Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

1

Nr 337.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående understöd
åt sällskapet för folkundervisningens befrämjande;
given Stockholms slott den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels, med uteslutande ur riksstaten av det nu å ordinarie stat uppförda
anslaget till sällskapet för folkundervisningens befrämjande, till nämnda
sällskap bevilja på ordinarie stat

till sällskapets verksamhet i allmänhet ett reservationsanslag av 1,500
kronor samt

till understöd åt sällskapets högre folkskola ett förslagsanslag, högst
7,570 kronor;

dels ock besluta, att såsom villkor för det sistnämnda anslagets utgående
skola för sällskapets högre folkskola i tillämpliga delar gälla samma
bestämmelser som för sådan högre folkskola i allmänhet, där undervisningen
är inriktad på visst yrke eller viss yrkesgrupp.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 297 höft. (Nr 337.J

1

2

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

Understöd
åt sällskapet
för folkundervisningens

befrämjande.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans. excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, punkten 184, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på proposition om anslag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande,
beräkna för ändamålet en ökning av det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
å ordinarie stat uppförda anslaget till nämnda sällskap med 5,500
kronor. I det statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden, som åtföljde
sagda statsverksproposition, omförmälde jag, att jag hade för avsikt att
framdeles göra framställning om förslag till innevarande års riksdag angående
dels ett enhetligt ordnande av de praktiska ungdomsskolor, vilka
omhänderhade undervisningen för ungdom, som efter inhämtande av folkskolans
lärokurs överginge eller ärnade övergå till praktiskt arbete inom

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

näringslivets olika områden, omfattande, utom andra läroanstalter, även
den högre folkskolan, dels ny lönereglering för vissa lärarkårer, däribland
lärarpersonalen vid de högre folkskolorna.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 februari 1918 i enlighet med av mig avgivet
förslag avlåtit proposition till riksdagen angående upprättande av
praktiska ungdomsskolor samt jämväl utredningen av frågan om ny lönereglering
för lärarpersonalen vid de högre folkskolorna blivit slutförd och
Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat framställning till riksdagen rörande
sådan lönereglering, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet angående
understöd åt sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

Till omförmälda sällskap, som då benämndes sällskapet för växelundervisningens
befrämjande, beviljade riksdagen åren 1828—1830 för avlöning
åt lärare vid en av sällskapet inrättad normalskola för växelundervisningen
ett anslag av 2,000 riksdaler banko. För sagda ändamål utgick sedermera
under en lång följd av år enligt riksdagens beslut ett årligt anslag med
nyssnämnda belopp.

För nämnda normalskola hade Kungl. Maj:t år 1826 upplåtit en staten
tillhörig lokal (egendomen nr 1 i kvarteret Marsvinet, förut Maria kronobränneri)
att användas, så länge skolan funnes vara i egenskap av folkskollärarseminarium
behövlig. Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelse den
22 april 1864, bland annat, förordnat, att ett seminarium för bildande av
folkskollärarinnor skulle i Stockholm upprättas och folkskollärarseminariet
därstädes indragas, medgav Kungl. Maj:t den 19 maj 1865, att ifrågavarande
lokal finge överlåtas till Stockholms stads konsistorium för att under
dess inseende användas till lokal för ett seminarium för folkskollärarinnor.
Med anledning härav anhöll sällskapet — under förmälan, bland annat,
att för lokalens inredning, utvidgning, underhåll och brandförsäkring för
all framtid blivit, efter det sällskapet tillträtt densamma, använda 57,101
riksdaler 94 öre, varav 3,000 riksdaler blivit av statsmedel beviljade men
återstoden utgått av sällskapets kassa, samt att en förhöjning i egendomens
värde av minst 25,000 kronor under alla förhållanden måste anses vara
beredd genom de tillbyggnader och förbättringar, sällskapet bekostat —
att Kungl. Maj:t täcktes göra framställning hos riksdagen om en mot
sistnämnda belopp svarande ersättning till sällskapet medelst anslag antingen
av hela summan på en gång eller med ett visst årligt belopp.

