Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

1

Nr 448.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i
förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt;
given Stockholms slott den 16 maj 1918.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen att antaga bilagda förslag till förordning om ändrad lydelse av
3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.)

1

Kungl Maj:ta nåd. proposition nr 448.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30
juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen
den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

3 §.

För skattskyldighet förutsättes:

a) — — — _ — — — — — — — —

b) — — — — — — — — — —--— —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

8 §•

1 mom. Krigskon junkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. här

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 3

Tariff

Ökning för varje

fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

kronor, som faller
mellan de i kol. 1
angivna inkomst

beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000 ........

...... 4

80

14

20,000 ........

......13

2,600

15

40,000 ........

......14

5,600

17

60,000 ........

......15

9,000

19

80,000 ........

......16

12,800

21

100,000 ........

......17

17,000

21-5

150,000 ........

......18-5

27,750

24-5

200,000 ........

......20

40,000

30

250,000 ........

......22

55,000

34

300,000 ........

......24

72,000

38

350,000 ........

......26

91,000

42

400,000 ........

......28

112,000

38

500,000 ........

......30

150,000

42

600,000 •.......

......32

192,000

46

700,000 ........

......34

238,000

50

800,000 ........

......36

288,000

46

1,000,000 ........

......38

380,000

42

2,000,000 ........

......—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för
året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10
procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,
skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10
men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,
med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera
än 50 procent.

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning
av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt
bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt 1 mom. beräknade
skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och
5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom
jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.
Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses
den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin
helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 §
andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl särskilt
för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad
skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt
aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital
och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren
1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
sistnämnda båda år gjorda uträkningar av procentens storlek.
Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som
kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

5

Utdrag

av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 maj
1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmsti e rna ,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Då innevarande års statsverksproposition underställdes Kungl. Maj:ts Inledning.
prövning, lämnade jag, såsom av statsrådsprotokollet den 14 januari 1918
framgår, eu översikt av det statsfinansiella läget och av förutsättningarna för
1919 års statsreglering. Därvid redogjorde jag först för ställningen intill 1918
års utgång och anförde beträffande utfallet av 1918 års statsreglering, att
enligt den av mig skisserade finansplanen samtliga utgifter intill ingången
av år 1919 komme att vara betalda och de tillfälliga lånemedel,
som för sådana utgifter upptagits, att vara i budgetmässig ordning guldna,
varefter jag fortsatte:

»Kristiden har medfört högst betydande utgifter såväl för värn av rikets
neutralitet som ock för folkhushållningen. Genom det fall i penningvärdet, som inträtt •
under krigstiden, ha de regelmässiga statsutgifterna också stegrats i hög grad.

Det såg en tid ut som skulle denna extra ordinära belastning alldeles överstiga

Behov av
ökad skattein
takt.

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

den löpande budgetens bärkraft och komma att föranleda en skuldbörda, gom under
en följd av år skulle tryckt våra statsfinanser. Krigstidens vinster ha emellertid,
såsom nu kan ses, stigit till sådana för vårt lands förhållanden utomordentligt
höga summor, att den särskilda beskattning de varit föremål för —- ehuru
denna varit avsevärt mildare än i vissa andra land — dock_ inbringat så betydande
belopp åt statskassan, att krigstidens särskilda utgifter hittills och, såvitt nu
kan bedömas, intill utgången av år 1918 kunnat utan framtida skuldsättning täckas.
Det bör ock i detta sammanhang erinras därom, att staten i dessa krigsvinster
har en skattekälla, som ytterligare kan utnyttjas vid förefallande behov. Skulle
utöver de i 1918 års tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya
stora av kristiden föranledda krav komma att ställas på det allmänna, böra medel
härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna än
den, som innehålles i nu gällande förordning om krigskonjunkturskatt.»

Till den sålunda redan vid statsverkspropositionens avlåtande berörda
frågan om en skärpt krigskonjunkturbeskattning anhåller jag nu
att få återkomma, då numera med tillräcklig säkerhet lärer kunna bedömas,
huruvida de av mig i nyss återgivna uttalande antydda förutsättningarna
föreligga.

I samband med förslag till nya inkomstberäkningar torde jag få
tillfälle att mera ingående behandla spörsmålen om de medelsbehov, för
vilka tillgångar icke äro beräknade i förslagen till riksstat för år 1919
och tilläggsstat för år 1918, och om de nya eller ändrade inkomstbelopp,
som böra å budgeten uppföras. För det närvarande torde jag få åtnöja
mig med att anmäla, att för bestridande av kostnaderna för de utav
Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade anslag utöver statsverkspropositionens
ram erfordras en högst betydande ökning av statsverkets
inkomster av skattemedel. Efter sammanställning av det sannolika medelsbehovet
har jag sökt avväga huru stor del därav, som skäligen bör bestridas
dels genom lånemedel, dels genom skattemedel. Under hänsynstagande
till de efter statsverkspropositionens framläggande vunna erfarenheterna
har jag kommit till den uppfattning, att något belopp av avsevärd
betydelse icke är att utvinna, utöver vad i finansplanen påräknats,
av de i samma finansplan uppskattade överskotten a 1917 och 1918 års
statsregleringar. Jag anser, efter granskning av de på frågan inverkande
omständigheter, att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av
skattemedel, vilket jag nu beräknar till i runt tal 60 millioner kronor.
Jämväl för år 1919 erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav
de, som föranledas av ändringar uti 1919 års riksstat av mig beräknas till
likaledes ungefär 60 millioner kronor. Då med all säkerhet även år
1919 en tilläggsstat uppgående till betydande slutsumma icke lärer kunna

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.

7

undvikas, torde den verkliga utgift, som 1919 års reglering har att bära
utöver vad riksstatsförslaget för samma år uppvisar, komma att bliva
långt större.

Efter att sålunda ha sökt fastställa statens skattebehov har jag haft
att överväga, vilken skattekälla lämpligen bör anlitas för behovets tillgodoseende.
Jag hyser den uppfattningen, att de behövliga medlen böra anskaffas
på den direkta beskattningens väg. Att för ändamålet öka sådan
indirekt beskattning, som med sin tyngd i första rummet drabbar föga
bärkraftiga lager inom samhället, anser jag i varje fall icke kunna ifrågakomma,
allraminst under en dyrtid sådan som den nuvarande.

Det lärer icke gärna kunna ifrågasättas att utan ingående utredningsarbeten
söka anlita någon alldeles ny och oprövad skatteform. Skall
ett ytterligare skattebelopp uttagas, torde alltså någon eller några redan
införda direkta skatter böra höjas. Valet står då närmast mellan å ena sidan
den allmänna inkomstskatten, varunder jag här inräknar ej blott den
vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten utan även dess påbyggnad, den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten, och å den andra sidan den speciella
krigsvinstbeskattning vi äga i krigskonjunkturskatten.

För en efter föreliggande skattebehov avpassad stegring av den allmänna
inkomstskatten torde kunna anföras framför allt det skäl, att den
faktiskt befintliga skatteformågan därmed mest likformigt varder utnyttjad,
givetvis i den män taxeringsförfarandet rätt avväger den skattepliktiga
inkomsten, medan däremot en skatteform sådan som krigskonjunkturskatten,
vilken principiellt utgår, i den mån den över huvud
baserar sig å den subjektiva skattebärkraften, efter den under kriget
stegrade skatteförmågan, alltid lärer komma att inrymma enskilda fall,
som te sig oegentliga ur synpunkten av fullt genomförd likformighet i
beskattningen.

Men emot den antydda utvägen att för den nu ifrågavarande statsregleringen
stegra den allmänna inkomstbeskattningen tala andra skäl,
vilka jag tillmäter avgörande betydelse. De skattebelopp, som måste anskaffas
äro av så betydande storlek, att deras uttagande skulle innebära
en skärpning av den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten med i genomsnitt
mer än 50 f, eller, uttagna genom den extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
skulle medföra densammas fördubblande. Det synes mig vara
uppenbart, att ett uttagande av verkligt betydande nya skattebelopp av
den allmänna inkomstskatten icke gärna kan ske utan en genomgripande
revision av skatteskalan. Härvid torde böra särskilt anmärkas, att eu
sådan revision ej kan begränsas till att avse endast enskilda skattskyldiga

Valet mellan
olika
skattekontor.

8

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

eller med dem i beskattningsavseende likställda utan givetvis även måste
omfatta grunderna för aktiebolagens beskattning. Vid ett försök att utvinna
det behövliga tillskottet av skattemedel ur den allmänna inkomstskatten
upprullas i själva verket en mångfald spörsmål, vilkas rationella
lösning kräver avsevärda och tidskrävande utredningsarbeten såsom underlag.
Särskilt anser jag mig böra framhålla att, då den vanliga inkomstskatten
utvecklar sig alltmer till att bliva själva grundvalen för vårt
beskattningsväsende, i fråga om denna skatteform varje verkligt betydande
omläggning bör prövas med än större omsorg än vad som kan krävas
i avseende å förändringar i sådana beskattningsformer, som till sin natur
äro av provisorisk beskaffenhet.

En revision av den allmänna inkomstbeskattningen finner jag visserligen
vara av behovet påkallad. Önskvärt vore efter min mening, att åt
den grundläggande beskattningstypen i vårt land gåves en sådan byggnad,
att den tilläte en efter det statsfinansiella lägets växlande krav mer
eller mindre hård belastning, varigenom införandet av fristående extra
inkomstbeskattning bleve överflödigt. Men sålunda är icke vår nuvarande
allmänna inkomstskatt efter min mening byggd, och omständigheterna
ha icke medgivit ett framläggande för innevarande års riksdag av förslag
till erforderlig omläggning av grunderna för ifrågavarande skatt.
Vissa förarbeten för eu revision äro emellertid vidtagna, och är det min
åsikt, att arbetet bör fullföljas i syfte att förslag skola kunna föreläggas
nästkommande års riksdag till förändring i vissa delar av bestämmelserna
rörande inkomst- och förmögenhetsskatten. Jag har vid sadant förhållande
ansett mig så mycket mindre ha anledning att nu förorda, att
behovet av ökade skattemedel skulle tillgodoses medels omläggning av
den allmänna inkomstbeskattningen.

Den ökning i skatteintäkt, som statsfinansernas nuvarande läge påkallar,
bör i stället enligt min mening helt uttagas genom en skärpt krigskon
junkturskatt. Denna skatt är ändock i sig själv av provisorisk art.
Mot en provisorisk skärpning av densamma resa sig icke samma betänkligheter
som mot en lika skattebelopp inbringande stegring av den permanenta
inkomstskatten, om själva huvudgrunderna för beskattningen
eljest förbleve oförändrade. En omläggning av krigskonjunkturskatten, i
syfte att den skall kunna giva en betydligt ökad intäkt utan att ändock
rimliga hänsyn till skatteförmågan bliva åsidosatta, förutsätter vidare icke
lika tidsödande och krävande utredningar som den av mig nyss berörda
revisionen av den allmänna inkomstskatten.

Jag har på nu anförda grunder ansett mig böra fullfölja den redan
i årets finansplan antydda tankegången, att därest nya skatteinkomster

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

9

skulle behöva anskaffas, krigskonjunkturskatten borde bereda nödiga medel.

Att behovet av ökade skatter framför allt framkallats av de krav på det
allmänna, som kristiden föranlett, torde icke behöva i detalj motiveras.

Jag torde kunna åtnöja mig med att hänvisa till, bland annat, de höjda
krigstidstilläggen, de stora anslagen för jordbruksproduktionens uppdrivande,
de höjda anslagen för lindring i mindre bemedlades levnadsvillkor,
anslaget till arbetslöshetens bekämpande, vissa neutralitetskostnader och
kostnaderna för vissa av krigsförhållandena förorsakade expeditioner m. m.

Det lärer svårligen kunna bestridas, att det alltså är i bästa överensstämmelse
med de i finansplanen uttalade grundsatser, då jag nu förordar
en skärpning av beskattningen å kristidens merinkomster för att bereda
tillgångar för av kristiden förorsakade medelsbehov.

I syfte att vid framläggande av förslag rörande skärpt krigskon- Utredningsturskatt
äga tillgång till så fullständigt material för frågans bedömande, arbetensom
omständigheterna medgivit att anskaffa, har jag låtit igångsätta vissa
utredningsarbeten.

Sålunda erhöll förste aktuarien Sam Larsson den 8 februari 1918
i uppdrag att verkställa en bearbetning av 1917 års krigskonjunkturskattelängder
in. in. Utredningsarbetet har omfattat undersökning av de
taxerade merinkomsternas fördelning på storleksgrupper, vidare av fördelningen
utav aktiebolag och solidariska bankbolag med hänsyn till
vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet samt av samma bolags
fördelning på olika verksamhetsgrenar; slutligen har ock i utredningen
ingått att på grundval av det sålunda föreliggande materialet och med användande
av offentligen tillgängliga uppgifter rörande aktiebolagens affärsresultat
för år 1917 söka göra en uppskattning av intäkten utav krigskonj
unkturskatten för innevarande år. Utredningsresultatet — vilket i
avseende å nyssnämnda uppskattning är att betrakta som preliminärt —
har av förste aktuarien Larsson sammanfattats i en till mig den 15 maj
1918 ingiven promemoria, vilken som bilaga torde få åtfölja protokollet
i detta ärende.

Vidare har inom finansdepartementet utförts en sammanställning
av tillgängliga uppgifter rörande den speciella krigsvinstbeskattningen i vissa
främmande länder. Härtill ha jämväl fogats upplysningar rörande under
kriget eljest genomförda skärpningar i den direkta beskattningen, eniir ett
bedömande av den mer eller mindre hårda skattebelastningen i olika länder
utan en dylik komplettering vore omöjligt. Uti några fall av särskilt intresse
ha upplysningar begärts genom svenska beskickningar utomlands;
i allmänhet har dock allenast det material utnyttjats, som utan omgång
Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.) 2

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

stått till buds. Ehuru sammanställningen i fråga uppvisar luckor och
omständigheterna ej medgivit en jämförande kritisk bearbetning av det
samlade stoffet, anser jag dock jämväl denna utredning böra som bilaga
fogas till protokollet.

Vid det föreliggande resultatet av de sålunda utförda förberedande
arbetena torde jag icke behöva ingående uppehålla mig. Såväl den utredning,
vilken berört hithörande inhemska förhållanden, som översikten över
utlandets krigsskatteväsen synes mig utgöra stöd för den ifrågasatta
skärpningen av krigskonjunkturskatten och giva god vägledning i fråga
om sättet för skärpningens verkställande. Den Sverige berörande undersökningen
synes mig sålunda utvisa en sådan fördelning av de enligt
gällande krigskonjunkturskatteförordning beskattningsbara merinkomsterna,
att en högst betydande ökning i skatteintäkten synes kunna vinnas utan
att belastningen med hänsyn till skattebärkraften behöver överskrida rimliga
gränser. Bilden av det utländska skatteväsendet finner jag därtill ge vid
handen, att, även efter en avsevärd skärpning av vår krigskonjunkturskatt,
den dock icke komme att gå utanför ramen av vad mångenstädes
i utlandet ansetts nödigt och skäligt.

Historik Härefter torde jag fa övergå till att redogöra för den svenska

Tvenska krigskonjunkturskattens tillkomst och utveckling.
krigskonjunk- Genom proposition nr 196 den 30 april 1915 föreslog Kungl. Maj .t

turskatteo. rikgdagen att antaga en förordning om krigskonj unkturskatt. Enligt förförordning
slaget skulle skatten utgå för den ökade inkomst, som tillförts skattskyldig
på grund av det genom närvarande krigstillstånd framkallade läget.
Skatten i fråga skulle erläggas under ett vart av åren 1915 och 1916.
Skattskyldigheten skulle, under de i förordningen angivna villkor, åligga
den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, för sådan inkomst
av arbete, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) i förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt, varvid inkomsten av varje inkomstkälla vore att
beräkna för sig. Inkomst av fast egendom, inkomst av kapital samt
inkomst av vanlig arbetsanställning (7 § l:o, 2:o och 3:o a)) skulle alltså
icke falla under förordningen. Krigskonjunkturskatt skulle emellertid

utgå av skattepliktiga inkomstarter blott under följande villkor (med
taxerad inkomst eller enbart inkomst förstas i det nedanstående, da ej
annat namnes, inkomst, som taxerats enligt förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt).

1. Inkomsten skulle för att bliva skattepliktig överstiga medeltalet
av motsvarande inkomst, sådan den beräknats vid taxeringarna 1913 och
1914 eller endera året, därest taxering ej skett för bägge, och skatten skulle

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

11

utgå å det överskjutande beloppet, merinkomsten. För skattskyldiga som
ej alls taxerats för inkomst av ifrågavarande slag 1913 eller 1914 vore
hela inkomsten att betrakta som merinkomst.

2. Den skattskyldiges hela inkomst skulle uppgå till minst 15,000
kronor.

3. Därjämte skulle, i fråga om inländska aktiebolag och solidariska
bankbolag, bolagets inkomst dels överstiga 5 % av bolagets kapital, sådant
det vid taxeringen beräknats, dels, beräknad i procent överstiga inkomstprocentens
medeltal enligt taxeringarna 1913 och 1914.

4. Merinkomsten skulle uppgå till minst 1,000 kronor.

Av den merinkomst, som sålunda vore underkastad skattskyldighet,
skull® skatten utgå med 12 procent.

Förslaget till förordning innehöll vidare detaljerade bestämmelser
om taxeringsförfarande genom särskilda krigskonjunkturskattenämnder
in. m.

Riksdagen anmälde genom skrivelse nr 190 den 26 maj 1915, att
riksdagen med vissa förändringar godkänt propositionen om krigskonjunkturskatt.
Bland dessa förändringar, av vilka ingen kan sägas ha berört
de principiella grunderna för den föreslagna beskattningen, må här särskilt
nämnas följande: •

Skattskyldighetsgränsen sänktes av riksdagen till taxerat belopp om
minst 10,000 kronor. Särskilt stadgande (i förordningen infört som dess
5 §) infördes till förekommande av försök att kringgå skattebestämmelserna
genom att disponera vinst till oproportionerliga löneförhöjningar
m. m. Som den viktigaste ändringen torde man få betrakta, att enligt
riksdagens beslut skatten skulle utgå ej med generellt 12 % utan efter
följande efter merinkomstens storlek progressiva skala:

Inkomstgrupp.

1.000— 4,900

5.000— 9,900

10.000— 14,900

15.000— 19,900

20.000— 24,900

25.000— 29,900

30.000— 34,900

35.000— 39,900

40.000— 44,900

45.000— 49,900
50,000 - 59,900

60.000— 79,900

Skatteprocent.
. . 12
. . 12 V*

. . 12 V»

. . 12 »./t

. . 13
. . 13 Vt
. . 13 V»

. . 13 s/t

. . 14
. . 14 >/t
. . 14 ■/«

. . 14 ’/t

12

1916 års
förordning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Inkomstgrupp.

80,000— 99,900 . .

100.000- 119,900 . .

120.000- 139,900 . .

140.000- 159,900 . .

160.000- 179,900 . .

180.000- 199,900 . .

200.000- 219,900 . .

220.000- 239,900 . .

240.000- 259,900 . .

260.000- 279,900 . .

280.000- 299,900 . .

300.000- 319,900 . .
320,000 och däröver

Skatteprocent.
. . 15
. . 15 V*

. . 15 V»

. . 15 */i
. . 16
. . 16 V*

. . 16 V«

. . 16 */«

. . 17
. . 17 V*

. . 17 >/«

. . 17 »/*

. . 18

Den förordning, som i överensstämmelse med riksdagens beslut
utfärdades den 11 juni 1915, avsåg, såsom förut är nämnt, allenast åren
1915 och 1916. Med hänsyn härtill framlades för 1916 års riksdag förslag
om fortsatt tillämpning av den nya skatteformen. Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan’, i proposition nr 241 den 5 maj 1916, innefattade
emellertid icke enbart förlängning av den förra förordningens giltighet
utan jämväl vissa ändringar i densamma.

Enligt förslaget skulle taxering till krigskonjunkturskatt äga rum
år 1916 och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket
genom kungl. kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses
ha upphört. Då 1915 års förordning omfattade åren 1915 och 1916
stadgades i 1916 års förordning till förebyggande av dubbel beskattning,
att skatt — vilken alltjämt skulle utgå för vinst uppkommen genom det
nuvarande krigstillstånd framkallade läget -— vore att erlägga i den mån
vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen den 11
juni 1915 beskattad. Själva huvudbestämmelsen, varigenom beskattningen
anknöts till det av krigstillståndet framkallade läget, behölls som
synes i det nya förslaget. För att klarare framhäva dess innebörd gjordes
i författningstexten uttryckligen skillnad mellan den matematiska merinkomsten,
eller det inkomstbelopp, som framkomme vid det rent aritmetiska
utrönandet av inkomstökningen, och den beskattningsbara merinkomsten
eller den del av förutnämnda matematiska merinkomst, vars grund vore
det genom krigstillståndet framkallade läget. Metoden att utröna den
matematiska merinkomstens storlek föreslogs vidare ändrad därhän, att
som jämförelsetal skulle användas den högsta inkomsten under ettdera

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

13

av åren 1913 och 1914, med vilken bestämmelse även följde motsvarande
ändring beträffande bolagens inkomstprocent. I de under förordningen
fallande inkomstarterna skulle jämväl innefattas tantiemer och därmed
jämförliga inkomster, hänförliga under 7 § 3:o a) i inkomstskatteförordningen,
till vilket stadgande funnos fogade särskilda deklarationsbestämmelser.
Skattskyldighetsgränsen var föreslagen sänkt till minst 8,000
kronor men minsta beskattningsbara merinkomsten höjd till 2,000 kronor.

Slutligen föreslogs följande

progressiva skala:

Beskattnings-

Ökning för varje
fullt hundratal

bar mer-

Procent-

Skatte-

kronor, som faller

inkomBt.

tal.

belopp.

mellan de i kol. 1
angivna inkomst-beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

16

80,000

15

12,000

17

160,000

16

25,600

19

240,000

17

40,800

21

320,000

18

—

—

För merinkomst uppgående till 320,000
100 kronor.

eller däröver utgör skatten 18 kronor

I skrivelse den 15 juni 1916 anmälde riksdagen, att riksdagen antagit
förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt med vissa ändringar.

Den av riksdagen beslutade förordningen innebär sålunda för det
första en viktig utvidgning av krigskonjunkturbeskattningens allmänna
ram, så till vida att även inkomst av fast egendom (7 § l:o) i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt) blir beskattningsbar under
lika villkor som inkomst av arbete. I avseende å metoden för merinkomstens
beräknande återgick riksdagen till den medeltalsberäkning för
åren 1913 och 1914, som var stadgad i 1915 års förordning. Av statsfinansiellt
stor betydelse var, att riksdagen med vidhållande av den progressiva
principen skärpte den i propositionen föreslagna skatteskalan.
Riksdagen beslutade nämligen följande tariff:

Beskattnings-bar mer-

Procent-

Skatte-

Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller

inkomst.

tal.

belopp.

mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst-beloppen.
Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

14

1917 års
ändring
i förordningen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Beskattnings-bar mer-

Procent-

Skatte-

Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller

inkomst.

tal.

belopp.

mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst-beloppen.
Kronor.

60,000

15

9,000

19

SO,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

20

150,000

18

27,000

22

200,000

19

38,000

24

250,000

20

50,000

26

300,000

21

63,000

28

350,000

22

77,000

30

400,000

23

92,000

32

450.000

24

108,000

34

500,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller däröver, utgör skatten 25 kronor för varje
fulla 100 kronor.

Förordning i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades
den 30 juni 1916, vilken förordning alltjämt är så gott som oförändrat
gällande, frånsett skattetariffen.

Till 1917 års riksdag framlades icke från Kungl. Maj:ts sida något
förslag till ändring i senast nämnda förordning. Pa enskild motionärs
hemställan beslöt emellertid riksdagen, enligt vad riksdagen i skrivelse
den 5 juni 1917 anmält, bland annat att ytterligare skärpa skatteskalan,
på sätt nedanstående tariff närmare utvisar:

Beskattnings-bar mer-

Procent-

Skatte-

Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller

inkomst.

tal.

belopp.

mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst-beloppen.
Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

21.5

150,000

18.5

27,750

24.5

200,000

20

40,000

27.5

250,000

21.5

53,750

30.5

300,000

23

69,000

33.5

350,000

24.5

85,750

36.5

400,000

26

104,000

36

15

Kungi. Muj:ts nåd. proposition nr 448.

Beskattnings-bar mer-

Procent-

Skatte-

Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller

inkomst.

tal.

belopp.

mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst-beloppen.
Kronor.

500,000

28

140,000

40

600,000

30

180,000

44

700,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver, utgör skatten 32 kronor för
varje fulla 100 kronor.

Förordning om den sålunda ändrade skattetariffen, ävensom om viss
jämväl i riksdagens beslut ingående ändrad bestämmelse om skatteuppbörden,
utfärdades den 25 juni 1917.

Till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t den 3 innevarande
maj avlåtit proposition (nr 401), avseende dels viss ändring i de för
taxeringsförfarandet gällande tidsbestämmelser i krigskonjunkturskatteförordningen,
dels ock viss ändring i avdragsbestämmelserna i 4 § av samma
förordning. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde jag
få hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet.

Därjämte har krigskonjunkturbeskattningen i så måtto varit under
prövning, att riksdagen behandlat ett av enskild motionär framställt förslag,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
det Kungl. Maj:t måtte efter skyndsam utredning för denna riksdag framlägga
förslag till revision av krigskonjunkturskattelagen, så att nuvarande missförhållande
bortfaller och jordbruket helt befrias från denna skatt och i stället högre
skatt pålägges handeln och industrien, och att all den vinst, som uppstått på
handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren måtte helt indragas
till staten i form av krigskonjunkturskatt».

Riksdagen har på hemställan av bevillningsutskottet avslagit motionen.
Bevillningsutskottets yttrande i ärendet var av följande innehåll:

I så måtto vill utskottet giva motionären rätt, att gällande förordning om
krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden är behäftad med brister, som enligt
sakens natur bliva mera framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden
komma att ligga, som i författningen förutsättas som de normala till skillnad
från krigskon junkturen.

Motionären utgår tydligen ifrån, att det särskilt skulle vara jordbrukarna,
som skulle bliva »ojämnt och orättvist» beskattade för krigskonjunkturvinster, och
yrkar motionären, att de måtte helt och hållet befrias från sådan skattskyldighet.

1915 års förordning om krigskonjunkturskatt omfattade ej inkomst av jordbruk.
Vid antagandet följande år av ny författning i ämnet fann emellertid riksdagen
denna jordbrukets undantagsställning sakna berättigande. Några övertygande
skäl för en återgång till den ursprungliga skattefriheten kan, efter utskot -

1918 års
riksdag.

16

Revision
av krigskonjunkturs
katten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

tets förmenande, motionären icke anses kava förebragt. De brister, som kunna
vidlåda författningen, äro helt visst av den art, att de skattskyldiga överhuvudtaget
få lida därav.

På en allmän revision av hithörande lagstiftning, hur behövlig den än kunde
vara, lärer det åter ej låta sig göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna
torde lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde vålla
minskad skatteintäkt. Motionären tänker sig visserligen den börda, han vill avlyfta
från jordbrukarna, överflyttad på handeln och industrien. Det lärer emellertid
få anses fastslaget, att varje vinst av krigskonjunkturen, oavsett inom vilken
näidng den erhållits, skall underkastas taxering till krigskonjunkturskatt under
stadgade förutsättningar. Bland de sistnämnda torde i detta sammanhang förtjäna
att omnämnas tvenne, som särskilt inom jordbruksnäringen starkt begränsa
de praktiska fallen av taxering, nämligen att den skattskyldige samma år skall
hava taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt för minst 8,000 kronor, samt
att krigskonjunkturvinsten skall hava uppgått till minst 2,000 kronor.

Vad angår motionärens andra yrkande, att »all den vinst, som uppstått på
handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren», skulle indragas
i form av krigskonjunkturskatt, är detta förslag alltför ensidigt riktat mot ett
visst slag av krigstidsvinster, för att utskottet skulle behöva ingå på något vidare
bemötande därav.

Efter att sålunda ha redogjort för statsmakternas behandling av
krigskonjunkturbeskattningen anhåller jag att få, särskilt i anledning av
vissa uttalanden i nyss återgivna utlåtande från bevillningsutskottet, upptaga
spörsmålet om en allmän revision av gällande krigskonjunkturskatt.
Mot vad utskottet anfört därom, att gällande förordning i åtskilliga avseenden
vore behäftad med brister, har jag icke anledning göra någon
erinran. Jag vill heller icke bestrida, att bristerna kunna bliva mera
framträdande, ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komma att ligga,
som i författningen förutsättas som de normala till skillnad från krigskonjunkturen.
Jag måste emellertid tillfoga, att det icke gärna kan låta sig
göra att vid en jämförelse mellan inkomster under krigstiden och de
»normala» inkomsterna avstå från att bestämma dessa senare såsom på ett
eller annat sätt hänförande sig till någon viss period före kriget, därest
själva grundprincipen uti ifrågavarande beskattningsform skall bevaras.

Vissa av de påtalade bristerna i den svenska krigskon junkturbeskattningen,
såsom att i enskilda fall tämligen lätt kunna påvisas exempel
på en ej önskvärd ojämnhet i beskattningen, torde vara av den natur,
att det säkerligen erbjuder betydande svårigheter att avlägsna dem
utan att rubba grundprincipen för krigskonjunkturskatten, dess karaktär
av att vara en merinkomstskatt, som utgår å den till krigskonjunkturen
bänförliga delen av merinkomsten. Också hava inom riksdagen yrkanden
framställts gående ut på en principiell omläggning av den speciella krigs -

17

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

tidsbeskattningen till en allmän merinkomstskatt. Frågan härom underkastades
ingående prövning av föregående års riksdag, vilken förkastade
det framställda förslaget, efter det sakkunnig utredning verkställts genom
bevillningsutskottets försorg, varvid bland annat framkommit, att
jämväl en allmän merinkomstbeskattning bleve högst ofullkomligt anpassad
efter den subjektiva skatteförmågan.

Andra erinringar kunna väl ock göras mot den nuvarande krigskonjunkturskatten,
men vid ett upptagande av spörsmålet om en revision av ifrågavarande
förordning finge man givetvis icke begränsa sig till anmärkningar
mot att beskattningen i det ena eller andra fallet drabbar hårt eller ojämnt ur
skattebetalarnas synpunkt. Det gives också anledning till erinringar mot
att denna beskattning i vissa avseenden ej är nog effektiv, till förfång för
det allmännas intressen. Av 1916 års riksdag uttalades sålunda, under framhållande
särskilt av de utomordentliga vinster försäljning av fartyg under
krigskonjunkturen medfört, vilka vinster ej bleve beskattningsbara, om
fartygen varit i säljarens hand minst fem år, att på detta område fullt
typiska krigsvinster kunde uppstå, för vilka skatteplikt syntes riksdagen
befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av krigsvinstbegreppet i
och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen.
Vidare läste samma års riksdag uppmärksamheten å det förhållande, att
under krigsåren utlänningar gjort affärer här i landet med högst betydande
vinster utan att de, såsom i regel ej fyllande förutsättningarna för
subjektiv skatteplikt, behövt utgöra bidrag till det allmänna. Riksdagen
uttalade beträffande de två nu berörda spörsmålen önskvärdheten av
att utredning verkställdes genom Ivungl. Maj:ts försorg och att förslag i
anledning av utredningarna måtte framläggas. Beträffande spörsmålet
om utlänningars skatteplikt har ock ett avsevärt utredningsarbete blivit
utfört, ehuruväl förslag i det invecklade och ömtåliga ämnet ej ännu
kunnat föreläggas riksdagen. Jämväl andra spörsmål kunna ha anspråk
på beaktande, därest en ingående granskning av hela krigskonjimkturskatteförordningen
skulle företagas. Ifrågasättas kan bland annat, huruvida
tillräckliga skäl föreligga att principiellt undantaga inkomst av kapital,
vartill enligt inkomstskatteförordningen även är att hänföra utdelningen
a aktier, från de inkomstarter, å vilka krigskonjunkturskatteförordningen
bör vara tillämplig. Därjämte framställer sig spörsmålet, om
ej krigskonjunkturskatten jämväl borde i en eller annan form utgå å den
ökade förmögenhet, som krigskon junkturen föranlett.

Såsom av det nu anförda torde framgå är det en mångfald spörsmål,
vilka anmäla sig, därest eu verklig revision av förordningen om
krigskonjunkturskatt skulle företagas. Skulle krigstillståndet komma
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 3

18

Skattebördans
fördel
ning på enskilda
och
bolag.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

att vara ännu någon längre tid, lärer frågan, om en sådan revision må
anses påkallad, böra upptagas till prövning.

Men för det närvarande kan jag ansluta mig till bevillningsutskottets
uttalande, att det ej lärer låta sig göra att nu ingå på en allmän
revision av hithörande lagstiftning. Jag är sålunda ej heller i tillfälle
att härutinnan framlägga förslag för riksdagen.

Då jag alltså icke anser mig böra föreslå några principiellt genomgripande
ändringar i avseende å krigskonjunkturbeskattningen, torde jag
kunna som stöd för denna min ståndpunkt åberopa vad bevillningsutskottet
anförde i sitt av 1917 års riksdag godkända utlåtande i anledning
av väckta förslag om krigskonjunkturskattens ersättande med annan
skattetyp, varvid utskottet yttrade:

En viss betydelse bör också tillmätas det obestridliga förhållandet, att
krigskonjunkturskatten under den tid den tillämpats så att säga ingått i det allmänna
medvetantet såsom en för krigstidens abnorma affärsliv särskild lämpad
skatteform, ägnad att åt det allmänna återbörda en del av de i många fall oskäliga
spekulations- och handelsvinster, som under denna tid inom skilda affärsgrenar
kunnat inhöstas. En omläggning, varigenom krigsvinstbegreppet skulle
avföras ur skattesystemet och den mest osunda krigsvinst ej träffas hårdare än
vilken annan inkomstökning som helst, vore helt visst ägnad att väcka starkt
missnöje.

Utgångspunkten för den framställning till riksdagen jag tillstyrker
Kungl. Maj:t att avlåta, har, som jag från början nämnt, varit det
trängande behovet av ökade skatteintäkter. Ett tillgodoseende därav lärer
enligt min mening, därest krigskonjunkturskatten härför anlitas, vålla i
vart fall mindre olägenheter än att nu genomföra, utan stöd av erforderlig
utredning, vare sig en allmän merinkomstskatt eller en stegrad allmän inkomstskatt.
Jag har på nu anförda skäl ansett mig böra framlägga förslagtill
sådana ändringar i förordningen om krigskonjunkturskatt, som kunna
avsevärt höja skattens avkastning utan att rubba dess grundvalar men
ock, i görligaste mån, utan att skärpa de brister, som kunna vidlåda
densamma.

Jag övergår nu till att redogöra för innebörden av det inom departejnentet
utarbetade förslaget till förordning om ändrad lydelse av vissa
§§ i gällande krigskonjunkturskatteförordning.

Först vill jag då uttala mig rörande den ökade skattebördans fördel''ning
på enskilda skattskyldiga och med dem i beskattningshänseende eljest
jämställda, å ena sidan, och aktiebolagen jämte de solidariska bankbo -

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lagen, å den andra sidan. Det synes mig riktigast, att den senare
gruppen av skattskyldiga eller bolagen, som jag för korthetens skull i det
följande benämner alla hithörande skattskyldiga, få bära den större delen
av den nya skattepålagan.

De anmärkningar, som riktats mot krigskonjunkturbeskattningen för
bristande jämnhet och otillräcklig hänsyn till den subjektiva skatteförmågan
drabba givetvis denna skatt främst i vad den berör enskilda
skattskyldiga. Redan av detta skäl torde en skärpning av beskattningen
böra i första rummet inriktas på att till det allmännas förmån beskära
bolagens krigskonjunkturvinster. Vidare kan anföras, att bolagen i visst
avseende haft en förmånligare ställning än enskilda näringsidkande skattskyldiga.
Vid utmätandet av bolagens krigskonjunkturskatt har hänsyn
enligt gällande förordning skolat tagas till förhållandet mellan deras
vinster och det i rörelsen insatta kapitalet. Och även frånsett de i" förordningen
givna uttryckliga bestämmelser ha vid krigskonjunkturskattenämndernas
realprövning av frågan, vilken del av den matematiska merinkomsten
skolat upptagas såsom beskattningsbar, nyssnämnda relation
mellan vinst och kapital utövat inflytande på nämndernas taxeringar.
Något motsvarande stadgande beträffande enskild näringsidkare innehåller
förordningen däremot icke; och i praxis lärer det svårligen vara den taxerande
myndigheten möjligt att på likartat sätt som i fråga om bolagen taga
hänsyn till storleken av i näringsidkarens rörelse insatt kapital. Då en
ändring av förordningen till enskilda näringsidkares förmån ej lärer kunna
ifrågasättas, torde i varje fall behörig hänsyn böra tagas till antydda
förhållande vid avvägandet av den ökade skattebördans fördelning. Slutligen
må ock framhållas, att nuvarande förordning icke stadgar någon
skatteplikt för utdelning å aktier. Något tvivel kan ej gärna råda, att
de ökade inkomster, som tillflutit de enskilda aktieägarna från bolag, som
dragit fördel av krigskonjunkturen, äro lika typiska krigsvinster som vissa
andra inkomster, för vilka enskilda skattskyldiga ha att erlägga krigskon
junkturskatt. Som jag förut nämnt är det icke min avsikt att framlägga
förslag till någon utvidgning av själva det inkomstbegrepp, som
ligger till grund för vår krigskonjunkturbeskattning, eller att över huvud nu
upptaga spörsmålet, om kapitalinkomster böra falla inom förordningens
räckvidd. Men förhållandet synes mig vid sådan händelse så mycket
mer påkalla hänsynstagande vid skattebördans avvägande och motivera
skarpare beskattning av bolagens vinster än av de enskildas.

För närvarande beskattas bolag och enskilda enligt samma tariff.
Skäl kunna nog anföras för att, såsom man förfarit i flera andra länder,
i vilket avseende jag torde få hänvisa till förut nämnd bilaga, uppställa

20

Den allmänna
tariffen.

& § mom. 1

KungI. Mdj:ts nåd. proposition nr 448.

tvenne fristående tariffer för de bägge kategorierna av skattskyldiga. En
dylik omstöpning av krigskonjunkturskatteförordningen anser jag emellertid
ligga utom ramen för de främst av statsfinansiella skäl påkallade
förslag jag anser mig böra tillstyrka. En beskattning jämväl av bolagens
merinkomster progressivt efter dessas absoluta belopp finner jag för övrigt
väl förenlig med den svenska krigskonjunkturskattens allmänna karaktär;
och har jag därför icke anledning föreslå bolagens utbrytande från den
allmänna tariffen. Denna torde såsom hittills få gälla samtliga skattskyldiga.
Den särskilda skärpning, som lärer kunna anses påkallad för bolagen,
bör i så fall få formen av en tilläggsbestämmelse till den generella skatteskalan,
varav föranledes en uppdelning i moment av 8 § i förordningen.

Innan jag övergår till att utveckla, huru den speciella skärpningen
för bolagens merinkomster efter min mening bör läggas, torde jag få
beröra de förändringar, som förslaget upptager i avseende å den allmänna
tariffen.

Då jag icke ansett mig kunna förorda, att hela skatteökningen lägges
på bolagen, har jag låtit utarbeta förslag till sådan ändring av hittills
gällande allmänna tariff, att en mindre del av de erforderliga skattemedlen
skulle komma att uttagas av enskilda skattskyldiga.

Det förslag, jag tillstyrker Kung!. Maj:t att för riksdagen framlägga,
innefattar ändring i skalan i två hänseenden. A ena sidan förordar
jag skalans snabbare uppstigande och dess skärpning utöver nuvarande
maximigräns. Å den andra sidan tillstyrker jag en sänkning
av skattesatserna för de lägsta merinkomstbeloppen.

Skalans skärpning begynner först vid merinkomster uppgående till
mer än 200,000 kronor, fortgående uppåt till merinkomst av 2,000,000,
från vilken gräns procentsatsen utgör 40 %. Till jämförelse må återgivas
för olika merinkomstbelopp skillnaden i procentuell belastning.

Skatteprocent

Skatteprocent

Merinkomst av

enligt

förslaget.

gällande

förordning.

procenttal.

200 000 kr.......

........20

20

—

250 000

> ......

........22

21-5

05

300 000

> ......

........24

23

ro

350 000

> ......

........26

24-5

1''5

400 000

> ......

........28

26

2-0

500 000

> ......

........30

28

20

300 000

» ......

........32

30

2-0

700 000

D ......

........34

32

2-0

800 000

» ......

........36

32

4-0

1 000 000

» ......

........38

32

6-0

2 000 000

» ......

........40

32

8-0

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

21

För merinkomster liggande mellan 20,000 oeh 200,000 kronor är
förslagets tariff densamma som den nn gällande.

Merinkomster understigande 20,000 kronor erhålla däremot en lättnad
i beskattningen, som för de lägsta beloppen är avsevärd nog. Att
jag, oaktat statsverkets behov av ökade medel är så betydande, ansett
mig kunna förorda en minskad krigskonjunkturbeskattning för ifrågavarande
grupp av beskattningsbara merinkomster, torde kräva särskild
motivering.

De bristfälligheter, som kunna vidlåda hela skattetypen, göra sig
mest märkbara i fråga om de smärre inkomstbeloppens beskattning. Även
med största omsorgsfullhet i taxeringsarbetet lärer det nog icke kunna
undvikas, att påfallande ojämnheter uppkomma mellan skattedragare med
ungefär lika skattekraft. En näringsidkare, som före kriget hade en inkomst
av 10,000 kronor och nu upptaxeras till 12,000, blir t. ex. krigskonjunkturbeskattad
för 2,000 kronors merinkomst med ett skattebelopp
av 240 kronor. En annan med inkomst av samma belopp både före
kriget och nu erlägger ingen krigskonjunkturskatt. Med tillfogande av
inkomst- och förmögenhetsskatt jämte extra sådan får den förre betala
ett skattebelopp av 695 kronor eller 5‘s %, den senare 455 kronor eller 3‘8 f.
Motsvarande förhållande äger visserligen rum hur högt upp på inkomstskalan
man än anställer en sådan jämförelse. Men det synes dock uppenbart,
att skillnaden i skatt i anledning utav förefintligheten av merinkomst
både är desto mer berättigad och för den skattskyldige mindre betungande,
ju större själva merinkomsten är. Särskilt lägger jag vikt därvid, att
vid beskattning av de lägsta merinkomsterna skatten i viss utsträckning
drabbar inkomster, som äro att hänföra till den vanliga arbetsinkomstens
typ, även om den ej i beskattningsavseende är att hänföra
under inkomstskatteförordningens 7 § 3:o a); nämnas må som exempel
idkare av medelstor näring, till vilkas rent personliga arbetsinsats rörelsens
uppdrivande är att hänföra. Ovanför en gräns av 20,000 kronor i merinkomst
lär man med långt större sannolikhet kunna utgå från att den
stegrade inkomsten till väsentlig del är en vinst på konjunkturen. Det torde
fördenskull icke alls kunna betraktas som något avsteg från krigskonjunkturbeskattningens
allmänna princip att, om så är görligt, lätta skattebördan
å de minsta merinkomsterna. Härtill kommer den oformlighet,
som vidlåder den nuvarande skalan, att, medan en merinkomst av 1,900
kronor är helt skattefri utgår skatten, därest inkomsten är 2 000 kronor,
genast med 12 % eller med 240 kr. för eu inkomstökning av allenast
100 kronor. Då det synts mig önskvärt att reducera befintliga ojämnheter i
krigskonjunkturbeskattningen, där det låter sig göra utan rubbning av dess

22

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

allmänna byggnad, har jag funnit det vara en avgjord fördel att förskjuta
en del av skattebördan från de mindre till de större merinkomsterna.
Innebörden av den föreslagna ändringen i skalan torde närmare
framgå av följande jämförelse mellan skattebelopp och skatteprocent
enligt förslaget och den nuvarande förordningen.

Merinkomst.

Enligt förslaget.

Enligt gällande förordning.

Kronor.

Skattebelopp.

Skatteprocent.

Skattebelopp.

Skatteprocent.

• 2 000 .......

....... 80

4

240

12

3 000 .......

....... 220

7-3

370

12-3

4 000 ......

