KungI. Maj;!s Nåd, Proposition Nr 274.

1

Nr 274.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension
åt folkskolinspektören Johannes Sunneman; given Stockholms
slott den 5 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att folkskolinspektören Johannes Sunneman må äga att
dels för pension enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension tillgodoräkna sig den tid, under vilken
han fullgjort prästerlig tjänstgöring eller bestritt tjänst, med vilken prästerlig
tjänstårsberäkning varit förenad,

dels ock vid avgång från innehavande folkskolinspektörsbefattning erhålla
pension till samma belopp, som enligt nämnda lag skulle hava tillkommit
honom, därest han innehaft fem ordinarie tjänstår såsom folkskolinspektör.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 244 höft. (Nr 274—276.) 1

2

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

Pension åt
folkskolinspektören

J. Sunneman.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april 1918.

N ärvarande:

Hans excellens her statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

Hos Kungl. Maj:t har folkskolinspektören Johannes Sunneman i skrivelse
den 29 oktober 1917 anhållit om avsked med pension och att därvid
få såsom tjänstår tillgodoräkna sig den tid, han innehaft prästerlig anställning.

Innan jag närmare yttrar mig angående ifrågavarande ansökning,
torde jag höra erinra om de avlönings- och pensionsbestämmelser, som
av 1914 års senare riksdag i samband med folkskolinspektionens omorganisering
blivit för statens folkskolinspektörer fastställda och som för
närvarande äro gällande.

Sagda riksdag beslöt, bland annat, att till folkskolinspektör skulle
från och med år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2)
3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,000 kronor och därjämte till folkskolinspektör,
vars inspektionsområde huvudsakligen vore förlagt till Jämtlands,
Västerbottens eller Norrbottens län och som vore där bosatt, ortstillägg
å 500 kronor. Därjämte medgav riksdagen, att folkskolinspektörsbefattning
Unge av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom
förordnande för viss tid. Vidare beslöt riksdagen att uppflyttning från
lägre till högre lönegrad finge äga rum efter förloppet av 5 år, under
villkor att tjänstinnehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordrades för att vinna nämnda uppflyttning, med gott vitsord
bestritt sin egen befattning, vare sig såsom ordinarie innehavare eller på
grund av förordnande, eller ock på grund av förordnande bestritt annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, under iakttagande
av att vid uppflyttning till högre lönegrad den högre avlöningen ej Anse
tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den
stadgade tjänståldern blivit uppnådd; och skulle i fråga om tjänstårsberäkning
för uppflyttning till högre lönegrad gälla, bland annat, att i
tjänst varande statens folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning
såsom huvudsyssla, finge vid övergång till den nya lönestaten äga tillgodoräkna
sig den tid, under vilken han innehaft förordnande såsom statens
folkskolinspektör. Ytterligare bestämde riksdagen, att i fråga om
skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension
skulle gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension vore vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvitt
anginge innehavare av befattning, som därefter tillträddes, vid tillträdet
till befattningen stadgat, ävensom att ordinarie folkskolinspektör skulle
tillhöra folkskollärarnas änke- och pupillkassa. - .

Den 9 oktober 1914 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående avlöningsförmåner
åt folkskolinspektörer m. in. (Svensk förf.-saml. nr 255.)

Vidare torde jag böra erinra om de bestämmelser i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vilka i
föreliggande fall komma i betraktande.

oO

Enligt lagens bestämmelser äger med vissa undantag en var ordinarie
innehavare av civil tjänst med lön å stat, som blivit fastställd av Konungen
och riksdagen, rätt till pension vid avgång från tjänst (l §). Såsom underlag
för bestämmande av pensions belopp skall, där ej särskilt pensionsunderlag
blivit i lönestaten fastställt, tjäna för tjänst, med vilken jämte
lön tjänstgöringspenningar eller ortstillägg äro förenade, hela lönen (3 §).
Pension är till sitt belopp antingen hel eller avkortad. Hel pension utgör
samma belopp som det för tjänstinnehavaren vid tiden för hans avgång
från tjänsten gällande pensionsunderlag; dock skall för tjänstinnehavare,

4

Kung1. Majds Nåd. Proposition Kr 274.

