Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 376.
1
Nr 376.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronoegendomar och upplåtande av
lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms
slott den 23 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
medgiva,
l:o.
att lägenheten Fällan må med i statsrådsprotokollet angivet område
från förra kronofogdebostället 6/s mantal Raestorp nr 1 i Gränna
socken av Jönköpings län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens
innehavare till fri utfartsväg över stamfastigheten;
2:o.
dels att lägenheterna litt. Bb, Bc, Bd, Be, Bf, Bg, Bh, 1), E, F,
G, H, I och K må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område
från förra militiebostället 33/h mantal Sandby kungsgård nr 14 i Norra
Sandbjr socken av Kristianstads län upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
dels ock att området litt. Ba av samma egendom må å offentlig
auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor, under förbindelse för köparen att icke förändra
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 höft. (Nr 376.) 1
2
Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 376.
den å ägolotten befintliga manbyggnadens vare sig yttre eller inre
karaktär eller några av dess fasta inventarier Titan tillstånd av riksantikvarien;
-
3:o.
att det till förra militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta
socken av Malmöhus län börande västra torvmosseskiftet må med
i statsrådsprotokollet angivet område försäljas å offentlig auktion till
den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;
4:o.
att ett i statsrådsprotokollet omförmält område om 20.23 5 hektar
må från förra militiebostället Va mantal Labol nr 1 i Spekeröds socken
av Göteborgs och Bohus län försäljas till J. E. Nyström, i Labol mot
en köpeskilling av 3,050 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:
att köparen bestrider alla med områdets avskiljande och lagfart å
fånget förenade kostnader;
att områdets innehavare skall vara skyldig uppsätta och för framtiden
underhålla stängsel i gränsen mot kronans mark; samt
att kronan förbehålles rätt till utfartsväg på sätt vid värderingen
av området föreslagits;
5:o.
att den till förra militiebostället s/s mantal Hjältorp nr 1 Västergården
i Frissla socken av Alvsborgs län hörande vattenkraften i Hjältorps
ström jämte det å handlingarna bifogad karta utmärkta utmål om
1.16 1 hektar må till Ignar Anden försäljas mot en köpeskilling, som
skall utgå efter ty i gällande lag om expropriation är föreskrivet och
till beloppet på Andéns bekostnad bestämmas av tre gode män, av
vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande och Andén vardera utse en och
domaren i orten den tredje, dock att köpeskillingen för vattenkraften,
däri icke inräknat lösen för utmålet, icke må bestämmas till lägre belopp
än 31,000 kronor, samt under villkor i övrigt:
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet;
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
att områdets innehavare skall vara skyldig att, där så påfordras,
i gränsen mellan utmålet och kronans mark uppsätta och för framtiden
underhålla lämpligt stängsel;
att köparen eller hans rättsinnehavare skola vara skyldiga att vid
kraftstation i fljältorps ström kostnadsfritt tillhandahålla innehavaren av
förenämnda hemman elektrisk kraft till belopp, motsvarande 20 hästkrafter
på tnrbinaxel, till säkerhet varför inteckning skall lämnas i den
försålda fastigheten; samt
att köparen ensam skall vidkännas de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader;
6:o.
dels att ägolotten litt. c må från kronoegendomen SU mantal Regumatorp
nr 2 Millomgården i Sjogerstads socken av Skaraborgs län upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar samt hembjudas ägolottens nuvarande brukare Karl
Fredrik Andersson;
dels ock att egendomens hemskifte samt ägolotterna litt. a, b och
e ävensom ängsskifiet må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet
område försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt, vad ägolotten litt. e
beträffar, med förbehåll om rätt för änkan Albertina Wennergren att
under sin återstående livstid mot en årlig avgäld av 15 kronor bebo
och bruka den av henne innehavda lägenheten å denna lott;
7:o.
att lägenheterna Stora Klinten, Hermansdal och Falgrenstorp må
var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från kronoegendomen
Va mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och Va mantal Näs
nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoesrendomar,
med förbehåll om rätt för innehavare av stamhemmanet till
fri väg över lägenheten Falgrenstorp;
8:o.
dels att det i kronoegendomen 1 mantal Skålltorp nr 1 och 1 mantal
Hallabo nr 2 i Skärvs socken av Skaraborgs län ingående hemmanet
4 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
Hallabo nr 2 må med i statsrådsprotokollet angivet område å offentlig
auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj
1874 stadgade villkor;
dels att torplägenheterna Koekatorp, Lilla Ekeberg och Storskogen
må var för sig med likaledes i statsrådsprotokollet angivet område från
samma egendom upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar;
dels ock att tre i protokollet omförmälda områden om tillhopa
0.3 4 2 hektar må från samma egendom upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt
för Gustaf Nordqvist i Bråneke att erhålla hembud å desamma; samt
9:o.
att, sedan nedannämnda ägolotter blivit avskilda från kronoparken
Garpenberg i Kopparbergs län,
dels ägolotterna nr I och XVII må var för sig med av domänstyrelsen
föreslaget område å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;
dels ock ägolotterna nr II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI,
XII, XIII, XIV och XVI må var för sig med av domänstyrelsen föreslaget
område upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver
riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
33 april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre PALMSTIERNA,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anhöll att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning av kronoegendomar
eller upplåtande av lägenheter från dylika egendomar, vilka
ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen, samt anförde
härom följande:
l:o.
Förra kronofogdebostället B/s mantal Raestorp nr 1 i Gränna socken [1.]
av Jönköpings län är utarrenderat till den 14 mars 1920 mot ett årligt Raestorp nr i
arrende av 630 kronor. Egendomen, som är belägen 13 kilometer från ''
staden Gränna och 9 kilometer från Förnäs station å Jönköping—Gripenbergs
järnväg, har en areal av 116.137 hektar, därav 18.492 hektar tomter
och åker, 24.8 19 hektar äng, 72.304 hektar betes- och skogsmark samt
0.5 2 2 hektar impediment. Egendomen består av två skiften, hemskiftet
6
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 376.
och. det cirka 1 mil därifrån belägna utskiftet, utgörande egendomens
andel i allmänningsskiftet Södra Hult et.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att den å hemskiftet belägna
lägenheten Fällan, som är försedd med bostadshus, tillhörigt änkan
Lotta Hansson, måtte upplåtas till henne som eget hem med det område,
som utmärkts å en av lantmäteriauskultanten G. A. Tydén år 1916
över egendomen upprättad karta. Lägenhetens föreslagna areal uppgår
till 11.190 hektar, därav 1.349 hektar tomter och åker. Den bar värderats
till 3,000 kronor, därav 1,081 kronor för växande skog. Utfartsväg
borde tillförsäkras densamma, varjämte borde iakttagas, att inga andra
hus än som tillhörde kronan inginge i försäljningen.
Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännens åsikt
fortfarande utarrenderas.
Vederbörande överjägmästare har, med hänsyn till nuvarande låga
arrendesumma och egendomens tämligen avlägsna läge från annan kronoegendom,
ansett det vara för statsverket fördelaktigast, att densamma
försåldes i sin helhet, fördelad i tre lotter, av vilka Fällan skulle utgöra
eu, samt återstoden av hemskiftet ävensom allmänningsskiftet de
bägge andra.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något
att erinra mot det av uppskattuingsmännen uppgjorda förslaget.
Domänstyrelsen bar yttrat, att styrelsen visserligen helst skulle
anslutit sig till överjägmästarens förslag om hela egendomens försäljning,
men då något avgörande skäl mot en fortsatt utarrendering av
huvudegendomen ej vore anfört, ville styrelsen biträda uppskattningsmännens
förslag.
För egen del instämmer jag med domänstyrelsen och hemställer,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheten Fällan må med ovan angivet område
från förra kronofogdebostället 6/s mantal Raestorp
nr 1 i Gränna socken av Jönköpings län upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens
innehavare till fri utfartsväg över stamfastigheten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376. 7
2:o.
