörkursen 16 år), förmåga att kunna läsa och skriva redigt samt färdighet
i användningen av de fyra enkla räknesätten. Alla inträdessökande måste
undergå inträdesprov.
Skolans lärjungar kunna vara av två olika slag, ordinarie (réguliers) och
fria (libre).
Ordinarie lärjungar äro de, som önska erhålla avgångsdiplom (diplome
de capacité) och äro skyldiga att begagna undervisningen i alla de läroämnen,
vari kunskaper fordras för avgångsdiplomets erhållande. De äro skyldiga att
regelbundet deltaga i alla förhör, övningar och examina.
Industriskolor och ritkurser.
243
De fria lärjungarna hava tillträde till undervisningen, när de önska, och
i de läroämnen, de själva utvälja.
För de lärjungar, som önska erhålla avgångsdiplom, finnas inrättade 7
olika fackavdelningar med fasta läroplaner, nämligen:
1. för allmän teknisk bildning med fyraårig kurs,
2. „ maskinarbetare och maskinritare med fyraårig kurs,
3. „ kemi med treårig kurs,
4. „ elektroteknik med treårig kurs,
5. „ bokföring,
b- „ byggnadsfacket med fyraårig kurs,
7. „ elektriska montörer med tvåårig lärotid.
Lärjungar, som besitta nödiga förkunskaper, kunna omedelbart intagas i
fackavdelningarnas andra årskurser. För uppflyttning till en högre årskurs
fordras godkända insikter i den föregående. Direktören har rätt att när som
helst genom särskild prövning övertyga sig om de ordinarie lärjungarnas förmåga
att följa undervisningen i den avdelning, de tillhöra, och kan vägra dem
rätt att deltaga i undervisningen, om han finner, att de sakna förutsättningar
att följa densamma. Avgångsdiplom tilldelas de lärjungar, som ordentligt deltagit
i undervisningen, efter examen, som anställes inför en särskild jury
tillsatt av skolans styrelse.
Undervisningen äger rum alla vardagar kl. 8—V* 10 e. m. samt på söndagsförmiddagar.
Endast ett fåtal lektioner i veckan äro förlagda till tidigare
eftermiddagstimmar.
1 skolavgifter betalas rätt höga belopp, som för samtliga ämnen under
en årskurs kunna uppgå till 70 francs. Vid kursens slut utdelas belöningar i
form av böcker, instrument eller insättningar å sparkasseböcker åt därav förtjänta
lärjungar. På förslag av skolstyrelsen utdelar kommunalrådet även
resestipendier åt lärjungar, som visat ovanlig flit och framgång i sina studier.
Vid skolan finnes ett skolbibliotek och ett för allmänheten tillgängligt
teknologiskt bibliotek, ett fysikaliskt kabinett och en mineralsamling samt
samlingar av modeller och materialprover, avsedda dels för ritundervisningen,
dels för att illustrera den teoretiska undervisningen. Dessutom har
skolan ett kemiskt laboratorium, som tillhandagår allmänheten med kemiskt
tekniska undersökningar, och även ger unga män möjlighet till undervisning i
kemiska arbeten. Skolans styrelse kan även tillåta personer, som därom göra
framställning, att på egen bekostnad utföra kemiska undersökningar på skolans
laboratorium, varvid de kunna påräkna kostnadsfritt biträde av skolans kemist.
Industriskolan i Antwerpen grundades 1860 av några privata personer i
ändamål att giva arbetare undervisning i sådana ämnen, som kunde vara av
244
Belgien.
nytta för deras yrkesutövning. Redan 1866 övertogs skolan av kommunen
och har sedan den tiden åtnjutit understöd förutom av kommunen även av
provinsen och av staten.
Till en början hade skolans lärjungar fullständig frihet att begagna undervisningen
i de av skolans läroämnen, de själva önskade. Då denna anordning
icke gav tillfredsställande resultat, genomfördes 1892 en fullständig omorganisation
av skolan. Den uppdelades i ett antal fackavdelningar med fasta
läroplaner. Varje lärjunge måste fullständigt följa undervisningen i alla de
läroämnen, som tillhörde den fackavdelning han valt. Dock kan styrelsen
undantagsvis medgiva enskilda lärjungar rätt att följa undervisningen i ett
eller flera ämnen efter deras egen önskan.
Kurserna på alla avdelningar taga en tid av 5—6 år. Under de 3 första
åren genomgås en förberedande kurs, som är gemensam för alla skolans
lärjungar. Undervisningen i den förberedande kursen omfattar ämnena ritning,
aritmetik, algebra, geometri, bokföring och fysik. Under de följande åren
fördelas lärjungarna på särskilda fackavdelningar för 1. mekanik, 2. arkitektur, 3.
skeppsbyggnadskonst, 4. målning, 5. marmorhuggning, vardera med tvååriga
kurser, samt för 6. installation av gas och vatten, 7. elektroteknik och 8.
kemi, vardera med treåriga kurser. Undervisningen omfattar på alla avdelningarna,
förutom de egentliga fackämnena, industriell lagstiftning, politisk
ekonomi och hygien samt dessutom för de flesta fack även fysik och kemi.
Inom flertalet fackavdelningar lägges synnerlig vikt vid undervisningen
i ritning. Denna är helt och hållet ordnad efter nutida fordringar under användning
av moderna metoder. Redan från första början få lärjungarna rita
efter modeller, varav skolan har rika samlingar, övningarna tillgå på det sättet,
att lärjungarna först få rita upp en kroki av modellen i sin skissbok. Sedan
krokien granskats av läraren, renritas den i bestämd skala. Sedan den ånyo
granskats av läraren och rättats, ifall så erfordras, överlämnas den till skolans
föreståndare, som förvarar den för de årliga utställningarna i juli månad.
För att vinna inträde som lärjunge vid skolan fordras en ålder av minst
14 år och god färdighet i användningen av de fyra räknesätten. Undervisningen
är kostnadsfri, men samtliga lärjungar betala en inskrivningsavgift av
1 francs. Det härigenom samlade beloppet fördelas vid årets slut mellan de
lärjungar, som oavlåtligt följt undervisningen ända till kursens sista dag.
Undervisningen pågår från 1 oktober till 1 maj. En söndagskurs i målning
för sådana lärjungar, som icka ha tillfälle att deltaga i undervisningen under
veckodagarna, pågår till 1 juli. Lektioner hållas alla dagar, vardagar kl. Va 7—
7*9 e. m. och söndagar kl. Va 10—11 f. m.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
245
Lärjungarnas skolgång kontrolleras strängt. Vid frånvaro måste laga
förfall styrkas. Den, som varit borta två gånger under samma månad utan
giltig orsak, avvisas från skolan. Flyttning från en årsklass till en annan är
beroende på särskild prövning, som är obligatorisk för alla lärjungar. Den,
som två gånger misslyckas vid flyttningsprövningen, vägras rätt att kvargå i
skolan. Vid kursens slut anställes avgånggprövning, som i händelse av lycklig
utgång, berättigar till avgångsbetyg. Belöningar i form av böcker, instrument
och resestipendier utdelas åt de bästa lärjungarna.
Skolan har synnerligen rika samlingar för undervisningen i fysik, elektroteknik,
kemi, mekanik, teknologi m. m. samt ett gott bibliotek av tidskrifter
och handböcker inom alla de tekniska områden, som skolans undervisning
omfattar.
Under de tio åren 1894—1904 har lärjungarnas antal stigit från 335
till 1,007 och omkostnaderna, förutom en del extra anslag till inköp av undervisningsmateriell,
från c:a 29,750 francs till c:a 68,100 francs. År 1907 hade
skolan 1,361 lärjungar.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
Med yrkesskolor och yrkeskurser (écoles et cours professionnelles) förstår Ändamål.
man i Belgien, såsom förut framhållits, sådana tekniska läroanstalter, som ha
till ändamål att bibringa sina lärjungar förutom teoretiskt tekniskt vetande
även praktisk yrkesfärdighet. De hava således delvis samma uppgift som industriskolorna
eller att meddela undervisning i de vetenskapliga grunderna för
olika yrken, men då industriskolorna förutsätta, att arbetarnas praktiska yrkes- v
utbildning skall vinnas genom rent yrkesmässigt arbete i privata verkstäder,
söka yrkesskolorna att helt eller delvis övertaga även denna del av arbetarnas
utbildning.
, Det starka intresse, varmed yrkesskolorna i Belgien f. n. omfattas, anses
ha sin orsak i den allt mer framträdande bristen på skickliga yrkesarbetare
med en allsidig och fullständig utbildning i yrket. Det hittills vanliga sättet
för lärlingars yrkesutbildning i privata verkstäder, då arbetsgivaren av ekonomiska
skäl söker driva upp arbetarens produktionsförmåga inom någon
viss specialitet i högsta möjliga grad, leder lätt till en ensidighet i arbetarens
utbildning, som ofta kan bli ödesdiger både för arbetaren och hans
arbetsgivare. Arbetaren blir i hög grad beroende av sin arbetsgivare, då
han icke kan söka anställning på andra verkstäder, där andra arbetsmaskiner
och arbetsmetoder, än dem han själv känner till, komma till användning,
246
Belgien.
och arbetsgivaren å sin sida har svårt att införa förbättringar i de egna
verkstäderna, då arbetarna stå okunniga och handfallna inför nyheterna. Bästa
medlet att komma till rätta med dessa svårigheter har man trott sig finna i
yrkesskolor, där lärlingen utan eller med ringa hänsyn till, vad hans arbete
inbringar, kan göras förtrogen med alla grenar av ett yrke, så att han sedan
utan svårighet kan övergå från ett slag av arbete till ett annat. Man finner
därför exempel på, att både arbetsgivare- och arbetareföreningar dels var för
sig, dels under samverkan med varandra tagit initiativet till grundande av
yrkesskolor. I övrigt hava många yrkesskolor enskilda personers intresse och
offervillighet att tacka för sin uppkomst. Endast ett fåtal skolor äro kommunala
anstalter.
Organisation Yrkesskolornas program kan omfatta ett enda eller flera yrken. I regel
och undervis- äro läroplanerna mera begränsade än i industriskolorna. Den teoretiska underntng-
visningen är i många fall inskränkt uteslutande till yrkets teori. I andra fall
söker skolan vid sidan av yrkesutbildningen fullständiga lärjungarnas allmänna
vetande genom kurser i aritmetik, algebra, geometri, mekanik, franska och
flamska språken samt geografi.
Med hänsyn till undervisningens omfattning särskiljer man två slag av
yrkesskolor. Det ena slaget är aftonskolor, avsedda för unga arbetare, som
redan vunnit anställning inom industrien. De ha till ändamål att i teoretiskt
och praktiskt hänseende komplettera lärlingens yrkesutbildning genom att bibringa
honom sådana kunskaper och färdigheter, som han i allmänhet icke
får tillfälle att inhämta på vanliga verkstäder. Dessa aftonskolor äro öppna
6—12 timmar i veckan. Det andra slaget av yrkesskolor äro dagskolor med
uppgift att helt och hållet övertaga lärlingens teoretiska och praktiska yrkesutbildning.
Statistik. De belgiska yrkesskolorna leda med få undantag sitt ursprung från de
två sista årtiondena. Den första egentliga yrkesskolan i Belgien var skrädderiskolan
i Bryssel, som öppnades 1880. Sedan dröjde det i sju år, till dess att
nästa yrkesskola kom till stånd i Gent 1887 med ändamål att utbilda skickliga
arbetare för järn- och trävaruindustrierna. År 1890 funnos endast 9
yrkesskolor och yrkeskurser med tillsammans 643 lärjungar. Tio år senare
(1900) hade skolornas och kursernas antal stigit till 34 och antalet lärjungar
till 2,000. Statistiken för 1907 angiver skolornas och kursernas antal till 68
och antalet lärjungar till 6,236. Under de sju första åren av detta århundrade
har sålunda skolornas och kursernas antal fördubblats och antalet lärjungar
mer än tredubblats.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
247
Yrkesskolor finnas för följande yrken:
Vapensmide i Liittich och Wandre.
Bijouteri och ciselering i Antwerpen och Bryssel.
Bageri i Gent.
Barberare i Antwerpen, Bryssel och Gent.
Snörmakeri i Herve och Thielt.
Järn- och träbearbetning i Ath, Charleroi, Gent (2 st.) och Liittich (2 st.)
Urmakeri, elektroteknik och instrumentmakeri i Bryssel.
Fiske i Blankenberghe, Heyst-sur-mer, La Panne, Nieuport, Oost-Duinkerke
och Ostende (3 st.).
Målning i Audenarde, Bryssel, Gent och Liittich.
Installationsteknik (plomberie) i Bryssel och Liittich.
Bokbinderi i Bryssel.
Sockerbageri i Saint-Ghislain.
Skrädderi i Bryssel och Liittich.
Tapetserareyrket i Antwerpen, Bryssel och Gent.
Spinning, vävning, färgning och appretur i Courtrai, Renaix och Thielt.
Typografi i Bryssel och Gent.
Diverse yrken i Gent, Liittich, Löwen, Manage, Namur, Oostacker, SaintJosse-ten-Nodde
och Tournai.
Såsom exempel på yrkesskolor må anföras:
Tapetserareskolan (école professionnelle de tapissiers-garnisseurs) i Bryssel
grundades 1894 på privat initiativ. Den började sin verksamhet med små
medel och under misstro både från arbetsgivares och arbetares sida. De förra
trodde icke, att skolan väsentligt skulle kunna höja yrkesskickligheten och
väntade sig icke mycken nytta av den. De senare fruktade, att skolan genom
att utbilda ett stort antal skickliga arbetare skulle öka konkurrensen inom yrket.
Skolan lyckades dock så småningom tillvinna sig förtroende. Den har nu
mellan 90 och 100 lärjungar årligen och åtnjuter understöd av staten, provinsen
Brabant, staden Bryssel och en del andra kommuner i Bryssels omgivningar.
Skolan var den första i sitt slag i Belgien, men senare hava två nya
skolor efter samma mönster kommit till stånd i Gent och Antwerpen.
Skolan har icke till ändamål att giva arbetare fullständig utbildning. Den
vill endast hjälpa dem, som ägna sig åt tapetserareyrket, i synnerhet mindre
bemedlade, att förvärva sådana kunskaper, som äro oundgängligen nödvändiga
för yrkets utövning med skicklighet och förstånd. Under det att arbetet i
verkstaden utvecklar arbetarens yrkesskicklighet och produktionsförmåga, söker
skolan att giva honom en metodisk och avrundad utbildning i alla yrkets grenar
samt att utveckla hans smak, färgsinne och stilkänsla.
248
Belgien.
Tillträde till skolan står öppet för ynglingar, som fyllt 14 år, med företräde
för lärlingar inom tapetserareyrket. För äldre arbetare finnas särskilda
söndagskurser anordnade.
Fullständig kurs vid skolan tager en tid av 4 år. Undervisningen pågår
alla vardagar och är förlagd till kl. Va 8—Va 10 e. m. Söndagskursen för äldre
arbetare pågår kl. 9—12 f. m. Arbetsåret omfattar 8 månader från 15 september
till 15 maj. Ferierna sammanfalla med den brådaste arbetstiden inom yrket.
Undervisning meddelas i möbelstoppning, tapetsering, tillskärning och
drapering samt i möbeltillverkningens historia och de olika arkitekturstilarna.
Vid de praktiska övningarna i skolans verkstäder tillverkas icke möbler
för avsalu. Alla utförda arbeten söndertagas, och materialet användes för nya
övningar. Möblernas trästommar t. ex., som äro av omålat trä, nyttjas flera
år, så länge man ännu kan spika i dem. När detta icke längre är möjligt,
söndertages den stoppade möbeln icke mer, utan man gör sig av med den
till det pris, som kan erhållas. Ofta behålles den mot en ringa betalning av
den lärjunge, som sist arbetat med den. På samma sätt förfar man med tyger,
gjordar, resårer, snodder m. m. De användas först till större möbler
och sedan till allt mindre och mindre pjäser. Stoppningen utföres alltid med
vegetabiliskt tagel. Ofta medföra lärjungarna själva allt material till skolan
för att där under lärarens ledning tillverka möbler åt sig själva eller sina föräldrar.
All tillskärning och tillklippning övas till en början med gråpapper, på
vilka mönstret noggrant uppritas före tillklippningen. Först sedan lärjungen
vunnit nödig säkerhet häri, får han övergå till arbeten med billiga tygsorter.
Lektionerna i möbeltillverkningens och möbelstilarnas historia förtydligas
genom besök i museer, utställningar, slott och privata bostäder, så att lärjungarna
få tillfälle att se prov på äldre och nyare tiders möblerings- och
dekoreringskonst.
Vid kursens slut anställes med de lärjungar, som regelbundet deltagit i
undervisningen i alla fyra årskurserna, avgångsexamen inför en jury, sammansatt
av skolstyrelsens ordförande, två arbetsgivare och två arbetare, som
tillhöra skolans styrelse, samt skolans direktör och lärare. Det är dock endast
ett fåtal av skolans lärjungar, som följa kurserna så regelbundet, att de kunna
erhålla avgångsbetyg.
Lärarekåren vid skolan utgöres av en direktör och 8 lärare. Skolstyrelsen
består av 7 medlemmar, nämligen två arbetsgivare, två arbetare, en representant
för staten, en för provinsen och en för staden Bryssel.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
249
Lärjungarna betala ingen terminsavgift utan endast en inskrivningsavgift
af 10 francs. Skolans årliga omkostnader uppgå till c:a 9,500 francs, därav
5,725 francs till arvode åt lärare.
Bokbindare- och konstförgyllareskolan (école professionnelle de reliure
et de dorure d’art) i Bryssel liknar vad ändamål, organisation och arbetssätt
beträffar nästan fullständigt föregående skola. Liksom denna har den tillkommit
på privat initiativ och erhåller numera understöd av staten, provinsen
Brabant och staden Bryssel m. fl. kommuner. Skolan öppnades 1898 och
har för närvarande ett 50-tal lärjungar.
För inträde uppställas inga andra fordringar än en ålder av 14 år med
företräde för bokbindarelärlingar. Kurserna äro 4-åriga och afslutas med en
avgångsexamen för dem, som regelbundet följt undervisningen under hela
kursen. Arbetsåret varar 8 månader, 15 sept.—15 maj, med 2 timmars undervisning
kl. 8—10 varje eftermiddag. På söndagarna kl. 9—12 f. m. hållas
särskilda kurser för äldre arbetare.
Även vid denna skola utföras inga arbeten mot betalning åt allmänheten.
För övningarna användes endast värdelöst tryck, som erhållits från offentliga
bibliotek eller inköpts på auktion för billigt pris. Dessutom bindas böcker
för skolans egen räkning eller åt andra yrkesskolor.
övningarna i förgyllning och dekorering utföras på skinnbitar, som icke
kunna användas för bokbindning. Eleverna medföra ofta egna böcker till
inbindning. Vid sidan av de praktiska övningarna hållas föreläsningar över
bokbinderikonstens historia, illustrerade genom besök vid museer och utställningar
samt offentliga och privata bibliotek.
Undervisningen bestrides av en direktör och 8 lärare. Styrelsen har
samma sammansättning som vid tapetserareskolan. De årliga omkostnaderna
belöpa sig till c:a 9,500 francs, därav c:a 5,000 francs i lärarelöner.
Typograf skolan (école professionnelle de typographie) i Bryssel har till
ändamål att främja boktryckarkonstens utveckling och fulländning genom
utbildning av skickliga arbetare inom yrket. Skolan har bragts till stånd av
typografernas yrkesförening.
Arbetsgivare tillhörande denna förening hava förbundit sig att i sina
tryckerier icke anställa lärlingar, som äro yngre än 14 år, och till ett antal
icke överstigande
2 lärlingar på 1—6 arbetare
3 „ „ 7 14 „
4 „ „ 15—25 „
och sedan ytterligare högst 1 lärling på var tionde arbetare (presspersonalen
oräknad).
250
Belgien.
Lärlingstiden för alla dessa lärlingar är fastställd till 5 år, och under
hela denna tid äro lärlingarna skyldiga att begagna sig av undervisningen i
typografskolan. Alla kurser äro kostnadsfria. Även all undervisningsmateriell
tillhandahålles lärjungarna på skolans bekostnad. Tillträde till skolan står
öppet för alla sättare- och tryckarelärlingar inom staden Bryssels område,
som fyllt 14 år, kunna läsa och skriva samt äga god färdighet i användningen
av de fyra räknesätten. Alla inträdessökande underkastas inträdesprov.
Skolan är en söndags- och aftonskola med undervisningen förlagd till
kl. 8—Va 10 eller 10 på vardagskvällar och kl. 9—11 söndagsförmiddagar.
Undervisningen omfattar dels praktiska övningar i sättning, tryckning och
fackritning samt teoretisk undervisning i franska språket med särskild vikt
lagd på övningar i rättskrivning. Samtliga årsklasser åtnjuta praktisk undervisning
två eftermiddagar i veckan, 2 timmar varje gång, samt teoretisk
undervisning 1 Va timme en eftermiddag i veckan. Därtill kommer för lärlingar
tillhörande de tre sista årsklasserna undervisning i ritning 2 timmar
två gånger i veckan. Samtliga undervisningstimmar äro obligatoriska för alla
lärjungar. Skolåret räcker i 10 månader, 1 sept.—30 juni. Frånvaro från
skolan anmäles hos lärlingens arbetsgivare.
Vid slutet av varje arbetsår anställes examen med lärjungarna för att
utröna deras mogenhet för flyttning till högre avdelning. Ger denna examen
icke tillfredsställande resultat, måste kursen genomgås ännu en gång. Misslyckas
en lärjunge två gånger i flyttningsprövningen, tillätes han icke längre
kvargå i skolan. Vid kursens slut överlämnas till de lärjungar, som med
framgång aflägga avgångsexamen, ett mogenhetsdiplom (diplöme de capacité).
Detta får dock icke innehålla något omdöme om graden av den utexaminerade
lärjungens skicklighet och icke överlämnas till honom förrän han fyllt 20 år.
Skolans styrelse består av 11 personer, 6 arbetsgivare och 5 arbetare.
Guldsmeds- och juvelerareskolan (école professionnelle d’art appliqué å la
bijouterie, joaillerie, orfévrerie, ciselure, émaillage et parties similaires) i Bryssel
har kommit till stånd på initiativ av juvelerarnas yrkesförening. Skolan öppnades
1894 och åtnjuter numera understöd av staten, provinsen och staden
Bryssel. Den har två avdelningar, en söndags- och aftonskola för lärlingar,
som redan vunnit anställning på enskilda verkstäder, och en lärverkstad med
dagundervisning för fullständig utbildning av lärlingar inom guldsmeds- och
juvelerareyrkena.
Söndags- och aftonskolan mottager lärlingar och arbetare, som fyllt 14
år och förvärvat nöjaktig folkskolebildning. Den fullständiga kursen tager en
tid av fyra år med undervisning alla söndagsförmiddagar kl. 9—Va 12 samt
Yrkesskolor och yrkeskurser.
251
onsdags- och fredagskvällar kl. 8—10. Arbetsåret börjar andra söndagen i
september och slutar sista söndagen i april. Undervisningsämnen äro linjarritning
och geometrisk ritning, frihandsteckning, modellering samt praktiska
övningar i utförande av arbeten tillhörande olika grenar av guldsmeds- och
juvelerareyrkena. Undervisningen är kostnadsfri, men varje lärjunge måste
betala en inskrivningsavgift av 2 francs.
På lärverkstäderna mottagas likaledes ynglingar, som fyllt 14 år och
besitta nöjaktig folkskolebildning. De måste underskriva ett lärlingskontrakt,
under garanti av deras föräldrar eller förmyndare, vari de förbinda sig att
arbeta på lärverkstäderna under hela den tid av 4 år, som lärlingsutbildningen
kräver, och att härför betala en årlig avgift av 250 francs. Avgiften erlägges
kvartalsvis och i förskott. Dock är den, som börjat begagna undervisningen
under ett år, skyldig att betala årsavgiften i dess helhet, även om han bryter
kontraktet, innan alla kvartalen inbetalts, för så vitt icke kontraktsbrottet
föranletts av tvingande skäl. Vid kontraktets underskrivande erlägges en
garantisumma lika stor med en kvartalsavgift, vilken summa tillfaller skolan,
i fall kontraktet utan giltig orsak brytes från lärlingens sida, men räknas
honom till godo som betalning för lärlingstidens sista kvartal, när han genomgått
fullständig utbildningskurs. De, som genomgått den fyraåriga lärotiden
i dess helhet, erhålla intyg därom jämte betyg över sina vid särskild avgångsprövning
ådagalagda kunskaper och färdigheter.
I särskilda fall kan styrelsen medgiva personer, som önska sätta sig in
i någon speciell yrkesgren, att begagna undervisningen i skolans lärverkstäder
under kortare tid, t. ex. 1—2 år.
Arbetet i verkstäderna pågår kl. 8—12 f. m. och 2—5 e. m. Läroåret varar
från 1 september till 15 juli.
Lärjungarna i dagskolan äro dessutom skyldiga att deltaga i aftonskolan
för att där erhålla nödig undervisning i ritning och modellering. Skolans
styrelse räknar icke mindre än 14 medlemmar.
Skrädderiskolan (école professionnelle de tailleurs) i Bryssel har liksom
flertalet belgiska yrkesskolor kommit till stånd på initiativ av privata yrkesföreningar,
som med understöd av staten, provinsen och kommunen uppehålla
och administrera skolan. Den är en dagskola med ändamål att giva ynglingar,
som vilja ägna sig åt skrädderiyrket en god och fullständig lärlingsutbildning.
Skolan avser således att ersätta utbildningen hos den enskilde mästaren.
För intagning i skolan fordras en ålder av 14 år, betyg över åtnjuten
skolundervisning och god frejd. Ingen blir dock definitivt antagen som lärjunge,
förrän han under en prövotid, som varar en månad, visat sig äga fal
-
252 Belgien.
lenhet för yrket. I inskrivningsavgift betalar varje lärjunge 100 francs, vartill
kommer en avgift av 15 francs i kvartalet för undervisningen. Söner till fattiga
föräldrar kunna erhålla befrielse från alla avgifter.
De obligatoriska kurserna taga en tid av 4 år med daglig undervisning
mellan kl. 8—12 f. m. och 2—Va 7 e. m. Därtill komma frivilliga fortsättningskurser
under ytterligare 1 eller 2 år. Undervisningen är uteslutande av praktisk
art. Lärjungarna i de två första årskurserna äro skyldiga att begagna undervisningen
i en aftonskola och sluta därför sitt arbete i skrädderiskolan kl. 6 e. m.
Undervisningen bestrides av skolans direktör och en överlärare, som vid
förfall för direktören ersätter denne, samt ett erforderligt antal lärare. Dessa
tillsättas av skolans styrelse och utgöras av skickliga yrkesarbetare. För anställning
som lärare fordras en ålder av minst 25 år, kännedom om franska
eller flamska språken, oklanderlig vandel samt lämplighet för lärarekallet, ådagalagd
under en månads provtjänstgöring. Tillsättningen kan när som helst
återkallas efter åtta dagars uppsägning.
Den förberedande undervisningen under första året i olika slag av
sömnad, skarvning, lagning och stoppning åligger överläraren. Sedan äro
de andra lärarna skyldiga att taga ett visst antal lärjungar, vanligen fem,
tillhörande olika årsklasser, under sin ledning och meddela dem noggrann
undervisning i alla delar av yrket. Lärarna mottaga beställningar från de firmor,
som äro intresserade av skolans upprätthållande, utföra dem med tillhjälp
av sina lärjungar och erhålla sedan av arbetsgivaren betalning för arbetet enligt
gängse pris. Läraren tillhandahåller själv allt tillbehör, som måste vara av
bästa beskaffenhet. Förutom sin arbetsförtjänst erhåller varje lärare 50 francs i
månaden som ersättning för den undervisning, han meddelar. Även lärjungarna
erhålla en ringa betalning för sitt arbete. Denna utgår efter prövotidens slut
under rista året med 0,02 fr. i timmen
„ 2:dra „ „ 0,05 „ „
„ 3.dje „ „ 0,to „ „ „
„ 4.de „ „ 0,15 „ „ „
Avlöningen under fjärde året betalas till Va av läraren och till V» av
skolan. Den utbetalas dock i regel icke kontant, utan insättes på sparkassebok,
som tillställes lärjungen, när han slutar sin kurs. På skriftlig begäran av
lärjungens föräldrar kan dock hälften av avlöningen utbetalas kontant för varje
månad. Om lärjungen före lärotidens slut lämnar skolan utan giltigt skäl,
tillfaller den innestående avlöningen skolan. Genom denna anordning söker
man avhålla lärjungarna från att i förtid avbryta sin utbildningskurs.
Yrkesskolor och yrkeskurser.
253
År 1908 hade skolan 40 lärjungar och 9 lärare. Skolans styrelse utgjordes
av ett antal representanter för olika skrädderiyrkesföreningar i Bryssel.
De årliga omkostnaderna för skolans underhåll uppgå till 12 å 13 tusen francs.
Staden Bryssel har kostnadsfritt upplåtit lokaler åt skolan i Palais du midi.
De 8 fiskeriskolorna (écoles professionnelles de péche) i Ostende (3 st.),
Heyst-sur-mer, La Panne, Nieuport, Blankenberghe och Oost-Duinkerke giva
exempel på intressanta åtgärder till fiskerinäringens befrämjande. Oaktat Belgien
har en mycket lång havskust, importeras fisk och fiskeriprodukter årligen
till ett värde, som betydligt överstiger värdet av exporten av samma artiklar.
Orsaken till detta förhållande är att söka däri, att kustbefolkningens ungdom
ej längre utbildar sig för sjömansyrket, utan hellre söker sin utkomst inom
industrien. För att till fiskerinäringens fromma åstadkomma en förändring i
detta förhållande, har ett premieringssystem införts för skeppare, som åtaga sig
ynglingars utbildning för sjömansyrket.
Enligt det för denna undervisning gällande reglementet erhåller varje
skeppare, som är ägare av en belgisk fiskebåt utrustad för fiske i öppna
havet och med en dräktighet av minst 25 ton en premie av 75 francs, om
han för en vintersäsong tar en jungman i sin tjänst och meddelar honom teoretisk
och praktisk undervisning i sjömansyrket.
Till ledning för denna undervisning användes en lärobok, som i frågor
och svar meddelar de viktigaste kunskaper en fiskare måste känna till om
longitud och latitud, om kompass, lodning, beräkning av tiden, om loggning,
sjökort och oktant, om regler och lagstiftning angående fiske och sjöfart, om
fartyget och dess vård samt om skötseln av pumpar, ångpannor och ångmaskiner,
om sjöförklaring, fiskegränser, mönstring m. m.
Lärlingstiden omfattar två vinterkampanjer, av vilka dock den ena kan
ersättas med minst tre månaders torskfiske. Vid påsktiden, omedelbart efter
varje fiskesäsongs slut, anställes examen inför en särskild jury med de jungmän,
som därtill anmäla sig. Tillträde till denna examen står öppet för jungmän,
som kunna förete intyg om, att de fullgjort den praktiska sjötjänsten under
föreskriven tid, att de vid sin anställning voro minst 13 år gamla och vid
tiden för slutprövningen icke överskridit 17 år. De, som blivit godkända i
båda examina, erhålla ett mogenhetsbetyg och dessutom en premie av 50
francs insatt på sparkassebok. I fall examen ger allt för dåligt resultat, kan
den premie, som utgår till skepparen, nedsättas till 50 francs. Å andra sidan
erhåller han en tilläggspremie av 50 francs för varje jungman, som i två år
stått under hans ledning och med framgång avlagt sina examina.
254
Belgien.
Åt fiskare med mindre båtar än 25 ton, utrustade för kustfiske och
förande minst fyra mans besättning, jungmannen inberäknad, utbetalas under
liknande förhållanden en premie av 50 francs för varje fiskeperiod om minst två
månader. Premien reduceras till hälften, i fall jungmannens kunskaper vid
anställd examen befinnas allt för underhaltiga, men ökas med 25 francs, om
jungmannen efter två fiskeperioder blir godkänd i slutprövningen. Jungmannen
erhåller då förutom mogenhetsbetyg en sparkassebok med 50 francs.
Dessa fiskareskolor anses på ett utmärkt sätt fylla sin uppgift.
Yrkesskolorna för byggnadsindustri och för metallindustri (école professionnelle
du båtiment, École Nicaise, och école professionnelle des métaux,
École Carels) i Gent äro kommunala skolor, som åtnjuta understöd av provinsen
och staden. Ursprungligen utgjorde de olika avdelningar av en och
samma skola, men äro numera fullständigt skilda åt. Båda skolorna hava
dock i huvudsak samma organisation.
Deras ändamål är att utbilda lärlingar till goda arbetare och verkmästare,
den förra för byggnadsindustrien, den.senare för alla grenar av metallindustrien.
Kurserna äro treåriga. För inträde fordras en ålder av 13 år, intyg om gott
uppförande och betyg över föregående skolstudier. Samtliga inträdessökande
underkastas inträdesprov. De, som visa bästa förkunskaperna, hava företräde,
i fall tillgängliga platser icke räcka till för alla inträdessökande.
Undervisningen omfattar dels allmänna ämnen, flamländska och franska
språken, aritmetik och geometri, dels ritning och praktiska övningar. För
undervisningen i fysik och mekanik äro lärjungarna under andra och fjärde
årskurserna hänvisade till stadens industriskola.
De teoretiska kurserna, som äro av mycket elementär natur, äro i huvudsak
gemensamma för alla lärjungar. Huvudvikten lägges på den praktiska
yrkesundervisningen, för vilken skolorna förfoga över väl utrustade verkstäder.
Dess ändamål är att så fullständigt som möjligt ersätta lärlingsutbildningen
hos den enskilde mästaren.
Vid den praktiska undervisningen fördelas lärjungarna efter sina egna
eller deras föräldrars önskningar i flera fackavdelningar eller sektioner. Alla
lärjungar måste fullständigt följa undervisningen i alla läroämnen inom den
fackavdelning, de tillhöra. 1 detta avseende kan befrielse endast undantagsvis
medgivas. Förflyttning från en årsklass till en annan är alltid beroende på
särskild prövning.
Byggnadsfackskolan har två fackavdelningar med dagundervisning, nämligen
en för snickring och en för målning, samt dessutom söndags- och afton
-
Écoles Saint-Luc.
255
kurser med såväl teoretisk som praktisk undervisning för murare, installatörer
och målare.
Metallarbetarskolan har i dagskolan icke mindre än 8 fackavdelningar,
nämligen för 1. modellsnickeri, 2. grovsmide, 3. filning, 4. metallsvarvning,
5. klensmide, b. gjutning, 7. plåt- och kopparslageri och 8. zink- och
bleckslageri. För en del av dessa fack finnas också aftonkurser med praktisk
och teoretisk undervisning.
1 årlig inskrivningsavgift betalar varje lärjunge 40 francs, som erläggas
kvartalsvis i förskott. De medel, som härigenom erhållas, utdelas vid årets
slut som premier åt lärjungar, som med flit och intresse följt undervisningen,
antingen i form av verktyg eller såsom spar- och pensionskasseböcker.
Skolans styrelse består av stadens borgmästare såsom självskriven ordförande
och 11 ledamöter, fem valda av kommunalrådet, två tillsatta av provinsstyrelsen
och fyra av vederbörande minister.
Écoles Saint-Luc.
Med benämningen écoles Saint-Luc betecknas en grupp intressanta skolor,
som stå under ledning av en katolsk orden (fréres chrétiennes), och egentligen
äro att betrakta som arkitektur- och konstindustriskolor. Deras mål är att
hjälpa unge män att förvärva de teoretiska och praktiska kunskaper, som äro
nödvändiga för att vinna en god ställning inom alla sådana yrkesgrenar,
som stå i samband med byggnadsindustrien och andra arter av konstindustri.
De sträva sålunda att utbilda arkitekter, byggmästare, byggnadsentreprenörer,
sten- och bildhuggare, byggnads- och möbelsnickare, konstsmeder, målare,
dekoratörer, gravörer, mönsterritare för textilvaror m. m.
Då skolorna tillika satt som mål att väcka kärlek och intresse för den
konst, som finnes nedlagd i de flamländska städernas offentliga byggnader,
rådhus, katedraler och gilleshus, har den stilriktning, som skolorna företräda,
fått en ensidigt gotisk prägel, utan att dock andra stilarter helt och hållet äro
uteslutna. Då lärarna allesammans utgöras av ordensbröder, är det lätt förklarligt,
att kyrklig arkitektur och kyrklig konst i främsta rummet omhuldas.
Skolorna äro huvudsakligen söndags- och aftonskolor avsedda att i
teoretiskt och konstnärligt hänseende fullständiga lärlingens yrkesutbildning.
Den rent praktiska yrkesutbildningen är däremot överlämnad åt de enskilda
verkstäderna.
Kurserna vid écoles Saint-Luc taga en tid av 7—9 år. För inträde fordras
en ålder av 12 till 13 år. Undervisningen börjar med en allmän förberedande
256
Belgien.
kurs, som är gemensam för alla, men sedan får den en mera individuell karaktär,
lämpad efter lärjungarnas olika begåvning och yrken. Stor vikt lägges
på utvecklingen av lärjungens konstnärliga smak och förmåga av självständig
konstnärlig produktion inom sitt yrke.
Den äldsta école Saint-Luc öppnades i Gent 1862. Sedermera hava
ytterligare fem liknande skolor tillkommit i Liittich, Molenbeek-Saint-Jean,
Schaerbeek, Tournai och Bryssel (Saint-Gilles). Att skolorna varit framgångsrika
i sin verksamhet, visas bäst av deras stora antal lärjungar. De sex skolorna
hade 1907 tillsammans icke mindre än 2,385 lärjungar. Samtliga skolor åtnjuta
statsunderstöd.
École Saint-Luc, institut Jean Bethune i Bryssel har dels en förberedande
avdelning, dels tvenne fackavdelningar, en för byggnadskonst och därtill
hörande konstarter och en för dekorativ konst.
Den förberedande avdelningen har till ändamål att uppöva handlaget
och observationsförmågan genom linjarritning med praktiska tillämpningar,
perspektivritning, projektionsritning och geometrisk ritning samt frihandsteckning
efter växt- och djurmotiv eller mänskliga figurer, som användas inom
den dekorativa konsten. Sedan denna kurs genomgåtts, fördelas lärjungarna
på de två sektionerna.
I sektionen för byggnadskonst omfattar undervisningen under de tre första
åren dels läran om byggnadsmaterialierna, deras egenskaper, härkomst, vanliga
mått och användning, dels utförande av detalj- och planritningar samt uppmätning
av byggnader.
De lärjungar, som genomgått denna kurs, äga förmåga att läsa alla slag
av byggnadsritningar och att därtill utföra detaljritningar. De fyra följande
åren ägnas åt självständiga kompositionsövningar och till utarbetande efter
givna program av fullständiga byggnads- och inredningsritningar till offentliga
och privata byggnader samt industriella anläggningar.
Vid den teoretiska undervisningen avhandlas naturliga och konstgjorda
byggnadsmaterialier, deras företräden i ekonomiskt och hygieniskt hänseende
samt deras rationella användning, byggnadshygien, hållfasthetslära m. m.
I sektionen för dekorativ konst går undervisningen under de tre första
åren ut på att bibringa lärjungarna förmåga att i ritning exakt återgiva konstföremål
med därtill hörande detaljer. Därefter delas lärjungarna i två grupper.
Den ena för ytdekoration har till ändamål att utbilda målare, mönsterritare
för vävnader, tapeter, gardiner och typografiska vignetter, mosaikarbetare,
porslins- och glasmålare etc. Den andra för reliefdekoration utbildar figuroch
ornamentsbildhuggare, guldsmeder, juvelerare, konstsmeder, ciselörer etc.
Lärverkstäder.
257
Kurserna omfatta på båda sektionerna 8 år. Undervisningen pågår kf.
7—9 e. m. alla dagar utom sön- och helgdagar samt lördagar. Dessutom finnas
särskilda dagkurser kl. 9—12 för lärjungar, som icke äro anställda i yrke, samt
söndagskurser för sådana, som ej kunna deltaga i aftonkurserna. Alla lärjungar
betala en årlig inskrivningsavgift av 5 francs, lärjungarna i dagkurserna
dessutom en inskrivningsavgift av 100 francs.
Alla lärjungar äro varje år skyldiga att deltaga i en flyttningsprövning
inför en jury, vald utom lärarekåren. De, som härvid icke uppnå erforderligt
poängtal, måste genomgå samma årskurs ännu en gång. De, som godkännas
i sista årets prövning, erhålla avgångsdiplom.
Under läroåret 1906—1907 hade skolan i dagkurserna 35, i aftonkurserna
210 och i söndagskurserna 36 eller tillsammans 281 lärjungar.
Lärverkstäder.
Lärverkstäder (ateliers d’apprentissage) för manlig ungdom hava i likhet
med motsvarande förut omnämnda lärverkstäder för kvinnlig ungdom till syfte
att bereda ynglingar tillfälle till en bättre och allsidigare yrkesutbildning än
den, som i regel kan vinnas i privata verkstäder, och att ordna denna yrkesutbildning
så, att ynglingarna under sin lärlingstid kunna bidraga till sitt eget
uppehälle. Lärverkstäderna skilja sig från de med verkstäder försedda yrkesskolorna,
med vilka de ha mycket gemensamt, huvudsakligen därutinnan, att
teoretisk undervisning antingen icke alls ingår i deras läroprogram, eller att
den teoretiska undervisning, som meddelas vid sidan av den praktiska yrkesutbildningen,
är inskränkt till ett mycket ringa mått.
Flertalet lärverkstäder, som f. n. finnas i Belgien, äro avsedda för två
speciella industrier, nämligen vävning och stenhuggning.
Lärverkstäder för vävning. För att lindra den nöd och arbetsbrist, som
förorsakades därav, att handvävningsindustrien, som för vissa trakter av Belgien
hade stor betydelse som hemindustri, i början av 1800-talet utsattes för en allt
starkare konkurrens från de mekaniska väveriernas sida, anlades av staden
Gents kommunalråd 1817 en verkstad för beredning och tillverkning av linneoch
yllevävnader samt broderi- och snörmakeriarbeten. Företaget hade helt
och hållet karaktären av en välgörenhetsinrättning, avsedd att bereda sysselsättning
och försörjning åt arbetslösa personer. Först 1832 kom en ny verkstad
för samma ändamål till stånd i Petegemelz-Audenarde. För att upphjälpa
landets linneindustri sökte den belgiska regeringen från början av 1840-talet
17
777
258
Belgien.
genom löften om statsunderstöd uppmuntra lokala myndigheter och fabrikanter
inom textilbranschen att verka för inrättandet av lärverkstäder, där goda arbetare
i synnerhet för hemvävnadsindustrien kunde utbildas.
Under den följande tiden tilltogo lärverkstäderna för vävning hastigt i
antal, så att 1875 icke mindre än 59 dylika verkstäder funnos. Sedan den
tiden hava de på grund därav, att handvävnadsindustrien allt mer trängts tillbaka,
förlorat i betydelse. De förra lärverkstäderna nedläggas den ena efter
den andra eller omvandlas till verkliga textilfackskolor. År 1907 funnos 33
lärverkstäder för vävning med 641 lärjungar.
Lärverkstäderna för stenhuggning (ateliers d’apprentissage pour la taille
des pierres) hava större betydelse. Kommunalrådet i Écaussines-d’Enghien
beslöt 1873 på framställning av ortens stenhuggeriägare att på kommunens
bekostnad öppna en lärverkstad, där unga gossar kunde erhålla undervisning
i stenhuggareyrket. Detta steg togs med anledning därav, att det rådde stor
brist på verkligt skickliga stenhuggare, som kunde utföra annat än de allra
vanligaste arbetena inom yrket, och att det följaktligen var mycket svårt för
ynglingar, som ville utbilda sig till stenhuggare, att få en sådan handledning,
att de kunde uppnå en högre grad av konstfärdighet inom yrket. Verkstaden
förlädes till en kommunen tillhörig egendom. De av företaget intresserade
stenbrottsägarna levererade på egen bekostnad sten till verkstaden och betalade
för den av lärlingarna utförda huggningen efter gängse pris. En av kommunalstyrelsen
tillsatt förman ledde och övervakade arbetet.
Verkstaden hade, ehuru den påtagligen medförde goda resultat, att kämpa
med stora svårigheter. Dels föll det sig icke alltid så lätt att hålla verkstaden
med lämpliga beställningar. Lärlingarnas tid upptogs i allt för stor utsträckning
med tillverkning av enklare förlagsartiklar, som kunde påräkna jämn avsättning.
Dels blev kostnaden för den ohuggna stenens transport till verkstaden
allt för kännbar för ägare av stenbrott, som ej lågo i verkstadens omedelbara
närhet.
Med anledning härav genomfördes 1890 en genomgripande förändring
i hela systemet. I stället för den gemensamma verkstaden anlade de enskilda
stenbrottens ägare egna verkstäder i omedelbar närhet till stenbrotten.
Härigenom inbesparades tid och kostnader för råmaterialets transport till
verkstaden, och lärlingarna kommo i en mera omedelbar beröring med industrien,
i det de fingo deltaga i alla arbeten från stenens uttagning i brottet
och till och med dess bearbetning i stenhuggeriet. 1 spetsen för varje verkstad
ställdes en förman, som stenbrottets ägare själv tillsatte och avlönade. Dock
skulle tillsättningen godkännas av en för samtliga verkstäder gemensam sty
-
Högre specialskolor.
259
relse. Maximiantalet lärlingar på varje verkstad begränsades till 20, det högsta
antal, som enligt vunnen erfarenhet lämpligen kunde handledas av en förman.
För att vinna anställning vid verkstäderna fordras en ålder av 12 år och
tillräcklig folkskolebildning. Samtliga lärjungar måste förbinda sig att begagna
undervisningen i en med verkstäderna förbunden ritskola. Lärlingstiden är
fastställd till tre år. De, som fullständigt genomgått'' lärotiden, erhålla avgångsbetyg.
Lärlingarna behöva icke betala någon avgift för sin utbildning, utan erhålla
tvärt om betalt efter gängse pris för det arbete de utföra. Av arbetslönen
innehålles dock ett visst belopp, 20 procent under första, 10 procent under
andra och 5 procent under tredje året, som tillfaller en verkstadsfond. Vid
årets slut fördelas fonden mellan skolans lärlingar i form av pris, bestående av
fullständiga uppsättningar av verktyg eller sparkasseböcker åt sådana lärlingar,
som redan äga för yrket behövliga verktyg. Lärlingar, som utan verkstadsstyrelsens
medgivande lämna verkstaden före lärlingstidens slut, förlora all
delaktighet i verkstadsfonden.
Förutom sin arbetsförtjänst erhålla lärlingarna under första året en tilläggspremie,
som under de tre första månaderna uppgår till 0,50 francs om dagen,
under de följande tre månaderna till 50 procent och de därpå följande månaderna
till 25 procent av arbetsförtjänsten.
Verkstäderna tillhöra, såsom nämnt, de enskilda stenbrottens ägare, men
verksamheten kontrolleras av en gemensam styrelse bestående av 9 medlemmar,
tre valda av kommunalrådet, tre av provinsstyrelsen och tre utnämnda
av regeringen.
Exemplet från Écaussines-d’Enghien har sedermera följts av andra kommuner.
År 1907 funnos 25 verkstäder för stenhuggning ordnade i huvudsaklig
överensstämmelse med mönstret från Écaussines-d Enghien med tillsammans
688 lärlingar.
Högre specialskolor.
Till den grupp av tekniska läroanstalter i Belgien, som rubriceras under
benämningen högre specialskolor (écoles supérieures spéciales) hänföras, förutom
ett antal handelsinstitut, dels tre bryggeri- och bränneriskolor, nämligen
två (école technique de brasserie och institut supérieur de brasserie et de
distillera) i Gent och en (école supérieure de brasserie annexée å 1’université
catholique) i Löwen, högre textilfackskolan (école supérieure des textiles) i
260
Belgien.
Verviers och bergsskolan (école des mines et faculté polytechnique de la
province de Hainaut), vilka allesammans hava till uppgift att giva en högre
vetenskapligt teknisk fackbildning och därför falla utom området för denna
redogörelse, dels även école des arts et metiers i Pierrard-lez-Virton, som
kan betecknas som en verklig teknisk mellanskola.
Enligt programmet för sistnämnda skola har den nämligen till ändamål
att meddela ynglingar, som idkat högre skolstudier (des études moyennes),
en i möjligaste mån fullständig teoretiskt vetenskaplig och praktiskt yrkesmässig
fackbildning, så att de inom industrien kunna intaga en mellanställning
emellan ingenjören och arbetaren, eller med andra ord att utbilda underofficerare
för arbetets armé (sous-officiers de 1’armée du travail). Den erbjuder
söner till idkare av sådana industrier, för vilka en ingenjörs omfattande
bildning icke är oundgängligen nödvändig, möjlighet att förvärva en så fullständig
utbildning, att de bli kompetenta att övertaga sin faders affär.
Kurserna vid skolan i Pierrard-lez-Virton äro treåriga. Läroåret börjar i slutet
av september och varar till början av augusti med en veckas ferier vid julen och
tre veckors ferier vid påsken. Den dagliga arbetstiden beräknas till 12 timmar.
För att vinna inträde vid skolan fordras en ålder av 15 år och vid inträdesprov
ådagalagda insikter i franska språket, geometriens fyra första böcker samt
aritmetik och algebra t. o. m. l:a gradens ekvationer.
Undervisningen omfattar dels allmänna ämnen: religion, matematik, tyska,
franska, bokföring, industriell lagstiftning och politisk ekonomi, dels teoretiskt
tekniska ämnen: allmän mekanik, maskinelement, läran om motorer för ånga
och gas, teknologi, byggnadskonst, ritning, kemi, elektroteknik och metallurgi, dels
slutligen praktiskt verkstadsarbete.
Åt den teoretiska undervisningen ägnas 4 timmar och åt de praktiska
övningarna 5 timmar om dagen, vartill komma 3 timmar dagligen för lärjungarnas
självstudier. För de praktiska övningarna förfogar skolan över
egna verkstäder. Ledningen av dessa är anförtrodd åt mästare, som längre
tid haft anställning inom industrien.
Skolans lärjungar äro dels helpensionärer, som i ett för allt betala en
årlig avgift av 550 francs, dels icke pensionärer, för vilka årsavgiften unneår
till 200 francs.
Skolan, som är tämligen ny — den öppnades i oktober 1900 — och ännu
har ett ringa antal lärjungar, är tydligen organiserad efter mönstret av de
franska écoles nationales d’arts et métiers.
Nederländerna.
261
Nederländerna.
1 Nederländerna är den allmänna folkskolan obligatorisk för all ungdom
i åldern 6—12 år. De, som vilja ägna sig åt högre studier, kunna därefter
övergå antingen till ett gymnasium, som under en sexårig kurs förbereder för
inträde vid något av rikets universitet, eller till en högre borgarskola, som med
sina fem- eller treåriga kurser fyller samma uppgifter som tillkomma realgymnasier
eller realskolor i andra länder. De högre borgarskolorna förmedla det
kunskapsmått, som erfordras för inträde vid tekniska högskolan i Delft.
Vid sidan av dessa högre skolor finnas i Nederländerna även en del
lägre skolformer. 1 omedelbar anslutning till folkskolan står den allmänna
fortsättningsskolan. Undervisningen i denna skola, som har till uppgift att
underhålla och befästa de i folkskolan förvärvade kunskaperna, har likasom i
den egentliga folkskolan en allmän teoretisk läggning. Någon gång förekommer
dock även i fortsättningsskolorna undervisning i linjarritning och till
och med i fackteckning. De allmänna fortsättningsskolorna i Nederländerna
besöktes under 1905 av 36,321 lärjungar.
En mera teknisk riktning representeras av borgaraftonskolorna och de
talrika ritskolorna, till vilka ett antal konstindustriskolor ansluta sig. Största
intresset erbjuda dock de s. k. hantverksskolorna eller ambachtsscholen, som
direkt från folkskolan mottaga lärjungar, som fyllt 12 år, för att under en i
regel treårig kurs bibringa dem en för blivande hantverkare grundläggande
såväl teoretisk som praktisk yrkesutbildning. Industriskolorna för flickor hava
enahanda uppgift med hänsyn till den kvinnliga ungdomens yrkesuppfostran.
Dessutom hava i synnerhet under de senare åren tillkommit ett antal speciella
fackskolor eller fackkurser för olika yrken såsom skräddare, skomakare, tapetserare
etc.
Genom alla dessa tekniska skolor och yrkesskolor, som trots frånvaron
av skoltvång hava ett jämförelsevis stort antal lärjungar, äro de lägre graderna
av den tekniska undervisningen synnerligen väl tillgodosedda, och på detta
område torde Nederländerna, i synnerhet som skolorna därstädes göra intrycket
Allmänna
undervis
ningsanstal
ter.
Tekniska
läroanstalter.
262
Nederländerna.
av att vara mönstergillt skötta, mycket väl kunna uthärda jämförelser med
Tyskland och Österrike. Sedan den polytekniska skolan i Delft helt nyligen
(1905) omorganiserats till en teknisk högskola, torde också den högre tekniska
undervisningen i Nederländerna vara väl tillgodosedd. Däremot träffar man
där knappast några skolor, som motsvara de tekniska mellanskolorna i Tyskland
och Österrike. På det rent konstindustriella området närmar sig möjligen
den med riksmuseum i Amsterdam förbundna statsskolan för konstindustri
(rijksschol voor kunstnijverheid) samt möjligen ett par andra konstindustriskolor,
såsom t. ex. konstindustriskolan (schol voor kunstnijverhejd) i Haarlem,
de tyska konstindustriskolorna. På det rent tekniska området kan tekniska
skolan “Amsterdam" (kweekschol voor machinisten) möjligen också hänföras
till de tekniska mellanskolorna. Den har nämligen förutom avdelningar för
utbildning av sjömaskinister och aftonkurser för maskinister och eldare även
en teknisk avdelning med två underavdelningar för maskinindustri och en för
sockerfabrikation. Nederländska skolan för industri och handel (nederländske
schol voor nijverheid en handel) i Enskedé har en avdelning för textilindustri,
som möjligen bör hänföras till de högre fackskolorna.
Inspektören för den tekniska undervisningen i Nederländerna H. J. de
Groot framhåller i en jämförelse emellan det tekniska skolväsendet i sitt eget
land och i Tyskland och Österrike, att det tekniska mellanskolväsendet i Nederländerna
icke är ordnat på ett tillfredsställande sätt. Bland önskemål i detta
hänseende framhåller han behovet av
1) en statsskola för utbildning av tekniker med särskild avdelning för
utbildning av tekniska ritlärare,
2) en statsskola för konstindustri med särskild avdelning för utbildning
av teckningslärare dels för de allmänna läroverken, dels för undervisning i
dekorativ teckning vid tekniska fackskolor,
3) stats- eller andra skolor för speciella industrigrenar.
Borgaraftonskolor.
263
i nedanstående tabell lämnas en översikt av Nederländernas lägre tekniska
skolväsende.
Översikt över Nederländernas lägre tekniska undervisning.
1904 |
1908 |
||||
Olika slag av skolor |
Antal skolor |
Antal lärjungar |
Stats- anslag gulden |
Antal skolor |
Stats- anslag gulden |
1. Borgaraftonskolor........................... |
44 |
7,867 |
— |
— |
— |
II. Ritskolor .................................... |
112 |
9,051 |
— |
152 |
145,154 |
III. Konstindustriskolor ........................ |
11 |
2,139 |
34,400'') |
11 |
? |
IV. Hantverksskolor............................. |
32 |
4,507 |
224,989 |
49 |
474,046 |
V. Industriskolor för flickor.................. |
10 |
2,013 |
49,226 |
18 |
106,540 |
VI. Fackkurser för speciella yrken........... |
— |
— |
— |
12 |
27,000 |
VII. Tekniska mellanskolor: a) Tekniska skolan »Amsterdam»....... |
1 |
242 |
_ |
1 |
30,000 |
b) Nederländska skolan för industri och |
1 |
137 |
_ |
1 |
29,000 |
Summa |
211 |
25,956 |
811,740 |
Borgaraftonskolor.
(Burgeravondscholen.)
Enligt lag av år 1863 är varje kommun med mer än 10,000 innevånare Ändamål.
skyldig att på egen bekostnad underhålla en borgarskola för att bereda hantverkslärlingar
och blivande lantbrukare möjlighet att efter avslutad folkskolekurs
erhålla en fortsatt utbildning för deras kommande verksamhet. Sedermera
har lantbruksundervisningen blivit tillgodosedd genom särskilda skolor, vadan
de nuvarande borgarskolorna kunna betraktas såsom Sortsättningsskolor uteslutande
för hantverkslärlingar. Enligt 1863 års lag kunna borgarskolorna
anordnas antingen såsom dag- eller aftonskolor. De få dagskolor, som till en
början kommo till stånd, förde dock en tynande tillvaro och hava numera
fullständigt indragits, den sista 1904.
De borgarskolor, som för närvarande finnas i Nederländerna, äro således Organisation.
uteslutande aftonskolor. Även dessa voro en lång följd av år svagt besökta. l
l) Till 10 skolor.
264
Nederländerna.
Orsakerna härtill voro flera. Fastän programmet för borgarskolorna uttryckligen
föreskrev, att undervisningen skulle ha ett rent praktiskt syfte, och att man
mindre skulle eftersträva att genomgå fullständiga kurser i de särskilda läroämnena,
än att utvälja och på ett allmänfattligt sätt meddela, vad som för hantverkslärlingarna
kunde vara av praktisk betydelse, fick undervisningen i borgarskolorna
från början en allt för teoretisk läggning. Den lades nämligen oftast
i händerna på lärare vid de högre borgarskolorna. Dessa hade sällan blicken
öppen för de olika skolornas väsentligt olika ändamål och saknade i allmänhet
den praktiska yrkeserfarenhet, som erfordrades för att göra undervisningen
verkligt fruktbringande för blivande hantverkare. Därtill kom, att den för all
yrkesundervisning så betydelsefulla ritundervisningen var ordnad på ett otillfredsställande
sätt och fått en allt för anspråkslös plats i skolornas läroplaner,
varjämte lärotiden, som i regel omfattade endast två vinterhalvår, var allt för
kort, för att undervisningen skulle kunna medföra avsevärda resultat.
