Kungl. Mnj:ts nåd. proposition AV 247.
1
Ml* 247.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande
av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms lön
och byggnadsstyrelsen; given Stockholms slott den .5
april 1918.
Under åberopande av härvid fogade utdrag- av statsrådsprotokollet
över tinansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
att
för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms
län och åt byggnadsstyrelsen enligt i statsrådsprotokollet närmare
augiven plan på extra stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av högst 513,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sund. 220 höft. (Nr 247.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 247A
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den o april
1918.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Eden,
Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Peteén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:
Genom nådigt brev den 21 april 1865 medgav Kung!. Maj:t, att
i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge på vissa villkor
uppföras en byggnad, huvudsakligen innehållande lokaler för konstexpositioner
och målarateljéer. Med stöd av bestämmelserna i nämnda
brev avslöt dåvarande överintendentsämbetet den 25 september 1866 med
ett för uppförandet av nämnda byggnad bildat bolag, kallat atelierbyggnadsaktiebolaget,
kontrakt angående upplåtande av tomt för omförmälda
ändamål å anvisad plats i Karl XIII:s torg, varvid, utom
annat, under punkt 9 i kontraktet stadgades, att, därest ifrågavarande
tomt framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål behövlig
och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komme att till
kronan återställas, bolaget skulle äga att för därå då varande byggnad
3
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr U47.
av kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden
enligt de däröver upprättade verifieerade byggnadsräkningarna, vilka,
för att vid sådan, likvid tjäna till efterrättelse, borde bos överintendentsämbetet
förvaras.
Enligt beslut den 13 april 1880 medgav Kungl. Maj:t vidare,
att en veranda finge uppföras å den södra, smalare delen av ifrågavarande
tomt, därvid såsom villkor bestämdes, bland annat, att någon
förhöjning i det en gång bestämda beloppet av den lösesumma, kronan
både att eventuellt erlägga, icke finge äga rum.
1 skrivelse deri 3 juli 1917 framhöll överintendentsämbetet de
rådande svårigheterna att inom staten tillhöriga byggnader i huvudstaden
bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer
m. m., och framställde ämbetet fördenskull förslag därom, att Kungl
Maj;t, med begagnande av den kronan, på sätt ovan sagts, förbehållna
rätt, skulle vidtaga åtgärder för ifrågavarande tomts återställande till
statsverket. Härvid meddelade ämbetet, att de hos ämbetet förvarade
byggnadsräkningarna utvisade, att den i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden
uppgått till 100,856 kronor 98 öre.
Vid föredragmin e- den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets
nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande tomtområde
skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober
1918, varjämte Kungl. Magt uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga
ateljébyggnad saktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag än
även upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag
i fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad ävensom
till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.
Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den anbefallda
uppsägningen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl.
Maj: t inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.
I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena
avsåg en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring
332,000 kronor, det andra innefattade ett mer provisoriskt iordningställande
av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras
för 27,000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat
skulle, i betraktande av den alltjämt- pågående prisstegringen, nämnda
bägge belopp nu böra väsentligt höjas.
Det förstnämnda förslaget avsåg fullständig om- och påbyggnad
av ifrågavarande byggnad samt inrymmande i densamma av regeringsrätten,
lagrådet, lagberedningen, justitiedepartementets byrå för lagärenden
samt lantbruksstvrelsen. Det senare åter gick ut på att provisoriskt
Byggnads
styrelsen.
4 Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.
och till lindrigaste pris bereda lokaler åt regeringsrätten, lagrådet och
krigsarkivet. Då emellertid regeringsrätten i ett över berörda förslag
avgivet yttrande på det bestämdaste motsatt sig dess och lagrådets
ifrågasatta förflyttning till ifrågavarande byggnad, ansåg sig byggnadsstyrelsen
böra återtaga de sålunda uppgjorda förslagen och har styrelsen
gått i författning om utarbetande av nytt förslag till byggnadens användande.
