Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 318.

1

Nr 318.

Kung1. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående uppförande
å ordinarie stat av kontrollstyrelsens avdelning
för rusdrycksförsäljningsärenden m. m,; given Stockholms
slott den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels godkänna det i berörda protokoll intagna förslag till ordinarie
stat för kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden,
att tillämpas från och med år 1919, jämte i protokollet omförmälda
allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i nämnda stat
upptagna avlöningsförmåner,

dels■ förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden,
skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda
villkor och bestämmelser,

dels, i händelse av godkännande av det framlagda stat förslaget,
höja det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen
från dess nuvarande belopp kronor 34,200
med 43,800 kronor till........................................................... kronor 78,000,

dels för upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens avdelning
för rusdrycksförsäljningsärenden å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, å........................ kronor 35,000,

dels ock för att möta det behov. av extra arbetskrafter, som under
innevarande år kommer att uppstå å styrelsens ifrågavarande avdelning
i samband med rusdrycksförsäljningsförordningens genomförande, å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, å... kronor 10,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 281 käft. (Nr 318.)

1

2

Kungl. Ma):ls nåd. proposition Nr 318.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 22
mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson, •

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Genom förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av
rusdrycker inträder från och med år 1919 väsentligt ändrade förhållanden
på rusdrycksförsäljningens område. Dessa framträda särskilt därutinnan,
att denna försäljning är underkastad en ingående tillsyn av
ett statsorgan, kontrollstyrelsen. Denna styrelse är redan för närvarande
inriktad på likartade uppgifter, i det att styrelsen är uppsiktsmyndighet
över brännvinsförsäljningsbolagen. Genom den nyssberörda förordningen
erhåller kontroll styrelsen emellertid en väsentligt vi dgad befogenhet
och området för styrelsens verksamhet blir mera omfattande.
Med hänsyn härtill har en omorganisation av styrelsen befunnits erforderlig.
Genom beslut den 29 juni 1917 anbefallde därför Kungl. Maj:t
kontrollstyrelsen att upprätta och före den 1 oktober 1917 till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag till den förstärkning av arbetskrafterna hos
kontrollstyrelsen, som kunde vara erforderlig med hänsyn till den befattning,
rusdrycksförsäljningsförordningen tilläde styrelsen med ärenden,
som i förordningen avsåges.

3

Kungl. Muj.ts nåd. proposition Nr 318.

I ett den 1 oktober 1917 dagtecknat utlåtande avgav kontrollstyrelsen
det infordrade förslaget till omorganisation av styrelsen, över
ifrågavarande förslag, som den 6 oktober 1917 remitterades till löneregleringskommittén,
har nämnda kommitté den 16 februari 1918 avgivit
infordrat utlåtande.

Jag tillåter mig erinra därom, att i avbidan på den utredning, som
löneregleringskommitten anbefallts att verkställa, Kungl. Maj:t i anslutning
till kontrollstyrelsens förslag i den till innevarande års riksdag avlåtna
statsverkspropositionen under punkt 41 av sjunde huvudtiteln för
ifrågavarande ändamål beräknat dels ett ordinarie anslag å 78,000 kronor,
varav 34,200 kronor utgjorde det å ordinarie stat förut upptagna anslagsbeloppet
och 43,800 kronor avsåge erforderliga medel för styrelsens
avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden, dels ock ett extra anslag å

35,000 kronor. Vidare har '' för samma ändamål under punkten 9 av
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 beräknats ett
belopp av 10,000 kronor.

Sedan alltså numera behörig utredning blivit i ärendet verkställd,
får jag ånyo anmäla detsamma.

Jag tillåter mig därvid att till en början lämna en redogörelse för Historik.
kontrollstyrelsens uppkomst och utveckling.

Sedan 1853—1854 årens riksdag godkänt förslag till förordning Tiden1^iä
angående villkoren för brännvins tillverkning, beslöt Kungl. Maj:t den 1
juni 1855 bildandet av en centralstyrelse för kontrollen å brännvinsförfattningarnas
tillämpning genom anställandet vid civildepartementet av
en byråchef. Från och med år 1874 överflyttades den ifrågavarande
centrala kontrollen till en inom finansdepartementet anordnad byrå för
kontrollen å tillverkningsavgifter, och skulle byråns chef tillika hava
överinseendet över vitbetssockerbeskattningen.

I enlighet med 1884 års riksdags beslut överlämnades från och
med år 1885 handläggningen av ärenden rörande justeringsväsendet till
nämnda byrå, som med anslag å ordinarie stat ombildades till en kontroll-
och justeringsbyrå, bestående av en byråchef med samma avlöning
som byråchefer inom Kungl. Maj:ts kansli samt eu byråingenjör och en
kanslisekreterare med samma avlöning som kanslisekreterare i kansliet,
ävensom en vaktmästare med samma avlöning som vaktmästarna i allmänhet
inom statsdepartementen.

Enligt den instruktion, som den 31 oktober 1884 utfärdades för
kontroll- och justeringsbyrån, ålåg det byrån att biträda chefen för

4

1907 års organisation
av
kontroll- och
justeringsstyrelsen.

Kunjl. Maj;ts nåd. proposition I3r 318.

finansdepartementet vid handläggning av frågor rörande brännvins- och
vitbetssockerbeskattningen samt justeringsverket, att övervaka kontrollen
å brännvins- och vitbetssockerbeskattningen samt att såsom styrelse för
justeringsverket utöva tillsyn å efterlevnaden av författningar angående
mått och vikt. Sedermera utvidgades byråns åligganden till att även
biträda departementschefen vid handläggning av frågor rörande försäljning
av vin och Öl samt tillagade alkoholfria drycker äveusom rörande
tillverkning och beskattning av maltdrycker samt att övervaka kontrollen
å tillverkningen av maltdrycker.

Sedan 1906 års riksdag anhållit om framläggande av förslag till
förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid brännvins-, socker- och
maltdryckstillverkningen i syfte att åstadkomma större enhetlighet i kontrollens
organisation och minskade kontrollkostnader, avlät Kungl. Maj:t
dels den 8 mars 1907 tre propositioner med förslag till förordningar
angående tillverkning av brännvin, angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker samt om beskattning av socker, dels den 15 mars 1907
en proposition angående bestridande av kostnaden för en kontroll- och
justeringsstyrelse m. m.

Enligt berörda förslag skulle det åligga den nya kontroll- och
justeringsstyrelsen att utöva överinseendet över kontrollen vid tillverkningen
och beskattningen av brännvin, maltdrycker och socker, beträffande
sockerbeskattningen med den inskränkning, som följde av gällande
bestämmelser rörande tullverkets befattning med kontrollen. Därjämte
skulle styrelsen handhava överinseendet över justeringsverket i riket
samt utöva den befattning med kontrollen över försäljningen av brännvin,
som då tillkom chefen för kontroll- och justeringsbyrån. Kontrolloch
justeringsstyrelsen skulle sålunda hava enahanda befogenheter och
åligganden som kontroll- och justeringsbyrån och dess chef, men därutöver
erhålla en i vissa avseenden vidgad befogenhet, såsom inspektionen
över sockerfabrikerna, bestämmandet av tjänstgöringsområden för överkontrollörerna
in. m.

Med hänsyn till de vidgade uppgifterna ansågs det nödvändigt, att
den nya styrelsen utrustades med något större arbetskrafter än dem,
över vilka kontroll- och justeringsbyrån förfogade. Ökningen syntes
emellertid kunna begränsas till ytterligare en tekniskt bildad tjänsteman.
Lantbruksstyrelsen ansågs lämpligen i vissa avseenden kunna tjäna till
förebild för det nya verkets organisation, och skulle kontroll- och justeringsstyrelsen
bestå av en chef (överdirektör) samt tre ansvariga ledamöter,
varav två tekniskt bildade (överingenjörer) och en med civil tjänste -

5

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

mannautbildning (sekreterare). Överdirektören skulle i regel vara ensam
beslutande och ledamöterna föredragande inför honom, med rätt och
skyldighet för föredraganden att vid avvikande mening låta anteckna
densamma till protokollet. Vid handläggning av viktigare ärenden skulle
förutom föredraganden ytterligare en av ledamöterna deltaga i behandlingen.

Med hänsyn till den förestående regleringen av löneförhållandena
m. m. vid de centrala ämbetsverken ansågs, att den nya myndigheten
tillsvidare icke borde uppföras på ordinarie stat. Löneförmånerna för
tjänstinnehavarna syntes lämpligen böra bestämmas med lantbruksstyrelsen
som förebild/ I enlighet härmed skulle avlöningen utgå till chefen
med 7,000 kronor och till var och en av ledamöterna med 4,500 kronor
samt till en vaktmästare med 800 kronor jämte ålders- och dyrtidstillägg.
Till amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning m. m. erfordrades 4,300
kronor. Den föreslagna lönestaten för den nya kontroll- och justeringsstvrelsen
slutade på 25,600 kronor.

Vad Ivungl. Maj:t föreslagit godkändes av riksdagen, varefter instruktion
för styrelsen utfärdades den 15 november 1907.

På grund av föreskrift i kungl. brev den 6 december 1907 avgav
sedermera löneregleringskommittén den 8 december 1908 betänkande
med förslag till reglering av löneförhållanden m. m. vid mynt- och kontrollverken
samt kontroll- och justeringsstyrelsen.

Härvid föreslog kommittén dels att mynt- och kontrollverken skulle
förenas till ett enda verk, till vilket jämväl skulle från kontroll- och
justeringsstyrelsen '' överflyttas bestyret med justeringsväsendet, dels ock
att kontroll- och justeringsstyrelsen skulle under benämning av kontrollstvrelsen
uppföras på ordinarie stat.

Kontrollstyrelsen skulle hava att utöva överinseendet över kontrollen
vid tillverkningen och beskattningen av brännvin, maltdrycker
och socker m. m., beträffande beskattningen av socker för såvitt denna
kontroll icke ankomme på tullverket, ävensom den befattning med kontrollen
över försäljningen av brännvin samt med kontrollen över normalpapper
och normalbläck m. m., som då tillkom kontroll- och justeringsstyrelseu.
Behovet av ordinarie arbetskrafter hos kontrollstyrelsen syntes
kommittén böra tillgodoses med enahanda antal befattningar, som funnes
hos kontroll- och justeringsstyrelsen. En minskning av de tekniska
ledamöternas antal på grund av justeringsgöromålens övertagande av
annat ämbetsverk läte sig icke göra.

Avlöningen till överdirektören i kontrollstyrelsen föreslog kommit -

Löner tgleringen
år 1909.

6

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 318-

tén skola sättas till 9,000 kronor. I fråga om avlöningen till ledamöterna
i kontrollstyrelsen erinrade väl kommittén, att organisationen av
kontroll- och justeringsstyrelsen ägt rum med lantbruksstyrelsen som
förebild ävensom att enligt 1908 års riksdags beslut lantbruksstyrelsens
ledamöter uppförts i tredje normallönegraden, men anförde tillika, att
kommittén icke ansett sig böra för det dåvarande föreslå uppförandet av
kontrollstyrelsens ledamöter i nämnda lönegrad, särskilt som området för
den centrala kontrollmyndighetens verksamhet under de senare åren allt
mera tillökats och inom en icke avlägsen framtid måhända komme att
än ytterligare utvidgas, på grund varav det kunde antagas, att styrelsen
knappast ännu fått sin organisation slutgiltigt genomförd. Med hänsyn
till löneregleringen vid lantbruksstyrelsen samt till de viktiga uppgifter,
som skulle åligga kontrollstyrelsen, kunde det emellertid icke anses
billigt att bibehålla sistnämnda styrelses ledamöter i andra lönegraden,
utan ansåg kommittén, att ledamöterna borde, sättas i en mellangrad
mellan andra och tredje graderna. På grund härav föreslog kommittén,
att envar av ledamöterna skulle åtnjuta eu avlöning av 6,800 kronor, varav
4,200 kronor lön, 2,000 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor
ortstillägg, vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg av 600 kronor
efter 5 år.

Vaktmästaren hos kontrollstyrelsen skulle erhålla 1,200 kronor i
avlöning jämte ett ålderstillägg efter 5 år med 100 kronor. Kommittén
föreslog slutligen, att i staten för kontrollstyrelsen skulle uppföras ett
anslag av 6,600 kronor till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning
m. m. ävensom att alla expenser vid kontrollstyrelsen skulle bestridas
av förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter.

Enligt löneregleringskommitténs förslag slutade kontrollstyrelsens
stat å 37,200 kronor.

Ordföranden och en ledamot i löneregleringskommittén anförde
reservation i fråga om uppförandet av kontrollstyrelsens ledamöter i en
mellangrad mellan andra och tredje normalgraderna. Sedan ledamöterna
i kontroll- och justeringsstyrelsen genom 1907 års riksdagsbeslut uppförts
i andra normalgraden, syntes det reservanterna icke vara av några
sedermera inträffade förhållanden påkallat att redan då föreslå ifrågavarande
ledamöters uppflyttning i högre avlöningsgrad. Reservanterna
föreslogo, att avlöningen till ledamöterna skulle utgå med 5,800 kronor,
varav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och
400 kronor ortstillägg, med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor
efter 5 och 10 års tjänstgöring. Enligt reservanternas förslag slutade
lönestaten på 34,200 kronor.

7

Kunrjl. Maj As nåd. proposition Nr 318.

1 överensstämmelse med vad löneregleringskommittén föreslagit
framlade Kungl. Magt proposition (nr 100) till 1909 års riksdag angående
reglering av löneförhållandena m. in. vid kontroll- och justeringsstyrelsen.
Beträffande avlöningen till ledamöterna i styrelsen erinrade
departementschefen, att vid de löneregleringar, som åren 1907 och 1908
beslutats av riksdagen, avlöningen för ledamöter i centralt styrelseverk
i intet fall satts så låg som den av löneregleringskommitténs reservanter
föreslagna. Den centrala kontrollmyndighetens uppgifter krävde å
ifrågavarande ledamotsbefattningar personer av framstående duglighet.
Under åberopande i övrigt av vad löneregleringskommittén anfört, hemställde
departementschefen om godkännande av den av kommittén föreslagna
avlöningen till de tre ledamöterna i kontrollstyrelsen.

Statsutskottet ställde sig, i sitt över propositionen avgivna utlåtande,
på reservanternas i löneregleringskommittén ståndpunkt. Utskottet
ansåg dels att, sedan ledamöternas i styrelsen löner så nyligen
som år 1907 fastställts till andra gradens, inga förhållanden sedermera
inträtt, som påkallade deras uppflyttning redan då i högre lönegrad,
dels att införande av mellangrader i den normala avlöningsskalan icke
borde äga rum annat än, då synnerligen starka skäl talade därför, dels
att styrelsens göromål genom omorganisationen, varvid justeringsgöromålen
överflyttades till annat verk, snarare komme att minskas än att
ökas. Reservation anfördes av 9 av utskottets ledamöter, som förordade
löneregleringskommitténs och Kungl. Maj:ts förslag till lönestat.

Vid behandlingen i första kammaren bifölls reservationen, under
det att andra kammaren biträdde utskottets förslag, och vid gemensam
votering segrade andra kammarens mening.

Vad ''därefter vidkommer kontrollstyrelsens befattning med brännvinsförsäljningsärenden
tillåter jag mig att erinra om följande:

Före ingången- av år 1914 var kontrollstyrelsens befattning med
dessa ärenden jämlikt förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av brännvin inskränkt dels till utfärdande av vissa formulär och
föreskrifter angående brännvinsförsäljningsbolagens räkenskaper och
revisionsberättelser dels ock till granskning i vissa särskilda fall av
bolagens förvaltning och räkenskaper. Det därmed förenade arbetet
utfördes under berörda tid av de ordinarie tjänstemännen i styrelsen.

Från den 1 januari 1914 erhöll kontrollstyrelsen befogenhet att
besluta om ansvarsfrihet för brännvinsförsäljningsbolagen, i sammanhang
varmed styrelsen fick åliggande att, om åtgärd erfordrades i följd av

Kontrollstyrelsens
befattning
med
brännvinsfärsäljningsärenden
före
år 1914.

Förstärkning
ifrågasatt av
nykterhetskommittén

dec. 1914.

Förstärkning
av arbetskrafterna
för åren
1919—1916.

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

vägrad ansvarsfrihet eller, om revisionsberättelse eljest därtill gåve anledning,
meddela erforderliga föreskrifter.

Någon förstärkning av arbetskrafterna förekom emellertid ej i anledning
av styrelsens sålunda utvidgade befogenhet i fråga om brännvinsförsäljningsärendena;
erinras må emellertid, att den nyssnämnda ansvarighetsprövningen
icke skulle komma att utövas förrän efter utgången
av september månad 1915.

