Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst
område å Djurgården; given Stockholms slott den 15 februari
1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
llnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva, att till föreningen Svenska Röda korset må för uppförande av
byggnader för sjukhem och hem för sjuksköterskor å Djurgården inom
området nordväst om tekniska högskolans nybyggnad upplåtas erforderlig
mark med en areal av omkring 13,750 kvadratmeter inom gränser,
som av Kungl. Maj:t framdeles fastställas, att med nyttjanderätt och i
övrigt på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer av föreningen innehavas,
så länge området användes för nu avsett ändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med afl kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 269 käft. (Nr 304.)

1

2

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 804.

Svenska Röda
korsets ändamål
och
organisation.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15
februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anhöll att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning av överstyrelsen för föreningen
Svenska Röda korset gjorda framställningar om upplåtande till föreningen
av tomt för uppförande av ett sjukhem och ett hem för sjuksköterskor
samt yttrade därvid följande:

Till en början tillåter jag mig erinra därom, att föreningen Svenska
Röda korset — vilken är bildad genom en sammanslutning av Drottning
Sophias förening till understödjande av härens och flottans sjukvård samt
Svenska föreningen Röda korset med dess särskilda föreningar: Röda korsets
förening för frivillig sjukvård i krig, Röda korsets kvinnoförening och
föreningen Röda korsets sjuksköterskehem — enligt de av Kungl. Maj:t den
23 juli 1915 för föreningen fastställda grundstadgarna (se Svensk författningssamling,
nr 335) har till huvuduppgift att, under iakttagande av
gällande internationella bestämmelser, i krig understödja svenska arméns

3

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

och marinens sjukvård. Föreningen avser att i sådant syfte omfatta
hela det frivilliga sjukvårdsväsendet i Sverige. Föreningen är skyldig
att i allt, som berör dess krigsverksamhet, samverka med det militära
sjukvårdsväsendet och följa av vederbörande myndigheter i tjänsten
givna anvisningar, allt på sätt grundstadgarna eller andra i vederbörlig
ordning utfärdade föreskrifter närmare angiva.

Sin huvuduppgift utövar Svenska Röda korset, sedan krigstillstånd
inträtt i landet, dels, i första hand, inom hemorten, dels ock inom
krigsskådeplats; och böra dess krigsförberedelser främst inrikta sig på:

att upprätta krigssjukhus i avsikt att komplettera försvarsväsendets
behov av dylika anstalter inom hemorten,

att biträda med anordnande av sjukvårdsanstalter för landstormen,
att vid anfordran kunna tillhandahålla ledningen för den militära
sjukvården sjukhuskadrar för upprättande av sjukhus inom etappområdet,

att med anlitande av från staten för ändamålet överlämnad järnvägsmateriel
anordna sjukhuståg (sjuktåg), som därpå överlåtas till
vederbörliga myndigheters förfogande,

att i sistnämnda syfte anordna av föreningen anskaffade lämpliga
fartyg till lasaretts- och sjuktransportfartyg,

att upprätta Röda kors-stationer längs de militära transportlinjerna,
samt

att anordna materialdepåer och upplysningsbyråjer ävensom söka
införa en ordnad insamling, förvaltning och utdelning av frivilliga gåvor
till de stridande inom armén och marinen.

Vid krig mellan främmande makter kan föreningen genom utsända
ambulanser eller på annat sätt även bispringa sjuka och sårade av
främmande nationalitet.

För att kunna fylla de uppgifter, som i krig tillkomma det frivilliga
sjukvårdsväsendet, åligger det Svenska Röda korset, förutom alla
behövliga organisationsförberedelser, dels att i fred utbilda eller såsom
krigstjänstskyldiga vid sig eljest binda erforderligt antal lämpliga sjuksköterskor
samt utbilda och organisera frivilliga sjukvårds trupper, dels
ock att söka anskaffa sjukvårds- och annan behövlig materiel i så stora
mängder, att även ett direkt understöd med dylik materiel åt den militära
sjukvården möjliggöres.

Svenska Röda korsets hjälpmedel må även användas till att vid
olyckor bispringa sjuka och sårade samt kunna ock tagas i anspråk
vid farsoter inom landet ävensom vid företag av samhällsnyttig och
nationell innebörd.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Med avseende å föreningens organisation är i grundstadgarna
bestämt, att föreningens verksamhet utövas i distrikt och inom distrikten
i kretsar. Ledningen av föreningens angelägenheter handhaves av en
överstyrelse med säte i huvudstaden, eu distriktsstyrelse för varje distrikt
samt därunder lydande kretsstyrelser.

Vissa specialuppgifter inom Röda korset handhavas av särskilda
under överstyrelsen stående direktioner. Eu av dessa leder och förestår
kvinnornas särskilda arbeten inom Röda korset. En annan direktion
förestår stiftelsen »Röda korsets skjuksköterskehem» och förvaltar denna
stiftelses fonder och övriga tillgångar. Eu tredje omhänderhar de frivilliga
sjukvårdstruppernas och samaritväsendets angelägenheter m. m.

Ordförande i överstyrelsen är kungl. kommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig i enlighet med stadgarna för det frivilliga sjukvårdsväsendets
högsta ledning. I övrigt utgöres överstyrelsen av följande
ledamöter:

en vice ordförande, nämligen den av Konungen förordnade ställföreträdaren
för kungl. kommissarien,

eu representant för armén, en för marinen och en för svenska läkarkåren,
förordnade av Konungen,

en representant för varje under överstyrelsen stående direktion
ävensom ställföreträdare för dessa, samt

fyra ledamöter, utsedda av överstyrelsen, förstärkt på sätt i grundstadgarna
närmare angives.

Generalfältläkaren och marinöverläkaren äga rätt att närvara vid
överstyrelsens förhandlingar och därvid yttra sig, men icke att deltaga
i besluten.

Sedan order om allmän eller partiell mobilisering utgått, skall
överstyrelsen, i enlighet med stadgarna för det frivilliga sjukvårdsväsendets
högsta ledning, till kungl. kommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig överlåta beslutanderätten i alla frågor rörande det frivilliga
sjukvårdsväsendets lcrigsverksamhet. Därefter åligger det överstyrelsens
ledamöter och funktionärer att såsom medarbetare och rådgivare
biträda kungl. kommissarien i dennes åligganden.

Överstyrelsens ledamöter äro ansvariga för förvaltningen av de
till det frivilliga sjukvårdsväsendets befrämjande anslagna statsmedel,
överstyrelsens räkenskaper och förvaltning skola årligen före mars
månads utgång vara granskade av två utav Konungen efter anmälan
av överstyrelsen för ett år i sänder utsedda revisorer; och skall revisionsberättelsen
bifogas den årsrapport angående all Svenska Röda korsets
verksamhet under det nästförflutna året, som det åligger överstyrelsen
att till Konungen avgiva.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

5

I eu till Kungl. Maj:t ställd, till riksmarskalksämbetet ingiven
skrivelse den 14 juni 1915 anförde överstyrelsen, att det sjuksköterskehem,
föreningen för närvarande förestode, vore inrymt i ett föreningen
tillhörigt hus vid Kammakargatan i Stockholm. I sammanhang
därmed vore i samma hus inrättat ett sjukhem för mottagande och
vård av sjuka. I sjuksköterskehemmet bodde eleverna dels första tiden
av sin utbildning, dels ock under sin tjänstgöring i sjukvård å sjukhemmet.
Sjuksköterskehemmet utgjorde dessutom en centralpunkt för
Röda korsets utbildade sjuksköterskor. Enligt kontrakt vore nämligen
eleverna, vilka erhölle sin utbildning mot eu synnerligen låg avgift,
pliktiga att under 1 1''s år efter det de genomgått sin kurs kvarstå i
föreningens tjänst mot viss lön och mot skyldighet att förrätta den
sjukvård, föreningen anvisade åt dem. Dessa sköterskor hade sitt hemvist
å sjuksköterskehemmet men vistades där i allmänhet endast kortare
tider mellan de särskilda sjukvård suppdrag, de erhölle. Åtskilliga kvarstode
jämväl efter nämnda 1 V* år i denna ställning. Dem, som lämnat
hemmet, men kvarstode i Röda korsets tjänst, tillhandaginge hemmet
med förmedling av anställning eller annat arbete i sjukvården.

De kvinnor, som genom Röda korset utbildades till sköterskor,
finge, fortsatte överstyrelsen, för sådant ändamål deltaga i arbetet i
åtskilliga allmänna sjukvårdsinrättningar i Stockholm och dess grannskap
samt erhölle sin slutliga utbildning genom tjänstgöring i förenämnda
av Röda korset anordnade sjukhem. På grund av det begränsade
utrymme, som stode till disposition, kunde emellertid endast ett
mindre antal elever antagas vid föreningens utbildningskurser, för närvarande
omkring 30 stycken årligen. Utom de sålunda utbildade sköterskorna
antoge Röda korset dessutom ett större antal vid andra sjukvårdsinrättningar
utbildade sköterskor. Antalet av de i Röda korsets
tjänst sålunda anställda sköterskor, vilka alla i händelse av krig. vore
skyldiga deltaga i krigssjukvården, uppginge för närvarande till omkring
750. Redan under fredstid brukade ett antal av Röda korsets sjuksköterskor
användas i militär sjukvård dels vid regementssjukhusen och
dels vid garnisonssjukhus. För närvarande vore omkring 35 sköterskor
anställda i sådan tjänstgöring. I övrigt vore sköterskorna sysselsatta
med sjukvård antingen vid allmänna eller enskilda sjukvårdsinrättningar
eller i hemmen.

Den verksamhet, Röda korset sålunda i förevarande hänseende bedreve,
kunde utan tvekan sägas i hög grad vara en verksamhet i
det allmännas tjänst, fylla ett statsändamål. Röda korset hade emellertid
år för år allt mer känt, att en avsevärd utvidgning av verk -

Överstyrelsens
framställning
den
14 juni 1915.

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

samheten vore ovillkorligen av behovet påkallad. Tillgången på sköterskor
kunde icke anses motsvara behovet för den civila vården under
fred, än mindre förefunnes ett tillräckligt antal sköterskor för det högst
väsentligt ökade behov, som ett krig skulle medföra. Ett önskemål
måste därför vara, att föreningen kunde utbilda och sedermera
åt det allmänna och allmänheten tillhandahålla ett vida större antal
sköterskor än vad nu vore möjligt. Men redan för härbärgerandet av
elever och sköterskor fordrades avsevärt utrymme utöver det, som stode
föreningen till buds i dess hus. En sådan utvidgning av verksamheten
påkallade jämväl med nödvändighet en väsentligen större sjukvårdsanstalt
än den i samma hus anordnade. Men icke blott en större anstalt
erfordrades, den behövde även anordnas efter andra och modernare
principer. Det hus, vari anstalten vore inrymd, vore ursprungligen ett
vanligt boningshus, vari ett par våningar inretts till sjukvårdsanstalt.
Mer behövde icke sägas för att man skulle finna, att denna anstalt icke
kunde motsvara de anspråk, som nu ställdes på en modern sjukvårdsinrättning.
En fullt tillfredsställande sådan kunde icke åstadkommas
med mindre det hus, vari den skulle inrymmas, från början byggdes
för ändamålet. Ett sådant nytt sjukhem skulle emellertid icke blott
gagna sjuksköterskeutbildningen utan även vara av största betydelse
för sjukvården i landet, enär det icke funnes tillräckligt antal privata
sjukvårdsanstalter för dem, som behövde sjukvård men som av en eller
annan anledning icke kunde få sådan på de allmänna sjukhusen.

Yad Röda korset behövde för att dess verksamhet måtte kunna
fortgå till gagn för sjukvården i landet, särskilt för att fylla behovet
av sjuksköterskor i krig, vore sålunda ett nytt sjuksköterskehem och
ett nytt sjukhem. Föreningen hade tänkt sig en sådan ökning, att den
skulle kunna mottaga omkring 50 elever årligen i stället för 30 nu, i
hemmet hava plats för omkring 100 sköterskor till allmänhetens användning
i stället för 50 nu, samt å sjukhemmet kunna bereda vård åt
omkring 60 patienter i stället för 18 nu.

Det angelägnaste vore utan tvivel att erhålla ett nytt sjukhem.
Då Röda korset icke disponerade några tillgångar för ändamålet, hade
på initiativ av åtskilliga i Röda korset verksamma eller eljest därför
intresserade personer bildats ett aktiebolag under benämning av Röda
korsets sjukhems förlagsaktiebolag, vilket hade till ändamål att anordna
ett privat sjukhem att upplåtas till Röda korsets begagnande och vars
delägare icke skulle vara berättigade att i utdelning å aktierna erhålla
mera än högst 5 procent. Detta bolag disponerade över ett kapital
av 800,000 kronor, och torde detta belopp jämte vad som kunde in -

7

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

flyta på grund av ytterligare aktieteckning vara tillräckligt till uppförande
och inredande av sjukhemmet.

Det vore naturligtvis i hög grad önskligt att i samband med sjukhemmet
och i dess omedelbara grannskap uppfördes ett nytt sjuksköterskehem.
Det skulle lända, bland annat, till besparing både i fråga om
byggnadernas inredning och sjukhemmets drift. Huruvida medel till uppförande
av sjuksköterskehem kunde erhållas, vore ännu ovisst. Något
överskott borde kunna uppstå vid försäljning av det hus, vari det nuvarande
sjuksköterskehemmet vore inrymt, och ehuru detta antagligen
ej bleve tillräckligt, vore det att hoppas, att det icke skulle behöva
dröja allt för länge, innan sådana medel kunde vara tillgängliga. I
varje fall borde vid uppgörande av plan för sjukhemmet tillses, att
möjlighet funnes för uppförande i dess omedelbara närhet av ett sjuksköterskehem.

Det skulle emellertid enligt överstyrelsens uppfattning vara alldeles
omöjligt att med förefintliga tillgångar realisera vare sig det ena
eller det andra byggnadsföretaget, om jämväl erforderligt tomtområde
skulle behöva inköpas. Detta vore med nuvarande pris på tomter så
mycket mera fallet, som sjukhemmet icke borde ligga för långt bort
samt därtill borde finnas ett mindre öppet område. Då emellertid ifrågavarande
förslag vore avsett att tjäna ett allmänt ändamål av största
vikt, hade Röda korset vågat antaga, att staten skulle finnas villigupplåta
behövligt tomtområde. Föreningen hade i sådant avseende
fäst uppmäksamheten vid ett till Kungl. Djurgården hörande område,
beläget öster om Göta livgardes kasern, vars disponerande för ifrågavarande
ändamål icke torde i någon mån kunna inkräkta på Djurgårdens
användande såsom folkpark. Området, vars läge vore utmärkt på en
framställningen bifogad karta, innehölle omkring 1 hektar, men gränserna,
som nu endast kunde förslagsvis antydas, borde naturligtvis,
därest upplåtelse ifrågakomme, närmare bestämmas. Om föreningen
finge för ändamålet disponera området i fråga, skulle föreningen låta
sig angeläget vara att det bleve anordnat och bebyggt på sådant sätt,
att rimliga anspråk, som ur estetisk- synpunkt kunde göras gällande,
bleve tilfredsställda.

Vad anginge själva upplåtelsen, skulle det naturligtvis vara fördelaktigast,
om tomten kunde erhållas med äganderätt. Det vore då möjligt
att genom lån mot inteckning anskaffa för själva byggnadsföretaget
möjligen ytterligare erforderliga medel. Föreningen ville emellertid icke
ifrågasätta att erhålla området med bättre rätt än den, under vilken
ett tomtområde upplåtits till Sophiahemmet, d. v. s. att det skulle få

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

innehavas, så länge det användes för det avsedda ändaroalet. \ ld sadant
förhållande syntes det ock vara lämpligast, att tomten upplätes till
Svenska Röda korset, som sedermera kunde åt förlagsaktiebolaget upplåta
det för uppförande därstädes av ett sjukhem erforderliga området,
med rätt för bolaget att begagna tomtområdet för ändamålet, så länge
det av Röda korset disponerades, varjämte överstyrelsen kunde föranstalta
om uppförande å samma område genom stiftelsen Röda korsets
sjuksköterskehem av ett nytt sjuksköterskehem för stiftelsens räkning.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde överstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda område
måtte upplåtas till Röda korset för uppförande därstädes av ett sjukhem
och ett sjuksköterskehem att användas i Röda korsets verksamhet,
med rätt för Röda korset att innehava området, sa länge det begagnades
för omförmälda ändamål.

Rik?mar- Med underdånig skrivelse den 30 juni 1915 överlämnade riksmar Ekaiksämbetet

gkalksämbetet överstyrelsens förenämnda skrivelse till Kungl. Maj:t
denm05Jnnl samt meddelade därvid, att ämbetet i ärendet inhämtat yttrande från
intendenten för Djurgården, vilken uppgivit, att det av överstyrelsen
begärda området omfattade — förutom ett mindre område utmed Linnégatan
och Strandvägen, tillhörande de delar av Norra Djurgården, som
jämlikt nådigt brev den 25 maj 1905 genom Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut upplåtits till försäljning — dels den s. k. Björkhagen, ett
Djurgården tillhörande, odisponerat markområde, inom vilket arméförvaltningens
artilleridepartement den 12 februari 1894 erhållit riksmarskalksämbetets
medgivande att utan avgift hava den av armeförvaltningen
inköpta s. k. Törners villa jämte uthus kvarstående, till dess
ammunitionsförrådet med tillhörande laboratorium blivit till annan plats
förflyttat, dels ock eu del av det till Göta livgarde enligt nådigt brev
den 11 maj 1900 upplåtna parkområde.