I propositionen om tilläggsstat för år 1918 föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att till inlösen av ifrågavarande byggnad anvisa ett förslagsanslag,
högst 100,857 kronor. Denna hemställan bifölls av riksdagens
båda kamrar den 6 mars 1918. Vid ifrågavarande propositions föredragning
i statsrådet meddelade jag, att jag, i det läge, vari frågan
om byggnadens användning och de ombyggnads- eller reparationsarbeten,
som därav kunde påkallas, befunne sig, icke för det dåvarande vore i
tillfälle att härutinnan framlägga något förslag, samt att jag, då den
dittills åvägabragta utredningen icke ens gåve någon bestämd ledning
för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämbetets alternativa
förslag antydda riktningarna den lämpliga lösningen borde sökas,
icke heller såge mig i stånd att föreslå någon approximativ beräkningav
kostnadsbeloppet.
1 underdånig skrivelse den 5 mars 1918 bär nu byggnadsstyrelsen
anmält, att styrelsen verkställt förnyad utredning rörande den lämpligaste
användningen av ifrågavarande byggnad, samt att denna utredning lett
till sammanförande av denna fråga med lösandet av länsstyrelsens i
Stockholms län och byggnadsstyrelsens lokalfrågor i det s. k. Preisiska
huset. I denna skrivelse anför byggnadsstyrelsen, bland annat, följande:
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län, vars ämbetslokaler
vore förlagda inom tre våningar i det s. k. Preisiska huset med
adressnummer 36 vid Drottninggatan, både i bilagd skrivelse den 11
februari 1918 till byggnadsstyrelsen hemställt om utredning i syfte att
länsstyrelsens till följd av ökat arbete och ökat antal tjänstemän oavvisliga
behov av större utrymme måtte kunna tillgodoses, därvid jämväl
framhållits den stora olägenheten av tjänstelokalernas nuvarande
fördelning på tre våningar.
Med anledning härav — och då för byggnadsstyrelsen själv olägenheten
av tjänstelokalernas förläggning i två skilda hus (för två av styrelsens
byråer förhyres en våning i huset nr 18 Klara Södra Kyrkogata
visat sig vara till stort men för arbetet inom styrelsen — både genom
byggnadsstyrelsens försorg det förut uppgjorda och med förutvarande
Kanyl. Majds nåd. proposition Nr 247■ 5
överintendentsämbetets skrivelse den .SI oktober 1916 till Kungl. Maj:t
överlämnade förslaget till om- oc:b tillbyggnad av Preisiska huset reviderats
och omarbetats i samråd med representanter för länsstyrelsen.
Härvid hade två alternativ gjort sig gällande i denna lokalfråga, som
alltså berörde såväl länsstyrelsen och landshövdingbostället som ock
byggnadsstyrelsen.
Alternativ 1 vore åskådliggjort ä två skrivelsen bifogade ritningsblad,
märkta Alternativ 1, Blad 1 och 2. Det fasthölle i allt väsentligt
vid nyssnämnda tidigare uppgjorda förslag till om- och tillbyggnad
av Preisiska huset och innebure alltså utbrytning av landshövdingbostället
och byggnadens uppdelning mellan länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
.
Kostnaderna för utförandet av de i Alternativ I avsedda byggnadsarbeten
hade beräknats till 260,000 kronor''på sätt skrivelsen bifogad
kostnadsberäkning utvisade. För hyrande av våning för landshövdingen
borde beräknas ett årligt belopp av 10,000 kronor, vilket, kapitaliserat
efter 5 procent, gåve ett kapitalvärde av 200,000 kronor. Alternativ I
skulle alltså sammanlagt binda ett belopp av 460,000 kronor.
Genom realiserandet av detta förslag skulle givetvis såväl länsstyrelsen
som byggnadsstyrelsen erhålla lokaler, fullt tillräckliga för de
nuvarande * behoven; och skulle byggnadsstyrelsen därjämte vinna den
stora fördelen att få samtliga byråer under samma tak.
Rörande alternativ I hade Kungl. Maj:ts befallningshavande i en
jämväl bilagd skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 februari 1918 meddelat,
att förslaget visserligen tillfredsställde länsstyrelsens behov av
ökade lokaler, om ock en viss olägenhet bleve följden av landskontorets
fördelning på tre olika våningar. Denna olägenhet hade emellertid icke
kunnat undvikas för att byggnadsstyrelsen skulle kunna erhålla tillräckligt
utrymme och en nöjaktig förläggning av sina lokaler.