....... 360

9

500

12-5

5 000 .......

....... 500

10

630

12-6

6 000 .......

....... 640

10-7

760

12-7

7 000 .......

....... 780

11-1

890

12-7

8 000 .......

....... 920

11-8

1020

12-8

9 000 ......

.......1060

11-8

1150

12-8

10 000 .......

.......1200

12-0

1280

12-8

12 000 .......

.......1480

12-3

1540

12-8

15 000 .......

.......1920

12-8

1 930

12-9

20 000 .......

....... 2 600

13

2 600

13

Tilläggsskatt Jag övergår så till frågan om den särskilda skatteökning jag ansett

ländskabo- skäligen kunna uttagas av bolagen. Dessa beskattas för närvarande efter
lag. 8 § samma tariff som enskilda skattskyldiga, utan att vid själva skatteskalans
2 mom. ^vägande särskild hänsyn tagits till bolagsvinsternas inbördes olika relativa
skattebärkraft. Då jag ansett mig förhindrad att föreslå en fullständig
omläggning härutinnan, vill jag så mycket mer understryka vikten av
att vid den betydande ökning i skattebelastning, som nu är i fråga, denna
ökning må avvägas i förhållande till bolagens olika bärkraft.

Bättre måttstock härå än inkomstprocenten torde icke erbjuda sig.
Såsom framgår av bifogade promemoria råder härutinnan en mycket avsevärd
olikställighet. Det torde icke krävas särskild motivering för det berättigade
i att strängare beskatta bolagsvinster, som representera mer än
300 % vinst å kapitalet, än sådana, som utgöra blott 10 % avkastning. Ett av
de mest anmärkningsvärda resultaten av den utförda bearbetningen av 1917
års krigskonjunkturskattelängder är i själva verket uppvisandet av att
krigsvinsterna varit abnormt stora ej blott i fråga om det absoluta beloppet
utan ej mindre procentuellt. Förekomsten i överraskande omfattning av
procentuellt mycket höga vinster är tydligen ett just för krigskonjunktu -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

23

ren utmärkande särdrag, som i krigskonjunkturbeskattningen bör ägnas behörigt
beaktande.

Hittills hava, som känt är, bolag, vilkas avkastning ej uppgå till
5 % av kapitalet, varit helt undantagna från krigskonjunkturskatt. Häri
föreslår jag icke någon ändring. För bolag, som uppvisa en vinstprocent
överstigande 5 % och uppgående till högst 10 %, anser jag heller icke, att
skärpning i den för alla skattskyldiga gällande tariff skäligen bör ifrågakomma.
Bolag med högre vinst torde däremot kunna bära högre beskattning
än den enligt allmänna tariffen utgående, och bör då denna
skärpning göras desto kraftigare, ju högre bolagets inkomstprocent visar
sig vara.

Det har efter övervägande av olika alternativ befunnits lämpligast
och enklast att låta skärpningen utgå i form av ett procentuellt tillägg
till det skattebelopp, som skall erläggas enligt den allmänna tariffen.
Detta skattebelopp skulle sålunda komma att förhöjas med växlande
procenttal upp till 50 %, vilken siffra uppnås, enligt det utarbetade förslaget,
vid en inkomstprocent av minst 150 %. För att göra skalan så mjuk,
som är förenligt med praktiska krav, har det föreslagits, att det procenttal,
enligt vilket ökning skall ske av skattebeloppet, sådant det framgår
ur den allmänna tariffen, skall med visst belopp höjas för var full tiondel av
inkomstprocenten. Om denna överstiger 10 % men ej 100 %, skall höjningen
av nyssnämnda procenttal ske i trappsteg om 0,os %. Är inkomstprocenten
åter mer 100 %, förminskas skalans trappsteg till 0,oi %, vilket medför
att ökningsprocenten kommer att uppgå till 50 f, då inkomsten utgör
150 % avkastning å kapitalet. Däröver utgår ökningen med samma procenttal
50 %, hur hög än inkomstprocenten är.

I själva författningstexten hava dessa bestämmelser ej givits formen
av en för olika grupper av procenttal uträknad skala, utan sammanfattas
däri allenast själva principen för skatteskärpningen. Till ledning vid
krigskonjunkturskattenämndernas arbete torde emellertid särskild tabell vara
erforderlig, och har därför föreskrift i denna riktning vidfogats stadgandet
i fråga. Tabellen torde böra upptaga skatteökningstalet för var
tiondels inkomstprocent mellan 10 % och 150 %. Till belysande av huru
bestämmelsen verkar må här meddelas en sammanställning för vissa inkomstprocenttal.

Bolagets inkomstprocent.

100
10-1
10-2

Procenttal, med vilket skattebeloppet
enligt den allmänna tariffen skall böjas.

0''06

010

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tilläggsskatt
för utländska
bolag.
8 §

3 mom.

Bolagets inkomstprocent.

103

Procenttal, med vilket skattebeloppet
enligt den allmänna tariffen skall höjas.
0-16

11-0

12-0

13-0

050

100

1-50

15-0
20-0
300.
40-0
50''0
60-0
70-0
80-0
90-0
100-0
1001
100-2

2-50

500

10-00

15-00

20-00

25-00

3000

3500

4000

4500

45-01

45-02

101-0 45-10

1020 45-20

110-0 46-00

120-0 47-00

130-0 48-00

140-0 49-00

150-0 50-00

Därest man, på sätt jag nu angivit, önskar uttaga ökad skatt av
bolag i relation till deras inkomstprocent, torde för de utländska bolagens
beskattning krävas särskilda bestämmelser. I gällande förordning

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

25

råder full järn städighet mellan inländska och utländska aktiebolag. Skulle
man nu låta de utländska bolagen fortfarande få skatta allenast efter den
allmänna tariffen, bleve de obehörigen gynnade. A andra sidan kan man,
sådan dessa bolags ställning i allmänhet är uti vår skattelagstiftning,
ej sammanföra dem med de inländska bolagen under det föreslagna 2
mom. av § 8. Möjlighet saknas nämligen att ur de handlingar, som
föreligga för krigskonjunkturskattenämnden, fastställa de utländska bolagens
inkomstprocent och därmed huru mycket skattebeloppet borde skärpas.
Att införa något särskilt deklarationsferfarande för ifrågavarande ändamål
lärer ej kunna anses påkallat. Man torde därför böra nöja sig med bestämmelser
om att för utländska bolag skattebeloppets höjning skall utgå efter
viss fixerad procent, oberoende av inkomstens förhållande till kapitalet. För
att i görligaste mån bibehålla likställighet mellan utländska och inländska
bolag har detta procenttal valts så, att det ungefär svarar mot den genomsnittliga
ökning, som de inländska bolagen få vidkännas. Tillsamman
med inländska aktiebolag pläga som bekant i skattelagstiftningen föras
även de solidariska bankbolagen. För att även härutinnan uppnå någorlunda
motsvarighet torde enahanda bestämmelser som för utländska aktiebolag
böra stadgas jämväl för andra utländska bolag, som driva bankrörelse.
Stadgandet föreslås intaget i ett nytt, tredje moment i 8 §.

Då ifråga om inländska bolag inkomstprocenten bliver bestämmande
för beloppet av skatteförhöjningen, är det givetvis av stor vikt, hur denna
procent beräknas. I detta avseende har förordningen om krigskonjunkturskatt
hittills helt anslutit sig till inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen.
Det torde ock vara lämpligast, att dessa bestämmelser icke äro
olikartade. Inkomstprocenten kommer sålunda att enligt det föreliggande
förslaget bestämmas genom relationen emellan å ena sidan den för året
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten och å andra sidan
bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

För innevarande år gäller härutinnan bestämmelsen i 20 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken bestämmelse
till kapital, varom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapital som
ock reservfond, varjämte beträffande aktie- och lottkapital närmare stadgas,
att detsamma må upptagas till det belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet
samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under samma år,
enligt vilken beräkningsmetod ävenledes förfares i avseende å reservfonden.

I denna del har emellertid genom proposition nr 395 den 3 maj
1918 föreslagits vissa förändringar, vilka för verkningarna av nu före jBihang

till riksdagens protokoll, 1918. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.) 4

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

slagna nya tariffbestämmelser rörande krigskonjunkt urskatten äro att
tillmäta stor betydelse. I nämnda proposition har nämligen föreslagits
att åt sagda 20 § giva följande ändrade lydelse i förevarande
avseende:

Till kapital, varom nu är fråga, hänföres, med de inskränkningar nedan
sägs, dels bolagets aktie- eller lottkapital, upptaget till det belopp, som angivits
i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet
samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år,
dels ock bolagets reservfond, beräknad enligt enahanda grunder.

I den mån aktie- eller lottkapital icke blivit före den 1 januari 1915 hos vederbörande
myndighet inregistrerat eller anmält såsom inbetalt, må till detsamma
ej räknas mera än vad som motsvarar verkligt, av delägarna gjort tillskott.

Ej heller må reservfonden upptagas till mera än femtio procent av det belopp,
vartill bolagets aktie- eller lottkapital enligt ovan angivna bestämmelser
skall beräknas; dock att i varje fäll reservfonden må upptagas "till det belopp,
vartill densamma må hava uppgått den 1 januari 1915, ökat med vad som sedermera
blivit lagt till densamma av vid aktieteckning influtna medel.

I avseende å de skäl, som äro att anföra till stöd för den sålunda
föreslagna ändringen, får jag i vad angår den vanliga inkomstbeskattningen
hänvisa till vad jag anfört til! statsrådsprotokollet den 3 maj 1918.

Här har jag endast anledning att beröra frågan i vad den berör
krigskonjunkturbeskattningen. På detta område framträda enligt min
mening synnerligen starka skäl för en begränsning av bolagens hittills
åtnjutna rätt att till grund för inkomstprocentens fastställande dels beräkna
aktiekapitalet enligt balansräkningen, oavsett om och när det inbetalats, dels
ock upptaga reservfonden till obegränsat belopp. Just beträffande krigskon
junkturvinsterna lärer det vara i största omfattning förekommande,
att aktiekapitalet ökas genom utdelning av gratisaktier eller att oproportionerlig
fondering sker. Det kan icke anses berättigat, därest den av
mig förordade vägen att skärpa bolagens krigskonjunkturskatt skall
beträdas, att bolagen kunna utnyttja sina förut erhållna vinster på krigskon
junkturen till att försätta sig i en förmånligare ställning med hänsyn
till nu föreslagna beskattning. Därest bolagen äga att i skattehänseende
räkna med en reservfond upp till 50 % av aktiekapitalet,
vidare få räkna med hela det kapital och den reservfond, som förefanns
den 1 januari 1915, så synes det icke kunna ligga något obilligt i det
krav, att av den under kriget skedda kapitalökningen allenast så mycket
må få medräknas, som svarar mot verkligen gjort tillskott från aktieägarnas
sida. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till att i den tyska
krigsvinstskatten å bolag, numera föreslagen skärpt, ingår bestämmelsen,
att skattesatsen är beroende av mervinstens förhållande till det inbetalda

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

grund- eller stamkapitalet, inberäknat vid första krigsårets början befintliga
verkliga reserver.

För att icke bryta överensstämmelsen i förevarande avseende mellan
inkomstskatt och krigskonjunkturskatt har jag icke låtit införa speciella
bestämmelser i nyss antydd riktning uti förslaget till ändring i
krigskonjunkturskatteförordningen. För innevarande års taxering till krigskon
junkturskatt skulle de föreslagna bestämmelserna alltså ej vinna tilllämpning.
Så mycket större vikt anser jag böra läggas därå, att den i
proposition nr 395 föreslagna avfattningen av 20 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt blir gällande från och med nästkommande
års ingång.

I nära sammanhang med föreslagna nya tariff för bolagen står Ändringar i
ock en annan i det inom departementet utarbetade förslaget upptagen''3 0CI ''
ändring, innebärande borttagande av ett i 3 § intaget villkor för skattskyldighet.
Frågan härom har visserligen uppkommit oberoende av nu
ifrågasatt skärpning av bolagsbeskattningen men erhåller avsevärt vidgad
betydelse, därest sådan skärpning blir genomförd.

I 3 § av förordningen den 30 juni 1916 om krigskon junkturskatt
angivas vissa förutsättningar för att skattskyldighet enligt nämnda förordning
över huvud skall inträda. I sådant avseende stadgas i mom. 4
av nämnda paragraf, att vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst skall överstiga
dels 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering
beräknats, dels ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten),
inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och
1914 gjorda uträkningar av jmocentens storlek.

För de närmare bestämmelser rörande inkomstprocentens beräkning,
som äro meddelade i 20 § av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst-
och förmögenhetsskatt, har jag förut redogjort.

I eu till finansdepartementet ingiven skrivelse har landskamreraren
i Blekinge län Erik Westerlund, så vitt nu är i fråga, anfört i huvudsak
följande: Bestämmelsen i 3 § av gällande förordning om krigskonjunk turskatt,

att ett bolags för året taxerade inkomst, beräknad i procent av
kapitalet, skulle överstiga inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna
åren 1913 och 1914 gjorda uträkningarna av procentens storlek,
kunde i flera fall leda till befrielse från krigskon junkturskatt, ehuru
krigskonjunkturvinst måste anses föreligga.

Sålunda hade det förekommit, att ett järnvägsbolag inom länet under
slutet av år 1913 utdelat en gratisaktie på varje förutvarande aktie, samt

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

att detta bolags iukomstprocent de följande åren nedgått, ehuru inkomsten
i verkligheten avsevärt ökats. Förutom genom utdelning av gratisaktier
kunde inkomstprocenten på lika lagligt sätt nedbringas därigenom,
att medel, som före krigsutbrottet bokförts såsom dispositionsfond, reserverade
vinstmedel eller dylikt, överfördes till den fasta reservfonden.
Westerlund vore övertygad om att detta sätt att undgå krigskonjunkturskatt
alltmera komme till användning. Han ansåge därför, att ifrågavarande
bestämmelse icke borde vara ovillkorlig utan åtminstone böra
ersättas med ett stadgande, att, därest krigskonjunkturskattenämnden i
särskilda fall funne, att inkomstprocenten vore missvisande och krigskon
junkturvinst trots lägre inkomstprocent otvivelaktigt förelåge, taxering
till dylik skatt måtte få äga rum.

1 anslutning till de i berörda skrivelse framhållna synpunkterna

har inom finansdepartementet upprättats ett förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt,
enligt vilket förslag nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade
lydelse:

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — — — — —

b) — — — — — — - — — — — — — —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets

för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets kapital, sådant
det vid årets taxering beräknats.

Uti infordrat, den 31 januari 1918 dagtecknat utlåtande har kammarrätten
anfört följande:

»Kammarrätten finner det uppenbart, att ifrågavarande hittills stadgade förutsättning
för skattskyldighet till krigskonjunkturskatt i vissa fall kan föranleda, att aktiebolag (därunder
nu och i det följande inbegripna solidariska bankbolag) icke bliva taxerade till krigskonjunkturskatt,
ehuru de haft ökade vinster, som uppkommit genom det av krigstillståndet
framkallade läget. Detta är givetvis en konsekvens av lagstiftningen, som, om och i den
mån det är möjligt, bör undanröjas, i all synnerhet om det förhåller sig så, som landskamreraren
Westerlund i sin ovan omnämnda framställning gjort gällande, att bolagen mera
allmänt genom ökning av sitt kapital obehörigen undgå taxering till krigskonjunkturskatt.

Kammarrätten anser sig emellertid böra erinra därom, att icke varje ökning av kapitalet
medför, även om den taxerade inkomsten ökats i förhållande till inkomstens medeltal,,
obehörig befrielse från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914
års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom överföring till kapitalet
av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913, är en i förhållande till inkomsten
av det gamla kapitalet proportionerlig ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regal
icke böra föranleda skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskonjunkturskatt.
Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk merinkomst endast

29

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger inkomstprocentens medeltal. Detta
synes också vara fullt riktigt och överensstämma med de principer, på vilka förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd. Då
förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda förordning, synes
även där principen om skattens beräkning å inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna
undantagslös tillämpning. Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen
genomfördes.

En obehörig befrielse från krigskonjunkturskatt synes kunna förekomma i det fall,
att ett aktiebolag ökar sitt kapital genom överförande till aktiekapital eller reservfond av
andra medel, som bidragit till förvärvande av dess åren 1913 och 1914 taxerade inkomst.
Allt efter storleken av dessa medel kan inkomstprocenten nedpressas, även om den absoluta
inkomsten ökas. Det synes emellertid icke kammarrätten tillrådligt att med hänsyn till en
sådan eventualitet bryta med eljest tillämpade principer.

Av här anförda skäl finner kammarrätten sig icke kunna tillstyrka det framlagda
förslaget till frågans lösning.

För den händelse förslaget det oaktat kommer att läggas till grund för lagstiftning
i ämnet, vill kammarrätten erinra därom, att den ifrågasatta ändringen av 3 § i förordningen
om krigskonjunkturskatt torde böra följas av motsvarande ändringar av 11 och 16 §§
i samma förordning och av krigskonjunkturskattelängden.»

På sätt såväl landskamrerare Westerlund som kammarrätten framhållit
kan ett bolag genom att från andra, mera rörliga fonder överföra
medel till aktiekapitalet eller reservfonden nedbringa inkomstprocenten, så
att, oaktat en verklig krigskonjunkturvinst föreligger, bolaget likväl till följd
av stadgandet i 3 § av förordningen om krigskonjunkturskatt går fritt
från beskattning enligt nämnda förordning. Denna lucka i lagstiftningen
skulle otvivelaktigt bliva avhjälpt, därest det till kammarrätten remitterade
förslaget antoges. Då kammarrätten likväl avstyrkt detta förslag,
synes kammarrätten närmast haft för ögonen den föreslagna bestämmelsens
verkan i det fall, att ett bolag, vare sig genom nyteckning eller
genom fondering av vinstmedel ökat sitt kapital samt att till följd därav
bolagets inkomst vuxit i motsvarande grad, ehuru själva inkomstprocenten
förblivit oförändrad. Kammarrätten erinrar, att i dylikt fall krigskonjunkturskatt
enligt nu gällande bestämmelser icke skall påföras, men att,
därest det remitterade förslaget antoges, skattskyldighet för bolaget skulle
inträda, vilket kammarrätten icke anser vara riktigt. Jag kan emellertid
icke dela kammarrättens uppfattning i detta avseende. Tvärtom synes
det mig, att det av kammarrätten framhållna fallet, vilket berörts jämväl
av landskamreraren A\ esterlund, i främsta rummet påkallar ett ingripande
från lagstiftarens sida. Det torde nämligen vara synnerligen vanligt, att
bolag på dylikt sätt undgå krigskonjunkturskatt. Det gives visserligen
omständigheter, då detta måste anses riktigt, såsom då ett redan förut
givande företag utvecklats fullt oberoende av de under kristiden rådande

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

särskilda förhållandena och för rörelsens utvidgande anskaffar nytt kapital
genom utsläppande av nya aktier. Vida vanligare torde det emellertid
vara, att utvidgningen av ett företag direkt beror av det genom krigstillståndet
framkallade läget. I dylika fall innebära de nu gällande bestämmelserna
en påtaglig ojämnhet i beskattningsavseende. Under det
att ett nybildat bolag enligt praxis torde få erlägga krigskonjunkturskatt
för den del av inkomsten, som överstiger vanlig ränta å kapitalet, så undgås
en dylik beskattning, därest penningar i form av nyteckning placeras
i ett äldre bolag, vilket vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1913 och 1914 visat eu hög inkomstprocent. Någon anledning
varför ett äldre bolag skulle i nu förevarande avseende vara gynnsammare
ställt än ett nybildat bolag förefinnes enligt min uppfattning
icke. Föreligger eu krigskonjunkturvinst bör den beskattas i såväl det
ena som det andra fallet.

Anmärkas bör dessutom, att gällande bestämmelse i sin tillämpninginnebär
följande oegentlighet. Uppgår inkomstprocenten icke fullt till
samma procent som medeltalet för de två jämförelseåren, blir bolaget helt
skattefritt. Överstiger den däremot endast med en obetydlighet samma
medeltal, kan bolaget riskera att få erlägga krigskon junkturskatt för hela
inkomsten. Ett bolag med ett kapital av 100,000 kr. hade t. ex. för åren
1912 och 1913 en inkomst av 10,000 kr. Inkomstprocenten var sålunda
10. Kapitalet ökas till 150,000 kr. Enligt gällande bestämmelser kan bolaget
icke ifrågakomma till krigskon junkturskatt, om icke dess taxerade
inkomst överstiger 15,000 kr. Då utföres emellertid hela skillnaden mellan

10,000 kr. och den taxerade inkomsten såsom matematisk merinkomst.
Uppgår däremot den taxerade inkomsten till jämnt 15,000 kr. kan krigskon
junkturskatt icke alls förekomma.

Genom den föreslagna författningsändringen har avsetts att bereda
krigskonjunkturskattenämnderna möjlighet att efter de i varje särskilt
fall föreliggande omständigheterna pröva, huruvida en krigskon junkturvinst
skall anses föreligga. Att för denna prövning uppställa detaljerade
regler, vilkas tillämpning utan hänsyn till de särskilda förhållandena i
varje fall måste medföra ojämnhet bolagen emellan och innehålla ostridig
möjlighet för bolagen att undandraga sig eljest skälig krigskon junkturskatt,
torde lika litet i detta hänseende böra ifrågakomma som då fråga
är om nybildade bolag eller enskilda skattskyldiga.

I all synnerhet blir den ifrågasatta förändringen av nöden, om inkomstprocenten
ej blott över huvud ligger till grund för skatteplikten utan
ock direkt påverkar skattebeloppets storlek.

I anledning av förändringen i 3 § är, såsom kammarrätten anmärkt,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

31

viss omformulering av 11 § erforderlig, vilket i förslaget iakttagits. Däremot
har den i 16 § införda bestämmelsen om anteckning i skattelängden
av inkomstprocentens medeltal för åren 1913 och 1914, oaktat den icke
längre skulle äga betydelse för själva beskattningsförfarandet, ej uteslutits
närmast av den anledning, att anteckningen i fråga innebär ett värdefullt material,
användbart vid eventuellt upptagande av frågan om en revision av
krigskonjukturskatteförordningen. Med anledning av de nytillkomna 2
och 3 mom. i 8 § har vidare i 16 § stadgats, att skatten skall i längden
antecknas särskilt för ett vart av dessa moment. En mindre redaktionell
ändring bar därjämte föreslagits i samma §.

Vid bifall till de förändringar jag i det föregående förordat beträf- fandeskatte
fande den tariff, efter vilken krigskonjunkturskatten bör utgå, kommer trycket.
givetvis skattetrycket att avsevärt skärpas för de enligt förordningen i
ämnet skattepliktiga. Till belysning härav torde jag få framlägga några
exempel på verkningarna av ifrågavarande beskattning tillhopa med andra
direkta skatter. I nedanstående exempel förutsättes kommunalskatt m. fl.
på bevillningen baserade utskylder belöpa sig till 8 kronor pr bevillningskrona.
Under uttrycket »annan direkt skatt» förstås därförutom den
ordinarie samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Merinkomst
betyder beskattningsbar merinkomst.

Jag väljer först några exempel beträffande enskilda skattskyldiga.

Ex. 1. För inkomst av 8,000 kronor, varav 2,000 kronor mer -

inkomst, skattas

i krigskonjunkturskatt........ 80 kronor

i inkomstskatt............195 >

i kommunalskatt........... 640 »

Summa 915 kronor eller 11''4 %.

Är merinkomsten halva inkomsten eller 4,000 kronor, blir krigskonjunkturskatten
360 kronor och hela skattesumman 1 195 kronor eller 14,9 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten 920
kronor och hela skattesumman 1,755 kronor eller 21,9 %.

Ex. 2. För inkomst av 400,000 kronor, varav 50,000 kronor mer -

inkomst, skattas

i krigskonjunkturskatt....... 7 300 kronor

i inkomstskatt.......... 20 000 >

i extra <l:o .......... 24 885 »

i kommunalskatt......... 32 000 >

Summa 84,185 kronor eller 21''0 %.

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Utgör merinkomsten hälften av inkomsten eller 200,000 kronor, blir
krigskonjunkt urskatten 40,000 kronor och hela skattesumman 116,885
kronor eller 29,2 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten

112,000 kronor, hela skattesumman 188,885 kronor och procenttalet 47,2 %.

Ex. 3. För inkomst av 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor
merinkomst:

i krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

i inkomstskatt........... 100,000 »

i extra d:o ........... 136,885 »

i kommunalskatt...... . . . 160,000 >

Summa 546,885 kronor eller 27 3 %.

Är halva inkomsten eller 1,000,000 merinkomst, blir krigskonjunkturskatten
380,000 kronor och hela skattesumman 776,885 kronor eller
38,8 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskon junkturskatten

800,000, hela skattesumman 1,196,885 kronor och procenttalet 59,8

I avseende å bolagen inverkar ju förutom merinkomstens absoluta
belopp även inkomstprocenten, varför flera fall behöva anföras än beträffande
de enskilda.

Ex. 4. Vinst 8,000 kronor, därav mervinst 2,000 kronor.

a) Kapital 80,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt ....
Inkomstskatt (3‘45 %)....
Extra eko (1''80 %)....
Kommunalskatt......

80 kronor

276 »

144 »

640 »

Summa 1,140 kronor eller 142 %.

b) Kapital 40,000 kronor; inkomstprocent 20 %.

Krigskonjunkturskatt ....
Förhöjning å d:o (5 %) . . .
Inkomstskatt (4’55 %)....

Extra d:o (2''60 %).....

Kommunalskatt......

80 kronor
4 >

364 »

208 .
640 »

Summa 1,296 kronor eller 16''2 %.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

33

c) Kapital 16,000 kronor; inkomstprocent 50 %.

Krigskonjnnktnrskatt.......

80 kronor

Förhöjning å d:o (20 %).......

16

>

Inkomstskatt (5''40 %)........

432

Extra eko (3''45 %).........

276

>

Kommunalskatt . . ........

640

>

Summa

1,444 kronor eller

18-1

d) Kapital 8,000 kronor; inkomstprocent 100 tf.

Krigskonjnnktnrskatt.......

80 kronor

Förhöjning å eko (45 %)......

36

Inkomstskatt (5''80 %).......

464

»

Extra eko (3''95 %).........

316

>

Kommunalskatt.......

640

>

Summa

1,536

kronor eller

19-2 *

e) Kapital 4,000 kronor; inkomstprocent 150 %.

Krigskonjnnktnrskatt........

80 kronor

Förhöjning å eko (50 %) . . .

40

»

Inkomstskatt (5’85 %) .....

468

T>

Extra eko (4’00 %).....

320

,

Kommunalskatt......

640

>

Summa

1,548 kronor eller

19-3 %.

Om mervinsten utgör halva inkomsten
skattningen:

eller 4,000 kronor, blir

a) Viel inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt........

360 kronor

Annan direkt skatt......

1.060 ,

Summa

1,420 kronor eller 17''7 s.

b) Vid inkomstprocent 20 %.

Krigskonjnnktnrskatt........

360 kronor

Förhöjning å eko.........

18 .

Annan direkt skatt......

1,212 ,

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt.

1,590 kronor eller 19''9 %.

406 käft. (Nr 448.)

34

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

c) Vid inkomstprocent 50 % ökas krigskonjunktarskattens förhöjning till
72 kronor, annan direkt skatt till 1,348 kronor, hela skattesumman till

1,780 kronor och skatteprocenten till................22''2 v

d) Vid inkomstproceut 100 % ökas samma förhöjning till 162 kronor, annan
direkt skatt till 1,420 kronor, hela skattesumman till 1,942 kronor

och skatteprocenten till......................24''8 %.

e) Vid inkomstprocent 150 % ökas förhöjningen till 180 kronor, annan di rekt

skatt till 1,428 kronor, hela skattesumman till 1,968 kronor och
skatteprocenten till........................94''ti %.

Skulle hela inkomsten åter utgöra mervinst, bleve motsvarande tal

vid

inkomstprocent

av 10 % ett

sammanlagt skattebelopp

av 1,980 kronor eller 24''7

*;

>

>

> 20 % >

>

>

» 2,178 »

» 27''2

>

>

> 50 % >

>

>

> 2,452 >

i 30*6

>■

>

>

* 100 *

»

>

> 2,754 >

> 34-4

>

>

» 150 % >

>

>

» 2,808 »

> 351

Ex. 5. Vinst 400,000 kronor, varav 50,000 mervinst:

a Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt........

7,300 kronor

Inkomstskatt............

13,800 »

Extra d:o.............

7,200 >

Kommunalskatt.........

32,000 »

Summa (50.300 kronor

b) Kapital 2,000,000 kronor; inkomstprocent 20 %■

Krigskonjunkturskatt........

7,300 kronor

Förhöjning å d:o..........

365 »

Inkomstskatt...........

18,200 >

Extra d:o.............

10,400 »

Kommunalskatt..........

32,000 »

Summa

(58,265 kronor

c) Kapital 800,000 kronor; inkomstprocent 50 %■

Krigskonjunkturskatt........

7,300 kronor

Förhöjning å d:o..........

1,460 >

Inkomstskatt ...........

21,600 .

Extra d:o.............

13,800 »

Kommunalskatt..........

32,000 »

Summa 76,100 kronor eller 19‘0

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

35

d) Kapital 400,000 kronor; inkomstprocent 100 %.

Krigskonjunkturskatt ....

.... 7,300

kronor

Förhöjning å d:o......

.... 3.285

»

Inkomstskatt.......

.... 23,200

>

Extra d:o.........

.... 15,800

>

Kommunalskatt......

.... 32,000

»

c) Kapital c;

:a 267,000; inkomstprocent 150 JK.

krigskonjunkturskatt . . . .

Summa 81,585

.... 7,300

kronor eller 20’4

»

Förhöjning ä d:o......

.... 3,650

>

Inkomstskatt.......

.... 23,400

>

Extra d:o.........

.... 16,000

>

Kommunalskatt......

.... 32,000

»

Summa 82,350 kronor eller 20''6 jk.

Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 200,000 kronor gestaltar
sig beskattningen sålunda:

a) Inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt
Annan direkt skatt

l>) Inkomstprocent 20 %.

Krigskonjunkturskatt
Förhöjning 1 d:o . .
Annan direkt skatt .

... 40,000 kronor
. . , 53,000

Summa 93,000 kronor eller 23''2 jk.

. . . 40,000 kronor

. . . 2,000 »

. . . 60,600

Summa 102,000 kronor eller 25’6 %

c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 8,000 kronor, annan
direkt skatt 67,400 kronor, hela skattesumman 115,400 kronor och skatteprocenten . . 28''8 jk.

d) Inkomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens] förhöjning blir 18,000 kronor, annan

direkt skatt 71,000 kronor, hela skattebeloppet 129,000 kronor eller.........32''I %.

c) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 20,000 kronor, annan

direkt skatt 71,400 kronor, hela skattebeloppet 131,400 kronor eller.........32''8 jk.

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Skulle hela inkomsten vara merinkomst, bleve motsvarande tal:

vid inkomstprocent av 10 %
> > > 20 %

> > > 50 %

> > >100 %

> » > 150 %

165,000 kronor skattebelopp eller 41''2 %

178,200 . » > 44-5 *

201,800 » » » 50-4 *

233,400 » » > 58-3 t

239,400 » » » 59-8 %.

Ex. 6. Vinsten 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor mervinet

a) Kapital 20,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Inkomstskatt........... 69,000 »

Extra d:o............ 36,000 >

Kommunalskatt......... 160,000 »

Summa 415,000 kronor eller 20''7 %.

b) Kapital 10,000,000 kronor; inkomstprocent 20 %.

Krigskonjunkturskatt . . . .

. . . 150,000

kronor

Förhöjning å d:o......

. . . 7,500

»

Inkomstskatt........

. . . 91,000

»

Extra d:o.........

. . . 52,000

>

Kommunalskatt ......

. . . 160,000

>

Summa 460,500 kronor eller 23 0 %

c) Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 50 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Förböjning i i:o......... 30,000 >

Inkomstskatt.......... 108,000 >

Extra d:o............ 69,000 »

Kommunalskatt......... 160,000 >

Summa 517,000 kronor eller 25''8 %.

dl Kapital 2,000,000 kronor; inkomstprocent 100 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Förböjning i d:o . . . ...... 67,500 >

Inkomstskatt........... 116,000 >

Extra d:o ...... 79,000 »

Kommunalskatt......... 160,000 »

Summa 572,500 kronor eller 28''6 %.

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

e) Kapital c:a 1,333,400 kronor; inkomstprocent 150 %.

KrigskoiJjunkturskatt ....... 150,000 kronor

Förhöjning å. d:o......... 75,000 »

Inkomstskatt........... 117,000 »

Extra d:o............ 80,000 >

Kommunalskatt.......... 160,000 »

Summa 582,000 kronor eller 29’ 1 %.

Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 1,000,000 kronor, blir
beskattningen:

a) Inkomstprocent 10 %.

Krigskonj unkturskatt
Annan direkt skatt .

b) Inkomstprocent 20

Krigskonj unkturskatt....... 380,000 kronor

Förhöjning å, d:o......... 19,000 »

Annan direkt skatt........ 303,000 »

Summa 702,000 kronor eller 351 %.

c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 76,000 kronor, annan direkt
skatt 337,000 kronor, hela skattesumman 793,000 kronor och skatteprocenten, .... 39''6 %.

d) Iukomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 171,000 kronor, annan direkt
skatt 355,000 kronor, hela skattesumman 906,000 kronor och skatteprocenten .... 45''3 %.

e) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 190,000 kronor, annan direkt
skatt 357,000 kronor, hela skattesumman 927,000 kronor och skatteprocenten .... 46''3 %.

■ . . 380,000 kronor
. . . 265,000 »

Summa 645,000 kronor eller 32''2 %.

Skulle åter hela inkomsten förutsättas vara merinkomst, bleve motsvarande
tal:

vid inkomstprocent av 10 %

skattebelopp 1,065,000

kronor eller 53''2

%

> » 20 »

»

1,143,000

» » 57-1

» . » » 50 >

1,297,000

* > 64-8

>

> 100 >

>

1,515,000

> » 75-7

»

» » 150 »

1,557,000

> 77-8

■P

För att giva eu så vitt möjligt fullständig bild av skatteskalans
innebörd har bland de exempel, jag nu meddelat, även upptagits extrema
gränsfall, som allenast torde erbjuda teoretiskt intresse. Sålunda har man
givetvis ej att i praktiken räkna med sådana fall, då hela den taxerade

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

inkomsten upptages som beskattningsbar merinkomst. Är fråga om skattskyldiga,
vilka taxerats någotdera av åren 1913 eller 1914, skall ju som
matematisk merinkomst uppföras det belopp, varmed, för olika inkomstkällor,
löpande årets taxerade inkomst överstiger inkomststandarden före
kriget. För nytillkomna skattskyldiga skall visserligen hela inkomsten
upptagas som matematisk merinkomst. Men krigskonjunkturskattenämnden
har att pröva, vilken del därav som skall anses vara beskattningsbar
merinkomst. T avseende å nystartade bolag hava nämnderna en utgångspunkt
i bolagets procentiska inkomst; enligt vad jag inhämtat är praxis,
att i fråga om de nya bolagen viss procent, motsvarande väldig inkomst
av kapitalplacering, frånskiljes vid fastställande af den beskattningsbara
merinkomsten. Svårare kan prövningen vara ifråga om enskilda skattskyldiga.
Men då dessas merinkomster dels ej pläga uppgå till de belopp,
som falla under den allmänna tariffens högsta skattesatser, dels ej
heller drabbas av förhöjning enligt 2 mom. i 8 §, lärer det för dem
ifrågakommande skattetrycket ej nå sådan höjd, att särskilda åtgärder
därav kunna anses påkallade.

Däremot har med tanke på bolag, som kunna komma i den högsta
tariffklassen varit ifrågasatt att stadga en generell maximigräns för den
totala belastningen av direkt beskattning. Då emellertid eu dylik maximigräns
i varje fall måste sättas synnerligen högt, torde ett sådant stadgande
komma att sakna praktisk betydelse. Anmärkas må för övrigt, att även vid
de mest extrema och blott teoretiska fallen den efter skattens erläggande
återstående vinsten kommer att utgöra en avsevärd procent av kapitalet.
Ett bolag med 2,000,000 kapital och 3,000,000 vinst, varav allt förutsättas
bliva beskattningsbar merinkomst, skulle få erlägga i krigskonjunkturskatt
inberäknat dess förhöjning 1,800,000 kronor, i ordinarie och extra inkomstskatt
295,500 kronor och, om efter bevillningen utgående skatter
räknas till 8 kronor pr bevillningskrona, därjämte 240,000 kronor. Inalles
alltså 2,335,500 kronor eller 77''s % av vinsten. Återstående del av
vinsten är visserligen ej mera än 22''2 % av hela årsvinsten. Men sättes
den efter skattens erläggande behållna vinstdelen i relation till bolagets
kapital, visar sig, att densamma dock utgör 33’2 % därav, varav framgår,
att högst avsevärda utdelningar ändock kunna ske av bolagets behållna
vinst. Då vidare bestämmelser om viss maximigräns skulle innebära vissa
skattetekniska svårigheter, har stadgande i antydd riktning ej införts i
förordningen.

Skatteintäkt. Om den beräkneliga intäkten av föreslagna ändringar i krigskon junkturskattens

tariff skall jag här endast helt kort yttra mig, då jag

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

39

lärer få anledning att återkomma till denna del av frågan vid framläggande
av förslag till i vissa delar nya inkomstberäkningar. Då torde
också säkrare kalkyler kunna åstadkommas tack vare det kompletteringsmaterial,
som kan hinna samlas och bearbetas.

Till grund för en uppskattning av 1918 och 1919 års krigskonjunkturskatt
tjänar i första rummet numera vunnen mera ingående
kännedom om huru 1917 års krigskonjunkturskatt i olika avseenden fördelat
sig. På grundvalen härav kan approximativt beräknas, vilken intäkten
skulle hava blivit av 1917 års skatt, därest den utgått enligt nu
förordade tariffbestämmelser. Därnäst gäller att bedöma, i vilken relation
1918 och 1919 års krigskon junkturskatt kunna antagas komma att stå
till 1917 års krigskonjunkturskatt. För 1919 års skatt lärer ett dylikt
bedömande. icke kunna ske på sådana grunder, att det kan betraktas ens
som eu approximativ uppskattning. För år 1918 ställa sig förutsättningarna
för eu verklig beräkning givetvis mycket gynnsammare. Någon
säkrare väg torde näppeligen stå till buds än den som följts i den förut
omnämnda promemorian av förste aktuarien Sam Larsson. Ändock måste
felmarginalen anses rätt betydande redan vid tillämpning av nu gällande
tariffsatser och än mer då de föreslagna nya skola läggas till grund.
För min del anser jag försiktigheten bjuda att icke på det nu föreliggande
materialets grundval räkna med högre avkastning, enligt nuvarande
tariffbestämmelser, av 1918 års krigskonjunkturskatt än c:a 200 millioner
kronor. Utförda beräkningar visa, att under angivna förutsättningar den
nya tariffen bör kunna inbringa det för 1918 års tilläggsstat behövliga
tillskottet av nya skattemedel. Vilket belopp, som kan beräknas bliva
tillfört 1919 års stat, är däremot ytterst vanskligt att bedöma. 1 varje
fall lärer det vara eu bestämd förutsättning för att 1919 års riksstat må
erhålla erforderliga tillskottsmedel, att de ändrade grunder i fråga om beräkningen
av kapitalet i skattehänseende, som i den av mig förut omnämnda
proposition nr 395 föreslagits, bliva från och med 1919 års ingång
gällande.

Enär nytt material för uppskattningarna i fråga alltjämt inkommer,
anhåller jag att få upptaga dessa spörsmål till närmare behandling i samband
med inkomstberäkningarna. Därvid torde jag få framlägga förslag
ej blott, till vilket belopp krigskonjunkturskatten bör beräknas, utan ock i
avseende å sättet för dess budgetmässiga behandling.

Till sist vill jag framhålla, att de föreslagna ändringarna i krigskonjunkturskatteförordningen
böra vinna tillämpning redan under innevarande
år. Motsvarande beslöts av fjolårets riksdag i avseende å då

Förordninr
gens itc rafttrådande.

40

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 448.

förhöjd tariff. I år torde skälen för ett sådant förfarande vara än starkare.
1918 års tilläggsstat uppvisar ju ett betydande underskott, och
det lärer då vara riktigast, att medel för dess täckande anskaffas genom
omedelbart ikraftträdande stadgande om skatteökning.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det inom
departementet upprättade förslaget till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och
16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt, hemställde
departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen att antaga samma förslag.

Denna hemställan, som biträddes av statsrådets
övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

Kungl. Majds nåd. proposition nr 448.

41

Bilaga 1.

P. M. angående viss bearbetning av 191? års krigskonjunktur skattclängder

in. in.

På Kung-!. Maj:ts uppdrag- verkställd av förste aktuarie!! Sam Larsson.

Inledning.

Till grund för den företagna utredningen, vars preliminära resultat
härmed framläggas, hava legat avskrifter av de krigskon junkturskattelängder,
som upprättats vid 1917 års taxering till krigskon junkturskatt.
Vid utredningen har avsikten varit att utröna,

1) huru de taxerade merinkomsterna fördelade sig på storleksgrupper,

2) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig
med hänsyn till vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet, samt

3) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig
på olika närings- och verksamhetsgrenar.

I samband med den sistnämnda fördelningen skulle slutligen ett
försök göras att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som
komme att utgå på 1917 års rörelse och taxeras innevarande år.

För var och eu av dessa särskilda delar av utredningen meddelas
här nedan särskild redogörelse.

De uppgifter ur krigskonjunkturskattelängderna, som blivit föremål
för bearbetning, äro för samtliga taxerade: medelinkomsten åren 1913—
1914, varmed avses medeltalet för nämnda år av sådan till inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som avses i 2 § och 5 § andra stycket
förordningen om krigskon junkturskatt, det enligt krigskon junkturskattenämndens
beslut taxerade beloppet av beskattningsbar merinkomst
samt den av nämnden uträknade krigskonjunkturskatten. För de inländska
aktiebolagen och solidariska bankbolagen hava dessutom bearbetats
aktiekapitalet samt inkomstprocenten år 1917.

Det bör måhända betonas, att ovan nämnda medelinkomst icke utgör
medeltalet av vederbörandes hela till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inkomst åren 1913—1914 utan endast inkomst av sådant slag,
som kan bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)

6

42 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. A. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

Taxerade belopp av beskattningsbar raerinkomst

om:

!

E n

på, landsbygden.

skilda

Antal

taxerade.

''

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

1

| Taxerade
belopp av
beskattnings-bar mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskonj unk-turskatt,
kr.

2,000— 9,900 kronor...........

5,057

17,981,300

27,061,300

3,359,747

10,000- 19,900 > ...........

1,385

6,594,000

18,868,300

2,421,628

20,000— 39,900 » ...........

549

6,070,300

15,289,900

2,075.885

40,000— 59,900 » ...........

148

2,004,000

6,973,500

1,014,527

60,000— 79,900 > ...........

67

1,235,300

4,462,600

<589,494

80,000— 99,900 » ...........

40

1,084,900

3,544,300

584,701 |j

100,000— 149,900 > ...........

41

844,100

5,152,000

914,178 j

150,000— 199,900 » ............

28

1,520,400

4,823,800

929,780 |j

200,000- 249,900 > ...........

13

515,100

2,582,400

531,943

250,000 - 299,900 > ...........

4

494,400

1,122,400

252,332

300,000- 349,900 ...........

«

120,400

1,921,100

448,(554

350,000- 399,900 > ...........

7 |

823,000

2,630,300

666,059 1

400,000— 499,900 » ...........

1

5 i

187,800

2,214,800

597,328 ;j

500,000- 599,900 . ...........

3

154,900

1,580,500

452,300

600,000- 699,900 » ...........

3

1,054,800

1,994,500

625,580

700,000- 999,900 » ...........

2

143,800 j

1,886,900

603,808

1,000,000—1,999,900 . ...........|

1

57,700 1

1,239,100

396,512

2,000,000-2,999,900 ...........

- 1

_ |

- 1

- ||

Summa

7,359

40,880,200 1

103.347,700 1

16,564,456

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. ■+■">

enskilda skattskyldiga, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.

ska''

t s k y 1

d i g a

II

i städerna.

i

pä landsbygden och 1 städerna.