som under kortare tid än 5 år innehaft den tjänst, från vilken avgång
äger ruin, beloppet av hel pension utgöra en femtedel av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de
senast förflutna 5 åren varit för tjänstinnehavaren gällande; och skall,
därest sådan tjänstinnehavare under någon del av nämnda tid, utan att
tillika innehava tjänst, som i denna lag avses, innehaft annan statstjänst,
med vilken rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas
jämväl för den tid, sådan tjänst innehafts, och därvid tillämpas de i 8 §
givna föreskrifter. Avkortad pension utgör viss del av hel pension och beräknas
på sätt i 7 § föreskrives. Där vid beräkning av pensions belopp
detta icke slutar å helt tiotal kronor, skall det ökas till närmast högre
tiotal kronor (4 ■§). Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder
för folkskolinspektör vid 05 levnads- och 25 tjänstår (5 §). Skyldighet
att avgå från tjänsten inträder för folkskolinspektör vid uppnående av den
i 5 § stadgade levnadsålder, Konungen obetaget att låta med avskedet
anstå, därest och så länge tjänstinnehavaren prövas kunna i tjänsten på
ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre
än till fyllda 70 år (6 § punkt b). Har tjänstinnehavare uppnått det i 5
§ för rätt till hel pension stadgade antal tjänstår, utgår till den tjänstinnehavare
hel pension; i annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke
understiger 10, berättigad erhålla pension till avkortat belopp i förhållande
till det mindre antalet tjänstår. Tjänstinnehavare, som vid uppnåendet
av den i 5 § stadgade levnadsålder icke kan räkna 10 tjänstår
och alltså icke då är berättigad till erhållande av pension, må icke heller
sedermera komma i åtnjutande av sådan, även om han på grund av stadgandet
i G § b tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders
inträde (7 §). Pension enligt denna lag sökes hos Konungen. Pensionen
utgår från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från
tjänsten ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren
avlider eller pensionsrätten eljest upphör (13 §). Tjänstår för erhållande av
pension enligt lagen beräknas icke allenast för tid, under vilken tjänst7
innehavaren innehaft tjänst, som i lagen avses, utan även för tid, under
vilken han innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra
ordinarie anställning eller förordnande (17 §).

Jag övergår nu till den förut ornförinälda ansökningen.

Beträffande de förhållanden, som äro av betydelse för den föreliggande
frågan, inhämtas av handlingarna följande:

Sunneman, som är född den 1 mars 1852, har efter avlagda folkskollärar-
samt dimissions- och prästexamina under tiden den 10 mars 1901

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

—den 31 december 1903 utövat prästerlig tjänstgöring inom Härnösands
stift och under tiden den 1 januari 1904—den 17 januari 1907 innehaft
förordnande såsom överlärare vid Luleå stads folk- och småskolor. Vid
sistnämnda tjänst liar han jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1902
åtnjutit rätt till prästerlig tjänstårsberäkning. Sedan den 18 januari 1907
har Sunneinan i statens tjänst bestritt folkskolinspektörsbefattning såsom
huvudsyssla. Till utgången av år 1914 utgjordes hans inspektionsområde
av Norrbottens södra kontrakt, Overkalix pastorat och Norrbottens norra
kontrakt, Arvidsjaurs och Arjeplogs pastorat av Lappmarkens andra kontrakt
samt Jockmocks pastorat av Lappmarkens tredje kontrakt. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1914 konstituerades Sunneman att
från och med den 1 januari 1915 vara folkskolinspektör i Norrbottens
södra inspektionsområde. Utom resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänsteförrättningar uppbar han i årligt arvode såsom inspektör till utgången
av år 1910 2,000 kronor, under åren 1911—1913 2,750 kronor,
under år 1914 3,550 kronor och åtnjuter numera, sedan 1914 års senare
riksdag fastställt höjda avlöningsbelopp för statens folkskolinspektörer, på
grund av folkskolöverstyrelsens beslut den 2 mars 1915 avlöning i andra
lönegraden eller, förutom tjänstgöringspenningar med 1,450 kronor och
ortstillägg å 500 kronor, lön med 3,050 kronor. Den 23 mars 1917 erhöll
Sunneman Kungl. Maj:ts tillstånd att kvarstå vid sin tjänst tills vidare
intill utgången av år 1917. Sedermera har han genom Kungl. Maj:ts
beslut den 22 mars 1918 erhållit förnyat tillstånd att tills vidare kvarstå
i tjänst intill dess frågan om honom tillkommande pension blivit avgjord.

