KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 349.

1

Nr 349.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändringar
i staten för folkskollärarnas pensionsinrättning;
given Stockholms slott den 26 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att i lönestaten för folkskollärarnas pensionsinrättning må, med uteslutande
av den nuvarande sekreterare och ombudsmannabefattningen, med
ett arvode å 3,500 kronor, jämte den till staten nu fogade första anmärkningen
uppföras en ordinarie sekreterare, tillika ombudsman, med lön,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg å respektive 3,600 kronor, 1,800
kronor och 400 kronor, tillhopa 5,800 kronor, vartill kunna komma två
ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

att i nämnda lönestat uppföres ett kvinnligt biträde av tredje graden med
lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg å respektive 1,100 kronor, 750
kronor och 150 kronor, tillhopa 2,000 kronor, vartill kunna komma två
ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

att för de i samma lönestat upptagna två ordinarie kvinnliga skrivbiträdena
uppföras och samma avlöningsförmåner som för kvinnliga skrivbiträden
i andra lönegraden, alltså för vartdera biträdet lön, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg å respektive 900 kronor, 550 kronor och 150 kronor eller
tillhopa 1,600 kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera å
200 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

att avlöningsförmånerna för den i lönestaten uppförde vaktmästaren
må fastställas i överensstämmelse med de avlöningsförmåner, som äro,
respektive kunna varda av 1918 års riksdag bestämda för förste vaktmästare
vid statens centrala ämbetsverk, dock med rätt för honom att för tillsyn
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 309 höft. (Nr 349.) 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

över pensionsinrättningens fastighet, utan avdrag å avlöningen, åtnjuta fri
bostad jämte bränsle,

att följande i staten uppförda anslag, nämligen: förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 3,000 kronor, och reservationsanslaget till vikariatsersättningar,
arvoden åt amanuenser och extra biträden samt flitpenningar åt e. o.
tjänstemän och e. o, vaktmästare, nu 9,800 kronor, må höjas, det förra till

4,000 kronor och det senare till 10,000 kronor,

att de i kungörelsen den 22 juni 1911 angående ny stat för folkskollärarnas
pensionsinrättning m. m. stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmåner förklaras skola äga
tillämpning jämväl å de nya och de omreglerade ordinarie befattningarna,
att den nya sekreter artjänstens innehavare må tillerkännas delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa efter ett delaktighetsbelopp
av 4,000 kronor, samt

att den på extra stat hos direktionen anställda kvinnliga bokhållaren
må, därest hon blir innehavare av den föreslagna ordinarie kvinnliga biträdesbefattningen
av tredje graden, för uppflyttning i högre lönegrad räkna
sig till godo sin föregående tjänstgöring såsom extra bokhållare inom verket.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

I skrivelse den 31 oktober 1917 har direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning hemställt, att förslag måtte avlåtas till riksdagen
om vissa ändringar i pensionsinrättningens lönestat, avseende uppförande
å staten av en ordinarie sekreterare, tillika ombudsman, och en
ordinarie kvinnlig bokhållare, förändring av två kvinnliga skrivbiträdesbefattningar
i första lönegraden till biträden av andra lönegraden, förbättring
av vaktmästarens löneförmåner ävensom höjning av i staten för
pensionsinrättningen uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg och reservationsanslaget
till vikariatsersättningar in. m.

På grund av remiss har statskontoret den 27 december 1917 avgivit
utlåtande i ärendet.

Ändringar i
staten för
folk stol lära r
nas pensions
inrättning.

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 349.

Innan jag närmare ingår på direktionens framställning, torde det vara
lämpligt att till en början lämna en redogörelse för pensionsinrättningens
nuvarande organisation och löneförhållanden samt sättet för bestridandet
av de under direktionen stående pensionsanstalternas förvaltningskostnader.

Jag vill då först erinra, att under direktionens förvaltning för närvarande
äro ställda, förutom folkskollärarnas pensionsinrättning, även folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, lärarnas vid elementarläroverken nya änkeoch
pupillkassa, småskollärarnas m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas
pensionskassa, dövstumlärarnas pensionsanstalt, lärarinnornas pensionsanstalt
samt extra provinsialläkarnas pensionskassa. För de tre förstnämnda
pensionsanstalterna hade gemensam lönestat fastställts genom beslut
den 31 maj 1888. Övriga nyss uppräknade pensionsanstalter ställdes
under direktionens förvaltning respektive under åren 1892, 1903, 1905,
1910 och 1912. Väl hade, med hänsyn till den härav föranledda utökningen
i arbetet, direktionens funktionärer och den vid ifrågavarande pensionsanstalter
anställda personalen fatt sina avlöningsförmåner förstärkta
med särskilda arvoden, men den utvidgning, direktionens verksamhetsområde
sålunda undergått, hade gjort behovet av en genomgående omorganisation
av och lönereglering för direktionens arbetskrafter allt starkare.
Kungl. Maj:t framlade därför i sådant syfte proposition till 1911 års riksdag
med förslag till ny stat för folkskollärarnas pensionsinrättning. Statförslaget
blev av riksdagen i huvudsak godkänt, och den nya staten fastställdes
genom kungl. kungörelse den 22 juni 1911 att lända till efterrättelse
från och med år 1912.

I det skick, staten då förelåg, hade den följande utseende:

Direktionens ordförande, ar-vode ................................

Kronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

5,000

2,500

1 Sill

O

2.500
2,000

2 000
8,100

3.500

| Efter 5 år kan

1 lönen höjas med
| 600 kronor.

En direktionsledamot, arvode

En dito, dito ......................

En verkställande direktör ..

En sekreterare och ombuds-man ............................

Transport

1 1

i

18,100

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

5

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Transport

En tjänsteman av andra löne-graden, tills vidare kassör

3,600

1,800

400

18,100

5,800

Efter 6 år kan
lönen höjas med
SOU kronor och ef-ter 10 år med yt-terligare 5U0 kro-nor.

En tjänsteman av första löne-graden, tills vidare bokhål-lärft .................................

2,200

2,200

1,500

1,500

300

4,0001
4,000j

Efter 6 år kan
lönen höjas med
600 kronor, efter

10 år med ytterli-gare 500 kronor
och efter 15 år med
än ytterligare 500
kronor.

En dito, dito ........................

300

Ett kvinnligt skrivbiträde

600

450

150

1,200

| Efter 5 år kan

1 lönen höjas med

I 200 kronor och ef-1 ter 10 år med ytter-1 ligare 200 kronor.

En vaktmästare....................

Ålderstillägg, förslagsvis ....

700

350

150

1,200

3,000

I Efter ö år kan
lönen höjas med

1 100 kronor och ef-ter 10 år med ytter-'' ligare 100 kronor.

Till vikariatsersättningar, ar-voden åt amanuenser och
extra biträden samt flit-penningar åt e. o. tjänste-män och e. o. vaktmästare

j 7,400

Till expenser, förslagsvis.....

Summa

—

—

—

6.800

|

51,500

Övergångsstat: personligt avlöningstillägg åt det nuva-rande skrivbiträdet under förutsättning att hon antages

400

Summa

51 900

!

Anm. 1. Under tjänstledighet på grund av sjukdom eller vid förordnande att uppehålla verkställande
direktörens tjänst må sekreteraren och ombudsmannen, elter direktionens beprövande, bibehålla
intill 2,800 kronor av sitt arvode, vid sjukdomsfall dock ej under längre tid än ett ar.

Anm. 2. För tillsyn över folkskollärarnas pensionsinrältnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta
fri bostad jämte bränsle.

6

KungJ. Maj:ts 1Säd. Proposition Nr 34i).

Tillika stadgades för åtnjutande av de för verkställande direktören,
tjänstemännen i andra och första lönegraden, skrivbiträdet och vaktmästaren
i staten upptagna avlöningsförmåner vissa villkor och bestämmelser i
huvudsaklig enlighet med vad som i allmänhet plägat föreskrivas vid fastställande
av nya lönestater för ämbetsverk och myndigheter.

I detta sammanhang vill jag med avseende å den följande framställningen
omnämna, att i fråga om pensioneringen av änkor och barn efter
ordinarie befattningshavare hos direktionen för närvarande gäller, att pensionerna
skola utgå från lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa samt att delaktighetsbeloppen i sagda kassa utgöra för verkställande
direktören och för tjänstemannen av andra lönegraden 4,000
kronor, för tjänstemännen av första lönegraden 3,700 kronor och för vaktmästaren
900 kronor.

I den år 1911 fastställda staten för folkskollärarnas pensionsinrättnin»-hava sedermera inga andra ändringar vidtagits, än att dels jämlikt beslut
av 1912 års riksdag ej mindre för det kvinnliga skrivbiträdet lönen, i likhet
med vad som skett beträffande biträden i motsvarande ställning hos
statens verk i allmänhet, höjts från 600 kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna
sänkts från 450 kronor till 350 kronor än även anslaget
till vikariatsersättningar in. m. samt förslagsanslaget till expenser
höjts, det. förra anslaget från 7,400 kronor till 9,800 kronor och det senare
anslaget från 6,800 kronor till 8,000 kronor, dels och med hänsyn till den
ökning av göromålen, som blev en följd av att utbetalningssättet för de
från ifrågavarande pensionskassor utgående pensioner ändrades från halvårsutbetalning
till kvartalsutbetalning, i enlighet med 1915 års riksdags
medgivande å staten uppförts ytterligare ett kvinnligt skrivbiträde med
enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma det förut å samma stat uppförda
kvinnliga skrivbiträdet. Nu berörda ändringar i staten föranledde
således en höjning av dess slutsumma från 51,900 kronor till 56 700
kronor.

