Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 330.
1
Nr 336.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående bidrag
till folkskollärarnas pensionering; given Stockholms slott
den 22 mars 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels öka det under riksstatens tionde huvudtitel uppförda anslaget
»Bidrag till folkskollärarnas pensionering» från dess nuvarande belopp,
681,892 kronor, med 1,578,108 kronor till 2,260,000 kronor;
dels ock under samma huvudtitel under rubrik »Pensionsavgifter till
folkskollärarnas pensionsinrättning» uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 2,103,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Värmer Rydén.
Bihang tUl riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 290 käft. (Nr 336.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars 1918.
N ä r va
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,
Statsråden : Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson, ,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén, ..
Undén,
Thorsson.
Bidrag till Departementschefen, statsrådet Ryden anförde härefter:
ulmse Jag har förut denna dag framlagt förslag angående lönereglering för,
pensionering, bland andra lärarkårer, jämväl lärarpersonalen vid folkskolorna. En lönereglering
för den ordinarie folkskollärarkåren medför uppenbarligen vissa
ändringar i avseende å pensionsförhållandena. I pensionshänseende nära
likställda med denna kår äro även vissa andra lärarkårer, nämligen övningsskollärarna
vid folkskoleseminarierna, lärarna och lärarinnorna vid landstingsseminarierna
samt lärarna vid de högre folkskolorna och de kommunala
mellanskolorna; jämväl för dessas vidkommande har jag förordat en lönereglering,
vilken följaktligen kommer att föranleda ändringar även beträffande
deras pension sförhållanden.
3
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 336
Samtliga nu berörda lärarkårer äro delaktiga i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Jag tillåter mig till en början att med några ord erinra om uppkomsten
av och grunderna för nämnda pensionsinrättning m. m.
I enlighet med en av Kungl. Maj:t avlåten proposition godkände riksdagen
åren 1865—1866 grunderna för en inrättning till pensionering av rikets
folkskollärare samt medgav i sammanhang därmed, att såväl en i riksgäldskontoret
innestående, för dessa lärares pensionering avsedd fond å 101,940 rdr
jämte 78,060 rdr av den slutliga besparing, vilken uppkommit å de till
folkundervisningens befrämjande för åren 1861—1863 beviljade anslag,
som även de till understöd för pensionsinrättningar för folkskollärare i
Linköpings och Härnösands stift anslagna medel, under förutsättning att
delägarna i nämnda särskilda pensionsanstalter till fördel för den allmänna
pensionsinrättningen avstode dessa medel, finge användas för folkskollärarnas
pensionering enligt de antagna grunderna. För pensioneringens
upprätthållande anvisades därjämte ett årligt anslag på ordinarie stat av
30,000 rdr.
Av Kungl. Maj:t utfärdades den 30 november 1866 förordning och
reglemente angående folkskollärarnas pensionsinrättning att träda i verkställighet
den 1 januari 1867. Genom sedermera utfärdade kungörelser
har detta reglemente i olika delar underkastats förändringar.
Förbindelse till delaktighet i pensionsinrättningen åligger för var och en
av dess lärartjänster vid högre folkskola varje skolområde i riket, där sådan
skola underhålles, så ock varje skoldistrikt för dess ordinarie lärartjänster
vid egentlig folkskola.
Delaktighetsbeloppet skall för varje tjänst motsvara det högsta lönebelopp,
varav den lärare, som innehar tjänsten, på grund av tjänstålder
enligt gällande författning äger att komma i åtnjutande.
Pensionsinrättning ens ekonomiska underlag utgöres av:
det av statsmedel anvisade grundkapitalet;
de avgifter, som skola erläggas av skolområden och skoldistrikt ävensom
tjänstinnehavare och i vissa fall av staten; samt
för ändamålet beviljat årligt statsanslag.
Den årsavgift, som skall erläggas av skolområden och skoldistrikt,
utgår med 5 procent av tjänstens delaktighetsbelopp; tjänstinnehavarens
årsavgift utgår med 21/2 procent av samma delaktighetsbelopp.
För de extra årsavgifter, som i vissa fall skola till pensionsinrättningen
erläggas, svarar i allmänhet staten.
Det årliga anslag, som utgår av statsmedel, var ursprungligen 30,000
Nu gälla allé
bettämmelser.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
kronor, har sedermera tid efter annan undergått förhöjning till följd av
dels höjningar av delaktighetsbeloppen, dels nedsättning av pensionsåldern,
dels ock medgivande av rätt till delaktighet i pensionsinrättningen för
nya grupper av tjänstinnehavare. Statsanslaget är i 1918 års riksstat
uppfört med 681,892 kronor.
De nya grupper, till vilka delaktighet blivit utsträckt, äro:
lärare och lärarinnor vid folkskoleseminariernas övningsskolor från och
med år 1878 jämlikt kungl. brev den 31 december 1877;
lärare och lärarinnor vid av landsting inrättade småskoleseminarier
från och med år 1884 jämlikt kungl. kungörelsen den 9 augusti 1884;
tjänstemän och vaktmästare vid folkskollärarnas pensionsinrättning
från och med år 1889 jämlikt kungl. brev den 21 juni 1889;
lärare vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek från och med
år 1898 jämlikt kungl. brev den 1 juli 1897;
lärare och lärarinnor vid privata småskoleseminarier från och med år 1910
jämlikt kungl. kungörelsen den 11 juni 1909;
den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor från
och med den 1 januari 1912 jämlikt kungl. kungörelsen den 8 december
1911; samt
lärare och lärarinnor vid Lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid vissa
enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting eller städer inrättade
skyddshem, allt enligt särskilda, tid efter annan meddelade föreskrifter.
Pensionsinrättningens samtliga tillgångar och inkomster sammanföras
i en enda fond, pensionsfonden, från vilken pensionerings- och andra utgifter
för pensionsinrättningen bestridas.
Pension utgår som sådan hel eller avkortad.
Hel pension utgör 75 procent av delaktighetsbeloppet för tjänsten
i fråga och tillkommer dels den, som uppnått 55 års ålder och räknar
30 tjänstår, därav minst 20 ordinarie, dels ock den, som genom obotlig
sjukdom blivit urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, därest levnads- och
tjänståren sammanräknade utgöra 85 och de ordinarie tjänståren uppgå
till minst 10.
Avkortad pension tillkommer dels den, som av nyss nämnd anledning
blivit för framtiden otjänstbar och icke kan erhålla hel pension men
räknar minst 10 ordinarie tjänstår, dels obotligt sinnessjuk folkskollärare,
änskönt han icke räknar 10 ordinarie tjänstår, dels ock den, som fyllt
50 levnadsår och tjänstgjort minst 25 år, därav minst 20 såsom ordinarie
folkskollärare.
Den avkortade pensionens belopp utgår i första och andra fallen
med hel pension, minskad med en procent för varje år, som brister i an
-
5-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
talet 85 sammanräknade levnads- och tjänstår, och i sista fallet efter antalet
levnads- och tjänstår med lägst 63 procent av hel pension och högst
91 procent av sådan pension.
