Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag
om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med
vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden; given Stockholms slott
den 12 april 1918.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 237 Käft. (Nr 266.)

1

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

Förslag

till

Lag

om fortgått tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

t t

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden,
vilken lag gäller till och med den 30 april 1918, skall äga
fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1919; dock skola från och
med den 1 maj 1918 9, 10 och 12 §§ hava följande lydelse:

9 §•

Livsmedelsstyrelser och livsmedelsnämnder åligger att ägna synnerlig
uppmärksamhet däråt, att brott mot denna lag angivas till åtal.

10 §.

Det åligger allmän åklagare att åtala brott, varom i denna lag
förmäles.

Åklagaren äger, för utrönande, huruvida sådant brott blivit begånget,
låta verkställa undersökning av salubod, magasin, kontor eller annan
lägenhet, där vara, som i 2 § sägs, kan antagas förvarad, så ock taga
del av näringsidkares handelsböcker och andra dylika handlingar. Av
det, som därvid eller vid övervakning, varom i 5 § förmäles, inhämtats,
må icke yppas annat, än som erfordras för avgörande av frågan om åtals
anhängiggörande och för åtals utförande.

För vinnande av utredning, huruvida vederlag, som i 2 § sägs, varit
uppenbart oskäligt, eller huruvida undanhållande, varom i 3 § förmäles,
eller förvärv, som i 4 § sägs, medfört fara, som i dessa paragrafer avses,
må åklagaren kunna hos vederbörande auktoriserade handelskammare
inhämta utlåtande i ämnet.

3

Kunql. Maj:ta nåd. proposition nr 266.

12 §.

Av böter, som ådömas enligt denna lag, så ock av vad gärningsmannen
enligt 7 § förpliktats utgiva, tillfälle en tredjedel, dock högst femtusen
kronor, åklagaren och återstoden kronan. Finnes särskild angivare, tage
han hälften av åklagarens andel. Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Förordnande, som avses i 1 §, samt förbud och annan bestämmelse,
som enligt 5 § meddelats, skola ej gälla längre än till och med
den 30 april 1919. I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat fortfara
att gälla även efter nämnda dag.

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 22 mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

SchOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde:

»I det yttrande, varmed förslaget till gällande lag med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden (den s. k. »prisockerlagen») framlades inför Eders Kungl. Maj:t
i statsrådet den 15 maj 1917, gav dåvarande chefen för justitiedepartementet
ej uttryck åt några förhoppningar, att den föreslagna lagen skulle komma
att bliva en effektiv hämsko på prisstegringen, men väl åt den åsikten
att själva kriminaliserandet av de i lagförslaget avsedda handlingarna
medförde nytta därutinnan, att det innebure ett brännmärkande av desamma
i den allmänna meningen, samt att det borde kunna antagas,
att straffhotet skulle verka återhållande på tendenser i samhällsskadlig
riktning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

5

Huruvida de förväntningar, som i sistnämnda avseende fästes vid
ifrågavarande lagstiftning, gått i uppfyllelse eller ej, torde ej kunna
med full visshet avgöras. Det torde emellertid få antagas, att lagstiftningen
i berörda hänseende ej varit utan verkan.

De skäl, som föranlett ifrågavarande lagstiftning, synas alltjämt
föreligga och de innebära tillräcklig grund för att lagen, vars giltighetstid
utgår den 30 april 1918, bibehålies vid gällande kraft jämväl efter
nämnda dag. Det har även från skilda håll påyrkats, att lagens bestämmelser
borde i olika riktningar utvidgas och skärpas för att än mera
verksamt befordra lagstiftningens syfte. I det stora hela torde emellertid
anmärkningarna mot själva lagen vara föga grundade. Snarare har
man med visst fog kunnat göra gällande, ätt åklagarmyndigheterna
mångenstädes icke varit tillräckligt rustade för att utkräva ansvar i alla
de fall, då talan härom rätteligen bort föras. I början av lagens tillvaro
torde vederbörande åklagare därjämte förklarligt nog icke allestädes hava
haft sin uppmärksamhet riktad på lagens användbarhet i fråga om de
mest skilda slag av osunda och samhällsskadliga företeelser på här ifrågavarande
område.