Genom en tidsenlig reformering av undervisningen hava dessa skolor
blivit allt mer populära. Skolkurserna hava utvidgats. Endast ett fåtal skolor
nöja sig med två årskurser. Vanligast hava de tre eller fyra årskurser, men
man träffar även skolor med fem eller ännu flera årskurser. Undervisningen
pågår dock endast under vinterhalvåret. Samtidigt har veckotimmarnas antal
ökats från 6 till 12 å 15. Antalet undervisningsämnen har däremot inskränkts
till det minsta möjliga, samtidigt med att ritundervisningen fått ökad betydelse
och ordnats rent fackligt med hänsyn till olika yrken. Även den teoretiska
undervisningen i räkning, nederländska språket, naturlära och maskinlära har
gjorts mera tilltalande för lärjungarna, därigenom att den anpassats så nära
som möjligt efter lärjungarnas olika yrken, så att de alltid hava känning av
dess praktiska nytta och betydelse för deras yrkesverksamhet.
Borgaraftonskolor.
265
Den i borgaraftonskolorna vanligaste timfördelningen motsvarar följande
Timplan.
Läroämnen |
Timmar i veckan |
||||
l:a klass |
2:a klass |
3:e klass |
4:e klass |
ö:e klass |
|
6 |
_ |
||||
4 |
2 |
2 |
2 |
2 |
|
Linjär- och frihandsteckning för olika |
7 |
8 |
8 |
8 |
|
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
|
2 |
2 |
2 |
3 |
3 |
|
Naturlära och maskinlära.................. |
1 |
2 |
2 |
1 |
1 |
Summa timmar |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
Som förut nämnts äro borgaraftonskolorna kommunala skolor, som icke
åtnjuta statsunderstöd. 1 några få skolor är undervisningen kostnadsfri, men
de flesta skolor upptaga en skolavgift, som endast undantagsvis överstiger fem
gulden om året.
Den 31 december 1894 funnos i Nederländerna 36 borgaraftonskolor
med tillsammans 4,955 lärjungar. Tio år senare, 1 december 1904, hade skolornas
antal ökats till 44 och antalet lärjungar till 7,867.
Såsom exempel på borgaraftonskolor må anföras:
B or gar aftonskolan i Nijmegen. I programmet angives skolans ändamål
vara att meddela undervisning åt lärlingar, som utöva sådana yrken, för
vilka ett teoretiskt underlag samt övning av hand och öga måste anses nödvändiga.
Undervisningen, som omfattar fem årsklasser, pågår alla vardagar utom
lördagar kl. 6—9 på kvällarna. Läroåret börjar andra måndagen i september
och pågår till onsdagen före påsk.
För undervisningen i fack- och frihandsteckning fördelas lärjungarna allt
efter olika yrken i tre grupper:
A) omfattande byggnads- och möbelsnickare;
B) „ smeder, maskinarbetare, elektrotekniker och instrument
makare;
C)
„ målare, tapetserare, dekoratörer, bildhuggare, murare m. fl.
Underhåll.
Statistik.
266
Nederländerna.
Läroämnena och deras fördelning framgår av nedanstående
Timplan.
Läroämnen |
Timmar |
veckan |
|||
l a kl. |
2:a kl. |
3:e klass |
4:e klass |
5:e klass |
|
ABC |
ABC |
ABC |
|||
Linjär- och fackritning................. |
3 |
6 |
9 9 9 |
9 9 9 |
9 9 9 |
Frihandsteckning........................ |
3 |
3 |
3 2 — |
3 2 — |
3 2 — |
Matematik ............................... |
6 |
4 |
2 |
2 |
1 |
Nederländska språket.................. |
3 |
2 |
1 |
1 |
1 |
Naturlära................................. |
— |
— |
2 |
2 |
2 |
Maskinlära .............................. |
— |
— |
1‘) |
l1) |
|
Bokhålleri .............................. |
— |
— |
1 |
Penselövningar 3 timmar för målare.
Modellering 3 timmar för stenhuggare, murare, möbelsniekare och stuckatörer.
1 linjarritning är undervisningen under första och i frihandsteckning även
under andra året gemensam för samtliga lärjungar, oavsett vilket fack de tillhöra.
Under de följande åren är ritundervisningen rent fackligt ordnad och
självständiga läroplaner i detta ämne äro uppgjorda för byggnadssnickare,
möbelsnickare, murare, stenhuggare, bly- och zinkarbetare, grovsmeder, maskinarbetare,
målare och stuckatörer.
Undervisningen i matematik omfattar de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk
och vanliga bråk, metersystemet, in- och utländska myntsorter, utdragning
av kvadrat- och kubikrötter, läran om förhållande, procenträkning
med praktiska tillämpningar, upplösning av enkla algebraiska uttryck, ekvationer
med en och två obekanta, läran om linjer, vinklar och ytor, deras
konstruktion och uppmätning, solida figurer med beräkning av ytinnehåll och
volym.
Språkundervisningen består i läsövningar med förklaringar, varvid innehållet
i det lästa väljes så, att lärjungens allmänna kunskaper ökas. Därtill
komma grammatik och rättstavningsövningar samt skrivning av brev, brevkort,
räkningar, kravbrev, kvittenser och andra affärsskrivelser.
Av naturläran genomgås kroppars allmänna egenskaper, det viktigaste
av hydrostatiken, gasers jämvikt och tryck (barometer, vakuummeter, manometer,
luftpump, sug- och tryckpumpar, gasers eg. vikt), läran om värme och
l) Möbelsnickare och målare undantagna.
Ritskolor och konstindustriskolor.
267
a^grcgationstillstånd. Undervisningen i mekanik och maskinlära behandlar
rörelse och jämvikt, krafter och deras uppmätning, arbete, enkla maskiner,
friktion och motstånd mot böjning och avknäckning.
Under sista året genomgås en enkel kurs i bokföring.
Med de lärjungar, som fullständigt genomgått den femåriga kursen, anställes
avgångsexamen.
Borgaraftonskolan i Nijmegen hade 1904 11 lärare och 235 lärjungar.
Ritskolor och konstindustriskolor.
De nederländska ritskolorna (teekenscholen) hava på det hela taget samma
uppgift som borgaraftonskolorna eller att meddela undervisning åt hantverkslärlingar.
De skilja sig från borgaraftonskolorna förnämligast därutinnan, att
undervisningen i flertalet skolor är inskränkt till ritning av olika slag såsom
linjarritning, projektionsritning och fackritning för olika yrken, under det att
allmänbildande ämnen i regel saknas. Dock har man på senare tiden börjat
arbeta på att bringa undervisningan i ritskolorna upp till samma ståndpunkt,
som i borgaraftonskolorna. I många ritskolor har därför undervisningen utvidgats
med sådana läroämnen som räkning, geometri och nederländska språket.
Ritskolorna förekomma förnämligast på mindre orter, som icke äro skyldiga
att upprätta borgarskolor, men även i större städer vid sidan av borgaraftonskolor.
Undervisningen i ritskolorna bestrides dels av hantverksskolornas
lärare, vilka utvecklat ett högst berömvärt intresse för att få ritskolor till stånd,
dels av f. d. lärjungar vid hantverksskolorna.
Ritskolorna äro antingen kommunala skolor eller också grundade av privata
föreningar. De flesta åtnjuta statsunderstöd. I likhet med borgarskolorna
äro de mycket populära bland hantverksidkare och besökas av ett stort antal
lärjungar. Årligen öppnas nya ritskolor t. o. m. i små byar. År 1892 funnos
i Nederländerna 47 ritskolor med 6,015 lärjungar. 1904 hade antalet skolor
ökats till 112 med 9,058 lärjungar. Budgetförslaget för 1908 upptager icke
mindre än 152 ritskolor, och beräknas statsanslaget till dem för samma år till
130,154 gulden.
Härtill bör läggas 11 skolor för bildande konst och konstindustri (scholen
voor beeldende kunster en kunstnijverheid) med 2,139 lärjungar och ett
statsunderstöd av 34,400 gulden (för 10 skolor; uppgift saknas för den ll:e).
A/tonritskolan för hantverkslärlingar (avondteekenschol voor ambachtslieden)
i Amsterdam är f. n. den största av Nederländernas ritskolor. Den
bestod under 1907 av en huvudskola med 539 lärjungar och två filialskolor,
den ena med 251, den andra med 191 lärjungar. Huvudskolan är förlagd till
Ändamål.
Underhåll.
Konstindu
striskolo-r.
268
Nederländerna.
den ena av stadens hantverksskolor, filialskolorna till lokaler, avsedda för högre
borgarskolor. Aftonritskolorna hava grundats av sällskapet maatschappij voor
den werkenden stånd, som förutom aftonskolorna grundat två hantverksskolor
och en borgaraftonskola i Amsterdam. Samtliga dessa skolor åtnjuta dock
även bidrag av staden Amsterdam och av staten med undantag av borgaraftonskolan,
som icke erhåller statsunderstöd.
Aftonskolorna för hantverkslärlingar hava till ändamål att giva undervisning
i ritning, modellering och målning (trä- och marmorimitation) samt i
material-, redskaps- och verktygslära åt timmermän, målare, möbelsnickare,
maskinister, smeder, instrumentmakare, gas- och vattenledningsarbetare, bly-,
zink- och bleckarbetare, kopparslagare, stenhuggare, murare, modellörer, stuckatör,
träsnidare, tapetserare, vagnmakare, skeppstimmermän, litografer, trädgårdsmästare
samt i övrigt åt alla, som för sitt yrke äro i behov av övning
för hand och öga. Undervisningen, som fördelas på fem årsklasser, bör ha
en sådan omfattning, att den är fullt tillfyllestgörande för en vanlig hantverkare.
För dem, som genomgått den egentliga kursen och önska erhålla en
högre utbildning för vinnande av kompetens för förmans- och verkmästareplatser
i fabriker och verkstäder, anordnas särskilda fortsättningskurser.
Undervisningen pågår alla vardagar, dock med mindre timtal om lördagarna,
mellan kl. 7—Va 9 e. m., och varje klass åtnjuter 10—12 Va timmars
undervisning i veckan.
Lärjungarnas fördelning på olika yrken var under 1907 följande:
timmermän ................................................... 354
möbelsnickare, tapetserare, vagnmakare ............ 133
smeder, maskinarbetare, elektrotekniker ............ 222
kopparslagare, bly- och zinkarbetare, stenhuggare,
murare, stuckatörer ................................. 82
skeppstimmermän .......................................... 19
målare ......................................................... 134
andra yrken ................................................... 37
Summa 981
Skolans samtliga utgifter stego under 1907 till 32,383: 10 gulden och bestriddes
genom
anslag från staten ........... |
|
„ „ provinsen ..... |
................ 4,000: - „ |
„ „ kommunen..... |
................ 12,063: 39 |
skolavgifter .................... |
................ 3,738: - „ |
övriga inkomster ............ |
............... 481: 71 |
Summa 32,383: 10 gulden |
Ritskolor och konstindustriskolor.
269
Fördelas omkostnaderna på antalet lärjungar, kommer man till en kostnad
av 33 gulden eller omkring 50 kronor för varje lärjunge.
Konstindustriskolan (schol voor kunstnijverheid) i Haarlem är förenad
med konstindustrimuseet i samma stad. Detta museum, som grundats av sällskapet
maatschappij voor kunstnijverheid och öppnades 1877, har till ändamål
att främja industrien genom att befordra den dekorativa konstens utveckling
och tillämpning på skilda hantverk samt genom beredande av tillfälle till studier
i konsthistoria och de konstindustriella yrkenas teknik. Museet har dels
en permanent utställning av äldre och nyare konstverk och konstindustriella
föremål såsom glas-, porslins- och emaljarbeten, möbler, träsniderier, textilvaror,
metallarbeten, etnografiska föremål etc., dels periodiska utställningar,
som växla flera gånger om året, av i konsthistoriskt eller konstindustriellt
hänseende intressanta arbeten. Dessutom finnes vid museet ett värdefullt
bibliotek.
Den med museet förenade konstindustriskolan har till ändamål:
1) att meddela undervisning i ritning och modellering samt andra för
en artistisk utbildning nödvändiga ämnen;
2) att utbilda unga personer av båda könen för olika slag av konsthantverk;
3)
att förbereda för inträdesexamen till statens normalskola för ritlärare
och för statsakademien för bildande konst samt att utbilda lärare för ritundervisning
i folkskolorna;
4) att åt personer, som under dagens lopp äro anställda i konstindustriella
yrken, bereda tillfälle till aftonundervisning i ritning och modellering
samt andra för konsthantverkare nyttiga teoretiska ämnen;
5) att i en onsdags- och lördagskurs meddela lärjungar vid andra skolor
i Haarlem undervisning i ritning och modellering.
Skolan har följande avdelningar:
1. en dagskurs;
2. en aftonkurs;
3. en onsdags- och lördagskurs och
4. en fortsättningskurs till folkskolan.
1. Dagkursen pågår från början av september till slutet av juni alla
vardagar kl. 8—12 f. m. och 2—5 e. m. under april, maj, juni och september
samt kl. 9—12 f. m. och Vs 2—4 e. m. under november-februari. Undervisningen
omfattar frihandsteckning, teckning efter naturföremål, gipsmodeller och
levande modell, linjarritning, arkitektonisk ritning och ornamentsritning med
tillämpningar på dekorativ konst och olika konstindustriella yrken; teckning
270
Nederländerna.
efter växter, blommor och djur i förening med stiliseringsövningar; praktiska
övningar i dekorationsmålning, artistisk trä- och metallbearbetning; ornamentsoch
figurmodellering, projektions- och perspektivlära, stil- och ornamentslära
samt konsthistoria och anatomi.
Den fullständiga kursen omfattar 5 klasser. I första klassen genomgås
en förberedande kurs, som är gemensam för alla lärjungar. Därefter delas
lärjungarna i olika fackavdelningar. Lärjungarna i dagkursen måste följa undervisningen
även i aftonkursen och de manliga lärjungarna i l:a och 2:a
klassen dessutom fortsättningskursen till folkskolan. För att erhålla flyttning
från lägre till högre klass fordras godkända teoretiska och praktiska prov,
som visa att lärjungen fullständigt inhämtat de genomgångna kurserna. De,
som med gott resultat genomgått fullständig kurs i något av skolans fack, erhålla
efter särskild prövning avgångsdiplom.
2. Aftonkursen är avsedd dels för lärjungarna i dagkursen, dels för
sådana personer, som under dagens lopp arbeta i konstindustriellt yrke och
önska tillfälle till övning i teckning, modellering och fackritning. Den pågår
från början av oktober till slutet av mars kl. 6—9 e. m. under november—
februari samt kl. 7—9 e. m. under oktober och mars.
Undervisningen meddelas i ornaments- och figurteckning, teckning efter
levande modell, arkitektonisk och ornamental fackritning, modellering, projektions-
och perspektivlära, stil- och ornamentslära, konsthistoria och anatomi.
Kurserna omfatta fyra klasser.
3. Onsdags- och lördagskurserna äro, som nämnts, avsedda för sådana
lärjungar vid andra skolor i staden, som önska använda sin fritid till övningar
i ritning och modellering. Undervisning meddelas i teckning efter naturen,
stilleben, växter och blommor samt i studier av konstindustriella föremål med åtföljande
förklaringar. Kurserna hållas de nämnda dagarna kl. Va 2—Va 4 e. m.
4. I fortsättningskurserna till folkskolan erhålla de manliga lärjungarna i
dagskolans l:a och 2:a klass undervisning i nederländska språket, räkning,
geografi, historia och botanik.
I skolans samtliga avdelningar mottagas nya lärjungar var tredje månad.
För inträde fordras en ålder av 14 år, särskilt inträdesprov och för manliga
lärjungar intyg om fullgjord folkskoleplikt. Lärlingar, som genomgått en hantverksskola,
hava företräde. I skolavgifter betalas i dagkursen för helt år 50
gulden av manliga och 60 gulden av kvinnliga lärjungar; i aftonkursen 10
gulden för läroår, 1 okt.—31 mars; i onsdags- och lördagskurserna 25 gulden
för år.
Hantverksskolor.
271
Skolan har verkstäder för målning, bildhuggeri, ciselering och metalldrivning,
så att praktiska övningar kunna gå hand i hand med ritövningarna.
1 detta hänseende anses skolan i Haarlem vara bätte utrustad än övriga nederländska
konstindustriskolor.
Under år 1907 hade skolan följande antal lärjungar:
i dagkursen: manliga ....................................... 55
„ kvinnliga .................................... 25
i aftonkursen (förutom dagskolans lärjungar) ......... 97
i onsdags- och lördagskurserna: manliga............ 15
* ,, „ kvinnliga ......... 19
Tillsammans 211
Lärjungarnas ålder växlade mellan 12 och 30 år.
Omkostnaderna för skolan uppgingo för 1907 till 16,144: 09 gulden, vilka
bestriddes genom
anslag från staten ....... |
................... 5,000 |
— gulden |
„ „ provinsen |
................... 3,000 |
n |
„ „ kommunen . |
................... 3,000 |
n |
donationer ................ |
................... 300 |
v |
skolavgifter ................ |
................... 4,259 |
50 „ |
övriga tillskott............. |
................... 584 |
59 „ |
Tillsammans 16,144 |
09 gulden |
Hantverksskolor.
Som förut nämnts, hava de nederländska hantverksskolorna (ambachtsscholen)
till mål att lägga grund för en god yrkesutbildning. De mottaga
lärjungar, som fyllt 12 år och genomgått den obligatoriska folkskolan. Kurserna
taga en tid av tre år (med undantag för två hantverksskolor i Amsterdam,
där kurserna äro tvååriga). Undervisningen är av både teoretisk och
praktisk art. De praktiska övningarna ha en rent yrkesmässig karaktär. De
bedrivas i lärverkstäder, som till sin utrustning så nära som möjligt motsvara
vanliga verkstäder hos enskilda mästare. Då övningarna i främsta rummet ha
till mål att inlära de första grunderna av yrket och att uppöva handafärdigheten,
är dock verkstädernas utrustning av jämförelsevis enkel beskaffenhet och dyrbara
maskinella anordningar mindre behövliga. Så vitt möjligt är, ordnas den
praktiska undervisningen så, att alla i skolan utförda arbeten till form och
Ändamål.
272
Nederländerna.
mått motsvara enskilda mästares tillverkningar, och så att alla arbeten, som
utföras i skolan, äro praktiskt användbara. I alla hantverksskolor lägges stor
vikt på undervisningen i ritning. Den teoretiska undervisningen är av ringa
omfattning och avser förutom bibringandet av nödiga fackkunskaper även att
befästa och utvidga lärjungarnas i folkskolan förvärvade kunskaper.
De nederländska hantverksskolorna skilja sig väsentligen från de österrikiska
fackskolorna därutinnan, att de icke göra anspråk på att ersätta lärlingsutbildningen
hos mästaren. Än mindre söka de i likhet med de tyska
fackskolorna att utbilda förmän och verkmästare. Deras uppgift är vida mera
begränsad. De söka endast att genom en för blivande yrkesidkare särskilt
avpassad teoretisk och praktisk undervisning förbereda och underlätta deras
yrkesutbildning. De förutsätta sålunda alltid, att lärlingsutbildningen till sin
huvudsakliga del skall vinnas genom praktiskt arbete i industriella verkstäder.
Genom den praktiska yrkesundervisningen i skolan söker man att göra lärjungens
utbildning i de första grunderna av hans yrke mer systematisk och allsidig,
än den i regel kan bli i den enskilda arbetsgivarens tjänst. Lärlingens utträde i
det industriella livet uppskjutes till en mera mogen ålder. Han blir vid sin
första anställning i industriens tjänst i kroppsligt hänseende mer utvecklad och
har redan vunnit en viss vana vid kroppsarbete. Då han redan har en god färdighet
i användningen av de vanligaste verktygen, har han lättare att finna anställning
och förorsakar sin mästare mindre besvär under den första utbildningstiden.
De nederländska ambachtsscholen gå en medelväg mellan de två
ytterligheterna, lärlingsutbildning uteslutande inom industrien eller i skolverkstäder,
och synas vara ett mycket lyckligt funnet medel att förmedla
övergången från skolan till industrien.
Den första hantverksskolan i Nederländerna öppnades 1854 i Amsterdam.
Den grundades av det förut nämnda sällskapet maatschappij voor den werkenden
stånd och förblev länge enastående i sitt slag. Först under 1870-talet
tillkommo några nya skolor. De möttes till en början med mycken misstro.
Den praktiska yrkesutbildningens förläggning till en offentlig skola i stället för
till den enskilda verkstaden var en nyhet, som väckte betänkligheter. Därtill
kom, att kostnaden för skolornas underhåll blev mycket betungande för de
enskilda sällskap, genom vilkas initiativ skolorna bragtes till stånd. Först
sedan regeringen fr. o. m. 1892 börjat bevilja hantverksskolorna statsunderstöd,
gick utvecklingen raskare. År 1894 funnos i Nederländerna 15 hantverksskolor
med 2,295 lärjungar. Tio år senare den 31 december 1904 hade skolornas
antal stigit till 32 och antalet lärjungar till 4,507. 1908 var skolornas antal icke
mindre än 52.
Ilantverksskolor.
273
Initiativet till grundandet av nya skolor utgår alltid från föreningar av
enskilda personer, som ansvara för skolornas ekonomi. Samtliga hantverksskolor
åtnjuta dock numera understöd av staten, de flesta dessutom av provinsen
och den kommun, där skolan är belägen. Flertalet skolor upptaga dessutom
skolavgifter, som dock i allmänhet endast belöpa sig till några få gulden om
året, men vid en del skolor kunna uppgå till 25 å 60 gulden om året. Totalkostnaderna
för samtliga 32 hantverksskolor, som funnos 1904, uppgingo till
787,431 gulden. Härav täcktes genom
anslag av staten................................. 224,989 gulden
„ „ provinserna ........................ 63,539 „
„ „ kommunerna .................... 186,971 „
„ „ föreningar och enskilda ....... 37,405 „
skolavgifter ....................................... 33,651 „
försäljning av lärjungearbeten............... 22,655 „
Summa 569,210 gulden
Fördelas utgifterna på samtliga 4,507 lärjungar, som samma år funnos i
hantverksskolorna, kommer man till en genomsnittskostnad av 174 gulden för
år och lärjunge. I riksstaten för 1908 upptages statsanslaget för 49 hantverksskolor
till 474,046 gulden, således till icke obetydligt mer än dubbla beloppet
för år 1904. Härav framgår, att även denna skolform liksom de förut beskrivna
är stadd i en mycket rask utveckling.
För närvarande är det egentligen endast fyra yrken, som företrädas av
hantverksskolorna, nämligen byggnadssnickeri, möbelsnickeri, smide och målning.
På större platser söker man dock utvidga skolorna, så att de kunna
omfatta flera yrken. Lärjungarnas fördelning på olika yrken framgår av följande
tabell för 1904:
byggnadssnickare............................................. 1,749
möbelsnickare ......................................>......... 332
smeder ......................................................... 1,750
målare............................................................ 499
utövare av andra yrken ................. 177
Tillsammans 4,507
Hantverksskolan i Haag (ambachtsschol te ’s Gravenhage) är grundad
av en för ändamålet bildad förening. Medlemmarna i denna förening kunna
vara antingen ordinarie, som betala en årsavgift av 10 gulden eller 100 gulden
en gång för alla, donatorer, som till föreningen på en gång betala 250 gulden,
eller gynnare, som bidraga med mindre än 10 gulden om året. Föreningens
angelägenheter skötas av en styrelse, bestående av minst 9 och högst 12 med
-
III
18
Företrädda
yrken.
Nederländerna.
lemmar. Denna styrelse tillsätter och avskedar direktör och lärare, utfärdar
instruktioner för dem och fastställer deras avlöningar. Den bestämmer, i vilka
läroämnen undervisning skall meddelas, reglerar lärjungarnas fördelning i klasser,
uppgör skolans stat och utfärdar alla reglementen och instruktioner, som beröra
skolan. Den besluter vidare över lärjungarnas intagning i skolan och över skolavgifterna,
som icke få överskrida 15 gulden om året.
Skolans ändamål angives vara att lägga grund för utbildningen av skickliga
hantverkare. För intagning i skolan fordras en ålder emellan 12 och 16 år,
fysisk lämplighet för det yrke, vari lärjungen önskar utbildning, samt godkänt
inträdesprov i räkning och nederländska språket. Därvid fordras endast, att
den inträdessökande känner de fyra räknesätten i hela tal och decimalbråk
samt det metriska måttsystemet, att han kan läsa innantill och förstå vad han
läser, samt att han utan allt för många och grova stavfel kan skriva nederländska
språket. De, som förete intyg om, att de med framgång åtnjutit undervisning
i folkskola, äro befriade från inträdesprov.
Skolan meddelar undervisning i följande yrken: byggnadssnickeri, grovsmide,
maskinarbete, instrumentmakeri med tillämpning på elektroteknik, möbelsnickeri,
träsnideri, målning, koppar-, bly- och zinkarbete samt murning. Dessutom
givas kurser för gas- och vatteninstallatörer samt för chaufförer. Den
teoretiska undervisningen, som ordnas med hänsyn till de olika yrkena, omfattar
nederländska språket, räkning, de första grunderna av naturlära och maskinlära,
ritning, perspektivlära, samt grunderna av maskin- och elektricitetsläran.
Undervisningen pågår 46 timmar i veckan. Därav ägnas 24—26 timmar åt
praktiskt arbete, 14—18 timmar åt ritning och modellering och 4—7 timmar
åt de teoretiska ämnena. Kurserna äro treåriga. De, som genomgått kursen
fullständigt med gott resultat, erhålla avgångsbetyg. I skolavgifter, betalas 5
gulden under första, 10 gulden under andra och 15 gulden under tredje året.
Behövande lärjungar kunna erhålla nedsättning i eller fullständig befrielse från
skolavgifterna.
Under år 1907 hade skolan 352 lärjungar, därav
byggnadssnickare ............................................. 92
möbelsnickare ................................................... 25
målare ............................................................ 29
smeder och maskinarbetare ................................. • 94
kopparslagare ................................................... 15
instrumentmakare och elektroteknici ..................... 97
Tillsammans 352
llantverksskolor.
275
Hantverksskolans styrelse har sig dessutom anförtrodd ledningen av stadens
borgarskola och en aftonskola för fullvuxna. Den förra hade 134 lärjungar
i åldern 12—18 år, den senare 67 lärjungar i åldern 18—25 år.
Omkostnaderna för alla tre skolorna uppgingo under år 1907 till 66,616
gulden, vilka täcktes genom
anslag av staten ................................. 29,961 gulden
„ „ kommunen ........................... 25,711 „
„ „ provinsen Sydholland ............ 3,500
föreningsavgifter ................................. 2,045 „
skolavgifter.......................................... 4,153 „
försäljning av skolans tillverkningar ...... 929 „
övriga inkomster ................... 317 „
Summa 66,616 gulden
Skolans tillverkningar få icke säljas till enskilda personer, men väl till
fabrikanter och återförsäljare.
Under åren 1907—1908 hava skolans lokaler nybyggts. Medel därtill hava
erhållits på det sätt, att kommunen beviljat hantverksskoleföreningen ett lån å
220,000 gulden mot 5 procents ränta och amortering. Då emellertid kommunens
bidrag till skolan utgår med ett belopp, som vida överstiger den årliga
räntan och amorteringen, kan lånet betraktas som räntefritt.
De båda hantverksskolorna, 1 :a och 2:a hantverksskolorna i Amsterdam,
hava grundats av sällskapet maatschappij voor den werkenden stånd. De
skilja sig från andra holländska hantverksskolor därigenom, att kurserna
endast äro tvååriga. Tilloppet av inträdessökande är nämligen så stort i förhållande
till det utrymme och de penningemedel, varöver skolorna förfoga, att
man måst tillgripa åtgärden att avkorta kurserna för att göra skolorna tillgängliga
för största möjliga antal inträdessökande.
l:a hantverksskolan är avsedd för byggnadshantverkare och har skilda
fackavdelningar för byggnadssnickare, möbelsnickare och målare. Åt de praktiska
övningarna samt åt material- och redskapslära ägnas 24—26 timmar,
åt ritning 16 timmar och åt räkning, geometri och nederländska språket 3—4
timmar i veckan.
2:a hantverksskolan är uteslutande avsedd för järnarbetare, såsom smeder,
filare, plåtslagare och metallsvarvare, med för alla lärjungar likartad undervisning.
Den praktiska undervisningen under första halvåret ägnas uteslutande
åt förberedande övningar i filning. Under de tre följande halvåren övas filning,
plåtslageri och smide på så sätt, att lärjungarna omväxlande få arbeta 4 veckor
i filareverkstaden, 2 veckor i plåtslageriet och 2 veckor i smedjan. De prak
-
276
Nederländerna.
tiska övningarna upptaga 24—28 timmar i veckan. Åt ritning ägnas 8 timmar
och åt den teoretiska undervisningen i räkning, algebra, geometri, naturlära
(fysik), ångmaskinslära och nederländska språket 6—10 timmar i veckan.
Skolans utgifter under 1907 täcktes genom
för l:a för 2:a
hantverksskolan
anslag av staten ................................. 13,300 — gulden
„ „ provinsen Nordholland ......... 4,000 —
„ „ kommunen Amsterdam ......... 13,365 28,891 „
maatschappij voor den werkenden stånd... 1,500 — „
skolavgifter.......................................... 2,465 2,880
andra inkomster ................................. 876 858
Summa 35,506 32,629 gulden
Inkomsterna av försålda tillverkningar voro vid båda skolorna obetydliga.
En stor del av de arbeten, som utföras vid 2:a hantverksskolan, överlämnas till
andra skolor för att användas som modeller vid ritundervisningen.
Industriskolor för flickor.
Även den kvinnliga fackundervisningen har i Nederländerna blivit väl
tillgodosedd och befinner sig f. n. i rask utveckling. År 1894 hade Nederländerna
5 industriskolor för kvinnlig ungdom (industriescholen voor meisjes)
med 734 lärjungar. År 1904 hade antalet skolor stigit till 10 med 2,013 lärjungar.
Under år 1904 stego omkostnaderna för de 10 industriskolor, som
detta år åtnjöto statsunderstöd, till sammanlagt 206,289 gulden. Av dessa
omkostnader bestriddes
genom anslag från staten ................................. 49,226 gulden
„ „ „ provinserna........................... 17,248
„ „ „ kommunerna ........................ 40,000 „
„ , „ föreningar och enskilda ......... 21,271
„ skolavgifter .......................................... 55,889
„ inkomst av utförda arbeten ..................... 5,817 „
„ övriga inkomster .................................... 9,950 „
Summa 199,401 gulden
I statsbudgeten för 1908 upptagas 18 industriskolor för flickor och statsanslaget
till icke mindre än 106,540 gulden. I ovanstående siffror äro icke
inräknade ett antal privata hushållsskolor.
Industriskolor för flickor.
277
Industriskolorna komma till stånd på samma sätt som hantverksskolorna,
d. v. s. initiativet utgår Irån en förening av enskilda personer, som, sedan
skolan kommit till stånd, erhåller understöd såväl av staten som av provinsen
och kommunen.
Såsom exempel på industriskolor för flickor må anföras:
Fackskolan för flickor i Haag (''sGravenhagsche vakschol voor meisjes).
Skolan har följande avdelningar:
1. Högre avdelning med underavdelningar för utbildning av
1) hushållerskor,
2) kontorister,
3) barnjungfrur,
4) kammarjungfrur.
2. Lägre avdelning med underavdelningar för utbildning av
1) tjänstflickor,
2) klädsömmerskor,
3) linnesömmerskor.
3. Specialkurser för olika fack.
1. För inträde i den högre avdelningen fordras en ålder av 16 år och
god folkskolebildning. Kurserna äro två- (eller tre-) åriga. Undervisningsämnena
äro i underavdelningen
1) för hushållerskor: matlagning, strykning, tvätt, hushållslära, linne- och
klädsömnad, stoppning, lagning, hälsolära, varukännedom, hushållsbokföring,
blomsterskötsel. I skolavgifter betalas 100—200 gulden per år.
2) för kontorister: bokhålleri, handelsräkning och handelsrätt. I skolavgifter
betalas 20 gulden för halvår. Dessutom hava lärjungarna tillfälle att
mot extra betalning (20 gulden för 30 lektioner) erhålla undervisning i maskinskrivning
och snabbskrift;
3) för barnjungfrur: matlagning, strykning, tvätt, hushållslära, klädsömnad,
handarbeten, ritning, språk, läsning, övning i att berätta, blomsterskötsel, hälsolära
och förbandslära, barnavård, “fröbeln" och sång. Skolavgift 30 gulden
om året;
4) för kammarjungfrur: klädsömnad, strykning, tvätt, hushållslära, matlagning,
handarbeten, läsning, skrivning, räkning, geografi, frisering etc. Skolavgift
20 gulden om året.
2. För intagning i den lägre avdelningen fordras en ålder av 13 år och
betyg över åtnjuten folkskoleundervisning. Undervisningsämnena äro
1) för tjänstflickor: matlagning, strykning, tvätt, hushållslära, linnesöm,
stoppning, tillklippning, stickning, märkning, lagning, födoämneslära, läsning,
skrivning, räkning etc. Kurserna äro tvååriga och kosta 0,25 gulden i veckan;
278
Nederländerna.
2) för kostymsömmerskor: klädsömnad, mönster- och ornamentsritning,
tillklippning, maskinsömnad, stoppning, handarbete, matlagning, läsning, skrivning
och räkning. Kurserna taga en tid av 4—5 år. I skolavgift betalas 0,25
gulden i veckan. De lärjungar, som med gott resultat genomgått de två första
årens kurs, kunna i mån av utrymme erhålla anställning som arbeterskor i den
med skolan förbundna syateljén;
3) för linnesömmerskor: linnesömnad, maskinsömnad, lagning, stoppning,
märkning, tillklippning, brodering, matlagning, läsning, skrivning och räkning.
Kursen är treårig och kostar 0,25 gulden i veckan. De, som under två år
begagnat skolans! undervisning, äro under det tredje året befriade från skolavgift.
3. Specialkurserna omfatta skolans samtliga läroämnen. Deras längd
variera för de olika ämnena från 4 veckor till 1 år med 2—2 Va timmars undervisning
i veckan.
Omkring 15 lärjungar mottagas årligen i helpension mot en pensionsavgift
av 476 gulden om året. Dessutom kunna skolans lärjungar mot särskild
ersättning erhålla kost inom skolan. Skolan utför på beställning och mot betalning
till gängse pris tvätt, strykning, lagning av kläder, linne- och konfektionssömnad
åt enskilda kunder.
Under år 1907 hade skolan i sina båda huvudavdelningar 209 och i specialkurserna
258 lärjungar. Skolans stat för samma år balanserade om 31,422: 14
gulden. Inkomsterna utgjordes av:
anslag av staten............................................. 7,000: — gulden
„ „ kommunen .................................... 6,500: — „
„ „ provinsen....................................... 2,000: — „
bidrag av föreningsmedlemmar........................ 2,157:— „
skolavgifter................................................... 8,219:11 „
pensionsavgifter............................................. 2,428: 10 „
försålda måltider .......................................... 1,139:35
vinst på utfört arbete .................................... 1,977:38 „
andra inkomster............................................. 1:20
Summa 31,422: 14 gulden
Packkurser.
1 budgetförslaget för 1908 upptages statsunderstöd åt följande fackkurser
med ett sammanlagt belopp av 27,000 gulden, nämligen:
för elektrotekniska arbetare,
„ instrumentmakare i Leiden,
Tekniska mellanskolor.
279
för hantverksundervisning i Enskedé,
,, bagare i Arnhem,
„ tapetserare i Amsterdam,
„ barberare i Haag,
„ skräddare i Amsterdam, Arnhem, Haag och Utrecht,
„ skomakare i Amsterdam,
„ typografer i Utrecht.
Tekniska mellanskolor.
Till tekniska mellanskolor kunna såsom förut nämnts hänföras två tekniska
skolor, nämligen tekniska mellanskolan “Amsterdam" och nederländska
skolan för industri och handel i Enskedé.
Tekniska mellanskolan “Amsterdam“ (middelbare technische schol “Amsterdam"
eller kweekschol woor machinisten) har till mål att utbilda tekniker
för maskinindustrien samt tekniker och laboranter för sockerindustrien.
Lärokursen omfattar 2 Vs till 3 Vs år och är fördelad i halvåriga klasser.
Skolåret varar från början av september till slutet av juli med korta ferier vid
jul och påsk.
För tillträde till skolan fordras en ålder mellan 16 och 19 år samt en
inträdesprövning i räkning, algebra (l:a och 2:a gradens ekvationer), plan geometri,
naturlära, ritning, nederländska språket, franska, tyska och engelska samt
geografi och historia.
Från inträdesprov äro de befriade, som genomgått tre klasser av en
högre borgarskola och erhållit flyttning till fjärde klassen.
Vid slutet av varje halvårskurs anställes flyttningsprövning. Med dem
som genomgått sex klasser, hålles årligen en avslutningsexamen inför en kommission
av lärare och särskilda sakkunniga.
Styrelsen för skolan utfärdar tre olika diplom: 1) diplom för maskintekniker,
2) diplom för sockertekniker och 3) diplom för laborant vid sockerfabrik.
För erhållande av diplom som maskintekniker fordras godkänd slutexamen
och därefter minst 12 månaders arbete vid en fabrik eller större arbetsplats
för maskinindustrien.
Diplom som sockertekniker erhåller den, som avlagt slutexamen efter
sex terminers kurs och därefter genomgått en halvårig specialkurs i sockerteknik
och arbetat 9 månader dels i fabrik för tillverkning av maskiner för
sockerindustrien, dels i en sockerfabrik.
280
Nederländerna.
Diplom som laborant för sockerfabriker erhåller den, som genomgått fyra
klasser av kursen för maskintekniker och därefter specialkursen för sockerteknik.
Undervisningen omfattar räkning, algebra och planimetri, stereometri, goniometri
och trigonometri, beskrivande och analytisk geometri, differential- och
integralräkning, naturlära, mekanisk värmeteori, elektroteknik, kemi, analytisk
kemi, maskinlära, grafostatik, teknologi, sockertillverkning, bokföring och administration,
engelska och tyska, frihandsteckning och linjarritning, byggnadslära
och fältmätning samt fabrikshygien, vartill komma praktiska övningar i maskinarbete,
bestämning av maskiners effekt och ångpannekontroll samt elektrotekniska
laborationer.
I skolavgifter betalas 75 gulden för halvår, vartill komma särskilda laboratorieavgifter
för lärjungarna i sockerkursen.
Vid skolan finnas dessutom inrättade kurser för skeppsmaskinister samt
för maskinskötare och eldare.
Skolan hade under arbetsåret 1909—10 125 lärjungar i den egentliga
tekniska skolan och 192 lärjungar i kurserna för skeppsmaskinister, maskinskötare
och eldare.
Nederländska skolan för industri och handel (nederländske schol voor
nijverheid en handel) i Enskedé omfattar en högre borgarskola med handelsavdelning,
en fackskola för textilindustri, samt en borgaraftonskola och en
hantverksaftonskola.
Den egentliga tekniska mellanskolan utgöres av fackskolan för textilindustri.
För tillträde till denna skola fordras de kunskaper, som meddelas i
de tre första klasserna i en högre borgarskola. Lärokursen är treårig. Under
första årskursen undervisas i handelslära och i de delar av fysik, naturlära och
kemi, som fordras för studiet av maskinlära och textilteknik i de två följande
årskurserna. Dessa ha till mål att giva blivande fabriksdirektörer och fabrikanter
inom textilindustrien samt blivande affärsmän inom manufakturbranschen en för
deras verksamhet nödig utbildning.
Danmark
281
Danmark.
Med ledning av en i teknisk skoletidende, december 1910, förekommande
redogörelse för danska inrikesministeriets förslag till statsanslag för de tekniska
läroanstalterna och en del andra officiella uppgifter meddelas här nedan en
översikt över Danmarks lägre tekniska undervisningsväsende och statsunderstödet
till detsamma.
Översikt över Danmarks lägre tekniska undervisningsväsende.
f
I. Tekniska skolor:
a) de tekniska skolorna i provinserna ...
b) Köpenhamns tekniska skola ............
Understöd åt unga hantverkare vid tekniska
skolor med dagundervisning.........
Inspektion ....................................
Andra anslag .................................
II. Fackskolor.......................................
III. Teknologisk institut, ...........................
IV. Andra skolor:
a) de Massmannska söndagsskolorna......
b) Tegne- og kunstindustriskolen for
kvinder ....................................
V. Andra statsanslag (resestipendier, anslag till
lärlingsutbildningens främjande m. m.)
Summa
Antal
skolor
1331)
1
T
Antal
lärjungar
15.3291)
3,4162)
?
6882
5802)
2792)
149
Statsanslag
1911—1912
kronor
254,667
94,500
70,000
6,000
200
500
10,000
425,367
12,500
42,000
10,500
51,000
541,367
■) För 1907-08.
*) * * 1909—10.
282
Danmark.
Antalet
skolor.
Underhäll.
Statsanslag.
Förvaltning.
Den tekniske
provinsskoleforening.
Tekniska skolor.
a) De tekniska skolorna i provinserna.
Intresset för höjandet av hantverkarnas och de mindre industriidkarnas
bildning ledde redan så tidigt som år 1800 till inrättandet av de s. k. Massmannska
söndagsskolorna i Köpenhamn, för vilka en närmare redogörelse
lämnas längre fram.
Det av landets huvudstad givna föredömet följdes snart i landsorten, där
sedan den tiden den ena tekniska skolan efter den andra kommit till stånd,
så att det numera icke finnes en enda stad i Danmark, som icke har sin
tekniska skola. Många sådana skolor finnas t. o. m. på landsbygden. Såsom
av den förut lämnade översikten över Danmarks lägre tekniska undervisningsväsende
framgår, iunnos under år 1907—08 i provinserna icke mindre än 133
tekniska skolor med sammanlagt 15,329 lärjungar.
Samtliga tekniska skolor i Danmark äro privata anstalter. De hava i
regel bragts till stånd av en för ändamålet bildad förening, som ofta till en
början ensam fått bära kostnaderna för skolornas uppehållande. Bidrag härtill
kunna dock erhållas såväl från staten, amten och kommunerna som från
hantverks- och industriföreningar, samt icke minst från legater och fonder.
Statsanslaget utgår icke blott till de årliga driftkostnaderna, utan även
till skolornas utrustning med undervisningsmateriell, vartill kommer betydande
bidrag till anskaffning av egna lokaler för skolorna. Tack vare statsbidragen
till sistnämnda ändamål har det i Danmark varit möjligt att få till stånd mycket
vackra och ändamålsenliga egna lokaler för samtliga tekniska skolor.
Tidigare stodo de tekniska skolorna i Danmark i ett visst förhållande
till “tekniske selskabs skole“ i Köpenhamn, i det att dennas överstyrelse
genom skolans föreståndare var ministeriets rådgivare vid statsanslagets fördelning
mellan skolorna. Detta förhållande upphörde emellertid 1890, då
inrikesministeriet i överensstämmelse med riksdagens önskan tillsatte en
särskild, direkt under ministeriet sorterande inspektör, som skulle utöva tillsyn
över skolorna i provinserna och tillika leda utbildningen av lärare för skolorna,
vartill årligen medel beviljas.
År 1891 bildades i Danmark “den tekniske provinsskoleforening", som
utgör en sammanslutning av de tekniska skolorna i provinserna, och vilken
anses verksamt hava bidragit till de tekniska skolornas utveckling. Föreningen
utger en särskild tidning, teknisk skoletidende, som avhandlar frågor rörande
den tekniska undervisningen och söker sprida intresset för densamma. Den
anordnar utställningar av lärjungearbeten samt skolmöten, utger läroböcker
Tekniska skolor.
283
och samlingar av övningsuppgifter, utsänder gemensamma examensuppgifter
till de skolor, som äro medlemmar av föreningen, och biträder skolorna med
anskaffning av föredragshållare.
Helt nyligen har föreningen utarbetat en gemensam undervisningsplan
för de tekniska skolornas aftonkurser, vilken av inrikesministeriet godkänts
som mönsterplan för dessa kurser. Föreningen har även påbörjat förarbetena
till en undervisningsplan för skolornas dagkurser.
Den närmaste ledningen av skolornas verksamhet utövas av en styrelse, skolstyrelse.
vars medlemmar i allmänhet väljas av den förening, som grundat skolan, samt
av de institutioner och korporationer som lämna de största bidragen till
skolans underhåll.
De tekniska skolorna i Danmark äro sins emellan mycket olika till om- Organisation
fattning och utveckling. Många äro mycket enkla skolinrättningar med endast
ett fåtal lärjungar. Andra åter hava flera hundra lärjungar, och vid en skola
översteg lärjungeantalet under läroåret 1907—08 till och med tusentalet.
1 allmänhet kunna de danska tekniska skolorna sägas motsvara de lägre
tekniska yrkesskolorna i Sverige. De äro sålunda avsedda för yngre arbetare,
lärlingar och gesäller, inom industri och hantverk och i övervägande grad
ordnade såsom afton- och söndagsskolor. På större orter söker man dock
mer och mer införa kurser med dagundervisning under vintermånaderna, i synnerhet
för sådana yrken, inom vilka arbetet under vintern ligger nere eller
bedrives i mindre omfattning. Av de 133 skolor, som under 1907—08 voro i
verksamhet, hade 49 dagkurser. Av skolornas 15,329 lärjungar deltogo 13,264
endast i aftonkurserna, 964 endast i dagkurserna och 1,101 i såväl dag- som
aftonkurserna.
För att underlätta besöket i dagskolorna utdelas rätt betydande summor
årligen i understöd åt lärjungarna i dessa kurser. I budgetförslaget för år
1911—12 upptages ett belopp av icke mindre än 70,000 kronor till statsunderstöd
för detta ändamål.
Vid flera av skolorna hava dessa dagkurser, i synnerhet för byggnadsoch
maskinarbetare men även för ändra fack, nått en mycket fast organisation
med bestämda lärokurser av en sådan omfattning, att skolorna delvis fylla
samma uppgifter som de tekniska mellanskolorna i andra länder.
Såsom exempel på skolor med mera utvidgad undervisning må särskilt
framhållas de tekniska skolorna i Aalborg, Aarhus och Odense. Vid den sistnämnda
skolan finnes t. o. m. ett efter mönstret av tyska högre fackskolor
organiserat “maskinbyggningsteknikum".
284
Danmark.
Inträdesfonlringar.
Skolavgifter.
Några särskilda inträdesfordringar finnas icke uppställda för de tekniska
skolorna i Danmark. Det övervägande antalet lärjungar utgöras av hantverkslärlingar
och gesäller. Men skolorna besökas även av en del unga personer
i andra levnadsställningar.
Något lagstadgat skoltvång med avseende på de tekniska skolorna finnes
heller icke. Lärlingslagen (lov om lserlingsforholdet) av den 30 mars 1889
innehåller dock viktiga bestämmelser, som äro ägnade att främja en regelbunden
skolgång. Sålunda föreskriver denna lag, att lärlingstiden skall användas
så, att lärlingen efter hand lär det yrke, vari han är anställd, och så att
han vid lärotidens slut kan avlägga gesällprov (svendeprove) i de fall, då
tillfälle till sådant provs avläggande finnes. Inom de yrken, för vilka teoretisk
prövning i ritning och kalkylering m. m. ingår i gesällprovet, skall mästaren
giva lärlingen nödig tid att i en av de å orten förefintliga handels- eller tekniska
skolorna erhålla den för detta provs utförande erforderliga undervisningen och
hava tillsyn över, att lärlingen begagnar sig av denna undervisning på ett
tillfredsställande sätt. Har mästaren brustit i tillbörlig omsorg om lärlingens
utbildning, och detta är orsaken till, att lärlingen vid lärotidens utgång icke
är i stånd att avlägga gesällprov, eller att han icke kan förvärva intyg om
duglighet i sitt yrke, är mästaren pliktig att giva lärlingen ersättning efter
skiljenämnds beslut.
Det är otvivelaktigt, att dessa bestämmelser i hög grad bidraga till
att öka antalet lärjungar i de tekniska skolorna i Danmark och att göra
skolgången regelbunden. Skolorna utöva också en noggrann kontroll över
lärjungarnas skolgång, i det att deras frånvaro antecknas och rapporteras till
lärjungarnas mästare. Samtliga skolor lämna i sina årsredogörelser noggranna
uppgifter om “försummelseprocenten". Under år 1907—08 uppgick den i
genomsnitt för samtliga skolor till 8,25 procent, därav 4,94 procent med giltigt
förfall och 3,31 procent med icke giltigt förfall, vilket utan tvivel måste betecknas
som ett gott resultat.
Tack vare regelbundenheten i skolgången blir det möjligt att vid de tekniska
skolorna i Danmark fördela undervisningen på bestämda årskurser och
genomföra en fullständigt ordnad klassundervisning. Skolklasserna äro i regel
fullsatta från kursens första dag.
Under läroåret 1907—08 uppburo 9 skolor inga skolavgifter. I några
skolor erlägges en ringa inskrivningsavgift. Barn och lärlingar till medlemmar
av den för skolans inrättande bildade föreningen erhålla stundom undervisningen
gratis, även om de andra lärjungarna betala skolavgifter. 1 övrigt
Tekniska skolor.
285
växlar skolavgiften upp till 6 kr. i kvartalet (12 kr. för helt år) i aftonkurserna
och upp till 15 kr. i månaden för dagkurserna.
Lärokurserna vid de tekniska skolorna i Danmark pågå i regel endast
5—6 månader under vinterhalvåret oktober—mars. Det anses dock önskligt,
att undervisningen kunde utsträckas, och det av den tekniske provinsskoleforening
utarbetade förslaget till läroplaner för aftonkurserna vilar på den förutsättningen,
att undervisningen skall pågå 8 månader om året.
Undervisningen i aftonkurserna är i regel fördelad på en för alla lärjungar
gemensam förberedande avdelning och flera fackavdelningar.
Enligt normalplanen skall lärokursen i den förberedande avdelningen
pågå ett år, fördelat på två terminer 1 september—31 december och 1 januari
—30 april med 13 undervisningstimmar i veckan, och undervisningen meddelas
i enlighet med följande timplan:
Timmar i veckan
l:a termin 2:a termin
Frihandsteckning I ..................... 5 —
Frihandsteckning II ..................... — 5
Geometri och ritning..................... 5 —
Projektionslära med ritning............ — 6
Danska språket ........................... 2 —
Räkning....................................... 1 2
Summa 13 13
Normalplanen upptager dessutom läroplaner för följande fackkurser, nämligen:
■
1) för maskinarbetare,
2) „ grov- och klensmeder samt bleckslagare,
3) „ elektromekaniker,
4) „ installatörer för gas och vatten,
5) „ målare,
6) „ möbelsnickare,
7) „ vagnmakare,
8) „ murare och timmermän.
Inom dessa fackkurser har man tänkt sig undervisningen fördelad på fyra
årskurser, vardera med 8 månaders undervisning om året och 10 undervisningstimmar
i veckan.
Undervis
ningen.
286
Danmark.
Lärare.
Undervisningen i fackkurserna för installatörer av gas och vatten skall
enligt normalplanen meddelas i enlighet med följande timplan:
Timmar i veckan
l:a kl. |
2:a kl. |
3:e kl. |
4:e kl, |
Projektionslärans tillämpning 4 |
— |
— |
— |
Naturlära........................... 3 |
— |
— |
— |
Facklig räkning .................. 3 |
— |
— |
— |
Facklig ritning.................... — |
6 |
6 |
4 |
Fackundervisning, föredrag... — |
2 |
2 |
2 |
Materiallära........................ — |
2 |
— |
— |
Uppvärmning och ventilation — |
— |
— |
1 |
Bokföring och korrespondens — |
— |
2 |
— |
Kostnadsberäkningar............ — |
— |
— |
3 |
Summa 10 |
10 |
10 |
10 |
Därtill bör enligt normalplanen komma allmänbildande undervisning i
form av föredrag 1 till 2 gånger i veckan. Dessa föredrag böra under första
året omfatta reseskildringar och redogörelser för framstående personers levnad.
Under de följande åren, d. v. s. för fackkursernas lärjungar, böra de behandla
historia, litteraturhistoria med uppläsning av goda arbeten, samhällslära, konsthistoria,
hantverkets och industriens historia, naturlära, geografi, geologi, stillära
och byggnadskultur.
Sådana föredrag av allmänbildande innehåll äro redan nu vanliga vid de
danska tekniska skolorna. Budgetförslaget för 1911—12 upptager för understödjande
av denna del av de tekniska skolornas undervisning ett belopp av
15,000 kronor.
Föreståndare- och lärarebefattningarna uppehållas i stor utsträckning som
bisysslor av hantverksmästare, real- och folkskolelärare, konstnärer, officerare och
tekniker såsom byggmästare, ingenjörer, maskinmästare och verkmästare. Vid
det tekniske selskabs skole i Köpenhamn anordnades förr särskilda kurser
för äldre lärare vid skolor i provinserna, som icke tidigare fått någon särskild
utbildning som teckningslärare. Dessa kurser hava numera övertagits av kultusministeriet
och ställts i samband med utbildningen av teckningslärare för andra
skolor. För anställning som lärare vid de tekniska skolorna äro dessa kurser
obligatoriska.
Lärarnas avlöning växlar mellan kr. 0,40 och 2,00 i timmen.
Den tekniske skole i Aalborg är en av de äldsta tekniska skolor i Danmark,
i det att den härstammar från de allra första åren av förra århundradet.
1 början på 1880-talet uppfördes skolans nuvarande läroverksbyggnad för en
Tekniska skolor.
287
kostnad av 60,000 kr., varav statskassan bidrog med 20,000 kr. För finansåret
1010—II fick skolan ett ytterligare anslag av 34,000 kr. till byggnadens utvidgning.
Skolan består av följande avdelningar:
1. Aftonskolan.
2. Dagskolor:
1) för byggnadshantverkare,
2) „ målare,
3) „ möbelsnickare,
4) „ mekaniker.
3. Skolan för kvinnor.
4. Ritklasser för gossar.
1. Aftonskolan, som är avsedd för det övervägande flertalet av skolans lärjungar,
är i verksamhet varje afton kl. 6—10 e. m. från 1 oktober till 31 mars.
Undervisningsprogrammet är bindande för alla lärjungar. Skolan har två förberedande
årsklasser med undervisning i frihandsteckning och geometrisk ritning,
projektionsritning, danska språket, skrivning och räkning under 12—14
timmar i veckan samt fackundervisning för följande yrken: murare och timmermän,
målare, möbelsnickare, svarvare, byggnadssnickare, träskulptörer, maskinarbetare,
elektriker, klensmeder, bleckslagare, guldsmeder och trädgårdsmästare.
För tillträde till fackundervisningen fordras, att de förberedande kurserna
blivit fullständigt genomgångna. Den är för alla facken fördelad på tre
klasser med 9—13 undervisningstimmar i veckan.
2. Dagskolorna ha till ändamål att giva en fylligare teoretisk undervisning,
än aftonskolorna förmå giva, för att därigenom sätta lärjungarna i stånd att
fylla de krav, som ställas på dem som självständiga yrkesutövare. Lärokurserna
inom samtliga fackskolor äro treåriga. Undervisningen pågår mellan kl.
8—12 f. m. och kl. 1—4 eller 5 samt kl. 6—10 e. m. i de ämnen, som äro förlagda
till aftonskolan. Varje klass har c:a 50 undervisningstimmar i veckan.
Inom dagskolorna för byggnadssnickare och målare äro anordnade särskilda
kurser för sådana lärjungar, som av skilda orsaker icke kunna genomgå den
fullständiga kursen.
3. Skolan för kvinnor, som upptager den övervägande delen av skolans
kvinnliga lärjungar, pågår från I oktober till 31 mars. Undervisning meddelas
kl. 3—6 e. m. i danska språket, räkning, skrivning, bokföring och ritning.
4. Ritklasserna för gossar mottager gossar i åldern 12—14 år och meddelar
dem under 4 timmar i veckan samma undervisning som i aftonskolans
förberedande kurser.
288
Danmark.
Den allmänbildande undervisningen omfattade under läroåret 1909—10
103 föredrag i dagskolan och 13 föredrag i aftonskolan. Bland föredragen
må nämnas 13 föredrag över dansk litteraturhistoria, 8 över Englands nyaste
historia, 17 i konsthistoria, föredrag “om Napoleon", “från midnattssolens land",
“vilda folks seder och bruk" o. s. v.
Under läroåret 1907—08 hade skolan sammanlagt 859 lärjungar, fördelade
på 134 klasser med tillsammans 580 undervisningstimmar i veckan.
Följande antal lärjungar i dagskolan uppburo understöd av statsmedel
med nedanstående belopp, nämligen:
5 lärjungar |
no |
kronor vardera |
kr. |
550: — |
.4 |
95 |
V Y) |
Y> |
380: — |
5 |
80 |
n r> |
n |
400: — |
15 |
70 |
n n |
n |
1,050: — |
29 lärjungar |
tillsammans |
kr. |
2,380: — |
Skolans samtliga utgifter (kostnaderna för inköp av fast egendom oräknade)
uppgingo till sammanlagt kr. 33,239: 14. Till betäckande härav erhöll
skolan från statskassan:
bidrag till allmänna utgifter......... kr. 15,650: —
understöd till lärjungar i dagskolan „ 2,380: —
bidrag till den allmänbildande undervisningen.
.......................... „ 1,000: — 1
till elektrotekniska apparater...... |
391:60 |
19,421 |
|
från kommunen ...................... |
1,800 |
||
„ amtsskolefonden................ |
600 |
||
„ Aalborgs stads sparkassa.... |
400 |
||
„ skolavgifter ...................... |
3,901 |
||
» legater ............................ |
313 |
||
„ enskilda och föreningar............................. Odense tekniske sköte har följande avdelningar: |
2,841 |
1. Aftonskolor:
1) tekniska aftonskolan,
2) maskinistskolan.