Beträffande Djurgårdens ovanberörda odisponerade markområde hade Djurgårdsintendenten,
då området icke kunde anses lämpligt att användas för något
Djurgårdens ändamål, förklarat hinder icke möta för områdets upplåtande för nu
ifrågasatt ändamål, dock att överenskommelse borde träffas med vederbörande
militära myndighet om avstående av tomtplatserna för ovanberörda byggnader
ävensom om byggnadernas inlösande. I fråga om det till park för Göta livgarde
upplåtna området vore Djurgårdsförvaltningen berättigad att, i händelse av behov,
ett år efter skedd uppsägning åter komma i besittning av detsamma, och både
Diurgårdsintendenten ansett, att den del av området, som vore erforderlig tor
nu ifrågasatt ändamål, skulle kunna utan större olägenhet avstås. ....

För egen del funne riksmarskalksämbetet, i likhet med vaa i ansökningen
även framhållits, att Eöda korsets verksamhet, såväl i fråga om upprätthållandet

9

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 304.

av ett sjuksköterskeliem för utbildande av sjuksköterskor som även beträffande
anordnandet av ett sjukhem för vård av sjuka, kunde sägas vara en synnerligen
viktig ^ verksamhet i det allmännas tjänst, i viss mån fyllande ett statsändamål,
och på grund härav i särskild grad berättigad till tillmötesgående och understöd
från det allmännas sida. Av ansökningen syntes till fullo framgå, av huru stort
behov för Röda korsets verksamhet ett nytt sjuksköterskehem och ett nytt sjukhem
vore, och då föreningen nu förklarat det omöjligt att med förefintliga till
gångar realisera vare sig det ena eller det andra byggnadsföretaget, om jämväl
erforderligt tomtområde skulle behöva inköpas, ansåge riksmarskalksämbetet väl
grundade skäl föreligga för upplåtelse till föreningen av det ifrågasatta området.

Beträffande den mindre, utmed Linnégatan och Strandvägen belägna delen
av detta område, vore densamma, såsom tillhörande de delar av Norra Djur
gården, som jämlikt förutnämnda nådiga beslut upplåtits till försäljning, visserligen
icke längre ställd under riksmarskalksämbetets förvaltning, men ansåge sig
dock riksmarskalksämbetet böra såsom sin mening uttala, att någon olägenhet
icke syntes kunna därav föranledas, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt medgiva
upplåtelse av detta markområde för nu ifrågaställt ändamål, detta så mycket
hellre som vid uppgörandet av den för angränsande mark numera fastställda
stadsplan hänsyn syntes hava tagits till en blivande byggnadstomt på den nu
föreslagna platsen för Röda korset.

I fråga om de övriga, å Djurgårdens mark belägna delarna av det i ansökningen
avsedda området, ansåge riksmarskalksämbetet, att desamma kunde —
beträffande vissa delar efter överenskommelse med vederbörande militära myndigheter
— utan olägenhet för ändamålet avstås.

Med hänsyn därtill att all Djurgårdens mark vore ställd till Hans Maj:t
Konungens disposition för Dennes regeringstid, och med fästat avseende därjämte
å det höga tomtvärde, det nu ifrågasatta området av Djurgården kunde anses
hava och vilket värde i en framtid syntes än ytterligare komma att stegras, borde
enligt riksmarskalksämbetets förmenande ett upplåtande av området med äganderätt
till Röda korset icke under några förhållanden ifrågasättas, utan syntes
lämpligaste formen för en upplåtelse vara den, under vilken t. ex. Sofiahemmet
på sin tid fått ett område av Djurgården åt sig upplåtet, och vilken form även
av föreningen i dess ansökning föreslagits, eller en upplåtelse för så lång tid,
området av föreningen nyttjades för nu ifrågakomma ändamål.

Uti den 13 augusti 1915 avgivet yttrande har Djurgårdskommissio- Djurgårdenen
med hänsyn till den synnerligen stora fördel, sörn bereddes landets kn°e“,mift8tio~
försvar genom Röda korsets verksamhet, tillstyrkt, att det mindre, under "Tände,
lantförsvarsdepartementets förvaltning ställda område å Norra Djurgården,
som erfordrades för uppförande av ett sjukhem och ett sjuksköterskehem,
måtto till föreningen upplåtas till kostnadsfri disposition,
så länge det begagnades för nämnda ändamål.

Sekundchefen för Göta livgarde har i avgivet yttrande framhållit, sekund
att regementets park genom den ifrågasatta markupplåtelsen visserligen oTuTvgirdn
kommo att avsevärt förlora i omfång och trevnad, men då större delen yttrande.
av det begiirda området huvudsakligen användes till koloniträdgårdar

Wh av ii till riksdagens protokoll HUS. / sond. HHi) höft. (Nr 1104.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Chefens för
fjärde arméfördelningen

yttrande.

Arméförvaltningens
artilleri-
och
fortifikationsdepartements

samt sjukvårdsstyrelses

yttrande.

för underofficerare, vartill nytt område syntes kunna ställas till förfogande
på annan plats, och ändamålet med markavträdelsen hade ett
icke endast allmänt mänskligt utan även ett särskilt militärt syfte, ansåge
sekundchefen, att regementets önskemål att få behålla sitt område
ostyckat borde vika för Svenska Röda korsets framställning.

Chefen för fjärde arméfördelningen tillstyrkte den gjorda framställningen,
i vad den avsåge upplåtelse av mark, som stode under bemälde
chefs Överinseende.

Till följd av nådig remiss hava arméförvaltningens artilleri- och
fortifikationsdepartement samt sjukvårdsstyrelse den 18 december 1915
avgivit yttrande i ärendet samt därvid anfört, bland annat, följande:

Beträffande den ifrågasatta upplåtelsen av den s. k. Björkhagen hade artilleridepartementet
inhämtat yttrande från tygmästaren i Stockholm, vilken anfört,
att riksmarskalksämbetet genom skrivelse den 12 februari 1894 tillförsäkrat lantförsvaret
rätt att få hava den å området uppförda s. k. Törners villa med tillhörande
uthus kvarstående å platsen, tills ammunitionsförrådet och därtill hörande
laboratorium blivit till annan plats förflyttade; att uti nämnda villa vore för närvarande
inrymda fyra mindre bostadslägenheter, som upplåtits åt särskilda vid
laboratoriet och tygstationen anställda personer för en årlig sammanlagd hyra
av 550 kronor, samt att i uthusbyggnaderna vore inrymda stall med foder- och
redskapsbodar, varjämte å området vore uppförd en tvättstuga för t}rgstationens
personal, som vore boende vid ammunitionsförrådet och i Törn ers villa. Vidare
hade tygmästaren ansett sig böra fästa vederbörandes uppmärksamhet därpå, att
det alltid innebure en viss fara att hava ett sjukhem med många patienter och
stor personal förlagt så nära ammunitionsförrådet, för den händelse någon explosionsolycka
skulle inträffa inom nämnda förråd. Då emellertid Röda korsets
byggnadsplaner för såväl det allmänna som det militära vore av så stort intresse,
att alla ej oöverstigliga hinder för deras realiserande borde undanröjas, och då
ammunitionsförrådsetablissemanget i varje fall inom en ej alltför avlägsen framtid
torde komma att förflyttas och således faran för dess närbelägenhet att bortfalla,
hade tygmästaren icke något att erinra mot den begärda markupplåtelsen,
dock under förutsättning att de å området av tygstationen disponerade byggnaderna
inlöstes av Röda korset till sådant pris att nya byggnader kunde för
ändamålet uppföras å annan plats invid ammunitionsförrådet och därigenom
samma förmåner som nu beredas den personal, som innehade bostadslägenheter
i Törners villa.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen samt sjukvårdsstyrelsen anförde
för egen del, att de, som ej hade något intresse att bevaka beträffande dén del
av det till upplåtelse ifrågasatta område, som enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut vore bestämt till försäljning, icke heller kunde hava något att erinra mot
överlåtandet av denna del till Röda korset.

Särskilt ville sjukvårdsstyrelsen tillstyrka bifall till den äskade upplåtelsen
såväl sistnämnda del som övriga delar eller med andra ord till den före -

av

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

11

liggande framställningen i hela dess omfattning. Styrelsen hölle nämligen före,
att ifrågavarande område i dess helhet vore för det med den begärda upplåtelsen
avsedda ändamål av väsentligt större betydelse, jämväl från lantförsvarets synpunkt,
än de särskilda delarna vore för de intressen, som de enligt nu gällande
dispositioner vore avsedda att tjäna.

Under den förutsättning, att sistnämnda intressen icke genom upplåtelsen
bleve i avsevärd grad lidande, ville även artilleri- och fortifikationsdepartementen
med fullt beaktande av det behjärtansvärda ändamålet i likhet med sjukvårdsstyrelsen
tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen.

Genom nådig remiss den 21 januari 1916 anbefallde Kungl. Maj:t
de sakkunniga, vilka, enligt bemyndigande den 29 juni 1912 och den
31 oktober 1913, av statsrådet och chefen för finansdepartementet tillkallats
dels för uppgörande av en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
i Stockholm m. m., dels ock för utredning av frågan om Djurgårdens
bevarande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park, att
i ärendet avgiva yttrande.

Till åtlydnad härav hava nämnda sakkunniga den 14 februari 1916 avgivit
utlåtande och hava därvid byggnadssaickunniga anfört följande:

Genom nådig remiss den 24 september 1912 hade till de sakkunniga överlämnats
åtskilliga handlingar rörande lantmäteristyrelsens byggnadsfråga för att tagas
i övervägande vid fullgörande av det dem lämnade uppdraget. Bland de sålunda
överlämnade handlingar förelåge jämväl ett på uppdrag av Kungl. Maj:t genom
överintendentsämbetets försorg efter samråd med lantmäteristyrelsen och chefen
för kartverket uppgjort förslag till nybyggnad för nämnda styrelse och generallantmäterikontoret
jämte kartverkets kartografiska och geodetiska avdelningar.
Förslaget, som överlämnats till Kungl. Maj:t den 21 februari 1911, avsåge uppförandet
av en byggnad med rätt betydande dimensioner å »parkområdet närmast
öster om gardeskasernerna vid den blivande fortsättningen av Strandvägen», det
vill säga samma plats, som i nu föreliggande ärende ifrågasattes till upplåtelse
för Böda korsets byggnadsföretag.

Den här ifrågasatta platsen krävde givetvis, att vid bebyggandet all hänsyn
toges till dess framträdande läge intill den under planläggning varande Nobelparken
och vid den viktiga trafikleden i Strandvägens fortsättning förbi villakvarteren
utmed Djurgårdsbrunns vikens norra strand samt ut mot den framdeles
uppväxande stadsdelen på Ladugårdsgärdets södra del. De sakkunniga
ville framhålla härav föranledda stegrade fordringar beträffande å det avsedda
området uppförda byggnaders utsmyckning samt deras anpassning efter såväl
själva byggnadsplatsens beskaffenhet som den kringliggande traktens karaktär.

Utan att hava närmare ingått i undersökning av huruledes dessa antydda
fordringar kunde tänkas bliva tillgodosedda genom ett utförande av ovan omförmälda
förslag till platsens bebyggande för lantmäteriinstitutionernas behov, hade
de sakkunniga, under fortgången av det dem anförtrodda uppdraget att uppgöra
en plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm, fästat sin uppmärksamhet
vid ett annat staten tillhörigt, enligt dessas åsikt för nämnda behov särdeles
lämpligt område, nämligen Fredrikshovstomten.

Byggnadsoch
Djurgårdssakkunniga

den 14
februari 1916

12

Överintendentsämbetet

den 23

februari 1916.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 304.

Under de sakkunnigas utredningsarbete både hittills ej heller från deras
sida varit ifrågasatt att föreslå disponerandet av nu förevarande område närmast
öster om fotgardeskasernerna såsom byggnadsplats för något som helst annat
statens behov.

Med stöd av vad de sakkunnigas hittills verkställda utredningsarbete i sistnämnda
avseende^ givit vid handen och under förutsättning att för nu ifrågavarande
ändamål någon annan lämpligare tomt icke funnes att tillgå — varom de
sakkunniga saknade anledning* yttra sig — syntes alltså, ur synpunkten av det
till vars tillvaratagande de sakkunnigas nu avsedda uppdrag föranledde,
skål lcke föreligga till avstyrkande från deras sida av det föreslagna områdets
upplåtande för ändamålet.

Bjur går dssakkunniga förklarade sig, ur synpunkten av Djurgårdens bevarande
i största möjliga utsträckning såsom naturlig park, icke hava något att
erinra mot att nu ifrågavarande område, av vilket en mindre del inginge i till
försäljning redan avsedd Djurgårdsmark, för angivet ändamål upplätes till bebyggande.

överintender.tsämbetet avgav den 23 februari 1916 infordrat yttrande
och anförde därvid:

Det till upplåtande nu ifrågasatta områdets läge vid Strandvägens fortsättning
förbi villakvarteren utmed Djurgårdsbrunnsvikens norra strand och ut mot
den tillämnade nya stadsdelen å Ladugårdsgärdets södra del vore särdeles förnämt
och krävde, såsom ock förenämnda sakkunniga för uppgörande av en allmän
plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm framhållit, att vid bebyggandet
särskild hänsyn toges till dess framträdande läge. Överintendentsämbetet hade
år 1911 på uppdrag av Kungl. Maj:t i samråd med lantmäteristyrelsen och chefen
för rikets allmänna kartverk uppgjort förslag till nybyggnad för nämnda styrelse
och generallantmäterikontoret jämte kartverkets kartografiska och geodetiska avdelningar,
avsedd att förläggas å just det område, som nu ifrågasattes för Döda
korsets räkning. Förenämnda sakkunniga hade sedermera i samband med det
dem givna uppdraget att uppgöra plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm
fäst uppmärksamheten pa, att ett annat staten tillhörigt område, å Fredrikshovstomten,
skulle vara för lantmäteriinstitutionernas behov särdeles lämpligt,
varvid dock vore att erinra, att för det för den geodetiska avdelningen behövliga
observatoriet annan högre belägen plats måste utses. Såsom lämplig för detta
observatorium kunde anses höjden norr om det område, som flöda korsets framställning
avsåge, till följd varav någon olägenhet för sistnämnda tomts avstående
till Röda korset ur lantmäteriinstitutionernas synpunkt ej syntes föreligga.

Ämbetet ansåge sig för tillfället ej kunna framlägga något bestämt förslag
till tomtens ifråga utnyttjande, men ville dock hava framhållit dess användbarhet
och värde vid i framtiden helt säkert uppkommande behov.

Linder förutsättning att icke något annat disponibelt område kunde anses
för föreningen Röda korsets ändamål lämpligt — varom ämbetet ej hade anledning^
yttra sig — och under förutsättning att nämnda förening vore ekonomiskt
i stånd att vid utförandet av nu ifrågavarande byggnadsföretag tillgodose de
fordringar beträffande byggnadernas prydlighet samt värdiga inpassning med
hänsyn till byggnadsplatsens belägenhet och omgivningens krav, ansåge sig ämbetet
ej böra avstyrka bifall till förevarande framställning.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

13

För den händelse Kungl. Maj:t skulle finna gott lämna bifall till meranämnda
framställning, hemställde överintendentsämbetet, att vid upplåtandet av
ifrågavarande område måtte fästas följande villkor nämligen:

att från det nu begärda området för möjligen erforderlig väg undantoges
en remsa av 18 meters bredd utefter artillerikyrkogårdens sydvästra gränslinje;
att karta över området uppgjordes på Flöda korsets föranstaltande;
att ritningar till byggnader, byggnadernas placering och anordningarna för
övrigt skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning och godkännande; samt

att i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag Röda korset skulle vara
skyldigt underkasta sig sådana mindre regleringar av området, som kunde föranledas
av vägars anläggande till i närheten belägna områden.

På grund av vad överintendentsämbetet i ärendet anfört och med infordrande
hänsyn därtill, att det till upplåtelse ifrågasatta området representerade Utredning11*
ett synnerligen högt tomtvärde, anbefallde Kungl. Maj:t den 11 mars
1916 omförmälda byggnads- och Djurgårdssakkunniga att verkställa
utredning och inkomma med förslag rörande lämplig plats för uppförande
av det ifrågasatta sjukhemmet m. m., med särskilt beaktande
av att för ändamålet icke toges i anspråk en så värdefull tomtplats,
som föreslagits.

Med anledning härav hava de sakkunniga den 11 april 1916 av-Byggnads-och
givit förnyat yttrande i ärendet samt därvid anfört följande: Djurgårds c>

J J J sakkunniga

den 11 april

Det sade sig själft, att det icke skulle möta någon svårighet att å Djurgården
finna en tomt, som för närvarande vore att anse såsom mindre värdefull
än den nu ifrågasatta vid gardeskasernerna. Man torde emellertid kunna gå ut
ifrån, att den institution, varom nu vore fråga, icke borde förläggas för långt
utom stadens bebyggda område. Anstalten hade givetvis krav på att vara lätt
tillgänglig från staden med hänsyn såväl till sjuktransporter till och från sjukhuset
som ock till de sköterskor, som vid alla tider på dygnet skulle utan allt
för stor kostnad eller förlust av tid förflytta sig till stadens olika delar; till
detta behov av närbelägenhet till staden komme naturligen även önskemålet att
hava nära tillgång till spårvägslinje.