Åtgärder för att åvägabringa en effektiv tillämpning av lagen hava
dock numera vidtagits och uppenbarligen haft sin betydelse. Genom cirkulärskrivelser
till Konungens befallningshavande i riket har aktgivande
å lagens olika bestämmelser påkallats och ortsmyndigheterna uppmanats
vidtaga behövliga anstalter för beivrande av begångna förbrytelser, om
erforderligt medelst åklagarmaktens förstärkning. På sätt strax skall angivas,
hava ock vissa andra åtgärder i enahanda syfte kommit till stånd
och bidragit till en alltmera verksam tillämpning av lagen.

Antalet åtal för brott mot lagen i fråga uppgick under det halvår,
som förflöt efter lagens tillkomst och till slutet av år 1917, till omkring
tvåhundra. Under januari och februari månader innevarande år har antalet
anhängiggjorda åtal proportionsvis avsevärt stegrats. Denna stegring
kommer främst på några av de större städerna och torde åtminstone
delvis stå i sammanhang med de av folkhushållningskommissionen tillsatta
livsmedelsfiskalernas nyligen påbörjade verksamhet. Livsmedelsfiskalerna,
som tillkommit för att biträda de enligt kungl. förordningen
den 20 juli 1917 tillsatta livsmedelsstyrelserna, skola enligt den av folkhushållningskommissionen
för fiskalerna utfärdade instruktionen, i den
mån dem i övrigt åliggande uppgifter ej därigenom eftersättas, lämna
vederbörande polismyndighet ävensom åklagarmyndigheten biträde vid
övervakande av utfärdade kristidsförfattningar. Det synes alltså kunna,
särskilt i fråga om de större städerna, förväntas, att ju mer livsmedels -

(j Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

fiskalernas verksamhet utvecklas, desto större bliva möjligheterna för
polis- och åklagarmyndigheterna att övervaka lagens efterlevnad.

Även om jag under angivna omständigheter och med hänsyn jämväl
till de lagen kompletterande bestämmelser, som inryckts i de nyligen framlagda
förslagen till förfoganderättslag och maximiprislag, icke finner anledning
att föreslå mera genomgripande ändringar i nu ifrågavarande lagstiftning,
synes mig emellertid vissa detalj bestämmelser i lagen böra omarbetas.

Genom förut nämnda förordning den 20 juli 1917 hava införts livsmedelsnämnder
för hela landet. Bestämmelsen i lagens 9 § om åläggande
för kommunalnämnd att, där livsmedelsnämnd ej finnes, ägna synnerlig
uppmärksamhet däråt, att brott mot ifrågavarande lag angivas till åtal,
torde därför ej böra kvarstå. Däremot torde en sådan skyldighet böra
åläggas ej blott livsmedelsnämnderna utan även de genom nyssnämnda
förordning inrättade livsmedelsstyrelserna.

Stockholms handelskammare har i underdånig skrivelse den 12
februari 1918 föreslagit, att i lagen måtte intagas föreskrift, innefattande
åläggande för åklagaren att icke anställa åtal, förrän yttrande i ämnet
inhämtats från vederbörande handelskammare. En bestämmelse om sådan
skyldighet för åklagaren torde dock icke vara lämplig. Den skulle medföra
onödig tidsutdräkt och besvär i de fall, där frågan, huruvida brott
mot lagen förelåge, måste anses fullt utredd. Dessutom kunna ju fall
förekomma, som måste antagas ligga utanför handelskamrarnas erfarenhetsområde.
Däremot synes det ändamålsenligt, att åklagaren erhåller befogenhet
att från vederbörande handelskammare inhämta sådant utlåtande.
Ett stadgande av detta innehåll torde böra fogas till 10 §.