Därest pension skulle bliva tillagd folkskollärare, innan skoldistriktet
för den lön, efter vilken delaktighet i pensionsinrättningen med avseende
å hans tjänst innehaves, erlagt så många årsavgifter, som motsvara de
ordinarie tjänstår, skolläraren för erhållande av pension måste äga, skall
av statsmedel erläggas beloppet av de bristande årens avgifter, dock efter
avräkning av det belopp, som för en lägre lön under högst lika många år
möjligen kan vara erlagt. Till bestridande av dessa avgifter är i 1918 års
riksstat uppfört ett belopp av 114,000 kronor. Av detta belopp har för
år 1917 utbetalts 104,604 kronor 13 öre.
I sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande har lärarlönenämnden
framlagt förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkskolor. I
samma betänkande har nämnden även yttrat sig i fråga om folkskollärarkårens
pensionsförhållanden och i detta hänseende framlagt förslag till
nytt reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning.
Nämndens förslag i senast berörda avseende innebär till sina huvudpunkter
i korthet följande:
Nämnden anser, att eu bestämd levnadsålder bör fastställas, vid vilken
lärare är skyldig att avgå, oberoende av det antal tjänstår, han då intjänat,
samt föreslår denna till 60 år.
Den nuvarande bestämmelsen om rätt för vederbörande skolstyrelse
att låta med pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge
hans fortsatta tjänstgöring anses gagnelig för skolan, anser nämnden böra
bibehållas, men finner, att en övre åldersgräns av 67 år bör fastställas,
utöver vilken en folkskollärare icke må tillåtas stå kvar i tjänst.
Skyldighet att avgå skulle vidare enligt nämndens förslag åligga
lärare, som icke uppnått den för skyldighet att avgå från tjänsten stadgade
lednadsålder, där han, efter att under fem på varandra följande år
i följd av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra,
finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen.
Rätt att vid avgång erhålla pension skulle tillkomma
1) lärare, som uppnått den för skyldighet att avgå från tjänsten
stadgade levnadsålder, under förutsättning att han vid uppnåendet av
denna ålder räknar minst 10 tjänstår;
2) lärare, som uppnått minst 55 levnadsår och minst 25 tjänstår; samt
3) lärare, som entledigas på grund av invaliditet i anslutning till vad
nyss anförts, oavsett levnads- och tjänstårens antal, under förutsättning
Lärarlönenämnden.
.
6
Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
att den sjukdom, som befunnits obotlig, icke uppenbarligen framträtt vid
den tid, då läraren utsetts till sin innehavda befattning.
Hel pension skulle tillkomma dels den, som uppnått 60 levnads- och
33 tjänstår, dels ock den, som entledigats på grund av invaliditet i enlighet
med vad ovan anförts, därest tjänstårens antal uppgår till 33.
Avkortad pension skulle tillkomma dels den, som uppnått 60 levnadsår
men icke 33 tjänstår, under förutsättning dock att han räknar minst 10
tjänstår, dels den, som uppnått minst 55 levnadsår och minst 25 tjänstår,
dels ock den, som entledigas på grund av invaliditet, därest tjänstårens
antal icke uppgår till 33.
Den avkortade pensionens belopp skulle i första fallet beräknas så,
att från beloppet av hel pension skulle avdragas 1/33 för varje felande
tjänstår, i andra fallet beräknas så, att från beloppet av hel pension skulle
avdragas 1/14 för varje år, varmed levnadsåldern understege 60, ävensom,
där antalet tjänstår understege skillnaden mellan levnadsåldern och talet 27,
1/33 för varje felande tjänstår, samt i tredje fallet beräknas så, att för
varje felande tjänstår skulle avdragas V33 av beloppet av hel pension,
dock att pensionen icke finge understiga <J/16 av den grundlön jämte ålderstillägg,
läraren vid avgången från tjänsten författningsenligt ägde uppbära.
Vid beräkning av tjänstår för erhållande av pension skulle enligt
nämndens förslag lärare äga att tillgodoräkna sig tjänstgöring, som han
efter fyllda 20 års ålder fullgjort vid till allmänna folkundervisningen
hörande läroanstalt, ävensom vid allmänt läroverk m. fl. närmare angivna
läroanstalter. Enligt nämndens förslag skulle alltså intet avdrag av extra
ordinarie tjänstår ske, annat än om tjänstgöringen fullgjorts före uppnådda
20 år.
Reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning skulle enligt nämndens
förslag närmast avse lärare vid folkskolor och högre folkskolor. För
delaktighet i pensionsinrättningen för andra lärargrupper skulle särskilda
bestämmelser utfärdas.
Vad då angår lärare vid kommunala mellanskolor har nämnden för
dem föreslagit en annan pensionsålder än för lärare vid folkskolor och vid
högre folkskolor. Vidare har nämnden ansett, att den rätt till förtidspensionering,
som nu tillkommer lärare vid kommunala mellanskolor, bör
bortfalla, alldenstund sådan förmån icke kan anses mera påkallad i fråga
om dessa lärare än i fråga om lärarna vid de allmänna läroverken, vilka
icke äga denna rätt. Slutligen har nämnden ansett, att statens kontroll
över att pensionsmässig lärare, vars krafter förbrukats, icke tillätes kvarstå
i tjänst, bör utövas av läroverksöverstyrelsen.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 330.
På grund av anförda omständigheter anser nämnden det föreslagna
reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning icke i alla delar kunna
bliva tillämpligt på lärarna vid de kommunala mellanskolorna. Nämnden
har ansett, att saken enklast kan ordnas genom ett stadgande, att den
ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor skall vara
delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas
änke- och pupillkassa enligt samma grunder, som i sådant avseende äro
stadgade i fråga om ordinarie folkskollärare, dock med iakttagande av
följande särskilda bestämmelser:
a) att det särskilda arvode, som tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna,
icke inräknas i delaktighetsbeloppen;
b) att den levnadsålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten inträder,
utgör för manlig lärare 63 år och för kvinnlig lärare 60 år;
c) att den levnadsålder, vid vilken rätt till pension inträder, utgör för manlig
lärare 63 år och för kvinnlig lärare 60 år, dock att lärare, som vid uppnåendet av
den sålunda stadgade levnadsåldern icke räknar minst 10 tjänstår, icke må komma
i åtnjutande av pension;
d) att den tjänstålder, som erfordras för erhållande av hel pension, utgör för
manlig lärare 33 år och för kvinnlig lärare 30 år;
e) att för lärare, som icke uppnått det för erhållande av hel pension stadgade
antalet tjänstår, pensionen beräknas på det sätt, att från beloppet av hel pension för
varje felande tjänstår avdrages för manlig lärare Vss och för kvinnlig lärare 1/80 av
beloppet av hel pension;
f) att lärare, som entledigas av anledning, som i reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning § 10 2) sägs, erhåller hel pension, därest tjänstårens antal uppgår
till för manlig lärare 33 år och för kvinnlig lärare 30 år; att i annat fall sådan lärare
erhåller avkortad pension, beräknad så, att för varje felande tjänstår avdrages
för manlig lärare eu trettiotredjedel och för kvinnlig lärare en trettiondedel av beloppet
av hel pension, dock att pensionen för sådan lärare icke må understiga nio
sextondedelar av den grundlön jämte ålderstillägg, läraren vid avgången från tjänsten
författningsenligt äger uppbära; samt
g) att skolstyrelses beslut om medgivande för lärare att kvarstå i tjänst efter
uppnående av den för erhållande av hel pension stadgade levnadsåldern skall underställas
läroverksöverstyrelsens prövning.