I en till 1913 års riksdag avlåten proposition, nr 19, föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att 21 till förra militiebostället 3% mantal
Sandby kungsgård nr 14 i Norra Sandby socken av Kristianstads län
hörande lägenheter finge upplåtas såsom egnahemslågeuheter. Riksdagen
biföll denna proposition. Ifrågavarande egendom är belägen 15
kilometer från Hässleholm och 9 kilometer från Balingslövs järnvägsstation.
Förutom ett område om 89.2 7 4 hektar, som avsatts till kronopark,
innehåller egendomen, sedan förberörda lägenheter frånsålts densamma,
en areal av 170.2 3 5 hektar, därav 140.170 hektar åker, 22.89 9
hektar äng, 6.42 1 hektar odlingsmark och 0.74 5 hektar impediment.
För egendomens förnyade utarrendering från den 14 mars 1914
utbjöds arrendet, som beräknats till 4,000 kronor för år, å auktion.
Antagligt arrendeanbud erhölls emellertid ej trots upprepade auktioner.
Vid denna tidpunkt begärde fångvårdsstyrelsen hos domänstyrelsen att
få anvisning på några egendomar, som skulle kunna lämpa sig att användas
för sysselsättning av fångar med jordbruksarbete. Domänstyrelsen
gav då anvisning på bland andra ifrågavarande egendom och
utarrenderade densamma i avvaktan på besked från fångvårdsstyrelsen
i kortare perioder till den 14 mars 1918, varvid för de sista bägge åren
erhölls ett arrende av endast 1,800 kronor om året. Sedan frågan om
egendomens disponerande för fångvården förfallit, har domänstyrelsen
med hänsyn till egendomens dåliga skick i avseende till såväl byggnader
som hävd och till de resultat, vartill arrendeauktionerna lett, låtit uppgöra
förslag till styckning och försäljning av egendomen. Därjämte
uppdrogs åt Kungl. Älaj:ts befallningshavande i länet att utarrendera
egendomen på ytterligare ett år till den 14 mars 1919.
Angående denna egendom är att märka, att riksantikvarien med
anledning av förfrågan från domänstyrelsen, huruvida manbyggnaden på
egendomen hade ur historisk synpunkt det värde, att den borde bibehållas
i kronans ägo, meddelat, att han låtit byggnaden besiktigas av
sakkunnig och att av den till honom inlämnade rapporten härom iramginge,
att byggnaden utgjorde ena sidan av en år 1606 uppförd trelängad
borg av sten samt att den såväl till sitt yttre som till sin fasta
inredning vore av stort tidsintresse. Ifpggnaden borde därför enligt riksantikvariens
mening bibehållas i kronans ägo, och dess yttre och inre
karaktär borde ej få förändras utan riksantikvariens tillstånd. I den
händelse försäljning likväl skulle anses nödvändig, borde sådan enligt
riksantikvariens åsikt icke ske utan särskilda undantagsbestämmelser,
Sandby kungsgård
nr 14 i
Kristianstads
län.
8
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
vilka stadgade, att den nye ägaren ej finge förändra byggnadens vare
sig yttre eller inre karaktär eller några av dess fasta inventarier utan
tillstånd av riksantikvarien.
Vederbörande nppskattningsmän hava vid den på domänstyrelsens
föranstaltande år 1917 verkställda förrättningen föreslagit, att de å en
av extra lantmätaren Axel Sandberg år 1917 upprättad karta över egendomen
med litt. C, D, E, F, G, H, I och K betecknade områden, av
vilka de med litt. I och K utmärkta äro försedda med innehavarna tillhöriga
hus, måtte upplåtas, litt. C till Norra Sandby kommun till skolhustomt
och de andra till egna hem, samt att återstoden av egendomen,
betecknad med litt B, med en areal av 110.5 7 7 hektar måtte ånyo utarrenderas.
Dessa områden äro å kartan utmärkta med röda gränslinjer.
Alternativt hava uppskattningsmännen föreslagit, att området litt.
B måtte disponeras så, att de med litt Bb, Bc, Bd, Be, Bf, Bg och Bil
å kartan utmärkta områden, av vilka litt. Bb vore försett med stathus,
tillhöriga egendomens nuvarande arrendator Abraham Johnsson och
de övriga vore obebyggda, upplätes till egna hem, samt att det med litt.
Ba utmärkta området med egendomens åbyggnader försåldes å auktion
under villkor, att köparen icke finge utan riksantikvariens tillstånd förändra
manbyggnadens yttre eller inre karaktär eller någon av dess
fasta inredningar. Områdena litt. Be, Bf, Bg och Bh borde på grund av
sitt sänka läge säljas utan byggnadsskyldighet. Uppdelningen av området
litt B i Jitt. Ba—Bh är å kartan åskådliggjort med gröna gränslinjer.
Kungl. Maj:t har den 8 mars 1918 medgivit, att lotten litt. C
finge försäljas till Norra Sandby kommun mot en köpeskilling, som
skulle utgå enligt reglerna för expropriation.
De övriga styckningslotterna hava med nedannämnda arealer åsatts
följande värden:
Litt å kartan |
Areal hektar |
Saluvärde kronor |
Litt. å kartan |
Areal hektar |
Saluvärde kronor |
||
Ba |
63.114 |
43,700 |
— |
D |
6.169 |
4,300 |
— |
Bb |
8.226 |
4,070 |
— |
E |
6.338 |
4,450 |
— |
Bc |
10.068 |
6,240 |
— |
F |
8.952 |
4,850 |
— |
Bd |
10.330 |
6,500 |
— |
G |
13.039 |
8,780 |
— |
Be |
4.294 |
1,720 |
— |
H |
13.119 |
6,500 |
— |
Bf |
4.910 |
1,964 |
— |
I |
9.336 |
3,600 |
— |
Bg |
4.784 |
1,920 |
— |
K |
0.984 |
790 |
— |
Bh |
4.724 |
1,860 |
— |
9
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
Arrendevärdet å hela lotten litt. B har uppskattats till 2,800 kronor.
Nybyggnader hava ansetts erforderliga för en beräknad kostnad av
10,468 kronor, varjämte ett stathus borde inlösas för 1,400 kronor.
En av uppskattningsmännen, ledamoten av riksdagens första kammare
Johan Nilsson i Skottlandshus har för sin del ansett, att egendomen
borde i sin helhet behållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens
förslag, såvitt detsamma avsåge huvudlottens (litt. B)
bibehållande i kronans ägo och förnyade utarrendering samt övriga
lotters försäljning på angivet sätt.
Då det visat sig omöjligt att erhålla ett antagligt arrendeanbud å
egendomen och det nu å lotten litt. B uppskattade arrendevärdet icke
motsvarade skälig avkastning av denna lott, särskilt om hänsyn toges
till den dyrbara nyb}rggnad, som erfordrades där, har domänstyrelsen
ansett det vara ur ekonomisk synpunkt för kronan fördelaktigast att
försälja hela den nu utarrenderade delen av egendomen.
Utredningen i detta ärende synes mig utvisa, att bibehållandet av
ifrågavarande jord bruksegendom i kronans ägo icke är ekonomiskt fördelaktigt
eller eljest av något allmänt behov betingat. Då därjämte vid försäljning
av egendomens huvudgård betryggande anordningar torde kunna
träffas för bevarande för framtiden av den ur historisk synpunkt värdefulla
manbyggnaden å egendomen, anser jag mig därför kunna ansluta
mig till det av domänstyrelsen förordade försäljningslörslaget. Lägenheterna
litt. Be, Bf, Bg och Bil böra säljas utan skyldighet för köpare
att bebygga desamma. I försäljningarna böra ingå endast de hus, som
tillhöra kronan.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
medgiva,
dels att lägenheterna litt. Bb, Bc, Bd, Be, Bf,
Bg, Bh, D, E, F, G, H, I och K må var för sig med
ovan angivet, område från förra militiebostället 33/*
mantal Sandby kungsgård nr 14 i Norra Sandby
socken av Kristianstads län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
krön oegendomar;
dels ock att området litt. Ba av samma egendom
må å offentlig auktion försäljas till den högstBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 käft. (Nr 376.) 2
DeparUme
nt schefen.
