Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
statens deltagande i kostnaden för reglering av vissa till
Dalälvens vattensystem hörande sjöar; given Stockholms
slott den 12 april 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda
kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande
Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till utförande
av regleringsarbeten vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen
enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag,
som jämlikt föreningens stadgar åligga ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden
för dessa regleringsarbeten under utgifter för kapitalökning för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 262,760 kronor, att utgå av lånemedel;

dels för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar
till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av obebyggda
fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på
dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden, under utgifter för
kapitalökning för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 183,000 kronor,
att likaledes utgå av lånemedel;

dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1919 års
stat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas, de under rubriken
»I. Fast upplåning)) upptagna med 262,760 kronor och de, som
upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning», med 183,000 kronor.

De till äx-endet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 271 käft. (Nr 306.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

Utdrag av protokollet över civilärenden1 hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 15 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om kronans deltagande i kostnaden för reglering av vissa till
Dalälvens vattensystem hörande sjöar samt därvid anfört följande:

»Enligt § 8 av de för Dalälvens regleringsförening u. p. a. gällande stadgar
skall, om icke kronan, innan beslut av föreningen fattas om utförande av regleringsföretag,
till föreningens styrelse avgiver skriftlig förklaring, varigenom kronan
förbinder sig att till företagets utförande lämna de bidrag, som enligt stadgarna
åligga ägare av vattenfall, dylikt beslut, även om kronan deltager i detsamma;
bliva gällande endast under förutsättning, att kronan sist inom ett år efter beslutets
dag till styrelsen avlämnar skriftlig förklaring av ovan angivna innehåll.

Å sammanträde den 5 mars 1918 har regleringsföreningen beslutit att i enlighet
med en av dess verkställande direktör, löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren
M. Serrander utarbetad plan låta utföra arbeten för reglering av de
tre viktigaste sjöarna i Svärdsjövattendraget för nedan angivna anläggningskost -

3

Kungl May.ts Nåd. Proposition Nr 306.

nåd, nämligen för Amungen 1,000,000 kronor, för Ljugaren 420,000 kronor och
för Balnngen 380,000 kronor, eller tillhopa 1,800,000 kronor. De beräknade årskostnaderna
för driften utgöra för de tre sjöarna i nu nämnd ordning respektive
14 000, 8,000 och 8,000 kronor, motsvarande ett beräknat, avrundat kapitalbelopp
av’ respektive 350,000, 200,000 och 200,000 kronor. Då dessa kostnadsgrupper,
som i föreningens stadgar betecknas med A-beloppen och B-beloppen, enligt i
stadgarna angivna grunder skola fördelas på medlemmarna inom Svärdsjö sektion,
komma på kronans del följande belopp:

Amungen.

Ljugaren.

Balungen.

Summa.

A-beloppen :

Tyttboforsen.,..................

Alvkarlebyfallet .............

38,210: —
136,850: —

20,630: —
73,910: —

14,520: -52,000: —

73,360: —

262,760: —

Summa

175,060: -

94,540: -

66,520: —

336,120; —

B-beloppen:

Tyttboforsen...................

) Älvkarlobyfallet .............

13,370: —
47,900: —

9,830: —
35,190: —

7,640: -27.340: —

30,840: -110,430: —

Summa

61,270: —

45,020: -

34,980: —

141,270:— ''

Beslutet är för övriga föreningsmedlemmars del fattat under förutsättning
att de respektive företagen icke påbörjas, förrän rättsförhållandena blivit tillfredsställande
ordnade.

Det må i detta sammanhang erinras, att, jämlikt § 11 av föreningens stadgar,
såväl A-beloppen som B-beloppen skola fullgöras medelst utfärdande av reverser,
vilka beträffande A-beloppen till såväl kapital som ränta förfalla till betalning
efter respektive vattenfalls bebyggande, dock senast inom 15 år, men att Bbeloppen,
frånsett vissa undantagsfall, som för kronans del icke lära komma
ifråga, vid motsvarande tid äro utkrävbara endast så vitt angår räntan.