Vidare har nämnden föreslagit vissa bestämmelser i avseende å pensionering
för de övningslärare vid folkskolorna, vilka hava full tjänstgöring.
I detta hänseende föreslår nämnden ett stadgande av följande innehåll:
1. Vid folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola anställd lärare i ett
eller flera av ämnena teckning, gymnastik, sång, huslig ekonomi och slöjd må kunna
vinna delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning, såvida med tjänsten är förenad
skyldighet att meddela undervisning minst 24 timmar i veckan under 8 månader om
året, och så vida den slutavlöning, som är tillförsäkrad lärare förutom bostad och bränsle,
icke understiger för år räknat följande belopp: för manlig lärare i teckning, i gymnastik
eller i sång 1,500 kronor, för kvinnlig lärare i teckning, i gymnastik eller i säng
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
1,400 kronor, för lärarinna i huslig ekonomi 1,200 kronor samt för manlig eller kvinnlig
lärare i slöjd 1,000 kronor.
2. Delaktighetsbeloppet utgör för manlig lärare i teckning, i gymnastik eller i
sång 1,900 kronor, om slutavlöningen utgör minst 1,900 kronor jämte bostad och bränsle,
eljest 1,500 kronor; för kvinnlig lärare i teckning, i gymnastik eller i sång 1,750 kronor,
om slutavlöningen utgör minst 1,750 kronor jämte bostad och bränsle, eljest 1,400 kronor;
för lärarinna i huslig ekonomi 1,500 kronor, om slutavlöningen utgör minst 1,500
kronor jämte bostad och bränsle, eljest 1,200 kronor; för manlig och kvinnlig lärare
i slöjd 1,200 kronor, om slutavlöningen utgör minst 1,200 kronor jämte bostad och bränsle,
eljest 1,000 kronor.
3. För dessa lärare gälla i tillämpliga delar reglementet för folkskollärarnas
pensionsinrättning.
4. Den vid folkskola anställd slöjdlärare tillkommande rätt till delaktighet i småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt upphör med denna bestämmelses trädande
i kraft, dem, som redan äga delaktighet i denna anstalt, obetaget att fortfarande
stå kvar i densamma.
Löneregle- I det utlåtande, som löneregleringskommittén den 21 februari 1918
rimittbu'' avgivit över lärarlönenämndens betänkande av den 31 oktober 1914, har
kommittén även yttrat sig i anledning av vad nämnden i förut berörda
hänseenden föreslagit.
Jag tillåter mig här erim’a om vissa huvudpunkter av kommitténs
yttrande i denna del.
En av de väsentligaste nyheterna i kommitténs yttrande är förslaget
att på staten överflytta ansvaret för de pensionsavgifter, som nu tillkomma
skoldistrikten. Kommittén anför i detta avseende följande:
Enligt gällande bestämmelser skulle vederbörliga pensionsavgifter till pensionsinrättningen
erläggas dels av skolområde eller skoldistrikt, dels ock av tjänstinnehavarna
själva. Den skoldistriktet åliggande avgiften skulle utgöra 5 procent av den lön, för
vilken distriktet med avseende å vederbörande lärares pensionering vunnit delaktighet
i inrättningen. Vederbörande lärares avgift utgjorde 21/a procent av samma lön.
Den av kommittén förordade förhöjningen av den kontanta avlöningen för lärarpersonalen
vid folkskolor medförde, att eu i förhållande därtill proportionerlig förhöjning
ävenledes skulle komma till stånd i fråga om den del av sagda avlöning, vilken utgjordes
av vederbörande skoldistrikt.
I anledning därav hade, i syfte att med den föreslagna löneregleringen ej åsamka
distrikten alltför betydaude ökade utgifter, inom kommittén ifrågasatts, huruvida icke
en sådan anordning kunde vidtagas, att staten helt öveitoge bestridandet av ifrågavarande
befattningshavares kontanta avlöning, varigenom distrikten skulle befrias från
dem nu åliggande skyldighet i detta avseende. Emellertid hade kommittén ansett sig
sakna förutsättningar att bedöma räckvidden av bifall till ett förslag i detta syfte;
och i följd härav hade kommittén icke funnit sig kunna under förhandenvarande förhållanden
förorda ett dylikt förslag.
Kommittén, som behjärtat de ökade bördor, vilka den föreslagna löneregleringen
i ekonomiskt avseende skulle medföra för skoldistrikten, hade ansett sig böra påpeka
en annan utväg i syfte att i nämnda avseende söka bereda distrikten en erforderlig
lindring.
9
KungI. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 336.
Enligt kommitténs mening skulle nämligen de ökade utgifter, vilka skoldistrikten
finge sig ålagda för lärarpersonalens avlöning, kunna kompenseras därigenom, att staten
övertoge bestridandet av de pensionsavgifter, vilka, på sätt erinrats, det ålåge distrikten
att årligen erlägga. Kommittén, som funne eu dylik anordning i flera hänseenden
erbjuda fördelar, hemställer därför om åtgärders vidtagande i syfte att befria skoldistrikten
från sagda pensionsavgifter och att låta desamma bestridas av statsmedel.
Givetvis borde ett dylikt övertagande från statsverkets sida, för så vitt nu vore
fråga, endast avse avgifter för lärartjänster vid folkskolorna. Under det inrättande av
sistnämnda läroanstalter grundade sig pa ett ofrånkomligt krav på kommunerna, berodde
däremot upprättande av högre folkskolor och kommunala mellanskolor på ett
frivilligt atagande från vederbörande skoldistrikts sida, och någon anledning att låta
staten övertaga bestridande av distrikten nu åliggande pensionsavgifter för lärartjänster
vid sistnämnda slag av läroanstalter syntes fördenskull icke föreligga.
Däremot borde,^ då förslag till ändrade grunder i avseende å pensionering eller
ålderdomsuuderstöd för småskollärarpersonalen kornme under omprövning, tagas under
övervägande, i vad mån den av kommittén förordade grundsatsen om befrielse för
skoldistriktet från detsamma åliggande avgifter i förevarande avseende jämväl kunde
anses böra komma till tillämpning för småskollärarpersonalens vidkommande.
Den av nämnden föreslagna övre åldersgränsen av 67 år, utöver vilken
eu folkskollärare icke må tillåtas kvarstå i tjänst, anser kommittén böra
begränsas till 65 år. 1 denna fråga anför kommittén följande:
Därest eu övre åldersgräns av 67 år bleve fastställd, skulle det enligt kommitténs
mening ligga nära till hands att befara, att sagda ålder i realiteten kunde bliva den
sedvanliga avgångsåldern, ett förhållande, som kommittén med hänsyn till önskvärdheten
av en starkare och behövlig cirkulation på dessa befattningar måste beteckna
såsom ^tillfredsställande.