Sunnemans ansökning var åtföljd av merit- och tjänsteförteckning, prästbetyg
samt examens- och tjänstgöringsbetyg. Av de sistnämnda må här
anföras följande, utfärdat av domkapitlet i Luleå:

Hos domkapitlet har folkskolinspektören J. Sunneman anhållit om utfärdande för
honom av tjänstgöringsbetyg;

och lår domkapitlet i sådant hänseende vitsorda, att Sunneman, vilken alltsedan
den 18 januari 1907 bestritt folkskolinspektörsbefattningen i Norrbottens södra inspektionsområde,
omfattande Piteå landsförsamling, Neder-Luleå, Neder-Kalix, Töre, ÖverLuleå,
Edefors, Råueå, Luleå stads, Piteå stad?, Älvsbyns, Över-Kalix, Arvidsjaurs,
Arjeplogs och Jockmock-Kvickjoeks församlingar, under denna sin tjänstgöring ådagalagt
utmärkt skicklighet samt utmärkt nit och intresse, varförutom han i sin vandel
sig väl och hedrande förhållit.

Luleå den 10 november 1914.

På domkapitlets vägnar:

John Hanson.

Albert Carlgren.

6

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 274.

över Sunnemans tjänstgöring har dessutom folkskolöverstyrelsen avgivit
följande tjänstgöringsbetyg:

Kungl. .folkskolöverstyrelsen gör veterligt: Sedan folkskolinspektören i Norr bottens

södra inspektionsområde Johannes Sunneman hos Kungl. Maj:t i underdånighet
anhållit om avsked med pension, får överstyrelsen, efter inhämtande av yttrande från
domkapitlet i Luleå, med avseende å den tid, överstyrelsen haft inseendet över folkskolinspektionen
eller från och med år 1914, härigenom vitsorda,

att Sunneman på ett mycket förtjänstfullt sätt och med stort intresse bestritt sin
inspektörstjänst ävensom att han fört eu i allo hedrande vandel.

Stockholm den 19 februari 1918.

K. E. Sandberg.

N. O. Bruce. G. Hummerhielm.

På grund av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 6 november
1917 av folkskolöverstyrelsen och den 3 december 1917 av statskontoret.

Folkskolöverstyrelsen anför i sitt utlåtande, bland annat:

Då sökanden under en tid av 10 år 11 månader 13 dagar innehaft folkskolinspektörsbefattning
och under de tre senaste åren uppburit en lön av 3,050 kronor årligen,
skulle han, därest endast denna tjänstgöring räknades honom till godo, jämlikt
bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension vara berättigad till en avkortad pension av 1,340 krouor årligen. Då
överstyrelsen emellertid har sig bekant, att prästerlig tjänstgöring i föregående fall
räknats civila tjänstinnehavare till godo vid beräknandet av tjänstår för pension, och
därför utgår från att även sökanden tillerkännes dylik rätt, har överstyrelsen vid beräknandet
av pensionsbeloppet ansett sig böra taga hänsyn även till den tid av 5 år
10 månader 8 dagar, sökanden innehaft prästerlig anställning, och har därvid funnit
den Sunneman tillkommande pensionen böra uppgå till 1,850 kronor årligen.

Statskontoret yttrar i ämnet huvudsakligen följande:

Sökanden, som åtnjuter avlöning å gällande stat, är alltså underkastad bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober
1907. Han är född den 1 mars 1852 och har sålunda överskridit den ålder av 65 år,
då för honom inträtt skyldighet att avgå från tjänsten. Därest, såsom statskontoret
med stöd av nådigt beslut, den 18 november 1910 angående professorn J. O. Quensels
pensionsrätt anser riktigt, den tid, varunder sökanden innehaft prästerlig anställning,
räknas honom till godo i pensionsavseende, innehar han 16 för pensionen beräkneliga
tjänstår, därav över 5 såsom folkskolinspektör. Sökanden innehar icke annan statens
tjänst och åtnjuter ej heller för sådan tjänst pension.