Antal

taxerade.

j> 1

1

Medelinkomst
ären 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings-bär mer-inkomst,
kr.

Uträknad |
krigskonjnnk- |
turskatt,
kr.

Antal.

taxe-

rade.

Medelinkomst

ären 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings- j
bar mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskoujuuk- j
turskatt,
kr.

''

5,010

1

27,256,800 j

31,215,800 !

3,939,333

10,667

45,238,100 |

58,277,100

7,299,080

2,141

13,916,000 1

30,957,400

3,979,323

3,526

20,510,600 |

49,825,700

6,400,951

1,236

12,178,900

35,138,500

4,755,867

1,785

18,249,200

50,428,400

6,831,752

548

(>,583,000 |

25,200,200

3,664,950

696

8,587,000

32,173,700

4,679,477 j

258

4,155,900

16,864,400

2,614,405

325

5,391,200

21,327,000

3,303,899 ;

i| 140

2,718,000

12,504,400

2,065,954

180

3,802,900

16,048,700

2,650,655 1

207

4,216,000

25,900,300

4,721,249

248

5,060,700

31,052,300

5,635,427

108

2,922,000

18,356,800

3,517,520

136

4,442,400

23,180,600

4,447,300 |

54

1,507,400

12,220,800

2,553,886

67

2,022,500

14,803,200

3,085,829

37

2,427,800

10,367,600

2,307,111

41

2,922,200

11,490,000

2,559,443 j

36

2,115,400

11,605,600

2,760,755

42

2,235,800

13,526,700

3,209,409

10

185,300

3,802,500

967,910

17

1,008,300

6,432,800

1,633,969

i

18

1,088,200

7,940,500

2,138,580

23

1,276,000

1 10,155,300

2,735,908

14

1,129,800

7,424.700

2,129,880

17

1,284,700

9,005,200

2,582,180 1

0

543,200

3,892,500

1,209,051

9

1,598,000

5,887,000

1,834,631

8

919,000

6,498,700

2,079,584 Ii 10

1,062,800

8,385,600

2,683,392

10

1,181,200

| 11,771,100

3,766,752 J 11

1.238,900

13,010,200

4,163,264

3

037,000

6,691,100

2,141,152

3

637,000

6,691,100

2,141,152

10.144

1

85,082,100

278,852,000

51,313,262

i 17,803

126,568.300

381,700,600

67,877,718

44 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lab. B. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

merinkomster -

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst

om:

''

I

nländska

1

på la

ndsbygden.

II

Antal

taxerade.

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

1

Taxerade be-lopp av
beskattnings-bar mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskonjunk- |
turskatt,
kr.

2,000-

9,900 kronor..........

156

1,115,100

970,700

123.091

10,000-

19,900

>

113

910,500

1,608,800

206,844 |

20,000-

39,900

> .....

120

1,978,700

3,355,500

455,775

40,000-

59,900

>

55

1,903,400

2,631,200

381,454

60,000-

79,900

>

37

1,276,300

2,838,400

461,141 !|

80,000-

99,900

> .....

30

1,098,600

2,783,300

460,493 ij

100,000-

149,900

>

32

1,431,000

3,941,100

703,376

150,000—

199,900

> .....

31

2,178,900

5,619,800

1,088,903 .

200,000—

249,900

> ......

21

1,628,900

4,715,600

981,787

250,000-

299,900

> .....

15

892,800

3,973,900

875,354

300,000-

349,900

»

9

1,310,700

2,889,700

684,548

350,000-

399,900

» ...

7

1,543,700

2,632,000

666,973

400,000—

499,900

>

13

2,390,400

5,755,000

1,551,800 jj

500,000-

599,900

» ....

13

2,510,800

7,251,200

2,120,480

600,000-

699,900

»

9

782,200

5,880,500

1,832,104 i

700,000—

999,900

»

26

5,872,300

21,270,400

6,708,528 ''

1,000,000—1,999,900

> ....

23

14,645,600 |

32,693,700

10,473,159

2,000,000-4,999,900

>

12

9,672,900

31,964,200

10.228,544 ||

5,000,000 kronor och

däröver ..... .....

—

—

—

- !

.Samma

722

53,142,800

142,775,000

40,004,354 ||

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 45

inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, med fördelning efter de taxerade
nas storlek.

aktiebolag oc

h solid

a r i s k a b

a n k b

olag

i städerna.

på landsbygden och i städerna.

i Antal
taxerade

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings-bar mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings-bar iner-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskonjnnk-

tcrskatt,

kr.

427

3,004,900

2,786,000

364,468

583

4,720,000

3,756,700

487,559

379

3,205,700

5,654,700

733,957

492

4,116,200

7,263,500

940,801

420

6,428,500

12,148,200

1,654,323

540

8,407,200

15,503,700

2,110,098

230

4,809,400

11,016,600

1,599,726

285

6,716,800

13,647,800

1,981,180

130

4,376,200

9,317,900

1,429,757

173

5,652,500

12,156,300

1,890,898

87

2,939,800

7,806,200

1,291,472

117

4.038,400

10,589,500

1,751,965

174

10,458,500

21,106,400

3,755,287

206

11,889,500

25,047,500

4,458,663

105

11,757,800

17,996,500

3,482,119

136

13,936,700

23,616,300

4,571,022

68

3,364,600

15,097,500

3,131,801

89

4,993,500

19,813,100

4,113,588

05

8,329,100

17,915,700

4.001,774

80

9.221,900

21,889,600

4,877,128''

35

2,926,400

11,729,300

2,832,232

44

4,237,100

14,619,000

3,516,780

31

3,459,800

11,547,300

2,912,760

38

5,003,500

14,179,300

3,579,733

43

7,057,300

19,779,000

5,360,656

56

9,447,700

25,534,600

6,912,456

27

3,602,200

14,784,200

4,293,680

40

6.113,000

22,035,400

6,414,160

22

3,439,400

14,351,600

4,466,704

31

4,221,600

20,232,100

6,298,808

47

7,858,900

38,999,500

12,479,840

73

13,731,200 .

60,269,900

19,188,368

63

23,678,900

89,026,600

28,487,452

86 i

38,324,500

121,720,300

38,960,611

24

35,983,100

69 999,600

22,419,072

36|

45,656,000

101,963,800 |

32,647,616

12 i

20,370,600

122,658,600

39,250,752

12 1

20,370,600 |

122,658,600 1

39,250,752

2305 1

167,651,160

513,722,000

1

148,947,832 I

3117

220,787,900

|

656,497,000 |

183,952,186

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. C. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst

om:

Enskild

a skatts

k y 1 d i g a

på landsbygden.

Antal

taxerade.

Medelinkomst j
åren 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av j
beskattnings- |
bar mer-inkomst, ;
kr.

:

Uträknad
krigskonjunk- jj
tnrskatt, ,
kr.

2,000— 9,900 kronor...........

5,213

19,096,400 i

28,032,000 |

ii

3,482,838

10,000 19,900 » ...........

1,498

7,504,500

20,477,100 |

2,628,472

20,000 39,900 » ...........

669

8.049,000 j

18,645,400

2,531,660 |

40,000 59.900 ...........

203

3,907,400

9,604,700

1,395,981

60,000 79,900 » ...........

104

2,511,600 ''

7,301,000

1,150.635

80.000 99,900 > ...........

70

2,183,500

(5,327,600

1,045,194

100,000 149,900 > ...........

73

2,275,100

9,093,100

1,617,554

150,000 199,91X1 . ...........

59

3,699,300

10,443,600

2,018,683

200,000— 249.900 » ...........

34

2,144,000

7,298,000

1,513,730

250,000 299,900 > ...........

19

1,387,200

5,096,300

1,127,686

300,000 349,900 » ...........

15

1,431,100

4,810,800

1,133,202

350,000 399.900 » ...........

14

2,366,700

5,262,300

1,333,032

400,000 499,900 > ...........

18

2,578,200

7,969,800

2,149,128

500,000 599,900 > ...........

16

2,665,700

8,831,700

2,572,780

600,000 699,900 » ...........

12

1,837,000

7,875,000

2,457,684

700,000 999.900 .- ...........

28

6,016,100

1 23,157.300

7,312,336

1,000,000 1,199,900 » ...........

24

i 14,703,300

i 33,932,800

10,869,671

2,000,000 4,999,91X1 » ...........

12

9,672,900

i 31,964,200

10,228,544

5,000,000 kronor och däröver ..........

—

| -

—

| —

Summa

8,081

91,029.000

1

246,122,700

56,568,810

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 47

samtliga taxerade, med fördelning efter de taxerade meriukomsternas storlek.

samt

inlands

i a aktie

bolag oe

h solidarisk

a b a n k b o

1 a g

''i

i städerna.

på landsbygden och i städerna.

! Antal
jtaxerade.

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings-bar mer-iukomst,
kr.

Uträknad

krigskonjunk-

tnrskatt,

kr.

Antal
taxe-! rade.

Medelinkomst
åren 1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskattnings-bar mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kr.

6,037

30,861,700

34,001,800

4,303,801

’ 11,250

49,958,100

62,033,800

7,786,639

2,520

17,122,300

36,612,100

4,713,280

4,018

24,626,800

57,089,200

7,341,752

jj 1,656

18,607,400

47,286,700

6,410,190

2,325

26,656,400

65,932,100

8,941,850

778

11,392,400

36,216,800

5,264,676

981

15,303,800

45,821,500

6,660,657

|j 394

8,532,100

26,182,300

4,044,162

498

11,043,700

33,483,300

5,194,797

227

5,657,800

20,310,600

3,357,426

297

7,841,300

26,638,200

4,402,620

1 381

14,675,100

47,006,700

8,476,536

454

16,950,200

56,099,800

10,094,090

213

14,679,800

36,353,300

6,999,639

272

18,379,100

46,796,900

9,018,322

122

4,872,000

27,318,300

5,685,687

156

7,016,000

34,616,300

7,199,417

102

10,756,900

28,283,300

6,308,885

121

12,144,100

33,379,600

7,436,571

71

5,041,800

23,334,900

5,592,987

86

6,472,900

28,145,700

6,726,189

41

3,645,100

15,349,800

3,880,670

55

6,011,800

20,612,100

5,213,702

61

8,145,500

27,720,100

7,499,236

79

10,723,700

35,689,900

9,648,364

41

4,732,000

22,208,900

6,423,560

57

7,397,700

31,040,600

8,996,340

28

3,982,600

18,244,100

5,675,755

40

5,819 600

26,119,100

8,133,439

55

8,777,900

45,498,200

14,559,424

83

14,794,000

68,655,500

21,871,760

73

24,860,100

100,797,700

32,254,204

97

39,563,400

134,730,500

43,123,875

27

36,620,100

76,690,700

24,560,224

39

46,293,000

108,654,900

34,788,768

12

20,370,600

122.658,600

39,350.752

12

20,370,600

122,658,600

39,250,752

12,83!)

!

253,388,200

1

792,074,900

195,201,01)4

20,920

347,360,200

1,088,197,600

251,829,934

48

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

De till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade beloppen, fördelade efter

merinkomstens storlek.

Vid den bearbetning av 1917 års krigskon junkturskattelängder, som
verkställts, hava de taxerade beloppen av beskattningsbar merinkomst
fördelats efter storlek, varvid skillnad gjorts dels på enskilda skattskyldiga
och med dem likställda å ena sidan och inländska aktiebolag samt
solidariska bankbolag å andra sidan, dels också på landsbygd och städer.
Storleksgrupperna sammanfalla med dem, för vilka enligt kungl. förordningen
om krigskonjunkturskatt skatten utgår med olika procenttal, dock
med den skillnaden, att den lägsta storleksgruppen — 2,000—19,900 kronors
merinkomst —- uppdelats på två grupper, av vilka den ena omfattar
merinkomsten mellan 2,000 och 9,900 kronor och den andra merinkomsten
mellan 10,000 och 19,900 kronor, varjämte merinkomsterna från och med

700,000 kronor ytterligare uppdelats i grupper den första omfattande inkomster
mellan 700,000 och 999,900 kronor, de följande i allmänhet innefattande
merinkomster om var sin miljon kronor. I fråga om aktiebolagen
1) hava dock de största merinkomstgrupperna sammanslagits, så
att de båda sista grupperna omfatta merinkomster mellan 2,000,000 och
4,999,900 kronor samt merinkomster om 5,000,000 kronor och däröver.

Inom varje stort eksgrupp upptages antalet till gruppen hörande
skattskyldiga, medeltalet av deras till inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1913 och 1914 taxerade inkomst av det slag, å vilket krigskon junkturskatt
beräknas, den sammanlagda av krigskonjunkturskattenämnden
taxerade beskattningsbara merinkomsten samt den av nämnden uträknade
krigskonjunkturskatten. Resultaten av denna fördelning återgivas i tabellerna
1—6. Ett sammandrag av slutresultaten meddelas i tabellerna
A—-C här ovan.

För de enskilda skattskyldiga tillsammans framgår den procentiska
fördelningen på merinkomstens olika storleksgrupper av nedanstående

tablå.

Merinkomster om: Antal.

2,000— 9,900 kr..........59''9

10.000— 19,900 * 19-8

20.000— 39,900 > 10’0

40.000— 59,900 » 3''9

60.000— 79,900 » 1-8

80.000— 99,900 > l-o

*) Med »aktiebolag» eller »bolag» avses
solidariska bankbolag.

Medelinkomst

Merinkomst

Uträknad

åren 1913—1914.

år 1917.

krigskODjunk-

tnrskatt.

35''7

153

10-7

16-2

131

9-4

14-4

13-2

101

6-8

83

6-9

4-3

5-6

4-9

3-0

4-2

3-9

det följande alltid inländska aktiebolag samt

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

49

Merinkomster om:

Antal.

Medelinkomst
åren 1913-1914.

Merinkomst
år 1917.

Uträknad

krigskonjnnk-

tnrskatt.

100,000-

-149,900

kr. .

..... 1-4

40

81

8.4

150,000—

199,900

..... 0''8

3*5

6*1

6*6

200,000—

249,900

2 •

..... 04

1*6

3*9

4*5

250,000—

299,900

»

..... 0-2

2*8

3*0

38

300,000—

349,900

>

..... 0''2

1*8

3*.’>

4*7

350,000—

399,900

>

..... 0-1

0*9

1*7

2*4

400,000—

499,900

>

..... o-l

10

2*7

4*0

500,000—

599,900

>

..... Öl

1*0

2*3

3 8

600,000—

699,900

>

..... o-l

1*8

1*5

2*7

700,000-

999,900

»

..... o-l

0*8

2*3

4*0

1,000,000—:

1,999,900

..... o-l

0*9

3*4

6*1

2,000,000—2,999,900

»

..... 0*0

0*6

1*8

3*1

Summa 100 0

100*0

100*0

100*o

Motsvarande

procenttal för samtliga inländska

aktiebolag och soli-

danska bankbolag

Merinkomster om:

angivas i följande

Antal.

sammanställnin

Medelinkomst
åren 1913—1914.

tv

Merinkomst

år 1917.

Uträknad

krigskonjnnk-

tnrskatt.

2,000

9,900

kr. .

.....18-7

2*1

0*8

0*3

10,000—

19,900

>

.....15*8

1*9

1*1

0*5

20,000—

39,900

>

.....17-8

3*8

2*4

1*1

40,000—

59,900

>

..... 9-1

3*0

2*1

1*1

60,000—

79,900

>

..... 5*7

2*6

1*9

1*0

80,000—

99,9C0

»

..... 3-7

1*8

1*6

1*0

100,000—

149,900

>

..... 6-6

5*4

3*8

2*4

150,000-

199,900

>

..... 4-4

6*3

3*6

2*5

200,000—

249,900

>

..... 2*8

2*3

3*0

2*2

250,000—

299,900

>

..... 2*6

4*2

3*8

2*7

300,000—

349,900

>

..... 1-4

1*9

2*2

1*9

350,000—

399,900

>

..... 1-2

2*3

2*1

1*9

400,000—

499,900

..... 1-8

4*8

3*9

3*8

500,000--

599,900

..... 1-8

2*8

3*4

3*6

600,000—

699,900

>

..... 1-0

1*9

3*1

3*4

700,000—

999,900

>

..... 2-8

6 2

9*2

10*4

1,000,000-

1,999,900

>

..... 2-8

17*3

18*6

21*2

2,000,000-

4,999,900

>

..... 1-1

20*7

15*6

17*8

5,000,000 kr. och däröver .

..... 04

9*2

18*7

21*3

Samma 100*0

1000

100(1

100*o

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 406 höft. (Nr 448.) 7

50

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tabellerna utvisa med full tydlighet, att för såväl enskilda som
aktiebolag det stora antalet skattskyldiga i de lägre merinkomstgrupperna
— av de enskilda kommo icke mindre än 79‘7 procent och av aktiebolagen
34''5 procent i den grupp, för vilken skatten utgår med lägsta procenten
— hava att betala en relativt liten del av den taxerade skatten.
Enskilda med merinkomster under 20,000 kronor erlade sålunda blott
20''2 procent av skatten, och på aktiebolag med motsvarande merinkomster
kom blott 0''8 procent av skatten.

Summan av den påförda krigskonjunkturskatten har i statskontorets
generalsammandrag upptagits till 251,401,080 kronor, därav 56,476,215
kronor på landsbygden och 194,924,865 kronor i städerna. Den vid nu
företagna bearbetning av längderna framkomna slutsumman är 251,829,900
kronor, varav 56,568,810 kronor komma på landsbygden och 195,261,094
kronor på städerna. Skillnaden torde bero på ofta förekommande felsummeringar
i längderna, vilkas slutsummor ingå i statskontorets sammandrag.

Om man sammanräknar medelinkomsten åren 1913—1914 och merinkomsten
år 1917, erhåller man summan av all sådan inkomst sistnämnda
år, som är underkastad krigskon jukturbeskattning. Denna inkomst framgår
av nedanstående sammanställning.

Landsbygden. Städerna. Summa.

Enskilda......................kr. 144,233,900 364,035,000 508,268,900

Aktiebolag.................... . » 195,917,800 681,373,100 877,290,900

Summa kr. 340,151,700 1,045,408,100 1,385,559,800

Av hela denna inkomstsumma, 1,385,559,800 kronor, kom sålunda
36''7 procent på enskilda skattskyldiga och 63‘3 procent på aktiebolagen.
Endast 24-5 procent av summan hade taxerats på landsbygden, medan
städernas andel uppgick till 75‘s procent.

Det kan jämväl hava sitt intresse att undersöka, i vilken utsträckning
under krigsåren nystartade bolag bidragit till de stora merinkomsterna.
För att i möjlig utsträckning konstatera, huru härmed förhåller
sig, hava de taxerade merinkomsterna för sådana aktiebolag, som
icke haft upptagen någon medelinkomst för åren 1913—1914, utplockats.
Dessa merinkomster utgjorde på landsbygden 18,181,500 kronor och i
städerna 89,391,500 kronor eller sammanlagt 107,573,000 kronor. Härvid
är emellertid att märka, att hela denna merinkomst givetvis ej härflyter
från nystartade företag. En större eller mindre del därav kommer från
sådana bolag, som åren 1913—1914 gått med förlust eller ej haft inkomst
av sådant slag, som här är i fråga.

Rungl. Majtts nåd. proposition nr 448.

Öl

Aktiebolagen, fördelade efter den till inkomst- och. förmögenhetsskatt
taxerade inkomstens storlek i förhållande till aktiekapitalet.

Samtliga till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag
och solidariska bankbolag hava jämväl fördelats med hänsyn till inkomstens
storlek i förhållande till aktiekapitalet. Den inkomst, som härvid
tagits i betraktande, är den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade,
som upptages i krigskonjunkturskattelängderna, vilka även angiva inkomstprocenten
med hänsyn till nämnda belopp. Resultaten av denna fördelning
redovisas här nedan, dels i särskilda grupper för landsbygd och
städer, dels också för samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag,
varvid uppdelning skett i följande procentgrupper: t. o. in. 10
procent, 10''i—25*o procent, 25*i—50''o procent, 50''i—75*o procent, 75''i—
100''o procent samt över 100‘o procent. För varje dylik procentgrupp
upptages antalet dithörande bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst
åren 1913—1914, taxerade beskattningsbara merinkomst år 1917
samt den uträknade krigskonjunkturskatten.

För bolagen på landsbygden blir resultatet av denna fördelning
följande:

Sammanlagd

Sammanlagd

Sammanlagd

Sammanlagt

medel-

taxerad

uträknad

Procentgrnpper.

Antal.

aktiekapital,

inkomst åren

merinkomst

krigskon-

kr.

1913—1914,

år 1917,

junkturskatt,

kr.

kr.

kr.

t. o. m. 10 0 procent

. . . 54

47,394,900

1,790,900

2,286,900

387,018

10''4— 25-0 »

... 203

146,610,500

9,646,300

15,715,200

3,752,208

25-1— 50-0

. . .248

245,355,400

27,323,500

57,626,000

16,338,758

50-1— 75-0

. . . 86

46,739,800

6,625,300

19,771,500

5.391,061

75-1—1000

. . . 50

22,871,500

3,153,400

15,761,900

4,739,067

över 100-0 t

. . . 81

36,616,200

4,603,400

31,613,500

9,396.242

Summa, <22

545,588,300

53,142,800

142,775,000

40,004,354

Följande sammanställning uppvisar den

procentiska fördelningen

de olika grupperna med hänsyn till inkomstprocenten:

Procentgrupper.

Aktie-

kapital.

Medel-

Taxerad

Uträknad

Antal

inkomst åren merinkomst
1913—1914. år 1917.

krigskon-

junkturskatt.

t. o. m. 10 0 procent

.... 7-5

8-7

3-4

IB

l-o

101— 25-0 »

. . . . 28-1

26-9

18-2

ilo

9-4

25’ 1— 500 >

.... 34-4

45-1

51*3

40-5

40-8

50-1— 75-0

. . . . 119

8-7

12-5

13-8

135

75 1—1000

... 6-9

3-9

5-9

ilo

11-8 ''

över 100-0 »

. . . . 112

6-7

8-7

22-1

23-5

Summa 100 0

IOO-0

1000

100 o

100 o

52

Kunc/I. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Av landsbygdens 722 till krigskonjunkturskatt taxerade aktiebolag
hade sålunda blott 54, eller 7*5 procent, en till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerad inkomst, som icke översteg 10''o procent av aktiekapitalet,
medan 81 bolag, utgörande 11 2 procent av hela antalet, hade eu
inkomst av mer än 100''o procent av aktiekapitalet. Till jämförelse kan
meddelas, att av samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade inländska aktiebolag och solidariska bankbolag på
landsbygden, resp. 1,346 och 1,400, hade år 1912 icke mindre än 758,
eller 564 procent, och år 1913 789, eller 564 procent, en inkomst, som
icke översteg 10 procent av aktiekapitalet, medan år 1912 blott 35 bolag,
eller 24 procent av hela antalet, och år 1913 40 bolag, eller 24 procent,
både en inkomst, överstigande 100 procent av kapitalet.

Av det sammanlagda aktiekapitalet kom ej långt ifrån hälften, 45 1
procent, på den grupp, inom vilken inkomsterna utgjorde 254—504 procent
av kapitalet. Samma grupp inneslöt mer än hälften, 514 procent,
av den sammanlagda medelinkomsten åren 1913-—1914. Av den år 191 <
taxerade merinkomsten kom blott T6 procent på den grupp, vars inkomster
icke överstego 10 procent av kapitalet, medan 22 1 procent kommo
på gruppen med inkomster överstigande 100 procent av aktiekapitalet.
1 fråga om den uträknade krigskonjunkturskatten är denna förskjutning
med övervikt för de högre procentgrupperna ännu mer markerad. Den
lägsta procentgruppen, som omfattade 84 procent av aktiekapitalet, erlade
blott Do procent av skatten, under det att den högsta gruppen, som inneslöt
blott 64 procent av det sammanlagda kapitalet, fick betala 234,
procent av krigskonjunkturskatten.

Motsvarande uppgifter för aktiebolagen och de solidariska bankbolagen
i städerna framgå av nedanstående sammanställning.

Sammanlagd

Sammanlagd

Sammanlagd

Sammanlagt

medel-

taxerad

uträknad

Pnioeutirni dikt.

Antal

aktiekapital.

inkomst åren

m erinkomst

krigskon-

kr.

1913—1914.

år 1917.

iunkturskatt,

kr.

kr.

kr.

t. 0. m. 10 0 procent . .

139

243,224,700

12,725,600

7,896,100

1,635,024

100— 25-0

> . .

656

825.411,400

62,287,000

52,058,200

12,686,752

25-1— 50-0

» . .

730

467,758,200

37,655,200

99,591,200

25,850,740

50’1—- 75 o

> . .

325

234,758,000

20,399,700

88,751,300

25,013,315

751—100-0

» . .

169

103,943.100

12,908,400

60,974,700

17,627,159

äver 100o

> . .

376

155,688,400

21,675,200

204,450,500

61,134,842

Sömma

2,395

2,030,783,800

167,651,100

513,722.000

143,947,832

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. •''>3

Den proeentiska fördelningen visas här nedan:

Procentgrupper.

Antal.

Aktie-

kapital.

Medel-inkomst åren
1913—1914.

Taxerad
merinkomst
år 1917.

Uträknad

krigskon-

junktnrskatt.

t. o. m. 10-0

procent

.... 5-8

12-0

7-6

1-5

It

101- 250

>

.... 27-4

40-6

37-1

101

8''8

25-1— 500

.... so s

23-0

22-5

19-4

18-0

50-1— 75-0

>

.... 13-6

11-6

12-2

17-8

17-4

75-1—100-0

*

.... 7-0

5-1

7-7

119

12-2

över 100''0

,

.... 15-7

7-7

12-0

39-8

42-6

Summa 100o

lOO-o

100 0

1000

100-o

Städernas aktiebolag förete, som synes, eu ännu större övervikt än
landsbygdens bolag för de grupper, inom vilka inkomsten utgör en högre
procent av aktiekapitalet. Av hela antalet krigskon junkturbeskattade
aktiebolag och solidariska bankbolag i städerna, 2,395, hade blott 139,
eller 5''s procent en inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitalet,
medan 376 bolag, eller 15*7 procent av hela antalet hade eu inkomst,
överstigande 100 procent av kapitalet. Av samtliga till inkoinstoch
förmögenhetsskatt åren 1912 och 1913 taxerade bolag i städerna,
resp. 3,137 och 3,360, hade år 1912 icke mindre än 59*5 procent och år
1913 56''o procent eu inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitatet,
medan blott De procent år 1912 och endast Ds procent år 1913
hade en inkomst av mer än 100 procent av aktiekapitalet.

Under det att bland landsbygdens bolag den relativt största delen
av såväl kapitalet som medelinkomsten åren 1913—1914 föll på den
grupp, inom vilken inkomsten utgjorde 25‘i—50''o procent av aktiekapitalet,
kommer ifråga om städernas bolag den största delen av kapital
och medelinkomst på procentgruppen 10*i—25''o procent. Beträffande den
år 1917 taxerade merinkomsten är det påfallande, att den lägsta procentgruppen,
som dock omfattade 12''o procent av aktiekapitalet, hade blott
1*5 procent av merinkomsten, under det att den högsta gruppen med blott
7-t procent av aktiekapitalet inneslöt icke mindre än 39''8 procent av merinkomsten.
Ifråga om .den uträknade krigskonjunkturskatten är övervikten
för de högre procentgrupperna ännu större. Blott l''i procent av skatten
kom sålunda på bolag med en inkomst, icke överstigande It) procent
av kapitalet, under det att ej mindre än 42-ö procent kom på bolag
med en inkomst av mer är 100 procent av aktiekapitalet.

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Om slutligen aktiebolagen på landsbygden och i städerna sammanföras,
blir resultatet det, som angives i följande sammanställning.

Procentgrupper.

Antal.

Sam m anlagt
aktiekapital,
kr.

Sammanlagd
medel-inkomst åren
1913—1914,
kr.

Sammanlagd

taxerad

merinkomst

år 1917,

kr.

Sammanlagd

uträknad

krigskon-

junkturskatt,

kr.

o. m. 10-0 procent .

193

290,619,600

14,516,500

10,183,000

2,022,042

10-1— 25-0

>

859

972,021,900

71,937,300

67,773,400

16,438,91»

25-1— 50-0

> .

. 978

713,113,600

64,978,700

157,217,200

42,189,498

501— 75 0

>

411

281,497,800

27,025,000

108,522,800

30,404,376

75-1—100-0

>

. 219

126,814,600

16,061,800

76,736,600

22,366,226

över 100.0

>

457

192,304,600

26,278,600

236,064,000

70,531,084

Summa 3,117

2,576,372,100

220,797.900

656,497,000

183,932,186

Den procentiska fördelningen på de olika grupperna framgår av

nedanstående

tablå:

Aktie-

kapital.

Medel-

Taxerad

Uträknad

Procentgrupper.

Antal.

inkomst åren

merinkomst

krigskon-

1913—1914.

år 1917.

junkturskatt

t. o. m. 10''0 procent . .

6-2

11-8

6-6

1-6

1-1

10-1— 25-0

»

. 27-5

37-7

32-6

103

8-9

25l— 500

» . .

. 31-4

27-7

29-4

23-9

22-9

50-1— 75-0

» . .

. 13-2

10-9

12-2

16*5

16-5

75-1—100-0

>

7-0

4-9

7-3

11-7

12-2

över 100-0

>

. 14-7

7-5

11-9

36-0

38-4

Summa 100.0

100-n

100-0

1000

1000

Av hela antalet år 1917 till krigskonj unkturskatt taxerade inländska
aktiebolag och solidariska bankbolag, vilket uppgick till 3,117, hade sålunda
blott 193, eller 6''2 procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av
aktiekapitalet, medan 457, eller 14''7 procent, hade en inkomst av mer än
100 procent av kapitalet. Bland samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst-
och förmögenhetsskatt taxerade bolag, resp. 4,483 och 4,760, hade
år 1912 icke mindre än 2,625, eller 58''e procent, och år 1913 2,671, eller
56''i procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av kapitalet, medan
blott 85 bolag, eller 1''9 procent, år 1912 och 99 bolag, eller 2''i
procent, år 1913 hade en inkomst överstigande 100 procent av aktiekapitalet.

Medan av det sammanlagda aktiekapitalet 11*3 procent och av medel -

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

55

inkomsten åren 1913—1914 6''o procent kom på den grupp, inom vilken
inkomsterna utgjorde högst 10 procent av kapitalet, kom på samma grupp
blott I-o procent av den år 1917 taxerade merinkomsten och endast l''i
procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. På den högsta procentgruppen
åter, med inkomster över 100 procent av kapitalet, kom blott
7-5 procent av aktiekapitalet och endast 11 ''a procent av medelinkomsten
åren 1913—1914, medan samma grupp inneslöt 36‘o procent av den år
1917 taxerade merinkomsten och 38‘t procent av den uträknade krigsko
nj unkturskatten.

De aktiebolag, som hava en inkomst överstigande 100 procent av

aktiekapitalet, hava

nedan

ytterligare

fördelats på

mindre

grupper.

Procentgrupper.

Antal.

Sammanlagt

aktiekapital,

kr.

Sammanlagd
medel-inkomst åren
1913—1914,
kr.

Sammanlagd
taxerad
merinkomst
år 1917,

kr.

Sammanlagd

uträknad

krigskon-

junkturskatt,

kr.

1001—125*0 procent . .

. 120

72,357,400

7,946,100

68,676,400

18,027,485

1251—150 0 » . .

. 85

34,378,300

3,064,100

29,092,100

8,222,067

150-1—175-0 > . .

. 57

19,517,400

2,310,000

23,605,300

7,420,110

175-1—200-0 > . .

. 42

19,916,900

2,427,900

30,778,300

10,478,881

200-1—300-0 »

. 72

34,050,100

5,660,000

55,889,700

16,843,768

över 300''0 » . .

. 81

11.484,500

4,840,500

33,022,200

9.538,773

Summa 457

192,304.(300

28,278,600

236,084,000

70,531,084

De! visar sig sålunda, att icke mindre än 153 eller en tredjedel
av dessa bolag hade eu till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst,
som översteg 200 procent av aktiekapitalet, och att 81 bolag hade
en inkomst av mer än 300 procent av kapitalet.

Samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag hava även
fördelats med hänsyn till aktiekapitalens absoluta storlek, varvid antalet,
medelinkomsten åren 1913—1914, den år 1917 taxerade merinkomsten
samt den uträknade krigskonjunkturskatten angivits för varje kapitalgrupp.
Resultaten av denna fördelning framgår av omstående sammanställning.

Kung!-. Maj.ts nåd. proposition nr 448.

5«

--—-- - 1

!

Kapitalgrupper.

1 i

1

1

i

Antal. 1

1

]

!

Medelin-komst åren
1913-1914.
kr.

Taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktnrskatt,

kr.

t. o. m. 100,000 kr.............''

1,195

10,668,800

54,977,400 ]

11.984,280

100.100- 200.000 > ............1

629

7,870,300

38,012,300

7,183,818

200,100— 300,000 > . . . .........

317

7,503,200

35,068,500

7,709,520

300.100— 400,000 . . . . . •.......

177

5,122,700

22,390,600

5,111,377

400,100— 500,000 » ............

134

5,428,400

25,914,300

6,464,671

500,100- 750,000 > ............

183

10,079,900

45,445,300

11,705,598

750,100— 1,000,000 » ............

100

8,755,800

34,477,800

9,484.078

1,000,100— 2,000,000 » ............

179

22,385,800

95,961,700

28,862,783

2,000,100— 3,000,000 > ............

71

16,643,100

49,756,900

15,122,372

3,000,100- 4.000,000 » ............

34

10,679,600

22,347,500

6,763,884

4,000,100— 5,000,000 > ............

17

5,898,100

30,201,300

9,548,444

5,000,100—10.000,000 > ............

42

25,833,000

75,179,400

23,658,541

10,000,100—15,000,000 > ............

15

1 14,772,100

39,516,700

12,527,426

15,000.100—20,000,000 -............

6

i 7,988.000

| 18.154,900

5,807,588

20,000,100—25,000,000 > ............

5

i 10,327,800

I 14,711,900

j 4,639,194

25,000.100—30,000,000 > ............

i 4

8,704,200

1 5,552,900

j 1,776,928

fivpr 30 000.000 ............

l »

i 42,137,100

| 48,827,600

1 15,601,684

Summa

! 3,117

! 220,797,900

! 656,497.000

! 183.952,186

Den proeentiska fördelningen pa de större kapitalgrupperna utvisas
av följande tablå.

Kapitalgrupper.

Antal.

Medelinkomst
åren 1913—1914.

Merinkomst
år 1917.

krigskonjunk-

turskatt.

t. o. m. 1,000000

kr.......

. . . 87-7

25''1

390

32-4

1,000,100— 5.000,000

'' >......

... 9-7

25''2

30-2

32-8

5,000,100—10,000.000

.......

... 1-3

11''7

11-5

12*

10.000,100—15,000,000

>......

... 05

6-7

6-0

6*8

15,000,100—20,000,000

.......

. . . 02

3*6

2''8

3''2

20,000,100—25,000,000

.......

... 02

4''7

2''2

%''b

1*0

25,000,100—30,000,000
över 30.000.000

.......

... Öl

3-9

0''9

.......

... 03

19-1

7-4

8*5

Summa 1000

1OO-0

1000

100-0

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

57

Aktiebolagen med ett kapital ej överstigande 1 miljon krono]- omfattade
sålunda 87‘7 procent av hela antalet, men deras medelinkomst åren
1913—1914 utgjorde blott 25''i procent av den sammanlagda medelinkomsten,
deras merinkomst år 1917 uppgick till endast 39''o procent av
bolagens sammanlagda merinkomst, och de erlade blott 32''4 procent av den
på samtliga aktiebolag belöpande skatten. Bolagen med ett kapital mellan
1 och 10 miljoner kronor åter utgjorde blott ll‘o procent av antalet, medan
på dem kom 36''p procent av medelinkomsten åren 1913-—1914, IT? procent
av merinkomsten år 1917 samt 45''6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.
De aktiebolag slutligen, som hade ett kapital av mer
än 10 miljoner kronor, utgjorde endast 1''3 procent av antalet, men på
dem kom 38''o procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 19''a procent av
merinkomsten år 1917 samt 22''o procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

För varje kapitalgrupp har också beräknats dels medelinkomsten
per aktiebolag åren 1913—1914, dels också inkomsten i medeltal per bolag
år 1917, vilken inkomst erhållits genom summering av medelinkomsten
åren 1913—1914 och merinkomsten år 1917. Resultatet framgår av nedanstående
sammanställning.

Medelinkomst per

aktiebolag

Kapital grupper.

åren 1913—1914,

år 1917,

kr.

kr.

t. 0. in.

100,000

kr.............

....... 8,927-90

54,934-00

100,100-

• 200,000

> ............

....... 12,512-40

72,945-30

200,100-

■ 300,000

> ............

....... 23,669-40

134,295-50

300,100-

400,000

* ............

....... 28,941-80

155,442-30

400,100-

■ 500,000

....... 40,510-40

233,900-70

500,100-

- 750,000

. ............

....... 55,081-40

303,416-30

750,100-

■ 1,000,000

> ............

....... 87,558-00

432,336 00

1,000,100-

2,000,000

5> ............

....... 125,038-00

661,136-80

2,000,100-

- 3,000,000

T> ............

....... 234,409-80

935,211-20

3,000,100-

• 4,000,000

» ............

....... 314,105-80

971.385-2»

4,000,100-

■ 5,000,000

> ............

....... 346,947-00

2,123,494-00

5,000,100-

-10,000,000

» ............

....... 615,071-40

2,405,057 10

10,000,100-

-15,000,000

> ............

....... 984,806-CO

3,619,253-30

15,000,100-

■20,000,000

> ............

....... 1,331,333-80

4,357,15000

20,000,100-

-25,000,000

> ............

....... 2,065,56000

5,007,940oo

25,000,100-

•30,000,000

> ............

....... 2,176,050-00

3,564,275-00

över

30,000,000

> ............

....... 4,681,90000

10,107,188-90

Samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag.......... 70,835''30 281,453-60

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt 406 käft. (Nr 448.) 8

58

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

För samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag uppgår sålunda
den beräknade medelinkomsten per bolag år 1917 till i det närmaste
fyra gånger motsvarande inkomst åren 1913—1914. Åtskilliga kapitalgrupper
uppvisa ännu större skillnad mellan inkomsten per bolag före
kriget och vid 1917 års taxering. Sistnämnda inkomst är exempelvis för
aktiebolagen med ett kapital, som ej överstiger 100,000 kronor, mer än
sex gånger medelinkomsten åren 1913—1914.

Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade efter verksamhetsområden.

1 efterföljande tabell hava de till krigskonjunkturskatt år 1917
taxerade inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen grupperats
efter verksamhetsområden. Härvid hava i huvudsak följts samma indelningsgrunder,
som i ''Finansstatistiska utredningar», utgivna genom Kung].
Finansdepartementet, del IV. En noggrann dylik fördelning av bolagen
förutsätter emellertid eu synnerligen ingående kännedom om näringslivets
olika grenar. Den relativt korta tid, som stått till förfogande för denna
utredning, har icke tillåtit så noggranna efterfoskningar rörande varje
enskilt bolag, som kunde hava varit önskliga, och det torde därför vara
sannolikt, att ett eller annat bolag i verkligheten hade bort tillhöra annan
grupp än den, vartill detsamma här hänförts. I stort sett torde dock den
verkställda grupperingen tillfredsställa rimliga fordringar på riktighet, i
all synnerhet soin särskild uppmärksamhet ägnats alla mera betydande
bolag.

Tabellen upptager för varje verksamhetsgrupp antalet dithörande
bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst åren 1913 1914 och

taxerade merinkomst år 1917 samt den uträknade krigskonjunkturskatten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

59

Bolagskategori,

Antal
till krigs-konjunk-tnrskatt
år 1917
taxerade
inländska
aktiebolag
och solida-riska bank-bolag.

Sammanlagt

aktiekapital,

kr.

Samman-lagd medel-inkomst
åren

1913—1914.

kr.

Samman-lagd taxerad
merinkomst
år 1917,
kr.

Uträknad j
krigs-

konjunktnr-

skatt,

kr.

A. Lantbruks- och trädgårdsodlings-aktiebolag...........

17

5,514,200

346,800

399.200

59,288

B. Tomt-, fastighets- och byggnads-industriaktiebolag .......

69

19,693,300

1,003,000

2,443,800

379,344

C. Industri- och bergverksaktiebolag.

1. Slakteri-, charkuteri- och kon-servfabriksaktiebolag.....

23

5,054,000

498,600

2,347.900

571,477

2. Mejeri- och mjölkförsäljnings-aktiebolag..........

17

2,238,500

236,100

513,000

79,185

3. Kvarnindustriaktiebolag . . .

35

29,797,700

1,412,600

5,069,800

1,248,796

4. Bageri-, sockerbageri- och cho-kladfabriksaktiebolag.....

29

5,901,200

867.700

1,028,500

166,053

5. Potatismjöls- och stärkelse-fabriksaktiebolag.......

1

79.100

—

16,800

2,164

6. Jästfabriksaktiebolag.....

3

5,822,000

635,300

184,900

28,997

7. Sockcrfabriksaktiebolag ....

2

143,280.100

10,870.900

4,305,700

1,351,536

8. Brännvinsbränneri- och destil-leringsverksaktiebolag ....

12

21,933,800

1,357,500

990,300

264,445

9. Malt,dryck abryggeri- och malt-fabriksaktiebolag ......

58

49,196,200

5,725.600

2,016,21X1

385,000

10. Läskedrycks- och konstvins-fabriksaktiebolag.......

5

1,001.600

95,100

93,(XX)

10,740

11. Garveri- och läderfabriksaktie-bolag ............

26

11,343.200

806,900

5,525,000

1,442,430

12. Sko-_ och nåtlingsfabriksaktie-bolag............

39

11,696,100

824,200

3,811,600

773,925

13. Gnmmivarufabriksaktiebolag .

7

7,847,600

1,455,000

4.903,800

1,531,445

14. Textilindustri-(samt repslageri-)
aktiebolag..........

148

86,389,800

7,291.300

26,282,800

6,507,457

15. Skrädderi-och sömnadsindustri-aktiebolag..........

40

8,667,800

1,333,200

2,547,300

456,132

16. Träindnstriaktiebolag.....

292

278,821,500

30,658,600

79,120,800

22,553,011

17. Kombinerade såg- och kvarn-aktieliolag ..........

13

3,244,100

303,700

385,700

63,678

18. Pappfabriks och pappersbruks-aktiebolng..........

34

55,506,300

3,102,500

15,188,400

4.602,461

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

HO

Bolagskategori.

Antal
till krigs-konjunk-turskatt

år 1917

taxerade
inländska
aktiebolag
och solida-riska bank-bolag.

Sammanlagt

aktiekapital,

kr.

Samman- j
lagd medel-!
inkomst |
åren

1913—1914, i
kr.

!

Samman-lagd taxerad
merinkomst
är 1917,
kr.

1

Uträknad

krigs-

konjunktur-

skatt,

kr.

i

1

19. Bok- och pappersindustri- (samt
tidnings- och bokförlags-)aktie-bolag ............

74

;

24,018,100

2,154,700

2,276,100

■380,077

20. Tor vind nstriaktiebolag ....

22

2,193.100

121,600

395,000

54,090

1 21. Stenhuggeri- och stensliperi-

aktiebolag..........

9

1,264.500

82.500

337,700

51,804

! 22. Kalkbrytnings-, kalkbränmngs-

oeh kritbruksaktiebolag . . .

10

2,646,100

78,000

281,900

43,375 !

23. Cementfabriksaktiebolag . . .

4

1,657,900

43,900

82,900

11,333 i

i

i 24. Glasbruks- och glassliperiaktie-

bolag............

24

9,926.700

724,500

1,056,100

165,311

25. Kakel- och porslinsfabriksaktie-bolag............

6

3,626,500

398,000

191,700

27,625

26. Tegelindustriaktiebolag ....

22

1,987,100

162,500

224,600

29,342

27. Stenkols- och lervarnaktiebolag

5

23,715,300

1,067,800

4,054,700

1.237,620

28. Järngrnveaktiebolag.....

28

22,290,700

1,544,100

4,170,100

1,013,696

! 29. Ändra gruvaktiebolag ....