Enligt § 8 av föreningens stadgar må beloppen A och B för varje sektion
icke utan samtycke av sektionens samtliga medlemmar bestämmas till högre belopp
än sammanlagt i stadgarna angivna belopp; dessa utgöra för Svärdsjösektionen
A-beloppet 1,000,000 kronor och B-beloppet 700,000 kronor. Då enligt
ovan åberopade utredningar de nu föreslagna arbetena inom Svärdsjösektionen
skulle draga en anläggningskostnad av 1,800,000 kronor och en årskostnad, som
kapitali serad motsvarade 750,000 kronor, samt Svärdsjösektionen dessutom omfattar
ytterligare flera sjöar, innebär detta följaktligen ett väsentligt överskridande
av stadgarnas en gång fixerade maximibelopp. Detta utgör dock en självklar
följd av den fördyring av byggnadskostnaden i allmänhet, som på alla områden
ägt rum. För kronans del bör det i förevarande fall undersökas, om även
med denna fördyring ett deltagande i det nu föreslagna regleringsbyggandet kan
anses vara motiverat.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

Ur regleringsföreningens utredningar må därvid till en början anföras följande
tabeller rörande genom företaget beräknad energivinst och arbetskostnaden
per kwt.

Amungen.

Ljugaren.

Balungen.

Energivinst i genomsnitt per år och per m. fallhöjd..

kwt

132,000

50,000

38,000

a) Full utbyggnad:

Total fallhöjd..................................................

.. m.

143,05

143,95

111,95

Energivinst i genomsnitt ......................................

kwt

19,0 null.

7,2 null.

4,2 null.

Kostnad per kwt..................................................

. öre

0,39

0,46

0,73

b) Nuvarande utbyggnad:

Utnyttjad fallhöjd................................................

.. m.

75,15

75,15

107,15

Energivinst i genomsnitt ......................................

kwt

9,o null.

3,75 null.

4,05 null.

Kostnad per kwt................................................

.. öre

0,75

0,89

0,76

Visserligen kan det inträffa, att en mindre del av den genom regleringen
vunna vattenmängden bortrinner förbi Älvkarleby som överfiödsvatten och att
regleringskostnaden per verkligen utnyttjad och genom regleringen vunnen kwt
därför i verkligheten bliver något högre än i tabellen utvisas. Av den kraft, som
utvinnes genom regleringen, komma dock i alla fall vid vattenföringar under 225
ä 250 sm3 cirka fem sjättedelar till användning. På grund av uppgjorda kontrakt
med Holmens och Söderfors bruk skall visserligen en del av denna kraft
betalas rätt lågt, men resten av den tillgodogjorda kraften kan anses vara ersättning
för kraft, som eljest måste alstras med bränsle. Då man för den närmaste
5-årsperioden torde böra räkna med ett genomsnittspris av minst cirka 4 öre
per genom bränslekraft alstrad kwt, äro regleringskostnaderna ingalunda avskräckande
utan väl motiverade, varför vattenfallsstyrelsen tillåter sig förorda, att
Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda kronan att deltaga
i kostnaderna för de föreslagna regleringsarbetena enligt de i stadgarna angivna
grunder, dock under ovan angivna förutsättning att rätten till dammfästen
och vatten blivit före företagens påbörjande på ett enligt vattenfallsstyrelsens förmenande
tillfredsställande sätt säkrad.