2. Dagskolor:
1) vinterdagskolan med underavdelningar,
a) för smeder och maskinarbetare,
b) „ byggnadshantverkare,
Tekniska skolor.
289
c) för möbelsnickare,
d) „ målare m. fl.
2) “maskinbyggningsteknikum".
Den tekniska aftonskolan har enligt programmet till mål att giva hantverkare
möjlighet att vid sidan av sitt dagliga arbete förvärva de teoretiska
kunskaper och den färdighet i ritning, som de icke kunna undvara, om de
vilja arbeta sig fram i sitt fack. Undervisningen pågår från 1 oktober till 31
mars. I skolavgifter betalas kr. 1,25 för varje veckotimme med undantag för
tyska och engelska, för vilka avgiften är kr. 2,50 för veckotimme. Undervisningen
omfattar frihandsteckning, geometrisk och stereometrisk ritning, perspektivritning,
modellering i lera, gips och trä, matematik, elementär elektroteknik,
danska, tyska och engelska samt fackundervisning för snickare och svarvare,
murare, timmermän, bleckslagare och vagnmakare, smeder och mekaniker, trädgårdsmästare,
typografer och målare.
Maskinistskolan förbereder sina lärjungar till maskinistexamen. Den är
sålunda i första rummet avsedd för dem, som önska vinna kompetens som
maskinister å handelsfartyg, men även för lantmaskinister. Skolan omfattar två
avdelningar. Undervisningen i den första avdelningen pågår ett helt år, med undantag
av en månads sommarferier, kl. 7—10 varje afton. Skolavgiften utgår med 10
kronor i månaden eller 120 kronor för hela kursen. I den andra avdelningen pågår
undervisningen 7 Va månader, de 3 Va första månaderna med aftonundervisning,
de 4 sista månaderna med dagundervisning. Denna kurs kostar 20 kronor i
månaden eller 150 kronor för hela kursen. Undervisningsämnen äro danska
och engelska språken, matematik, fysik, maskinlära och maskinritning.
Därtill kommer en 4 månaders tilläggskurs med 8 undervisningstimmar i
veckan för elektroteknik mot en skolavgift av 10 kr. i månaden.
Vinterdagskolorna äro avsedda att helt och hållet taga lärjungarnas tid i
anspråk under den tid kurserna pågå från 1 november till 31 mars varje år.
Kurserna i skolorna för smeder och maskinarbetare, för byggnadsarbetare och
för möbelsnickare omfatta tre årskurser (vardera om 5 månader), skolan för
målare däremot endast två årskurser, samtliga med 40 å 50 undervisningstimmar
i veckan. Skolorna ha till mål att giva en grundligare utbildning än som
kan vinnas genom aftonskolan. De tre förstnämnda skolorna äro sålunda avsedda
för blivande förmän, verkmästare och ritare. Dagskolan för målare har
till uppgift, förutom att meddela det för gesällprovets avläggande nödvändiga
supplementet till verkstadsutbildningen i ritning, målning, ådring och marmorering,
att giva sina lärjungar en mera allmän och djupare gående utbildning
in
19
290
Danmark.
i praktisk och dekorativ riktning. I skolavgifter betalas 8—15 kronor i månaden
inom de olika kurserna.
“Maskinbyggningsteknikum" söker att genom en mera omfattande undervisning
i maskinfacket meddela sina lärjungar de teoretiska förutsättningar, som
fordras för anställning som självständiga konstruktörer, eller som äro nödvändiga
för personer i ledande ställning (direktörer, fabrikanter m. fl.) inom
privatindustrien.
Lärotiden omfattar 3 år eller 6 terminer om 5 månader vardera. Skolan
har sålunda i motsats till de övriga dagskolorna såväl vinter- som sommarkurser.
Nya lärjungar mottagas endast en gång om året, nämligen vid vinterkursens
början den 1 november. Antalet undervisningstimmar i veckan
växlar mellan 28 och 46.
För intagning vid skolan fordras endast goda allmänna skolkunskaper,
och att den inträdessökande styrker, att han genomgått fullständig lära som
smed, maskinarbetare, mekaniker, elektriker, kvarnbyggare o. s. v. eller att
han genomgått en minst fyraårig praktisk utbildning inom något av dessa fack
och tillika företer intyg från ägaren eller ledaren av den verkstad, där han arbetat,
att han förvärvat en så grundlig och omfattande kunskap i den praktiska delen
av yrket, som kan anses nödvändig för en konstruktör eller person i motsvarande
ställning. Tiden för den praktiska utbildningen kan dock, då omständigheterna
sådant medgiva, undantagsvis förkortas. Dock fordras härför i
varje fall inrikesministeriets samtycke.
1 skolavgift betalas 15 kronor i månaden eller 90 kronor för termin.
Tekniska skolor. 291
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan.
Läroämnen |
Timmar i veckan i |
klass |
||||
1 |
II |
in |
IV |
V |
VI |
|
Skrivning ............................................. |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Danska språket....................................... |
2 |
2 |
1 |
1 |
— |
— |
Tyska språket ....................................... |
4 |
4 |
2 |
— |
— |
— |
Bokföring ............................................. |
— |
— |
— |
3 |
— |
|
Projektions- och skugglära ........................ |
8 |
4 |
— |
— |
— |
— |
Frihandsteckning .................................... |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
Matematik............................................. |
12 |
14 |
8 |
6 |
2 |
— |
Fysik................................................... |
4 |
4 |
5 |
— |
— |
— |
Kemi................................................... |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
Byggnadshygien (uppvärmning och ventilation)... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
Fältmätning och nivelering........................ |
— |
— |
— |
obest. |
— |
— |
Teknisk mekanik .................................... |
— |
5 |
6 |
6 |
5 |
— |
Maskinlära............................................. |
— |
6 |
6 |
7 |
7 |
10 |
Maskinritning och maskinkonstruktion ........... |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 |
6 i |
Mekanisk teknologi ................................. |
— |
_ |
— |
2 |
4 |
4 ! |
Elektroteknik.......................................... |
— |
— |
4 |
5 |
3 |
4 |
Laboratorium (maskin- och elektrotekniskt)...... |
— |
— |
3 |
3 |
3 |
4 |
Byggnadskonstruktionslära........................... |
— |
— |
— |
— |
5 |
— |
Summa timmar |
| 42 |
45 |
46 |
36 |
40 |
28 |
Den allmänbildande undervisningen vid skolan omfattade under läroåret
1909—10 25 föredrag i historia, 40 föredrag i litteraturhistoria, 20 föredrag i
samhällslära och 14 föredrag över skilda ämnen, bland vilka må nämnas:
“Griffenfeldt", “Frans av Assisi och Sawonarola", “Ludvig Holberg“, “Benjamin
Franklin, Abraham Lincoln och Theodor Roosevelt“ m. fl.
Skolan har helt nyligen försetts med ett väl ordnat maskinlaboratorium,
som innehåller en 20 hkr ångmaskin, en explosionsmotor, en centrifugalpump
och en turbinanläggning med nödiga biapparater för försöks anställande samt
ett elektrotekniskt laboratorium. Dessa laboratorier hava dragit en kostnad av
c:a 50,000 kronor.
292
Danmark.
Skolan hade under läroåret 1909—10 921 lärjungar. Dagskolorna hade
165 lärjungar, av vilka 32 tillika deltogo i aftonkurserna, maskinbyggningsteknikum
hade 30 och maskinistskolan 22 lärjungar.
Skolans samtliga omkostnader under år 1909—10 uppgingo i runt tal
till 67,000 kronor. Härav betäcktes
genom statsanslag:
till löpande utgifter .................. kr. 21,425: —
„ allmänbildande undervisning.. „ 800: —
„ maskin- och elektrotekniska
laboratoriet ........................ „ 13,425: —
„ understöd åt lärjungar ......... „ 3,009: — kr. 38,659: —
genom lärjungeavgifter ................................. „ 19,012: —
„ anslag från Odense kommun............... „ 2,750: —
b) Köpenhamns tekniska skola
eller “det tekniske selskabs skole“, som den vanligen kallas, är i stort sett en
skola av samma typ som övriga tekniska skolor i Danmark. Den grundades
1876 genom sammanslagning av flera äldre skolor, “institut for metallarbejdere“
(från 1807), “det tekniske institut" (från 1843) och “den nye haandvserkerskole"
(från 1868). År 1881 inflyttade skolan i den byggnad, som ännu innehaves
av huvudskolan, och som uppfördes för skolans räkning för en kostnad av
475,000 kronor, vartill staten bidrog med 100,000 kronor och Köpenhamns
kommun med 92,000 kronor. Utrymmet i den nya byggnaden blev dock
snart för litet, vilket föranlett upprättandet av 4 filialskolor i olika delar av
staden.
Skolans ändamål är att meddela undervisning i sådana kunskaper och
färdigheter, som kunna vara hantverkare och industriidkare till nytta i deras
yrken. Den består av följande huvudavdelningar:
1. Aftonskolan.
2. Dagskolan för byggnadshantverkare.
3. „ „ maskinkonstruktörer.
4. „ „ elektrotekniker.
5. Målareskolorna.
6. Institutet för metallarbetare.
1. Aftonskolans ändamål angives vara att bibringa hantverkare av alla
slag den vetenskapliga, tekniska och konstnärliga bildning, som är nödvändig
för att kunna arbeta sig fram i sitt hantverk, och som icke alls eller endast
med svårighet kan förvärvas på verkstaden.
Tekniska skolor.
293
Lärjungarna böra vid intagningen i skolan hava fyllt 13 år. Skolan är
öppen från den 3 oktober till den 1 juli kl. 4—9,30 e. m. Skolavgifterna utgå
med 6 kronor i kvartalet för intill 12 undervisningstimmar i veckan i ritning
och modellering, med 6 och 9 kr. för intill 6 och 12 timmars undervisning i
matematik, med 6 kr. i kvartalet för naturlära roch kemi samt med 4 kr. i
bokföring för hela kursen.
Undervisning meddelas i bokföring; aritmetik; geometri; algebra; trigonometri;
stereometri; naturlära; kemi och materiallära; frihandsteckning; geometrisk
och stereometrisk ritning; perspektivritning; skuggteckning efter
ornament; fackritning för timmermän, murare, snickare och svarvare, mekaniker
och smeder, bleckslagare, båt- och skeppsbyggare, vagnmakare; projektionsteckning;
modellering i lera och vax; metallsvarvning och -tryckning; gravering
och ciselering; fackteckning på fri hand och teckning för konsthantverk; akvarellmålning;
jordarbete och grundläggning; elementär fysik och elektroteknik
samt statik.
2. Dagskolan för byggnadshantverkare har till ändamål att giva byggnadshantverkare
såsom timmermän, murare och byggnadssnickare en teoretisk
utbildning, så att de bli i stånd att efter fullbordad praktisk utbildning utöva
självständig verksamhet eller fylla mera ansvarsfulla befattningar såsom arbetsledare
inom byggnadsindustrien.
Skolan omfattar en förberedande klass och fyra halvåriga klasser från 1
oktober till 1 april med 45—45 Vs undervisningstimmar i veckan. För inträde
i l:a klassen fordras en ålder av 16 år och de kunskaper, som meddelas i den
förberedande kursen. Skolavgifterna uppgå i ett för allt till 80 kronor för
varje årskurs.
3. Dagskolan för maskinkonstruktörer har liknande ändamål med avseende
på maskinindustrien som den föregående skolan. Den har likaledes en förberedande
klass och fyra fackklasser om fem månader vardera och 42 undervisningstimmar
i veckan. För intagning i skolans l:a klass fordras fyraårig
verkstadsutbildning i en maskinverkstad eller liknande anläggning och de
kunskaper, som ingå i den förberedande klassens kurs. Skolavgifterna äro
96 kronor för halvår.
4. Dagskolan för elektrotekniker har i allt samma organisation, undervisningstider,
inträdesfordringar och skolavgifter som skolan för maskinkonstruktörer.
5. Målareskolan pågår under månaderna november—mars med undervisning
kl. 8 f. m.—2 e. m. mot en avgift av 10 kr. i månaden. Den omfattar tre
294
Danmark.
underavdelningar: 1) för teckning med undervisning i teckning, bokföring och
färglära, 2) för ådring och marmorering och 3) för målning och komposition.
6. Institutet för metallarbetare är en aftonskola med undervisning från
den 3 oktober till slutet av april, eller för vissa fack till slutet av juli, kl. 7,45—
9,30 vardagseftermiddagar och 10—1 söndagsmiddagar. Skolavgiften varierar
mellan 4—9 kronor i kvartalet allt efter undervisningsämnen och timtal.
Undervisningen omfattar modellering i vax, sväfning och tryckning, gravering
och ciselering.
Under arbetsåret 1909—10 hade skolan i allt 3,416 lärjungar. Dess inkomster
uppgingo sammanlagt till 281,783 kronor 15 öre, därav statsbidraget
91,000 kronor och kommunens bidrag 32,000 kronor samt skolavgifter 66,685
kronor.
Fackskolor.
De fackskolor i Danmark, som åtnjuta statsunderstöd äro:
1. De danske provinsers barber- og frisorforenings fagskoler for laerlinge
og svende.
2. Fagskolen for boghaandvaerk.
3. Glasmesternes fagskole.
4. Skomagerfagskolen.
5. Dansk kvindesamfunds fagskole for syersker.
6. Urmagerskolen.
7. Garverforeningens faglaboratorium.
Teknologisk institut.
Teknologisk institut eller “fagskolen for haandvaerkere og mindre industridrivende“,
som anstaltens officiella namn lyder, är en institution, som närmast
motsvarar de s. k. mästarekurserna i Österrike och Tyskland. Institutet är
sålunda avsett för “utlärda" hantverkare, framför allt egna mästare och gesäller,
men icke för lärlingar, och har till mål att hjälpa hantverkare och mindre
industriidkare att följa industriens framsteg, var och en inom sitt fack. Detta
skall ske på huvudsakligen tre vägar, genom konsultation, utställningar och
fackkurser.
Institutet tillkom på initiativ av “faellesrepresentationen for dansk industri
og haandvjerk" och “industriforeningen i Köpenhamn". År 1906 höllos två
Teknologiskt institut.
295
provkurser, på grund av vilka institutet för följande år lyckades utverka ett
statsanslag av 18,000 kronor årligen under 10 år. Statsanslaget ökades först
till 25,000 och sedan till 30,000 kronor. Därtill korn för 1907 ett anslag för en gång
av 38,000 kronor. Statsanslagen hava beviljats under villkor, att de två organisationer,
som tagit initiativet till institutets inrättande, vardera beviljade ett
fast årligt anslag för samma ändamål av 5,000 kronor eller sammanlagt 10,000
kronor årligen. Institutet fick snart mottaga dels en gåva av 10,000 kronor, dels
två legat, ett å 50,000 och ett å 150,000 kronor, till understöd åt lärjungar vid
institutet. Lokal för detsamma har upplåtits av industriföreningen i dess byggnad.
Institutets konsultationsverksamhet avser att meddela råd angående anskaffning
av motorer och verktygsmaskiner samt deras användning och
uppställning m. m. Institutet har nämligen fått i uppdrag att å fsellesrepresentationens
vägnar utöva dess tillsyn och kontroll över användningen av statslånemedlen
till anskaffning av redskap och maskiner för hantverket och den
mindre industrien.
Genom utställningsverksamheten vill man söka sprida kännedom om
råmaterial, maskiner och hjälpmedel för olika industrier. På grund av knappa
tillgångar har emellertid denna del av institutets uppgift ännu endast i ringa
utsträckning kunnat tillgodoses.
Institutets viktigaste uppgift ligger i undervisningsverksamheten. Denna
avser att göra hantverkare förtrogna med nya arbetsmetoder, motorer, verktyg
och verktygsmaskiner samt med de råmaterial, de ha att bearbeta. Därtill
kommer undervisning i merkantila ämnen för att giva hantverkaren förutsättningar
för en fullt affärsmässig skötsel av sin affär. Slutligen söker man bibringa
honom kännedom om de lagar och rättsregler, som äro av betydelse
för hantverket och den mindre industrien. Undervisningen är sålunda av teknisk,
merkantil och allmänt medborgerlig art.
Institutet har såväl dag- som aftonkurser. Dagkurserna, som huvudsakligen
äro avsedda för mästare och gesäller från landsorten, äro korta.
Varje kurs pågår endast 3—6 veckor. Aftonkurserna, som äro avsedda för
hantverkare från Köpenhamn, pågå två eller flera timmar i veckan under ett halvt
eller helt år. Kurserna växla årligen. De anordnas i allmänhet på framställning av
de olika yrkesföreningarna, som få biträda skolans ledning med uppgörande
av undervisningsplaner för de olika kurserna och ställa lämplig lärare för den
praktiska undervisningen till institutets förfogande.
296
Danmark.
Enligt programmet för arbetsåret 1 april 1909—31 mars 1910 skulle
undervisningen omfatta följande dagkurser:
a) 18 aug.—7 sept.: färgarekurs för högst 15 deltagare,
b) 8 sept.—29 sept.: skomakarekurs för högst 18 deltagare,
c) 5 okt.—16 nov.: kurs för gas- och vatteninstallatörer med högst 20
deltagare,
d) 19 nov.—17 dec.: kurs för maskin-, klen- och grovsmeder med högst
30 deltagare,
e) 4 jan.—2 febr.: kurs för maskin- och byggnadssnickare samt möbelsnickare
för högst 40 deltagare,
f) 3 mars—24 mars: bagarekurs för högst 18 deltagare,
g) 10 mars—31 mars: fotograf kurs för högst 20 deltagare.
Såsom exempel må här anföras läroplanen för färgarekursen:
Den praktiska undervisningen
med ändamål dels att i det kemiska laboratoriet göra lärjungarna
förtrogna med enkla kemiska försök och omsättningar, dels att i
färgerilaboratoriet lära dem att utfärga ull, bomull o. s. v. för
att bestämma färgämnets kvalitet .......................................... 52 timmar
Den teoretiska undervisningen.
Hantverksrätt .......................................... 15 timmar
Allmän och teknisk kemi........................... 18 „
Bokföring................................................ 26 „
Föredrag om färgning .............................. 9 „
Aftonkurserna pågå 1 oktober—1 april och omfatta stillära, motorlära,
materiallära för smeder, möbel- och maskinsnickare, yrkeslära för maskinsnickare,
smeder och maskinarbetare samt eventuellt kemi.
Den övervägande delen av undervisningen i dagkurserna ägnas åt praktiska
övningar i anstaltens verkstäder. Dessa övningar ledas alltid av framstående
mästare eller arbetare inom det fack, för vilket kurserna äro inrättade. Institutet
förfogar för denna del av undervisningen över verkstäder för snickring
och svarvning, smide, metallgjutning och maskinarbete samt plåtslageri. Dessa
verkstäder utvidgas ständigt. Därtill komma kemiska och fysikaliska laboratorier
samt föreläsningssalar, utrustade med skioptikon, som flitigt användas för
att illustrera de muntliga föredragen.
Andra skolor.
297
I skolavgifter betala deltagare i varje kurs 25—38 kronor.
1 spetsen för institutet står en styrelse av 15 medlemmar, av vilka 3 utses
av inrikesministeriet, 6 väljas av industriföreningen i Köpenhamn och 6 av
faellesrepresentationen for dansk industri og haandvaerk.
Institutet har sedan sin tillkomst omfattats med stort intresse av hantverkare
landet runt. Under år 1908—09 var det besökt av 321 lärjungar, därav
91 mästare och 230 gesäller. Under år 1910—11 hade lärjungeantalet stigit
till 808, därav 202 mästare och 606 gesäller.
Skolans utgifter under år 1908—09 uppgingo till c:a 48,500 kronor och
under år 1910—11 till över 74,000 kronor.
Andra skolor.
De s. k. Massmannska söndagsskolorna äro av intresse därför, att de
utgöra de äldsta för hantverkare avsedda undervisningsanstalterna i Danmark.
De hava fått sitt namn efter prästen i Köpenhamn N. H. Massmann, som den 31
mars 1800 utfärdade en offentlig inbjudning till inrättandet av en söndagsskola,
där hantverkslärlingar kostnadsfritt skulle få lära sig skrivning och räkning, och
där även hantverksgesäller mot en ringa betalning kunde få lära sig att räkna,
föra hantverksböcker och räkenskaper och att uttrycka sig begripligt på danska
språket.
Uppropet fick ett gynnsamt mottagande. Bidragen inflöto så rikligt, att
den första skolan kunde öppnas redan den 4 maj 1800. För att möta det
starka tilloppet av inträdessökande måste redan samma år flera nya skolor
öppnas i skilda delar av Köpenhamn. Bestyret med skolornas ledning övertogs
av “selskabet til sondagsskolernes befordring1''.
För att höja intresset för skolorna beslöt sig sällskapet för att varje år
anställa prov med lärjungarna och att vid en offentlig högtidlighet, firad med
tal och sång, lämna redogörelse för skolans verksamhet och utdela pris och
belöningar till de lärjungar, som därav gjort sig förtjänta.
Undervisningen var att börja med inskränkt till skrivning och räkning,
men utvidgades sedermera med sång, teckning, geografi och fäderneslandets
historia samt geometri. 1 räkning och ritning torde den numera i huvudsak
vara av samma art som i de övriga tekniska skolorna i Danmark.
Lärjungarna utgöras numera uteslutande av lärlingar inom hantverk och
industri. Under de 110 läroår, skolornas verksamhet år 1909 pågått, hava mer än
25,000 lärlingar i dem erhållit undervisning. Därtill ha under äldre tider skolorna
298
Danmark.
även varit besökta av ett ansenligt antal hantverksmästare och gesäller samt
icke hantverkare. Under 1909 hade skolorna 580 lärjungar.
Skolorna äro förlagda till fem olika ställen i staden Köpenhamn.
Ända från söndagsskolornas första inrättande hava de varit föremål för
ett starkt intresse, och skolorna hava från skilda håll erhållit så betydande
årliga bidrag, att dessa icke blott täckt de årliga driftkostnaderna, utan även gjort
det möjligt för skolorna att samla ett rätt betydande kapital. Detta uppgick
år 1909 till över 70,000 kronor. Dessutom uppbära skolorna avkastningen av
flera donationer. Skolorna uppbära även ett statsunderstöd av 500 kronor
årligen.
T egne- og kunstindustriskolen för kvinder i Köpenhamn har till ändamål
att giva kvinnor undervisning i ritning samt teknisk och praktisk utbildning i
konstindustriella yrken, så att de kunna arbeta som tecknare eller konsthantverkare.
Undervisningen har ordnats så praktiskt som möjligt efter samråd
med erfarna konsthantverkare inom olika yrken. Skolan har tre avdelningar:
1. dagskolan med 5 timmars daglig undervisning i 10 månader av året
från 1 september till 1 juli;
2. eftermiddagsskolan med c:a 18 timmars undervisning i veckan under
tiden 1 oktober till 1 juli;
3. aftonskolan med c:a 40 timmars undervisning i månaden från 1 oktober
till 1 maj.
Undervisningen omfattar, förutom ritning efter modeller och föremål,
växter, djur och levande modell, praktiska övningar i gravering, ciselering och
drivning i metall, modellering, emaljering, guldsmedsarbete, broderiteknik av
olika slag samt dekorativ teckning.
Skolavgifterna utgå i dagskolan med 12 kr., i eftermiddagsskolan och i
aftonskolan med 6 kr. i månaden.
Skolan är en självägande institution med egen byggnad. Den underhålles
dels genom skolavgifterna, dels genom tillskott från staten med 10,000
kronor, från kommunen med 1,000 kronor och dels från donationsfonder med
700 kronor årligen.
Finland.
299
Finland.
Den lägre tekniska undervisningen står i Finland under överinseende av
industristyrelsen, som årligen utsänder meddelanden, innehållande utförliga
redogörelser för den lägre tekniska undervisningen i storfurstendömet. Med
ledning av dessa meddelanden för år 1910 lämnas i nedanstående tabell en
översikt över Finlands lägre tekniska undervisningsväsende för läroåret 1908—09-
Översikt över Finlands lägre tekniska undervisning 1908—09. \)
Antal skolor |
Antal lärjungar |
Statsanslag fink |
Kommu- nala anslag fmk |
|
I. Slöjdskolor.................................... |
104 |
2,383 |
165,913 |
— |
a) fasta skolor .............................. |
(60) |
(952) |
(121,550) |
— |
b) ambulerande skolor ..................... |
(44) |
(1,431) |
(44,363) |
— |
II. Hantverksskolor: |
||||
a) lägre hantverksskolor .................. |
38 |
1,358 |
28,975 |
52,309 |
b) högre hantverksskolor .................. |
19 |
1,584 |
124,491 |
149,568 |
1. egentliga högre hantverksskolor ... |
(12) |
(654) |
(28,762) |
(39,063) |
2. förberedande yrkesskolor ......... |
(6) |
(309) |
(71,510) |
(74,845) |
3. centralskolan för konstflit ......... |
(1) |
(621) |
(24,219) |
(35,659) |
III. Industriskolor................................. |
8 |
1,062 |
305,582 |
— |
Summa |
169 |
6,387 |
624,961 |
— |
Slöjdskolor.
De finska slöjdskolorna hava till ändamål att genom praktisk och teoretisk
undervisning söka höja den allmänna slöjdkunnigheten och sålunda befordra
utvecklingen av hushålls- och handelshemslöjden i landet. Endast undantagsvis
hava skolorna till mål att utbilda för verklig yrkesslöjd.
'') Siffrorna för slöjdskolorna avse år 1907—08 och äro något osäkra.
översikt.
Ändamål.
300
Finland.
Lärokursernas
längd.
Inträdesford
ringar.
Undervis
ningen.
Avgifter.
Lärarna.
Skolorna kunna vara av två slag, fasta, som regelbundet hållas på någon
viss ort år efter år, eller ambulatoriska, som med kortare eller längre tids
mellanrum förläggas än till en, än till en annan ort, allt efter som begäran
därom framställes till industristyrelsen och lärarekrafter stå till förfogande.
Skilda skolor för såväl manliga som kvinnliga lärjungar finnas.
Lärokursernas längd växlar och uppgår i de fasta skolorna i medeltal till
omkring 7 månader om året. I de ambulatoriska skolorna äro lärokurserna
kortare, 1—3 månader.
För tillträde till skolorna uppställas många gånger inga som helst särskilda
fordringar. I de fasta skolorna fordras dock i regel en viss ålder, 16—
18 år i skolorna för män och 14—16 år i skolorna för kvinnor, genomgången
folkskolekurs och fallenhet för slöjd. De ambulatoriska skolorna mottaga i
allmänhet alla inträdessökande, som överskridit den egentliga barnaåldern.
Undervisningen ägnas i övervägande grad åt praktiska övningar. I skolorna
för män omfatta dessa övningar förnämligast snickring av enkla husgeråd
och möbler samt målning och lackering, i vissa fall även smide och vid en
skola sadelmakeri. I skolorna för kvinnor övas vävning och sömnad av allehanda
slag samt färgning. Därtill förekommer i en del skolor undervisning i
ritning, yrkets teknologi, kostnadsberäkningar, bokföring samt även räkning
och skrivning.
1 de fasta skolorna för kvinnor erlägges med få undantag antingen inskrivnings-
eller terminsavgifter. Terminsavgifterna variera mellan 14—50 finska
mark för hela lärokursen. I ett par skolor är avgiften väsentligt'' högre. I de
fall, då lärjungarna betala terminsavgift, få de själva behålla de arbeten, de
tillverka, mot det att de till inköpspris ersätta det använda råmaterialet. Medellösa
lärjungar kunna erhålla befrielse från kursavgifterna, men få då arbeta för
skolans räkning. I många fall betalar skolan till dessa frielever kostpenningar
med 60 pi om dagen.
I de fasta skolorna för män förekommer i ett par fall en inskrivningsavgift
av 5 mark. Några kursavgifter erläggas icke. De arbeten som tillverkas tillfalla
skolan, och lärjungarna erhålla allt efter skicklighet och arbetsförmåga en
dagspenning av i medeltal 80 pi.
I de ambulatoriska skolorna förekomma inga avgifter, ehuru lärjungarna
i dem tillverka arbeten åt sig själva.
De slöjdalster, som tillverkas för skolornas räkning, försäljas i allmänna
handeln eller i särskilda av slöjdföreningar inrättade butiker.
Undervisningen meddelas av 1—2 lärare i varje skola. För utbildning
av slöjdlärare finnas särskilda kurser inrättade vid Helsingfors yrkesskola och
Hantverksskolor
301
för utbildning av slöjdlärarinnor vid Helsingfors handarbetsskola. Vid de fasta
skolorna åtnjuta lärarinnorna en avlöning av 968 mark och lärarna en avlöning
av 985 mark i medeltal för år. Till den kontanta lönen kommer i allmänhet
fri bostad med uppvärmning och belysning.
De fasta slöjdskolorna stå var och en under en särskild direktion, van- Förvaltning.
ligen bestående av 5 personer. Direktionen väljes av ortens fruntimmersföreningar,
understödsföreningar, lantbrukssällskap, lantmannagillen eller kommunala
myndigheter. De ambulatoriska skolorna hava i regel icke någon särskild
direktion, utan är omsorgen om dem i allmänhet anförtrodd åt lantbrukssällskapens
direktioner.
Skolorna stå under industristyrelsens överinseende och övervakas av en
av denna styrelse tillförordnad slöjdinspektör.
Skolorna underhållas genom bidrag från staten, kommuner, föreningar Underhäll.
och enskilda personer, genom lärjungeavgifter och inkomster av försålda arbeten.
Antalet slöjdskolor, antalet lärare och lärjungar vid dem samt deras ekonomi
under år 1907—08 framgår av nedanstående tabell:
Slöjdskolor för män |
Slöjdskolor för kvinnor |
|||||||||
Antal |
Stats- |
Kost- |
Antal |
Stats- |
Kost |
|||||
skolor |
lärare |
lär- jungar |
anslag fmk |
nader fmk |
skolor |
lärare |
lär- jungar |
anslag fmk |
nader fmk |
|
Fasta skolor............... |
23 |
46 |
303 |
53,600 |
129,142 |
37 |
68 |
649 |
67,950 |
143,435 |
Ambulerande skolor..... |
24 |
24 |
669 |
24,520 |
? |
20 |
20 |
762 |
19,843 |
? |
Summa |
47 |
70 |
972 |
78,120 |
57 |
88 |
1,411 |
87,793 |
Hantverksskolor.
Hantverksskolorna i Finland motsvara närmast de lägre tekniska yrkes- Ändamål.
skolorna i Sverige. Till grund,för skolornas nu gällande organisation ligger
kejserliga kungörelsen av den 12 september 1900.
Enligt denna kungörelse hava hantverksskolorna till syftemål att meddela
sådana kunskaper och färdigheter, som för hantverkare och yrkesarbetare äro
av nöden.
De kunna vara av två slag, högre eller lägre. För arbetare, som icke Organisation.
genomgått folkskola, och å vilka bestämmelserna om obligatorisk undervisning
för arbetare i industriella yrken (se nedan) icke äro tillämpliga, kunna särskilda
elementarkurser inrättas.
302
Finland.
Undervis
ningen.
Lärjungarna.
Skolplikt.
Undervisningen skall meddelas i kurser, som avslutas inom ett eller högst
två år. Den skall fortgå under 8 månader av året med minst 10 veckotimmar,
om kursen avslutas inom ett år, eller minst 6 veckotimmar, om kursen fortgår
under tvenne år, och meddelas å erforderligt antal söckendagskvällar samt,
där så befinnes lämpligt, även å söndagar. Omfattar undervisningen även
praktiskt yrkesarbete, kan denna del av undervisningen förläggas till dagtimmar
under söckendagar. 1 elementarkurserna skall undervisningen pågå minst 8
timmar i veckan.
Undervisningen bör bedrivas med ständig hänsyn till den användning -lärjungen i sitt yrke kan göra av det inövade och inlärda.
I de lägre hantverksskolorna skall undervisningen omfatta åtminstone följande
ämnen: frihandsteckning och linjarritning, räkning, modersmålets rättskrivning
(jämte uppsättande av räkningar och andra smärre skriftstycken) ävensom
stilskrivning och enkel bokföring.
I den högre hantverksskolan skall undervisningen omfatta följande ämnen:
elementarteckning, ornamentsteckning, fackritning, projektionslära, aritmetik,
geometriens elementer, stilskrivning, modersmålets rättskrivning jämte skrivövningar
samt bokföring. Föreståndaren äger rätt att efter vederbörande lärares
hörande befria lärjunge i högre hantverksskola från deltagande i ett eller flera
ämnen.
Har hantverksskolan till ändamål att utbilda sina lärjungar för visst yrke,
skall undervisningen jämväl omfatta yrkets teknologi. Därtill kan undervisningen
även omfatta praktiskt yrkesarbete.
1 elementarkurserna för arbetare, som icke genomgått folkskola, skall
undervisningen omfatta läsning, skrivning och räkning, men kan efter industristyrelsens
prövning utsträckas även till andra ämnen.
I hantverksskolorna mottagas såväl manliga som kvinnliga lärjungar, företrädesvis
sådana, som hava anställning i hantverk eller annat näringsyrke. För
att antagas till lärjunge i lägre hantverksskola erfordras förmåga att kunna
läsa flytande innantill, skriva efter diktamen och räkna med hela tal. Till
lärjunge i lägre hantverksskola antages den, som genomgått folkskola eller
lägre hantverksskola eller innehar däremot svarande kunskaper.
I kejserliga förordningen den 15 april 1889 angående skydd för arbetare
i de industriella yrkena stadgas, att, om i fabriks- eller annat yrkesarbete användes
barn (arbetare under 15 år), som icke genomgått högre folkskola eller
däremot svarande läroinrättning, skall det tillika erhålla regelbunden skolundervisning
minst 12 timmar i veckan. Yrkesidkaren är för denna föreskrifts fullgörande
ansvarig.
Hantverksskolor.
303
Dessutom stadgar kungörelsen om hantverksskolor, att för handhavande
av kontrollen över, att hantverkslärlingar regelbundet besöka hantverksskola,
bör skolans direktion och föreståndare biträda yrkesfullmäktige eller den person,
dessa för detta ändamål utse. Å senaten ankommer att i fall av behov utfärda
närmare föreskrifter i detta avseende.
På grund av dessa bestämmelser kunna sålunda hantverkslärlingar tillhållas
att ordentligt besöka hantverksskolorna. Huruvida bestämmelserna även
äro tillämpliga på arbetare i fabriker anses omtvistligt.
På direktionen ankommer att bestämma, om och till vad belopp inträdesavgift
skall av elev erläggas.
Hantverksskolorna stå under inseende av en skoldirektion, bestående av
minst 3 personer, som därtill utses av den kommun eller den förening, som
underhåller skolan.
Till underhållet av de i enlighet med gällande bestämmelser inrättade lägre
och högre hantverksskolorna bidrager statsverket årligen med ett belopp, motsvarande
hälften av avlöningen till skolans föreståndare och lärarna i de ämnen,
som skola ingå i hantverksskolornas undervisningsprogram. Införes i lägre
hantverksskola sådant läroämne, som tillhör den högre hantverksskolans undervisningsplan,
eller vid skola av sistnämnda slag något av de för centralskolan
för konstflit i Helsingfors föreskrivna ämnena (se nedan), beviljas av allmänna
medel bidrag till avlönande av lärare jämväl i dessa ämnen efter enahanda
grunder. Enligt samma grunder utgå även bidrag till elementarkurserna.
Meddelas i hantverksskola undervisning i praktiskt yrkesarbete, kan skolan
av senaten efter prövning tilldelas ytterligare bidrag till bestridande av de med
sådan undervisning förenade särskilda kostnader.
För varje läroår uppgör föreståndaren läroplan och utgiftsberäkning för
skolan, vilka efter granskning av skoldirektionerna insändas till industristyrelsen,
som äger att, i fall förslagen godkännas, tilldela skolan bidrag för det
kommande året av de för ändamålet anslagna medlen. Statsanslaget kan av
industristyrelsen indragas, om skolans läroplan förändras, så att den icke motsvarar
gällande bestämmelser, eller skolan besökes av ett synnerligen ringa
antal lärjungar eller på annat sätt visar sig förfelad, och missförhållandet icke
efter påminnelser rättas.
Bidrag lämnas icke till anskaffning av lokaler åt skolorna.
Såsom av översikten över Finlands lägre tekniska undervisningsväsende
sid. 299 framgår, hänföres till högre hantverksskolor även en grupp av skolor,
som gå under benämningen förberedande yrkesskolor samt centralskolan för
konstflit i Helsingfors, vilka i väsentliga punkter avvika från den vanliga typen
av högre hantverksskolor.
Skolavgifter.
Förvaltning.
Underhåll.
Förberedande
yrkesskolor.
Centralskolan
för konstflit.
304
Finland.
Statistik.
De förberedande yrkesskolorna karaktäriseras förnämligast därav, att praktiskt
yrkesarbete ingår som en mycket väsentlig del av undervisningen, och
att skolorna för att lämna rum för de praktiska övningarna hava dagundervisning.
Centralskolan för konstflit är en något utvidgad hantverksskola, som vid
sidan av sin egentliga uppgift har att utbilda lärare för hantverksskolorna.
Under läroåret 1908—09 funnos i Finland 57 hantverksskolor av olika
slag med sammanlagt 2,942 lärjungar vid höstterminens och 2,401 lärjungar
vid vårterminens slut. Av dessa skolor voro 55 belägna i städer och 2 på
landsbygden. Endast två av Finlands städer saknade hantverksskolor. Antalet
hantverksskolor av olika slag, antalet lärjungar i dem samt deras statsanslag
och kommunala anslag för år 1908—09 framgår av tabellen, sid. 299. Av skolornas
lärjungar under höstterminen voro 497 och under vårterminen 413 icke
anställda i yrke.
a) Lägre hantverksskolor.
De lägre hantverksskolorna i Finland voro under läroåret 1908—09 38
till antalet med 142 lärare och lärarinnor samt 1,358 lärjungar vid höstterminens
och 1,129 lärjungar vid vårterminens slut.
Vid 11 skolor voro inrättade elementarkurser. Dessa hade ettårig lärokurs
vid samtliga skolor med undantag av en skola, vid vilken lärokursen var
tvåårig. Undervisningen i elementarkurserna omfattade förutom de obligatoriska
läroämnena läsning, skrivning och räkning, även geografi vid 6 skolor,
religion vid 4, naturvetenskap vid 2 och teckning vid 1 skola.
1 de egentliga lägre hantverksskolorna var lärokursen tvåårig i 25 skolor
och ettårig i de övriga. Förutom de obligatoriska läroämnena, frihandsteckning
och linjarritning, räkning, rättskrivning och stilskrivning samt bokföring
förekommo i enstaka fall även naturvetenskap, fackritning, geometri, Finlands
historia och religion.
Lärjungarnas ålder växlade från 13 (i en skola från 10 och i två skolor
från 12) till 44 år.
b) Högre hantverksskolor.
Under läroåret 1908—09 funnos i Finland, såsom framgår av tabellen sid.
299, 19 högre hantverksskolor med sammanlagt 1,584 lärjungar vid höstterminens
och 1,272 lärjungar vid vårterminens slut. Därav voro 12 skolor egentliga
Hantverksskolor.
305
högre hantverksskolor, 6 skolor förberedande yrkesskolor, vartill kommer centralskolan
för konstflit i Helsingfors.
De egentliga hantverksskolorna hade allesammans ettåriga lärokurser med
undantag av 2 skolor, i vilka lärokursen var tvåårig. Samtliga skolor meddelade
undervisning i alla de i kungörelsen av den 12 september 1900 för högre
hantverksskolor föreskrivna läroämnen med undantag av, att två skolor uteslutit
elementarteckning och en skola bokföring. Lärjungarnas antal växlade
mellan 654 vid höstterminens och 505 vid vårterminens slut och deras ålder
mellan 13 och 37 år.
De förberedande yrkesskolorna voro såsom redan nämnts under läroåret
1908—09 6 till antalet, nämligen 4 för gossar i städerna Helsingfors, Björneborg,
Borgå och Kotka samt två för flickor i städerna Helsingfors och Björneborg.
Samtliga skolor äro av ungt datum. Äldst äro skolorna i Helsingfors, av
vilka den för gossar öppnades 1899 och den för flickor 1905. De två skolorna
i Björneborg och Borgå öppnades 1907 och den yngsta i Kotka 1908.
De förberedande yrkesskolorna för gossar hava till uppgift att giva ynglingar,
som efter att hava genomgått högre folkskola ämna bliva hantverkare
eller fabriksarbetare, tillfälle till erhållande av teoretisk och praktisk bildning.
Skolorna för flickor hava motsvarande ändamål att förbereda från folkskolan
utgångna flickor för framtida praktiskt yrkesarbete.
Till sin organisation erinra skolorna om de österrikiska allmänna hantverksskolorna
och de holländska ambachtsscholen.
Lärokurserna äro vid samtliga skolor tvååriga och fördelade på två klasser
med i regel 40—42 undervisningstimmar i veckan. Endast i en skola för
kvinnliga lärjungar var timtalet i l:a klassen lägre eller 36 timmar, men uppgick
i stället i 2:a klassen till 46 timmar i veckan.
Undervisningen pågår från 1 september till slutet av maj. Dock fortsätta
de praktiska arbetena å verkstäderna vid några skolor även under sommarmånaderna.
Skolorna för gossar äro allesammans fördelade på två fackavdelningar, en
för trä- och en för metallarbetare. Den teoretiska undervisningen är dock i
regel gemensam för båda avdelningarnas lärjungar. Även de praktiska övningarna
äro vid skolorna i Helsingfors, Björneborg och Borgå gemensamma för
alla lärjungar under l:a årskursen och ägnas då åt såväl trä- som metallarbeten.
Den egentliga fackindelningen inträder sålunda först under de praktiska
övningarna i 2:a årskursen. Mot slutet av sista årskursen kan sedermera
en ytterligare uppdelning i olika fackriktningar äga rum. Sålunda uppIII
20
306
Finland.
delas träarbetareavdelningen vid skolan i Helsingfors i 2:a årskursen i två
underavdelningar, en för möbelsnickare och en för modellsnickare.
Vid skolan i Kotka fördelas lärjungarna redan från början i två avdelningar,
en för trä- och en för metallarbetare. Även undervisningen i teknologi
och materiallära meddelas särskilt för de båda avdelningarna och omfattar för
träarbetareavdelningen byggnadskonstruktionslära och för metallarbetareavdelningen
maskinlära och maskinbyggnadslära. Under 2:a årskursen fördelas såväl
trä- som metallarbetareavdelningen på två underavdelningar vardera, den förra
i en för byggnadsarbetare och en för snickare, den senare i en för maskinarbetare
och en för gjutare.
Den kvinnliga skolan i Helsingfors har fyra fackavdelningar, en för linnesömnad,
en för klädsömnad, en hushållsavdelning och en avdelning för vävning.
Den kvinnliga skolan i Björneborg har en avdelning för linnesömnad och en
för klädsömnad.
Förutom praktiskt arbete omfattar undervisningen vid skolorna för gossar
aritmetik, geometri och geometrisk räkning, frihandsteckning, projektionslära,
praktisk naturlära (vid skolan i Björneborg), modersmålet och affärskorrespondens,
bokföring, historia, samhällslära och yrkesförfattningar, föreläsningar över
uppfinningar, teknologi och materiallära samt fackritning. Vid skolan i Borgå
kommer härtill landets andra språk (finska) och geografi samt vid skolan i
Björneborg hälsolära.
1 skolorna för flickor omfattar den teoretiska undervisningen aritmetik,
frihandsteckning, modersmålet och affärskorrespondens, bokföring, historia och
samhällslära, yrkesförfattningar och föreläsningar över uppfinningar, hälsolära
och barnavård samt vid skolan i Helsingfors även fackritning.
Åt de praktiska övningarna ägnas vid skolorna för gossar i Helsingfors
och Borgå endast 12 timmar i veckan, under det att vid de andra skolorna för
gossar 24 timmar i veckan anslagits åt verkstadsarbete.
I skolorna för flickor ägnas 24—36 timmar i veckan åt praktiskt yrkesarbete.
Med avseende på undervisningsmetoden förtjänar framhållas, att de praktiska
övningarna, att döma av programmen för skolorna i Helsingfors och
Borgå, i övervägande grad ägnas åt systematisk inövning av olika operationer
vid trä- och metallbearbetning, och att endast en del av 2:a årskursen ägnas
åt tillverkning av användbara föremål.
Timfördelningen framgår av tabellen sid. 308—309.
Lärjungarnas ålder växlade i skolorna för gossar mellan 12 och 21 år
och i skolorna för flickor mellan 12 och 37 år.
Hantverksskolor. 307
Med avseende på resultatet av skolornas arbete föreligger ännu ingen större
erfarenhet på grund därav, att flertalet skolor endast varit i verksamhet kort tid.
Från den äldsta skolan i Helsingfors för gossar meddelas dock, att samtliga
lärjungar haft lätt att erhålla förmånlig anställning vid sin avgång från skolan.
Skolorna äro kommunala anstalter, som erhålla statsbidrag.
Antalet lärare och lärjungar samt skolornas ekonomi framgår av följande
tabell:
Förberedande yrkesskolan i |
Antal |
Stats- anslag fmk |
Kommu- nalt anslag fmk |
|
lärare och |
lärjungar |
|||
Helsingfors för gossar................................. |
12 |
75 |
19,550 |
20,000 |
Björneborg » » ................................. |
5 |
38 |
7,970 |
5,760 |
Borgå » » ................................. |
4 |
23 |
6,640 |
8,020 |
Kotka » » ................................. |
4 |
31 |
20,225 |
6,087 |
Helsingfors för flickor................................ |
16 |
95 |
11,000 |
30,803 |
Biörneborg » . » ................................. |
4 |
47. |
6,125 |
4,175 |
Summa |
45 |
309 |
71,510 |
74,845 |
Centralskolan för konstflit i Helsingfors är, såsom redan antytts, en högre
hantverksskola med något mer omfattande undervisning än övriga hantverksskolor,
varjämte den har till uppgift att utbilda lärare för landets hantverksundervisning.
Om denna skola innehåller kejserliga kungörelsen av den 12 september
1900 följande bestämmelser:
Så länge den av föreningen för konstfliten i Helsingfors inrättade slöjdskola
behörigen vidmakthålles, är densamma att betrakta såsom en centralskola
för landets konstflit.
Undervisningen i skolan skall motsvara bestämmelserna angående hantverksskolor
och därjämte omfatta: högre ornamentsteckning, ornamentsmålning, modellering
och ornamentskulptur, deskriptiv geometri och byggnadsritning; och
må undervisning meddelas jämväl i fysikens grunder samt andra ämnen, som
enligt industristyrelsens prövning motsvara skolans syfte.
Vid skolan skola anordnas kurser för blivande lärare vid hantverksskolor.
Skolan är i likhet med övriga hantverksskolor i övervägande grad en
aftonskola med undervisningen till större delen förlagd till kl. 7 9 e. m. Många
lektioner äro dock förlagda till tidigare eftermiddagstimmar och även till förmiddagarna.
308
Finland.
Timplaner för de för -
Förberedande |
°cö O W3 |
Aritmetik |
Geometri o. |
geometrisk räkning |
Frihands- |
teckning |
Projektions- |
lära |
Praktisk |
naturlära |
||
m ^ ti ti |
V |
e c |
i 0 |
i m |
m a |
r |
||||||
I kl. |
II kl |
I kl. |
II kl |
I kl. |
II kl |
I kl. |
II kl |
I kl. |
II kl. |
|||
Helsingfors för gossar |
fträarb.-avd....... Imetallarb.-avd.... |
11899 |
5 |
3 |
4 |
2 |
6 |
4 |
6 |
— |
3 |
3 |
Björneborg för gossar |
fträarb.-avd....... .metallarb.-avd.... |
j 1907 |
4 |
2 |
2 |
3 |
3 |
— |
3 |
— |
||
Borgå för gossar ...... |
trä- och metall- arb.-avd............ |
11907 |
4 |
4 |
3 |
3 |
3 |
2 |
4 |
— |
3 |
3 |
Kotka för gossar ......■ |
fträarb.-avd....... metallarb.-avd____ linnesömn.-avd... |
J> 1908 |
3 |
2 |
2 |
1 |
2 |
2 |
-4) • |
-4) |
3 |
2 |
Helsingfors för flickor |
klädningss.-avd.. vävnadsavd....... |
1905 |
4 |
— |
— |
4 |
2 |
— |
— |
— |
||
Björneborg för flickord |
linnesömn.-avd... |
11907 |
5 |
3 i |
— |
— |
4 |
4 |
— |
— |
— |
— |
) Under juni och juli månader uteslutande fackarbete 4 timmar om dagen.
*) » juni månad » » 8 » > »
s) Historia och samhällslära.
4) Gemensamt med fackritning.
6) Å träarbetsavdelningen byggnadskonstruktionslära och å metallarbetsavdelningen maskinlära
och maskinbyggnadslära.
Hantverksskolor.
309
beredande yrkesskolorna.
Summa
timmar
i veckan
2*5 °
veckotimmar
I | II
II kl.
II kl.
II kl.
II kl.; I kl.
II kl.! I kl.
II kl.
II kl.
II kl.
I kl. 11
kl. | kl,
310
Finland.
Historik.
Lärjungarna hava rätt att välja bland skolans läroämnen efter eget gottfinnande.
Dock finnas även inrättade särskilda fackkurser för metallarbetare,
målare och snickare med fasta undervisningsplaner.
För inträde vid skolan fordras genomgången kurs vid högre folkskola
eller en tvåårig kurs vid Helsingfors lägre hantverksskola.
Under läroåret 1909—10 meddelades undervisning i enlighet med följande
timplan.
Frihandsteckning................. |
Timmar |
i Konsthistoria ..................... |
Timmar |
Högre ornamentsteckning..... |
.... 6 |
Krukmakeri ........................ |
... 15 |
Figurteckning .................... |
.... 12 |
Maskinritning ..................... |
... 4 |
Modellteckning.................... |
.... 4 |
Metalldrivning .................... |
... 4 |
Aritmetik .......................... |
.... 6 |
Modellering ........................ |
... 8 |
Bokbinderi ....................... |
.... 6 |
Perspektivlära ..................... |
... 4 |
Bokföring .......................... |
.... 4 |
Porslinsmålning .................. |
... 8 |
Byggnadsritning ................. |
.... 4 |
Skönskrivning och textning... |
... 4 |
Dekorationsmålning ........... |
.... 12 |
Stenskulptur........................ |
... 4 |
Deskriptiv geometri ........... |
.... 4 |
Stillära .............................. |
... 4 |
Fackritning för snickare ..... |
.... 4 |
Träskulptur ........................ |
... 16 |
Form- och kompositionslära |
... 2 |
Xylografi ........................... |
... 4 |
Fysik ................................ |
.... 2 |
Yrkes- och ornamentsmålning |
... 4 |
Geometri .......................... |
.... 2 |
Algebra .............................. |
... 2 |
Kompositionsritning ........... |
.... 8 |
Skolan hade under läroåret 1908—09 36 lärare och lärarinnor samt 621
lärjungar vid höstterminens och 472 lärjungar vid vårterminens slut. Lärjungarnas
ålder växlade mellan 13 och 52 år. Skolan åtnjöt i understöd från staten
24,219 fmk och i understöd från kommunen 35,659 fmk.
Industriskolor.
På grund av en kejserlig förordning av den 9 juni 1847 inrättades i städerna
Helsingfors, Åbo och Vasa (Nikolaistad) “tekniska realskolor0, avsedda
att åt ynglingar, som ville ägna sig åt industriella yrken, bereda tillfälle till
inhämtande av såväl elementära kunskaper i allmänna ämnen som realbildning
i de vetenskaper, som närmast rörde hantverken och fabrikerna.
Industriskolor,
311
Skolan i Helsingfors utvecklades så småningom till eu polyteknisk skola,
varav först polytekniska institutet och sedermera 1908 den nuvarande tekniska
högskolan i Helsingfors uppstått.
Efter kommittéutredningar under 1870-talet utfärdades kejserliga förordningen
av den 25 november 1885, vari, med upphävande av förordningen
angående tekniska realskolor, föreskrevs, att industriskolor skulle inrättas i
Helsingfors, Åbo, Nikolaistad, Kuopio, Tammerfors och Viborg. De tekniska
realskolorna i Åbo och Nikolaistad skulle ombildas till dylika industriskolor.
Skolorna i Helsingfors, Tammerfors och Kuopio bragtes till stånd redan
188b, under det att ombildningen av skolorna i Åbo och Nikolaistad kom till
stånd först det följande året. Skolan i Viborg inrättades först 1898. Därtill
inrättades 1897 en industriskola i Uleåborg, varjämte en privat skola av
samma slag öppnades i Björneborg 1901.
Enligt förordningen av 1885 skulle industriskolorna ha till ändamål att
meddela de kunskaper och färdigheter, som äro av nöden för arbetsledare och
verkmästare inom olika grenar, av industrien samt för maskinister.
Skolorna fingo från början två fackavdelningar, en mekanisk avdelning
och en byggnadsavdelning, vilken senare 1891 uppdelades i två underavdelningar,
en för husbyggnad och en för väg- och vattenbyggnad. Vid skolan
i Kuopio inrättades 1888 en kemisk metallurgisk fackavdelning och samma år
en kemisk fackavdelning vid skolan i Helsingfors. När industriskolan i Uleåborg
kom till stånd 1897, fick den redan från början en kemisk fackavdelning.
År 1905 utvidgades skolan i Tammerfors med tre nya fackavdelningar, nämligen
en för textilindustri, en för pappersindustri och en för teknokemisk industri,
särskilt färgning och appretur. Skolan i Åbo utvidgades år 1907 med
en fackavdelning för skeppsbyggnad. Vid skolan i Nikolaistad finnes en särskild
skolverkstad avsedd icke blott för skolans egna lärjungar utan även för
andra.
Genom förordningen av den 8 oktober 1891 bestämdes, att vid skolorna
i mån av behov kunde inrättas förberedande kurser, förnämligast avsedda för
inträdessökande, som endast genomgått folkskola och redan hunnit glömma,
vad de i folkskolan inhämtat.
I samma förordning bestämdes även, att anslag för inrättande av specialoch
fortsättningskurser kunde beviljas, i fall sådana kurser å någon ort komme
att inrättas.
Av tabellen sid. 312 och 313 framgår, vilka fackavdelningar och förberedande
kurser samt special- och fortsättnings kurser voro i verksamhet vid de finska industriskolorna
under läroåret 1908—09, samt antalet lärjungar i de olika kurserna.
Ändamål.
Fackindel
ning.
312
Finland
Översikt över fackavdelningar samt antalet lärare och lär- * *)
Industriskolan i |
Lärare- personal |
U |
n d |
e r |
1 ä r |
o å |
r e t |
|||||
Ordinarie och tillför- ordnade lärare |
Tjänstförrättande och timlärare |
Summa |
i allmänna av- |
|||||||||
Mekaniska |
Husbyggnads- |
Kommunika- tions- |
3 T3 a 5 T3 P. a ® > :oä > |
Pappersindu- stri- |
Tekno- kemiska |
Kemisk metall- urgiska |
Skeppsbygg- nads- |
Summa |
||||
Helsingfors, finskspråkig ............... |
}7 |
65 |
43 |
8 |
_ |
_ |
8 |
_ |
_ |
114 |
||
» svenskspråkig ............ |
r |
37 |
26 |
4 |
— |
— |
4 |
— |
— |
71 |
||
Åbo, finskspråkig ........................ |
43 |
21 |
8 |
— |
— |
— |
— |
3 |
75 |
|||
> svenskspråkig ........................ |
27 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
28 |
|||
Tammerfors................................. |
7 |
10 |
17 |
35 |
22 |
22 |
6 |
13 |
2 |
— |
— |
100 |
Kuopio ....................................... |
4 |
''9 |
13 |
23 |
»19 |
26 |
— |
— |
— |
5 |
— |
73 |
Nikolaistad................................... |
3 |
5 |
8 |
33 |
13 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
50 ( |
Viborg...................................... |
2 |
4 |
6 |
28 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
44 | |
Uleåborg...................................... |
3 |
— |
3 |
10 |
10 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
21 |
Björneborg (privat)........................ |
1 |
3 |
4 |
6 |
6 |
|||||||
Summa |
33 |
59 |
92 |
297 |
170 |
72 |
6 |
13 |
15 |
5 |
4 |
582 ! |
l) II kl. maskinistkurs och maskinarbetarekursen gemensamma.
*) Summan är i vissa fall mindre än sammanlagda antalet lärjungar i varje särskild avdelning,
emedan en del lärjungar tillhöra flera avdelningar.
Industriskolor.
313
jungar vid industriskolorna i Finland läroåret 1908—09.
i n s |
It r i |
v n a |
e 1 e |
v e |
|||||||||||
delningar |
i |
specialkurser |
sr |
||||||||||||
Av förest, voro extra elever |
Avgått före |
I kl. maskinist- |
II kl. maskinist- |
Elektroteknisk- |
Lokomotiv- förare- |
®''i p,cö ».a V (tf) ^ bo CO >» |
Byggnads- och träarbetare |
Maskinarbetare |
Vävnadsarbe- tare |
Pappersarbe- tare |
Färgare |
Skeppare |
Förberedande kurser |
Summa |
cd a a 3 CO |
6 |
3 |
9 |
33 |
41 |
52 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26 |
161 |
237 |
7 |
— |
4 |
26 |
24 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 |
85 |
142 |
8 |
1 |
8 |
11 l) |
24 |
— |
1 |
6 |
81) |
— |
— |
— |
— |
20 |
78 |
117 |
— |
— |
9 |
7 *) |
20 |
— |
3 |
1 |
2 *) |
— |
— |
— |
— |
8 |
48 |
38 |
1 |
— |
9 |
26 |
15 |
— |
— |
— |
— |
14 |
ii |
10 |
— |
26 |
in |
172 |
17 |
7 |
— |
24 |
22 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 |
13 |
65 |
107 |
29 |
2 |
50 |
|||||||||||||
6 |
— |
3 |
16 |
20 |
28 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 |
83 |
108 |
1 |
— |
— |
9 |
15 |
— |
— |
1 |
21 |
— |
— |
— |
— |
— |
46 |
64 |
2 |
— |
— |
-1) |
— |
— |
— |
1 |
20 *) |
— |
— |
— |
— |
— |
21 |
27 |
77 |
13 |
40 |
152 |
181 |
96 |
4 |
9 |
Öl |
14 |
n |
10 |
6 |
124 |
698 |
1,062 |
314
Finland.
