Kung!. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 209.

L

Nr 269.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
inköp av vissa tomter å Saltö i Karlskrona samt uppförande
därstädes av ett bostadshus för varvsarbetare;
given Stockholms slott den 9 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen dels

att, med godkännande av ett i statsrådsprotokollet omförmält
förslag till avtal mellan staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse
till staten av vissa tomter å Saltö, för inköp av tomterna
nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda ö samt för utförande av vissa
i samband därmed stående gatuarbeten på tilläggsstat till riksstaten för
år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 25,580 kronor;

dels ock att för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med ett i statsrådsprotokollet
förordat förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid
flottans station i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 399,500
kronor och därav anvisa å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 ett
belopp av 150,000 kronor och å extra stat för år 1919 återstående
249,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver - riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 käft. (Nr 269—270.)

1

2

Kungl. Maj'':ts Nåd. Proposition Nr 269.

Kommitté för
utredning
rörande
Karlskrona
örlogsvarvs
utvidgning
och modernisering.

Utdrag av protokollet över, sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petbén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll härefter
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om inköp för kronans
räkning av vissa tomter å Saltö vid Karlskrona och uppförande å desamma
av ett bostadshus för arbetarpersonalen vid flottans varv därstädes
samt anförde därvid följande.

I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 anhöll riksdagen, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona
örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet
skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr Ni!).

3

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 april 1914 åt
en kommitté att verkställa sådan utredning.

Nämnda kommitté avgav don 23 mars 1915 utredning och förslag
i ämnet. Kommittén anförde därvid, bland annat, att kommittén tänkt
sig de erforderliga åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den
maskinella utrustningens anskaffande fördelade i tre grupper samt arbetenas
och anskaffningens utförande verkställt successivt i tre skeden,
så att varje grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitténs förslag skulle verkställas
under l:a skedet, åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustningför
fyllande av dittills å varvet ställda krav.

Under 2:a skedet skulle varvet sättas i stånd att vid sidan av dittills
utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar
eller två undervattensbåtar och en jagare.

Till 3:e skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för
att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka
arbetena under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid
bygga en l:a klass pansarbåt.

I omförmälda kommittéutredning ägnades även uppmärksamheten
åt varvets arbetarfråga. Av denna utredning anhåller jag få återgiva
följande.

Kommittén framhöll, att nämnda fråga spelade en synnerligen stor
roll för en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet.
Under åren 1911—1913 hade arbetsstyrkan i medeltal utgjort 717 man,
varav omkring 122 man varit disponibla för nybyggnadsarbeten. Därest
den av kommittén föreslagna nybyggnadsverksamheten komme till stånd,
skulle emellertid en ökning av varvets arbetarstam bliva nödvändig.
Kommittén hade beräknat, att under det föreslagna 2:a skedet av varvets
utvidgning i den dåvarande arbetarstammen skulle erfordras en
ökning av omkring 150 man. Under, det av kommittén föreslagna 3:e
skedet av varvets utveckling skulle, under förutsättning av vissa utav
kommittén föreslagna byggnadstider för krigsfartyg, behövas en ytterligare
ökning med omkring 400 man. För att anskaffa den nödvändiga
yrkeskunniga arbetskraften funnes enligt kommitténs åsikt icke annan
utväg än att varvet utbildade ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare.
Då emellertid tiden för utbildningen icke kunde sättas lägre än till 4
å 5 år, bleve följden därav den, att man redan under l:a utvecklingsskedet,
när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt arbete kunde
anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen för att hava till -

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

lyckligt antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid 2:a skedets början.
Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under 2:a skedet för att
vid 3:e skedets början vara tillräcklig för den då planerade byggnadsverksamheten.

Kommittén hade jämväl verkställt utredning av möjligheterna att
erhålla arbetskraft för ifrågavarande ändamål och därvid kommit till den
åsikten, att arbetarstammen å varvet borde kunna successivt uppbringas
till erforderlig höjd utan allt för stora svårigheter och under förutsättning
att stadigvarande anställning kunde beredas arbetarna.

I samband härmed framhöll kommittén, att en med rekryteringen
av arbetarstammen nära sammanhängande fråga vore bostadsfrågan.
Aven i detta hänseende hade kommittén ansett sig böra förebringa en
utredning, avseende att visa möjligheterna för Karlskrona stad att mottaga
den ökning i invånarantal, som bleve en följd av varvsdriftens utvidgning.
Beträffande denna utredning anförde kommittén huvudsakligen
följande.

För att visa, huru bostadsförhållandena för det dåvarande ställde sig,
hade på föranstaltande av kommittén verkställts en undersökning med
ledning av det material, som inkommit genom den av socialstyrelsen
igångsatta bostadsundersökningen år 1913. Av denna undersökning,
som avsåge att få utrönt, huruvida något överskott på bostäder om
1—4 rum med eller utan kök vore att påräkna, hade framgått, att av
5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda slag endast 9 vant outhyrda
under samma år. Därmed visades på ett slående sätt, att för det dåvarande
icke förefunnes någon möjlighet att emottaga en ökad arbetarbefolkning
utan att ytterligare öka en trångboddhet, som redan då i allt för stor
utsträckning vore för handen. För kommittén hade det därför stått
klart att, om utvidgningen av varvsdriften med ty åtföljande ökning
av arbetsstyrkan beslutades, åtgärder måste vidtagas för att bereda
bostäder åt den nya arbetarstammen. Kommittén hade även haft
under omprövning frågan, om kronan själv i egenskap av byggherre
skulle kunna eller böra bidraga till uppkomsten av nya arbetarbostäder
för varvets arbetare, men hade kommittén av många skäl ej kunnat
tillstyrka en sådan lösning.

För att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt
avsett för varvets arbetare, hade kommittén i första hand vänt sig
till drätselkammaren i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville
lata verkställa utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad
kunde vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostads -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269. 5

lägenheter befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet
erforderliga arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit, att stadsfullmäktige
i Karlskrona vid sammanträde den 28 maj 1914 förklarat,
att staden, som hade under utredning förslag att till bebyggande såväl
med slutet byggnadssätt som med s. k. egna hem upplåta nya områden
av staden tillhörig mark, vore villig att, om ökad byggnadsverksamhet
å varvet komme till stånd, tillse, att i mån av behov å nämnda eller
annan stadens mark lämpliga arbetarbostäder, närmast avsedda till uthyrning
åt varvets arbetarpersonal, komme till uppförande för ett belopp
av intill 200,000 kronor, ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt,
än ytterligare i rimlig omfattning vidtaga åtgärder för främjande
av uppkomsten därstädes av lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast
avsedda för omförmälda arbetarpersonal.

Enligt utsago av stadens drätselkammare kunde med det garanterade
beloppet av 200,000 kronor uppföras bostadshus, innehållande
tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända
något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av nya arbetarbostäder
både kommittén sökt utröna genom en utredning av det
antal bostäder av olika slag, som för det dåvarande innehades av varvets
personal. Denna utredning både givit vid banden, att Karlskrona
stads utfästelse att anslå 200,000 kronor till arbetarbostäder icke skulle
fylla behovet. Då staden emellertid ställt i utsikt ytterligare åtgärder
från dess sida för främjande av uppkomsten av nya arbetarbostäder
samt verkställd undersökning givit vid handen, att även den privata
företagsamheten skulle kunna påräknas för frågans lösning, hade kommittén
kommit till det omdömet, att tillgången på arbetarbostäder inom
en snar framtid skulle vara tillräcklig även för mottagande av en ökad
arbetarbefolkning.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 18 februari 1916 av omförmälda
kommittéförslag uttalade föredragande departementschefen,
enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, bilagt propositionen nr 74 till nämnda års riksdag, att
han icke funnit anledning till erinran mot kommitténs berörda förslag
till arbeten och anskaffningar under l:a och 2:a skedena. Med avseende
å 3:e skedet förklarade departementschefen sig anse, att de till detta
skede börande åtgärderna borde ställas på framtiden. Kostnaderna för
utförande av de anordningar, som borde utföras under l:a och 2:a
skedena, beräknades i förenämnda proposition till 1,350,000 kronor,
vilket belopp lämpligen syntes böra fördelas på en tidrymd av fem år.

Proposition
(nr 74) till
1916 &rs
riksdag.

Riksdagens
skrivelse
(nr 5) vid
1916 års
riksdag.

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

Av nämnda summa borde ett belopp av 250,000 kronor äskas för år
1917; och skulle därefter för vart och ett av åren 1918—1921 erfordras
ett belopp av 275,000 kronor.

I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till utvidgning
och modernisering av flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag
av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa ett
belopp av 250,000 kronor, varjämte hemställdes om bemyndigande för
Kung!. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1916 av tillgängliga
medel förskjuta 100,000 kronor.