Med skrivelse den 12 december 1914 överlämnade nykterhetskommittén
till Kungl. Maj:t ett betänkande med förslag till sådan ändringav
15 § brännvinsförsäljningsförordningen, att brännvinsförsäljningsbolagen
vid utövande av sin verksamhet skulle stå under överinseende
av kontrollstyrelsen och hava att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
styrelsen kunde meddela i avseende å inköp av, försäljningspris
för samt alkoholstyrka hos brännvin ävensom beträffande bolagens
förvaltning m. m.

Sedan Kung]. Maj:t med anledning härav genom proposition nr
81 till 1915 års riksdag framlagt förslag till förordning om ändrad lydelse
av 15 § 1, 3, 4, 5, 8 och 9 mom. samt 17 § 2 mom. i brännvinsförsäljningsförordningen,
avseende att genom utvidgad befogenhet
för kontrollstyrelsen införa strängare kontroll å brännvinsförsäljningsbolagens
rörelse och förvaltning, blev det erforderligt att upptaga till
prövning frågan om en förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter.

I sitt ovannämnda den 12 december 1914 avgivna betänkande hade
nämligen nykterhetskommittén framhållit, att genom den ifrågasatta vidgade
befogenheten för kontrollstyrelsen frågan om en förstärkning av
arbetskrafterna i styrelsen bleve aktuell. Det syntes nämligen kommittén,
som om handläggningen av de nya frågor, som enligt kommitténs förslag
skulle uppdragas åt styrelsen, i förening med de uppgifter å detta
område, som redan ålåge styrelsen, skulle komma att helt kräva en
tjänstemans tid. Kommittén erinrade, att i samband med frågan om
förstärkning av arbetskrafterna inom kontrollstyrelsen stode det i 1911
års riksdags skrivelse (nr 226) berörda spörsmålet om inrättande av en
särskild överstju-else för brännvinsförsäljningsbolagen eller om läggande
av dessa ärenden under en särskild avdelning inom kontrollstyrelsen.
Enligt kommitténs mening borde emellertid organisationsspörsmålet, åtminstone
för det dåvarande, icke få denna större omfattning.

Over nykterhetskommitténs betänkande inhämtades kontrollstyrelsens
yttrande, däri framhölls, att ej mindre kontrollstyrelsens befogenhet

9

Kungl. Maj As nåd. proposition Nr 318.

att besluta om ansvarsfrihet för brännvinsförsäljningsbolagen och vad
därmed ägde sammanhang än även de av kommittén föreslagna nya uppgifterna
skulle komma att medföra en betydande ökning av styrelsens
arbete. Då någon tids erfarenhet vore nödvändig, innan personalbehovet
kunde mera definitivt bestämmas, hade styrelsen icke ansett sig böra för
det dåvarande ifrågasätta, att den för ändamålet erforderliga anslagsökningen
anvisades att utgå å ordinarie stat utan allenast å extra stat.

Enligt styrelsens mening erfordrades en extra ledamot i styrelsen
samt ytterligare en extra tjänsteman. Arvodet till den extra ledamoten
borde till beloppet motsvara den avlöning, som åtnjötes av de ordinarie
ledamöterna, eller, med hänsyn till den ordinarie ledamot åliggande avgift
för egen pensionering, 5,600 kronor; arvodet till den extra tjänstemannen
borde utgöra ett belopp, motsvarande första gradens avlöning,
eller med nyss nämnt avdrag 3,900 kronor. Till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrivning m. m. borde utöver det ordinarie anslaget, 6,600
kronor, 2,100 kronor anslås.

Slutligen föreslogs, i enlighet med ett av nykterhetskommittén
gjort uttalande, att vid kontrollstyrelsens sida skulle ställas ett råd av
sakkunniga och erfarna personer, vilka skulle biträda styrelsen vid handläggning
av större och viktigare brännvinsförsäljningsärenden. Arvode
borde utgå med 10 kronor om dagen för de dagar, sakkunnig deltoge
i utredning och behandling av ärende hos styrelsen. Om åt sakkunnig
anförtroddes särskild utredning eller annat mera omfattande arbete, borde
utöver nyssnämnda gottgörelse utgå ersättning med belopp, som för
varje fall bestämdes av styrelsen, dock ej mer än 50 kronor för ett och
samma ärende. Medlem, som ej vore bosatt i Stockholm eller i dess omedelbara
närhet eller därstädes uppehölle sig på grund av annat allmänt uppdrag,
skulle åtnjuta ej mindre resekostnads- och traktamentsersätfning
för av uppdraget föranledda resor än även traktamentsersättning under
vistelsen i Stockholm, allt enligt tredje klassen i gällande resereglemente,
därest han icke eljest vore till gottgörelse efter högre klass berättigad.

Den av kontrollstyrelsen föreslagna utvidgningen av styrelsen betingade
för ar räknat en kostnad av 13,000 kronor, därav 3,500 kronor
till vikariatsersättningar, extra biträden, renskrivning m. m. samt ersättning
åt sakkunniga. Då emellertid denna utvidgning borde träda i
verket redan i mitten av år 1915, ansåg styrelsen, att för detta ur
borde beräknas hälften av nyss angivna årskostnad eller 6,500 kronor.

Kontroll-styrelsen betonade slutligen, att den förstärkning av »styrelsens
arbetskrafter, varom styrelsen gjort framställning, endast vore
att anse som ett provisorium, och att, enligt styrelsens mening, det med
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 281 höft. (Nr 318.) 2

Förstärkning
av arbetskrafterna
för
åren 1916—
1917.

10 Kunyl. Maj.-ts nåd. proposition Nr 318.

nödvändighet inom den närmaste framtiden måste företagas en fullständig
omorganisation av styrelsen, därest densamma skulle kunna på ett fullt
tillfredsställande sätt fylla sina ur statsfinansiell synpunkt så viktiga
uppgifter.

I proposition nr 82 till 1915 års riksdag äskade Kungl. Maj:t
anslag till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i enlighet
med vad styrelsen i sådant avseende ifrågasatt, och blev denna framställning
av riksdagen bifallen.

Den förstärkning av arbetskrafterna, som styrelsen sålunda erhöll,
visade sig emellertid vara av flera anledningar otillräcklig.

I underdånig skrivelse den 14 december 1915 angående förstärkmng
av kontrollstyielsens arbetskrafter för ar 1917 erini''ade styrelsen
om följande. Kort tid efter det Kungl. Magt framställt anslagsäskandet
genom propositionen nr 82 vid 1915 års riksdag, framlade Kungl. Magt
genom propositionen nr 187 vid samma riksdag förslag till förordning
om ändring i vissa delar av ‘brännvinsförsäljningsförordningen. Detta
föi slag avsa g att utvidga och befästa de nya riktlinjer i brännvinsförsäljningslagstiftningen,
som för första gången fått sitt uttryck i förordningen
den 25 september 1914 om ändrad lydelse av 1, 3, 5, 6, 15
och 40 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen.

Sedan riksdagen skärpt de i berörda förslag ifrågasatta författningsändringarna
särskilt genom stadgandena, att kontrollen å utminuteringen
av brännvin skulle gälla all utminutering och vara verksam, både
Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdat förordningen
den 8 juni 1915 om ändring i vissa delar av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin. Genom denna nya
förordning tillädes kontrollstyrelsen ytterligare omfattande och betydelsefull
befogenhet i fråga om brännvinsförsäljningens utövande. Någon
mot ifrågavarande betydande utvidgning av styrelsens befogenhet och
göromål, svarande ytterligare förstärkning av arbetskrafterna ifrågasattes
emellertid icke, och ansåg styrelsen en väsentligt bidragande orsak därtill
hava varit, att riksdagens beslut i fråga om de genom propositionen
nr 187 framlagda förslag fattades så sent, att någon ändring beträffande
det äskade anslaget till förstärkning av styrelsens arbetskrafter icke
kunde ifrågakomma.

överinseendet över brännvinsförsäljningsbolagens verksamhet kunde
enligt kontrollstyrelsens mening ej lämpligen utföras annat än genom
ofta återkommande inspektioner, varigenom styrelsen bleve i stånd att
dels tillse, att förordningens stadganden och styrelsens föreskrifter efter -

11

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 318.

följdes, dels upptäcka brister i handhavandet av bolagens förvaltning i
och för vidtagande av rättelse, dels ock åvägabringa en närmare beröring
mellan styrelsen och de särskilda bolagen för åstadkommande av
behörigt samarbete.

Önskvärt vore, att dylik inspektion kunde äga rum åtminstone
en 2''åne om året vid varje bolus;. Då bolagens antal vore 128 och inspektionen
av varje bolag i medeltal komme att taga två dagar, skulle
inspektionsverksamheten enbart nästan fullständigt lägga beslag på en
tjänstemans tid. Styrelsen föreslog därför en ytterligare extra tjänsteman
i första normalgraden med huvudsaklig uppgift att inspektera
bräunvinsförsäljningsbolagen. Arvodet föreslogs sålunda till 3,900 kronor.
Anslaget till vikariatsersättningar, extra biträden, renskrivning m. m.
samt till ersättning åt sakkunniga borde för år 1917 utgå med ett höjt
belopp av 5,000 kronor.

Den av styrelsen föreslagna utvidgningen skulle för år 1917 betinga
eu kostnad av 18,400 kronor, varjämte för år 1916 erfordrades
ett ytterligare belopp av 1,950 kronor.

I enlighet med kontrollstyrelsens förslag äskade Kung]. Maj:t i
statsverkspropositionen till 1916 års riksdag till förstärkning av kontrollstyrelsens
arbetskrafter å extra stat för år 1917 ett anslag av 20,350
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 därav
disponera 1,950 kronor. Riksdagen biföll vad Kungl. Maj:t äskat.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari 1917 angav kontrollstyrelsen
den ytterligare förstärkning av arbetskrafterna, som visat sig
erforderlig på grund av styrelsens vidgade befogenhet i fråga om handläggning
av brännvinsförsäljningsärendena. Styrelsens verksamhet hade
under år 1916 befunnit sig i en fortgående stegring och denna stegringskulle
efter allt att döma komma att fortsätta. Den ökade arbetsbördan
hade medfört en ökad balans av ärenden, vilken, trots ansenligt övertidsarbete,
som av vissa tjänstemän fått utföras så gott som hela året, icke
kunnat undvikas.

För det statistiska arbetet erfordrades från den 1 juli 1917 eu
biträdande tjänsteman med ett arvode motsvarande tjänstemans i första
normalgraden avlöning samt ett kvinnligt räknebiträde av andra graden
och tre kvinnliga räknebiträden av första graden. För arbetet med
revisionen av brännvinsförsäljningsbolagens förvaltning samt för det
löpande arbetet eidbrdrades från samma tidpunkt eu särskild tjänsteman
med samma arvode som nyss nämnts.

Utarbetande av författningar på brännvinsförsäljniugens område

Förstärkning
av arbetskrafterna
för
åren 1917—
1918.

Instruktion.

Kontrollstyrelsens
förslag
till omorganisation.

Arbetsbördan.

12 Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

hade i allt större omfattning måst utföras inom kontrollstyrelsen, och,
i den mån verksamheten ökats, hade styrelsen kommit i kontakt med
åtskilliga frågor av mera komplicerad juridisk innebörd. Då dylika
ärenden visat sig i betydande omfattning taga såväl chefens för ämbetsverket
som extra förste aktuariens tid i anspråk, hade styrelsen ansett
sig jämväl böra begära anslag till ett biträde'' med särskilda juridiska
kvalifikationer. Därmed avsåg styrelsen icke, att en särskild tjänstebefattning
å extra stat skulle inrättas. Styrelsen föreslog, att arvodet
till ifrågavarande biträde borde utgå efter 5,000 kronor för år.

Vidare erfordrades ökade medel till ersättning åt skrivbiträden,
extra vaktmästare in. m.

Den av kontrollstyrelsen föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna
skulle för år betinga sammanlagt 40,880 kronor, motsvarande
en ökning av 22,480 kronor i 1917 års anslag. För år 1917 erfordrades
därutöver ett belopp av 8,607 kronor.

I proposition nr 255 till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj.t
riksdagen, på sätt kontroll styrelsen hemställt, att till förstärkning av
kontrollstyrelsens arbetskrafter på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 49,487 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att redan
år 1917 därav disponera 8,607 kronor, och blev Kungl. Majrts förslagav
riksdagen bifallet.

Den 1 december 1916 har Kung], Maj:t fastställt instruktion för
kontrollstyrelsen i dess egenskap av uppsiktsmyndighet över brännvinstörsäljningsbolagen
samt den 14 juni 1917 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av 2 § 2 inom., 3 § 2 inom., 11, 12 och 14 §§, 15 § 2
inom., 16 § 7 inom., 17 § 2 mom. samt 18 § 2 mom. i nyssnämnda
instruktion.

Jag övergår härefter till en redogörelse för det förslag till omorganisation
av kontrollstyrelsen, som styrelsen i sitt förut omnämnda,
den 1 oktober 1917 dagtecknade utlåtande framlagt.

Sedan styrelsen lämnat en redogörelse för uppkomsten och utvecklingen
av styrelsens avdelning för brännvinsförsäljningsärenden, erinrar
styrelsen om tillväxten av den å denna avdelning vilande arbetsbördan.
Uppgifterna härom, vilka kompletterats för hela året 1917, äro sammanfattade
i nedanstående tablå:

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 3l8. 13

Juli—december!
1915

1916

1917

Antal inkomna mål och ärenden.....................

568

QO

O

2,452

Antal avgjorda mål och ärenden ...................

530

977

2,575

Antal koncept till utgående skrivelser ............

378

1,234

2,486

Styrelsen anför därefter:

»Antalet inkomna och utgående skrivelser äro uppgivna enligt diariet och antalet
mål och ärenden äro redovisade enligt föredragningslistan. Då inkomna skrivelser
av likartat innehåll, såsom statistiska uppgifter och dylikt, äro förda på
s. k. samlingsnummer, är antalet skrivelser, som verkligen inkommit och belastat
expeditionen, mångdubbelt större än det i tabellen uppgivna antalet. Samma förhållande
råder i fråga om de utgående skrivelserna. Enär på ett och samma diarienummer
kunna hava förts skrivelser av likartat eller ungefär likartat innehåll till
flera personer, är det av de utgående skrivelserna föranledda antalet expeditioner
mångdubbelt större eller år 1915 3,034 stycken, år 1916 8,115 stycken och under
januari—augusti månader 1917 6,360 x) stycken. Enbart antalet inkomna statistiska
skrivelser, som gjorts till föremål för bearbetning, utgöra 6,393 2) stycken. I antalet
utgående skrivelser äro i regeln icke inräknade ett stort antal påminnelseskrivelser
i anledning av försummat insändande av uppgifter.

Såsom styrelsen framhöll i sin förut omnämnda skrivelse den 31 januari 1917,
torde den ökade arbetsbördan delvis stå i samband med nu rådande extraordinära
förhållanden, men den ökning i arbetsbördan, som kristiden föranlett, hade å andra
sidan förorsakat, att viktiga ordinarie arbetsuppgifter måst skjutas på framtiden.
Ökningen i arbetsbördan hade emellertid också berott ej. mindre på nya arbetsuppgifter,
som genom riksdagarnas beslut tillagts styrelsen, än även på det närmare
utförandet av kontrollstyrelsens uppgift att utöva överinseendet över brännvinsförsäljningsbolagen,
och framhöll styrelsen, att, i den mån styrelsen genom särskilda
föreskrifter reglerade det ena området efter det andra av brännvinsförsäljningsbolagens
verksamhet och därigenom också sattes i tillfälle att kontrollera denna verksamhet,
desto mera ökades det löpande arbetet inom styrelsen. Antalet såväl muntliga
som skriftliga förfrågningar hade sålunda varit i ständigt stigande och medfört
en högst väsentlig arbetsbörda. Och förfrågningar beträffande spörsmål, som sammanhängde
med brännvinsförsäljningen, framställdes icke allenast av brännvinsförsäljningsbolagen
utan även av allmänheten. I den mån det blivit känt, att kontrollstyrelsen
hade överinseendet över brännvinsförsäljningsbolagen, hade allmänheten
också börjat vända sig till styrelsen med klagomål i olika avseenden. Antalet under
år 1916 avgjorda besvär jämlikt 15 § 10 mom. brännvinsförsäljningsförordningen
hade varit 112 stycken. Den under senare hälften av år 1916 påbörjade inspektionsverksamheten
hade föranlett styrelsen att i många fall ingripa och lämna
bolagen föreskrifter i olika avseenden. Detta hade fört med sig en skriftväxling av

*) Enligt uppgift från kontrollstyrelsen var motsvarande siffra för hela året 1917 9.668.
vj » » » » > * » > » ^ * 9,430.

14

Styrelsens
uppgifter
enligt den nya
rusdrycks försäljnings
förordningen.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 318.

ej ringa omfattning. Under år 1917 torde denna sida av styrelsens verksamhet än
ytterligare komma att förorsaka en ökning av arbetsbördan.

De av styrelsen sålunda framhållna synpunkterna i avseende å arbetet?
ökade omfattning förtjäna särskilt beaktande, då det gäller att bedöma arbetsbördan
efter genomförandet av den nya rusdrycksförsäljningslagstiftningen.»