Inträdes
fordringar.
Lärokursernas
längd.
Undervis
ningen.
För inträde vid industriskolorna fordras en ålder av 17 år, genomgången
kurs vid högre folkskola eller däremot svarande kunskaper, samt att de inträdessökande
något år arbetat i tekniskt yrke. Dock kunna ynglingar, som
genomgått minst fyra klasser av ett elementarläroverk, intagas utan föregående
praktik, men dessa kunna ej erhålla avgångsbetyg, innan de styrkt sig hava
praktiserat erforderlig tid i den yrkesgren, för vilken de utbildat sig.
Utom de ordinarie lärjungarna kunna även extra lärjungar mottagas, vilka,
utan att genomgå fullständig lärokurs, begagna undervisningen i ett eller flera
av skolans läroämnen.
Skolavgiften utgör 20 mark årligen för varje lärjunge.
Lärokurserna vid industriskolornas huvudavdelningar omfatta två halvårskurser,
räknat från 1 oktober till 1 april med 38—40 undervisningstimmar i
veckan.
Skolornas läroämnen och lärotidens fördelning på de olika läroämnena
inom avdelningarna för mekanisk industri och byggnadsindustri samt inom de
kemiska och metallurgiska avdelningarna framgår av läroplanerna sid. 315 och 316.
Industriskolor.
315
Läroplaner för Industriskolorna i Finland.
A. Avdelningarna för mekanisk och byggnadsindustri.
Timmar i l:a klass j |
veckan 2 |
a klass |
|||
Allmänna läroämnen: |
|||||
Aritmetik och grunderna i algebra ............... |
6 |
2 |
|||
Geometri och stereometri........................... |
4 |
2 |
|||
Projektionslära ....................................... |
d |
2 |
|||
Fysik................................................... |
2 |
— |
|||
Mekanik................................................ |
i |
4 |
|||
Skrivövningar och modersmålet..................... |
2 |
2 |
|||
Bokföring ............................................. |
2 |
||||
Frihandsteckning .................................... |
C |
2 |
|||
03 ® |
3 § |
a a <» |
a • q |
||
.2 a §3 |
ce a §> 3 |
.2 a i i M 03 |
tL a «« |
sä| ill |
|
Fackämnen: |
03 ^3 SS |
«•s |
a hs W -3 |
i-2 2 |
|
Maskinlära............................................. |
3 |
— |
2 |
— |
— |
Maskinkonstruktion................................... |
2 |
— |
3 |
— |
— |
Maskinritning.......................................... |
12 |
— |
16 |
— |
— |
Mekanisk teknologi................................... |
— |
— |
2 |
— |
— |
Byggnadslära.......................................... |
— |
— |
— |
1 |
-- |
Byggnadskonstruktion................................ |
— |
3 |
— |
3 |
3 |
Byggnadsritning....................................... |
— |
8 |
— |
12 |
4 |
Praktisk geometri .................................... |
— |
1 |
— |
— |
|
Kartritning jämte praktiska övningar ............ |
— |
2 |
— |
— |
2 |
Grundläggnings- och fundamenteringsarbeten ... |
— |
1 |
— |
— |
— |
D:o d:o -ritning....................................... |
— |
2 |
— |
— |
— |
Jord-, väg-, bro- och vattenbyggnad............... |
— |
— |
— |
2 |
4 |
D:o d:o -ritning....................................... |
— |
— |
— |
4 |
10 |
Summa timmar |
39 |
39 |
39 |
38 |
39 |
316
Finland.
B. Kemiska och metallurgiska avdelningarna.
Timmar |
veckan |
< |
||||
l:a klass |
2:a klass |
|||||
Allmänna läroämnen: Aritmetik och grunderna i algebra ............ Geometri och stereometri............... Fysik............................ Mekanik........................ Skrivövningar och modersmålet.............. Bokföring ......................... |
d a® |
6 4 2 2 2 Metallurg. |
2 4 2 2 Metallurg. |
|||
4s |
avdelningen |
4s |
avdelningen |
|||
Fackämnen: |
03 O i, |
Höst- |
Vår- |
14 Wg |
Höet- |
| Vår- |
ce |
termin |
termin |
§ |
termin |
termin |
|
Kemi.............................. |
6 |
4 |
4 |
— |
_ |
_ |
Kemisk teknologi .................. |
— |
— |
— |
4+4 |
__ |
— |
Laborationsövningar ..................... |
12 |
12 |
12 |
16 |
12 |
12 |
Metallurgi .......................... |
— |
— |
— |
_ |
6 |
6 |
Konstruktionsövningar ................ |
— |
— |
— |
_ |
2 |
2 |
Maskinlära..................... |
3 |
3 |
3 |
2 |
2 |
2 |
Maskinritning...................... |
2 |
4 |
4 |
4 |
_ |
_ |
Mineralogi och geologi .......... |
— |
— |
— |
_ |
1 |
1 |
Malmtäkt och översikt av gruvbrytningen..... |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 X |
Byggnadskonstruktion......................... |
— |
— |
— |
— |
3 |
3 |
Praktisk geometri ............ |
— |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
Kartritning jämte praktiska övningar............ |
— |
— |
— |
— |
2 |
2 |
Inmutnings- och gruvestadgan samt förordningarna |
_ |
_ |
1 |
i |
||
Summa timmar |
39 |
40 |
40 |
36 |
40 |
40 |
Antalet lärare vid de särskilda skolorna samt antalet lärjungar inom skolornas
olika avdelningar framgår av tabellen sid. 312 och 313.
Skolorna äro helt och hållet statsanstalter, som underhållas uteslutande
på statsverkets bekostnad samt genom lärjungarnas terminsavgifter.
Skolornas inkomster av terminsavgifter samt statens omkostnader för
skolornas underhåll under år 1908—09 uppgingo till följande belopp, nämligen
för skolan i
Industriskolor.
317
Termins- |
Statens |
||
avgifter |
kostnader |
||
fmk |
fmk |
||
Helsingfors.................................... |
..................... 4,420 |
— |
70,890: 27 |
Åbo............................................. |
..................... 1,395 |
— |
48,893: — |
Tammerfors ................................ |
..................... 2,415 |
— |
71,994: — |
Kuopio ....................................... |
..................... 1,216 |
— |
38,382: 19 |
Nikolaistad.................................... |
..................... 880 |
— |
31,349: 31 |
Viborg......................................... |
..................... 1,440 |
— |
23,390: 73 |
Uleåborg....................................... |
..................... 770 |
— |
16,182: 88 |
Björneborg (privat) ....................... |
4,500: — |
Summa imk 12,536: — 305,582: 38
Den 5 april 1906 gav kejserliga senaten för Finland en kommitté av 7
personer i uppdrag att avgiva utlåtande angående behovet av en omorganisation
av den lägre tekniska undervisningen i landet.
Denna kommitté föreslår i sitt betänkande av den 22 juni 1907 flera viktiga
förändringar i industriskolornas organisation.
Sålunda hemställer kommittén, att inträdesfordringarna skulle skärpas så,
att alla inträdessökande skulle vara underkastade inträdesprov i matematik,
även om de genomgått högre folkskola, samt att alla, vare sig de genomgått
endast folkskola eller ett visst antal klasser vid elementarläroverk, skulle förete
intyg om minst 24 månaders arbete i sådant yrke, som prövas höra till området
för den avdelning, till vilken inträde sökes.
Lärokurserna skulle förlängas så, att de vid några skolor bleve treåriga
med 6 månaders kurs varje år, vid andra tvååriga med 8 månaders kurs varje år.
Därtill föreslår kommittén, att i Tammerfors skulle inrättas en teknisk
mellanskola med särskilda fackavdelningar för husbyggnad, maskinbyggnad,
elektroteknik och fabriksindustri, den senare med underavdelningar för pappersindustri,
textilindustri samt färgeri, blekeri och appretur. För inträde vid denna
skola, som skulle ha treårig lärokurs från 1 september till den 20 december
och från 15 januari till 30 maj varje år, skulle fordras en ålder av 16 år och
sådana förkunskaper, som motsvara 5 klasser av reallyceum eller 5-klassig
elementarskola, samt intyg om 12 månaders praktisk verksamhet inom tekniskt
yrke eller hantverk.
Förslag till
den lägre tekniska
undervisningens
omorganisation.
318
Norge.
Norge.
Översikt.
Utredningar
om ny organisation.
Det tekniska undervisningsväsendet i Norge befinner sig för närvarande
i ett övergångsstadium förberett genom flera kommittéutredningar ända sedan
slutet av 1870-talet.
De lägre stadierna av detsamma utgöras sedan gammalt av ett antal
“offentlige tegneskoler" och “tekniske aftenskoler", huvudsakligen avsedda för
arbetare i industri och hantverk. Därtill ansluter sig ett fåtal tekniska fackskolor
med dagundervisning för meddelande av en något grundligare undervisning
av samma art som ritskolorna och de tekniska aftonskolorna. För
unga kvinnors utbildning i kvinnliga yrken och hushållsgöromål sörja ett antal
“industri- och husflidskoler“. En väsentligt högre ståndpunkt intaga de tre
“tekniske skoler“ i Kristiania, Trondhjem och Bergen. De pläga i allmänhet
hänföras till högre tekniska läroanstalter. De äro dock icke jämförliga med
tekniska högskolor i andra länder, om också undervisningen i dem har en
väsentligt större omfattning än t. ex. i de tekniska elementarskolorna i Sverige.
Då det sätt, varpå den högre tekniska undervisningen i Norge varit tillgodosedd
genom de tre sistnämnda skolorna, icke ansetts tillfredsställande,
tillsattes redan 1878 en kommitté för den tekniska undervisningens ordnande.
Denna komitté föreslog i sitt betänkande av 27 mars 1880 inrättandet dels av en
teknisk högskola, dels av tekniska mellanskolor med tvåårig lärokurs. Förslaget
ledde emellertid icke till något resultat. Först efter en förnyad utredning
genom en kommitté, som tillsattes 1895, och vars betänkande avgavs den 10
januari 1900, beslöt stortinget sistnämnda år, att en teknisk högskola skulle
inrättas. Denna har också helt nyligen, 1910, öppnats i Trondhjem.
En särskild kommitté av den 31 januari 1905 har haft i uppdrag att framlägga
förslag till den lägre tekniska undervisningens ordnande, men dess förslag
av den 27 maj 1906 har ännu ej lett till något resultat.
Däremot har frågan om inrättandet av tekniska mellanskolor, vilken fråga
genom öppnandet av tekniska högskolan i Trondhjem blivit aktuell, fått sin
lösning genom ett kommittébetänkande av den 19 mars 1910 och ett i huvudsaklig
överensstämmelse därmed framlagt regeringsförslag, som av 1911 års
storting antagits,
Norge.
310
Enligt regeringens av stortinget godkända förslag skola de tre tekniska
skolorna i Kristiania, Trondhjem och Bergen upphöra och ersättas med
tekniska mellanskolor med tvåårig lärokurs.
överstyrelsen över Norges tekniska undervisningsväsende utövas av kyrkooch
undervisningsdepartementet, som vart tredje år utger en mycket fullständig
och överskådlig statistik över detsamma. Nedanstående översikt över Norges
tekniska undervisningsväsende är sammanställd efter denna “fagskolestatistik“
för 1905—1908 och avser läroåret 1907—08:
Översikt över Norges tekniska undervisningsväsende 1907—08.
Antal |
Stats- |
Kommu- |
Kost- |
||
Olika slag av skolor |
sko- lor |
lär- jungar |
anslag kr. |
nala anslag kr. |
nåd er kr. 1 |
I. Offentliga ritskolor och tekniska afton-skolor : a) offentliga ritskolor .................. |
10 |
■408 |
3,381 |
? |
I 8,516 |
b) tekniska aftonskolor.................. |
27 |
3,068 |
92,975 |
37,747 |
158,764 |
II. Tekniska fackskolor: a) Kristiania elementartekniska dag-skola .................................... |
1 |
104 |
13,672 |
11,947 |
27,799 |
b) den tekniska skolan i Karljohans- vsern.................................... |
1 |
91 |
11,421 |
_ |
19,031 |
c) den kgl. norska konst- och hant-verksskolan i Kristiania ............ |
1 |
797 |
43,700 |
33,447 |
90,300 |
d) Skiensfjordens mekaniska fackskola |
1 |
157 |
19,550 |
45,065 |
|
e) Bergens fackskola för trä- och metall-industri ................................. |
1 |
40 |
5,991 |
8,843 |
17,953 |
III. Industri- och hemslöjdskolor............ |
8 |
900 |
27,635 |
11.8531) |
69,197* 2) |
IV. Högre tekniska skolor: a) Trondhjems tekniska läroanstalt ... |
1 |
162 |
46,950 |
41,270 |
111,530 |
b) Kristiania tekniska skola............ |
1 |
201 |
49,915 |
29,831 |
103,404 |
c) Bergens tekniska skola ............ |
1 |
70 |
27,310 |
17,436 |
57,025 |
Summa |
53 |
5,998 |
342,500 |
192,374 |
708,584 |
*) Till 3 skolor.
2) För 7 skolor.
320
Norge.
Historik.
Ändamål.
Lärokursernas
längd.
Inträdes
fordringar.
Skolplikt.
Offentliga ritskolor och tekniska aftonskolor.
Deri förut nämnda kommittén av 1878 för den tekniska undervisningens ordnande
avgav i sitt betänkande av den 27 mars 1880 förslag till ordnandet av de
tekniska aftonskolornas verksamhet. Detta betänkande har visserligen icke i
sin helhet vunnit gillande, men har dock i mycket blivit bestämmande för de
tekniska aftonskolornas organisation.
I kommitténSji utlåtande angavs, att vid denna tid funnos två tekniska
skolor och ett 10-tal offentliga ritskolor (offentlige tegneskoler) åtnjutande ett
statsbidrag av tillsammans något mer än 13,000 kronor.
Enligt kommitténs förslag borde tekniska aftonskolor upprättas i varje
stad med hantverks- och fabriksdrift av större betydelse. Skolorna skulle
inrättas på kommunernas initiativ och i det väsentliga också på deras bekostnad,
men kommunerna borde erhålla bidrag från staten till skolornas underhåll.
Undervisningen borde meddelas] under tiden 15 september—15 maj två
timmar varje söckendag: med undantag av lördagar. Den borde omfatta frihandsteckning,
geometrisk ritning, fackritning, räkning, geometri, norska språket,
handelsräkning och bokföring, mekanik, fysik och kemi.
I huvudsaklig överensstämmelse med detta förslag har sedermera tekniska
skolor inrättats i flertalet av Norges städer. Enligt fackskolestatistiken för
1907—08 funnos i Norge 27 tekniska aftonskolor, vartill kommo 10 offentliga
ritskolor. Dessa senare skilja sig från de tekniska aftonskolorna egentligen
endast däri, att undervisningen har mindre omfattning och huvudsakligen
ägnas åt ritning av olika slag.
Skolorna hava till ändamål att meddela för hantverk och liknande industri
nödvändiga kunskaper och färdigheter.
Lärokurserna äro i regel treåriga och fördelade på 3 ettåriga klasser.
Några skolor hava fyraårig lärokurs. Vid en del skolor finnes även en förberedande
klass inrättad. Läroåret har en längd av 6—8 månader, och undervisningen
pågår vanligen 5 dagar i veckan 2 timmar varje dag kl. 7—9 e. m.
Söndagsundervisning förekommer icke.
För tillträde till skolorna fordras en ålder av 14 år och folkskolans kunskapsmått
samt intyg om gott uppförande. Intagning sker på grund av särskilt
inträdesprov. De, som därvid icke visa sig vara i besittning av erforderliga
förkunskaper, hänvisas till den förberedande klassen, i fall en sådan finnes
inrättad.
Enligt “lov angaaende forandringer i haandvaerkerlovgivningen" av 15
juni 1881 äro hantverksmästare skyldiga att tillhålla lärlingar att till det omfång
321
Offentliga ritskolor och tekniska aftonskolor.
som av vederbörande styrelse bestämmes, besöka en offentlig ritskola eller
teknisk aftonskola, för så vitt sådana skolor finnas på platsen, och att betala
alla för lärlingen till skolan utgående avgifter.
Undervisningen omfattar flertalet av de av 1878 års kommitté föreslagna Undervis
ningen.
läroämnena, vartill i många fall kommer modellering. Iden förberedande kursen
meddelas undervisning i norska språket, räkning och skrivning. Lärjungarna äro
förpliktade att deltaga i undervisningen i alla läroämnena inom den klass, de
tillhöra. Dock kan skolans styrelse meddela befrielse från undervisningen i
vissa ämnen och under vissa timmar.
Kommittén av den 31 januari 1905 framlade följande förslag till förändrad
timplan för de tekniska aftonskolorna:
Norska språket, samfundslära och räkenskaps
föring
................................................
Räkning ...................................................
Geometri och mätningslära .•..........................
Konstruktions- och projektionsritning ...........
Frihandsteckning .......................................
Fackritning (med tillhörande undervisning)......
Naturlära och materiallära ...........................
Summa 10 10 10
För undervisningen betala lärjungarna en viss avgift, vars belopp fast- Skolavgifter.
ställes av kommunalstyrelsen (magistrat och formandskab).
Lärarna tillsättas på förslag av skolstyrelsen och med regeringens god- Lärarna.
kännande av kommunalstyrelsen med 3 månaders ömsesidig uppsägningstid.
Skolorna sortera under kyrko- och undervisningsdepartementet, som har Förvaltning.
att godkänna skolornas reglemente. Vid varje skola finnes en styrelse, som
förutom föreståndaren består av 4 av vederbörande kommunalstyrelse valda
medlemmar. Den närmaste tillsynen över skolan utövas av en föreståndare
eller inspektör.
Skolorna underhållas av kommunen med bidrag av staten samt genom Underhäll.
- skolavgifter och i många fall genom avkastningen av donationer.
Antalet skolor och antalet lärjungar i dem samt förhållandet mellan statsanslag
och kommunala anslag samt totala omkostnaderna för skolorna framgår
av tabellen sid. 319.
Timmar i veckan:
l:a 2:a 3:e klassen
2 2 1
3 — —
6 6
— — 3
in
21
322
Norge.
Tekniska fackskolor.
Kristiania elementcertekniske dagskole har till ändamål att meddela elementära
tekniska kunskaper åt män i praktisk anställning. Skolan består av en
byggnadsavdelning och en elektroteknisk avdelning. Den ordinarie lärokursen
varar 6 månader med början l:a oktober varje år, vartill kommer en 2 månaders
tilläggskurs, för såvitt 8 lärjungar förpliktiga sig att deltaga i kursen i dess
helhet. Den dagliga undervisningstiden är 6 timmar.
För intagning i skolan fordras färdighet i läsning och skrivning samt de
fyra räknesätten med hela tal och decimalbråk samt intyg om gott uppförande.
Vid intagningen fästes avseende vid, om den inträdessökande har övning och
färdighet i kroppsarbete.
Undervisningen i den ordinarie 6-månaders kursen omfattar läroämnena
räkning, matematik, mekanik, norska språket, fysik, frihandsteckning, konstruktionsteckning,
fackteckning, bokhålleri samt byggnadslära med praktiska övningar
för byggnadsavdelningen och elektroteknik med praktiska övningar för den
elektrotekniska avdelningen. Under tilläggskursen undervisas i matematik, mekanik,
fackteckning samt i byggnadslära eller elektroteknik med övningar.
I skolavgifter betalas 5 kr. i månaden.
Skolans styrelse består av 5 personer. Lärarekåren utgöres av 1 direktör
och 7 lärare.
Skolan hade under skolåret 1907—08 62 lärjungar i den ordinarie kursen
och 42 i tilläggskursen.
Kostnaderna för skolan uppgingo under läroåret 1907—08 till 27,799 kronor,
som täcktes genom statsbidrag med 13,672 kronor, kommunalt bidrag med
11,947 kronor och med 2,180 kronor i skolavgifter.
Karljohansvcerns tekniske sköte grundades redan 1855 med ändamål att
giva arbetare vid norska marinens mekaniska verkstad och flottans maskinpersonal
tillfälle att förvärva tekniska kunskaper.
Lärokursen omfattar 1 Va år och är fördelad på tre halvårsklasser. Läroåret
varar 10 Va månader med 30—34 timmars undervisning i veckan.
För intagning i skolan fordras endast folkskolekunskaper, ådagalagda
genom inträdesprov i läsning, praktisk räkning (inklusive bråk och reguladetri)
samt skrivning. Skolans lärjungar utgöras dock numera till stor del av ynglingar,
som avlagt middelskoleexamen.
Undervisningen omfattar matematik, mekanik, maskinlära, ritning, fysik
kemi och engelska och meddelas enligt följande timplan:
''Tekniska fackskolor.
323
1 :a |
Timmar i |
veckan 3:e klassen |
|
Matematik ....................... |
............. 10 |
— |
1 8 |
Mekanik ........................... |
8 |
1 |
|
Ritning............................. |
............. 15 |
15 |
17 |
Maskinlära ........................ |
3 |
3 |
|
Kemi................................ |
............. 2 |
2 |
— |
Fysik................................ |
2 |
2 |
|
Engelska (valfritt) .............. |
............. 3— |
4 3—4 |
3— 4 |
Summa 30—31 33—34 33—34
I skolavgifter betala lärjungarna 10 kronor i månaden under 11 månader
av året med rätt för styrelsen att bevilja friplatser för intill 15 procent av de
nyintagna lärjungarna.
Skolan sorterar under norska försvarsdepartementets marinavdelning och
ledes av en styrelse bestående av direktören för marinens mekaniska verkstad
och 2 av departementet utnämnda medlemmar därav en lärare.
Skolan har en föreståndare och 10 lärare. Under år 1907—08 hade
skolan 91 lärjungar. Skolans utgifter för år 1907—08 uppgingo till 19,031
kronor. Därav täcktes genom statsanslag 11,421 kronor och genom skolavgifter
7,610 kronor.
Den kgl. norske kunst- og haandvcerksskole i Kristiania har till ändamål
att utbilda konstnärer och hantverkare samt lärare och lärarinnor i de till
skolans område hörande läroämnena.
Den består av en dagskola och en aftonskola. Läroåret varar från början
av oktober till slutet av maj. Aftonskolans undervisning är förlagd till kl.
6— 8 e. m. Lärjungar antagas redan vid 12 års ålder utan särskilda fordringar
på förkunskaper.
Såväl dag- som aftonskolorna hava särskilda klasser för frihandsteckning,
konstruktionsteckning, ornamentsteckning, modellering, byggnadsritning, fackteckning
för hantverkare, dekorativ målning och grafisk konst samt för aritmetik
och geometri.
Skolavgifterna utgå i dagskolan med 2—5 kr. i månaden och i aftonskolan
med 4 kronor om året. En del lärjungar erhålla friplatser.
Skolan står under ledning av en styrelse med skolans direktör som ordförande
och 2 medlemmar valda av kyrkodepartementet och 2 av Kristiania
kommun. •
Under läroåret 1907—08 hade skolan 13 överlärare, däribland skolans
direktör, samt 5 lärare och 5 assistenter. Antalet lärjungar utgjorde i dagskolan
324
Norge.
109 män och 67 kvinnor och i aftonskolan 545 män och 76 kvinnor eller
tillsammans 797 lärjungar.
Kostnaderna för skolan samma år uppgingo till 90,300 kronor, vilka täcktes
genom statsbidrag med 43,700 kronor, genom kommunalt bidrag med 33,447
kronor och genom skolavgifter med 5,800 kronor.
Skiensfjordens mekaniske fagskole i Porsgrund började sin verksamhet
1885. Den hade åstadkommits genom på privat väg insamlade medel, men
erhöll redan följande året statsbidrag, vilket sedermera tid efter annan ökades.
År 1895 fick skolan sina nuvarande lokaler i egen byggnad, vartill staten bidrog
med 50,000 kronor och enskilda med 33,000 kronor. Den 16 april 1901 beslöt
stortinget, att skolan skulle övertagas av staten, och beviljade samtidigt 15,000
kronor till utvidgning av skolans lokaler och anskaffning av utrustning för en
elektroteknisk avdelning.
Skolans ändamål är att giva unga män en sådan utbildning för den
mekaniska och elektrotekniska industrien, att de vinna förutsättningar för platser
som arbetare, montörer, maskinister, förmän och verkmästare.
Skolan har tvåårig lärokurs. Under första läroåret är undervisningen
gemensam för alla lärjungar, men under andra årskursen fördelas de på en
mekanisk och en elektroteknisk avdelning. Skolåret börjar den 1 september
och varar till slutet av juni med korta ferier vid jul, påsk och pingst. Den
dagliga undervisningstiden infaller mellan kl. 8—12 f. m. och 2—6 e. m. med
undantag för lördagseftermiddagar, då ingen undervisning äger rum.
Lärjungarna tillrådas att, sedan de genomgått den mekaniska avdelningen,
offra ytterligare ett år åt den elektrotekniska avdelningen och sålunda genomgå
skolans båda avdelningar på tre år.
För att intagas som, lärjunge i skolan fordras en ålder av 15 år, intyg
om god hälsa och ett gott uppförande, samt att den inträdessökande med gott
resultat genomgått fullständig folkskolekurs eller är i besittning av motsvarande
kunskaper. Förutom ordinarie lärjungar kan skolan även mottaga hospitanter,
som endast deltaga i den praktiska undervisningen. De inträdessökande äro
skyldiga att underkasta sig inträdesprov, om lärarerådet det fordrar.
För inträdessökande, som behöva uppfriska sina kunskaper i norska
språket, skrivning och räkning, anordnas under senare hälften av augusti en förberedande
kurs.
Tekniska fackskolor.
325
Undervisningen meddelas i enlighet med följande
Timplan.
timmar i veckan [ |
|||
Läroämnen |
baki. |
2:a klass |
|
mek. avd |
elektr. |
||
A. Teoretiska ämnen: |
1 |
||
Matematik .................................................................. |
6 |
1 |
2 |
Mekanik..................................................................... |
4 |
1 |
2 |
Mekanisk teknologi ...................................................... |
— |
2 |
— |
Maskinlära.................................................................. |
— |
4 |
2 |
Konstruktion av maskinelement ....................................... |
— |
1 |
— |
Bokhålleri .................................................................. |
— |
1 |
— |
Fysik och kemi............................................................ |
— |
— |
3 |
Elektroteknik.............................................................. |
— |
— |
8 |
B. Ritning: |
|||
Frihandsteckning, konstruktionsteekning och rundskrift ............ |
10 |
— |
— |
Maskinritning ............................................................... |
— |
10 |
— |
Elektroteknisk fackritning................................................ |
— |
— |
6 |
Inställ ationsritning......................................................... |
— |
— |
3 |
C. Praktiskt arbete: |
|||
Modellarbete ............................................................... |
6 |
6 |
— |
Smide och gjutning ...................................................... |
6 |
6 |
— |
Maskinarbete ............................................................... |
12 |
12 |
— |
Elektriska mätningar...................................................... |
— |
— |
6 |
Elektrotekniskt verkstadsarbete.......................................... |
— |
— |
12 |
Summa timmar |
44 |
44 |
44 |
Som timplanen utvisar, ägna den mekaniska fackavdelningens lärjungar
mer än halva undervisningstiden och den elektrotekniska föga mindre tid åt
praktiskt arbete. För detta ändamål förfogar skolan över verkstäder, nämligen:
modellsnickeri, smedja och gjuteri samt maskinverkstad. Under första året
genomgås en systematiskt ordnad serie av övningsuppgifter i skolans tre
verkstäder. Under andra året tillverkas användbara föremål såsom olika slags
maskiner, verktyg, apparater m. m.
I maj och juni månader varje år anställes avgångsprövning med lärjungarna
i 2:a årskursen. Denna avgångsprövning omfattar såväl teoretiska ämnen som
praktiskt arbete.
326
Norge.
I skolavgifter betalar ordinarie lärjunge i l:a klassen 100 kronor, i 2:a klassens
mekaniska avdelning likaledes 100 kronor men i 2:a klassens elektrotekniska
avdelning 150 kronor. Hospitanternas skolavgifter bestämmas av styrelsen.
Lärjungar kunna dock erhålla hel eller halv friplats.
Lärarekåren utgöres av 3 överlärare, därav en direktör och en överlärare
för var och en av de bägge fackavdelningarna, samt erforderligt antal
andra lärare. De tre överlärarna tillsättas av överstyrelsen (departementet) på
6 och övriga lärare på 3 månaders uppsägning. Under läroåret 1907—08 hade
skolan förutom de 3 överlärarna 6 andra lärare.
Skolans lärare bilda tillsammans ett lärareråd. Därtill står skolan under
uppsikt av en styrelse, bestående av skolans direktör, 3 av överstyrelsen och
1 av Porsgrunds kommunalstyrelse utsedda personer.
Skolan hade under läroåret 1907—08 157 lärjungar. Samtliga utgifter för
samma år uppgingo till 45,065 kronor. Därav täcktes genom statsbidrag 19,550,
genom bidrag från amtet och andra offentliga institutioner 3,800 kronor och
genom skolavgifter 15,322 kronor.
Bergens fagskole for trce- og metallindustri är en skola med tvåårig
lärokurs och med ändamål att giva en grundläggande utbildning för sådana
yrken, som syssla med trä- och metallbearbetning. Den har upprättats av
Bergens brännvinsbolag och uppehälles av bolaget med bidrag av staten och
kommunen samt med inkomster av skolavgifter och försålda arbeten.
Industri- och hemslöjdskolor.
De “industri- och husflidskoler“, som till ett antal av 8 stycken funnos
i Norge under år 1907—08, äro för kvinnlig ungdom avsedda yrkesskolor.
Såsom exempel må anföras
Den kvindelige industriskole i Kristiania, som upprättades 1875 av “föreningen
till fremme av kvindelig haandvaerksdrift" men 1900 övertogs av staten
och kommunen, har till mål att utbilda kvinnor i olika slag av handarbete och
andra praktiska arbeten lämpade för självförsörjning samt att utbilda lärarinnor
i de olika praktiska ämnen, vari skolan meddelar undervisning.
Skolan har följande avdelningar:
1. för praktisk vävning, vävningsteori och färgning med ettårig lärokurs;
2. för linnesöm, skräddaresöm, tillskärning och reparation samt strykning
med ettårig lärokurs;
3. för pedagogisk utbildning av handarbetslärarinnor med 3 månaders kurs;
Högre tekniska skolor. Tekniska mellanskolor.
327
4. för finare textila handarbeten och konstvävning med till tiden obegränsade
kurser;
5. för a) teckning och komposition av mönster till dekorativa arbeten med
9 månaders kurs och b) teckning och modellering av dräkter för barn och
vuxna med 4 månaders kurs;
b. för boklig undervisning, skrivning och teckning för lärjungarna i avdelningarna
1 och 2.
Skolåret börjar i slutet av augusti och varar till slutet av juni med ferier
vid jul, påsk och pingst.
För intagning i skolan fordras allmän skolbildning, och att den inträdessökande
överskridit den skolpliktiga åldern, samt intyg om gott uppförande.
I skolavgifter betalas inom avdelningarna 1 och 2 60 kronor om året
jämte 5 kronor i anmälningsavgift, i 3 25 kronor för varje kurs, i 4 18 kronor
i kvartalet, i 5 a) 45 kronor om året och 5 b) 20 kronor för varje kurs.
Skolan har en styrelse bestående av 6 personer, nämligen skolans föreståndarinna
samt 3 medlemmar (2 män och 1 kvinna) valda av kyrkodepartementet
och 2 (1 man och 1 kvinna) valda av Kristiania kommun.
Skolan hade under läroåret 1907—08 6 lärare och 14 lärarinnor samt 283
lärjungar. Skolans utgifter uppgingo till sammanlagt 41,522 kronor. Statsbidraget
utgjorde 16,389 kronor, kommunens bidrag 7,195 kronor och inkomsterna
av skolavgifter 10,993 kronor.
Högre tekniska skolor.
Tekniska mellanskolor.
De tre tekniska skolorna i Trondhjem, Kristiania och Bergen hava, ända
tills tekniska högskolan i Trondhjem öppnades 1910, utgjort Norges högsta
tekniska läroanstalter.
Deras ändamål angives helLenkelt vara att meddela''unga män teknisk utbildning.
Lärokurserna vid skolorna i Trondhjem och Kristiania äro fyraåriga, men
vid! skolan i Bergen treåriga. Skolan i Trondhjem har fyra särskilda fackavdelningar
för arkitektur, maskinteknik, ingenjörsväsende och kemi. Skolorna
i Kristiania och Bergen hava däremot endast tre fackavdelningar vardera,
nämligen för byggnadskonst, maskinteknik och kemi. Undervisningen
är dock gemensam för samtliga lärjungar under första och delvis även under
andra årskursen.
328
Norge.
Tekniska
mellanskolor.
Undervisningen pågår från 1 september till slutet av juni.
För inträde fordras middelskoleexamen eller motsvarande vid inträdesprov
ådagalagda kunskaper. Vid skolan i Trondhjem fordras för tillträde till inträdesprovet
en ålder av 17 år och föregående praktisk verksamhet.
I skolavgifter betalas 120 kronor årligen.
Antalet lärjungar i skolorna och skolornas ekonomi framgår av tabellen
sid. 319.
Såsom förut nämnts, komma emellertid dessa skolor med anledning av inrättandet
av tekniska högskolan i Trondhjem att så småningom indragas och
ersättas med tekniska mellanskolor. Hösten 1911 upptaga skolorna för sista
gången lärjungar i en första årskurs i enlighet med den hittills gällande läroplanen.
De tekniska mellanskolor, som äro ämnade att träda i de tekniska skolornas
ställe, skola enligt den av stortinget på regeringens förslag fastställda
planen hava till ändamål att meddela sina lärjungar en teknisk utbildning, som
kan göra dem skickade att bekläda tekniska mellanställningar såsom byggoch
murarmästare, tekniska assistenter i den offentliga och kommunala administrationen,
byggnadsledare, ritare, verkmästare och ledare av mindre ljusanläggningar,
skeppsvarv, fabriker och andra industriella anläggningar.
Skolorna hava tvååriga kurser med två eller flera av följande fackavdelningar:
för
byggnadsteknik,
„ maskinteknik,
„ elektroteknik,
„ teknisk kemi,
„ skeppsbyggeri.
Vilka fackavdelningar skola inrättas vid varje särskild skola, bestämmes
av vederbörande kommunalstyrelse med stortingets godkännande.
Vid varje fackavdelning kan inrättas tilläggskurser med uppgift att giva
utexaminerade lärjungar en fortsatt utbildning.
För intagning som ordinarie lärjunge i skolans första klass fordras, att
den inträdessökande fyllt 17 år, att han tillägnat sig de kunskaper, som folkskolan
meddelar, och att han vid anställd inträdesprövning visar sig vara i
besittning av ytterligare kunskaper till en viss utsträckning i norska språket,
räkning, matematik och ritning, samt att han arbetat praktiskt på byggnadsplats,
i verkstad, fabrik eller skeppsvarv minst 3 år, för så vitt han söker inträde i
någon av fackavdelningarna för byggnadsteknik, maskinteknik och skeppsbyggeri,
och i minst 2 år, för så vitt han söker inträde i en av fackavdelningarna för
elektroteknik och kemi.
Högre tekniska skolor. Tekniska mellanskolor.
320
För bedömandet av, vilka fordringar på förkunskaper utöver folkskolans
kunskapsmått man ansett lämpliga för inträde vid de tekniska mellanskolorna,
meddelas här, att kommittébetänkandet av den 19 mars 1910 föreslår följande
omfattning av inträdesprovet:
a) Norska språket: förmåga att efter muntlig förklaring av ett ämne, helst
av teknisk art, kunna ge en skriftlig framställning av det genomgångna utan
väsentliga fel med avseende på rättstavning och interpunktering.
b) Räkning med hela och obenämnda tal, allmänna bråk och decimalbråk,
reguladetri, procent- och ränteräkning.
c) Matematik: de fyra räknesätten i algebra, enklare ekvationer av l:a
graden med 1 och 2 obekanta. Kunskap om potenser och rötter, utdragning
av kvadratrot. Beräkning och uppmätning av linjer, vinklar och ytor samt
enklare kroppars volym, yta och vikt.
d) Frihandsteckning: enkla ytornament tecknade med blyerts och uppdragna
i tusch.
c) Konstruktionsritning: de allmännast förekommande plangeometriska
konstruktionerna, projektioner av linjer, ytor och kroppar, enkla exempel på
kroppars skärning och ytors utbredning.
Under särskilda omständigheter kan skolans direktör med lärarerådets
samtycke medgiva undantag från bestämmelserna om fordringarna på praktisk
verksamhet.
Efter lärarerådets beslut kan tillträde lämnas även för hospiterande lärjungar
i den utsträckning, utrymmet tillåter.
Vid skolan kan inrättas en 6 månaders förberedande kurs, som meddelar
inträdessökande med tillräcklig praktik de för inträde erforderliga förkunskaperna
utöver folkskolans undervisning i de för mellanskolornas undervisning
viktigaste hjälpämnena. Förkursens undervisning avslutas med en examen,
som tjänar såsom inträdesprov vid mellanskolan.
Vart läroår avslutas med en examen, över avlagd avgångsexamen meddelas
betyg.
De närmare bestämmelserna om inträdesprövning, undervisning och examen
fastställas av överstyrelsen i ett reglemente.
Undervisningsåret börjar den 15 augusti och slutar den 30 juni, häri inräknat
den tid, som åtgår för examen.
Skolavgifterna utgöra 30 kronor för halvår för ordinarie lärjungar och kr.
1,50 för varje veckotimme och halvår för hospitanter.
De tekniska mellanskolornas överstyrelse är det departement, under vilket
det tekniska undervisningsväsendet är förlagt.
330
Norge.
För varje skola skall - finnas en styrelse, vari skolans direktör är självskriven
medlem och två medlemmar utnämnas av departementet. Om antalet
av övriga medlemmar, vilka tillsättas av vederbörande kommunalstyrelse, bestämmer
denna.
Skolans lärarepersonal består av överlärare, lärare och timlärare, överlärare
och lärare tillsättas av departementet efter förslag av styrelsen med b
månaders ömsesidig uppsägning. Efter styrelsens förslag, och sedan kommunalstyrelsen
fått tillfälle att uttala sig, uppdrager departementet åt en av skolans
överlärare att vara skolans direktör. Timlärare och andra funktionärer tillsättas
av styrelsen med 3 månaders ömsesidig uppsägning.
För lärarepersonalen fastställes följande lönestat:
För överlärare 3,600 kr. med 3 ålderstillägg på 400 kr. efter 3, 6 och 9 år;
direktören uppbär dessutom fri bostad eller hyresersättning av kommunen; för
lärare 2,800 kr. med 4 ålderstillägg å 200 kr. efter 3, 6, 9 och 12 år; för timlärare
från c:a kr. 120 årligen pr veckotimme, med någon olikhet allt efter läroämnenas
beskaffenhet.
Statsbidraget till de tekniska mellanskolorna utgår med två tredjedelar av
skolans nettoutgifter efter avdrag av utgifterna till lokal och inventarier. De
övriga utgifterna, inberäknat hyresersättning till direktören, för så vitt han icke
har fri bostad, täckas av vederbörande kommun eller genom andra lokala bidrag.
Tekniska mellanskolor i väsentlig överensstämmelse med denna plan upprättas
från hösten 1912.
Amerikas förenta stater.
331
Amerikas förenta stater.
Det allmänna undervisningsväsendet.
Skolväsendets ordnande på lagstiftningens väg är i Amerikas förenta stater
en angelägenhet, som helt och hållet tillkommer de enskilda staternas regeringsmyndigheter.
Centralregeringen i Washington har aldrig sökt utöva någon
kontroll över skolväsendet inom de särskilda staterna. Den har dock ingalunda
ställt sig likgiltig gent emot undervisningsfrågor.
Tid efter annan har kongressen genom frikostig utdelning av statsjord
och kontanta penningemedel sökt stödja och uppmuntra folkupplysningsarbetet
och bildningssträvandena inom de olika staterna. Denna politik började
redan i slutet på 1700-talet med den motiveringen, att “då religion, moral
och kunskaper voro nödvändiga för en god statsstyrelse och människosläktets
lycka, skulle skolor och andra medel till folkets uppfostran för all framtid
understödjas". 1 en 1904 utgiven monografi över det amerikanska skolväsendet
beräknas, att sedan 1785 sammanlagt mer än 78 millioner acres statsjord med
ett värde av över 100 millioner dollars fördelats på samtliga förbundsstater för
att avkastningen skulle användas för undervisningsändamål. Dessutom har kongressen
tid efter annan anslagit kontanta bidrag till de olika staternas skolväsende.
1 ovan nämnda monografi beräknas kapitalvärdet av de anslag i statsjord
och kontanta penningar, som förbundsregeringen intill 1904 beviljat för
skolväsendet inom förenta staterna till nära 300 millioner dollars.
För hela unionen gemensamma skolinrättningar äro militärskolan (the military
school) i Westpoint och sjökrigsakademien (the naval academy) i Annapolis.
Därtill kommer, att skolväsendet i Alaska och alla skolor för icke civiliserade
indianer underhållas på förenta staternas gemensamma bekostnad.
En för hela unionen gemensam institution på undervisningens område är
även förenta staternas bureau of education.
Centralregeringens
åtgärder för
undervisningsväsendet.
För unionen
gemensamma
skolinrättningar.
Bureau of
education.
332
Amerikas förenta stater.
Förenta staternas
offentliga
skolor.
Denna grundades 1867 såsom ett särskilt undervisningsdepartement (departement
of education), men ombildades redan 1869 till en byrå under departmentet
för inre angelägenheter (department of interiör). Dess egentliga uppgift är
att samla sådana statistiska uppgifter och upplysningar om undervisningsväsendets
ställning och framsteg i de skilda staterna och territorierna och att
sprida sådana upplysningar om organisationen och ledningen av skolor och
skolsystem samt undervisningsmetoder, som kunna hjälpa förenta staternas
folk att inrätta och leda fullgoda skolsystem eller i andra avseenden kunna
befordra utvecklingen av hela landets undervisningsväsende. I spetsen för
byrån står the commissioner of education, vilken det åligger att årligen till
kongressen avgiva rapport över resultaten av hans undersökningar och arbeten
samt en redogörelse för de förslag, som enligt hans mening kunna tjäna det
ändamål, för vilket byrån är inrättad.
Dessutom skall byrån under överinseende av sekreteraren för inre angelägenheter
leda skolväsendet och skötseln av statens renar (yrkesundervisning
för eskimåer) i Alaska, samt uppgöra förslag till fördelningen av vissa statsanslag
till läroanstalter för lantbruk och industri.
Bureau of education har sedan sin tillkomst utövat en storartad verksamhet.
Dess årsberättelser (Report of the commissioner of education) — för år 1907
omfattande 1,214 trycksidor — innehålla utförliga redogörelser för alla märkligare
åtgärder på undervisningens område inom förenta staterna samt synnerligen
omfattande och överskådliga statistiska tabeller över det amerikanska
skolväsendet på alla områden från och med folkskolor till och med universitet
och tekniska högskolor. Årsberättelserna innehålla dessutom tid efter annan
mer eller mindre utförliga redogörelser för undervisningsväsendet även i andra
länder. De utgöra därför en synnerligen värdefull källa för inhämtande av
upplysningar icke blott om Amerikas utan även om icke amerikanska länders skolförhållanden.
Dessutom utgivas genom byråns försorg årligen ett stort antal
broschyrer och avhandlingar, som behandla aktuella skol- och uppfostringsfrågor
inom och utom landet.
Bureau of education i Washington har därför med stort skäl betecknats
som ett “educational clearing house of the world“, och det torde icke lida
något tvivel, att den utövat ett högst välgörande inflytande på det amerikanska
skolväsendets utveckling genom den kunskap i skolfrågor och det intresse
för folkets uppfostran, som den genom sina publikationer förstått att sprida.
Då de särskilda staterna hava oinskränkt frihet att ordna sitt skolväsende
genom egna lagar, och även de lokala myndigheterna i detta hänseende
intaga en mycket självständig ställning, är det klart, att de amerikanska
Det allmänna undervisningsväsendet.
333
skolförhällandena med avseende på skolplikt, skolornas underhåll och administration
förete stora skiljaktigheter icke blott i de olika staterna utan även i
olika kommuner inom samma stat.
Såsom det amerikanska skolväsendet utvecklat sig under senare delen
av 1800-talet, kan man dock numera i stort sett tala om ett verkligt amerikanskt
skolsystem. Det mest utmärkande draget hos detta skolsystem är dess enhetlighet,
i det att ett lägre skolstadium alltid förbereder för det högre. Huxleys
uppfattning, att intet offentligt uppfostringssystem förtjänar att kallas ett nationellt
system, för så vitt det icke bringar till stånd en enda stor uppfostringsstege,
som leder från rännstenen till universitetet, har i Amerika fått sin fulla motsvarighet.
De amerikanska “public schools", varmed förstås skolor upprättade
och underhållna på det allmännas, statens eller kommunernas bekostnad, omfatta
följande grader:
1. kindergarten,
2. elementary schools,
3. high schools,
4. colleges,
5. universitetet.
Därtill komma en del offentliga skolor för speciella ändamål, såsom normal
schools för utbildning av lärare, military school och naval academy för utbildning
av officerare för här och flotta samt skolor för defekta.
Kindergarten äro avsedda för barn i åldern 4 Va—6 år. De ha till uppgift
att utveckla barnen i rent kroppsligt hänseende och att förbereda dem för
det egentliga skolarbetet. Genom lekar och enkla handarbeten söker man att
utveckla deras muskler och skärpa deras iakttagelseförmåga samt att vänja
dem vid noggrannhet i arbete, ordning, lydnad och uppmärksamhet. Kindergarten
tillmätas också i de större städerna en stor social betydelse, i det att
de taga hand om sådana barn, som till följd av föräldrarnas fattigdom eller
moraliska undermålighet sakna en god uppfostran i hemmet.
Kindergarten härstamma som bekant från Tyskland, där Fröbel 1840
grundade den första kindergarten. Hans ideer överfördes till Amerika mot
slutet av 1860-talet av Miss Elisabet Peabody, som lyckades förmå Bostons
skolmyndigheter att på försök förena en kindergarten med en av sina offentliga
skolor. Fösöket uppgavs inom några få år. Äran av att hava skaffat kindergarten
fast mark i Amerika tillkommer den framstående skolmannen William
T. Harris. Såsom chef för skolväsendet i St. Louis fick han en försökskindergarten
till stånd 1873. Under hans ledning vann denna så stor popularitet, att nya
kindergarten öppnades den ena efter den andra. När Mr Harris avgick från
sin befattning i St. Louis 1880, voro icke mindre än 7,828 lärjungar inskrivna
Ändamål.
Historik.
334
Amerikas förenta stater.
Skolplikt.
Läsårets
längd.
Undervis
ningstid.
Klassindel
ning.
i stadens kindergarten. Därmed var isen bruten. De lyckade försöken vunno
snart efterföljd i andra städer. Åren 1897—98 funnos i Amerikas förenta stater
1,365 kindergarten med 2,532 lärare och 95,867 lärjungar. 1 spetsen gå städerna St.
Louis, New York, Boston och Chicago. Åren 1906—07 hade förenta staternas
städer med mer än 4,000 innevånare sammanlagt 123,227 lärjungar i sina
kindergarten.
Elementary schools motsvara till sin uppgift våra folkskolor. Av unionens
50 stater, territorier och distrikt hade enligt statistiska uppgifter för 1907 10,
allesammans belägna inom landets södra delar, ännu icke infört lagstadgad
skolplikt. Detta hindrar dock icke, att även dessa stater hava ett fullständigt
ordnat skolväsende. I alla övriga är ungdomen genom lag ålagd att besöka
skolorna. I flertalet fall omfattar skolplikten 8:e—14:e året. I många stater
inträder den redan med 7:e året, i Pennsylvania med 6:e och i Oregon först
med 9:e året. 1 en del stater är den utsträckt t. o. in. det 15:e eller 16:e
året, i Rode Island endast t. o. m. 13:e året.
Läsårets längd varierar rätt betydligt i olika delar av landet. 1 medeltal
för hela unionen uppgick det år 1906—07 i såväl elementary som high schools
till 151,2 läsdagar eller, då undervisningen pågår endast 5 dagar i veckan,
till något mer än 30 veckor om året. Läsåret var kortast i south central division
med i medeltal 109,3 läsdagar eller 21 Va veckor och högst i north atlantic
division med i medeltal 179,5 läsdagar eller 36 veckor om året.
Undervisningstiden omfattar i regel 5 timmar om dagen under 5 dagar
i veckan. Lördagen är alltid fridag.
Elementary schools hava i Amerikas förenta stater i regel 8, i sällsynta
fall 9 grader eller klasser. Det är dock icke på långt när alla, som genomgå
samtliga klasser. Detta framgår av följande tabell, som för 752 städer
med mer än 4,000 invånare utvisar antalet lärjungar i samtliga klasser av elementary
schools år 1906—07.
l:a graden hade |
515.878 lärjungar |
||
2:a „ |
yy |
373,199 |
yy |
3:e |
yy |
357,283 |
yy |
4:e |
yy |
330,951 |
yy |
5:e „ |
yy |
286,306 |
yy |
6:e |
yy |
240,195 |
yy |
7:e |
yy |
193,044 |
yy |
8:e |
yy |
139,503 |
yy |
9:e „ |
yy |
27,271 |
yy |
tillsammans 2,463,630 lärjungar
Del allmänna undervisningsväsendet.
335
Antalet lärjungar i 6:e, 7:e och 8:e graderna uppgår icke ens till hälften
av antalet i l:a, 2:a och 3:e graderna. Anmärkningsvärd är den stora skillnaden
mellan l:a och 2:a graden. Dessa siffror få dock sin naturliga förklaring
däri, att de amerikanska skolorna mottaga ett stort antal icke läsoch
skrivkunniga immigrantbarn, som antingen vid inskrivningen i skolan
överskridit den skolpliktiga åldern eller äro nära att göra det, och som därför
lämna skolan efter ett eller några få års skolgång.
Förutom de vanliga skolämnena, engelska, skrivning, geografi, historia,
matematik, naturlära, “science“ (kemi och fysik) samt musik förekommer i
elementary schools mycket allmänt undervisning i “manual training", varmed
förstås ritning och andra handarbeten i papper, kartong, trä eller metall, samt
för flickor sömnad och matlagning. Under 1906—07 hade 644 städer med
över 4,000 invånare infört manual training (förutom ritning) i sina offentliga
skolor. Såsom valfria ämnen ingå i högsta klasserna främmande språk, tyska,
franska och spanska. Religionsundervisning förekommer däremot icke i de
offentliga skolorna.
Samundervisning av gossar och flickor är regel. Flertalet lärare äro
kvinnor. Endast 22,3 procent av samtliga lärare vid elementary och high
schools inom unionen under år 1906—07 voro män.
High schools ansluta sig omedelbart till elementary schools och kunna
anses som en omedelbar fortsättning till dessa. De ha i viss mån att fylla
samma uppgift som de högre allmänna läroverken hos oss eller att förbereda
för inträde vid högre läroanstalter såsom colleges och universitet, men dessutom
ha de även till uppgift att bereda allmän bildning åt personer, som efter
avslutad skolkurs omedelbart ämna övergå till praktisk verksamhet inom handel
och industri eller inom stats- och kommunalförvaltningarna.
Om också en jämförelse mellan denna specifikt amerikanska skolform
och våra skolor är svår att draga, torde man komma sanningen närmast, om
man jämnställer den med mellanklasserna vid våra högre allmänna läroverk,
från och med 4:e klassen i realskolan t. o. m. 2:a ringen på gymnasiet.
Kurserna vid en high school äro i regel fyraåriga, stundom kortare, i
några fall 1 till 2 år längre.
För att utan läroplanernas överlastning med ett allt för stort antal ämnen
göra det möjligt för skolorna att tillgodose olika bildningsbehov har man dels
i mycket stor utsträckning infört valfrihet mellan olika ämnen, dels uppdelat
kurserna, i synnerhet i skolornas högsta klasser, i flera parallellavdelningar.
Vanligast träffar man tre sådana, en klassisk (classical) linje med latin och
grekiska som huvudämnen, en halvklassisk (latin scientific) linje, där grekiskan
Läroämnen.
Lärjungar
och lärare.
Ändamål.
Lärokursernas
längd.
Organisation.
336
Amerikas förenta stater.
utbytts mot moderna språk och naturvetenskapliga ämnen, och en naturvetenskaplig
(scientific) linje, där klassiska språk fullständigt uteslutits, och undervisningen
förnämligast omfattar moderna språk och matematiskt naturvetenskapliga
ämnen. Dessutom träffar man handelsavdelningar med bokföring och
handelslära, stenografi och maskinskrivning upptagande huvudparten av undervisningen
samt slutligen en mycket intressant grupp av high schools, som gå
under namn av manual training high schools, i vilka praktiskt verkstadsarbete,
snickring, svarvning av trä och metall, smide och maskinarbete jämte ritning
och teoretiskt tekniska ämnen upptaga en mycket väsentlig del av lärotiden.
Då sistnämnda skolor, ehuru icke hänförliga till tekniska läroanstalter i egentlig
mening, hava stor betydelse såsom förberedande skolor för högre tekniska
läroanstalter, kommer en närmare redogörelse för dem att lämnas längre fram.
High school i För att ge en föreställning om organisationen av en high school lämnas
Reading, Pa. här en kort redogörelse för high school i Reading, Pa. Kursen är fyraårig
och läsåret delat i två terminer om fem månader vardera. Skolan för gossar
har under första året två avdelningar, en halvklassisk (latin scientific) och en
allmän (general). Under andra året har skolan tre avdelningar, en klassisk
(classical), en halvklassisk (latin scientific) och en handelsavdelning (commercial),
och under tredje och fjärde åren fyra avdelningar, en klassisk, en halvklassisk,
en allmänt naturvetenskaplig (general scientific) och en handelsavdelning.
Skolan för flickor har redan från början fyra avdelningar, en förberedande
kurs för inträde vid college (college preparatory), en halvklassisk, en
allmän och en kommerciel!, en fördelning, som fortsätter genom alla fyra årsklasserna.
För varje termin upptager schemat endast ett fåtal ämnen. Ett till sex
ämnen äro obligatoriska, vartill komma ett eller flera ämnen efter lärjungarnas
fria val. I synnerhet under fjärde året hava lärjungarna ett stort antal ämnen
att välja på. Schemat för sista terminen på den halvklassiska linjen upptager
såsom obligatoriska ämnen latin (Virgilius, skrivövningar, kursivläsning)
och tyska eller franska samt som valfria ämnen latin (Nepos, Ovidius, Sallustius),
kemi med laborationer, psykologi, logik och statsförfattning (civil
gouvenement), sfärisk trigonometri, matematik, algebra, fältmätning och maskinritning,
varje läroämne med fem timmars undervisning i veckan. För
samma termin på den matematiskt naturvetenskapliga linjen är endast tyska
eller franska språket obligatoriskt. De valfria ämnena äro de samma som på
den halvklassiska linjen med undantag av latin. Antalet valfria ämnen, som
varje lärjunge måste välja, bestämmes av det antal betygsenheter (units), han
måste ha, för att uppflyttas från lägre till högre klass eller för att vid kursens
Det allmänna undervisningsväsendet. 337
sint erhålla avgångsbetyg. Härvid gäller, att en termins kurs i ett ämne motsvarar
en betygsenhet, att lärjungarna i första årsklassen måste förvärva O—5
betygsenheter, i andra årsklassen 6—13, i tredje 14—21, i fjärde 22—30, och
att för avgångsbetyg fordras minst 30 betygsenheter.
De amerikanska high schools förfoga i likhet med elementary schools
över mycket präktiga och ändamålsenliga lokaler. I synnerhet i de större
städerna äro skolbyggnaderna mycket storartade och dyrbara. Stora utrymmen
upptagas av hallar och korridorer, samlingssalar och de omfattande anordningarna
för kroppsövningar, sport och bad. För den naturvetenskapliga
undervisningen förfoga skolorna över synnerligen väl utrustade kemiska, fysiska,
elektrotekniska och biologiska laboratorier. Den från Amerika utgångna uppfattningen,
att kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena kemi, fysik och
biologi skola inhämtas genom lärjungarnas egna experiment och iakttagelser,
tillämpas här i största utsträckning. Med ledning av läroboken utarbetar läraren
korta föreskrifter för de experiment, som lärjungen har att utföra. Dessa
föreskrifter mångfaldigas, så att varje lärjunge får sitt exemplar. Sedan experimentet
utförts, avlämnar lärjungen en redogörelse för detsamma till läraren,
som genom frågor söker övertyga sig om, att lärjungen fattat experimentets
innebörd. Läroböcker spela en mycket underordnad roll vid den naturvetenskapliga
undervisningen.
Även vid undervisningen i matematik och geometri lämna mätningar och
konstruktioner samt fysiska och mekaniska experiment det empiriska underlaget.
Liknande metoder tillämpas även vid undervisningen i humanistiska ämnen.
Så vitt möjligt är söker man skaffa lärjungen ett underlag av första
hands kunskap i det ämne, som skall studeras. Vid historieundervisningen,
som i främsta rummet sysslar med förenta staternas historia, söker man göra lärjungen
förtrogen med källorna för det historiska vetandet. Vid undervisningen
i litteraturhistoria ägnas mycken tid åt studiet av framstående litteraturalster.
Studiet av moderna och främmande språk avser i första hand att bibringa
lärjungen förmåga att läsa det främmande språket och att göra honom förtrogen
med dess litteratur. Kursivläsning övas därför i stor utsträckning.