Enligt 12 § har hittills den andel i böterna, som ej gått till kronan,
oavkortad tillfallit åklagaren. Emellertid har framhållits, att en mera
verksam kontroll över den ifrågavarande kristidslagstiftningens efterlevnad
skulle vinnas, om angivare tillförsäkrades andel i det utdömda bötesbeloppet.
I det av mig nyligen framlagda förslaget till maximiprislag har
ock av nämnda skäl, jämte det åklagaren tillagts viss del av ådömda
böter, angivare tilldelats hälften av åklagarens andel. En liknande bestämmelse
torde böra intagas i 12 § av nu ifrågavarande lag.

Giltighetstiden för lagen i den ändrade lydelse, densamma sålunda
torde böra erhålla, synes böra utsträckas till och med den 30 april 1919.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit inom justitiedepartementet
utarbeta förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden m. m.»

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition nr ‘266.

7

Föredraganden uppläste härefter det utarbetade lagförslaget av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar samt hemställde, att för det
ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, lagrådets utlåtande över förslaget
måtte genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.

Ur protokollet
C. G. Bruno.

8

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 266.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden,
vilken lag gäller till och med den 30 april 1918, skall äga
fortsatt tillämpning till och med den 30 april 1919; dock skola från och
med den 1 maj 1918 9, 10 och 12 §§ hava följande lydelse:

9 §•

Livsmedelsstyrelser och livsmedelsnämnder åligger att ägna synnerlig
uppmärksamhet däråt, att brott mot denna lag angivas till åtal.

10 §.

Det åligger allmän åklagare att åtala brott, varom i denna lag
förmäles.

Åklagaren äger, för utrönande, huruvida sådant brott blivit begånget,
låta verkställa undersökning av salubod, magasin, kontor eller annan
lägenhet, där vara, som i 2 § sägs, kan antagas förvarad, så ock taga
del av näringsidkares handelsböcker och andra dylika handlingar. Av
det, som därvid eller vid övervakning, varom i 5 § förmäles, inhämtats,
må icke yppas annat, än som erfordras för avgörande av frågan om åtals
anhängiggörande och för åtals utförande.

kung t. May.ts nåd. proposition nr 260.

9

För vinnande av utredning, huruvida vederlag, som i 2 § sägs, varit
uppenbart oskäligt, eller huruvida undanhållande, varom i 3 § förmäles,
eller förvärv, som i 4 § sägs, medfört fara, som i dessa paragrafer avses,
må åklagaren kunna hos vederbörande auktoriserade handelskammare
inhämta utlåtande i ämnet.

12 §.

Av böter, som ådömas enligt denna lag, så oek av vad gärningsmannen
enligt 7 § förpliktats utgiva, tillfälle en tredjedel, dock högst femtusen
kronor, åklagaren och återstoden kronan. Finnes särskild angivare, tage
han hälften av åklagarens andel. Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Förordnande, som avses i 1 §, samt förbud och annan bestämmelse,
som enligt 5 § meddelats, skola ej gälla längre än till och med
den 30 april 1919. 1 fråga om sådan under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som i lagen avses, skall vad där är stadgat fortfara
att gälla även efter nämnda dag.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 237 käft. (Nr 266.)

2

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

Utdrag ur protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd onsdagen den
10 april 1918.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand,
von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
22 mars 1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917
med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av revisionssekreteraren Algot Bagge.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:
Erik Öländer.

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 266.

U

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 12 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans exellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde lagrådets
den 10 innevarande april avgivna utlåtande över det den 22 mars 1918
till lagrådet remitterade förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden m. m.; och hemställde föredraganden,
att omförmälda förslag, som av lagrådet lämnats utan anmärkning,
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga -.ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Henry Lindberg.