4

11,606,300

1,231,200

1,223,400

331,425

30. Järnverksaktiebolag.....

46

85,653,100

7,856.900

30,822,300

9,391,166

31. Kombinerade järn- och trä-industriaktiebolag ......

29

153,317,5U0

13,596,800

34,751,000

10,790,265

32. Järn- och Btålmanufakturaktie-bolag............

62

24,354,000

2,504,100

8,378,000

2,175,038

, 33. Guldsmedsaktiebolag.....

7

1,910,100

158,300

175,500

24,779

f 34. Aktiebolag för annan metall-manufaktur .........

41

23,225,000

1,588,200

15,693,800

4,697,932

; 35. Gjuteri- och mekaniska verk-

stads- samt varvsaktiebolag . .

195

163,766,400

9,678,500

34,933,600

9,562,343

j 36. Lampfabriksaktiebolag ....

2

1,500,000

102,900

174,000

29,262

j 37. Elektromekaniska industriaktie-

tolag............

14

32,648,000

1,355,100

12,821,000

3,954,120

! 38. Kemisk-tekniska industriaktie-bolag ............

103

76,582,800

5,855,400

35,745,200

10,423,952

39. Bad- och tvättinrättningsaktie-bolag............

4

623,700

52,800

83,000

11,798

40. Övriga industri- och fabriks-aktiebolag..........

86

26,598,900

2,467,000

8.749,200

2,053.055

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Hl

öolagakategori.

•

Antal
till krigs-konjnnk-tnrskatt
är 1917
taxerade
inländska
aktiebolag
och solida-riska bank-bolag.

Sammanlagt

aktiekapital,

kr.

Samman-lagd medel-inkomst
ären

1913-1914,

kr.

Samman-lagd taxerad
merinkomst
år 1917.

kr.

Uträknad

krigs-

konjunktur-

skatt,

kr.

I>. Elektriska ljus- och kraftaktie-bolag..............

16

10,499,300

617.200

636,700

110,034

E. Kommunikations- och transport-aktiebolag.

1. Järnvägsaktiebolag......

39

62,831,500

3,922,000

3,102,700

589,010

| 2. Kederiaktiebolag.......

271

149,056,300

15.205,000

162,204,500

48.867,933

! 3. Övriga kommunikations- och

transportaktiebolag......

44

4,272,800

292,700

5,722,000

1,471,769

F. Handels- och hushållsförenings-aktiebolag...........

912

214,196,200

17,947,300

68,664,800

15,669,299

6. Hotell- och restaurangaktiebolag

28

8,187,100

595,200

979.300

160.889

H. Kredit-, förlags- och fondhandels-aktiebolag samt solidariska bank-bolag ..............

86

641,008,300

53,483,300

56,306,300

17,072,190

i I. Försäkringsaktiebolag.....

2H

22,634,100

4,243,400

2,162,200

412,155

: J. Aktiebolag för ideell verksamhet

28

15,546,600

2,842.400

2,623,200

661,935

Samtliga aktiebolag och
solidariska bankbolag

3.117

2,576.372.100

220.797.900

656.497.000

183,952,186

Förestående tabell har vid denna utredning utarbetats närmast för
att tjäna som utgångspunkt för en kalkyl rörande den avkastning, som
krigskonjunkturskatten på 1917 års rörelse kan komma att giva. För
verkställande av nämnda uppskattning, vilken givetvis måste bliva mycket
approximativ, hava vidare genomgåtts 1917 års bokslut för ungefär 300
mera betydande bolag, varvid anteckning gjorts om 1916 och 1917 års
nettovinst. Dessa vinstbelopp hava sedermera grupperats med hänsyn
till arten av bolagens verksamhet. Det visar sig då, att för några grupper
bokslut föreligga i så stor omfattning, att man för dem med relativt
stor säkerhet torde kunna beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt,
som kommer att taxeras innevarande år. För andra och däribland mycket
betydande bolagsgrupper finnas däremot ännu blott ett fåtal bokslut.
T den mån dessa gälla större och mera represantativa bolag inom gruppen,
torde man dock kunna skönja den tendens, utvecklingen på ifråga -

62 Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.

varande område haft, och med hänsyn härtill också våga eu kalkyl rörande
storleken av skatten på 1917 års rörelse. För en hel del verksamhetsgrupper
slutligen föreligga ännu inga som helst bokslut för år
1917. Detta gäller dock icke någon av de ur föreliggande synpunkt mest
betydande näringsgrenarna, varför man för dem torde kunna antaga, att
desamma i regel, och då ej särskild anledning för eu annan uppfattning
förefinnes, år 1918 komma att taxeras till ungefär samma belopp i krigskon
junkturskatt som år 1917.

I nedanstående tabell hava för de olika bolagskategorierna sammanförts
uppgifter angående 1916 och 1917 års nettovinster enligt bolagens
bokslut, varefter antecknats den år 1917 taxerade krigskonjunkturskatten
samt det belopp, vartill 1918 års skatt approximativt beräknats.

1

Undersökta bolagsbokslut.

År 1917
taxerad

Approxima-;ivt beräknad
krigskon-junkturskatt
vid 1918 års
taxering,
kr.

Bolagskategorier.

Antal.

Nettovinst
är 1916,
kr.

Nettovinst
år 1917,
kr.

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

A. Lantbruks- och trädgårdsodlings-aktiebolag............

59,288

60,000

B. Tomt-, fastighets- och byggnadsin-dustriaktiebolag .........

5

808,000

1,680,100

379.344

800,000

C. Industri- och bergverksaktiebolag.

1. Slakteri-, charkuteri- och konserv-fabriksaktiebolag.......

i

747.000

841,700

571,477

700,000

2. Mejeri- och mjölkförsäljningsak-tiebolag............

i

17,900

10,700

79,185

70,000

3. Kvarnindustriaktiebolag ....

--

1.248,796

1,000,000

4. Bageri-, sockerbageri- och choklad-fabriksaktiebolag.......

i

16.600

16,100

166.053

200,000

'' 5. Potatismjöls- och stärkelsefabriks-

aktiebolag...........

-

2,164

2,000

6. Jästfabriksaktiebolag......

—

_

28,997

29,000

7. Sockerfabriksaktiebolag.....

—

1,351,536

1,300,000

8. Brännvinsbränneri- och destille-ringsverksaktiebolag.....

—

264,445

250,000

9. Maltdrycksbryggeri- och maltfa-briksaktiebolag........

6

1,512,200

1,742,500

385,000

400,000

[ 10. Läskedrycks- och konstvinsfa-

briksaktiebolag........

—

_

.

10,740

10,000

11. Garveri- och iäderfabriksaktiebo-lag..............

1

139.500

324,100

1,442,430

1,800,000

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

6.-1

.

Undersökta bolagsbokslut.

År 1917
taxerad

Approxima-tiv! beräknad
krigskon-junkturskatt
vid 1918 års
taxering,
kr.

Bolagskategorier.

Antal.

Nettovinst
år 1916,
kr.

Nettovinst
år 1917,

kr.

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

12. Sko- och nåtlingsfabriksaktiebo-lag..............

2

526,800

526,600

773,925

800,000

13. Gnmmivarufabriksaktiebolag . .

—

—

—

1,531,445

1,000,000

14. Textilindustriaktiebolag ....

12

4,763,200

5,589,600

6,507,457

7,600,000

'' 15. Skrädderi- och sömnadsindustri-

aktiebolag...........

—

—

456,132

500,000

1 16. Träindustriaktiebolag.....

10

25,898,500

30,571,600

22,553,011

25,000,000

17. Kombinerade såg- och kvarnak-tiebolag ............

—

—

—

63,678

63,000

18. Pappfabriks- och pappersbrnks-aktiebolag...........

3

4.882,500

8,136,600

4,602,461

8,000,000

19. Bok- och pappersindustri- (samt
tidnings- och bokförlags-) aktie-bolag .............

6

1,895,900

2.412.900

380,077

500,000

20. Torvindustriaktiebolag.....

_

—

—

54.090

75,000

21. Stenhuggeri- och stensliperiaktie-bolag.............

1

+ 101,500

— 93,500

51,804

—

22. Kalkbrytnings-, kalkbrännings-och kritbruksnktiebolag ....

.

—

—

43,375

40,000

23. Cementfabriksaktiebolag ....

3

1,143,700

1,615,100

11,333

20,000

24. Glasbruks- och glassliperiaktiebo-lag..............

1

213,600

107,100

165,311

100,000

25. Kakel- och porslinsfabriksaktiebo-lag..............

_

_

_

27,625

27.000

26. Tegelindustriaktiebolag.....

2

74,300

112,500

29,342

'' 35,000

27. Stenkols- och lervaruaktiebolag .

4

4,735,500

7,128,100

1,237,620

2,000,000

1 28. Järngrnveaktiebolag......

1

142,000

164,000

1,013,696

1,300,000

29. Andra gruvaktiebolag.....

1

3,266,200

3,644,300

331,425

375,000

j 30. Järnverksaktiebolag......

6

12,780,500

15,126,100

9,391,166

11,000,000

31. Kombinerade järn- och träindustri-aktiebolag ...........

8

32,833,200

52,789,800

10,790,265

17,500.000 i

32. Järn- och stålmanufakturaktie-bolag .............

6

1,847,100

2,456,400

2,175,038

3,000,000

33. Guldsmedsaktiebolag......

1

16,500

13,900

24,779

20,000

| 34. Aktiebolag för annan metallmanu-faktur ............

4

8,456,400

11,280,000

4,697,932

6,500,000

35. Gjuteri- och mekaniska vcrkstads-samt varvsaktiebolag......

23

46,942,300

56,635.900

9,562,343

12,000,000

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

64

Undersökta bolagsbokslut.

År 1917
taxerad

Approxima-tivt beräknad
krigskon-junkturskatt

Bolagskategoricr.

j

Nettovinst

Nettovinst

krigskon-

junktur-

Antal.

år 1916,
kr.

år 1917.
kr.

skatt.

kr.

taxering,

kr.

36. Lampfabriksaktiebolag.....

37. Elektromekaniska industriaktie-

1

56.300

129,500

29,262

3,954.120

40,000

6,000,000

bolag .............

3

13,966,700

17.941,500

38. Kemisk-tekniska industriaktiebo-

10.423.952

10,000,000

15

17,662,200

17,085,400

39. Bad- och tvättinrättningsaktiebo-

lag..............

40. Övriga industri- och fabriksaktic-

i

3,700

6,700

11,798

2,053.055

12,000

2,000,000

497,800

207,700

D. Elektriska ljus- och kraftaktiebo-

lag................

5

1,337,900

1,277,900

110,034

100,000

! E. Kommunikations- och transportak-

aktiebolag.

j 1. Järnvägsaktiebolag........

18

7,746,600

8,503,000

589,010

650,000

| 2. Rederiaktiebolag........

32

48,851.600

34,362,700

48,867,933

20,000.000

3. Övriga kommunikations- och tran—
sportaktiebolag........

6

1,830,100

2,099,700

1,471,769

1,700,000

j P. Handels- och hushållsföreningsaktie-bolag...............

19

10,384,800

11,092,100

15,669,299

17,000,000

I G. Hotell- och restaurangaktiebolag .

3

361,900

512,500

160,889

230,000

H. Kredit-, förlag8- och fondhandelsak-tiebolaq samt solidariska bankbolag

57

108,945,700

128,559,800

17,072,190

21,000,000

j I. Försäkringsaktiebolag......

16

7,221,900

7,198,900

412,155

450,000

J. Aktiebolag för ideell verksamhet .

Samtliga aktiebolag och solidariska
bankbolag

—

i -

—

661,935

800.000

_

183,952,186

184,058,000

Eu kalkyl med ovan nämnda utgångspunkter ger sålunda till slutresultat
i fråga om aktiebolagen och de solidariska bankbolagen en summa
av 184 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt vid 1918 års taxering.
Förutsättningen för approximationen är givetvis, att krigskon junkturskatten
skulle vid årets taxering utgå efter samma grunder som vid 1917
års taxering. Det bör ytterligare understrykas, att för en del viktiga
grupper av bolag så få uppgifter ännu förefinnas, att kalkylen i dessa
avseenden blott kan göra anspråk på att vara en på befintliga bokslut
stödd gissning. Särskilt torde ovisshet rada draga om trä- och järn -

Kung!. Maj ds nåd. proposition nr 448.

65

industriernas avkastning. Det vill synas, som om ovan upptagna skatt
på 1917 års rörelse möjligen är för hög ifråga om träindustrien och för
låg beträffande järnindustrien. Med hänsyn till den osäkerhet, som sålunda
i väsentliga delar vidlåder den gjorda uppskattningen, torde det
nämnda beloppet böra något reduceras. Om man antager, att 1918 års
krigskonjunkturskatt på aktiebolagen och de solidariska bankbolagen skulle
komma att uppgå till 175 miljoner kronor, torde man dock icke hava
kalkylerat med ett — såvitt av förefintliga uppgifter kan bedömas —
för högt belopp.

För bedömande av frågan till vilket belopp 1918 års krigskonjunkturskatt
på enskilda skattskyldiga kan komma att belöpa sig, saknas för
Hängande varje siffermässig ledning. Det torde dock vara en allmänt
gängse uppfattning, att beloppet kommer att bliva ej oväsentligt lägre
än det år 1917 taxerade, nämligen nära 68 miljoner kronor. Om man
gissningsvis beräknar 1918 års skatt på enskilda till 40 miljoner kronor,
skulle sålunda detta års sammanlagda krigskonjunkturskatt komma att
uppgå till 215 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)

9

Bilaga 2.

Tabeller

rörande 191? års krigskonj hd kturskatt.

68

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

Län

(landsbygd).

1

2

3

4

5

6

7

8

T a x e r

a d e

) e 1 o

p p 0

in :

2,000-

-9,900 kr.

10,000-

-19,900 kr

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

Stockholms

län . .

260

1,177,400

1,198,900

150 818

86

555,000

1,205,600

156,067

2

Uppsala

> . .

79

288,900

347,800

43,614

18

101,500

248,000

31,880

3

Södermanlands

» . .

148

676,500

722,600

90,978

41

195,200

547,400

70,322''

4

Östergötlands

» . .

262

964,800

1,437,700

181,739

109

621,900

1,500,800

192,884

5

Jönköpings

> . .

'' *

138

781,700

1,385,900

174,867

75

310,700

1,019,100

131,010

6

Kronoberg

>

258

440,400

1,222,700

153,798

64

172,900

872,900

112,197

7

Kalmar

> . .

387

1,238,000

1,850,600

232,877

79

263,100

1,069,800

137,454

1 8

Gottlands

> . .

31

135,800

145,100

18,243

3

30,900

34,200

4,386

! 9

Blekinge

> . .

72

207,100

800,400

50,631

27

49,600

404,800

46,845

Ilo

Kristianstads

298

1,172,700

1,572,100

196,472

84

499,800

1,128,200

144,995

ill

Malmöhus

> . .

507

2,927,600

2,530,400

318,938

123

1,077,100

1,679,400

215,752

12

Hallands

> . .

• •

95

433,000

549,900

69,587

46

346,000

692,700

89,111

13

Göteborgs o. Bohus

»

196

587,400

1,152,700

145,931

71

368,400

971,000

124,809

14

Alvsborgs

>

264

766,100

1,296,300

163,251

87

278,200

1,129,000

145,030

15

Skaraborgs

» . .

■ •

147

714,700

800,900

101,217

38

224,300

553,400

71,182

16

Värmlands

»

365

860,000

1,604,700

202,571

52

212,200

702,400

90,649

17

Örebro

>

162

742,700

802,100

100,942

54

388,200

745,000

95,760

18

Västmanlands

>

*

179

577,700

906,700

114,291

47

178,400

651,900

83,807

19

Kopparbergs

>

* •

339

506,500

1,900,300

240,279;

78

183,200

1,040,100

133,653

•20

Gävleborgs

> . .

* *

249

1,284,600

1,357,200

171,418

93

178,400

1,221,600

157,360

21

Västernorrlands

> . .

188

682,800

1,434,300

180,446

42

148,200

574,300

73,799

22

Jämtlands

) . .

. .

320

506,700

1,475,600

185,447

49

133,600

632,300

81,206

23

Västerbottens

> . .

55

178,700

286,700

36,171

4

11,100

47,300

6,069

24

Norrbottens

>

58

129,500

279,700

35,221

15

65,500

197,100

25,401

25

Summa

5,057

17,981,300 27,061,300 3,359,747

1,385

6,5!H,000118,868,300

2,421,628

(59

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:
skattning sbar mcrinkomst och uträknad krigskonjunkt urska tf.

för landsbygden.

9

! io

It

1 12

13

14

15

16

17

18

1(1

20

Tax

e r a d e

b e 1

opp

O

m :

20,000

-39,900 kr.

40,000-

-59,900 kr.

1

60,000-

-79,900 kr.

Antal

taxe-

rade

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-

; inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

tnrskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer

inkomst,

kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

skatt-,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt

kr.

62

756,200

1,781,200

242,528

29

167,500

1,331,500

194,587

8

190.300

551,800

85,642

I!

1

29,600

25,700

3,455

1

—

56,100

8,337

1

—

63,400

9,646

2!

22

189,500

682,100

93,465

4

61,500

190,700

27,619

5

86,100

330,200

50,738

3

36

285,700

1,017,900

138,205

13

211,700

615,600

89,052

2

45,300

150,300

23,757

4i

26

271,800 695,200

93,880

11

104,700

379,100

54,847

'' 6

65,300

407,800

63,082

5

27

208,000

740,700

100,380

3

7,000

138,900

20,013

4

44,300

268,000

41,320

6

27

166,500

797,700

108,440

9

80,100

431,700

62,589

5

57,500

310,400

48,116

7

2

18,500

71,500

9,925

—

—

—

—

—

—

—

8

9

53,900

238,500

31,871

1

400

54,700

8,099

—

—

'' —

—

9

29

342,600

776.200

104,845

8

180,900

385,800

55,986

1

12,500

63,000

9,570

10

40

1,360,200

1,058,300

142,843

9

416,800

402,500

57,625

5

271,500

345.300

53,607

11

7

226,300

193,900

25,885

4

108,200

204,700

29,999

—

—

12

31

259,000

838,000

113,300

15

155,100

723,200

104,944

5

67,700

343,900

53,341

13

3i

353,900

854,200

117,848

12

142,800

616,500

90,405

6

137,000

387,900

59,301

14

I 23

289,700

605,400

81,610

1

59,600

57,600

8,592

—

—

—

15

17

192,100

430,200

57,730

1

2,200

49,100

7,147

1

59,900

64,700

9,893

16

j 30

271,700

843,300

114,585

10

180,900

484,000

70,280

1

30,000

63,400

9,046

17

26

222,800

767,200

104,280''

4

53,400

181,400

26,038

—

—

—

-

18

22

95,600

574,900

77,435

3

23,600

155,300

22,801

2

—

149,300

20,567

19

34

143,600

954,500''

130,680

5

45,500

266,100

39,237

(i

3,700

139,000

21,610

20

23

175,100

645,500!

87,625

3

2,100

136,600

19,622

«

147,300

550.100

85.319

21

14

62,400

417,600:

57,040

2

—

112,400

16,708

—

—

22

5

67,500

135,800

18,370

—

—

—

-i

—

—-

_

23

Öl

28,100

144,400

19,660

—

—

— i

4

16,900

268,100

41,339

24

5496,070,300

15.289,900 2,075,885

148 2.004,000

6,973,500

1,014.527

67 1,235,300 4.462,600

689,494

25

70

Kungl. Maj:Is nåd. ''proposition nr 448.

Tält). 1 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt är 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

Län

(landsbygd).

21

22

23

24

25

26

27 |

28

T a x e r

a d e

) e 1 o

P P o

m :

80,000-

99,900 kr.

100,000-

149,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

ären

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

ären

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

Stockholms

län ....

8

322,400

706,300

116,323

9

21,200

1,277,700

225,206

2

Uppsala

.....

—

—

—

—

—

—

3

Södermanlands

... .

1

85,000

13,850

1

1,000

100,000

17,000

4

Östergötlands

... .

3

25,600

273,900

45,519

1

189,200

126,400

22,676

5

Jönköpings

... .

1

800

87,600

14,396

1

14,800

133,600

24,224

!6

Kronobergs

* ... .

2

—

172,700

28,267

—

—

—

—

7

Kalmar

* ... .

—

—

—

2

13,000

266,300

48,254

8

Gottlands

.....

—

—

—

-

_

—

—

-

9

Blekinge

.....

1

5,200

92,800

15,488

1

43,500

106,300

18,354

10

Kristianstads

>

1

11,100

91,500

15,215

2

30,000

243,700

43,396

11

Malmöhus

>

2

6,300

168,300

27,343

3

41,600

329,000

57,236

12

Hallands

>

—

—

—

1

151,300

141,600

25,944

113

Göteborgs o. Bohus

> . .

3

39,800

264,500

43,545

2

6,900

286,000

52,490

14

Älvsborgs

>

2

345,100

180,900

29,989

l

46,600

105,800

18,247:

15

Skaraborgs

.....

2

105,300

165,300

26,713

1

3,300

106,500

18,397''

16

Värmlands

.....

3

5,900

284,300

47,693

5

217,900

598,700

106,219

17

Örebro

»

7

166,900

615,700

101,297

4

62,800

464,000

81,760

18

Västmanlands

> . . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

19

Kopparbergs

> . . . .

1

28,900

94,400

15,824

4

200

512,900

92,273

20

Gävleborgs

.....

3

21,600

261,100

43,239

2

—

249,600

44,664

21

Västernorrlands

» ... .

—

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

* ... .

—

—

—

1

800

103,900

17,838

23

Västerbottens

—

—

—

—

—

—

—

_

24

Norrbottens

i ... .

—

—

-

—

—

—

—

—

25

Summa

40

1.084.900

3.544,300

584.701

41

844,106

5,152,000 914,178

71

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

29

| 30

1 31

| 32

1! 33

1 34

| 35

| 36

1 37

38

39

40

150,000

-199,900

Tax

e r a d e

b e 1

opp

O

m :

kr.

1

200,000

—249,900 kr.

250,000

—299,900 kr.

:

Antal

taxe-

rade.

! Medel-inkomst
åren
1913-1914,
kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkorast,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

|

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst
kr.

Uträknad

krigs-

konjnnk-

turskatt,

kr.

4

88,500

723,300

141,209

3

97,100

627.700

127,618

1

2

120,300

340,000

65,300

—

—

—

—

—

_

2

3

10,800

507,000

97,214

—

—

—

1

20,000

289,200

65,706

3

3

157,200

559,700

110,077

—

—

—

_

—

_

_

4

2

84,100

352,400

08,338

—

—

—

—

—

—

—

_

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

6

-

—

—

1

15,000

209,000

42,475

—

—

—

—

7

—

—

—

_

_

—

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

9

1

5,500

158,400

29,808

—

—

_

—

—

_

_

10

3

!

330,700

513,300

98,759

2

48,900

214,900

44,098

—

—

—

—

11

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

12

5

157,000

800,200

152,519

—

—

—

1

311,300

261,500

57,258

13

—

—

1

_

207,700

43,899

1

153,100

281,700

63,418

14

—

—

—

1

25,100

202,800

40,770

—

—

_

_

15

i

102,100

180,800

35,290

—

—

—

—

—

—

_

_

16

2

383,000

335,600

04,221

2

177,300

454,000

94,850

1

10,000

290,000

65,950

17

| -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

18

1

49,900

102,700''

30,801

151,100

459,200

96,280

—

—

—

_

19

—

—

— j

i

—

207,100

41,953

—

—

_

_

20

li

19,300

184,400;

30,178

—

—

—

—

—

—

—

—

21

~

i

—

—

—

—

— |

—

—

—

—

22

!

—

—1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23

-1

—

—1

—

—

—

—

-1

—

—

—

24

28

1,520.4001

4,828,800

929.780

13

515,100

2,582,400

531,948 I

4

4i>4,40o|

1,122,400

252,332

25

72

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Saminandrag

länsvis

Län

(landsbygd).

41

42

43

44

45 |

46

47

48 1

T a x e r

a d e l

e 1 0

p p om:

300,000-

349,900 kr.

350,000—

399,900 kr.

I

Antal

taxe-

rade.

.

Medel- ;
inkomst
åren

1913— i
1914,
kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr. (

Uträknad

krigs-

konjnnk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

I

i

Medel- j
inkomst
åren
1913-1914, I
kr.

Taxerade
belopp
av be-J
skatt-ningsbar
inkomst,
kr.

i

Uträknadj
krigs-konjunk-turskatt,1
kr. i

1

Stockholms

län ....

1

300,000

63,000

1

121,300

376,600

95,459

2

Uppsala

■*....

—

!

—

—

—

—

-

3

Södermanlands

> . .

—

—

—

—

4

Östergötlands

>

—

—

—

—

—

—

~

5

Jönköpings

—

—

—

—

—

—

6

Kronobergs

>

—

—

—

—

—

''

7

Kalmar

» . . . .

—

—

—

—

—

8

Gottlands

» . . . .

—

—

—

—

—

—

~

9

Blekinge

>

2

—

633,000

149,054

—

—

—

10

Kristianstad

» . .

—

—

—

—

1

94,900

364,800

91,152

11

Malmöhns

> . .

—

—

—

1

69,900

378,600

96,189

12

Hallands

> . . . .

—

—

—

—

—

—

—

13

Göteborgs 0. Bohns

> . . . .

—

-

—

—

2

137,300

759,100

193,072

14

Älvsborgs

» . . . .

—

—

—

—

—

15

Skaraborgs

* ... .

_

—

—

—

—

—

16

Värmlands

y ... .

—

—

—

—

—

—

—

17

Örebro

y ... .

1

57,000

315,600

74,226

2

399,600

751,200

190,187

18

Västmanlands

y ... .

—

—

—

—

—

—

—

19

Kopparbergs

y ... .

1

54,800

352,900

86,808

—

—

—

20

Gävleborgs

y ... .

—

—

—

—

—

—

21

Västernorrlands

y ... .

1

8,600

319,600

75,566

—

—

—

—

22

Jämtlands

y ... .

—

—

—

—

—

—

28

Västerbottens

y ... .

—

—

—

—

—

94

Norrbottens

y ... .

—

-

—

—

—

25

Samma

6

120400

1,921,100

448,654

7

823,000

2,630,300

666,059

73

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likstiilldn, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning »bär merinkomst och uträknad krlgskonjnnkturskatt.

för landsbygden.

49

50

) 51

52

! 63

54

55

ö«

i 57

58

59

60

Tax

era

d e

b e 1

o p p

O

m :

400,000

-499,900 kr.

500,000

-599,900 kr.

600,000-

-699,900

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

tnrskatt,

kr.

] Antal
taxe-rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjnnk-

tnrskatt,

kr.

Antal
taxe-i rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp
av be-skatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

skatt,

kr.

1

37,300

416,100

109,796

1

500,000

140,100

1

607,500

641,900

198,436

1

1

—

463,500

126,860

—

—

—

—

—

—

—

_

2

1

40,900

455,700

124,052

—

—

—

—

—

—

3

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

_

—

—

—

—

—

—

—

—

7

—

—

_

—

—

—

—

—

8

i -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

—

—

—

1

78,200

561,500

164,600

—

—

—

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

11

—

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

—

—

—

—

—

—

—

—

1

3,000

654,300

203,892

13

1

25,800

422,300

112,028

—

—

—

—

—

—

—

14

—

—

—

—

1

81,700

519,000

147,600

—

—

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

1

83,800

457,200

124,592

—

—

—

—

—

—

—

17

—

—

_

—

—

—

_

_

_

18

19

—

—

—

—i

—

—

—

—

—

—

20

—

—

—

-

—

1

444,300

698,300

223,252

21

—

—

“!

-

—

—

—

—

—

22

—

—

—

—

—

—

—

—

—

28

_

—

—i

-1

—

— 1

—

—

—

—

—

24

5 1

187,800

2,214.800

597,8281

8 |

154,900

1,580,600

452,300

3

1,054,8001,994,500|

625,580

25

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 10

74

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1 (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

1

1

61

62

63

Tax

64

Bräde

Län

(landsbygd).

.

''

Antal

taxe-

rade.

700,000-

Medel-

inkomst

åren

1913-1914,

kr.

-999,900 kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merinkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunktur-

skatt,

kr

1

Stockholms län..............

—

—

—

_

1 2

Uppsala »..............

—

—

—

—

3

Södermanlands »..............

—

— ‘

—

—

i 4

Östergötlands >..............

• —

—

—

5

Jönköpings > ..............

—

—

6

Kronobergs >..............

—

—

—

- I

7

Kalmar »..............

—

—

—

— j

8

Gottlands ...............

—

—

_

9

Blekinge ...............

2

143.800

1,886,900

603,808

10

Kristianstads »..............

—

—

—

—

11

Malmöhus ...............

-

—

—

—

12

Hallands ...............

—

—

—

13

Göteborgs och Bohus ...............

—

—

—

14

Älvsborgs » ..............

—

—

—

16

Skaraborgs ...............

—

—

16

Värmlands ...............

—

—

—

17

Örebro ...............

—

—

—

18

Västmanlands ...............

—

—

—

—

19

Kopparbergs ...............

—

—

—

—

20

Gävleborgs »..............

—

—

—

21

Västernorrlands >..............

—

—

—

—

22

Jämtlands >..............

—

—

23

Västerbottens ...............

—

—

24

Norrbottens >..............

—

—

—

—

25

Summa

2

143,800

1,886,900

603,808

75

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

s hattning h b a r merinkomst och uträknad krig »konjunkturskatt.

för landsbygden.

65

66

67 | 68

69

70

71

72

|

i

b e 1

opp

o m:

S u m m a.

1,000,000-

-1,999,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-1914,

kr.

Taxerade uträknad

Mopp av krJ

b.eBka*t- konjunktur-mngsbar ^

in er! n k o iö st, 1

kr. | kr''

i

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-1914,

kr.

Taxerade
belopp ay
beskatt-ningsbar
merinkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunktur-

skatt,

kr.

474

4,141,700

11,638,600

2,016,789

1

_

—

- -

103

540,300

1,544,500

289,092

2

—

- -

227

1,281,500

3,909,900

650,944

8

—

—

- -

429

2,501,400

5,682,300

803,909

4 !

—

- -

260

1,633,900

4,460,700

624,644

5

—

—

— --

35S

872,600

3,415,900

455,975

6

—

- -

510

1,883,800

4,941,500

680,205

7

—

—

— —

30

185,200

250,800

32,554

8

—

- -

115

503,500

4,217,400

924,150

9

—

- -

420

2,423,200

5,345,200

856,039

10

—

- i -

095

6,556,600

7,620,000

1,112,390

11

—

—

- i -

153

1,265,400

1,782,800

240,526

12

1

57,700

1,239,100 396,512

333

2,150,600

8,299,500

1,641,613

13

—

—

— -

400

2,248,000

5,482,300

.843,416

14

—

214

1,503,700

3,010,900

496,081

15

—

—

—! —

445

1,052,300

3,914,900

557,198

16

_

-

— i —

277

2,953,900

6,621,100

1,188,296

17

—

_

— —

250

1,032,300

2,507,200

328,416

18

j -

_

— i —

453

1,093,800

5,402,000

819,781

19

1 -

—

390

1,677,400

4,656,200

(i50,161

20

—

—

— 1 —

267

1,027,700

4,543,100

781,807

21

1 _

—

»SO

703,500

2,741,800

358,239

22

—

—

— —

04

257,300

469,800

<50,610

23

—

-

i _

82

240,000

889,300

121,621

24

1

57.700

1,289,100 896,512

7,859

40.886,>200

103,347,700

16,564,45(5

25

i

I 1

1 2

j 3

! 4

! -

0

6

7

8

9

i°;

a

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

76

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

i. 2. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och med

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt -

Sammandrag läns -

Län

(städer).

1

2

3

4

5

6

7

8

T a x e

rade

l) e 1 o

p p om:

2,000-

—9,900 kr.

10,000-

-19,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
-1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj unk-turskatt,
kr.

Stockholms stad .

1,599

7,031,500

8,703,200

1,098,567

719

4,161,000

9,969,000

1,281,309

Stockholms

län . . .

112

128,200

586,500

74,005

35

295,500

518,600

66,718

Uppsala

) ...

121

667,200

612,100

77,520

36

233,700

491,100

63,103

Södermanlands

i ...

145

505,900

692,500

87,065

47

214,300

650,700

83,631

Östergötlands

» ...

254

1,321,900

1,361,100

171,856

104

688,000

1,439,200

181,029

Jönköpings

> ...

117

228,300

620,200

78,286

41

25,800

573,500

73,735

Kronobergs

» ...

24

150,800

109,900

13,807

9

75,200

137,000

17,630

Kalmar

> ...

119

616,100

581,300

73,189

32

254,800

481,800

61,994

Gottiands

> ...

34

194,300

162,700

20,471

10

36,100

140,500

18,065

Blekinge

. . .

118

491,900

552,100

67,977

39

188,700

452,200

58,106

Kristianstads

> ...

99

487,900

528,300

66,679

35

396,300

513,900

66,107

Malmölins

« ...

739

4,151,700

4,708,500

592,814,

126

1,939,200

3,155,900

405,645

Hallands

» ...

127

500,200

686,500

86,685;

53

290,800

722,100

92,753

Göteborgs o. Bohus

> ...

860

5,692,000

4,937,400

624,320,

413

2,693,000

5,724,700

737,007

Alvsborgs

> ...

172

907,600

970,600

122,701;

72

406,200

1,019,600

131,133

Skaraborgs

> ...

89

690,500

620,100

78,373

40

222,200

526,300

67,619

Värmlands

» ...

144

652,400

754,900

95,257

50

253,600

682,100

87,624

Örebro

3- ...

124

687,900

702,700

88,871!

38

220,800

514,600

66,138

Västmanlands

> ...

122

505,900

699,500

88,533

47

355,900

650,700

83,641

Kopparbergs

» ...

52

179,200

248,900

31,317

22

118,200

295,700

38,001

Gävleborgs

> ...

152

524,700

809,000

102,818!

44

192,400

587,000

75,430

Västernorrlands

J ...

124

454,900

693,100

87,735;

68

364,900

934,100

120,083

Jämtlands

» ...

57

173,100

307,200

38,814

25

131,600

305,900

39,267

Västerbottens ..

* ...

47

144,500

262,600

33,216

13

62,300

168,300

21,619

Norrbottens

1 ...

59

168,200

304,900

38,457

23

96,100

302,900

38,936

Summa

5,610

27,250,80031,215,800

3,939,333

2,141

13,916,60030,957,400

3,979,323

Kungl. May.U nåd. proposition nr 448.

77

dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkonistens storlek: antal,

ning skår merinkomst och uträknad krig skönj tinktur skatt.

vis för städerna.

! 9

10

1 n

1 12

1 13

14

15

16

17

18

19

20

Tax

c r

a d e

b e 1

opp

o m :

20,000-

-39,900 kr.

40,000-

—59,900 kr.

60,000-

-79,900 kr.

Antal
{ taxe-rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjnnk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjuuk-

turskatt,

kr.

''

405

3,633,100

11,523,300

1,564,617

209

2,691,600

8,785,300

1,280,697

85

1,454,400

5,706,300

885,146

l1

I 16

111,200

449,900

61,085

13

130,200

661,000

96,770

4

43,300

287,000

44,930

2''

17

113,800

423,400

56,761

4

12,400

205,700

30,169

1

18,300

76,200

12,078

3

18

153,300

426,500

57,575

6

53,700

275,400

39,618

1

9,000

78,500

12,515

4i

64

610,800

1,745,000

235,450

18

212,400

839,300

121,081

10

154,400

679,500

105,105

5

15

37,000

434,500

59,040

1

—

56,900

8,473

4

41,100

283,700

44,393

6

3

33,200

86,700

11,805

1

14,000

49,000

7,130

—

—

—

—

7

19

198,300

575,900

78,935

2

9,400

86,100

12,237

1

3,500

71,900

11,261

8

1

4,000

■ 24,400

3,260:

—

—

—

—

—

—

—

—

9

21

221,400

568,500

66,875

4

—

185,000

26,667

3

23,100

198,700

30,553

to

i 13

101,300

362,000

49,100

10

101,600

481,400

69,838

1

49,900

71,200

11,128

11

148

1,125,500

4,186,700

568,805:

72

1,005,900

3,491,100

507,187

52

745,300

2,855,200

441,688

12

19

107,100

561,700

76,685

10

75,900

427,600

61,892

7

101,100

482,700

74,913

13

252

3,463,000

7,607,000

1,029,450

120

1,381,600

5,876,500

855,255

49

739,800

3,351,200

519,128

14

43

094,400

1,196,800

162,320;

8

93,400

355,000

50,750

7

88,800

484,000

75,160

15

14

121,600

423,500

57,925

8

150,000

414,200

60,967''

2

46,400

154,900

24,631

16

20

178,000

571,400

77,710!

7

50,000

338,200

49,094''

4

75,700

265,200

40,788

17

32

290,600

898,900

122,034

16

188,700

771,500

111,955

5

122,600

355,800

55,602

18

15

127,900

392,200

52,902

7

113.100

328,800

47 496

3

36,800

198,300

30,477

19

6

153,200

177,300

24,195

2

32,700

86,100

12,237

4

279,700

280,600

43,714

20

41

303,500

1,206,500

164,398

12

85,600

560,700

80,919

8

54,100

517,400

79,106

21

27

226,000

734,500

99,455

10

131,200

557,700

81,609

4

60,600

288,200

45,158

22

7

75,000

167,200

22,280''

4

25,200

187,000

26,990

1

6,200

66,200

10,178

23

4

31,100

103,500

13,925

—

_

—

—

1

_

43,500

6,195

24

16

64,600

291,200

39,280

4

24,400

180,700

25,919

1

1,800

68,200

10,558

26

1,286 12,178,«00|86,188,500

4,755,867

548

6,588,000

25.200,200

3,664,950

258

4,155,900|l6,864,400

2,614.405

26

78

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

läns -

Län

( a t ä d e r ).

21 |

22 |

23 |

24 ||

25 |

26 |

27 |

28

T a x e

rade belo

p p om

80,000-

-99,900 kr.

100,000—149,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

ärenl913

-1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
-1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konjunk-turskatt, !
kr. j

!

1

Stockholms stad

52

1.364,900

4,726.700

784,607|

67

1,616,500

8,130,900

1,451,510

2

Stockholms

län......

—

—

_

_

[

5

80,600

516,400

88,5261

3

Uppsala

» ......

—

—

—

—|

1

8,200

136,800

24,912;

4

Södermanlands

» ......

—

—

—

—

—

6

Östergötlands

» ......

6

153,200

512,900

83,709

9

367,600

1,135,800

203,694

|

!6

Jönköpings

» ......

1

10,400

87,500

14,375

2

23,800

227,900

39,998

7

Kronobergs

> ......

-

—

—

—

—

—

—

8

Kalmar

> ......

2

11,700

169,500

27,595

2

24,500

236,100

41,761

9

Gottian ds

T> ......

1

1,000

93,400

15,614

—

—

—

—

10

Blekinge

> .....

2

—

173,500

28,435

3

6,100

347,300

61,169

11

Kristianstads

> ......

—

—

—

-fl 1

5,100

124,300

22,225

12

Malmöhus

, ......

17

265,700

1,468,300

240,343

25

584,800

3,079,800

549,965

13

Hallands

» ......

2

26,000

187,200

31,312

8

57,600

966,600

171,817

14

Göteborgs o. Bohus » ......

46

736,200

4,128,200

682,952;! 61

993,600

8,127,900

1,552,018

15

Älvsborgs

> ......

2

54,700

171,700

28,057

1

14,100

107,900

18,698

16

Skaraborgs

. ......

_

—

—

J

—

—

—

17

Värmlands

» ......

1

13,900

82,200

13,262

4

102,100

513,100

92,315

18

Örebro

1 ......

1

16,300

91,100

15,131

5

155,800

588,300

103,984

19

Västmanlands

» ......

1

20,600

83,700

13,577

4

30,900

533,700

96,745

20

Kopparbergs

» ......

1

83,400

13,514

1

26,300

106,200

18,333

21

Gävleborgs

> ......

—

—

—

4

38,300

521,500

94,123

22

Västernorrland?

> ......

2

18,100

178,400

29,464

3

55,000

367,400

65,490

23

Jämtlands

» ......

1

24,500

86,200

14,102

: _

—

—

—

24

Västerbottens

> ......

—

_

1

25,700

132,400

23,966

25

Norrbottens

» ......

2

800

180,500

1 29,905

—

—

—

26

Summa

1 140

2,718,00012.504,400! 2,005,954; 207

j 4,216,600

25,900,300 4,721,249

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

79

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sb av merinkomst och uträknad krig skönj unkturskatt.

vis för städerna.

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

Tax

e r

a d e

b e 1

opp

o m :

150,000-

-199,900 kr.

i

|

I

200,000-

-249,900 kr.

250,000-

-299,900 kr.

!

j Antal
! taxe-| rade.

i

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

t

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj unk-turskatt,

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
-1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjnnk-

turskatt,

kr.

50

1,508,100

8,556,400

1,638,213

i

1 24

693,000

5,370,300

f

1,116,832

20

1,025,500

5,381,200

1,191,263

1

2

53,600

332,300

63,413

1

33,800

202,000

40,550

1

11,200

263,000

57,715

2

1

25,800

160,100

30,224

—

—

—

—

—

_

_

3

1

2,500

161,500

30,567; -

—

—

—

1

149,100

274,000

61,070

4

4

55,900

614,500

114,551 —

1

—

—

—

1

91,600

297,700

68,298

5

1 -

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

7

—

—

—

—

—

—

1

45,800

293,200

66,926

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11

1 13

430,200

2,126,900

404,086

8

108,700

1,782,000

370,048

4

739,300

1,369,800

305,287

12

2

53,400

311,700

58,366

—

—

—

_

1

—

256,700

55,793

13

24

589,700

4,158,500

803,051

14

532,700

3,325,700

707,736

5

273,000

1,383,600

309,497

14

1

6,700

152,000

28,240

1

22,400

237.000

50,175

—

—

—

—

IB

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16

1 —

—

—

—

—

—

—

1

34,500

251,600

54,238

17

2

59,700

372,500

73,262

2

52,000

441,600

91,440

—

—

—

_

18

2

68,300

333,200

63,633

—

—

—

—

—

—

_

_

19

1

11,000

153,100

28,509

—

—

—

—

—

—

_

__

20

3

52,100

567,500

112,038''

1

17,700

216,000

44,400

2

57,800

596,800

137,024

21

—

—

—

—

1

21,900

206,600

41,815

—

—

—

—

22

—

—

—

—

1

25,200

219,900

45,472

—

—

—

—

23

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

2

5,000

356,600

69,367

1

—

219,700

45,418

—

—

—

—

26

108

2,922,00018,356,800

8,517,520|

54

1,507,400

12,220,800

2,553,880

37

2,427,800

10,367,600

2,307,111

26

80

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 2. (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

läns -

Län

(städer).

41

42 |

43 |

44

45 |

46

47

48

T a x e

rade

) e 1 o

p p om

300,000-

-349,900 kr.

350,000-

-399,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
m erin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk- |
nåd

krigs- j
konjunk-turskatt,
kr.

j

1

Stockholms stad.........

14

800,400

4,582,600

1,094,776

4

50,100

1,521,200

387,238

2

Stockholms län......

3

171,300

990,800

237,417

—

—

_

3

Uppsala » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Södermanlands » ......

—

—

—

—

—

—

—

5

Östergötlands » ......

2

9,200

642,400

152,204

—

—

_

—

6

Jönköpings > ......

—

—

—

—

—

—

—

7

Kronobergs » ......

—

—

—

—

—

—

—

8

Kalmar » ......

—

—

—

—

—

—

—

9

Gottlands » ......

—

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge » ......

1

—

316,500

74,527

—

—

—

—

11

Kristianstads • ......

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Malmöhus > ......

3

212,100

994,200

240,633

1

20,100

399,300

103,744

13

Hallands » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

14

Göteborgs o. Bohus » ......

11

213,200

3,418,800

802.998

4

49,400

1,508,500

382,601

15

Älvsborgs » ......

—

—

—

—

1

65,700

373,500

94,327

16

Skaraborgs » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

17

Värmlands » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Örebro » ......

1

627,100

329,000

78,715

—

—

—

—

19

Västmanlands » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

20

Kopparbergs » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

21

Gävleborgs » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

22

Västernorrlands » ......

1

82,100

331,300

79,485

—

—

—

—

23

Jämtlands » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Västerbottens > .....

—

—

—

—

—

—

—

—

25

Norrbottens » ......