Aven om åt nu anförda skål för förläggandet av ifrågavarande byggnad
inom eller nära intill stadens bebyggda område icke skulle behöva givas avgörande
betydelse, förelåge emellertid en omständighet, som kanske ännu mer inskränkte
valfriheten, då det gällde att inom Djurgårdens område söka en plats
för denna anläggning, och till vilken enligt de sakkunnigas förmenande all hänsyn
måste tagas.

De sakkunniga syftade på den vid tidigare tillfällen påvisade olägenheten
av att av Djurgårdens område upplåta ytterligare tomter till bebyggande eller
annan disposition för något som helst ändamål, innan eu fullständig plan för
hela Djurgårdens rationella utnyttjande upprättats, innefattande jämväl huvuddragen
av stadsplan för do områden, som avsåges för byggnadsändamål. De
sakkunniga ville i detta sammanhang erinra härom samt ånyo framhålla, att eu

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

upplåtelse —. i varje fall av ett område av den omfattning, varom här vore fråga
— av Djurgårdsmark utom stadens planlagda område måste i väsentlig grad
föregripa och försvåra ett dylikt stadsplanearbete. Valet av tomtplats inskränktes
i detta fall slutligen även av den omständigheten, att området måste kunna omedelbart
tagas i användning för bebyggande.

Då de sakkunniga under nu angivna förutsättningar undersökt det närmast
staden belägna terrängbältet från Djurgårdsbrunnsviken till Albano, hade de
endast funnit två för en anstalt av den art, varom här vore fråga, fullt lämpliga
byggnadsplatser. Den ena vore den i ärendet redan föreslagna sydost om
fotgardeskasernerna. Den andra vore belägen mellan Allmänna barnbördshuset
och Tekniska högskolan strax norr om den punkt, där vägen utmed Sofialiemmets
östra gräns delade sig.

Vad den förstnämnda platsen beträffade, hade de sakkunniga redan i sitt i
ärendet den 14 februari 1916 avgivna utlåtande förklarat sig ur synpunkterna av
de intressen, till vilkas tillvaratagande deras uppdrag föranledde, sakna skäl avstyrka
platsens upplåtande. I likhet med överintendentsämbetet hade de sakkunniga
vid nämnda tillfälle ansett sig endast böra erinra om platsens framträdande
läge och därav följande stegrade fordringar på de rent arkitektoniska
anordningarna.

På området norr om Sofiahemmet skulle sjukhemmet komma att inpassas
i en grupp institutioner (Tekniska högskolan, Sofiahemmet, Stadion och Barnbördshuset),
vilka säkerligen under en lång framtid komme att där förbliva och
vid behov kunde utvidga sig inom för dem anvisade områden, varjämte huvudriktningarna
å vägarna mellan dessa institutioner vore så att säga givna och bestämda
av terrängen. För områdets disponerande torde alltså icke föreligga
sådant hinder, som föranleddes av ovan angivna krav på verkställande av en
stadsplan över Djurgårdens mark i dess helhet.

Under fortgången av sitt arbete beträffande Djurgårdsfrågan hade de sakkunniga
funnit, att detta område icke behövde ingå i det bakom detsamma vidtagande
parkområdet, samt att ett lämpligt bebyggande av detsamma möjligen
skulle kunna medföra en reglering av nuvarande parkvägar och mellan dem
varande terräng i syfte att giva området mellan alla de nämnda institutionsbyggnaderna
en mera geometriskt ordnad och kultiverad form.

Då i den ifrågavarande tomtplatsens omedelbara närhet befunne sig tvänne
sjukvårdsinrättningar, tydde detta på att densamma finge anses för Böda korsets
liknande ändamål lämpad. Byggnadsgrunden här liksom å den andra ifrågasatta
tomten syntes vara berg, och avlopp från området syntes kunna beredas till
kloak i Valhallavägen på samma sätt som från Barnbördshuset.

Yid beräknandet av värdet å de båda tomterna hade de sakkunniga ansett
sig böra förutsätta, att en eventuel] försäljning av områdena skulle avse deras
bebyggande med enfamiljshus. Tomten invid Strandvägen syntes, på grund av
dess läge i stadsplanen, icke böra bebyggas med hyreskaserner, och tomten
invid Barnbördshuset torde av liknande anledning knappast vara begärligt för
dylik byggnadsspekulation.

Tomtpriset inom det invid Strandvägstomten belägna kvarteret Diplomaten
vore omkring 90 kronor kvadratmetern. Dessa tomter torde emellertid genom
sitt läge få anses värdefullare, och med hänsyn härtill syntes Röda kors-tomten
böra beräknas cirka 25 procent billigare, eller till 67 kronor 50 öre för kvadratmeter.
Då det föreslagna området hade en storlek av omkring 10,000 kvadrat -

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

meter, skulle detsamma alltså kunna sägas Lava ett försäljningsvärde av 675,000
kronor.

Vidkommande den andra tomten hade de sakkunniga för jämförelses vinnande
använt sig a.\ det tomt}iris, som i genomsnitt betingats i den s. k. Lärkstaden,
det vill säga 47 kronor för kvadratmeter. Med hänsyn därtill, att tomtplatsen
i fråga vore belägen mera avlägset från gatunätet och spårvägslinje, syntes
värdet för kvadratmeter där icke kunna uppskattas högre än till 30 kronor, och
försäljningspriset för ett lika stort område som vid Strandvägen kunde anses vara

300,000 kronor.

Även om nu angivna siffror måste anses i hög grad approximativa, torde
dock med bestämdhet kunna påstås, att Strandvägstomten för närvarande representerade
ett rätt avsevärt högre värde än tomten vid Barnbördsliuset. Den
anbefallda utredningen hade alltså lett till påvisandet av en tomt, som kunde
sägas vara mindre värdefull än den för Döda korsets byggnader föreslagna tomten
vid gardeskasernerna, och som syntes uppfylla, om också icke i lika hög grad
som denna sistnämnda tomt, de fordringar, som borde ställas på en byggnadsplats
för ifrågavarande ändamål.

De sakkunniga, som icke kände sig övertygade om att i detta fall endast
de båda tomternas pénningvärde borde få vara avgörande vid valet dem emellan,
ansåge sig i detta avseende böra anföra följande.

Vid värdesättandet av marken å de båda områdena hade de sakkunniga
ansett det helt uteslutet, att någondera tomten skulle försäljas till uppförande
av hyreskaserner, utan hade beräkningarne gjorts, under förutsättning att endast
fristående enfamiljshus skulle där få uppföras. Vidkommande tomten invid
gardeskasernerna vore dock, med hänsyn till densammas läge i stadsplanen,
synnerligen önskvärt, att antingen densamma lämnades obebyggd eller att där
uppfördes en byggnad med större pondus och massa än en villa av vanliga mått.

Det hade i de sakkunnigas föregående utlåtande i frågan och även av överintendentsämbetet
framhållits denna tomts förnämliga läge och därav följande
fordringar på att byggnaden å densamma måste anpassas efter såväl själva byggnadsplatsens
beskaffenhet som den kringliggande traktens karaktär. Därmed avsåges
ingalunda, att å denna tomt skulle bäst lämpa sig en symmetrisk monumentalbyggnad
med rikt utbildade detaljer. Tvärtom både de sakkunniga för
sin del — och de trodde sig härvid vara överens med överintendentsämbetet —
ansett, att ett måleriskt grupperat byggnadskomplex av, åtminstone invid Strandvägen,
relativt ringa höjd, och som naturligt växte upp ur klippgrunden följande
tomtens oregelbundet böjda gränser, skulle vara det för denna plats mest lämpliga
och ur stadsplanesynpunkt fördelaktigaste. Ett sådant byggnadskomplex
skulle här bilda en välgörande kontrast mot kasernernas stränga regelbundenhet
och kunna anpassas efter den kuperade terrängen utan att våldföra sig på densamma.
Det torde vara få byggnadsuppgifter, som skulle bättre ägna sig för en
dylik anläggning, än den nu ifrågavarande. De sakkunniga hade genom Boda
korsets sjukhems förlagsaktiebolag bekommit en perspektivisk skiss och fotografi
jämte situationsplan av byggnadernas gruppering, vilka handlingar syntes
tillfullo bekräfta riktigheten av denna uppfattning. De sakkunniga vågade därför
gent emot den ekonomiska synpunkten betona fördelen med hänsyn till stadsbilden
av att begagna sig av den nu föreliggande möjligheten att på berörda tomt
få ett för densamma synnerligen lämpligt byggnadskomplex, och tilläte sig därför
att förorda densammas upplåtande till Bilda korset på de av överintendentsämbetet
angivna villkoren

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

tr\T:U:n Uti underdånig skrivelse den 12 april 1916 har överstyrelsen för
1916.P Svenska Röda korset anfört, att överstyrelsen, som tagit del av de
sakkunnigas förenämnda yttrande, fortfarande ansåge, att den först
föreslagna tomten skulle vara synnerligen lämplig; och då staten
ägde marken samt de tilltänkta byggnaderna skulle användas för ändamål,
som skulle komma det allmänna och icke minst rikets försvar till
godo, hade överstyrelsen föreställt sig, att den omständigheten, att området
möjligen skulle kunna försäljas till enskilda för bebyggande, icke
skulle vara av avgörande betydelse. I händelse emellertid Kungl. Maj:t
på sådan grund skulle finna området i fr4ga icke böra till Röda Korset
upplåtas, måste annan byggnadstomt uppsökas; och hade överstyrelsen
vid granskning av de sakkunnigas förslag funnit, den av dem alternativt
förordade byggnadsplatsen med fördel kunna för ändamålet användas.
Det område, som enligt détta förslag skulle till Röda korset upplåtas,
torde upptaga en areal av 10,000 kvadratmeter eller samma areal
som den först ifrågasatta tomten. Vid uppgörande av förberedande
utkast till byggnadernas uppförande hade det emellertid visat sig möta
rätt stora svårigheter att å denna areal få erforderligt utrymme för
byggnaderna. Därtill erfordrades bland annat, att den byggnad, som
skulle^ innehålla sjukhemmet, måste byggas till avsevärd höjd. Detta
medgave emellertid denna tomts beskaffenhet, men svårigheter torde
möjligen möta att vidtaga liknande anordningar vid bebyggande av den
nu senast föreslagna tomten. Skulle denna tomt ifrågakomma, borde
därför till ändamålet avses en något större areal. Belägenheten vore
jämväl sådan, att en dylik utvidgning utan svårighet torde kunna äga
] um. Därest ett område av inemot 15,000 kvadratmeter bleve upplåtet,
skulle behovet av utrymme för de nu planerade byggnaderna kunna
fullt ^ tillgodoses och därjämte någon reserv förefinnas för i framtiden
möjligen erforderlig mindre utvidgning.

överstyrelsen anhölle därför, att därest dess förut gjorda framställning
ej funnes böra bifallas, till Röda Korset i stället måtte för ifrågavarande
. ändamål på förut angivna villkor upplåtas det av förenämnda
sakkunniga alternativt förordade området, utvidgat i enlighet med vad
ovan föreslagits.

intendenten . Sedan riksmarskalksäuibetet anbefallts att avgiva förnyat utlåtande
fdrenj26gtprnn * ärendet> överlämnade ämbetet med underdånigt utlåtande den 26 april
1916. 1916 ett av intendenten för Djurgården infordrat yttrande däruti denne

anförde huvudsakligen följande:

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Djurgården både under långliga tider stått under pietetsfull vård ocli både
även riksdagen nyligen sona sin önskan uttalat, att Djurgården i största möjliga
utsträckning borde bevaras såsom naturlig park. Det syntes därför svårt att
förstå, att de sakkunniga kunnat alternativt till bebyggande föreslå en ren naturtrakt
och icke tvekat att förklara den som eu fullt lämplig byggnadsplats för
uppförande av sjukhem in. m. för Döda korset. Det till upplåtelse senast ifrågasatta
området, som vore beläget mellan och omedelbart intill Margareta- och
Sofiavägarna, båda synnerligen besökta parkvägar, vore tillika med närmast
bakom belägna del, som även skulle komma att erfordras för byggnadsföretaget,
under en stor del av året uppehållsplatsen för det uppväxande släktet, som härunder
mödrars och sköterskors tillsyn finge njuta av sol och barrluft. Yid upplåtelsen
av djurgårdsmark för de militära övningarna hade trakten mellan Margaretha-,
Sofia-, Har- och Källvägarna fram till Ugglevikskällan undantag^, just
med hänsyn till att denna del vore en av allmänheten mycket besökt och omtyckt
park. Den parkro, som nu där härskade, skulle för alltid vara försvunnen
dels genom sjukhuset, dels genom den trafik, som därmed följde i form av sjuktransporter,
liktåg m. m. och som skulle gå direkt å parkvägarna. Den reglering
av nuvarande parkvägar och mellan dem varande terräng, som ett lämpligt bebyggande
av området ansetts möjligen kunna medföra, kunde vid behov alltför
väl utföras utan ett bebyggande. Området vore bevuxet med barr- och
lövskog, och bidroge skogen i hög grad att lindra intrycket av de stora stenmassorna
av förut i grannskapet belägna Tekniska högskolans nybyggnad och
Barnbördshuset. . Större delen av skogen skulle behöva nedhuggas för byggnader,
_ uppgrävning av marken för kloak-, vatten- m. fl. ledningar, och både’ det
befunnits, att för ett byggnadsområde av cirka 15,000 kvadratmeter skulle, förutom
eu del planterade träd, över 1,000 större träd — tall, gran, ek, björk, al
och alm — behöva fällas. Genom ytterligare bebyggande och därmed följande
rök m. m. ökades svårigheten att kunna bibehålla skogsbeståndet, och då så
gott som omedelbart intill det ifrågasatta området gränsade den mycket besökta
och ur natursynpunkt värdefulla Ugglevikstrakten, vore detta ett ytterligare skäl
för, att området skonades. I motsats till vad de sakkunniga framhållit, ansåge
Djurgardsintendenten olämpligt att dit ytterligare förlägga ett sjukhus, särskilt
med tanke på det intill liggande Sofialiemmet.

Yid beräknandet av värdet dels av den från början föreslagna byggnadsplatsen
sydost om fotgardeskasernerna, dels av den nu senast alternativt förordade,
hade tomtpriset för den förstnämnda satts till 67 kronor 50 öre och för
den senare till 30 kronor för kvadratmeter med försäljningsvärden av respektive
07:),000 kronor och 300,000 kronor. Av överstyrelsens för Röda korset skrivelse
den 12 april 1916 framginge emellertid, att därest den senare tomten skulle ifrågakomma,
inemot 15,000 kvadratmeter måste upplåtas för att här erhålla tillräckligt
utrymme för byggnaderna — av sakkunniga hade ett område av endast

10.000 kvadratmeter beräknats. Yärdet efter 30 kronor för kvadratmeter skulle
sålunda utgöra 450,000 kronor. Som emellertid å-priset för kvadratmeter å denna
plats likaväl torde kunna sättas till 40 kronor för kvadratmeter, bleve värdet

600.000 kronor eller i det närmaste lika värdet av strandvägstomten.

För egen de) framhöll liksmarskalksämbQtet såsom sin åsikt, att
någon annan tomt än den av ämbetet lön 11, föreslagna vid Strandvägen
icke funnes å Djurgården för ifrågavarande ändamål tillgänglig.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. t sand. 309 haft. (Nr 301.) ,''S

Riks marekalksämbotet


den 26 april
1916.

18

Byggnads- och
Djurg&rdssakkunciga

den 4 november
1916.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Den ifrågasatta tomten vid Sofiahemmet syntes ämbetet — särskilt
med avseende å vad intendenten för Djurgården anfört — icke böra
under några förhållanden tagas i anspråk för bebyggande.

I likhet med vad de sakkunniga uti sitt sistberörda utlåtande med
styrka framhållit, intoge även riksmarskalksämbetet den ståndpunken,
att härvidlag icke tomtvärdet ensamt borde få vara avgörande vid
valet av plats, utan syntes hänsyn huvudsakligen böra tagas till av
de sakkunniga framhållna estetiska skäl ävensom till omsorgen om
skyddandet i möjligaste mån av de oskattbara värdena av Djurgårdens
ännu återstående naturparksområden.

Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet förut i ärendet uttalat
ansåge sig ämbetet därför böra tillstyrka bifall till den av överstyrelsen
för Röda korset gjorda ansökningen om upplåtande av byggnadsplats
å den föreslagna tomten vid Strandvägen, ävensom, därest Kungl.
Maj:t skulle finna gott härtill lämna bifall, hemställa, att vid en sådan
upplåtelse måtte fästas de av riksmarskalksämbetet i dess skrivelse den
30 juni 1915 föreslagna villkor, med tillägg därjämte av vad överintendentsämbetet
i sådant avseende i ärendet föreslagit.

Med anledning av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Maj:t
den 12 oktober 1916 de byggnadssakkunniga att i samråd med professorn
Einar Lönnberg — de s. k. Djurgårdssakknnniga — verkställa
förnyad utredning och därvid särskilt taga i övervägande, huruvida för
ifrågavarande’ ändamål kunde anvisas kronan tillhörigt område, beläget
annorstädes än å Djurgården.

