Kungl. Muj.ts nåd. proposition Nr 32.
\
Nr 32.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning- om undantag från tillämpningen av förordningen
den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs,
utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid
tillverkning av stärkelse; given Stockholms slott den 22
januari 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen *
att antaga närlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen
av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å
majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämen, använda vid tillverkning av
stärkelse.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbiiver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt: 29 höft. (Nr 32.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.
Förslag
till
förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli
1912 angående särskild skatt ä majs, utländsk potatis samt maniokarot och
andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid
tillverkning av stärkelse.
Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25
juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot
och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid tillverkning av stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad
de avse andra ämnen än dels utländsk potatis, dels ämne, som innehåller
utländsk potatis.
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1918 och gäller tillsvidare
till dag, som av Konungen bestämmes, dock ej längre än till den
1 mars 1919.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari
1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:
I en till 1917 års riksdag avlåten, den 14 april nämnda år dagtecknad
proposition, nr 203, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att antaga ett vid
propositionen fogat förslag till förordning om undantag från tillämpningen
av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å
majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse, så lydande:
Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912
angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad de avse andra ämnen än dels utländsk
potatis, dels ämne, som innehåller utländsk potatis.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.
Denna förordning träder i kraft ä dag, som Konungen bestämmer, och gäller
tillsvidare till dag, som likaledes av Konungen bestämmes, dock ei längre än till
den 1 mars 1918.
Enligt nämnda förordning den 25 juli 1912 skulle en särskild
skatt av 8 öre utgå för varje kilogram vid sådan tillverkning använd
majs eller ämne innehållande majs, utländsk potatis samt maniokarot
och därmed jämförliga ämnen, med vilka åsyftats bland annat tapioka-,
kassawa- och arowrot. Skatten hade tillkommit i syfte att förekomma,
att man till men för den inhemska potatisodlingen komme att vid
stärkelsefabrikationen inom landet i större omfattning övergå till användning
av utländska råämnen.
Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition den 14 april 1917 föranleddes
av en utav aktiebolaget Svenska stärkelseintressenter genom
skrivelse den 7 november 1916 gjord framställning om upphävande
tillsvidare av förordningen den 25 juli 1912. Härvid framhöll bolaget,
att det med hänsyn till den rådande bristen å potatis genom ifrågavarande
skatts borttagande borde beredas möjlighet att för tillverkning
av stärkelse använda majs, varigenom vunnes, förutom avsevärda fördelar
för tillverkare av stärkelse och de många viktiga därav beroende industrier,
den förmånen, att avsevärda kvantiteter potatis kunde komma
konsumtionen till godo. Därtill komme, att vid användning av majs
vid stärkelsefabrikation cirka 40 procent av majskvantiteten och cirka
60 procent av majsens fodervärde återvunnes i avfallet.
Över bolagets berörda framställning hade kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen den 19 december 1916 gemensamt avgivit infordrat
utlåtande och därvid anfört: »De skäl, som föranledde tillskapandet av
ifrågavarande skatt å majs, kunna under nu rådande förhållanden icke
åberopas för ett bibehållande av skatten. Tvärtom synes situationen
på livsmedelsmarknaden hava utvecklat sig så, att man torde böra söka
främja användandet av majs för stärkelsetillverkningen för att låta
potatisen till så stor del som möjligt komma till användning som matpotatis.
Bristen på stärkelse torde dessutom redan nu vara så kännbar,
att ett underhjälpande av tillverkningen av stärkelse framstår såsom
önskvärt. Då, enligt vad ämbetsverken inhämtat, ifrågavarande skatteförordning
icke hittills varit i tillämpning, torde ett suspenderande av
förordningen icke heller ur budgetssynpunkt möta något hinder. På
grund av vad sålunda anförts få ämbetsverken tillstyrka, att Eders
Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i syfte, att skatten å majs, använd
vid tillverkning av stärkelse, varder upphävd tillsvidare under år 1917.»
Kontrollstyrelsen, som jämväl blivit hörd i ämnet, tillstyrkte i
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 32. 5
sitt den 10 februari 1917 avgivna utlåtande framställningen, men erinrade
tillika, dels att skäl syntes kunna förekomma att tillsvidare upphäva
den särskilda skatten ej blott å majs titan även å övriga ämnen,
vara enligt berörda förordning den 25 juli 1912 skatt skulle utgå, med
undantag av utländsk potatis, dels ock att det torde böra inrymmas
befogenhet för Kungl. Maj:t att pröva och avgöra, huruvida och under
vilka tider ifrågavarande särskilda skatt borde upphävas, dock ej för
längre tid än intill den 1 mars 1918. Kontrollstyrelsen meddelade
slutligen, att i slutet av 1916 för första gången anmälan gjorts om påbörjande
av stärkelsetillverkning av majs vid Lyckeby i Blekinge län.