10
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 376.
bjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor, under förbindelse för köparen att icke förändra
den å ägolotten befintliga manbyggnadens vare sig
yttre eller inre karaktär eller några av dess fasta inventarier
utan tillstånd av riksantikvarien.
3:o.
[3.] Förra militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken
faSi Malms av Malmöhus län är utarrenderat till den 14 mars 1920 mot ett årligt
hus län. arrende av 700 kronor. Egendomen, som är belägen 9 kilometer från
Hör och 3 kilometer från Ludvigsborgs järnvägsstation, består av fyra
skiften nämligen, hemskiftet, fäladsskiftet, västra torvmosseskiftet och sjömosseskiftet,
samt har en areal av tillhopa 97.3 13 hektar, därav 2.487
hektar tomter, åker och dylikt, 56.151 hektar odlingsmark samt 38.6 7 5
hektar impediment.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att det på 1 kilometers avstånd
från gården belägna västra torvmosseskiftet, omfattande 0.5 3 5 hektar,
därav 0.12 5 hektar åker och 0.41 o hektar odlingsmark, måtte såsom
olämpligt att bruka under huvudgården och ej heller lämpligt till
bebyggande försäljas utan skyldighet för köpare att bebygga detsamma.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har ansett, att ifrågavarande
skifte borde försäljas till den högstbjudande och således icke i
den ordning, som för egnahemslägenheter vore stadgad, enär föga utsikt
förefunnes att i sistnämnda ordning få spekulant å området.
Domänstyrelsen har ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
befallningshavandes förslag.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att det till förra militiebostället 1 mantal Häggenäs
nr 12 i Fulltofta socken av Malmöhus län hörande
västra torvmosseskiftet må med ovan angivet område
försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.
Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
11
4:o.
Den 17 november 1914 förordnade Kungl. Maj:t att, sedan förra [4.]
militiebostället 7* mantal Labol nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs ZoLoch
Bohns län, vilken egendom var för statsverkets räkning utarreude- parken
rad till den 14 mars 1916 mot ett årligt arrende av 575 kronor, blivit
genom ägostyckning delad i fem lotter i huvudsaklig överensstämmelse Bohus län.
med ett av vederbörande uppskattningsmän uppgjort förslag, egendomens
skogsmark jämte viss inägojord med en areal av 58.4 16
hektar skulle införlivas med kronoparken Svartedalen samt en lott,
omfattande huvudgården med undantag av berörda skogsmark, med
en areal av 20.9 00 hektar, skulle å offentlig auktion försäljas till den
högstbjudande.
Den 1 december 1916 antog Kungl. Maj:t ett av fastighetsägaren
J. E. Nyström avgivet anbud å sistnämnda lott, vilken tillträtts den 14
mars 1917.
I ingiven skrift har nu bemälde Nyström anfört, att han funnit,
att gränsen mellan den inköpta lotten och den i kronans ägo
behållna delen av egendomen dragits så nära åbyggnaderna å nämnda
lott, att utrymme saknades för gårdsplan samt till svängrum vid körslor
ävensom för upplag. Därjämte saknades för denna lott tillgång till
bete och husbehovsbränsle. Han har därför anhållit att få köpa ett område
om 21.35 7 hektar av kronans angränsande utmål k, till största delen
bestående av berg och till skogsodling mindre lämplig mark, vilket område
utmärkts å ett av distriktslantmätaren Eskil Janson verkställt
kartutdrag.
Sedan avstyrkande yttranden avgivits av vederbörande jägmästare
och domänintendent ävensom Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet
samt sökanden inkommit med ytterligare skrifter, blev hans ansökning
i förnyade yttranden tillstyrkt av bemäld a tjänstemän och länsstyrelse
ävensom av över jägmästaren i södra distriktet. 1 utlåtande den 28
september 1917 anförde domänstyrelsen, att området visserligen till
största delen utgjordes av berg med grund jordbetäckning, beväxt
med dåliga martallar, och blott till en mindre del av gräsbunden,
delvis sidländ betesmark, beväxt med al, men att då området läge
mycket exponerat och det syntes kunna befaras, att den med mycken
möda och kostnad uppdragna skogen skulle äventyras genom en försäljning
utan betryggande garantier, styrelsen ansåge sig böra avstyrka
framställningen.
12
Departe
mentschefen.
Kungl, Maj:ts nåd, proposition Nr 376.
Nyström mkom härefter med förnyad ansökan att få inköpa området
och bifogade därvid ett intyg av vederbörande jägmästare, av
innehåll bland annat, att utmarkens gräns ginge ända intdl sökandens
gårdshus; att den uthålliga avkastning, som kunde beräknas av skogen
å området, torde bliva ringa i jämförelse med räntan å köpeskillingen;
att området, vilket sluttade mot väster, hade ett starkt exponerat läge
men ej vore av någon betydelse såsom skydd för den övriga delen av
utmarken, därest vid östra gränsen eu remsa bibehölles åt kronan,
samt att området onekligen skulle vara av stor betydelse för Nyströms
fastighet.
Sedan domänstyrelsen i utlåtande häröver den 23 november 1917 förmält
sig med hänsyn till vad jägmästaren sålunda anfört icke vidare vilja
motsätta sig försäl jning av området i den omfattning, jägmästaren angivit,
blev på sökandens bekostnad värdering å detta område förrättad,
varvid detsamma med eu areal av 20.235 hektar uppskattades till ett
värde av 3,050 kronor, därav 1,780 kronor för växande skog. Därvid
framhölls, att kronan borde vid områdets försäljning förbehålla sig del i
egendomens utfartsväg genom såväl skogen som inägorna.
Då numera samtliga myndigheter tillstyrkt Nyströms ansökning
att få inköpa viss del av ifrågavarande egendom, anser jag mig också
kunna förorda ansökningen i den utsträckning, vederbörande jägmästare
senast föreslagit. Jag hemställer alltså, att Eders Kungl Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att ovannämnda område om 20.2 3 5 hektar må
från förra militiebostället 7* mantal Labol nr 1 i Spekeröds
socken av Göteborgs och Bohus län försäljas
till J. E. Nyström i Labol mot en köpeskilling av
3,050 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till
Kungl. Maj:ts befalluingshavande i länet, samt under
villkor i övrigt:
att köparen bestrider alla med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader;
att områdets innehavare skall vara skyldig uppsätta
och för framtiden underhålla stängsel i gränsen
mot kronans mark; samt
att kronan förbehålles rätt till utfartsväg på sätt
vid värderingen av området föreslagits.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
13
5:o.
I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning har Ignar Andén såsom [5.]
ensam innehavare av firman L. J. Vingqvists i Frissla fal»riker och ^lf°trpånJe*
halva vattenrätten i Hjältorps ström i Häggån, genom sin förmyndare < Älvaborgs
doktor Ludvig Andén anhållit, att få genom köp förvärva andra hälften län
av samma vattenrätt, hörande till det av sökanden till den 14 mars
1926 mot ett årligt arrende av 980 kronor arrenderade förra militiebostället
6/s mantal Hjäborp nr 1 Västergården i Frissla socken av
Alvsborgs län, samt därjämte att få köpa av dithörande strand nödiga
utmål för såg och för dammfäste samt i övrigt längs stranden ett mindre
område med hänsyn till vattenrätten, allt i enlighet med ansökningen
bifogat yttrande rörande storleken och värdet av denna vattenkraft, avgivet
av aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån.