Beträffande arbetarfrågan uttalade departementschefen i berörda
proposition, att detta spörsmål syntes vara förtjänt av allvarlig uppmärksamhet.
Det vore givet — yttrade departementschefen vidare —
att ordnandet av denna fråga måste ske jämsides och i intimt samband
med verkställandet av den föreslagna utvidgningen av varvet, därest
de åsyftade fördelarna av utvidgningen skulle kunna till fullo utvinnas.
I sådant hänseende bleve uppgiften icke blott att genom lämpliga åtgärder
söka bilda en fast och yrkesskicklig arbetarstam — vilket syfte
komme att befordras genom en vidgad nybyggnadsverksamhet vid varvet
— utan ock att sörja för, att en såvitt möjligt jämn rekrytering
och vidare utökning av denna arbetarstam kunde i mån av verksamhetens
utveckling vid varvet äga rum. För att en sådan utveckling
skulle komma till stånd, vore det emellertid av vikt, att bostadsförhållandena
för varvsarbetarna bleve väl ordnade. Den undersökning, som
av kommittén i detta ämne utförts, hade emellertid icke givit kommittén
anledning att framställa något positivt förslag. Att så icke skett, syntes
departementschefen ock naturligt med hänsyn till frågans dåvarande
läge. Därest den gjorda framställningen om anvisande av medel för
varvets utvidgning och modernisering vunne bifall, syntes det nödvändigt,
att man snarast möjligt grepe sig an med den ingalunda
lättlösta frågan; och vore det departementschefens avsikt att under
nyssnämnda förutsättning hos Kungl. Maj:t hemställa om uppdrag till
vederbörande marina myndigheter att verkställa erforderlig utredning i
ämnet.

Enligt vad riksdagen i skrivelse nr 5 vid 1916 års riksdag anmält,
hade riksdagen funnit de till l:a och 2:a skedena hörande moderniseringsarbeteua
vara synnerligen behövliga. På grund därav och då kostnadsberäkningen
icke givit anledning till erinran från riksdagens sida,
hade riksdagen bifallit det av Kungl. Maj:t begärda anslaget och den
anvisning, som äskats för år 1917.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269. 7

Vidkommande tidpunkten, då de arbeten, som tillhörde 3:e skedet
i moderniseringsplanon, borde sättas i verket, både riksdagen ansett
sig icke för det dåvarande böra fatta något beslut; men ville riksdagen
uttala önskvärdheten av att 3:e skedet komme att realiseras, så snart
det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn till möjligheterna
att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befunnes kunna ske.

Beträffande arbetarfrågan hade riksdagen framhållit, att det på
grund av de ökade krav, som efter en utvidgning komme att ställas
på varvet i Karlskrona, vore av särskild vikt, att en skicklig och stadigvarande
arbetarstam kunde påräknas och att härför avlöningsförhållandena
reglerades och bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning
bereddes.

Riksdagen hade på grund härav anmält, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag till utvidgning och modernisering av flottans
varv i Karlskrona, beviljat ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 250,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1916 av tillgängliga
medel förskjuta 100,000 kronor.

Av ifrågavarande anslag av 1,350,000 kronor anvisade därefter 1917
års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t, å extra stat för år 1918
såsom reservationsanslag ett belopp av 275’000 kronor; och har Kungl.
Maj:t i den till innnevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att av omförni
älda. anslag av 1,350,000 kronor på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag
anvisa enahanda belopp, 275,000 kronor, som för år
1918 beviljats.

Genom nådigt brev den 21 juni 1916 uppdrog därefter Kungl. Kungi. Maj:ts
Maj:t åt marinförvaltningen att, efter verkställd utredning, så skynd- 6esj“£. fg1621
samt som möjligt avgiva yttrande rörande de åtgärder, som kunde anses J
erforderliga och lämpliga för att i samband med utvidgning av varvet
i fråga rekrytera och bibehålla en efter varvsdriftens utveckling lämpad,
skicklig arbetarstam, därvid särskilt frågorna om arbetarnas avlöningsförhållanden
samt om beredande i tillräcklig utsträckning av bostadsmöjligheter
borde ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

Till fullgörande av berörda uppdrag anmodade marinförvaltningen varvschefens
den 15 september 1916 varvschefen vid flottans station i Karlskrona i Karlskrona
att verkställa och till ämbetsverket inkomma med utredning i omförmälda
hänseende; och har varvschefen med anledning härav i skrivelse
till marinförvaltningen den 25 april 1917 anfört, bland annat, följande.

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 269.

Den till åtlydnad av marinförvaltningens berörda anmodan av varvschefen
verkställda utredningen hade bestyrkt vad erfarenheten redan
förut ådagalagt, nämligen att ringa utsikt funnes för att Karlskrona
varvs arbetarstam skulle kunna i avsevärd grad ökas genom arbetares
inflyttning från andra orter, oavsett om högkonjunktur rådde å arbetsmarknaden
eller icke. Det hade tvärtom visat sig, att tillgången inom
landet på dugliga arbetare icke vore större än att på andra orter belägna
enskilda varv'' och verkstäder vid olika tillfällen sökt från flottans
varv förvärva skickliga arbetare genom att erbjuda dem bättre arbetsförtjänst
än som kunnat erhållas vid örlogsvarvet. De äldre arbetarna
hade dock i allmänhet icke varit benägna att flytta från Karlskrona,
sannolikt av den anledningen, att de ansåge anställningen i statens
tjänst säkrare än anställning hos enskilda samt att levnadsomkostnaderna
i större industricentra i regel vore ännu högre än i Karlskrona.

I Karlskrona stad och dess närmaste omgivning saknades större
industriella anläggningar, vadan ej heller därifrån någon nämnvärd ökning
av varvets arbetarstam med yrkesskicklig personal vore att påräkna.

Då det sålunda vore så gott som uteslutet att kunna fylla varvets
av den förestående utvidgningen ökade behov av yrkeskunniga arbetare
genom att erhålla sådana från inom landet befintliga enskilda industriella
verk, torde det följaktligen för varvet gälla att dels söka inom
Karlskrona stad och densamma omgivande samhällen förvärva ynglingar,
lämpliga för utbildning till yrkesarbetare, samt att, i likhet med
vad som ägde rum vid åtskilliga större enskilda etablissement, i särskild
lärlingskola anordna en planmässigt genomförd utbildning av dessa
ynglingar till yrkeskunniga arbetare, och dels söka bibehålla sina arbetare,
såväl de äldre som de nyutbildade, genom sådana förmåner i avlönings-,
bostads- och andra hänseenden, att de funne med sin fördel
förenligt att tvärstanna i varvets tjänst.

Utredningen hade alltså givit vid handen,- att de åtgärder, som erfordrades
för rekrytering och bibehållande av en god arbetarstam, kunde
sammanföras i tre huvudgrupper, nämligen:

1) anordnande av lärlingsutbildning,

2) ordnande av avlöningsförhållandena och

3) anordnande av bostadsmöjligheter i erforderlig utsträckning.

Sedan varvschefen därefter behandlat de två förstnämnda åtgärderna
var för sig, har han beträffande den i tredje rummet upptagna
åtgärden — anordnande av bostadsmöjligheter i erforderlig utsträckning
— till en början erinrat om innehållet av berörda kommittéutred -

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

ning av den 23 mars 1915 samt därefter lämnat redogörelse för vad
av Karlskrona stad på grund av arbetarbostadsfrågans aktuella läge
dittills åtgjorts i denna angelägenhet.

I anledning av 1916 års riksdags beslut om anvisande av medel
för utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona hade
— yttrade därvid varvscbefen — drätselkammaren därstädes den 19
juni samma år till varvschefen avlåtit en skrivelse, varuti kammaren,
med förmälan att kammaren hade under utredning frågan om åtgärder
för beredande av bättre tillgång på arbetarbostäder, anhållit om meddelande
om den eller de tidpunkter, vid vilka ökning av varvets arbetarpersonal
kunde väntas äga rum samt huru många man ökningen i fråga
vid varje särskild tidpunkt kunde antagas omfatta.