Beträffande de för byggnadsstyrelsen avsedda lokalerna hade vid
förslagets upprättande icke kunnat undvikas vissa olägenheter, bland
vilka särskilt framträdde de i vindsvåningen belägna rummens mindre
fördelaktiga dagsbelvsning genom vindskupor. Det för utställning av
byggnadsmaterialier och modeller in. in. avsedda utrymmet komme med
all sannolikhet även inom kort att visa sig otillräckligt, och dess beskaffenhet
såsom utställningslokal vore icke heller fullt ändamålsenlig.
Styrelsens stadsplanebyrå motsåge, på grund av bestämmelser i den nya
lagen om fastighetsbildning i stad, en hastig, i förra inredningsförslaget
icke beräknad tillväxt av sitt arkiv, men det hade icke kunnat undgås,
6
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.
att det härför avsedda utrymmet blivit från början starkt begränsat.
Arkiven kunde ej heller göras nöjaktigt brandfria.
Vad utvidgningsmöjligheterna enligt Alternativ I beträffade erbjöde
sig i detta avseende endast två rum för länstjrrelsens behov. För
byggnadsstyrelsen däremot vore redan från början så gott som allt
disponibelt utrymme taget i anspråk, och med all sannolikhet kunde
förutses, att det nyorganiserade ämbetsverket inom kort bleve i behov
av vidgade lokaler.
Okade utrymmen skulle visserligen kunna vinnas genom påbyggnad
av fastigheten. Detta arbete skulle emellertid ställa sig särdeles
kostsamt. Belintliga vindsvåningar, som för närvarande vore inredda
för landshövdingen och till ämbetslokaler åt länsstyrelsen m. ni. måste
nämligen då borttagas och hela två nya våningar behöva påbyggas,
d. v. s. genom påbyggnad av två våningar skulle endast vinnas eu
vånings verkligt ökat utrymme.
Alternativ II utgjorde eu kombinerad lösning av frågorna om
användningen av såväl ateljébyggnadsaktiebolagets hus som Preisiska
huset. Förslaget vore åskådliggjort å sju skrivelsen bifogade ritningar,
märkta Alternativ II, Blad I och 2 '' samt Blad a—e. Det avsåge
inrymmandet av länsstyrelsen, med bibehållandet av landshövdingbostaden,
i Preisiska huset och vidtagande inom detta av endast vissa
ändringar såsom anordnande av värmeledning, w.c., tvättställ m. m.,
varför kostnaderna enligt bifogad kostnadsberäkning beräknats till 93,000
kronor. Enligt detta alternativ skulle byggnadsstyrelsen utflytta ur
Preisiska huset och i sin helhet förläggas till ateljébyggnadsbolagets
hus, som skulle för ändamålet om- och påbyggas enligt ett av byggnadsrådet
G. Petterson uppgjort förslag. Kostnaden för denna om- och påbyggnad
hade enligt jämväl vidlagd kostnadsbeidikning beräknats till
420,000 kronor.
Genom Alternativ II skulle fullt tillfredsställande lokaler vinnas
lör länsstyrelsen, som ävenledes skulle ernå önskemålet att få landskontorets
ämbetsrum förlagda till endast två våningar, och byggnadsstyrelsen
skulle erhålla särdeles fördelaktiga och för styrelsens behov
passande lokaler. Med hänsyn till utvidgningsmöjligheterna vore detta
förslag gynnsam mare än det föregående. I Preisiska huset skulle för
länsstyrelsen erhållas tillräckliga reservutrymmen och vid behov kunde
framdeles ytterligare utrymmen vinnas genom ombvggnad i enlighet
med Alternativ I.
Den ombyggda ateljébyggnaden skulle till en början ej behöva
helt tagas i anspråk av byggnadsstyrelsen, utan bottenvåningen skulle
7
Kungl. Maj:t8 nåd. proposition Nr 247.
kunna uthyras tillsvidare. Framtida utvecklingsmöjlighet erbjöde sig
åt söder genom husets tillbyggnad.