A andra sidan skulle det, med hänsyn till förhandenvarande lärarbrist, ej befinnas
med skolans bästa förenligt att sänka berörda övre åldersgräns alltför mycket. Vid
övervägande härav hade kommittén trott ifrågavarande åldersgräns kunna bestämmas
till 65 år.
Emellertid skulle, enligt nämndens förslag, det ankomma allenast på vederbörande.
skolstyrelse att låta anstå med pensiousberättigad lärares avsked. Kommittén
ville i detta avseende erinra, hurusom genom kungörelsen den 14 juni 1917 förordnats,
att vad i kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor § 1 mom. 5, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den
14 september 1906, föreskrives om skyldighet för lärare att, så snart han uppnått
sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel pension, avgå
från tjänsten, skulle intill utgången av år 1918 äga tillämpning endast i det fall,
att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör funue den pensionsberättigade
lärarens avgång nödvändig med hänsyn till skolans bästa.
I denna kungörelse hade alltså givits uttryck åt den uppfattningen, att medverkan
från folkskolinspektörs sida vore erforderlig, då det gällde medgivande av rätt
för pensionsberättigad lärare att kvarstå i tjänst. Kommittén delade denna uppfattning
och ansage följaktligen, att skyldighet att avgå frän tjänst borde åligga lärare, som
uppnått 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock'' obetaget att, sedan tillstyrkande
yttrande i ärendet avgivits av vederbörande folkskolinspektör, låta med avskedet anstå,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 296 höft. (Kr 336.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
därest och så länge läraren prövades vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall
längre än till fyllda 65 år.
Kommittén erinrar härjämte, att kommittén i annat sammanhang uttalat den uppfattningen,
att statsbidrag till sådan lärare, som uppnått den levnadsålder, att han
vore skyldig avgå från sin tjänst, icke skulle av Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordnas,
med mindre vederbörande folkskolinspektör vitsordat eller eventuellt folkskolöverstyrelsen
medgivit, att sådant måtte utan hinder av sagda omständighet äga rum.
Kommittén berör vidare frågan om beräkningsgrunden för hel pension
och anför härutinnan:
Enligt nu gällande bestämmelser skulle hel pension utgöra 3/4 av delaktighetsbeloppet.
Nämnden hade bibehållit denna beräkningsgrund.
Inom kommittén hade fråga uppkommit, huruvida det ej vore skäligt att bringa
sagda bestämmelse i överensstämmelse med vad lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension i detta avseende föreskriver, nämligen att hel pension skulle
utgöra för tjänst, för vilken ej särskilt pensionsunderlag fastställts eller avlöningen
vore uppdelad i lön, tjänstgöringspenningar och eventuellt ortstillägg, 2/3 av lönen.
Kommittén erinrade emellertid, att sistnämnda lag ock föreskreve, att vid beräkning
av pensionsunderlag för tjänst, med vilken förmån av boställe, prebende, donation
eller annan dylik förmån vore förenad, lönen skulle, därest den av sådan anledning
minskats med ett belopp, som funnes i lönestaten angivet eller med ledning därav
kunde bestämmas, ökas med detta belopp.
Yid avgivande av förslag beträffande den kontanta avlöningen för lärarpersonal
vid folkskolor och högre folkskolor hade kommittén tagit hänsyn till förmånen av fri
bostad och bränsle. Därest, vad folkskollärarpersonalen angår, denna förmån — lågt
beräknad — värderades till 400 kronor och därest med inräknande av nämnda summa
det högsta delaktighetsbeloppet, vad anginge manlig tjänstinnehavare, fastställdes till
3,400 kronor, skulle 2/8 av denna summa utgöra ungefärligen samma belopp, som man
erhölle, därest man räknat med 8/4 av högsta kontanta avlöningen, eller 3,000 kronor.
Med hänsyn såväl till nu nämnda omständigheter som ock därtill, att eu ändring
av nu gällande bestämmelser i förevarande avseende, enligt vad kommittén inhämtat,
ansåges komma att medföra även i andra hänseenden rubbningar i de grunder, på
vilka reglementet vore byggt, hade kommittén ansett sig icke kunna förorda vidtagande
av en ändring av nu antydd beskaffenhet.
Skulle emellertid med hänsyn till de av kommittén förordade avlöningsbeloppen
nuvarande beräkningsgrund ifråga om hel pension anses medföra, att för vissa i tjänst
kvarstående äldre lärare pensionsbeloppen komme, i förhållande till nu utgående, att
bliva högre än skäligt vore, kunde tilläventyrs en sådan anordning tänkas, att ifrågavarande
förhållande reglerades genom övergångsstadgauden i syfte att begränsa pensionen
för tjänstinnehavare, som komme att avgå under en tid av exempelvis fem år
efter den nya löneregleringens ikraftträdande.
Härjämte berör kommittén frågan, hur förfaras skall, då pensionerad
folkskollärare tjänstgör såsom extra ordinarie folkskollärare. I detta avseende
anför kommittén:
På sätt nämnden erinrat, hade direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning
i framställning den 19 februari 1910 framhållit lämpligheten av införandet i regie
-
11
Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 336.
mentet för folkskollärarnas pensionsinrättning av en sådan bestämmelse, att pensionerad
folkskollärare, som tillträdde extra ordinarie folkskollärartjänst, måtte förpliktas att
under sådan tjänstgöring avstå viss del av pensionen, vilket avdrag enligt direktionens
mening borde avpassas sålunda, att pensionstagaren under sådan anställning
icke åtnjöte större ekonomisk förmån — pensionen inberäknad — än vad tillkomme
ordinarie folkskollärare i avlöningsförmåner.
Nämnden hyste beträffande denna fråga den uppfattningen, att en sådan bestämmelse
under nu rådande lärarbrist skulle vara skadlig för folkskolan samt att
behovet av en sådan bestämmelse torde väsentligen minskas, om nämndens förslag
angående böjning av folkskollärarnas pensionsålder vunne avseende, och kunde nämnden
sålunda icke förorda bifall till direktionens förslag.
Kommittén ansåge för sin del, att omförmälda förhållande avsåge en fråga av
principiell innebörd, vilken jämväl kunde hava praktisk betydelse.
Direktionen hölie före, att avdraget borde i förekommande fall avpassas så, att
pensionstagaren under anställningen som extra ordinarie lärare icke åtnjöte större
ekonomisk förmån — pensionen inberäknad — än vad som tillkomme ordinarie lärare
i avlöningsförmåner. En bestämmelse av sådan innebörd syntes dock näppeligen befinnas
lämplig.
Att emellertid vederbörande pensionstagare i dylikt fall borde vidkännas något
avdrag å pensionen, ansåge kommittén riktigt.