Jämlikt folkskolöverstyrelsens beslut den 2 mars 1915 äger sökanden åtnjuta avlöning
i andra lönegraden och uppbär alltså, förutom tjänstgöringspenningar, lön till belopp
av 3,050 kronor, vilket belopp sålunda utgör peusionsunderlag för honom.

På grund härav och då för hel pension åt folkskolinspektör erfordras minst 25
tjänstår, hemställer statskontoret, att, vid beviljande av avsked för sökanden, denne
måtte förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från

7

Kunyl. Maj:ta Kdd. Proposition Kr 274.

tjänsten äger rum, under sin återstående livstid åtnjuta avkortad pension till belopp,
motsvarande 16/i6 av pensionsunderlaget, eller efter föreskriven avruuduing ettusenniohundrasextio
kronor årligen.

Anda sedan folkskolinspektionens tillkomst år 1861 och till utgången
av år 1914 hava folkskolinspektörsbefattningarna tillsatts allenast genom
förordnande för viss tid. Först från och med år 1915, då den av 1914
års senare riksdag beslutade omorganisationen av folkskolinspektionen trädde
i kraft, hava sagda befattningar tillsatts jämväl medelst konstitutorial. Den
15 december 1914 konstituerades och förordnades Sunneman att från och
med den 1 januari 1915 vara folkskolinspektör i Norrbottens södra inspektionsområde.
Före denna tid har Sunneman icke innehaft ordinarie befattning
i statens tjänst, vadan han således för närvarande har att räkna
endast något mer än 3 ordinarie tjänstår. Omedelbart dessförinnan
har han efter förordnande uppehållit en statens folkskolinspektörsbefattning
såsom huvudsyssla under i det närmaste 8 år. Hans tjänstår i statens
tjänst uppgå alltså sammanlagt till mer än 11. På grund härav
lägger den förutnämnda bestämmelsen i 7 § av förberörda pensionslag,
enligt vilken pension till avkortat belopp skall utgå till tjänstinnehavare,
då tjänstårens antal icke understiger 10, icke hinder i vägen för
Sunneman att komma i åtnjutande av pension enligt nämnda lag.

När det sedan gäller att beräkna pensionens belopp, har man att taga
särskild hänsyn dels till frågan, huruvida Sunneman får tillgodoräkna sig
sin föregående prästerliga och därmed ur synpunkten av tjänstårsberäkning
likställda överlärartjänstgöring, dels till det förut omförmälda stadgandet
i pensionslagens 4 §.

Beträffande folkskolinspektörs rätt att för pension tillgodoräkna sig
den tid, han innehaft annan tjänst än statstjänst, yttrade folkundervisningskommittén
i sitt den 30 januari 1913 avgivna betänkande angående
förändrad anordning av folkskolinspektionen, sid. 101 f.: «Enligt § 17 i

lagen angående civila tjånstinnehavares rätt till pension beräknas tjänstår
för erhållande av pension enligt denna lag för hela den tid, under vilken
tjänstinnehavaren varit anställd i statens tjänst. Härav följer, att folkskolinspektör,
som förut innehaft befattning t. ex. såsom ämneslärare vid
allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, för pension såsom inspektör
får tillgodoräkna sig även de tjänstår, han såsom läroverks- eller seminarielärare
förvärvat. Den folkskolinspektör däremot, som icke förut innehaft
statstjänst utan i stället innehaft t. ex. prästerlig befattning eller
befattning såsom föreståndare för folkhögskola eller varit anställd vid
kommunal läroanstalt, får för pension såsom inspektör icke tillgodoräkna
sig de tjänstår, han i sin föregående befattning förvärvat. Fn sådan olik -