Amerikanarens strävan att göra undervisningen åskådlig och praktisk tar
sig ofta intressanta uttryck. I lärosalen för handelsundervisningen vid high
school i Reading finnes en hästskoformig avstängning med en inredning, som
fullständigt motsvarar inredningen i en vanlig banklokal. Vid pulpeter motsvarande
de olika avdelningarna inom en bank få en del av lärjungarna tjänstgöra
som banktjänstemän och betjäna allmänheten, som representeras av de
22
Utrustning o.
undervis
ningsmetoder.
III
338
Amerikas förenta stater.
Statutik.
övriga kamraterna. Vid alla transaktioner användas blanketter, som fullständigt
motsvara dem, som användas vid verkliga bankaffärer.
High schools finnas numera i Amerikas alla större städer. Under år
1906—07 funnos i Förenta staterna 8,804 offentliga high schools med 15,122
manliga och 17,652 kvinnliga eller tillsammans 32,774 lärare. Lärjungarnas
antal uppgick till 751,081, därav 317,120 gossar och 433,961 flickor. Antalet
flickor i high schools är således anmärkningsvärt större än antalet gossar.
Förutom de offentliga high schools funnos under samma år 1,434 privata
skolor av samma grad med 8,956 lärare och 97,110 lärjungar, därav 47,804
gossar och 49,306 flickor. Hela antalet publika och privata high schools uppgick
således ^ under 1906—07 till 10,238, antalet lärare till 41,730 och antalet
lärjungar till 848,191.
College och university beteckna de högsta graderna av offentliga läroanstalter
i Amerikas förenta stater. För närvarande finnas över 800 läroanstalter,
som med mer eller mindre rätt antagit endera av dessa benämningar. Till
sin natur äro dessa anstalter av mycket växlande beskaffenhet och därför svåra
att jämföra såväl sins emellan som med europeiska skolor. Benämningen
university är ofta ett “majestätiskt synonym för college", och många colleges
finnas, som med avseende på materiell utrustning, lärarnas kompetens
och lärokursernas omfattning knappast höja sig över en vanlig high school.
För inträde vid ett bättre college fordras i regel det kunskapsmått, som
kan vinnas i en god high school med fyraårig kurs. Infrädesfordringarna äro
således icke oväsentligt lägre än vid tyska och svenska universitet, som för
inträde förutsätta en nioårig kurs vid ett högre läroverk. En följd härav blir den,
att ett college under den i regel fyraåriga kursen får till uppgift dels att fullständiga
lärjungarnas allmänna bildning, dels att lägga grund för det vetenskapliga
forskningsarbete eller de högre fackstudier i juridik, medicin och
teologi, som tillhöra ett universitet i egentlig mening. Ett college skulle således
intaga en mellanställning mellan en high school å ena sidan och ett universitet
å den andra. De fylla ungefär samma uppgift som de två högsta
ringarna vid våra gymnasier och de förberedande''(preliminära) kurserna vid
våra universitet.
Vid tiden för inbördeskriget (1861—65) omfattade undervisningen vid ett
college vanligen följande ämnen: engelsk litteratur, latin, grekiska, matematik,
naturlära, kemi, elementen av logik, etik och politisk ekonomi samt något
psykologi och metafysik, någon gång även tyska och franska språken. Vid kursens
slut erhöll studenten bachelor of arts grad och övergick därefter till special
-
Det allmänna undervisningsväsendet.
339
studier i juridik, medicin eller teologi, till lärareverksamhet vid elementary eller
high schools eller till annan praktisk verksamhet.
Den storartade utveckling på alla områden, som inträdde efter inbördeskriget,
utövade även sitt inflytande på de högre undervisningsanstalterna.
Nya colleges och universitet grundades i stort antal, samtidigt med att
studierna fingo en modernare riktning. Matematiskt naturvetenskapliga ämnen,
historia, filosofi och levande språk fingo allt större betydelse både vid colleges
och universitet. Amerikanarens fordran på, att undervisningen skall ha ett
praktiskt mål, ledde därtill, att de matematiskt naturvetenskapliga studierna
allt oftare fingo en rent teknisk riktning. Många colleges antogo karaktären av
självständiga tekniska läroanstalter, och flera universitet lade sig till med avdelningar
för utbildning av ingenjörer inom olika fack. Den stora mängden
nya ämnen, som måste inrymmas i läroplanerna, tvingade flertalet colleges till
kursernas specialisering, dels genom införande av valfrihet mellan olika ämnen
i rätt stor utsträckning inom de högre avdelningarna, dels genom inrättande
av parallellkurser, var och en med ett begränsat antal ämnen. I stället
för att vara läroanstalter med uppgift att giva ett högre mått av allmänbildning,
blevo många colleges självständiga högre läroanstalter med i hög grad
specialiserade kurser, en utveckling, som väsentligt bidragit till att utplåna gränserna
mellan ett college och ett university.
För att ytterligare belysa förhållandet mellan college och universitet må
anförås följande. Ett stort antal självständiga colleges finnas med uppgift att
giva den högre allmänna bildning, som erfordras för tillträde till de rent vetenskapliga
studierna vid ett universitet, eller att bibringa en avslutad högre
fackbildning inom något visst område. Å andra sidan finnas även fristående
universitet, som uteslutande äro avsedda för vetenskaplig forskning och för
inträde fordra en vid ett college förvärvad bachelor grad. Mycket ofta utgöra
emellertid ett antal colleges mer eller mindre självständiga delar av ett och
samma universitet, som då blir den gemensamma benämningen för flera
undervisningsanstalter av olika grader och med skilda ändamål.
Under år 1906—07 lämnades till bureau of education uppgifter från 606
colleges, universities och technological schools, därav 150 avsedda uteslutande
för män, 126 uteslutande för kvinnor och 330 både för män och kvinnor. De
hade sammanlagt 293,343 lärjungar, därav 149,682 lärjungar, 96,557 män och
53,125 kvinnor, i de egentliga college- och universitetskurserna.
340
Amerikas förenta stater.
Land grant
ad.
Land grant
colleges eller
agricultural
and mechanical
colleges.
Tekniska läroanstalter.
Den tekniska undervisningens historia går i Amerikas förenta stater
knappast längre tillbaka i tiden än till inbördeskriget 1861—65. Före denna
tid iunnos endast några få, svagt utrustade och fåtaligt besökta skolor, som
kunde hänföras till tekniska läroanstalter. Den äldsta av dessa var Rensselaer
polytechnic institute i Troy, N. Y., som grundades genom en privat donation
redan 1825.
Första impulsen till en kraftigare utveckling av landets tekniska undervisningsväsende
gavs genom den berömda land grant act, som mitt under det
ännu pågående inbördeskriget antogs av kongressen den 2 juli 1862. Genom
denna act tilldelades unionens samtliga stater och territorier för varje senator
och representant, som staten eller territoriet på grund av 1860 års census
hade rätt att sända till kongressen, 30,000 acres statsjord, vars avkastning skulle
användas till grundande inom varje stat av åtminstone ett college med huvudsaklig
uppgift att meddela undervisning i agrikultur och tekniska ämnen.
Under de närmast följande åren uppstodo icke mindre än ett 60-tal läroanstalter
för nämnda ändamål därigenom, att antingen helt och hållet nya
läroanstalter grundades eller äldre colleges och universitet omorganiserades i
överensstämmelse med land grant act.
Dessa land grant colleges eller agricultural and mechanical colleges, som
de i den amerikanska skolstatistiken benämnas, hava sedermera flera gånger
erhållit kraftigt stöd från förbundsregeringens sida. År 1887 beviljade kongressen
ett årligt anslag av 15,000 dollars till varje med ett sådant college förbunden försöksstation
för lantbrukets behov. Tre år senare, den 30 aug. 1900, erhöll
varje stat för upprätthållande av undervisning i jordbrukslära, engelska språket,
tekniska, naturvetenskapliga och ekonomiska ämnen med särskild hänsyn till
deras tillämpning på industrien 15,000 dollars, vilket belopp årligen skulle ökas
med 1,000 dollars, till dess att det årliga anslaget för varje stat uppginge till
25,000 dollars. På grund av kongressens beslut den 30 juli 1907 skola dessa
anslag från och med 1908 ytterligare ökas med 5,000 dollars årligen, till dess
att årsanslaget för varje stat och territorium uppgår till 50,000 dollars.
Skolstatistiken för 1906—07 upptager 66 agricultural and mechanical colleges
med 47,216 manliga och 15,565 kvinnliga eller tillsammans 62,781 lärjungar.
Tekniska läroanstalter.
341
Kongressens föredöme verkade stimulerande både på de enskilda staternas
regeringar och på enskilda medborgare, vilka offrat stora summor på undervisningsväsendets
och särskilt det tekniska undervisningsväsendets förkovran.
Huvudsakligen genom privata donationer tillkommo under 1860- och början av
1870-talet flera av Amerikas förnämsta tekniska läroanstalter såsom Massachusetts
institute of technology (1865), Lehigh university (1866), Worcester polytechnic
institute (1868) och Stevens institute of technology (1871).
Samtliga tekniska läroanstalter, som tillkommo under denna tid, antogo
redan från början karaktären av högre tekniska läroanstalter.
Av stort inflytande på den tekniska undervisningen i förenta staterna
blev världsutställningen i Filadelfia 1876.
Kort förut, omkring 1870, hade teknisk ritning (industrial drawing), införts
som undervisningsämne i Massachusetts offentliga skolor. Resultatet av denna
undervisning förevisades vid utställningen och fäste uppmärksamheten på
nyttan och betydelsen av detta nya undervisningsämne. Sedan denna tid har
ritundervisningen i allt större utsträckning införts vid offentliga skolor i Amerika.
År 1890 meddelades sådan undervisning i 201 av Massachusetts 351 städer.
År 1898 antogs i Massachusetts en lag, som föreskriver, att varje stad eller kommun
(town) inom staten skall införa undervisning i ritning i sina offentliga skolor,
och att varje stad eller kommun med mer än 10,000 invånare är skyldig
underhålla aftonskolor för beredande av undervisning i industriell ritning åt
personer över 14 år.
Ännu större uppmärksamhet ådrogo sig vid Filadelfiautställningen svenska
skolors uppvisning av sin slöjdundervisning och framför allt en utställning av
verktyg och andra metallarbeten från en rysk skola i Moskwa. Den kombination
av teoretiska studier och praktiskt arbete, som genomförts i dessa skolor,
tilltalade starkt amerikanarnas praktiska sinne, och det dröjde ej länge förr än
försök i samma riktning gjordes även i Amerika. Verkstäder för collegestudenter
öppnades i Boston och St. Louis 1877. Några år senare, 1880, öppnades
en s. k. manual training high school i St. Louis, vilken snart följdes av
liknande skolor i Baltimore 1883, i Chicago 1884, i Toledo samma år och i
Filadelfia 1885.
Numera har praktiskt arbete, manual training, vunnit en stadigvarande
plats i amerikanska skolor. Massachusetts, som alltid gått i spetsen, när det
gällt skolväsendets utveckling, genomförde år 1900 en lagbestämmelse, att
varje stad med mer än 20,000 invånare måste införa manual training både i
sina elementary och high schools. Huru hastigt utvecklingen på detta område
gått i synnerhet under de sista årtiondena, framgår av följande siffror. Antalet
Privata högre
tekniska
läroanstalter.
Världsutställningen
i
Filadelfia
342
Amerikas förenta stater.
Manual and
industrial
training
schools.
Industrial
education.
städer inom hela unionen med över 4,000 invånare, i vilka undervisning i
manual training meddelades, utgjorde år 1890 endast 37. År 1900 hade antalet
stigit till 169 och år 1907 till 644.
Det praktiska arbetet i de offentliga av stat och kommuner underhållna
skolorna är i regel av ringa omfattning, och inskränkes vanligen till ritning,
enkla arbeten i papp och trä samt till sömnad och matlagning för flickor. Endast
i de s. k. manual training high schools har verkstadsarbetet visserligen
fått en större omfattning, men har även i dem i första hand ett rent pedagogiskt
syfte.
Samtidigt med införande av manual training i de offentliga skolorna inrättades
dock även, fönämligast genom privat initiativ och genom privata medel, ett
betydande antal skolor, där det praktiska arbetet avsåg att giva en verklig
yrkesutbildning, och undervisningen fick en rent teknisk karaktär. Den amerikanska
skolstatistiken för 1907 upptager under benämningen manual och industrial
training schools 148 skolor (däri inbegripna några manual training high
schools) med 68,427 lärjungar, som kunna betecknas såsom yrkesskolor eller
lägre tekniska skolor.
Såsom förut nämnts, kunna de genom land grant act tillkomna colleges
för undervisning i lantbruk och tekniska ämnen jämte de tekniska avdelningarna
vid några universitet samt en del självständiga, genom privata medel
åstadkomma institutes och schools of technology anses representera den högre
tekniska undervisningen, på ett sätt som fullt motsvarar landets behov. Många
av dessa läroanstalter äro fullt jämförliga med de bästa tekniska högskolor i
Europa, och många gånger hava deras förträffliga utrustning med dyrbara
verkstäder och laboratorier tjänat europeiska tekniska skolor till mönster.
Däremot torde man även i Amerika allmänt vara av den uppfattningen,
att det lägre tekniska undervisningsväsendet i förenta staterna icke är väl
tillgodosett genom de relativt få och till sin beskaffenhet så växlande privata
manual and industrial training schools.
Särskilt har man börjat rikta uppmärksamheten på nödvändigheten av att
bereda den stora massan av folket och i all synnerhet dem, som för sin
utkomst äro hänvisade till sina händers arbete, möjlighet att erhålla en för
deras levnadskall bättre lämpad utbildning, än de nuvarande offentliga skolorna
fömå giva. Huru denna gren av undervisningsväsendet skall ordnas är för
närvarande föremål för mycken diskussion. Såväl statskommissioner som
enskilda sällskap utöva en mycket livlig verksamhet för att väcka intresse för
vad amerikanarna kalla “industrial education". Det är påtagligt, att de syn
-
Manual and industrial training schools.
343
punkter, som ligga till grund för de österrikiskt tyska industriella fortsättningsskolorna
ådragit sig stor uppmärksamhet även i Amerika.
Rörelsen befinner sig ännu på försöksstadiet, men de åsikter, som
kommit till uttryck vid diskussionen över dessa frågor, och de åtgärder som
redan vidtagits, erbjuda så mycket av intresse, att en kort redogörelse för
dessa förhållanden ansetts böra ingå i redogörelsen för förenta staternas tekniska
undervisningsväsende.
Manual and industrial training schools.
Såsom förut nämnts, upptager den amerikanska skolstatistiken under
benämningen manual and industrial training schools ett antal skolor, som
kunna anses motsvara, vad vi pläga kalla den lägre tekniska undervisningen.
Antalet skolor av detta slag utgjorde år 1906—07 148 med 1,692 lärare, därav
1,060 manliga och 632 kvinnliga, samt 68,427 lärjungar, därav 43,725 manliga
och 24,702 kvinnliga. Skolornas fasta egendom hade ett värde av sammanlagt
16,333,773 dollars och inventarierna ett värde av 2,210,004 dollars. Omkost
-
naderna under år 1906—07 |
uppgingo |
|||
för byggnader och deras underhåll |
.......... till |
1,484,291 dollars |
||
„ lärarelöner ... |
1,451,359 |
|||
„ material ...... |
295,967 |
|||
„ verktyg och deras |
underhåll ........ |
126,104 |
||
„ tillfälliga behov..... |
260,604 |
|||
tillsammans |
3,618,325 dollars |
|||
Att dessa skolor |
äro av tämligen ungt datum, framgår av följande tabell |
|||
som upptager antalet skolor |
och lärjungar |
i dem under |
nedanstående år: |
|
År Antal |
skolor |
Lärjungar |
||
manliga |
kvinnliga |
Summa |
||
1894 |
15 |
2,403 |
959 |
3,362 |
1895 |
15 |
3,621 |
1,271 |
4,892 |
1897 |
40 |
9,224 |
4,666 |
13,890 |
1898 |
58 |
12,975 |
6,002 |
18,977 |
1899 |
66 |
13,903 |
6,798 |
20,701 |
1900 |
69 |
15,819 |
8,897 |
24,716 |
1901 |
78 |
18,928 |
10,053 |
28,981 |
1902 |
85 |
18,771 |
10,736 |
29,507 |
1903 |
95 |
20,170 |
12,892 |
33,062 |
övertikt.
344
Amerikas förenta stater.
Organisation.
Ändamål.
År |
Antal skolor |
manliga |
Lärjungar kvinnliga |
Summa |
1904 |
98 |
20,701 |
15,979 |
36,680 |
1905 |
106 |
25,571 |
17,626 |
43,197 |
1906 |
113 |
31,153 |
17,457 |
48,610 |
1907 |
148 |
43,725 |
24,702 |
68,427 |
Förutom dessa skolor upptager statistiken 66 manual and industrial telning
schools för indianbarn med 15,219 lärjungar.
Frånvaron av en enhetlig organisation av det amerikanska skolväsendet
framträder knappast på något område starkare än hos dessa manual and industrial
training schools. Endast ett fåtal av dessa skolor underhållas och administreras
av staternas och kommunernas offentliga skolmyndigheter. De allra
flesta äro privata anstalter, som bekostas av enskilda personer eller enskilda
sällskap. Följden härav har blivit den, att skolorna med avseende på ändamål,
organisation och utrustning samt lärokursernas omfattning och använda undervisningsmetoder
förete de största olikheter sins emellan. Varje skola har en
individuell karaktär, och man träffar knappast två skolor av fullkomligt samma typ
På
skolornas organisation hava naturligtvis tillgängliga medel och grundarens
personliga uppfattning utövat ett bestämmande inflytande. Pratt institute
i Brooklyn t. ex., som förfogar över fastigheter och inventarier värderade till c:a
1 V* million dollars, är en mycket mångsidig teknisk läroanstalt. Institutet har ett
stort antal avdelningar för såväl manliga som kvinnliga lärjungar och meddelar
undervisning i snart sagt alla möjliga ämnen, som pläga ingå i tekniska skolors
undervisningsprogram. Andra skolor med mera begränsade tillgångar äro
däremot avsedda för en enda industri, byggnadsindustri, maskinindustri, textilindustri,
urmakeri och gravering, bryggeriindustri m. m., och hava följaktligen
en enklare organisation och ett mindre antal lärjungar. En del skolor
äro uteslutande aftonskolor. De, som äro dagskolor, hava i regel även aftonkurser
för äldre lärjungar, som redan vunnit anställning i något yrke.
Ofta hava skolorna tillkommit i filantropiskt syfte. Genom inrättandet av
yrkesskolor har man sökt bereda barn till fattiga eller moraliskt förkomna
föräldrar tillfälle att förvärva en god yrkesutbildning, så att de bli i stånd att
genom hederligt arbete själva sörja för sitt livs uppehälle. Mången gång har
behovet att taga vård om unga immigranter givit impulsen till upprättande av
tekniska skolor och yrkesskolor. 1 andra fall har industriens behov av yrkesskickliga
arbetare och kunniga arbetsledare varit förnämsta drivfjädern till
skolornas upprättande.
Manual and industrial training schools.
345
Sällan finner man i Amerika skolornas ändamål lika klart begränsat som
i europeiska länder med en genomförd skolorganisation. Under det att man i
Tyskland och Österrike har särskilda skolor för utbildning av. yrkesarbetare,
förmän, verkmästare och ingenjörer, angivas de amerikanska skolornas ändamål
ofta i allmänna och obestämda ordalag. Uttryck sådana som, att skolan
har till uppgift att bereda unga män tillfälle till studier, som göra dem lämpliga
för verksamhet inom den mekaniska industrien, eller att skolan har till
uppgift att främja maskinindustriens utveckling i skolans omgivning, förekomma
ofta i de amerikanska skolprogrammen. Orsaken härtill ligger helt visst
mången gång däri, att skolorna, såsom varande privata anstalter, för sin verksamhet
äro beroende av inkomsterna av skolavgifter och därför vilja stå öppna
för en så vidsträckt publik som möjligt. Den demokratiska uppfattningen, att
varje individ bör ha obegränsade framtidsutsikter, gör även, att skolor med
uppgift att utbilda för en viss position i livet äro mindre tilltalande för amerikanaren.
Obestämdheten i skolornas uppgift medför en tendens till läroplanernas
utvidgning, så långt skolans tillgångar medgiva, så att mången skola, som
från början varit en anspråkslös yrkesskola, så småningom utvecklats till en
högre läroanstalt med uppgift att meddela en verklig ingenjörsbildning. Denna
omständighet har i hög grad bidragit att utplåna gränserna mellan högre och
lägre tekniska läroanstalter och gör sitt till att försvåra klassificeringen av de
tekniska läroanstalterna i Amerika.
Vid undervisningen äro lärarna i regel fullständigt obundna av allmänt Undervisgällande
metodiska föreskrifter. De ha i detta hänseende stor frihet att ordna n’n9»metoder.
undervisningen efter sin egen individuella uppfattning. Den enda fordran, som
ställes på dem, är att de skola komma till goda resultat. Samma omväxling
och originalitet, som återfinnes i skolornas organisation, framträder därför även
med avseende på undervisningsmetoderna. Amerikanarna äro aldrig rädda för
nyheter och experiment på undervisningens område. Ett begånget misstag
kan rättas, när nödig erfarenhet vunnits. Huvudsaken är att skolan utvecklas
och går framåt. Lärarens frihet att ordna undervisningen efter sin egen uppfattning
ökar hans ansvarskänsla och hans intresse för arbetet och sporrar honom
att insätta hela sin kraft i arbetet.
Fordringarna på att undervisningen skall vara praktisk icke blott i den
meningen, att alla kunskaper, så vitt möjligt är, skola inhämtas genom lärjungarnas
egna försök och experiment, utan även i den meningen, att de inhämtade
kunskaperna skola vara direkt användbara i det praktiska livet, framträda vid
amerikanska tekniska skolor om möjligt ännu starkare än vid europeiska skolor
346
Amerikas förenta stater.
Lärarna.
av samma slag. Praktiska ting skola läras på en praktisk väg, är principen
för undervisningen i alla amerikanska skolor.
Undervisningen i fysik, kemi, mekanik, hållfasthetslära och elektroteknik
meddelas nästan uteslutande genom praktiskt arbete i skolornas synnerligen
väl utrustade laboratorier, materialprovningsanstalter och verkstäder. Försöken
utföras av lärjungarna själva med ledning av lärarens skriftliga anvisningar.
Dessa mångfaldigas genom kopiering på lösa blad, så att de när som helst
kunna utbytas, ifall de i ett eller annat hänseende behöva ändras.
Föreläsningar och läroböcker spela vid undervisningen en obetydlig roll
vid sidan av de praktiska övningarna. Däremot hänvisas lärjungen ofta till
handböcker och tidskrifter för att erhålla den teoretiska förklaringen till de
resultat, som de praktiska försöken givit. Det ständiga sysslandet med egna
försök och experiment utvecklar lärjungens praktiska sinne och hans förmåga
att självständigt lösa uppgifter, som efter skolkursens avslutning möta honom
i livet.
Även undervisningen i aritmetik, algebra och geometri söker man göra
så praktisk som möjligt genom att ställa den i närmaste samband med skolans
övriga läroämnen. Den matematiska behandlingen av fysiska, kemiska och
mekaniska problem kombineras sålunda med den egentliga matematikundervisningen.
Penna blir härigenom mera konkret, på samma gång som anordningen
medför en avsevärd tidsbesparing. Uttryck sådana som shop arithmetic
och practical mathematic, vilka man ofta finner i amerikanska skolprogram, antyda
den praktiska riktning, man söker giva matematikundervisningen.
För att undervisningen så mycket som möjligt skall ledas i en praktisk
riktning, väljas alltid till lärare personer med god erfarenhet inom den industri,
för vilken skolan är avsedd. Ofta träffar man vid de amerikanska skolorna
lärare, som under ferierna eller vid sidan av sin lärareverksamhet ägna sig åt
praktiskt industriellt arbete. De anställas nästan alltid för endast ett år i sänder
och kunna således lätt ersättas med andra, om de icke befinnas lämpliga.
Ofta blir det skolans egen sak att uppamma sina lärare. Begåvade lärjungar
anställas, sedan de någon tid varit ute i praktiken, såsom assistenter
för att så småningom befordras till lärare, om de visa nödiga förutsättningar
härför.
Vanligen betraktas lärarebefattningarna såsom övergångsplatser för ingenjörer,
som ännu ej vunnit tillräckligt lönande befattningar inom industrien.
Lärarna utgöras därför nästan uteslutande av unga män, och omsättningen bland
dem är alltid stark. Av 8 huvudlärare och 21 lärare och biträdande lärare i
dagkurserna för Science and technology vid Pratt institute i Brooklyn voro de
Manual training high schools.
347
förra mellan 33 och 45 år och de senare mellan 26 och 38 år. Linder förutsättning
att tillgången på lärarekandidater ej är allt för knapp, och att skolan
står under god ledning, så att kontinuiteten i dess verksamhet bevaras, kunna
de täta ombytena av lärare så tillvida medföra en fördel, att de utgöra en
garanti för, att undervisningen icke stelnar i föråldrade former utan ständigt
följer industriens framsteg.
Att åstadkomma en överskådlig klassificering av de amerikanska tekniska
skolorna låter sig icke göra. Därtill äro skolformerna av allt för mångskiftande art.
Det är heller icke systemet i den tekniska undervisningen, som i Amerika
ådrager sig uppmärksamheten, ty något sådant finnes helt enkelt icke. Vad
som förlänar studiet av de amerikanska tekniska skolorna det största intresset,
är den omväxling och originalitet både med avseende på skolornas organisation
och använda undervisningsmetoder, som där kommit till utveckling, samt icke
minst det starka intresse för den tekniska undervisningen och den levande tro
på skolornas uppgift att höja nationen icke blott ekonomiskt utan även i andligt
och moraliskt hänseende, som där möter en, så snart skolfrågor bringas under
debatt.
En redogörelse för den tekniska undervisningen i Amerika måste därför
innehålla en i möjligaste mån detaljerad beskrivning av ett antal för landet
representativa tekniska skolor. För översiktens skull hänföras de skolor, som
här nedan komma att beskrivas, till fyra olika grupper, nämligen:
a. manual training high schools,
b. trades schools eller egentliga yrkesskolor,
c. technical schools, där den teoretiskt tekniska utbildningen är huvudsak,
och
d. correspondence schools, där undervisningen meddelas genom systematiskt
ordnad skriftväxling mellan lärare och lärjungar.
a) Manual training high schools.
Intresset för manual training väcktes, som förut nämnts, genom världsutställningen
i Filadelfia och ledde till införande av praktiskt arbete av olika slag
i alla grader av Amerikas offentliga skolor. Men samtidigt utbildades sedan
slutet av 1870-talet en för Amerikas förenta stater mycket karaktäristisk typ av
high schools, som på grund därav, att praktiskt arbete i trä och metall upptager
en mycket väsentlig del av läroplanen vid sidan av övriga för en high
school vanliga undervisningsämnen, fick namnet manual training high schools.
Klassifice ring -
Historik.
348
Amerikas förenta stater.
Ändamål.
Under
visningen.
För närvarande finnes ett 30-tal dylika skolor, av vilka flertalet underhållas
på det allmännas bekostnad och således utgöra en del av det offentliga skolsystemet.
Den främste förkämpen för denna skolform, prof. Woodward, direktör
för the manual training high school i St. Louis, har uttalat önskvärdheten
av att städer, som behövde mer än en high school, borde organisera åtminstone
en såsom en manual training high school.
Skolorna tillvunno sig på kort tid stor popularitet. Orsaken härtill låg
däri, att man trodde sig i dem hava funnit en skolform, som vore ägnad att
giva ynglingar och flickor en god förberedelse för praktisk yrkesverksamhet,
och att skolorna rent av skulle kunna ersätta den gamla bristfälliga lärlingsutbildningen
i vanliga verkstäder.
Med den utveckling skolorna numera fått, har dock den egentliga yrkesutbildningen
allt mer fått träda i bakgrunden. De praktiska övningarna tjäna
i första hand en rent pedagogisk uppgift och avse lärjungens allmänna utbildning
i andligt och kroppsligt hänseende. Genom den kombination av teoretiska
studier och praktiskt arbete, som utmärker en manual training high school,
söker man åstadkomma en mer allsidig och harmonisk utveckling av både
kropp och själ, än som kan vinnas genom enbart bokliga studier. De praktiska
övningarna ha till uppgift att motverka den för de ungas hälsa och harmoniska
utveckling skadliga ensidigheten i det vanliga skolarbetet samt att
väcka de ungas intresse och aktning för yrkesmässigt arbete.
Den ordning och noggrannhet, som verktygens vård och användning
kräver, tillmätes stor betydelse för lärjungens moraliska utveckling. Stor vikt
lägges därpå, att de praktiska övningarna drivas på ett systematiskt sätt. Samma
fordran på ett gradvis fortskridande från enklare till svårare uppgifter, som
gälla för undervisningen i vanliga skolämnen, tillämpas även här. Valet av
övningar och deras utförande bestämmes mera med hänsyn till pedagogiska
än praktiskt yrkesmässiga synpunkter.
Åt det praktiska arbetet ägnas 1/i till Vs av veckans samtliga undervisningstimmar.
Den övriga tiden ägnas åt ritning och andra för high schools
vanliga läroämnen såsom matematik, naturvetenskap, språk, litteratur, historia
och geografi m. m. Till och med latin och grekiska ingå bland undervisningsämnena
vid en del manual training high schools, vilket bäst bevisar deras
karaktär av allmänna undervisningsanstalter.
En manual training high school för 300 gossar anses böra förfoga över
följande fem verkstäder, nämligen:
1. för snickring, träskulptur och träinläggning,
2. „ svarvning och modellsnickeri,
Manual training high sehools.
349
3. för modellering, gipsgjutning och metallgjutning,
4. „ smide, härdning och svetsning,
5. „ maskinarbete med vanliga verktygsmaskiner.
Undervisningen är alltid ordnad såsom klassundervisning. Varje lärare har
att undervisa 25 å 30 lärjungar samtidigt. Detta möjliggöres genom en praktisk
anordning av verkstaden. 1 ena ändan av densamma finnas några rader bord
och bänkar för lärjungarna och en arbetsplats med fullständig uppsättning av
verktyg för läraren. När något nytt arbete skall utföras, slå sig lärjungarna ned
på bänkarna med sina antecknings- och skissböcker, varefter läraren inför
samtliga lärjungar utför och förklarar alla de operationer, som erfordras för
arbetets utförande. Sedan få lärjungarna var för sig på egen hand utföra
samma arbete.
övningarna äro alltid av ganska enkel beskaffenhet. De gå ut på tillverkning
av enkla föremål av trä och metall såsom lådor, skrin, enkla husgeråd
och möbler, beslag, märlor, hasplar, ringar, och verktyg såsom mejslar,
tänger, svarvstål m. m.
Läraren behöver icke med nödvändighet vara en tränad yrkesman. Större
vikt lägges på hans pedagogiska utbildning, och att han är fullt förtrogen med
de pedagogiska principerna för sin undervisning. Särskilda utbildningsanstalter
för lärare i manual training finnas i flera av unionens stater.
Av dem, som genomgått en manual training high school, söka en stor
procent inträde vid ett college eller universitet för att ägnar sig åt fortsatta
studier. Därvid ägnar sig nog flertalet åt tekniska högskolestudier, men icke
så få övergå från en manual training high school till medicinska eller juridiska
studier. Av dem, som icke fortsätta sina studier vid högre läroanstalter, vinna
många anställning på kontor och i affärer samt som lägre tjänstemän i statsoch
kommunalförvaltningarna. De, som taga plats som lärlingar i fabriker och
verkstäder, äro jämförelsevis få, men kunna dessa redan från början påräkna
högre avlöningar än de av deras arbetskamrater, som icke åtnjutit motsvarande
skolbildning, och de vinna i regel snart befordran till bättre avlönade platser
såsom förmän och verkstadsföreståndare.
Manual training sehools hava utan tvivel sin största betydelse däri, att de
meddela en för kommande praktisk verksamhet av olika slag lämpad högre
allmän bildning, samt såsom förberedande skolor för högre tekniska läroanstalter.
Såsom exempel på en manual training high school må anföras:
Lärarna.
Resultat av
undervisningen
.
Stuyvesant high school i New York.
Enligt programmet är skolan avsedd för ynglingar,
som med high school-kursen ämna avsluta sin skolbildning;
350
Amerikas förenta stater.
som ha för avsikt att direkt från en high school övergå till en läroanstalt
för tandläkekonst, farmaci, medicin eller juridik;
som ämna söka inträde vid högre tekniska läroanstalter;
som önska förbereda sig för akademiska studier vid något amerikanskt
college eller universitet;
som redan vunnit anställning i något yrke och önska att i de med skolan
förbundna aftonkurserna förvärva ökade kunskaper och ökad skicklighet i yrket.
Skolan är en offentlig skola, helt och hållet bekostad av staden New
York. Läroverksbyggnaden, som endast är några få år gammal, är mycket
storartad med gedigen utstyrsel. Den upptager ett grundplan av en acre och
är uppförd i 5 våningar, som tillsammans innehålla 48 klassrum, 3 fysiska och
3 kemiska laboratorier, 3 läsrum för lärjungarna, 9 ritsalar, 8 snickareverkstäder,
3 verkstäder för träsvarvning och modellsnickeri, 1 verkstad för metallarbeten,
1 gjuteri, 2 smedjor, 1 maskinverkstad, 1 verkstad för byggnadssnickeri, 1
blåkopieringsrum, 1 fotografiskt mörkrum, 1 bibliotek, 1 auditorium (samlingssal)
med 1,500 sittplatser, 1 lunchrum, 1 rum för gymnastik och idrottsövningar
(gymnasium) med kapplöpningsbana och åskådareläktare, 1 garderobrum med
mer än 2,000 skåp för lärjungarnas ytterplagg, 1 toalettrum med 10 duschappararer,
1 rum för ångpannor och 1 för ångmaskiner.
Laboratorier och verkstäder äro mycket praktiskt inrättade. överallt
finner man de för amerikanska manual training schools karaktäristiska anordningarna
med bänkar och bord i ena ändan av laboratoriet eller verkstaden,
där lärjungarna kunna slå sig ned för att åhöra lärarens demonstrationer.
Laboratoriet för maskinlära och elektroteknik innehåller ångmaskiner, elektriska
motorer, turbiner, pumpar m. fl. maskiner, som kunna hållas i gång för
övningar i uppmätning av deras kapacitet. Maskinanläggningen för driften av
skolans verkstäder samt för belysning, uppvärmning och ventilering är inredd
med särskild hänsyn därtill, att den skall utgöra en mönsteranläggning, och att
den skall kunna användas för undervisningen.
Skolans byggnader med inredning och utrustning hava dragit en kostnad
av 1,200,000 dollars, vartill kommer en kostnad av c:a 300,000 dollars för
tomten.
Skolan har två skilda kurser:
1. en allmän kurs (general course) som förbereder för inträde vid college,
högre tekniska skolor samt “professional schools" (för utbildning av tandläkare,
farmaceuter, vanliga läkare och jurister); samt
2. en industriell kurs (industrial course) för dem, som omedelbart efter
avslutad high school kurs ämna söka anställning i yrke eller annan praktisk
verksamhet.
Manual trafning high schools. Stuyvesant high school.
351
Läroplanen för den allmänna kursen omfattar följande ämnen:
l:a året:
Engelska ................................................ 5
Tyska, franska eller latin........................... 5
Algebra................................................... 5
Frihandsteckning och mekanisk ritning ...... 4
Snickring................................................ 6
perioder *)
25 perioder
Därtill kommer den i lag föreskrivna undervisningen i fysiologi och hygien
till en omfattning motsvarande fyra lektioner under 10 veckor.
2:a året:
Engelska ................................................ 3 perioder
Tyska, franska eller latin........................... 5 „
Plan geometri.......................................... 4 „
Frihandsteckning och mekanisk ritning ...... 4 „
Svängning, modellsnickeri, gjutning och plåtslageri
............................................. 6 „
Valfria ämnen:
Tyska, franska eller kemi...........
3:e året:
22 perioder
5 perioder
Engelska .................................
Tyska, franska eller latin...........
Fysik.......................................
Algebra och plan trigonometri ...
Mekanisk ritning........................
Smide ...................................
Valfria ämnen:
Tyska, franska eller kemi............
4:e året:
Engelska ................................
Ett främmande språk..................
Englands och Amerikas historia...
Mekanisk ritning........................
Maskinverkstadsarbete ...............
3 perioder
24 perioder
4 perioder
3 perioder
4
4
2
6
n
n
*) 1 period = högst 50 min.
19 perioder
352
Amerikas förenta stater.
Valfria två och två av följande ämnen:
Ett främmande språk................................. 4 perioder
Kemi ...,................................................... 4 „
Fysik...................................................... 4 „
Sfärisk trigonometri och stereometri............ 4 „
16 perioder
Dessutom anslås en period i veckan åt vokalmusik under de två första
åren samt två .perioder i veckan åt kroppsövningar (physical training) under
hela kursen.
För att erhålla avgångsbetyg från den allmänna kursen fordras, att lärjungen
under tre år studerat ett främmande språk, ådagalagt fullgoda kunskaper
i alla obligatoriska ämnen samt deltagit så mycket i undervisningen i de valfria
ämnena, att sammanlagda antalet perioder under en minst treårig och högst
sexårig kurs uppgår till åtminstone 2,500 perioder i läsämnena och 1,000 perioder
i de praktiska ämnena, ritning och verkstadsarbete. Förutom skolstudierna
fordras av lärjungarna hemarbete, som beräknas taga i anspråk 2 ''/a till
3 timmar dagligen.
1 den industriella kursen ägnas mer tid åt praktiska övningar såsom
framgår av nedanstående timplaner:-
1 :a året:
Engelska ................................................
Algebra...................................................
Frihandsteckning ....................................
Mekanisk ritning.......................................
Möbelsnickeri ..........................................
Musik......................................................
Kroppsövningar med fysiologi och hygien ...
5 perioder
5 »
2
4 „
10
1
2
2:a året:
29 perioder
Engelska ................................................
Plan geometri..........................................
Kemi ......................................................
Frihandsteckning ....................................
Mekanisk ritning ....................................
Träsvarvning, modellsnickeri och gjutning...
Kroppsövningar ......................................
3 perioder
4
5
2
4
10
2
n
n
30 perioder
Manual training high schopls. Stuyvesant high school.
353
3:e året:
Engelska ..............................
Plan geometri och trigonometri
Fysik....................................
Modern historia .....................
Mekanisk och byggnadsritning ,
Smide och maskinarbete .........
Kroppsövningar .....................
4:e året:
3 perioder
3
5
3
4
10
2 ,
30 perioder
Engelska ................................................
Verkstadsmatematik (schop mathematics)......
Amerikas historia och statsförfattning .........
Kemi, nationalekonomi, industriell och kommersiell
lagstiftning, tillämpad mekanik,
ångmaskinlära eller elektroteknik.........
Mekanisk eller byggnadsritning ..................
Speciell verkstads- eller laboratoriipraktik i
något av följande valfria ämnen .........
1) byggnadskonstruktion
2) smide och verktygstillverkning
3) modellsnickeri och gjutning
4) maskinarbete
5) industriell kemi
Kroppsövningar .......................................
3 perioder
3
4
77
r>
4
4
77
Tf
10
Tf
2
77
30 perioder
Undervisningen är fullkomligt kostnadsfri. Även läroböcker, verktyg och
allt arbetsmaterial tillhandahålles lärjungarna kostnadsfritt.
År 1906—07 hade skolan 928 lärjungar. Driftkostnaderna under samma
år uppgingo till följande belopp:
för lärarelöner ................................. till 21,972 dollars
„ material .................................... „ 7,063 „
„ nya verktyg och reparationer......... „ 1,979 „
„ tillfälliga behov ........................... „_5 „
År 1909 var lärjungeantalet omkring 1,200.
31,019 dollars
in
23
354
Amerikas förenta stater.
a) Trades schools eller egentliga yrkesskolor.
Med trades schools förstår man i Amerika sådana skolor, där undervisningen
uteslutande eller åtminstone i huvudsak avser att bibringa lärjungen
färdighet i den rent hantverksmässiga delen av ett visst yrke. De äro således
lärlingsskolor,; med uppgift att delvis eller helt och hållet ersätta lärlingsutbildningen
inom industrien.
Skolarbetet kommer följaktligen att till huvudsaklig del bestå av yrkesmässigt
bedrivna övningar i skolverkstäder, som till sin utrustning så nära
som möjligt överensstämma med vanliga verkstäder, och där lärarna utgöras
av tränade yrkesmän. 1 de skolor, där teoretisk undervisning därjämte förekommer,
omfattar den ritning, matematik och de enklaste vetenskapliga grundvalarna
för yrket. Den har uteslutande till mål att lära arbetaren att förstå de
olika operationerna i sitt yrke och ställes alltid i närmaste samband med de
praktiska övningarna.
Sins emellan skilja sig de olika yrkesskolorna förnämligast med hänsyn
till de yrken, för vilka skolorna äro avsedda, genom lärokursernas längd och den
teoretiska undervisningens omfattning. De flesta trades schools i Amerika äro
avsedda för olika slag av metall- och byggnadsindustri. Därtill kommer ett rätt
stort antal yrkesskolor för kvinnliga yrken, samt ett fåtal mera speciella trades
schools för textilindustri, urmakeri och bryggeriindustri.
En del skolor t. ex. New York trades school hava korta kurser, som
endast upptaga några få månader och därför icke kunna göra anspråk på att
bibringa annat än en förberedande yrkesutbildning, som sedan måste fullständigas
genom yrkespraktik, innan full avlöning kan erhållas. I andra, som göra
anspråk på att utbilda fullt färdiga yrkesarbetare, taga kurserna en tid av två
till tre år. De skolor, som lägga större vikt på den teoretiska undervisningen,
bilda en övergång till den grupp av skolor, som pläga betecknas såsom technical
schools.
Såsom typiska exempel på trades schools må anföras följande skolor:
New York trade school
grundades 1881 av överste Richard T. Auchmuty i enlighet med en av honom
uPPgj°rd plan, som sedan fått tjäna som mönster för ett stort antal yrkesskolor
i Amerika och även i Europa. Den utgör ett mycket beaktansvärt försök att
lösa den svåra frågan att bereda unga män, som vilja ägna sig åt ett hantverk,
tillfälle att på kortast möjliga tid förvärva en god och allsidig utbildning
i de första grunderna av ett yrke.
Trades schools. New York trade school.
355
I skolans program framhållas de svårigheter, som möta en yngling vid
hans första anställning på en verkstad. Han får till en början hjälpa till med
vad han kan. Ingen, varken verkmästaren eller arbetskamraterna, ha tid eller
bry sig om att undervisa honom i yrket. Vad han inhämtar, lär han förnämligast
genom egna iakttagelser. Hans framsteg bil därför små. Lärotiden blir
lång, och den yrkesutbildning, han lyckas förvärva, ändock ofullständig och
bristfällig. Om han slutligen finner, att han icke passar för det yrke, han
kanske av en ren tillfällighet förts in på, och önskar göra ombyte, har ofta en
dyrbar tid gått förlorad, och han är ej sällan för gammal att börja på nytt. Det i
New York trade school tillämpade undervisningssystemet, som i Amerika är
känt under namn av Auchmuty systemet, söker avhjälpa dessa svårigheter genom
en rationell fördelning av yrkesutbildningen mellan en yrkesskola och vanliga
verkstäder.
Yrkesskolan har till uppgift att undervisa lärjungen om verktygens vård
och användning, att lära honom utföra alla inom yrket förekommande handgrepp
och operationer på ett riktigt och ändamålsenligt sätt samt att bibringa
honom kunskaper i yrkets teori. Erfarenhet i yrket samt snabbhet i arbetets
utförande bör däremot förvärvas genom längre tids yrkesutövning i en vanlig
verkstad.
1 enlighet med denna princip äro kurserna i skolan korta. 1 dagavdelningarna,
vilka besökas av lärjungar, som uteslutande kunna ägna sig åt arbetet i
skolan, taga kurserna en tid av 4—6 månader med undervisning från kl. 8,30
f. m. till 4 e. m. med undantag för lördagarna, då arbetet slutar kl. 12 midd.
Dessutom äro aftonkurser anordnade för ynglingar, som redan vunnit anställning
och önska betjäna sig av skolan för att ytterligare förkovra sig i sitt yrke.
I dessa pågår undervisningen 3 å 4 dagar i veckan under 6 månader om
året 2 Vs timmar, kl. 7—9,30 e. m., varje dag, och lärotiden omfattar tre terminer
eller årskurser, var och en om 6 månader.
Skolåret börjar i slutet av september och pågår till slutet av mars. Under
sommarhalvåret är skolan stängd.
Lärjungar inskrivas endast för hel termin, och alla äro skyldiga att
ordentligt följa den föreskrivna kursen. För inträde uppställas inga andra
fordringar än en ålder mellan 17 och 22—25 år, något olika för olika avdelningar.
Skolans kurser hänföra sig huvudsakligen till olika slag av hantverk för
byggnadsindustrien och omfatta följande yrken:
1. husmålning med både dag- och aftonkurser,
2. frescomålning med dag- och aftonkurser,
3. skyltmålning med dag- och aftonkurser,
356
Amerikas förenta stater.
4. smide med endast aftonkurser,
5. installering av ånga och varmt vatten med dag- och aftonkurser,
6. murning med dag och aftonkurser,
7. stuckarbete med endast aftonkurser,
8. plåtslageri med dag- och aftonkurser,
9. mönsterritning för plåtarbeten med dag- och aftonkurser,
10. elektrisk installation med dag- och aftonkurser,
11. byggnadssnickeri med endast dagkurser,
12. modellsnickeri med endast aftonkurser,
13. boktryck med endast aftonkurser,
14. installation av gas och vatten med både dag- och aftonkurser.
övningarna inom varje yrke fortskrida efter en på förhand uppgjord plan.
Så snart en lärjunge lärt att utföra en operation på ett fullt yrkesmässigt sätt,
får han övergå till en ny. Lärjungar, som befinnas olämpliga inom ett yrke,
ha tillfälle att försöka sig med ett annat. Undervisningen bestrides av lärare,
som äro erfarna och skickliga yrkesmän- Varje yrkesavdelning inom skolan
står under uppsikt av en särskild kommitté av framstående mästare inom yrket.
Denna kommitté åligger att genom ofta upprepade besök i skolan övervaka
dess arbete och följa lärjungarnas framsteg samt giva råd och anvisningar om
åtgärder, som kunna vara ägnade att göra undervisningen mera effektiv och
lärjungarna bättre kvalificerade för sitt yrke. Vid slutet av varje termin anställes
examen med alla de lärjungar i både dag- och aftonkurserna, som genomgått
fullständig kurs. De, som härvid visa sig hava uppnått erforderlig yrkesskicklighet
och ordentligt deltagit i undervisningen, erhålla ett avgångsbetyg. För
synnerligen framstående skicklighet utdelas ett begränsat antal hedersdiplom.
Skolavgifterna variera i dagkurserna emellan 25 och 40 dollars för varje
kurs. 1 aftonkurserna betalas 12 å 16 dollars första terminen. Under andra
och tredje terminen nedsättas avgifterna till hälften, i fall lärjungarna vid prövning,
som anställes vid första och andra terminens slut, visa nöjaktiga framsteg
i sitt arbete. Alla verktyg och allt material tillhandahållas lärjungarna
utan särskild avgift.
Skolans lokaler äro mycket enkla men icke för ty synnerligen praktiskt
inredda för sitt ändamål. De äro inrymda i en tegelbyggnad, som till största
delen är uppförd endast i en våning och innesluter ett antal stora salar, som
erbjuda stor golvyta och tillräcklig takhöjd.
Kursen i målning hålles i en sal med tämligen stor längdutsträckning.
Denna sal är efter ena långsidan genom mellanväggar av olika slag, trä, tegel
och andra konstgjorda byggnadsämnen, uppdelad i att antal mindre rum,
Trades schools. Baron de Hirsch trade school i New York.
357
vart och ett försett med panel, en dörr och ett fönster samt värmeledningsrör,
så att lärjungarna få tillfälle att öva sig i målning av olika slag av väggmaterial
och alla sådana föremål, som tillhöra den fasta inredningen i ett
boningshus. Lärosalarna för frescomålning och stuckarbeten äro likaledes indelade
i små rum, där olika slag av arbeten utföras. Efter användningen rengöras
väggar och tak av särskilda arbetare, och rummen äro färdiga för nya övningar.
För murningsarbetena är upplåtet ett större rum, där lärjungarna få utföra
vanliga murverk med olika slag av förband, valv, inmurningar av fönster
och dörrar, skorstenar, listverk, m. m.
För övningarna i installation av ånga, varmt vatten, gas och elektricitet
äro uppförda träställningar, som representera väggar och bjälklag, så att man,
när arbetena äro färdiga, har en god överblick över alla detaljer.
På avdelningen för byggnadssnickeri få lärjungarna, sedan de övat sig
med olika slag av detaljarbeten och lärt sig använda alla inom yrket brukliga
verktyg, hjälpas åt att uppföra ett mindre boningshus av trä i något förminskad
skala.
Skolan hade under läroåret 1906—07 905 lärjungar. Värdet av dess fastigheter
uppskattades till 326,000 dollars. Omkostnaderna utgjorde för
lärarelöner .......................................... 1,097 dollars
material ............................................. 30,761 „
nya verktyg och reparationer ............... 9,644 „
tillfälliga omkostnader........................... 3,682 „
eller tillsammans 45,184 dollars
Baron de Hirsch trade school i New York
tillhör samma typ av yrkesskolor med korta kurser som New York trade
school. Den grundades 1891 genom fonder, donerade av baron de Hirsch.
Den är uteslutande avsedd för ynglingar av judisk börd och har huvudsakligen
tillkommit med tanke på de skaror av unga immigranter, som årligen
komma till New York och i saknad av yrkesutbildning ha mycket svårt att slå
sig fram.
Skolans program framhåller, att erfarenheten visat, att det nu för tiden
praktiskt taget är alldeles omöjligt för unga män att vinna anställning inom
yrken, som fordra högre grad av yrkesskicklighet, utan att de förvärvat åtminstone
någon erfarenhet i yrket. Skolan har därför satt som sitt mål, att på kortast
möjliga tid bibringa unga män, som önska ägna sig åt maskin- eller byggnadsindustrierna,
en sådan grad av skicklighet i något visst yrke, att de kunna
358
Amerikas förenta stater.
vinna anställning, samt tillräcklig teoretisk yrkeskunskap, för att de skola ha
utsikt att snarast möjligt erhålla avlöning som fullärda arbetare (journeymen).
Under ledning av erfarna yrkesmän, som uteslutande ägna sig åt lärjungarnas
utbildning, böra de på sex månader kunna förvärva lika mycket kunskaper,
som de ha möjlighet att uppsnappa under två år i en vanlig verkstad, och
de böra dessutom, när de lämna skolan, ha så mycket bättre utsikter att
snart bli verkligt skickliga yrkesmän, som de fått en ordentlig utbildning i
yrkets första grunder.
Skolan har endast dagkurser. Aftonkurser utsträckta över en lång tidrymd
anses icke tillräckligt effektiva för fyllandet av skolans ändamål. Två
klasser mottagas varje år, en i februari och en i augusti. Under pågående
termin mottagas icke nya lärjungar. Varje kurs varar fem och en halv månad,
vilket med en arbetstid av 8 timmar om dagen gör sammanlagt 830 arbetstimmar
för varje kurs.
Inträdessökande måste vara av judisk börd, god kroppskonstitution och minst
16 Va år gammal. Medelåldern hos intagna lärjungar är 17 Va år. Varje inträdessökande
måste kunna tala, läsa och skriva engelska språket. Denna
fordran uppställes med anledning därav, att omkring 60 procent av de inträdessökande
äro immigranter, som nyligen invandrat. Skolavgifter förekomma
icke, men de inträdessökande måste visa, att de förfoga över nödiga medel för sitt
uppehälle under skoltiden. Alla nybörjare mottagas till en början på prov under
14 dagar. Endast de, som efter denna tid visa fallenhet för att lära ett
yrke och i övrigt befinnas lämpliga, bli definitivt antagna till lärjungar.
Skolan ger kurser för följande yrken: maskinarbete, byggnadssnickeri, elektroteknik,
installation av vatten och gas, hus- och frescomålning samt skyltmålning.
Varje kurs är ordnad så, att 740 timmar ägnas åt praktiskt arbete och
90 timmar åt teoretiska studier. Den praktiska undervisningen skötes av lärare,
som äro skickliga yrkesarbetare med lång erfarenhet, och alla arbeten
utföras så noga som möjligt i överensstämmelse med industriell praxis. Skolans
verkstäder äro anordnade efter ungefär samma principer som i New
York trade school.
Den teoretiska undervisningen omfattar mekanisk och geometrisk ritning,
mätövningar och shop arithmetic. Ritövningarna ansluta sig så nära som möjligt
till de praktiska övningarna och hava till mål att bibringa lärjungarna
förmåga att läsa en ritning och att arbeta efter densamma, men icke att utbilda
ritare. Kursen i aritmetik utgör en repetition av de första grunderna i
räkning med tillämpning på praktiska uppgifter.
Under terminen anställas ofta förhör med lärjungarna över de genomgångna
kurserna, och de, som icke tillgodogöra sig undervisningen, avlägsnas
Trades scliools. Manhattan trade sehool for girls i New York.
359
från skolan. Vid kursens slut anställes avgångsprövning, och var och en som
visar fullgoda kunskaper, erhåller avgångsbetyg och fullständig uppsättning av
verktyg.
Till en början hade skolan svårt att erhålla lärjungar, men numera är antalet
inträdessökande vida större än skolan kan emottaga. Intill 1909 hava i
skolan inskrivits 2,464 lärjungar, av vilka 2,062 eller 84 procent genomgått
fullständig kurs och erhållit avgångsbetyg.
Försök hava gjorts att följa de från skolan utgångna lärjungarnas öden.
Detta har lyckats med 60 procent bland dem, som varit ute i praktisk verksamhet
minst 3 år. Av dessa hava mer än 80 procent kvarstannat i de yrken,
för vilka de utbildats i skolan. Det ekonomiska värdet av skolkursen för lärjungarna
själva framgår därav, att 200 lärjungar före inträdet i skolan hade i
medeltal en arbetsförtjänst av 5: 39 dollars i veckan, under det att medelavlöningen
omedelbart efter genomgången kurs uppgick till 7: 54 dollars i veckan. Skolans
lärjungar röna numera sådan efterfrågan, att det icke erbjuder någon
svårighet för dem att efter kursens slut erhålla platser med avlöningar mellan
5 och 15 dollars i veckan.
Under läroåret 1906—07 hade skolan 267 lärjungar. Värdet av dess fastigheter
använda för undervisningsändamål uppskattades till 150,000 dollars. Omkostnaderna
uppgingo
för lärarnas avlöning........................ till 14,462 dollars
„ material.................................... „ 9,227 „
„ nya verktyg och reparationer ...... „ 632 „
„ tillfälliga utgifter............... „ 4,445 „
tillsammans 28,766 dollars
Manhattan trade sehool for girls i New York
är ett intressant exempel på en kvinnlig yrkesskola. Den visar på ett slående
sätt det intresse och den grundlighet, varmed amerikanarna behandla sina skolfrågor,
och vilken organisationsförmåga de lägga i dagen, när det gäller att
uppnå ett föresatt mål.
Skolan öppnades den l:a november 1902. Dess ändamål angives vara
trefaldigt:
1. att förbättra unga arbeterskors ställning i fysiskt, moraliskt, andligt
och ekonomiskt hänseende,
2. att bereda sådana industrier, som betjäna sig av kvinnlig arbetskraft,
tillgång till arbeterskor med gott omdöme och god skicklighet i sitt yrke,
3. att gagna landet i dess helhet genom att bidraga till lösandet av
sådana problem, som röra kvinnans arbete och liv.
360
Amerikas förenta stater.
Skolan har således huvudsakligen ett filantropiskt syfte. Den vill bereda
unga flickor i synnerhet sådana, som härstamma från fattiga familjer och äro
nödsakade att så fort som möjligt efter avslutad skolgång sörja för sitt uppehälle,
möjlighet att förvärva så pass mycken övning i ett för dem lämpligt
yrke, att de genast vid sin anställning kunna påräkna ordentlig lön och ha utsikt
att med tiden vinna ökade arbetsförtjänster. Men dessutom vill skolan
vara en modell- och experimentskola på den kvinnliga yrkesundervisningens
område, så att kommuner och enskilda personer, som stå i begrepp att inrätta
yrkesskolor, kunde draga nytta av de erfarenheter, som skolan under sin
verksamhet vunnit.
Till en början hade skolan stora svårigheter att bekämpa. Arbetsgivarna
voro intagna av fördomar gent emot skolan, därför att deras erfarenheter om
lärjungar från andra yrkesskolor icke varit tillfredsställande. Barnens föräldrar
ville ogärna avstå från att sätta sina barn till inkomstbringande arbete
omedelbart efter den obligatoriska skoltidens slut. Kostnaderna för skolans
upprättande och drift voro avsevärda. Skolan måste nämligen vara i verksamhet
året om. Allt arbete måste utföras med korrekt material, bekostat av
skolan själv. Till lärare dugde endast personer, som med framstående skicklighet
och erfarenhet i ett yrke förenade gott omdöme och förmåga av eget
initiativ. Då sådana personer kunde påräkna förmånliga platser inom industrien,
måste även skolan kunna erbjuda sina lärare goda avlöningar. Lärarna
måste dessutom vara specialister var och en på sitt område. Man kunde icke
här som i en vanlig skola anförtro två eller flera ämnen åt en och samma lärare.
Skolan måste därför avlöna ett stort antal lärare, minst en för vart och
ett av skolans fack, även om antalet lärjungar inom facket var ringa.