Ansökningen föranledde år 1865 en framställning till riksdagen i det
angivna syftet. 1 det vid propositionen fogade utdrag av protokollet över
ecklesiastikärenden den 12 maj 1865 yttrade dåvarande departementschefen
att han ansåge billigt, att någon ersättning för de nedlagda kostnaderna
komme sällskapet till godo samt att den lämpligaste formen för sådan

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

ersättning torde vara en förhöjning av det redan sedan längre tid tillbaka
till sällskapet utgående statsanslaget. Sällskapet skulle ock därigenom sättas
i tillfälle att utsträcka sin verksamhet till befrämjande av folkbildningen
i allmänhet, oberoende av någon viss undervisningsmetod. Denna verksamhet
skulle, enligt direktionens för sällskapet då gjorda anmälan, företrädesvis
avse att gagna folkskoleväsendet, bland annat genom underhållandet
av en provskola. Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i
ämnet medgav riksdagen år 1866, att det till sällskapet för växelundervisningens
befrämjande anvisade anslaget, då 3,000 riksdaler riksmynt, finge
till 4,500 riksdaler riksmynt årligen förhöjas. Anslaget uppfördes på ordinarie
stat. Då sällskapets verksamhet, såsom nyss antytts, nu kom att
omfatta folkundervisningen i allmänhet, ändrade sällskapet sitt namn och
kallade sig sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Under denna
titel har anslaget sedermera alltjämt varit uppfört med oförändrat belopp
under riksstatens åttonde huvudtitel.

Nu gällande stadgar för ifrågavarande sällskap, av Kungl. Maj:t gillade
och stadfästa den 13 november 1896, innehålla följande bestämmelser
rörande sällskapets ändamål:

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, som förut kallats sällskapet för
växelundervisningens befrämjande, har till uppgift att inom fäderneslandet främja en
ändamålsenlig folkundervisning.

I sådant syfte skall sällskapet i huvudstaden underhålla en skola och bemöda
sig att alltmer förbättra såväl anordningarna som lärometoderna i densamma genom
införande av sådana förändringar, som efter noggrann prövning kunna anses lämpliga.

I den mån utrymmet medgiver, må tillfälle beredas för lärare och lärarinnor
vid rikets folkskolor att i sällskapets skola taga kännedom om dess anordning och de
förfaringssätt, som vid undervisningen användas.

Om tillgångarna medgiva, må sällskapet därjämte befordra utgivningen av skrifter
och annan undervisningsmateriell, lämpliga för folkundervisningen, samt även på annat
sätt verka för folkbildningens höjande.

Enligt förutnämnda stadgar skall vården och ledningen av sällskapets
angelägenheter anförtros åt en direktion, bestående av tolv personer, valda
av sällskapet bland dess ledamöter.

Till ledamöter i sällskapet äger direktionen efter anmälan av någon
sällskapets ledamot kalla personer, som anses kunna främja sällskapets
ändamål.

Med anlitande av sina tillgångar har sällskapet, bland annat, år 1896
upprättat en tvåårig högre folkskola för flickor, vilken i viss utsträckning
utgör underlag för en yrkesskola för utbildning av hushållsföreståndarinnor
och husmödrar.

Då det anslag till sällskapet, varom nu är fråga, avses att delvis utgå

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 337.

till understöd åt nämnda högre folkskola, torde jag här böra erinra om
det av mig denna dag avgivna förslaget till ny löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid högre folkskolor samt till statsunderstöd åt
nämnda skolor, i den mån det berör ifrågavarande högre folkskola, vilken
skulle tillhöra den grupp av högre folkskolor, där undervisningen inriktats
på visst yrke eller viss yrkesgrupp.

Enligt detta förslag skulle avlöningen vid sagda grupp av skolor
utgöra:

för rektor vid tvåklassig högre folkskola, förutom avlöningsförmåner
såsom ordinarie ämneslärare, ett särskilt arvode av 300 kronor;

för ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle
eller motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,650 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

för annan kvinnlig timlärare än lärare i gymnastik och i musik 100
kronor för varje veckotimme; samt

för lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje veckotimme.

Statsunderstöd skulle utgå till varje årsklass med 2,650 kronor.