I sitt med anledning härav den 4 november 1916 avgivna utlåtande
genomgingo de sakkunniga, för frågans allsidiga bedömande, alla de
platser, som möjligen kunde tänkas komma på tal vid väljande av en
byggnadsplats för Röda korset, och yttrade därvid:

De sakkunniga utginge från att å södra Djurgården någon upplåtelse av
byggnadsplats icke kunde ifrågasättas.

Å norra Djurgården hade de sakkunniga närmast Djurgårdsbrunnsviken
förutom den förut omtalade Strandvägstomten uppmärksammat ett område, beläget
vid den s. k. »mörka kroken» invid landsvägen närmast öster om dragonkasernen.
Ur naturskyddssynpunkt vore icke annat att erinra mot platsens bebyggande
för detta ändamål än att byggnaderna måste dragas så långt från vaitnet
att Djurgårdsbrunnsvikens karaktär av parksjö icke därav rönte något inflytande.
Då denna tomt liksom Strandvägstomten vore belägen strax utanför
det område å Djurgården, som framdeles torde böra upplåtas till bebyggande
såsom stad med slutet byggnadssätt, torde ett förläggande dit redan nu av en
institutionsbyggnad icke i alltför hög grad kunna anses komma att verka hind -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

19

rande vid ordnandet av stadsplanen för sagda område. Platsen läge emellertid
långt utom staden; därifrån till närmaste spårvägsstation vore inemot 2 kilometers
väg. Denna omständighet samt det nära grannskapet till dragonkasernen
och de ständigt begagnade skjutbanorna vid Kaknäs syntes göra platsen föga
lämplig för nu avsedda ändamål. Dess värde torde ock kunna komma att i
en framtid mäta sig med Strandvägstomten, under det att man icke tillnärmelsevis
kunde tillgodogöra sig samma fördelar för stadsbilden av Röda korsets
byggnader som å den sistnämnda tomten.

Det närmast norr om »mörka kroken» belägna skogspartiet, Drottningberget,
läge inom det område av Djurgården, som de sakkunniga efter sin utredning
funnit framdeles, då huvudstadens utveckling så fordrade, böra avträdas, och som
alltså för stadsplanearbetets skull tillsvidare borde befrias från enstaka upplåtelser.
Ej heller kunde av Smeds- och Kampementsbackarna någon del upplåtas,
då dessa för närvarande användes till övningsplats för trupperna. De
sakkunniga erinrade även därom, att från Serafimerlasarettet framställts begäran
att där få upplåtet byggnadsplats, samt att de sakkunniga tidigare varit i tillfälle
framhålla önskvärdheten av att berörda terrängparti bibehölles orört till
skydd mot Yärtahamnen.

Väster härom påträffades ett vid Sturevägen mitt emot hästgardeskasernen
beläget glesare skogsparti. Utan tvivel skulle åt Röda korset här kunna beredas
en utmärkt tilltalande byggnadsplats, lätt tillgänglig från staden invid dubbelspårig
spårvägs] iuje. och ur denna synpunkt torde platsen till och med vara
lämpligare än den förut föreslagna vid Sofiahemmet. Trädbeståndet, huvudsakligen
ek, vore visserligen särdeles vackert, men de sakkunniga ansåge dock icke
att genom platsens bebyggande för detta ändamål någon större förstörelse av
Djurgårdsnatur skulle äga rum. Mot platsens lämplighet för ändamålet kunde
måhända anföras, att läget, inkilat mellan hästgardeskasernen, Östermalms
idrottsplats och fältrittklubbens bana icke vore tillräckligt ostört. Yarför platsen
icke omnämnts i de sakkunnigas underdåniga skrivelse av den 11 april 1916,
berodde förutom av det tilltänkta stadsplanearbetet därpå, att de sakkunniga anbefallts
påfinna byggnadsplats, som vore att anse såsom mindre värdefull än
Strandvägstomten.

Väster härom och på andra sidan Östermalms idrottsplats läge så att säga
i ett komplex institutionerna Stadion, Tennispaviljongen, Barnbördshuset, Sofialiemmet
och Tekniska högskolan, och vore det ett i detta komplex från norr in
skjutande terrängparti, de sakkunniga tidigare föreslagit för ifrågavarande ändamål.
Längre åt väster strax norr om östra stationen hade plats anvisats åt materialprovningsanstalten.
Med hänsyn till tekniska högskolans i framtiden möjligen
inträffande utvidgningsbeliov torde försiktigheten bjuda, att i dess närmaste
grannskap icke verkställdes ytterligare större tomtupplåtelser för andra ändamål.

Hela den härefter återstående öster om Djursholm sbanan belägna, odisponerade
Djurgårdsmarken eller i söder från och med terrängbältet Kattrumpsbacken,
TJgglevikskällans område och Stora Björnnäset samt ända upp till Lilla
Värtan i norr bildade just huvuddelen av de trakter, som de sakkunniga under
sitt utredningsarbete rörande Djurgårdens parkfråga funnit böra hållas fritt från
ytterligare upplåtelser.

Den mellan nämnda järnväg och Brunnsviken belägna markremsan åter
vore till stor del redan disponerad. Närmast staden funnes emellertid två till
gängliga platser, den ena ett triangelformat område söder om veterinärinstitutet

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

mellan nordgående stora landsvägen och sjön, eller södra delen av s. k. Kräftriket,
och den andra ett mindre skogsparti,- beläget öster om veterinärinstitutet
på andra sidan landsvägen.

Vad det förra området beträffade, hade de sakkunniga tidigare i ärenden
angående ifrågasatta upplåtelser därstädes för materialprovningsanstalten och
stat smedicinska anstalten varit i tillfälle påvisa, att, med hänsyn huvudsakligen
till veterinärinstitutets utvidgningsbehov samt till den ifrågasatta hamnanläggningens
vid Albano behov av utrymme, endast en mindre del, eller något över

7,000 kvm., av området vore disponibelt för annat ändamål.

Angående den andra platsen öster om landsvägen erinrades, att tidigare
varit på tal att reservera densamma till byggnadsplats för farmaceutiska institutet.
Platsen syntes i varje fall näppeligen lämplig för Enda korset, belägen som den
vore invid Albanos godstation och i en vinkel av två järnvägslinjer, av vilka den
ena, Djursholmsbanan, vore särdeles livligt trafikerad.

Norr om veterinärinstitutet vidtoge skogshögskolans område, och den norr
därom belägna terrängen torde vara för avlägsen för ändamålet.

De sakkunniga överginge nu till kronans utom Djurgården belägna marker.

Den i nordväst närmast intill staden gräsande terrängen tillhörde Karlbergs
och Haga kungsgårdar. Av den mark, som tillhörde Karlbergs kungsgård, hade
de sakkunniga i första rummet fäst sig vid det område, som vore beläget mellan
den i Norrtullsgatans förlängning gående landsvägen och Eugeniahemmets tomt
i öster samt Tomteboda station och »stora kontoret» i väster. Närmast järnvägen
Tomteboda—Albano, som begränsade området i sydost, bestode detta av öppen
mark, som höjde sig i norr och väster till ett starkt kuperat skogsparti. Efter
vad de sakkunniga hade sig bekant, förelåge förslag att å det öppna området närmast
intill nämnda järnbana förlägga en större godsstation för statens järnvägar,
och skulle sålunda, såvida detta förslag förverkligades, området i stort
sett av lätt insedda skäl mindre väl lämpa sig för en sjukhusanläggning.

Undantag borde dock i sistnämnda avseende kunna göras för den längst i
norr, bakom och norr om Eugeniakemmet belägna delen av området. En anläggning
där skulle näppeligen komma att störas av godsstationen. Mot denna
plats’ belägenhet i övrigt i förhållande till den bebyggda staden kunde väl från
ifrågavarande institutions sida knappast anföras några avgörande anmärkningar,
och god byggnadsplats erbjödes där även. Det måste dock erkännas, att terrängen
i sitt nuvarande skick tedde sig föga tilltalande.

Med hänsyn till själva belägenheten borde alltså platsen vid Eugenialiemmet
kunna komma i fråga. De sakkunniga ansåge sig emellertid böra framhålla,
att densamma helt visst måste betraktas såsom jämförelsevis värdefull. De sakkunniga
förutsatte nämligen, att huvudstaden inom kort måste komma att utbreda
sig över hela det omtalade terrängpartiet på andra sidan av järnvägen och
att alltså en hel ny stadsdel torde uppstå invid den projekterade godsbangården.

De sakkunniga hade även undersökt möjligheten att förlägga institutionen
i fråga till den öppna terrängen närmast väster om Karlbergs slottsområde.
Platsen i och för sig syntes de sakkunniga ur byggnadsteknisk synpunkt särdeles
fördelaktig och institutionen skulle kunna erhålla en vacker belägenhet exempelvis
med fasad mot söder och strandvägen utefter Karlbergssjön. Enligt vad
för de sakkunniga uppgivits, komme emellertid inom kort stadsplan att utarbetas
över trakten fram emot Ekelund. Härtill komme, att enligt flera nii föreliggande
järnbaneförslag terrängen mellan Nytomta och Karlberg skulle genomkorsas av

21

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 304.

järnvägslinjer. Det syntes under dessa förhållanden ej lämpligt att redan nu
dit förlägga ett komplex av de rätt betydliga dimensioner, som här avsåges.
Slutligen vore att märka, att ifrågavarande terräng, som av krigsskolan användes
för övningar^ icke torde kunna avstås för annat ändamål, så länge skolan vore
förlagd till Karlberg. Av dessa skäl torde tanken att till angivna trakt förlägga
Röda korsets byggnad böra övergivas.

Då det kommit till de sakkunnigas kännedom, att för ändamålet jämväl ifrågasatts
en del av det område å Haga kungsgård, som läge närmast norr om den
väg, som från Haga norra grindar ledde i östlig riktning mot Koppartälten, hade de
sakkunniga ansett sig höra bese platsen. Denna utgjordes av en med barrskog
bevuxen grusås av ansenlig höjd, som utan tvivel skulle erbjuda en särdeles
vacker byggnadsplats, även om det i åsens södra del befintliga grustaget i någon
mån torde få anses verka störande. De sakkunniga hade samtidigt besett en
längre söderut mellan nämnda tvärväg och Linvävartorpet i det vackra skogspartiet
invid stora landsvägen belägen plats, som till följd av mera plan terräng
skulle än bättre lämpa sig för bebyggande. Ehuru båda dessa platser läge invid
spårvägslinje, trodde de sakkunniga dock att mot dem med fog kunde anmärkas,
att de vore alltför avlägsna, räknat från stadens centrala delar. Så funne man
exempelvis, att fågelvägen mellan den nordligaste av platserna och Gustaf Adolfs
torg vore mer än dubbelt så lång som mellan detta torg och de förut föreslagna
tomterna vid Strandvägen och Sofiahemmet. Då härtill komme, att det nära
grannskapet intill nya kyrkogården, som måste i hela sin längd passeras av sjukhusets
besökare, syntes mindre tilltalande, hade de sakkunniga icke kunnat förorda
någon av dessa båda platser såsom för ändamålet fullt lämplig.

Yad platsernas värde beträffade, hänvisade de sakkunniga rörande den nordliga
till av riksmarskalksämbetet härom lämnad utredning. Rörande däremot
det sydliga området hade de sakkunniga i saknad av kännedom, huruvida den
utefter landsvägen belägna terrängen framdeles komme att för bebyggande avliändas
kungsgården, icke funnit det möjligt att angiva något värde.

Någon annan närmare staden belägen plats å Haga kungsgård torde av
olika skäl icke kunna komma i fråga.

A Marieberg å Kungsholmen skulle säkerligen lämplig byggnadsplats kunna
beredas Röda korset, sedan fälttelegrafkåren och andra militära anstalter därifrån
avflyttat. Tanken härpå torde emellertid förfalla, då området icke inom
den närmaste tiden kunde väntas bliva tillgängligt.

Slutligen erinrade de sakkunniga om den staten tillhöriga egendomen Johanneshov
norr om Enskede, vilken egendom emellertid av de sakkunniga redan
föreslagits till byggnadsplats för Serafimerlasarettet. Även om därstädes tillräckligt
. utrymme skulle kunna beredas jämväl Röda korset, torde dock för denna
institution läget vara olämpligt, då den här skulle vara långt avlägsen från sitt
huvudsakliga verksamhetsområde, norra delarna av staden.

Härmed hade de sakkunniga genomgått all den staten tillhöriga terräng
närmast intill Stockholms bebyggda omi''åde, som kunde komma på tal för bebyggande
för Röda korsets räkning. Som resultat av denna förnyade utredning
både de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att å kronans på och utom
Djurgården intill Stockholm belägna mark icke förefunnes något till byggnadsplats
för Röda korset mera lämpligt område än de båda i ärendet redan ifrågasatta
vid Strandvägen och Sofiahemmet.

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Röda korsets
direktion IT

De sakkunniga ansåge den nu gjorda undersökningen ytterligare stärka
deras i föregående skrivelse av den 11 april 1916 givna förord för Skrändvägstomten
och. åberopade vad de däri anfört såsom skäl för önskemålet, att till
denna tomt måtte förläggas eu institution av just den art som Döda korsets
sjuksköterske- och sjukhem.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna för gott att för ändamålet upplåta
tomt, som kunde anses mindre värdefull, vidhölle de sakkunniga sitt tidigare förslag,
att i så fall utrymme måtte beredas Döda korset å området norr om Sofiahemmet.
Härvid framhölles emellertid önskvärdheten av att den blivande byggnaden
förlädes så långt söder ut i riktning mot Sofialiemmet som omständigheterna
tilläte, på det att bakomliggande skogsparti i möjligaste mån måtte
skonas.

Med anledning av detta de Djurgårdesakkunnigas utlåtande bereddes
överstyrelsen för Svenska Röda korset tillfälle att avgiva förnyat
yttrande och att därvid särskilt uttala sig i fråga om det i nämnda
utlåtande omförmälda, norr om Eugeniahemmet belägna området.

Med underdånig skrivelse den 20 november 1916 överlämnade
överstyrelsen yttranden från såväl styrelsen för Röda korsets sjukhems
förlagsaktiebolag som ock Röda korsets direktion II, vilken såsom styrelse
för stiftelsen Röda korsets sjuksköterskehem förestår sjuksköterskeutbildningen
och förvaltar stiftelsens sjuksköterskehem och det i samband
därmed anordnade sjukhemmet; och var direktionens yttrande av
följande lydelse:

»I sin underdåniga skrivelse den 14 juni 1915 har överstyrelsen utförligt
utvecklat, hurusom det för att Röda korsets verksamhet må kunna fortgå till
gagn för sjukvården i landet, särskilt för att fylla behovet av sjuksköterskor i
krig, oundgängligen erfordras, att Röda korset erhåller ett nytt sjuksköterskehem
och ett nytt sjukhem, vilka båda inrättningar helst böra förläggas i sammanhang
med varandra. Överstyrelsen har i sagda skrivelse upplyst, att för åstadkommande
av ett för ändamålet lämpligt sjukhem bildats ett särskilt aktiebolag, som disponerar
över ett kapital av i runt tal 800,000 kronor. Kungl. Maj:t har sedermera,
belijärtande angelägenheten av ett nytt sjuksköterskehem, för detta ändamål beviljat
Röda korset 500,000 kronor att utgå från Drottningens centralkommittés
lotteri. Det har varit avsett att i sjuksköterskehemmet även skulle inrymmas
lokaler för överstyrelsen och därunder lydande direktioner med deras expeditioner
ävensom för Röda korset tillhöriga stora förråd av olika slag.

Om uppförandet av själva de ifrågasatta byggnaderna må kunna anses vara
betryggat genom de medel, som sålunda stå till förfogande, är det, såsom överstyrelsen
jämväl framhållit, alldeles visst, att dessa medel icke förslå till inköp
av lämplig och välbelägen tomt. Då det enskilda intresse, som kan förefinnas,
redan tagits fullt ut i anspråk genom sammanskjutande av medel för själva sjukhemsbyggnaden,
kunna byggnadsplanerna omöjligen realiseras, med mindre staten
tillsläpper erforderligt tomtområde. Det måste naturligtvis erkännas att, även
om staten inom Stockholm disponerar mycken obebyggd mark, det kan möta
avsevärda svårigheter att finna ett område, som lämpligen kan för ändamålet av -

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 304.

stås. Från statens synpunkt är det ju av vikt att ej alltför värdefull mark lämnas.
Men å andra sidan kunna de anläggningar, som skola å tomten uppföras, icke
motsvara sitt ändamål, om icke tomten fyller vissa icke allt för lågt ställda anspråk
med avseende å läge m. m., vilket åter naturligtvis medför att en lämplig
tomtmark alltid måste representera ett ganska avsevärt belopp. Det är således
utan tvivel en viss uppoffring från statens sida Döda korset begär, då den söker
av staten erhålla erforderlig tomtmark. Men det i högsta grad allmännyttiga
ändamål, till vilket ifrågavarande byggnader skulle användas, synes till fullo motivera
en sådan uppoffring.