De enligt förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av
rusdrycker styrelsen åliggande uppgifter äro följande:

. I. Beträffande bolagens förvaltning:

1) att hava överinseendet över rusdrycksförsäljningsbolagen och
meddela föreskrii ter i avseende å inköp av, försäljningspris för samt
alkoholstyrka hos rusdrycker ävensom angående räkenskapers förande
och i övrigt beträffande bolagens förvaltning eller eljest i de i förordningen
särskilt angivna hänseenden (19 § 2 mom.),

2) att pröva frågor om a) fastighetsinköp, b) mera omfattande
förändring inom redan förvärvad fastighet, c) förhyrande av andra lägenheter
än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, bolaget självt utövar,
samt d) affärsavtal för längre tid än bolagets rättighet upplåtits (19 §
4 mom.), ■

3) att i bolagsstyrelse utse ordförande jämte suppleant för honom
(19 § 5 mom.),

4) att bestämma om grunder för ersättning till styrelseledamöter
samt till revisorer och ombud för dessa (19 § 7 inom.), samt

5) att meddela föreskrifter beträffande överlåtelse av utskänkningsrättighet
(25 § 2 inom.);

II. Beträffande revision av bolagens förvaltning:

1) att utse två revisorer jämte motsvarande antal suppleanter för
varje bolag, bestämma tid för revision samt meddela föreskrifter beträffande
revisionsberättelses avfattande (19 § 6 mom.),

2) att när som helst företaga granskning av bolags förvaltning
och räkenskaper (19 § 6 mom.),

3) att besluta .om ansvarsfrihet för bolag (19 § 8 inom.), samt

4) att meddela erforderliga föreskrifter eller vidtaga åtgärder för
rättelses vinnande i följd av vägrad ansvarsfrihet eller där revisionsberättelsen
eljest därtill giver anledning (19 § 8 mom.);

III. Beträffande utminutering av rusdrycker:

1) att anvisa bolag, som för kommun, där bolag för utminutering
av spritdrycker icke driver rörelse, är att anse såsom hemortsbolag (36 §),

15

Kung!. Maj-.ts nåd. proposition Nr 318.

2) att utfärda närmare bc-stämmelser angående förandet av kundförteckningar
samt upprätta och tillhandahålla formulär för motböcker
m. m. (51 §), samt

3) att meddela föreskrifter om de villkor, varunder partihandlare
må försända vin eller Öl direkt till köpare (46 §);

IV. Beträffande partihandel med rusdrycker:

1) att meddela och återkalla tillstånd till drivande av partihandel,
där sådant tillstånd erfordras (13 §),

2) att meddela föreskrifter beträffande utövandet av partihandel
samt verkställa granskning av partihandlares handelsböcker (14 §), samt

3) att meddela tillstånd angående försäljning av rusdrycker för
konkursbos eller stärbhus räkning m. in. (16 §);

V. I övriga avseenden:

1) att handlägga framställningar i anledning av att någon förmenar,
att bolag obehörigen vägrat att till honom utminutera rusdrycker,
eller att bolag beträffande ämne, varom det tillkommer kontrollstyrelsen
att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som kränker hans enskilda rätt
eller strider mot förordningens syfte (19 § 10 mom.), samt

2) att på viss försälj ningsidkares framställning meddela nödiga
föreskrifter för att underlätta försäljningen av det lager av rusdrycker,
som han vid tiden för förordningens trädande i kraft innehar (98 §).

Kontrollstyrelsen förutsätter, att styrelsen skall, såsom hittills skett
i fråga om brännvinsförsäljningen, utarbeta en berättelse beträffande
försäljningen av rusdrycker, och att styrelsen i och för denna berättelse
skall bearbeta, bland annat, ej mindre den förteckning över vid varje
tullplats till införsel angivna rusdrycker, som årligen jämlikt förordningens
10 § 2 mom. skall insändas till styrelsen, än även de avskrifter
av tillståndsbevis, vilka Kung!. Maj:ts befallningshafvande skall tillställa
styrelsen jämlikt 28 § 2 mom. i förordningen.

Slutligen får jag erinra därom, att Kungl. Maj:t den 30 juni 1915
föreskrivit, att, där ej för särskilt fall av chefen för finansdepartementet
annorlunda bestämdes, skulle tillsvidare inom kontrollstyrelsen uppsättas
förslag till expeditioner i sådana på Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
ankommande mål och ärenden, med vilkas beredande till underdånig
föredragning överdirektören eller ledamot jämlikt 6 § av den för
ämbetsverket gällande instruktion biträtt.

Styrelsen anför därefter:

Frågan om
kontrollstyrelsen
såsom
uppsiktsmyndighet.

16 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 318.

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för kontrollstyrelsens åligganden
enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, bär styrelsen tillagts ytterligare arbetsuppgifter
utöver dem, som styrelsen redan nu bär beträffande brännvinsförsäljningen.
Och då försäljningen icke allenast av spritdrycker utan även av vin och Öl skall
vara lagd under bolagen, är det givet, att denna omständighet är ägnad att ytterligare
öka kontrollstyrelsens arbete.

Innan styrelsen övergår att närmare uttala sig angående beskaffenheten av
den omorganisation, som kan vara erforderlig på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen,
vill styrelsen dels erinra om tidigare framställda förslag angående
en omorganisation av styrelsen, dels skärskåda i vad mån en monopolisering
av partihandeln med rusdrycker kan komma att medföra förändringar i kontrollstyrelsens
ställning.

Såväl vid 1910 som vid 1911 års riksdagar framställdes i motioner inom
riksdagens båda kamrar anmärkningar mot bolagens ekonomiska skötsel och beslöt
riksdagen att avlåta skrivelser till Kungl. Maj:t angående utredning om skärpta
föreskrifter beträffande bolagens förvaltning. Särskilt i en vid 1911 års riksdag
väckt motion i första kammaren av herr Bellinder framställdes långt gående reformkrav
ifråga om bolagens organisation och verksamhet och ifrågasatte motionären,
att ledningen och tillsynen över brännvinsförsäljningsbolagen skulle överföras till en
för hela riket gemensam styrelse, tillsatt av Kungl Maj:t. I den i anledning av
denna motion avlåtna riksdagsskrivelsen (nr 226) den 27 maj 1911 anförde riksdagen,
bland annat, följande:

Såsom ett kraftigt medel, ej allenast till reformerande av systembolagens
sätt att fylla sin uppgift i och för sig utan ock till deras skydd utåt, har av motionären
föreslagits inrättandet av en särskild kommission eller ett slags överstyrelse med
såväl kontrollerande som förvaltande befogenhet. På denna överstyrelse skulle,
enligt motionären, överflyttas »ledningen och tillsynen över den detaljhandel med
brännvin, som nu utövas av ett hundratrettiotal var för sig självständiga bolag»,
och skulle överstyrelsen äga att för försäljning- av brännvin »efter statsmakternas
anvisning meddela likformiga bestämmelser för hela landet, såsom att varan gjordes
enhetlig, finge fastställd styrka och såldes till fastställt pris», ävensom verkställa inköp.

I princip har förslaget om ett gemensamt organ för samtliga systembolagsynts
riksdagen vara värt det största beaktande, även om man måste anse, att
motionären tillämnat den ifrågasatta överstyrelsen en väl vidsträckt befogenhet, då
han synes hava avsett, att den skulle rent av ersätta de lokala styrelserna även
beträffande vissa angelägenheter, som enligt sakens natur lika väl eller bättre kunna
besörjas av dem. Lämpliga uppgifter för en överstyrelse, antingen denna, såsom
motionären tänkt sig, bleve fristående eller, såsom enligt riksdagens åsikt därjämte
och främst bör förutsättas, ordnades såsom en avdelning av kontrollstyrelsen, torde
emellertid vara att åstadkomma och vidmakthålla större likformighet de olika bolagen
emellan i fråga om en del med försäljningsrörelsen sammanhängande spörsmål ävensom
tillse, att, såvitt möjligt, enhetliga principer komme att tillämpas i bolagens
verksamhet, såsom exempelvis beträffande överlåtelsekontrakt, försäljningspris, varans
styrka, förvaltningskostnader o. s. v. En blivande utredning torde emellertid giva
ytterligare uppslag i avseende å den tilltänkta överstyrelsens verksamhetsområde
och befogenhet.’

IT

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 318.

Riksdagens ifrågavarande skrivelse överlämnades till nykterhetskommittén,
som i samband med avgivandet av förslaget till förordning angående försäljning av
rusdrycker upptog densamma till behandling. Kommittén anförde ifråga om riksdagens
ovannämnda skrivelse, bland annat, följande:

''Frågan om verkställande av en utredning i syfte dels att införa strängare
kontrollföreskrifter ifråga om brännvinsförsäljningsbolagens förvaltning, dels ock att
införa en överstyrelse, som har ledningen och tillsynen över detaljhandeln med

brännvin, har kommit i ett förändrat läge genom 1913 års beslut om brännvins försäljningsmedlens

indragning till statsverket. Även om staten enligt kommitténs
mening bör genom skärpt lagstiftning söka åstadkomma en nedgång i förbrukningen,
vilken nedgång givetvis skulle hava till följd, att statens inkomster minskas, är det
dock ett statsintresse, att den vinst, som kan uppkomma å bolagens verksamhet,
kommer staten tillgodo och sålunda icke stannar hos enskilda personer i form av
provisioner, hyror för lokaler, oskäliga ersättningar för utförda uppdrag med mera
sådant. Enbart möjligheten av, att vinsten genom dylika åtgöranden skulle kunna

minskas, synes utgöra ett tillräckligt skäl för införande av en strängare kontroll

och övervakning av bolagens verksamhet, och någon särskild utredning om möjligen
förefintliga missbruks omfattning synes ur denna synpunkt icke vara erforderlig.

Med den ståndpunkt, som kommittén intagit i fråga om hela rusdrycksförsäljningens
ordnande, blir en enhetlig ledning och tillsyn över detaljhandeln med
rusdrycker oundgängligen nödvändig. Den utminuteringsreform, som av kommittén
föreslagits, förutsätter nämligen, att de olikheter, som för närvarande finnas mellan
bolagen med hänsyn till försäljningspris och alkoholhalt å saluhållna rusdrycker, i
möjligaste mån komma att utjämnas. Några mera detaljerade författningsbestämmelser
i detta syfte torde emellertid icke vara lämpliga, utan torde det ankomma
på kontrollstyrelsen att efter grunder, fastställda av Kungl. Maj:t, utfärda närmare
föreskrifter härom.’

Sedan nykterhetskommittén uttalat sin uppfattning om, huruledes kontrollstyrelsen
borde söka nedbringa inköpsprisen å rusdrycker m. m., anförde kommittén
slutligen:

’I 19 § 2 mom. av förslaget har kommittén angivit kontrollstyrelsens och
bolagens inbördes ställning i enlighet med de grunder, här ovan angivits. Något
särskilt, mera detaljerat förslag till instruktion för kontrollstyrelsen i dess blivande
verksamhet har kommittén icke ansett sig nu böra utarbeta, liksom kommittén icke
heller ansett anledning för närvarande föreligga att närmare angiva, huruledes
kontrollstyrelsen framdeles bör organiseras. Behandlingen av dessa spörsmål är
beroende på de beslut, som statsmakterna kunna fatta med anledning av kommitténs
förslag. Därför har allenast blivit föreslaget, att närmare bestämmelser, utöver vad
förordningen innehåller, angående kontrollstyrelsens verksamhet i dess övervakande
av bolagen meddelas av Kungl. Maj:t.’

1 anledning av nykterhetskommitténs betänkande med förslag till förordning
angående försäljning''av rusdrycker in. in. avlät Kungl. Maj:t till 1914 års senare
riksdag propositionen nr 242 med förslag till förordning angående försäljning av
alkoholhaltiga drycker in. m. Enligt det till nämnda proposition fogade utdrag ur
statsrådsprotokollet anförde föredragande departementschefen beträffande kontrollstyrelsens
ställning såsom uppsiktsmyndighet över brännvinsförsäljningsbolagen
följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. / sand. 281 höft. ihr 318.) 3

18

Kitngl. Ma.j:ts nåd. proposition Nr 318.

I 2 mom. av motsvarande paragraf (19 §) tiar kommittén föreslagit, att
kontrollstyrelsen skulle hava att meddela föreskrifter såväl beträffande bolagens
förvaltning som i övrigt beträffande försäljning av alkoholhaltiga drycker. Kontrollstyrelsen
har härom anfört, att dess nuvarande verksamhet ej kunde göra styrelsen
särdeles lämpad för de nya uppgifterna, utan då dessa ägde mera samband med
socialstyrelsens verksamhet, borde sistnämnda styrelse bliva centralmyndighet. Socialstyrelsen
har för sin de! ansett, att behandlingen av nykterhetsfrågorna ur social
synpunkt borde i viss omfattning handläggas av socialstyrelsen, som redan nu hade
att behandla vissa frågor rörande nvkterhetsverksarnheten, och att till kontrollstyrelsen
endast borde överlämnas den ekonomiskt-tekniska delen av kontrollen.

För egen del anser jag olämpligt, att tillsyn över bolagens verksamhet skulle
utövas av två olika centralmyndigheter, som därvid lätteligen skulle kunna komma
att ingripa på varandras områden. Då den ekonomiskt-tekniska delen av kontrollen
torde vara den mest omfattande och kon troll.styrel sen ifråga härom måste anses mer
lämpad som uppsiktsmyndighet än socialstyrelsen, har jag i denna del ej ansett
mig böra frångå kommitténs förslag. För undanröjande av de av socialstyrelsen
framhållna olägenheter synes mig lämpligen i den nya instruktionen för kontrollstyrelsen
kunna intagas bestämmelse, enligt vilken ledamot i socialstyrelsen bör
deltaga inom kontrollstyrelsen vid behandlingen av frågor, som beröra den sociala
sidan av uppsikten.’

Såsom framgår av vad ovan anförts har sålunda såväl Kung!. Maj:t och
riksdagen som ock nykterhetskommittén, vilken utarbetat det av Kungl. Maj:t och
liksdagen numera i huvudsak — bortsett från bestämmelserna om lokalt veto —
antagna förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning, ansett, att kontrollstyrelsen
skall vara uppsiktsmyndighet över rusdrycksförsäljningsbolagen. Med hänsyn härtill
finner sig kontrollstyrelsen utan vidare kunna utgå från, att statsmakterna
definitivt tagit ställning till frågan att rusdrycksförsäljningsärendena framdeles skola
handläggas inom kontrollstyrelsen. En given konsekvens härav är dels, att ett förnyat
upptagande av den definitivt prövade frågan är opåkallat, dels att kontrollstyrelsen
erhåller en för dessa ärenden avpassad organisation.

Frågan om ett Det torde icke vara obekant, att det för närvarande pågår en rörelse, åsyf partihandeU-

tande att åstadkomma en enhetlig organisation av partihandeln med spritdrycker
mft"tP°d 0C^ v’n'' Genom inköp av Reymersholms gamla spritförsäljningsaktiebolags spritförkontrollstyrel-
ädlings- och spritförsäljningsrörelse samt vin- och spirituosahandelsaffärerna torde
Äcns stimning vara avsett att bereda det allmänna ett dominerande inflytande över partihandeln med
såsom upp- spritdrycker och vin. Inför denna omständighet framställer sig givetvis frågan, huruvida
.nktsmyndtg- ({enna nya organisation av partihandeln kan komma att öva inflytande på den ställning,
som kontrollstyrelsen enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen intager.

Ifråga härom vill kontrollstyrelsen erinra, att styrelsen genom cirkuläret nr
15 den 3! oktober 1916 föreskrivit inrättande av en pris- och inköpsnämnd, genom
vilken nämnd brännvinsförsäljningsbolagen skola inköpa samtliga de slag av brännvin,
som äro erforderliga för rörelsens utövande. Denna nämnd utgör alltså ett
under kontrollstyrelsen sorterande organ för brännvinsförsäljningsbolagens inköp.
Därest en monopolisering av partihandeln äger rum, varvid det allmänna beredes
ett avgörande inflytande på ledningen av partihandelsmonopolet, torde pris- och
inköpsnämnden såsom det förmedlande organet mellan rusdrycksproducenterna och

19

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

rusdrycksförsäljningsbolagen icke längre vara erforderlig, utan partihandelsmonopolet
själft bliva kontrollstyrelsens och bolagens inköpsorgan. Härtill torde de omrdetbara
verkningarna av bildandet av ett partihandelsmonopol inskränka sig. Handläggningen
av inköpsfrågorna skulle härigenom, bliva i viss grad förenklad, men det torde
f varje fall komma att erfordras eu kontroll över bolagens inköp i syfte att fastställa,
att partihandelsmonopolets försäljning motsvaras av bolagens verkställda inköp;
på kontrollen över de av bolagen mottagna varorna vilar nämligen eu eliekiiv kontroll
över bolagens hela affärsverksamhet.