Med avseende på bestridandet av förvaltningskostnaderna för de särskilda
kassorna medgav 1911 års riksdag, att Kungl. Maj:t finge på förslag
av direktionen efter omständigheterna bestämma fördelningen av nämnda
kostnader mellan de särskilda av direktionen över pensionsinrättningen förvaltade
pensionsanstalterna. Sedan direktionen avgivit förslag rörande
sådan fördelning, förordnade Kungl. Maj:t den 22 december 1911, att förvaltningskostnaderna
för de av direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning
förvaltade pensionskassorna finge tills vidare fördelas efter följande
procenttal:

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

för folkskollärarnas pensionsinrättning .....................................

» » änke- och pupillkassa...............................

» elementarlärarnas » » 5 ...............................

» småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt...........

» lasarettsläkarnas pensionskassa .............................................

» dövstumlärarnas pensionsanstalt ........................................

» lärarinnornas »

» extra provinsialläkarnas pensionskassa ........................•••■■

Jag övergår härefter till att behandla de av direktionen i förut omförmälda
skrivelse framställda särskilda äskandena och vill, jämte det jag
i anslutning därtill redogör för statskontorets utlåtande över desamma, för
egen del yttra mig i varje särskild fråga.

36 procent
12 »

10

15

o »

7

9

6 »

Vad då först angår sekreterar- och ombudsmannabefattningen torde och ombuds,
en kort redogörelse för dess ställning under tiden före den nu gällande mannen,
lönestatens tillkomst här vara på sin plats.

I den äldre lönestat, som fastställdes genom beslut den 31 maj
1888, var denna befattning uppförd såsom ordinarie tjänst med avlöningsförmåner,
uppgående till 1,000 kronor i lön och 600 kronor i
tjänstgöringspenningar, samt med rätt för tjänstinnehavaren till ett ålderstilllägg
å 20(f kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring. Med tjänsten var
förenad rätt till pension, motsvarande lönen, från folkskollärarnas pensionsinrättning
efter uppnåendet av viss levnads- och tjänstålder samt till
pension för efterlevande änka och barn, lika med övningslärares vid allmänt
läroverk, från lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. Då
berörda lönestat fastställdes, hade direktionen, på sätt förut nämnts,
under sin förvaltning tre pensionsanstalter, nämligen folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa. Såsom jag jämväl i det föregående
erinrat, tillerkändes direktionens funktionärer under den följande
tiden, till den nya lönestatens trädande i tillämpning, särskilda arvoden
såsom gottgörelse för den ökning i arbetet, vilken föranleddes därav, att
åtskilliga nya pensionsanstalter kommo under förvaltning av direktionen.

År 1911, alltså det sista år då den äldre lönestaten tillämpades, ägde sålunda
sekreterar- och ombudsmannatjänstens innehavare uppbära i avlöningsförmåner tillhopa
3,505 kronor, häri inberäknat särskilda d.yrtidstillägg till belopp av 405 kronor.

Dä den nva lönestaten framlades till godkännande av 1911 års riksdag, företag
en från direktionen inkommen skrivelse av den 9 november 1907, däri direktionen
avgivit förslag till organisation av den under direktionen ställda tjänstepersonalen
m. m. Berörda skrivelse innehöll en redogörelse för sekreterarens och ombudsmannens
dåvarande åligganden, vilken redogörelse jag här torde få återgiva. Sekreteraren och

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

ombudsmannen hade att föra protokoll vid direktionens sammanträden, uppsätta utgående
expeditioner — med undantag av underdåniga utlåtanden i anledning av
kungl. remisser i frågor av mera principiell natur, vilka utlåtanden ålåge dåvarande
kamreraren att uppsatta — besörja expeditioners utskrift, meddela utlåtanden i låne°ra,
- lgga[e "''Y jane; och säkerhetshandlingar, vaka över och besörja, att
mteckuin ar förnyades och utestående fordringar indreves, inför domstolar och exekutiva
myndigheter fora pensionskassornas talan, ordna och förvara protokoll, registratur

’andhugn flmt uuduerf kam|erareus semester eller denne eljest beviljad
tjänstledighet uppehålla kamrerarbefattningen. J J

i- ,T''U se^retornreii och ombudsmannen redan tillhörande åligganden skulle

nligt direktionens förslag laggas skyldighet att biträda vid ärendens beredning till
omfrågning ävensom att i dianerna anteckna direktionens beslut. Det syntes vidare

biträda ''kärnrerareeteraren °C ’ ombudsmannen att 1 allmänhet vid förefallande behov

nr,]i„n?ilträ?r''lde frå7-an’ hT''U,V,ida tjänst?n borde Jamyäl i ny lönestat uppföras såsom
ordinarie eller vara förenad allenast med arvode, yttrade direktionen, att fullt tillräck 3

® -T tJ >1(\ f,orelage ,at* av ifrågavarande befattning göra en självständig ordinarie
tjänst med den tjänstgöringstid, som borde fordras av innehavaren av en sådan
tjänst, och med de väsentligt förbättrade löneförmåner, som därav komme att föran om

töj D aJerdVmellertl P-„de allt ™er ökade göromålen och de större anspråk,
.om för framtiden komme att stallas pa ifrågavarande tjänsteman, ansåg direktionen
arvodet skäligen hora bestämmas till 4 000 kronor årligen Till ytterligare motivering
av det föreslagna arvodesbeloppet papekade direktionen, hurusom till befattningen i
råga ej borde forordnas annan än juridiskt bildad person och att det vore synnerlgen
angelaget särskilt med hänsyn till sekreterarens och ombudsmannens ålmgande
att vid behov vikariera för kamreraren - att för befattningen förvärva en i
möjligaste matto duglig person. Det syntes direktionen förtjäna att i detta samman fnn£r

ramha u \ huIUn°“ ,sarskllfc ombudsmannabestyren till följd av de förvaltade
fondernas oavbrutna tillväxt komme att i motsvarande grad ökas.

«renuSe jf-a aV direktipnen väckta frågan om ny stat blev sedermera föreraal
för behandling av statskontoret, som ej hade något att erinra mot direktionens
" forevarande dek sa“f av louereglenngskommittén, som ansåg ifrågavarande
syende som "''f.. avsfnde a de.n forandrade ställningen såväl i organisatoriskt hänseende
soin beträffande formen för avlöningen, böra i staten upptagas såsom »ombuds!,
“ed skyjdl8ket emellertid för honom att utom egentliga ombudsmannagöromål
fullgöra vad ! ovngt enligt direktionens förslag skulle åligga honom. Det föreslagna
arvodet 4,000 kronor syntes emellertid allt för högt tilltaget, då befattningen med den
foiandrade stallning direktionen föreslagit för dess innehavare syntes komma att erhålla
karaktaren av bisyssla, och borde skäligen sänkas till 3,000 krouor.

bedan därefter såväl direktionen som statskontoret haft tillfälle att yttra sm över
löneregler..,gskommittens matande — varvid direktionen vidhöll sitt förslag samt statsko0!?1.
förklarade sig anse att, därest vad kommittén anfört syntes böra föranleda
nedsättning i det av direktionen och statskontoret förordade arvodet, denna nedsätti
ng dock icke borde ga längre än till 3,500 kronor - blev i före.,ämnda proposition
i , sdag, t,0rsla^ 1 förevarande avseende framställt i enlighet med stats konto.

ets sålunda uttalade mening; varefter i den sedermera fastställda lönestaten betattmngen,
såsom av det föregående inhämtas, upptogs med den av direktionen föreslagna
benämningen sekreterare och ombudsman och med ett arvode å 3,500 kronor.

9

Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 349.

I sedermera, deri 23 januari 1912 av direktionen fastställd arbetsordning, av vilken
ett tryckt exemplar bilagts direktionens nu ifrågavarande skrivelse, hava sekreterarens
och ombudsmannens åligganden angivits sålunda: .

att uppsätta promemorior för föredragning av inkommande ansökningar om

pensioner eller understöd; „ ...

att jämväl i övrigt vid förefallande behov biträda verkställande direktören saval

vid ärendens beredning till föredragning som eljest;

att föra protokoll vid direktionens sammanträden;

att — med det undantag som föranledes av verkställande direktörens åliggande
i fråga om uppsättande av förslag till vissa underdåniga utlåtanden — uppsätta koncept
till de expeditioner, som föranledas av direktionens fattade beslut, samt, sedan koncepten
blivit vederbörligen justerade, skyndsamt ombesörja expeditionernas utskrift
och kollationering;

att i behörigt diarium göra anteckning vid de särskilda ärendena om direktionens
dem fattade beslut;

att efter varje års slut låta inbinda protokoll och registratur samt att ordna och
förvara pensionskassornas handlingar ävensom föra arkiv- och inventarieförteckningar,
att över alla ansökningar om lån eller om förändring i villkor för redan lämnade
lån meddela sitt skriftliga utlåtande;

att föra särskilda liggare över pensionskassornas alla låne- och säkerhetshand °

ått vaka över och besörja erforderliga förnyelser av inteckningar och andra lånehandlingar; att

indriva pensionskassornas förfallna fordringar;

att vid alla förekommande tillfällen inför domstolar eller andra myndigheter samt
vid konkurser föra pensionskassornas talan samt bevaka och ansvara för iakttagande av

fatalietid; .

samt att över alla till honom såsom ombudsman överlämnade mal och av honom
däri vidtagna åtgärder enligt fastställt formulär föra fullständig anteckningsbok, som
alltid bör vara tillgänglig å hans expedition.