Till stöd för ansökningen har sökanden framhållit, bland annat,
följande. Det mycket växlande vattentillflödet uti ifrågavarande vattendrag
gjorde behovet av eu mera rationell vattenhushållning genom anläggning
av en utjämningsbissäng mycket betydelsefullt, eu betydelse
som framginge bland annat därav, att under dagsdrift vid närmast ovanför
liggande kraftverk, Häggårda, med Frisjön till magasin, motsvarande
vattenmängd på grund av just det befintliga avståndet och strömhastigheten
passerade Hjältorps ström nattetid, så länge dämningsmö jlighet
saknades. Sökandens kraftbehov behövde därjämte ökas till det dubbla
genom fabrikernas utveckling, senast i följd av den genom den nuvarande
garnbristen betingade nödvändigheten för sökanden att anlägga
spinnerier — ett för ullgarn, nyligen igångsatt, och ett för bomullsgarn,
under byggnad —, vilket ökade kraftbehov tydligen framginge även
därav, att sökanden förutom förut befintlig ångreservstation måst inköpa
ett dieselmotoraggregat å 450 hästkrafter. Sökanden önskade vidare att
minska en dyrbar import av stenkol för ångmaskinen och av brännolja
för dieselmotorn, en synpunkt av även nationalekonomisk betydelse.
Sökandens fabriker hade stor, välkänd och lätt insedd betydelse för det
allmänna, i första hand för den stora arbetarbefolkningen därstädes och
för Frissla kommun. Kronans kraftbelopp i strömmen ägde i och för
sig rinua vikt i annans hand än sökandens och skulle till och med efter
en dyrbar utbyggnad komma att få ringa vikt för det allmänna, då
Frissla samhälle utom från sökandens kraftverk hade god tillgång på
elektrisk ström för såväl belysning som kraft från Lekvads kraftbolag,
vilket distribuerade sådan ström såväl från egen som från Borås stads
Aktiebolaget
vattenlygg
nadsbyrån.
14 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 376.
kraftstationer, vilka ,tre kraftkällor hade ledningar i Frissla, två i själva
bysamhället och den tredje två kilometer därifrån, varjämte Trollhätte
kraftverk framdragit ledning till trakten. Kostnaderna för en utjämningsbassäng,
av vattenbyggnadsbyrån beräknade till cirka 100,000
kronor, vore så betydliga och utgifterna för dess underhåll och skötsel
så väsentliga, att sökanden tydligen icke kunde sätta i verket detta icke
blott för sökanden utan även för all nedanför befintlig vattenkraft och
därmed för stat och kommuner nyttiga företag, utan att sökanden hade
visshet om att för all framtid disponera över hela Fljältorps ström med
full äganderätt.
Kronan äger för Hjältorp Västergården ena och firman L. J. Vingqvist
andra stranden i Hjältorps ström. Av den av vattenbyggnadsbyrån
gjorda utredningen framgår, att firman Vingqvist utnyttjar hela
vattenmängden medelst en å dess strand belägen elektrisk kraftanläggning,
som driver väveri och spinneri; dessutom drives tidvis en å kronans
strand belägen såg.
Av vattenbyggnadsbyråns utredning inhämtas vidare:
Den för kraftanläggningen utnyttjade fallhöjden utgör vid lågvatten
13.7 meter. Fallhöjden längs kronoegendomen Hjältorps strand
är enligt vattenfallskommitténs utredning av år 1903 13.95 meter.
Vattenmängden uppges i kommitténs utredning vid lågvatten utgöra
0.8 å l.i kbm. i sekunden. Den så kallade industriella medelvaitenmängden,
i genomsnitt tillgänglig cirka 9 månader per år, uppges till
1.6 å 1.9 kbm. i sekunden. Observationer, som tidigare företagits vid
utloppet från den längre upp i vattendraget belägna Frisjön, överensstämma
med ovannämnda uppgifter beträffande lågvattenmängden; 9-månaders vattenmängden bör däremot uppskattas till i genomsnitt cirka
2.2 kbm. i sekunden vid Frissla. Efter numera genomförd regleringav
Frisjön i samband med utbyggnad av Forås stads kraftverk vid
Häggårda kan normalt påräknas en vattenmängd av 2 å 2.5 kbm. i
sekunden i genomsnitt under dygnet, varvid dock bör märkas, att avrinningen
varierar avsevärt, eller från cirka 6 kbm. till cirka Vs kbm.
i sekunden. Under vattenfattiga år kan avrinningen beräknas nedgå
till cirka 1.7 kbm. i sekunden dygnet runt. I enlighet härmed har
vattenbyggnadsbyrån beräknat kronans andel av fallet efter Frisjöns
reglering representera i turbinhästkrafter vid lågvattenstillfällen 120 och
normalt 140 å 175, allt i genomsnitt under dygnet.
För närvarande är, på grund av den varierande avtappningen vid
Häggårda, det uttagbara effektbeloppet tidvis under dygnet avsevärt lägre
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
än som ovan angivits. Möjlighet finnes att under kortare tid av dygnet
uttaga ett större effektbelopp genom att ovanför anläggningen inrätta
ett särskilt dygnsmagasin för utjämning med hänsyn till tillrinningens
och avtappningens variationer.
Fallvärdet å kronoegendomen Hjältorps andel i vattenkraften har
vattenbygjjnadsbyrån genom jämförelse med de värden, som användes
år 1912 vid försäljning till Borås stad av kronans vattenrätt i Slottsån
vid Öresten, ansett kunna uppskattas till cirka 24,800 kronor, som dock på
grund av den vid Hjältorp starkt fluktuerande vattentillförseln ansetts
böra nedsättas till cirka 20,000 kronor. Häri ingår ej värdet av mark
eller befintliga byggnader.
Sedan domänstyrelsen anbefallts att efter vederbörandes hörande
avgiva utlåtande i ärendet, överlämnade styrelsen med skrivelse den
29 augusti 1917 infordrade yttranden från vederbörande länsman samt
domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet.
Länsmannen i orten har anfört bland annat följande. Vattenfallet Länsmannen.
torde ej, om det fortfarande bleve delat, kunna med någon fördel utnyttjas
för statens räkning, vadan skäl ej syntes föreligga att avstyrka
bifall till ansökningen. Länsmannen ansåge sig dock höra hemställa,
att vid upplåtandet fästes det villkor, att kronoegendomen Hjältorp samt
ortsbefolkningen förbehölles rätt till viss i förhållande till kraftalstringen
lämplig mängd kraft till självkostnads- eller mot annat på förhand lastställt
lämpligt pris, en hemställan som syntes länsmannen så mycket
mer beaktausvärd, som det borde vara för det allmänna synnerligen
nödvändigt, att mer än ett intresse tillgodosåges vid utnyttjandet avinom
orten befintliga kraftkällor.
Domänintendenten har framhållit, att på kronans sida av strömmen Domänhade
förr funnits en kvarn, vilken nu av arrendatorn med domänsty- Sender,ten.
relsens medgivande utbytts mot en såg, som dreves endast vid vårflöden.
Kronans egendom hade sålunda ej kuunat till fullo utnyttja sin
vattenrätt. Den vid arrendeuppskattning fastställda avgälden för vattenrätten,
350 kronor per år, torde nog få anses skälig i förhållande till
boställets möjlighet att utnyttja vattnet. Nu hade arrendatorn så gott
som slopat anläggningarna på kronans sida av fallet och tagit hela
vattenkraften till sin fabrik. Härvid hade han dels kunnat utnyttja
vattnet under hela året och dels kunnat utnyttja vattnet mycket bättre
än med boställets primitiva anläggningar. Fördelen för firman Ving
-
16
Kungl. Maj:ts
befallning shavande.
Domänstyren
*5/6 1917.