Enligt direktionens förmenande måste på en lämplig byggnadstomt för de
ifrågasatta byggnaderna ställas det anspråk, att den genom sin belägenhet och
sina kommunikationer är intimt förbunden med stadens centrala delar och att
tomten i övrigt lämpar sig för förläggande därstädes av ett sjuksköterskehem och
ett sjukhem samt att tomtens beskaffenhet ej medför att byggnadskostnaderna
må bliva jämförelsevis stora.

De elever, som skola utbildas vid sköterskeskolan, kunna endast under eu
del av utbildningstiden få sin verksamhet förlagd i sjuksköterskehemmet eller
sjukhemmet. Under eu icke obetydlig del av tiden måste de hava sitt arbete
förlagt till stadens olika sjukvårdsinrättningar, särskilt Sabbatsberg och Maria
sjukhus, men även barnbördshuset, Serafimerlasarettets röntgenavdelning m. m.,
under det att de bo och intaga sina måltider i sjuksköterskehemmet. En sådan
anordning kan uppenbarligen icke upprätthållas, därest sjuksköterskehemmet är
beläget allt för långt bort. Efter utbildningstidens slut utöva de inom sjuksköterskehemmet
boende sköterskerna eu ambulatorisk verksamhet i staden till allmänhetens
tjänst. Även med hänsyn härtill är det av synnerlig betydelse, att
anstalten ligger så att säga inom räckhåll. Detsamma gäller om de lokaler för
överstyrelsen och direktionerna, som enligt vad förut är nämnt lämpligen borde
förläggas i sjuksköterskehemmet.

Vad sjukhemmet angår måste man med nödvändighet söka anordna det så,
att det kan ekonomiskt bära sig. Det kan därför icke anordnas såsom våra vanliga
allmänna sjukhus, där staten eller kommun får bära eu stor del av kostnaden
för sjukvården, utan det skulle bliva ett privat sjukhem efter huvudsakligen
samma typ som Sofiahemmet. Men ett grundvillkor för att ett sjukhem skall
kunna bära sig är att det göres lätt åtkomligt. Å en sjukvårdsinrättning av det
ifrågavarande slaget besörjes icke sjukvården av en eller några få läkare, vilka
ha sin huvudsakliga verksamhet därstädes, utan patienterna måste hava rätt att
anlita den läkare de själva önska. Men för läkarna, vilka ofta flera gånger om
dagen emellanåt även om natten hava att besöka de sjuka, är det av största vikt
att sjukhuset icke ligger långt borta; de kunna eljest icke inlägga sina patienter
därstädes. Allmänheten skall säkert heller icke finnas benägen anlita sjukinrättningen,
om den icke finnes i god lokal kontakt med det samhälle, vars behov av
sjukhusvård den skall tillgodose. Särskilt är att märka att den polikliniska verksamhet,
som är av synnerlig vikt för sköterskeutbildningen och som därför bör
å sjukhemmet anordnas, icke gärna kan få något större omfång, med mindre
anstalten finnes lätt tillgänglig. Av många skäl är det vidare synnerligen önskvärt,
om sjukhemmet förlägges nära andra sjukvårdsinrättningar av likartat slag.
Med hänsyn till sjukvården är det av vikt att erhålla en lugn och stilla plats,
där icke patienterna bliva störda t. ex. av nybyggnadsföretag å närbelägna platser,
järnvägstrafik i större utsträckning eller dylikt.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

De önskemål, Röda korset sålunda måste uppställa i fråga om byggnadstomt
för ifrågavarande inrättningar, skulle bliva synnerligen väl tillgodosedda, om för
ändamålet upplätes antingen det förut begärda området i närheten av gardeskasernerna
eller det sedan ifrågasatta området i närheten av barnbördshuset. Yad
angår sistnämnda område ha de sakkunniga föreslagit, att en å karta utmärkt
areal av 10,000 kvm. skulle för ändamålet upplåtas. I sin skrivelse den 12 april 1916
har överstyrelsen ifrågasatt att området skulle ökas till inemot 15,000 kvm., varigenom
behovet av utrymme för de nu planerade byggnaderna skulle kunna fullt
tillgodoses och därjämte någon reserv förefinnas för i framtiden möjligen erforderlig
mindre utvidgning. Härvid hade överstyrelsen att stödja sig vid att, enligt
vad från de sakkunniga under hand inhämtats, ett så stort område skulle å
platsen i fråga utan olägenhet kunna avstås. Då emellertid ett utrymme av

10.000 kvm. synes kunna bliva tillräckligt till de planerade byggnaderna, bör den
omständigheten att möjligen icke mer än 10,000 kvm. nu kan å denna plats
påräknas, icke utgöra hinder för att byggnaderna förläggas dit. Yad angår denna
plats vill direktionen ock fästa uppmärksamheten därå, att det svårligen kan
ifrågakomma att här upplåta tomter till försäljning åt enskilda, vilket däremot
väl kan tänkas bliva fallet å området vid gardeskasernerna. Med avseende å sitt
läge måste området säkerligen antingen bibehållas såsom park eller upplåtas åt
någon allmän institution. Staten skall således icke genom upplåtelsen gå miste
om någon direkt inkomst av området. Och med hänsyn därtill att åtskilliga allmänna
byggnader redan förlagts i områdets omedelbara närhet, synes någon större
olägenhet ej uppkomma, genom att det för allmänheten tillgängliga parkområdet
minskades med den areal, som skulle upptagas av de ifrågasatta byggnaderna.

Bland övriga ifrågasatta platser har överstyrelsen särskilt fått sig ålagt att
yttra sig angående ett område norr om Eugeniahemmet. Detta område fyller
enligt direktionens mening ingalunda de anspråk, som enligt vad förut angivits
måste med avseende på belägenheten ställas. Det är vida längre bort
beläget från stadens centrala delar än de förut omnämnda tomterna. Först
efter en lång följd av år kan detta område tänkas bliva så förenat med staden i
övrigt, att det skulle bliva för ändamålet lämpligt. I avseende å läget bör ock
anmärkas, att vägen till kyrkogården går alldeles förbi området. Men att förlägga
ett sjukhem så att de sjuka skulle nödgas från sina sjukrum se alla liktåg,
som passera till kyrkogården, kan uppenbarligen ej vara lämpligt. Enligt vad
sakkunnige vitsordat, ter sig terrängen å området i sitt nuvarande skick föga
tilltalande. Det skulle således helt visst medföra dryga kostnader att anordna
tomtområdet på lämpligt sätt. Enligt vad å stadens byggnadskonst inhämtats
lärer den avloppsledning, som härstädes finnes och som utmynnar i Brunnsviken,
antagligen icke kunna komma att få begagnas såsom avloppsledning för ett större
sjukhus. En ny sådan ledning koinme naturligtvis att draga stora kostnader.
Helt säkert komme trafiken å den godsstation, som efter vad sakkunnige angivit
är ifrågasatt att anläggas i närheten, att verka störande för de sjuka. Detsamma
måste ock bliva fallet, om staden, såsom de sakkunniga ansett antagligt, så småningom
kommer att utvidgas åt detta håll och sålunda under kanske många år
framåt livlig byggnadsverksamhet kommer att idkas i trakten runt omkring anläggningen.
Direktionen ser sig således nödsakad förklara, att denna tomt icke
lämpar sig för ändamålet i fråga. Direktionen tillåter sig jämväl fästa uppmärksamheten
därå att, enligt vad de sakkunnige yttrat, området i fråga, med avseende
å stadens antagliga framtida utveckling åt detta håll, måste anses såsom järn -

25

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

förelsevis värdefull. Uppenbart är ju att, om en sådan utveckling kommer att
äga rum, statens bär belägna mark kan försäljas till tomter, vilket såsom förut
antytts ej lärer vara fallet beträffande tomten vid barnbördshuset.

Bland de övriga tomter, till vilka sakkunnige i sitt senaste utlåtande hänvisat,
anser direktionen endast en kunna lämpligen ifrågakomma, nämligen

7~ . ------- tomten mitt emot hästgardets kasern. Donna plats

fyller i avseende å läget de anspråk, som skäligen kunna uppställas. Avståndet
till den bebyggda delen av Östermalm är obetydligt, och omedelbart utanför går
en stor väg med dubbelspårig spårvagnslinje. Fullt tillräckligt utrymme torde
kunna erhållas; platsen är vacker och från de av de sakkunnige omnämnda anstalter,
som finnes i närheten, torde ej vara att befara att de sjuka skulle i avsevärd
mån störas.

På grund av vad sålunda anförts får direktionen hemställa, att överstyrelsen
behagade hos Ivungl. Maj:t med förklarande att den ifrågasatta tomten vid
Eugeniahemmet synes icke lämpligen kunna för ändamålet användas, anhålla att
Kungl. Maj:t ville gå i författning om upplåtelse till Röda korset på förut angivna
villkor antingen av något av de bägge områden, som avses i överstyrelsens skrivelser
den 14 juni 1915 och den 12 april 1916, eller, om intet av dessa områden
skulle kunna erhållas, av det med nr 4 av de sakkunnige betecknade området
mitt för hästgardets kasern.»

Styrelsen för Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag yttrade sig
i samma riktning som Röda korsets direktion II. Röda korset8

sjukhems

förlagsaktie bolag.

För egen del förklarade sig överstyrelsen i allo dela de åsikter, överstyrelsen
vilka uttalats i direktionens utlåtande. den 20 no vember

1916.

Sedan härefter genom nådig remiss den 4 december 1916 riksmarskalksämbetet
anbefallts att i samråd med Djurgårdssakkunniga och
etter inhämtande av erforderliga upplysningar från överstyrelsen för
Svenska Röda korset upprätta förslag till utstakning av tomt å det
ovan omförmälda området norr om Sofiahemmet för ifrågavarande ändamål
med iakttagande att tomten, på sätt byggnadssakkunniga framhållit
såsom önskvärt, förlädes så långt söderut i riktning mot Sofiahemmet
som omständigheterna tilläte, har överstyrelsen inkommit med en den
27 januari 1917 dagtecknad skrivelse av följande lydelse:

i>Da ovisst synes vara, huruvida något av de två förut ifrågasätta överstyrelsen
områdena må kunna erhållas, men det är av största vikt för Röda <Un mr”0"1
korset, att tomtupplåtelse snarast möjligt må äga rum, så att vidare
beredning av byggnad sfrågan må kunna under våren påbörjas, har
överstyrelsen låtit sig angeläget vara alt verkställa ytterligare undersökning,
om icke möjligen annat lämpligt område kunde vara alt tillgå,
överstyrelsen har därvid lyckats finna ett, sådant område, nämligen eu

Bihang Ull riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 209 höft. (Nr 304.) 4

26 Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr död.

bergplatå, belägen mellan Bergvägen och Riksmarskalkens väg, med
lutning i huvudsak mot söder och väster. Detta område är så pass
nära beläget, att det ur sådan synpunkt kan anses fylla skäliga anspråk.
Det ligger högt och soligt och har synnerligen god byggnadsgrund.
Då i följd av grundens beskaffenhet området är nästan trädlöst, skulle
dess användande för ifrågavarande ändamål icke i någon mån inkräkta
på parkområdet eller överhuvud taget verka skadligt ur naturskyddssynpunkt.
Till följd av markens beskaffenhet och då inkräktning icke
skulle ske på något område, vars bibehållande såsom promenadplats
vore önskvärt, torde å denna plats kunna lämnas ett något större område
än som skulle kunna påräknas på någon av de andra platserna.

Med anmälan härom har överstyrelsen härmed velat i underdånighet
förklara, att den med största tacksamhet skulle emottaga upplåtelse
av erforderlig tomt å nu omförmälda plats. Därest Lders Kungl. Maj:t,
finner avseende böra fästas vid denna anmälan, torde överstyrelsen få
tillfälle att hos riksmarskalksämbetet, där ärendet för närvarande finnes,
och dit förevarande anmälan lär bliva remitterad, närmare utveckla sina
önskningar i fråga om gränserna för området.»

Sedan jämväl denna skrivelse den 31 januari 1917 remitterats till
riksmarskalksämbetet för utlåtande i samråd med Djurgårdssakkunmga^,
bär riksmarskalksämbetet med underdånig skrivelse den 28 mars 1911
överlämnat dels två av intendenten för Djurgården avgivna yttranden
av den 4 februari och den 21 mars 1917 dels ock ett den 15 i sistnämnda
månad dagtecknat särskilt utlåtande av de sakkunniga, åtföljt
av en av de sakkunniga upprättad kartskiss. Därefter har överstyrelsens
för Röda korset skrivelse av den 27 januari 1917 remitterats till
styrelsen för tekniska högskolan, vilken avgivit utlåtande den 1 maj 1917.

Jag tillåter mig här meddela, att å nyss nämnda kartskiss sedermera
blivit genom vederbörande i byggnadsstyrelsen inlagda de områden,
om vilka i detta ärende sedermera varit fråga. Den sålunda fullständigade
kartskissen torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Intendenten I sitt förstnämnda yttrande meddelar intendenten för Djurgården att, såsom

för Djurgården fram gin ge av en genom Djurgårdsförvaltningens försorg uppgjord ritning, cten
den 4 februari seliast ifrågasätta tomtplatsen vore belägen nordväst om lekmska högskolans
,917'' nybv eror nåd, och utgjordes större delen av området, som efter de a ritningen angiviia&Ögränserna
uppginge till en areal av omkring 12,000 kvadratmeter, av en i
det närmaste kal bergsplatå. För det avsedda ändamålet t°rde platsen vara
mycket lämplig, och från Djurgårdssynpunkt funnes inga som helst invändningar
att göra mot den begärda upplåtelsen. Utan att någon skada skulle asamkas,
bleve? tvärtom ett önskemål uppfyllt, att inom den närmaste tiden få just detta
område ordnat. I jämförelse med det föreslagna området mellan Margareta- och
Sofiavägarna ägde detta område ur alla avseenden företräde, då, i motsats till

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

27

vad som där skulle bliva fallet, någon inkräktning å parkområdet icke skulle
ifrågakomma och endast några få träd behövde fällas.

I sitt nyssberörda utlåtande av den 15 mars 1917 hava Djurgårdssakkunniga
yttrat följande:

»Då vi vid ett tidigare tillfälle, på grund av nådig remiss, hade anledning
yttra oss om alla de områden å Norra Djurgården, som för förevarande ändamål
kunde tänkas komma i fråga, uttalade vi — med tanke fästad å nu omhandlade
terrängparti — att, med hänsyn till Tekniska högskolans i framtiden möjligen
inträffande utvidgningsbehov, försiktigheten bjöde, att i dess närmaste grannskap
icke verkställdes ytterligare större tomtupplåtelser för andra ändamål. Härmed
avsågo vi icke blott att hålla möjligheter öppna för tekniska liögskolebyggnadens
eventuellt behövliga utvidgning utan även att reservera utrymme för institutioner
och anstalter av sådan art, att de fordrade eller lämpligen borde givas plats i
Tekniska högskolans omedelbara närhet, såsom fallet varit med materialprovningsanstalten.
Vi ansågo oss därför icke böra förorda upplåtande av någon del
av detta område åt en för de tekniska anstalterna, som nu tillåtits att taga större
delen av bergplatån i besittning, så främmande institution som Röda korsets
sjukhus och sjuksköterskehem. Detta så mycket hellre som på andra sidan Tekniska
högskolan kunde anvisas en fullgod byggnadsplats, öppen mot söder,
skyddad mot järnvägens rök och buller, belägen nära 200 meter längre bort från
Ugglevikskällan samt i omedelbar närhet till de med Röda korset mera samhörande
Sofiahemmet och Barnbördshuset.

Vi hava upprepade gånger haft anledning framhålla vikten av att, vid upplåtande
av mark å Djurgården, en utredning rörande den närmast omgivande
terrängens anordning med vägar, planteringar, byggnadstomter m. m. bör föregå
ett beslut om dylik upplåtelse. Gränserna för sålunda upplåtna byggnadstomter
böra icke fastslås, förrän en byggnadsplan för hela området fastställts.

Den nu ifrågasatta tomtupplåtelsen utgör härutinnan intet undantag. Snarare
föranledes man av åtskilliga omständigheter till den uppfattningen, att just för
detta område en väl genomstuderad byggnadsplan är i hög grad av behovet påkallad.

Området är relativt litet och i sin oregelbundenhet skarpt begränsat av
Rimbobangården, Tekniska högskolan och den vackra skogsparken omkring Ugglevikskällan,
vilken icke får trädas för nära av större byggnadskomplex. Områdets
oregelbundna och för ett ordnat bebyggande svårhanterliga natur inskränker sig
icke endast till planformen; den framträder ännu mer besvärande i terrängens
modellering. Inom detsamma förefinnas nämligen icke mindre än fyra självständiga
bergkullar (två utefter Rimbobangården, en alldeles intill Tekniska högskolan
samt slutligen den, som nu ifrågasattes såsom plats för Röda korset),
vilka höja sig 10 ä 15 meter över den mellanliggande marken.

Vid uppgörandet av byggnadsplan för detta parti av Norra Djurgården är
det emellertid ännu en faktor, varmed man måste räkna och som måhända måste
betraktas såsom den i första rummet bestämmande. I man som de stora vetenskapliga
och nmseala institutionsbyggnaderna vuxit upp å Freskatiområdet, har lösningen
av frågan om anläggandet av eu bekväm trafikled ditut blivit alltmer trängande.