1 f rå o-a om den ökning i direktionens arbetsbörda, som ägt ruin,
sedan direktionen avgav sitt förslag till den nu gällande lönestaten,
yttrar direktionen i sin förberörda skrivelse den 31 oktober 1917:

Vid avgivandet av förslaget till 1911 års lönestat, utgick direktionen från den
ställning, som rådde vid en tidpunkt, vilken numera ligger 10 år tillbaka.

Direktionen hade då under sin förvaltning sex pensionskassor, nämligen folkskollärarnas
pensionsinrättning, folkskollärarnas äuke- och pupillkassa, lärarnas vid elementarläroverken
äuke- och pupillkassa — numera sedan 1912 års ingång ombildad till
lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa — småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
lasarettsläkarnas pensionskassa och dövstumlärarnas pensionsanstalt.
Sedan dess hava tillkommit två nya pensionskassor, nämligen lärarinnornas
pensionsanstalt från och med år 1911 och extra provinsialläkarnas pensionskassa från
och med år 1912.

Till belysande av den utvidgning i övrigt, direktionens verksamhetsområde under
de gångna 10 åren erhållit, må anföras, att antalet delägare i samtliga under direktionens
”förvaltning vid slutet av åren 1900 och 1916 ställda pensionskassor utgjorde

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 309 höft. (Nr 349.) 2

10

Kuncjl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 349.

respektive 25,952 och 34,874, att antalet gällande pensions- och understödsbrev vid
näranda tidpunkter utgjorde respektive 3,179 och 4,883, pensioneringssuraman respektive
1,195,458 kronor 88 öre och 2,608,268 kronor 27 öre samt kapitalbehållningen
respektive 28,133,475 kronor 88 öre och 50,626,392 kronor 88 öre.

Det torde alltså vara tydligt, att direktionens och dess tjänstemäns arbetsuppgifter
blivit under berörda tioårsperiod väsentligt ökade, vadan de nuvarande förhållandena
ställa vida större krav på arbetskraft än förhållandena vid den tidpunkt, då
direktionen framställde sitt förslag till lönestat. Det torde ock få anses givet, att arbetets
omfattning kommer att ytterligare ökas, särskilt inom den närmaste tiden, då
en länge förberedd löne- och pensionsreglering för folkskollärare och småskollärare
torde komma att genomföras.

Direktionen utvecklar härefter de skäl, soin enligt dess mening motivera
ifrågavarande befattnings uppförande i staten såsom en självständig
ordinarie tjänst, och anför i sådant avseende:

Att den redan inträdda ökningen av arbetet varit, åtminstone till någon de], av
direktionen förutsedd, da direktionen föreslog en ny lönestat, framgår tydligt av direktionens
förut oruförmälda skrivelse av den 9 november 1907. Det av direktionen då föreslagna,
jämförelsevis betydande arvodet, 4,000 kronor, lämnar ock en antydan i samma
riktning. Ä andra sidan utvisar samma skrivelse, att direktionen knappast tänkt sig
den föreslagna anordningen av sekreterar- och ombudsmannatjänsten annat än såsom
en övergångsform att gälla, till dess förhållandena utvecklat sig därhän, att fullt tillräckliga
skäl förelage för ett uppförande ånyo av denna tjänst å ordinarie stat.

Dessa förhållanden hava numera, enligt direktionens uppfattning, inträtt.

Direktionen far i detta avseende särskilt erinra om den, enligt arbetsordningen,
sekreteraren och ombudsmannen åliggande skyldighet att i allmänhet vid förefallande
behov biträda verkställande direktören såväl vid ärendenas beredning till föredragning
som eljest.

Den med denna bestämmelse åsyftade fördelen att kunna bereda verkställande
direktören ett sa vitt möjligt effektivt biträde vid fullgörande av hans mångahanda
uPPgifter kan endast i rätt begränsad omfattning uppnås med den nuvarande organisationen,
enligt vilken sekreterar- och ombudsmannatjänsten har karaktären av endast
en bisyssla, av vars innehavare ej skäligen kan påfordras, att han skall ägna sin huvudsakliga
tid och arbetskraft åt inom verket förekommande göromål.

Det är dock numera så mycket nödvändigare, att ett så vitt möjligt verksamt
biträde beredes verkställande direktören, som den allt jämt fortgående ökningen av
arbetets omfattning gjort sig särskilt kännbar just för honom. Berörda önskemål lär
ej, såsom under den äldre lönestatens tillämpning, lämpligen kunna nås medelst en
successiv ökning av arvodet — vartill utsikter för övrigt så mycket mindre synas förefinnas,
som det av direktionen föreslagna arvodet allt från början väsentligen nedsattes
utan synes kräva, att sekreterar- och ombudsmannabefattningen uppföres

i staten såsom en självständig, ordinarie tjänst, av vars innehavare således kan påfordras,
att han ägnar sin huvudsakliga tid åt arbete inom verket.

Med den sålunda av direktionen önskade omorganisationen åsyftas alltså icke att
ålägga sekreteraren och ombudsmannen några helt nya arbetsuppgifter utan endast
att vidsträcktare kunna utnyttja hans biträde vid förekommande göromål. Särskilt
ma i detta avseende framhållas, att den rätt vidlyftiga korrespondens, som verkstad

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349. Il lande

direktören kar att föra i och för utlåning av medel, ärendens beredande till
föredragning och besvarande av förfrågningar i olika ämnen, lämpligen borde kunna
till god del efter verkställande direktörens anvisningar ombesörjas av sekreteraren och
ombudsmannen. Arbetet i övrigt med ärendens beredning till föredragning är ensamt
för si<r av den tidskrävande art, att ett mera omfattande biträdande därvid jamte vad
sekreteraren och ombudsmannen härutöver enligt, arbetsordningen har att ombesörja
helt visst komme att bereda honom full sysselsättning inom verket.

Oavsett det direkta tillskott i arbetskraft, den föreslagna anordningen avser att
medföra, synes deusamma jämväl i rent organisatoriskt hänseende vara av behovet
påkallad. Det måste nämligen, i synnerhet i betraktande av den utveckling verket
numera erhållit, förefalla otillfredsställande, att den tjänsteman, som vid intrattande
behov skall upprätthålla eu så maktpåliggande befattning som verkställande direktörens,
ej är för sin huvudsakliga verksamhet bunden vid verket och således ej^ heller
kan förutsättas äga den mera ingående kännedom om förekommande göromål, som
eljest skulle kunna påfordras. Uppenbarligen maste härigenom arbetets jämna gång
äventvra^, i synnerhet om någon längre tids ledighet för verkställande duektoren
skulle av eu eller annan anledning ifrågakomma.

Beträffande deri nya ordinarie tjänstens ställning i avlöningshänseende
är direktionen av den meningen, att löneförmånerna med hänsyn till de
kompetensvillkor, som skulle fordras av dess innehavare, och de aliggan
den. som skulle komma att tillhöra tjänsten, ej kunna sättas lägre än såsom
för en andra gradens tjänsteman eller till 5,800 kronor i begynnelselön,
därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor
ortstillägg, med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive

Tjänstens beteckning anser direktionen efter den sålunda föreslagna
förändringen lämpligen böra bliva »sekreterare», dock med någon antydan
i lönestaten att tjänstens innehavare har till åliggande jämväl att bestrida
förekommande ombudsmannagöromål.

Med avseende å rätt till pension för efterlevande änka och barn efter
innehavare av den föreslagna ordinarie sekreterartjänsten hemställer direktionen,
'' att delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa måtte medgivas tjänstens innehavare efter ett delaktighetsbelopp
lika med det, varmed den å staten förut uppförde tjänstemannen
av andra lönegraden, nämligen kassören, år i kassan delaktig, alltså eftei

4.000 kronor.

Statskontoret har i sitt förut oinförmälda utlåtande, med hänsyn till
vad direktionen anfört angående behovet av en ordinarie sekreterare och
ombudsman samt beskaffenheten av de honom åliggande göromålen, icke
funnit anledning till erinran mot direktionens framställning i denna del.

Såsom direktionen erinrat, ligga de förhållanden, från vilka direktionen
hade att utgå, då den i sitt förslag till den nya lönestaten uttalade

Peparto meut8chflf«« -

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 349.

sig för en extra ordinarie tjänsteman på ifrågavarande plats, nu mera
än tio år tillbaka i tiden. Om den starka tillväxt av direktionens arbetsbörda,
som sedan dess ägt rum, giver direktionens föreliggande skrivelse
en tydlig föreställning, och det är helt naturligt, att med de
åligganden, som enligt den av direktionen fastställda arbetsordningen
numera tillkomma sekreteraren, denna ökning i arbetet måste hava gjort
sig i hög grad märkbar, vad angår nämnde befattningshavare. Jag tänker
därvid särskilt på sekreterarens uppgift att vid behov biträda verkställande
direktören i hans göromål. Det är uppenbart, att om någon mera
verksam hjälp härigenom skall kunna beredas denne i hans maktpåliggande
arbete, sekreterartjänstens innehavare måste hava sin huvudsakliga sysselsättning
förlagd inom verket, så att han, när helst under arbetstiden så
kräves, är att tillgå därstädes, ävensom äga en ingående kännedom om
och erfarenhet i de inom verket förekommande göromålen. Dessa önskemål
torde icke kunna vinnas annorledes än därigenom, att sekreteraren
erhaller ställning av ordinarie befattningshavare hos direktionen. Jag anser
mig därför böra förorda direktionens härom framställda förslag.