Om beloppet av nämnda avdrag kunde olika meningar råda. Därest exempelvis
detsamma bestämdes till 75 kronor för läsmånad eller 600 kronor för år, skulle, med
beräkning av de utav kommittén förordade avlöningsbeloppen och under förutsättning
att full pension åtujutes, manlig sådan befattningshavares sammanlagda kontanta avlöningsförmåner
uppgå till 3,350 kronor för år; bestämdes avdraget till 100 kronor
för läsmånad eller 800 kronor för år, skulle avlöningsförmånerna uppgå till 3,150
kronor för år.
Utan att göra något bestämt uttalande i denna punkt, ville kommittén dock
ifrågasätta, huruvida det ej vore lämpligt att införa i förevarande reglemente en bestämmelse
av innebörd, att pensionerad lärare, som tjänstgjorde såsom extra ordinarie
eller vikarierande lärare, måtte förpliktas att under sådan tjänstgöring avstå visst närmare
angivet belopp av pensionen.
Beträffande de av nämnden föreslagna pensionsbestäminelserna för de
kommunala mellanskolornas lärare har löneregleringskommittén i annat
sammanhang — nämligen i fråga om lönereglering för dessa skolors lärarpersonal
— förklarat sig icke hava något att erinra annat än beträffande
den formella ändring, som betingas av en utav kommittén uttalad uppfattning
om dessa skolors förläggande under folkskolöverstyrelsen.
Vad angår de av nämnden föreslagna bestämmelserna beträffande pension
för den vid folkskolorna anställda övningslärarpersonalen anser kommittén,
att reglering av pensionsförhållandena för dessa lärare bör tills vidare anstå,
till dess frågan om lönereglering för dem avgjorts.
Härförutom har kommittén i sitt utlåtande framställt vissa erinringar
i anledning av nämndens reglementsförslag samt hemställer slutligen, att
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
vid fastställande av nytt reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning
hänsyn måtte tagas till vad kommittén i sitt omförmälda utlåtande anfört
och föreslagit.
mentschefén ^är frågan om den lönereglering för folkskollärarkåren och andra
mensc e en. ined densamma i förevarande avseende likställda lärarkårer, till vilken jag
framlagt förslag för innevarande års riksdag, nått sin slutliga lösning, är
det min avsikt att till Kungl. Maj:ts prövning anmäla frågan om ett nvtt
reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning. Givetvis kommer jag
härvid att taga tillbörlig hänsyn till det förslag, som av lärarlönenämnden
uppgjorts, och till de synpunkter, som löneregleringskommittén i avseende
å detta förslag gjort gällande.
Vad som nu närmast påkallar framställning till riksdagen avser en
förstärkning av den ekonomiska grundvalen för nämnda pensionsinrättning.
Det är företrädesvis i två avseenden en ökning av det nu utgående
anslaget skulle bliva erforderlig. Främst skulle de höjda delaktighetsbeloppen
komma att medföra krav på ökat statsbidrag. Och vidare har
jag ansett mig böra ansluta mig till det av löneregleringskommittén framlagda
förslaget, att skoldistrikten skulle helt befrias från dem nu åliggande
avgifter för folkskollärarnas pensionering och att dessa avgifter hädanefter
skulle bestridas av statsmedel.
I förstnämnda hänseende vill jag erinra därom, att delaktighetsbeloppet
för lärartjänst vid folkskola skulle ökas från nuvarande 1,350 kronor till
3,000 kronor och för lärarinnetjänst vid folkskola från nuvarande 1,200
kronor till 2,500 kronor, allt under förutsättning av bifall till det av mig
framlagda löneregleringsförslaget. Hel pension" skulle alltså för manlig
lärare bliva 2,250 kronor och för kvinnlig lärare 1,875 kronor. Jämväl
för övriga i pensionsinrättningen delaktiga lärarkårer skulle vid bifall till
de för dessa framlagda löneregleringsförslagen pensionsbeloppen komma att
väsentligt höjas.
\ ad angår förslaget om statens övertagande av skoldistriktens-avgifter,
finner jag, i likhet med löneregleringskommittén, detsamma i flera hänseenden
innebära fördelar, främst ur synpunkten av en kompensation åt
skoldistrikten för de ökade bördor, vilka den föreslagna löneregleringen
skulle i ekonomiskt hänseende för dem medföra. Jag är likaså ense med
kommittén därutinnan, att en dylik anordning endast skulle avse lärartjänster
vid folkskolorna.
För utrönande av den ökning i statsbidraget till folkskollärarnas
pensionsinrättning, som skulle betingas av ett bifall till förslaget om
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid folkskolorna, folkskoleseminariernas
övningsskolor, de högre folkskolorna och de kommunala
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
mellanskolorna, har jag på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars
1918 uppdragit åt verkställande direktören för folkskollärarnas pensionsinrättning
C. G. Widström och förste aktuarien hos pensionsstyrelsen B. A.
Carlsson att såsom sakkunniga biträda inom ecklesiastikdepartementet vid
frågan om beräkning av det härför erforderliga beloppet.
Jag tillåter mig att i det följande redogöra för den av Widström
och Carlsson i ämnet åvägabragta utredningen.
Uppenbart är, att ett genomförande av det föreliggande löueregleringsförslaget
kräver en mycket stor ökning av statsbidraget till pensionsinrättningen. Enligt dess
reglemente utgör delaktighetsbeloppet det högsta lönebelopp, varav den lärare, som
innebar tjänsten, på grund av tjänstålder, enligt gällande författning äger komma
i åtnjutande. Hel pension utgör i regel tre fjärdedelar av delaktighetsbeloppet och
skulle sålunda komma att utgöra för lärare vid folkskolor och landstingsseminarier
2,250 kronor, för lärarinna vid dito 1,875 kronor, för lärare vid högre folkskola
3,000 kronor, för lärarinna vid dito 2,475 kronor, för lärare vid kommunal mellanskof
3,375 kronor och för lärarinna vid dito 2,775 kronor. För övningsskollärare
vid seminarierna skulle hel pension för man utgöra 3,300 kronor och för kvinna 2,700
kronor. För övriga delägare i pensionsinrättningen är icke någon förändring i avlöningsförmånerna
föreslagen. Då deras antal emellertid är mycket obetydligt, nämligen
den 1 januari 1913 2 föreståndare, 2 lärare och 4 lärarinnor vid småskoleseminariema
i Murjek och Haparanda samt 17 lärare och 10 lärarinnor vid en del privata skolor,
och dä väl även för dessa eu lönereglering torde komina att ske, har vid efterföljande
beräkning antagits, att hel pension skall utgå till nämnda föreståndare med 3,375 kronor
eller samma belopp som för lärare vid kommunal mellanskof, till lärare eller
lärarinna vid smaskoleseminarierna i Murjek och Haparanda med samma belopp som för
övningsskollärare och -lärarinnor vid folkskoleseminarierna och till övriga med samma
belopp som för lärarpersonalen vid folkskolor. En blivande löne- och pensionsreglering
för dessa lärare skulle då icke kräva någon ändring i det fasta statsbidraget. För
lärare vid seminariernas övningsskolor har vid beräkningen antagits, att årsavgifterna
skola utgöra samma procent av hel pension som för övriga delägare.