En ytterligare svårighet, som mötte skolan vid början av dess verksamhet
var den, att man hade svårt att avgöra, vilka yrken voro lämpliga att upptaga
på skolans undervisningsprogram. Erfarenheten hade visat, att unga
flickor, som redan vid c:a 14 års ålder själva måste sörja för sitt uppehälle, i
regel sökte anställning inom sådana industrier, som fordrade ingen eller ringa
yrkesskicklighet. Deras avlöning, som redan från början var den minsta möjliga,
visade föga tendens att stiga, då deras produktionsförmåga endast i ringa
mån ökades med åren. De blevo i hög grad beroende av arbetsmarknaden,
bytte ofta om sysselsättning och hade över huvud taget mycket svårt att höja sig
till en bättre ekonomisk ställning än den, i vilken de vuxit upp. Å andra sidan
funnos industrier, som på grund därav, att de hos sina utövare förutsatte
ett visst mått av yrkesskicklighet, hade svårt att erhålla tillräckliga arbetskraf
-
Trades schools. Manhattan trade school for girls i New York.
361
ter och därför ständigt erbjödo goda platser med hastigt stigande inkomster
åt sådana kvinnor, som lyckats förvärva tillräcklig skicklighet i yrket.
Det gick därför icke an att välja skolans läroämnen på måfå. Innan skolans
program uppgjordes, anställdes noggranna undersökningar över den kvinnliga
arbetsmarknaden i staden New York. Genom insamlande av statistiska
uppgifter om antalet kvinnliga arbetare inom olika yrken och under olika tider
av året, deras arbetslöner och arbetstider sökte man erhålla noggrann kännedom
om, vilka industrier kunde erbjuda kvinnor god och stadigvarande arbetsförtjänst
med måttligt antal arbetstimmar i veckan och utsikt till ökad avlöning,
i den mån skicklighet och erfarenhet ökades. Man sökte också genom studier
å arbetsplatser och genom undersökningar av arbetarnas hälsa skaffa sig kännedom
om de sanitära förhållandena inom olika yrken.
På programmet upptogos endast sådana yrken, som i ekonomiskt och
sanitärt hänseende visade sig lämpliga för kvinnliga arbetare i staden New York.
Dessa undersökningar fortsättas alltjämt, dels för att i mån av behov
kunna införa nya läroämnen, dels för att alltid kunna bibehålla kontakten med
industrien. Vid undervisningen söker man så vitt möjligt är taga hänsyn till
arbetsgivarnas speciella önskningar med avseende på deras arbetares utbildning.
Man söker också att komma i så livlig beröring som möjligt med arbeterskorna
själva i deras bostäder, kiubbar och föreningar för att lära känna alla sidor av
deras liv och för att kunna förstå deras intressen och behov. Särskilt lägger
man an på att följa de från skolan utgångna lärjungarnas öden. Grupper av
arbeterskor, som erhållit utbildning i skolan, och sådana, som uteslutande fått
sin yrkesutbildning genom träning i industrien, jämföras med hänsyn till inkomster
och befordringsmöjligheter, för att man skall kunna erhålla objektiva
grunder för bedömande av resultaten av skolans verksamhet.
Då meningen är att utbilda lärjungarna till yrkesarbeterskor, söker man
redan i skolan tillämpa industriella arbetsmetoder. Principen om arbetets fördelning
är därför strängt genomförd. Vid tillverkning av ett klädningsliv t. ex.
får en utföra tillklippning, en annan syr ihop livet, en tredje syr ärmen, en
fjärde fäster ärmen vid lifvet, en femte syr på garneringen o. s. v. På avdelningen
för maskinsömnad får varje lärjunge öva sig att använda en viss
specialmaskin. Dessa drivas, i likhet med vad förhållandet är inom industrien,
medelst elektrisk kraft och arbeta med stor hastighet. Deras skötande fordrar
mycken vana och övning, men sedan lärjungen under några månaders tid arbetat
med sin maskin, behärskar hon den fullständigt och kan påräkna god
arbetsförtjänst inom sådana industrier, där maskinen hör hemma. Lärjungarna
utbildas således till specialister inom olika yrken.
362
Amerikas förenta stater.
Vid allt industriellt arbete är snabbhet i arbetets utförande en viktig sak.
Detta gäller i synnerhet om allt styckarbete. För att lära flickorna att uppskatta
tidens värde, lämnar man dem uppgift om, hur lång tid i medeltal beräknas
för tillverkningen av ett visst plagg, t. ex. ett förkläde eller en underkjol.
De lärjungar, som i skolan syssla med dylikt arbete, få i en bok anteckna,
hur lång tid de använda för varje plagg. Därigenom blir det för dem möjligt,
att noga följa sina egna framsteg, och de ha även möjlighet att bedöma, när
de uppnått tillräcklig färdighet för att vinna en anständig bärgning genom
arbete inom industrien.
Skolan utför även beställningar både åt enskilda personer och åt affärer.
Lärjungarna få härigenom tillfälle att förvärva erfarenhet om bearbetningen av
finare och dyrbarare material, än skolan själv kan tillhandahålla dem. Både
lärare och lärjungar tvingas att tillse, att arbetet utföres så, att det motsvarar
kundernas anspråk, och skolan tillförsäkras ett välkommet bidrag till driftkostnaderna.
Skolan har årligen genom det stora tilloppet av beställningar
tvingats att utvidga sitt arbete för allmänhetens räkning. Dock har man alltid
i första rummet tillsett, att arbetet är av värde för undervisningen och
först i andra rummet fäst avseende vid den direkta vinsten för skolan.
Skolans inkomster på utförda beställningar har år ifrån år stigit. De
uppgingo:
år |
1903 |
till |
1,626 dollars |
n |
1904 |
n |
2,260 „ |
v |
1905 |
» |
2,830 „ |
r> |
1906 |
n |
6,580 „ |
jj |
1907 |
n |
13,080 „ |
Även lärjungarnas hälsa är föremål för omsorgsfull vård under skoltiden.
Flertalet av dem, som vinna inträde vid skolan, hava växt upp under ogynnsamma
hygieniska förhållanden, som icke kunnat undgå att utöva ett menligt
inflytande på mångas häsotillstånd. Inom få månader måste de ut i arbete
och vara beredda att under minst 8 timmar om dagen spänna varje nerv och
uppbjuda hela sin energi för att hålla sig uppe i konkurrensen. En god hälsa
måste följaktligen vara av stor betydelse för den unga flickans framgång i arbetet.
Alla nyinskrivna lärjungar underkastas därför en omsorgsfull och detaljerad
undersökning av läkare. De, som befinnas fullkomligt friska, få deltaga i friskgymnastik
tre timmar i veckan. De, som behöva vård i ett eller annat hänseende,
erhålla sådan genom skolans försorg, och undervisas om, huru de skola sköta
sig i hemmen för att motverka sin sjuklighet.
Trades schools. Manhattan trade schools tor girls i New York.
363
Föredrag i hälsolära utgöra en regelbundet återkommande del av undervisningsprogrammet.
Skolans undervisning är fördelad på följande avdelningar:
1. Avdelning för sömnad med elektriskt drivna maskiner med följande
underavdelningar: a) en allmän för tillverkning av skjortor, barnkläder, gossblusar,
utstyrslar för små barn, underkläder för barn och kvinnor, underkjolar
m. m.; b) en för arbete med specialmaskiner för spetssömnad, hålsöm, syning
av knapphål och broderier; c) en för linnesöm och tillverkning av finare
blusar och klädningar; d) en för tillverkning av stråhattar för damer och herrar.
2. Avdelning för klädsömnad. Denna avdelning är den största och upptager
mer än en tredjedel av skolans samtliga lärjungar. Undervisning meddelas
i tillverkning av arbetsdräkter och förkläden, vita varor och enkla vita
broderier, gymnastik- och baddräkter, linne, enklare och finare dräkter med
tillhörande broderier.
3. Avdelning för modister. Denna avdelning, som inrättades först andra
året efter skolans öppnande, växte snart, så att den fick egen föreståndare och
utförde rätt mycket arbete på beställning. Erfarenheten visade dock snart, att
de flickor, som utbildats till modister, hade svårt att få goda platser. De erhöllo
i regel en låg begynnelselön, som endast långsamt ökades. Tillfälle till
god arbetsförtjänst var inskränkt till en mycket kort säsong. Lång erfarenhet
fordrades, innan bättre platser kunde uppnås. De flickor, som utbildats till
modister, voro därför ofta otillfredsställda med sitt arbete och övergingo ej sällan
till andra yrken. Man har därför sett sig nödsakad att inskränka tilloppet av
lärjungar till denna avdelning så mycket som möjligt och att endast lämna tillträde
till densamma åt flickor, som visa särskild begåvning för yrket.
4. Avdelning för arbeten, som fordra användning av lim och klister.
Undervisningen omfattade till en början montering av mönster och tillverkning
av askar för mönstersamlingar samt konstnärlig etikettering. Sedermera
har den utvidgats till tillverkning av askar och etuier för nipper samt
guld- och silverarbeten. Skolans verksamhet på detta område har varit mycket
framgångsrik, och lärjungarna från denna avdelning hava haft lätt att erhålla
platser med mycket höga avlöningar.
5. Avdelning för konst. Undervisningen i ritning hade till en början en
rent pedagogisk uppgift, och en allmän kurs i ritning ingick i undervisningen
i alla skolans yrkesavdelningar. Sedermera bereddes flickor med utpräglat
konstsinne tillfälle att genomgå en mera grundlig utbildning i ritning och
teckning av mönster samt i utskärning av schabloner. Dessutom hava särskilda
yrkeskurser inrättats i retuschering av fotografier, mönsterritning, perforering,
utstämpling av mönster samt i kostymritning.
364
Amerikas förenta stater.
6. Avdelning för allmän undervisning. Den allmänna undervisningen
omfattar affärsaritmetik, uppsättning av affärsskrivelser, materiallära, kostnadsberäkningar
m. m.
7. Avdelning för fysisk uppfostran. Som förut nämnts ägnas stor omsorg
åt förbättrandet av lärjungarnas hälsotillstånd. Hit höra gymnastiska övningar,
dans och lekar samt föredrag i hälsolära.
För inträde vid skolan fordras endast personlig anmälan hos skolans föreståndarinna,
rekommendation från trovärdig person, en ålder mellan 14—16
år, samt intyg om, att den inträdessökande genomgått åtminstone fem klasser
av en elementary school. Nya lärjungar mottagas när som helst under året.
Kursernas längd är obestämd. 1 allmänhet anses en lärotid av ett år vara
önskvärd, men många lärjungar lämna skolan redan efter kortare utbildningstid.
Lärjungeantalet har under den tid skolan varit i verksamhet hastigt ökats.
Det utgjorde 1902 113, 1903 139, 1904 193, 1905 239, 1906 328, 1907 433.
Totala kostnaden för skolans verksamhet uppgick under år 1907 till
36,011:55 dollars, därav 26,040:55 dollars till avlöningar.
The Boston trade school for gir Is
är en kvinnlig yrkesskola ordnad efter alldeles samma principer som Manhattan
trade school for girls. Den skiljer sig endast därutinnan från New York-skolan,
att de yrken, vari den meddelar undervisning, icke äro de samma som i sistnämnda
skola, beroende därpå, att de industriella förhållandena i Boston äro
helt andra än i New York.
Milwaukee school of trades
är en yrkesskola med ändamål att giva unga män praktisk och teoretisk undervisning
i de första grunderna av järnmanufaktur- och byggnadsindustrierna.
Skolan grundades 1906 av enskilda personer, men förändrades redan följande
år till offentlig skola. De synpunkter, som varit bestämmande vid skolans
inrättande, angivas i programmet på följande sätt.
Det gamla lärlingssystemet, under vilket gossar genom kontrakt bundos
vid en arbetsgivare för fyra eller fem år, har nästan helt och hållit försvunnit.
Där utbildning av lärlingar ännu förekommer, går den ut på att träna lärlingen
till specialist i något visst slag av arbete. Förstklassiga, allsidigt utbildade och
i sitt yrke verkligt skickliga yrkesarbetare bliva därför mer och mer sällsynta.
Införandet av automatiskt maskineri, som gossar lätt kunna lära sig att sköta,
och som genast från början ger dem större arbetsförtjänst, än en lärling kan
erhålla, förleder ofta unga män att utbilda sig till maskinskötare i stället för
Trades schools. Milwaukee sehool of trade.
365
att grundligt lära ett yrke. Förhållandena inom praktiskt taget alla yrken hava
numera förändrats därhän, att ingen arbetsgivare längre vill åtaga sig ansvaret
att lära en yngling ett yrke. Bästa vägen att förvärva praktisk erfarenhet och
teoretisk kunskap i ett yrke går nu för tiden genom yrkesskola. Under ett
år, som uteslutande ägnas åt arbete i en yrkesskola under kompetenta lärares
ledning, lär en yngling mer än under dubbla tiden som lärling i en verkstad.
Skolan får dock icke göra anspråk på att kunna utbilda fullt utlärda arbetare
(journeymen mechanics). Dess mål bör vara att på kortast möjliga tid, som är
förenlig med en god undervisning, lära var och en av sina lärjungar de grundläggande
principerna av ett visst yrke. ökad skicklighet och snabbhet i arbetets
utförande kunna sedan lätt förvärvas av dem, som genomgått skolan.
För inträde vid skolan fordras en ålder av 16 år och en skolbildning, som
minst motsvarar 8:de klassen i stadens elementary sehool. Inträdessökande i
åldern 16—24 år ha företräde. Alla, som ha avgångsbetyg från en elementar^
sehool, mottagas utan inträdesprövning. Alla övriga underkastas prövning i
läsning, skrivning, stavning och aritmetik. Ingen mottages, som icke har god
kroppkonstitution och naturlig fallenhet för det valda yrket.
Följande yrken äro upptagna på skolans program:
1. modellsnickeri,
2. formning och gjutning,
3. maskinarbete och tillverkning av verktyg,
4. installation av vatten och gas.
I maskinritning, verkstadsaritmetik och elementär matematik meddelas på
ett synnerligen praktiskt sätt en rätt grundlig undervisning i samband med
yrkesutbildningen.
Kurserna i dagavdelningarna taga en tid av tio månader med undantag för
installationskursen, som endast tager fem månader. Skolan är öppen kl. 8—
12 f. m. och 1,30—5 e. m. med undantag för lördagar, då eftermiddagsarbetet
är inställt. Aftonkurser pågå kl. 7,30—9,30 alla dagar, undantagandes lördagar.
Största antalet timmar ägnas åt praktiskt verkstadsarbete. Skolans strävan
härvid är att ställa lärjungarna under förhållanden, som så noga som möjligt
motsvara industriell praxis. Detta anser man ske bäst och säkrast genom att
i allmänhet låta dem tillverka användbara föremål. Man fäster synnerlig vikt
vid, att arbetet utföres med stor noggrannhet, övningarna i maskinritning
ställas i så nära samband med de praktiska arbetena som möjligt och omfatta
sålunda olika uppgifter för maskinarbetare och installatörer. Detsamma är förhållandet
med matematikundervisningen. Då nödvändigheten att göra skolkurserna
så korta som möjligt tvingat till uteslutande från skolans undervis
-
366
Amerikas förenta stater.
ningsprogram av en hel del ämnen, som kunna vara av nytta för lärjungarna,
söker man på allt sätt uppmuntra dem att genom självstudier vidga sitt vetande.
Skolan har därför ett läsrum, där tekniska tidskrifter äro tillgängliga
för lärjungarna under alla tider på dagen.
Undervisningen är individuell, så att ingen lärjunge hindras i sina framsteg
genom kamraters slöhet eller försumlighet. Stor uppmärksamhet ägnas åt att
vänja eleverna vid ordning och punktlighet i sitt arbete.
Skolan har lyckats att till lärare förvärva personer, som äro specialister
i sitt fack, intresserade av undervisningen och med god förmåga att meddela
sina erfarenheter åt lärjungarna. Hittills har också resultatet av undervisningen
varit mycket tillfredsställande, och skolan har erhållit mycket goda vitsord av
kompetenta arbetsledare.
Allt material bekostas av skolan, och alla arbeten förbli därför skolans
egendom.
Skolan hade under år 1906—07 110 lärjungar. Kostnaderna för skolan
uppgingo till följande belopp:
lärarelöner ........................... 6,900 dollars
material .............................. 2,000 „
tillfälliga omkostnader ............ 1,700 „
eller tillsammans 10,600 dollars
Williamson free school of mechanical trades
är en av Amerikas mest intressanta yrkesskolor. Den grundades av Isaiah V.
Williamson, en förmögen köpman och kväkare, som 1888 donerade en summa
av tre millioner dollars till en skola med ändamål att åt fattiga men välartade
ynglingar giva en god allmänbildning, fostra dem till sedlighet, sparsamhet
och flit samt att undervisa dem i mekaniska yrken. Skolan öppnades den 20
oktober 1891. Den är vackert belägen i en kuperad terräng utanför Filadelfia
med egen järnvägs- och poststation.
Nya lärjungar mottagas i april varje år. Då antalet inträdessökande är
vida större än skolan kan mottaga, utväljas lärjungarna med största omsorg.
För att komma i fråga till intagning fordras en ålder mellan 16 och 18 år.
Alla inträdessökande underkastas inträdesprövning, varvid man icke blott fäster
sig vid deras skolkunskaper utan även söker komma under fund med deras
moraliska egenskaper, deras intelligens och deras lämplighet i rent fysiskt hänseende
för yrkesarbete.
Den teoretiska prövningen omfattar folkskolans kurser i läsning, skrivning,
stavning och aritmetik, geografi, förenta staternas historia och uppsatsskrivning.
Trades schools. Williamson free school of mechanical trades.
367
Företräde under i övrigt lika förhållanden tillkommer inträdessökande från
Pensylvania och vissa kommuner därinom i en bestämd ordning, som närmare
angives i donationsbrevet. Särskild uppmärksamhet fästes vid att skolan uteslutande
är avsedd för sådana ynglingar, som ha för avsikt att skaffa sig sin utkomst
såsom utövare av det yrke, de lärt i skolan. De lärjungar, som antagas,
få genomgå en kort prövningstid, varefter alla, som befinnas lämpliga genom
kontrakt bindas vid skolan för en tid av tre år.
Enligt donationsbestämmelserna åtnjuta alla lärjungar bostad, kost, beklädnad,
undervisning och all undervisningsmateriell kostnadsfritt i skolan, som är
öppen året om. Under augusti månad ha de lärjungar, som önska det, frihet
att besöka släktingar.
Lärjungarna äro fördelade i 10 familjer om 24 i varje. De olika familjerna
bebo var sin villa, där de utom sovrum, avsedda för två och två lärjungar,
ha ett gemensamt läs- och sällskapsrum samt nödiga bad- och toalettrum.
Varje familj har sin husmor, som bor i familjens villa.
En särskild byggnad innesluter skolans ekonomiavdelning. Den har en
matsal, gemensam för samtliga lärjungar, de ogifta lärarna och husmödrarna,''
kök, serveringsrum, förrådsrum, diskrum, tvättrum, barberarstuga m. m.
Skolan är icke avsedd för anhängare av någon viss trosbekännelse, men
varje lärjunge måste omedelbart efter inskrivningen i skolan angiva, vilket religiöst
trossamfund han ansluter sig till, och regelbundet besöka dess gudstjänster
i skolans närhet.
Undervisningen i skolan omfattar följande yrken:
byggnadssnickeri,
murning,
maskinindustri och
modellsnickeri.
Skolarbetet pågår 8 timmar dagligen med undantag för lördagarna, då
arbetstiden är inskränkt till endast tre timmar. Under första året ägnas ungefär
halva tiden åt praktiskt arbete i skolans verkstäder, den övriga hälften åt
ritning och teoretiska studier. De följande åren ökas timtalet för de praktiska
övningarna gradvis, så att dessa mot slutet av tredje året upptaga lärjungens
hela arbetstid. Denna anordning avser att redan under skoltiden vänja lärjungen
vid den inom industrien vanliga arbetstiden. Därtill beräknas lärjungarna
använda en timme varje dag under fem dagar i veckan för självstudier
å sina rum, vartill under tredje året kommer aftonundervisning tre dagar i
veckan i hållfasthetslära, högre matematik och ångmaskinlära.
De teoretiska läroämnena äro läsning, skrivning, grammatik, aritmetik,
algebra, geometri, trigonometri, fysik och politisk geografi, förenta staternas
368
Amerikas förenta stater.
historia, engelsk litteratur, fysik, fysiologi och hygien, statsförfattning, kemi,
ångmaskinlära, hållfasthetslära, byggnadskonstruktionslära, maskinritning och
frihandsteckning, kostnadsberäkningar samt musik.
Varje lärjunge undervisas endast i ett av de yrken, för vilket skolan är
avsedd. Undervisningens mål är att giva lärjungen en så fullständig utbildning
i det yrke han valt, att han omedelbart efter sedan han lämnat skolan
eller åtminstone efter mycket kort tid kan förtjäna fullt utlärd arbetares avlöning.
Skolans undervisningsmetod är så till vida egendomlig, att lärjungarna
under de praktiska arbetena i skolans verkstäder nästan aldrig få tillverka
användbara saker, som kunna säljas. De få hela tiden syssla med övningsuppgifter,
som valts uteslutande med hänsyn till deras värde för undervisningen, så att
lärjungen får en grundlig och omfattande kännedom om alla inom yrket förekommande
operationer och arbetsmetoder och lär sig utföra dem på ett fullt
exakt sätt. Endast undantagsvis tillverkas maskiner, maskindelar och verktyg
för skolans eget behov.
Skolan har verkstäder för maskinarbete, modellsnickeri, byggnadssnickeri
och murning.
På maskinverkstaden utföras en del enkla övningar i mejsling och filning
av rektangulära plattor och prismer. Järnplattor sammanfogas med varandra
på olika sätt. Fyrkantiga, sexkantiga och åttkantiga prismer inpassas i hål av
samma form. Därtill komma övningar i svarvning, hyvling, tillverkning av muttrar
och skruvar med olika slag av gängor, kugghjul m. m. Under andra och
tredje åren få lärjungarna utföra mera komplicerade maskindelar och finare
verktyg i förening med övningar i härdning m. m. Alla arbeten utföras efter
ritning och med exakta mått. Arbeten i filning, svarvning, hyvling m. m. omväxla
med varandra, så att lärjungarna icke tröttas genom att allt för länge syssla
med samma slag av arbete.
Verkstadens arbetsmaskiner äro alla av olika typer. De drivas dels genom
utväxlingar från en för flera maskiner gemensam drivaxel, dels med elektriska
motorer för grupper av maskiner eller enskilda maskiner, så att lärjungarna
få lära sig arbeta med olika slag av kraftöverföring.
På modellsnickeriet utföras förutom en del mindre arbeten även mycket
komplicerade pjäser såsom gjutmodeller till propellrar av ända till halvannan
meters genomskärning, drivhjul till lokomotiv m. m.
På verkstaden för byggnadssnickeri utföras först en del enklare övningsuppgifter
i hyvling och sammanfogning av trä samt i svarvning. övningarna
sluta med, att en hel klass får hjälpas åt att bygga ett mindre boningshus
med alla yttre och inre detaljer i naturlig storlek.
Trades schools. Williamson free school of mechanical trades.
369
Under kursen i murning utföras alla vid ett husbygge förekommande
murningsarbeten såsom vanliga murar med vinklar och hörn, inmurning av
fönster och dörrar, valvslagning, murning av skorstenar för hus och fabriker,
gesimser och listverk m. m. Även här sluta övningarna med, att en hel avdelning
gemensamt utför ett större arbete, en del av en husfasad, en portal
eller en triumfbåge, där de få tillfälle att tillämpa alla för murytors utsyning
med listverk och ornament användbara murningsmetoder.
I synnerhet under sista året lägger man an på att öva lärjungarna i att
utföra ett arbete snabbt, men ändock korrekt, och talrika hastighetstävlingar
förekomma. För många arbeten användas tidkort, där såväl arbetstid som
arbets- och materialkostnaderna noggrant införas, för att hos lärjungen inplanta
vikten av hushållning med tid och material samt lära honom att korrekt
beräkna alla kostnader för ett arbete.
Skolan kan årligen mottaga omkring 250 ordinarie lärjungar. Av de
inträdessökande mottagas dock varje år ett visst antal ynglingar, som få deltaga
i den teoretiska undervisningen men av utrymmesskäl ej ha tillträde till
verkstäderna. De få i stället biträda med varjehanda göromål, såsom skötandet
av skolans ekonomiavdelning, ångpanne- och maskinanläggning samt
med arbeten på skolgården. Ett följande år inträda de som ordinarie lärjungar.
Statistiken för 1906—07 angiver lärjungarnas antal till 296, värdet av fastigheter
och inventarier till 100,000 dollars och omkostnaderna
för fastigheternas underhåll............... till 10,000 dollars
„ lärarelöner................................. » 23,240 „
„ material.................................... » 8,100 „
„ nya verktyg och reparationer ...... „ 5,000 „
„ tillfälliga behov ....... » 900 „
eller tillsammans 47,240 dollars
Föreståndaren för Williamson trade school John M. Schrigley har dels
i en beskrivning över skolan, dels i ett föredrag “The organisation and management
of trade schools" med övertygelse försvarat metoden att utbilda
yrkesarbetare i härför avsedda yrkesskolor och särskilt den metod, som tilllämpas
i Williamson trade school. Under åberopande av en 21-årig erfarenhet
som industriidkare med hundratals lärlingar i smide, modellsnickeri, gjutning
och maskinarbete samt en 20-årig erfarenhet som lärare vid en yrkesskola,
där nära 1,200 lärjungar fått sin utbildning, försäkrar han, att yrken kunna på
ett tillfredsställande sätt läras i en yrkesskola. Han anser det lika naturligt att
370
Amerikas förenta stater.
uppfostra arbetare i yrkesskolor, som att utbilda jurister, läkare, präster och
tandläkare i för dem avsedda skolor. Han anser, att Williamson trade school
varit utomordentligt framgångsrik i sitt arbete, och att den verkligen lyckats
utbilda yrkesarbetare av en mycket hög klass. Intyg från arbetsgivare giva
vid handen, att de anse skolans lärjungar omedelbart efter deras avgång från
skolan i genomsnitt mer värdefulla och skickliga än lärlingar, som utbildats i
verkstäder. Som bevis för sin uppfattning anför han, att 95 % av de lärjungar,
som erhålla avgångsbetyg från Williamson trade school, omedelbart vinna anställning
i yrke med 60—100 % av fullt utlärda arbetares avlöning. Många
erhålla full lön efter 3 och nästan alla inom 12 månader.
Med avseende på undervisningsmetoderna anser Mr Schrigley, att man
mycket fortare och säkrare uppnår ett gott resultat, om man låter lärjungarna
genomgå en serie övningsuppgifter, som valts uteslutande med avseende på
deras värde för lärjungarnas utbildning, än om man låter lärjungarna utföra
verkliga industriartiklar för avsalu. Endast i förra fallet blir det möjligt att
ordna undervisningen fullt systematiskt och att låta lärjungarna övergå till nya
uppgifter, så snart de fullt behärska en föregående.
The California school of mechanical arts och the Wilmerding school of
Industrial arts,
båda i San Francisko, äro två i Amerika mycket omtalade skolor.
Den förra har till upphovsman Lickobservatoriets grundare James Lick,
som 1875 donerade en summa av 540,000 dollars till en institution, som skulle
bära namnet California school of mechanical arts och ha till ändamål att undervisa
män och kvinnor i praktiska yrken såsom arbete i trä, sten och järn eller
andra metaller eller överhuvudtaget i sådana industrier, i vilka intelligent mekanisk
skicklighet (intelligent mechanical skid) nu eller i framtiden kan finna
användning. Donators vilja i detta hänseende kom till utförande först år 1895.
Den senare skolan har tillkommit genom en donation av J. Clute Wilmerding,
en förmögen köpman i San Francisko, som 1894 donerade 400,000 dollars
till inrättande av en skola, som skulle kallas Wilmerding school of industrial
arts, för undervisning av gossar i något yrke med litet läsning men mycket
praktiskt arbete (with little study and plenty of work). När testamentets
bestämmelse skulle utföras, ansågs det lämpligt att förlägga den nya skolan i
omedelbar närhet till California school of mechanical arts för att de två skolorna
skulle kunna samarbeta och komplettera varandra.
Trades schools. The California school och the Wilmerding school. 371
Båda skolorna stå under ledning av samma direktör och ha i allt väsentligt
samma organisation. California school of mechanical arts, ofta kallad
Lickskolan, är på de manliga avdelningarna huvudsakligen avsedd för olika
arter av maskinindustri, under det att Wilmerding school of industrial arts,
som endast mottager manliga lärjungar, på sin lott fått de yrken, som hänföra
sig till byggnadsindustrien.
Skolorna stå öppna för sådana inträdessökande, som genomgått 8 klasser
av elementary school. För Lickskolan gäller dessutom, att de inträdessökande
skola tillhöra staten California, och att antalet platser i första årskursen är
begränsat till 100 för gossar och 40 för flickor.
Själva undervisningen är fri, men alla lärjungar måste på egen bekostnad
anskaffa böcker och ritinstrument samt betala kostnaderna för allt arbetsmaterial.
Båda skolorna hava till mål att giva sina lärjungar någonting mer än
blott och bart yrkesutbildning. Detta angives i Lickskolans program på
följande sätt:
Skolans undervisning har till mål:
1) att giva varje lärjunge en grundlig kunskap i någon industrigren,
varigenom han kan förvärva sitt livsuppehälle;
2) att på samma gång bibringa honom en tillräckligt omfattande kunskap
om olika slag av verktyg och material samt i matematik och naturvetenskap,
för att han fullständigt skall behärska sitt område och kunna anpassa sig efter
de nya och växlande förhållanden, som alltjämt inträffa inom de mekaniska
industrierna; samt
3) att utveckla lärjungens intelligens, så att han blir skickad för ett aktivt
utövande av en medborgares plikter.
Med hänsyn härtill hava skolkurserna, som vid båda skolorna äro‘fyraåriga
med 6—7 timmars daglig undervisning under sammanlagt 9 månader av
året, uppdelats i en allmän, förberedande kurs, som omfattar de två första åren
och delvis sträcker sig in på det tredje och fjärde, samt en speciell yrkeskurs,
som pågår under tredje och fjärde årskurserna.
1 den allmänna kursen har undervisningen samma karaktär som i en
manual training high school, d. v. s. den har till mål lärjungens allmänna
bildning under användning av praktiskt verkstadsarbete som ett viktigt pedagogiskt
hjälpmedel.
De teoretiska ämnena i Lickskolans förberedande kurser äro engelska,
matematik, naturvetenskap och historia. Kursen i engelska omfattar grammatik,
retorik, skriv- och talövningar samt engelsk litteratur och motsvarar fordringarna
för inträde vid statsuniversitetet i California. Matematikkursen omfattar
372
Amerikas förenta stater.
elementär algebra, plan, solid och sfärisk geometri samt plan trigonometri. Av
naturvetenskap studeras fysik under första året och kemi under andra året.
I historia läses gamla, medeltidens och nyare tidens historia samt förenta
staternas historia.
De praktiska övningarna under den förberedande kursen vid samma skola
bestå i övningar i frihandsteckning och mekanisk ritning samt i trä- och metallbearbetning
för gossar och i hushållsgöromål och naturvetenskap för flickor.
Under första året övas gossarna med enkla träarbeten och modellsnickeri, vartill
kommer undervisning om träets bearbetning till bräder och plank, om
skärpning av eggverktyg samt i snickring och svarvning. Smide och gjutning
övas under andra året. Därtill kommer under tredje året en kurs i maskinarbete.
Kurserna i hushållslära (domestic art and domestic Science) börja under
första året med enkel sömnad och förberedande övningar i tillskärning och
provning. Mönsterritning och klädsömnad övas under både första och en del
av andra året. Under återstoden av andra året övas modistarbete. Under
tredje och fjärde åren genomgås kurser i matlagning, i de konstnärliga och
vetenskapliga grunderna för skötandet av ett hem (inre dekoration och möblering,
uppvärmning, belysning, ventilering och andra sanitära anordningar,
hälsolära) samt en kurs i kemi (födoämnenas kemi, desinfektion, rengöring,
färgning, mikroskopering).
Vid början av tredje årskursen ha lärjungarna rätt att bestämma sig för
någon av följande 12 speciella yrkeskurser eller tekniska kurser.
I Lickskolan:
1. modellsnickeri,
2. smide,
3. gjutning,
4. maskinarbetete,
5. mekanisk ritning,
6. industriell kemi,
7. konstindustri,
8. hushållslära,
9. klädsömnad,
10. modistarbete,
11. förberedande kurs för hög
re
tekniska läroverk,
12. polyteknisk kurs.
1 Wilmerdingskolan:
1. byggnadssnickeri, 6. smide,
2. installationsarbeten, 7. träsnideri,
3. möbelsnickeri, 8. modellering i lera,
4. elektriska arbeten, 9. arkitektonisk ritning.
5. murning,
Trades schools. The California school och the Wilmerding school. 373
I alla dessa kurser söka skolorna att giva en så grundlig utbildning, att
lärjungarna genom de förvärvade kunskaperna kunna förtjäna sitt livsuppehälle.
Allt arbete är så vitt möjligt valt med hänsyn till lärjungarnas utbildning.
I motsats till vad förhållandet är i många verkstäder, där lärlingarnas
utbildning lätt kommer att begränsas till ett enda slag av arbete, söker man i
skolan göra utbildningen så bred som möjligt. En lämplig del av lärjungarnas
tid ägnas åt utförande av säljbara artiklar, för att redan i skolan vänja
dem att fylla de fordringar, som ställas på deras arbete, när de lämnat skolan.
Före kursens slut måste de vara kompetenta att utföra sitt arbete på ett sådant
sätt och till sådant pris, att de kunna tävla i öppna marknaden.
1 anslutning till de praktiska övningarna måste alla lärjungar i Lickskolan
deltaga i ett eller flera av följande ämnen:
1) teoretisk mekanik,
2) hållfasthetslära med laboratoriiövningar, hållfasthetsbestämningar,
3) bestämning av bärighet under användning av grafiska och analytiska
metoder,
4) kalorimetri och förbränningslära i förening med läran om energiens
omvandling, hydrostatik, gaslagarna, beräkning av elektriska transmissioner etc.r
5) provningar av ångpannor och ångmaskiner,
6) järnets metallurgi,
7) bokföring och affärsskrivelser.
Dessutom genomgå alla lärjungar en kurs i industriens historia, handelsgeografi
samt förenta staternas historia och författning.
En gång i veckan under sista året anställas seminarieövningar, varvid diskussioner
hållas över tekniska och vetenskapliga frågor. Lärjungarna få själva
föreslå ämnen för dessa diskussioner och äro skyldiga att inleda dem med uttömmande
föredrag, illustrerade genom teckningar eller skioptikonbilder.
California school of mechanical arts hade under läroåret 1906—07 380
manliga och 119 kvinnliga lärjungar. Dess fastigheter och inventarier uppskattades
till 100,000 dollars. Omkostnaderna uppgingo
för byggnaders underhåll .............................. till 4,000 dollars
„ lärarelöner ............................................. „ 16,000 „
„ material ................................................ „ 5,000 „
„ nya verktyg och reparationer..................... „ 2,500 „
„ tillfälliga behov ................. „ 1,000 „
eller tillsammans 28,500 dollars
374
Amerikas förenta stater.
Wilmerding school of industrial arts hade samma tid 224 lärjungar. Fastigheter
och inventarier hade ett värde av 122,000 dollars. Omkostnaderna utgjorde
för fastigheternas underhåll ................................. 7,000 dollars
„ lärarelöner ................................................... 15,000 „
„ material ...................................................... 6,000 „
„ nya verktyg och reparationer........................... 1,800 „
„ tillfälliga behov ........................................... 500 „
eller tillsammans 30,300 dollars
Hebrew technical institute i New York
intager en mellanställning emellan ep manual training, en trade school och
en technical school. Dess ändamål är att åt israeliter eller andra personer
med begränsade tillgångar meddela sådan undervisning, som är bäst ägnad
att förbereda dem för en framgångsfull verksamhet inom de mekaniska yrkena.
Skolan öppnades i november 1883 och underhålles genom frivilliga bidrag från
medlemmar av hebrew technical institute society.
Vid skolans organisation har hänsyn tagits därtill, att många av lärjungarna
icke från sina hem medföra någon erfarenhet, som kan leda dem i valet
av yrke. Skolan mottager därför ynglingar vid en tidig ålder och undervisar
dem under de två första åren i sådana ämnen, som kunna vara nyttiga för
utövare av vilket mekaniskt yrke som helst. Under tredje året få de däremot
uteslutande ägna sig åt den yrkesgren, som för dem är mest tilltalande och
lämplig, men även under denna del av kursen söker man i första rummet
bibringa lärjungen en allsidig utbildning, händighet och goda teoretiska yrkeskunskaper
i allmänhet hellre än att uteslutande öva honom i sådana handgrepp,
som med god förberedelse mycket snart kunna läras i praktiken.
Ehuru en del av skolans lärjungar söka inträde vid högre tekniska läroanstalter,
är det icke skolans ändamål att förbereda för högre studier. Meningen
är, att det stora flertalet skall utbildas till skickliga hantverkare (skilled
artisans), modellsnickare, förmän i verkstäder för trä- och metallbearbetning
eller i elektriska industrier samt till ritare hos arkitekter eller på verkstäder.
För att erhålla tillträde till skolan fordras att vara bosatt i staden New
York, en ålder av minst 12 Va år, god hälsa och goda kroppskrafter samt tillfredsställande
intyg om skolgång och karaktär. Samtliga inträdessökande underkastas
inträdesprövning i aritmetik, engelska, geografi och förenta staternas
historia. Alla lärjungar erhålla fri undervisning samt böcker och verktyg på
skolans bekostnad. Den dagliga undervisningstiden pågår mellan kl. 9 f. m.
Technical schools.
375
och 5 e. in. alla dagar med undantag för fredagar, då undervisningen slutar
kl. 4 e. m., samt lördagar, då skolan är stängd. Ferier infalla med två veckor
i slutet av juli och med tre veckor i början av augusti. Fullständig kurs tager
en tid av tre år.
Under de två första åren är undervisningen gemensam för alla lärjungarna
och har samma allmänna karaktär som i en manual training high school.
Den omfattar vanliga humanistiska skolämnen såsom läsning, välskrivning,
uppsats- och brevskrivning, uppsättande av affärsskrivelser, litteraturstudier,
Amerikas historia, geografi och kartritning, vidare aritmetik, algebra, geometri,
elementär fysik och kemi, elektroteknik, maskinritning och frihandsteckning
samt arbeten i trä och metall. Den allmänna kursen fortsätter delvis även
under tredje året, men huvudvikten lägges under detta år på specialstudier
efter lärjungens eget val i något av följande ämnen: 1) mekanisk ritning,
2) metallarbete, 3) instrumentmakeri, 4) praktisk elektroteknik, 5) träsnideri,
6) frihandsteckning.
Skolan är väl försedd med laboratorier och verkstäder. Vid undervisningen
tillämpas samma praktiska metoder, som man träffar överallt vid amerikanska
tekniska skolor. Alla kunskaper i de tekniska läroämnena inhämtas
så vitt möjligt är genom lärjungarnas egna försök med ledning av utav läraren
författade genom blåkopiering mångfaldigade föreskrifter.
Under läroåret 1906—07 hade skolan 274 lärjungar. Dess fastigheter och
inventarier hade ett värde av 182,942 dollars. Utgifterna utgjorde för
fastigheternas underhåll....................................... 466 dollars
lärarelöner......................................................... 22,512 „
material ............................................................ 6,461 „
nya verktyg och reparationer .............................. 2,386 „
tillfälliga utgifter .......................... 11,754 „
eller tillsammans 43,579 dollars
c) Technical schools.
Med technical schools i motsats till trade schools förstår man i Amerika
sådana skolor, där den teoretiskt tekniska undervisningen är huvudsak.
Under det att lärjungarna i en trade school tillbringa sin mesta tid i
verkstäderna, äro studierna i en technical school nästan uteslutande förlagda
till lärosalar och laboratorier. Många technical schools äro icke alls försedda
376
Amerikas förenta stater.
med verkstäder. Andra åter förfoga över en rätt fullständig verkstadsutrustning,
men verktygen och maskinerna användas för att illustrera de teoretiska
föredragen och för att göra lärjungarna förtrogna med maskinernas konstruktion
och användning för olika ändamål.
Skolorna hava sålunda till mål att utgöra ett komplement till den praktiska
utbildningen i verkstäder och fabriker. De äro avsedda för personer,
som antingen varit eller fortfarande äro anställda i industriellt arbete, såsom
lärlingar eller arbetare, och önska förvärva kännedom om de teoretiskt vetenskapliga
grunderna för det yrke eller den industri, som de ägnat sig åt, för att
därigenom tillförsäkra sig större framgång i sitt yrke och förvärva möjlighet
till befordran till bättre avlönade platser som förmän och verkstadsföreståndare.
I likhet med trade schools kunna technical schools vara antingen aftonskolor
eller dagskolor. De, som äro organiserade såsom dagskolor, hava i
regel aftonkurser för sådana personer, som av sitt arbete äro hindrade att besöka
dagskolorna.
Såsom exempel på technical schools må ajiföras:
The general society of mechanics and tradesmen of the city of New York
school departement.
The general society of mechanics and tradesmen i New York grundades
år 1785 av 22 framstående industriidkare i New York. Föreningen motsvarade
ursprungligen i viss mån de europeiska gillena och var en på ömsesidighetsprincipen
grundad understödsförening. Sedermera har dess uppgift betydligt
vidgats. Bland annat utdelar den stipendier till lärjungar vid den förut beskrivna
New York trade school och underhåller själv en mycket besökt teknisk
aftonskola. För denna skolas underhåll har föreningen 1908 fått mottaga en
donation av 200,000 dollars från en av sina medlemmar, den kände mecenaten
Andrew Carnegie, varigenom skolans verksamhet helt nyligen kunnat betydligt
utvidgas.
Skolan är öppen endast för manliga lärjungar, som under dagen äro anställda
i yrkesarbete. Undervisningen är kostnadsfri, men lärjungarna måste
själva hålla sig med böcker och ritmaterial. Några inträdesfordringar äro icke
uppställda, utan lärjungarna mottagas i den ordning, de anmäla sig, till dess
alla klasser äro fullsatta. Läroåret börjar sista veckan i september och pågår
till slutet av april. Undervisningen pågår kl. 7,30 till 9,30 e. m. alla dagar utom
lördagar. De lärjungar, som fullständigt genomgått någon av skolans i regel
treåriga kurser i enlighet med i programmet närmare angivna bestämmelser,
erhålla societetens diplom. Detta utdelas dock icke till någon, som icke varje
Technical schools. General society of mechanics and tradesmen.
377
år bevistat minst 75 procent av kursens undervisningstimmar och med framgång
deltagit i de examina, som varje år anställas i slutet av mars. De, som
erhållit diplom, ha företräde till societetens stipendier för fortsatta studier vid
New York trade school.
Skolan meddelar undervisning i 34 olika läroämnen fördelade på följande
kurser:
1. Byggnadsritning (architectural drafting) omfattande: 1) elementär kurs
för nybörjare två aftnar i veckan med övningar i projektionsritning, ritning av
detaljer till fönster, dörrar, gesimser, byggnadskonstruktioner, murverk, skorstenar
och valv i tegel och sten; 2) andra årets kurs likaledes två aftnar i
veckan, då lärjungarna få utföra planer och fasader, företrädesvis till byggnader
i stad, samt till yttre och inre detaljer i olika material; 3) tredje årskursen,
då''under två aftnar i veckan övningarna omfatta ritningar av planer och fasader
samt detaljer till boningshus; 4) kurs i läsning av ritningar med kostnadsberäkningar
under en eftermiddag i veckan, då fullständiga ritningar för en byggnad
i stad sättas i lärjungens händer, och han undervisas om metoderna för
beräkning av kostnaden för de olika slag av arbeten, som fordras för byggnadens
utförande, samt om staden New Yorks byggnadsordning; 5) kurs i arkitekturritning
två eftermiddagar i veckan för sådana, som genomgått fullständig
kurs i byggnadsritning, och för sådana, som äro anställda på arkitekters ritkontor.
För att erhålla diplom i kursen för byggnadsritning fordras att hava genomgått
1, 2, 3 och 4 (3 kan utbytas mot 5). Därtill fordras en kurs i matematik.
Lärjungarnas ritningar utföras efter av läraren på svarta tavlan gjorda
anvisningar med utsättande av mått. Övningarna ha icke till mål att öva lärjungarna
att utföra självständiga kompositioner utan endast att bibringa dem
förmåga att läsa en ritning och att utföra detaljritningar efter givna skisser.
2. Mekanisk ritning (mechanical drafting): 1) elementär kurs för ny
begynnare,
omfattande övningar i projektionsritning, isometrisk ritning, arbetsritningar,
kopiering, muntliga föredrag över verkstadsmetoder jämte blåkopiering;
2) maskindetaljer; 3) maskinritning ; 4) ritning för plåtslagare; 5) högre kurs
för plåtslagare; 6) ritning för elektriska industrier; 7) ritningar för patentbyråer;
8) skeppsbyggnadsritning; 9) topografisk ritning; 10) “mechanism“, ritning av
kugghjul, excenterskivor, ångmaskindetaljer, ventiler etc.; 11) ritning av gasolinmaskiner
och automobildetaljer; 12) vagns- och automobilritning.
Kurserna 1—3 pågå två eftermiddagar och 4—12 tre eftermiddagar i veckan.
För att erhålla avgångsbetyg i kursen för mekanisk ritning fordras följande
kombinationer: 1, 2 och 3; 1, 4 och 5; 1 och två års kurs i 6, 7, 8, 9, 10 eller
378
Amerikas förenta stater.
11; 1 och 2 samt någon av kurserna 7—12. Dessutom fordras deltagande i
matematikundervisningen.
3. Frihandsteckning omfattande: 1) elementär kurs för nybegynnare två
aftnar i veckan, ritning efter antik; 2) andra årskursen två aftnar i veckan
likaledes med ritning efter antik; 3) ritning efter draperad eller naken levande
modell tre aftnar i veckan för lärjunge, som genomgått 1 och 2 eller har motsvarande
färdighet; 4) dekorationsritning två eftermiddagar i veckan; ornament,
färgharmoni, studier av historiska stilar och ornament, enkla kompositionsövningar
(original elementary design); 5) högre kurs i dekorativ teckning två
aftnar i veckan.
För diplom fordras kurserna 1, 2 och 3 eller 1, 4 och 5.
4. Modellering i lera: 1) en elementär kurs för nybörjare; efter övningar
i de första grunderna av modellering i lera följa studier efter naturliga bladverk,
frukter och blommor; 2) och 3) modelleringsövningar med hänsyn till
lärjungarnas yrken; olika stilarter genomgås och figurmodellering övas efter
gipsavgjutningar. övningarna pågå två eftermiddagar i veckan. De, som
genomgått de tre årskurserna fullständigt med tillfredsställande resultat, erhålla
avgångsdiplom.
5. Matematik: 1) aritmetik två aftnar i veckan för nybörjare och dem,
som önska genomgå en repetitionskurs; 2) elementär algebra två aftnar i veckan
för nybörjare; 3) elementär geometri två eftermiddagar i veckan; 4) elementär
trigonometri en gång 2 timmar i veckan; 5) verkstadsmatematik (workshop
mathematics) två aftnar i veckan med tillämpningar av aritmetik, enkla algebraiska
ekvationer och de första grunderna av geometrien på praktiska problem;
därtill komma övningar i användning av logaritmtabeller och räknesticka;
6) tillämpad mekanik två aftnar i veckan för dem, som för sitt praktiska arbete
behöva kännedom om elementen av detta ämne. Kursen omfattar bland annat
läran om hästkrafter, remskivor och kugghjul med tillämpningar, hållfasthet
hos olika material, grafostatik med tillämpningar på takkonstruktioner, kranar,
bjälkar och broar.
b. Naturvetenskap: 1) elementär fysik; 2) elementära fysiska laborationer
och 3) elektroteknik med två lektioner i veckan under alla tre kurserna.
Under läroåret 1906—07, då antalet lärjungar var 1,293, uppgingo omkostnaderna
till följande belopp:
för lärarnas avlöning .......................................... 8,414 dollars
„ material ...................................................... 418
„ övriga utgifter ............................................. 4,524 „
eller tillsammans 13,356 dollars
Technical schools. Cooper union for the avancement of Science and art. 379
Cooper union for the advancement of Science and art
underhåller i staden New York mycket besökta läroanstalter av olika slag för
män och kvinnor. Då de tekniska avdelningarna av dessa skolor väl snarast
äro att hänföra till högre tekniska läroanstalter, och då skolorna enligt
föreståndarens egen mening icke voro tidsenligt utrustade med laboratorier och
verkstäder — en brist, som man dock genom planerade nybyggnader står i
begrepp att avhjälpa — lämnas här endast en summarisk redogörelse för dessa
läroanstalter:
1. Dagskolan för tekniska vetenskaper för män och kvinnor har till
ändamål att giva fullständig ingenjörsutbildning. Kurserna äro fyraåriga. Läroåret
börjar i slutet av september och pågår till mitten av maj. Den dagliga
undervisningstiden infaller emellan kl. 9,45 f. m.—3,15 e. m. För tillträde till
första årskursen fordras inträdesprov i algebra t. o. m. 2:a gradens ekvationer
och i plan geometri. Ingå betyg av något slag kunna befria från inträdesprov.
De tre första årskurserna äro lika för alla, men under fjärde året uppdelas
lärjungarna i tre avdelningar, en för civilingenjörer, en för elektroingenjörer
och en för mekaniska ingenjörer.
Samtliga lärjungar i alla tre avdelningarna måste utarbeta en “thesis",
d. v. s. en originalundersökning över något problem, som är av betydelse för
tekniken. Denna undersökning kan, där så anses lämpligt, ersättas med utförande
i bestämd skala av en modell till en bro, en takresning eller ett valv
med därtill hörande beskrivning eller en fullständig undersökning med uppmätning
av och ritningar till något redan utfört ingenjörsarbete.
Lärjungar, som genomgått någon av ingenjörskurserna, erhålla Coopers
medalj, diplom eller bachelor of engineering-grad. Ingenjörsgrad som civilingenjör,
mekanisk ingenjör eller elektroingenjör utdelas av styrelsen (bord of
trustees) för Cooper union efter längre tids (3—5 år) framstående ingenjörspraktik.
Under år 1908 hade denna avdelning i samtliga kurser 237 lärjungar.
2. Aftonskolan för naturvetenskapliga studier för män och kvinnor är
kanske den mest intressanta av Cooper unions skolor. Den erbjuder unga
män och kvinnor, som äro anställda i arbete, möjlighet att genom aftonkurser,
som räcka 4—5 år, förvärva en grundlig naturvetenskaplig och teknisk bildning.
Kurserna pågå varje år från slutet av september till mitten av maj med
10 timmars undervisning i veckan (2 timmar alla dagar utom lördagar).
Skolan har tre skilda kurser, nämligen:
1) femårig, allmänt naturvetenskaplig kurs,
2) femårig kurs i kemi,
380
Amerikas förenta stater.
3) fyraårig kurs i elektroteknik.
För tillträde till dessa kurser fordras en ålder av 15 år och vid inträdesprov
ådagalagda nöjaktiga kunskaper i algebra t. o. m. l:a eller 2:a grads
ekvationer och i plan geometri.
Kurserna voro under år 1908 besökta av 935 lärjungar. Med avseende
på medaljer, diplom och grader gälla ungefär samma bestämmelser för aftonskolan
som för dagskolan.
Förutom de två ovan nämnda skolorna uppehåller Cooper union ytterligare
ett stort antal skolor, kurser och offentliga föreläsningar, bland vilka
följande ha en teknisk riktning:
3. aftonskola för konst för män,
4. aftonskola för konst för kvinnor,
5. kurser i stenografi och maskinskrivning för kvinnor,
6. kurser i telegrafi för kvinnor.
Cooper union förfogar över fastigheter och inventarier till ett värde av
1,070,877:34 dollars samt donationer för undervisningsverksamhetens uppehållande
till ett sammanlagt belopp av 2,797,727: 67 dollars.
Pratt institute i Brooklyn
grundades i slutet av 1880-talet av Charles Pratt, en praktisk och framgångsrik
industriidkare, varmt intresserad för undervisningsfrågor. Han var själv autodidakt,
och vid grundandet av Pratt institute leddes han av önskan att bereda
unga män och kvinnor just sådana bildningsmöjligheter, som han själv hade
saknat.
tf
Hans mål var, att Pratt institute skulle kunna hjälpa alla klasser av praktiska
arbetare, både konstnärer och hantverkare. Det erbjuder därför unga
män och kvinnor i såväl dag- som aftonkurser tillfälle att erhålla undervisning
i ett stort antal konstnärliga, vetenskapliga, tekniska och husligt ekonomiska
ämnen och har därjämte utbildningskurser för lärare och lärarinnor i flera av
skolans fackämnen.
Den framsynthet, som Pratt lade i dagen vid institutets ordnande, och
den hängivenhet, varmed hans mål fullföljts av den nuvarande styrelsen och
en stab av framstående lärare, har gjort Pratt institute till ett av de största
och mest ansedda av Amerikas tekniska läroanstalter.
Institutet öppnades i oktober 1887 med 12 lärjungar. Under år 1907—
08 hade det i dagkurserna 2,160 och i aftonkurserna 1,662 eller tillsammans
3,782 lärjungar. Under sin 21-åriga tillvaro, 1908, hade det givit undervisning
åt icke mindre än 64,988 lärjungar.
381
Technical schools. Prutt institute i Brooklyn.
Dess verksamhet uppehälles huvudsakligen genom inkomsterna från institutets
fonder. Lärjungeavgifterna äro jämförelsevis obetydliga och täcka
endast en ringa del av omkostnaderna.
Institutets lokaler äro inrymda i nio särskilda byggnader, nämligen en
huvudbyggnad, en för matematiskt naturvetenskapliga och tekniska studier, en
för elektroteknik, en för kemi, en för huslig ekonomi och konst, en för kindergarten,
en biblioteksbyggnad, en byggnad för kroppsövningar och ett klubbhus.
Institutet står under kontroll av en styrelse, board of trustees, med en
sekreterare som verkställande direktör. Dess verksamhet är fördelad på flera
skilda avdelningar (departements). Varje avdelning har sin särskilda föreståndare,
som är ansvarig för undervisningen inom sin avdelning. Samtliga avdelningsföreståndare
bilda tillsammans ett lärareråd. Allmänna ärenden, som
beröra alla avdelningarna, handläggas av särskilda kommittéer.
Institutets diplom och avgångsbetyg utdelas endast med hänsyn till lärjungarnas
framsteg i studierna, men “icke som ett erkännande av, att de ägnat
ett visst antal år åt studierna“. Diplomet är avsett för dem, som genomgått
någon av kurserna för utbildning av lärare och utgör institutets officiella intyg
om innehavarens undervisningsskicklighet. Avgångsbetyg utdelas åt dem, som
fullständigt och med framgång genomgått någon av dagkurserna. Lärjungarna
i aftonkurserna erhålla avgångsbetyg för varje särskilt ämne.
Läroåret är fördelat på 3 terminer. Höstterminen räcker från 21 september
till 18 december, vinterterminen från 4 januari till 26 mars och vårterminen
från 5 april till 17 juni.
Omfattningen av institutets verksamhet framgår av följande översikt över
dess olika avdelningar och kurser:
1. Avdelningen för skön konst och konstindustri (departement of fine
and applied arts) har: 1) tvååriga dagkurser för utbildning av lärare i konst
och handarbete för offentliga skolor; 2) tre- till fyraåriga dagkurser i ritning,
målning, illustrering och kostymmålning; 3) tvååriga kurser i dekorativ och
konstindustriell teckning; 4) tvååriga dagkurser i arkitektur med underavdelningar
för byggnadsritning och byggnadskonstruktion; 5) kurser i juvelerarkonst,
ciselering, emaljering och metallarbeten; 6) lördagskurser för barn;
7) aftonkurser i frihandsteckning, teckning efter levande modell, ornamentsteckning
och ornamentsmodellering, byggnadsritning, metalldrivning, ciselering
och juvelerarkonst, träskulptur samt modellering i vax och lera.
2. Avdelningen för kvinnliga yrken (departement of domestic arts) har:
1) heldagskurser för fullständig yrkesutbildning i sömnad (3 män.), klädsömnad
(12 män.), modistarbeten (3 mån.) samt i kostymteckning och mönsterritning
382
Amerikas förenta stater.
(12 mån. kurs); 2) dagkurser om 4 timmar i veckan (part time courses) i sömnad,
klädsömnad, modistarbete och konstsömnad; 3) lördagskurser för barn; 4) aftonkurser
i sömnad, tillverkning av klädningsblusar och barnkläder, arbete med
elektriskt drivna symaskiner, klädsömnad, modistarbete och kostymteckning.
3. Avdelningen för hushållslära (departement of domestic Science) har:
1) dagkurser för utbildning av lärarinnor i hushållslära och kvinnligt handarbete;
2) dagkurser för “dietitians"1), husmödrar, hushållerskor, sjuksköterskor,
husjungfrur samt i matlagning, huslig ekonomi och tvätt för husjungfrur och
hjälpkvinnor; 3) lördagskurser för skolflickor; 4) aftonkurser i matlagning, servering
och tvätt.
4. Avdelningen för vetenskap och teknologi (departement for Science
and technology) har: 1) tvååriga dagkurser för utbildning av arbetsledare (day
foremanship courses) för a) maskinindustri (steam and machine design), b) för
elektroteknik och c) för kemisk industri; 2) ettåriga yrkeskurser med dagundervisning
(day trade courses) för a) maskinkonstruktion och b) för byggnadsyrken;
3) tekniska aftonkurser (evening technical courses) och 4) aftonkurser
för yrkesutbildning (evening trade courses).
5. Avdelningen för kindergarten (departement of kindergartens) har: 1)
kurser för kindergartenlärarinnor; 2) kindergarten för barn; 3) kindergartenkurser
för mödrar.