\ ad angår de avlöningsförmåner, som skulle förenas med ifrågavarande
befattning, delar jag direktionens av statskontoret biträdda mening,
att sekreteraren i likhet med vad fallet är i fråga om sekreterartjänster
i allmänhet hos statens ämbetsmyndigheter — bör erhålla eu avlöning
motsvarande andra normalgraden för befattningshavare i statens
tjänst. Härför talar beskaffenheten av hans åligganden, vilka torde ställa
stora krav såväl på innehavarens insikter och duglighet som på hans
arbetsförmåga. Därest en person med nödiga kvalifikationer — juridisk
utbildning torde komma att fordras — skall kunna vinnas för platsen,
synes det vara oundgängligt att kunna bjuda honom de löneförmåner,
som en tjänsteman i andra lönegraden åtnjuter.

Vid bifall till vad direktionen föreslagit beträffande sekreterartjänsten
bör den i anmärkning 1 till staten intagna föreskrift rörande sekreterarens
och ombudsmannens avlöning under tjänstledighet på grund av sjukdom
eller vid förordnande att uppehålla verkställande direktörens tjänst bortfalla,
och böra i dessa hänseenden enahanda bestämmelser nälla, som i motsvarande
fall för andra befattningshavare vid pensionsinrättningen äro vedertagna.

Mot direktionens förslag, att den nya tjänstens innehavare i staten
angives såsom »sekreterare», har jag intet att erinra, då sekreterargöromålen
äro de, för vilka den nye tjänstemannen säkerligen i främsta
rummet kommer att tagas i anspråk. Hans befattning med ombudsmannasysslorna
torde lämpligen antydas genom tillägget »tillika ombudsman».

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

Ei heller är från min sida något att invända mot direktionens begäran,
att sekreteraren måtte för sina efterlevandes pensionering medgivas delaktighet
i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa
efter samma grunder som den hos direktionen anställde kassören.

Sistnämnde befattningshavare, som är tjänsteman av andra lönegraden,
är igenom de i staten intagna särskilda villkor och bestämmelser tillerkänd
rätt^ till semester årligen under en och en halv mipad.. Samma rätt bör
givetvis tillkomma sekreteraren, för vilken även i övrigt berörda villkor
och bestämmelser böra i tillämpliga delar gälla.

Vad härefter angår direktionens begäran om uppförande å staten av
en ordinarie kvinnlig bokhållare avser denna framställning icke att tillföra
direktionen en ny arbetskraft utan att, liksom i fråga om sekreterartjänsten,
en å extra stat anställd befattningshavare måtte övertöras pa

ordinarie stat. ,, , •

Direktionen åsyftar härmed den person, som förordnats att besörja

bokhållargöroinålen vid lärarinnornas pensionsanstalt. Sedan 1910 ars
riksdan för sin del beslutit överlämna förvaltningen av den nyinrättade
lärarinnornas pensionsanstalt till direktionen över folkskollärarnas pen
sionsinrättning, anförde direktionen i underdånigt yttrande den 19 oktober
1910 angående förvaltningen av lärarinnornas pensionsanstalt, att
för den närmaste skötseln av anstalten borde anställas en bokhållare, til s
vidare på extra stat, då det enligt direktionens uppfattning icke torde
vara lämpligt, att tjänsten i fråga inordnades i den gemensamma ordinarie
lönestaten, förr än någon tids erfarenhet vunnits om anstaltens forvaltnin^sbestyr;
och angav direktionen tillika såsom sin åsikt,■ att bo
hållargöromålen med fördel kunde anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehavare.
Åt den person, som komme att erhålla förordnande att besörja
ifrågavarande bokhållarsyssla, hemställde direktionen om ett arvode a

2,400 kronor. . . (..

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 februari 1911, varigenom för

nensionsanstalten under dess första verksamhetsår eller år 1911 särskild
lönestat fastställdes, bestämdes även ifrågakomma befattningshavares arvode

till 2,400 kronor. . ,

Enligt vad direktionen i föreliggande skrivelse upplyser, anställdes
sedermera från den 18 februari 1911 vid lärarinnornas pensionsanstalt
en kvinnlm bokhållare med åliggande tills vidare att föra liggare över
delägare i nämnda pensionsanstalt och verkställa debitering av pensionsavgifter.
Från och med år 1912, då den nya gemensamma lönestaten trädde
i tillämpning, hade den kvinnliga bokhållaren förordnats till bokhållare

Ordinarie

kvinnlig

bokhållare

14

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

på extra stat med skyldighet att, jämte nyss berörda uppdrag, jämväl
vid förefallande behov efter anvisning biträda verkställande direktören,
kassören eller de ordinarie bokhållarna i deras arbeten. Arvodet hade
alltfort bibehållits vid förut angivna belopp, 2,400 kronor, och utgått
från det i den nya lönestaten uppförda anslaget till vikariatsersättningar,
arvoden åt amanuenser och extra biträden samt flitpenningar åt e. o.
tjänstemän och e. o. vaktmästare.

Rörande behovet av att den kvinnliga bokhållaren för framtiden
upptages å ordinarie stat yttrar direktionen:

Då^ nu en tid av^ snart 7 år förflutit, sedan lärarinnornas pensionsanstalt inrättades,
måste, utan all fråga tillräcklig erfarenhet anses hava vunnits rörande pensionsanstaltens
förvaltning, för att det skall kunna anses påkallat att ånyo upptaga spörsmålet
om förevarande befattnings inordnande i den gemensamma ordinarie lönestaten.

Till belysande av pensionsanstalteus hittillsvarande utveckling må anföras, att
delägarantalet och kapitalbehållningen vid slutet av nedan angivna ar utgjorde:

år 1911 — 1,187 —

» 1912 — 1,336 —

» 1913 — 1,479 —

» 1914 — 1,580 —

» 1915 — 1.700 —

* 1916 — 1,806 —

kronor 134,552: 32
» 289,882: 72

» 461,692: 87

» 630,879: 36

* 855,303: 67

» 1,082,594: 19

o Däremot har pensioneringen inom pensionsanstalten hittills ej fått eller kunnat
fa någon större omfattning. Antalet pensionstagare vid 1916 års utgång utgjorde
endast 13 och pensionssumman 696 kronor.

Det förtjänar emellertid framhållas, att de i pensionsanstalteus reglemente givna
reglerna för beräknande av pensionsavgifter och pensioner äro jämförelsevis invecklade
och därför kräva ett vida omständligare arbete än motsvarande beräkningar i övriga
under direktionens förvaltning ställda pensionskassor.

Den hittills vunna erfarenheten rörande pensionsanstaltens förvaltning har givit
yi(f samma förvaltning lämnar i det närmaste full sysselsättning året om

åt ifrågavarande pa extra stat anställda bokhållare, vilkens arbetskraft, såsom ovan
antytts, i övrigt tages i anspråk för varjehanda andra inom verket förekommande
göromål. Och med den starka utveckling, vari pensionsanstalten är stadd, synes ej
osannolikt, att bestyren med enbart dess förvaltning inom den närmare framtiden
komma att taga henne helt i anspråk.

. förtjänar i detta sammanhang erinras om den tilläggspensionering av vissa
lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, som enligt beslut vid 1917
ars riksdag skall träda i verkställighet från och med år 1918. Denna tilläggspensionering
torde komma^ att ombesörjas av lärarinnornas pensionsanstalt. Direktionen
får i detta hänseende åberopa sin skrivelse den 29 september 1917, däri avgivits infordrat
förslag till närmare bestämmelser rörande tilläggspensions sökande m. m.

Av det ovan sagda torde enligt direktionens mening framgå, att det numera ej
bör rada något tvivel om lämpligheten och behovet av ifrågavarande befattnings överflyttande
på ordinarie stat.

15

liungl. Maj:ts Nåd. Proposition Xr 349.

I fråga om de löneförmåner, som borde förenas med denna tjänst,
erinrar direktionen till en början om vad under förarbetena föi den nu
gällande lönestaten förekom rörande anställande av kvinnliga bokhållare.

Sedan direktionen i sin förutberörda skrivelse den 9 november 1907 med förslag
till ny löuestat förordat anställande å ordinarie stat av två manliga bokhållare, vilket
förslå* tillstyrktes av statskontoret, förordade löneregleringskommittén, vid behandling
av frilän, att till förvaltningskostnadernas nedbringande det skulle anställas en manlig
och en kvinnlig bokhållare, f ör den sistnämnda föreslogos enahanda avlöningsförmaner,
som kommittén i underdånigt yttrande angående förstärkningen av arbetskrafterna
i statskontoret föreslagit beträffande kvinnliga stämpelexpeditriser i nämnda
ämbetsverk, nämligen: lön 1,100 kronor, tjäustgöringspeuningar 900 kronor och oitstillägg
200 kronor, tillhopa således 2,200 kronor, jämte 3 ålderstillägg a 200 kronor
vartdera till lönen efter resp. 5, 10 och 15 år. • .