Medelbart skulle det emellertid kunna tänkas, att ett partihandelsmonopol
kommer att få vidsträcktare inflytande på kontrollstyrelsens ställning såsom uppsiktsmyndigliet.
Det skulle nämligen kunna ifrågasättas, huruvida icke med inrättande
av ett partihandelsmonopol, som garanterar staten ett dominerande inflytande
på ledningen av monopolets affärer, brännvinsförsäljningsbolagen såsom sådana borde
upphöra och detaljhandeln med rusdrycker helt överlämnas åt detta monopol, som
genom filialer i de orter, där försäljning enligt de lokala myndigheternas beslut
vore tillåten, utövade detaljhandeln. En dylik tanke har uppenbarligen icke vant
främmande för nykterhetskommittén, som synes hava förehaft densamma till prövning.
I sitt deii 5 januari 1914 avgivna betänkande med förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. in. sid. 263- 265 erinrar nämligen kommittén
om tidigare framställda invändningar mot inrättande av kommunala försäljnings organ

och anför därefter; .

''De sålunda mot kommunala försäljningsorgan gjorda invändningarna synas
kommittén äga viss tillämplighet även mot statens bedrivande av försäljningen.
Genom att antingen kommunalisera eller förstatliga försäljningen giver man åt
själva tillhandahållandet av rusdrycker egenskapen att vara ett allmänt intresse,
men en utveckling i sådan riktning står icke i överensstämmelse med den allmänna
uppfattning, som sedan länge gjort sig gällande beträffande denna hantering. Ett
uttryck för denna allmänna uppfattning är den av 1913 års riksdag fastslagna begränsningen
av den vinst, som för statsreglering^! må tagas i anspråk av brännvinsmedlen.
Redan den nuvarande lagstiftningen kan sålunda sägas principiellt gå
ut ifrån, att inrättandet av rusdryckshandel skapar en situation, för vilken erfordras
särskilda föreskrifter. Vidare må erinras, att för inrättande av detaljhandel med
brännvin kräves icke blott att kommunen givit sitt tillstyrkande och Honungens
befallningshavande sitt medgivande därtill. Ingives icke något anbud från bolag
om bränn vinshandels inrättande, är frågan om upplåtande av detaljhandel förfallen.
Och har anbud ingivits, så prövas bolagets lämplighet, varvid givetvis framför allt
bör komma ifråga, huruvida bolaget kan anses fylla uppgiften att i sedlighetens
intresse ordna och handhava denna handel. De principiella förutsättningarna för
inrättande av detaljhandel med brännvin äro sålunda för närvarande, icke blott att
kommunerna beslutat, att dylik försäljning skall inrättas, utan aven att det framträtt
personer, som av de prövande myndigheterna befinnas lämpliga att utöva denna
handel i enlighet med lagstiftningens krav, och vilkas ställning och anseende kan
utgöra en borgen för att så äger rum.

Denna redan förefintliga anordning utgör eu garanti, som man enligt kommitténs
mening icke bör försvaga. Detta skulle bliva fallet, om staten eller kommunerna
själva dreve rusdryckshandel. T detta fall skulle nämligen dylik handel
komma att av staten automatiskt inrättas, allenast ett beslut törelåge därom. Någon

0 rg anis ationotis
uppflyttning
på ordinarie
stat.

20 Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Sr 318.

.så att säga personlig garanti för försäljningens handhavande skulle kommunerna
icke längre få, och försäljningens handhavande av offentliga tjänstemän komme
otvivelaktigt att försvåra övervakandet från kommunernas sida.''

......Kommittén ansåg övervägande skäl- tala för bibehållandet av bolagen såsom

försäljmngsorgan. Enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen hava också
bolagen bibehållits såsom försäljningsorgan, och det torde med hänsyn härtill vara
sannolikt, att bolagen komma att bibehållas såsom dylika organ åtskilliga år
framåt.

Därest emellertid, oaktat vad sålunda blivit anfört, en sådan ändring vidtoges
ifråga om den nyligen beslutade rusdrycksförsäljningsförordningen, att detaljhandeln
med rusdrycker skulle handhavas av statliga försäljningsorgan, torde i och
med detta kontrollstyrelsens ställning undergå vissa förändringar. Styrelsens uppgifter
beträffande rusdrycksförsäljningen lära emellertid därmed ingalunda upphöra. Försäljningen
av rusdrycker kan nämligen ingalunda likställas med försäljning i allmänhet
av handelsvaror, och det nuvarande försäljningsmonopolet genom brännvinsförsäljningsbolagen
är ett i främsta rummet med hänsyn till nyktert)etsintressena tillkommet
monopol. I bolagens styrelse finnas för närvarande representanter för det
allmänna, vilka i främsta rummet torde hava till uppgift att företräda samhället

1. dess krav på en sådan anordning av rusdryckshandeln, att den åstadkommer så
ringa skada som möjligt. Därest det i stället för bolag skulle inrättas en försäliningsorganisation
med en i affär shänseende sträng subordination från de lokala försäljningsorganen
upp till inköpsmonopolet, torde uppenbarligen kravet på en utanför
försäljningsorganisationen stående kontroll över att försäljningen handhaves i den
nya lagstiftningens anda komma att göra sig gällande och otvivelaktigt är också,
att detta krav skulle komma att tillgodoses. I ett dylikt fall skulle visserligen
kontrollstyrelsens ekonomiska kontrollverksamhet över bolagen komma att inskränkas,
men i stället skulle styrelsens uppgifter att tillse, att försäljningen utövas på ett
socialt tillfredsställande sätt, väsentligt få utvidgas.

Enligt kontrollstyrelsens mening skulle därför eu fullt monopoliserad försäljningsorganisation
visserligen medföra förändringar i kontrollstyrelsens kontrolluppgifter
över rusdrycksförsäljningen, men förändringarna komme att innebära omläggningar
och icke något upphävande av dessa kontrolluppgifter.

Styrelsen har något utförligt uppehållit sig vid dessa synpunkter, enär de
synas vara av betydelse för frågan, huruvida den omorganisation, som styrelsen måste
undergå med hänsyn till genomförandet av rusdrycksförsäljningsförordningen, jämväl
bör innefatta, att avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden sättes på ordinarie
stat. På grund av den uppfattning, kontrollstyrelsen härovan uttalat om olika
tänkbara utvecklingsmöjligheter av försäljningsorganisationen, anser styrelsen, att
dess befattning med kontrollen över rusdrycksförsäljningen kommer att bliva av
stadigvarande natur. Med hänsyn härtill synas hinder ej böra föreligga för uppflyttning
på ordinarie stat av styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden.

På grund av den befattning, styrelsen sedan juli månad 1915 haft med handläggningen
av brännvinsförsäljningsärenden, har inom styrelsen numera vunnits
sådan erfarenhet om omfattningen och innebörden av det styrelsen åliggande arbetet
såsom uppsiktsmyndighet över brännvinsförsäljningsbolagen. att en definitiv organisa -

21

KungI. Ma,j:ts nåd. proposition Nr 318.

tion av styrelsen nu synes kunna äga ruin. Jämväl ur denna synpunkt bör också
hinder ej föreligga, att den nya organisationen blir uppförd på ordinarie stat.

Såsom styrelsen förut erinrat, ansåg sig styrelsen vid framläggandet av förslaget
till förstärkning av styrelsens arbetskrafter för åren 1915—1916 icke för
det dåvarande, innan personalbehovet kunde på ett mera definitivt sätt bestämmas,
böra ifrågasätta, att den för ändamålet erforderliga anslagsökningen anvisades att
utgå å ordinarie stat; och föredragande departementschefen syntes det vara lämpligast,
att åtminstone någon tids erfarenhet rörande mängden och arten av det nytillkomna
arbetet avvaktades, innan förberedelser för en mera genomgripande omorganisation
vidtoges. Då numera tillräcklig erfarenhet om omfattningen och arten
av styrelsens nya arbetsuppgifter föreligga och en författning blivit utfärdad, som
på ett mera definitivt sätt reglerar rusdryckshandeln, torde tidpunkten vara inne
att fastställa kontrollstyrelsens organisation för den befattning, som styrelsen har
att taga med rusdrycksförsäljningsärenden.

Såsom skäl för den blivande organisationens uppförande på ordinarie stat
tillåter sig styrelsen anföra följande.

En av statsmakterna antagen grundsats är, att arbete, som regelbundet återkommer,
och som således är av ordinarie art, utföres av ordinarie personal. Det
arbete, som nu utföres, och som är avsett att i ännu högre grad, sedan den nya
lagstiftningen trätt i kraft, utföras av kontrollstyrelsen såsom uppsiktsmyndighet
över rusdrycksförsäljningsbolagen, är onekligen av fortlöpande och ordinarie art, och
med hänsyn härtill synes också den personal, som har att inom kontrollstyrelsen
utföra detta arbete, böra hava ordinarie anställning. De uppgifter, som kontrollstyrelsen
har att fylla, kräva, att personalen erhåller en särskild utbildning, innan
den kan tillfredsställande handlägga de speciella ärenden, som beröra rusdrycksförsäljningen.
Framhållas må, att kontrollstyrelsens här ifrågavarande arbetsuppgifter
väsentligt avvika från dem, som vanligen förekomma inom de administrativa ämbetsverken.
Kontrollstyrelsen har sålunda alt å ena sidan utöva en kontroll, särskilt
av ekonomisk art, genom inspektioner och revisioner, men den har också att å
andra sidan utöva en ekonomisk administration och lämna direktiv för bolagens
skötsel, vare sig genom allmänna föreskrifter eller genom ingripande från fall till
fall. Därför behöves en särskild, verkligt fackutbildad personal, och under de år.
som förflutit, sedan kontrollstyrelsens avdelning för brännvinsförsäljningsärenden
inrättades, har den redan förefintliga personalen erhållit erfarenhet och utbildning
inom styrelsens speciella verksamhetsgrenar. Det är givetvis i högsta grad
önskligt för styrelsen att kunna fortfarande binda en sådan fackutbildad personal
vid verksamheten. Kontinuiteten i styrelsens arbete skulle däremot bliva lidande.
om personalen för att erhålla en fastare tjänsteanställning och bättre förmåner,
än styrelsen för närvarande kan erbjuda, skulle övergå till annan verksamhet. Med
hänsyn till de stat-ekonomiskt viktiga uppgifter, styrelsen har att fylla, synes det
därför vara av vikt, att personalen beredes ordinarie anställning, varigenom personalen
fastare bindes vid kontrollstyrelsen och beredes en mera tryggad ställning.

Såsom förut framhållits, bliva kontrollstyrelsens arbetsuppgifter väsentligen
utvidgade vid den nya rusdrycksförsäljningsförordningens genomförande. Kontrollen
och uppsikten komma nu att omfatta all handel icke allenast med spritdrycker
utan även med öl och vin. Antalet bolag, som skola kontrolleras, kan i följd härav

Den nita urande
ärendesf/ruppcrinycu

inom styrd -

Ledamotens

tjänsteställ ning.

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 318.

komma att ökas, och i varje fall kommer de redan existerande bolagens verksamhet
att växa.

Enligt instruktionen den 1 december 1916 för kontrollstyrelsen i dess egenskap
av uppsiktsmyndighet över brännvinsförsäljningsbolagen med däri genom kungörelsen
den 14 juni 1917 vidtagna ändringar finnas inom styrelsen för närvarande
en extra ledamot och förste aktuarie såsom föredragande inom styrelsen av brännvinsförsäljningsärendena
samt såsom hans biträden en extra aktuarie och registrator,
en extra inspektör, en extra aktuarie för det statistiska arbetet och en extra aktuarie
för revisionsarbetet och det löpande arbetet. Det växande arbetet inom avdelningen har
allt efter hand nödvändiggjort inrättande av nya tjänster för att lätta extra ledamotens
arbetsbörda och samtliga biträdande tjänstemän uppsätta, var och en inom
sina särskilda grenar av verksamheten, i stor utsträckning förslag till de utgående
expeditionerna. Redan nu har alltså verksamheten utvecklats på sådant sätt inom
brännvinsförsäljningsavdelningen, att det finnes skarpt avskilda grenar av verksamheten,
inom vilka arbetet närmast utföres av de biträdande tjänstemännen. Dessa
verksamhetsgrenar utgöras av

1) inspektions- och det i nära samband därmed stående revisionsarbetet, vid
vilket extra inspektören och extra aktuarien för revisionsarbete, och löpande arbete
biträda.

2) det statistiska arbetet, som av anledningar, vilka längre fram skola beröras,
redan nu fått en synnerligt stor omfattning, och vid vilket en extra aktuarie och
amanuenser biträda,

3) besvärsärenden, besvarande av nådiga remisser, utarbetande av lagförslag
och förslag till föreskrifter för bolagen i olika avseenden samt den stora mängden
löpande ärenden, vid vilka extra aktuarien och registratorn och extra aktuarien för
revisionsarbete och löpande arbete samt amanuenser biträda.

Denna uppdelning av verksamheten i olika grenar synes för framtiden jämväl
böra äga rum och erhålla fastare former. Föredragningen inför styrelsen bör däremot
såsom hittills vara enhetligt ordnad och utföras av en ledamot i styrelsen,
vilken närmast skulle utöva överinseendet över verksamhetens behöriga fortgång
och inför styrelsen vara ansvarig för densamma.

Kontrollstyrelsen vill nu övergå att yttra sig beträffande ledamotens tjänsteställning.

Såsom förut erinrats, ställdes genom beslut vid 1915 års riksdag den extra
ledamoten i andra normallönegraden med hänsyn till att de ordinarie ledamöterna i
styrelsen åtnjuta avlöning enligt denna grad.

Det arbete, som nu åligger och kommer att åligga ledamoten, torde kvalitativt
och kvantitativt få anses vara minst lika krävande som det, som utföres av
byråchefer i andra centrala ämbetsverk. Såsom nyss erinrades, har arbetsfördelningen
å avdelningen gestaltat sig så, att de biträdande tjänstemännen faktiskt utföra
sekreteraretjänst. Vidkommande särskilt den extra inspektören får han såväl under
inspektionerna som vid den årligen återkommande revisionen utföra ett i hög grad
självständigt och omdömeskrävande arbete, och den extra aktuarien för det statistiska
arbetet har att tämligen självständigt utarbeta den statistiska berättelsen och vaka
över den inom styrelsen genom månatliga statistiska uppgifters infordrande anordnade
kontrollen över bolagens försäljning. Beskaffenheten av detta arbete är alltså

23

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 318.

till väsentlig del motsvarande sådant, som på andra håll utföres av tjänstemän i
andra lönegraden. Därest, såsom kontrollstyrelsen har för avsikt att föreslå, dessa
tjänstemän uppflyttas i denna lönegrad, bör avdelningens chef, som bär ansvaret för
arbetet i det hela, utgöras av en tjänsteman i tredje lönegraden. De ledamoten
och avdelningschefen påvilande ämbetsuppgifterna äro också av den vikt och
omfattning ur statsekonomiska och sociala synpunkter, att honom böra tillerkännas
löneförmåner och tjänstegrad, som kunna anses svara häremot. Erinras må.
att samtliga brännvinsförsäljningsbolagens omslutning utgjorde år 1913 omkring
67,000,000 kronor: statsverkets vinst av brännvinsförsäljningen utgjorde år 1915
nära 18,000,000 kronor. 1 och med vin- och ölhandelns läggande under bolagen
kommer givetvis bolagens omslutning att väsentligt ökas. Sannolikt komma bolagens
balanskonton att sammanlagt sluta på över 100,000,000 kronor. Givetvis blir uppsikten
och kontrollen över hela denna omfattande handelsrörelse synnerligen maktpåliggande.
Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser styrelsen, att den tjänsteman,
som i egenskap av föredragande har att inför styrelsen svara för dessa ärendens
behöriga handläggning och tillse, att uppsikten över bolagens verksamhet utövas på
ett ur statens synpunkter tillfredsställande sätt, blir tjänsteman i tredje lönegraden.

Gentemot denna anordning har det emellertid synts styrelsen möjligen kunna
resas en invändning, nämligen att styrelsens nuvarande ledamöter äro anställda i
andra normallönegraden, och att med hänsyn härtill det skulle vara olämpligt, att
en ledamot anställdes i tredje lönegraden. Denna invändning torde emellertid icke
vara av mera bärande natur. Den gren av styrelsens verksamhet, som det nu
gäller att organisera, bär tillkommit vid sidan av kontrollstyrelsens förutvarande
verksamhet och är i flera avseenden till sin natur skild från denna. Denna senare
verksamhet är inriktad på att kontrollera, att de avgifter, som äro pålagda brännvins-,
maltdrycks- och sockertillverkningen, behörigen uttagas, under det att styrelsens
uppgifter beträffande rusdrycksförsäljningen äro att övervaka en vittomfattande
handelsrörelse och i viss män administrera densamma genom allmänna och speciella
föreskrifter. Med hänsyn till att kontrollstyrelsens verksamhet sönderfaller i två
skilda områden, låter det sig väl tänkas, att styrelsen i det ena avseendet är organiserad
på andra grunder än i det andra avseendet. Enligt styrelsens mening är
den enda riktiga synpunkt, ur vilken en organisationsfråga bör betraktas, att organisationen
tillfredsställer de fordringar, som man vill ställa på densamma; däremot
torde det med hänsyn just till dessa fordringar kunna leda till betänkliga konsekvenser,
därest organisationen uteslutande bestämmes ur formella likställighetssynpunkter.