Till svar härå meddelade varvschefen, att under det senast förflutna
året varvets arbetarstam ökats med omkring 150 man och att för utförande
av de nybyggnader, vartill 1916 års riksdag anvisat medel, ytterligare
omkring 150 man erfordrades, varav inom den närmaste tiden
ett antal av omkring 100 och inom ett år 50. I sammanhang därmed
framhöll varvschefen, att åtgärder snarast möjligt borde av staden vidtagas
för ökande av bostadstillgången med anledning av den ifrågavarande
ökningen av antalet varvsarbetare.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1917 års riksdag om
understöd till uppförande av bostadshus med smålägenheter uppdrogo
stadsfullmäktige i Karlskrona åt en kommitté att inkomma med det yttrande,
vartill nämnda proposition kunde föranleda. Kommittén avgav
betänkande i detta ärende i början av mars 1917. Av betänkandet inhämtades,
att kommittén, för att åstadkomma ett snabbt ingripande
och bereda möjlighet för ett blivande byggnadsföretag att bliva delaktigt
av i förenämnda proposition ifrågasatt understöd, föreslagit såsom
lämpligaste åtgärden att bilda ett bostadsaktiebolag. Ett villkor för
statsunderstöd utgjordes nämligen av fordran på att byggnadsföretaget
i fråga skulle vara påbörjat före 1917 års utgång. Det blivande
bolaget måste såväl för sitt bildande som ock för erhållande av statsunderstöd
vara grundat för ett bestämt byggnadsföretag med i möjligaste
mån fullständiga kostnadsberäkningar och förut bestämt antal
lägenheter. Kommittén hade därför uppgjort ett förslag med planer
och ritningar till bebyggande av den väster om Karlskrona belägna ön
Saltö. Kostnaden för realiserandet av detta förslag i dess helhet hade
av kommittén beräknats uppgå till i runt tal 1,000,000 kronor. Genom
förslagets utförande skulle åstadkommas 143 lägenheter, av vilka 90
om 1 rum och kök och 53 om 2 rum och kök. Vid överlämnandet
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 240 käft. (Nr 269—270.)

2

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

till stadsfullmäktige av bostadskommitténs förslag hade drätselkammaren
hemställt, bland annat, att stadsfullmäktige ville besluta dels att i
ett blivande aktiebolag för uppförande i Karlskrona av bostäder åt
mindre bemedlade teckna aktier till ett belopp av 50,000 kronor, under
villkor att ett antal lägenheter, motsvarande en byggnadskostnad av
200,000 kronor, av bolaget reserverades för att i främsta rummet uthyras
till dem av Karlskrona kronovarvs arbetare, som ville av bolaget
hyra bostäder till de för dessa bestämda hyror, dels att lämna företaget
i fråga bidrag från kommunen i form av tomt mot köpeskillingsrevers
eller i form av vanligt lån, rånte- och amorteringsfritt under 10
år, med sådan förmånsrätt, att statsbidrag och bidrag från pensionsfondsmedlen
kunde erhållas, samt till sådant belopp, att stadens bidrag,
eventuellt inberäknat aktieteckningen, uppginge till minst Va av den
beräknade byggnadskostnaden, 1,000,000 kronor.

Vad drätselkammaren sålunda hemställt hade av stadsfullmäktige
vid sammanträde den 8 mars 1917 bifallits och, enligt vad varvsckefen
inhämtat, väntades det planerade bostadsaktiebolaget bliva färdigbildat
under loppet av maj månad samma år.

Genom det sålunda fattade beslutet torde stadsfullmäktige få anses
bava, så långt då kunnat ske, i handling omsatt fullmäktiges ovan omförmälda
utfästelse om bidrag för åstadkommande av ökad tillgång å
för varvets arbetare avsedda bostadslägenheter. Realiserandet av planen
om Saltös bebyggande vore dock i väsentlig mån beroende på beviljandet
av sökt statsbidrag för byggandet av bro över Saltösund mellan
Karlskrona och nämnda ö.

Då, såsom bostadskommittén beräknat, för en kostnad av 1,000,000
kronor skulle kunna åstadkommas tillsammans 143 nya bostadslägenheter,
torde det dock vara ovisst, om 50 lägenheter om 1 rum och kök
kunde åstadkommas för den angivna summan av 200,000 kronor, men
i allt fall syntes dock de ökade bostadsmöjligheterna till avsevärd del
komma varvsarbetarna till godo.

Sedan Karlskrona stads ovan omförmälda åtgärder för bostadsfrågans
lösning blivit kända, hade det gällt att undersöka, i vad mån behovet
av bostäder för en ökad varvsarbetarstam fyllts genom dessa åtgärder.
För detta ändamål hade enligt införskaffade uppgifter upprättats
en tablå (Bil. 1), utvisande antalet vid varvet anställda daglönare,
dessas civilstånd samt bostadsförhållanden m. m. i januari 1917.

Av denna tablå framginge, att daglönarantalet, som den 1 januari
1914 uppgick till 1,417 man, under de följande åren genom nyantagning
ökats, så att det i januari 1917 utgjorde 1,729 man och således

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26!).

företedde en ökning under åren 1914, 1915 och 191ö av i runt tal 300
man. Den ojämförligt största delen av denna ökning utgjordes av ungt
folk, som innebodde hos familjer, varigenom jämförelsevis få lägenheter
med kök genom ökningen tagits i anspråk. I den mån dessa yngre
arbetare bildade familj, komme emellertid dylika lägenheter att erfordras
även för dem. Av tablån framginge vidare, att omkring 60 % av
daglönarna vore gifta och att nära hälften av hela antalet daglönare
bodde i lägenheter om 1 å 2 rum och kök. Detta visade, att det vore
lägenheter av denna storlek, som borde ytterligare anskaffas för att
möta det av den fortgående ökningen av arbetarstammen uppstående
behovet av bostäder. Den hyra, som betalades för lägenheter av angiven
storlek, vore i medeltal för 2 rum och kök 22 kronor och för 1
rum och kök 14 kronor 50 öre i månaden eller omkring 260, resp.
175 kronor per år. Dessa hyresbelopp måste betecknas såsom ganska
låga och då de vore medeltal, kunde man därav sluta, att åtskilliga av
de lägenheter, som vid tiden för avlåtandet av varvschefens ifrågavarande
skrivelse kunde tillhandahållas, ej motsvarade större fordringar
på rymlighet, bekvämlighet eller prydlighet. Riktigheten av denna slutsats
bestyrktes av ett uttalande av förutnämnda, av stadsfullmäktige i
Karlskrona tillsatta bostadskommitté, vilken i sitt betänkande uti detta
hänseende anfört, att bostadsförhållandena inom samhället redan före
kristiden långt ifrån varit tillfredsställande, utan fastmer visat tecken
till att övergå i en faktisk brist på bostäder för de mindre bemedlade,
vartill komme, att en stor del av de lägenheter, som beboddes av samhällets
i ekonomiskt avseende sämst lottade, vore av så dålig beskaffenhet,
att deras användning såsom människobostäder medförde en hygienisk
fara.

Det torde således få anses vara endast en tidsfråga, när åtskilliga
av de i Karlskrona befintliga bostäderna för arbetare måste utdömas av
hälsovårdsmyndigheterna, och endast den knappa tillgången på smärre
bostäder torde sannolikt hava varit orsaken till att dylikt utdömande
icke redan skett.

Av förutnämnda tablå framginge, att den huvudsakliga ökningen i
daglönarantalet vid varvet under åren 1914, 1915 och 1916 komme på
ingenjör- och torpeddepartementen, vilka — då, såsom ovan nämnts,
ökningen utgjordes av ungt folk — uppvisade förhållandevis minsta
antalet gifta. Om antalet gifta daglönare å dessa departement skulle
bliva lika stort i förhållande till hela antalet, som det vore å artilleri-,
ekipage-, min- och byggnadsdepartementen, skulle antalet gifta för hela
varvet växa med omkring 200 eller från 979 till 1,175, vilket sistnämnda

12

Kung!. Maj.is Nåd. proposition Nr 269.

torde vara det största antal gifta, som en arbetarstam av dåvarande
storlek i mån av nybildning av familjer kunde antagas uppnå.

Åven om det för den dåvarande arbetarstammen ej skulle komma
att behövas en så stor ökning som 200 i antalet 1- och 2-rumslägenheter,
enär man alltjämt torde kunna räkna med en större myckenhet
ungt folk vid ingenjör- och torpeddepartementena än vid de andra departementen,
hade man dock i stället att räkna med ytterligare tillväxt
av daglönarantalet i dess helhet, vadan antalet erforderliga nya lägenheter
för varvsarbetare i allt fall borde sättas till omkring 200.