Vattenfalls
styrelsen,
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
qvist att få förvärva vattnet i dessa tider vore så stor, att köpeskillingen
för vattenrätten enligt domänintendentens åsikt kunde höjas till 31,000
kronor. Ett av vatten byggnadsbyrån framställt förslag, att arrendatorn
skulle äga rätt till avdrag å salupriset för skillnaden mellan förenämnda
avgäld, 350 kronor, och 5 procents ränta å köpeskillingen under den
del av arrendetiden, som kvarstode, kunde domänintendenten icke biträda,
enär, om det för arrendatorn vore fördelaktigt, att från arrendet
utbrötes en viss del, detta borde ske utan vederlag eller gottgörelse. Utöver
det av domänintendenten föreslagna priset för vattenrätten borde
ersättning utgå för den strandrätt, som toges i ansp:åk, och för den
skada genom uppdämning eller flöden, som tillskyndades kmnaus egendom.
Vid uttagande av strandrätt borde utmåh-t ej tagas så, att ett
kronoegendomen tillhörigt synnerligen rikt och värdefullt grustag strax
invid vattenfallet medtoges.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig ej hava något
att erinra mot sökandens anhållan att få med äganderätt förvärva vattenfallet
jämte erforderligt utmål och strandområde. Dock ansåge Kungl.
Maj:ts befallningshavande i likhet med domänintendenten, att vid bestämmandet
av köpeskillingen avseende icke uteslutande borde fästas
vid en på rent tekniska beräkningar grundad värdering. Den av domänintendenten
föreslagna köpeskillingen, 31,000 kronor, kunde icke anses
för hög. Vad domänintendenten i övrigt anfört syntes jämväl värt att
tagas i övervägande vid bestämmandet av villkoren för en eventuell
upplåtelse.
Då biträde av tekniskt sakkunnig syntes erforderligt för bedömande
av den av sökanden framlagda utredningen om vattenkraftens storlek
och värde, gjorde domän styrelsen i skrivelse den 25 maj 1017 hemställan
i sådant syfte. Därvid öveilämnade styrelsen från sökanden
infordrad karta med beskrivning över det utmål, han önskade förvärva,
utvisande att utmålet, vari det av domänintendenten omnämnda grustaget
icke inginge, skulle hava en areal av 1.161 hektar, därav 0.801
hektar inrösningsjord och 0.360 hektar avrösningsjord.
Sedan därefter vattenfallsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande
i ärendet, har nämnda styrelse i utlåtande den 29 augusti 1917 anfört
följande. Från vattenfallsstyrelsens sida funnes intet att erinra mot sökandens
framställning, då den ifrågavarande fallsträckan icke hade sådan
storlek eller sådant läge, att den borde förbehållas för något kronans
17
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.
särskilda ändamål. Vid beräknande av det belopp, 20,000 kronor, vartill
vattenkraften enligt aktiebolaget vattenbyggnadsbyråns värdering
uppskattats, syntes vid jämförelse med andra av vattenfall-styrelsen
verkställda uppskattningar någon invändning av betydelse visserligen
ej vara att göra ur rent tekniska synpunkter. Emellertid hade fallvärdena
under de sista åren avsevärt stigit i pris. Då vidare fallet efter
dygnsreglering kunde utbyggas för ett avsevärt högre etfektbelopp än
valtenbyggnadsbyran ifrågasatt, håle vattenfallsstyrelsen funnit det av
nämnda byrå uppskattade värdet väl lågt; och syntes detsamma, jämväl
med hänsyn till den störa efterfrågan på kraft i orten, eldigt styrelsens
åsikt böra höjas till det av vederbörande domänintendent föreslagna och
av Kungl. Majts befallningshavande förordade beloppet, 31,000 kronor,
däri icke inräknat lösen för nödigt utmål och annan mark. Vattenbyggnadsbyråns
förslag om eu eventuell minskning i köpeskillingen med
hänsjm till det relativt låga arrende, som sökanden eljest, i händelse
köp ej komme till stånd, haft att erlägga, kunde vattenfallsstyrelsen ej
biträda. Vad beträffade den av domänintendenten gjorda hemställan, att
för skada, som genom uppdämning komme att tillskyndas kronoegendomen,
särskild ersättning borde utgå, syntes frågan därom icke böra
bliva föremål för b handling vid prövning av förevarande ansökan, utan
uppskattning av berörda skada i sinom tid ske genom syn i vederbörlig
ordning. Under åberopande av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen
hemställt, att den del av köpeskillingen, som skulle anses utgöra
ersättning för berörda från staten förvärvade vattenrätt, icke måtte sättas
till lägre belopp än 31,000 kronor.
Med anledning av domänstyrelsens förenämnda hemställan förordnades
distrikt-chefen överstlöitnanten T. llelleberg att såsom tekniskt
sakkunnig biträda domänstyrelsen i och för bestämmandet av storleken
av värdet av ifrågavarande vattenkraft.
Distriktschefen Helleberg har i avgivet utlåtande anfört, bland
annat, följande. Genom avtappningen från Frisjön, sådan den gemenligen
sköttes, bleve vattentillgången vid Hjältorp tämligen oregelbunden.
Därtill komme, enligt samstämmiga uppgifter från flera håll, att det
vatten, som tappades från Frisjön på eftermiddagen, ej framkomma till
H jältorp förrän på efternatten och sålunda på en för verksdriftcn mindre
tjänlig tid. Överhuvudtaget måste dock Frisjöns reglering anses hava
höjt värdet av Hjältorpsfallet. Mot vattenbyggnadsbvråns beräkning av
fallets värde, vilken grundade sig på ett pris av 207 kronor för hästkraft
i överensstämmelse med värderingen av kionans vattenkraft i Slottsån
Bihang Hd riksdagens protokoll lg!8. 1 samt. 336 käft. (År 376.) 3
Distrikt schejen
Heller
belg.
Väg- och
vatlenbyggnadsslyrelsen.
Domän
styrelsen
eh
ms.
18 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 376.
vid Öresten, syntes intet vara att erinra, om förhållandena liknade dem,
som rådde på orten år 1911. Hästkraften producerades icke billigare
vid Hjältorp än vid Öresten på grund av den å förra platsen jämförelsevis
ringa fallhöjden, 13.95 meter gentemot 41.36 meter. Från det
härigenom för 120 hästkrafter erhållna värdet, 24,840 kronor, hade vattenbyggnadsbyrån
sedan avdragit 4,840 kronor på grund av den starkt
fluktuerande vattentillförseln vid Hjältorp. Huruvida detta belopp verkligen
motsvarade det intrång, som obestridligen orsakades av nämnda
förhållande, vore svårt att bedöma, då alla sifferuppgifter härom saknades.
I alla händelser borde, såsom under ärendets behandling ifrågasatts,
det föreslagna värdet, 20,000 kronor, höjas till ett belopp, som
bättre motsvarade nu gällande priser å vattenkraft, vilka vore ansenligt
högre än de, som gällde år 1911, även med hänsyn tagen till de jämväl
ökade monteringskostnaderna. Säkerligen vore siffran 31,000 kronor
icke för hög.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 24 januari
1918 anfört, att styrelsen ej hade något att erinra mot det av olika
myndigheter och tjänstemän som minimivärde å själva vattenkraften
upptagna beloppet, 31,000 kronor. Emellertid borde tagas under övervägande,
i vilken utsträckning kraft från fallet ifråga borde reserveras
för jordbrukets i trakten behov. .Härutinnan hade av domänintendenten
anförts, att i denna trakt funnes god tillgång på elektrisk kraft från
många håll, vartör något villkor i sådan riktning icke torde behöva
fästas vid försäljningen. Men då det onekligen vore av stort värde,
särskilt sedan numera frågan om jordbrukets elektrifiering vore att anses
som löst, att hava fri tillgång till för bostället Hjältorp erforderlig kraft,
syntes det ytterst lämpligt, att vid ett definitivt avsöndrande av vattenkraften
från bostället dock därav reserverades vad som kunde erfordras
till boställets förseende med belysning och kraft för jordbruksändamål.
Härför erfordrades icke mer än högst 20 hästkrafter, räknat på turbinaxeln.
Denna maxiinieffekt motsvarades av en medeleffekt under 5
hästkrafter och spelade således för köparen mycket liten roll. Liknande
villkor om fri rätt till viss kraftmängd hade vid riksdagen år 1903 godkänts
beträffande försäljning av den kronoegendomen Vall tillhöriga
andel i Prästforsen i Gavleån.