Tjänstinnehavarna skulle fortfarande såsom pensionsavgift årligen erlägga 2ya
procent av delaktighetsbeloppet, vilket är detsamma som 3''/g procent å beloppet av
hel pension för det stora flertalet delägare. Däremot skulle skoldistrikten befrias från
att erlägga pensionsavgifter till pensionsinrättningen för lärartjänster vid folkskolorna
och dessa avgifter i stället erläggas av staten.
Skojdistriktets nuvarande bidrag utgör 5 procent å delaktighetsbeloppet eller 62/g
procent å beloppet av hel pension. De pensionsavgifter, som för närvarande inbetalas
till pensionsinrättningen, utgöra sålunda tillsammans 10 procent å beloppet av hel
pension. Dessutom bidrager staten redan nu till pensioneringen. Statens bidrag har
emellertid icke utgått med visst belopp för varje tjänst, vilket är en uppenbar olägenhet,
då antalet delaktiga tjänster oupphörligt ökas. Därigenom har också brist
uppstått i kassans ställning, viiket jämväl framhålles å sid. 19 i det utlåtande, som
den 15 januari 1916 avgivits av de utav chefen för finansdepartementet tillkallade
sakkunniga för det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.
För att kassan skulle kunna fullgöra sina förbindelser till sina delägare den 31
december 1912, erfordrades nämligen enligt nyssbemälda sakkunniga (sid. 21) ett årligt
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
statsbidrag av 908,000 kronor, varav 278,000 kronor skulle utgöra det årliga statsbidraget
till pensionsavgifterna, medan 630,000 kronor skulle utgöra ersättning för
att pensionsinrättningen under gångna tider icke erhållit tillräckligt statsbidrag. Det
då utgående statsbidraget hade sålunda bort ökas med ungefär 141,000 kronor.
Även lärarlönenämnden har vid sina kostnadsberäkningar konstaterat en brist
i pensionsinrättningens ställning, vilket framhålles å sid. 778 o. f. i del I band II av
dess betänkande. Nämnden har emellertid icke utfört beräkningen av hela den erforderliga
ökningen i statsbidraget.
Ä sid. 779 heter det: »Kassans åliggande att pensionera även övriga delägaregrupper
kräver givetvis ett avsevärt högre tillskott i statsbidraget än förut angivna
97,000 kronor.
Pensionsinrättningens ställning har således undergått en väsentlig försämring
sedan början av år 1905.» — — — »Att pensionsinrättningens aktiva ej längre täcka
dess passiva beror därpå, att den icke erhållit ökat statsbidrag för nyinrättade tjänster,
varjämte det är sannolikt, att ökningen i statsbidraget från och med år 1907 icke motsvarade
den ökning i kassans förbindelser, som blev en följd av att delaktighetsbeloppet
höjdes.»
»Ett genomförande av nämndens förslag till lönereglering skulle, om man räknar
med 4 proc. ränta och med nämndens förslag till nytt reglemente samt fäster avseende
vid sannolikt fördröjd avgång (alternativ I), kräva en ökning i det årliga statsbidraget
av omkring 570,000 kronor, vartill kommer ytterligare tillägg för övriga delägargrupper.
»
Den totala ökning i statsbidraget, som enligt nämnden skulle vara erforderlig
redan med nuvarande bestämmelser, borde hava blivit något mindre än den, till vilken
de sakkunniga kommit. Nämnden hade nämligen räknat dels med all avgång dels därmed,
att medelpensionen är något lägre än hel pension och att många lärare kvarstå
i tjänst längre eller kortare tid efter uppnådda 60 år, medan åter de sakkunniga
icke tagit hänsyn till avgång av annan orsak än dödsfall och antagit, att alla lärare
avgå vid 60 års ålder med hel pension.
Enligt de sakkunniga skulle de erforderliga årsavgifterna vara (sid. 19):
för män.........................................12,34 proc. av pensionsbeloppet
» kvinnor...................................14,9 4 » » »
vilket avrundats till:
för män.........................................12,5 » » »
» kvinnor...................................15 » » »
Om man åter beräknar de erforderliga avgifterna under samma antagande som
de sakkunniga beträffande inträdes- och pensionsålder men tager hänsyn till all avgång,
skulle enligt de i lärarlönenämndens betänkande intagna grundtabellerna de erforderliga
avgifterna vara:
för män........................................11,75 proc. av pensionsbeloppet
» kvinnor .................................13,68 » » »
Göres åter beräkningen jämväl med hänsyn till övriga av nämnden i beaktande
tagna omständigheter, skulle avgifterna vara:
för män..........................................10,76 proc. av pensionsbeloppet
» kvinnor...................................13,os » » »
Det synes sålunda vara skäligt att fixera de årliga pensionsavgifterna till
för män 12 proc. av pensionsbeloppet eller 9 proc. av delaktighetsbeloppet
» kvinnor 14 » » » » 101/* » » »
15
Kungl. Maj:In Nåd. Proposition Nr 336.
Att gå lägre synes icke vara rådligt. Om årsavgifterna sättas lägre, blir i stället
det statsbidrag, ^som erfordras för att pensionerna till nuvarande tjäustinnebavare
skola kunna utgå med föreslagna belopp, oaktat för dem icke under gångna år inbetalts
motsvarande årsavgifter, så mycket större.
Möjligen skulle för vissa delägargrupper erfordras något högre avgifter. Då
emellertid dessa grupper äro så fåtaliga i jämförelse med lärare och lärarinnor vid
folkskolorna har det icke ansetts behövligt att göra någon skillnad häri.
I det följande har räkningen utförts under förutsättning, att staten kommer att
bidraga till pensionsavgifterna med de belopp, som erfordras för att de skola tillsammans^
med de avgifter, som erläggas av tjänstinnehavarna själva och skoldistrikten,
uPPgå till ovannämnda procent av pensionsbeloppen.
I tabell A (bil. 1) angivas de årsavgifter, som sålunda beräknats böra utgå för
varje tjänst, ävensom antalet delägare av olika kategorier den 31 december 1912
enligt de sakkunnigas uppgift å sid. 20, beloppen av hel pension enligt nuvarande och
föreslagna (resp. beräknade) bestämmelser och summan av årsavgifterna enligt nuvarande
bestämmelser för delägarna den 31 december 1912.
Då tiden icke medgivit eu fullständig beräkning av pensionsinrättningens förbindelser
till dess nuvarande delägare, har till grund för efterföljande approximativa
beräkning lagts den beräkning av pensionsinrättningens ställning den 31 december 1912,
som utförts av de sakkunniga, och vars resultat anförts i deras utredning sid. 18—21.
Lärarlönenämndens beräkningar grunda sig på förhållandena vid samma tidpunkt,
pen hava under^vissa antaganden om sannolikt fördröjd avgång beräknats för den 1
januari 1916. Da de emellertid icke äro fullständiga, enär en del delägargrupper
uteslutits, och dessutom ytterligare tre år förflutit, skulle en uträkning baserad på
nämndens principer dels taga lång tid i anspråk och dels icke lämna nämnvärt säkrare
resultat, enär förhållandena under dessa sex år utvecklat sig så, att dels antalet
folkskollärare växt vida hastigare än nämnden antagit, dels antalet av övriga delägargrupper
tillväxt i än större proportion, dels avgången med pension särskilt under
åren 1917 och 1918 varit synnerligen liten, företrädesvis bland de manliga delägarna.