Man torde kunna förutsätta, att minst hälften eller i runt tal 75 av de
143 lägenheter, som beräknades under de närmaste åren tillkomma genom
den av Karlskrona stad planerade byggnadsverksamheten å Saltö, kunde
komma varvets arbetare tillgodo. Då under åren 1914 och 1915 tillkommit
46 1- och 2-rumslägenheter genom enskild byggnadsverksamhet, syntes
man jämväl kunna förutsätta, att under de närmaste åren ett antal dylika
bostäder skulle tillkomma på privat väg, även om den enskilda byggnadsverksamheten
till följd av fortgående stegring av material- och arbetspris
så hämmades, att man icke kunde räkna med tillkomsten genom
sådan verksamhet under åren 1918 och 1919 av lika många lägenheter
Bom under åren 1914 och 1915. Lågt räknat torde man dock kunna
antaga, att under de närmaste åren genom Karlskrona stads åtgärder
och enskild byggnadsverksamhet minst 100 för varvsarbetare tillgängliga
bostadslägenheter skulle kunna tillkomma. Åven om detta antal
skulle ökas, komme dock denna ökning att åtminstone till en del motsvaras
av den minskning i antalet nuvarande bostäder, som sannolikt
komme att ske genom åtskilliga mindrevärdiga bostäders utdömande av
bostadshygieniska skäl samt genom den minskning i antalet bostäder,
som bleve en följd av framdeles skeende rivning av de byggnader,
som inköpts för varvets utvidgning och som uteslutande innehölle smålägenheter.

De lägenheter, som beräknades kunna tillkomma på nu angivet
sätt, skulle alltså fylla endast omkring hälften av det ökade behovet
av 1- och 2-rumslägenheter för varvets arbetare. Det syntes alltså
vara erforderligt, att staten toge hand om uppförandet av byggnader
för inrymmande av den andra hälften av de erforderliga nya bostadslägenheterna.
Visserligen kunde betänkligheter resas mot att staten
uppträdde såsom hyresvärd för sina arbetare, dels emedan enskilda arbetsgivares
åtgärder i liknande riktning ej alltid slagit väl ut, dels ock
emedan de medel, som staten nedlade på ett sådant byggnadsföretag,

13

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

ej kunde förväntas giva skälig ränta. Men för arbetarstammens utökning
och kvarhållande torde det vara av så stor vikt att hava tillgång
till ett ej alltför litet antal goda och relativt billiga bostäder, att fördelarna
härav måste anses uppväga nämnda olägenheter och böra
skingra betänkligheterna. I denna uppfattning styrktes man därav, att
även enskilda skeppsbyggerifirmor för det dåvarande uppförde arbetarbostäder,
t. ex. Eriksbergs mekaniska verkstads aktiebolag i Göteborg,
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö och öresundsvarvet
i Landskrona, och detta ehuru det i så stora städer som Göteborg och
Malmö borde vara jämförelsevis mycket lättare för arbetarna att finna
lämpliga bostäder än i en så mycket mindre stad som Karlskrona.
Enligt underrättelser, som av varvschefen inhämtats från de båda förstnämnda
av dessa bolag, förväntade man sig icke, att de å arbetarbostäderna
nedlagda kapitalen skulle fullt förränta sig, men ansåges fördelarna
av att kunna för arbetarna disponera över ett antal goda och
billiga bostäder uppväga den penningförlust, som byggnadsföretaget
antoges medföra.

Beträffande antalet bostadslägenheter, som kronan skulle anordna
för varsarbetarna i Karlskrona, kunde tydligen någon bestämd siffra
icke angivas, men enligt den av varvschefen i det föregående gjorda
beräkningen ville det synas, som om antalet ej skulle behöva överstiga
100. Vid sådant förhållande och då alla dessa bostäder ej torde bliva
behövliga inom den närmaste tiden, syntes det vara riktigast att till
en början planera uppbyggandet av ett mindre antal, förslagsvis 50
lägenheter. Då dessa blivit färdiga och tagna i bruk, borde erfarenhet
hava vunnits, om och i vilken utsträckning ökning av detta antal vore
nödvändig.

Platsen för dessa bostäder syntes givetvis vara Saltö, varest staden,
såsom ovan nämnts, avsett tomtplats för arbetarbostäder och dit avståndet
från varvet ej vore alltför stort, allt under förutsättning att den
planerade bron över Saltösund mellan staden och Saltö komme till utförande
inom den närmaste tiden. Byggnadssättet torde, för att hålla
kostnaden inom måttliga gränser samt för att minska kostnaden för
bostädernas uppvärmning, böra vara slutet, med 2-våningshus, försedda
med så många ingångar, att endast högst 4 lägenheter komme på varje
ingång. Lägenheterna torde till större delen böra utgöras av 1 rum
och kök samt 2 rum med kokvrå, samtliga med behövligt källar- och
vindsutrymme. Med hänsyn till det stora antal ogifta arbetare, som
bodde i eget rum, skulle eventuellt på vinden kunna inrättas, jämte
för familjerna behövligt vindsutrymme, några enkelrum. Golvarean

14

Brobyggnad
över Saltösund
i Karlskrona.

Sakkunniga
för utredning
av frågan om
byggande å
Karlskrona
varv av
andra fartyg
än krigsfartyg.

Kung!,. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

per eldstad torde förslagsvis böra upptagas till 20 å 21 kvadratmeter
och rumshöjden till 3 meter, bjälklag inberäknat. Byggnadsmaterialet
torde böra vara tegel för minskande av eldfara och underhållskostnad.

Byggnader av ungefärligen den nu antydda typen hade utförts
eller vore under utförande vid Kockums verkstäder i Malmö och Eriksbergs
verkstäder i Göteborg, från vilka verkstäder planritningar och
åtskilliga upplysningar om dessa byggnadsföretag erhållits.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde varvschefen, att marinförvaltningen
ville uppdraga åt honom att med Karlskrona stad inleda
underhandlingar om villkoren för förvärvande av tomtplats å Saltö för
de arbetarbostadsbyggnader, som kronan kunde komma att därstädes
uppföra, samt att uppgöra förslag och kostnadsberäkningar för
uppförande av en sådan byggnad å nämnda ö i enlighet med ovan
framställda förslag.

Innan jag går vidare, torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t i proposition
(nr 76) till 1917 års riksdag föreslagit riksdagen medgiva, att
av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar finge användas ett belopp
av högst 52,600 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona. Nämnda
belopp utgjorde Va av den beräknade kostnaden för bron, 79,000
kronor.

Enligt vad riksdagen i skrivelse (nr 156) vid nämnda riksdag anmält,
har riksdagen, då för lösande av arbetspersonalens vid kronovarvet
i Karlskrona bostadsfråga staten måste anses äga ett direkt intresse
av den ifrågasatta brobyggnadens tillkomst, bifallit Kungl. Maj:ts
förevarande framställning. Riksdagen uttalade därvid tillika, att riksdagen
förutsatte, att Kungl. Maj:t med Karlskrona stad träffade sådan
överenskommelse, att av det tomtområde, som genom denna brobyggnads
uppförande utvunnes, en tillräcklig del måtte för en avsevärd tid
framåt stå till förfogande för tillgodoseende av varsarbetarnas behov av
lämpliga bostäder.

Vidare torde jag få bringa i erinring, att 1916 års riksdag, i anledning
av i ämnet väckta motioner, i skrivelse (nr 5) anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte låta utreda dels lämpligheten av att ordna varrsdriften
i Karlskrona så, att varvet sattes i stånd att utföra reparation
och nybyggnad av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, dels
de åtgärder utöver de i förenämnda kommittéförslag av den 23 mars
1915 angivna, som härför bleve erforderliga.

15

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

Efter det chefen för sjöförsvarsdepartementet genom nådigt beslut
den 21 juni 1916 bemyndigats att tillkalla särskilda sakkunniga för att
inom departementet biträda med den av riksdagen sålunda begärda utredningen
samt med stöd av nämnda bemyndigande sakkunniga blivit
av departementschefen den 1 juli samma år för sagda ändamål tillkallade,
hava bemälda sakkunniga den 27 december 1917 överlämnat betänkande
och förslag angående utvidgning av Karlskrona örlogsvarv i syfte att
sätta varvet i stånd att utföra reparation och nybyggnad även av andra
för staten avsedda fartyg än krigsfartyg.®) I detta betänkande, som
för närvarande är utställt till yttrande av vederbörande myndigheter,
hade de sakkunniga även uttalat sig beträffande förberörda av varvschefen
i Karlskrona med skrivelse den 25 april 1917 överlämnade utredning
samt därvid — med förmälan att enligt verkställda beräkningar
den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av varvet komme att
fullt genomförd kräva en ytterligare utökning av ingenjördepartementets
arbetarstam av något mer än 1,000 man — uttalat, att de för sin
del icke funnit något att erinra mot de principer för arbetarfrågans
lösning, som i varvschefens utredning verkställts, och de positiva förslag,
som i samband därmed framlagts. I avseende särskilt å bostadsfrågan
hade de sakkunniga, i anslutning till varvschefens förslag om
uppförande genom kronans försorg av bostadshus för varvets arbetare
å Saltö, även kommit till den övertygelsen, att den sålunda anvisade
vägen vore den enda framkomliga, därest inom rimlig tid arbetarbostäder
i tillräcklig mängd och av nöjaktig beskaffenhet skulle kunna åstadkommas
för tillgodoseende av det väntade behovet. Kristiden hade i
Karlskrona liksom annorstädes utövat ett synnerligen ogynnsamt inflytande
på byggnadsverksamheten och medfört så gott som fullständig
stagnation i den privata produktionen av bostadslägenheter. De menliga
verkningarna härav torde trots de ansträngningar, som av såväl
stat som kommun gjordes för bostadsbristens avhjälpande, komma att
göra sig kännbara under en avsevärd tid framåt. Under sådana omständigheter
framstode det för kronan som en tvingande nödvändighet
att taga saken i egna händer och genom uppförande av ett tillräckligt
antal bostadshus säkerställa behovet av bostäder för de arbetare,
som genom utvidgningen och varvsdriftens utveckling i övrigt komme
att tillföras varvet.