Beträffande storleken av det för närvarande erforderliga anslaget, vill vattenfallsstyrelsen
först erinra om, att A-reverserna äro utkrävbara först sedan respektive
vattenfall blivit så bebyggda, att regleringen vid dem kan tillgodogöras.
För kronans del behöver följaktligen ingen utgift för närvarande göras för Tyttboforsen,
utan endast för Älvkarlebyfallet med de därovan indämda Stall- och Nygårdsforsarna,
ävensom den genom upprensning nedom Älvkarleby i detta fall
intagna Masurforsen, därå byggnadsarbetena under innevarande år avslutas. Ä

5

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

andra sidan finnas även i övrigt en hel del obebyggda fall i Dalälven, vilkas
ägare alltså tills vidare äro befriade från kapitalutlägg för regleringen. De på
dessa fall belöpande kostnader måste följaktligen av föreningen tills vidare täckas
antingen genom belåning av medlemmarnas reverser eller genom kontanta
tillskott. Då det förra alternativet, såsom dragande högre räntesatser än kronan
eljest kan betinga sig, skulle för kronan vara mindre fördelaktigt, torde vattenfallsstyrelsen
böra från statskontoret erhålla ett förskott för gäldande av de inbetalningar
till föreningen, som av nyss anförda skäl betingas, och som för Älvkarlebyfallet
förslagsvis kunna beräknas till 183,000 kronor. Det direkta anslagsbehovet
skulle därefter med hänsyn till ovan angivna siffror kunna fixeras till
262,760 kronor i engångsutgifter. De årliga utgifterna för anläggningen, vilka
torde böra utgå ur Älvkarleby kraftverks driftinkomster, kunna, såvitt angår Älvkarlebyfallet,
under förutsättning att av regleringsföreningen beslutad ändring i §
12 av stadgarna vinner Kungl. Maj:ts bifall, beräknas till 7 % av 110,430 kronor
eller till 7,730:10 kronor.

Såsom av det ovan anförda framgår, äro de beräknade maximibeloppen A
och B med nuvarande byggnadskostnader otillräckliga för Svärdsjösektionen.
Detsamma gäller självfallet även .för de övriga sektionerna. Det belopp av 44,500
kronor, som Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 30 juni 1916 anvisat för
Skattungens och Oresjöns reglering, kommer att av samma skäl visa sig otillräckligt,
men då slutlig dom i synemålet ännu icke meddelats och föreningen
fördenskull ej ännu anmanat sektionens medlemmar att lämna sina tillskott, kan
frågan om framställning angående höjande av detta belopp anstå till 1919 års
riksdag.

Emellertid och då någon återgång till de en gång beräknade kostnaderna
för genomförande av arbetena inom de olika sektionerna icke kan förväntas, hava
regleringsföreningens övriga medlemmar å föreningens sammanträde den 5 mars
1918 funnit sig böra för sin del redan nu besluta vissa ändringar i §§ 8 och 12
av föreningens stadgar. Beträffande § 8 avsåg beslutet en höjning av maximum
för A- och B-beloppen på följande sätt, nämligen:

Sektion

Siljan............................................

Bunn............................................

Svärdsjö .....................................

Österdalarna................................

Mockfjärd ...................................

Nås...''..........................................

Skifsforsen...................................

Horrmund..................................

Belopp A.

Belopp B.

kr. 5,000,000

kr.

2,400,000

» 1,400,000

»

550,000

» 2,200,000

880,000

» 2,000,000

»

800,000

» 140,000

»

60,000

» 1,200,000

480,000

» 1,600,000

640,000

» 600,000

240,000

Ehuru det naturligtvis icke är oavvisligen nödvändigt att på detta sätt redan
nu höja samtliga dessa belopp, torde det dock vara praktiskt att verkställa denna
åtgärd nu i ett sammanhang, varigenom den formella behandlingen av blivande
regleringsföretag förenklas. För kronans del föreligger det så mycket
mindre anledning att motsätta sig detta förslag, som alla beslut om nya regie -

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

ringar, såsom framgår av den ovan refererade § 8 av föreningens stadgar, bliva
gällande endast under förutsättning att Kungl. Maj:t senast inom ett år därefter
tillförbinder kronan att deltaga i kostnaderna för företaget.