—

—

—

—

—

—

—

-

26

Summa

36

2,115,40011,605,600

2,760.75"»! 10| 185,300

3,802.500

967.910

81

Kungl. May.t» nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade inerinkomstens storlek;

skattningskår merinkomst och uträknad krigs konjunkturskatt.

vis för städerna.

49 1 so [ Öl I 52 || 53 | 54__| 55 | 56 j| 57 | 58

Taxerade belopp om:

59

60

400,000—499,900 kr.

500,000—599,900 kr.

600,000—699,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj auk-torskap,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Hedel-| inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj unk-tnrskatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Taxerade
Medel- belopp av
inkomst beskatt-årenl913 , ningsbar
—1914, : merin-kr. komst.

kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

5

708,100

2,148,500! 573,460

7

937,100

3,598,700

1,019,480

3

411,100 1,988,300

622,852

1

—

|

—

—

—

—

—

2

—

—

~

—

—

—

—

-

- -

—

3

—

—

—

. _

—

—

! _

—

4

5

—

—

—

—

_

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—j —

—

8

—

—

—

—

—

—

_

— —

—

9

—

—

—

_

—

—

—

—

—

_. _

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—1 _

_

11

4

63,100

1,749,600

469,856

—

—

—

—

i

— 624,200

190,648

12

—

—

—

—

_

—

—

_

13

8

315,200

3,636,100

988,996

7

192,700

3,826,000

1,110,400

2

132,100 1,280,000

395,551

14

—

—

—

—

—

—

_J _

—

15

—

—

—

—

—

-

—

— I —

—

16

_

—

_

—

—

— —

_

17

—

—

—

1

—

—

—

—

_

—'' —

—

18

19

~

—

"i

—

—

—

—

—

- --

—

20

1

1,800

406,300

106,26^

—

—

—

—

—

—i —

—

21

—

|

—

—

—

—

—

—

_

_

22

23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

—

1

—

—

—

—

—

—

—

_

25

18

1,088,200

7,940,500

2,138,580

14

1,129,800

7,424,700

2,129,880

0

543,200 8,892,500

1,209,051

261

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. {Nr 448.) 11

82

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

läns -

61

62

63

64 ||

65

66

67

68

T a x e

rade b

e 1 o

p p om

700,000-

-999,900 kr.

1,000,000-

-1,999,900 kr.

Län

(städer).

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

Stockholms stad.........|

1

378,900

848,900

271,648

3

655,300

3,750,200

1,200,064

2

Stockholms län......

—

—

—

—

—

—

3

Uppsala » ......

—

—

—

—

—

~

! 4

Södermanlands > ......

—

—1

—

—

—

5

Östergötlands > ......

—

_

—

—

1

15,700

1,055,500

337,760

! 6

Jönköpings * ......

—

—

—

—

1 7

Kronobergs > ......

—

—

—

“T

8

Kalmar » ......

—

—

—

—

—

—

9

(lott! ands » ......

—

—

—

—

—

—

~

10

Blekinge

—

—

—

—

—

11

Kristianstads » ......

—

—

—

—*■

—

12

Malmöhus » ......

—

—

—

—

—

—

13

Hallands » ......

—

—

—

—

—

—

—

14

Göteborgs o. Bohus » ......

4

528,900

3,296,400

1,054,848

5

240,300

5,662,300

1,811.936

15

Älvsborgs > ......

—

—

—

—

—

H

16

Skaraborgs > ......

—

—

—

—

—

IT

Värmlands » ......

—

—

—

—

—

—

18

Örebro » ......

1

9,900

730,000

233,600

—

—

19

Västmanlands > ......

—

—

—

—

20

Kopparbergs > ......

I —

—

—

—

—

21

Gävleborgs > ......

1

879,300

281,376

i

269,900

1,303,100

416,992

22

Västernorrlands > ......

1

1,300

744,100

238,112

—

—

—

28

Jämtlands » ......

—

—

24

Västerbottens » ......

—

—

\2l

Norrbottens * ......

—

—

l2(

Summa

ö| 919,00C

6,498,700

| 2,079,584

10

1,181,200

11,771,1U0| 3,766,752

Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 448.

83

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skön) unkt urskatt.

vis för städerna.

69

70

71

72

| 73

74

75

76

Taxerade belopp

o m :

Summa.

2,000,000-

-2,999,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

U träk-nad
krigs-konjunk-turskatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren 1913
—1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
merin-komst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

165,800

2,132,700

682,464

3,268

29,286,400

97,423,700

18,144,743

1

—

—

—

—

192

1,058,900

4,807,500

831,129

2

—

—

—

—

181

1,079,400

2,105,400

294,767

3

—

—

—

—

219

1,087,800

2,559,100

372,041

4

—

—

—

—

473

3,680,700

10,322,900

1,777,737

5

—

—

—

—

181

366,400

2,284,200

318,300

6

—

—

—

—

37

273,200

382,600

50,372

7

—

—

—

178

1,164,100

2,495,800

373,898

8

—

—

—

40

235,400

421,000

57,410

9

—

—

—

—

191

931,200

2,793,800

414,309

10

—

—

—

—

159

1,142,100

2,081,100

285,077

11

1

452,200

2,384,400

763,008

1,214

11,843,800

34,375,900

6,153,757

12

—

—

—

—

229

1,212,100

4,602,800

710,216

13

1

19,000

2,174,000

695,680

1,886

18,785,400

73,422,800

15,063,424

14

—

—

—

—

308

2,354,000

5,068,100

761,561

15

—

—

—

—

153

1,230,700

2.139,000

289,515

16

—

—

—

—

231

1,360,200

3,458,700

510,288

i-

—

—

—

—

227

2,431,400

5,796,000

1,040,732

18

—

—

—

—

201

1,259,400

3,220,100

477,004

19

—

—

—

—

89

800,300

1,431,300

209,820

20,

—

—

—

270

1,597,900

8,171,100

1,694,892

21''

—

—

—

241

1,416,000

5,035,400

888,406

22

-

—

—

—

90

460,800

1,389,600

197,103

26

—

—

—

—

00

263,600

710,300

98,921

24

-

—

—

—

108

300.900

1,904,700

297,840

26

3

(187,000

0,001,100

2,141,152

10,444

85,682,100

278.352,900

51,313,262

26

84

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

Tab. :i. Till krigskonjunktulekatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt S

amman drag länsvis för

L ä ii

(landsbygd och stä

1

2 1 3

4

5

6

7

8

1

T a x e

rade

) e 1 o

p p om

2,000—9,900 kr.

10,000-

-19,900 kr.

ler).

Antal

taxe-

rade.

,r , . Taxerade

inkomst !bel°PP av
inkomst beskatt.

aren l . ,

_ | ningsbar

1914 i mer’

, ’ inkomst,

Kr- , kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Anta]

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914.

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

■

Uträknad

krigskon-

junktnr-

skatt,

kr.

1

Stockholms stad .

..... 1,599

7,031,500| 8,703,200

1,098,567

719

4,161,000

9,969,000

1,281,309

i 2

Stockholms

län .

.....| 372

1,305,600'' 1,785,400

224,823

121

850,500

1,724,200

222,785

3

Uppsala

»

..... 200

956,100 959,900

121,134

54

335,200

739,100

94,983

4

Södermanlands

»

..... 293

1,182,400 1,415,100

178,043

88

409,500

1,198,100

153,953

5

Östergötlands

>

..... 516

2,286,700 2,798,800

353,595

213

1,309,900

2,940,000

376,913

6

Jönköpings

>

..... 255

1,010,000 2,006,100

253,153

116

336,500

1,592,600

204,745

7

Kronobergs

>

..... 282

591,200 1,332,600

167,605

73

248,100

1,009,900

129,827

8

Kalmar

>

.....| - 506

1,854,100! 2,431,900

306,066

in

517,900

1,551,600

199,448

9

'' Gottlands

> .

..... 65

330,100 307,800

38,714

13

67,000

174,700

22,451

10

Blekinge

.....j 190

699,000i 1,352,500

118,608

66

238,300

857,000

104,951

11

Kristianstads

» ,

.....! 397

1,660,600 2,100,400

263,151

119

896,100

1,642,100

211,102

12

Malmöhus

>

..... 1,246

7,079,300 7,238,900

911,752

249

3,016,300

4,835,300

621,397

13

Hallands

... 1 222

933,200 1,236,400

156,272

99

637,400

1,414,800

181,864

14

Göteborgs och Bohus

»

..... 1,056

6,279,400 6,090,100

770,251

484

3,061,400

(>,695,700

861,816|

15

Alvsborgs

)

.....i 436

1,673,700 2,266,900

285,952

159

684,400

2,148,600

276,1631

16

Skaraborgs

>

.....: 236

1,405,200 1,421,000

179,5901

78

446,500

1,079,700

138,801!

17

Värmlands

» .

..... 509

1,512,400 2,359,600

297,828

102

465,800

1,384,500

178,273

18

Örebro

>

..... 286

1,430,600 1.504,800

189,813

92

609,000

1,259,600

161,898

19

Västmanlands

»

.....1 301

1,083,600 1,606,200

202,824

94

534,300

1,302,600

167,448

20

Kopparbergs

..... 391

685,700 2,149,200

271,596

100

301,400

1,335,800

171,654

21

Gävleborgs

..... 401

1,809,300 2,166,200

274,236

137

370,800

1,808,600

232,790

22

Västernorrlands

>

..... 312

1,137,700 2,127,400

268,181

no

513,100

1,508,400

193,882

23

Jämtlands

>

..... 377

679,800 1,782,800

224,261

74

265,200

938,200

120,473

24

Västerbottens

>

.....| 102

323,200 549,300

69,387 j

17

73,400

215,600

27,688

25

Norrbottens

..... 117

297,700 584,600

73,678

38

161,600

500 000

64,337

26^

Summa i 10,667 45,238,100 58,277,100

7,299,080i

3,526

20,510,G00|é9,825,700

6,400,951

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

85

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

9

10

1 11

1 12

1! 13

14

i 15

1 1«

i 17

18

19

20

Tax

e r

a d e

b e 1

opp

o m :

20,000-

-39,900 kr.

40,000-

—59,900 kr.

II

60,000-

-79,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914

kr.

j Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

i Uträknad
krigskon
junktur—
skatt,
kr.

i

•

405

3,633,100

11,523,300

1,564,617

209

2,691,600

8,785,300

1,280,697

85

1,454,400

5,706,300

885,146

i|

78

867,400

2,231,100

303,613

42

297,700

1,992,500

291,357

12

233,600

838,800

130,572

2

18

143,400

449,100

60,216

5

12,400

261,800

38,506

2

18,300

139,600

21,724

3

40

342,800

1,108,600

151,040

10

115,200

466,100

67,237

6

95,100

408 700

63,253

4!

1001 896,500

2,762,900

373,655

31

424,100

1,454,900

210,133

12

199,700

829 800

128,862

5

41

308,800

1,129,700

152,920

12

104,700

436,000

63,320

10

106,400

691,500

107,475

6''

30

241,200

827,400

112,185

4

21,000

187,900

27,143

4

44,300

268,000

41,320

7

46

364,800

1,373,600

187,375

11

89,500

517,800

74,826

6

61,000

388,300

59,377

8|

3

22,500

95,900

13,185

—

—

—

—

—

—

—

—

9l

30

275,300

807,000

98,746

5

400

239,700

34,766

3

23,100

198,700

30,553

l°j

42

• 443,900

1,138,200

153,945

18

282,500

867,200

125,824

2

62,400

134,200

20,698

11

188

2,485,700

5,245,000

711,648

81

1 422,700

3,893,600

564,812

57

1,016,800

3,200,500

495,295

12

26

333,400

755,600

102,570

14

184,100

632,300

91,891

7

101,100

482,700

74,913

13

283

3,722,000

8,445,000

1,142,75*0

135

1,536,700

6,599,700

960,199

54

807,500

3,695,100

572,469

14

74

1,048,300

2,051,000

280,168 j

20

236,200

971,500

141,155

13

225,800

871,900

134,461

15

37

411,300

1,028,900

139,535

9

209,600

471,800

69,559

2

46,400

154,900

24,631

16

37

370,100

1,001,600

135,440

8

52,200

387,300

56,241

5

135,600

329,900

50,681

17!

62

562,300

1,742,200

236,619

26

369,600

1,255,500

182,235

6

152,600

419,200

65,248

18

41

350,700

1,159,400

157,182

11

166,500

510,200

73,534

3

36,800

198,300

30,477

19

28

248,800

752,200

101,630

5 i

56,300

241,400

35,038

6

279,700

429,900

67,281

20

75

447,100

2,161,000

295,078

17

131,100

826,800

120,156

11

57,800

■656,400

100,716

2]

50

401,100

1,380,000

187,080

13

133,300

694,300

101,231

12

207,900

838,300

130,477

22

21

137,400

584,800

79,320

6

25,200

299,400

43,698

1

<1,200

66,200

10,178

23

9

98,600

239,300

32,295

—

—

—

1

—

43,500

6,195

24

21

92,700

435,600

58,940

24,400

180 700

25,919

5

18,700

336,300

51,897

25

1,785 18,*24»,200 50,428,400 6,831,752

666 1

8,587,00032,173,706 4,679,477

825

5,391,200 21,327,000

8,803,899

2(1

86

KungI. Maj-.ts nåd. proposition nr 44tt.

Tab. 3 (forts ). Till krigskonjuukturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt Sammandrag

länsvis för

|

Län

(landsbygd och städer).

21

22

23

24

25 |

26

27 |

28

T a x e

rade b e 1 o

p p om

80,000-

-99,900 kr.

100,000-

-149,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst I
åren
1913-1914.
kr.

Taxerade ;
belopp av
beskatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktnr-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
Delopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomgt,
kr.

Uträknad
rrigskon- |
punktur- i
skatt,
kr.

1

Stockholms stad .

52

1,364,900

4,726,700

784,607

67

1,616,500

8,130,900

1,451,510

2

Stockholms

län......

8

322,400

706,300

116,323

14

101,800

1,794,100

313,732

3

Uppsala

»......

—

—

—

—

1

8,200

136,800

24,912

! 4

Södermanlands

»......

1

—

85,000

13,850

1

1,000

100,000

17,000

I ®

Östergötlands

»......

9

178,800

786,800

129,228

10

556,800

1,262,200

226,370

6

Jönköpings

»......

2

11,200

175,100

28,771

3

38,600

361,500

64,222

7

Kronobergs

>......

2

—

172,700

28,267

—

—

—

_

8

Kalmar

>......

2

11,700

169,500

27,595

4

37,500

502,400

90,015

l 9

Gottlands

»......

1

1,000

93,400

15,614

—

—

—

—

10

Blekinge

.......

3

5,200

266,300

43,923

4

49,600

453,600

79,523

i11

Kristianstads

»......

1

11,100

91,500

15,215

3

35,100

368,000

'' 65,621

l12

Malmöhus

>......

19

272,000

1,636,600

267,686

28

626,400

3,408,800

607,201

13

Hallands

>......

2

26,000

187,200

31,312

9

208,900

1,108,200

197,761

14

Göteborgs och Bohns >......

49

776,000

4,392,700

726,497

*63

1,000,500

8,413,900

1,604,508

15

Älvsborgs

>......

4

399,800

352,600

58,046

2

60,700

213,700

36,945

16

Skaraborgs

>......

2

105,300

165,300

26,713

1

3,300

106,500

18,397

17

Värmlands

»......

4

19,800

366,500

60,955

9

320,000

1,111,800

198,534

118

Örebro

>......

8

183,200

706,800

116,428

9

218,600

1,052,300

185,744

19

Västmanlands

>......

1

20,600

83,700

13,577

4

30,900

533,700

96,745

20

Kopparbergs

>......

2

28,900

177,800

29,338

5

26,500

619,100

110,606

|21

Gävleborgs

>......

3

21,600

261,100

43,239

6

38,300

771,100

138,787

22

V ästernorrlands

» .

2

18,100

178,400

29,464

3

55,000

367,400

65,490

23

Jämtlands

>......

1

24,500

86,200

14,102

1 1

800

103,900

17,838

24

Västerbottens

>......

—

—

—

1

25,700

132,400

23,966

25

Norrbottens

»......

2

800

180,500

29,905

—

—

—

126

Summa

ISO

3,802,900 16.048,700

2.650.655

248

| 5.060.700

81,052,800

5,635,427

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

87

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkt urskatt.

landsbygd och städer.

29

| SO

31

32

II 33

34

35

36

1 37

38

39

40

■

Tax

e r

a d e

b e 1

opp

o m:

150,000-

-199,000 kr.

200,000-

-249,900 kr.

250,000-

-299,900 kr.

Antal

Medel-

Taxerade
belopp av

Uträknad

Antal

Medel-

Taxerade
belopp av

Uträknad

Medel-

inkomst

åren

1913

Taxerade
belopp av

Uträknad

1

beskatt-

krigskon-

beskatt-

krigskon-

Antal

beskatt-

krigskon-

taxe-

1913—

ningsbar

junktur-

taxe-

1913—

ningsbar

jnnktnr-

taxe-

ningsbar

junktnr-

rade.

1914,

kr.

mer-

skatt,

rade.

1914,

kr.

iner-

skatt,

rade.

1914

kr.

mer-

skatt,

inkomst,

kr.

kr.

inkomst,

kr.

kr.

inkomst,

kr.

kr.

|

50

1,508,100

8,556,400

1,638,213

24

693,000

5,370,300

1,116,832

20

1,025,500

5,381,200

1,191,263

1

6

142,100

1,055,600

204,622

4

130,900

829,700

168,168

1

11,200

263,000

57,715

2

3

152,100

500,100

95,524

—

—

—

—

—

—

—

_

3

4

13,300

668,500

127,781

—

—

—

—

2

169,100

563,200

126,776

4

7

213,100

1,174,200

224,628

—

—

—

—

1

91,600

293,700

68,298

5

2

84,100

352,400

68,338

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

1

15,600

209,000

42,475

1

45,800

293,200

66,926

8

9

i

5,500

158,400

29,808

—

—

_

—

—

—

—

10

11

16

766,900

2,640,200

502,845

10

157,600

1,996,900

414,146

4

739,300

1,369,800

305,287

12

2

53,400

311,700

58,366

—

—

—

—

1

—

256,700

55,793

13

29

746,700

4,964,700

955,570

14

532,700

3,325,700

707,736

6

584,300

1,645,100

366,755

14

1

6,700

152,000

28,240

2

22,400

444,700

94,074

1

153,100

281,700

63,418

16

—

—

—

—

1

25,100

202,800

40,770

—

—

—

—

16

1

102,100

180,800

35,296

—

—

—

—

1

34,500

251,600

54,238

IT

4

442,700

708,100

137,483

4

229,300

895,600

186,290

1

10,000

290,000

65,950

18

2

68,300

333 200

63,633

—

—

—

—

—

—

—

—

19

2

60,900

315,800

59,370

2

151,100

459,200

96,280

—

—

—

—

20

3

52,100

567,500

112,038

2

17,700

423,100

86,353

2

57,800

596,800

137,024

21

1

19,300

184,400

36,178

1

21,900

206,600

41,815

—

—

—

—

22

—

—

—

—

1

25,200

219,900

45,472

—

—

—

—

23

24

25

2

5,000

356,(J00

69,367

1

—

219,700

45,418

_

_

I

I

186

4,442,40028,1SO,600

4,447,800

07

2,022,500

14,808,200

8,085,820

41

2,922,200 11,490,000

2,559,443

26

88

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 3 (forts.). Till krigskoujunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt Sammandrag

länsvis för

Län

(landsbygd och städer).

41

42

43

44

45

46

47

48

T a x e

rade

e 1 o

p p om

300,000-

-349,900 kr.

350,000-

-399,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

1

Stockholms stad . .

14

800,400

4,582,600

1,094,776

4

50,100

1,521,200

387,238

2

Stockholms

än .

4

171,300

1,290,800

300,417

1

121,300

376,600

95,459

3

Uppsala

>

—

-

-

—

4

Södermanlands

>

—

—

—

—

—

—

—

—

i 5

Östergötlands

2

9,200

642,400

152,204

—

—

—

—

; 6

Jönköpings

>

—

—

- —

—

—

—

17

Kronobergs

>

—

—

-

—

—

-

—

i8

Kalmar

> .

--

—

_

—

—

—

—

—

9

Gottlands

> .

—

—

-

—

—

—

—

ilo

Blekinge

»

3

—

949,500

223,581

—

—

—

—

in

Kristianstads

>

—

—

—

1

94,900

364,800

91,152

12

Malmöhus

>

3

212,100

994,200

240,633

2

90,000

777,900

199,933

18

Hallands

»

—

—

—

—

—

—

—

ju

Göteborgs och Bohus

>

11

213,200

3,418,800

802,998

6

186,700

2,267,600

575,673

15

Älvsborgs

T>

—

—

—

—

1

65,700

373,500

94,327

16

Skaraborgs

t>

—

—

—

—

—

—

—

—

117

Värmlands

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Örebro

»

2

084,100

644,600

152,941

2

399,600

751,200

190,187

19

Yästmaalands

>

—

_

—

-

—

—

—

—|

20

Kopparbergs

»

1

54,800

352,900

86,808

—

—

—!

21

Gävleborgs

» .

—

—

—

—

—

—

—

1

22

Västernorriands

>

2

90,700

650,900

155,051

—

—

—

—

23

Jämtlands

>

—

—

—

—

—

—

(24

Västerbottens

»

—

—

—

—

—

—

—

|25

Norrbottens

>

—

—

—

—

—

—

—

_

! 26

Summa

42

2,23o,800jl3,526,700; 3,209.40»

17

1.008,300

6,432,800

1,633,96»

89

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst .samt uträknad krigs konjunkturskatt.

landsbygd och städer.

49

50

51 j 52 || 53 | 54

55 I 56

5? | 58 | 59

60

xerade belopp o in:

400,000—499,900 kr.

Antal

taxe rade.

Medel inkomst åren 1913— 1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskattningsbar

merinkomst,

kr.

Uträknad

krigskon junktur skatt,

kr.

500,000—599,900 kr.

600,000—699,900 kr.

Antal

taxe rade.

Medel inkomst åren 1913— 1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskattningsbar

merinkomst,

kr.

r

Uträknad

krigskon jnnktur skatt,

kr.

Antal

taxe rade.

Medel inkomst åren 1913— 1914 kr.

Taxerade
belopp av
beskattningsbar

merinkomst,

kr.

Uträknad

krigskon jnnktur skatt,

kr.

708,100

37,300

2,148,500
416,100
463,500
40,900| 455,700

573,460

109,796

126,860

124,052

63100

315,200

25,800

83,800

1,800

1,749,6001 469,856

3,636,100 , 988,996
422,300 112,028

937,100

3,598,700:1,019,480|j
500,000'' 140,100

73,200 561,500! 164,600

457,200

406,300

192,700

3,826,000

81,700 519,000

411,100; 1,988,300
607,500! 641,900

1,110,400

147,600

124,592

106,268

3 | 135,100

622,852

198,436

624,200

1,934,300

444,300

698,300

190,648

599,443

223 252

*|

31

4

5|

6

7

8

9;

loj

ii;

12

13

14

15
It!

17

18

19

20
21
22

23

24

25
20

28

1,276,000|10,15&,800| 2,785,908 17 1,284,700| 9,005,200 2,582,180 9 | 1,598,000 5,887,000 1,834,081

Bihang till riksdagens protokoll 1918. Isand. 406 käft. (Nr 448.) 12

90

KungI. Majds nåd. proposition nr 448.

Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt Sammandrag

länsvis för

1

Län

(landsbygd och städer).

61

62

63

64

65 |

66

67

68

T a x e

rade b

e 1 o

^ p om:

700,000—

999,900 kr.

1,000,000-

1,999,900 kr.

Antal i
taxe-rade. 1

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
jelopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

1

Stockholms stad .

1

378,900

848,900

271,648 j

3

655,300

3,750,200

1,200,064

2

Stockholms

län . . .

—

—

—

-|

—

—

—

3

Uppsala

> . . .

—

—

—

—

—

4

Södermanlands

y . . .

— j

—

—

- ]

—

—

—

5

Östergötlands

y . . .

—

—

—

—

1

15,700

1,055,500

337,760

6

Jönköpings

y

—

—

—

—

—

: 7

Kronobergs

> . . .

—

—

—

—

—

8

Kalmar

> . . .

—

—

—

—

—

9

Gottlands

>

—

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge

) . . .

2

143,800

1,886,900

603,808

—

—

—

11

Kristianstads

> . . .

—

—

—

—

—

12

Malmöhns

» . .

—

—

—

—

—

—

13

Hallands

y . . .

—

—

- -

—

—

—

—

—

14

Göteborgs och Bohus j . . .

4

528,900

3,296,400

1,054,848

6

298,000

6,901,400

2,208,448

15

Älvsborgs

y . . .

—

—

—

—

~

16

Skaraborgs

y

—

—

—

; —

—

17

Värmlands

—

—

—

—

—

—

18

Örebro

y

1

9,900

730,000

233,600

—

—

—

19

Västmanlands

y . . .

—

i “

—

—

—

| _

20

Kopparbergs

»

—

—

—

—

1 _

—

21

Gävleborgs

y . . .

1

879,300

281,376

i

269,900

1,303,100

416,992

22

Västernorrlands

1

1300

744,100

238,112

—

23

Jämtlands

y

—

—

—

—

24

Västerbottens

y . . .

1 —

''

—

i —

-

26

Norrbottens

y . .

1 -

—

II —

| —

1 ~~

j 26

Summa

1 io

1.062,800

8.385.600

1 2,683,392

1 n

1,238,90018,010,200| 4,163,264

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

91

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal*

ninf/sbar merinkomst samt uträknad kr i g skön) unk ti i rs katt.

landsbygd och städer.

69

70

71

72

73

74

75

76

T

x e r a d e

belopp

o m:

S n

m m a:

2,000,000-

-2,999,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

jnnktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr. ''

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

1

165,800

2,132,700

682,464

3,2«S

29,286,400

97,423,700

18,144,743

1;

—

—

—

—

666

5,200,600

16,446,100

2,877,918

2

—

—

—

—

284

1,625,700

3,649,900

583,859

3

—

—

—

446

2,369,300

6,469.000

1,022.985

4

—

—

—

902

6,182,100

16,005,200

2,581,646

5

—

—

—

441

2,000,300

6,744,900

942,944

6

—

—

—

395

1,145,800

3,798,500

506,347

7

—

—

688

2,997,900

7,437,300

1,054,103

8

_

—

82

420,600

671,800

89,964

9:

—

—

—

306

1,434,700

7,011,200

1,338,459

i"

—

—

—

585

3,565,300

7,426,300

1,141,116

it

1

452,200

2,384,400

763,008

1,909

18,400,400

41,995,900

7,266,147

12

—

—

—

—

382

2,477,500

6,385,600

950,742

13

1

19,000

2,174,000

695,680

2,219

20,936,000

81,722,300

16,705,037

14

—

—

—

—

714

4,602,600

10,550,400

1,604,977

15

—

—

—

—

367

2,734,400

5,149,900

785,596

16

—

—

—

—

676

3,012,500

7,373,600

1,067,486

17

—

—

—

—

504

5,385,300

12,417,100

2,229,028

18

—

—

—

—

457

2,291,700

5,727,300

.805,420

19

—

—

—

—

542

1,894,100

6,833,300

1,029,601

20

—

—

—

—

060

3,275,300

12,827,300

2,345,053

21

—

—

—

—

SOS

3,043,700

9,578,500

1,670,218

22

—

—

—

—

482

1,164,300

4,081,400

555.342

23

—

—

—

—

130

520,900

1,180,100

159,581

24

—

—

—

—

190

600,900

2,794.000

419,461

25

8

687,000

6,691,100

2,141,152

17.803

126,568,800

381.700,600

67,877,718

26

92

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxera de belopp av be Sammandrag

länsvis

1

2

3

4

5

6

7

8 !

T a x e

■ a d e

) e 1 o

p p om:

2,000

-9,900 kr.

10,000-

-19,900 kr

Län

(landsbygd).

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

1

Stockholms

län......

4

123,300

23,000

2,910

3

6,300

38 600

4,958

2

Uppsala

>......

4

34,600

23,300

2,949

1

25,600

15 000

1,930

3

Södermanlands

»......

3

1,000

15,400

1,942

3

39,500

33,200

4,256

4

Östergötlands

»......

7

49,900

47,100

5,983

4

42,800

54,900

7 057

5

Jönköpings

»......

4

19,000

31,300

3,989

11

83,600

161,400

20,762

6

Kronobergs

»......

6

27,600

38,200

4,846

4

49,300

54,200

6,966

7

Kalmar

>......

3

14.700

17.300

2,189

3

6,000

33,500

4,295

8

Gottlands

»......

—

—

—

—

2

12,400

27,400

3,522

9

Blekinge

>......

2

12,600

14,500

1,845

—

—

—

—

10

Kristianstads

5-......

11

96,000

62,400

7,892

8

88,200

99,800

12,814

11

Malmöhus

>......

10

65,700

67,500

8,575

7

47,100

115,400

14,862

12

Hallands

»......

4

31,100

30,000

3,820

4

74,900

54,600

7,018

13

Göteborgs o. Bohus

>......

2

2,000

14,900

1,897

2

1,000

21,600

2,768

14

Alvsborgs

>......

6

37,100

33,700

4,261

6

25,200

90,100

11,593

15

Skaraborgs

»......

5

26,200

36,500

4,645

8

40,300

120,200

15,466

16

Värmlands

>......

7

24,500

40,600

5,138

5

18,500

77,700

10,001

17

Örebro

»......

10

78,000

74,800

9,524

6

88,600

69,800

8,954

18

Västmanlands

>......

6

56,200

39,500

5,015

2

12,300

26,300

3,379

19

Kopparbergs

>......

25

185,300

160,900

20,397

9

97,600

139,200

17,916

20

Gävleborgs

*......

ii

34,000

61,400

7,802

10

44,500

135,900

17,467

21

V ästemorrlands

»......

7

46,000

36,600

4,618

6

47,900

90,900

11,677

22

Jämtlands

>......

6

42,500

43,900

5,587

4

6,500

74,600

9,598

23

Västerbottens

»......

8

54,200

37,400

4,702

4

21,600

61,500

7,915

24

Norrbottens

>

5

53,600

20,500

2,565

1

30,800

13,000

1,670

25

Summa

156

1,115,100

970,700

123,091

113

910,500

1,608,800

206,844

93

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krig skonjunkturskatt.

för landsbygden.

9

1 10

11

1 12

|| 13

1 14

15

1 16

1 17

II 18

1 19

20

Tax

e r a d e

b e 1 o

p p om:

20,000

—39,900 kr.

40,000

-59,900 kr.

60,000

—79,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

1

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

! Taxerade
belopp a\
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

j Uträknad
krigskon-junktur-skatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp ;u
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskon-| jnnktur-skatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade

belopp

beskatt-

ningsbar

mer-

inkomst,

kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

4

36,000

105,900

14,285

1

2,700

43,400 6,178

3

227,100

225.100

35,569

1

4

33,200

86,100

11,315

1

20,000

41,800 5,906

—

_

_

_

2

2

11,400

76,000

10,600

1

186,400

57,200! 8,524

2

57,700

128 500

19,615

3

12

216,400

361,800

49,470]

2

41,000

93,200

13,444

—

—

_

_

4

13

81,700

358,700

48,605

8

266,600

390,100

56,867

1

21.200

78,600

12,534

5

4

24,300

113,500

15,425

1

15,900

44,100

6,297

2

81,900

137,000

21,230

6

5

34,700

151,100

20,665:

1

43,600

53,200

7,844

—

—

_

_

7

1

7,000

21,300

2,795

—

—

—

—

_

_

_

_

8

1

5,900

32.500

4,475

1

9,300

54,400

8,048

—

—

_

_

9

9

151,500

249,500

33,825

4

141,800

179,100

25,647

1

—

76,700

12,173

10

5

137,600

165,300

22,795

2

9,100

103,500

15,195

2

56,700

139,600

21,724

11

i

11,200

22,500

2,975

—

—

—

—

—

—

_

_

12

i

—

20,000

2,600!

2

1,200

90,500

12,985

—

—

_

_

13

8

105,300

217,700

29,455

3

71,600

129,100

18,347

3

32,800

202,200

31,218

14

4

61,200

120,900

16,585^

—

—

—

—

1

2,700

63,300

9,627

15

3

157,300

94,900

13,0351

7

57,400

348,600

50,862

8

88,800

538,300

83,077

16

3

24,200

78,200

10,530

4

94,800

186,600

26,922

2

377,700

129,300

19,767

17

3

30,200

95,000

13,050

4

94,100

196,800

28,656

3

189,600

206,700

32,073

18

11

82,500

294,900

39,8351

3

11,400

144,700

20,999

2

—

126,500

19,235

19

7

32,200

225,800

31,070

3

590,800

153,000

22,410

3;

79,500

209,200

32,548

20

13

707,600

307,800

41,370

5

206,500

232,200

33,474

i

12,800

63,000

9,570

21

3

5,600

81.000

10,950

1

29,400

45,700

6,569

31

47,800

514,400

101,181

22

1

6,300

20,400

2,660;

1

9,800

44,000

6,230

—1

_

_

23

2

15,400

54,700

7,405

—

—

—

—1

—

24

12ö|

l,978,70o|

3,855.500

455.7751

55

1,903,400

2.631.200

381,454ii

371

1,276,300

2,888,400

461,141

25

94

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts). Till krigskonjunktursfcatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

L ä

(lands

i

21 |

22

23

24 ||

25 I

26

27 |

28

T a x e r

a d e t

e 1 o

p p om:

80,000-

-99,900 kr.

100,000-

-149,900 kr.

n

bygd).

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel- i
inkomst
åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

Stockholms

1

län......

1

—

89,300

14,753

—

—

—

—

2

Uppsala

»......

_

—

—

—

—

3

Södermanlands

»......

—

—

—

—

—

4

Östergötlands

»......

3

72,100

272,200

45,162

—

—

5

Jönköpings

»......

2

60,500

164,900

26,629

—

—

—

6

Kronobergs

>......

2 99,800

178,500

29,485

—

—

—

—

; 7

Kalmar

»......

—

—

—

2

65,200

219,700

38,235;

8

Gottlands

>......

—

—

—

—

—

—

1

9

Blekinge

»......

1

17100

82 200

13 262

—

—

—

io

Kristianstads

»......

—

—

_

1

38,000

147,500

27,213

ii

Malmöhus

>......

1

95,400

91,100

15,131

3

110,300

418,800

76,542

12 Hallands

»......

1 59,200

90,500

15,005

2

38,800

251,400

45,051

13

! Göteborgs o. Bohus »......

1

99,800

16,958

—

—

—

—

14

Älvsborgs

»......

2

123,900

171,500

28,015

1

53,600

125,000

22,375

15

S Skaraborgs

»......

1

17,500

84,700

13,787

1

57,100

107,700

18,655

16

Värmlands

>......

2 49,600

184,500

30,745

2

10,100

232,400

40,966

17

Örebro

>......

a

77,200

350,60C

57,626

4

144,300

545,200

99,260

18

Västmanlands

>......

S

272,000

265,200

43,692

3

226,3001 349,800

61,706

19

Kopparbergs

T>......

(1 75,300

279,300

46,653

4

249,000; 447,800

78,277

2C

Gävleborgs

>......

2 27,000

192,100

32,341

1

1 50,80C

103,300

17,710

21

Västernorrlands

>......

5

52,000

186,900

31,249

8

387,50C

992,500

177,386

25

Jämtlands

>......

—

2E

Västerbottens

>......

—

2

Norrbottens

»......

—

''

2i

Summa

3<

) 1,092,600

2,783,300 460,493

32

1,431.00»

3,941,100

703,376

95

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning »bär merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

29

30

31

32

33

34

36

36

37

38

39

40

Tax

e r a d e

b e 1

opp

O

m :

150,000-

-199,900 kr.

200,000-

-249,900 kr.

250,000-

-299,900 kr.

Antal

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-

Uträknad

krigs-

konjunk-

Antal

Medel-

inkomst

åren

1913

Taxerade
belopp av
beskatt-

Uträknad

krigs-

Antal

Medel-

inkomst

åren

1913

Taxerade
belopp av
beskatt-

Uträknad

krigs-

taxe-

ningsbar

taxe-

ningsbar

konjnnk-

taxe-

ningsbar

konjnnk-

rade.

mer-

turskatt,

rade.

1914,

kr.

mer-

tnrskatt,

rade.

1914.

kr.

mer-

tnrskatt,

inkomst,

kr.

kr.

inkomst,

kr.

kr.

inkomst,

kr.

kr.

—

—

—

—

2

160,100

424,400

86,710

—

—

—

—

1

I

_

_

_

—

1

63,400

239,600

50,890

—

—

—

—

3

1

133,700

326,200

61,919

2

192,900

445,600

92,539

1

24,100

251,000

54,055

4

2

32,100

330,100

62,874

—

—

—

—

—

—

—

—

5

2

130,500

360,600

70,346

1

203,700

41,017

—

—

—

—

6

—

—

—

—

1

77,500

205,600

41,540

1

7,700

294,700

67,383

7

8

2

37,700

307,700

57,444

—

—

—

—

1

10,800

265,900

58,600

9

10

2

85,000

333,600

63732

1

47,300

240,100

51,027

1

43,500

255,800

55,519

n

1

10,000

175,000

33,875

1

—

241,600

51,440

—

—

—

—

12

1

—

187,200

36,864

2

31,600

452,800

94,520

3

29,600

822,700

183,424

13

1

—

168,900

32,380

2

85,000

423,200

86,380

2

183,300

555,700

124,488

14

1

43,000

162,700

30,861

—

—

—

—

—

—

—

—

15

4

399,800

713,000

138,685

1

168,000

223,300

46,407

—

—

—

—

16

4

478,600

731,200

143,143

2

300,900

476,100

100,927

1

104,500

254,400

55,092

17

1

36,100

189,300

37,378

—

—

—

—

—

—

—

—

18

3

41,300

535,000

104,074

2

137,800

440,400

91,110

1

24,700

260,600

56,983

19

2

228,000

343,900

66,256

—

—

—

—

—

—

—

—

20

3

424,300

567,000

111,914

3

364,400

699,200

147,280

2

55,900

512,000

111,159

21

22

23

I

I

_

_

_

_

1

130,400

278,300

62,381

1

97,600

188,400

37,158

—

—

—

—

1

278,300

222,800

46,270

24

31

2,178,900

5,619,800

1,088,908

21

1,028.900

4.715,600

981,787

15

892,800

8,978,900

875,354

25

96

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts.)- Till krigskonj uiikturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

41

42

43

44

| 45

46

47

48

T a x e i

a d e

b e 1 o

p p om:

300,000-

-349,900 kr.

350,000-

-399,900 kr.

Län

(landsbygd).

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

ären

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktnr-

skatt.

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mor-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskon-junkt ur-skatt,
kr.

1

Stockholms

län......

_

_

_

_

_

_

2

Uppsala

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Södermanlands

»......

1

125,400

325,800

77,643

1

124,000

394,900

102,138

4

Östergötlands

»......

1

—

319,700

75,599

—

—

—

—

5

Jönköpings

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Kronobergs

>......

—

—

—

—

-

—

—

—

7

Kalmar

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

8

Gottlands

>......

1

9,000

331,300

79,486

—

—

—

—

9

Blekinge

*......

—

_

—

—

—

—

—

—

10

Kristianstads

»......

—

—

—

—

—

—

—

—

11

Malmöhus

>......

—

—

—

—

—

—

12

Hallands

>......

—

—

—

—

—

—

—

13

Göteborgs o. Bohus

T>......

—

—

—

1

40,700

396,600

102,759

14

Alvsborgs

»......

1

99,400

341,400

82,869

1

220,900

360,500

89,582

15

Skaraborgs

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

16

Värmlands

»......

—

—

—

—

—

—

—

—

17

Örebro

»......

2

154,100

618,000

144,029

—

—

—

—

18

Västmanlands

>......

1

98,000

310,400

72,484

—

—

—

—

119

Kopparbergs

>......

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

J......

—

—

—

—

1

54,100

340,200

82,467

121

Västernorrlands

»......

2

824,800

643,100

152,438

3

1,104,000

1,139,800

290,027

22

Jämtlands

»......

—

—

—

—

—

—

—

—

23

Västerbottens

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

»

—

—

—

—

—

—

—

25

Summa

9

1,810,700

2,889,700

684,548

7

1,548,700

2,632,000

666.973

97

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

.solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade in erinko nistens storlek

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

| 49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

|

Taxerade

b e 1 o

) p om

400,000-

-499,900 kr.

500,000-

-599,900 kr.

600,000-

-699,900 kr.

j Antal
| taxe-| rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigs kon-junkt ar-skatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914.
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst
kr.

Uträknad

krigskon-

jnnktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigskon-junk tur-skatt,
kr.

1

1

40,900

455,700

124,052

1

354,000

594,200

177,680

—

1

2

3''

1

210,000

456,700

124,412

1

123,100

506,400

142,560

:

—

—

—

4

5;

—

—

—

—

—

—

—

—

2

199,600

1,321,300

413,372

6

7

8''

i —

—

—

—

1

—

559,500

163,800

—

—

—

—

9!

10

1

—

421,200

111,632

—

—

—

—

1

54,600

695,400

221,976

IT

12^

13:

1

261,100

431,600

115,376

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

15,500

544,500

157,800

2

351,700

1,360,000

430,400

14

15

16

1

122,100

481,300

133,268

—

—

—

—

—

—

—

—

I -

—

—

—

1

176,700

557,400

162,960

—

—

—

—

17

1

57,600

420,100

111,236

—

—

—

—

—

—

—

18

2

256,200

913,300

248,788

—

—

—

—

2

170,900

1,219,800

369,396

19

1

272,900

443,600

119,696

3

975,200

1,686,000

494,400

—

—

—

—

20

3

953,900

1,316,800

354,048

3

497,800

1,690,100

496,040

2

5,400

1,284,000

396,960

21

22

23

24

1

215,700

414,700

109,292

2

368,500

1,113,100

325,240

—

—

—

—

1»

2,390,400

5,755,000

1,551,800

13

2,510,800

7,251,200

2,120,480

782,200

5.880,500

1,832,104

25

Bihang till Riksdagens protokoll 1818. 1 saml. 406 käft. (Nr 448) 13

98

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts.). Till krigskonjiinkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be Sammandrag

länsvis

1

Län

(landsbygd).

61 |

62 |

63 j

64 !|

65 [

66 !

67 |

68

T a x e

a d e b e 1 o

p p om:

700,000-

-999,900 kr.

1,000,000-

-1,999,900 kr.

|

Antal ;
taxe- i
rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914.

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigs-konjunk-1
turskatt, j
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel- !
inkomst
åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad 1
krigs-konjunk-turskatt,
kr.

1

Stockholms

län......

1

108,500

873,500

279,520

_

_!

2

Uppsala

>......

—

—

—

—

1

—

1,137,400

363,968

3

Södermanlands

>......

—

—

—

—

—

—

—i

4

Östergötlands

>......

—

—

—

1

444.200

1,074,700

343,904

5

Jönköpings

>......

2

417,000

1,401,500

350,480

-

—

—

—

6

Kronobergs

>......

—

—

—

—

—

—

—

—

7

Kalmar

> ......

2

102,800

1,853,000

593,152

—

—

—

—

8

Gottlands

>......

—

—

—

—

-

9

Blekinge

>......

—

—

—

_

—

—

10

Kristianstads

>......

—

—

—

—

—

11

Malmöhus

»......

—

—

—

—

—

—

—

-

12

Hallands

>......

1

192,200

701,700

224,544

—

—

—

13

Göteborgs o. Bohus

1......

—

_

—

—

-

-

14

Alvsborgs

>......

2

197,800

1,653,900

529,248

—

—

—

—

15

Skaraborgs

»......

—

—

—

—

—

—

—

—

16

Värmlands

» ......

—

—

—

—

3

032,800

4,957,400

1,586,338

17

Örebro

>......

3

918,700

2,471,100

790,752

3

1,244,800

4,506,800

1,442,170

18

| Västmanlands

» ......

1

330,000

785,100

251,232

2

1,023,700

3,050,400

976,128

19

! Kopparbergs

>......

4

402,500

3,309,100

1,058,912

4

3,071,000

0,243,600

2,009,127

20

| Gävleborgs

»......

2

597,000

1,721,800

550,976

2

2,022,100

3,052,800

976,890

21

Västernorrlands

>......

5

2,283,300

4,037,70(

1,292,064

4

5,697,400

5,363,100

1,716,192

22

Jämtlands

»......