Då därefter statskontoret avgav yttrande över lönereglermgskommittens förslag
rörande pensionsinrättningens lönestat, hemställde statskontoret pa anförda skäl, likasom
i sitt föregående utlåtande, att den andra bokhållaren måtte i staten upptagas
med samma löneförmåner och samma benämning som den förut nämnda. A andra
sidan hade statskontoret intet att anmärka mot anställande av kvinnliga bokhållare.
Direktionen hade, fortsatte statskontoret, dåmera redan anställt en kvinnlig bokhållare
för den nyinrättade lärarinnornas pensionsanstalt. Genom hennes uppförande på ordinarie
stat, vilket enligt statskontorets åsikt borde ske, så snart tillräcklig erfarenhet
vunnits om mängden och beskaffenheten av de göromål, som borde aläggas henne,
tillmötes»inge man löneregleringskommittens önskan i denna del, utan att direktionen
behövde ”gorå sig av med en arbetskraft, vars erfarenhet det kunde bliva svårt att
ersätta. Statskontoret ville för övrigt gå ännu ett steg i den av kommittén angivna
riktningen, i det att, enligt statskontorets åsikt, kvinnor icke heller borde vara ovillkorligt
utestängda från de bokhållarbefattningar, som dåmera skulle uppföras på ordinarie
stat, utan direktionen äga att vid tillsättande av dessa befattningar, oberoende
av de sökandes kön, uteslutande taga hänsyn till deras individuella kvalifikationer.
Då emellertid anställande av kvinnor å ifrågavarande befattningar ej syntes omedelbart
tillämnas, torde bestämmelser angående löner åt kvinnor, vilka eventuellt i framtiden
kunde bliva innehavare av dessa befattningar, icke behöva och, enligt statskontorets
förmenande, icke heller böra utfärdas förr än i sammanhang med och efter
samma principer som de bestämmelser, vilka kunde bliva beslutade angående avlöningsvillkor
för kvinnliga innehavare av vissa förstagradstjäuster vid statens ämbetsverk.

Därefter fortfar direktionen:

Ovannämnda, av löneregleringskommittén på sin tid föreslagna avlöningsförmåner
för kvinnlig bokhållare anser direktionen vara, med avseende fästat å de med ifrågavarande
befattning förenade göromål och å det nuvarande arvodets belopp, lämpligt
avvägda eller i varje fall ej för högt tilltagna. Direktionen får alltså föreslå, att avlöningsförmånerna
sålunda bestämmas. .

Direktionen tänker sig möjligheten, att det kommer att möta betänkligheter att
för denna tjänst fastställa högre avlöningsförmåner än som för närvarande tillkomma
kvinnliga biträden av tredje lönegraden inom centrala ämbetsverk. Direktionen har
sig ej bekant, huruvida dessa tjänstinnehavares åligganden kunna anses, vare sig kvantitativt
eller kvalitativt, så krävande som ifrågavarande kvinnliga bokhållares. I varje fall

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

kan direktionen ej underlåta att framhålla såsom sin mening, att den för nämnda kvinnliga
befattningshavare inom centrala ämbetsverk fastställda avlövningstyp ej kan anses
stå i riktigt förhållande till de med ifrågavarande befattning förenade åligganden,
vilka till huvudsaklig del utgöras av uträkningar, enligt fastställda tabeller, av pensionsavgifter
och pensioner och därför fordra synnerlig säkerhet och noggrannhet. Direktionen
anser sannolikt, att det kan bliva vanskligt att, med berörda avlöning fastställd
för tjänsten, kunna för densamma förvärva och bibehålla en fullt kompetent
person. Nämnda avlöningsförmåner, utgörande 2,000 kronor i begynnelseavlöning, därav
1,100 kronor i lön, 750 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,
med två ålderstillägg å 200 kronor efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring, uppgå för
övrigt — i betraktande av tjänstinnehavarens skyldighet att bidraga till sin egen
pensionering — ej ens i högsta lönegraden till beloppet av det arvode å 2,400 kronor,
som ursprungligen blivit av Kung! Maj:t fastställt för ijänsten och sedermera allt fort
bibehållits. Direktionen anser sig alltså hava allt skäl att — gent emot antydda betänkligheter
— vidhålla sitt förut framställda förslag angående löneförmåner.

Befattningen i fråga har — upplyser direktionen — allt sedan dess
inrättande innehafts av Eva Karolina Hökerberg, född år 1877. Därest
tjänsten överföres på ordinarie stat, borde Eva Karolina Hökerberg, som
till direktionens synnerliga belåtenhet fullgjort sina åligganden, närmast
komma ifråga vid tjänstens besättande. För den händelse hon skulle bliva
den tillämnade ordinarie tjänstens första innehavare, anhåller direktionen
om utverkande av rättighet för henne, som alltjämt bestritt en tjänstgöring
av samma art och omfattning som den, vilken skulle komma att
åligga henne såsom ordinarie befattningshavare, att för uppflyttning i
högre lönegrad räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring inom verket.

Statskontoret har intet att erinra mot att den ifrågavarande befattningen
uppföres å ordinarie stat, men beträffande direktionens hemställan,
att med befattningen måtte förenas lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
å respektive 1,100 kronor, 900 kronor och 200 kronor, tillhopa
2,200 kronor, jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter 5,
10 och 15 år, har statskontoret icke kunnat underlåta att uttala sina betänkligheter
mot inrättande i ett särskilt fall av en annan och högre avlöningstyp
för kvinnliga biträdesbefattningar än de nuvarande tre normalgraderna.
Då tillräckliga skäl ej synas statskontoret föreligga att i förevarande
fall inrätta en särskild högre lönetyp, föreslår statskontoret i
stället, att den kvinnliga bokhållaren hänföres till tredje lönegraden med
begynnelselön av 2,000 kronor och två ålderstillägg å vartdera 200 kronor.
Vid bifall härtill skulle den nuvarande innehavaren av befattningen i fråga,
därest hon utnämndes till den nya tjänsten och under förutsättning att
kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser
för vissa biträdesbefattningar bleve å tjänsten tillämplig, kunna
av direktionen beredas lönefyllnad till så stort belopp, att avlöningen uppginge
till den av henne förut innehavda. Om den av direktionen för den

17

Kunyl. Maj:ls Nåd. Proposition År 34).

nuvarande tjänstinnehavaren föreslagna lönetursrätten för föregående tjänstgöring
bifölles, vilket statskontoret ville tillstyrka, skulle hon vid den nya
tjänstens tillträdande hava intjänat ett ålderstillägg, och lönefyllnaden
skulle alltså komma att utgöra 200 kronor.

Jao- finner de skäl övertygande, som av direktionen anförts till stöd
för dess framställning om den extra kvinnliga bokhållarens överförande

å ordinarie stat. . ,

Vad åter angår frågan om löneförmånerna vid den nya ordinarie befattningen
ansluter jag mig till statskontorets uppfattning, att avlöningen
för den kvinnliga bokhållaren bör bestämmas såsom för kvinnliga biträden
av tredje graden'' med lön å 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar å 750
kronor och ortstillägg å 150 kronor, tillhopa 2,000 kronor, samt två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad
tjänstgöring. Med hänsyn härtill torde ock den ordinarie kvinnliga bokhållaren
eller — såsom jag föredrager att benämna befattningen — ett
kvinnligt biträde av tredje graden böra underkastas enahanda villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de med befattningen förenade löneförmånerna,
som gälla beträffande de två hos direktionen nu anställda kvinnliga

skrivbiträdena. .

AIccl rätt och billighet synes övercnsstciimiicij titt därest iiinehti\tiiinn3.ri
av den nuvarande extra ordinarie bokhållarbefattningen vid lärarinnornas
pensionsanstalt Eva Karolina Hökerberg antages till den nya tjänsten, hon
må tillerkännas rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, hon förut uppehållit den extra bokhållarbefattningen. Direktionens
framställning härutinnan får jag därför tillstyrka. Vid bifall
härtill bliver hon, såsom statskontoret påpekat, vid tjänstens tillträdande berättigad
till ett första ålderstillägg å 200 kronor. Hennes avlöning skulle
således komma att utgöra 2,200 kronor eller 200 kronor mindre ån vad hon
åtnjutit på den förut innehavda extra befattningen. Det skäliga kravet på
att eu dylik minskning i hennes inkomster icke må bliva, en följd av den
ifrågasatta förändringen av tjänsten från extra till ordinarie befattning
kan emellertid tillgodoses, om, såsom jag förordat, i fråga om denna tjänst
kommer att gälla kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna
villkor och bestämmelser för å vissa domstolars, ämbetsverks och
myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar. Direktionen skulle di
bliva f tillfälle att jämlikt punkt 1 i samma kungörelse bereda Eva Karolina
Hökerberg den lönefyllnad, som erfordras för att uppbringa hennes avlöning
till det belopp, hon uppburit i arvode såsom extra ordinarie bokhållare,
eller 2,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. Silf) höft. (Nr 349.) 4

Departo mentsekefen -

18

De kvinnlig
skrivbiträdena.

Kiinyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 849.

I sammanhang med direktionens förslag till organisationens fullständigande
medelst inrättande av två nya ordinarie tjänster har direktionen,
såsom jag redan nämnt, gjort framställning om förbättring av löneförmånerna
för vissa hos direktionen anställda befattningshavare, nämligen de
båda kvinnliga skrivbiträdena och vaktmästaren.