Departe mentschefen.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

hot i fråga om tjänstårsberåkning torde icke kunna anses lämplig, och
detta så mycket mindre, som de sistnämnda slagen av tjänstgöring torde
ur statens synpunkt vara av lika stor betydelse som civil statstjänst. Riktigare
torde vara, att folkskolinspektören för pension får tillgodoräkna sig
även sådan tjänstgöring som den nyssnämnda. En sådan anordning kräves
icke blott av hänsyn till billighet och rättvisa utan även och framför
allt av hänsyn till inspektörskårens rekrytering. Kommittén anser sig
emellertid med hänsyn till de konsekvenser, som en åtgärd i nu antvdd
riktning skulle medföra, icke i nämnda avseende böra framställa något
förslag. Kommittén vill dock uttala såsom önskvärt, att folkskolinspektör
för erhållande av pension finge räkna tjänstår icke allenast för den tid,
under vilken han innehaft annan folkskolinspektörsbefattning, samt för
den tid, under vilken han innehaft statstjänst eller ock i statens tjänst
haft extra ordinarie anställning eller förordnande, utan ock för den tid,
under vilken han innehaft prästerlig tjänst eller tjänst vid någon av staten
understödd läroanstalt.»

Till det statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden, som åtföljde Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen den 29 maj 1914 angående omreglering
av folkskolinspektionen (nr 145), yttrade föredragande departementschefen
i denna fråga, att folkundervisningskoinmitténs önskan, att folkskolinspektör
skulle få räkna tjänstår även för den tid, han innehaft prästerlig tjänst
eller tjänst vid någon av staten understödd läroanstalt, icke för det dåvarande
syntes böra föranleda någon åtgärd, utan borde frågan därom upptagas
i ett vidare sammanhang än det då föreliggande. I detta ämne
gjorde riksdagen intet uttalande.

Frågan om rätt för innehavare av statstjänst att för pension beräkna
prästerlig tjänstgöring bär emellertid tidigare varit föremål för vederbörande
myndigheters och Kungl. Maj:ts prövning. I ett den 19 augusti
1910 avgivet utlåtande angående professorn J. Ö. Quensels pensionsrätt
yttrade statskontoret, att — på sätt framginge av nådiga brev den 17
juni 1887 angående pension åt läroverkskollegan V. A. Västberg och den
25 augusti 1893 angående pension åt läroverkskollegan E. G. Brand —
prästerlig anställning i allmänhet ansetts vara av beskaffenhet, att den tid,
varunder sådan tjänst innehafts, fått tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande
av pension samt att, såvitt statskontoret kunde finna, pensionslagens
bestämmelser om tjänstår icke i då ifrågavarande hänseende medfört
ändring. Regeringsrätten, vars yttrande över Quensels ansökning om
pension av Kungl. Maj:t infordrats, uttalade den 31 oktober 1910 såsom
sin åsikt, att den tid, under vilken Quensel beklätt kyrkoherdetjänsten i
Marstrands pastorat, borde tillgodoräknas honom vid beräknande av tjänst -

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 274.

år enligt 17 § i pensionslagen. I överensstämmelse med denna statskontorets
och regeringsrättens uppfattning blev ock Quensel genom Kun<d.
Maj:ts beslut den 18 november 1910 tilldelad pension.

Utan att nu vilja ingå på frågan i dess helhet om rätt för folkskolinspektörer
eller andra befattningshavare i statens tjänst att för pension få
tillgodoräkna sig tiden för prästerlig tjänstgöring, vill jag såsom min mening
hava uttalat, att starka billighetsskäl föreligga för att i allt fall Sunneman
må tillerkännas sådan rätt för tiden den 10 mars 1901—den IG januari
1907. till dessa skäl skall jag återkomma i det följande.

\ ad angår det belopp, till vilket hel pension skulle beräknas för
Sunneman, föreskriver 4 § i nyssberörda pensionslag, att för tjänstinnehavare,
som under kortare tid än 5 år innehaft den tjänst, från vilken
avgång äger ruin, beloppet av hel pension skall utgöra en femtedel av sammanlagda
beloppen av de högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett
av de senast förflutna fem åren varit för tjänstinnehavaren gällande. Då
nu Sunneman har att räkna endast tre ordinarie tjänstår och pensionsunderlaget
för vart och ett av dessa år utgjort 3,050 kronor, skulle således
summan av de högsta pensionsunderlagen under de 5 åren utgöra
9,150 kronor och hel pension för honom beräknas till 1,830 kronor. °

Numera innehar Sunneman 17 för pension beräkneliga tjänstår, om
den prästerliga tjänstgöringen däri inräknas. Till följd härav''skulle hans
pension under nämnda förutsättning beräknas endast till 17/25 av 1,830
kronor (= 1,244 kronor 40 öre) eller i avrundat belopp enligt pensionslagens
bestämmelser 1,250 kronor.