*) Beträffande det av de sakkunniga avgivna förslagets inverkan på 1916 års
riksdags beslut i fråga om utvidgning och modernisering av Karlskronavarvet har
lämnats redogörelse i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (femte huvudtiteln,
punkt 15, sid. 157 o. 158.)

16

Värr sch ef ens
i Karlskrona
skrivelse den
24 januari

1918.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

För detta ändamål kunde på grund av lokala förhållanden någon
annan plats än Saltö icke gärna ifrågakomma. Genom 1917 års riksdags
beslut att anvisa medel som bidrag till anordnande av broförbindelse
mellan staden och Saltö hade brons tillkomst säkerställts och
därigenom en viktig betingelse skapats för öns bebyggande. Förslag
till stadsplan för en del av området hade redan utarbetats och vore för
det dåvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Genom de av riksdagen
stipulerade villkoren för utbekommande av statsbidraget till brobyggnaden
hade staden tillförbundits att i nödig utsträckning tillhandahålla
kronan lämpliga tomter. Nödiga förutsättningar för byggnadsarbetenas
snara påbörjande vore sålunda för handen.

I enlighet med varvschefens i skrivelse till marinförvaltningen den
25 april 1917 gjorda hemställan har ämbetsverket — som ansett, att
frågan om beredande av bostäder i erforderlig utsträckning åt nytillkomna
arbetare vid varvet icke kunde lösas annorledes än genom statens
ingripande samt att lämpligaste vägen härför vore den, att staten
själv i samband med den pågående utvidgningen av varvet ginge i
författning om uppförande av bostadshus i nödig omfattning — den
18 maj samma år anmodat varvschefen att dels med Karlskrona stad
inleda underhandlingar om villkoren för förvärvande av tomtplats å
Saltö för de arbetarbostäder, som staten kunde komma att uppföra,
samt till ämbetsverket insända förslag till avtal i sådant hänseende,
dels ock uppgöra och till ämbetsverket inkomma med förslag och
kostnadsberäkningar för uppförande av arbetarbostäder å nämnda ö.

Med anledning härav har varvschefen i skrivelse till marinförvaltningen
den 24 sistlidna januari meddelat, att efter förhandlingar mellan
honom och stadens myndigheter rörande det tomtutrymme å Saltö, som
kunde erfordras för de arbetarbostäder, vilka staten eventuellt kunde
komma att där uppföra, samt villkoren för detta utrymmes förvärvande
av kronan, stadens drätselkammare den 6 september 1917 till stadsfullmäktige
i Karlskrona avgivit utredning rörande bebyggande av Saltön
m. m. Av denna utredning inhämtades, bland annat, att av drätselkammaren
uppgjorts förslag till avtal med kronan om upplåtelse av
vissa tomter å Saltö (Bil. 2), vilket förslag underställts stadsfullmäktiges
godkännande. Enligt detta avtal berättigades kronan att för ett pris
av 12 kronor per kvadratmeter och på i övrigt angivna villkor inköpa
de å bifogade karta (Bil. 3) med nr 3, 4 och 5 betecknade tomterna i
kvarteret III å Saltö, vilka tomter innefattade en areal av tillhopa 1,840
kvadratmeter, under förutsättning att kronan med staden avslutade köp

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

av dessa tomter senast den 31 december 1918. Vidare hade kronan i
avtalet medgivits rätt att mot en köpeskilling av 1 krona 50 öre per
kvadratmeter före utgången av år 1929 inköpa dels tomterna i kvarteren
XIV—XVI med en areal av tillhopa omkring 9,750 kvadratmeter och
dels den ytterligare tomtmark intill en areal av 30,000 kvadratmeter,
som för kronans räkning kunde erfordras. Beträffande upplåtelse av
mark å Saltö till förutnämnda aktiebolag för uppförande av bostadshus,
inredda till mindre lägenheter med högst 2 rum och kök, framginge
av utredningen, att av nämnda aktiebolag finge förvärvas tomterna
nr 6, 7 och 8 i kvarteret I samt tomterna nr 1 och 2 i kvarteret II,
under villkor, bland andra, att bolaget förbunde sig att i de byggnader,
som bolaget hade för avsikt att uppföra å nämnda tomter, uthyra ett
antal lägenheter, motsvarande en byggnadskostnad av 200,000 kronor,
till i främsta rummet sådana varvsarbetare, som av bolaget ville hyra
bostäder till för dessa bostäder bestämda hyror.

I skrivelse till varvschefen den 29 oktober 1917 hade — anförde
varvschefen vidare — drätselkammaren anmält, att ett av stadens byggnadschef
uppgjort förslag till stadsplan över Saltö blivit underställt
Kungl. Maj:ts prövning, i vad anginge den närmast intill omförmälda
bro över Saltösund belägna delen av Saltö, vilket område omfattade
den mark, som å kartan (Bil. 3) betecknats med I, II, III och IV, samt
att stadsfullmäktige vid sammanträde den 27 september 1917 för sin
del godkänt förut omförmälda förslag till avtal med kronan om upplåtelse
av tomter å nämnda ö. Då de villkor, som stadsfullmäktige i
Karlskrona sålunda erbjudit kronan för markförvärv å Saltö, syntes
varvschefen vara för kronan antagliga, hade varvschefen hemställt, att
omförmälda förslag till avtal måtte även från kronans sida godkännas
och köp med staden av kronan avslutas senast den 31 december innevarande
år beträffande tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å Saltö
för det erbjudna priset av 12 kronor per kvadratmeter.

Tillika hade varvschefen överlämnat ett av chefen för varvets byggnadsdepartement
uppgjort förslag jämte kostnadsberäkning och ritningar
för uppförande av arbetarbostäder å de nu till inköp föreslagna
tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III. Såsom av sagda förslag och ritningar
framginge, skulle arbetarbostäderna inrymmas i ett sammanhängande
bostadshus av tegel i tre våningar och bestå av 32 lägenheter
om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök. Kostnaderna
beräknades uppgå, för själva byggnaden till 397,000 kronor, för
tomtförvärvet (1,840 kvadratmeter å 12 kronor per kvadratmeter) till
22,080 kronor och för kronan åliggande gatuarbete till 3,500 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 käft. (Nr 269—270.) 3

Marinförvaltningens
skrivelse
den 25
februari 1918.

Departementschefens
yttrande.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

vartill torde böra läggas i förslaget omförmäld kostnad för brandbottnar
å vindarna med 2,500 kronor. Den totala kostnaden för byggnadens
uppförande skulle alltså uppgå till 425,080 kronor. På sätt
chefen för byggnadsdepartementet framhållit, funnes dock med hänsyn
till rådande förhållanden ingen säkerhet för, att denna kostnadsberäkning,
som vore uppgjord på grundval av dåvarande material- och arbetspris,
bleve gällande för längre tid.

Med överlämnande av varvschefens i Karlskrona förenämnda skrivelse
den 24 januari innevarande år med tillhörande handlingar och ritningar,
har marinförvaltningen i skrivelse den 25 sistlidna februari anfört
att, då det vore av vikt, att bostadsfrågan ordnades i så god tidT
att varvets utveckling ej hindrades genom uppkommande brist på bostäder
åt arbetarna, ämbetsverket hölle före, att förevarande byggnadsförslag
borde så snart ske kunde bringas till verkställighet; och har
marinförvaltningen fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med
godkännande av det utav stadsfullmäktige i Karlskrona uppgjorda förslaget
till avtal med kronan om upplåtelse av tomter å Saltö, föreslå
riksdagen att för inköp av tomter å nämnda ö samt uppförande å desamma
av ett bostadshus, allt i enlighet med varvschefens förslag, bevilja
på extra stat för år 1919 ett anslag av 425,080 kronor.