Vid föredragning i statsrådet av berörda ärende yttrade dåvarande
chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson följande:
»De i ärendet hörda ämbetsverken hava således icke haft något att
erinra mot ett provisoriskt suspenderande av ifrågavarande skatt, med
undantag av vad den gäller utländsk potatis. Åven mig synes en sådan
åtgärd väl motiverad under nuvarande förhållanden, då den inhemska
potatisen i första hand bör användas till människoföda och den fabriksmässiga
tillverkningen av potatisstärkelse med hänsyn härtill också är
förbjuden, varför skattens uppgift att skydda en sådan tillverkning är
för närvarande förfallen. Å andra sidan bör, så länge någon för den
inhemska potatisodlingens intressen skadlig konkurrens därmed icke
skapas, intet särskilt hinder läggas i vägen för det, som kan egga den
enskilda företagsamheten att med användande av utländskt råmateriel
uppdriva produktionen av den för många viktiga näringar behövliga
stärkelsen. Visserligen har nyligen beslag blivit lagt å den inom landet
befintliga majsen, men härav träffas icke den vara, som därefter importeras.
Den föreslagna skattefriheten kan måhända i sin mån uppmuntra
till import och sjmes mig också därför lämpligen böra medgivas.
Då den, som jag finner riktigt, begränsas till högst den 1 mars
1918, kan den ej heller under instundande odlingsperiod verka hämmande
på lusten till odling i så stor skala som möjligt av potatis inom landet.
Lämpligt synes under alla förhållanden vara, att Kungl. Maj:t får i
sin hand att bestämma såväl dagen för skattefrihetens inträdande som
ock dess upphörande före nämnda dag, då den i alla fäll skulle
upphöra. Såsom de hörda ämbetsverken erinrat, har skatten hittills icke
inbragt statsverket några inkomster, vadan någon minskning i hittills
beräknat skattebelopp icke heller av skattefriheten skulle följa.»
Riksdagen anmälde i skrivelse den 5 juni 1917, nr 244, att riksdagen
bifallit propositionen.
Den 25 juni 1917 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning om
Departe
mentschefen.
6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.
undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående
särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse; varande förordningen av enahanda innehåll som
det för riksdagen framlagda förslaget.
Nyssnämnda den 25 juni 1917 utfärdade Kungl. Maj:t jämväl
kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av berörda förordning;
och stadgades i denna kungörelse, att förordningen skulle träda i kraft
den 1 juli 1917 och gälla tillsvidare till den 1 mars 1918.
1 december 1917 har från finansdepartementet begärts utlåtanden
från kontrollstyrelsen och folkhushållningskommissionen angående huruvida
och i sådant fall för vilken tid bestämmelserna i förordningen den
25 juni 1917 borde prolongeras.
Kontrollstyrelsen anför i sitt den 31 december 1917 dagtecknade
utlåtande, att den ansåge samma omständigheter, som föranlett tillkomsten
av berörda förordning, alltjämt göra sig gällande, samt att
styrelsen därför hemställde om vidtagande av åtgärder, för att bestämmelserna
i ifrågavarande förordning måtte förlängas att gälla under ytterligare
ett år.
Vid kontrollstyrelsens utlåtande har fogats ett av aktiebolaget
Svenska Stärkelseintressenter avgivet yttrande, däri hem ställes om förlängning
av bestämmelserna i nämnda förordning.
Folkhushållningskommissionen har i utlåtande den 7 januari 1918
avgivit yttrande av enahanda innehåll som kontrollstyrelsen.
Åven jag anser, att bestämmelserna i berörda förordning böra
förnyas att gälla för tiden efter den 28 februari 1918. Lämpligen
torde, i enlighet med vad som i sådant avseende föreslagits, den nya
förordningens giltighetstid kunna bestämmas till ett år, men bör dock,
därest förändrade förhållanden skulle föranleda därtill, Kungl. Maj: t
kunna redan före utgången av sagda tid föreskriva, att förordningen
icke vidare skall äga tillämpning.
Sedan departementschefen härefter uppläst ett, i enlighet med vad
han sålunda yttrat, upprättat förslag till förordning om undantag från tillämpningen
av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å
majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika
stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
till riksdagen föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.
7
Kungi. Majds nåd. proposition Nr 32.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll
utvisar.
ITr protokollet:
Stig Östergren.