Kontrollstyrelsen vill i detta sammanhang hava framhållit, att den nuvarande
organisationen av styrelsens avdelning för brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningslcontrollen
icke torde vara tillfredsställande.

Kontrollstyrelsen har emellertid icke ansett den nuvarande tidpunkten lämplig
att framkomma med förslag till en omorganisation av hela ämbetsyerket. Den förestående
omläggningen av lagstiftningen angående försäljning av skattefri sprit och
alkoholhaltiga preparat, vartill först nykterhetskommittén och sedermera kontrollstyrelsen
avgivit förslag, torde medföra en betydlig ökning av de tekniska ärendena
inom styrelsen. I samband med denna utvidgning av styrelsens arbete synes det
vara naturligt, att den erforderliga omorganisationen av kontrollstyrelsens nuvarande
tekniska avdelning äger rum. Innan denna omorganisation företages, vilken blir

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

beroende av den ståndpunkt, som statsmakterna intaga till de föreliggande författningsförslagen
beträffande försäljning av skattefri sprit m. m., torde frågan om organisationen
av avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden böra självständigt avgöras
med hänsyn till de krav, som den redan antagna rusdryc-ksförsäljningsförordningen
ställa på ämbetsverket.

Ledamotens
åligg av den.

bliva

Den Klivande
ärendesgrupperingen.

Ledamoten för rusdrycksförsäljningsärenden skulle åligga
att hava tillsyn över, leda och själv deltaga i arhetet inom avdelningen för
rusdrycksförsäljningsärenden,

att inför överdirektören föredraga de ärenden, som tillhöra avdelningen,
att avgiva förslag till beslut i de av honom föredragna ärenden,
att, där överdirektören bestämmer, deltaga i handläggningen av sådana inom
kontrollstyrelsen eljest förekommande ärenden, som beröra avdelningens verksamhetsområde,

att med uppmärksamhet följa sådana frågor, som falla inom eller beröra
verksamhetsområdet, samt fästa styrelsens uppmärksamhet på sådana fall, där behov
av styrelsens ingripande eller av reglerande åtgärder från statens sida äro erforderliga.
samt

att fullgöra vad ledamot i kontrollstyrelsen enligt gällande instruktion eller
fastställd arbetsordning kan åligga.

Den uppdelning av ärendena, som för närvarande, enligt vad ovan anförts,
ägt rum i inspektions- och revisionsärenden, statistiska ärenden samt besvärs-,
kansli- och löpande ärenden, torde bliva av vägledande natur för utformandet av
den blivande organisationen.

Enligt kontrollstyrelsens mening böra de avdelningen enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
åliggande uppgifterna grupperas på följande sätt:

1. gruppen: kansli-, besvärs- och löpande ärenden,

2. gruppen: inspektions-, revisions- och personalärenden,

3. gruppen: statistiska ärenden.

Den första gruppens ärenden skulle innefatta frågor om
underdåniga utlåtanden,

avdelningens organisation och anslag till densamma,

utfärdande, ändring, allmän förklaring eller upphävande av allmänna föreskrifter,
instruktioner eller reglementen,

antagande av och arvoden till extra tjänstemän samt skriv- och räknebiträden
å avdelningen,

tillstånd till drivande av partihandel, samt

framställningar, som avses i 19 § 10 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
(besvärsärenden).

Till första grtippens ärenden äro vidare att hänföra alla löpande ärenden,
som icke äro av "natur att anses tillhöra de övriga grupperna, ävensom registrering
och förvarande av alla inkommande och utgående ärenden.

Den andra gruppens ärenden skulle innefatta frågor om
uppsikten över rusdrycksförsäljningsbolagen genom inspektioner och anställandet
av undersökningar ifråga om bolagens skötsel,

fastighetsinköp, mera omfattande förändringar inom redan förvärvad fastighet,

25

Kungl. Majds Nåd. proposition Nr 318.

förhyrandet av andra lägenheter än dem, som äro behövliga för bolags egen rörelse,
samt affärsavtal för längre tid än bolagets rättighet upplåtits,

utseende av ordförandena i bolagsstyrelserna ävensom av revisorer,
ansvarsfrihet för bolagen,

anvisande av bolag, som för kommun, där bolag för utminutering av spritdrycker
icke driver rörelse, är att anse som hemortsbolag,

anordningar ifråga om den individuella utminuteringskontrollen, samt
ordnandet av bolagens bokföring ävensom i allmänhet bolagens ekonomiska
förvaltning.

Den tredje gruppens ärenden skulle innefatta frågor om
den årliga statistiska berättelsen,

statistiska undersökningar och utredningar i de olika avseenden, som erfordras
för utfärdandet av allmänna föreskrifter,

insamlandet och bearbetandet av månatliga uppgifter om rusdrycksförsäljningen
ävensom om bolagens ekonomi,

uppläggande av register över samtliga inom riket meddelade rättigheter till
försäljning av rusdrycker, samt

den inom kontrollstyrelsen anordnade centrala kontrollen över rusdrycksförsäljningen.

Såsom för närvarande är fallet, torde avdelningschefen för beredningen och
handläggningen av de olika ärenden, som falla inom ovannämnda grupper, böra
hava till biträde särskilda tjänstemän. Inom varje grupp av ärenden synes avdelningschefens
närmaste man böra utgöras av en tjänsteman i den andra lönegraden.
Med hänsyn till naturen av de olika ärenden, som falla inom de olika grupperna,
bör tjänstemannen för första gruppens ärenden vara en sekreterare, som därjämte
bör tillkomma att föra protokoll vid avdelningen och sammanträden inom avdelningen
med sakkunniga och särskilt tillkallade personer; tjänstemannen för andra
gruppens ärenden bör vara en inspektör, och för tredje gruppens ärenden en förste
aktuarie. Kontrollstyrelsen har redan förut i samband med frågan om avdelningschefens
tjänsteställning uttalat sig om erforderligheten av att här ifrågavarande
tjänstemän bliva ställda i andra lönegraden. Sedan styrelsen nu angivit omfattningen
av de ärenden, vid vilkas beredning och handläggning dessa tjänstemän inom
de olika ärendesgrupperna skola medverka, torde det vara tydligt, att dessa ärenden
ställa kvalitativt höga fordringar på tjänstemännen, och att befattningen med desamma
kräva en motsvarande tjänsteställning och lön.

Omfattningen av ärendena inom de olika grupperna påkallar emellertid ytterligare
anställande av tjänstemän och biträden.

För den första gruppen av ärenden (kansli-, besvärs- och löpande ärenden |
är sålunda erforderligt att anställa dels en biträdande tjänsteman, dels en kvinnlig
registrator (i den tredje kvinnliga biträdeslönegraden). Såsom förut omnämnts finnes
för närvarande anställd en extra tjänsteman i första lönegraden, som har att biträda
dels med revisionsärendena, dels med de löpande ärendena, d. v. s. inom både den
första och den andra av de här ovan angivna ärendesgrupperna. Med den arbetsökning,
sent kommer att äga rum, är det erforderligt, att inom vardera gruppen
liibang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 281 höft. (Nr 318.) 4

Tjänsteman
för de särskilda

ärendesgrupperna,

sekreterare,
inspektör,
förste
aktuarie.

Biträdande
tjänstemän
inom första
ärendesgruppen,

aktuarie och
kvinnlig
registrator.

inträdande
tjänsteman
vid andra
ärendesgruppen

pa extra stat.

Tredje
ärendesgruppen.

Arbetets natur
och personalbehov.

26 Kung’. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

av ärenden anställes en tjänsteman av första graden. Den biträdande tjänsteman,
som sålunda bör anställas för kansli-, besvärs- och löpande ärenden, skulle benämnas
aktuarie och i huvudsak hava att

biträda vid utarbetandet av utredningar, som i särskilda fall påfordras för
beredande till föredragning av inom ärendesgruppen förekommande ärenden,

biträda vid uppsättandet av expeditioner i de löpande ärenden, som kunna
åt honom uppdragas,

biträda vid uppsättandet av förslag till expeditioner, i sådana på Kungl. Maj:ts
prövning och avgörande ankommande mål och ärenden, vid vilkas beredande till
underdånig föredragning överdirektören eller ledamot jämlikt 6 § i den för kontrollstyrelsen
gällande instruktion biträtt, samt

på begäran utfärda diariebevis ävensom meddela eller bestyrka avskrifter
eller utdrag av hos avdelningen förefintliga handlingar.

Den kvinnliga registratorn har kontrollstyrelsen ansett sig böra föreslå till
erhållande av tredje kvinnliga biträdeslönegraden. De göromål, som den kvinnliga
registratorn skulle hava att utföra, äro nämligen av sådan beskaffenhet, som avses
i det principuttalande, som departementschefen hade till statsrådsprotokollet över
finansärenden den 14 januari 1914 (statsverkspropositionen 1914 »Utgifterna. För
flere huvudtitlar gemensamma frågor»), och varom riksdagen yttrat sig i sin skrivelse
nr 6 den 27 februari 1914. Den kvinnliga registratorn skulle nämligen hava att
mottaga till avdelningen inkommande handlingar samt över dem ävensom
utgående expeditioner föra diarier efter föreskrivna formulär samt upprätta register
över dessa diarier,

ordna och vårda alla till avdelningen inkommande skrivelser, rapporter och
anmälningar ävensom koncepter till avdelningens utgående expeditioner, samt
tillse den avgående postens behöriga expedierande.

inom den andra gruppen av ärenden behöves åtminstone en biträdande tjänsteman
såsom assistent till inspektören. Under en stor del av året kommer inspektören
att befinna sig på inspektionsresor och det synes med hänsyn härtill erforderligt, att
det inom styrelsen finnes en tjänsteman, som under inspektörens frånvaro kan biträda
med inom andra ärendesgruppen förekommande göromål; givetvis bör denne tjänsteman
också vara kvalificerad att företaga inspektioner. Denne tjänsteman skulle vidare
hava att biträda vid det maktpåliggande och omfattande arbetet med ansvarighetsprövningen
av bolagens förvaltning och räkenskaper. Styrelsen har ansett, att denna
tjänst till en början bör uppföras på extra stat.

Yad därefter beträffar den tredje ärendesgruppen, de statistiska ärendena,
tillåter sig kontrollstyrelsen att anföra följande.

Vid sidan av den kontrollverksamhet, som styrelsen utövar över brännvinsförsaljningsbolagen
genom inspektioner och den årliga ansvarighetsprövningen vid
revisionerna, har så småningon en fortlöpande central kontroll anordnats genom
granskning av månatligt inlämnade statistiska rapporter. Denna fortlöpande centrala
kontroll, som på grund av åtskilliga samverkande tillfälliga omständigheter,
såsom av den nuvarande kristiden föranlett arbete, ännu befinner sig i sin linda, har
kontrollstyrelsen funnit vara av synnerlig vikt att utveckla till en fortlöpande kon -

27

K ung l. Muj:ts nåd. ''proposition AV 318.

troll beträffande bolagens ekonomi. Beträffande år 1916 har styrelsen gjort en början
genom infordrande av mera detaljerade uppgifter beträffande bolagens ekonomi,
varuomsättning, utskänkningsrörelse och förskäring. Detta material, som inkommit
under våren och sommaren 1917 och som ännu icke blivit bearbetat, har visat sig
vara av största betydelse för bedömande av bolagens ekonomiska skötsel, tidigt
styrelsens mening är därför statistiken ett oundgängligt hjälpmedel för skapande av
kontroll över bolagens verksamhet och för vidtagande av åtgärder i syfte att i olika
avseenden åstadkomma besparingar i bolagens administration. Genom det bearbetade
statistiska materialet möjliggöras jämförelser mellan olika bolag, varigenom rättelser
kunna vidtagas i sådana fall, där något visar sig brista,

Utom arbetet med den årliga statistiska berättelsen, vilken, framdeles kommer
att utarbetas efter en mera detaljerad plan än vad hittills vant fallet och med
hänsyn till uppgifternas mängd kommer att bliva mycket rikhaltig, skulle sålunda
kontrollstyrelsen framdeles hava att utföra ett fortlöpande statistiskt arbete, avsett
såsom ett hjälpmedel vid fullgörandet av dess uppgift som uppsiktsmyndigliet över
rusdrycksförsäljningsbolagen. Att denna sida av kontrollen kommer att föranleda
en mängd statistiska utredningar av större eller mindre omfattning, har den redan
vunna erfarenheten ådagalagt.

Under tiden 1/l—:il/g 1917 har antalet inkommande statistiska ärenden med
olika diarienummer utgjort 687 stycken; sammanlagda antalet särskilda skrivelser
och statistiska uppgifter utgör 6,393. Antalet utgående statistiska ärenden med
olika diarienummer utgjorde 758 stycken; dessa ärenden innefattade 1,600 utgående
skrivelser. På grund av förhållanden, föranledda av nu rådande kristid, hava åtskilliga
ordinarie arbetsuppgifter måst skjutas på framtiden. Av de inkommande ärendena
utgöra något mindre än 20 % sådana, som beröra av kristiden uppkomna förhållanden,
och av de utgående ärendena utgöra något mera än 40 % dylika »kristidsärenden».
Flertalet såväl inkommande som utgående skrivelser kräva ej blott
granskning utan även kontrollräkning och hava ej sällan föranlett ett högst omfattande
arbete, vartill övertid måst tillgripas. 1 ovanstående siffror äro icke inbegripna
128 tablåer beträffande ekonomi och varuomsättning för år 1916. vilka framdeles
skola göras till föremål för en ingående statistisk bearbetning.

De inom denna ärendesgrupp erforderliga biträdande tjänstemännen, nämligen
dels en aktuarie, dels amanuenser, vilka skulle hava närmast till uppgift att granska
infordrade statistiska uppgifter och i övrigt biträda förste aktuarien vid fullgörandet
av hans tjänsteåligganden, torde till en början böra uppföras på extra stat.

För närvarande äro å avdelningen för brännvinsförsäljningsärenden anställda
tvä kvinnliga skrivbiträden och fyra kvinnliga räknebiträden. Dessutom har i den män vare,
medel funnits tillgängliga under vissa tider av innevarande år varit anställt ytterligare
ett kvinnligt biträde vid det statistiska arbetet. Bristen på medel har emellertid
omöjliggjort anställande av tillräckligt antal kvinnliga biträden, på grund varav
åtskilliga angelägna arbetsuppgifter måst undanskjutas.

Enligt styrelsens erfarenhet är det erforderligt, att för det .statistiska arbetet
anställas fyra kvinnliga befattningshavare på ordinarie stat, av vilka en,-såsom redan
nu är fallet, skulle hava lön och anställning enligt andra kvinnliga biträde,slönegraden
och de övriga tre enligt första kvinnliga biträdeslönegraden.

28

Anslag till
sakkunnige.

Förslag till
vikariatsers
ätt ning ar
m. rn.

Stat.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 318.

För skrivarbetet, som efter omorganisationen torde komma att växa i omfattning,
och då inspektions- och revisionsärendena kräva ett kvinnligt biträde, erfordras
anställande av två kvinnliga biträden i första biträdeslönegraden å ordinarie stat.

Övriga kvinnliga räkne- och skrivbiträden, varav åtminstone sex äro erforderliga,
äro avsedda att uppföras på extra stat.

(Såsom förut erinrats, finnes vid kontrollstyrelsens sida ett av personer med
intresse för folknykterhetens höjande och med erfarenhet från brännvinsförsäljningsbolagens
förvaltning sammansatt Icontvollråd med uppgift att avgiva yttranden och
förslag ej mindre angående meddelande av föreskrifter i avseende å inköp av, försäljningspris
för samt alkoholstyrka hos brännvin samt ifråga om räkenskapers
förande inom brännvinsförsäljningsbolagen ävensom i avseende å dessa bolags förvaltning
i övrigt än även beträffande övriga av styrelsen till rådet hänskjutna
frågor.

Då kontrollstyrelsen allt framgent bör hava vid sin sida ett kontrollråd med
i huvudsak de uppgifter, som för närvarande äro tillagda detsamma, anser styrelsen
anslaget till kontrollrådet böra utgå å ordinarie stat. Enär efter den nya förordningens
ikraftträdande styrelsen torde hava behov att inhämta kontrollrådets yttrande
i en mängd fall och sålunda tätare sammanträden än hittills bliva erforderliga
men enligt styrelsens uppfattning den till kontrollrådets ledamöter utgående ersättningen
av tio kronor om dagen är alldeles för lågt tilltagen i förhållande till det
arbete, som kräves av rådets ledamöter, har styrelsen ansett, att dagarvodet bör
höjas till minst tjugu kronor, i samband varmed bestämmelserna om ersättningens
utgående i övrigt böra ändras. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att det nuvarande
anslaget 1,425 kronor till sakkunniga höjes till 3,000 kronor.