1 utlåtande den 8 februari 1918 har domänstyrelson, då ifrågavarande
vattenkraft icke syntes kunna med fördel utnyttjas för något
kronans ändamål, biträtt förslaget om vattenkraftens försäljning och
19
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 376.
därvid föreslagit bland annat, att köpeskillingen ej borde få, i vad den
belöpte på vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet, understiga
31,000 kronor, att den måtte bestämmas av tre gode män, utsedda i
vanlig ordning, samt att köparen eller hans rättsinnehavare skulle vara
skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla innehavaren av Hjältorps kronoegendom
elektrisk kraft enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen hava sanatliga i ärendet
hörda myndigheter tillstyrkt försäljning av ifrågavarande vattenkraft.
Jag anser mig också kunna tillstyrka sådan försäljning på av domänstyrelsen
föreslagna villkor och hemställer därför, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den till förra militiebostället 6/8 mantal Hjältorp
nr 1 Västergården i Frissla socken av Ålvsborgs
län hörande vattenkraften i Hjältorps ström jämte det
å handlingarna bifogad karta utmärkta utmål om 1.16 i
hektar må till Ignar Andén försäljas mot en köpeskilling,
som skall utgå efter ty i gällande lag om
expropriation är föreskrivet och till beloppet på Andéns
bekostnad bestämmas av tre gode män, av vilka Kungl.
Maj ds befallningshavande och Andén vardera utse en
och domaren i orten den tredje, dock att köpeskillingen
för vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet,
icke må bestämmas till lägre belopp än 31^000 kronor,
. samt under villkor i övrigt:
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet
till Kungl. Maj ds befallningshavande i länet;
att områdets innneliavare skall vara skyldig att,
där så påfördras, i gränsen mellan utmålet och kronans
mark uppsätta och för framtiden underhålla lämpligt
stängsel;
att köparen eller hans rättsinnehavare skola vara
skyldiga att vid kraftstation i Hjältorps ström kostnadsfritt
tillhandahålla innehavaren av förenämnda
hemman elektrisk kraft till belopp, motsvarande 20
hästkrafter på turbinaxel, till säkerhet varför inteckning
skall lämnas i den försålda fastigheten; samt
att köparen ensam skall vidkännas de med områdets
avskiljande och lagfart å länget lörenade kostnader.
Departe
mentschefen.
20
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr. 376.
6:o.
[6.] Kronoegendomen s/4 mantal Regumatorp nr 2 Millomgården i Sjo
nrTTÅuom.
Sersfads sockety av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars
gård n i 1020 mot ett ärligt arrende av 630 kronor. Egendomen, som är beStaraborg,
lagen 8 kilometer från Skövde stad och 2 kilometer från Skultorps
järnvägsstation, har sitt område fördelat i fyra skiften: hemskiftet, det
s. k. ntskiftet och de på respektive 3 och 4 kilometers avstånd från
hemskiftet belägna ängsskiftet och skogsskiftet. Egendomen innehåller
en sammanlagd areal av 53.3 5 2 hektar, därav 26 67 7 hektar åker och
tomter, 1 950 hektar ängsmark, 22.395 hektar avrösningsjord och 2.330
hektar impediment. I denna areal ingår viss mark, sura upplåtits till
västra stambanan.
Å egendomen finnas två kalkbrott, båda belägna å utskiftet nära
Skultorps järnvägsstation.
Uppskattningsmänuen hava under hänvisning till en av extra
lantmätaren E. O. Jansson år 1917 över egendomen upprättad karta
föreslagit, att egendomen med undantag av skogsskiftet måtte försäljas
och därvid styckas i följande lotter:
litt. a, omfattande å kartan ägofigurerna nr 19—21 och av 22,
med en areal av 1.8 2 8 hektar, nästan uteslutande avrösningsjord, samt
saluvärderad till 3,900 kronor, därav 2,250 kronor för ett å ''lotten beläget
kalkbrott;
litt. b, omfattande å kartan ägnfigurerna nr av 22 och 23, med
en areal av 1.035 hektar avrösningsjord och saluvärderad till 1,075 kronor;
litt. c, omfattande å kartan ägoftyurerna nr 70 och 71, med eu
areal av 0.5oo hektar, varav 0.45 2 hektar åker, och saluvärderad till
400 kronor;
litt. e, omfattande å kartan ägofigurerna nr 25—69, med en areal
av 15.7 50 hektar samt saluvärderad till 32,000 kronor, därav 25,000
kronor för ett å lotten beläget kalkbrott. Å lotten finnes en lägenhet,
omfattande å kartan ägofigurerna 25—27 och bebyggd med eu stuga,
tillhörig nuvarande innehavarinnan änkan Albertina Wennergren, för
vilken förbehåll borde göras om rätt att under hennes återstående livstid
få mot utgörande av en årlig avgäld av 15 kronor bruka och bebo
lägenheten;
ängsskiftet, omfattande å kartan ägofiguren nr 108, med en areal
av 1.2 70 hektar äng och odlingsmark och saluvärderad till 650 kronor; samt
hemskiftet, omfattande å kartan ägofigurerna nr 1—15, 18 och 74
21
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
— 96, med en areal av 20.7 7 2 hektar samt saluvärderad till 29,000 kronor,
därav 14,000 kronor för kalkberg, som finnas å detta skifte.
Lotten litt. c hava uppskattningsmännen ansett böra hembjudas
Karl Fredrik Andersson, Mauedal, Skal torp, vilken arrenderat området
sedan 10 år och äger en lägenhet därintill. Övriga lotter borde försäljas
å offentlig auktion.
Skogsskiftet borde såsom kronopark bibehållas i kronans ägo.
Kungl. Maj:ts befallningshavande, överjägmästaren i västra distriktet
samt domänstyrelsen hava tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens förslag.
Aven jag instämmer i samma förslag och hemställer sålunda, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att ägolotten litt. c må från kronoegendomen
7* mantal Regumatorp nr 2 Millomgården i Sjogerstads
socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar samt hembjudas ägolott£ns nuvarande
brukare Karl Fredrik Andersson ;
dels ock att egendomens hemskifte samt ägolotterna
litt a, b och e ävensom ängsskiftet må vart
för sig med ovan angivet område försäljas å offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor samt, vad ägolotten
litt. e beträffar, med förbehåll om rätt för änkan
Albertina Wennergren att under sin återstående livstid
mot en årlig av gäld av 15 kronor bebo och bruka
den av henne innehavda lägenheten å denna lott.
7:o.
Kronoegendomen Vä mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och
Vä mantal Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs
län var utarrenderad till den 14 mars 1915 mot ett årligt arrende av
1,000 kronor. Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Skara
och 7 kilometer från Axvails järnvägsstation,, innehåller enligt uppgift
av uppskattningsmännen och domänstyrelsen en areal av 103.931 hektar,
därav O.tio hektar tomt och trädgård, 37.857 hektar åker, 2.987 hektar
äng, 10.725 hektar hagmark, 51.9 10 hektar skogsmark och 0.042 hektar
impediment.
[7-]
Näs nr 2
Hustru Brit asgården
och
Näs nr 3
He r Persgården
i
Skaraborqs
län.
22
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.
I avvaktan på beslut om egendomens disposition har den utarrenderats
för ett år i sänder till den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende
av 1,000 kronor. Domän styrelsen har numera föranstaltat om egendomens
skötsel och vård för tiden till den 14 mars 1919.
A egendomen finnas följande lägenheter, nämligen Stora Klinten,
Hermansdal, Falgrenstorp och Lilla Klinten. Falgrenstorp och Hermansdal
äro försedda med nuvarande innehavarna tillhöriga byggnader.