Beträffande § 12 hava föreningens övriga medlemmar för sin del godkänt
följande förändrade lydelse av dess sista mom.:

»Uttaxering för de ändamål, för vilka insatserna enligt § 6 äro avsedda, må
icke ske till högre belopp än 25 % av de i samma § angivna insatsers storlek.
Uttaxering för de ändamål, som enligt § 8 skola täckas av beloppen A, må icke
ske till högre belopp än inalles 25 % av de för respektive regleringsföretag bestämda
beloppen A. Årlig uttaxering må för de ändamål, för vilka beloppen B
enligt § 8 äro avsedda, ske med högst 3.% å de för respektive regleringsföretag
bestämda beloppen B.» .... .

Endast sista punkten innebär en ändring i sak. Enligt momentets tidigare
lydelse gällde även beträffande uttaxeringen å B-beloppen, att sådan ^ej fick
ske med mer än 25 % av den fixerade betalningsskyldigheten, d. v. s. 25 % av
4 % å det förskrivna kapitalbeloppet (jfr § 11 mom. 1). Maximibeloppet, som
till gäldande av årskostnaden kunde utkrävas, var alltså 5 % av B-beloppen. Då
detta icke kan tänkas för närvarande täcka behovet, emedan ägarna av bebyggda
fall i avvaktan på de obebyggda fallens montering, dock under högst femton år,
måste ensamma bestrida hela årskostnaden, har det synts smakligare att i stället
för ett ytterligare höjande av själva kapitalbeloppen B medgiva föreningen
rätt till ökad uttaxering eller från ovan angivna 5 % till 4 % + 3 % eller 7 %
Även detta förslag anser sig vattenfallsstyrelsen kunna förorda till godkännande.»

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå riksdagen att bemyndiga vattenfallsstyrelsen att — under
förutsättning av att rätten till dammfäste och vatten blivit före företagens
påbörjande på ett enligt vattenfallsstyrelsens förmenande tillfredsställande
sätt säkrad — förbinda kronan såsom ägare av Ålvkarlebyfallet
med därtill hörande Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt
Tyttboforsen att till utförande av regleringsarbeten vid sjöarna Amungen,
Ljugaren och Balungen mom Svärdsjö sektion enligt av Dalälvens
regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag, som enligt föreningens
stadgar åligga ägare av vattenfall;

dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan belöpande
andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett belopp av 262,760 kronor;

dels förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett
belopp av 183,000 kronor för fullgörande av de förskottsinbetalningar
till föreningen, som betingas av att vissa fall i Dalälven såsom obebyggda
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala sina andelar i byggnadskostnaden
och upplåning av medel till täckande av därigenom uppkommande
brist icke synes böra ifrågakomma;

7

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

dels och å kronans vägnar godkänna de av föreningens övriga
medlemmar för sin del beslutade, ovan angivna ändringar i §§ 8 och 12
i föreningens stadgar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 223 till 1916 års
riksdag därom gjorda framställning har riksdagen, enligt anmälan i
skrivelse den 3 juni 1916, nr 186, för gäldande av statens kostnader
i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för Älvkarleby vattenfall i
Dalälvens regleringsförentng utan personlig ansvarighet för år 1917
beviljat, ett anslag å högst 67,000 kronor. Detta belopp beräknades
motsvara statens andel i kostnaderna för föreningens allmänna förvaltningsutgifter
och utgifter för förberedande åtgärder för befrämjande av
regleringsföretagen samt för erhållande av vederbörligt tillstånd till
desamma.

Sedan Kungl. Maj:t fått del av riksdagens förenämnda beslut, har
Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 bemyndigat vattenfallsstyrelsen att för
kronans räkning ingå såsom medlem uti ifrågavarande förening.