I detta sammanhang anser jag mig böra omförmäla, att folkskolinspektören
i Smålands norra inspektionsområde Johan August Franzén på
grund av Kungl. Maj:ts beslut den 14 juli 1916, erhöll avsked från sin
inspektörsbefattning med utgången av augusti 1916, med rätt för honom
att från och med den 1 september 1916 uppbära pension till belopp av
3,400 kronor för år. Franzén hade från och med höstterminen 1878 till
och med höstterminen 1883 tjänstgjort såsom vikarierande adjunkt och
extra lärare vid högre allmänna läroverket i Jönköping, därefter tjänstgjort
såsom lokal folkskolinspektör i nämnda stad under åren 1882—1892
samt från och med år 1893 till och med år 1914 såsom huvudsyssla
innehaft befattning såsom statens folkskolinspektör i Tveta, Östbo, Västra
och Ostra härads samt Vista kontrakt av Växjö stift, Den 15 december
1914 både han konstituerats och förordnats att från och med den 1
januari vara folkskolinspektör i Smålands norra inspektionsområde och
hade från och med sistnämnda dag uppburit lön i tredje lönegraden.

'' ld avskedet hade han innehaft ordinarie statstjänst under 1 år och 8°månaBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 244 käft. (Nr 274—276.) 2

10

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

der. På hemställan av statskontoret, som fann honom innehava mer än
25 för pension beräkneliga tjänstår, därav över fem såsom folkskolinspektör,
tillerkändes Franzén ovannämnda årliga pension av 3,400 kronor.

Sunneman befinner sig visserligen i allt väsentligt i samma ställning
som Franzén i fråga om rätten att för pension tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring, och statskontoret utgår i sitt yttrande från uppfattningen,
att en sådan rätt föreligger. Med hänsyn till vad förut anförts anser jag
emellertid, att riksdagens medgivande är erforderligt, innan denna rätt kan
anses oomtvistelig, och finner mig därför böra hemställa om propositions
avlåtande till riksdagen. Enligt min mening skulle det vara i hög grad
obilligt, om pensionen åt Sunneman efter det särdeles mödosamma och
plikttrogna arbete, som han i statens tjänst utfört, skulle stanna vid förutnämnda
låga belopp av 1,250 kronor. Sunnernans nuvarande inspektionsområde utgör
till arealen ett av de största i riket. Det omfattar nämligen, utom Piteå landsförsamlings,
Piteå stads, Alvsbys, Neder-Luleå, Luleå stads och Over-Luleå
skoldistrikt, de stora lappmarksförsamlingarna Arvidsjaur och Arjeplog. Det
inspektionsområde, som han för år 1915 innehade, var ännu större. Utom
de nyssnämnda utgjordes det av Neder-Ivalix, Tore, Edefors, Råneå och
Över-Kalix skoldistrikt samt den stora lappmarksförsainlingen JockmockKvickjock.
I detta sammanhang vill jag erinra om vad folkundervisningskommittén
i sitt år 1913 avgivna betänkande angående förändrad anordning
av folkskolinspektionen yttrat om de svårigheter, med vilka inspektionsarbetet
särskilt i lappmarkerna är förenat. Kommittén har därom
anfört bland annat: »Ingen del av vårt land erbjuder så stora svårigheter

för en folkskolinspektör som lappmarkerna. Detta gäller först och främst
med avseende på skolförhållandena. Utom det att ett stort antal barn
i lappmarkerna ännu gå utan undervisning, kännetecknas största delen av
de skolor, som finnas, genom skolformer, som höra till de mest ogynnsamma
och svårskötta i riket, under det de ekonomiska tillgångar, som
för skolväsendets förbättring stå till buds, äro mycket svaga. Under sådana
omständigheter blir inspektörens arbete för skolväsendets utveckling
i lappmarkerna ovanligt mödosamt och tungt.» Vidare fäster kommittén
uppmärksamheten på de stora kroppsliga ansträngningar och strapatser,
som vid inspektionsresorna i Lappmarken krävas av inspektören, i synnerhet
vid färder under vintern och genom väglösa trakter. Härom yttrar
kommittén: »Det hårda klimatet, de svåra naturförhållandena och befolkningens
gleshet göra inspektionsresor inom lappmarkerna förenade med så stora
fysiska ansträngningar, att endast ovanligt kraftiga och härdiga personer,
som äro väl förtrogna med landets förhållanden, förmå att här utöva en
folkskolinspektörs verksamhet.» Kommitténs nu anförda omdömen torde

