Kungi. Maj ds nåd. proposition Nr 50.

1

Nr 56.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension
åt extra kronojägaren Theodor Falk; given Stockholms
slott den 1 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att extra kronojägaren, fanjunkaren Theodor Falk må från och
med år 1918 under sin återstående livstid uppbära eu årlig pension av
trehundranittio kronor att utgå från statens domäners fond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. I saml. 49 höft. (Nr 56—57.)

1

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 56

Utdrag av protokollet över jorderuksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

I en till Kungl. Maj:t ställd, till domänstyrelsen ingiven skrift
har extra kronojägaren, fanjunkaren Theodor Falk anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte bevilja honom en årlig gratiiikation under hans återstående
livstid. Till stöd för sin ansökan har Falk anfört, att han varit anställd
som extra kronojägare i Kalix revir under 43 år men nu på grund av
ålder och av en reumatisk åkomma förorsakad sjuklighet nödgats begära
avsked från sin tjänst. Såsom förutvarande sergeant av första
klass vid Norrbottens regemente åtnjöte han visserligen en pension av
510 kronor, men.under nuvarande tider räckte icke denna summa till
det nödtorftigaste uppehälle.

\id ansökningen har fogats ett tjänstgöringsbetyg från nuvarande
jägmästaren i Kalix revir G. Jernberg, däri denne vitsordat, att Falk
under sin tjänstgöring som extra kronojägare i nämnda revir ådagalagt

Kungl. Maj.ts nätt. proposition Nr 56.

sälleport intresse och samvetsgrannhet vid fullgörandet av alla honom
förelagda uppdrag, samt att han genom sitt hedrande uppförande vant

ett föredöme för sina underlydande.

Med skrivelse den 15 december 1917 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat yttranden
av t. f. över jägmästaren i Övre Norrbottens distrikt D. af Wahlberg och
förre jägmästaren i Kalix revir, nuvarande överjägmästaren i ''e< re

Norrbottens distrikt G. Rosenlund.

överjägmästaren Rosenlund bär i sitt yttrande meddelat, att under
åren 1895—1915, då Rosenlund i olika befattningar varit anställd i Kalix
revir, Falk under viss del av året, vanligen undertiden 1 oktober—15maj,
tjänstgjort i samma revir såsom extra kronojägare med arvode. Under
denna långvariga tjänstgöring hade Falk med synnerlig punktlighet,
omsorg och noggrannhet, utfört alla de uppdrag av olika slag, som alagts
honom i tjänsten, samt såväl i som utom tjänsten ådagalagt ett mycket
hedrande uppförande. Falk hade för Rosenlund under dennes tjänstgöring
i reviret varit ovärderlig, eu kärnkarl av gamla stammen. Med hänsyn
härtill har Rosenlund tillstyrkt, att Falk måtte beredas en årlig gratifikation,
och ansett, att denna ej borde understiga 500 kronor, enär
staten borde anses hava skyldighet att sörja för att dess gamle trotjänare
icke skulle lida nöd under de år, han kunde hava kvar att leva.

T f. överjägmästaren af Wahlberg har i sitt yttrande antort, att
Falk, som under år 1917 kunnat hjälpa till något å reviret, numera
av sjuklighet ej längre syntes vara i stånd att uträtta något arbete.
Under sådana förhållanden och med hänsyn till de vackra vitsord, falk
fått av sina närmaste förmän, syntes det endast vara en gärd av
rättvisa, att staten nu om möjligt genom ett understöd beredde balk
möjlighet att framleva sina återstående livsdagar utan att behova raka
i nöd och armod. T. f. överjägmästaren har tillstyrkt, att Kungl. Maj:t,
måtte bereda Falk en årlig gratifikation eller ett ärligt understöd av

förslagsvis 500 kronor. ,,,, . 1(1,„

Domänstyrelsen har anfört, att Falk, som vore född ar 184;,
under 7 å 8 månader varje år sedan år 1874 tjänstgjort i Kalix reva
såsom extra bevakare, därav med extra kronojägares förordnande sedan
den 21 december 1882, samt att denna Falks tjänstgöring av vederbörande
revirförvaltare blivit mycket väl vitsordad. Tillika har styrelsen
erinrat, att 1915 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet, beviljat eu pension å 375 kronor till extra bevakare!! 1. d.
Boström i Norsjö revir, vilkens tjänstgöring i skogsstaten vant av lånande
art som ‘Falks. Styrelsen har med hänsyn dels till Falks langa,

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 56.

val vitsordade tjänstgöring i skogsstaten dels till hans sjuklighet hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte utverka, att en årlig pension av 390
•n°Ii?,1ii och med år 1918 utgå från statens domäners fond

till fak under hans återstående livstid, varigenom Falk tillsammans med
sm militära pension skulle erhålla samma pension som kronojägare.

. Statskontoret, som härefter hörts i ärendet, har i utlåtande den
15 januari 1918 instämt i domänstyrelsens hemställan.

Departements chefen.

På grund av vad i ärendet blivit upplyst anser jag, att Falk
ar förtjent av pension på grund av sin tjänstgöring i skogsstaten. Beträtt
ande pensionens storlek ansluter jag mig till det av domänstyrelsen

08tsatkontoret förordade beloppet. Pensionen torde böra räknas från
1918 års början.

... lsJa§; således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen medgiva,

att extra kronojägaren, fanjunkaren Theodor Falk må från och
med år 1918 under sin återstående livstid uppbära en årlig pension
av trehundranittio kronor att utgå från statens domäners fond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av denna lydelse, bilaga . . . till detta protokoll ut
visar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ernst Wahlberg.