Såsom framgår av § 8 i de vid förenämnda proposition nr 223 till
1916 års riksdag fogade stadgarna för Dalälvens regleringsförening,
medför statens anslutning till regleringsföreningen icke i och för sig
skyldighet att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som beslutas
av föreningen. Uppkommande frågor om anvisande av medel
till de på statens vattenfalls verk belöpande kostnaderna för de olika
regleringsföretagen skola därför i vanlig ordning underställas Kungl.
Maj:ts och riksdagens prövning.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen i proposition
den 4 april 1917, nr 176, att för bestridande av de på Älvkarleby
kraftverk belöpande kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder
inom Dalälvens flodområde bevilja ett reservationsanslag av 20,000
kronor; och blev denna framställning av riksdagen bifallen. Omförmäkla
provisoriska regleringsåtgärder, som avse Svärdsjö sektion, hava
vidtagits under år 1917, och till följd av dem kommer den vattenmängd,
som kan tillgodogöras i de nedanför denna sektion belägna kraftverken
vid Dalälven, att under år 1918 i väsentlig grad ökas.

Föreningen liar nu beslutit utföra ett större permanent regleringsföretag,
nämligen av sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen, vilka
tillhöra Svärdsjövatt,endragets sjösystem samt genom detta vattendrag
och sjön Runn avbörda sitt vatten i Dalälven. På sätt närmare framgår
av en i vattenfallsstyrelsens skrivelse intagen tablå, antages genom

Departements chefen.

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

regleringen kunna i de nu utbyggda fallen i Dalälven uttagas ett ytterligare
kraftbelopp, uppgående till omkring 17,700,000 kilowattimmar.
Regleringskostnaden är beräknad för Amungen till 1,000,000 kronor,
för Ljugaren till 420,000 kronor och för Balungen till 380,000 kronor
eller sammanlagt till 1,800,000 kronor. Om man på detta belopp
räknar en ränta av 6 procent samt tillägger de uppskattade årskostnaderna
för regleringen, får man en kostnad av omkring 0,8 öre för
varje kilowattimme, som vinnes genom regleringen. Då vattenfallsstyrelsen
anser, att man för den närmaste* femårsperioden bör räkna
med att genomsnittspriset för kraft, som alstras genom bränsle, kommer
att utgöra minst cirka 4 öre per kilowattimme samt sådan kraft även
vid normala kolpris betingar ett pris av omkring 1,5—2 öre per kilowattimme,
synes det icke råda något tvivel om, att regleringsföretaget
blir en god affär. Staten torde för den skull böra för sina vattenfall
deltaga i detsamma. Ett ytterligare skäl härför är, att staten därigenom
stödjer ett företag, som till fördel för det allmänna avser att
bättre utnyttja en del av landets vattenkraft. De övriga, medlemmarna
av regleringsföreningen hava också fäst särskild vikt vid att staten deltager
i de regleringsföretag, som beslutas av föreningen. I § 8 av
föreningens stadgar föreskrives nämligen, att, därest fråga uppstår om
regleringsföretags utförande utan bidrag av kronan, en var av föreningens
övriga medlemmar är berättigad att fritaga sig från deltagande i
kostnaderna för regleringsföretaget, om anmälan därom sker, innan
frågan om regleringsföretagets utförande företages till avgörande.

I Dalälven äger staten Älvkarleby vattenfall med de därovan indämda
Stall- och Nygårdsforsarna''ävensom den genom upprensning av
Dalälven nedanför Älvkarleby i detta fall intagna Masurforsen. Dessutom
har staten under år 1917 inköpt den ännu icke bebyggda Tyttboforsen.
Den andel av anläggningskostnaden, som belöper på de staten
tillhöriga bebyggda fallen, har beräknats uppgå till 262,760 kronor.
För gäldandet av detta belopp torde av riksdagen böra begäras
ett särskilt anslag att utgå av lånemedel. Vad angår de årliga utgifterna
för regleringen, lära de böra utgå direkt av Älvkarleby kraftverks
driftinkomster.