Vid år 1912 hållen uppskattnings förrättning föreslogo uppskattningsmännen
under hänvisning till en av förste lantmätaren G. A. Borgstedt
år 1892 upprättad karta över egendomen, att Stora Klinten, Hermansdal
och Falgrenstorp måtte försäljas, varemot Lilla Klinten såsom
belägen å skogsmarken enligt deras mening borde behållas i kronans ägo.
Kungl. Maj:ts befallningskavande i länet hade icke något att erinra
mot förslaget.
Sedan vidlyftiga undersökningar skett angående rätta ägoinnehavet
till lägenheten Falgrenstorp, hava rågångarna kring denna lägenhet
numera blivit vederbörligen bestämda. Det har därvid befunnits, att
till Rilgrenstorp hörde avsevärt mindre areal än vad torpet tidigare
ansetts innehålla. På grund härav hava uppskattningsmännen under år
1917 under hänvisning till en av e. lantmätaren E. O. Jansson år 1917
upprättad karta över lägenheten förrättat ny saluvärdering å densamma.
Beträffande Stora Klinten och Hermansdal har eu jämkning i de
förut föreslagna saluvärdena ansetts böra äga rum, då så lång tid förflutit,
sedan saluvärderingen å dessa lägenheter förrättats. Sådan jämkning
har under innevarande år verkställts av domänintendenten i länet.
De till försäljning föreslagna lägenheterna hava med nedannämnda
arealer numera åsatts följande saluvärden:
Namn |
! Areal hektar |
Saluvärde kronor |
Stora Klinten ........................... |
........ 1.592 |
2,100: — |
Hermansdal .............................. |
....... 0.8 7 2 |
900: — |
Falgrenstorp .............................. |
........ 9.600 |
1,650: — |
• |
Vid försäljningen av Falgrenstorp har stamhemmanet ansetts böra
förbehållas rätt till väg över lägenheten.
Domänstyrelsen bär biträtt förslaget om försäljning av ifrågavarande
tre lägenheter.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376. 23 •
Jag biträder även detta förslag och hemställer alltså, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheterna Stora Klinten, Hermansdal och
Falgrenstorp må var för sig med ovan angivet område
från kronoegendomen Va mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården
och Va mantal Näs nr 3 Herr Persgården i
Eggby socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll om rätt för innehavare
av stamhemmanet till fri väg över lägenheten
Falgrenstorp.
8:o.
Kronoegendomen 1 mantal Skålltorp nr 1 och 1 mantal Hallabo
nr 2 i Skärvs socken av Skaraborgs län har varit utarrenderad till den
14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 2,690 kronor. Egendomen är
belägen 10 kilometer från Skara och 2 kilometer från Axvalls järnvägsstation.
Den innehåller eu sammanlagd areal av 414.910 hektar, därav
142.432 hektar tomt och åker, 24.896 hektar äng och odlingsjord,
242.4 8 9 hektar avrösningsjord samt 5.0 9 3 hektar impediment.
Av berörda areal är ett område om 16.57 3 hektar av Hallabo jämlikt
Kungl. Maj:ts brev den 3 juli 1916 upplåtet till Skaraborgs läns landsting att
av landstinget disponeras för länets å egendomen Stora Ekeberg uppförda
tuberkulossjukvårdsanstalt, så länge området användes för ifrågavarande
ändamål. Området motsvarar å eu av extra lantmätaren E. O.
Janson åren 1914—1916 över alla ägorna till egendomen upprättad
karta ägofigurerna nr 184, 207—209, av 210, 211 och 212.
Domänstyrelsen har träffat avtal om egendomens skötsel och vård
till den 14 mars 1919.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, dels beträffande hemmanet
Hallabo, att detsamma, med undantag av ovannämnda, för sanatorieändamål
upplåtna område, som skulle genom avsöndring bibehållas i
kronans ägo, måtte försäljas med de ägor, som å kartan omfatta ägofigurerna
nr 210 a samt 213—406 med en areal av 42.502 hektar, därav
39.4 7 0 hektar åker, 1.60 5 hektar äng och odlingsmark, 0.820 hektar
avrösningsjord samt 0.60 7 hektar impediment, dels ock att följande
lägenheter måtte från hela arrendeegendomen upplåtas, nämligen: torpet
Kockatorp, omfattande ägofigurerna 185—205 med en areal av 8.410
[8-1 .
Skålltorp nr 1
och Hallabo
nr 2 i Skaraborgs
län.
.24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
hektar, torpet Lilla Ekeberg, omfattande ägofigurerna 110—183 med eu
areal av 14.33 0 hektar samt torpet Storskogen, omfattande ägofigurerna
92—103 med en areal av 7.3 7 3 hektar.
De till försäljning föreslagna områdena hava saluvärderats, Iiallabo
till 27,000 kronor, därav för växande skog 833 kronor 97 öre Kockatorp
till 5,050 kronor, därav för växande skot; 6 kronor, Lilla Ekeberg
till 7,375 kronor, därav för växande skog 1,402 kronor 58 öre samt Storskogen
till 5,000 kronor, därav för växande skog 3,633 kronor 69 öre.
Av en av förste lantmätaren i länet verkställd utredning inhämtas, att
det enligt lantmätarens förmenande syntes framgå, att arrendeegendomen i
sin helhet visserligen vore till sina gränser fullt bestämd, men att de båda
egendomarna Skålltorp och Hallabo ej hävdat var för sig särskilda ägor
och att sålunda de å ovanberörda karta befintliga ägorna torde vara
gemensamma för båda egendomarna. Något hinder för de ifrågasatta
upplåtelserna syntes dock lantmätaren icke föreligga, varvid likväl lägenheterna
borde avsöndras fiån såväl Skålltorp nr 1 som Hallabo nr 2.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har anslutit sig till uppsknttniugsmänuens
förslag om försäljning av de tre torpen Kock atorp, Lilla
Ekeberg och Storskogen, varemot förslaget i vad det rörde försäljning
av hemmanet Hallabo med ovannämnda areal ej av Kungl. I\laj:ts befallningshavande
biträtts, utan har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett,
att detsamma borde utarrenderas såsom eu lott för sig.
Överjägmästaren i västra distriktet har ej haft någon invändning
att göra mot uppskattningsmännens förslag till försäljning av områden
från egendomen.
Domänstyrelsen har instämt i uppskattningsmännens förslag.
Därefter har domänstyrelsen med tillstyrkan överlämnat särskilda
av Gustaf Nordqvist i uppgiven egenskap av ägare till den angränsande
egendomen Vw mantal Bråneke gjorda ansökningar att fä inköpa tre
små områden, som genom järnvägen Skara—Timmersdala äro avskurna
från kronoegendomens övriga ägor. Dessa områden, vilka å Jansons
karta betecknats med nr 705, 706 och 706 a, innehålla tillhopa en areal
av 0.3 4 2 hektar och hava saluvärderats till 120 kronor.
Jag biträder domänstyrelsens förslag. Sistnämnda tre små områden
böra säljas utan byggnadsskyldighet. Jag hemställer förty, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att det i kronoegendomen 1 mantal Skålltorp
nr 1 och 1 mantal Hallabo nr 2 i Skärvs socken
25
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.
av Skaraborgs län ingående hemmanet Hallabo nr 2
må med ovan angivet område å offentlig auktion försäljas
till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1*74 stadgade villkor;
''dels att torplägenheterna Kockatorp, Lilla Ekeberg
och Storskogen må var för sig med ovan angivet
område från samma egendom upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;
dels ock att ovannämnda tre områden om tillhopa
0.34 2 hektar må från samma egendom upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt för Gustaf Nordqvist
i Bråneke att erhålla hembud å desamma.
9:o.