\ad då först angår de båda skrivbiträdena hemställer direktionen, att
dessa befattningar, vilka på sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen
för personalens löneförhållanden för närvarande i avseende å avlöningstyp
tillhöra den s. k. första lönegraden, d. v. s. åtnjuta i begynnelseavlöning
1,200 kronor, därav 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar
och 150 kronor i ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen å 200 kronor vartdera efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring,"måtte
förändras till biträdesbefattningar av andra lönegraden, alltså med lön,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg å resp. 900 kronor, 550 kronor och
150 kronor, tillhopa 1,600 kronor, jämte två ålderstillägg, vartdera å 200
kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.

Denna avlöningstyp (den första lönegradens), som numera i stor utsträckning
toreleommer inom centrala verk, torde, yttrar direktionen, så vitt direktionen antager,
vara avsedd för biträden, som ej sysselsättas med något mera kvalificerat arbete utan
uteslutande eller åtminstone huvudsakligen hava att verkställa förekommande renskriv“inS;
Kvinnliga biträden med tjänstgöring av uteslutande eller huvudsakligen mera
kvalificerad art torde däremot, åtminstone i regel, avlönas enligt någon av de båda
övriga för kvinnliga biträden avsedda lönetyperna, de s. k. andra och tredje lönegraderna.

Med framhållande att de hos direktionen anställda kvinnliga skrivbiträdena
förutom renskrivning hava att utföra varjehanda andra, mera
krävande göromål, erinrar direktionen till belysande av de förhållanden,
som föranlett, att deras avlöning kommit att fastställas såsom för biträden
av första lönegraden, om den ordning, i vilken dessa tjänster tillkommit,
och huru för dem gällande avlöning blivit fastställd.

Före den nuvarande löuestateus tillkomst fanns härstädes ett kvinnligt skrivbiträde
med fast anställning. Befattningen var ej uppförd på ordinarie lönestat. Vid framläggande
av förslag till den njy, lönestaten anförde direktionen rörande det kvinnliga
skrivbiträdet, som jämte renskrivning utförde en god del andra sysslor avlöpande art,
hurusom för vinnande av en mera fullständig organisation och för övrigt såsom med
billighet och rättvisa överensstämmande vore ömkligt, att en för arbetets jämna gång
så nödig befattning uppfördes på ordinarie stat; och föreslog direktionen, att skrivbi”
trädet skulle i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg tilldelas resp. 900 kronor,
800 kronor och 100 kronor jämte fyra ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor efter
resp. 5, 10, 15 och 20 ars tjänstgöring. Statskontoret, som ej gjorde någon invänd -

19

Kttnyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 340.

Diné mot direktionens berörda förslag, erinrade emellertid om det utlåtande, statskontoret
den 29 november 1907 avgivit angående löneregleringskommittens betänkande
fråga om fastare anställning för vissa biträden bos statens ämbetsverk och myndigheter.
Detta statskontorets utlåtande hade avseende a avlomngsformånerna för tva.
kvinnliga kontorsskrivare hos nämnda ämbetsverk, för vilka statskontoret föreslagit
900 kronor i lön för dem vardera, resp. 600 kronor och 800 kronor i tjanstgoringspenningar
och 2 ålderstillägg å 150 kronor vartdera efter resp. 5 och 10 ar Loneregleringskommittén,
som icke hade något att erinra mot forslaget, att det kvinnliga
skrivbiträdet uppfördes på ordinarie stat, anförde emellertid i fråga om avloningsfoimånerna,
hurusom, i enlighet med dåmera vid 1910 ars riksdag fattade beslut, vältra
särskilda ämbetsverk anställts ordinarie skrivbiträden med lon, tjanstgoringspenniii0ar
och ortstillägg å resp. 600 kronor, 450 kronor och 150 kronor,^ tillhopa 1,200 kronor,
iämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, etter 5 och 10 ar; och kunde kommittén
ej tillstyrka, att avlöningsförmånerna för ifrågavarande skrivbiträde bestämdes annorlunda.
För att emellertid det dåvarande skrivbiträdet, som under ar 1909 åtnjutit
eu sammanlagd avlöning av 2,000 kronor, ej skulle, efter antagande il1 skrota rade
å ny stat, få, även med tva ålderstillägg, sina avlöningsförmåner mmskade .111,600
kronor, oavsett den ytterligare minskning, som föranleddes av skyldighet att bidra a
till egen pensionering, föreslog kommittén for henne ett personligt aylonin0stillagg
till skäligt, av Kungl. Maj:t bestämt belopp. Sedan härefter saval direktionen som
statskontoret ånyo yttrat sig i ämnet — därvid direktionen i allo vjdholl sitt avloningsförsla"
såsom bättre än kommitténs anknytande sig till skrivbiträdets dåvarande
inkomster "av sin befattning och bättre motsvarande de med befattningen förenade
göromålen, men statskontoret, med hänsyn till den nytillkomna omständigheten, att
löner blivit uppförda på ordinäre stat för skrivbiträden vid vissa embetsverk, bitratt
löneregleringskommittens avlöuingsförslag med den utfyllnad darav, att ^ dallrande
skrivbiträdet föreslogs ett personligt avlomngstillagg a 400 kionoi att uppforas
på övergångsstat — blevo skrivbiträdets avlöningstormaner fastställa i enlighet med
vad statskontoret sålunda föreslagit.

Direktionen erinrar vidare om

den ändring, som den sålunda fast -

ställda avlöningstypen beträffande såväl det. ä 1911 ars lönestat uppförda
biträdet som biträden av motsvarande grad hos statens verk i allmänhet
underrätt därhän, att lönen ökats till 700 kronor och tjänstgöringspennimrarna
minskats med 100 kronor till 350 kronor, ävensom om tillkomsten
av den andra kvinnliga biträdcsbefattningen hos direktionen.

Av vad sålunda förekommit drar direktionen den slutsatsen, att det
förhållandet, att avlöningen för skrivbiträden hos direktionen blivit fastställd
till den första eller lägsta lönegraden, huvudsakligen föranletts däray,
att vid den ma lönestatens tillblivande någon annan typ för a ordinarie
stat uppförda'' kvinnliga biträdens avlönande ej synes hava överhuvud

taget förekommit. . . , , ,

Direktionen framhåller härefter, hurusom sedermera en betydande utveckling
äo-t ruin med avseende å de kvinnliga biträdesbefattningarna i
statens”verk, samt redogör för de omständigheter, som enligt direktionens

20

Kungl. Maj.is Kärl. IroposiUon Nr 349.

åsikt påkalla deri åsyftade förbättringen av de två hos direktionen anställda
kvinnliga biträdenas avlöningsförhållanden:

Numera finnas hos ett stort antal ämbetsverk anställda kvinnliga biträden, förutom
av forsta lönegraden, därjämte av såväl andra som tredje lönegraderna. Sålunda
nnnos, för att nä.inna nagra exempel, år 1916 biträden av andra lönegraden till följande
antal anstallda hos nedannämnda ämbetsverk: 2 hos medicinalstyrelsen. 4 hos
socialstyrelsen 14 hos pensionsstyrelsen, 1 hos försäkringsinspektionen, 2 hos statskontoret
2 hos kommerskollegii avdelning för näringsstatistik, 4 hos kammarrätten
(benamnda raknebitraden), 13 hos statistiska centralbyrån, 5 hos patent- och re<nstrermgsverket,
2 hos riksarkivet, 1 hos läroverksöverstyrelsen, 2 hos folkskolöverstyrelsen,•
1 hos lantmateristyrelsen, 3 hos domänstyrelsen o. s. v. Direktionen kan ej förmoda
annat an att, därest anställning av kvinnliga biträden nått sin nuvarande omfattning
v,,d de“ nu ödande lönestat fastställdes, det ej skulle hava mött lindra sär skilda

betankhgheter att med stöd av de av direktionen då lämnade upplysning om
( et härstädes anställda biträdets tjänstgöring tilldela henne avlöning i enlighet med
ovannamnda, i sa stor utsträckning förekommande andra avlöningsorad.

... i1 ™rJe fal,1 ar det e0nligt direktionens åsikt obestridligt, att därest avlöning enligt
orsta lönegraden är, såsom väl får antagas, avsedd för biträden med sysselsättning,
som uteslutande eller huvudsakligen utgöres av renskrivning, denna avlöning ej lämpar
sig för de härstädes anställda biträdena och att deras arbete därför måste anses
underbetalt. Dessa biträden måste nämligen, med hänsyn till den Övriga tjänstepersonalens
fåtalighet i förhållande till arbetets omfattning, i stor utsträckning anlitas
U alle.handa loPaJ''d®. goromals bestridande. Finge så ej ske, bleve det nödvändigt
att härstädes anställa ännu en eller annan ordinarie tjänsteman.

y.ad däremot angår vanlig renskrivning upptages deras tid därav i jämförelsevis
obetydlig omfattning, enar medelst användande, så långt möjligt, av tryckta blanketter
rensknvningsgöromålen nedbragts till det minsta möjliga. Såsom exempel på de
lopände göromål av mera kvalificerad natur, som ifrågavarande biträden ombesörja,
nia anföras: biträdande vid upprättande, med ledning av härstädes förda liggare av
de bit erm galanga er a pensionsavgifter och deras summerande, uppsättande, enligt peusionsmatriklarna,
av postanvisningar å kvartalspensioner till pensionstagare samt av
förteckning!»- a samma postanvisningar och förteckningarnas nedräknande, biträde vid
införande i pensionsmatriklarna av anteckningar om utbetalade kvartalspensioner m. in.,
biträde vid. utförande av ränteberälmingar vid huvudböckernas uppläggande, remstrenng
av kopieböcker, expediering av post m. in. •

• nnDa ^ld de sålunda . åberopade förhållandena de hos direktionen anställda,
biträdena torde i avseende å tjänstgöring få anses minst jämnställda
med de hos vissa verk anställda biträden av andra lönegraden — i
\ilket
syntes obefogad — och då i varje fall en dylik avlöning enligt direktionens
uppfattning ingalunda kunde anses för högt tilltagen i förhållande
till denna tjänstgöring, hemställer direktionen, att ifrågavarande två kvinnliga
bitrådesbefattningar måtte förändras till biträdesbefattningar av andra
lönegraden i enlighet med vad förut, sagts.