Under femårsperioden 1908 —1912 beviljades pension åt 607 män med ett medelpensionsbelopp
av 1,008 kronor. Under femårsperioden 1913—19)7 var antalat beviljade
pensioner åt män endast 346 och medelpensionsbeloppet 1,090 kronor. Av dessa pensioner
beviljades ar 1917 endast 36 eller ungefär hälften av medelantalet per år
under perioden. Uppenbarligen har därför åldersfördelningen bland i tjänst kvarstående
delägare under de sex åren 1913—-1918 förskjutits så, att antalet i de högre
åldrarna stigit, vilket kommer att öka pensionsinrättningens förbindelser. Under sådana
förhållanden synes det vara nödvändigt, att någon tid efter det ett nytt reglemente
blivit fastställt göra en fullständig försäkringsteknisk utredning av pensionsinrättningens
ställning, t. ex. grundad på förhållandena den 31 december 1919.
Enligt lärarlönenämnden fanns den 31 december 1912 sammanlagt 1,750 pensionärer.
Dessas pensioner hade nämnda dag ett kapitalvärde av 12,322,000 kronor.
Pensionärernas antal har under de gångna åren något ökats och utgjorde den 1 januari
1918 1,790 samt torde kunna uppskattas till samma antal den 1 januari 1919. Dessutom
har medelpensionsbeloppet ökats därigenom, att de nytillkomna pensionärerna
ha större pensioner än de med döden avgångna uppburit. Antalet pensionärer, beloppen
av utbetalda pensioner och pensionernas medelvärden under åren 1913—1917
angivas i efterföljande tabell:
16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 336.
Antal pensions- Summa pensio- Medel
År.
tagare. ner. belopp.
Kronor. Kronor.
1913 ................................................... 1,756 1,382,363:54 787: —
1914 ...................................................... 1,786 1,416,843:06 793: —
1915 ........................................................ 1,814 1,440,462:98 794: —
1916 ..................................................... 1,827 1,548,188:93 847: -
1917 ......................................................... 1,790 1,552,610:54 867: —
Medelpensionsbeloppet den 1 januari 1919 kan då antagas vara 887 kronor. Kapitalvärdet
den 1 januari 1919 av då beviljade pensioner torde därför kunna approximativt
beräknas till 14,205,000 kronor.
Antalet i tjänst varande delägare under olika år framgår av tabell B (bil. 1),
som jämväl anger antalet vakanser den 1 januari 1913 och samma dag 1918. I samma
tabell angivas de beräknade antalen av i tjänst varande delägare den 1 januari 1919.
Härur bär beräknats kapitalvärdena av framtida årsavgifter för och pensioner till delägarna
nämnda dag. Pensionsinrättningens kapital utgjorde den 31 december 1912
24,260,400 kronor och den 31 december 1916 29,793,900 kronor. Kapitalet har sålunda
växt med i genomsnitt 1,383,000 kronor per är och kali beräknas bliva 32,560,000 kronor
den 1 januari 1919. Pensionsinrättningens ställning skulle sålunda, under förutsättning
att de föreslagna årsavgifterna bliva fastställda och utan hänsyn till det
ytterligare erforderliga statsbidraget, den 1 januari 1919 vara följande:
Tillgångar.
Kapital......................................................................................... kronor 32,560.000: —
Kapitalvärdet av framtida avgifter för nuvarande delägare......... » 33,453,000: —
Summa kronor 66,013,000: —
Skulder.
Kapitalvärde av beviljade pensioner............................................. kronor 14.205,000: —
Kapitalvärde av framtida pensioner............................................. » 108.349,000: —
Summa kronor 122,554,000: —
Brist: » 56,541,000: —
Då denna brist måste ersättas genom ett statsbidrag, som motsvarar 4 proc. ränta
härå, finner man, att det statsbidrag, som erfordras för att nuvarande delägare skola
komma i åtnjutande av föreslagna pensioner, oaktat för dem icke under gångna år
erlagts de i tab. A angivna årsavgifter, utgör 2,260,000 kronor.
Då delägarna föreslås skola såsom hittills erlägga 2y2 proc. av delaktighetsbeloppet
i årsavgift och då staten skulle övertaga kommunernas andel i årsavgifterna beträffande
lärartjänster vid folkskolorna, erhåller man de årsavgifter, som av staten skola
erläggas år 1919, ur tabell C (bil. 2).
Då årsavgifter skola erläggas av skoldistrikten och staten jämväl för vakanta
tjänster, har hänsyn till förvaltningskostnader icke ansetts behöva tagas.
Från och med år 1919 bör sålunda till pensionsinrättningen anvisas åriksstaten:
1) Ett fast ordinarie anslag å 2,260,000 kronor, för att pensionerna till nuvarande
delägare skola kunna utbetalas med föreslagna belopp. Det nuvarande ordinarie anslaget
å 681,892 kronor bör sålunda höjas med 1,578,108 kronor.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33G.
2) Ett ordinarie förslagsanslag å 2,103,000 kronor, från vilket skola till pensionsinrättniugen
utbetalas för varje delaktig tjänst de i tab. C (bil. 2) angivna beloppen.
Däremot besparas det nuvarande extra anslaget å 114,000 kronor, då de s. k. extra
pensionsavgifterna böra upphöra att utgå.
Den sålunda verkställda beräkningen giver vid handen, att såsom bidrag
från statens sida till folkskollärarnas pensionering skulle allt som
allt erfordras ett belopp av 4,363,000 kronor.
Jag delar den uppfattning, som i utredningen gjorts gällande, nämligen
att ifrågavarande belopp lämpligen bör fördelas i ett fast ordinarie anslag
å 2,260,000 kronor och ett ordinarie förslagsanslag å 2,103,000 kronor.
'' Såsom jag förut erinrat, är i 1918 års riksstat uppfört ett ordinärt
anslag till bidrag till folkskollärarnas pensionering å 681,892 kronor. Dragés
sistnämnda belopp från den beräknade totalkostnaden av 4,363,000
kronor, erhålles en summa av 3,681,108 kronor.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag är för ändamålet
beräknat ett ökat belopp av 3,650,000 kronor. I fråga om täckandet av den
sålunda uppkomna skillnaden torde chefen för finansdepartementet under
riksdagens fortgång komma att göra hemställan om avlåtande av framställning
till riksdagen för beredande av därför erforderliga medel.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, det ltders
Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att
dels öka det under riksstatens tionde huvudtitel
uppförda anslaget »Bidrag till folkskollärarnas pensionering»
från dess nuvarande belopp, 681,892 kronor, med
1,578,108 kronor till 2,260,000 kronor;
dels ock under samma huvudtitel under rubrik
»Pensionsavgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning»
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 2,103,000 kronor.
På tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla vad föredragande
departementschefen sålunda hemställt; och
skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Florin.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 296 höft. (Nr 336.)