Den 28 september 1913 beslöt Kungl. Maj:t, att på vissa villkor
skulle för kronans räkning inköpas det skogskomplex i Kopparbergs
län, som nu bildar kronoparken Garpenherg. Vissa i utkanten av denna
skogsegendom, huvudsakligen å dess södra del utmed järnvägen Fors
—Garpenberg belägna områden, som till övervägande del utgöras av
inägor, har domän styrelsen nu ansett böra avyttras, då deras skötsel
såsom jordbruk verkade tyngande å förvaltningen av egendomen i
övrigt och då de för hushållningen av egendomen ur skoglig synpunkt
icke syntes vara behövliga. Sedan domänstyrelsen givit vederbörande
över jägmästare i uppdrag att låta upprätta kartor med beskrivningar över
hemman eller delar av hemman under Garpenbergs kronopark, vilka
ansåges böra avyttras, har överjägmästaren till styrelsen med yttrande
jämte förslag till försäljning överlämnat fyra av skogstaxatorn Sam
Tisell år 19IG upprättade kartor med beskrivningar över vissa områden
av kronoparken. Därefter tiar domänintendenten i Västmanlands län
B. R. Wolffram på framställning av styrelsen, efter förordnande av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län, jämte uppskattningsmän
och med biträde av biträdande jägmästaren i Garpenbergs
revirdel under åren 1916 och 1917 verkställt saluvärdering av förenämnda
områden.
I protokollet för förrättningen har domänintendenten uppdelat de
till försäljning avsedda områdena i 17 lotter, betecknade med romerska
siffror 1—XVII, vilka lotter betecknats å de av Tisell uppgjorda kartorna
med röda romerska siffror och begränsningslinjer.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 höft. (Nr 376.)
[9.]
Garpenbergs
kronopark i
Kopparbergs
län.
4
26
Kungl. Maj ds nåd. ''proposition Nr 376.
Härefter liar, pa anmodan av domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen i
skrivelse den 7 december 1917 utlåtit sig rörande det sätt, varpå de
till försäljning ifrågasatta områdena borde avskiljas från respektive
stamfastigheter, och därvid överlämnat utdrag dels av en år 1856 av
Hjalmar Bellander upprättad karta över hemmanet Persbo, dels av en
år 1802 av G. P. Wicander upprättad karta över Hans Jönssons mantals
ägor och skog i Yttersbennings by, dels ock av en av Olof Ramström
år 1806 upprättad karta över Mats Ers hemmans ägor i Yttersbenuing.
A dessa tre kartor äro omförmälda försäljningslotter utmärkta
med gröna romerska siffror och begränsningslinjer.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län har i utlåtande
den SO januari 1918 förmält sig icke hava något att erinra
mot försäljning till föreslagna pris av ägolotterna i fråga.
I skrivelse den 25 februari 1618 har domänstyrelsen underställt
denna försäljningsfråga Kungl. Maj:ts prövning och därvid anmält, att
styrelsen förordnat om skötsel till den 14 mars 1919 av de lotter, som
styrelsen förordade till försäljning. Styrelsen har beträffande domänintendentens
och uppskattningsmännens förslag till försäljning erinrat, att den
så kallade Asgarnsmyren, som eventuellt föreslagits böra tilldelas deri med
nr V betecknade lotten, sjmtes böra bibehållas i kronans ägo, då den för
kronan i eu framtid syntes komma att bliva av värde; att med försäljning
av lotten nr XV tillsvidare syntes böra anstå, då fråga uppstått om
densammas uppdelande i ett antal mindre styckningslotter, varigenom en
för kronan förmånligare disposition därav än den nu föreslagna avyttringen
syntes kunna komma till stånd; samt att de i s.-duvärderingsprotokollet
angivna värdena å inom lotterna befintlig skog borde höjas
i någon mån med hänsyn till det stegrade virkesvardet. I övrigt har
styrelsen anslutit sig till de förslag rörande de ifrågasatta försäljningarna,
som avgivits av domänintendenten jämte uppskattningsmännen och biträdande
jägmästaren. Styrelsen har tillika meddelat närmare uppgifter
rörande de sålunda av styrelsen till försäljning föreslagna 16 lotterna,
vilka med nedan angivna arealer blivit med iakttagande av nyssnämnda
höjning i skogsvärdena åsätta följande saluvärden.
Nummer och litt.
I. av Persbo .........................................................
H. öster om järnvägen från Garpenberg, av Persbo
III. väster b » » » » »
IV. av Persbo och Yttersbenning ..............................
V. » » b b
Areal. |
Saluvärde. |
hektar |
kronor |
37.275 |
22,580 |
2.230 |
1,350 |
1.550 |
1,210 |
31.655 |
10,565 |
33.200 |
12,410 |
27
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
Nummer och. litt. |
Areal |
Saluvärde. |
|||
hektar |
kronor |
||||
VI. |
av |
Pei’sbo och. Yttersbenning..... |
....... 0.4 4 0 |
80 |
|
VII. |
Yttersbenning............................. |
........ 0.415 |
140 |
||
VIII. |
» |
» ............................ |
........ 0.523 |
190 |
|
IX. |
» |
» ....................... |
........ 0.4 8 0 |
180 |
|
X. |
» |
Persbo ...................................... |
........ 0.105 |
30 |
|
XI. |
» |
» ......................................... |
........ 0.315 |
75 |
|
XII. |
» |
» ......................................... |
........ 0.335 |
80 |
|
XIII. |
» |
Realsbo......................................... |
........ 24.945 |
11,430 |
|
XIV. |
» |
Möi''tarbo............................... |
........ 10.040 |
5,110 |
|
XVI. |
Jörnvik nr 1 ............................ |
........ 18.270 |
6,440 |
||
XVII. |
» |
» » » ............................. |
........ 39.390 |
22,210 |
Av dessa lotter hava de med nr I, IV och V betecknade av domänintendenten
och uppskattningsmännen alternativt, såsom förmånligare
för kronan, föreslagits böra försäljas såsom en lott. Sammanförandet
borde åstadkomma ett högre realisationsvärde å lotterna genom att ett
tilläggsvärde av 5,000 kionor å byggnaderna därvid borde kunna bei''äknas,
så att lotternas sammanlagda väi-de bleve 50,555 kronor. Deras
sammanlagda areal utgör 102.130 hektar med ett uppskattat saluvärde
av 45,555 kronor. Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen
hava biträtt detta förslag.
Domänstyrelsen har vidare föreslagit, att lotterna nr II, III, VI,
VII, VIII, IX, X, XI och XII måtte upplåtas såsom egnahemslägenheter
och övriga lotter säljas å auktion. Lotterna nr VI, VII, VIII, IX, X och
XI äro försedda med bostadsbyggnader, tillhöiäga vederbörande inneha
vai''e av lotterna.
Enligt domänstyrelsens på lantmäteristyrelsens utredning grundade
förslag skulle lotternas avskiljande ske i vissa fall genom ägostyckning
och i andra fall genom joixlavsöndring.
I likhet med domänstyrelsen anser jag försäljning böra ske av de
av styrelsen därtill förordade 16 lotter med de av styrelsen för dessa
lotter föroi''dade områden. Jag kan däremot icke biträda uppskattningsmännens
och myndigheternas uppfattning rörande lämpligheten av
lotternas nr I, IV och V sammanslagning till eu försäljningslott utan
anser en försäljning av dessa tre lotter var för sig stå i bättre överensstämmelse
med de principer, som böra ligga till grund för försäljning
av mark från kronoegendomar. 1 avseende å försäljningssättet instämmer
Departe
mentschefen.
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.
jag med domän styrelsen, dock med den ändring, att jag anser jämväl
ägolotterna IV, V, XIII, XIV och XVI böra säljas såsom egnahemslägenheter.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att, sedan nedannämnda ägolotter blivit avskilda
från kronoparken Garpenberg i Kopparbergs län,
dels ägolotterna nr I och XVII må var för sig
med av domänstyrelsen föreslaget område å offentlig
auktion försäljas till deri högstbjudande under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;
dels ock ägolotterna nr II, III, IV, V, VI, VII,
VIII, IX, X, XI, XII, XIII, XIV och XVI, må var för
sig med av domänstyrelsen föreslaget område upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o—9:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna
bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen
skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
J. Poss.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1918.