.^en or<^inar*e staten för kontrollstyrelsen torde höra uppföras ett anslag
för bestridande av dels ersättningar till vikarier vid semester för ordinarie befattningshavare,
dels ock eventuellt erforderliga fyllnadsersättningar utöver tjänstgöringspenningar
till vikarier vid sjukdomsförfall för ordinarie kvinnliga befattningshavare
eller vaktmästare. För nämnda ändamål beräknar kontrollstyrelsen ett belopp
av tillhopa 1,700 kronor. 1

1 enlighet med vad ovan anförts skulle den ordinarie avlöningsstaten för
kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden komma att erhålla
följande lydelse:

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.
Stat.

29

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa !

. I

i

pen-

ningar

tillägg

(500

8,100

; Efter 5 år kan lönen
höjas med 600 kronor.

1 ledamot och avdelningschef

5,000

2,500

I sekreterare.................................

3,000

1,800

1,800

400

400

5,800

i Efter 5 år kan lönen
l höjas med 500 kronor och

1 inspektör....................................

3,(500

5,800

j efter 10 år med ytterligare

1 förste aktuarie ...........................

3,600

1,800

400

5,800

j 500 kronor.

1,500

300

4,000 !

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor,
efter 10 år med ytterligare

1 aktuarie ...............................

2,20»

500 kronor och efter 15
år med än ytterligare
500 kronor.

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden

150

2,000

(registrator) ...........................

1,100

750

Efter 5 år kan lönen

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden

900

550

150

1,(500

höjas med 200 kronor och

1 kvinnligt biträde i första lönegraden

700

350

150

1,200

(efter 10 år med ytterligare
i 200 kronor.

4 kvinnliga biträden i första lönegraden

2,800

1,400

(500

4,800

i

Kontrollrådet.................................

Till vikariatsersättningar under se-

—

3,000

-

mester samt vid sjukdomsförfall
för vissa befattningshavare ......

- ''

j -

i 1,700

Summa

—

! _

1 -

I 43,800

För åtnjutande av de förmåner, som i den nya staten upptagas för ordinarie
befattningshavare inom kontrollstyrelsens avdelning för rusdryck störsäljningsärenden,
torde böra fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
l:o) för ordinarie befattningshavare utom kvinnliga, biträden:
att tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst sex timmar varje söckendag;

att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av kontrollstyrelsen eller dess avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom
därest styrelsens ställning inom statsförvaltningen varder så förändrad, att
den ej längre kan anses såsom självständig styrelse, eller därest vissa ifrågavarande
styrelse tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas; skolande befatt -

Avlfinings förmåner.

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

ningshavare slutligen, likaledes med bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara
un dernäst ad att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan
lämplig befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kung],
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej beträffande ledamoten Kungl. Maj:t och, vad angår andra befattningshavare,
kontrollstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning, att
ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för
tjänstgöringen å avdelningen, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tillsvidare bibehållas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning uti
innehavande grad, där han till befordrande av arbetets oavbrutna gång befinnes
vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning'', äger uppbära
hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket åv lönen
och . ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid. varunder han avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
utan att han kan styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte
tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära
något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor eller
föi beredande av semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att,
om. han förordnas till högre befattning å avdelningen, bestrida densamma mot
åtnjutande därvid av, i stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa eller
för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra, dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall vara pliktig att
utan särskild ersättning sköta de till befattningen hörande löpande göromålen;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning
i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år. under villkor att

31

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 318.

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet
för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år på
samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år
ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmäld a löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

börande därvid löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
trädande i kraft förflutit från det han, efter förordnande, tillträtt motsvarande eller
därmed jämförlig befattning i kontrollstyrelsen eller dess ifrågavarande avdelning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till
pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av ledamoten och tjänsteman i andra lönegraden under en
och en halv månad, av tjänsteman i första lönegraden under en månad samt av
vaktmästare under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller
dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt
till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare
av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
2:o) för kvinnliga biträden:

att i fråga om biträdes av tredje graden arbetstid å tjänsterummet skall
gälla vad här ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare inom avdelningen
samt att biträdes av första eller andra graden arbetstid å tjänsterummet skall vara
sex timmar, dock att sådant biträde skall vara pliktigt att i särskilda fall, när
arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill
ytterligare en timme;

att biträde må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda älderstilläggen i
denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast högre grad, må omedelbart
komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad;

att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1919 är anställt inom
kontrollstyrelsen och befordras till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart
före sin befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig
beskaffenhet inom styrelsen, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete därstädes;

att vid sjukdomsförfall eller, när det erfordras för beredande av semester, biträde
av lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom biträde av högre

Anslag å
extra stat.

32 Kungl. Alaj.cs nåd. proposition Nr 318.

grad hos avdelningen, bestrida befattningen såsom sådant; ägande sålunda förordnat
biträde av lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning
förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för beredande
av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar svarande
belopp;

att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter av Kungl.
Maj:t på framställning i varje särskilt fäll lämnat medgivande;

att, där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap, hon icke
skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten, därest icke styrelsen
med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

att biträdesbefattning skall av styrelsen tillsättas medelst konstitutorial, och
att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande
av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och
dylikt skola gälla de närmare stadgande^ som må varda av Kungl. Maj:t bestämda;
samt

att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare inom avdelningen stadgade
villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här blivit föreskrivet lända till
efterrättelse.

I enlighet med nådiga brevet den 14 juni 1917 finnes från september månads
ingång innevarande år anställt ett juridiskt biträde med uppgift att biträda
vid handläggningen av de på avdelningen ankommande frågor av lagstiftnings natur
eller beträffande utfärdande, ändring, förklaring eller upphävande av reglementen,
instruktioner eller andra allmänna föreskrifter samt att biträda vid beredande till
föredragning av sådana frågor av juridisk natur, som kunna åt honom uppdragas.
Arvodet till det juridiska biträdet utgår med 5,000 kronor för år räknat.

De ärenden, för vilka inrättandet av en juridisk biträdestjänst varit påkallad,
torde under de närmaste åren komma att växa i omfattning med hänsyn till den
nya rusdryckslagstiftningen. Denna lagstiftning kommer nämligen att nödvändiggöra
utfärdande av en mängd olikartade föreskrifter på rusdrycksförsäljningens område,
vid vilkas utarbetande biträde av särskild juridisk sakkunskap erfordras. Med
hänsyn härtill hade det varit önskligt, att i samband med omorganisationen av
styrelsens avdelning för brännvinsförsäljningsärenden det hade inom kontrollstyrelsen
inrättats en byråchefsbefattning för lagärenden. Då emellertid inrättandet
av en dylik befattning sammanhänger med en blivande omorganisation av kontrollstyrelsen
i dess helhet, har styrelsen för närvarande ansett sig böra avstå från att
föreslå uppförandet av ifrågavarande befattning å den ordinarie staten. Med hänsyn
härtill torde jämväl under år 1919 å extra stat anställas ett juridiskt biträde och
erfordras härför uppförande å extra stat av ett anslag å 5,000 kronor.

Såsom förut anförts — — — erfordras två tjänstemän å extra stat, nämligen
en assistent till inspektören och en biträdande aktuarie till förste aktuarien.
Dessa tjänstemän torde böra anställas i första lönegraden; för att förvärva lämplig
person såsom assistent kan det emellertid icke vara uteslutet, att högre arvode till
denne befattningshavare måste utbetalas. För dessa tjänstemän beräknar kontroll -

33

Kungl. Maj ds nåd. ''proposition Nr 318.

styrelsen arvoden å sammanlagt 7,800 kronor; eventuellt lönetillskotttill assistenten
torde få bestridas ur anslaget till tillfälliga biträden.

Å den ordinarie staten har styrelsen icke föreslagit uppförande av anslag till
amanuenser, extra biträden, gratifikationer och dgiikt. Anledning härtill har varit,
att styrelsen för närvarande icke anser sig kunna fastställa de för nämnda ändamål
erforderliga belopp med tillräcklig säkerhet, i all synnerhet som genomförandet av
den nya rusdrycksförsäljningsförordningen kommer att i stor utsträckning påkalla
extra arbete. Detta arbete kommer att få utföras både under det närmaste året
före och de närmaste åren efter förordningens genomförande. Med hänsyn härtill
synes det vara olämpligt att redan nu å ordinarie stat uppföra ett anslag, vilket,
med hänsyn till det nyssnämnda extra arbetet, med nödvändighet måste förstärkas
genom ett icke obetydligt anslag å extra stat. Kontrollstyrelsens erfarenhet i avseende
å ifrågavarande anslag har hittills varit, att styrelsen under föregående _ år
genomgående beräknat detsamma för knappt. I trots av att avdelningens samtliga
tjänstemän i stor utsträckning måst arbeta å övertid och oaktat styrelsen vid ett
par tillfällen hos Kungl. Maj:t varit nödsakad att begära särskilda tillfälliga anslag
för avhjälpande av den mest trängande personalbristen, har styrelsen under de båda
senaste åren varit tvungen att anställa amanuenser antingen mot ett i förhållande
till avlöningsförmånerna vid andra ämbetsverk för lågt arvode eller till och med
utan att kunna tillerkänna dem något som helst arvode. På grund härav hava även
svårigheter mött för styrelsen att erhålla för ämbetsverkets rekrytering lämplig
personal.

Kontrollstyrelsen anser det alltså för närvarande vara ur flera synpunkter
riktigare, att anslaget till amanuenser, extra biträden m. m. i sin helhet uppföres å
extra stat, varefter, då säker erfarenhet vunnits om till vilket belopp ifrågavarande
anslag å ordinarie stat bör uppföras, dylik åtgärd torde vidtagas.

Behovet av amanuenser, extra biträden m. m. beräknar styrelsen för år 1919
enligt följande grunder:

Till amanuenser (beräknat antal 4 st. med 4 timmars daglig tjänstgöring)
..................................................................................-..... kronor 8,000: —

» skriv- och räknebiträden ........................................................... » 6,900: —

» särskilda sakkunniga, tillfälliga biträden och extra vaktmästare
samt vikariatsersättningar.................................... » 7,300: —

Summa kronor 22,200: -—

Till förstärkning av det för är 1918 utgående anslaget anser kontrollstyrelsen

10,000 kronor ytterligare vara erforderliga för att möta de behov i avseende å
anställande av extra arbetskrafter, som stå i samband med rusdrycksförsäljningsförordningens
genomförande.

Å extra stat för år 1919 skulle alltså erfordras:

anslag till ett juridiskt biträde ........................................................ kronor 5,000:

» » två biträdande tjänstemän............................................... » 7,800: —

» » amanuenser, skriv- och räknebiträden m. m................. » 22,200: —

» » förstärkning av arbetskrafterna att utgå under år 1918____ »__10,0o0: —

Summa kronor 45,000:—.»

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 281 käft. (Nr 318.) 5

34

Reservation
vid kontrollstyrelsens
utlåtande.

Kontrollrådet.

Löne reglerings kommittén.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

Vid kontrollstyrelsens utlåtande var fogad en reservation, avgiven
av ledamoten Lagergren, som uttalade bland annat, att ban,
som i annat sammanhang gjort den åsikten gällande, att kontrollstyrelsens
befattning med försäljning av brännvin borde överflyttas till en
självständig monopolstyrelse, funne sig förhindra''! biträda föreliggande
organisatio usförsiag, som undaDsköte denna möjlighet. Det borde emellertid
även beaktas, att införandet av ett totalt rusdrycksförbud ej längre
vore allenast en avlägsen möjlighet. Så oklar som ställningen för närvarande
vore, särskilt med hänsyn till planerna på förbudsidéns genomförande,
kunde reservanten ej biträda den meningen, att ett stort ämbetsverk
nu borde organiseras. Förutsatt emellertid att så skulle ske,
ville reservanten beträffande den äldre och statsfinansiellt sett vida viktigare
avdelningen av. styrelsen fästa uppmärksamheten därpå, att denna
avdelnings ledamöter vid den år 1909 företagna löneregleringen fått
kvarstå i andra lönegraden, varvid dock från löneregleringskommitténs
sida hänvisats till, att styrelsen då knappast fått sin organisation fullständigt
genomförd.

Över kontrollstyrelsens förslag hördes kontrollrådet, som efter en
ingående behandling avförslaget enhälligt beslöt göra följande uttalande:

»Oberoende av huru förhållandena under närmaste framtiden komma att gestalta
sig på rusdryckshanteringens område, och då vederbörande tjänstemän äro
underkastade skyldighet att övergå till annan tjänst inom statsförvaltningen, har
kontrollrådet — med hänsyn till de många och krävande uppgifter, som den nya
lagstiftningen ålägger kontrollstyrelsen — funnit sig böra tillstyrka det föreliggande
förslaget.»

Såsom jag förut omnämnt har löneregleringskommittén den 16
februari 1918 avgivit utlåtande över kontrollstyrelsens ifrågavarande
förslag. Sedan kommittén lämnat en redogörelse för detta förslag samt
erinrat om de huvudsakliga föreskrifter, som i gällande instruktioner
vore meddelade beträffande kontrollstyrelsens verksamhetsområde och
organisation, anförde kommittén för egen del följande.

»Genom kungl. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
har kontrollstyrelsen, på sätt styrelsen i sin skrivelse den 1 oktober 1917
erinrat, fått sin befattning med ärenden angående rusdrycksförsäljningen väsentligt
utvidgad, och det torde icke lida något tvivel, att denna utvidgning av styrelsens
verksamhetsområde kräver en betydande förstärkning av styrelsens arbetskrafter.

Yad beträffar det förslag i sådant hänseende, som styrelsen i sin nyssberöida
skrivelse framlagt, har löneregleringskommittén, efter tagen kännedom om innehållet

35

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 318.

i föreliggande handlingar, besök i ämbetsverket och inhämtande av ytterligare
upplysningar, kommit till den uppfattningen, att med hänsyn till do arbetsuppgifter,
som enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen åligga styrelsen, någon erinran
icke bör göras mot att styrelsen erhåller den begärda personalförstärkningen.

Kommittén vill alltså biträda den meningen, att den extra ledamoten bör
erhålla en tjänsteställning, motsvarande tjänstemans i tredje lönegraden, och att
vid hans sida böra ställas tre befattningshavare med enahanda tjänsteställning som
tjänstemän i andra lönegraden Aven den i övrigt av styrelsen ifrågasatta personalökningen
synes under nuvarande förhållanden erforderlig. Någon tvekan har
visserligen synts kommittén kunna råda, huruvida den föreslagna kvinnliga registratorn
bör likställas med kvinnligt biträde i tredje lönegraden, men har kommittén
ej heller i denna punkt velat göra någon erinran.

Kontrollstyrelsens förslag därom, att eu del av den för ifrågavarande verksamhet
avsedda personalen mätte redan nu uppföras på ordinarie stat, synes däremot
giva anledning till starka betänkligheter. Kommittén vill i detta avseende
särskilt fästa uppmärksamheten vid det samband, som för närvarande består mellan
styrelsens äldre avdelning, vars ledamöter äro tjänstemän i andra lönegraden, och
den nya avdelningen för brännvinsförsäljningsärenden, ett samband som fått sitt
uttryck i vissa (av kommittén förut återgivna) instruktionsbestämmelser. Sålunda
skall vid föredragning inför överdirektören av vissa till den nya avdelningen hörande,
viktigare ärenden, utom den extra ledamoten, även den administrative ledamoten (sekreteraren)
i kontrollstyrelsen närvara och deltaga i ärendets behandling. Under
överdirektörens ämbetsresor och i åtskilliga andra fall skola ärendena, där ej Kungl.
Maj:t annorlunda förordnar, avgöras av sekreteraren i kontrollstyrelsen och den
extra ledamoten samfällt; uppstå olika meningar, skall ytterligare en ledamot tillkallas,
varefter ärendet avgöres i enlighet med flertalets mening eller, i händelse
av lika röstetal för olika meningar, i enlighet med den mening, som föredraganden
uttalat.

Redan i den skrivelse, vari kontrollstyrelsen hemställde om förstärkning av
styrelsens arbetskrafter för åren 1915—1916, uttalade styrelsen den meningen, att
en fullständig omorganisation av styrelsen med nödvändighet måste företagas inom
den närmaste framtiden, därest styrelsen skulle kunna på ett fullt tillfredsställande
sätt fylla sina ur statstinansiell synpunkt så viktiga uppgifter, och i nu föreliggande
skrivelse av den 1 oktober 1917 anför styrelsen, att den nuvarande organisationen
av styrelsens avdelning för brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningskontrollen
icke syntes vara tillfredsställande. Kommittén kan i denna punkt icke annat än
ansluta sig till kontrollstyrelsens mening. Men därav bör enligt kommitténs åsikt
följa, att frågan om uppförande å ordinarie stat av personal vid styrelsens avdelning
för brännvinsförsäljningsärenden icke får behandlas fristående utan måste företagas
till avgörande i samband med frågorna om den äldre avdelningens ställning
och om den framtida organisationen av ämbetsverket i dess helhet.