—

—

—

1

201,500

1,073,300

343,456

23

Västerbottens

3

201,300

2,401,400

787,648

2

248,100

2,234,200

714,944

24

Norrbottens

y ......

—

—

—

—

—

25

-

Summa

24i

5,872,300

21,270,40(1

6,708,5281 23 14,645.600

32,693,700

10,473.159

99

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

.solidariska bankbolag med fördelning: efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt,

för" landsbygden.

69 1

70

71 1

72

73 |

74

75 |

76

77 |

78

79

80

1

T a x c r

a d e

bele

p p om :

Summa

2,000,000-

2,999,900 kr.

3,000,000-

4,999,900 kr.

1

j Antal !
taxe- j
rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

I

Antal j
taxe-rade. |

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst åren
1913—1914.
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

i _

i

19

604,000

1,823,200

444,8851

1

—

—

—

—

—

—

—

11

113,400

1,303,600

386,068

2

—

—

—

—

—

—

16

1,003,700

2,320,500

577,340

3

_

—

_

—

—

—

—

—

BO

1,550,200

4,205»,500 1.016,104

4

1 _

■ -

_

—

—

—

—

—

48

982,300

2,916,600

582,740

5l

1 -

—

—

—

—

—

—

—

22

429,300

1,129,800

195,612

6

—

—

—

—

—

—

—

20

611,800

4,150,000

1,188,675

yl

—

—

—

—

_

—

—

4

28,400

380,000

85,803

8

—

—

—

—

—

—

—

5

44,900

183,600

27.6510

9‘

—

—

—

—

—

—

—

38

564,000

1.948,100

55951,408 10

—

—

—

_

—

—

—

80

752,900

3,047,300

678,710

11

j —

—

—

—

—

—

—

15

418,000

1,567,300

! 383,728

12

—

—

—

—

—

_

—

10

367,200

2,537,700 570,151

13

3

010,100

5,198,000

1,003,552

| —

—

_

—

44

2,219,200

11,576,000 3,341,963

i14

—

—

—

—

—

—

—

—

21

248,000

090,000 1051,626

15

2

1,307.400

5,252,000

1,080,040

1

1,847,800

4,303,800

1,377,216

40

4,884,100

17,447,800 5,liM5,40S

16

—

—

—

—

1

627,300

3,759,700

1,203,104

49

4,8SH),400

14,809,200 4,274,766 it

—

—

—

1

478,000

3,495,400

1,118,528

31 2,904,700

51,430,000 2,754,557 18

—

—

—

—

—

—

—

7a

4,805,501

14,515,100! 4.181,702 19

3

2,999,800

0.900,100

2,208,032

—

—

51

8,008,500

15,569,100 4,660,071 20

—

—

1

1,795,900

3,054,000

977,472

73 15,407,401

\ 22,217,800 0,354,938 21

—

—

—

—

—

—

—

18 893,300

1,832,5(00! 477,341

22

—

_

—

i -

—

—

23 1,315,901

0,005,000 2,021,002

23

—

—

_

—

—

10 475,701

| 45151,400 515,008

24

8

4,928,30t

17,850,700 5,552,224 4

4.749,000 14,018,500

4,070,320

722f 53,142,SIK»!142.775,00040,004,.35!

25

J

2

3

i 4

5

6

7

8

9

Ilo

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

100

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

i. 5 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och
stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns -

Län

(städer).

1

2

3

4

1 5

6

1 7

1 8 |

Tax

Bräde

b e 1

opp om :

2,000

—9,900 kr.

10,000-

-19.900 ki

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

ären

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

U träknad
krigskon-jnnktnr-skatt.
kr.

Stockholms stad . .

101

902,700

721,000

90,267

127

848,900

1,844,500

237,271

Stockholms

län......

2

50,100

12,000

1,520

5

—

67,400

8,662

Dppsala

>

9

02,800

58,600

7,438

7

59,200

104,900

13,497

Södermanlands

»

17

83,100

98,500

12,465

6

78,600

81,600

10,488

Östergötlands

>

22

77,000

140,000

17,780

12

111,800

178,000

22,900

Jönköpings

»......

15

03 800

104.000

13,220

10

60,200

144,200

18,546

Kronobergs

2

5,200

12,500

1,585

3

61,600

42,100

5,413:

Kalmar

»

9

132,000

54,800

6,944

4

80,600

55,600

7,148''

Gottlands

>......

2

5,500

10,100

1,273

4

28,000

57,200

7,350 i

Blekinge

>

9

71,700

00,000

7,620

6

274,900

82,700

10,631

Kristianstads

>

7

103,000

39,900

5,047

4

6,700

56,100

7,213

Malmöhus

>

82

407,000

526,000

66,818

49

391,000

851,000

116,050)

Hallands

»

5

0,900

42,100

5,373

8

50.400

120,300

15,479

Göteborgs och Bohus

>

54

548.700

300,600

45,799

53

228,700

760,100

97,7531

Älvsborgs

>

6

55,000

34,700

16,641

11

04,800

172,800

22,244

Skaraborgs

>

15

203,100

87,400

11,062

6

69,300

83,200

10,696i

Värmlands

>

14

110,300

79.400

10,042

12

109,200

161,400

20,742

Örebro

>

11

90,500

08,800

8,724

10

127.200

148,300

19,079

Västmanlands

>

13

116,000

75,300

9,529

7

33,100

101,900

13,107

Kopparbergs

>......

3

11,700

16,400

2,072

3

30,700

50,000

6,440

Gävleborgs

>

9

309,200

51,500

6,515

10

44,000

161,100

20,743

Västernorrlands

>......

11

41,400

73,300

9,309

12

243,400

188,200

24,220

Jämtlands

> ......

2

1,800

16,000

2,040

5

48,400

68,300

8,779

Västerbottens

>......

3

10,300

21,000

2,670

2

15,600

28,900

3,717

Norrbottens

*......

4

8,900

21,500

2,715

3

139,400

44,900

5,777:

Summa

427

3,604,900

2,786,000

364,468

379

3,205,700

5.654,700

733,957

101

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448,

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin av

beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

9

1 i»

1 il

1 12

II 13

1 14

1 13

1 16

1 17

1 18

19

20

I

Tax

e

d e

b e 1

opp

o m :

20,000-

-39,900 kr.

40,000-

—59,900 kr.

60,000-

-79,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad''
krigskon-jnnktur-s katt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktnr-

skatt,

kr.

128

1,740,800

3,678,700

500,595

70

1,139,100

3,412,200

497,274

47

1,175,400

3,228,000

500,520

1

3

32,200

86,700

11,805

—

—

—

2

15,400

122,500

18,475

2

9

186,200

247,800

33,570

3

168,100

147,300

21,441

1

15,300

74,800

11,812

3

7

62,600

201,900

27,485

6

71,600

284,200

41,114

4

74,700

262,800

40,332

4

13

139,100

359,500

48,725

10

305,100

457,400

65,758

6

30,300

391,400

59,966

5

6

123,000

170,300

23,145

7

126,500

316,600

45,422

2

—

139,800

21,762

6

5

332,000

138,200

18,730

1

4,900

49,900

7,283

—

—

—

—

7

10

191,400

282,900

38,435

6

105,300

281,300

■ 40,621

3

10,600

198,300

30,477

8

4

191,800

132,100

18,215

1

41,400

55,100

8,167

1

28,200

79,100

12,629

9

8

154,200

239,300

32,695

2

56,800

117,400

17,558

2

220,500

136,900

21,211

10

5

200,200

147,800

20,170

2

—

95,300

13.801

—

—

—

—

11

57

1,060,400

1,637,300

222,897

37

997,500

1,676,100

242,241

21

834,900

1,399,800

215,948

12

9

126,500

245,400

33,210

3

31,400

143,400

20,778

3

69,700

204,500

31,655

13

73

749,700

2,169,600

296,241

39

1,086,600

1,886,900

273,973

25

844,700

1,724,000

267,560

14

9

79,000

266,800

36,420

7

122,(100

326,700

47,139

6

3*1,700

486,400

63,386

15

6

121,400

174,300

23,745

5

105,000

239,700

34,749

—

—

—

—

IG

12

206,500

362,200

49,530

2

7,400

101,100

14,787

3

14,900

191.300

29,147

17

12

225,900

366,700

50,205

9

169,900

462,600

67,842

2

48,000

131,800

20,242

18

6

124,400

201,700

27,855

—

—

—

i

17,000

60,200

9,038

19

5

64,900

151,400

20,710

2

112,100

16,657

—

—

—

—

20

15

158,000

387,400

52,110

3

41,200

133,100

19,027

4

95,400

262,500

40,275

21

9

60,800

251,500

34,125

8

106,100

381,500

55,255

—

—

—

—

22

5

41,500

125,900

16,885

2

98,600

108,900

16,113

2

482,700

148,100

23,339

23

3

30,600

88,500

12,075

1

1,700

40,100

5,617

—

—

—

—

24

i

25,400

34,300

4,745)

4

22,600

187,700

27,109

i

16,800

75,700

11,983

25

420

0,428,500

12,148.200

1, <(54,323

230

4,809,400

11,010,600

1,599,72<s| 136

4,876,200

9,317,900

1,429,757

26

102

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns -

j

21 |

22 |

23 j

24 ||

25 |

26 |

27 |

28

T a x e r

a d e b

e 1 o i

p om

Län

(städer).

80,000-

-99,900 kr.

100,000-

-149,900 kr.

Antal

taxe-

rade,

Medel- 1
inkomst
åren

1913— 1
1914,
kr.

Taxerede
belopp av
beskatt- \
ningsbar
mer-

inkomst, i
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal i
taxe-rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
jelopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

j 1

Stockholms stad.......!

28

1.683,000

2,468,800

406,616

64

5,668,700

7,721,800

1,372,548

2''

Stockholms län . . . .

2

—

188,000

31,480

1

14,300

109,000

18,935

i 3

UppBala > ... .

1

—

88,100

14,501

2

32,000

240,600

42,728

4

Södermanlands > . . . .

3

44,300

262,600

43,146

3

121,200

330,500

57,617

! 5

Östergötlands t ... .

4

121,800

370,600

61,826

9

782,2a»

1,082,600

192.258

6

Jönköpings » . . . .

—

—

—

—

3

118,200

330,000

57,449

! 7

Kronobergs > . . . .

1

237,100

88,500

14,585

—

—

—

-1

8

Kalmar > ... .

1

54,200

99,300

16.853

3

191,100

399,500

72,391

9

Gottlands * . . . .

—

—

-

—

—

—

-

10

Blekinge » . . . .

2

20,000

188,300

31,545

5

499,800

604,000

107,359

11

Kristianstads » . . . .

1

19,800

89,800

14,858

| 1

_

100,800

17,172

12

Malmöhus ....

11

84,500

1,004,700

166,987

26

1,122,300

3,277,800

587,722

13

Hallands > ... .

—

—

—

-

1

184,100

141,100

25,836

14

Göteborgs och Bohus > . . . .

17

468,900

1,525,500

252,355

29

835,800

3,536,200

629,780

i15

Älvsborgs > . . . .

3

J 81,400

276,200

46,002

10

280,500

1,171,500

206,870

16

Skaraborgs * . . . .

| _

-

_

—

2

39,100

227,300

39,879

n

Värmlands » . . . .

—

—

-

2

250,300

271,000

49,264

18

Örebro > . . . .

2

22,600: 171,800

| 28,078

1

_

106,700

18,440

19

Västmanlands > . . . .

2

100'' 192.200

38,362

_

20

Kopparbergs > . . . .

—

-

-

1 1

13,oa

110,5a

20,547

21

Gävleborgs > . . . .

5

27,6001 445,300

73,51:

6

no,oa

i 695,900

122,620

22

Västernorrlands > . . . .

2

45,00(

183.50C

30,53E

> 5

195,3a

643,60(

115,872

23

Jämtlands > . . . .

--

-

—

24

Västerbottens » . . . .

1

11.7a

81.70C

13,15''

—

—

2E

Norrbottens » . . . .

1

17 800i 81,300; 13,071

—

2f

Summa

87

i 2989800 7 806800 1 291 472

i 174

10 458 50o|21 106401

3 755 287

103

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin av

beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skön,} tinktur skatt.

vis för städerna.

29

SO

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

Tax

e r

i d e

b e 1

opp

o m:

150,000-

-199,900 kr.

200,000-

-249,900 kr.

250,000-

-299,900 kr

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktnr-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
"beskatt-ningsbar
mer-iukomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

m

5,843,200

6,101,500

1,179,859

22

1.149,700

4,880,500

1,012,131

1

j 18

3,441,500

5,067,200

1,140,489

1

—

—

—

—

—

—

—

—

2

451,700

536,800

118,724

2

—

—

—

~

1

27,100

245,500

52,512

—

—

—

—

3

1

98,800

171,600

33,042

2

89,900

407,200

81,980

1

50,000

287,500

65,187

4

2

8,100

325,300

61,968

4

241,700

935,500

197,262

3

764,700

835,000

187,174

5

i

215,900

164,400

31,278

—

—

—

1

250,800

283,000

63,815

G

i

58,600

152,900

28,460

3

53,100

658,700

136,142

—

—

—

—

8

2

41,800

328,400

61,967

1

7,300

233,800

49,295

—

_

—

—

9i

10

18

993,300

3,149,900

609,721

10

393,300

2,196,600

454,062

11

289,300

2,997,800

666,826

11

12

1

77,800

180,500

35,222

2

90,600

451,900

94,272

3

259,400

814 600

180,953

13

19

1,065,800

3,334,900

646,046

16

882,900

3,567,900

741,173

15

540,600

4,099,600

912,876

14

5

306,900

907,600

177,362

3

205,900

673.800

140,294

2

500 200

531,900

117,229

15

—

_

—

—

—

_

—

—

1

1,114,400

271,200

60,216

16

—

—

—

—

—

—

2

147,900

544,500

121,072

17

6

430,800

1,035,100

199,598:

—

—

—

—

3

136,000

831,000

185,954

18

1

43,200

193,900

38,505

2

132,300

428,000

87,700

—

—

—

—

19

1

198,000

39,510;

—

—

—

—

—

—

—

20

2

15,000

335.900

64,2961

i

43,100

211,700

43,218

i

56,000

275,400

61,497

21

5

2,521,400

892.200

173,588

i

47.700

206,400

41,760

—

—

—

—

22

—

—

—

— i

-

—

—

—

—

—

—

23

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

24

4

39 400

526,400

101,967

—

—

- |

a

326,600

540,200

119,762

25

105

11,757.800 17,996.500

3,482,11»

6S

3,364,60015.097,500

8,131,801

65

8,829,100

17.915,700

4,001,774

26

104

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns -

1

1

Län

(städer).

41 t

42 |

43 |

44 ||

45 |

46

47 |

48

T a x e r

a d e b

e 1 o p p om

—

300,000-

-349,900 kr.

350,000-

-399,900 kr.

1

Antal

taxe-

rade.

i

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

1

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

j 1

i

Stockholms stad.......

10

544,000

3,400,600

826,076

10

374,900

3,716,200

936,411

2

Stockholms län ....

—

-

—

—

—

—

—

3

Uppsala > . . . .

1

—

324,000

77.040

—

—

—

4

Södermanlands » . . . .

—

—

—

—

—

—

5

Östergötlands » . . . .

3

824,300

934,300

218,490

1

148,500

361,600

89,984

1 6

Jönköpings > .

—

—

—

—

1

582,100

388,200

99,693

7

Kronobergs > ■ • ■ ■

—

—

—

—

—

—

8

Kalmar t ... .

—

—

—

1

21,700

365,400

91,371

9

Gottlands > ... .

—

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge » • • • •

1

700

370,600

93,269

—

—

—

—

11

Kristianstads > . ■ • •

—

—

—

—

1

71,700

399,900

103,963

12

Malmöhus > . . . .

9

1,234,600

3,129100

766,965

3

421,400

1,104,500

277,142

13

Hallands » ■ ■ ■ •

1

78,000

312,400

73,154

—

—

—

—

14

Göteborgs och Bohus , ... .

8

140,500

2,581,500

612,802

9

1,604,800

3,360,200

848,472

15

Älvsborgs t ... .

—

—

—

2

183,100

769,300

196,794

16

Skaraborgs » .....

—

—

—

—

—

—

17

Värmlands > . . . .

—

—

—

—

1

—

356,800

88 232

18

Örebro » ■ ■ • •

1

19,000

303,200

70,072

—

—

—

—

19

Västmanlands » . . . .

—

—

—

—

1

—

354,600

87,429

20

Kopparbergs > . . . .

—

—

—

—

—

21

Gävleborgs > . . . .

1

84,700

373,600

94,364

—

—

22

Västernorrlands t ... .

—

—

1

51,600

370,600

93,269

23

Jämtlands » . . . .

—

—

—

|24

Västerbottens , ... .

—

—

—

(26

Norrbottens > . . . .

—

1 -

—

26

Summa

35

2,926.40C

11.729,300

| 2,832,232

31

3,459,806

11,547,3001 2,912.760

105

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom av

beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

49

| 50

1 51

52

| 53

54

55

56

1 57

58

59

60

Tax

e r

a d e

b e 1

opp

o m:

400,000-

499,900 kr.

500,000—599,900 kr.

600,000-

-699,900 kr.

| Antal

1 taxe-rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

jnnktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914.
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

ii

a,501,700

4,963,000

1,346,680

9

771,000

4,947,000

1,438,800

5

1,229,600

3,331,800

1,045,992

l

—

—

1

102,600 564,400

165,760

—

—

—

—

2

-

—

—

—

—

—

—

1

809,700

656,700

204,948

3

i

a 300

4o0,300

114,908

2

288,500

1,034,700

293,880

—

—

—

—

4

2

230,000

1,304,500

349,620

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

1

24,900

694,400

221,536

6

i

37,31.0

403,500

105,260

—

—

—

—

—

—

—

8

i

44,200

412,200

108,392

_

_

_

_

I

_

9

10

a

210,900

951,500

262,540

—

—

—

—

—

—

—

ii

7

1,779,500

3,106,200

838,232

772,200

2,778,800

811,520

6

891,600

3,920,700

1,221,108

12

3

186,000

1,372,500

''374,100

—

—

—

2

74,500

1,242,500

378,700

13

8

936,400

3,593,400

973,624

8

1,023,000

4,376,900

1,270,760

5

255.500

3,187,400

982,456

14

—

—

—

-

—

—

—

—

1

34,600

695,400

221,976

15

1

11,400

476,600

131,576

—

—

_

—

—

—

—

—

16

1

97,200

498,100

139,316

—

—

—

—

1

119,000

622,700

189,988

17

—

—

—

_

_

_

_

_

_

19

1

—

478,400

132,224

1

617,100

563,300

165,320

—

_

—

—

20

3

809,000

1 316,200

353,832

—

—

—

—

—

—

—

21

—

—

—

-

1

27.800

519,100

147,640

—

—

—

22

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

1

215,400

473,200

130,352

-

—

—

—

—

—

—

25

43

7,057,300

19,779,600

5,360,656

27

3,602,200

14,784,200

4,293,680

22

8,439,400

14,851,600

4,466,701

26

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft, {Nr 448.) 14

106

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns -

I. ä n
(städer).

! 61 | 62

63

64

65

66

67

68

Taxerade belopp om:
700.000—999,900 kr.

1,000.000—1,999,900 kr.

j Antal
I taxe:
rade.

v, , , ! Taxerade

belopp av
m*omst beskattningsbar 1914

! mer''

L'' 1 inkomst,
kr.

kr.

Uträknad
krigs konjnnktnrskatt,

kr.

A utåt
taxerade.

Medel inkomst åren 1913— 1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskattningsbar

merinkomst,

kr.

Uträta ad
krigskonjnnktnrskatt,

kr.

1

Stockholms stad . .

16

1,949,000

13,669,200

11

4,374,144|

23

GC

O

GC

32,764,000

10,483,420

2

Stockholms

län . . . .

1

213,700

941 200

301,184

—

—

—

3

Uppsala

> . , . . ;

_ i

—

—

-:

—

—;

4

Södermanlands

> .... i

—

—

—

—

—

—

—

5

Östergötlands

6

371,000

4,052,500

1,296,800

5

1,153,300

6,727,700

2,152,864

6

Jönköpings

i ....

i

1,025,000

880,200

281,664

i

383,100

1,981,400

634,048

7

Kronobergs

> ....

—

—

—I

—

—

—

-j

8

Kalmar

* ....

—

—

—

—

—

—

-1

9

Gottlands

i ....

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge

> ....

—

, —

—

—

—

—

-i

h

Kristianstads

» ....

i

138,800

822,100

263,072

—

—

—

— |

12

Malmöhus

» ....

8

1,598,600

7,106,800

2,274,176

16

4,731,300

21,920,700

7,014,624

(13

Hallands

» ....

—

—

—

—

1

'' 159,900

1,123,000

359,360

j 14

Göteborgs och Bohus

» ....

10

1,727,100

8,378,200

2,681,024

11

4,640,000

16,629,200

5,321,344

15

Älvsborgs

1

190,500

884,700

283,104

1

18,200

1,334,100

426,912

16

Skaraborgs

> ....

-

—

—

1

196,400

1,046,100

334,752

117

Värmlands

» ....

—

—

—

—

2

2,977,700

3,016,300

965.216

18

Örebro

» ....

2

118,600

1,501,700

480,544

—

—

—

__1

19

Västmanlands

> ....

—

—

-

—

—

_

—

20

Kopparbergs

> ....

—

—

—

—

1

282,000

1,296,300

414,816;

21

Gävleborgs

> ....

1

525,400

762,900

244,128

—

—

—

22

Västernorrlands

> ....

—

—

—

—

1

155,000

1,187,800

380,096|

23

Jämtlands

> ....

—

—

—

—

24

V ästerbottens

> ....

1 —

—

—

25

Norrbottens

> ....

—

—

1 —

i -

—

— i

''26

Summa

47

7,858,900l38,999,500| 12,479.84ol 03

j 23,678,900 89.026.666

28,487,452

107

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin av

beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skönj unkturs katt.

vis för städerna.

69

1 10

1 71

| 72

|| 73

74

75

76

77

78

79

80

T a x e

rad

be

1 o p

P

0 m:

2,000,000—4,999,900 kr.

5,000,000 kr. och däröver.

s

amma.

An-

tal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt.

kr.

An-

tal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigs kon-junktur-skatt,
kr.

An-

tal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

n

21,470,400

32,461,200

10,406,784

Q

O

7,654,100

33,965,700

10,869,024

739

09,076,900

172,342,900

48,604,901

1

i —

—

—

—

—

—

—

—

19

880,000

2,028,000

676,545

2

i —

—

—

—

—

—

—

—

35

1.300,400

2,188,300

479,487

3

1 —

—

—

—

—

—

—

—

53

1,065,400

3,853,400

821,644

4

i

—

2,131,600

682,112

—

—

—

—

103

5,313,500

20,587,500

5,705,217

5

1 —

—

—

—

1

1,543,500

8,237,400

2,635,968

50

4,517,000

13,833,000

4,147,540

6

—

—

-

—

—

—

—

—

12

040,800

331,200

47,590

7

—

—

—

—

—

—

—

42

926,500

2,952,200

574,102

8

j —

—

—

_

—

—

—

—

12

294,900

333,000

47,640

9

—

—

—

—

—

—

—

—

39

1,391,900

2,771,000

541,542

10

; —

—

—

—

—

—

—

—

24

751,100

2,703,200

707,836

il

j

4,483,800

13,630,200

4,361,664

—

—

—

—

382

22,546,500

75,414,000

20,914,703

12''

i —

—

—

—

—

—

—

42

1,395,200

6,394,200

1,628,092

12

5

8,281,700

17,802,900

5,696,928

5

4,809,700

50,417,800

16,133,696

409

30,671,100

133,292,800

38,684,602

14

1 —

—

—

—

—

—

07

2,504,400

8,531,5KI0

2,002,373

16.

—

—

—

—

—

—

37

1,800,100

2,605,800

040,075

lfi

—

—

—

—

—

—

—

—

52

4,040,400

0,204,800

1,677,336

17

—

—

—

—

—

—

_

—

59

1,894,500

5,127,700

1,148,778

18

—

—

—

2

2,074,100

18,566,900

5,941,408

35

2,540,800

20,174,700

0,240,933

19

—

—

—

—

1

4,289,200

11,470,800

3,670,656

19

5,309,200

14,453,200

4,488,952

20

1

1.741,200

3,973,700

1,271,584

—

—

_

_

02

4,119,800

9,886,200

2,407,722

2!

—

—

—

—

_

—

—

50

3,495,500

4,897,700

1,105,075

22|

—

—

-i

—

—

16

078,000

467,200

07,150

2.‘{:

—

—

—

—

—

—

—

10

09,900

200,200

37,236

241

—

—

—

—1

—

—

—

—

21

812.300

1,985,200

417,483

25

24

35,983,10009,999.000

22.419.072

12 ! 20,370,000 122,058,000

39.250.752|2.395 167,051,100 513,722,000| 143,947,882

26

108

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tält). 6. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och soli lek:

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av

Sammandrag länsvis för

Län

(landsbygd och städer).

Taxerade belopp om:

Antal i
taxerade.

2,000—9,900 kr.

Medel- öträk inkomst

beskatt- ! nad

i53L Ä -d

1914, ln^3t, turskatt,
kr- kr. : kr -

10,000—19,900 kr.

Antal

taxerade.

Medel inkomst åren 1913— 1914,

kr.

Taxerade
belopp) av
beskattningsbar

merinkomst,

kr.

TJträk- i
nad

krigs- j
konjunk-]
turskatt,
kr.

1

Stockholms stad .

101

902,700!

721,000

90 267

127

848,900

1,844,500

237,271

2

Stockholms

län.....

6

173,400''

35,000

4,430|

8

6,300

106,000

13,620,

3

Uppsala

,.....

13

97,400.

81.900''

10,387

8

84,800''

119,900

15,427

4

Södermanlands

20

84,100

113,900

14,407

9

118,100;

114,800

14,744;

5

Östergötlands

>.....

29

126,900

187,100

23,763

16

154,600

232,900

29,957]

6

Jönköpings

>.....

19

82,800

135,300

17,209

21

143,800

305,600

39,308;

7

Kronobergs

,.....

8

32,800

50,700

6,431

7

110,900

96,300

12,379

8

Kalmar

,.....

12

147,300

72,100

9,133

7

86,600

89,100

11,446

9

Gottlands

».....

2

5,500

10,100

1,273

6

40,400

84,600

10,878;

10

Blekinge

ii

84,300

74,500

9,465

6

274,900

82,700

10,631

11

Kristianstads

,.....

18

199,000

102,300

12,939 12

94,900

155,900

20,027

12

Malmöhus

>.....

92

532,700

594,100

75,393

56

438,100

966,400

130,912

IS

Hallands

9

38,000

72,100

9,193 12

125,300

174,900

22,497

14

Göteborgs o. Bohus

56

550,700

375,500

47,696; 55

229,700

781,700

100,521]

15

Älvsborgs

>.....

12

92,100

68,400

20,902 17

90,000

262,900

33,837

16

Skaraborgs

>.....

20

229,300

123,900

15,707] 14

109,600

203,400

26,162

17

Värmlands

21

134,800

120,000

15,180! 17

127,700

239,100

30,743

18

Örebro

>.....

21

174,500

143,600

18,248

16

215,800

218,100

28,033

19

Västmanlands

>.....

19

172,800

114,800

14,541

9

45,400

128,200

16,486!

20

Kopparbergs

).....

28

197,000

177,300

22,469 12

128,300

189,200

24,356

21

Gävleborgs

20

403,200

112,900 14,317 20

88,500

297,000

38,210

22

Västernorrlands

>.....

18

j 87,400

109,900'' 13,927 18

291,300

279,100

35,903!

23

Jämtlands

».....

8

44,300

59,900 7,627

9

54,900

142,900

18,377

24

Västerbottens

>.....

11

| 64,50(1

58,400 7,372

6

37,200

90,400

11,632

25

>.....

9

62,500

42,000i 5,28C

4

170,200

57,900

7,447

26

Summa

683

| 4.720,000

3.756.700

| 487,5591] 492

1 4.116,200 7,263,500

940.801

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 4i8.

109

dariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor beskattningsbar

merinkomst samt uträknad krig skönj unkturskatt.

landsbygd och städer.

9

10

il

12

13

14

15

16

17

18

19

20

i

i

|

i

|

1

''axe

r a

d e

i e 1 o

P P

o m:

30,000-

-39,900 kr.

40,000-

59.900 kr

60,000—79,900 kr.

A n tal
taxe-rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

tnrskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konst unk-turskatt,
kr.

138

1,740,800

3,078,700

500,595

70

1,139,100

3,412,200

497,274

47

1,175,400

3,228,000

500,520

lj

7

08,300

193,600

26,090

1

2,700

43,400

6,178

5

242,500

347,600

54,044

2j

13

319,400

333,900

44,885

4

188,100

189,100

27,347

i

15,300

74,800

11,812

3]

9

74,000

377,900

38,085

7

258,000

341,400

49,638

6

132,400

391,300

59,947

4]

2b

355,500

731,300

98,195

12

346,100

550,600

79,202

6

30,300

391,400

59,966

5|

19

304,700

539,000

71,750

15

393,100

706,700

102,289

3

21,200

218,400

34,296

6j

9

356,300

351,700

34,155

2

20,800

94,000

13,580

2

81,900

137,000

21,230

7.

15

330,100

434,000

59,100

7

148,900

334,500

48,465

3

10,600

198,300

30,477

8;

5

198,800

153,400

21,010

1

41,400

55,100

8,167

1

28,200

79,100

12,629

9:

9

100,100

371,800

37,170

3

66,100

171,800

25,606

2

220,500

136,900

21,211

1°

14

351,700

397,300

53,995

6

141,800

274,400

39,448

1

—

76,700

12,173

ll|

G2

1,198,000

1,803,600

245,692

39

1,006,600

1,779,600

257,436

23

891,600

1,539,400

237,672

121

10

137,700

367,900

oG,185

3

31,400

143,400

20,778

3

69,700

204,500

31,655

13i

74

749,700

3,189,600

298,841

41

1,087,800

1,977,400

286,958

25

844,700

1,724,000

267,560

14

17

184,300

484,500

65,875

10

194,200

455,800

65,486

9

414,500

688,600

94,604

löj

10

183,600

395,200

40,330

5

105,1X10

239,700

34,749

1

2,700

63,300

9,627

it;!

15

303,800

457,100

62,565

9

68,800

449,700

65,649

11

103,700

729,600

112,224

17 ]

15

350,100

444,91X1

60,735

13

264,700

649,200

94,764

4

425,700

261,100

40,009

18|

9

154,600

296,700

40,905

4

94,100

196,800

28,656

4

206,600

266,900

41,111

19

10

147,400

446,300

60,545

5

11,400

256,800

37 656

2

—

126,500

19,235

20

''22

190,300

613,300

83,180

6

632,000

286,100

41,437

7

174,900

471,700

72,823

211

33

768,400

559,300

75,495

13

312,600

613,700

88,729

1

12,800

63,(XX)

9,570

22

H

47,100

206,900

27,835

i)

128,000

154,600

22,682

5

530,500

662,500

124,520

23

4

36,900

108,900

14,735

2

11,500

84,100

11,897

—

—

—

—

241

G

40,800

89,000

12,150

4

22,600

187,700

27,109

I

16,800

75,700

11,983

25

540

8,407.200

15 503 700

2,110,098

285

6,716.800

13 647 8001,981,180 173

5,652,50012156300

1,890,898

2«’

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 6 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag länsvis för

21

22

23

24

25

26

27

28

T a x e

rade

b e l o p

p om:

80,000—99,900 kr.

100,000—149,900 kr.

t

Län

(landsbygd och städer).

Antal

taxerade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914.

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
raer-inkomst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj nnk-tnrskatt,
kr.

Antal

taxerade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-nad
krigs-konj auk-torskap,''
kr.

Stockholms stad .

28

1,683,000

2,408,800

406,616

64

5,668,700

7,721,800

1,372,548;

i 2

Stockholms

län.....

3

—

277,300

46,233

1

14,300

109,000

18,935

i 3

Uppsala

».....

1

88,100

14,501

2

32,000

240,600

42.728''

i 4

Södermanlands

» . , ..

3

44,300

262,600

43,143

3

121,200

330,500

57,617!

j 5

Östergötlands

>.....

7

193,900

642,800

106,988

9

782,200

1,082,600

192,258!

!6

Jönköpings

».....

2

60,500

164,900

26,629

3

118,200

330,000

57.449

i7

Kronobergs

■».....

3

336,900

267,000

44,070

—

—

—

! *

Kalmar

>.....

1

54,200

99,300

16,853

5

256,300

619,200

110,626

! 9

Gottlands

».....

—

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge

».....

3

37,100

270,500

44,807

5

499,800

604,000

107.359

11

Kristianstads

>.....

1

19,800

89,800

14,858

2

38,000

248,300

44,385

12

Malmöhus

» .....

12

179,900

1,095,800

182,118

29

1,232,600

3,696,600

664,264;

13

Hallands

>.....

1

59,200

90,500

15,005

3

222,900

392,500

70,8871

14

Göteborgs o. Bohus

».....

18

468,900

1,625,300! 269,313

29

835,800

3,536,200

629.780

15

Älvsborgs

».....

5

205,300

447,700

74,017

11

334,100

1,296,500

229,245

18

Skaraborgs

>.....

1

17,500

84,700, 13,787

3

96,200

335,000

58,534

17

Värmlands

» .....

2

49,600

184,500

30,745

4

260,400

503,400

90,230

18

Örebro

......

5

99,800

522,400

85,704

5

144,300

651,900

117,700

19

Västmanlands

».....

5

272,100

457,400

76,054

3

226,300

349,800

61,706

20

Kopparbergs

».....

3

75,300

279,300

46,653

5

262,600

564,300

98,824

21

Gävleborgs

» .....

7

54,600

637,400

105,854

7

160,800

799,200

140,330

22

Västernorrlands

».....

4

97,000

370,400

61,784

13

582,800

1,636,100

293.258

23

Jämtlands

* . . . • .

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Västerbottens

>.....

1

11,700

81,700

13,157

1 . —

—

—

—

25

Norrbottens

».....

1

17,800

81,300

13,073

—

—

—

—

26

''

Samma

117

4,038,40010,589,5001,751,965

206

Il,889,500i25,047,500

4,468,683

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

111

och solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunktur skatt.

landsbygd och städer.

29

| 30

1 31

— ■■■■ I

32

33

34

! 35

36

| 37

1 38

39

! 40

|

|

{

T

a x e r a

d e

b e 1 o

P P

o ui :

150,000—199,900 kr.

200,000-

-249,900 kr.

250,000-

-299,900 kr.

A ntal
taxe-rade.

1

Medel-inkomst-åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-inkomst
åren
1913—
1914,
kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-.
ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjnnk-

tnrskatt,

kr.

36

5,843,200

6,101,500

1,179,859

22

1,149,700

4,880,500

1,012,131

18

3,441,500

5,067,200

1,140,489

1

—

—

—

—

2

160,100

424,400

86,710

2

451,700

536,800

118,724

2

—

—

—

—

1

27,100

245,500

52,512

—

'' -

—

_

3

1

98,600

171,600

33,042

3

153,300

646,800

132,870

1

50,000

287,500

65,187

4

3

139,800

651,500

123,617

6

434,600

1,381,100

289,801

4

788,800

1,086,000

241,229

5

3

248,000

494,500

94,152

—

—

—

—

1

250,800

283,000

63,815

6

2

130,500

360,600

70,346

1

—

203,700

41,017

—

—

._L>

7

1

58,600

152,900

28,460

4

130,600

864,300

177,682

1

7,700

294,700

67,383

8

2

41,800

326,400

61,967

1

7,300

233,800

49,295

: _

9

10

2

37,700

307,700

57,444

—

—

—

—

i

10,800

265,900

58,600

it

20

1,078,900

3,483,500

673,453

11

440,600

2,436,700

505,089

12

332,800

3,253,600

722,345

12

2

88,400

355,500

69,097

3

90,600

693,500

145,712

3

259,400

814,600

180,953

13

20

1,065,800

3,522,100

682,910

18

914,500

4,020,700

835,693

18

570,200

4,922,300

1,096,300

14

6

306,900

1,076,500

209,742

5

290,900

1,097,000

226,674

4

683,500

1,087,600

241,717

15

1

43,000

162,700

30,861

—

—

—

—

1

1,114,400

271,200

60,216

Ifi

4

399,800

713,000

138,685

1

168,000

223,300

46,407

2

147,900

544,500

121,072

17

10

909,400

1,766,300

342,741

2

300,900

476,100

100,927

4

240,500

1,085,400

241,046

18

2

79,300

383,200

75,883

2

132,300

428,000

87,700

—

—

—

_

19

4

41,300

733,000

143,584

2

137,800

440,400

91,110

1

24,700

260,600

56,983

20

4

243,000

679,800

130,552

i

43,100

211,700

43,218

1

56,000

275,400

61,497

21

H

2,945,700

1,459,200

285,502

4

412,100

905,600

189,040

2

55,900

512,000

111,159

22

—

—

—

—

—

—

—

—

28

_

—

—

—

—

—

1

130,400

278,300

62,381

24

5

137,000

714,800

139,125

—

—

—

—

3

604,900

763,000

166,032

25

1 136

18,936,70028,616,3004,571,022

89

4,993.500

19,818,100

4,118,588

80

9,221,900

21,889,600

4,877.128

26 i

112

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 6 (forts.). Till krigskonj unkturskatt år 11)17 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913-1014, taxerade belopp

Sammandrag länsvis för

I

;

1

1 j

Län

(landsbygd och städer)

41 |

42 |

43

44

46

46

47

48

T a x e i

a d e b

e 1 o p

) om:

300,000—349,900 kr.

350,000—399,900 kr.

Antal

t-axerade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal
taxerade. |

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
lelopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk- :

nåd
krigs-rop nn k-!
turskatt,
kr.

1

Srockholms stad

10

544,600

3,400,600

826,076

10

374,900

3,716,200

936,411{

2

Stockholms

län.....

—

—

—

-

—;

—

—

3

Uppsala

>.....

1

—

324,000

77,040,

_l

_

4

Södermanlands

».....

1

125,400

325,800

77,643

1

124,000

394,900

102,138

5

Östergötlands

».....

4

824,300

1,254,000

294,089

1

148,500

361,600

89,984.

6

Jönköpings

».....

—

—

—

~

1

582,100

388,200

99,693

7

Kronobergs

».....

—

—

—

-

-

—

8

Kalmar

>.....

—

—

—

1

21,700

365,400

91,371

9

Gottian ds

>.....

1

9,000

331,300

79,486

10

Blekinge

».....

1

700

370,600

93,269

_

—

_1

1

In

Kristianstads

».....

—

—

—

—

1

71,700

399.900

103,963;

12

Malmöbus

>.....

9

1,234,600

3,129,100

766,965

3

421,400

1,104,500

277,142;

13

Hallands

*.....

1

78,000

312,400

73,154

—

—

—;

14

Göteborgs o. Bohus

».....

8

140,500

2,581,500

612,802

10

1,645,500

3,756,800

951,231

16

Älvsborgs

*.....

1

99,400

341,400

82,869

3

404,000

1,129,800

286,376''

16

Skaraborgs

*.....

—

—

—

—

—

—

—

—

17

Värmlands

».....

—

—

—

1

356,800

88,232

18

Örebro

>.....

3

173,100

921,200

214,101

—

—

—

—

19

Västmanlands

>.....

1

98,000

310,400

72,484

1

_

354,600

87,429

20

Kopparbergs

>.....

—

—

—

21

Gävleborgs

>.....

1

84,700

373,600

94,364

1

54,100

340,200

82,467

22

Västernorrlands

».....

2

824,800

643,100

152,438

4

1,155,600

1,510,400

383,296

23

Jämtlands

—

—

~

24

Västerbottens

* .....

—

—

—.

25

Norrbottens

».....

—

—

1

26

Summa

44

4,237,10014,619,001

3,516,78o|| 38

5,003,504

14,179,304

^i,579,733

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

113

och solidariska hankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom av

beskattningsbar merinkotnst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

49

50

51

52 |

53

54

55 |

66 |

57 |

58 |

59 |

60

l1 a x

era

d e

b e 1 o

P P

o in:

400,000-

499,900 kr.

500,000—599,900 kr.

600,000-

699,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
m er-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträk-

nad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

11

2,501,700

4,933,000

1,346,080

''9

771,000

4,947,000

1,438,800

5

1,229,600

3,331,800

1,045,992

1

—

—

—

—

1

102,000

564,400

165,760

—

—

—

—

2

—

__

—

—

—

—

—

—

1

809,700

056,700

204,948

3

2

43,200

880,000

238,960

3

042,500

1,628,900

471,560

—

—

—

—

4

3

440,000

1,701,200

474,032

1

123,100

506,400

142,560

—

—

—

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

1

24,900

094,400

221,536

«

1

27,300

403,500

105,200

—

—

—

—

2

199,000

1,321,300

413,372

8

9

1

44,200

412,200

108,392

—

—

—

—

—

—

—

—

10

2

210,900

951,500

262,540

1

—

559,500

163,800

—

—

—

—

11

8

1,779,500

3,527,400

949,864

5

772,200

2,778,800

811,520

7

940,200

4,010,100

1,443,084

12

O

180,000

1,372,500

374,100

—

—

—

—

2

74,500

1,242,500

378,700

18

9

1,197,500

4,025,000

1,089,000

8

1,023,000

4,376,900

1,270,760

5

255,500

3,187,400

982,456

14

—

—

—

—

1

15 500

544,500

157,800

3

380,300

2,055,400

652,376

15

1

11,400

470,000

131,570

—

—

—

—

—

—

—

—

16

2

219,300

979,400

272,584

—

—

—

—

1

119,000

022,700

189,988

17

—

—

—

—

1

170,700

557,400

162,960

—

—

—

—

18

i

57,000

420,100

111,230

—

—

—

—

—

—

—

—

19

3

250,200

1,391,700

381,012

1

017,100

563,300

105,320

2

170,900

1,219,800

369,3%

20

i

1,081,900

1,759,800

473,528

3

975,200

1,686,000

494 400

—

—

—

21

3

953,900

1,316,800

354,048

4

525,000

2,209,200

643,080

2

5,400

1,284,000

396,900

22

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

28

1

215,700

414,700

109,292

2

308,500

1,113,100

325,240

—

—

24

1

215,400

473,200

130,352

—

—

—

—

1 -

—

—

25

50

»,447,700

25,584,000 6, »12,450

40

0,118,000

22,085,400 6,414,160

1 81

4,221,600

20,232,1006,298, SOS

20

Ilihang till riksdagens protokoll 1H18. t samt. 400 käft. {Nr 448.) 15

114

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 6 (forte.)- Till krigskonjunktursskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag oc

lek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp a

Sammandrag länsvis

61

62

63

64

65

66

67

68

T a x e

rade l

e 1 o ]

p om:

700,000—999,900 kr

1,000,000-

-1,999,900 kr.

L

(landsbygd

ä n

och städer).

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

tnrskatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträkn

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

1

Stockholms stad

16

1,949,600

13,669,200

4,374,144

23

8,982,000

32,764,000

10,483,

2

Stockholms

län .

2

322,200

1,814,700

580,704

—

—

—

3

Uppsala

—

—

—

—

1

—

1,137,400

363,

4

Södermanlands

>

—

—

—

—

—

—

—

5

Östergötlands

6

371,600

4,052,500

1,296,800

'' 6

1,597,500

7,802,400

2,496,7

6

Jönköpings

3

1,442,600

2,281,700

632,144

1

383,100

1,981,400

634,

7

Kronobergs

>

—

—

—

—

—

—

—

8

Kalmar

»

2

162,800

1,853,600

593,152

—

—

—

9

Gottlands

»

-

—

—

—

—

—

—

10

Blekinge

—

—

—

—

—

—

—

11

Kristianstads

>

1

138,800

822,100

263,072

—

—

—

12

Malmöhus

>

8

1,598,600

7,106,800

2,274,176

16

4,731,300

21,920,700

7,014,

13

Hallands

>

1

192,200

701,700

224,544

1

159,900

1,123,000

359

14

Göteborgs o. Bohus » .