Sträckningen av o den nuvarande huvudtrafikleden från huvudstaden norrut
iiver Djurgården till Ålkistan och landsbygden norr därom lämnar, som bekant,
åtskilligt att önska vad beträffar dess första, närmast staden varande del. Vi
Syfta i främsta rummet på de ur trafiksynpunkt högst betänkliga trånga järnväg,sundergångarna
under såviil Värtabanan vid Albano som Rimbobanan vid Skogs -

Djurgårdapakkunniga

den 16 mara
1917.

28

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 304.

högskolan, olägenheter, som i väsentlig mån ökas genom vägens skarpa kräkning
å båda dessa punkter. Om redan på denna grund en omläggning av ifrågavarande
vägdel kunde anses väl befogad, gör sig detta ändamål än mera gällande
i och med det växande kravet på spårvägsförbindelse mellan staden och de vetenskapliga
institutionerna med de för allmänheten tillgängliga museerna. Anordnande
av spårväg å ovannämnda vägsträcka torde nämligen av skäl, som vi i
detta sammanhang icke anse oss hava att närmare beröra, näppeligen med fördel
låta sig göra.

Vi anse på grund härav, att man bör hava att räkna med en framtida ny
sträckning av den närmast staden varande delen av trafikleden Stockholm—Ålkistan.
På goda skäl lärer kunna antagas, att denna i så fall kommer att utgå
från Valliallavägen söder om Tekniska högskolan och därvid genomskära just
den terräng närmast nordväst om denna anläggning, varom nu är fråga.

Med hänsyn till sålunda angivna omständigheter uppställer sig alltså bär
ett problem för ordnandet av området i dess helhet, som i stadsplanetekniskt
hänseende ingalunda kan sägas lösa sig självt.

Yad man kan fordra av en plan för områdets bebyggande är att visa, dels
huru de snedheter och oregelbundenheter, som förefinnas vid själva början av
chaussén, skola kunna mildras och i bästa fall döljas, dels huru man på ömse
sidor om den del av chaussén, där ännu inga tomtgränser hunnit fastlåsas, snäll
kunna gruppera byggnader så, att det hela ger intryck av ordning, reda och kultiverad
smak. Eu väl genomtänkt byggnadsplan obligera^ de arkitekter, som
sedermera komma att med de olika byggnaderna förverkliga densamma, att
utbilda byggnaderna på sådant sätt, att de förstärka enhetligheten och monumentaliteten
hos anläggningen.

Den tid, som stått oss till buds för utredningen i fråga, har icke medgivit
utarbetandet av någon fullständig byggnadsplan. Yi hava måst inskränka oss
till eu mera allmän undersökning angående de faktorer, som kunna tänkas komma
att spela någon avgörande roll vid utnyttjande av detta område för bebyggande
även utöver vad nu ifrågasättes för Röda korset.

Resultatet av vår utredning har åskådliggjorts å bifogade kartskiss i skala
1:6000, vara även visas närmaste partier av Djurgården, intill Uggleyiken i norr
och Artillerikasernen i öster, samt av stadens planlagda område.*) Yi hava med
A betecknat den tomt öster om Tekniska högskolan, som förut av oss föreslagits
till tomt för Röda korset, med B den nu senast ifrågasatta tomten samt med C (D)
det till Materialprovningsanstalten upplåtna tomtområdet.:] Medelst eu korsstreckad
linie har markerats gränsen för ett av de områden å Norra Djurgården, vilka vi
anse böra bevaras såsom naturlig park. Härav framgår, att det nu ifrågavarande
området är beläget helt och hållet utanför denna parkgräns. Med avseende på
läget och riktningen av den ovannämnda utfartsvägen — chaussén — inom nu
ifrågavarande område torde på grund av terrängförhållandena icke mycken tvekan
kunna råda. Den måste, utgående från förplatsen framför Tekniska högskolan,
dragas fram mellan denna byggnad och Materialprovningsanstalten i rätt
nordlig riktning till den sänka mellan bergkullarna, där nu en parkväg — Riksmarskalkens
väg — sänker sig ned mot de lägre, norr om området belägna
skogspartierna. Härefter torde tvenne riktningar kunna tänkas: den ena mera
västlig över Stora Björnnäsets nordligaste bergsmassiv, den andra östligare över
Uggleviken. Då valet av den ena1 eller den andra av dessa riktningar lyckligt *)

I de fall då de av Djurgårdssakkunniga använda bokstavsbeteckningarna icke motsvara’
de å den här bifogade kartskissen använda, äro de senare antecknade inom parentes.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304. 29

vis icke inverkar på nu föreliggande fråga, sakna vi anledning att vidare orda
därom. Yi hava tänkt oss en bredd å chaussén av 33 meter, varav 7 meter
trottoar å ömse sidor med dubbla trädrader samt 19 meter mittbana med plats
på ena sidan för dubbla spårvägslinier och ridväg på den andra enligt mönster
från Osterbrogade i Köpenhamn.

Den för Röda korset avsedda tomten B måste givetvis orienteras parallellt
med chaussén, liksom byggnaderna å densamma. Yi hava utgått från att dessa
utbildas symmetriskt kring en mittaxel vinkelrätt mot chaussén. Omkring samma
axel utdragen kan då på andra sidan vägen anläggas en likaledes symmetrisk
byggnadskomplex C —D1 (D—F1), inrymmande större delen av Materialprovningsanstaltens
tomt C (D) och vars konturer på kartskissen utbildats med utgångspunkt från
provningsanstaltens nu till uppförande avsedda byggnader (markerade med svart).
Denna byggnadskomplex kan emellertid tänkas grupperad omkring mittaxeln på
många olika sätt.

Då det vill synas, som om under alla förhållanden formen för anstaltens tomt
behövde undergå någon reglering, och då arbetena med byggnadernas utförande
redan framskridit så långt, att fullständiga ritningar inom kort kunna föreläggas
Kungl. Maj:t i och för slutlig prövning, torde det vara av yttersta vikt, att eu
fullständigare plan för områdets ordnande så fort möjligt varder upprättad och
av Hans Maj:t Konungen godkänd. Enligt vårt förmenande föreligger icke för
närvarande skäl att söka nådig fastställelse å dylik plan i den ordning lagen om
stadsplan och tomtindelning föreskriver.

På kartskissen finnas ytterligare angivna tvänne byggnadstomter Dn (F11) och
Dm (E1). Den förra relativt liten och måhända lämplig för Tekniska högskolans
studentkårs byggnad, den andra belägen alldeles intill högskolans tomtgräns,
samt mycket nära och rätt söder om tomten B. För dess användning som utvidgningsmöjlighet
för högskolan fordras utförande av ett högst betydande sprängningsarbete.

Det område, som skulle planläggas, har en areal av omkring 113,000 kvadratmeter.
Härav skulle enligt vår utredning omkring 50,000 kvadratmeter kunna
upplåtas till byggnadstomter; det övriga skulle åtgå till trafikleder, öppna platser
och parkartade mellanrum mellan byggnadsmassorna. Ett tätare byggnadssätt
torde här ingalunda vara önskvärt.

Tomten B innehåller omkring 13,750 kvadratmeter.

» C—D1 (D—F1) » > 28,000

» Dn(Fn) » » 1,800

» Dm (E1) » » 6,600

Summa 50,150 kradratmeter.

För jämförelsens skull må meddelas, att Tekniska Högskolans tomt har eu
areal av 64,885 kvadratmeter.

Tomten C—D1 (D—F1) torde i sin helhet böra reserveras för materialprovningsanstalten,
vilken befinner sig i stark utveckling och, i fråga om antalet utförda
prov, på relativt kort tid kommit att intaga ett av de främsta rummen bland motsvarande
anstalter i Europa. Möjligen kunde dock tänkas, att i komplexets nordliga
del utrymme skulle kunna vinnas för en självständig avdelning av Tekniska
högskolan.

Om tomten B upplåtes till Röda korset och Dn (Fn) till Tekniska högskolans
studentkår, återstår för utvidgning av högskolan eller för institution, som bör

Intendenten
för Djurgården
den 21
mars 1917.

Riksmarskalksämbetet

den 28 mars
1917.

30 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

förläggas i dess närhet, dels ett mindre område å dess nuvarande tomt (å kartskissen
belagt med en med röd färg betecknad flygelbyggnad1) dels tomt Dm (E1).
Huruvida detta kan anses såsom tillräckligt, äro vi icke i tillfälle att kunna bedöma.

Med stöd av ovanstående utredning och med hänvisning till vad undertecknade
förut haft tillfälle yttra i fråga om tomtplats för Ilöda korset, få vi beträffande
det nu ifrågakomna förslaget till markupplåtelse å Djurgården anföra följande.

Den föreslagna byggnadstomten, å bilagda karta betecknad B, torde utan
vidlyftigare sprängningsarbeten ägna sig synnerligen väl till byggnadsändamål;
den är belägen utanför det område, som enligt vår uppfattning bör bevaras som
naturlig park, varför vi ur denna synpunkt icke hava något emot dess bebyggande
att erinra. Någon utredning rörande möjlighet till avlopp från tomten till stadens
kloaksystem hava vi icke vidtagit.

Vi tillåta oss slutligen ännu en gång framhålla önskvärdheten av att, för
så vitt Kung! Maj:t skulle finna skäl föreligga för upplåtande av denna tomt
åt Svenska Döda korsets sjukhem och sköterskehem, dess gränser icke måtte
definitivt fastställas, förrän eu plan för hela den väster och nordväst om Tekniska
högskolan belägna högplatån godkänts.»

I sitt med anledning av de sakkunnigas senaste utlåtande avgivna yttrande
den 21 mars 1917 framhåller intendenten för Djurgården, att såsom den tist
föreslagna tomten å kartskissen utlagts av Djurgårdssakkunniga, densamma icke
endast skulle omfatta den förut omtalade bergplatån utan även i nordöstra delen ett
omkring 60 meter brett skogbeväxt område, som under inga förhållanden borde till
byggnadsplats upplåtas. Det område, som överstyrelsen för Svenska Döda korset
avsett, hade en areal av omkring 12,000 kvadratmeter, vilken ansåges vara för
behovet fullt tillräckligt, varför det icke bleve nödvändigt utsträcka tomten så
långt i nordost, som å de sakkunnigas kartskiss angivits.

I berörda utlåtande av den 28 mars 1917 har riksmarskalksämbetet
till en början omförmält, att ämbetet med föranledande av remissen
den 4 december 1916 hos överstyrelsen för Svenska Röda korset anhållit
om vissa upplysningar i ärendet, och hade överstyrelsen med
anledning härav meddelat, bland annat, att för nybygget å den ifrågasatta
tomten norr om Sofiahemmet vore upprättad endast en provisorisk
plan, varjämte överstyrelsen hemställt, att vid tomtens utstakande
densamma måtte, med hänsyn till å densamma behövliga byggnader
och utrymmen, beräknas till minst 11,000 kvadratmeter.

Vidare hade ämbetet, efter överläggning med Djurgårdssakkunniga,
uppdragit åt intendenten för Djurgården att i samarbete med de sakkunniga
låta å marken utstaka sistnämnda tomt, med iakttagande att
densamma förlädes så långt söderut i riktning mot Sofiahemmet, som
omständigheterna tilläte, varefter genom de sakkunnigas försorg en
kartskiss blivit upprättad över utstakniugen.

1) Den vinkelformade tilllwggnaden i högskolbyggnadens nordvästra hörn.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

31

Efter att hava redogjort för de åtgärder som sålunda till följd av
sistnämnda remiss vidtagits, åberopade ämbetet vad ämbetet i ovan
omtalade skrivelse den 26 april 1916 anfört rörande tomten norr om
Sofiakemmet, nämligen, att denna tomt icke borde under några förhållanden
tagas i anspråk för beb}7ggande.

Härefter fortsätter riksmarskalksämbetet:

»Beträffande därefter den nådiga remissen av den 31 januari 1917, varigenom
riksmarskalksämbetet ålagts att yttra sig över en av överstyrelsen för Svenska
Köda korset gjord underdånig framställning om upplåtelse av viss tomt nordväst
om Tekniska högskolan till byggnadsplats, finner riksmarskalksämbetet, med
hänsyn såväl till vad Överstyrelsen i ärendet upplyst rörande behov av utrymme
m m. som även till vad intendenten för Kungl. Djurgården i ärendet anfört,
och då dessutom Djurgårdssakkunnige förordat platsens upplåtande, för sin del
intet att erinra mot att å ifrågavarande område av Djurgården till Boda korset
en byggnadstomt under nyttjanderätt upplåtes med i huvudsak det läge, som
finnes utmärkt å den av intendenten upprättade ''Kartskiss II’ samt med en areal
av omkring 12,000 kvadratmeter.

Då emellertid denna byggnadsplats, utan att upplåtas för något egentligt
statsändamål, likväl skulle komma att användas till gagn för det allmänna, håller
riksmarskalksämbetet före, att en upplåtelse av nyttjanderätten till tomten ifråga
bör ske kostnadsfritt, blott mot erläggande till Djurgårdskassan av en årlig avgäld
av 10 kronor såsom en ständig påminnelse därom, att upplåtelsen icke
innebär en överlåten äganderätt utan endast en nyttjanderätt.

Därjämte har riksmarskalksämbetet, i likhet med Djurgårdssakkunnige, till
fullo insett önskvärdheten av, att gränserna för ifrågavarande tomt icke böra
definitivt fastställas, förrän en plan för ordnandet av kringliggande område blivit
godkänd, och torde därför, vid en eventuell upplåtelse till Böda korset av denna
tomt föreskrift i sammanhang därmed böra lämnas om skyldighet för Böda
korset att framdeles underkasta sig de regleringar av tomtgränserna, som eventuellt
kunna föranledas av fastställandet av plan för ordnandet av kringliggande
område.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksmarskalksämbetet i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes med riksdagen besluta, att å
ovan omförmälda bergplatå nordväst om Tekniska högskolan, mellan Bergvägen
och Biksmarskalkens väg må till Svenska Böda korset upplåtas —med nyttjanderätt
tillsvidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t med riksdagens samtycke kan
förordna om markens användande för annat ändamål samt på de villkor Eders
Kungl. Maj:t bestämmer — en byggnadsplats, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad å här förut omnämnda ''Kartskiss II’ finnes utmärkt, och med eu areal
av omkring 12,000 kvadratmeter, för uppförande därstädes av ett sjuksköterskehem
och ett sjukhem att användas i Svenska Böda korsets verksamhet.

För den händelse denna upplåtelse skulle bliva av Eders Kungl. Maj:t med
riksdagens medgivande beslutad, får riksmarskalksämbetet, i överenstämmelse med
vad vid upplåtelser av liknande slag förut ägt rum och med avseende å vad
Djurgårdsintendenten i ärendet föreslagit, i underdånighet hemställa, att för nu
ifrågaställa upplåtelse må, för tillvaratagande av Djurgårdens intressen, i nåder
föreskrivas följande villkor:

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

Styrelsen för
tekniska högskolan
den
1 maj 1917.

att mellan Djurgårdsförvaltningen och Svenska Eöda korset kontrakt i vederbörlig
ordning upprättas rörande upplåtelse till Svenska Eöda korset av dispositionsrätten
till tomten ifråga i huvudsaklig överensstämmelse med de för upplåtelse
av mark å Djurgården gällande stadgar samt med Svenska Eöda korset tillförsäkrad
rätt att innehava tomten, så länge den samma av Svenska Eöda korset
nyttjas för ovansagda ändamål;

att det skall åligga Svenska Eöda korset att till Djurgårdskassan erlägga en
årlig tomtavgift av tio kronor;

att karta över tomten, som utstakas i samråd med Djurgårdsintendenten,
skall på Svenska Eöda korsets bekostnad av lantmätare upprättas i tre exemplar
och för godkännande till riksmarskalksämbetet inlämnas;

att det skall åligga Svenska Eöda korset att underkasta sig sådana regleringar
av gränserna för tomten, som kunna föranledas av ett framdeles skeende
fastställande av plan för ordnandet av det tomten omgivande området av Djurgårdens
mark eller av sådant framdragande av vägar eller trafikleder i tomtens
närhet, vartill andra i omgivningen förekommande markupplåtelser eventuellt
kunna giva anledning;

att Svenska Eöda korset skall, innan byggnad å tomten uppföres eller annan
anläggning därstädes utföres, till riksmarskalksämbetet för prövning och godkännande
inlämna ritning och förslag i tre exemplar rörande ifrågasatt byggnad eller
anläggning;

att tomten, förrän byggnadsarbete påbörjas, inhägnas och att byggnadsmateriel
ej må uppläggas utanför hägnaden eller*arbetsstyrkan uppehålla sig på området
utanför denna hägnad;

att ståndskog, som å tomten behöver fällas, skall avverkas enligt Djurgårdsförvaltningens
anvisningar och forslas till Djurgårdens upplagsplats; kvarvarande
skog förbliver Djurgårdens tillhörighet;

att den omläggning av Bergvägen, som av tomtupplåtelsen föranledes, skall
efter Djurgårdsförvaltningens anvisningar kostnadsfritt utföras av Svenska Döda
korset, gällande detta jämväl för anläggandet av en uppfartsväg från Drottning
Kristinas väg; och skola samtliga vägar å Djurgården, som beröras av byggnadsarbetet,
under byggnadstiden väl underhållas och renhållas utan kostnad för Djurgården
; samt

att erforderliga vatten-, avlopps- och elektriska m. fl. ledningar skola nedläggas
i uppfartsvägen från Drottning Kristinas väg samt i denna senare väg,
utan att därigenom trafiken förhindras eller skada eller intrång förorsakas därstädes
förut nedlagda ledningar.»