Vad de med ett utförande av Alternativ II förbundna kostnaderna
beträffade, skulle dessa, såsom av det sagda framginge, belöpa sig till
513,000 kronor, vartill emellertid komme det belopp, högst 100,857
kronor, med vilket Kungl. Maj:t i proposition om tilläggsstat till riksstaten
för år 1918 föreslagit riksdagen, att ateljébyggnaden måtte
inlösas. Man hade emellertid även att räkna med vissa icke oväsentliga
inkomster. Såsom nyss anmärkts komme nämligen till en början ej
allt utrymme i Preisiska huset att behöva tagas i anspråk för länsstyrelsens
räkning. Vid förslagets uppgörande hade beräknats, att 6 tjänsterum
skulle kunna upplåtas åt kommittéer och 3 utrymmen till förvaring
av byggnadsstyrelsens möbelförråd. Hyran för dessa lokaler hade uppskattats
till 4,600 kronor, vilket belopp kapitaliserat efter 5 procent,
gjorde en summa av 92,000 kronor, med vilken alltså det ovan angivna
sammanlagda utgiftsbeloppet rätteligen borde minskas. På så sätt skulle
alltså kostnaden för Alternativ II nedbringas till omkring 521,800 kronor.
Vidare hade här ovan antytts, att bottenvåningen i ateljébyggnaden
kunde åtminstone tillsvidare uthyras. Beräknades den sålunda erhållna
årliga hyresinkomsten till 25,000 kronor, skulle härigenom i det närmaste
täckas räntan å det på byggnaden nedlagda kapitalet 521,800
kronor.
Vid båda alternativen besparades hyra för lokal åt en del av
byggnadsstyrelsen, för närvarande utgående med 6,000 kronor.
Såväl Alternativ I som Alternativ II avsåge utrymning av de till
chefen för ^^försvarsdepartementet och landshövdingen upplåtna stallar
och vagnbodar inom Preisiska huset. Enligt båda förslagen skulle
landshövdingen erhålla ersättning genom inredande i den vid Brunkebergsgatan
varande delen av byggnaden av ett automobilgarage. Krigsministern
syntes böra ersättas med ett årligt belopp av förslagsvis
1,200 kronor, vilket belopp motsvarade den hyresersättning, krigsministern
för närvarande uppbure för sin andel i stall och vagnbodar.
Av det ovan anförda ansåge byggnadsstyrelsen framgå, att ett
realiserande av Alternativ II skulle komma att ställa sig särdeles ekonomiskt
fördelaktigt för statsverket. Visserligen bleve statsverkets engångsutgift
för lokalernas iordningställande enligt detta alternativ något
större än enligt Alternativ I, men denna skillnad uppvägdes mer än väl
av de avgjort.större fördelar, som komme att vinnas genom Alternativ II.
Av de båda sålunda framlagda alternativen funne sig styrelsen
böra lämna sitt förord för Alternativ IT.
Kungl. Maj.ts
befallning shavande
i
Stockholms
län den 11
februari 1918.
8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.
Byggnadsstyrelsen hade emellertid även ansett sig böra undersöka,
huruvida icke någon lämplig användning av ateljébyggnaden kunde
vinnas genom vidtagande av endast mindre vidlyftiga ändrings- och
reparationsarbeten inom densamma. En sålunda tänkt inredning, avsedd
för ämbetsverk eller kommittéer, hade beräknats betinga en kostnad av
89,400 kronor, däri inbegripet kostnad för införande av värmeledning.
Härutinnan hänvisade styrelsen till fyra skrivelsen bilagda ritningar,
betecknade »Förslag till ominredning av ateljébyggnadsaktiebolagets hus
i Kungsträdgården» jämte kostnadsberäkning.
Styrelsen ansåge sig emellertid icke kunna tillstyrka en dylik
användning av byggnaden i fråga. Denna bleve nämligen genom stor
rumshöjd i två av densammas tre våningar svåruppeldad till nöjaktig
värmegrad för tjänsterum och husets uppvärmning oproportionerligt
dyrbar. Härtill komme, att de på en dylik mera provisorisk inredningnedlagda
kostnaderna endast i ringa grad kunde tillgodogöras vid eu
kommande ombyggnad i ändamål att fullt och praktiskt utnyttja de
fördelar, som kunde avvinnas denna byggnad.