Därutöver skulle utgå följande bidrag:

för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda
arvodet;

för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande de läraren tillkommande
ålderstillägg;

för lärare, vilken meddelar fackundervisning i ämne, som i det för
skolan fastställda reglementet betecknas såsom yrkesämne: för tillökning,
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, av arvodet
åt sådan lärare för högst sex veckotimmar inom varje klassavdelning
i andra årsklassen högst 45 kronor för varje veckotimme.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt
om förslag till riksdagen angående anslag dels till sällskapets verksamhet
i allmänhet, dels ock till understöd åt dess högre folkskola och
därvid överlämnat en av direktionen för sällskapet till överstyrelsen ingiven
skrivelse, i vilken direktionen meddelat följande rörande sällskapets högre
folkskola:

Skolan upprättades år 1896 och omfattade då två årsklasser. Från och med
höstterminen 1912 har skolan varit försedd med en överbyggnad av en tredje årsklass
för yrkesundervisning i hemsysslor, klädsömnad och barnavård. Sedan Stockholms
kommun numera anordnat yrkesskolor med kostnadsfri undervisning, har direktionen
detta år beslutat att med nedläggande av högre folkskolans yrkesklass upprätta en

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

husmodersskola enligt de grunder, som äro angivna i kungl. kungörelsen angående
understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning i städer etc.
den 29 juni 1917. Denna sistnämnda skola har börjat sin verksamhet med höstterminen
1917.

Sällskapets högre folkskola omfattar alltså under läsåret 1917—1918 två årsklassser.
Antalet elever utgör i första klassen 27 och i andra klassen 22. Vardera
klassen kan anses utgöra eu läraravdelning.

Skolan är förlagd till sällskapets hus, Grevturegatan 44, Stockholm.

Direktionens skrivelse var åtföljd av förteckning över de vid sällskapets
högre folkskola anställda lärarinnorna, sammandrag av sällskapets räkenskaper
för år 1916 samt berättelse och redovisning beträffande sällskapets
verksamhet under åren 1904—1913.

Folkskolöverstyrelsen har till stöd för sin förberörda hemställan anfört
bland annat:

Då sällskapets högre folkskola icke blott fyller samma uppgift som övriga sådana
skolor utan därtill i visst avseende kan sägas tjäna som provskola för nämnda skolart,
synes det vara skäligt, att sällskapet sättes i tillfälle att för de vid dess skola anställda
lärarna genomföra liknande lönereglering, som för övriga högre folkskolor är
av överstyrelsen ifrågasatt, ävensom att i övrigt genomföra de förbättringar, som äro
under förberedelse beträffande samma skolart.

Ifrågavarande skola har enligt bilagda uppgifter från sällskapets direktion två
årsklasser, vardera med en avdelning. För närvarande är anställd endast en ordinarie
lärare, som är kvinnlig och som har mera än 15 ordinarie tjänstår. Skulle statsunderstöd
utgå enligt de grunder, som av överstyrelsen föreslagits beträffande övriga
högre folkskolor, måste givetvis ännu en ordinarie lärarinua anställas. Skolan är så
ordnad, att den med nämnda förändringar torde kunna bliva berättigad till statsuuderstöd
enligt de krav, som av överstyrelsen föreslagits skola gälla för yrkesbestämd
högre folkskola. Tillerkändes skolan statsunderstöd enligt av överstyrelsen föreslagna
grunder och bestämmelser för yrkesbestämd högre folkskola, skulle den erhålla anslag
till följande ändamål: till två årsklasser, till tre ålderstillägg åt den ordinarie
lärarinnan, till rektorsarvode samt till kvalificerad yrkesundervisning för sex veckotimmar.

Nu kan det icke förbises, att direktionen vid tillsättande av eu andra ordinarie
lärartjänst vid skolan kan anse sig böra utse lärare, berättigad till ålderstillägg, vilka
då också borde utgå av statsmedel. Då här berörda anslag icke synes böra uppföras
i riksstaten såsom förslagsanslag utan begränsning, torde det vara lämpligast att
i beloppet för ifrågavarande ändamål inräknas tre ålderstillägg, vilka givetvis komme
att utgå endast i den mån den antagna läraren är därtill berättigad.