Såsom av det förut sagda framgår, utgöras de åtgärder, som enligt
den i föreliggande ärende verkställda utredningen synas böra vidtagas
för att i samband med den av 1916 års riksdag beslutade utvidgningen
av flottans varv i Karlskrona kunna rekrytera och bibehålla
en efter varvsdriftens utveckling lämpad, skicklig arbetarstam, dels
av anordnande av lärlingsutbildning vid varvet, dels av ordnande av
varvsarbetarnas avlöningsförhållanden och dels av åstadkommande av
arbetarbostäder i erforderlig utsträckning.

Vad till en början angår frågan om lärlingsutbildningen, har marinförvaltningen
i skrivelse den 1 oktober 1917, angående regleringen
av utgifterna under femte huvudtiteln för år 1919, meddelat, att det
vid företagen preliminär undersökning visat sig, att anordnandet av
sådan utbildning vid varvet inginge såsom ett viktigt led bland de åtgärder,
som erfordrades för att nå det avsedda ändamålet, särskilt med
avseende å rekryteringen; och hade varvschefen i Karlskrona i sitt den
17 augusti 1917 avgivna förslag till beräkning av utgifterna vid varvet
uppgivit, att enligt omförmälda preliminära undersökning lärlingsutbild -

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

ningen skulle komma att medföra en engångskostnad av 229,600 kronor
för beredande av lokaler och anskaffning av maskiner m. m. ävensom
en årlig utgift av 47,000 kronor till avlöning åt lärare samt åt
elever under viss tid av utbildningen m. m. Samtidigt hade marinförvaltningen
anmält, att utsikt förefunnes, att definitivt förslag i denna
fråga kunde föreligga i så god tid, att proposition i ämnet kunde avlåtas
till innevarande års riksdag. Jag har emellertid numera från marinförvaltniugen
inhämtat, att ämbetsverkets avsikt i förevarande avseende
icke kunnat förverkligas.

Beträffande vidare spörsmålet om ordnandet av varvsarbetarnas avlöningsförhållanden
anhåller jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 12 maj 1917 meddelat föreskrifter i detta hänseende.
Enligt de grunder, som i nämnda nådiga brev fastslagits, skola vid
flottans varv anställda arbetare tills vidare tillgodonjuta vissa minimilöner,
vilka för särskilda grupper av personalen årligen bestämmas av
marinförvaltningen efter förslag av vederbörande varvschefer; och skola
varvscheferna vid sådant förslags avgivande, i den mån så lämpligen
kan ske, följa de minimilöner, som tillämpas inom den enskilda industrien
på resp. platser och inom motsvarande arbetsområden. Vidare
har föreskrivits, att framställning till vederbörande varvschef eller varvsdepartementschef
av önskemål från varvsarbetarna beträffande avlöningsförmåner
eller arbetsvillkor i övrigt skall ske genom delegerade, vilka
årligen väljas av arbetarna vid de särskilda varvsdepartementen vart för
sig enligt vissa grunder. Sålunda utsedda delegerade skola även beredas
tillfälle att, då fråga av varvschef eller varvsdepartementschef väckes
om mera väsentlig ändring beträffande avlöningsförmåner eller arbetsvillkor
i övrigt, uttala sig rörande sådan ändring.

Övergår jag därefter till den här föreliggande frågan, nämligen
åstadkommande i erforderlig utsträckning av bostäder för arbetarpersonalen
vid Karlskronavarvet, vill jag till en början erinra, hurusom den
år 1914 tillsatta kommittén för utredning rörande varvets utvidgning
utgått från, att det behov av ytterligare arbetarbostäder, som uppkomme
i samband med nämnda utvidgning, skulle kunna fyllas genom åtgärder
från Karlskrona stads sida och genom enskild byggnadsverksamhet, samt
att följaktligen staten icke skulle behöva eller ens borde vidtaga några direkta
anstalter i sådant syfte. Emellertid har vid den fortsatta utredning
i denna fråga, som varvschefen i Karlskrona efter anmodan av marinförvaltningen
verkställt, befunnits, att erforderligt antal arbetarbostäder
icke kunde antagas komma att på nu nämnda sätt beredas. I främsta
rummet har skälet härtill varit den stagnation i byggnadsverksamheten,

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

som inom Karlskrona, liksom på andra orter, uppstått till följd av de
på senare tiden väsentligt höjda material- och arbetsprisen. Varvschefen
har beräknat, att det antal nya 1- å 2-rumslägenheter, som
under de närmaste åren erfordrades för att tillgodose det under dessa
år uppkommande behovet, kunde uppskattas till 200. Av dessa antogos
100 lägenheter kunna åstadkommas genom åtgärder från stadens sida
och genom den enskilda företagsamheten inom byggnadsindustrien. Beträffande
det återstående antalet av 100 lägenheter ansågs nödvändigt,
att staten själv föranstaltade om, att dessa lägenheter komme till stånd,
därvid det Byntes vara riktigast, att staten till en början ginge i författning
om uppbyggande av ett mindre antal, förslagsvis 50 lägenheter.

Mot varvschefens beräkning av storleken av det ytterligare antal
lägenheter för varvsarbetare, som betingas av den utav 1916 års riksdag
beslutade utvidgningen av Karlskronavarvet, anser jag mig icke kunna
framställa någon erinran. Det bör härvid uppmärksammas, att under
de närmast föregående åren — särskilt under åren 1914—1916 — en
icke obetydlig ökning i arbetarstammen inträtt samt att man synes
kunna antaga, att denna ökning, även frånsett nämnda utvidgning av
varvet, kommer att vidare fortgå. Därjämte äro, såsom från skilda håll
vitsordats, åtskilliga av de nu inom staden befintliga mindre lägenheterna
av den beskaffenhet, att de rätteligen böra av bostadshygieniska
skäl utdömas.

För bedömande av spörsmålet, om och i så fall i vad mån staten
bör direkt ingripa för att lösa den föreliggande bostadsfrågan, har jag
låtit införskaffa en närmare utredning i ärendet. Därav har framgått,
att förutnämnda aktiebolag — vilket den 26 juni 1917 bildats under
benämning aktiebolaget Trossö med ändamål att, efter förvärvande av
lämpliga tomter i Karlskrona, därå uppföra sunda och i övrigt lämpliga
bostadshus, inredda till mindre lägenheter med högst 2 rum och kök'',
samt att på billiga villkor uthyra dessa lägenheter ävensom att utöva
annan med nu angivna förenlig verksamhet — genom köpebrev den 18
december samma år av Karlskrona stad förvärvat tomterna nr 6, 7
och 8 i kvarteret I samt nr 1, 2, 11 och 12 i kvarteret II å Saltö. Enligt
nämnda köpebrev har bolaget förbundit sig att av de lägenheter, som
komme att inrymmas å nämnda tomter, uthyra ett antal lägenheter,
motsvarande en byggnadskostnad av minst 200,000 kronor, till i främsta
rummet dem av i Karlskrona varande varvsarbetare, som av bolaget
vilja hyra bostäder till de för dessa bestämda hyror. Bolaget har hittills
låtit å Saltö uppföra två hus med vardera 4 bostäder om 2 rum
och kök. Vidare har bolaget planerat byggande dels av ett hus med

21

Kungl. Maj.ts Nåd. Froposition Nr 269.

24 bostäder om 1 rum och kök, vilket är avsett att bliva färdigt till
den 1 oktober 1918, och dels av ett bus med 3 bostäder om 2 rum
och kök samt 42 bostäder om 1 rum och kök, avsett att färdigställas
under år 1919. Av bolaget skulle sålunda under den närmaste tiden
uppföras, tillsammans med de redan uppförda, 77 lägenheter, av vilka
66 om 1 rum och kök samt 11 om 2 rum och kök.

Då sålunda behov föreligger av ett avsevärt antal ytterligare bostäder
för varvsarbetare, tvekar jag icke att förorda myndigheternas förslag, att
staten själv föranstaltar om utfyllande i viss omfattning av ifrågavarande bostadsbrist.
Det måste nämligen enligt min mening anses tillkomma staten
att beträffande den personal, som är anställd i dess tjänst, sörja för, att
bostadsfrågan löses på ett tillfredsställande sätt. Jag anser mig i detta fall
äga så mycket större skäl därtill, som kravet på ett ökat antal arbetarbostäder
är direkt föranlett av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut om
Karlskronavarvets utvidgning, samt annan utväg för denna angelägenhets
nöjaktiga ordnande för närvarande icke står till buds. Visserligen
äro de för närvarande högt uppdrivna byggnadskostnaderna ägnade att
härvid väcka någon betänklighet, men det synes mig å andra sidan, att
denna omständighet icke bör tillmätas avgörande betydelse, då säkerställandet
av varvsarbetarnas behov av bostäder måste anses vara av
tvingande nödvändighet påkallat. Det förtjänar även beaktas, att det
kapital, som för ändamålet tages i anspråk, kommer att lämna en viss,
om ock begränsad avkastning genom de hyresbelopp, som för bostäderna
av varvsarbetarna erläggas.