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
Tabell A.
Bil. 1.
Tjänst. . |
Antal del-ägare den |
Beloppet av hel |
Årsavgift |
i kronor. |
Summa |
||||
Nu- varande. |
Före- slagen. |
Nu- varande. |
Före- slagen. |
||||||
Lärare vid folkskola ochsmåskolesem. |
5.307 |
1.013 |
2.250 |
_ |
101:25 |
270: — |
537.333: 75 |
||
Lärarinna vid > » » |
2,971 |
900 |
— |
1.875 |
— |
90:- |
262:50 |
267 390 |
— |
Lärare » sem. övn. skola |
25 |
1,734 |
— |
3.300 |
— |
195: - |
396:- |
4 625 |
— |
Lärarinna » sem. övn. skola |
15 |
1,334 |
— |
2.700 |
— |
150: — |
378: — |
2.250 |
— |
Föreståndare vid sem.iMurjek, Hapar. |
2 |
2.667 |
— |
3.375 |
— |
300: — |
405: - |
600 |
— |
Lärare » » » » » |
2 |
1 600 |
— |
3.300 |
— |
180: — |
396:- |
360 |
— |
Lärarinna » » » » |
2 |
1.200 |
— |
1,875 |
— |
135: — |
262:50 |
270 |
— |
» » » » Haparanda |
2 |
1.300 |
— |
1,875 |
— |
146:25 |
262: 50 |
292 |
50 |
Lärare vid högre folkskola |
36 |
1.800 |
— |
3.000 |
— |
180: — |
360: - |
6.480 |
— |
Lärarinna vid » « |
13 |
1,500 |
— |
2,475 |
— |
150: — |
346:50 |
1.950 |
— |
Lärare » kommunal mellanskof |
27 |
2,4d0 |
— |
3.375 |
— |
240: — |
405: — |
6 480 |
— |
Lärarinna > » » |
25 |
1.650 |
— |
2.775 |
— |
165: — |
388: 50 |
4,125 |
— |
Lärare » privata skolor |
17 |
1,013 |
— |
2 250 |
— |
101:25 |
270: — |
1.721 |
25 |
Lärarinna » » » |
10 |
9u0 |
— |
1,875 |
— |
90: — |
262:50 |
900 |
— |
Summa |
8,454 |
— |
- | — |
— |
1834,777 |
50 |
Tabell B.
Tjänst. |
Antal i |
tjänst varande delägare. |
Antal vakanta |
|||||||
sl/« 1912 |
Vll913 |
l/j 1914 |
Vid 9 6 |
Vl''91t |
Vil 917 |
Vti9i8 |
Vil»19 Beräknat |
Vll913 |
i/il918 |
|
Lärare vid folkskola m/fl. skolor |
5.324 |
5,334 |
5,476 |
5,592 |
5.726 |
5,854 |
6,098 |
6 154 |
403 |
291 |
Lärarinna vid folkskola » |
2,981 |
2,992 |
3,143 |
3,301 |
3,432 |
3,565 |
3,743 |
3,895 |
162 |
196 |
Lärare vid sem. övn.-skola......... |
25 |
25 |
29 |
33 |
37 |
37 |
41 |
46 |
— |
— |
Lärarinna vid sem. övn.-skola... |
15 |
15 |
16 |
26 |
25 |
28 |
30 |
27 |
— |
— |
Förest, vid. sem. i Murjek, Hapa-randa...................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
Lärare vid sem. i Murjek, Hapa-randa...................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
||
Lärarinna vid seminariet i Mur-jek ......................................... |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
_ |
_ |
Lärarinna vid sem. i Haparanda |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
I |
Lärare vid högre folkskola......... |
36 |
38 |
38 |
34 |
47 |
53 |
67 |
69 |
1 |
2 |
Lärarinna vid högre folkskola .. |
13 |
12 |
13 |
14 |
15 |
20 |
21 |
21 |
1 |
— |
Lärare vid kom. mellanskof..... |
27 |
27 |
42 |
55 |
60 |
62 |
76 |
81 |
— |
, 1 |
Lärarinna vid kom. mellanskof |
25 |
25 |
46 |
57 |
57 |
62 |
63 |
64 |
— |
| 1 |
Summa |
8,454 |
8,476 |
8,811 |
9,120 |
9,407 |
9,689 |
10,147 |
10,365 |
567 |
491 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336. 19
Bil. 2. Tabell C.
Tjänst. |
Antal |
Årsavgift. |
Av avgiften betalar |
Summa statsbi- drag. |
|||
delägaren. |
skoldistr. |
staten. |
|||||
Lärare vid folkskola..................... |
6,124 |
270: — |
75: — |
195: — |
i 1,194,180: — |
||
Lärarinna vid folkskola.................. |
3,835 |
262:50 |
62:50 |
200: — |
767,000: — |
||
Lärare vid sem. övn.-skola............ |
46 |
396: — |
110: — |
286: — |
13,156: — |
||
Lärarinna vid sem. övn.-skola......... |
27 |
378: — |
90: — |
288: — |
7,776: — |
||
Förest, vid sem. i Murjek, Hapa- |
|||||||
randa .......................................... |
2 |
405: — |
112: 50 |
292: 50 |
585: — |
||
Lärare vid sem. i Murjek, Hapa- |
|||||||
randa .......................................... |
2 |
396: — |
110: — |
286: — |
572: — |
||
Lärarinna vid sem. i Murjek, Hapa- |
|||||||
randa .......................................... |
4 |
262:50 |
62:50 |
200: — |
800: — |
||
Lärare vid högre folkskola, typ I...... |
69 |
360: — |
100: — |
200 |
— |
60: — |
4,140: — |
Lärarinna vid högre folkskola, typ I |
21 |
346: 50 |
82:50 |
165 |
— |
99: — |
2,079: —1 |
Lärare vid högre folkskola, typ II... |
— |
387: — |
107:50 |
215 |
— |
64: 50 |
— |
Lärarinna vid högre folkskola, typ 11 |
— |
372:75 |
88: 75 |
177 |
50 |
106:50 |
— |
Lärare vid kom. mellanskola......... |
81 |
405: — |
112:50 |
225 |
— |
67:50 |
5,467: 50! |
Lärarinna vid kom. mellanskola...... |
64 |
388: 50 |
92:50 |
185 |
— |
111: — |
7,104: — |
Lärare vid småskolesem. in. fl. skolor |
30 |
270: — |
75: — |
150 |
— |
45: — |
1,350: — |
Lärarinna vid småskolesem. m. fl. |
|||||||
skolor ......................................... |
60 |
262: 50 |
62:50 |
125 |
— |
75: — |
4.500: — |
Summa |
10,365 |
— |
— |
2,008,709: 50 |
|||
Härtill kommer för: |
vakanta |
||||||
Lärartjänster vid folkskola .......... |
335 |
— |
— |
195: — |
63,325: — |
||
Lärarinnetjänster vid folkskola...... |
155 |
— |
200: |
31,000: — |
|||
Summa |
j 10,855 |
— |
— |
— |
2,103,034: 50 |