Då därtill kommer, att de av kontrollstyrelsen i dess senaste skrivelse berörda
spörsmålen om brännvinshandelns ordnande för framtiden och andra därmed
sammanhängande förhållanden måste utöva ett avgörande inflytande på frågan om
den nya avdelningens framtida ställning, har löneregleringskommittén — ur de
allmänt administrativa och löneregleringstekniska synpunkter, som givetvis måst
vara för kommittén bestämmande — funnit sig icke kunna för närvarande, innan

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

någon utredning föreligger i den av kontrollstyrelsen väckta frågan om en fullständig
omorganisation inom den närmaste framtiden av styrelsen i dess helhet,
biträda förslaget om uppförande på ordinarie stat av viss personal vid styrelsens
avdelning för brännvinsförsäljningsärenden.

Enligt kommitténs mening bör således erforderligt anslag till förstärkning
av konstrollstyrelsens arbetskrafter under år 1919 i sin helhet uppföras på extra
stat för nämnda år. De i kontrollstyrelsens förslag till ordinarie stat angivna avlöningar
för där upptagna befattningshavare böra följaktligen på sedvanligt sätt
minskas med belopp, motsvarande i avrundat tal de avgifter, som det skulle åligga
ordinarie befattningshavare att erlägga för egen pensionering. Dessa avlöningar
skulle sålunda komma att utgöra:

för ledamoten och avdelningschefen ............................................... kronor

» envar av sekreteraren, inspektören och förste aktuarien 5,600

kronor ........................................................................................ »

» aktuarien ..................................................................................... »

» det kvinnliga biträdet i tredje lönegraden ................................ »

» » » » » andra » ................................ »

» vart och ett av de fem kvinnliga biträdena i första lönegraden
1,150 kronor ................................................................ *

7,800: -

16,800: —
3,900: —
3,950: —
1,550: —

5,750: —

vartill kommer:

för kontrollrådet.................................................................................... » 3,000: —

till vikariatsersättningar under semester samt vid sjukdomsförfall

för vissa befattningshavare ............................................................ » 1,700: —

Summa kronor 42,450: —

Beträffande anslaget till kontrollrådet anser sig kommittén icke böra ‘gorå
någon erinran mot själva beloppet, 3,000 kronor, men tillåter sig uttala den meningen,
att vid bestämmande av ersättning till kontrollrådets ledamöter vederbörlig hänsyn
torde böra tagas till de bestämmelser, som äro eller kunna bliva gällande rörande
__ ersättning till ledamöter av kommittéer och andra liknande beredningar.

Lägges till nyssberörda summa, 42,450 kronor, det belopp av 45,000 kronor,
som enligt kontrollstyrelsens förslag skulle begäras på extra stat, kommer totalsumman
att utgöra 87,450 kronor. Härav böra, därest löneregleringskommitténs
mening vinner godkännande, 77,450 kronor äskas på extra stat för år 1919 samt

10,000 kronor såsom extra anslag uppföras på tilläggsstat för år 1918.

Då emellertid vid behandling inom kommittén av förevarande ärende skiljaktiga
meningar yppats så till vida, att några av kommitténs ledamöter ansett
sig böra biträda kontrollstyrelsens hemställan, att viss personal vid styrelsens avdelning
för brännvinsförsäljningsärenden måtte redan nu uppföras på ordinarie stat,
och detta förslag tilläventyrs kan komma att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall, har kommittén ansett sig icke böra underlåta att till skärskådande
upptaga det av kontrollstyrelsen tillika framlagda förslaget till villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de förmåner, som skulle upptagas i den nya ordinarie
staten.

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

Denna granskning har endast givit kommittén anledning till följande erinringar.

I förtydligande syfte torde det bland avlöningsvillkoren införda stadgandet
om rätt för löntagare att, för erhållande av förhöjning i lönen, tillgodoräknas viss
tid, som förflutit före den nya statens trädande i kraft, böra erhålla följande ändrade
avfattning: ''börande därvid löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya
statens trädande i kraft förflutit från det han, efter förordnande, i kontrollstyrelsen
eller dess ifrågavarande avdelning tillträtt befattning av motsvarande lönegrad med
avlöning från anslag å extra stat’. Vidare torde den av kontrollstyrelsen föreslagna,
så lydande bestämmelsen: ''att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning’ böra
i likhet med vad riksdagen i flera föregående fall beslutat, för tydlighetens skull
avfattas sålunda: ''att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig
att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning’.

Slutligen vill kommittén erinra därom, att vid vissa under den senaste tiden
företagna löneregleringar, såsom'' beträffande lantbruksinstitutet vid Ultuna samt
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp (svensk författningssamling nr 417 år 1917)
ävensom statsdepartementen (svensk författningssamling nr 584 år 1917), liksom
ock i det för 1918 års riksdag i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln
framlagda förslaget angående statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, avlöningsvillkoren
givits eu så till vida förändrad uppställning, att de sammanförts under
särskilda rubriker: ''i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till

annan tjänst, förening av tjänster m. m.’, ''i fråga om avlöningsförmåners uppbärande
m. m.’ o. s. v.’

Enligt det hos löneregleringskommittén förda protokoll i ärendet
hava vid ärendets behandling inom kommittén överdirektören i kontrollstyrelsen
Fredrik Zethelins såsom särskild ledamot samt kommitténs
ledamöter herrar Anders Pers och August Nilsson uttalat avvikande
meningar beträffande kommitténs förevarande utlåtande.

Överdirektör Zethelius anförde för sin del följande:

»Jag har icke kunnat instämma med kommitténs majoritet i att kontrollstyrelsens
avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden skulle helt och hållet uppföras
på extra stat, utan anser, i likhet med kontrollstyrelsen, att viss personal inom
nyssnämnda avdelning bör uppföras på ordinarie stat.

Do invändningar, som skulle kunna resas mot kontrollstyrelsens förslag, torde
i huvudsak vara av två slag, nämligen dels invändningar, som hänföra sig till de
ovissa förhållandena inom det ärendesområde, som är den nya avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden
anvisat, dels ock invändningar, som grunda sig på en sådan
uppfattning av sambandet mellan nyssnämnda avdelning och kontrollstyrelsens äldre,
på ordinarie stat uppförda tekniska avdelning, att en lönereglering lämpligen bör
äga rum allenast för styrelsen i dess helhet.

Reservationer
vid lönereglering
skommitténs
utlåtande.

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

Jag vill först upptaga till skärskådande de invändningar av förstnämnda slag,
som ur olika synpunkter kunna resas mot att uppföra viss personal inom avdelningen
för rusdrycksförsäljningsärenden på ordinarie stat.

De olika eventualiteter, som man har att räkna med ifråga om den framtida
nykterhetslagstiftningen, torde vara följande. Antingen kommer för en tid framåt
den av Kungi. Maj:t och riksdagen antagna lagstiftningen att bestå — med reservation
för jämkningar eller skärpningar utan rubbning av grunderna för denna lagstiftning
— eller äger en omläggning rum i syfte att i högre grad än vad nu är
fallet monopolisera detaljhandeln med rusdrycker, eller också slutligen genomföres
en förbudslagstiftning i avseende å alla slag eller vissa slag av rusdrycker. En
eventualitet, innebärande en återgång till den tidigare lagstiftningen utan kontroll
genom statsorgan, synes mig utan vidare kunna avvisas.

Den förstnämnda av här ovan angivna eventualiteter, vilken synes mig såsom
den sannolikaste, kräver ju, såsom också löneregleringskommittén vitsordat, en
särskild utrustning av arbetskrafter för avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden.
Sedan en följd av år tillbaka har ett behov av statsuppsikt och statskontroll ifråga
om handeln med rusdrycker förelegat, och detta behov torde ytterligare hava styrkts
under den tid, som förflutit, sedan avdelningen för brännvinsförsäljningsärenden i
medio av år 1915 började sin verksamhet inom kontrollstyrelsen. De erfarenheter,
som under denna verksamhet vunnits, ådagalägga enligt min mening önskvärdheten
och betydelsen av att en fast organisation skapas för handläggningen av hithörande
ärenden. För ernående härav torde det vara av vikt, att en specialutbildad personal
finnes inom styrelsen, knuten vid densamma genom den ordinarie anställningen. I
detta syfte har kontrollstyrelsen föreslagit, att en del av personalen skall uppföras
å ordinarie stat, under det att en annan del skulle anställas å extra stat. Enär
härigenom å ena sidan torde tillgodoses, att kontrollstyrelsen erhåller en stam av
vid styrelsen fast knutna tjänstemän, särskilt å de ledande befattningarna inom avdelningen,
men å andra sidan anställandet av en betydande del av personalen å
extra stat håller möjligheten öppen för de förändringar, som kunna inträffa i avseende
å avdelningens ärendesområde, synes mig en ur administrativa synpunkter
välbetänkt anordning hava blivit föreslagen.

Den nu nämnda anordningen synes mig särskilt bliva av betydelse, därest
den andra av här ovan angivna eventualiteter skulle inträffa, nämligen försäljningsorganisationens
omläggning, så att den bleve strängt monopoliserad. I sin skrivelse
den 1 oktober 1917 har kontrollstyrelsen särskilt upptagit denna eventualitet till
skärskådande och därom anfört:

''Därest det i stället för bolag skulle inrättas en försäljningsorganisation med
en i affärshanseende sträng subordination från de lokala försäljningsorganen upp till
inköpsmonopolet, torde uppenbarligen kravet på en utanför försäljningsorganisationen
stående kontroll över att försäljningen handhaves i den nya lagstiftningens anda
komma att göra sig gällande, och otvivelaktigt är också, att detta krav skulle
komma att tillgodoses. I ett dylikt fall skulle visserligen kontrollstyrelsens ekonomiska
kontrollverksamhet över bolagen komma att inskränkas, men i stället
skulle styrelsens uppgifter att tillse, att försäljningen utövas på ett socialt tillfredsställande
sätt, väsentligt få utvidgas.’

Vad kontrollstyrelsen härutinnan anfört, har icke blivit av kommitténs majoritet
upptaget till bemötande. Kommitténs majoritet synes emellertid syfta härpå,

39

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

då kommittén anfört, att de av kontrollstyrelsen i dess skrivelse berörda spörsmålen
om brännvinshandelns ordnande för framtiden och därmed sammanhängande förhållanden
måste utöva ett avgörande inflytande på frågan om den nya avdelningens
framtida ställning. Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra såsom min mening
uttala, att, även om en omläggning av detaljhandeln med rusdrycker i riktning mot
en strängt monopoliserad försäljning möjligen framdeles ägde rum, detta visserligen
skulle, såsom kontrollstyrelsen jämväl angivit, komma att utöva ett inflytande på
beskaffenheten av det ärendesområde, som anvisats den nya avdelningen, men däremot
icke förändra behovet av ett sakkunnigt organ för utövandet av statens uppsikt
på detta område. De lagstiftningsåtgärder, med vilka statsmakterna sedan lång
tid tillbaka kringgärdat rusdryckshandeln, och som i den nya förordningen angående
försäljning av rusdrycker blivit ytterligare utvidgade, hava haft till huvudsyfte att
i möjligaste mån förebygga de skadliga verkningarna av försäljningen av rusdrycker.
Såsom ett led i dessa åtgärder har jämväl ingått, att privata intressen i en på
omsättningens storlek beroende vinst minskas eller avlägsnas, och att inkomsterna
av rusdryckshandeln överflyttas till statsverket. Något intresse för staten att erhålla
en ökad vinstavkastning kan emellertid icke sägas föreligga i annan män än
att staten på den förefintliga omsättningen erhåller så oavkortad som möjligt den
uppkommande vinsten. Den faktiska monopolisering, som sålunda ägt rum på rusdryckshandelns
område, har alltså ett helt annat syfte, än vad i allmänhet varit
fallet vid monopolisering i statens hand av näringar och industrier. Syftet med
monopoliseringen på här ifrågavarande område har varit i huvudsak socialt och icke
endast ekonomiskt, och i den mån en omläggning av försäljningsorganisationen skulle
äga rum i den av kontrollstyrelsen angivna riktningen, skulle detta icke i minsta mån
minska behovet av att rusdrycksförsäljningen underkastades en statsuppsikt för att
tillgodose lagstiftningens sociala huvudsyfte. På grund härav anser jag det oundgängligt,
att även under en förändrad försäljningsorganisation en specialutbildad
personal finnes till statens förfogande för utövande av statsuppsikten på detta område.

Yad slutligen den tredje av förut angivna eventualiteter beträffar — nämligen
ersättandet av den nya lagstiftningen med en förbudslagstiftning — må framhållas,
att frågan om en dylik lagstiftning är under utredning hos nykterhetskommittén.
I vilken riktning denna utredning kommer att gå, är icke bekant. Därest utredningen
emellertid skulle komma att resultera i tillstyrkande av en partiell eller
total förbudslagstiftning, som av statsmakterna bleve godkänd, torde denna lagstiftning
föra med sig ökade krav på en statsuppsikt på detta område. Det skulle
nämligen då gälla ej mindre att noggrant övervaka upprätthållandet av förbudet
mot försäljning av rusdrycker för förtäringsändamål än även att utöva uppsikt över
och leda den försäljning av alkohol, som under alla omständigheter är avsedd att
äga rum för vetenskapliga, medicinska, tekniska, industriella eller likartade ändamål
samt för apoteksbehov. Denna uppsikt bleve än mera maktpåliggande, då försäljningen
för förtäringsändamål ej vore medgiven. Jag anser därför för min del,
att behovet av ett statsorgan, som till sitt förfogande har specialutbildade, med
detta område förtrogna tjänstemän är av nöden även under en förbudsregim.

På grund av vad som sålunda anförts anser jag, att, även om förändringar
skulle äga rum inom det ärendesområde, som genom förordningen angående försäljning
av rusdrycker är anvisat den nya avdelningen inom kontrollstyrelsen, det under

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

alla förhållanden föreligger ett behov av statsuppsikt på detta område och att med
hänsyn härtill det ur denna synpunkt är önskvärt, att viss personal vid ifrågavarande
avdelning uppföres på ordinarie stat.

Jag vill därefter övergå till de invändningar, som anförts mot kontroll styrelsens
förevarande förslag ur synpunkten av sambandet mellan den nya och den äldre
(tekniska) avdelningen och med hänsyn till behövligheten av en omorganisation jämväl
av sistnämnda avdelning.

Vad först det mellan den äldre och den nya avdelningen bestående sambandet
beträffar, har kommittén fäst uppmärksamheten på bestämmelserna i gällande instruktion
därom, dels att den administrativa ledamoten (sekreteraren) i kontrollstyrelsen
skall närvara och deltaga i behandlingen av vissa viktigare ärenden inom
den nya avdelningen, dels ock att under överdirektörens frånvaro, där ej Kungl.
Maj:t annorlunda förordnar, ärendena skola avgöras av sekreteraren och den extra
ledamoten samfällt; därest olika meningar mellan dessa skulle föreligga, skall ytterligare
en ledamot tillkallas.

I anledning härav må framhållas, dels att det av kommittén uppmärksammade
sambandet icke har avseende å de båda avdelningarnas ärendesområde utan uteslutande
är en personalfråga, dels att de åberopade instruktionsbestämmelserna äro
hämtade ur den för kontrollstyrelsen i dess egenskap av uppsiktsmyndighet över
åräw//t''/n.vförsäljningsbolagen nu gällande instruktion. Från ingången av år 1919
skall emellertid på grund av 19 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen gälla
en ny instruktion, till vilken Kungl. Maj:t anbefallt .kontrollstyrelsen att utarbeta
förslag. Att det personella sambandet mellan styrelsens avdelningar enligt denna
nya instruktion kommer att bestå, får icke utan vidare tagas för givet. Det må
nämligen erinras därom, att, när avdelningen för brännvinsförsäljningsärenden inrättades,
den administrativa ledamoten ensam bland den äldre avdelningens tjänstemän
fick vidkännas det därmed förknippade ökade arbetet. Den omständigheten,
att detta arbete icke för honom medfört någon föredragningsskyldighet, har emellertid
möjliggjort den av löneregleringskommittén uppmärksammade anordningen. Därest
emellertid de å den administrative ledamoten vilande kamerala ärendena och registreringsgöromålen
ytterligare skulle ökas, torde föga tid bliva övrig för honom att
medhinna de ofta vidlyftiga ärenden, i vilkas handläggning han enligt nu gällande
instruktion är skyldig att deltaga. Inför en dylik eventualitet ligger det nära till
hands att tänka sig, att det juridiska biträdet får skyldighet att såsom extra ledamot
deltaga i handläggningen av inom avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden
förekommande viktigare ärenden, en anordning som ligger desto närmare till hands,
som hans biträde enligt gällande instruktion redan nu anlitas vid de flesta ärenden,
uti vilka den administrativa ledamoten för närvarande deltager.