Styrelsen för tekniska högskolan har i sitt ovan (sid. 26) nämnda
utlåtande till en början meddelat, att styrelsen inhämtat yttrande i
ämnet av högskolans byggnadskommitté, vilken jämväl överlämnat ett
av högskolebyggnadernas arkitekt, professorn Erik Lallerstedt avgivet
yttrande. Bägge sistnämnda yttranden har styrelsen med sitt utlåtande
överlämnat.

Professorn Lallerstedt anför följande;

»Sedan undertecknad av byggnadskommittén erhållit i uppdrag att avgiva
utlåtande rörande, i vad män förläggandet av en ifrågasatt nybyggnad för Eöda

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

korset å föreslagen tomt nordväst om Tekniska högskolans nybyggnader kan
inverka å utvidgningsmöjligheter eller i annat avseende å dessa nybyggnader
anser sig undertecknad i detta ärende böra anföra följande:

. Skulle den nu ifrågasatta tomtplatsen nordväst om högskoletomten upplätas
. åt lioda korset, förefinnes för högskolans framtida utveckling ytterst få
mojlighete1*. I söder begränsas högskolan av Valhallavägen, Sofiahemmets och
±um bo banans områden med blott en helt liten triangulär plats mellan Margaretavagen
och högskolans maskinlaboratorium obebyggd. I öster är dels Sofiahemmets
område, dels en brant, för bebyggande olämplig bergsterräng belägen.
1 norr förefinnes ett till upplåtande för byggande ännu ej föreslaget område,
bevuxet med ett av de måhända vackraste skogsbestånd, som står att finna i
Stockholms narmaste grannskap. För att framhålla, huru olämpligt det skulle
vara att upplasta nu sist omnämnda område för bebyggande, vill undertecknad
påpeka, vad riksdagen i skrivelse till Konungen yttrat i anledning av Kungl.
Majds proposition angående omorganisation av Tekniska högskolan m. m. sedan
riksdagen först förklarat sig finna den av Kungl. Maj:t föreslagna, nu för Högskolebyggnaderna
upplåtna tomten lämplig: ’----Härvid har dock riks dagen,

med beaktande av de av en motionär i andra kammaren framförda synpunkter
velat framhålla önskvärdheten därav, att all möjlig hänsyn till bibehållandet
av platsens och angränsande områdens av Kungl. Djurgården karaktär av
park bor tagas vid uppgörandet av ritningar till de föreslagna nybyggnaderna

samt planeringen av den ifrågasatta byggnadsplatsen---I väster

förekomma för bebyggande mindre lämpliga bergpartier, ett helt litet öster om
Margareta vagen beläget område, som kan bebyggas, samt det för Materialprovmngsanstalten
upplåtna byggnadsområdet.

Emellertid återstår nordväst om högskolebyggnaderna ett relativt plant om™d.
e> ®om genom att ej aga någon vacker växtlighet eller för Djurgården karaktäristisk
parknatur kan anses såsom byggnadsplats lämpligt, varför den ock måste
bliva den lämpligaste och enda större platsen för en blivande utvidgning av
korset ^ omräde ar det, s°m nu föreslås till byggnadsplats för Röda

, ° ^ detta samband vill undertecknad även framhålla, hurusom erfarenheter

tran saval utländska högre, tekniska läroanstalter som från landets egen tekniska
högskola visat det synnerligen stora behov av möjligheter till utveckling, som
hos institutioner av denna art förefinnes. Undertecknad anser sig ävenså i’detta
sammanhang böra påpeka, att redan nu framställts krav på byggnadsplatser till
byggnad f°r magnetometri och för eleveorpsen samt att i en ej avlägsen framtid
antagligen krav komma att framställas på byggnad för en vattenränna av betydande
längd åt fackskolan för skeppsbyggnadskonst, för ett fiygförsökslaboratonum
m. m.

,, THrl,md aV Yad °7in blivit anfört, anser sig undertecknad böra avstyrka,
f.. , '' i fa horset upplåtes den nu omhandlade byggnadstomten nordväst om

högskolebyggnaderna.»

Byggnadskommittén an för i sitt nyssnämnda yttrande följande:

»Redan i fråga om materialprovningsanstaltens placering yttrade byggnads
kommittén i skrivelse till styrelsen den 14 januari 1916: ''Visserligen är den in
åt .tekniska högskola!! upplåtna tomten så stor, att Ilek högskolan med de
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 269 haft. (Nr 304.)

nu

1111-

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

språk, som för det närvarande ställas på denna läroanstalt, där kan utbyggas,
men enligt byggnadskommitténs mening är det givet, att i en framtid ytterligare
behov av byggnadsutrymme för högskolan kunna bliva oavvisliga.

Härför vore det enligt byggnadskommitténs mening lämpligt, att styrelsen,
vid ett eventuellt underdånigt tillstyrkande av den ifrågasatta markupplåtelsen,
framhölle önskvärdheten av att upplåtelser av mark åt andra institutioner an
Tekniska högskolan icke måtte ske å området norr om högskolans tomt i sådan
utsträckning, att därigenom hinder uppstår för högskolans framtida utvidgning.

Erfarenheten har tydligt visat, icke minst vid vår tekniska högskola, hur
enormt utrymmesbeloppet ökas för dylika läroanstalter och då statsverket nu
nedlagt flera miljoner kronor på högskolans nya byggnader, synes det byggnadskommittén
vara oavvisligen nödvändigt, att det tillses, att högskolans utvidgningsmöjligheter
icke bliva kringskurna. ...

Den nu föreslagna tomten för Döda korset ligger med avseende pa högskolans
behov av utvidgningsmöjligheter mycket ofördelaktigare än platsen för
materialprovningsanstalten, i det att den utgör så gott som det enda område pa
vilket en större utvidgning av högskolan i första hand torde ske. Byggnadskommittén
kan därför icke, huru önskligt det än är att Döda korsets ifrågavarande
byggnad måtte erhålla en lämplig tomt, annat än avstyrka det ifrågavarande
förslaget.»

För egen del anför styrelsen för tekniska högskolan:

»Under åberopande av de tungt vägande skäl, som anföras i dessa yttranden
samt även beaktande den omständigheten, att ett sjukhus, förlagt pa den
ifrågavarande platsen, i humanitetens namn lägger hinder i vagen för vissa storande
laboratoriearbeten, såsom avhuggning av jarnbalkar, försök med explosionsmotorer,
provning av säkerhetsventiler m. m, som hora komma till utförande
inom det redan uppförda maskinlaboratoriets område, anser styrelsen, att aen
ifrågavarande tomten nordväst om högskolan är synnerligen olämplig tor bebyggande,
särskilt med ett sjukhus.

Vid planläggandet av högskolans byggnader bär man sokt ordna det sa att
maskinlaboratoriet kommit att ligga så långt som möjligt från Sofiahemmet, tran
vilket detsamma nu skiljes av högskolans huvudbyggnad, vilken således utgör
ett välbehövligt skydd för detta sjukhus. Samma skydd skulle komma att erbjudas
Edda korsets sjukhus, om detta förlädes på den föreslagna för ett sjukhus
synnerligen välbelägna platsen''norr om Sofiahemmet. Det mot denna plats
anförda skäl, nämligen att skogsbeståndet skulle skadas, synes styrelsen hora
väga mycket ringa mot de svåra olägenheter, som skulle uppstå tor saval tekniska
högskolan som för sjukhuset, om platsen nordväst om högskola!! skulle
komma i fråga. På grund av det nu anförda anser sig styrelsen hora i underdunighet
avstyrka nådigt bifall fill detta förslag.»

Styrelsen för Sedermera har styrelsen för Röda korsets sjukhems förlagsaktieboRBda
korsets j vilken torde hava tagit del av de från tekniska högskolan inkomna
i ags å''k tieb olag yttrandena i ämnet och av dessa trott sig böra sluta att icke heller den
den 20 juni • närheten av högskolan ifrågasatta tomten skulle bliva lör ändamalet
191?'' upplåten, i skrivelse den 20 juni 1917 gjort ny framställning i ämnet.

Styrelsen har däri anfört följande: ^

3c

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

»De hittills gjorda framställningarna hava avsett upplåtande av ettdera av
tre ifrågakomna områden, nämligen ett Strax bortom gardeskasernerna, ett i närheten
av barnbördshuset och ett nordväst om tekniska högskolan. Meningen
har varit att upplåtelsen skulle ske utan annan ersättning än en mindre tomtöresavgift
och Döda korset vara berättigat innehava området, så länge det användes
för ifrågavarande ändamål.

Då ingen förhoppning synes förefinnas att något av de ifrågakomna områdena
skall erhållas och de sålunda mera än två år fortsatta bemödandena att
•från staten erhålla plats för uppförande av de ifrågasatta, endast till allmän nytta
avsedda byggnaderna hittills icke krönts med framgång, har bolagsstyrelsen tagit
i övervägande att föreslå bolagsstämman att övergiva hela företaget och upplösa
bolaget. Efter allvarlig prövning har emellertid styrelsen beslutat att göra ytterligare
försök att lösa tomtfrågan, i hopp att dock någon utväg därtill skall
finnas.

Bland de platser, som under ärendets behandling av de särskilda sakkunniga
framhållits såsom möjliga att användas för ifrågavarande ändamål, är ett mitt
emot hästgardets kasern på andra sidan om Sturevägen beläget område. Böda
korsets överstyrelse har ansett denna plats vara synnerligen lämplig för ändamålet
och förklarat, att den med tacksamhet skulle mottaga detta område såsom
tomt för sjukhemmet och sjuksköterskehemmet; men någon närmare utredning
angående detta område har ej företagits.

Enligt ett av de så kallade Djurgårdssakkunniga den 15 nästlidna maj avgivet
betänkande tillhör denna plats en del av kungl. Djurgården, som redan är
upplåten eller av de sakkunniga föreslås att kunna upplåtas till statsinstitutioner
och liknande ändamål eller till villatomter. Då betänkandet synes avse, att delar
av detta område skulle kunna avhändas staten, har bolagsstyrelsen tänkt, att det
ej skulle vara uteslutet att bolaget kunde få med äganderätt förvärva vad som
behöves till tomt för byggnaderna i fråga. Under sådan förutsättning skulle
bolaget kunna erlägga någon köpeskilling för tomten, enär bolaget då bleve i tillfälle
att taga inteckningslån till belopp motsvarande köpeskillingen. Räntan å
ett sådant lån bleve dock en tung börda; och bolaget kan därför ingalunda tänka
sig att betala området ifråga med det försäljningsvärde, vartill det kan uppskattas.
Men det vill ock synas, som om staten hade all anledning att lämna en tomt
för ifrågavarande ändamål till högst betydligt nedsatt pris. Såsom förut under
ärendets behandling framhållits är det fråga om att erhålla plats för byggnader,
vilka skola fylla i högsta grad allmännyttiga ändamål, varför det med skäl kan
förväntas att staten vill träda hjälpande emellan. Och då den hjälp som ifrågasättes
endast skulle bestå i upplåtande av staten redan tillhörig och för statsändamål
ej använd mark, bleve uppoffringen för staten ej särdeles kännbar.

Av de ifrågasatta byggnaderna är det endast sjukhemmet, som skall uppföras
av bolaget. Sjuksköterskehemmet skall anläggas av Stiftelsen Röda korsets
sjuksköterskehem. Därest bolaget erhåller upplåtelse av den för bägge byggnaderna
erforderliga tomten, torde emellertid sedermera lätteligen kunna ske
uppgörelse mellan bolaget och stiftelsen angående det område, som skall åt den
senare avstås.

På grund av vad sålunda anförts tillåter sig bolagsstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville gå i författning om åtgärder för att ovan
omförmälda område, mitt emot hästgardets kasern, bleve mot billig köpeskilling
med äganderätt överlätet till bolaget.»

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Riks- Sedan riksmarskalksämbetet anbefallts att avgiva utlåtande över

ämbete*1 den styrelsens för Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag senast återgivna
20 juli 1917. framställning, har ämbetet inkommit med sådant utlåtande, dagtecknat
den 20 juli 1917, och samtidigt överlämnat infordrat yttrande av intendenten
för Djurgården.

I sistnämnda yttrande har '' anförts:

»Den ifrågasatta platsen är belägen mitt emot Kungl. livgardets till häst*
kasern, nordväst om Sturevägen och utgöres av en kulle, bevuxen med ett vackert
ekbestånd, med inblandning av något björk och barrskog samt omgiven å västra
sidan av Östermalms idrottsplats, å norra sidan av fältrittklubbens bana, å östra
sidan av en dalsänka.

Området tillhör de delar av norra Djurgården, som enligt kontrakt mellan
Kungl. Djurgårdens förvaltning och arméförvaltningens fortifikationsdepartement
äro upplåtna för militära ändamål och är sålunda redan för annat ändamål disponerat.
Frånsett detta förhållande anser jag, att området bör bibehållas i sitt
nuvarande tillstånd, då denna trädbevuxna kulle, omgiven å samtliga sidor av
lägre liggande mark, förlänar denna del av Djurgården en synnerligen tilltalande
prägel.

Huruvida platsen, med dess för ett sjukhem störande omgivningar, kan
anses lämplig, torde nog vara tvivelaktigt, varförutom kan framhållas, att en blivande
förstadsbana till Lidingön är planerad att framdragas inom den södra
delen av området.

Kungl. Djurgårdens förvaltning: kan på anförda skäl icke förorda bifall till
den gjorda underdåniga hemställan, utan vidhåller sitt i skrivelse av den 4 sistlidne
februari gjorda uttalande, att upplåtelse av tomt åt Röda korset borde
lämnas å den bergplatå, som är belägen nordväst om Tekniska högskolans nybyggnad,
vilket kan göras utan att eventuella utvidgningsplaner för Tekniska
högskolan härigenom skulle förhindras.»

Riksmarskalksämbetet har i sitt sistnämnda utlåtande, efter att hava
återgivit vad intendenten för Djurgården anfört, för egen del till en
början erinrat, hurusom ämbetet i sin förutnämnda skrivelse den 28 mars
19 i 7 förklarat sig icke hava något att erinra mot att åt Svenska Röda
korset på vissa villkor upplätes en tomt nordväst om tekniska högskolans
nybyggnad. Riksmarskalksämbetet har vidare erinrat om vad
Djurgårdssakkunniga uti ett den 15 maj 1917 till Kungl. Maj:t avgivet
betänkande angående Djurgårdens bevarande såsom park anfört beträffande
den del av Djurgården, inom vilken det från Röda korsets sida
senast ifrågasatta området mitt emot livgardets till häst kasern är beläget.
Till dessa de sakkunnigas uttalanden skall jag senare återkomma.
För egen del har riksmarskalksämbetet uttalat, att ämbetet ställde sig
synnerligen tveksamt rörande sistnämnda områdes lämplighet såsom plats
för ett byggnadskomplex av det slag och den omfattning, som de ifrågava -

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

rande byggnaderna innebure. I likhet med djurgårdsintendenten ansåge
riksmarskalksämbetet det ur estetisk synpunkt vara till stor skada för denna
trakt av Djurgården, därest den ifrågasatta, med ett vackert ekbestånd
bevuxna platsen — vilken för övrigt, såsom intendenten framhållit, vore
genom kontrakt upplåten till och disponerades av de militära myndigheterna
— skulle upplåtas för ett antal byggnader av en karaktär och
art, så helt och hållet avvikande från hästgardets intill liggande kasernbyggnadskoinplex.
Slutligen har riksmarskalksämbetet förklarat, att, då
ämbetet, i sin underdåniga skrivelse den 28 sistlidna mars, på angivna
skäl förordat upplåtelse under nyttjanderätt för Röda korset av ett område
på Djurgården nordväst om tekniska högskolans nybyggnader, och
då denna fråga, enligt vad ämbetet inhämtat, för det dåvarande vore på
Kungl. Maj:ts prövning beroende, funne riksmarskalksämbetet sig för sin
del sakna skäl att frångå, vad ämbetet då föreslagit och hemställt.
Under åberopande av vad sålunda av riksmarskalksämbetet anförts och
då ämbetet dessutom icke under några förhållanden kunde tillstyrka upplåtelse
under äganderätt till ett enskilt bolag av mark å Djurgården,
har ämbetet hemställt, att Kungl. Maj:t icke måtte finna styrelsens för
Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag ifrågavarande framställning
böra till några vidare Kungl. Maj:ts åtgärder föranleda. För den händelse
att Kungl. Maj:t med riksdagen dock skulle finna skäl att vidtaga
åtgärder för en upplåtelse under eu eller annan form av mark för ifrågasatt
ändamål å den föreslagna platsen å Djurgården, har riksmarskalksämbetet
anhållit att bliva satt i tillfälle att, innan definitivt beslut fattades
rörande en eventuell sådan upplåtelse, få inkomma med detaljerat
förslag för villkor och förutsättningar, som kunde finnas böra fästas vid
ett nådigt beslut i ämnet. •

Slutligen har styrelsen för ovannämnda förlagsaktiebolag, i anledning
av riksmarskalksämbetets sistnämnda avstyrkande utlåtande, inkommit
med ytterligare en skrift, dagtecknad den 25 januari 1918 och
åtföljd av ett yttrande av arkitekten Carl Westman.