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot vad direktionen i
förevarande avseende hemställt.

Ej heller jag har härutinnan någon erinran att framställa utan finner
mi o- på de av direktionen åberopade grunder böra tillstyrka den begarda
förbättringen av löneförmånerna för omförmälda två hos direktionen anställda.
kvinnliga biträden.

Beträffande direktionens vaktmästare, vilken enligt den gällande lyne
staten åtnjuter i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg resp <<>»
kronor, 350 kronor och 150 kronor jämte tva ålderstillägg, vartdera a
100 kronor, efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring, ävensom, såsom vederlag
för tillsyn över folkskollärarnas pensionsmrättnmgs fastighet tn bostad
och bränsle, gör direktionen den hemställan, att avlöningsförmånerna tor
den hos direktionen anställde vaktmästaren måtte bestämmas etter en aylöningstyp,
som är eller kan varda fastställd för förste vaktmästare vid
centrala verk, med bibehållande av rätten att för tillsyn över bemalda
fastighet erhålla fri bostad jämte bränsle. Till- stöd för denna hemställan
anför direktionen:

För vaktmästare vid centrala ämbetsverk synas i allmänhet finnas faststallda tv^
avlöningstyper, den ena avsedd tör förste vaktmästare och den andra ^ vaktmästare
i övrigt. Enligt den förra utgå lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg med respekt!
ve 900 kronor, 450 kronor och 150 kronor, tillhopa 1,500 kronor, vartill korn
mer ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år. Enligt den senare utgå avlöning» oimånerna
såsom för den härstädes anställde vaktmästaren. I bada tallen galler att.
om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, sa lång
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom a löpen avdragas 100

kr0n<Dåddir?ktionen år 1907 framlade sitt härovan omförmälda förslag till ny fönestat,
anförde direktionen beträffande vaktmästaren, hurusom, enligt direktionens uppfattning,
han, såsom ende vaktmästare, toges i anspråk för verkets rakning vidadärför
en förste vaktmästare i ett större ämbetsverk sadant som statskontoret, och att det därför
SVntes direktionen billigt, att hans avlöningsförmåner bestämdes till något högre belopp
än nämnde vaktmästares i statskontoret. I sådant avseende föreslog direktionen,
attP vaktmästaren vid pensionsanstalterna finge åtnjuta — förutom " .*r

bostad och vedbrand, vilken förmån syntes hora tillkomma honom såsom
för bestyr med den fastighet, folkskollärarnas pensionsinrattning agde - lön och
tjänstgöringspenningar till belopp av respektive 950 kronor och 500 kronor, med ratt

bil ålderstilläco å 150 kronor efter 5 år.

Statskonst yttrade om detta förslag huvudsakligen att det visserligen icke
kunde förnekas, att den alltjämt fortgående stegringen i levnadskostnadei sku1^^
påkalla sådana avlöningsförmåner, som av direktionen föreslagits. Men da genom
regleringarna år 1907 vissa principer i detta hänseende niaste anses hava blivit fa. t -

22

Kungl. Maj:ts flöd. Proposition Nr 349.

?1P“?na,...®yiltJes ,mau. icke höra utan alldeles särskilda orsaker frångå dessa principer.

påsättande huruvida, såsom direktionen förmenat, vaktmästaren vid folkskollärarnas
pensionsinrattning toges i anspråk för verkets räkning mera än förste vaktmästaren i
statskontoret, for vilken en arbetstid av sex timmar om dagen dåmera vore bestämd,
ausag statskontoret, att direktionens vaktmästare borde vara fullt belåten, om han
utan avdrag för fri bostad och vedbrand, erhölle efter 5 år samma kontanta avlöningsförmåner
som förste vaktmästaren i statskontoret eller tillsammans 1,500 kronor
Statskontoret föreslog fördenskull avlöning för vaktmästaren i enlighet härmed.

ennrade direktionen i sin ordning, att då den vid pensionsanstalterna
Rustande vaktmastarens tjänstgöring ej vore begränsad till någon viss tid dammen,
lian otvivelaktigt maste anses vara av sin tjänst mera bunden än en annan vaktmästare
med bestämd daglig tjänstgöringstid. Såsom ende vaktmästare hade han att ensam
ansvara för den vakthållning helg- och söckendagar dygnet om, som eljest i vissa
ämbetsverk plagade i tur och ordning fullgöras av där anställd vaktmästarpersonal.
flan både likaledes att dagligen hämta och avlämna post, vilken i synnerhet vid tider
för pensionsutbetaliiingar kunde vara mycket omfattande, ävensom att från bank avlarnta
eller dit avlämna kontanta medel, som stundom kunde uppgå till högst avsevarda
belopp. För dessa uppdrag åtnjöte han ingen särskild ersättniug. Direktionen
uppdrog järn val en jämförelse med de löneförmåner, som tillkomme vaktmästare vid
nksbankens huvudkontor i Stockholm — undantagandes övervaktmästaren, som tillika
vore brandmästare, och vice brandmästaren — vilken jämförelse syntes giva vid handen
att de av direktionen föreslagna avlöningsförmånerna ingalunda kunde anses överdrivna''
Fn sådan vaktmästare i riksbanken kunde nämligen efter 10 års tjänstgöring uppnå
eu avlöning av 1,800 kronor — för att ej nämna den särskilda ersättning, som för
postbefordran eller inkasseringsuppdrag därutöver tillkomme ett flertal riksbanks vaktmästare,
under det att den hos pensionsanstalterna anställde vaktmästaren enligt direk -

tionens förslag ej skulle komma i åtnjutande av högre avlöning än 1,600 kronor

Loneregleringskommittén kunde icke tillstyrka, att löneförmånerna för vaktmästaren
sattes högre an som enligt ett vid 1910 års riksdag fattat beslut ansetts skäligt
tor vaktmästare i allmänhet vid centralt ämbetsverk och föreslog alltså, att den kontanta
avlöningen bestämdes sålunda, som sedermera i den numera gällande lönestaten
agt rum, ävensom att i staten skulle inforas bestämmelse därom, att vaktmästaren för
tillsyn over flen folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten ä<*de åtnjuta
In bostad jemte bränsle. ° J

i. S i ’ sålunda under förarbetena för den nuvarande lönestaten an di

agit tor beredande åt vaktmästaren av viss högre avlöning, måste, framhåller direktionen,
anses alltfort, äga giltighet och detta numera i ännu högre grad än då, eftersom
goromalen inom pensionsanstalterna sedan dess så väsentligt ökats. Direktionen
sill i detta hänseende påminna, förutom om den alltjämt fortgående steorincren av
pensionskassornas delägarantal, pensionärers antal, kapitalbehållningar och°penningeomsattmng,
om den numera ändrade ordningen för pensioners utbetalande, i det att
pensionerna som förut utbetalades halvårsvis och genom postsparbanken, numera utbetalas
kvartalsvis och medelst postanvisningar. Allt detta och ej minst omläggningen
av pensionsutbetalningarna bär medfört väsentlig ökning jämväl av vaktmästarens bestyr
och ansvar.

Direktionen kan fördenskull ej finna annat än billigt, att den härstädes an -

''V i vaktmastarens avlöning bestämmes såsom för förste vaktmästare vid centrala
ämbetsverk. Det förhållande, att härstädes för närvarande ej finnes anställd mer än eu

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

vaktmästare, torde så mycket mindre kunna anföras såsom hinder mot en sådan åtgärd,
som en dylik avlöningstyp redan förekommer vid vissa verk, där endast en vaktmästarn
är anställd, t. ex. vid mynt- och justeringsverket och meteorologiska centralanstalten.

Vid t. ex. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien finnas för övrigt tva vaktmästare,
båda avlönade såsom förste vaktmästare. o „ ,

Då löneregleriugskommittén numera avgivit underdånigt betänkande rörande
reglering av löneförhållandena m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga betat
ningsbavare och det torde få antagas, att på grund av kommitténs förslag en omreglering
av såväl förste vaktmästares som vaktmästares löner kommer att genomforas, tar
direktionen med hänsyn härtill — utan att framlägga förslag om visst avlöningsbelopp
— hemställa, att avlöningsförmånerna för den härstädes anställde vaktmästaren matte
bestämmas efter en avlöningstyp, som är eller kan varda fastställd för förste vaktmästare
vid centrala verk, med bibehållande av den nu i lönestaten införda bestämmelsen,
att vaktmästaren äger att för tillsyn av pensionsinrättningens fastighet åtnjuta
fri bostad jämte bränsle.