6. Biblioteksskola (library school).
7. Bibliotek.
8. Avdelning för kroppsövningar.
Samtliga avdelningar vid Pratt institute förfoga över synnerligen fullständiga
och för sina ändamål lämpliga utrustningar med lärosalar, laboratorier
och samlingar av undervisningsmateriell. Till föreståndare för de olika avdelningarna
och till lärare i huvudämnena har institutet lyckats förvärva framstående
fackmän, som var och en med stort intresse gjort sin personliga insats
vid undervisningens ordnande. Ett närmare studium av kursernas planläggning
och de vid institutet använda undervisningsmetoderna erbjuda därför på
grund av de många originella synpunkter, som därvid kommit till uttryck, ett
stort intresse. Amerikanarens fordran att all undervisning och icke minst den
tekniska skall vara praktisk, så till mål som medel, har man här med stor framgång
lyckats efterkomma. Lärjungarna tillbringa sin mesta tid i laboratorier
och verkstäder, där de antingen var för sig eller i grupper syssla med experiment
och göra anteckningar över resultaten. Apparater för fysiska, kemiska, *)
*) Kvinnor, som i fattiga hem meddela undervisning i matlagning och hushållslära.
Technical schools. Pratt institute i Hrooklyn.
383
mekaniska och maskintekniska experiment äro i regel fast monterade kring
väggarna eller på golven, så att de alltjämt stå färdiga att användas. Alla
försök utföras av lärjungarna själva efter maskinskrivna eller blåkopierade
föreskrifter. De instrument och verktyg, som äro behövliga, får lärjungen själv
mot kvitto avhämta i en i laboratoriet eller verkstaden befintlig “office“ i enlighet
med en till varje experiment fogad skriftlig förteckning. Den ena lärjungen
får hjälpa den andra till rätta. Endast sällan behöva lärarna ingripa med
råd och dåd eller för att samla lärjungarna till demonstrationer, då lärjungarna
få slå sig ned på några för ändamålet avsedda bänkar i själva laboratoriet
eller verkstaden. Lärarens arbete består huvudsakligen i att planlägga och
övervaka arbetet och att granska de skriftliga rapporter, som lärjungarna äro
skyldiga att avlämna över sina försök.
Vid undervisningen ställas lärjungarna så vitt möjligt är inför sådana
problem, som möta dem i det praktiska livet, när de lämnat skolan. Som
exempel må anföras. Institutet behövde för sitt maskinlaboratorium en fartygsångmaskin.
För att erhålla en sådan till billigt pris inköptes en maskin av modern
typ från en i New Yorks hamn sjunken ångjakt. Alla arbeten för maskinens
installering och reparation utfördes av lärjungarna efter en noggrann, på förhand
uppgjord plan, så att de för sin utbildning skulle draga största möjliga nytta
av arbetet. De fingo själva utföra ritningarna till fundamentet, bygga träformarna
till cementgjutningen, inpassa ankarjärn och bultar på sin rätta plats,
tillblanda cementet och utföra själva gjutningen. Sedan maskinen uppställts
på sin plats, underkastades alla dess delar en noggrann uppmätning och provning.
De skadade och mindre tillförlitliga delarna reparerades och ersattes med
nya, varjämte maskinen kompletterades med hänsyn till sitt nya ändamål. På
liknande sätt förvärvade institutet en annan ångmaskin genom att inköpa och
renovera en såsom utnött kasserad äldre maskin.
Under ett år fick avgångsavdelningen efter noggranna förberedelser medfölja
en av Förenta staternas ångpråmar på dennas turer på Hudsonfloden för
att avprova och bestämma effekten hos alla delar av dess maskinutrustning,
såsom ångpannor, ångmaskiner, kondensatorer och alla övriga biapparater.
I avdelningen för kemisk teknologi få lärjungarna tillverka tvål tonvis och
garva hudar i dussinvis i apparater, som ha sin fulla motsvarighet i industrien,
dock först sedan de vetenskapliga principerna för tillverkningen noga illustrerats
genom laboratorieförsök i mindre skala.
Icke mindre praktisk är undervisningen i de kvinnliga avdelningarna.
Sedan lärjungarna i avdelningen för domestic Science fått genomgå en grundlig
kurs i fysiologi, bakteriologi, kemi, fysik, hygien, dietik, matlagning m. m.
384
Amerikas förenta stater.
i ''förening med kemiska, fysiska och bakteriologiska övningar i institutets
laboratorier, få de, fördelade i grupper om fyra stycken i varje, i tur och ordning
avlägga ett slutprov, som består däri, att de under en vecka utföra alla
sådana arbeten, som erfordras för skötandet av ett hem.
För denna del av kursen har vid institutet inretts ett särskilt mindre kök
med enkel men i alla hänseenden fullständig och mönstergill utrustning och
i anslutning därtill en matsal med fullständig möblering och utstyrsel. Lärjungarna,
som deltaga i slutprovet, få själva göra alla för hushållet nödiga uppköp,
uppsätta matsedel, tillaga och servera alla måltider under veckan för ett
antal av sina kamrater i samma kurs samt kursens föreståndarinna. Därvid
ha de sig förelagt uppgiften att bjuda på den ur smak- och näringssynpunkt bästa
möjliga kost till ett på förhand fixerat pris, olika för olika veckodagar och olika
tillfällen. Deras arbete granskas och kritiseras av kamrater och lärarinnor.
Vid veckans slut avlämnas köket med hela dess utrustning väl rengjort och
putsat, allt ordentligt uppställt eller förvarat på sina bestämda platser. Matsalens
parkettgolv bonas, möblerna avputsas, allt porslin, silver och duktyg
rengöres och förvaras efter konstens alla regler. Vid avlämnandet underkastas
allt en detaljerad granskning och kritik.
Såsom exempel på, med vilken grundlighet husliga frågor behandlas, må
nämnas, att de kvinnliga lärjungarna även få öva sig i att uppgöra planritningar
till boningshus, varvid särskild vikt fästes vid inredning av kök, skafferi
och serveringsrum samt därvid, att ekonomiavdelningens olika rum stå i
bekväm förbindelse med varandra och med den övriga våningen.
Även rumsdekoration övas. På ett större kartongblad uppritas en plan
till ett boningshus. På särskilda rutor vid sidan av planritningen angivas, så
vitt möjligt är i naturligt material, färg och mönster på mattor, möbler och
möbeltyg, panel, gardiner, tapeter och takdekorationer, så att man får icke
blott en god översikt över varje särskilt rum utan även ett intryck av den
helhetsverkan, våningen i dekorativt hänseende kommer att göra. Praktiska
uppgifter, sådana som dekoreringen av en skolföreståndarinnas mottagningsrum,
en läkares väntrum eller en vetenskapsmans arbetsrum, föreläggas lärjungarna
till utförande i samma överskådliga manér.
Vid undervisningen i de teoretiska hjälpämnena såsom matematik och
deskriptiv geometri söker man alltid giva lärjungen ett praktiskt underlag för
hans studier och att bringa undervisningen i så nära samband som möjligt
med de praktiska huvudämnena, maskinlära, maskinritning, maskinkonstruktion
etc.
Technical schools. Pratt institute i Brooklyn.
385
Matematiken betraktas uteslutande som ett viktigt hjälpmedel vid lärjungarnas
arbete i skolan eller i det praktiska livet efter skolkursens avslutning.
Vid undervisningen i detta ämne hava därför teoretiskt vetenskapliga
synpunkter fått träda i bakgrunden för de rent praktiska. Man eftersträvar
icke att giva en fullständig och avrundad kurs i algebra, geometri och trigonometri
med ledning av för matematikstudier avsedda vanliga läroböcker.
Läraren H. W. Marsh har själv ordnat en samling problem, som innehålla
just det mått av matematiska kunskaper, som lärjungarna behöva för sitt arbete
vid institutet. På detta sätt har det blivit möjligt att förbigå en del mindre
väsentliga områden för att lägga så mycket större vikt på de delar av
ämnet, som ha ständig tillämpning vid en ingenjörs praktiska verksamhet.
Denna problemsamling, som är mångfaldigad på lösa blad, så att ändringar
vid behov lätt kunna göras, ställes under kursens lopp till lärjungarnas förfogande.
För att vänja lärjungarna vid självständigt tänkande äro prqblemen
ordnade så, att lärjungarna på grund av vad de inhämtat av de föregående
problemen själva skola kunna finna lösningen till de efterföljande. Till ledning
för de svagare lärjungarna har läraren till en del problem fogat korta
antydningar om den väg, de ha att gå för att finna lösningen. Flertalet övningsexempel,
som användas vid undervisningen i algebra, trigonometri och den
korta kurs i differential- och integralräkning, som genomgås vid institutet, utgör
tillämpningar av lagar, som lärjungarna fått lära känna vid studiet av kursens
övriga läroämnen, fysik, kemi, mekanik och maskinlära. Problemen med
deras lösningar inskrivas av lärjungarna i deras anteckningsböcker, så att de
vid kursens slut förfoga över en för deras kommande arbeten lämplig uppslagsbok
över den matematiska behandlingen av tekniska problem.
Ej mindre intressant är det sätt, varpå de första grunderna i linjär- och
projektionsritning såsom inledning till maskinritningen meddelas. Metoden har
utarbetats av institutets nuvarande lärare i mekanisk ritning Anson V. Smith,
som före sin anställning vid institutet varit ritare hos den bekanta maskinfirman
Brown and Scharpe manufacturing company i Providence, R. I. och
fortfarande under ferierna tre månader varje år arbetar på samma firmas kontor.
Han har således en god erfarenhet om de fordrirfgar, som en av världens
största maskinfirmor ställer på sina ritare.
Vid undervisningen måste han utgå från, att lärjungarna vid inträdet i
skolan aldrig handskats med ritinstrument och icke ha några begrepp om pro-''
jektionsritning. En serie praktiska övningar är därför nödvändig för att göra
dem förtrogna med användningen av de vanliga ritinstrumenten och bibringa
dem förmåga att arbeta med noggrannhet. Erfarenheten har emellertid visat,
in 25
386
Amerikas förenta stater.
att den träning, som härför erfordras, kan vinnas genom arbetet med själva
projektionsritningen, och att således den tid, som vanligen användes för förberedande
ritövningar, kan inbesparas. Varje ritning, som utföres under kursen,
är en verkstadsritning av just samma slag, som skulle fordras på ett kommersiellt
ritkontor. Alla ritningar utföras efter modeller, som med stor omsorg
valts så, att lärjungen erhåller kännedom om principerna för projektionsritningen
i en logisk ordning.
Den första serien av ritningar, som under kursen utföres, är ytterligt
enkel och modellerna ordnade så, att varje efterföljande ritning endast blir en
liten mån svårare än den föregående och icke innebär mer än en ny princip,
som lärjungen icke förut lärt känna. Läraren söker göra steget mellan två på
varandra följande ritningar så pass lätt och nära till hands liggande, att lär- •
jungen på egen hand skall kunna lösa de problem, som föreläggas honom.
Df första fyra modellerna i serien fordra endast användning av vinkellinjal,
rätvinklig triangel och skala. De två första utföras med uteslutande
heldragna linjer, under det att för de två följande fordras även punkterade
linjer. De nästa fem modellerna fordra användning av 45° och 60° vinklar
samt gradskiva. För att spara tid vid ritningarnas utförande under den första
delen av kursen ställas alla data till lärjungarnas förfogande i form av hektograferade
skisser, som ritats omsorgsfullt, dock icke i bestämd skala, och från
vilka de kunna få alla behövliga mått. 1 en del fall äro dessa skisser isometriska,
för att de skola vara olika de bilder, lärjungen har att visa i sina
ritningar. I andra fall är endast en bild uppritad, och de mått, som erfordras
för de övriga angivna. Detta ger lärjungen ständig övning i att projicera en
bild från andra, som redan blivit bestämda, och tvingar honom att alltid inlägga
en självständig tanke i sitt arbete.
När lärjungen blivit tillräckligt förtrogen med användning av vinkellinjal,
triangel, penna och skala till utförande av arbetsritningar efter dessa första
modeller med alla mått utsatta på ett prydligt sätt, får han övergå till ritningar
efter modeller, sammansatta av cylindriska, koniska och sfäriska ytor, som
fordra användning av passare. För att han icke skall bli tvungen att lära för
mycket nytt på en gång, väljas till en början endast sådana modeller, som
hava symmetriska konturer och äro fria från gängade hål och ytor. Innan
lärjungen övergår till modeller, som innehålla sådana delar, får han utföra en
kort serie av ritningar efter nitar, bultar och skruvar. Till dessa ritningar får
lärjungen taga alla mått från standardtabeller, sådana de användas i verkstädernas
ritkontor, och i övrigt själv göra de beräkningar, som äro nödiga för
att erhålla de övriga mått han behöver.
Technical schools. Pratt institute i Brooklyn.
387
Sedan lärjungen förvärvat tillräcklig förtrogenhet med att utföra arbetsritningar
efter ett antal modeller i enkel projektion får han övergå till svårare
problem i sned projektion. Därvid användes samma metod som förut, i det
att lärjungen får utföra arbetsritningar efter verkliga maskinmodeller. För
dessa övningar har läraren samlat ett stort antal instruktiva modeller, som
tillåter en stor variation av övningarna allt efter lärjungarnas olika förmåga.
Efter dessa övningar, som upptaga höstterminen och en del av vinterterminen,
följa problem, som behandla ytors utbredning, kroppars genomträngning,
kugghjulsutväxlingar och isometrisk projektion. Under de sista sex
veckorna av vinterterminen få lärjungarna uppmäta och göra skisser till en
eller ett par enklare maskiner för att sedan med ledning av skisserna utföra
fullständiga arbetsritningar över såväl maskinen i dess helhet som alla dess
detaljer. Alla ritningar skola åtföljas av kopior på kalkerväv, blåkopior och
av fullständiga materialförteckningar. Varje lärjunge är skyldig att över sina
ritningar uppsätta ett kortkatalogsystem i överensstämmelse med bruket på
kommersiella ritkontor.
Större delen av vårterminen ägnas åt utförande av ritningar till ett stort
antal maskindetaljer. Som mönster användas härvid institutets egna maskiner,
i första hand dess ångmaskiner, men även verktygsmaskiner. Dimensionerna
hos alla detaljer varieras dock, så att varje lärjunge får sitt särskilda problem
att lösa. Endast en del av de viktigaste måtten angivas, och lärjungarna få
på egen hand och under kritik från lärarens sida söka finna de övriga. I
andra fall överlämnas till lärjungen en rå skiss, som anger den allmänna karaktären
av den ritning, han har att utföra, och några få av de viktigaste
måtten, varefter utförandet av alla detaljer överlämnas åt lärjungens eget omdöme.
Han ställes således inför just sådana arbeten, som i flertalet fall fordras
av en ung ritare, när han vinner anställning på ett ritkontor.
Under första delen av året utföras alla ritningar uteslutande i blyerts.
Först sedan lärjungen lärt sig att utföra en ritning snyggt och korrekt i blyerts,
får han rita den i tusch. Under den sista delen av året uppdragas ritningarna
i tusch antingen på kalkerväv eller undantagsvis direkt på originalritningen.
En detaljerad redogörelse för kursen i mechanical drawing vid institutet
slutar med följande uttalande: Om lärarna i maskinritning insåge, hur mycket
tid som kunde sparas, och vilken vinst i arbetets kvalitet kunde göras, om
undervisningen baserades på enkla verkstads- och ritkontorsmetoder, skulle
helt säkert de abstrakta metoderna för undervisningen i deskriptiv geometri
försvinna från våra tekniska skolor och colleges.
388
Amerikas förenta stater.
Det anförda må vara nog för att ge en föreställning om de allmänna
grundsatser, som tillämpas vid undervisningen i Pratt institute. På den
tekniska undervisningens område intager institutet utan fråga en mycket hög
rangställning, och samtliga avdelningarna vid det samma torde kunna betraktas
som prov på det bästa, som i teknisk undervisningsväg finnes att se i Amerika.
Dess undervisningsmetoder kunna anses typiska för amerikansk uppfattning
om den tekniska undervisningens mål och medel. De, som äro intresserade
för kvinnornas praktiska uppfostran, en fråga som i Amerika omfattas med
stora sympatier, ha helt säkert mycket att lära av institutets avdelningar för
domestic arts and domestic Science.
Här lämnas en närmare redogörelse endast för
Avdelningen för Science och teknology. Denna avdelning erbjuder
ett särskilt intresse, emedan den är en av de få amerikanska skolor, som har
en bestämd karaktär av teknisk mellanskola med ungefär samma uppgifter som
de preussiska Maschinenbauschulen. Avdelningen har, som förut nämnts, följande
kurser:
1. Tvååriga dagkurser för utbildning av arbetsledare (day foremanship
courses) med tre underavdelningar:
a) för maskinindustri (steam and machine design);
b) för elektroteknik;
c) för kemisk industri (applied chemistry).
2. Ettåriga yrkeskurser för
a) maskinkonstruktion;
b) för byggnadsindustri.
3. Tekniska aftonkurser (evening technical courses).
4. Yrkeskurser med aftonundervisning (evening trade courses).
1. De tvååriga arbetsledarekurserna hava enligt programmet till mål att
utbilda unga män, som önska förvärva kompetens för ledningen av arbetet i
industriella anläggningar såsom förmän och verkmästare (master mechanics),
eller för skötandet av andra platser med liknande vikt och ansvar emellan
ingenjören eller högste chefen och yrkesarbetaren inom mekaniska, elektriska
eller kemiskt tekniska industrier.
Inträdessökande till dessa kurser måste hava en viss mogenhet — i alla
händelser en ålder av mer än 17 år — och kunna styrka, att de på grund av
föregående praktisk erfarenhet och redan förvärvad bildning hava förutsättningar
att vinna framgång på den bana, de önska ägna sig åt. Därjämte fordras
inträdesprov i aritmetik och engelska. Den inträdessökande måste visa, att
han med lätthet och säkerhet kan lösa numeriska problem med vanliga bråk och
Technical schools. Tratt institute i Brooklyn.
389
decimalbråk, procent- och proportionsberäkningar samt rotutdragningar. Förmåga
att lösa enkla algebraiska ekvationer av l:a graden är icke absolut
erforderlig, men utan kunskap på detta område är det svårt att följa undervisningen
under första årets kurs. Därtill fordras förmåga att skriva tydlig
och god engelska utan grammatikaliska fel eller stavfel.
Mycken omsorg ägnas åt att bland det stora antalet inträdessökande utvälja
dem, som bäst motsvara skolans ändamål. Alla, som söka tillträde till kurserna,
måste i sina till avdelningens föreståndare ställda skriftliga ansökningar noga
redogöra för sin skolbildning och föregående praktiska verksamhet samt skälen,
varför de önska tillträde till de kurser, som de anmält sig till. De måste dessutom
noga ifylla en blankett med upplysningar av liknande art och bliva
sedan noggrant utfrågade av någon av huvudlärarna inom avdelningen. Alla
de upplysningar, som sålunda inhämtas, i förening med resultatet av inträdesprövningen
läggas till grund för avgörandet av, vilka lärjungar skola intagas
i de särskilda klasserna.
Medelåldern hos dem, som intogos i de tvååriga arbetsledarekurserna i
september 1907, var 20 år och 8 månader; 52 hade genomgått fullständig
high school-kurs, 96 hade i medeltal åtnjutit 2 år och 4 månaders undervisning
i high schools, och 23 hade icke besökt high schools.
Några bestämda fordringar med avseende på långvarigheten av den
praktiska verksamhet, som erfordras för inträde, finnas icke fastställda. Dock
anses önskligt, att den omfattat minst 2 år. Emellertid kan det även hända,
att lärjungar mottagas direkt från en high school, utan att de förut varit anställda
i verkstad eller fabrik, om t. ex. den inträdessökande är son av en fabrikant,
och skolans föreståndare vet, att han på lediga stunder deltagit i praktiskt
arbete i den utsträckning, att han kan anses hava förvärvat nödig erfarenhet
för att med framgång kunna följa undervisningen. De, som hösten 1906 vunno
inträde i avdelningen för maskinindustri, hade i medeltal haft praktisk verksamhet
4 år och 4 månader med en medelinkomst av 14,50 dollars i veckan. För dem,
som samtidigt intogos i avdelningen för elektroteknik, var medeltalet 3 år och
10 månader och medelinkomsten pr vecka 13,75 dollars.
Regelbundet deltagande i alla övningar och gott uppförande fordras av
alla lärjungaj-. 1 skolavgifter betalas 20 dollars för varje termin. Dessutom
måste lärjungarna deponera en summa av 3 dollars att användas som ersättning
för skadade verkstads- eller laboratorii-inventarier.
a) Avdelningen för maskinindustri (steam and machine design) har till
speciellt ändamål att förbereda unga män för inträde — antingen genom ritkontoret
eller verkstaden — i sådana industrier, som syssla med tillverkning av
390
Amerikas förenta stater.
maskiner, såsom verktygsmaskiner, ångmaskiner, pumpar, automobiler och liknande
föremål, eller för inträde i ångkraftanläggningar såsom biträdande maskiningenjörer.
Kursen medför kompetens för befattningar som ritare, konstruktörer,
tillsyningsmän, ingenjörsassistenter och assistenter åt förmän och fabriksföreståndare
eller för andra befattningar, som ha att göra med konstruktion,
tillverkning eller skötsel av maskiner.
Större delen av lärotiden ägnas åt mekanisk ritning och maskinkonstruktion
samt åt maskintillverkning i skolans verkstäder. Lärjungarna undervisas icke
blott i de första grunderna av maskinkonstruktion, utan få även konstruera
specialverktyg och detaljer till automatiskt maskineri för snabb och billig tillverkning.
Arbetet i skolans modellsnickeri, gjuteri, smedja och maskinverkstad
ledes så mycket som möjligt i enlighet med kommersiella metoder, och på
lärjungarnas tillverkningar av modeller, gjutgods, smiden och färdiga maskindelar
ställas samma fordringar, som om de vore gjorda för den öppna marknaden.
De få tillverka fullständiga maskiner med alla tillhörande verktyg och
specialapparater. På detta sätt erhålla de vid sidan av sina teoretiska studier
en omfattande kännedom om alla vanliga fabrikationsmetoder och på samma
gång en god portion praktisk skicklighet.
Mycken tid ägnas åt övningar i det mekaniska laboratoriet i ändamål att
bibringa lärjungarna teoretisk och praktisk kännedom om de bästa maskintyperna
och vana att sköta dem. Grundlig undervisning meddelas både genom
laboratoriiarbete och muntlig undervisning i hållfasthetslära för att lärjungarna
skola förstå att beräkna proportionerna hos olika maskindelar och att rätt
behandla olika slag av material. Därtill kommer undervisning i matematik,
fysik och tillämpad mekanik såsom utgörande de vetenskapliga grundvalarna
för den praktiska delen av kursen. Den muntliga undervisningen i dessa
ämnen fullständigas genom ett stort antal laboratoriiexperiment, omfattande
beräkning av hästkrafttal och bestämning av ångförbrukningen hos olika slag
av ångmaskiner, provningar av transmissioner, gasmaskiner och vattenmotorer.
Läroämnenas fördelning under de olika årskurserna framgår av följande
timplan, som angiver antalet timmar i veckan för varje läroämne.
Technical schools. Pratt institute i Brooklyn.
391
Höstterminen
Matematik (algebra) 5 tim.
Fysik (mekanik) ... 5 »
Fysiska laborationer 6 »
Mekan. ritning (pro
jektionsritning).
.. 8 »
Maskinskissering ... 1 »
Verkstadsarb. (byggnads-
och modellsnickeri)
......... 10 »
Matematik (algebra) 5 tim.
Hållfasthetslära...... 5 »
Maskinritning......... 10 »
Hållfasthetsundersök
ningar
............ 8 »
Verkstadsarbete (maskinarbete)
.......... 10 »
1 : a året.
Vinterterminen
Matematik (pl. geom.) 5 tim.
Fysik(mek.o. värme) 5 »
Fysiska laborationer 6 »
Mekan. ritning (verk
stadsritning).
..... 8 »
Maskinskissering ... 1 »
Verkstadsarbete (mo
dellsn.
o. gjutning) 10 »
2 : a året.
Matematik (solid geometri)
............ 5 tim.
Angmaskinlära....... 5 »
Maskinritning........ 10 »
Laborationer till ångmaskinlära
....... 8 »
Verkstadsarbete (maskintillverkning).
.. 10 »
Vårterminen
Matematik (plan trigonometri).
...... 5 tim.
Fysik (elektricitet) 5 »
Fysiska laborationer 6 »
Mekan. ritning (ma -
skinsdetaljer) ..... 8 »
Maskinskissering____ 1 »
Verkstadsarb. (smide) 10 »
Matematik (analytisk
geometri) ......... 5 tim.
Angmaskinlära och
kraftöverföring ... 5 »
Maskinritning......... 10 »
Laborationer till ångmaskinlära
....... 8 »
Verkstadsarb. (verk
tygstillverkning)--.
10 »
b) Kursen i elektroteknik är avsedd för personer, som önska förvärva
kompetens för mera ansvarsfulla befattningar inom den elektriska industrien,
vid kraft- och belysningsanläggningar, elektriska järnvägar, telegraf och telefon
samt i andra industrier, som i större eller mindre utsträckning betjäna sig av
elektricitet och elektriska apparater. De, som genomgått kursen, äro kompetenta
för platser som ritare och detaljkonstruktörer, verkstadsföreståndare,
apparatprovare, försäljare, ingenjörsbiträden hos firmor, som tillverka elektriskt
maskineri, telefoner och signalapparater, för platser som kabelprovare, tillsyningsman
och andra befattningar hos telefonbolag, samt dessutom för ett stort
antal liknande platser vid elektriska järnvägar och hos bolag för belysningsoch
kraftanläggningar.
Större delen av undervisningen är förlagd till verkstäder, laboratorier och
ritsalar, där arbetena ordnats i så nära anslutning till kommersiell praxis som
möjligt. I laboratorierna få lärjungarna tillfälle att förvärva god erfarenhet i
skötseln och i provning av elektriskt maskineri samt i tillverkning och installe
-
392
Amerikas förenta stater.
ring av nya apparater. För att göra lärokursen så praktisk som möjligt omfattar
den förutom de elektrotekniska fackämnena även undervisning i mekanik,
ångmaskinlära'', hållfasthetslära, mekanisk ritning och maskinkonstruktion samt
verkstadsarbete.
Arbetena i laboratorier och lärosalar kompletteras genom referat och
diskussioner över de senaste publikationerna i tekniska tidskrifter samt genom
talrika besök i de förnämsta fabrikerna och kraftanläggningarna i institutets närhet.
Därtill omfattar kursen undervisning i matematik, fysik, kemi och teoretisk
elektricitetslära för att giva lärjungen en klar uppfattning av de teoretiska grundvalarna
för konstruktionen och skötseln av alla allmänt använda typer av
elektriskt maskineri.
Undervisningen meddelas enligt följande timplan:
1 : a året |
||||||
Höstterminen |
Vinterterminen |
Vårterminen |
||||
Matematik (algebra) |
5 |
tim. Matematik (plan geo- |
Matematik (plan tri- |
|||
Fysik (mekanik) ... |
5 |
» metri) ............ |
5 |
tim. gonometri)......... |
5 |
tim |
Fysiska laborationer |
6 |
» Fysik (värme och |
Fysik (elektricitet)... |
5 |
» |
|
Kemi (metalloider).. |
3 |
» magnetism) ...... |
5 |
» Fysiska laborationer |
6 |
» |
Kemiska laborationer |
4 |
» Fysiska laborationer |
6 |
» Kemi (kvalit. analys) |
2 |
» |
Mekan. ritning (pro- |
Kemi (metallerna)... |
3 |
» Kemiska laboration. |
5 |
» |
|
jektion)............ |
6 |
» Kemiska laboration. |
4 |
» Mek. ritning (maskin- |
||
Verkstadsarb. (bygg- |
Mek. ritning (verk- |
detaljer) ......... |
6 |
» |
||
nads- och modell- |
stadsritning)...... |
6 |
» Verkstadsarb. (smide) |
6 |
||
snickeri) ......... |
6 |
» Verkstadsarbete (mo- |
||||
dellsn. o. gjutning) |
6 |
» |
||||
2 : a året |
. |
|||||
Matematik (algebra) |
5 |
tim. Matematik (solid geo- |
Matematik (anal. geo- |
|||
Hållfasthetslära...... |
3 |
» metri) ............ |
5 |
5 |
tim. |
|
Elektrotekn. (direkta |
»Mekanism» och |
Ångmaskiner o. ång- |
||||
strömmar)......... |
4 |
» ångmaskinlära ... |
3 |
» pannor ............ |
2 |
» |
Elektrotekniska labo- |
Elektroteknik (växel- |
Elektroteknik (till- |
||||
rationer............ |
8 |
» strömmar)......... |
4 |
» lämpningar) ...... |
4 |
» |
Mekanisk ritning (dy- |
Elektriskalaboration. |
8 |
» Elektriskalaboration. |
8 |
||
namo detaljer)... |
8 |
» Mekanisk ritning (in- |
Mekanisk ritn. (kraft- |
|||
Verkstadsarb.(arbete |
strumenttavlor o. |
anläggningar) ... |
8 |
|||
vid skruvstäd) ... |
6 |
» ledningar)......... |
8 |
» Verkstadsarbete (ma- |
||
V erkstadsarbete (ma- |
skintillverkning)... |
6 |
» |
|||
skinarbete) ...... |
6 |
Technical achools. Pratt institute i Hrooklyn.
393
c) Kursen i kemisk teknologi har till mål att giva en vetenskaplig och
teknisk utbildning åt unga män, som önska förvärva kompetens för ansvarsfulla
befattningar inom den kemiska fabriksindustrien. Större delen av studietiden
ägnas åt industriell kemi, men dessutom omfattar kursen ett antal mekaniskt
tekniska ämnen, alldenstund dess ändamål är att utbilda män, som vid sidan
av sina kemiska kunskaper skola ha tillräcklig praktisk skicklighet att leda och
övervaka kemiska processer i en fabriksmässig skala och förstå att vårda det
maskineri, som blivit dem anförtrott. Kursen är i främsta rummet avsedd för
industrier för tillverkning av såpa och tvål, läder, färger, fernissa och oljor,
gas, papper, socker och stärkelse, cement, glas och lergods, järn och stål,
syror, soda och pottaska, sprängämnen, droger och extrakt, maltdrycker, tjärfärgämnen,
blekningsmedel, färgade och tryckta textilvaror.
Kursen är tvåårig för att motsvara deras behov, som redan förvärvat någon
erfarenhet inom den kemiska fabriksindustrien och önska erhålla en vetenskaplig
underbyggnad för att därigenom vinna utsikter till befordran till mer ansvarsfulla
platser, men icke kunna offra tid och penningar på en fyraårig kurs
vid en högre teknisk läroanstalt.
Undervisningen har en så praktisk läggning, att de, som genomgått kursen,
böra ha utsikt att omedelbart vinna befordran till platser som uppsyningsmän,
provfärgare, analytiker, proberare, förmän och assistenter inom de industrier,
för vilka de speciellt utbildat sig.
För undervisningen i kemi förfogar institutet över två större laboratorier
och sju små speciallaboratorier, två vågrum samt läsrum och föreläsningssalar.
Laboratorierna kunna samtidigt rymma 150 lärjungar. I laboratoriet för industriell
kemi äro sex av de viktigaste kemiska industrierna åskådliggjorda genom
fabriksanläggningar i liten skala. Undervisningen omfattar allmän, analytisk,
organisk, teknisk och industriell kemi. Under första året genomgås en kurs
i allmän kemi samt kvantitativ och kvalitativ analys. Vid undervisningen lägges
i främsta rummet vikt vid sådana metoder och processer, som vanligast användas
inom fabriksindustrien. Under andra året ägnas större delen av tiden
åt tekniska laborationer i någon av de kemiska fabriksanläggningar, varöver
institutet förfogar, nämligen såpfabriken, kemiska garveriet, färgfabriken, färgeriet
och färgämnesfabriken samt fabriken för tillverkning av salter. Alla dessa
fabriksanläggningar äro var för sig så fullständigt utrustade, att de möjliggöra
tillverkning i fabriksmässig skala och under förhållanden, som fullt motsvara
industriell praxis. Lärjungarna få således icke blott kännedom om de vetenskapliga
grunderna för dessa industrier utan också praktisk erfarenhet i tillverkningen
av industriprodukter av mönstergill beskaffenhet. Varje lärjunge
394
Amerikas förenta stater.
får i tur och ordning tjänstgöra som förman i de olika fabrikerna och sålunda
lära sig att under ansvar leda andras arbete.
Kursen omfattar förutom kemi och kemisk teknologi även matematik, fysik,
mekanisk ritning och maskinkonstruktion, hållfasthetslära, kraftöverföring, tilllämpad
mekanik och verkstadsarbete i modellsnickeri, smide, gjutning och
maskinarbete.
Timfördelningen mellan de olika läroämnena framgår av nedanstående
timplan:
1 : a året.
Höstterminen Vinterterminen Vårterminen
Kemi ............... 5 tim
Kem. laborationer... 10 »
Matematik............ 5 »
Fysik ............... 3 »
Fysiska laborationer 4 »
Mekanisk ritning ... 4 »
Verkstadsarbete..... 6 »
Kemi ................. 5 tim
Kem. laborationer... 10 »
Matematik............ 5 »
Fysik................. 3 »
Fysiska laborationer 4 »
Mekanisk ritning ... 4 »
Verkstadsarbete...... 6 »
2 : a året.
Kemi..................
Kem. laborationer...
Matematik............
Fysik..................
Fysiska laborationer
Mekanisk ritning ...
Verkstadsarbete......
5 tim
10 »
5 »
3 »
4 »
4 »
6 »
Kemisk teknologi... 5
Kem. laborationer... 16
Matematik............ 3
Mekanik............... 3
Ritning............... 6
Mek. laborationer... 4
Verkstadsarbete...... 2
tim. Kemisk teknologi... 5
» Kem. laborationer... 16
» Matematik............ 3
» Mekanik.............. 3
» Ritning............... 6
» Mek. laborationer... 4
tim. Kemisk teknologi..
» Kem. laborationer..
» Matematik...........
» Mekanik..............
» Ritning..............
» Mek. laborationer..
» V erkstadsarbete
5 tim.
16 »
3 »
3 >
6 »
4 »
2 »
de lägre
Verkstadsarbete...... 2
2. De ettåriga yrkeskurserna motsvara till sitt ändamål närmast
maskinindustriskolorna i Preussen och mästare- och montörskolorna i Baden.
De ha till uppgift, att utbilda vad amerikanarna kalla allround skilled workmen
d. v. s. skickliga yrkesarbetare med en omfattande kännedom om alla områden
av sitt yrke. 1 skolavgifter betalas 20 dollars i terminen.
a) Kursen i maskintillverkning har till mål att förbereda för platser som
förmän eller biträden åt arbetsledaren (assistent superintendents) i maskinverkstäder
och fabriker eller för andra liknande platser, som fordra en grundlig
kännedom om maskintillverkningen, men för vilka en omfattande teoretisk
utbildning icke är nödvändig. Den söker giva personer, som önska vinna anställning
på maskinverkstäder, en god kännedom om grunderna för maskintillverkningen
och metoderna för snabb och billig produktion samt om principerna
för tillverkning av verktyg.
Technical schools. Pratt institute i Hrooklyn.
395
Kursens berättigande motiveras med hänvisning till de förändrade förhållanden,
som inträtt inom maskinindustrien genom införande av specialmaskiner
och automatiskt maskineri i alla moderna verkstäder för maskintillverkning.
Härigenom har det blivit möjligt för blott och bart maskinskötare
(machine tenders) och arbetare utan yrkesskicklighet att utföra det arbete,
vartill förr fordrades yrkesarbetare med högt uppdriven yrkesskicklighet. Men
samtidigt ha dessa förhållanden framkallat ett starkt behov av män med tillräcklig
skicklighet och kunskap för att kunna montera och justera samt övervaka
skötseln av dessa specialmaskiner. Kursen har just till mål att giva unga
män en lämplig utbildning för sistnämnda art av verksamhet.
Någon särskild inträdesprövning fordras icke för denna kurs, men de
inträdessökande måste kunna styrka, att de genom praktisk erfarenhet och
föregående utbildning hava utsikt till framgång i det slag av arbete, för vilket
kursen är avsedd. Minst två års regelbunden lärlingsutbildning eller motsvarande
praktisk verksamhet inom maskinindustrien erfordras härför. De, som
genomgått kursen med gott resultat, erhålla betyg över sina i de särskilda
ämnena förvärvade kunskaper.
Timplanen för kursen i maskintillverkning har följande utseende:
Höstterminen
Maskintillverkning... 15 tina.
Verktygstillverkning. 8 »
Gjutning ............ 3 »
Mekanisk ritning ... 6 »
Praktisk matematik 5 »
Vinterterminen
Maskintillverkning... 15 tim
Verktygstillverkning. 8 »
Modellsnickeri ...... 3 »
Mekanisk ritning ... 6 »
Praktisk matematik 5 »
Vårterminen
Maskintillverkning... 15 tim
Verktygstillverkning. 8 »
Smide ............... 3 »
Mekanisk ritning ... 6 »
Praktisk matematik 5 »
b) Kursen i byggnadssnickeri har till ändamål att på kortare tid och på
en mer effektiv väg giva samma utbildning i byggnadsyrket, som det gamla lärlingssystemet
förr erbjöd. Den söker giva lärjungen en god kännedom om de
teoretiska grunderna för byggnadsyrket och på samma gång bibringa honom
praktisk yrkesskicklighet. Dess mål är dock icke att ersätta den praktiska utbildning,
som en yrkesarbetare icke kan vinna annat än genom yrkets utövning,
utan endast att göra hans utbildning mera fullständig och grundlig, än den kan
bli genom uteslutande praktiskt arbete. Läroplanen omfattar mekanisk ritning
och byggnadsritning, praktisk matematik jämte praktiskt arbete i snickring,
möbeltillverkning, husbyggnad, uppgörande av planer och arbetsbeskrivningar.
Något inträdesprov erfordras icke, men den inträdessökande måste kunna styrka,
att han är lämplig för det arbete, för vilket kursen är avsedd.
396
Amerikas förenta stater.
Lärotidens fördelning mellan de olika ämnena framgår av följande timplan:
Höstterminen Vinterterminen Vårterminen
Byggnadssniekeri ... 24 tim. Byggnadssnickeri ... 24 tim. Byggnadssnickeri ... 24 tim.
Mekanisk ritning ... 6 » Mekanisk ritning ... 6 » Mekanisk ritning ... 6 »
Praktisk matematik 5 » Praktisk matematik 5 » Praktisk matematik 5 »
För att lärjungarna i de ettåriga yrkeskurserna skola få övning i att utöva
förmansskap, får varje lärjunge tid efter annan leda och ordna det arbete, som
en eller ett par av hans kamrater ha att utföra, och när han vunnit nödig
erfarenhet häri, får han planlägga arbetet för en större grupp och ansvara för
resultatet av allas arbete under de dagar, han utövar sitt förmansskap. På detta
sätt får varje lärjunge även övning i att handleda arbetare och att ordna
deras arbete.
3. De tekniska aftonkurserna äro avsedda för sådana personer, vilkas
arbete hindrar dem att deltaga i någon av dagkurserna. Deras ändamål är att
fullständiga den praktiska erfarenhet, lärjungen vinner under det dagliga arbetet,
och att giva honom tillfälle att förvärva sådana tekniska kunskaper, som kunna
göra hans arbete mera fruktbringande och bereda honom tillfälle till befordran
till mera ansvarsfulla befattningar. Undervisningen meddelas genom muntliga
föredrag kompletterade av praktiska övningar i laboratorier och ritsalar. Genom
deltagande i flera av kurserna efter varandra kan en ganska fullständig maskinteknisk,
elektroteknisk eller kemiskt teknisk utbildning vinnas. Undervisningen
pågår tre aftnar i veckan kl. 7,30—9,30 e. m.
Kurser givas i följande ämnen: praktisk matematik, elementär elektricitetslära
och praktisk mekanik, elektroteknik, elektrisk ritning, teknisk kemi, mekanisk
ritning, “mechanism“, ångmaskinlära och hållfasthetslära.
För deltagande i kursen i elementär elektricitetslära fordras inträdesexamen
i aritmetik och algebra samt för kursen i ångmaskinlära och hållfasthetslära
inträdesprov i aritmetik. Lärjunge, som med gott resultat deltagit i
kurserna i praktisk matematik, elementär elektricitetslära och praktisk mekanik
äro befriade från inträdesprov och äga företräde till institutets övriga kurser.
Avgångsbetyg utdelas åt den, som med tillfredsställande resultat genomgått
treåriga kurser i kemi, mekanisk ritning och maskinritning.
4. Yrkeskurserna med aftonundervisning äro likaledes avsedda för arbetare,
vilkas arbete hindrar dem att deltaga i dagkurserna. Undervisningen
omfattar både den praktiska och teoretiska delen av yrket. Ingå inträdesprov
erfordras, men de inträdessökande måste vara minst 16 år gamla och visa sig
lämpliga för det yrke, de önska lära. Undervisningen pågår tre dagar i veckan
från 25 september till 27 mars kl. 7,30—9,30 e. m.
Carnegie technical schools i Pittsburg.
397
Avdelningen för Science och teknologi hade under år 1907—08 i dagavdelningarna
370 och i aftonkurserna 828 lärjungar eller tillsammans i både
dag- och aftonkurser 1,198 lärjungar. Undervisningen uppehölls av 1 direktor,
8 huvudlärare (head instructors), 15 lärare (instructors), 23 biträdande lärare
(assistant instructors) och en gymnastikdirektör, vartill kommo en sekreterare
och en biträdande sekreterare, samt två vaktmästare.
Om institutets räkenskaper för år 1907—08 lämnas följande uppgifter:
Tillgångar:
Donationsfonder................................................... 2,790,159: 81
Byggnadsfonder................................................... 101,724: 73
Byggnader med tomter ....................................... 1,473,305: 60
Övriga tillgångar ................................................ 43,859: 42
Summa dollars 4,409,049: 56
Omkostnader:
Avlöningar ....................................... 189,810: 27
Övriga omkostnader........................... 121,507: 98 311,318: 21
Varifrån avgår:
Skolavgifter....................................... 96,082: 30
Andra inkomster (försäljningar) .......... 12,161: 26 108,243: 56
Verkliga omkostnader således ................................. 203,074: 65
Därav täcktes genom räntor.................................... 137,730: 07
och återstoden .............................. Summa dollars 65,344: 58
genom tillskott av skolans styrelse.
Carnegie technical schools i Pittsburg
hava, såsom namnet antyder, tillkommit genom frikostiga donationer av den
amerikanska ståltrustens grundare, den för en större donation även till vårt
land kände mångmillionären och mecenaten Andrew Carnegie, vars vidsynta
intresse för folkupplysningens främjande förmått honom att anslå betydande
summor till inrättandet av offentliga bildningsanstalter av olika slag. Särskilt
har staden Pittsburg, centralpunkten för Carnegies industriella verksamhet,
blivit ihågkommen.
Det av honom grundade Carnegie library and institute i Pittsburg innesluter
sålunda i en mycket omfattande byggnad bekväma och rymliga lokaler
för ett offentligt bibliotek om 300,000 band med tillhörande^ läsehall, ett konst
-
398
Amerikas förenta stater.
galleri och ett av amerikas förnämsta naturvetenskapliga muséer samt en musikhall
för offentliga konserter Till alla dessa institutioner hava staden Pittsburgs
innevånare fritt tillträde.
1 november 1900 erbjöd Carnegie staden Pittsburg medel till inrättandet
av en teknisk läroanstalt för ungdom av båda könen med villkor, att staden
Pittsburg upplät tomt för skolan av tillräcklig omfattning för dess framtida
utveckling. Staden uppfyllde det uppställda villkoret genom att för den blivande
skolans räkning inköpa ett vidsträckt parkområde i omedelbar närhet
till Carnegie Institute.
Sedan planen för läroanstaltens organisation uppgjorts och vunnit Carnegies
gillande, förband Tian sig att, förutom den ursprungligen till skolan donerade
summan av en million dollars, vartill inom kort lades ytterligare en
million dollars, ställa nödiga medel till förfogande även för skolbyggnadernas
uppförande.
1 oktober 1905 kunde läroanstalten mottaga sina första lärjungar och har
sedermera, tack vare ytterligare donationer till betydande belopp från sin upphofsman,
i rask följd utvidgats med den ena avdelningen efter den andra.
Läroanstalten, vars organisation i huvudsak torde vara den nuvarande
föreståndarens, direktor Hammerschlags, verk, är anlagd efter en mycket storartad
måttstock och har fått en förträfflig utrustning med laboratorier och verkstäder.
Den erbjuder så till vida ett stort intresse, att man inom densamma
sökt tillgodose alla grader av teknisk undervisning för såväl män som kvinnor.
Den omfattar sålunda skilda avdelningar för både lägre och högre teknisk
undervisning med såväl dag- som aftonkurser. Samtliga dessa avdelningar
torde med avseende på undervisningens organisation, utrustning och undervisningsmetoder
var och en i sitt slag kunna hänföras till de förnämsta i Amerikas
förenta stater.
Därtill kommer en mycket intressant avdelning för kvinnlig ungdom, efter
donators hustru benämnd Margaret Morrison Carnegie school for women, som
utgör ett typiskt exempel på de åsikter med avseende på kvinnouppfostran,
som göra sig gällande vid många amerikanska läroanstalter, och som föreståndarinnan
för kvinnliga skolan i Pittsburg på ett träffande sätt karaktäriserade
genom yttrandet: “It is much better to educate a girl to a woman than to a
second class man".
Då i det föregående utförliga redogörelser lämnats för de principer för
undervisningens ordnande, som tillämpas vid amerikanska tekniska skolor,
torde det vara öfverflödigt att här ingå på en mera detaljerad redogörelse för
Carnegie-skolan i Pittsburg. Därför lämnas här endast en kort översikt över
läroanstaltens organisation.
Technical schools. Pennsylvania museum and sehool of industrial art. 399
Carnegie technical schools omfattar fyra skilda skolor, nämligen:
1. The sehool of applied Science, som utgör en högre läroanstalt med
uppgift att utbilda ingenjörer för kemiskt teknisk industri, väg- och vattenbyggnad,
elektroteknik, maskinteknik, metallurgi och gruvvetenskap. Skolan
har såväl dag- som aftonkurser och erbjuder förutom de ordinarie kurserna
även specialkurser i olika ämnen.
2. The sehool for apprentices and journeymen, som torde kunna betecknas
som en teknisk mellanskola för maskin- och byggnadsindustrierna. Den omfattar
a) industriella kurser i maskinritning, maskinskötsel, maskintillverkning
och olika byggnadsyrken, b) kurs för utbildning av lärare för manual training
schools och yrkesskolor, c) aftonkurser för lärlingar (apprentices) och d) aftonkurser
för arbetare (journeymen).
3) The sehool of applied design, som är en konstindustriell läroanstalt
för arkitektur, rumsdekoration och illustration med såväl dag- som aftonkurser.
4. The Margaret Morrison Carnegie sehool for women med ändamål att
utbilda kvinnor för hemmets vård och för skilda yrken, lämpade för kvinnor.
Även denna skola har såväl dag- som aftonkurser och specialkurser i olika
ämnen.
Skolåret varar från mitten av september till mitten av juni.
Pennsylvania museum and sehool of industrial art i Filadelfia
leder sitt ursprung från det ökade intresse för konst- och konstundervisning,
som väcktes till liv genom världsutställningen 1875. I de för museet den 26
februari 1876 utfärdade stadgarna angives dess ändamål vara att för staten
Pennsylvania och staden Filadelfia utgöra ett museum för konst i alla dess
grenar och tekniska tillämpningar med speciell uppgift att verka för konstindustriens
utveckling inom staten och att sörja för undervisning i ritning, målning,
modellering och teckning genom praktiska skolor, specialbibliotek, föreläsningar
och andra medel.
Museet fick sålunda från början en rent industriell uppgift. Grundstommen
till dess samlingar erhölls genom inköp av konstindustrialster från utställningen.
Sedermera hava samlingarna ökats genom inköp, gåvor och testamenten,
så att de numera omfatta närmare 30,000 särskilda föremål. Bland annat
har museet lyckats förvärva flera framstående specialsamlingar av amerikanskt
lergods, mynt och medaljer, etruskiskt och grekiskt-romanskt lergods, medeltida
smidesföremål samt textilalster. Förutom sina egna tillhörigheter utställer
museet tid efter annan samlingar av framstående konstindustrialster, som det
400
Amerikas förenta stater.
kan erhålla till låns för kortare eller längre tid, varigenom allmänhetens intresse
för museet alltjämt vidmakthålles.
Museets skola öppnades under vintern 1877—1878. Till en början inskränktes
undervisningen till en allmän kurs i ritning, målning och modellering.
Det visade sig emellertid snart önskvärt att inom själva skolan kunna göra
lärjungarna förtrogna med metoderna för dessa konstarters industriella tilllämpning.
Kurserna hava därför tid efter annan utvidgats och fördjupats genom
praktiska tillämpningar. Numera består skolan av två självständiga avdelningar,
1. konstindustriskolan (School of applied art), och
2. textilindustriskolan (Philadelphia textile school).
1. Konstindustriskolan har dels dagundervisning, som pågår från slutet av
september till början av juni kl. 9—12 f. m. och 1—4 e m. alla dagar undantagandes
lördagar, dels aftonundervisning, som pågår från början av oktober
till början av april, tre dagar i veckan kl. 7,30—9,30 e. m., dels även lördagskurser
under tiden 12 oktober t. o. m. 11 april.
För inträde i dagkurserna fordras den allmänna bildning, som folkskolan
avser att bibringa samt inträdesprov, bestående i en uppsats på engelska samt
en ritning med penna eller kol efter mönster eller enkla gipsornament.
Med anledning därav, att skolan åtnjuter årligt understöd av statskassan,
har varje county inom staten Pennsylvania rätt att till skolan sända en stipendiat,
som under tre år åtnjuter fri undervisning i skolan. Counties, som välja mer än
en senator, ha rätt att sända en stipendiat från varje valdistrikt. Stipendiaterna
utnämnas av guvernören vanligen på förslag av någon senator. Även staden
Filadelfia bekostar årligen fem stipendiater, som utväljas bland lärjungarna vid
stadens folkskolor. Dessutom finnas ett antal friplatser bekostade av enskilda
donationer.
Skolan har fem skilda kurser, som var för sig berättiga till diplom,
nämligen 1) allmän kurs (regular course), 2) kurs för utbildning av lärare i
konst och konstindustri (normal art course), 3) kurs för rumsdekoration (interiör
dekoration course), 4) för konstindustriell teckning (applied design course) och
5) illustratrationskurs (illustration course).
Den tid, som erfordras för att genomgå någon av dessa kurser, är helt
och hållet beroende på lärjungarnas egen förmåga och flit. Av dem, som gå
till sitt arbete i skolan med god fallenhet och någorlunda god förberedelse,
kunna kurserna i regel genomgås på fyra år.
Den allmänna kursen omfattar: a) en kurs i industriell ritning: ritning
efter mönster, gipsornament, djur och människokroppen, växter, möbler och
Technical schools. Pennsylvania museum and school of industrial art. 401
konstindustriella föremål, studier av historiska ornament, textning, modellering
i lera och vax, minnesteckning, plan geometri, geometrisk ritning, perspektivoch
skugglära; b) en kurs i konstindustriell teckning (se nedan) och c) en
kurs i modellering och konstruktiv teckning.
Kursen för utbildning av lärare omfattar först en kurs i industriell ritning
(se ovan) samt akvarellmålning, rumsdekorering, konstindustriell teckning samt
modellering och konstruktiv ritning till den omfattning, som är nödvändig för
vinnande av kompetens för lärare- och inspektörsbefattningar i ritning och handarbete
vid landets skolor. Sedan kursen i industriell ritning genomgåtts, har
lärjungen vidsträckt valfrihet vid fortsättningen av kursen. Dock måste alla
med tillfredsställande resultat genomgå kurser i teckning efter antik och levande
modell, i konstens och ornamentikens historia, i färgharmonilära, ritning på
svarta tavlan, i undervisningens metodik, teoretiskt och praktiskt, samt i verkstadsarbete
Skolan
meddelar icke undervisning i vanliga skolämnen, men förmåga
att skriva engelska språket korrekt och begripligt är dock ett oundgängligt
villkor för erhållande av diplom från denna kurs.
Kursen i rumsdekorering omfattar ritning efter antik och levande modell;
målning efter blommor och stilleben, historiska ornament, färgharmonilära,
interiörer i plan, fasad och perspektiv, modellering, originalskisser och arbetsritningar
för inre arkitektur med detaljritningar till alla konstruktioner, dekorationer
och möbler, som därmed höra samman.
Kursen i konstindustriell teckning är ordnad efter ungefär samma plan
som föregående kurs, men större vikt lägges vid originalskisser till tryckta och
målade dekorationer, till mattor, dukar, möbeltyger, tapeter, vaxduk, spetsar,
broderier, kattun, siden, kretong och andra tryckta varor, läderarbeten, metallarbeten,
mosaik och glasmålningar m. m.
Kursen i illustration omfattar, förutom teckning efter antik och levande
modell, även studier efter kostymerad modell och historiska kostymer, perspektivritning
och komposition, dekorativ textning och originalteckningar till
vignetter och bokillustrationer. Alla lärjungar måste utföra kompositionsövningar
och speciell uppmärksamhet ägnas åt alla slag av kommersiella illustrationer.
För lärjungar under 16 år och andra, som icke hava tillräcklig förbildning
för att deltaga i någon av de egentliga kurserna, anordnas en förberedande
kurs, i vilken undervisningen, ehuru den rör sig på samma områden som i de
vanliga kurserna i modellering och ritning, är av mer elementär natur. Så
III
26
402
Amerikas förenta stater.
snart lärjungen visat erforderlig färdighet, uppflyttas han till någon av de egentliga
kurserna.
Lärjungarna ha tillfälle att under lärarens ledning göra studier i museer,
bibliotek och zoologiska trädgårdar i staden Filadelfia.
I skolavgifter betalas i dagkurserna 60 dollars för år om 8 månader eller
10 dollars i månaden, i aftonklasserna 12 dollars för år om 6 månader eller
2,50 dollars i månaden, för lördagskurserna 10 dollars för år om 6 månader
eller 2 dollars i månaden, för kurserna i teckning efter levande modell 3 dollars
i månaden.
2. Philadelphia textile school öppnades 1884. Den har till mål att giva
teknisk undervisning i alla grenar av textilindustrien för att därigenom utbilda
unga män för ansvarsfulla befattningar inom tillverkningen och handeln med
textilvaror.
Skolans tillkomst motiveras därmed, att textilindustriens utveckling har
lett icke blott till anläggning av ett stort antal nya fabriker utan även till en
ökning i fabrikernas omfattning med därav följande arbetsfördelning och specialisering
av tillverkningen. Specialiseringen har drivits så långt, att det numera
faktiskt är omöjligt att förvärva en allmän och fullständig översikt över
affären i sin helhet endast genom praktiskt arbete i en modern fabrik. Samma
förhållanden, som framkallat behovet av allsidigt utbildade mästare, hava utgjort
förnämsta hindret för sådana mästares utbildning. Skolan har därför tillkommit
för att fylla ett av den moderna industriens mest kända behov — behovet av
män med tillräckligt allsidig utbildning i sitt fack för att bekläda ledande platser
inom industrien.
Skolan är belägen i en av Amerikas största industristäder på det textila
området, där inom ett tämligen begränsat område finnes tillfälle att se fabriker
för tillverkning av snart sagt alla slags textilvaror med därför erforderligt maskineri,
vartill komma de stora affärernas dagligen växlande förevisningar, vilka
utgöra studieföremål av stort värde för skolans lärjungar. Den nära förbindelsen
mellan textilskolan och konstindustriskolan gör, att de för tillverkningen av
textilvaror så betydelsefulla artistiska synpunkterna komma till sin fulla rätt.
Skolan söker göra undervisningen så praktisk som möjligt utan att därför
släppa ur sikte, att de vetenskapliga principerna för industrien måste utgöra
undervisningens viktigaste föremål. Undervisningen meddelas genom föreläsningar,
lärjungarnas egna undersökningar och experiment samt genom tillverkning
av ett stort antal olika slag av textilvaror. Tillverkningen drives i kommersiell
skala i enlighet med av lärjungarna i alla detaljer utarbetade förslag,
och man söker så mycket som möjligt uppmuntra till originalitet och till självständiga
försök i sådana riktningar, som kunna anses lönande.
Technical schools. Pennsylvania museum and school of industrial art. 403
Skolan har en mycket fullständig utrustning bestående av maskiner av
kommersiella proportioner, icke av försöksmodeller, och dess tillverkningar äro
av samma art, som de bästa fabrikat man finner i marknaden. Dessutom äro
de olika avdelningarna försedda med alla apparater, som erfordras för vetenskapliga
undersökningar av fibrer, garn, färdiga vävnader, färgämnen, oljor,
vatten etc. för att lärjungarna skola få övning i att upptäcka orsakerna till
möjligen förekommande fabrikationsfel.
Kurserna vid skolan utgöras dels av en allmän kurs omfattande alla slag
av vävnadsfibrer, silke, bomull och ylle, dels av specialkurser, som tillåta lärjungarna
att koncentrera sina studier på sådana grenar av textilindustrien, för
vilka de ha speciellt intresse. Skolan har såväl dag- som aftonkurser. De
förra förutsätta, att lärjungarna dagligen deltaga i undervisningen i skolan och
fordra dessutom en god del hemarbete. I aftonkurserna inskränkes undervisningen
till 2 å 3 valfria ämnen. Dagkurserna pågå 36 veckor från slutet av
september till början av juni med ferier vid jul och påsk. Den dagliga
undervisningstiden infaller mellan kl. 9—12 f. m. och 1—4 eller 1—5 e. m.
Aftonkurserna pågå från början av oktober till början av april.