Enligt § 11 i föreningens stadgar må tillskotten till kostnaderna
för regleringen fullgöras medelst till föreningen eller order ställda
reverser. Dessa skola dock vara utkrävbara, först då respektive vattenfall
blivit så bebyggda, att regleringen vid dem kan tillgodogöras.
För obebyggda fall skola icke, åtminstone till en början, lämnas något
tillskott. Om emellertid vattenfall icke blivit utbyggt inom 15 år

9

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306

efter reversens utfärdande, skall densamma dock vara utkrävbar beträffande
det bidrag till regleringen, som belöper på det obebyggda
fallet. De kostnader för nu ifrågavarande reglering, vilka belöpa på
de obebyggda vattenfallen i Dalälven, måste alltså av föreningen tills
vidare täckas antingen genom belåning av medlemmarnas reverser eller
genom kontanta tillskott från medlemmarna. Övriga medlemmar av
regleringsföreningen hava med hänsyn till de nu gällande höga räntesatserna
för belåning av reverser valt det sistnämnda alternativet, och
lärer så böra förfaras även av kronan. Det belopp, som i sådant hänseende
skulle förskjutas av kronan, har av vattenfallsstyrelsen beräknats
till 183,000 kronor; och har styrelsen hemställt att från statskontoret
erhålla nämnda summa såsom förskott. Enär det emellertid,
såsom framgår av omförmälda bestämmelse i stadgarna för regleringsföreningen,
kan dröja ända till 15 år, innan beloppet i sin helhet återbetalas,
samt det hittills använda förskottsförfarandet är avsett att
upphöra, torde beloppet i stället, såsom skett beträffande anskaffande
av rörelsekapital för av kristiden föranledd statsverksamhet, böra tillhandahållas
av riksgäldskontoret och utgå av tillfälliga lånemedel. I
den mån beloppet återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras till
riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,
som uppkommit av lånemedel.

Med hänsyn till den utomordentligt starka belastningen av tilläggsstaten
för år 1918 kan jag emellertid ej förorda, att några medel till
regleringsföretaget anvisas å nämnda tilläggsstat, utan torde hela det
nu äskade beloppet böra utgå å 1919 års stat. Av anslaget, tillhopa
445,760 kronor, som lärer böra utgå av lånemedel, torde 262,760 kronor
böra uppföras under rubriken »I. Fast upplåning)) och 183,000 kronor
under rubriken »II. Tillfällig upplåning».

Vad angår det i vattenfallsstyrelsens skrivelse omförmälda förslaget
rörande ändring av regleringsföreningens stadgar, synes intet
vara att erinra mot bifall till detsamma. Det avser huvudsakligen att
till följd av de stegrade arbetslönerna och de ökade prisen på byggnadsmaterial
höja de belopp, till vilka reglerings- och driftkostnaderna
m. m. inom varje sektion högst må uppgå utan samtycke av sektionens
samtliga medlemmar. Enär, såsom förut nämnts, stadgarna äro
så avfattade, att kronan, även om kostnaderna hålla sig inom de sålunda
bestämda högsta beloppen, icke är tvungen att deltaga i regleringsföretag,
utan väckt fråga härom i varje fall skall underställas
Kungl. Maj ds och riksdagens prövning, samt driftkostnaderna för
regleringsföretag böra utgå direkt av vederbörande vattenverks in Bihang

till riksdagens protokoll 19J8. 1 samt. 271 höft. (Nr 306.) 2

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 306.

komster, lärer frågan om samtycke till de föreslagna förändringarna
av regleringsföreningens stadgar icke behöva underställas riksdagens
prövning.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under
iakttagande av de särskilda föreskrifter, som Kungl.
Maj:t kan komma att meddela, förbinda kronan,
såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill
hörande Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt
av Tyttboforsen, att till utförande av regleringsarbeten
vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen enligt
av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna
de bidrag, som jämlikt föreningens stadgar åligga
ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för dessa regleringsarbeten under utgifter
för kapitalökning för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 262,760 kronor, att utgå av lånemedel; dels

för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till regleringsföreningen, som
betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven
icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa
fall belöpande andelar i regleringskostnaden, under
utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 183,000 kronor, att likaledes utgå
av lånemedel;

dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget
till 1919 års stat bland inkomsterna upptagna
lånemedel skola höjas, de under rubriken »1. Fast upplåning»
upptagna med 262,760 kronor och de, som
upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning», med
183,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

11

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Adelgren.