Med vad som nu anförts har jag allenast velat uppvisa, att sambandet mellan
den nya och den äldre avdelningen inom kontrollstyrelsen är av mera löslig natur
och beroende på bestämmelser i instruktionen. Genom ändringar i denna instruktion
kan detta samband upphävas. Ett verkligt samband mellan de båda avdelningarnas
ärendesområden föreligger däremot icke.

På grund härav och då den nya avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden
intager en med hänsyn till sitt ärendesområde fullt självständig ställning inom ämbetsverket,
synes mig intet hinder föreligga för att frågan om denna avdelnings definitiva
lönereglering separat behandlas.

41

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 318.

Emellertid har kommittén, utgående från kontrollstyrelsens uttalande, att
den nuvarande organisationen av styrelsens äldre avdelning icke är tillfredsställande,
ansett, att frågan om den nya avdelningens definitiva lönereglering bör företagas i
samband med frågorna’ om den äldre avdelningens ställning och om den framtida
organisationen av ämbetsverket i dess helhet. I sin skrivelse den 1 oktober 1917

— —_--synes mig kontrollstyrelsen hava angivit fullt giltiga skäl för en

definitiv reglering av den nya avdelningen, separat från den äldre avdelningen. Här
må allenast framhållas, att en omorganisation av den äldre avdelningen sammanhänger
med åtskilliga ännu svävande lagstiftningsfrågor (frågor om en eventuell omläggning
av kontrollen samt om lagstiftning beträffande skattefri sprit och alkoholhaltiga
preparat). Det torde ej vara uteslutet, att denna omorganisationsfråga blir
av betydligt mera svårlöst natur än den nu föreliggande. Att med hänsyn till den
tekniska avdelningens omorganisation skjuta på framtiden den definitiva regleringen
av den nya avdelningen, vilken har sitt ärendesområde bestämt genom en nyantagen
lagstiftning, synes mig därför icke motiverat. Ur löneregleringssynpunkt torde en
dylik definitiv reglering mycket väl låta sig tänkas. Då kommittén tillstyrkt uppT
förande av den nya avdelningen på extra stat med en organisation av helt annan
natur än den för den tekniska avdelningen gällande och sålunda enligt kommitténs
förslag två avdelningar med olika organisation skulle komma att vid sidan av varandra
finnas inom styrelsen, synes några vägande invändningar mot den ny avdelningens
uppförande på ordinarie stat ur löneregleringssynpunkt icke kunna anföras,
då ett dylikt uppförande ur andra, av mig förut framhållna synpunkter är av behovet
påkallat.»

Herr Pers anförde:

»Jag instämmer i det slut, vartill överdirektör Zethelius i sin reservation
kommit, så mycket mer, som i förslaget till avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid ifrågavarande avdelning är intagen bestämmelse om skyldighet för
befattningshavare att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas
till annan lämplig befattning inom den centrala förvaltningen.»

Därefter anförde herr Nilsson:

»Liksom herr Pers vill även jag tillstyrka kontrollstyrelsens förslag, att
dess avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden nu måtte sättas på ordinarie stat
i den utsträckning och på det sätt, som förslaget angiver.

Den nya avdelningen har sitt verksamhetsområde klart utstakat. Den förfogar
över arbetskrafter, som äro väl lämpade för sina betydelsefulla uppgifter.
Avdelningen är så att säga färdig. Staten behöver denna personal, nu och framdeles,
och bör därför ej försumma att vidtaga den åtgärd, som bäst torde vara
ägnad att hålla de dugande männen kvar på deras poster.

Det är dessa omständigheter, som bestämt min ståndpunkt i frågan. De
hava hävt de betänkligheter av mera formell regleringsteknisk art, som jag eljes,
liksom kommitténs flertal, kunnat hysa.

I sammanhang härmed vill jag hemställa till övervägande, huruvida icke,
om avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden sättes på ordinarie stat, tiden då
kunde vara inne att indraga kontrollrådet eller åtminstone minska antalet av dess
ledamöter.»

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 281 käft,. (Nr 318.) fi

42

Departe ments chefen.

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 318.

Såsom framgår av den av mig lämnade redogörelsen för frågan
om förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i anledning av den nya
rnyd ry c k s fö rsälj nings för orda ingens genomförande råder enighet därom,
att ifrågavarande förstärkning är oundgängligen erforderlig. Jämväl är
löneregleringskommittén ense med kontrollstyrelsen därom, att den av
styrelsen föreslagna organisationsplanen för styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden
utgör en förutsättning för att kontrollstyrelsen
skall kunna tillgodose de krav, som i förevarande hänseende komma att
ställas på styrelsen.

För min del har jag ej heller något att erinra mot kontrollstyrelsens
av löneregleringskommittén tillstyrkta förslag i nu ifrågavarande avseende.

Enligt kontrollstyrelsens förslag skulle en del av anslaget till
styrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden, nämligen 43,800
kronor, utgå å ordinarie stat, under det att en annan del, 35,000 kronor,
skulle utgå å extra stat. Ifrågavarande anordning med uppförande redan
nu av en del av denna avdelnings personal å ordinarie stat har givit
löneregleringskommittén anledning till starka betänkligheter, och kommittén
fäster i detta avseende uppmärksamheten på dels det bestående
sambandet mellan styrelsens äldre avdelning, vars ledamöter äro tjänstemän
i andra lönegraden, och den nya avdelningen, ett samband, som fått
sitt uttryck i vissa av kommittén närmare angivna instruktionsbestämmelser,
dels det förefintliga behovet av en omorganisation av styrelsens
äldre avdelning, dels ock slutligen de ovissa förhållandena inom det
ärendesområde, som är anvisat den nya avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden.

Vidkommande först frågan om sambandet mellan den äldre (tekniska)
avdelningen och den nya avdelningen må framhållas, att detta
samband icke avser de båda avdelningarnas ärendesområden. Den nya
avdelningen har ett i förhållande till kontrollstyrelsens verksamhet i
övrigt bestämt avgränsat och självständigt verksamhetsfält, något som
framgår ej mindre av den redogörelse, jag lämnat i fråga om avdelningens
uppkomst och utveckling, än även av det förhållandet, att det
ursprungligen, då frågan om inrättande av en statsuppsikt över brännvinsförsäljningen
uppkom, var ifrågasatt att bilda en särskild centralstyrelse
för handhavandet av ärenden rörande denna försäljning. Sambandet
mellan styrelsens båda avdelningar är därför väsentligen av
yttre natur och består, såsom löneregleringskommittén erinrat, däruti,
att enligt bestämmelserna i gällande instruktion den administrativa ledamoten
hos den tekniska avdelningen skall deltaga i behandlingen av
vissa ärenden inom den nya avdelningen; någon som helst föredrag -

43

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

ningsskyldighet beträffande dessa ärenden åligger emellertid icke denna
ledamot. Såsom överdirektör Zethelius i sin förut återgivna reservation
(''sid. 39—40) framhållit, får det emellertid icke utan vidare tagas för
givet, att det nu bestående personella sambandet kommer att bibehållas
vid utfärdande av den från år 1919 tillärnade nya instruktionen. Enär
med hänsyn härtill sambandet mellan avdelningarna får anses vara av
yttre och mera tillfällig natur samt i varje fall icke kan sägas vara av
sådan beskaffenhet, att företagandet av en definitiv lönereglering för den
ena avdelningen bör uppskjutas i avvaktan på den andra avdelningens
omreglering, kan jag icke i det av löneregleringskommittén framhållna
sambandet finna grundad anledning fill att den uti sitt ärendesområde
fullt självständiga avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden helt
uppföres på extra stat.

Ej heller kan jag finna, att det av kontrollstyrelsen och löneregleringskommittén
framhållna behovet av en omorganisation av styrelsens
äldre avdelning bör föranleda, att frågan om uppförande på ordinarie stat
av viss personal inom avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden
undanskjutes, till dess förslag angående den äldre avdelningens ställning
och den framtida organisationen av ämbetsverket i dess helhet föreligger.
Då den nya avdelningen har ett fullt självständigt verksamhetsområde
och härför kräver en särskild organisation, något som. jämväl
av löneregleringskommittén vitsordats, synes mig tillräcklig anledning icke
föreligga att med hänsyn till en eventuell omorganisation av den äldre
avdelningen för närvarande uppskjuta avgörandet av den nya avdelningens
definitiva organisation.

Större beaktande förtjänar enligt min mening den invändningen
mot kontroll styrelsens förslag om uppförande av viss personal inom förevarande
avdelning på ordinarie stat, som hänför sig till de ovissa förhållandena
i fråga om rusdryckshandelns ordnande för framtiden.

Vad som under ärendets behandling anförts beträffande olika
eventualiteter i fråga om den framtida rusdrycksförsäljningslagstiftningen
— jag tillåter mig i detta hänseende hänvisa till kontrollstyrelsens utlåtande
(se ovan sid. 18—20) och överdirektör Zethelius till löneregleringskommittcns
utlåtande fogade reservation — har emellertid övertygat mig
därom, att, vilka ändringar lagstiftningen på förevarande område än kan
tänkas komma att undergå, behovet av ett statsorgan med specialutbildade,
å området förtrogna tjänstemän ändock fortfarande skulle föreligga. Därest
på grund av eventuella förändringar i lagstiftningen personalen inom
kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden skulle behöva
minskas, torde detta utan svårighet kunna äga rum med hänsyn

44

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

därtill, att en icke obetydlig del av ifrågavarande avdelnings personal
är föreslagen att uppföras på extra stat. Jag tillåter mig ock erinra
om den av såväl kontrollrådet som en av reservanterna i löneregleringskommitten
. papekade bestämmelsen i de föreslagna avlöningsvillkoren,
att ordinarie befattningshavare inom avdelningen skulle vara underkastad
skyldighet att under i villkoren angivna förutsättningar övergå till
annan tjänst inom statsförvaltningen.

På grund av vad jag sålunda anfört, har jag ansett mig böra i
likhet med kontrollstyrelsen föreslå, att viss del av anslaget till kontrollstyrelsens
avdelning för rusdrycks försälj ningsärenden uppföres på ordinarie
stat.

Vad särskilt beträffar anslagsposten till kontrollrådet har, såsom
förut omnämnts, en av reservanterna i löneregleringskommittén därutinnan
framställt vissa erinringar. I anledning härav vill jag såsom
min mening uttala, att då förhållandena på förevarande område framdeles
hunnit stadga sig, det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida icke
antalet ledamöter i kontrollrådet skulle kunna något minskas. Erinras
må ^ i detta sammanhang, att arvodet till ledamöterna i detta råd icke
utgår eller är avsett att utgå med visst belopp för år utan för sammanträdesdag
i enlighet med de för kommittéledamöter gällande bestämmelser.

Beträffande de av kontrollstyrelsen föreslagna avlöningsvillkoren
har jag ansett, att de av löneregleringskommittén föreslagna ändringarna
i dessa villkor förtjäna beaktande, och har jag uti dessa villkor vidtagit
dels ändringar i enlighet med kommitténs förslag och dels några andra
smärre jämkningar.

Å extra stat för år 1919 skulle enligt kontrollstyrelsens av löneregleringskommitten
därutinnan tillstyrkta förslag uppföras dels, i likhet
med vad fallet varit för år 1918, anslag till ett juridiskt biträde med
5,000 kronor, dels anslag till två biträdande tjänstemän med 7,800 kronor,
dels ock anslag till amanuenser, skriv- och räknebiträden m. m. med
22,200 kronor, fördelat enligt i kontroll styrelsens förslag närmare angivna
grunder. För att möta de behov i avseende å anställandet av
extra arbetskrafter, som stå i samband med rusdrycksförsäljningsförordningens
genomförande, begär kontrollstyrelsen till förstärkning av det
för år 1918 utgående anslaget ytterligare 10,000 kronor.

Mot vad kontrollstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke någon
erinran att framställa. Det till förstärkning av anslaget för år 1918

45

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

begärda beloppet å 10,000 kronor torde, såsom jag redan vid behandlingen
av statsverkspropositionen föreslagit, böra utgå å tilläggsstaten
för år 1918.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande förslag till ordinarie avlöningsstat för
kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden, att tillämpas
från och med år 1919:

Tjänst-

Lön

gö rings-penning ar

tillägg

Summa

1 ledamot och avdelningschef.........

5,000

2,500

600

8,100

/Efter 5 år kan lönen böjas
/ med 600 kronor.

1 sekreterare.................................

3,600

1,800

400

5,800

| Efter 5 år kan lönen höjas

1 inspektör .................................

400

3,600

1,800

5,800

| 10 år med ytterligare 500

1 förste aktuarie ...........................

3,600

1,800

400

5,800

) kronor.

. -

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

1 aktuarie..........1.........................

2,200

1,500

300

4,000

år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500

1 kvinnligt biträde i tredje lönegra-

kronor.

den (registrator) ........................

1,100

750

150

2,000

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt biträde i första lönegraden

700

350

150

1,200

med 200 kronor och efter
10 år med vtterligare

4 kvinnliga biträden i första lönegra-

200 kronor.

den ..........................................

2,800

1,400

600

4,800

3,000

Till vikariatsersättningar under se-

mester samt vid sjukdomsförfall för

1,700

Summa

—

—

-

43,800 i

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i staten upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan
tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av kontrollstyrelsen eller dess

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest styrelsens ställning
inom statsförvaltningen varder så förändrad, att den ej längre kan
anses såsom självständig styrelse, eller därest vissa ifrågavarande styrelse
tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till vilket göromålen överlämnas; skolande befattningshavare slutligen,
likaledes med bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad
att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till
annan lämplig befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj ellpr blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej beträffande
ledamoten Kungl. Maj:t och, vad angår andra befattningshavare,
kontrollstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen å avdelningen, finner uppdraget eller
befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning
uti innehavande grad, där han till befordrande av arbetets oavbrutna
gång befinnes vara lämplig och behövlig; samt

att befattningshavare skall, i den mån ej undantag kunna anses
böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å
tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande rn. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

47

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen och ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning å avdelningen,
bestrida densamma mot åtnjutande därvid av, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa
eller för handläggning av särskilda ärenden är under allenast
några få, högst fyra, dagar hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman
av lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de
till befattningen hörande löpande göromålen; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av
värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år på samma villkor, samt

48

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 318.

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem år ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;

börande därvid löntagare tillgodoräknas den tid, som före den
nya statens trädande i kraft förflutit från det han, efter förordnande, i
kontrollstyrelsen eller dess ifrågavarande avdelning tillträtt befattning
av motsvarande lönegrad med avlöning från anslag å extra stat; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma
förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av ledamoten och tjänsteman i andra
lönegraden under en och en halv månad och av tjänsteman i första
lönegraden under en månad; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen'' stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att i fråga om biträdes arbetstid å tjänsterummet skall gälla vad här
ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare inom avdelningen,
med iakttagande dock att arbetstiden för biträde i första eller andra lönegraden
icke må i något fall utsträckas med mer än en timme för dag;

att biträde må åtnjuta semester uuder eu månad om året, när
sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda ålderstilläggen
i denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast högre
grad, må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda
grad;

att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1919 är
anställt inom kontrollstyrelsen och befordras till ordinarie biträde från

49

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 318.

samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet inom styrelsen,
biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådant arbete därstädes;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av
semester biträde av lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde av högre grad hos avdelningen, bestrida befattningen
såsom sådant; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder
i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet
erfordras i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning
förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för
beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;

att biträdesbefattning skall av styrelsen tillsättas medelst konstitutorial; att

gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter
av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

att, där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,
därest icke styrelsen med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande
finner det nödigt; samt

att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare inom avdelningen
stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners åtnjutande
skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot
vad här blivit föreskrivet lända till efterrättelse,

dels förklara, att eu var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid kontrollstyrelsens avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden,
skall vara pliktig underkasta sig ovan upptagna
villkor och bestämmelser,

t/e/s, i händelse av godkännande av det framlagda statförslaget,
höja det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till kontrollstyrelsen
från dess nuvarande belopp kronor 34,200
med 43,800 kronor till.............................................................. kronor 78,000.

dels för upprätthållande av verksamheten å kontrollstyrelsens
avdelning för rusdrycksförsäljningsärenden å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst, å 35,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 281 hlift. (Nr 318.)

7

50

Kungl. Maj tfa nåd. proposition Nr 318.

dels ock för att möta det behov av extra arbetskrafter, som
under innevarande år kommer att uppstå å styrelsens ifrågavarande avdelning
i samband med rusdrycksförsäljningsförordningens genomförande,
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, å

10,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen giva
nådigt bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Birger Looström.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG. 1918