För inträde vid skolan fordras inträdesexamen, som visar att den inträdessökande
är väl hemmastadd i vanliga skolämnen till den omfattning, som motsvarar
folkskolans kurser. Färdighet i frihandsteckning anses högst önskvärd,
men fordras icke med nödvändighet för inträde. Skolan har följande verkstäder
och laboratorier: 1) för beredning, kardning och spinning av ull, 2) för spinning
av kamull, 3) för kardning och spinning av bomull, 4) för tricotvävnader, 5) för
nystning, spolning, tvinning, haspling och varpning etc., 6) för haspling, tvinning
och varpning av silke, 7) handväveri, 8) mekaniskt väveri, 9) kortslagningsverkstad,
10) kemiskt laboratorium, 11) färgerilaboratorium, 12) laboratorium
för mikroskopi, colorimetri och undersökning av textilfibrer samt
13) appretur.
De olika dagkurserna vid skolan äro följande:
1. Allmänna kursen (regular textile course), som omfattar alla slag av
vävnadsfibrer och tager en tid av tre år. Läroämnena äro: under lista året
bindningslära, vävnadsanalys, frihandsteckning, figurteckning, färgharmonilära,
varpning och vävning, jacquardmönsterteckning, kemi, textilfibrer, tillverkning
av bomullsgarn. — 2:dra året: bindningslära, vävnadsanalys, jacquardmönsterteckning
och färgsammansättning, tillverkning av ullgarn och kamgarn, varpning
och vävning, kemi, färgning, appretur. — 3:dje året: bindningslära,
vävnadsanalys, kostnadsberäkning, jacquardmönsterteckning och färgning, garntillverkning,
varpning och vävning, kemi, färgning, appretur.
404
Amerikas förenta stater.
2) Bomullskursen tager en tid av två år. Första årets kurs är densamma
som för den allmänna kursen. Under 2:dra året omfattar den bindninglära,
vävnadsanalys, jacquardmönsterteckning, tillverkning av bomullsgarn, tricotvävnader,
varpning och vävning samt kemi och färgning.
3) Kursen för tillverkning av yllevaror och
4) Kursen för tillverkning av sidenvaror äro båda tvååriga med samma
läroämnen som i kursen för bomullsvaror ehuru med tillämpning på olika
råmaterial.
5) Jacquardmönsterritningskursen tager likaledes en tid av två år.
6) Kurserna för garntillverkning omfatta a) tvåårig allmän kurs för
tillverkning av ullgarn, kamgarn och bomullsgarn, b) ettårig kurs i tillverkning
av ullgarn och kamgarn, c) ettårig kurs i tillverkning av bomullsgarn, d) kurs
i tillverkning av tricotvaror.
7) Kursen i kemi och färgning samt tygtryck tager en tid av två år med
undervisning i allmän och oorganisk kemi; kvalitativ analys; kvantitativ analys,
gravimetri och volumetri; organisk kemi; industriell kemi; kemisk aritmetik;
fysiska konstanter och beräkningar; teknisk analys; tekniskt seminarium (för
referering och diskussion av tidskriftslitteratur); färgämnenas kemi; textilkemi;
analys av fibrer, garn och vävnader, färgämnen och betningsmedel; bestämning
av färgämnens äkthet och deras reaktion på fibrerna; färgning.
Aftonkurserna kunna omfatta enskilda ämnen efter lärjungarnas fria val.
Men dessutom har vid skolan anordnats icke mindre än 7 särskilda sammanhängande
kurser avsedda att genomgås under tre år.
Skolavgifterna i dagkurserna äro 150 dollars pr år. För var och en av
de särskilda aftonkurserna betalas 15 dollars. Därtill måste lärjungen vid inträdet
i skolan deponera 15 å 20 dollars som säkerhet för skadade skolinventarier.
Vad som icke åtgår till ersättningar härför, återbetalas vid kursens slut.
Museet med dess båda skolor underhållas genom avkastningar av fonder
och donationer samt bidrag av föreningar och enskilda sällskap. Dessutom
betala både staden Filadelfia och staten Pensylvania ansenliga bidrag till institutionernas
underhåll.
Cooperatative engineering course vid universitetet i Cincinnati.
Behovet av praktiskt tränade ingenjörer gör sig helt naturligt desto mera
kännbart, ju livligare verksamheten på det industriella området är, och därför
har uppmärksamheten särskilt i Amerikas förenta stater allt mera riktats
på de möjligheter, som kunna finnas, att avhjälpa bristerna i detta avseende.
Technical schools. Cooperative engineering course vid universitetet i Cincinnati. 405
Man har icke råd eller tid att låta den unge ingenjören treva sig fram till den
erfarenhet, som kräves för att självständigt och utan större misstag kunna lösa
förelagda uppgifter. Man underskattar icke värdet av teoretisk kunskap, men
man fordrar av en ingenjör, att han skall kunna använda sin teori på lösning
av praktiska uppgifter på ett praktiskt sätt.
På den, som utövar ingenjörsyrket, ställer man vidare det anspråket, att
han skall kunna ekonomiskt utnyttja naturens krafter och tillgångar och för
att kunna detta, kräves icke blott teoretiska kunskaper utan också praktisk
erfarenhet. Detta glömmer man aldrig i Amerika, och därav kommer intresset
för nya praktiska undervisningsmetoder. Bland mera originella sådana må här
nämnas det av professor Herman Schneider vid universitetet i Cincinnati
utbildade systemet, som benämnes Cooperative engineering course, samt det
vid vissa stora industriföretag förekommande lärlingssystemet för graduerade
ingenjörer.
Behovet av för praktiskt arbete väl tränade ingenjörer var mycket stort
i den som ett viktigt industricentrum kända staden Cincinnati, och man sökte
tillgodose detsamma på följande originella sätt.
För unge män, som vid universitetet vilja utbilda sig till ingenjörer i de
mekaniska-, elektriska-, kemiskt tekniska- eller väg- och vattenbyggnadsfacken,
äro sexåriga kurser anordnade på det sättet, att eleverna arbeta med teoretiska
studier vid universitetet varannan vecka och med praktiskt arbete i verkstäder
och fabriker eller ute på fältet varannan vecka samt under sommarferierna.
Detta möjliggöres därigenom, att varje klass eller årskurs är delad i två avdelningar,
vilka alternera med varandra. Universitetet får sålunda alltid samma
antal elever och verkstaden samma antal “studentarbetare“.
Industriidkarna hava visat mycket stort intresse för detta system, och på
många sätt understött detsamma. Tack vare denna omständighet har det
varit möjligt att genom arbetsprogram, som uppgjorts av universitetslärarna
och verkstadsföreståndarna i samråd, giva eleverna en för deras utbildning väl
avpassad träning i yrkets olika grenar.
Det praktiska arbetet planlägges sålunda med lika stor omsorg som det
teoretiska. Som exempel anföres, att eleverna vid en fabrik för elektriskt
maskineri få arbeta ett år i gjuteriet, därefter ett och ett halvt år i den mekaniska
verkstaden och två år i den elektriska verkstaden, där de få utföra alla
förekommande arbeten, och till sist i provrummet. Den återstående tiden
användes på ritkontoret och affärskontoret.
Den, som önskar bli antagen som student i en av dessa kurser, måste
först under en sommars arbete visa sig äga nödiga praktiska förutsättningar
406
Amerikas förenta stater.
och dessutom besitta samma teoretiska kunskapsmått, som fordras för inträde
i andra avdelningar vid universitetet. Vid antagandet undertecknas ett kontrakt
i tre exemplar av studenten, verkstadsägaren och universitetet med ömsesidiga
garantier.
För sitt arbete i verkstaden erhåller studenten betalning efter en prisskala,
som börjar med 10 cents i timmen och sedan stiger med 1 cent i timmen
ungefär var 6:te månad. En students hela inkomst under en sex års kurs
uppgår till omkring 2,000 dollars.
Det uppgives, att det praktiska arbetet utövar ett mycket välgörande inflytande
på studenternas utveckling, så att de lyckas bättre i sina teoretiska
studier än de kamrater, som ej deltaga i de praktiska kurserna, och det framhålles
såsom särskilt anmärkningsvärt, att intresset för teoretiska studier och
för en utvidgning af de teoretiska kurserna är större hos studenten-arbetaren
än hos övriga studenter.
Avsikten med dessa studiekurser är att utbilda praktiska ingenjörer, vilka,
på samma gång de äga tillräckliga teoretiska kunskaper, besitta en sådan
kännedom om det praktiska arbetets olika detaljer, om affärsmetoder och
arbetarefrågor m. m., att de vid sitt utträde i livet redan äro mogna för viktiga
uppgifter. Man gör sålunda icke anspråk på att utbilda ingenjörer med
högre vetenskaplig bildning.
Samma system har under de senare åren försöksvis tillämpats i mindre
utsträckning för några avdelningar vid Lewis institute, en högt ansedd teknisk
skola i Chicago. Även här har saken omfattats med stort intresse av industriidkare,
och man väntar sig mycket goda resultat af detsamma.
Lärlingskurser för graduerade ingenjörer
förekomma vid en mängd mekaniska och elektriska verkstäder, vid järnvägsbolag
o. s. v. Avsikten med dessa är dels att skaffa företaget tillgång på en
jämförelsevis billig arbetskraft, väl kvalificerad för sådana mera grannlaga
arbeten, som förutsätta ett visst mått av teknisk kunskap, och dels att utbilda
praktiska ingeniörer.
En redogörelse för en sådan kurs hos Westinghouse Electric & Manufacturing
C:o i Pittsburg, lämnad av den ingenjör, som förestår densamma, ger
en ganska god föreställning om systemet.
Kursen, som är tvåårig, började 1902. Under åren 1902—1906 hade 550
ingenjörer genomgått den, och av dessa voro ungefär halva antalet fortfarande
anställda hos bolaget. Deltagare i kursen erhållas i regeln på det sätt, att
Technical schools. Lärlingskurser för graduerade ingenjörer.
407
bolaget låter vid ett eller flera universitet, där specialstudier för elektriker bedrivas,
bekantgöra, att ett visst antal utexaminerade elever kunna få anställning.
Detta antal kan uppgå till flera hundra om året. Så snart anmälningarna
ingått, besökas de läroanstalter, varifrån anmälningar ingått, av någon
av bolagets äldre ingenjörer, vilken skaffar sig närmare upplysningar om
aspiranternas egenskaper, gör deras personliga bekantskap och utväljer dem,
som synas bäst motsvara anspråken. Exempelvis hade från Cornell University
1909 anmält sig 40, och av dessa utvaldes 12.
Kursen är beräknad att räcka 5,480 timmar eller, då arbetstiden alltid är
54 timmar i veckan, omkring två år. Det händer dock ofta, att elever, som
visa stor duglighet, avancera tidigare till anställningar. Lärjungarna erhålla
som betalning för sitt arbete 18 cents pr timme under första året, 20 cents
under första och 32 cents under andra hälften av andra året.
Varmed sysselsättas nu dessa elever? Man söker att börja med giva
dem en så grundlig kännedom om tillverkningens olika grenar som möjligt.
De få därför deltaga i alla viktigare monteringsarbeten, men däremot icke
arbeta vid verktygsmaskinerna. Avsikten är nämligen ej att utbilda dem till
skickliga arbetare. Då de vunnit tillräcklig erfarenhet i de praktiska arbetena,
skickas de till provrummen, där de först få göra tjänst som biträden och sedan
arbeta självständigt, varefter de slutligen få biträda även i affärsavdelningarna.
Under hela studietiden söker man utröna varje elevs olika anlag för att,
sedan han genomgått kursen, kunna placera honom, där han gör mest nytta,
vare sig som arbetsledare, montör, konstruktör eller försäljare eller på andra
avdelningar inom affären. Största omsorg nedlägges på detta urval.
De elever, som efter genomgången kurs icke erhålla anställning inom
affären, placeras såvitt möjligt genom dess försorg i andra företag. Dock
söker man ständigt underhålla förbindelser med dem och drager sålunda fortfarande
indirekt fördel av dem.
En framstående svensk ingenjör, som genomgått en liknande kurs hos
General Electric C:o, Schenectady, NY, har lämnat en utförlig beskrivning av
arbetet, ur vilken må anföras följande:
Provrumsavdelningen är anordnad som en studiekurs för nyss graduerade
ingenjörer, vilka utväljas på samma sätt som hos Westinghouse och erhålla
ungefär samma betalning för * sitt arbete. Detta arbete är till stor del sådant,
som icke lämpligen eller i varje fall icke till samma pris kan utföras av kroppsarbetare.
Firman vinner därför den stora fördelen, att den erhåller väl kvalificerad
arbetskraft för jämförelsevis billigt pris, på samma gång som tillfälle
vinnes att utnyttja och uppfostra ingenjörer för viktigare befattningar. De
408
Amerikas förenta stater.
Ändamål.
unga ingenjörerna få arbeta samma tid som övriga arbetare, sålunda både
i dag- och nattskift. De få även deltaga i allt förekommande grovarbete eller
hantlangningsarbete. De få lära sig lyda för att sedan kunna befalla.
Provrummet har nästan lika många avdelningar, som det finnes maskintyper.
Varje avdelning har sin förman och biträdande förman. Ingenjörenlärlingen
får kvarstanna 1 till 3 månader i varje avdelning såsom arbetare, och
först då han passerat alla eller flertalet avdelningar, avancerar han till biträdande
förman eller förman.
Disciplinen är mycket sträng. Den, som begår något allvarligt misstag,
degraderas stundom för längre eller kortare tid att utföra grövre sysslor.
Om lärlingen så önskar, får han efter avslutad kurs i provrummet genomgå
en verkstadskurs, under vilken han på olika avdelningar får tjänstgöra
såsom biträde åt skickliga arbetare eller maskinuppsättare, något som anses
vara mycket gagneligt. Slutligen, fast mera sällan, kommer lärlingen in på
ritkontoret, men detta vanligen endast för en kortare tid. Den amerikanske collegemannen
är sällan en god ritare eller konstruktör. Han överlämnar gärna
det i allmänhet sämre betalda arbetet på ritrummet åt utländska ingenjörer —
skandinaver eller tyskar — vilka hava en solidare teoretisk underbyggnad och
med större intresse och tålamod ägna sig åt det teoretiska arbetet och ritarbetet,
fastän det avkastar mindre. Själv föredrager han att fortast möjligt
komma in i praktisk eller affärsmässig sysselsättning. Det är också endast
mycket få svenska ingenjörer, som genomgå dessa praktiska utbildningskurser.
d) Correspondence schools.
De s. k. korrespondensskolorna hava under de senaste årtiondena vunnit
allt större betydelse i Amerikas förenta stater. De söka att fylla de bildningsbehov,
som icke eller endast med svårighet kunna tillgodoses genom andra
skolformer.
Vanliga skolor med dagundervisning under alla eller flertalet av veckans
arbetsdagar äro endast tillgängliga för ungdom, som kan ägna hela eller
åtminstone den övervägande delen av sin tid åt skolstudier. Aftonskolorna
sörja för deras utbildning, som överskridit den egentliga skolåldern och av sitt
dagliga arbete äro hindrade att offra annat än lediga timmar efter den egentliga
arbetstidens slut åt sina studier. Dessa skolor äro dock icke på långt
när tillgängliga eller lämpliga för alla, som hava behov av fortsatt skolbildning,
sedan de kommit ut i praktisk verksamhet. De kunna icke besökas av andra
Correspondence schools.
409
än dem, som bo i skolans omedelbara närhet och ha sin verksamhet ordnad
så, att de fritt förfoga över sina aftontimmar och ha möjlighet att någorlunda
regelbundet ägna dem åt skolarbetet. Aftonskolornas lärokurser måste även i
regel hava en mycket begränsad omfattning. De äro i främsta rummet avsedda
för arbetare, som icke haft tillfälle att förvärva ett högre mått av skolbildning.
Undervisningen i dem är därför i regel av mycket elementär art och måste
vanligen inskränkas till sådana kunskapsgrenar, som motsvara det gemensamma
bildningsbehovet hos en större krets av lärjungar. Specialkurser
kunna därför endast undantagsvis upptagas i deras läroplaner. Aftonskolorna
lämpa sig därför i regel icke för sådana personer med god allmän och fackmannabildning,
som på grund av förändrad verksamhet eller på grund av
vetenskapens eller teknikens framsteg hava behov av fortsatta specialstudier
på ett visst begränsat område.
Korrespondensskolorna söka liksom aftonskolorna sina lärjungar bland
personer, som redan vunnit anställning i praktisk verksamhet och endast kunna
ägna lediga stunder åt sina studier. De söka dock icke att konkurrera med
eller att ersätta aftonskolorna. De ha närmast till mål att nå dem, som av
ovan antydda orsaker icke kunna nås av aftonskolorna. De äro sålunda i främsta
rummet avsedda för sådana personer, som ha sin verksamhet förlagd till landsbygden
eller mindre orter, där aftonskolor icke finnas, vidare för personer,
som icke ha möjlighet att regelbundet besöka en aftonskola under de timmar,
dess verksamhet pågår, men ändock önska använda lediga stunder till fortsatta
studier, samt slutligen för personer, som vilja ägna sin lediga tid åt sådana
specialstudier, som icke lämpligen kunna ingå i en aftonskolas undervisningsprogram.
Korrespondensskolorna ha fått sitt namn därav, att i regel alla meddelanden
mellan läraren och lärjungen ske skriftligen genom allmänna posten. Den
lärokurs, som skall genomgås, uppdelas i ett stort antal mindre avdelningar
eller lektioner, vilka tillsändas lärjungen i form av kortare uppsatser eller problem,
åtföljda av ett frågoformulär jämte alla nödiga anvisningar om, huru
uppgifterna skola lösas, och om de hjälpmedel, som därvid böra användas.
I fall lärjungen stöter på svårigheter, är han berättigad att begära ytterligare
upplysningar. När han genomgått en lektion, insänder han svaren eller lösningarna
till skolan, där de omsorgsfullt granskas och förses med de anmärkningar
och förklaringar, vartill granskningen ger anledning. De sålunda rättade
svaren återsändas till lärjungen, som, i fall så erfordras, har att genomarbeta
sin lektion ännu en gång och besvara de ytterligare frågor, som granskningen
föranlett, ända till dess läraren märker, att lärjungen fullt behärskar lektionens
Metod.
410
Amerikas förenta stater.
Under
visningen.
Svårigheter
Korrespondensskolor
i
Amerika.
innehåll. Arbetet ordnas så, att lärjungen alltid har sysselsättning med en ny
lektion, medan svaren på en föregående granskas.
Korrespondensundervisning meddelas numera i snart sagt alla möjliga
ämnen. Både humanistiska och matematiskt naturvetenskapliga, medicinska
och juridiska samt tekniska och kommersiella läroämnen ingå i korrespondensskolornas
läroplaner. Skolorna kunna t. o. m. giva undervisning i byggnadsoch
maskinritning, och icke ens de för naturvetenskapliga och tekniska studier
så nödvändiga laborationsövningarna behöva, såsom här nedan skall visas, vara
uteslutna från korrespondensskolornas undervisning. Omfattningen av skolornas
kurser växlar mellan enkla elementary- och high school-kurser ända upp
till college- och universitetskurser ledande till akademiska lärdomsgrader.
Det stora antalet lärjungar, som skolorna årligen samla, bevisar bäst, att
skolorna motsvara ett verkligt behov. Till en början möttes de med mycken
misstro, men sedan numera större erfarenhet vunnits om, huru skolornas arbete
lämpligen bör ledas, och om de resultat, som genom dem kunna vinnas,
erkännes allmänt, att korrespondensskolorna ha en viktig uppgift att fylla. I
synnerhet har deras betydelse för teknisk och kommersiell undervisning vunnit
erkännande.
Det är dock uppenbart, att skolorna även ha att kämpa med svårigheter.
Den påtagliga fördel, som ligger däri, att lärjungarna kunna ordna sitt arbete
helt och hållet efter sin egen bekvämlighet, innebär utan tvivel på samma gång
en stor svaghet. Då lärjungarna icke stå under lärarens omedelbara personliga
inflytande och icke heller drivas av den sporre, som tävlan med kamrater
innebär, frestas de lätt att giva efter för de svårigheter, som möta dem i arbetet,
och att avbryta sin kurs i förtid. Allmänt klagas över, att endast ett mindre
antal av de lärjungar, som anmäla sig till deltagande i korrespondensskolornas
kurser, genomgår dem fullständigt, och häri ligger utan tvivel dessa skolors
största svaghet.
De mest bekanta korrespondensskolorna i Amerika äro International Correspondence
School, Scranton, Pa., American School of Correspondence,
Boston, Mass., Electrical Engineer Institute of Correspondence Instruction,
New York, American School of Correspondence of Armour Institute of Technology,
Chicago.
En nyare läroanstalt av samma art är avdelningen för
Correspondence-study of The University of Wisconsin i Madison.
Då denna läroanstalt ordnats efter i viss mån nya principer, varigenom
man sökt avhjälpa svagheterna i korrespondensundervisningen, lämnas här en
redogörelse för densamma.
Correspondence schools.
411
Avdelningen för korrespondensundervisning vid statsuniversitetet i Wisconsin
utgör en del av den institution, som går under benämningen “University
extention division". Denna institution har framgått ur strävandena att göra
resultaten av det vetenskapliga forskningsarbetet vid universitetet tillgängligt
och fruktbringande för så vidsträckta kretsar som möjligt. Dess mål angives
vara att bereda en väg till bildning för alla unga män och kvinnor inom staten,
för vilka inga andra möjligheter därtill stå öppna. Universitetets rektor, professor
R. van Hise, hade den uppfattningen, att den vid university extension
hittills använda metoden att sprida kunskaper genom föreläsningar icke lämnade
det önskade resultatet. Man bör icke, menade han, inskränka sig till
att lämna den mycket ytliga undervisning, som kan erhållas genom föreläsningar.
Vad som behöves är verklig uppfostran, och man kan icke nå detta
mål på annat sätt än genom verkligt arbete av eleverna själva. Han har fördenskull
upptagit den metod, som korrespondensskolorna använda, men utvecklat
och modifierat denna på det sätt, som nedan angives, och därigenom
lyckats att uppnå resultat, som efter allt att döma äro synnerligen goda.
Universitetets extension division har fyra underavdelningar, nämligen
1. för korrespondensundervisning,
2. „ undervisning genom föreläsningar,
3. „ offentliga diskussioner,
4. „ meddelandet av upplysningar i frågor av allmänt och samhälleligt
intresse.
Korrespondensundervisningen är i huvudsak ordnad efter samma grundsatser
som i andra korrespondensskolor. Organisationen av Wisconsinuniversitetets
korrespondensundervisning har dock att uppvisa två viktiga nyheter, som
utan tvivel innebära väsentliga framsteg.
Den ena nyheten består däri, att man söker bringa lärare och lärjungar
i närmare kontakt med varandra genom att med regelbundna mellantider, var
14:de eller ännu hellre var 8:de dag, samla lärjungarna från en viss ort eller
från ett visst distrikt till en för dem centralt belägen plats, för att där sammanträffa
med av skolan utsända lärare, som kunna hjälpa lärjungarna till rätta
med sådana problem, som göra dem svårigheter, och på samma gång uppmuntra
dem och intressera dem för fortsatta ansträngningar.
Betydelsen härav inses lätt, om man besinnar, att flertalet av korrespondensskolornas
lärjungar har ringa studievana och därför trots flit och samvetsgrannhet
icke alltid ha lätt att komma till rätta även med jämförelsevis
enkla uppgifter.
Genom att på detta sätt förena korrespondensundervisning med personlig
undervisning genom vandringslärare söker man med framgång motverka
412
Amerikas förenta stater.
lärjungarnas benägenhet att förlora intresset för studierna och avbryta dem,
när svårigheter möta.
En annan väsentlig förbättring i korrespondensundervisningens organisation,
som genomförts vid Wisconsinuniversitetet, är den, att laboratoriiundervisningen
ordnats.
I enstaka fall kan det förekomma, att de för experimenten nödiga apparaterna
utlånas från universitetets laboratorier åt enskilda lärjungar för att
av dem användas i deras hem. Denna metod låter sig dock icke använda
annat än undantagsvis. 1 stället söker man ordna det så, att lärjungarna få
tillfälle att ägna några få dagar på för dem lämplig tid åt experimentella arbeten
i universitetets egna laboratorier, eller också söker man få till stånd lokala laboratorier
på olika platser inom staten för att göra det bekvämare för lärjungarna
att begagna sig av dem.
Ofta kunna sådana korta laboratoriikurser, t. ex. för maskinister och
eldare, genom överenskommelser med enskilda industriidkare ordnas i deras
verkstäder och fabriker, där nödiga maskiner redan finnas, och utrustningen
endast delvis behöver kompletteras från universitetets egna apparatförråd.
Laboratoriikurserna måste naturligtvis planläggas med största omsorg, så att
de på kortast möjliga tid giva största möjliga utbyte.
Av vikt är även, att man söker bereda lärjungarna största möjliga bekvämlighet
och trevnad i deras arbete. Man söker därför, ofta med stor framgång,
intressera arbetsgivarna för deras underhavandes studier.
I Milwaukee t. ex. hava arbetsgivarna på egen bekostnad upplåtit för
ändamålet särskilt utrustade lokaler, där lärjungarna på bestämda tider kunna
sammanträffa med sina lärare. De hava till och med medgivit sina underhavande
ledighet från arbetet för att kunna deltaga i dessa möten.
Med arbetsgivarna träffas ofta överenskommelse, att dessa direkt till universitetets
extension division skola inbetala lärjungarnas kursavgifter. Man har
t. o. m. exempel på, att arbetsgivare höjt avlöningen för en arbetare för att
bereda honom möjlighet att deltaga i kurserna, eller att de själva betalt hälften
av skolavgifterna för vissa grupper av sina underhavande. I många fall, då
lärjungarna visat benägenhet att avbryta sina studier, hava arbetsgivarna varit
skolan behjälplig att utforska orsakerna härtill och att undanrödja svårigheterna.
Resultatet av detta samarbete mellan skolan och arbetsgivarna i Milwaukee
har visat sig däri, att endast ett fåtal av de lärjungar, som anmält sig till
deltagande i en kurs, icke följt den till dess slut.
Undervisningen i korrespondensavdelningen vid universitetet i Wisconsin
är fördelad på fem olika stadier:
Industrial education.
413
a) elementary school-kurser;
b) high school-kurser;
c) speciella fackkurser;
d) högre specialstudier;
e) kurser för vinnande av akademiska lärdomsgrader.
Läroämnena äro:
a) industriella fackämnen: “shop mathematics", maskinteknik, elektroteknik
;
b) affärs- och handelskunskap: affärsledning, organisation, räkenskapsföring,
annonsering, handelslagstiftning m. m.;
c) ritning: mekanisk ritning, beskrivande geometri, textning;
d) allmänna arbeten;
e) huslig ekonomi, farmaci, musik;
f) matematik och naturvetenskap: ren matematik, astronomi, bakteriologi,
botanik, kemi och geologi;
g) sociala vetenskaper: historia, politisk ekonomi, sociologi, statslära,
etik, psykologi, undervisning;
h) gamla och moderna språk: grekiska, latin, franska, spanska, italienska,
tyska, engelska.
Enligt programmet för år 1909 omfattade undervisningen i korrespondensavdelningen
icke mindre än 206 olika kurser.
Antalet lärjungar har raskt tilltagit. I november 1906 inskrevos de första
lärjungarna. Den 1 januari 1907 var antalet 26, den 1 januari 1908 383 och
den 1 januari 1909 1,647. Bland lärjungarna funnos arbetare, lärlingar, lantbrukare,
turister, maskinarbetare, köpmän, bokhållare, stenografer, bankmän,
affärsmän, hus- och klubbföreståndarinnor, studenter, lärare, jurister, präster,
doktorer och civila ämbetsmän.
Under 1908 användes för korrespondensundervisningen 74 lärare. Av
dessa utgjordes flertalet av universitetets ordinarie lärare, men somliga voro
särskilt anställda för denna undervisning.
Industrial education.
Såsom förut framhållits, pågår för närvarande i flera av den amerikanska
unionens stater en livlig rörelse för att bereda de kroppsarbetande klassernas
ungdom möjlighet att erhålla en för deras kommande verksamhet bättre lämpad
skolbildning än den, de kunna vinna i de nuvarande offentliga skolorna,
414
Amerikas förenta stater.
Massachusetts
commisston
on
industrial
edukation.
och sålunda bereda dem en motsvarighet till de förmåner, som high schools
och andra högre läroanstalter erbjuda dem, som ha sin huvudsakliga utkomst
av intellektuellt arbete.
Den förnämsta drivfjädern till det intensiva sökandet efter ett lämpligt
system för yrkesundervisning torde emellertid vara det alltjämt växande behovet
av skickliga yrkesarbetare. Detta har hittills till en väsentlig del fyllts
genom immigranter från Skandinavien och Tyskland, men denna immigration
är nu otillräcklig. Man inser, att något måste göras för att vända den infödda
ungdomens håg åt yrkesarbetet, såvida icke industri och hantverk skola gå
under i konkurrensen med Europa, och man anser, att bristen på industriarbetare
är en naturlig och direkt följd av det förhållandet, att någon planmässig
undervisning i sådant arbete icke funnits. Därför sparas häller inga medel
för lösande av denna uppfostringsfråga. En annan viktig anledning till intresset
för frågan är, att man alltjämt känner nödvändigheten av att åt de okunniga
immigranterna från Sydeuropa giva en uppfostran, som sätter dem i stånd att
fullgöra sina plikter som amerikanska medborgare. Man har klart för sig, att
den fria författningen skall leda till olycka för landet, om icke såväl den infödda
som den inflyttade befolkningen besitter tillräcklig bildning.
Det stora intresset för uppfostran har tagit sig mångfaldiga uttryck. Bland
företeelser av större intresse må nämnas föreningen National Society for the
Promotion of Industrial Education, vilken bildats i avsikt att ordna och leda
arbetet på detta område, och som omfattar delegationer från en stor mängd av
unionens stater.
Särskilt märklig är den rörelse, som utgått från Massachusetts. Den 7 juni
1905 tillsattes av guvenören Douglas en kommission för utredning av frågan
om ett bättre ordnande av den industriella och tekniska undervisningen inom
staten Massachusetts. Kommissionen avgav en intressant rapport, vari den
med stöd av statistiskt material på ett övertygande sätt visade behovet av en
effektiv yrkesundervisning för den ungdom, som lämnat elementary schools.
Bland annat visades, att endast i Massachusetts funnos mer än 25,000
barn i åldern 14—16 år, som icke voro i någon skola, och att av dessa 33
procent voro anställda i industrier, som icke erfordrade någon yrkesskicklighet
(unskilled industries), och att 65 procent voro anställda i industrier, som endast
fordrade ringa grad av yrkesskicklighet (lowgrade skilled industries). Alla
dessa hade endast ringa utsikt att även efter längre tids arbete komma upp
till väsentligt högre avlöning, än de från början erhöllo. Endast 2 procent
voro anställda i yrken, som fordrade en högre grad av yrkesskicklighet (high
-
Industrial education.
415
grade industries), och kunde påräkna stegrade inkomster i den mån, de vunno
ökad yrkesskicklighet.
Resultatet av denna utredning blev antagandet av en ny lag 1906 angående
den industriella undervisningen i staten Massachusetts. Enligt denna
fick en ny kommission av fem personer jämte en av dem utsedd sekreterare
i uppdrag att oberoende av statens offentliga skolmyndighet, board of education,
taga om hand ledningen av den industriella undervisningen inom staten.
Kommissionen skulle tillhandagå med råd och upplysningar i tekniska
undervisningsfrågor samt genom offentliga föredrag söka rikta uppmärksamheten
på vikten och betydelsen därav, att den industriella undervisningen
ordnades på ett tillfredsställande sätt. Städer och kommuner berättigades att
oberoende av det allmänna skolväsendet inrätta självständiga industriskolor för
undervisning av ungdom, som fyllt 14 år, i lantbruk, hushållslära och tekniska
ämnen. Dessutom kunde städer och kommuner inrätta aftonskolor för personer,
som redan vunnit anställning i yrke, samt särskilda kurser under endast
en del av dagen eller veckan (part time classes) för unga personer i åldern
14 och 18 år, så att deras teoretiska och praktiska yrkesutbildningar kunde
försiggå jämsides med varandra.
Alla dessa olika slag av skolor skulle, under förutsättning att de vunne
kommissionens gillande både med hänsyn till läroplaner och undervisningsmetoder,
kunna erhålla understöd av statskassan i visst förhållande till stadens
eller kommunens egna utgifter för skolorna.
Kommissionen skulle årligen avgiva rapport över det industriella undervisningsväsendets
utveckling under det föregående året och över de åtgärder,
den vidtagit till dess befrämjande.
Kommissionens mandat, som från början var treårigt, utsträcktes 1908
till fem år.
I sin första rapport 1907 framlägger kommissionen en provisorisk plattform
för sina tillämnade åtgärder. Den framhåller, att den i våra dagar högt
uppdrivna industriella tekniken fordrar arbetare, som icke blott besitta yrkesskicklighet,
utan även en ingående kännedom om och intresse för sitt yrke.
De nutida produktionsvillkoren göra det i regel mycket svårt och mången
gång alldeles omöjligt att utbilda sådana män i verkstäder och fabriker. Alla
industrier hava behov av flera män, än det är möjligt att uppbringa, som äro
skickade att tjänstgöra som förmän, uppsyningsman och förvaltare — män, som
besitta tillräcklig insikt, intresse och skicklighet att ordna och leda en verkstad
eller en avdelning av en sådan. I regel utbildas sådana män genom en
416
Amerikas förenta stater.
ren tillfällighet, de äro i regel selfmade men, med stora förtjänster i vissa
avseenden, men med avsevärda brister i andra.
De offentliga skolorna äro genom den rent bokliga undervisning, de
lämna, snarare ägnade att draga de unga från industrien än till densamma.
1 elementary schools äro lärjungarna för unga för att kunna bibringas någon
egentlig fackutbildning, och de amerikanska high schools hava till huvudsaklig
uppgift att giva en bildning av allmän art och att förbereda för högre läroanstalter.
Däremot ha de amerikanska skolorna icke till uppgift att utbilda
för något visst levnadskall. 1 ett demokratiskt samhälle borde dock de offentliga
skolorna möta alla klassers behov och icke blott deras, som ämnade fortsätta
sin utbildning vid en högre läroanstalt.
Vidare framhåller kommissionen, att gossar och flickor i regel icke äro
användbara i industrien, förr än de fyllt 16 år. Följden blir den, att ett stort
antal gossar och flickor i åldern 14—16 år, sedan de lämnat skolan, skaffa
sig sådant arbete, som varken utbildar dem för något yrke eller ökar deras
allmänna bildning, utan tvärtom utsätter dem för skadliga inflytelser av mångahanda
slag. Ett stort antal av dessa barn skulle föredraga att stanna i skolan,
i fall denna förberedde för något visst levnadskall. Under nuvarande förhållanden
äro åren närmast efter skoltiden av föga ekonomiskt värde för barnen
själva. De kunna betraktas som förlorade år icke blott för de unga, vilkas
förvärvsförmåga under dem icke ökas, utan även för industrien, då de unga,
när de bli tillräckligt gamla för att vinna anställning i industrien, icke kunna
fylla efterfrågan efter tränade yrkesarbetare.
Åren närmast efter den egentliga skoltiden skulle däremot kunna bli av
stor betydelse för de ungas industriella uppfostran. Härför lämpliga skolor
saknades dock helt och hållet, om man undantager några få, som huvudsakligen
tillkommit i filantropiskt syfte. Industrial schools voro därför nödvändiga
till fullständigande av det nutida offentliga skolväsendet och för att möta de
nya behov, som uppstått genom handelns och industriens utveckling i våra
dagar.
Dessa skolor skulle mottaga lärjungar i åldern 14—15 år, som uttryckligen
angiva sin avsikt vara att lära ett yrke. De skulle således bli parallellskolor
till de vanliga high schools. De måste organiseras såsom fristående,
av det- allmänna skolväsendet oberoende skolor för att deras ändamål, fackbildning
(vocational training) i motsats till allmän bildning (general training)
skulle kunna bestämma undervisningens karaktär i alla detaljer. För att bringa
skolorna i intim kontakt med industri och lantbruk skulle de ställas under
Industrial education.
417
ledning av lokala styrelser, vari industrien vore representerad både genom
arbetsgivare och arbetare.
Kommissionen anser, att en sådan skola i regel borde hava fyraåriga
kurser. Under de två första åren skulle undervisningen omfatta rätt mycket
verkstadsarbete av en mer allmän karaktär, minst två timmar om dagen, jämte
matematik, ritning, naturlära samt statslära (civics) och engelska i anslutning
därtill. Undervisningen under dessa år skulle i första rummet avse att väcka
lärjungens intresse för yrkesmässigt arbete och sätta honom i stånd att med
sina lärares hjälp välja ett yrke, som motsvarade hans håg och fallenhet. Under de
två sista årens kurs, som borde kunna ersättas av aftonkurser eller s. k. part
time kurser, då arbetstiden på lämpligt sätt fördelades mellan skolan och verkstaden,
skulle verkstadsundervisningen ha till mål att giva en mera speciell
utbildning för något visst yrke. Därjämte skulle undervisningen omfatta ritning,
matematik, mekanik och naturlära med tillämpning på yrket, yrkets historia samt
engelska språket med hänsyn till dess användning inom affärslivet (shop och
bussiness english).
Dessutom hade kommissionen för avsikt att söka få till stånd aftonkurser
och att träffa sådana överenskommelser med arbetsgivarna, att s. k. part time
kurser för deras lärlingar kunde bringas till stånd.
Hittills har kommissionens arbete huvudsakligen varit av förberedande
art. I rapporten för 1907 meddelas dock, att den lyckats bringa till stånd en
lantbruksskola i Northampton och fem aftonskolor, nämligen:
i Beverly för undervisning i teknisk matematik (engeneering mathematics),
byggnads- och maskinritning;
i Cambridge för mekaniskt verkstadsarbete, modellsnickeri, gjutning, byggnads-
och maskinritning, frihandsteckning, klädsömnad och modistarbete;
i New Bedford för elektroteknik;
i Taunton för kurser i modellering för juvelerare;
i Waltham för mekaniskt verkstadsarbete, matematik och ritning.
Åtgärden i Massachusetts för ett bättre ordnande av den industriella undervisningen
genom offentliga skolor, avsedda att sörja för ungdomens yrkesutbildning,
omedelbart efter sedan de unga lämnat elementary schools, har väckt
mycken uppmärksamhet över hela Amerika, och åtminstone några stater, såsom
t. ex. New York, Rode Island och Wisconsin, hava redan vidtagit åtgärder i
samma riktning.
Chefen för staten New Yorks education departement Andrew S. Dräper
har i en mycket läsvärd uppsats “Our children, our schools and our industriös"
framhållit ungefär samma synpunkter som kommissionen i Massachusetts.
III
Industrial
education i
andra stater.
27
418
Amerikas förenta stater.
General
industrial
and trades
schools.
Han visar med statistiska siffror, att endast på sin höjd två femtedelar
av de barn, som inskrivas i staten New Yorks elementary schools, genomgå
dem fullständigt, och att knappast mer än hälften kommer så långt som till femte
och sjätte klasserna. Av dem, som vinna inträde i en high school, stannar endast
en tredjedel kvar utöver andra året och endast en sjättedel genomgår fullständig
kurs. Det är således endast en ringa del av ungdomen, som har full nytta
av de offentliga skolorna, nämligen det fåtal, som kan nå fram till ledande
platser inom handel och industri eller i statens och kommunens tjänst.
Det tyska skolsystemet med sina fortsättningsskolor och yrkesskolor, som
bereda tillfälle till en god utbildning för snart sagt alla möjliga levnadskall,
framhålles såsom vida mer demokratiskt än det amerikanska. Han anser, att
de offentliga skolorna icke längre böra tjäna endast en liten minoritet, utan att
de i lika hög grad böra tillgodose de industriella som de intellektuella intressena
i livet.
Bland andra reformer i det amerikanska undervisningsväsendet föreslår
mr Dräper,
att skolplikten bör utsträckas från det 7:de t. o. m. det 17:de året;
att yrkesskolor med treåriga kurser böra upprättas såsom omedelbar fortsättning
till elementary schools;
att dessa yrkesskolor böra anordnas både som dagskolor och aftonskolor;
att de, som genomgått en elementary school, böra ha möjlighet att efter
fritt val kunna övergå antingen till en high school, en yrkesskola eller till
praktiskt arbete, men att de under alla förhållanden böra stå under skolans
uppsikt, åtminstone till dess de fyllt 17 år;
att de, som vinna anställning i en affär eller fabrik, böra vara skyldiga
att besöka en fortsättningsskola, till dess de uppnått 17 år.
Den 18 maj 1908 utfärdades för staten New York en lag om allmänna
industriskolor och yrkesskolor (general industrial and trades schools). Genom
denna lag bemyndigas skolstyrelserna i städer eller andra självständiga skoldistrikt
att inrätta och underhålla såsom en del av det offentliga undervisningsväsendet
dels allmänna industriskolor för ungdom, som genomgått en elementary
school och fyllt 14 år, dels yrkesskolor för ungdom, som fyllt 16 år och
genomgått en elementary school eller en allmän industriskola eller fylla andra
av de lokala skolmyndigheterna föreskrivna inträdesfordringar.
Skolornas ledning tillkommer städernas eller distriktens skolstyrelser,
vilka dock i alla angelägenheter rörande dessa skolor böra inhämta råd
och anvisningar av ett särskilt skolråd (advisory board), sammansatt av fem
personer representerande ortens hantverk och industri.
Industrial education.
419
För varje skola, som är i verksamhet 40 veckor om året och har minst
25 lärjungar samt eu lärare, som ägnar hela sin tid åt skolan, är staden eller
skoldistriktet berättigad till ett årligt anslag av 500 dollars från stadskassan samt
dessutom av ytterligare 200 dollars årligen för varje därutöver anställd lärare, som
under minst 40 veckor uteslutande ägnar sig åt sin lärareverksamhet. Om
skolan hålles i gång kortare tid än 40 veckor, skall ett mindre anslag i förhållande
till lärotidens längd utdelas. Dessa anslag skola icke kunna tilldelas
s. k. manual training high schools eller andra högre skolor med avdelningar
för manual training. Högsta överinseendet över skolorna tillkommer chefen för
staten New Yorks undervisningsdepartement (Commissioner of education).
1 ett av undervisningsdepartementet utfärdat cirkulär av den 1 oktober
1908 angives ändamålet med statens åtgärder för industriell undervisning vara
den, att bereda den stora massan av folket samt hantverket och industrien en
motsvarighet till vad staten i undervisningsväg gjort för barn tillhörande de
mera välmående klasserna och för mera framskjutna och ansvarsfulla befattningar.
De allmänna industriskolorna (general industrial schools) angivas vara
skolor med uppgift att förbereda för arbete i fabriker med stor arbetsstyrka,
och där arbetet huvudsakligen utföres med tillhjälp av maskiner. Skolorna äro
sålunda avsedda för industrier, där en höggradig specialisering i arbetet är genomförd,
såsom t. ex. skoindustrien, textilindustrien, spetsindustrien och beklädnadsindustrierna.
Med yrkesskolor eller trades schools menas åter sådana skolor, som utbilda
arbetare för yrken, där arbetet är mera individuellt och i det närmaste
oberoende av maskiner. Yrkesskolor erfordras av flera olika typer för att möta
behovet av yrkesutbildning inom olika industrier. Så t. ex. fordras särskilda
skolor för installationsarbeten, modellsnickeri, verktygssmide, bokbinderi, boktryck,
möbelsnickeri m. fl.
För att vinna kompetens till lärarebefattningar vid ifrågavarande skolor
erfordras en grundlig kännedom om det yrke, för vilket skolan är avsedd, god
karaktär och fallenhet för lärarekallet. Tills vidare har undervisningsdepartementet
förbehållit sig rätt att utfärda kompetensbetyg.
Angående läroplanerna lämnas endast allmänna föreskrifter. Varje skola
bör ha en individuell karaktär, och undervisningen ordnas med speciell hänsyn
till de industriella förhållandena på den ort, där skolan är belägen. Vid läroplanernas
uppställning bör man ständigt ha för ögonen, att skolornas ändamål
är att utbilda skickliga yrkesarbetare. Undervisningen bör därför vara mer
verkstadsmässig (shoppish) än boklig (bookish). Skolorna böra organiseras så,
att de lämpa sig icke blott för dem, som uteslutande kunna ägna sig åt skol
-
420
Amerikas förenta stater.
Vocational
schools i
New York.
arbetet, utan även för dem, som måste arbeta för sitt uppehälle och således
endast kunna ägna en del av sin tid eller endast kvällarna åt skolarbetet.
Staden New York har redan beslutat att från och med hösten 1909 öppna
tvenne yrkesskolor eller vocational schools, som de i New York kallas, i huvudsaklig
överensstämmelse med de lagbestämmelser, för vilka här redogjorts.
Dessa vocational schools ha till ändamål att giva en förberedande yrkesutbildning.
De skola göra det möjligt för gossar (och flickor), som vilja ägna
sig åt ett hantverk, att börja sin yrkesutbildning under bästa möjliga förhållanden,
omedelbart efter avslutad kurs i en elementary school. Undervisningen skall
dock omfatta endast de första grunderna av ett yrke, men drivas så långt, att
ynglingen har utsikt att efter avslutad kurs erhålla stadigvarande anställning
i det yrke, han valt, och hava möjlighet att själv förtjäna sitt livsuppehälle.
Däremot skulle skolorna icke lägga an på att utbilda färdiga yrkesarbetare
(journeymen).
För inträde vid skolorna fordras en ålder av 14 år och avgångsbetyg
från elementary school eller motsvarande vid särskild inträdesprövning ådagalagda
insikter i läsning, skrivning, räkning med hela tal, vanliga bråk och decimalbråk
samt om mått och vikt. Den inträdessökande måste dessutom uttryckligen
förklara, att det är hans avsikt att utbilda sig till hantverkare och att
genomgå kursen fullständigt. Intagningen är dock till en början endast provisorisk.
Om lärjungen efter en prövotid av fem månader befinnes olämplig för
det yrke, han valt, kan han uteslutas från skolan.
Kurserna skola vara ett- eller två-åriga, och undervisningen pågå från kl.
9 f. m. till 5 e. m. med en timmes avbrott vid middagen, med undantag för
lördagarna, då ingen eftermiddagsundervisning skall förekomma. Arbetstiden
skulle således bli längre än i andra offentliga skolor. Avsikten härmed är den,
att lärjungen redan under skoltiden skall förberedas för den inom yrkena
vanliga arbetstiden. Även ferierna bli en månad kortare än vid andra offentliga
skolor.
Till en början hade man tänkt sig att anordna kurser för 1) träindustri,
2) silver-, guld- och mässingsarbeten, 3) boktryck och 4) elektrisk industri.
Att man icke anordna kurser för mekanisk verkstadsindustri berodde endast
på de höga kostnaderna för utrustningen av härför erforderliga verkstäder.
Skolorna skulle nämligen utrustas med fullständiga verkstäder, så att den praktiska
övningen kunde bedrivas fullt yrkesmässigt.
Den teoretiska undervisningen omfattar endast ett fåtal ämnen. Den skall
i första rummet avse att bibringa lärjungen nödiga fackkunskaper i ritning,
matematik och bokföring. Därjämte skall den fullständiga lärjungens allmänna
Lärlingsskolor för arbetare.
421
bildning genom undervisning i yrkeslagstiftning, yrkets historia samt om kommunal-
och statsförvaltningen m. m. I samband med läran om materialiernas
framställning och härkomst skall man söka vidga lärjungarnas kunskaper i
naturlära och geografi. Mer än hälften av undervisningstiden skall dock ägnas
åt de praktiska övningarnal).
Lärarna kunna vara dels yrkeslärare (vocational teachers) för den egentliga
yrkesundervisningen, dels lärare för de teoretiska ämnena (non vocational
teachers). För att vinna kompetens som yrkeslärare vid en yrkesskola fordras
fem års framgångsrik verksamhet som utlärd yrkesarbetare (journeymen wages
workers) i det yrke, för vilket lärarekompetens sökes, samt ett års tillfredsställande
tjänstgöring som lärare för samma yrke. För kompetens till lärarebefattningar
i övriga ämnen gälla samma fordringar, som för andra lärarebefattningar
vid offentliga skolor, nämligen fullständig kurs vid ett lärareseminarium
och fem års lärarepraktik. Till föreståndare kan endast den väljas, som fullständigt
lärt ett yrke och med framgång utövat det en längre tid samt dessutom
genomgått ett lärareseminarium och med framgång tjänstgjort som
lärare. Den praktiska verksamheten som yrkesutövare och som lärare skall
orhfatta en tidrymd av minst tio år, därvid åtminstone två år som yrkesman.
Lärlingsskolor för arbetare.
En av de mest i ögonen fallande företeelserna ifråga om undervisningsväsendet
i Amerikas förenta stater är det djupa intresse, som ägnas detsamma
icke blott av statsförvaltningarna utan också av industriidkarna själva. Det
gamla lärlingsväsendet — apprentice system — har genom de förändrade förhållanden,
som inträtt i industrien, upphört att vara effektivt. Många industriidkare
hava därför företagit sig att själva inrätta kurser för utbildande av
yrkesarbetare, och vissa av dem hava därvid lagt i dagen mycken vidsynthet
och ett verkligt intresse för det väsentliga i denna uppfostringsfråga.
Det gamla lärlingssystemet, som utbildats för att tillfredsställa hantverkeriernas
krav på skickliga yrkesmän, fyller numera icke ens denna uppgift.
Än mindre kan det tillfredsställa de krav på mångsidig både teoretisk och praktisk
utbildning, som man numera i regel ställer på arbetarna inom storindustrien.
Mot försöken att tillämpa det gamla lärlingsväsendet i moderna industriverkstäder
har med större och mindre fog anmärkts, att lärlingarna icke
*) Definitiva läroplaner voro ännu ej utarbetade vid kommitterades besök i New York. De
komma också till en början att få en mycket provisorisk karaktär.
422
Amerikas förenta stater.
därigenom få en så allsidig utbildning, att de bli i stånd att välja yrke. Det
tenderar i stället mot utbildandet av specialister inom ett mycket begränsat
fack, och medför ofta ett bortslösande av en för lärlingen värdefull tid på
hantlangningsarbete, som icke ger honom någon verklig yrkesutbildning.
Det är väsentligen för att möta dessa olägenheter, som man sökt efter
metoder att i industriskolor och fackskolor med verkstäder lösa frågan om
lärlingsutbildningen på ett sätt, som kunde tillfredsställa både den individuelle
arbetarens och industriidkarens anspråk.
De förut omtalade, förträffliga Milwaukee school of trades och Williamson
trade school, vilka äro så väsentligt olika med hänsyn till organisation och
undervisningsmetoder, utgöra var för sig goda exempel på, vad man vill, och
vad man verkligen lyckats uträtta på detta område, och de i Massachusetts
pågående försöken att genom offentliga skolor lösa problemet i stor skala
erbjuda mycket av intresse och ingiva goda förhoppningar.
Emellertid betraktas dessa försök med en viss misstro av många idustriidkare.
Man tvivlar på möjligheten att i skolverkstäder giva en verkligt praktisk
utbildning. Det är svårt att finna personer, som vilja offra en god anställning
i det praktiska livet för den mindre väl betalda uppgiften att giva
undervisning i en skola, och får man icke lärare, som äro fullt förtrogna med
och intresserade för praktiskt arbete, så blir resultatet av undervisningen dåligt.
Det är också svårt, om ej omöjligt, säger man, att i en skolverkstad lära
ynglingen att skilja det väsentliga i arbetet från det mindre viktiga. Han lär
sig icke att bedöma, i vilka fall precision är nödvändig. Han får icke heller
något begrepp om, att snabbhet i arbetets utförande är en mycket viktig beståndsdel
i hans uppfostran, och han får framför allt icke den verkstadsvana och
den möjlighet till ekonomisk värdesättning, som alltid komma att spela en
viktig roll både för honom och hans arbetsgivare.
Följden härav blir, att, då han lämnar skolan, är han fortfarande till en
viss grad lärling, som behöver mer eller mindre lång tid för att inpassa sin
halvt teoretiska erfarenhet i de förhållanden, som möta honom ute i livet.
Och då det är de första studieåren, som äro grundläggande för hans utbildning,
är det alls icke säkert, att den sorgfälliga teoretiska uppfostran, som han
erhållit i skolan, ger honom de ökade möjligheter till förvärv och avancemang,
som åsyftats.
Den bästa metoden att uppfostra unge män till industriarbetare och förmän
och giva dem möjligheter att uppnå ännu bättre befattningar, ifall de
lämpa sig för sådana, anses av många vara en kombinerad praktisk och
teoretisk undervisning i verkstäder, där eleven utför arbete mot betalning och
Lärlingsskolor för arbetare.
423
därför också från början känner det ansvar, som följer med detsamma, och
där han också erhåller den erforderliga teoretiska utbildningen.
En ivrig förkämpe för denna mening är Magnus W. Alexander, vilken vid
General Electric Co:s verkstäder i Lynn, Massachusetts, åstadkommit ett system
för utbildning av skickliga yrkesarbetare, som icke skola bliva specialister i en
viss begränsad del av ett yrke, utan erhålla tillräcklig praktisk och teoretisk
kunskap för att kunna användas för olikartade arbeten och sålunda också
hava bättre chanser i livet.
Alexander, som utvecklat sina synpunkter i en mängd uppsatser,
uttalar sig på ett ställe om syftemålet för undervisningen sålunda: “Av maskinarbetaren
kräves icke blott skicklighet i handen, utan också industriellt omdöme.
Härmed menas förmåga att se utöver den uppgift, som för ögonblicket
sysselsätter handen, att sammanhålla de grepp i arbetet, som föregått, och de,
som följa efter det, som just utföres, förmåga att behärska hela arbetsproceduren
och vad därmed sammanhänger, kunskap om materialet och om kostnaderna,
samt om organisationen ävensom affärsomdöme och ett starkt medvetande
om ansvar i arbetet".
Lärlingskurserna hos General Electric C:o i Lynn äro organiserade på
följande sätt:
Kurserna äro 4-åriga. Inträdesfordringarna äro endast 15 års ålder
och avgångsexamen från folkskolan samt någon tids försöksarbete vid
verkstad för utrönande av lärlingens lämplighet för yrket. Vid inträdet undertecknas
ett kontrakt emellan arbetsgivaren och lärlingen, vilket också underskrives
av den senares målsman. 1 kontraktet stipuleras, att arbetstiden under
varje år skall utgöra 2,780 timmar eller 55 timmar i veckan, samt att all förlorad
tid skall kompletteras av senare utfört arbete, så att varje nytt arbetsår
anses börja, först sedan det föregående årets hela arbetstid blivit använd.
För varje arbetstimme betalar arbetsgivaren till lärlingen under första året,
inberäknat försöksperioden, 9 cents, under andra året 12, under tredje året 14
och under fjärde året 167a cents. Då lärlingen på ett tillfredsställande sätt
avslutat sin lärlingstid, mottager han från arbetsgivaren förutom ett avgångsbetyg
en gratifikation av 100 dollars.
Lärlingen är skyldig att bevista de teoretiska kurser, som arbetsgivaren
anordnar för honom. Undervisningen består dels i arbete i en verkstad och dels
i föreläsningar och övningar i aritmetik, algebra, trigonometri, fysik och ritning
under omkring 8 timmar i veckan, vilken inräknas i den ovan nämnda arbetstiden.
Den praktiska utbildningen under de två första åren försiggår i en särskild
verkstad, training room, vars utrastning kostat 50,000 dollars, och i vilken
424
Amerikas förenta stater.
tillverkas maskindelar och maskiner, som ingå i firmans produktion. I denna
avdelning arbeta samtidigt omkring 100 lärjungar, vilka undervisas av endast
3 instruktörer. Detta möjliggöres därigenom, att varje lärjunge, då han lärt
sig en sak, d. v. s. lärt sig att sköta ett verktyg eller en maskin, får tjänstgöra
som lärare och därvid samarbeta med en annan lärjunge, tills denne kan arbeta
självständigt, då den förste flyttar till en annan maskin och själv får en äldre
kamrat till lärare. Härvid lägges stor vikt vid, att lärjungen lär sig att självständigt
sköta arbetet på ett fullkomligt tillfredsställande sätt.
Den teoretiska undervisningen, som meddelas av verkstadens ingenjörer
eller andra för ändamålet anställda personer, är ordnad med sträng hänsyn till
de praktiska krav, som kunna ställas på en arbetare eller förman. Läroböcker
användas icke, utan i stället maskinskrivna program, som överlämnas till varje
lärjunge. Då ingen tid förloras genom meddelande av kunskaper i sådana
läroämnen, som ej äro av direkt gagn för eleverna, blir den insikt, som erhålles
i de ovannämnda ämnena, synnerligen grundlig.
År 1909, då skolan varit i verksamhet en jämförelsevis kort tid, hade den
mellan 250 och 300 lärjungar, som utexaminerats från folkskolan. Av dessa
voro 75 % amerikanare, 10 % tyskar och 10 % svenskar. De sistnämnda utmärka
sig, enligt föreståndarens starkt betonade omdöme, såsom ovanligt goda
mekanici. Förutom dessa lärjungar funnos i andra avdelningar omkring 100,
som graduerats från högre ingenjörsskolor. Av lärlingarna hade nämnda år
85 st. genomgått skolan, och av dessa voro 58 anställda hos bolaget i Lynn,
7 såsom biträdande förmän, de övriga såsom arbetare. Omedelbart efter utträdet
från kursen förtjäna lärjungarna i regel 27a dollars per dag, en del ända
till 3 dollars. Av de elever, som efter sin avgång från kursen lämna bolaget,
vilket icke möter något hinder, återkommer en stor del, sedan de varit borta
några år.
På frågan, huruvida det vore sannolikt, att det skulle löna sig att fortsätta
med dessa kurser, ifall det visade sig, att en stor del av de utbildade
lärlingarna lämnade firman, svarades, att man visserligen vore beredd på detta,
men att man väntade sig att i stället från andra industrietablissement erhålla
arbetare, som voro på samma sätt utbildade. Man hyste därför ingen tvekan
om att kurserna borde fortsättas.
Det av Alexander utarbetade systemet anses också på andra ställen i
förenta staterna vara synnerligen tillfredsställande, och vid många verkstäder
söker man f. n. att ordna liknande kurser.