I likhet med myndigheterna är jag även av den uppfattningen, att
statens bostadsbyggande nu kan och bör begränsas till endast ett:
mindre antal lägenheter, avsedda delvis för gifta och delvis för ogifta
varvsarbetare.

Såsom förut omförmälts, har uppgjorts förslag till avtal mellan
staten och Karlskrona stad om inköp för statens räkning för ett pris av
12 kronor per kvadratmeter av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å
Saltö (Bil. 2 och 3), vilket avtal blivit av stadsfullmäktige i. Karlskrona
vid sammanträde den 27 september 1917 för deras del godkänt under
förutsättning, att köpet komme att avslutas senast den 31 december
1918. Vidare har utarbetats ritningsförslag jämte tillhörande kostnadsberäkning
till uppförande å nämnda tomter av ett bostadshus, innehållande
32 lägenheter om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.
Kostnaderna för inköp av tomterna, vilka innefatta tillhopa 1,840 kvadratmeter,
skulle uppgå till 22,080 kronor, vilken köpeskilling enligt
bestämmelse i avtalet skulle kontant gäldas vid köpebrevets under -

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

tecknande. Härtill komma utgifterna för kronan åliggande gatuarbete
med 3,500 kronor. Kostnaderna för byggnaden hava beräknats till
sammanlagt 399,500 kronor. Den totala kostnaden utgör sålunda 425,080
kronor.

Vid den granskning, som jag låtit såväl omförmälda förslag till avtal
som ock ritningsförslaget med tillhörande kostnadsberäkning undergå,
har jag icke funnit anledning till någon erinran.

Nyss är nämnt, att de bostadshus, som äro avsedda att byggas
såväl av staten som av aktiebolaget Trossö, skola uppföras å Saltö
vid Karlskrona. Denna ö är redan tidigare inkorporerad med Karlskrona
stad; och har genom nådigt brev den 22 sistlidna januari
fastställts förut omförmälda förslag till stadsplan för viss del av Saltö,
varå äro belägna bär ifrågavarande, till bebyggande av staten och aktiebolaget
Trossö avsedda tomter, ävensom meddelats vissa bestämmelser
med avseende å sättet för byggnadskvarterens användande.

Förutsättningen för bebyggandet av Saltö är emellertid, att den
planerade broanläggningen över Saltösund kommer till stånd. I avseende
härå torde jag få nämna, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den
15 nästlidna mars fastställt en av byggnadschefen i Karlskrona upprättad
plan för uppförande av fast bro över Saltösund, att i huvudsakliga
delar lända till efterrättelse vid arbetsföretagets utförande, och i
i samband därmed för ändamålet beviljat statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
till belopp av 52,600 kronor, att utbetalas från sjätte
huvudtitelns allmänna besparingar, under villkor bland annat att Karlskrona
stad till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdar förbindelse
att återbetala statsbidraget, därest staden icke skulle uppfylla de åtaganden,
vartill staden utfäst sig genom det av stadsfullmäktige vid
sammanträde den 27 september 1917 godkända förslaget till avtal med
kronan om upplåtelse till densamma av tomter å Saltö (Bil. 2).

Marinförvaltningen har i sin berörda skrivelse den 25 sistlidna februari
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med godkännande av förenämnda förslag
till avtal, föreslå riksdagen att för inköp av ifrågavarande tomter å Saltö
samt uppförande å desamma av ett bostadshus bevilja på extra stat
för år 1919 ett anslag av 425,080 kronor. Med anledning härav har
jag i ämbetsskrivelse till marinförvaltningen den 2 innevarande april
framhållit, dels att, enär i berörda avtal inginge bestämmelse, att köpet
rörande tomterna skulle avslutas senast den 31 december 1918 och att
köpeskillingen skulle kontant gäldas vid köpebrevets undertecknande,
erforderliga medel för förvärvandet av tomterna torde böra äskas på
tilläggsstat för år 1918, samt att, då det därjämte syntes mig ange -

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

läget, att ifrågavarande byggnadsarbete påbörjades redan innevarande
år, ävenledes någon del av det för detta arbete behövliga anslaget torde
böra begäras på tilläggsstat för år 1918; och har jag med hänsyn till
nu nämnda omständigheter anhållit, att marinförvaltningen måtte taga
frågan om sättet för beredande av medel för ifrågavarande ändamål
under förnyad omprövning samt därefter inkomma med det yttrande
och förslag, som därav kunde föranledas.

Till svar härå har marinförvaltningen i skrivelse den 5 innevarande
april anmält, att för innevarande år syntes böra anvisas dels de för inköp
av tomter och utförande av vissa gatuarbeten beräknade medlen,
tillsammans 25,580 kronor, dels ock för ifrågavarande byggnadsarbetes
påbörjande samt för materialinköp 150,000 kronor utav det för byggnadens
uppförande beräknade beloppet, 399,500 kronor.

Häremot bar jag för min del icke något att erinra; och lära de för
innevarande år erforderliga beloppen böra äskas på tilläggsstat till riksstaten
för år 1918.

Om beredande av medel för täckande av ifrågavarande kostnader
kommer chefen för finansdepartementet att framdeles under riksdagens
lopp framställa erforderligt förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att, med godkännande av berörda förslag till avtal mellan
staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse till staten av vissa
tomter å Saltö, för inköp av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å
nämnda ö samt för utförande av vissa i samband därmed stående gatuarbeten
på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 25,580 kronor;

dels ock att för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med av mig
förordat förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans station
i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 399,500 kronor och därav
anvisa å tillläggsstat till riksstaten för år 1918 ett belopp av 150,000
kronor och å extra stat för år 1919 återstående 249,500 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

C. E. Landberg.

24

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269.

■ Bil. 1.

Daglönarantalet vid flottans varv i Karlskrona, dess fördelning på departement
samt ökning från början av år 1914 till slutet av år 1916.

Departement.

Antalet daglönare

Ökning

eller

minsk-

ning.

Anmärkningar.

1 jan.

1914.

31 dec.
1916.

Artilleridepartementet .....................

Ekipage » .....................

Torped » .....................

Min » .....................

Ingenjör » .....................

Byggnads » .....................

Summa

159

132

129

17

825

155

150

135

183

16

1,054

171

— 9

+ 3

+ 54

— 1

+ 229

+ 16

Ökningen på torped- och ingenjör-departementen utgör tillsammans
283 man, på de fyra andra de-partementen sammanlagt endast

9 man.

1,417

1,709

+ 292

Daglönarnas vid flottans varv i Karlskrona bostadsförhållanden i januari 1917.

Departement

Antal

dag-

lönare

Va

1917

Civilstånd

Antal

hus-

ägare

KÖk eller
del i kök samt

Ogifta,

som

bebo

eget

rum

Inneboende
och hemma-söner samt
gifta, som bo
i lägenhet
utan kök

gifta

ogifta

3 eller
flera

ruin

2 rum

1 rum

Artilleridepartementet........

150

106

44

_

22

62

31

15

20

Ekipage » ......

135

81

54

5

13

51

21

11

34

Torped » .......

178

63

115

1

5

46

21

35

70

Min » ......

15

14

1

4

1

5

4

1

—

Ingenjör » .........

1,081

597

484

83

42

310

170

139

337

Byggnads » .........

170

118

52

14

8

60

36

33

19

Summa

1,729

979

750

107

91

534

283

234

480

Hyra i

medeltal per månad (kronor)

28.53

21.85

14.56

13

1

— 1

Kun f/l. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269.

25

Bil. 2.

Förslag

till

avtal

mellan kronan och Karlskrona stad om upplåtelse av tomter å Saltö.

Sedan Karlskrona stad av kronan beviljats bidrag med 52,600 kronor
till anordnande av bro över Saltösund, så är under förutsättning, att
staden kommer i åtnjutande av sagda statsbidrag, mellan drätselkammaren
å stadens vägnar i enlighet med stadsfullmäktiges i Karlskrona

bemyndigande av den ................................. 1917, å ena, samt .....................