10

1,727,100

8,378,200

2,681,024

11

4,640,000

16,629,200

5,321

15

Älvsborgs

3

388,300

2,538,600

812,352

1

18,200

1,334,100

426,91

16

Skaraborgs

>

—

—

—

—

1

196,400

1,046,100

334,75

17

Värmlands

>

—

—

—

—

5

3,610,500

7,973,700

2,551

18

Örebro

>

5

1,037,300

3,972,800

1,271,296

3

1,244,800

4,506,800

1,442,17

19

Västmanlands

i

330,000

785,100

251,232

2

1,023,700

3,050,400

976,1

20

Kopparbergs

>

4

402,500

3,309,100

1,058,912

5

3,353,000

7,539,900

2,423,

21

Gävleborgs

>

3

1,123,000

2,484,700

795,104

2

2,022,100

3,052,800

976

22

Västernorrlands

»

5

2,283,300

4,037,700

1,292,064

5

5,852,400

6,550,900

2,096

23

Jämtlands

>

—

—

—

—

i

261,500

1,073,300

343,

24

Västerbottens

3

261

2,461,400

787,648

2

248,100

2,234,200

714,

25

Norrbottens

—

—

—

—

—

—

—

26

Samma

73

13,731,200

60,269,900

19,188,368

86

38,324,50o]

121,720,300

38,960,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

115

lidari8ka bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor kattningsbar

merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

ndsbygd och städer.

69

| 70

71

| 72

73

74

75

76

77

78

79

80

T a

x e r

a d e

b e

lopp om:

S u

m m a.

2,000,000—4,999,900 kr.

5,000,000 kr. och däröver.

n tal
taxe-rade.

Medel-

inkomst

åren

1913-

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt.

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad
krigs-konj unk-turskatt,
kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade
belopp av
beskatt-ningsbar
mer-inkomst,
kr.

Uträknad

krigs-

konjunk-

turskatt,

kr.

11

21,470,400

32,461,200 10,406,7

3

7,654,100

33 965,700 10,869,024

739

69,076,900172,342,900

48,664,901

1

—

—

—

—

—

—

—

38

1,544,000 4,451,200

1,121,428

2

—

—

—

—

—

—

—

46

1,473,800

3,491,900j 865,555

3

—

—

—

—

—

—

—

—

69

2,069,100 6,173,900: 1,398,984

4

1

—

2,131,600

682,11

—

—

—

—

189

6,863,700

24,797,000

6,721,321

5

—

—

—

1

1,543,500

8,237,400

2,635,968

93

5,499,300

16,750,500

4,730,286

6

—

—

—

—

—

—

—

34

1,070,100

1,461,000

243,208

7

—

—

—

—

—

—

—

—

62

1,538,300; 7,102,200

1,762,777

8

—

—

—

—

_

—

—

16

323,300

713,600

133,443

9

—

—

—

—

—

—

44

1,436,800

2,955,200

569,172

10

—

—

—

—

—

—

—

62

1,315,100

4,651,300

1,107,244

11

G

4.483,800

13,030,200

4,361,

—

—

—

—

418

23,299,400

78,461,900

21,593,418

12

—

—

—

—

—

—

—

67

1,813,200

7,961,500

2,011,820

13

5

8,281,700

17,802,900

5,696,9

5

4,809,700

50,417,80016,133,696

425

31,038,300

135,S30,500

39,254,813

14

3

016,100

5,198,000

1,063,55

—

—

—

—

in

4,723,600

20,107,900

5,344,336

16

—

—

—

—

—

—

—

—

68

2,108,100

3,301,800

756,301

16

3

3,155,200

9,555,800

3,057,

—

—

—

98

8,928,500

23,652,600

6,873,744

17

i

027,300

3,759,700

1,203,1

—

—

—

—

108

6,284,900

19,936,900

5,423,544

18i

i

478,000

3,495,400

1,118,5

2

2,074,100

18,566,900

5,941,408

66

5,445,500

29,604,700

9,001,4!»

19

—

—

—

—

1

4,289,200

11,470,800

3,670,656

94

10,114,700

28,968,300

8,670,654

20

4

4,741,000

10,873,800

3,479,010

—

—

—

113

12,128,800

24,955,800

7,127,7!»

21

1

1,795,900

3,054,000

977,47

—

—

—

129

18,962,900

27,115,000

7,460,618

22

—

—

—

—

—

—

—

34

1,066,800

2,300,100

544,497

23

_a

—

—

—

—

—

—

—

33

1,385,800

6,925,200

2,058,298

24

—

—

—

—

—

—

—

31

1,288,000

2,484,600

512,551

25

30

46,65»,000101,903,800 82,647,61

12

20,870,600122,668,600 89,260,75

3,117

220,797,900

656,497,000 183,952,186

26

116

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Bilaga 3.

Krigsvi^beskattning och under kriget skärpt direkt beskattning
i främmande länder.

Inledning.

Världskriget har medfört en fullständig omvälvning i de flesta
länder av förut bestående förhållanden på beskattningens område. Krigsårens
skatteväsen erhåller sin särskilda prägel framför allt genom införandet
av en skattetyp, vars olikartade former pläga sammanfattas
under begreppet krigsvinstbeskattning (eller krigskonj unkturskatt).

Denna från den allmänna inkomstskatten principiellt skilda beskattningstyp
utgör det egentliga föremålet för efterföljande jämförande
framställning. Vid ett försök till jämförelse olika länder emellan i avseende
å krigsvinstbeskattningens olika utformning visar det sig emellertid
från början, att jämförelsen icke kan begränsas till att gälla allenast
den egentliga krigskonjunkturskatten utan måste omfatta även andra
former av under kriget skärpt direkt beskattning.

Beskattningen av krigsvinster flyter nämligen i den praktiska utformningen
på sina håll ihop med den allmänna inkomst- eller förmögenhetsskatten,
och mellantyper*finnas, sådana som den allmänna merinkomstskatten.
Det starkt stegrade skattetryck, som krigstidens speciella beskattning
medfört, låter sig vidare icke bedöma, om de egentliga krigsvinstskatterna
brytas alldeles loss ur sin plats uti respektive lands skattesystem
och jämföras fristående. Fullt nöjaktigt kan skattetrycket givetvis
ej bedömas utan att samtliga skatter medtagas i undersökningen. Eu
så vittgående undersökning har emellertid icke varit från början avsedd
och skulle för övrigt ha stött på så betydande svårigheter, att huvudändamålet
med den föreliggande sammanställningen icke hade kunnat
vinnas inom avsedd tid. Vad som inom utredningens från början givna
ram stått att vinna, bar varit att söka så långt möjligt komplettera bilden
av krigskon junkturskatten med vissa mera lättillgängliga uppgifter

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

117

rörande viktigare förändringar under kriget i avseende å den direkta
beskattningen, framför allt den beträffande den vanliga inkomstskatten.

Det material, som föreligger i avseende å utländska skatteförhållanden
under kriget, är ofullständigt och ojämnt. För vissa länder ha
själva skatteförordningarna kunnat tillgodogöras, för andra åter har det
endast funnits knapphändiga och icke med säkerhet fullt tillförlitliga tidskriftsnotiser
att bygga på. Yissa uppgifter äro vidare av så färskt
datum man gärna kan begära. Andra hänföra sig till en längre tillbaka
liggande tidpunkt och kunna såsom uttryck för det nuvarande läget vara
missvisande. På dessa brister i materialet är det av nöden att uttryckligen
fästa uppmärksamheten från början.

A. Krigsvinstbeskattningens allmänna utformning,1

Den speciella beskattning av merinkomster, uppkomna under eller på
grund av kriget, som, efter att i åtskilliga länder ha varit föremål för diskussion
redan under första krigsåret, under år 1915 började ta fast form i
lagstiftningen, vann snabb utbredning och blev runt om ett fullbordat faktum
under år 1916. Många av de system, som vunnit tillämpning, äro rätt invecklade,
och de växla mycket i enskildheter. En noggrann jämförelse
försvåras av att en god del är lämnad åt administrativ reglering, angående
vilken det ofta är omöjligt att inhämta exakta upplysningar. Men
huvuddragen äro i de flesta fall klara och ordentligt fastslagna och lagtexter
i viktigare fall tillgängliga, så att det är möjligt att få grepp
på de allmänna ekonomiska principer, som uppbära denna nya beskattuingsform.

Skattens ursprung och karaktär. I början av år 1915 inberättades,
att en ny skatt, å inkomstökning, skulle upptagas i Danmark. Något senare
kom den på dagordningen i Sverige och Norge. I mars månad blev eu
särskild beskattning av krigsmaterialindustrien föremål för den tyska
riksdagens livliga uppmärksamhet. I maj hade den fria staden Bremen
gått i spetsen, och då förslag i frågan också var under övervägande i
Hessen, uppstod i pressen ett meningsutbyte om huruvida det icke vore
lämpligare, att riket och ej de olika staterna toge saken i sin hand.

1 En översikt av krigsvinstbeskattningens uppkomst, allmänna karaktär och olika
huvudtyper har gjorts i en artikel av J. C. Stamp uti marshäftet 1917 av The Economic
Journal. På denna artikel är sammanfattningen i väsentliga delar byggd.

118

Kungl. Alaj:ts nåd. proposition nr 448.

Den sachsiska lantdagen diskuterade frågan i juli men uppsköt på nyss
angivna grund avgörandet. När riksskatten bebådades, förklarade dr
Helfferich, att förbundsförhållandena i hög grad komplicerade frågan men
skulle bli fullt beaktade i förslaget.

På de tidigaste stadierna betraktades skatten överall r, som eu skatt
på de extra inkomster, som uppstått till följd av kriget. Bremenförslaget
föreskrev, att all stegrad vinst skulle betraktas som »krigsvinst''», såvida
inte motsatsen bevisades. I Danmark bestämdes det, att om vinsterna
inte berodde på kriget, skulle skatten inte utgå, och i Sverige lades
skatten på vinster uppkomna genom det av krigstillståndet framkallade
läget, med rätt för den till skatt taxerade att anföra besvär, för den
händelse stegringen kunde visas vara uppkommen annorledes än genom
den av kriget skapade situationen.

Men denna allmänna uppfattning har i viss mån blivit förändrad.
Dresdens handelskammare ansåg, att det skulle bli svårt om inte rent av
omöjligt att genomföra ett skatteförslag, som var på angivna sätt begränsat
till sin omfattning. I promemorian till förslaget om den tyska
Kriegsgewinnsteuer förklaras, att kravet på särskild skatt för »krigsvinster»
blev allmänt kort tid efter krigsutbrottet, men att en sådan skatt i ordets
egentliga bemärkelse vore ogenomförbar på grund av omöjligheten aU
exakt bestämma vad som vore krigsvinster. Det vore otänkbart, att man
skulle kunna undersöka varje fall för att få reda på, i vilken utsträckning
den ökade inkomsten skulle ha uppstått även i händelse av fred.
Både rättvisa och statsfinansiella motiv krävde genomförandet av en mera
omfattande beskattning. Men denna princip ledde i Tyskland vida längre
än till en utsträckning av begreppet krigsvinst till att omfatta all ökad vinst,
nämligen fram till planen att beskatta all ökning av förmögenheten. Den
spanske ministern antydde i sitt förslag, att där affärsföretag gjorde sig
abnorma vinster på andras bekostnad och till deras förfång, var det
endast en akt av rättvisa i fördelningen, att de finge bära eu tyngre
skattebörda, men förslaget höll sig i verkligheten icke inom gränserna
för detta uttalande. De första förslagen i Frankrike begränsade sig till
■krigsvinsterna», men när förslagen omsattes i skattelagens form, skedde
det utefter de eljest vanliga linjerna. I allmänhet kan det sägas om de
länder, som upptagit skatten, att ehuru hänsyn till uppenbara fall av
»jobberi» kunnat öva inflytande, regeringarna dock mestadels under trycket
av nödvändigheten att finna inkomstkällor använt sig av denna
metod, som de sett praktiseras på andra håll, på så sätt, att de, då de
följt exemplet, upptagit skatten för statsfinansiella syften och tillämpat
den i vidaste utsträckning. Två hithörande skattelagar, vilka ej tillkom -

119

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

mit bland de första, höra dock till den tidigaste typen. Skatten i Holland
bär lagts å inkomstökning, som direkt eller indirekt föranletts av förhållandena
under kriget och icke bevisligen kan hänföras till annan orsak;
en »naturlig inkomstökning» ligger utanför lagens räckvidd. I Förenta
staterna har åter införts — ehuru den numera ej längre består — en »ammunitionsfabrikernas
skatt» om 12 Va % på nettoinkomsten. Denna skatt är
således strängt taget snarare att betrakta som en speciell inkomstskatt
än som en extra krigsvinstskatt.

En beskattning, som verkligen strängt begränsar sig till »krigsvinsterna»,
är nog snarare undantag än regel.

Skatteper ioden. Den ordning, i vilken frågan först kom under allvarligt
övervägande i de olika länderna, motsvaras endast ungefärligen
av den ordning, i vilken förslagen i lagform genomfördes. I Danmark och
Sverige skedde detta i maj, i Italien i november och i Tyskland (förberedande
lag) i december 1915 samt i Österrike i april, i Ryssland och
Canada i maj, i Holland, Frankrike och Spanien i juni och juli, i Nya
Zeeland i augusti, i Schweiz och Förenta staterna i september 1916.

Beträffande den tidpunkt, från vilken skatten är tillämplig, är följande
att anteckna. I Italien, Frankrike och Holland går skatteplikten tillbaka
till den 1 augusti 1914, i Österrike till den 1 september 1914. I Spanien,
Sverige, Danmark, Australien, Canada och Schweiz upptages den för
vinster, som uppstått efter olika data år 1915, under det att den i Ryssland
och Förenta staterna utgått först från och med 1916. Dateringen
kan härvid verka något missvisande. Så t. ex. tar första taxeringsåret
för Nya Zeeland sin början den 1 april 1916 men avser den beskattningsbara
inkomsten under det år, som tar sin början den 1 april 1915,
och sådan beskattningsbar inkomst för en affär är vinsten för det år,
som avslutas med den 31 mars eller tidigare, vilket i många fall betyder
ett affärsår, som omfattar månader före kriget. I Tyskland är det
första skatteåret det som inbegriper augusti månad 1914, praktiskt taget
detsamma som den brittiska lagens, under det att i Canada varje räkenskapsår,
som slutar efter den 31 december 1914, är underkastat skattskyldighet.
I Holland utgår pålagan från den 1 januari 1914, men
varje ökning av inkomsten, som kan bevisas ha belöpt på tiden före den
1 augusti, är undantagen. I Frankrike går man ut ifrån att vinsterna
för de fem månaderna augusti till december 1914 kunna fastställas genom
att beräkna fem tolftedelar av den normala inkomsten. Bestämmelserna
om tiden framåt för skattens giltighet äro också växlande.

Freds- eller »normal» inkomst. Den »standard», som är utgångspunkten
för överskottets beräknande, är i några fall medeltalet av in -

120

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

komsterna för de två sista åren före kriget, eller av årsinkomsterna 1913
och 1914. Frankrike, Holland och Danmark taga medeltalet för tre år.
Nya Zeeland ger frihet att beräkna efter tre års medeltal eller två års av
tre eller att välja ett års inkomst av tre; det är svårt att inse, under
vilka förhållanden skattebetalaren skulle underlåta att välja det sista av
dessa alternativ. Den tyska standarden beräknas sålunda: från de fem
åren närmast före kriget utmönstras det bästa och det sämsta, och medeltalet
tages av de återstående tre åren. I Österrike har man följt
samma princip för bolag. Canada utgår ej från någon faktisk vinststandard
före kriget, utan i stället från en viss procenti sk standard i
förhållande till kapitalet. Mångenstädes innehålla förordningarna en bestämmelse
om valfritt alternativ för affärer med låg vinst under »standardåren»
att få beräkna sin normalstandard genom att räkna med en viss
procent på kapitalet, och en liknande standard fastställes för nya företag.
Fem procent är det fastställda beloppet i Danmark, Schweiz, Holland
och till eu början i Tyskland, där det sedan höjts till 6 tf liksom i
Frankrike och Österrike. I Spanien är det 7 tf, i Nya Zeeland 71/2 tf,
vårtid kan läggas viss ersättning ej överstigande 600 pund för ägares
personliga deltagande i rörelsen, i Ryssland och Italien 8 tf. I Australien
ifrågasattes först såsom motsvarande procenttal 5 tf för bolag och 6 tf
för enskilda, men i själva lagförslaget höjdes siffrorna till respektive 6 tf
och 7 tf, under det att talen uppges till 7 och 8 procent för 1916.
I Canada, där man inte tagit hänsyn till faktiska vinsten före kriget, äro
7 tf fastställda för bolag och 10 tf för enskilda. Eftergift med hänsyn
till ökningen av insatt kapital under skatteåret är medgiven i den tyska
lagen samt i de lagar, som äro byggda efter det brittiska mönstret.

För en ingående behandling av de olika uppfattningarna om hur
det »kapital» skall bestämmas, som satts in i ett företag, ges här icke
utrymme. Vanligen linnes bestämmelse om upptagandet bona fide av
det i balanskontot uppförda värdet eller av ett värde, som lagts till
grund vid annan skattelagstiftning i vederbörande land. I Italien måste
kapitalet styrkas genom handlingar, ordentligt förda affärsböcker och
andra otvetydiga intyg, daterade före skattelagen, och kapitalet måste ha
kommit till verklig användning vid skapandet av vinsten. I Frankrike
måste det reelt engagerade kapitalet fastställas sådant det framgår ur
vanliga handelsböcker eller genom andra säkra bevis.

I Canada, där beräkningen av kapitalet är av särskild vikt som
varande den enda grundvalen för beskattningen, godkännes för bolag det
inbetalda aktiekapitalet, och för enskilda företag göres en uppskattningav
tillgångarna, varjämte reserver och ackumulerad vinst medräknas. Det

121

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.

canadensiska förslaget tillåter visst avdrag från vinsterna med hänsyn
till förminskade eller uttömda tillgångar. På Nya Zeeland medgivas
avskrivningar upp till 2V2 procent. Nya Zeelands lag ger myndigheterna
i ordalag, som lånats från den brittiska lagen, befogenhet att
beräkna eu särskild standard, när det av skattebetalaren i hans affär
verkligen insatta kapitalet med hänsyn till affärens beskaffenhet uppgår
till särskilt låg summa.

Skattens räckvidd. De olikartade ekonomiska och politiska förhållandena
i de skilda länderna ha föranlett utpi’äglade olikheter i
fråga om den utsträckning, i vilken olika näringsgrenar hänförts under
skatten. Jordbruket är undantaget i Canada, Italien och Australien,
likaså undantagas uppdragandet av kreatursbesättningar i Canada och
fruktodlingen i Australien. I det senare landet uteslutes också bergsbruket,
emedan det är underkastat eu särskild beskattning. I Canada
åro livförsäkringsbolag och bolag, i vilka 90 procent av aktier ägas av
provins- eller municipalmyndigheter, ej underkastade beskattningen. I
Australien och Nya Zeeland undantagas arvoden och löner, under det att
i Ryssland särskilda bestämmelser äro utfärdade för beskattning av löneförhöjningarna
(utöver 500 rubel), där dessa ej bero på ändrade tjänsteförhållanden.

Av lika eller ännu större vikt från rent teoretisk synpunkt är beskattningens
omfattning i förhållande antingen till affärsvinsten tagen för
sig eller till den enskildes sammanlagda inkomster. Dessa äro två alldeles
skilda ting utan nödvändigt sammanhang, ty personer med en
reducerad sammanlagd inkomst kunna få en de! av sina inkomster från
företag, som ha att uppvisa mervinst. I Sverige är befrielse för förluster
medgiven endast i den utsträckning de verkligen äro att hänföra
till krigstidsförhållandena. I Danmark tages hänsyn till de sammanlagda
inkomsterna, och på Nya Zeeland utgår skatten också efter den sammanlagda
inkomsten, praktiskt sett undantagande utdelningar och löner upp
till 600 pund.

1 alla händelser är ett visst tämligen varierande inkomstminimum
fastställt, under vilket skattefrihet äger rum.

De ekonomiska principerna för skatten. Ehuru sättet för fastställandet
av »merinkomsten» är av nog så stor vild, är det måhända ;tv ännu
större principiellt intresse att undersöka, enligt vilka grunder skatten
uttages av merinkomsten. Merinkomsten kan betraktas som eu beskattningsbar
enhet, utan hänsyn till andra faktorer, och överskottssumman
göras till föremål för eu proportionell beskattning. Eller ock kan

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 16

122

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

merinkomsten graderas efter storleken för att beskattas progressivt. Men
merinkomsten kan också betraktas i sitt förhållande till andra faktorer.
Den kan jämföras med normalvinstens belopp och påläggas en skatt, som
blir allt tyngre efter överskottets relativa storlek. Den kan också betraktas
i förhållande till kapitalet i rörelsen, antingen med hänsyn till den procent,
vilken den sammanlagda vinsten utgör av kapitalet, eller till själva
överskottets procentiska förhållande till kapitalet och beskattas efter en
progressiv skala. Alla dessa olika betraktelsesätt komma också till synes
i praktiken, dock utan att alltid vara konsekvent genomförda. I nästan
alla fall har företagens vinst beskattats som ett helt utan hänsyn till de
enskildas förhållanden, som äro intresserade i affären i egenskap av delägare,
evad skattebetalningsförmågan principiellt anses ligga hos företaget
som sådant utan att behov föreligger att undersöka, hur det förhåller
sig med aktieägarna, eller den avgörande bevekelsegrunden är att ernå,
utan hänsyn till det principiella, större bekvämlighet i beskattningsmetoden.
Det framhölls vid framläggandet av det tyska lagförslaget, att det
riktigaste vore att beskatta bolagens vinst vid själva källan utan att vänta,
till dess vinsten uppdelats i händerna på de enskilda aktieägarna.

De gängse olika meningarna om bolags beskattning i den vanliga
inkomstbeskattningen kunna måhända giva förklaring på de skiljaktigheter,
som råda i fråga om de principer, som tillämpas beträffande inerinkomsternas
beskattning. I vissa länder är beskattningen av bolag ej
progressiv efter bärkraften såsom beskattningen av enskilda. I andra system
tillämpas en graderad inkomstskatt på vinstutdelande aktiebolag men
utan hänsyn till aktieägarnas förhållanden, så att av en vinst på 100,000
kronor, som tillfaller ett antal personer, vilkas hela inkomst är under

5,000 kronor, får betalas skatt efter högre skala än utav 50,000 kronor,
som helt och hållet tillkomma en enda millionär. Vidare förekommer
att en vinst på 10,000 kronor, som utgör 2 procent på hela kapitalet,
kan få betala efter en högre skala än en vinst på 5,000 kronor, som
utgör 20 procents avkastning. Vissa andra system gradera i stället
skatten i relation till den procent vinsten utgör av kapitalet.

En progressiv beskattning av affärsföretag som ett helt för sig har
sin grund icke så mycket i skattebetalarens subjektiva förmåga som i
den objektiva bärkraften.

En teoretisk grundval för den proportionella beskattningen av
mervinsten (utan att den ställes i förhållande till någon viss standard)
d. v. s. efter en jämn skatteskala kan må man måhända finna i den tankegången,
att samhället under krigstiden så att säga tillhandagår med grundvillkoren
för överskottsvinsterna. Under detta antagande skjutes »skatte»-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

123

elementet i bakgrunden, och pålagan blir eu affärsoin kostnad, en avgift
för rättigheten att få begagna eu viss inkomstkälla. Den är eu utbetalning
från stora vinster, innan de alls kunna bli inkomst, för att inkomsten
över huvud skall få uppstå. Om överskottet uppstår på grund
av ökad produktion till de ursprungliga priserna, ha samhällsbehoven
skapat de villkor, under vilka denna stegring åstadkommits, och en avgift
betalas för utnyttjandet av dessa villkor. Om överskottet uppstår
genom högre priser på normal produktion, har staten en liknande
fordran. Med bortseende från de sällsynta fall, då överskottet helt beror
på minskade omkostnader, täcka dessa båda fall eller en kombinering av
dem alla möjligheter, och en proportionell avgift är i alla händelser begriplig
på grundvalen av denna tankegång.

Grundvalen för en progressiv skatt på det rena överskottet är
däremot icke så klar, utan att man tar hänsyn till skatteförmågan. Den
progressiva inkomstskatten är hänvisad att hålla sig till den individuella
bärkraften, och därest skatten på krigsvinster ej betraktas som en inkomstskatt,
får eu annan grundval uppsökas för progressiv beskattning,
t. ex. genom att hänföra skatteprocenten till avkastningen på kapitalet.

Skattetariffen. Den på olika håll tillämpade mervinstbeskattningen
kan i avseende å skattetariffen klassificeras sålunda:

1. Den sammanlagda vinsten ställd i relation till kapitalet — progressiv
beskattning av mervinsten. En variation av den närmast liggande
formen — att låta progressionen växa med inkomstprocenten, tillämpad i
Danmark in. fl. länder — är systemet att tänka sig vinsten uppdelad i delsummor,
vilka beskattas desto hårdare, ju högre procenttal de representera.
Ett exempel härpå är den italienska krigsvinstskatten, utgående
med 12 % för den del av vinsten, som ligger mellan 8 och 10 % av
kapitalet, med 18 % för del därav, som ligger mellan 10 och 15 /, o. s. v.

2. Mervinsten ställd i relation till kapitalet. I Österrike få t. ex.
bolag skatta, med 10 procent för mervinst, som ej utgör mer än 5 procent
på kapitalet, 15 procent på mervinsten utgörande mellan 5 procent
och 10 procent o. s. v.

3. Mervinsten satt i förhållande till standardinkomsten. I Italien
ha vissa skattskyldiga beskattats med 5 procent på mervinst, som ligger
mellan eu tiondel och fem tiondelar, med 10 procent för mervinst
över fem tiondelar men ej över tio tiondelar av standardinkomsten
o. s. v.

4. Progressiv beskattning av mervinst utan relation till någon viss
standard. Exempel härå erbjuder det svenska systemet med progression
efter mervinsternas absoluta belopp.

124

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

5. Proportionell beskattning av krig svinst utan förhållande till viss
standard. Exempel härå finnas i Förenta Staterna, Canada, Schweiz,
England m. fl. länder.

Som exempel på den vacklan som förekommit mellan olika tarifftyper
må anföras, att det först framlagda franska förslaget kom under
grupp 4; krigsvinst under 400 pund1 skulle få en skatt på 5 procent,
andelen mellan 400 och 2,000 pund 10 procent och så vidare upp till
andelar över 20,000 pund, för vilken det föreslagna skattebeloppet var
30 procent. Men när förslaget hade passerat budgetutskottet, hörde det
hemma under grupp 3; om krigsvinsten var mindre än en femtedel av
standardvinsten, skulle den erlägga en skatt av 5 procent, nästa del, som
uppgick till en andra femtedel av standardvinsten, 10 procent och så
vidare. Men slutresultatet i lagform blev eu jämn skatteskala på 50
procent. Numera har dock efter denna vacklan den progressiva grundsatsen
segrat.

I den första tyska lagen föreskrevs såsom en preliminär åtgärd att
bolagen skulle reservera 50 / av sin vinst. Åtgärden avsåg i verkligheten
blott att säkerställa skatten, till dess man hunnit ordentligt genomarbeta
skatteförslaget. Den först antagna progressionen kombinerar grupp 1 och 2
på ett ganska invecklat sätt. Så utgår till exempel, när mervinsten är
under 2 procent av kapitalet, skatte.n med en bottenprocent av 10 %,
vilken uttages, då den totala genomsnittsvinsten på kapitalet ej överstiger
10 procent. Om totalvinsten är mellan 10 och 15 procent, blir skattekvoten
l,i gånger bottenprocenten o. s. v. upp till en skattekvot av 1,5 gånger
bottenprocenten vid en sammanlagd vinst av mer än 30 procent av kapitalet.
Bottenprocenten själv stiger till 30 procent, när mervinsten utgör
mer än 20 procent av kapitalet. Högsta skattesatsen blir i verkligheten 45
procent (eller 1,5 gånger bottenskatten om 30 procent). Det allra senaste
tyska skattesystemet innebär återigen en kombination mellan progressivitet
efter mervinstens absoluta storlek och efter totalvinstens, procenthöjd,
alltså mellan vad här betecknats som typerna 1 och 4.

Slutligen kan nämnas, att intet egentligt försök gjorts att fixera
mervinsten genom hänsynstagande till prisnivån.

1 Återgivet med siffror i pund enligt artikeln. Då tillgång ej finnes till själva
förslaget, har omräkning i svenskt mynt ej skett.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

125

B. Krigsvinstbeskattningens höjd i enskilda länder jämte vissa
uppgifter om skärpt direkt beskattning.

Efter förestående sammanfattande översikt, av vilken torde framgå
att krigsvinstbeskattningen utformats på tämligen olikartat sätt i olika
länder, vilket givetvis i hög grad försvårar bedömandet av det faktiska
skattetryck de nya skatterna innebära, följer nu en för de olika länderna
specialiserad framställning. I densamma tages närmast sikte på
krigskonjunkturskattens tariff. Därtill anföras ett urval av föreliggande
notiser om eljest anmärkningsvärda företeelser inom den direkta statsbeskattningens
område. Materialet är i allmänhet endast sammanställt och
grupperat utan att belysas med kommentarer.

Först äro de krigförande länderna upptagna.

1. England.

Den engelska krigsvinstskatten (excess profits duty), som pålades år
1915, utgick under dess första år, för belopp överstigande 100 £, med
50 i* å krigsvinstens belopp. Under andra året höjdes procenttalet till
60 Nu gällande beskattning utgår enligt meddelande från svenska
legationen i London med 80 % å belopp överstigande 200 £.

Den engelska inkomstskatten (income tax och supertax) har därjämte
undergått en högst väsentlig stegring. Ur Finanzarchiv 1917 må
anföras följande jämförelse mellan skattesatser före kriget och enligt
budgetförslaget 1916—17:

Före kriget. Budgeten 1916—1917.

Skatt å tearned income> .... -1,000 £—9 p. per £ vid totalinkomst — 500 £— 2 sb. 3 p.

500—1,000 > — 2 sh. 6 p.

1.000— 1,500 > —10‘A _ 3 sh.

1.500— 2,000 > —1 sb. — 3 sb. 8 p.

2.000— 2,500 » —1 sb. 2 p. __4 sh. 4 p.

2.500— > —1 sh. 3 p. _ 5 sh.

Skatt å ytmearned incomo..........1 sh. 3 p. vid totalinkomst—500 £ — 3 sb.

500—1,000 3 sh. 6 p.

1,000—1,500 4 sh.

1,500—2,000 4 sh. 6 p.

> 2,000 5 sh.

126

Supertax

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

. . . 3,000 £ 5 p. för 500 £

3.000— 4,000 > 7 p. per £ inom gruppen

4.000— 5,000 . 9 p.

5.000— 6,000 >'' 1 sh. 1 p. »

6.000— 7,000 » 1 sh. 3 p. >

7.000— 8,000 > 1 sh. 4 p. »

8.000— 9,000 » > » » • >

9.000— 10,000 ■ > > » > >

10,000 > » > » > »

1 sh. för 500 £

1 sh. 2 p. per £

1 sh. 6 p. > »

2 sh. 2 p. » >

2 sh. 6 p. » »

2 sh. 8 p. > »

3 sh. 2 p. » >

2 sh. 10 p. » >

3 sh. 6 p. > >

De nya skattesatserna innebära sådan stegring av inkomstskatten,
att densamma kommer att utgå, vid en inkomst av

10.000 pund med..............

50.000 » » . . ............

och vid de största inkomsterna med något över

. 30 /o
. 40 »
. 42 »

I ett interpellationssvar av december 1917 meddelades uppgifter
om beräknade intäkten för 1917—18 av de direkta skatterna, jämförd
med intäkten 1913—14.1 Times (4/ia 1917) publicerar härom följande

siffror: 1913-14 1917-18

£ £

Incometax............... 43,902,000 205,000,000

Supertax................ 3,339,000 19,000,000

Excess profits dnty........... 200,000,000

Om den ytterligare stegring av inkomstskatten, som föreslagits i
årets budget, — uppgiven till nära 42 % vid inkomst av 10,000 £ och
47 % vid 20,000 £ — ha tillräckligt tillförlitliga data ej förelegat.

Att märka är, att inkomstskatten utgår å ett inkomstbelopp, som
minskats med krigskonjunkturskattesumman.

I 2. Frankrike.

Krigsvinstbeshattningen i Franrike anslöt sig från början till den
engelska typen. Krigsvinster överstigande 5,000 fr. hava tidigare, såvitt
summan ej uppgår till mindre än 6 % av placerat kapital eller mindre
än 30-dubbla patentskatten (näringsskatten), varit underkastade en skattesats
av 50 %, eller — vid uraktlåten deklaration — 60 %.

1) Däri uppgives såsom i april 1916 beslutad högsta skattesats ovan anförda 3 sh. 6 p.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

127

Numei’a utgår krigsvinstskatten, enligt meddelande från svenska
legationen i Paris, med följande procenttal:

För den del av beskattningsbara
inkomsten, som ligger

under 100,000 fr........................med 50 %

mellan 100,000 och 250,000 fr....... » 60 >

> 250,000 > 500,000 >................. » 70 »

över 500,000 fr......................... > 80 »

Den införda progressionen innebär, att faktiska skatteprocenten
kommer att utgöra:

för 100,000 fr.................50 %

» 250,000 » ................56 >

» 500,000 » ................63 »

» 1,000,000 » ................ 71-5 >

» 5,000,000 » ................78-3 >

> 10,000,000 » ...............79-1 »

Beträffande övriga direkta skatter äro jämförelser mellan Frankrike
och andra länder knappast utförbara, då det franska skattesystemet är av
en helt annan typ än i flertalet andra länder, där den allmänna inkomstskatten
blivit det nydanade skatteväsendets främsta kännetecken. Uppgifter
föreligga emellertid om införande, med relativt låga skattesatser
(2—5 %) av den länge omstridda inkomstskatten, vidare om skärpt arvsskatt
och stämpelskatt samt särskild lyxskatt, utgående med 10 % å vissa
varors saluvärde.

£ Förenta staterna.

Fn speciell »munition manufacturers tax» — lagd alltså på ammunitionstillverkningen
— har under 1916 utgått med 1272 %. För 1917
har den sänkts till 10 % och bortfaller för innevarande år. Numera gällande
skattelagar innehållas i ett skattelagskortiplex av 3 oktober 1917
(War tax law), innefattande krigsvinstskatt, skärpt inkomstskatt och skärpt
bolagsbeskattning.

Krigsvinstskatten utgår å mervinst (excess profits), som bestämmes,
där visst kapital av bestämbar storlek är investerat, genom att från inkomsten
avdraga viss, mellan 7 och 9 procent växlande kvotdel av kapitalet.
Skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer åtnjuta skattefrihet

128

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

för 6,000 dollars. Skatteprocenten varierar med beskattningsbara nettoinkomstens
storlek (efter avdrag av ovannämnda procent av kapitalet) i
förhållande till det investerade kapitalet enligt följande skala:

Beskattningsbar nettoinkomst ej över 15 % av kapitalet...........20 %

> » över 15 men ej 20 % av kapitalet.......25 >

> > » 20 > > 25 » > > 35 >

» > > 25 > > 33 » > > 45 »

» i » 33 % av kapitalet............60 »

Finnes ej något investerat kapital eller är det blott nominellt utgår
i stället för ovanstående egentliga krigsvinstskatt en skatt av 8 få
inkomst, som överstiger, för skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer,

6,000 dollars.

Vidare har bolag sbeskattning en skärpts, så att den utgör 6 % i stället
för tidigare 2 / å nettoinkomsten.

Den allmänna inkomstskatten har undergått en synnerligen kraftig
stegring, först genom inkomstskatten av 8 september 1916, genom vilken
den normala procentsatsen fördubblades, från 1 till 2 %, och tilläggsskatten
(supertax) för högre inkomster väsentligt skärptes och sedermera genom
inkomstskatten av den 3 oktober 1917. Enligt sistnämnda nu gällande
förordning erlägger t. ex. en gift skattskyldig — som åtnjuter skattefrihet
i högre grad än ogift — i skatt för

3,000 dollars
10,000 >
40,000 »

100,000 >
500,000 »

1,000,000 »
3,000,000 »

20 = 0-6 %
355 = 3-6 >
3,580 = 8-9 >

16,180 = 16 2 »
192,680 = 38-5 >

475,180 = 47 5 >

1,800,180 = 60''0 >

Närmare framgår skattestegringen ur nedanstående tabell, hämtad
ur en genom beskickningen i Washington insänd publikation om de nya
amerikanska krigsskattetna. Att märka är, att den äldre skattelag
(»old law»), till vilken härnedan refereras, icke är den före kriget gällande
utan skattelagen av år 1916.

129

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tabell över inkomstskatten.

(Utvisar skattskyldigheten för gifta personer men utan hänsyn till det medgivna avdraget av 200

dollars för varje underhållet barn.)

Netto-

inkomst.

Normal Tax.

Snrtax i procent.

Surtax.

Total

Skatt.

Förut

gällan-

de

(•Old

law»).

Enligt

nya

skatte-

lagen

(•New

law>).

1

Total

Normal

Tax.

OM

law.

New

Law.

Sam-

ma.

Belopp, som falla
under skatten.

Belopp

av

snrtax

inom

varje

grupp.

Total

snrtax.

2 % på
belopp
över
1,000
d.1)

2 % till-lägg på
belopp
över
2,000
d.2)

Till-

lägg-

Dollars

Dollars

Dollars

Dollars

Procent

Procent

Procent

Dollars

Dollars

Dollars

Dollars

3,000

—

20

20

—

—

—

—

_

20

4,000

—

40

40

—

—

—

—

—

—

40

5,000

20

60

80

—

—

—

—

—

80|

7,500

70

no

180

—

1

1

5,000— 7,500

25

25

205

10,000

120

160

280

—

2

2

7,500— 10,000

50

75

355|

12,500

170

210

380

—

3

3

10,000— 12,500

75

150

530

15,000

220

260

480

—

4

4

12,500— 15,000

100

250

730

20,000

320

360

680

—

5

5

15,000— 20,000

250

500

1,180

40,000

720

760

1,480

1

7

8

20,000— 40,000

1,600

2,100

3,580

60,000

1,120

1,160

2,280

2

10

12

40,000— 60,000

2,400

4,500

6,780

80,000

1,520

1,560

3,080

3

14

17

60,000— 80,000

3,400

7.900

10,980

100,000

1,920

1,960

3,880

4

18

22

80,000— 100,000

4,400

12,300

16,180

150,000

2,920

2,960

5,880

5

22

27

100,000- 150,000

13,500

25,800

31,680

200,000

3,920

3,960

7,880

6

25

31

150,000— 200,000

15,500

41,300

49,180

250,000

4,920

4,960

9,880

7

30

37

200,000— 250,000

18,500

59,800

69,680

300,000

5,920

5,960

11,880

8

34

42

250,000— 300,000

21,000

80,800

92,680

500,000

9,920

9,960

19,880

9

37

46

300,000— 500,000

92,000

172,800

192,680''

750,000

14,920

14,960

29,880

10

40

50

500,000— 750,000

125,000

297,800

327,680

1,000,000

19,920

19,960

39,880

10

45

55

750,000—1,000,000

137,500

435,300

475,180j

1,500,000

29,980

29,960

59,880

11

50

61

1,000,000—1,500,000

305,000

740,300

800,180

2,000,000

39,960

39,960

79,8S0

12

50

62

1,500,000—2,000,000

310,000

1,050,300

1,130,080;

3,000,000|

59,920

59,960

119,880

13

50

63

över 2,000,000

630,000

1,680,300

1,800,180

'') För ensamstående 3,000 d.

*) För ensamstående 1,000 d.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt, 406 höft. (Nr 448).

17

130

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För ett par uttagna inkomstbelopp utfaller jämförelsen mellan mbl
lav» och »new law» sålunda

20,000 d.....»old law>: 320 d. = 1-6 % >new law»: 1,180 d. = ö''9 %

100,000 » 3,920 > = 3 9 » > • 16,180 > = 16‘2 »

3,000,000 >....> » 387,920 » = 12-9 > » » 1,800,180 » = 600 .

I förhållande till beskattningen före kriget är emellertid stegringen
betydligt större, såsom framgår av vad förut nämnts.

Det bör till sist anmärkas, att vid skattläggning för inkomstskatt
äger skattskyldig avdraga det belopp, han ma ha erlagt i krigsvinstskatt.

4. Tyskland.

Den tyska krigsvinstbeskattningen är av eu säregen typ. I fråga
om bolagen innebär den uttagande av en mervinstskatt, utgående progressivt
efter vinstens storlek i förhållande till kapitalet. Men för enskilda
skattskyldiga har i Tyskland skatten lagts ej å merinkomsten utan
å merförmögenheten, vilken beskattas progressivt efter förmögenhetstillväxtens
storlek. Beskattningen är i båda fallen av 1916, enligt förordning av
17 december 1916, föregången av förberedande lag av år 1915.

För bolagsbeskattningen gäller, att mervinsten utrönes genom jämförelse
mellan å ena sidan krigsåren 1914 17, varvid viss utjämning

mellan åren är medgiven, och å andra sidan de fem föregående åren
med uträknande av ett genomsnitt för de tre år, som återstå, sedan det
bästa och sämsta året fråntagits. Krigsvinstskatten (Kriegsabgabe) utgår
med olika skala för inländska och för utländska bolag.

För de inländska bolagen gäller följande tariff:

Om mervinsten i årsmedeltal Skatt.

ej överstiger 2 % av kapitalet............10 % av mervinsten

överstiger 2 men ej 5 # av kapitalet.........15 » » ’

, 5 » > 10 > > > .........20 > » >

> 10 > > 15 > > » 25 * * ’

» 15 % > » 30 » » >

Denna »Kriegsabgabe» höjes på sätt nedanstående tabell utvisar,
om genomsnittsvinsten (varvid i kapitalet far inräknas utom inbetalt
kapital även vid första krigsårets början förefintlig reserv) överstiger

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

131

8 men ej 10 %.........

10 > » 15 » ..........

15 > > 20 i ..........

.20 > » 25 > ..........

25 %...............

För utländska bolag utgår
storlek räknad ej i procent utan i

..............med 10 %

.............. > 20 >

.............. > 30 »

.............. . 40 >

.............. » 50 »

skatten progressivt efter mervinstens
absoluta tal, sålunda:

Mervinst i mark.

Skatt.

under 20,000 ..............

.............10 %

över 20— 40,000 ............

.............12 »

» 40— 60,000 ............

.............14 »

> 60— 80,000 ............

.............16 »

> 80—100,000 ............

. '' •..........18 >

. 100—120,000 ............

.............20 »

» 120-140,000 ...........

.............22 »

» 140—160,000 ............

.............24 *

. 160—180,000 ............

.............26 >

» 180—200,000 ............

.............28 >

» 200—250,000 ............

.............30 >

. 250—500,000 ............

.............40 >

''» 500,000 ...............

.............45 >

Den särskilda krigsskatten å enskilda utgår under förutsättning, att
under tiden mellan 31 december 1913 och 31 december 1916 förmögenheten
antingen tillväxt eller ej minskat mera än att den vid sistnämnda
tidpunkt utgör minst 90 / av dess belopp vid förstnämnda tidpunkten.
Vissa undantag äro stadgade beträffande arvlåten förmögenhet m. m.
För beskattning kräves vidare, att förmögenheten den S1/i2 1916 överstiger
10,000 mark och, beträffande förmögenhetstillväxten, att den utgör
minst 3,000 mark.

För förmögenhet, som ej tillväxt men ej heller minskats till mindre
än 90 ''v av värdet vid utgången av år 1913 utgår en skatt av eu
procent.

Sådan förmögenhet åter, som tillväxt, beskattas enligt nedanstående
skala:

132

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Av förmögenhetstillväxtens första 10,000 mark......

> » nästa började eller fulla 10,000

mark.......

Skatt.

........ 5 *

........10 »

1 >

>

> »

»

10,000

> .......

........15 .

> >

*

» >

»

20,000

» .......

........20 .

> >

*

> >

»

50,000

» .......

........25 •

» >

.

) >

»

100,000

> .......

........30»

» »

>

> i

200,000

» .......

........35 »

> »

f >

>

300,000

» .......

........40 »

> »

>

» >

»

300,000

> .......

........45 »

> >

belopp däröver . .

........50 >

Den faktiska skattesats, som enligt denna skala kommer att uttagas
av olika belopp i förmögenhetstillväxt, framgår av följande tabell:

Förmögenhetstillväxt.

Skatt.