Departe- I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag, att statsunderstöd åt

mentsrhefen. sällskapet för folkundervisningens befrämjande framdeles bör utgå dels
till sällskapets verksamhet i allmänhet, dels till den av sällskapet upprättade
högre folkskolan. Denna skola hör emellertid icke till det slag
av högre folkskolor, som äro inrättade för ett eller gemensamt för flera

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

skoldistrikt eller arman kommunal samfällighet, varför den icke kan erhålla
understöd från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor. Under sådana förhållanden
synes ett särskilt anslag böra för ändamålet beredas.

Understödet till ifrågavarande högre folkskola torde böra utgå enligt
samma grunder, som komma att bliva gällande för andra högre folkskolor,
vilka äro inriktade på visst yrke eller viss yrkesgrupp. Det härför erforderliga
anslaget för år 1919 bör då beräknas på följande sätt:

för två årsklasser k 2,650 kronor........................................ kronor 5,300: —

» arvode åt rektor ............................................................. » 200: —

» ålderstillägg åt två ordinarie lärarinnor........................ » 1,800: —

» tillökning av arvodet åt lärarinna i yrkesämne för

högst 6 veckotimmar å 45 kronor ........................... » 270: —

Summa kronor 7,570: —

Såsom ovan påvisats, är det i 1918 års stat för sällskapet upptagna
ordinarie anslaget å 4,500 kronor för här berört ändamål tillkommet genom
sammanförandet av tvenne vid skilda tider och för olika ändamål beviljade
anslag. Det vid riksdagen åren 1828 —1830 beviljade beloppet å 3,000 kronor
avsågs till avlöning av lärarna vid sällskapets skola, varemot det vid riksdagen
åren 1865 — 1866 beviljade utgjorde ersättning för vad sällskapet av egna medel
påkostat en statens byggnad, som det återlämnat till statsverket. Det förstnämnda
beloppet kan anses utgå till den högre folkskola, som sällskapet
nu underhåller. Den ökning utöver omförmälda belopp, 3,000 kronor, som
enligt vad i det föregående anförts nu bör tillerkännas sällskapet för reglering
av lönerna vid nämnda skola och genomförandet av nödiga förbättringar
vid densamma, skulle således utgöra 4,570 kronor.

Som villkor för beviljande av ökat belopp till nämnda skola bör uppenbarligen
stadgas, att föreskrivna villkor för statsunderstöd till högre
folkskola av motsvarande slag skola i tillämpliga delar gälla även för nu
ifrågavarande skola. Ersättningsanslaget å 1,500 kronor bör såsom hittills
utgå till sällskapet för den del av dess verksamhet, som ej har avseende
å den av sällskapet upprätthållna högre folkskolan.

Enär storleken av det för olika år utgående beloppet till den högre
folkskolan blir beroende av antalet ålderstillägg åt lärarinnorna och det antal
veckotimmar, som kommer att anslås åt yrkesämne, synes det vara lämpligast,
att det anslag, som nu torde äskas till nämnda skola, i riksstaten uppföres
såsom förslagsanslag, högst omförmälda belopp, 7,570 kronor. Förutnämnda
ersättningsanslag torde däremot böra betecknas såsom reserva -

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 337.

tionsanslag. Vid sådant förhållande synes det vara mest ändamålsenligt
att det nu i riksstaten under rubriken: sällskapet för folkundervisningens
befrämjande uppförda ordinarie anslaget å 4,500 kronor uteslutes ur
riksstaten och i dess ställe under samma rubrik uppföras två särskilda
anslag, vartdera till det belopp och med den beteckning, som nyss angivits.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att

dels, med uteslutande ur riksstaten av det nu å ordinarie
stat uppförda anslaget till sällskapet för folkundervisningens
befrämjande, till nämnda sällskap bevilja
på ordinarie stat

till sällskapets verksamhet i allmänhet ett reservationsanslag
av 1,500 kronor samt

till understöd åt sällskapets högre folkskola ett förslagsanslag,
högst 7,570 kronor;

dels ock besluta, att såsom villkor för det sistnämnda
anslagets utgående skola för sällskapets högre
folkskola i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser
som för sådan högre folkskola i allmänhet, där undervisningen
är inriktad på visst yrke eller viss yrkesgrupp.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gustaf Florin.

STOCKHOLM 1918, IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B.
183454