.............................. å kronans vägnar, å andra sidan, träffat följande avtal:

l:o. Kronan berättigas inköpa tomterna nr 3, 4 och 5 i tredje
kvarteret å Saltö mot ett pris av 12 kronor pr kvadratmeter att kontant
gäldas vid köpebrevets undertecknande, därvid staden förbinder sig att
under förutsättning, att kronan bebygger tomterna, bekosta de invid
de nämnda tomterna varande gatornas planering samt framdragande till
tomtgränserna av avloppsledningar och elektriska ledningar, anordnande
av huvudledningar för vatten ävensom erforderlig gatubelysning i de
ifrågavarande gatudelarna samt, när gasledning bliver av staden framdragen
till Saltö, anordnande av huvudledningar för gas i de nämnda
gatorna, medan däremot kronan förbinder sig dels, om den vill förvärva
tomterna, att därom med staden avsluta köp senast den 31 december
1918, efter vilken tid stadens anbud beträffande försäljning av
dessa tomter till kronan alltså ej längre är för staden bindande, dels
att för tomterna erlägga årliga tomtören i enlighet med vad som bestämts
för andra tomter inom de nya stadskvarteren d. v. s. 10 öre pr kvadratstång
eller 1,136 öre pr kvadratmeter, dels ock att vidkännas alla de
förpliktelser, som, jämlikt § 2 i stadgan angående reglering av gatuunderhållet
härstädes, åligga tomtägare;

2:o. Kronan berättigas inköpa tomterna i kvarteren XIV—XVI å
Saltö mot en kontant köpeskilling av 1 krona 50 öre pr kvadratmeter
samt förpliktelse att erlägga tomtören och ställa sig till efterrättelse
stadgandena i § 2 gatustadgan ävensom förbindelse, att kronan till självkostnadspris
ersätter staden kostnaderna för:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 höft. (Nr 269—270.) 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

a) anläggning inkl. stensättning eller makadamisering av den till
sagda kvarter ledande huvudtillfartsvägen med början vid den stadsplanegräns,
om vars fastställande ansökan skett hos Kungl. Maj:t.

b) anläggning inkl. stensättning eller makadamisering av de sagda
kvarter omgivande gator samt av de inom kvarteren belägna gatorna;

c) anläggning av såväl huvudavloppsledning från kvarteren i fråga
som för kvarteren (tomterna) erforderliga avloppsbiledningar;

d) anläggning av såväl en 200 mm. huvudvattenledning från nämnda
stadsplanegräns fram till kvarteren som alla för kvarteren (tomterna)
erforderliga vattenservisledningar;

e) anordnande av elektrisk gatubelysning i de ovan omnämnda
gatorna.

Underhållet av de gator och ledningar, vilkas anläggningskostnad
kronan sålunda åtagit sig gälda, bekostas efter anläggandet av staden.

De arbeten, som staden sålunda skall utföra mot ersättning av kronan,
skola av staden verkställas i den mån tomterna inom de nämnda
kvarteren av kronan bebyggas.

Staden förbinder sig att söka åstadkomma, att sådana byggnadsbestämmelser
bliva fastställda för de kvarter, varinom de tomter, som
kronan sålunda äger rätt att förvärva, äro belägna, att desamma få bebyggas
med byggnader med slutet byggnadssätt i tre våningar.

När gasledning bliver av staden framdragen till Saltö, förbinder sig
staden att på sin bekostnad anordna huvudledningar för gas i de ovan
omförmälda gatorna.

Elektriskt gatuledningsnät, avsett för inomhusbelysning, jämte erforderliga
serviser, förbinder sig staden att på sin bekostnad anbringa
samtidigt med anordnandet av den elektriska gatubelysningen, därvid,
om gemensamt ledningsnät anbringas för gatubelysningen och inomhusbelysningen,
kostnaden för detta nät fördelas mellan kronan och staden
på sätt, varom överenskommes före ledningsnätets utförande.

Alla de anläggningar, ledningar m. m., som staden utför mot -ersättning
av kronan, bliva stadens egendom, varöver staden äger att fritt
förfoga, och är kronan skyldig ersätta staden kostnaden för dessa anläggningar,
ledningar m. m., även om de blivit av staden utförda, innan
kronan inköper någon av de ifrågavarande tomterna, och inträder betalningsskyldigheten
i detta fall, så snart resp. tomter av kronan förvärvats
från staden.

Staden förbehåller sig uppskov med utförandet av ovannämnda anläggningar,
ledningar m. m., i den mån arbetet hindras eller omöjliggöres
genom strejk, lockout eller force majeure, vartill räknas, bland

27

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

annat, mobilisering och krig, även sådant krig, vari Sverige ej är invecklat,
samt statsbeslag å till arbetet erforderlig vara eller materiel.

3:o. Därest för kronans räkning erfordras ytterligare tomtmark, må
kronan på enahanda villkor, som angivits under 2:o — dock med nedannämd
undantag i fråga om sättet för tomternas bebyggande — förvärva
dylik mark kvartersvis, såvida ej genom särskild överenskommelse till
kronan överlåtes del av kvarter, för vilken händelse i varje fall överenskommes
om ersättning för arbeten med gator och ledningar.

.Dylik tomtmark må kronan på de nämnda villkoren förvärva intill
en areal av 30,000 kv.-meter, därvid skall iakttagas, att, om ej annat
avtalas, bebyggandet sker i följd från förut bebyggt område kvarter
efter kvarter.

Staden förbinder sig att i den utsträckning, staden anser så kunna
med hänsyn till estetiska och andra synpunkter äga rum, tillse, att även
nämnda tomtmark får bebyggas med byggnader med slutet byggnadssätt,
dock till högst tre våningars höjd.

4:o. Vattentorn eller motsvarande anordning tillförbinder sig staden
ej att anordna å Saltö, så vitt ej kronan åtager sig att deltaga i
kostnaden därför med belopp, varom överenskommelse kan träffas.

5:o. Kronans rätt att förvärva den under l:o—3:o här ovan omförmälda
tomtmark blir beroende på Kungl. Maj:ts godkännande av
stadsplan för de områden, som äro i fråga, och förbehåller sig staden
att i det preliminära förslag till dylik plan, som upprättats men ej underställts
vederbörandes prövning, göra de jämkningar och förändringar,
staden kan finna vara av behovet påkallade.

6:o. Såvida ej annat avtal dessförinnan träffats, upphör kronans rätt
att på angivna villkor förvärva den under 2:o och 3:o här ovan omförmälda
tomtmark med utgången av år 1929.

7:o. I den mån sådant utan olägenhet för staden kan ske må kronan
under den tid, då bebyggande av tomterna i fråga pågår, utan särskild
avgift begagna staden tillhöriga upplagsplatser invid ev. befintliga
bryggor å Saltö.

8:o. Kronan förbinder sig, därest områdena i fråga vid bebyggandet
ej äro lagda under stadsplan, att vid bebyggande av tomterna rätta sig
efter de föreskrifter, som innehålles i byggnadsstadgan för rikets städer,
stadens byggnadsordning samt de särskilda byggnadsbestämmelser, som
äro eller kunna bliva föreslagna för områdena i fråga.

9:o. Kronan åtager sig att gälda alla kostnader för lagfart å de
områden, som av staden upplåtas till kronan, stämpel till köpebreven
däri inbegripen.__

Bilaga ö5

v*

Fi

BSLAG -

Tl LL

Bostadsområden å 5altö^

-—INVID Karlskroma -

‘ C//fträrkrr • o/nr#e/e • *so rn • a g//*/orjf■ éeéiifffa j ■ a- t5a7fo’.

- * — {omter- aojeMcf*. a//4-+n/Sf/-s/u/*/-brnnaMj saf/

" — t*.nfrr- *VJ **/*/* • stM År & Vigg J. m et/. Jre>f3n/a</e.A>a isJn/vasAu.

M — ^rr/sr. av jerf c/a. a/A b e^tfreaj• »tet/. /"vä/m tti/rj/rf/j.

" — a esse k c/* • a//-lée& 1/044 etter/. en/amt/rj hus .

* — /or* ter- /ar es/*t>ta . a//, et*t - /arvet ris g j • /fre tran

^ T " i?tf4friac/er j-■ jAro/a ■ ce#0/0 ra/• • /f-B ■ 7~roJ5So ",

'' Stopp/■ • Sr* Att j- ^. 6oj/g</er- * ■ Ir/setr.^

Q Fpre//f/. r/e*?''/*. /4/A

D* -*- >*■ojt>^»/. ''/rmhuj — ^ boj/*Mer- a . 2- Ytteer ■ j .Jcök.

rf '' Fa re//g/ . ^ert. ''A> • /*/&.

^ v- S/ert ku3 - .2 -4 • hos/ät/er.»./. r-ttrrt- « . /ro k.

Fart//*/ . aV>7- -7/0 ■ /9/s7

- *- 3 j/e>7httj-r42éos/at/er.j ./ne ert- s-Arokr 1

'' . -3-.. - -» » - « ■/

kar rf tf/-. te er e/er- /r/jfje/. g tf. J 4/0

Gen. Stab. Ltt. Anst. Stockholm