11

Kungl. MajHx Nåd. Proposition Nr 274.

vara riktiga. Att Sunnernan under sin tjänstetid icke sparat sig själv
fraingår dels av de tjänstgöringsbetyg, som domkapitlet i Luleå och folkskolöverstyrelsen
utfärdat för honom och som i det föregående återgivits, dels
av till folkundervisningskommittén inkomna uppgifter för åren 1909 — 1911
över samtliga dåvarande folkskolinspektörers tjänsteresor. Av dessa uppgifter
framgår, att Sunnernan under nämnda år, oaktat de stora vidder,
han haft att genomfara, besökt värjo skola inom området en gång om
året och flera skolor två gånger. Att Sunnernan även i övrigt skött sin tjänst
med största nit och plikttrohet har vitsordats av såväl domkapitlet som
folkskolöverstyrelsen. Ur nu nämnda synpunkter måste det enligt min
mening anses skäligt, att Sunnernan erhåller pension av statsmedel till
belopp, motsvarande vad enligt pensionslagens bestämmelser skulle tillerkänts
honom, därest han innehaft 5 ordinarie tjänstår såsom folkskolinspektör.

Denna min uppfattning grundar jag även på vad riksdagen redan
beslutat i fråga om folkskolinspektörs rätt till beräkning av lönetur. Jag
har i det föregående erinrat om 1914 års senare riksdags beslut rörande
uppflyttning i högre lönegrad beträffande folkskolinspektör, som vid folkskolinspektiönens
omorganisation vore i tjänst och innehaft sin befattning
såsom huvudsyssla. För sådan inspektör skulle enligt nämnda beslut
gälla, att han vid övergång till den nya lönestaten skulle för uppflyttning
i högre lönegrad äga tillgodoräkna sig den tid, under vilken han innehaft
förordnande såsom folkskolinspektör. I fråga om lönetursberäkning har
riksdagen således ansett tjänstgöring före år 1915 å folkskolinspektörsbcfattning
såsom huvudsyssla likvärdig med tjänstgöring å ordinarie folkskolinspektörstjänst.
Dét sjmes mig stå i överensstämmelse härmed, att
förstnämnda slag av tjänstgöring anses likvärdig med det sistnämnda
slaget även med hänsyn till pensionsrätt och att således den tid, under
vilken Sunnernan före år 1915 innehaft sin befattning såsom huvudsyssla,
får för erhållande av pension räknas lika med ordinarie tjänstetid.

Under förutsättning av bifall till vad jag i det följande kommer att
föreslå, skulle Sunnernan i årlig pension erhålla 17/25 av 3,050 kronor eller
efter författningsenlig avrundning ett belopp av 2,080 kronor.

I detta sammanhang torde jag böra omförmäla, att samtliga övriga
i tjänst varande folkskolinspektörer, vilka före år 1915 innehaft folkskolinspektörsbefattning
såsom huvudsyssla, vid uppnådda 65 levnadsår komma
att, därest de till nämnda tid kvarstå i tjänst, räkna mer än 5 ordinarie
tjänstår.

12

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 274.

På grund av det anförda heraståller jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen medgiva,

att folkskolinspektören Johannes Sunneman må
äga att

dels för pension enligt lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension tillgodoräkna
sig den tid, under vilken han fullgjort prästerlig
tjänstgöring eller bestritt tjänst, med vilken prästerlig
tjänstårsberäkning varit förenad,

dels ock vid avgång från innehavande folkskolinspektörsbefattning
erhålla pension till samma belopp,
som enligt nämnda lag skulle hava tillkommit honom,
därest han innehaft fem ordinarie tjänstår såsom folkskolinspektör.
“

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.