I sistnämnda skrift har förlagsaktiebolagets styrelse, efter erinran
därom att riksmarskalksämbetet avstyrkt den från Röda korsets sida
senast gjorda framställningen, anfört följande:

»Ett skal till berörda avstyrkande torde vara att söka däri att framställningen
avsåg, att bolaget skulle med äganderätt förvärva tomtområdet. Med anledning
därav får styrelsen härmed tillkännagiva, att bolaget naturligtvis icke
liar något att invända emot att området, på siitt förut varit ifrågasatt, upplåtes
till Svenska röda korset att av denna förening besittas så länge det användes för

Styrelsen för
Röda korsets
sjukhems förlagsaktiebolag

den 26

januari 1918.

38

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

nu ifrågavarande ändamål. De anmärkningar, som i övrigt av riksmarskalksämbetet
framställts, torde i väsentlig mån förfalla, om tomten flyttas något åt
nordost, så att den kommer att ligga emellan två här befintliga kullar med ekbestånd,
på sätt som utmärkts å en härvid fogad karta. Enligt vad som intygas
av arkitekten Westman, vilken bolaget har för avsikt att använda vid uppförandet
av byggnaderna, är platsen lämplig för ändamålet och byggnaderna kunna arkitektoniskt
så anordnas, att de lämpa sig för omgivningen och den användning, som
enligt särskilda sakkunnigas betänkande ifrågavarande del av Kungl. Djurgården
bör erhålla. Fråga lär vara att utmed Sturevägen på nordvästra sidan därav
skall framdragas en lokal järnbana i lägre nivå än vägen. En upplåtelse av området
för ifrågavarande ändamål lär emellertid icke lägga hinder i vägen för
denna plans realiserande, då byggnaderna kunna dragas så långt från vägen att
nödigt utrymme för järnbanan i fall av behov kan erhållas.

Med framhållande, att vad som förekommit under den långa behandlingen
av förevarande ärende utmärker att den nu ifrågasatta tomten synes vara den
sista resurs, vilken Döda korset kan utfinna för realiserandet av dess byggnadsplan^
och att det av flera skäl är i allra högsta grad önskligt att ärendet under
innevarande år vinner slutlig behandling, vågar bolagsstyrelsen härmed i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville göra framställning till nu pågående
riksdag om upplåtelse till Köda korset av det i denna skrift omförmälda
området till byggnadsplats för sjukhem och sjuksköterskehem.»

Arkitekten Westman har i sitt av förlagsaktiebolagets styrelse överlämnade
yttrande anfört:

»Området i fråga synes mig väl lämpa sig för ett bebyggande med nämnda
institution, och beträffande den arkitektoniska utformningen av själva byggnadstrappan
med hänsyn tagen till läget i närheten av kasernbyggnaden, anser jag
densamma kan göras så, att byggnaden på samma gång den framträder som en
fullt självständig anläggning med sitt särskilda ändamål och sin särskilda karaktär
ansluter sig i viss män till kasernbyggnaden, så att den ena byggnaden icke
kommer att förtaga verkan av den andra, utan att båda ur stadssynpunkt väl
samarbeta.»

Det torde näppeligen vara behövligt att närmare utveckla betydelsen
för hela vårt land av föreningen Svenska Röda korsets verksamhet.
Vad här genom enskildas företagsamhet och uppoffringar
åstadkommits och kan förväntas i framtiden än mera åstadkommas för
svensk sjukvård utgör enligt mitt förmenande fullgott skäl för tillgodoseende
av syftet med de föreliggande framställningarna. Det synes mig
sålunda i hög grad önskvärt, att åt Röda korset från statens sida kostnadsfritt
upplåtes ett för byggnader till sjukhem och hem för sjuksköterskor
lämpat område, varigenom Röda korset skulle kunna bereda sig
tidsenliga lokaler och bliva i stånd att väsentligt utvidga sin gagnerika
verksamhet.

Den utredning, som vidtagits för att finna en för ändamålet
lämplig tomt, giver vid handen, att endast mycket få platser kunna
tänkas komma i fråga.

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Den från Röda korset påvisade nödvändigheten, att den blivande
anläggningen förlägges till en plats, där den är lätt tillgänglig från
stadens centrala delar, synes mig värd synnerligt beaktande. Till följd
härav lärer man vara hänvisad att söka den begärda tomten inom terrängen
närmast intill stadens bebyggda område. De av Djurgårdssakkunniga
antydda platserna söder om Stockholm samt å Karlbergs och
Haga kungsgårdar torde sålunda på grund av dessas mera avlägsna
belägenhet icke kunna ifrågakomma. Vad Röda korsets direktion II
särskilt .anfört beträffande en ifrågasatt tomt vid Eugeniahemmet, synes
mig hava ådagalagt dennas olämplighet. Då jag slutligen anser mig
kunna utgå ifrån att någon del av Södra Djurgården icke bör komma
ifråga, återstår alltså endast att söka finna den lämpliga platsen inom
Norra Djurgårdens område.

Under ärendets handläggning hava huvudsakligen fyra olika platser,
alla belägna å Norra Djurgården, varit på tal, nämligen dels den av
överstyrelsen i dess ursprungliga framställning ifrågasatta tomten öster
om fotgardeskasernerna, dels platsen mitt emot livgardets till häst
kasern, dels området norr om Sofiahemmet och dels tomten nordväst
om tekniska högskolan, de tre sistnämnda utmärkta med C, A och B å
den kartskiss, som enligt vad jag förut nämnt bör biläggas detta protokoll.

Otvivelaktigt torde man kunna utgå ifrån att eu var av de tre
sistnämnda tomterna i kronans hand representerar ett lägre värde än
den vid fotgardeskasernerna. Åven om enligt mitt förmenande åt den
ekonomiska synpunkten med hänsyn till det högst behjärtansvärda
ändamålet näppeligen bör givas avgörande betydelse, anser jag likväl,
vid det förhållande att jämväl de övriga tre ifrågasatta tomterna från
Röda korsets sida betraktas såsom fullt lämpliga, att den av överstyrelsen
i dess ursprungliga framställning ifrågasatta platsen vid fotgardeskasernerna
icke bör för ändamålet upplåtas.

I det förut av mig omnämnda betänkandet angående Djurgårdens
bevarande såsom park har beträffande uppdelningen av Djurgårdens
mark framlagts fullständigt förslag, åskådliggjort å en vid betänkandet
fogad karta. Å den senare hava i enlighet med nämnda förslag utmärkts,
bland annat, dels de områden, vilka borde bibehållas såsom naturlig
park, dels de områden, vilka redan äro upplåtna eller kunde upplåtas
till statsinstitutioner och liknande ändamål eller till villatomter.
Angående de till sistnämnda grupp hörande områdena hava de sakkunniga
uttalat, att de borde bebyggas så glest och till så ringa höjd,
att byggnaderna kunde sägas underordna sig nuvarande eller kommande
fullväxt trädvegetation. Å den kartskiss, som bifogas protokollet i detta

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

ämne, begränsas av Sturevägen i sydost, Valhallaväger i söder, östra
stationen i väster och den som parkgräns betecknade linjen i norr ett
område, vilket enligt förenämnda de sakkunnigas karta borde få upplåtas
till statsinstitutioner och liknande ändamål eller till villatomter. Inom
sistnämnda område ligga samtliga de tre återstående av de här ifrågavarande
tomterna.

Beträffande den föreslagna markuppdelningen i vad den avser norra
Djurgården hava de sakkunniga framhållit, att med densamma utredningsarbetet
angående denna del av Djurgårdens mark icke finge anses
slutfört. Det uppställde sig nämligen ett oavvisligt krav på utförandet
av en plan rörande dispositionen av de områden, som skulle framdeles
bebyggas. I anslutning härtill hava de sakkunniga uttalat, att genom
fortsatta, här och där skeende jordupplåtelser, som icke reglerades^ av
någon på förhand uppgjord, enhetlig plan, möjligheten av en ur såväl
estetisk som praktisk-ekonomisk synpunkt lämplig användning av Djurgården
på det betänkligaste vedervågades.

Vad de sakkunniga i sistnämnda hänseende anfört har beträflande
en av dessa tre återstående tomter för mig utgjort ett avgörande skäl
mot dess upplåtande. Detta gäller tomten mitt emot livgardets till häst
kasern. Någon plan för denna trakt är nämligen icke uppgjord och torde icke
heller kunna uppgöras annat än i sammanhang med planerandet av hela
den del av det inom nyss angivna gränser belägna området, vilken
ligger öster om de för tennispaviljongen och allmänna barnbördshuset
i anspråk tagna tomterna.

Om sålunda det av de sakkunniga framställda kravet på en utarbetad
plan synes mig böra föranleda att tomten mitt emot hästgardets
kasern icke för närvarande disponeras, torde detta skäl däremot icke
■lägga hinder i vägen för upplåtande av vare sig platsen norr om Sofiahemmet
eller området nordväst om tekniska högskolan. Genom den
kartskiss, till vilken jag nyss hänvisat, har nämligen beträffande hela
den västra delen av det ovan angivna området mellan Valhallavägen och
parkgränsen en plan blivit uppgjord. Då det av denna plan synes framgå,
att bägge de sistnämnda platserna — vid Sofiahemmet och tekniska högskolan
— hava sina gränser i det närmaste givna genom de kringliggande
byggnaderna, gäller det sålunda här endast att avgöra, huruvida något
av områdena bör upplåtas till'' bebyggande för det avsedda ändamålet.

Mot sådan upplåtelse hava beträffande både den ena och den andra
av de sålunda nu återstående bägge tomterna under ärendets handläggning
beaktansvärda invändningar blivit gjorda. Beträffande tomten
nordväst om tekniska högskolan har från högskolans sida gjorts gällande,

41

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 304.

att densamma bör förbehållas för högskolans framtida utvidgningsbehov
och i fråga om platsen norr om Sofiahemmet hava riksmarskalksämbetet
och intendenten för Djurgården framhållit traktens stora värde såsom park.

Vad nu först angår den beträffande tomten nordväst om tekniska högskolan
gjorda invändningen vill jag framhålla, att det till högskolans byggnad
gränsande område, som kommer att förbliva oberört även om sistnämnda
tomt upplåtes åt Röda korset, lämnar högskolan utrymme för ingalunda
obetydliga utvidgningar. Beträffande det utrymme, som sålunda skulle
komma att stå till förfogande, ber jag få meddela följande. Sedan
jag anmodat intendenten för Djurgården C. A. Öhrström att i fråga
härom verkställa utredning, har jag från Öhrström mottagit en den
13 februari 1918 dagtecknad skrift, däri anförts, att nordväst, öster
och sydväst om tekniska högskolans byggnadsområde funnes omkring
15,000 kvadratmeter mark, som vid högskolans eventuella behov av utvidgning
skulle kunna upplåtas för bebyggande. Under hand har jag
sedermera anmodat chefen för byggnadsstyrelsen, generaldirektören C.
Möller att granska den av intendenten Öhrström sålunda gjorda beräkningen.
Generaldirektören Möller har därvid framhållit, att det öster
om högskolebyggnaden ifrågasatta området icke lämpade sig såsom
byggnadsplats. Dels utgjordes det nämligen av en brant bergsterräng,
som skulle föranleda högst betydande grundläggningskostnader, dels skulle
dess . bebyggande ovillkorligen komma att i estetiskt hänseende inverka
menligt på högskolebyggnaden. Områdena nordväst och sydväst om sistnämnda
byggnad, å kartskissen betecknade med E1 och E11, har chefen
för byggnadsstyrelsen beräknat innehålla användbar byggnadsmark till
en areal av resp. 10,000 och 2,500 kvadratmeter. För egen del finner
jag i likhet med chefen för byggnadsstyrelsen, att området öster om
byggnaden icke bör tagas med i nu ifrågavarande beräkning. De med
E1 och E11 betecknade områdena torde däremot erbjuda lämpliga byggnadsplatser
vid högskolans framtida behov av utvidgning. Jag vill emellertid
icke bestrida, att högskolans utveckling möjligen kan komma att
i en senare framtid medföra berättigade krav på ytterligare utrymme.

De skäl, som från riksmarskalksämbetets och Djurgårdsförvaltningens
sida ur parksynpunkt anförts mot upplåtelse av området norr om Sofiahemmet
måste jag tillmäta synnerligen stor betydelse. Om denna trakt
gäller nämligen icke blott att den utgör ett särdeles naturskönt skogsparti,
utan dess belägenhet så gott som omedelbart intill stadens bebyggda
område och dess härav betingade lätta tillgänglighet giva den
tillika en säregen och i vida kretsar bland stadens befolkning högt
uppskattad betydelse såsom tillflyktsort och promenadplats.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. ,20:9 höft. (Nr 301.) 6

42

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Vid övervägande av vad sålunda vid valet mellan ifrågavarande
bägge tomter bör komma i beaktande bar jag icke ansett mig till
upplåtelse för ifrågavarande ändamål irunna förorda tomten norr om
Sofi a hemmet, utan stannat vid den uppfattningen, att området nordväst
om tekniska högskolan bör för ändamålet ställas till förfogande. Skulle
det i en framtid visa sig, att de utvidgningsmöjligheter, som, på sätt
jag visat, finnas i tekniska högskolans omedelbara närhet, icke motsvara
behovet, står ju alltid den möjligheten öppen att för högskolans
ändamål taga i anspråk något område norr om Sofiahemmet. Med
denna lösning av frågan är även den fördelen förbunden, att möjlighet
då torde förefinnas att inom ett trängre område begränsa inkräktandet
på den värdefulla parken.

Jag tillåter mig alltså förorda området nordväst om tekniska högskolan,
där Röda korsets anläggning skulle erhålla ett högt och fritt
läge på god byggnadsgrund.

Med hänsyn till den av Djurgårdssakkunniga uppställda fordran,
att byggnaderna i denna trakt skola så förläggas och uppföras, att de
underordna sig trädvegetationen, och i anslutning till vad riksdagen, på
sätt ovan (sid. 33) erinrats, anfört i fråga om upplåtelsen åt tekniska
högskolan av dess nuvarande tomt vill jag uttala, att vid uppgörandet av
ritningarna till nybyggnaderna för Röda korset ävensom vid byggnadsplatsens
planerande all hänsyn bör tagas till den omgivande parken.

Å den kartskiss, till vilken jag förut hänvisat, är den nu ifrågavarande
tomten (B) inlagd med eu areal av 13,750 kvadratmeter. På
sätt framgår av min förut meddelade redogörelse (sid. 30 och 31), har
riksmarskalksämbetet i anslutning till ett uttalande av intendenten för
Djurgården till upplåtelse förordat endast en areal av omkring 12,000
kvadratmeter. Denna begränsning avsåg att från bebyggande utesluta ett
i nyssnämnda tomtfigur innefattat skogbeväxt område^. Åven jag finner
önskvärt, att sistnämnda område må kunna skonas. Å andra sidan vill
jag framhålla angelägenheten därav, att Röda korset genom den nu av
mig ifrågasatta upplåtelsen erhåller till sitt förfogande en tomt, som
lämnar fullt tillräckligt utrymme för de avsedda byggnaderna. Det synes
mig vara lämpligast, att avvägandet av de här sålunda framträdande
stridiga intressena överlämnas åt Kungl. Maj:t. I likhet med riksmarskalksämbetet
och Djurgårdssakkunniga anser jag mig höra framhålla
nödvändigheten av att gränserna för tomten icke heller i övrigt
definitivt fastställas, förrän en plan för ordnandet av kringliggande område
blivit godkänd. Det förslag, som i detta avseende avfattats å

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

43

sistnämnda kartskiss, synes mig emellertid kunna ligga till grund för
ett slutligt utarbetande av en dylik plan.

I likhet med vad som ägt rum vid upplåtande av tomtområde å
Norra Djurgården för Sofiahemmet, anser jag, att åt upplåtelsen bör givas
form av nyttjanderätt att gälla tillsvidare, så länge tomten av Svenska
Röda korset användes för nu ifrågavarande ändamål.

Övriga av riksmarskalksämbetet förordade villkor för upplåtelsen
anser jag i huvudsak böra godkännas.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att till föreningen Svenska Röda korset må för uppförande av
byggnader för sjukhem och hem för sjuksköterskor å Djurgården inom
området nordväst om tekniska högskolans nybyggnad upplåtas erforderlig
mark med en areal av omkring 13,750 kvadratmeter inom gränser,
som av Kung]. Maj:t framdeles fastställas, att med nyttjanderätt
och i övrigt på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer av föreningen innehavas,
så länge området användes för nu avsett ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall, och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

o/arxs it/.

område

« 7 v//WOea

r Disponible Dyyyrxids/om/er

++4-t

Kunyl Sy 0 a

Art.r0f.lt.

Irattrntfoll.

gpi§J

“•t* *— • —JO Öl’

1 .• "t

*38»

•*»Cr

TlWn^j;

r-< t/,V

> ''■ IV

mm-.

r • i

• ®3ä?

&S $5$

■'' -■,

■•*- ■

k .

''

Wm

mrmA

''•iti

«*!

»v-W

’ V \v\\ Xv

■\ \ Xv^Ot

^ ff*-

\ \

• \w8

ténm

IHiKJ