Procent.

10,000 ...........

........ 500

5

20,000 ...........

....... 1,500

76

30,000 ...........

........ 3,000

10

50,000 ...........

........ 7,000

14

100,000 ...........

........ 19,500

19-5

200,000 ...........

........ 49,500

24-

400,000 ...........

...... . 119,500

29-9

700,000 ...........

........ 239,500

34-2

1,000,000 ...........

........ 374,500

37-4

2,000,000 ...........

........ 874,500

43-7

5,000,000 ...........

........ 2,374,500

47-6

10,000,000 ...........

........ 4,874,500

48-7

Genom en ny skatteförordning från april 1917 har den tyska krigsvinstskatten
ytterligare höjts. Viss lindring är därvid medgiven, om den
skattskyldige har en förmögenhet, som den 31 december ej översteg

100,000 mark, och mer än 2 barn under 18 år. I sådant fall förhöjes
skatten med, alltefter barnens antal

vid ett barnantal av mer än 2...................15 %

»» » > » >3...................10 »

»» » » » »4...................5 >

Vidare är uppskov med erläggande av tilläggsprocent tills vidare
medgivet, om skattskyldig gör troligt, att året efter den tidrymd, som
omfattas av krigsskattelagen medför en förmögenhetsminskning eller

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

133

inindrevinst, uppgående till minst eu femtedel av den skattepliktiga förmögenhetstillväxten
eller mervinsten.

Den generella förhöjningen utgår med 20 % av det skattebelopp,
som skattskyldig är pliktig att lämna som Kriegsabgabe.

Härigenom kommer skattesatsen att höjas till, för inländska bolag
ett procenttal, som växlar mellan 12 och 54 %, för utländska bolag likaledes
mellan 12 och 54 % och för enskilda personer till, vid en fömögenhetstillväxt
av

10,000 mk.................. 6 %

100,000 > 23-6 «

1,000,000 » 44-9 »

10,000,000 > 58''9 »

Krigsvinstbeskattningen av december 1916 föregicks av en förordning
om förberedande åtgärder, av juni 1916, varigenom bland annat
bolagen ålades förpliktelsen att reservera 50 % av sin mervinst. En ny
dylik förberedande förordning utfärdades samtidigt med nyssnämnda
skattelag om 20 % tillägg till krigsskatten. Enligt densamma skulle bolag
vara skyldiga att reservera 60 % av mervinsten under året efter den
tidrymd, som den förra krigsskattelagen omfattade.

I anslutning till den förberedande åtgärden att förplikta bolagen
till reserverande av viss del av sin vinst har numera framlagts förslag
till krigsvinstbeskattning för det fjärde krigsåret. Tariffen är i detta
förslag betydligt skärpt och så anordnad att till en generell skattesats anknytas
bestämmelser om viss degression.

Den generella skattesatsen utgör för inländska och utländska bolag
60 %. Denna minskas emellertid i viss relation dels till mervinstens absoluta
belopp och dels till totalvinstens procentiska höjd.

För inländska bolag är sålunda stadgat, att skatten minskas

med 10 %, om mervinsten överstiger 300,000 men ej 500,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 25 % av det inbetalda grundkapitalet
inberäknat verkliga reserver vid första krigsårets början;
med 20 %, om mervinsten överstiger 200,000 men ej 300,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,

vinsten icke överstiger 20 % av samma kapital;
med 30 %, om mervinsten överstiger 100,000 men ej 200,000 mark eller om, vid
mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,

vinsten icke överstiger 15 % av kapitalet;

134

Kniiffl. May.ts nåd. proposition nr 448.

med 40 \. om mervinsten överstiger 50,000 men ej 100,000 mark eller om. vid
inervinst ej överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 10 % av kapitalet,
med 50 %'', om mervinsten icke överstiger 50,000 mark eller om, vid mervinst ej
överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 8 % av kapitalet.

För utländska bolag gäller enahanda skattelindring i relation till
niervinstens absoluta storlek, medan hänsyn icke tages till deras vinstprocent.

Den faktiska skattesatsen kommer under tillämpning av ovan angivna
grunder, med bortseende från de utländska bolagen, att ställa sig
som följer:

1) För mervinst, uppgående till minst 1,000,000 eller till minst

25 % av kapitalet......................60 *».

2) För mervinst uppgående till mindre belopp eller lägre procent
enligt dubbel tariff:

Mervinst

Skatt

Vinstprocent

Skatt

300.000—500,000 . . .

. . . . 54 t

20-25 . . .

. . . . 54 %

200,000—300,003 . . .

. . . . 48 >

15-20 . . .

. . . . 48 »

100.000 200,000 .

. . . . 42 »

10—15 . . .

. . . . 42 »

50,000 -100,000 . . .

. . . . 36 >

O

rH

!

CO

— 50,000 . . .

. . . . 30 >

— 8 . . .

. . . . 30 >

Grupperas mervinsterna efter absolut storlek kommer skatten alltså
att utgöra:

Mervinst Skatt

under 50,000 30 %

50,000- 100,000.............30—36 % allt efter vinstprocenten

100.000— 200.000.............30—42 » > >

200.000— 300,000.............30—48 »

300.000— 500,000.............30—54 >

500.000— 1,000,000.............30-60 >

över 1,000,000 ............. 60 %

Särskilda bestämmelser äro givna i syfte att mildra övergångarna
mellan skalans olika trappsteg.

I motiveringen till lagförslaget upplyses, att med en förnyad beskattning
av enskildas merförmögenhet lämpligen bör anstå till senare tidpunkt,
då krigets slut kan skönjas. Denna del av den tyska krigsvinstbeskattningen
synes alltså vara allenast för det närvarande undanskjuten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

13:'')

Rörande övriga förändringar i det tyska skattesystemet under krigsåren
skall här, så vitt Tyska riket angår, allenast nämnas, att en allmän
varuomsättningsskatt genomförts med en skattesats av 1 per tusen å omsatta
varors värde — i det senaste skatteförslaget väsentligt utvidgad till
sin räckvidd och skärpt till 5-dubbla skattesatsen —, och att mycket betydande
ökningar skett i avseende å andra indirekta skatter, vilka emellertid
falla utanför ramen av denna sammanställning.

För de enskilda staterna ha vissa skärpningar skett i den vanliga
inkomstbeskattningen. Ur Schanz Finanzarkiv 1917 må återges följande
tabell, utvisande inkomstskattens dåvarande höjd i några tyska stater.

Mark.

Preussen.

Bayern.

Saclisen.

Wnrtemberg.

Baden.

Hessen.

1,000 .

. . 0''6 S

0''45 %

1''0 %

0-525 %

0-8 %

1-397 %

2,000 .

. 1’62 »

1-16 »

1-8 >

1-1025 >

1''5 >

2127 >

3,000 .

. . 1-87 >

1-84 »

2-45 •

1''54 »

2''4 »

2-413 *

1,000

. . 2-665 >

2-535 >

2-885 »

2-166

2-76

2-8575 »

0,000

. . 2-92 »

3-098 >

3-833 >

3-136 >

3"50 >

3-3866 »

10,000 .

. . 4-05 »

3-G4 »

4 07 >

4-3795 >

4''25 »

4-0 »

20,000 .

. . 4-50 >

4-134 >

4-44 »

5-109 >

4-6865 >

4-223 >

00,000 .

. . 5-88 >

4-904 »

5 772 »

5*46 »

5''625 »

4699 >

100,000 .

. . 7-605 *

5’78 >

6‘42 >

5-85 >

6-25

5-34 >

150,000 .

. . 7-73 >

6-345 »

6''50 >

6''175

625 >

5*677 >

200,000 .

. . 7-80 »

650 »

6"50 >

6-50 .

(>*25 »

5-845 >

5. Övriga krigförande länder.

1 avseende å övriga krigförande länder äro endast några knapphändiga
notiser att sammanföra.

Krigsvinstskatt enligt förordning av 16 april 1916 utgår på mer-«
inkomst, vid vars beräknande minst 6 "i av investerat kapital förutsättes
som fredsinkomst.

Skatteskalan är för bolag:

för den

del av merinkomsten, som cj överstiger 5 % . . . .

.....10 %

över 5

men ej 10 %...................

.....15

. 10

. 15 >...................

.....20 »

» 15

» 20 >...................

.....25 »

. 20

» 25 »...................

.....30 .

> 25

%........................

.....35 »

Österrike Ungern.

136

Kungl. Majits nåd. proposition nr 448.

Utländska bolag erlägga skatt enligt särskild, från 20 till 40 %
stigande skala.

För enskilda är skattesatsen vid olika merinkomster:

under 10,000 ......................... 5 %

för nästa 20,000 ......................... 10 >

» » 20,000 15

» » 20,000 ......................... 20 »

. » 20,000 25 »

. » 20,000 30 >

. » 200,000 35 >

> . 200,000 40 >

» > 200,000 45 »

De direkta skatterna uppgivas för övrigt i Finanzarkiv ha nära nog
fördubblats.

Ungern har en liknande krigsvinstbeskattning som Österrike.

%

Italien. Förutom höjd inkomstskatt, särskild värnskatt och tantiémeskatt

har i Italien uttagits en krigsvinstbeskattning, som enligt dekret av 21
november 1915 utgått med en sålunda stigande skala.

12 procent på. vinstandelen mellan 8 ocli 10 procent på kapitalet

18

>

>

. 10 »

15

>

»

>

24 »

>

»

. 15 >

20

>

>

S

35

>

>

» 20 »

30

>

>

>

Dekret av 9 november 1916 har fördubblat skalans procentsatser,
sålunda utgående med

från 20 till 60 procent.

e. Ryssland. I Ryssland har funnits en krigsvinstbeskattning, som utgått å merinkomster,
efter avdrag av andra skatter, med en efter rörelsens vinstprocent
progressiv skala stigande

från 20 till 40 procent,

dock med den begränsning, att samfällda beloppet av skatter ej skolat
överstiga 50 %.

d. Engelska Beträffande Nya Zeeland uppgives i litteraturen en krigsvinstskatt
kolonier. ^ generellt 45 %, beträffande Australien en skattesats av först 50 %, sedermera
höjd, enligt icke fullt säkra uppgifter till 75 %.

Kutigl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

137

I Canada har krigsvinstskatten utgått med generellt 25 Z. Där
har under år 1917 en särskild kringsinkomstskatt införts (The Income
War Tax Act) med skattesatser stigande till c:a 28 %, på sätt nedanstående
sammanställning utvisar:

A. Enskilda.

Normal tax: 4 % för inkomst över 2,000 $ för ogifta och änkeman eller änkor utan minderåriga barn
och för inkomst över 3,000 $ i alla andra fall.

Supertax: utöver ovanstående för det belopp, varmed inkomsten överstiger

6,000 men ej

10,000 ...........

. . 2 *

10,000 » »

20,000 ...........

. . 5 »

20,000 > »

:50,000 ...........

. . 8 »

30,000 » »

50,000 ...........

. . 10 .

50,000 > ;

100,000 ...........

. . 15 »

100,000 . . .

. . 25 »

B. Bolag och korporationer.

Normal tax för inkomster

över 3,000.

Tabell utvisande skatten

för enskilda.

Inkomst.

Skatt.

3,000 . .

. . . 120

4

6,000 . .

... 240

4

10,000 . .

. . . 480

4-8

20,000 . .

. . . 1,380

6-9

30,000 . .

. . . 2.580

8-6

50,000 . .

. . . 5,380

107

100,000 . .

. . . 14,880

14-9

200,000 . .

. . . 43,880

21-9

300,000 . .

. . . 72,880

24-3

400,000 . .

. . . 101,880

25-4

500,000 . .

. . . 130,880

26-1

1,000,000 . .

. . . 275,880

27-fi

Enligt uppgift lämnad i Eeonomist den 13 nästlidne april har även «• Tur kie
i Turkiet framlagts förslag om en krigsvinstbeskattning, retroaktiv för
lida krigsperioden. För bolag är ifrågasatt en med inkomstprocenten
växande skattesats

Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.)

1K

138

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

fråu 10 % 1 skatt, då vinsten utgör upp till 5 % av kapitalet
till 50 > » » » » i » 50 > > »

För enskilda skola procenttalen utgöra

från 5 % på merinkomst intill 500 turkiska pund
till 50 t . > om minst 50,000 > »

Härefter följa nu vissa uppgifter rörande neutrala länders skat-te väsen.

I fråga om ett av dem, nämligen Spanien, föreligger uti tillgängligt
material allenast den knapphändiga notisen, att krigsvinstskatten utgår
med följande, eftei vinstprocenten avpassade skattesatser, nämligen vid
eu vinst av

högst 20 %..................med 25 %

20—35 ................... > 30 »

35—50 .................. } 35 >

50 % och däröver.............. » 40 »

Från Norge, Danmark, Schweiz och Holland ha däremot utförligare
uppgifter förelegat; sammanställning därav följer härnedan.

G. Norge.

Den första norska hrigsvinstbeskattningen (lag av 17 augusti 1915)
utgick för budgetåret 1915—16 men avsåg inkomståret 1914. Allmänna
betingelser för skattskyldighet voro bland annat: inkomst överstigande

10,000 kr., merinkomst överstigande 2,000 kr., vinstprocent mer än 5 *.
av nedlagt kapital. Skatteskalan var progressiv, så att av merinkomstens första

5,000 utgick
av de nästa 10,000
> > 1 000
> > > 20,000
belopp däröver

För nästa budgetår 1916—17 skärptes skatten, å 1915 års inkomster,
på sätt denna skatteskala utvisar:

5 % i skatt

7’/s > * »

10 > >

121s . » »

15 > - >

Kungl. Maj:U nåd. proposition nr 448.

139

Av merinkomstens

Skatt.

första 5,000 .........

......... 5 %

nästa 10,000 ..........

......... 77» >

» 15,000 .........

.........10 .

» 20,000 .........

.........127» »

» 25,000 .........

.........15 .

» 25,000 .........

.........177» >

överskjutande belopp .....

.........20 »

För samma budgetår uttogs ock krigsvinstskatt å 1916 års rörelse,

efter samma skala men skärpt genom

tilläggsskatt utgörande

för merinkomst mellan 150,000 och 200,000 ............. 5 %

i » överstigande 200,000 . .

..............10 »

För budgetåret 1917—18 och inkomståret 1917 har slutligen skatten

utgått enligt följande skala:

av merinkomstens första 5,000 .....

.....’........ 5 JK

nästa 10,000 .....

............. 77* *

> 15,000 .....

.............10 »

» 20,000 .....

.............127» -

» 25,000 .....

.............15 .

> 25,000 .....

.............177»

» 50,000 .....

.............20 >

> 50,000 .....

.............25 >

8verskjutande belopp .

.............30

Med denna procentskala kommer

den faktiska skattesatsen att stiga

såsom följer:

Merinkomst.

Skatteprocent.

5,000 kr........

....... 5‘0 %

50,000 > .......

.......10-0 »

100,000 • .......

.......13-1 >

200,000 » .......

.......17*8 »

1.000,000 » .......

.......27-5 >

10,000,000 > .......

.......29-7 »

närmande sig alltmer 30 / utan att fullt uppnå denna procentsiffra.

Dessa uppgifter kräva emellertid komplettering genom att tillägga
upplysningar även om den direkta beskattningen, här endast skatterna
till staten.

140

Kumjl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För budgetåret 1917—18 har skatt till staten erlagts enligt följande
regler:

a. av förmögenhet

under 10,000 kr....................33 dre per 1,000

10.000— 15,000 » 40 » »

15.000— 20,000 » 50 » •

20.000— 25,000 . 60 » »

25.000— 30,000 . 75 » »

30,000 och däröver..................90 » » »

b. av inkomst

b % av inkomstens skattbara belopp, efter nedannämnda regler för sagda belopps beräknande.

c. skatt enligt a och b. förhöjes med 20 %.

d. tilläggsskatt från 12,000 kr., beräknad procentvis av sammanlagda
skatten efter a, b och c med följande satser:

för inkomst över

12,000

men

under

14,000

kr.......

.....10 *

» > >

14,000

»

»

16,000

>......

......12 »

> » >

16,000

>

y

18,000

>......

......14 »

J > >

18,000

>

>

20,000

t......

......17 >

> > »

20,000

>

25,000

y......

......20 >

> > »

25,000

>

>

30,000

»......

......25 >

» y >

30,000

>

>

40,000

>......

......30 .

» > »

40,000

>

y

50,000

>......

......35 >

50,000

och däröver . . .

•

......40 •

e. Skattdragare med 10,000 kr. inkomst och 100,000 kr. förmögenhet
erlägga särskild förmögenhetsskatt:

av förmögenhetens första

100,000 ......

» '' > nästa

50,000 ......

......kr.

0''30

av

tusen

>

50,000 ......

......»

0-50

»

y

>

100,000 ......

0-75

.

>

200,000 ......

1-10

y

>

»

250,000 ......

......>

1-50

>

>

>

250,000 ......

......>

2-00

>

>

>

500,000 ......

......>

2-50

»

>

>

500,000 ......

......>

3-00

>

>

»

1,000,000 ......

......>

3''50

y

y

»

1,000,000 ......

......y

4-26

y

y

överskjutande belopp . . .

......»

5-00

y

>

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

141

Förmögenhet understigande 1,000 kr. och inkomst understigande
1,200 kr. är skattefri.

Inkomstens skattbara del bestämmes enligt följande tabell, med
klassindelning efter det antal personer, som den skattskyldige försörjer
(skattelagen 18 aug. 1900): /

Taxerad

inkomst.

Skattbart belopp.

0 kl.

1 kl.

2 kl.

3 kl.

4 kl.

5 kl.

6 kl.

7 kl.

8 kl.

1,200 . . .

... 480

100

—

—

—

—

,—

—

—

1,300 . . .

... 520

150

—

—

-

—

—

—

1,400 . . .

... 560

200

80

—

—■

—

—

—

—

1,500 •. . .

... 600

250

130

50

—

—

—

—

—

1,600 . . .

... 640

300

180

100

—

— .

— •

—

1,700 . . .

... 680

350

230

150

70

—

—

—

—

1,800 . . .

... 720

400

280

200

120

40

—

—

—

1.900 . . .

. . . 760

450

330

250

170

90

—

—

—

2,000 . . .

... 800

500

380

300

220

140

60

—

—

2,100 . . .

. . . 840

550

430

350

270

190

no

—

■ —

2,200 . . .

... 880

600

480

400

320

240

160

80

—

2,300 . . .

... 920

650

530

450

370

290

210

130

50

2,400 . . .

... 960

700

580

500

420

340

260

180

100

2,500 . . .

. . . 1,000

750

630

550

470

390

310

230

150

3,000 . . .

. . . 1,200

960

840

800

720

640

560

480

400

3,500 . . .

. . . 1,400

1,160

1.040

1,000

920

840

760

680

600

4,000 . . .

. . . 1,600

1,360

1,240

1.200

1,120

1,040

960

880

800

4,500 . . .

. . . 1,900

1,560

1.440

1,400

1,320

1,240

1,160

1,080

1,000

3,000 . . .

. . . 2,200

1,840

1,660

1,600

1,520

1,440

1,360

1,280

1,200

5,500 . . .

. . . 2,500

2,140

1,960

J,900

1,780

1,660

1,560

1,480

1,400

6,000 . . .

. . . 2,800

2,440

2,260

2,200

2,08U

1,960

1,840

1,720

1,600

6,500 . . .

. . . 3,100

2,740

2,560

2,500

2,380

2,260

2,140

2,020

1,900

142 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

7,000 . . .

. . . 3,400

3,040

2.860

2,800

2,680

2.560

2,440

2,320

2,200

7,500 . . .

. . . 3,800

3,340

3,160

3,100

2,980

2,860

2,740

2,620

2,500

8,000 . . •

. . . 4,200

3,720

3,480

3,400

3,280

3,160

3,040

2,920

2,800

9,000 . . .

. . . 5,000

4,520

4,280

4,200

4,040

3,880

3,720

3,560

3,400

10,000 . . .

. . . 5,800

5,320

5,080

5,000

4,840

4,680

4,520

4,360

4,200

11,000 . . .

. . . 0,800

6,200

5,900

5,800

5,640

5,480

5,320

5,160

5,000

12,000 . . .

. . . 7.800

7,200

6,900

6,800

6,600

6.400

6,200

6.000

5,800

Skattefritt belopp över

12.000 ..... 4,200

4,800

5,100

5.200

5,400

5,600

5,800

6.000

6,200

För budgetåret 1914—15 voro skattebestämmelserna i avseende a
a) och b) av samma lydelse som nu återgivna; rörande c) föreligger den
skillnaden, att förhöjningen utgick med 10 Z i stället för med 20 Z;
punkterna d) och e) funnos då ej.

7. Danmark.

Genom lag den 10 maj 1915 om utomordentlig statsinkomstskatt
har Danmark fått sin typ av krigsvin stbeskattning. Lagen gäller åren
1915/16 och 1916/17 samt stadgar skatteplikt för inkomster om minst

8.000 kr.

Utöver ordinarie inkomstskatt skulle för inkomstens överskott över
genomsnittet för åren 1912/13, 1913/14, 1914/15 erläggas skatt med 10”/»,
varvid följande avdrag finge göras:

För merinkomst

Avdrag.

under 8,000 kr..............

............ 7,000 kr.

8,000-14,999 »............

............ 6,000 >

15,000-19,999 »............

............ 5,000 »

20,000—49,999 >............

............ 4,000 >

50,000—74,999 »............

............ 3,000 »

75,000-99,999 >............

............ 2,000 »

100,000 eller däröver...........

............ 1.000 »

Bolag voro skattskyldiga under förutsättning

1) att avkastningen överstege 5 Z,

2) att den utvisade högre procent än medeltalet för de tre åren
1912/13—1914/15.

Skatten skulle utgå. enligt följande skala efter vinstprocentens
storlek:

Klingl. Maj:ts nåd. proposition

nr 448.

vinst intill 8 % av kapitalet...........

8 % av merinkomsten

» över 8 men ej 10 %.............

10 » i>

> >10 > > 15 > ............

. 12 » >

> * 15 » :> 20 >.............

15 »

> » 20 % eller däröver..........

!^0 » »

Av nya bolag skulle skatt utgå med 10 % av det inkomstbelopp,
som överstege 5 %.

Samtidigt höjdes den vanliga inkomstskatten, förmögenhetsskatten,
aktiebolagsskatten och arvsskatten. Över förändringen i de två förstnämnda
upplysa nedanstående två tabeller.

Danmarks inkomstskatt och förmögenhetsskatt enligt lag av

1915 och av 1912

Inkomst.

1015.

1912.

Under 1,000 kr...........

........ 1-4

1*4

1,000 - 2,000 ..........

■ «....... 1''5

1*5

2,000— 3,000 ..........

........ 1-0

1*6

3,000— 4,000 ..........

........ 2-1

2*1

4,000— 5,000 ..........

........ 2-3

2*3

5,000 — 6.000 ..........

........ 2'' 1

2*4

6,000— 8,000 ..........

........ 2-7

2*6

8,000— 10,00(1 ... ......

........ 30

2*9

10,000— 15,000 ..........

........ 3-3

3*1

15,000— 20,000 ..........

........ 3-7

3*4

20,000— 30,000 ..........

........ 4-1

3*6

30,000— 40,000 ..........

........ 4-5

3*8

40,000- - 50,000 ..........

........ 5-0

4*1

50,000— 75,000 ..........

........ —

4*5

50,000-100,000 ..........

........ 5*ö

—

75,000—100,000 ..........

4*6

100,000 och däröver.........

........ 6-0

—

100,000—200,000 ...........

........ —

4*9

200,000 och däröver.........

........ —

5*0

Förmögenhet.

1915.

°/oo.

1912.

°''oO.

Under 15,000 ............

........ 0*65

0*65

15,000— 30,000 ........

........ 0*90

0*90

30,000— 50,000 .........

........ 1*25 |

1*15

50,000- 100,000 .........

........ 1*40 j

100,000— 200,000 ........

........ 1*60

l*2o

200,000— 500,000 .........

........ 1*85 1

500,000-1,1X10,000 .........

........ 2* 15

1*25

1,000,000 och däröver........

....... 2*50 1

144

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För skatteåret 1917—18 omlades den speciella krigstidsbeskattningen
tämligen fullständigt. Medan förutvarande merinkomstskatt hade
karaktären av en krigskonjunkturskatt, i det skattskyldighet ej förelag,
om merinkomsten icke härledde sig från krigskon junkturen, infördes i
det nya skattesystemet en allmän merinkomstskatt och som komplemenl
därtill tilläggsskatt å såväl inkomst som förmögenhet, varvid stadgades
att allenast den ena — den högre — behövde erläggas av skattskyldig,
som påfördes bådadera.

Enligt merinkomstskattelagen av 14 maj 1917 förelåg skattskyldighet
dels för inkomsttagare med mer än 6,000 kr. inkomst, dels för inkomstskattepliktiga
bolag. Merinkomsten beräknades genom jämförelse
med medel i ilet för det av två av åren 1912/13, 1913/14, 1914/15, då ininkomsten
varit högst. För enskilda skulle gälla följande skala

S

k a

t t

e p

1 i k

t i

g

i n

k o

m s

t.

0—

10—

15—

20—

80—

40—

50—

60—

70—

80—

90—

Över

Merinkomst.

8,000.

10,000. 15,000.

20,000.

80,000.

40,000.

50,000.

60,000,

70,000.

80,000.

90,000.100,000. 100,000.

%.

%.

%.

%.

%.

%■

%.

%.

%.

%■

%.

%-

%.

2—

4,000 kr.

. . . i

1

1

1

1

2

3

4

5

5

.6

6

i

4—

G,000 >

. . . i

1

1

2

2

3

4

5

5

6

6

7

7

(>—

8,000 »

. . . i

1

2

2

3

4

4

5

G

G

7

7

s

8—

10,000 .

. . . —

*>

8

3

3

4

5

6

G

7

8

8

8

10-

12.000 *

—

3

4

4

5

G

6

7

8

8

8

12—

14,000 .

—

4

5

5

G

G

7

8

8

9

9

9

14-

10,000 •

. . . —

—

f>

5

G

6

7

8

8

9

9

9

10

10—

18,000 »

. . . —

—

G

7

7

8

8

9

9

10

10

JO

18-

20,000 *

. . . —

—

—

7

7

8

8

9

9

10

10

10

11

20-

30.000 »

... —

—

—

—

9

10

10

11

11

11

11

12

12

30— 40,000 .

. . . -

—

—

—

12

13

13

13

13

13

13

13

40-

50,000 .

... —

—

—

—

—

—

14

14

14

14

15

15

15

50—

60,000 .

... —

—

—

—

—

—

—

16

16

10

16

16

16

60—

70,000 >

... —

—

—

—

—

—

—

—

17

17

17

17

17

70-

80,000 »

... —

—

—

—

—

—

—

—

—

18

18

18

18

80-

90,000 *

19

19

19

00—

100,000 >

—

—

19

20

Samt 21 % för

merinkomst

av

100—200,000 stigande med

1 % för

varje

100,000-tal

kr. till

30 %

för i*n

million och däröver.

Skattepliktiga bolag med mindre kapital än 50,000 kr. skattade
lika med enskilda, dock lägst 10 %.

145

Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Skatteplikten för bolag med minst 50,000 kr. kapital utgjordes på
sätt tabellen här nedan utvisar.

Merinkomst.
Under 8 # av kapitalet

8— 10 » > t>

10— 15 > »

15— 20 » » »

20— 25 » > »

25— SO > » >

30— 40 » . >

40— 50 » » >

50— 75 j » >

75—100 » > »

100 och däröver ....

Skatt.

8 % av merink.
10 > » >

12 » ,

15 » »

20 > » »

25 » »

26 » » »

27 » »

28 » »

29 > » »

30 » » »

Deri alternativt tillämpade tilläggsskatten skulle utgå för inkomst
av minst 8,000 kr. och förmögenhet av minst 24,000 kr. Skalan för
tilläggsskatt å inkomst var följande:

Inkomst.

8,000 men ej 10,000 kr.

10.000 » » 15,01X1 >

15.000 » > 20,(XX) »

20.000 > » 30,000 >

30.000 » > 40,1X10 »

40.000 > > 50,000 »

50.000 » > 100,000 >

100,000 och däröver . . .

Skatt.
0-1 %
0''15 »

0- 3 »
0''1! >

1- 6 >

2''0 »
3''5 »

4''5 »

Tilläggsskatten å förmögenhet både nedanstående skala:

Förmögenhet.

24.000— 50,000

50.000- 100,000

100,000- 200,000

200.000— 500,000

500.000— 1,000,000

över 1,000,000 . .

Skatt.

Öl %

0''2 »

0-4 »

0-6 » (= 1915 ärs skatt.)

0- 85 .

1- 26 »

För skatteåret 1918—19 har Danmark
krigskonjunkturbeskattni agens princip. Nödiga

Bihang till riksdagens protokoll 1918. / sand. 409

slutligen helt övergivit
skatteintäkter uttagas
höft. {Nr 448.) 10

146

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

genom tillägg till den vanliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten,
enligt lag av 13 oktober 1917.

Detta tillägg utgår, i fråga om inkomsten, sålunda:

Inkomst.

Skatt.

6,000— 8,000 kr..........

........0''25 %

8,000— 10,000 > .........

........0-40 »

10,000— 15,000 » .........

........0 80 >

15,000— 20,000 » .........

........1-20 >

20,000— 30,000 » .........

........1-50 >

30,000— 40,000 » .........

........2''00 >

40,000— 50,000 » .........

........2''54 »

50,000- 75,000 » .........

........3-50 >

75,000—100,000 > .........

........4’50 >

100,000—200,000 » .........

........5''50 »

200,000—500,000 » .......• •

. . . ■ .... 6''50 »

500,000—1 mili. » .........

........7’60 »

1 million och däröver ........

........8-50 >

Och beträffande förmögenhet enligt följande tariff:

Förmögenhet.

Skatt.

20,000— 30,000 ...........

........0-25 %

30,000— 50,000 ...........

........0''80 >

50,000—100,000 ...........

........1-30 >

100,000—200,000 ...........

........1-70 »

200,000—500,000 ...........

........2''20 >

500,000—1 mill............

........2-70 »

1 million och däröver.........

........3''20 >

Bolag beskattas vidare för den del, som överstiger
sålunda:

4 % av kapi

för inkomst över 4 men under 6 %.....

........ 1 % i

skatt.

(3 » » 10 ».....

........ 2 > >

10 > » 15 >.....

........ 4 » »

»

15 > » 30 >.....

........ 7 . >

»

30 > > 50 >.....

........10 » »

>

50 > > 75 >.....

. .......14 » »

75 > > 100 » .....

........17 > >

>

100 och däröver .......

........21 » >

147

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Till ovanstående må ytterligare nämnas, att in erinkomstskatt efter
enahanda linjer som den förutvarande och i likhet med denna avsedd
såsom alternativ till nu omnämnda tilläggsskatt varit ifrågasatt men vid
skatteförslagets behandling tillsvidare undanskjutits.

8. Schweiz.

Genom förordning av 18 september 1916 infördes i Schweiz krigsvinstbeskattning
(Eidgenössische Kriegsgewinnsteuer) å merinkomster fr.
o. m. år 1915. Merinkomsten bestämmes genom att löpande årets inkomst
jämföres med medeltalet för de två åren närmast före kriget. Detta medeltal
upptages icke lägre än till 5,000 fr. eller, i fråga om bolag, 5 /
av kapitalet. Vid beräkning av nettot (Reinertrag) får 5 % av kapitalet
avdragas. Beskattningsbar är den merinkomst, som överstiger 10 % av
förenämnda medeltal och 10,000 fr.

Å beskattningsbara merinkomsten utgår skatten med 25 %.

Genom förordning av 24 mars 1917 har skatten höjts genom ett
tillägg om en femtedel, alltså till 30 f.

Ytterligare skärpning har genomförts genom förordning av 9 november
1917. Krigsvinster för år 1917 och följande år skola enligt densamma
beskattas med 35 %, dock blott om sammanlagda krigsvinsterna
sedan 1 jan. 1915 överstiga 50 % av medeltalet före kriget; eljes gäller
den äldre skattesatsen av 25 %.

Det nyss nämnda tillägget av en femtedel (speciellt avsett för cn
arbetslöshetsfond) skall utgå även vid den högre skattesatsen, vilken
alltså kommer upp till 42 %.

Vidare må nämnas, att, Schweiz under kriget uttagit eu engångsskatt]
efter mönster av den tyska värnskatten (Wehrbeitrag) med skattesatser,
enligt Finanzarchiv 1916, av 1—15 per tusen å förmögenhet över

10,000 fr. och 0,5—0,8 % för inkomst över 2,500 fr. Av aktiebolagen ha
uttagits 1—5 per tusen av ej inbetalt aktiekapital, 2—10 per tusen av
inbetalt kapital och reserver.

9. Holland.

Den holländska krigsvinstbeskattningen (oorlogswinstbelasting) av
den 22 juni 1916 ansluter sig i viktiga delar tämligen nära till den
svenska typen. Den är lagd ä merinkomst, vars storlek utrönes genom
jämförelse med genomsnittet för de tre åren 1911—1913.

148

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tariffen är emellertid icke i egentlig mening progressiv. Man har
utgått från en generell skattesats av 30 % men genom införande av dels
ett avdrag av 1,000 fl. och lägre procenttal för krigsvinster upp till
2,500, dels ett avdrag av 2,000 därovan gett åt skalan en degressiv avslutning
nedåt, vilket närmare framgår härnedan:

Kriga vinst.

Avdrag.

% av resten.

Skatt.

I % av vinsten.

1,100 fl......

......1,000

10

10

0-9

1,200 » .....

>

20

1-7

1,500 ».....

»

50

3-3

2,000 > .....

»

100

5-o

2,400 » .....

>

140

5''8

2,500 » .....

......2,000

30

150

6-o

2,600 > .....

»

180

6-9

3,000 • .....

>

300

10o

4,000 > .....

7

600

15-0

5,000 » .....

>

900

18-0

10,000 . .....

»

2,400

24-0

20,000 . .....

>

5,400

27''0

100,000 ......

»

29,400

29-4

Betydande äro de förändringar, som ägt rum beträffande övriga
direkta skatter. Ännu mer betydande omläggningar hava emellertid ifrågasatts.

Grundläggande för Hollands skattesystem är inkomstskattelagen (Wet
op de inkomsten belasting) av 1914, enligt vilken skatt utgöres dels av
inkomsten, dels av förmögenheten. Under kriget ha två nya skatter införts,
år 1916, de s. k. försvarsskatterna (Verdedigingsbelasting I och
II) å inkomst och å förmögenhet. Genom regeringsförslag i november
1917 föreslogs slutligen, att dessa båda skatter skulle förhöjas med ett
tillägg om 150 %.

Skatteskalan i den ordinarie inkomstskatten torde framgå av följande
tabell:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 44H.

140

Skatteskala för den holländska inkomstskatten,

(Wet op de inkomsten belasting 1914.)

Inkomst.

Skatt.

%■

650— 700 ..........

.......... 1-25

02

700- 750 ..........

.......... 2''0

750— 800 ..........

.......... 2-75

800— 850 ..........

.......... 3-50

0-44

850— 900 ..........

.......... 4''25

900— 950 ..........

.......... 5-0

950-1,000 ..........

.......... 5''75

1,000—1,050 ..........

.......... 6-50

0''65

1,050—1,100 ..........

.......... 7''25

1,100—1,150 ..........

.......... 8-0

1,150—1,200 ..........

.......... 8-75

1,200—1,250 ..........

.......... 9-50

079

1,250—1,300 ..........

..........1025

1,300—1,350 ..........

..........ilo

1,350—1,400 ..........

..........12-0

1,400—1,450 ..........

..........13-0

1,450-1,500 ..........

..........14-0

1,500 ...........

..........15

lo

1,600 ...........

..........17

1,700 ...........

..........19

1,800 ...........

..........21

1,900 ...........

..........23

2,000 ..........

..........25

1-25

2,500 ...........

..........40

3,000 ...........

..........55

183

3,500 ...........

..........70

4,000 ..........

..........85

4,500 ..........

..........100

5,000 ...........

..........115

2-3

6,000 ...........

..........145

7,000 ...........

..........175

8,000 ..........

..........205

9,000 ..........

■ • • •......235

10,000 ...........

..........265

2*65

15,000 ...........

..........165

20,000 ...........

..........665

3*32

Kungl. Majt:s nåd. proposition nr 448.

30,000 .

....................1,165

40,000 .

....................1,655

50,000 .

.....................2,155

4 31

80,000 .

....................3,655

100,000 .

....................4,655

4-65

200,000 .

....................9,655

300,000 .

....................14,655

400,000 .

....................19,655

500,000 .

.................... 24,655

,000,000 .

.................... 49,665

4''97

Skattskyldighet beträffande förmögenhet stadgades i samma skattelag
i särskild paragraf. Skattepliktens omfattning belyses av tabellen:

Den holländska förmögenhetsskatten.

(Enligt art 130 i inkomstskattelagen av 1914.)

Förmögenhet under 16,000

16.000 men ej 30,000 . .

30.000 eller mer.....

Förmögenhet.

Skatt.

16,000 .....

.... 1

20,000 .....

.... 5

25,000 .....

.... 10

30,000 .....

.... 15

50,000 .....

.... 25

100,000 .....

.... 50

500,000 .....

. . . ■ 250

1,000,000 .....

.... 500

10,000,000 .....

.... 5,000

.....skattefri

.....1 pr 1,000 över 15,000

..... 0 50 pr 1,000

%■

0''12 % av
0''5 > >

0''8 » >

1''0 » >
lo > »

1''0 > »

inkomst efter 5 % av kap.

> » > » >

» > » > »

> > » » »

T> ■» » » »

» > » » »

De skattesatser, som ifrågasatts i den senaste holländska budgeten,
äro emellertid långt högre. De båda utöver inkomstskatten utgående
försvarsskatterna (av vilka Verdedigingsbelasting I, å förmögenhet, är uppdelad
i två avdelningar, I a och I b) innebära eu avsevärd belastning
redan utan någon ytterligare böjning. Med det ifrågasatta tillägget av
150 % skulle försvarsskatterna komma att utgå enligt bär nedan återgivna
tariff.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

151

Hollands Verdedigingsbelasting I (försvarsskatt å förmögenhet).

(Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å 150 %.)

Förmögenhet
i 1,000-tal.

Skatt enligt

I a.

Procent, efter
vilken ökning
utgår enligt

1 b.

Totalskatt
för högsta
förmögen-heten i
gruppen.

Procent av
största in-komsten i
gruppen efter
5 % av för-mögenheten.

16—

25......

..... 25

—

25

2

25—

50......

..... 62-50

—

62-50

2-5

50—

100......

..... 125

0-1876

218-76

4-37

100—

150......

..... 187-50

0-375

468-75

6-25

150—

200 ......

..... 250

0-5625

812-50

8-12

200—

300 ......

..... 375

0-75

1,687-50

11-25

300—

400 ......

..... 500

0-9375

2,750

13-75

400—

500 ......

...... 625

1-125

4,000

16

500—

750 ......

...... 937-50

1-3125

7,593-75

20-22

750-

1,000 ......

......1,250

1-5

11,656-25

23-31

1,000—

1,500 .....

......1.875

1-625

20,406-25

27-20

1,500—

2,000 .....

......2,500

1-75

29,843-75

29-84

2.000—

3,000 .....

......3,750

2

51,093-75

34-06

3,000—

4,000 .....

......5,000

2-25

74,843-75

37-42

4,000—

5,000 .....

......6,250

2-5

101,093-75

40-43

5,000—

6,000 .....

......7,500

2-75

129,843-75

43-28

6,000—

7,000 .....

......8,750

3

161,093-76

46-02

7,000-

8,000 .....

......10.000

3-25

194,843-75

48-71

8,000-

9,000 .....

......11,250

3''5

231,093-76

51-36

9,000—

■10,000 .....

......12,500

3''76

269,843-75

53-96

10,000-

11,000 .....

......13,750

4

311,093-75

56-50

11,000-

■12,000 .....

......15,000

4-25

354,843-75

5914

12,000-

-13,000 .....

......16,250

4-5

401,093-75

61-70

13,000-

■14,000 .....

......17,500

4-76

449,843-75

64-28

14,000-

-15,000 .....

......18,750

5

501,093-76

66-81

152

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 44ti.

Hollands Verdedigingsbelasting II (Försvarsskatt å inkomst).

Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å, 150 %.

Inkomst i

Tillägg per

Skatt.

Procent av

1,000-tal.

100 f.

inkomsten.

2 . . .

22-50

112

3 . . .

........ 3

52-50

—

4 . . .

........—

82-50

—

5 . . .

120

2.4

6 . . .

........—

157-50

—

7 . . .

........ 3-75

195

—

8 . . .

........—

232-55

—

9 . . .

........—

270

— ‘

10 . . .

........—

307-50

3-07

11 . . .

........—

352-50

—

12 . . .

........—

397-50

—

13 . . .

........ 4-50

442-50

—

14 . . .

........—

487-50

—

15 . . .

........—

532*50

3*55

16 . . .

........—

587-50

—

17 . . .

........— ''

642-50

—

18 . . .

........ 5.50

697-50

-—

19 . . .

........—

752-50

— ■

20 . . .

........ 6''25

807-50

4-04

25 . . .

. . .''..... 7-0

1,120

—

30 . . .

........ 8-25

1,470

4-9

35 . . .

........10

1,882-50

—

40 . . .

........11-75

2,382-50

5''93

45 . . .

........13-50

2,970

—

50 . . .

55

........15-25

3.645

7-29

60 . . .

.........

5,170

8-02

65 . . .

........17

—

—

70 . . .

........—

6,870

982

75 . . .

........—

—

—

80 . . .

........18-75

8,745

10-93

85 . . .

........

9,682*50

—

90 . . .

........—

10,682-50

11-87

95 . . .

........—

11,682-50

—

100. . .

........—

12,682-50

12-08

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

153

Inkomst i

1,000-tal.

Tillägg per

100 f.

Skatt.

Procent av
inkomsten.

no.......

14,682 50

—

120.......

16,682-50

13-9

130.......

18,682-50

—

140.......

20,682-50

14-77

150.......

22.682-50

—

160.......

24 682 60

15-43

170.......

26,682-50

—

180.......

28,682-50

15-94

190.......

30,682-50

—

200 .......

32,682-50

16-34

250 .......

42,682-50

_

300 .......

52,682:50

17-56

350 .......

62,682-50

—

400 .......

72,682-50

18-17

450 .......

82,682-50

—

500 .......

92,682-50

18-53

600 .......

112,682-50

—

700 .......

132,682-50

—

800 .......

152.682-50

19-03

Behandlingen av dessa skatteförslag är ännu icke avslutad i holländska
riksdagen. Enligt genom legationen i Haag inkomna upplysningai
hai ärendet behandlats den 30 april i år av andra kammaren,
vilken beslutat förlänga de båda försvarsskatterna på fyra år, beviljat
50 X tillägg på försvarsskatt I, formelt för ett år men med tanke på förnyande,
och beträffande försvarsskatt II beslutat ny skala utan tilläggsprocent.

Denna nya skatteskala synes enligt de ingångna underrättelserna
innebära, att Verdedigingsbelasting IT utgår i följande fall med nedanstående
belopp:

med 1-80 eller 0''I5 %

> 113-40 > 1-13 •

* 3,128''40 > 6"25 >

» 10,448-4 0 • 10-46 >

» 70,448-40 > 14-09 >

Nedsättningen i tillägget till Verdedigingsbelasting T innebär, att i
skatt erlägges

Bihang till riksdagens prototokoU IMS. I saml. 40i> käft. (Nr 448.)

vid inkomst av 1,200

> > » 10,000

> • • 50,000

» > > 100,000

> > > 500,000

20

154

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

I procent av in-komsten, räknad
efter 5 %.

för förmögenhet av 100,000 f. . . . .

.... 130 25 f.

2-6 %

. > > 1,000,000 > . . . .

14 0 »

» » > 15.000.000 > . . . .

.... 300.651-75 »

401 »

På grundval av föreliggande meddelanden kan man tydligen icke
i vidare mån bedöma den blivande beskattningen i Holland än att trots
avsevärd reduktion i regeringens skattekrav likväl en betydande stegring
synes komma till stånd i förut gällande holländska skattesatser.

Att märka är vidare, att förutsättningarna för regeringsförslaget så
till vida ändrats, att förslag jämväl rörande skärpning av krigsvinstskatten
är att vänta. Läggningen av detta förslag är dock ej känd.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner,

182089