Såsom förut nämnts, åtnjuter den hos direktionen anställde vaktinäs- m^eP^te®en
taren för närvarande lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg till belopp
av respektive 700 kronor, 350 kronor och 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor,
jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor, efter respektive
5 och 10 års tjänstgöring. Befattningen såsom sådan är icke
förenad med bostadsförmån, men då folkskollärarnas pensionsini Aktning
äo-er fastighet, i vilken direktionens ämbetslokaler äro inrymda, och tillsynen
över denna fastighet hittills varit anförtrodd åt vaktmästaren, äger
han enligt lönestaten att i vederlag härför åtnjuta fri bostad jämte bränsle.

Den av direktionen lämnade redogörelsen för vaktmästarens tjänstgöring
torde emellertid visa, att sagda tjänstgöring är till sin omfattning
vida större än den tjänstgöring, som utkräves av vaktmästare i allmänhet
inom de centrala ämbetsverken. Härtill kommer, att den är av kvalificerad
beskaffenhet. De ifrågavarande pensionsanstalterna utgöra ett
penningförvaltande verk, och vaktmästaren måste till följd härav i stor
omfattning ombesörja avhämtande och avlämnande av kontanta medel
och värdepost och ''alltså ikläda sig ett större personligt ansvar än det.
som påvilar vaktmästare i allmänhet, 1 sistnämnda avseende torde han
vara närmast jämförlig med vaktmästaren hos mynt- och justeringsverket
och med de i riksbanken anställda vaktmästarna. Dessa bada omständigheter,
den mera omfattande tjänstgöringen och tjänstgöringens kvalificerade
beskaffenhet, synas mig utgöra giltiga skål för bifall till direktionens
framställning i fråga om vaktmästarens avlöningsförmåner. Jag
anser således rättvisa och billighet kräva, att den hos direktionen anställde
vaktmästaren får åtnjuta avlöning enligt de grunder, som äro eller kunna
varda fastställda för förste vaktmästare vid centrala ämbetsverk. Sådan

24

Anslagen till

älderstillägg
-amt till vik
ariataersättningar
m. in.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

\ aktmästare uppbär för närvarande i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
respektive 900 kronor, 450 kronor och 150 kronor, vartill kan
komma ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring.

1'' ör den särskilda tillsyn över pensionsinrättningens fastighet, som
anförtrotts vaktmästaren, åtnjuter han, såsom förut nämnts, fri bostad
och bränsle. Då denna förmån är honom tillerkänd för ett extra arbete
utöver vaktmästargöromålen, torde någon ändring härutinnan icke böra
ifrågasättas.

Direktionen har slutligen gjort framställning om höjning dels av det
i staten uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg från 3,000 kronor till

4,000 kronor, dels ock av anslaget till vikariatsersättningar, arvoden åt
amanuenser och extra biträden samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och
e. o. vaktmästare från 9,800 kronor till 10,000 kronor.

Till stöd för den begärda höjningen av sistnämnda anslag åberopar
direktionen — under erinran att i händelse av bifall till direktionens förslå;.--om uppförande å ordinarie stat av avlöning till en kvinnlig bokhållare
det nu från detta anslag utgående arvodet till den extra kvinnliga bokhållaren
skulle upphöra att utgå — nödvändigheten av att till följd av
det år efter år ökade arbetet vid de under direktionens förvaltning stående
pensionsinrättningarna hos direktionen anställa ett extra kvinnligt
skrivbiträde med fast arvode samt en extra vaktmästare. Rörande behovet
av en extra kvinnlig arbetskraft yttrar direktionen.

Då efter den väntade löne- och pensionsregleringen för lärarpersonalen vid folkskolor
och småskolor direktionen har att motse en mycket betydande ökning av antalet
pensionsärenden och följaktligen jämväl av antalet pensionstagare, vilken ökning
ej kan antagas bliva av blott övergående art, blir det helt visst nödvändigt att för
ombesörjande i huvudsak av egentliga renskrivningsgöromål anlita särskild arbetskraft,
då övriga, här ovan antydda och likartade arbetsuppgifter med all sannolikhet komma
att taga de nuvarande biträdena helt eller nära nog helt i anspråk. Då i sådant fall
den utvägen står öppen att för berörda ändamål anställa ett extra biträde, anser sig
direktionen ej, åtminstone för närvarande, höra göra framställning om ytterligare ett
ordinarie skrivbiträde. Härmed torde lämpligen böra anstå, tills vunnen erfarenhet
udagalagt behovet därav. Men då ett sådant extra biträde i varje fall lär bliva nödv
lind ig t och, för att dess arbetskraft skall kunna med säkerhet påräknas, sannolikt
måste förses med tast arvode, torde härav påkallas någon ökning av det i staten anvisade
anslaget till vikariatsersättningar, arvoden åt amanuenser och extra biträden
samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare.

.JKL Lnder förutsättning av bifall till vad jag i det föregående föreslagit
rörande sekreterare, kvinnligt biträde av tredje graden och kvinnliga biträden
av andra graden, synes, på sätt direktionen ifrågasatt, en höjning

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

S.ÄTÄ-ÄÄÄ m «

bär direktionen^ansett^ att reservationsanslaget

rrr;,r^Ä>t Ä

till 10,000 kronor. Som skal för deum^ning ^ arbetet

behovet av ytterligare arbetskrafter på'' ^ . förvaitning. Då det

inom de pensionskassor som stel ^e^nTe^LnZ^t “kommande

S£ rommrittl IaU. avförd grad ^ytterligare Okas, anser jag
,„ig hora tillstyrka bifall Sven tilldetta. för ■ av Knngl. Maj:t

n It d"dlSe/odteSg torde dtav fömnledas vissa andringar i gällande
reglementen för" folkskola ''fiTÄÄ

Slutligen torde jag hora framhålla,^ ^

^ dl & ded<belopp'' med vilka vissa av befattningshavarna vid folkskolseende
å de belopp, mea vi , . • i«rarnas vid elementarlaro lararnas

pensio IT och” OTPillkassa Då emellertid härför erforderlig utredning
^cke föreligger, Ue frågan härom lämpligen hora för närvarande
undanskjutas.

På Grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen medgiva, ^ ^ folkskollärarnas pensionsinrätt nino-

må, med uteslutande av den nuvarande sekreterar och0

ombudsmannabefattnmgen med ett arvode å 3,5
kronor jämte den till staten nu fogade första anmärkningen,
uppföres en ordinarie sekreterare, tillika ombudsman,
med lön, tjänstgöringspennmgar och ortstilläatr
å respektive 3,600 kronor, 1,800 kronor och
400 kronor, tillhopa 5,800 kronor, vartill kunna komma
två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive

5 °C att''i nämnda lönestat uppföres ett kvinnligt biträde
av tredje graden med lön, tjänstgöringspennmgar och ortsBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 309 höft. (År 349.)

26

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 349,

tillägg å. respektive 1,100 kronor, 750 kronor och 150
kronor, tillhopa 2,000 kronor, vartill kunna komma två
ålders till ägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5
och 10 års tjänstgöring,

att för de i samma lönestat upptagna två ordinarie
kvinnliga skrivbiträdena uppföras samma avlöningsförmåner
som för kvinnliga skrivbiträden i andra löneo-raden,
alltså för vartdera biträdet lön, tjänstgörin "spenningar
och ortstillägg å respektive 900 kronor, 550
kronor och 150 kronor, eller tillhopa 1,600 kronor, vartill
kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor
efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

att avlöningsförmånerna för den i lönestaten upptörde
vaktmästaren må fastställas i överensstämmelse
med de avlöningsförmåner, som äro, respektive kunna
varda av 1918 års riksdag bestämda för förste vaktmästare
vid statens centrala ämbetsverk, dock med rätt
ör honom att för tillsyn över pensionsinrättningens fasbränsle
Utan avdra° å avlöningen, åtnjuta fri bostad jämte

att följande i staten uppförda anslag, nämligen:

~ ^® , lderstilläeo, nu 3,000 kronor, och
reservationsanslaget till vikariatsersättningar, arvoden åt
amanuenser och extra biträden samt flitpennino-ar åt
e'' °* tjänsteman och e. o. vaktmästare, nu 9,800 kronor,
,Ä ,d6‘ ftm* tiU 4''000 kr0D<>r och det senare

t, w i kungörelsen den 22 juni 1911 angående
ny stat för folkskollärarnas pensionsinrättnim? in. m.
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
i staten upptagna avlöningsförmåner förklaras skola äo-a
tillämpning jämväl å de nya och de omreglerade ordinarie
befattningarna,

i « att ^ jn, ^ya sekreterartjänstens innehavare må tillerkännas
delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken

nya °ch PuPillkassa efter ett delaktighetsbelopp

av 4,000 kronor, samt

r på GXtra Stat hos direktionen anställda kvinn liga

bokhållaren må, därest hon blir innehavare av den
föreslagna ordinarie kvinnliga biträdesbefattningen av

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 349.

27

tredje graden, för uppflyttning i högre lönegrad räkna
sig till godo sin föregående tjänstgöring såsom extra bokhållare
inom verket.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet'':
Gustaf Florin.