På grund av den gjorda utredningen hemställde byggnadsstyrelsen
dels att länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen måtte
beredas ökade och förbättrade lokaler sålunda, att s. k. Preisiska huset
inreddes för länsstyrelsen med bibehållande av landshövdingbostället
och ateljébyggnadsaktiebolagets hus om- och påbyggdes för byggnadsstyrelsens
räkning, allt på sätt bifogat förslag, betecknat Alternativ 11,
närmare utvisade,
dels att Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag, utöver
kostnaden för inlösen av ifrågavarande ateljébvggnad, äska för nyssnämnda
ändamål erforderliga medel, sammanlagt 513,000 kronor,
dels och att byggnadsstyrelsen måtte erhålla nådigt bemyndigande
att utföra de sålunda föreslagna byggnadsarbetena.
I sin ovanberörda skrivelse av den 11 februari 1918 anför Kung!.
c5
Maj:ts befallningshavande, bland annat, följande:
»Åberopande sina skrivelser till överintendentsämbetet den 13 april och den
4 juli 1916 ävensom en promemoria av den 18 maj samma år, får Konungens befallningshavande
rörande behovet av ökade ämbetslokaler för länsstyrelsen i Stockholms
län äran anföra följande.
Såväl å landskansliet som å landskontoret liar med ökat arbete och ökat
antal tjänstemän behovet av i motsvarande grad ökat utrymme i arbetslokalerna
blivit allt mera kännbart och är nu oavvisligt. Härtill bidrager ock, att av hittills
vidtagna utökningar i lokaler blivit en följd, att landskansliets arbetsrum äro förlagda
inom tre olika våningar i residenshuset, vilket i hög grad försvårar arbetet.
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 247. 9
lin utväg att vinna lindring i dessa svåra förhållanden yppade sig under år
1916, då på grund av framställning från sakkunniga för omorganisation av överintendentsämbetet
undersökning verkställdes rörande möjligheten av att omändra
landshövdingens boställsvåning till ämbetslokaler. Undersökningen ledde till ett för
både Konungens befallningshavande och överintendentsämbetet antagligt förslag till
anordnande av s. k. Preisiska huset till ämbetslokaler för de båda verken med utnyttjande
av jämväl nämnda boställsvåning och med vidtagande av en jämförelsevis
mindre tillbyggnad. Av skäl, som voro oberoende av ämbetsverken, skildes emellertid
lokalfrågan från omorganisationsfrågan och lämnades lokalfrågan oavgjord.
Härvid kan så mycket mindre nu få bero, som genom med detta år vidtagna
omorganisationer inom länsstyrelserna ytterligare krav på utrymme tillkommit dels
genom ökat antal tjänstemän i ordinarie anställning, dels genom tillkomsten av en
landsfogde och dels genom inrättandet inom landskontoret av en kronouppbördsavdelning.
Behovet av ämbetslokaler hos länsstyrelsen för nuvarande antal anställda
och således utan hänsyn till sådana utvidgningar, som redan äro att med större
eller mindre visshet förutse, framgår av följande sammanställning.
I. Landshövdingens rum, sessionssal m. m.
För landshövdingen erfordras två rum jämte ett toalettutrymme.
För sessionssal, vaktmästare, kapprum, väntrum och ett ytterst nödvändigt
utrymme för expedition av post med alla cirkulär och mångfaldiganden jämte tillhörande
apparater erfordras, beroende av storleken, ungefär fem rum.
Hela antalet rum är alltså 7 rum.
II. Landskansliet.
På landskansliet finnas, vaktmästarne icke medräknade, 18 personer anställda.
Fem av dessa, nämligen landssekreteraren, iänsassessorn, länsnotarien, andre länsnotarien
och landsfogden, höra hava var sitt rum, även om några bland rummen
kunna vara rätt små. De ständigt återkommande samtalen med sökande rörande
deras ärenden bliva för mycket störande för arbetet, om plats för mer än en av
dessa tjänstemän måste beredas i ett och samma rum.
För övriga 13 personer och för beredande av två skrivplatser för den sökande
allmänheten samt för tillgodoseende av behovet av ett handarkiv och frukostrum i
förening erfordras, beroende av storleken, omkring 6 rum. Hela behovet för landskansliet
utgör således omkring 11 rum.
, HI. Landskontoret.
På landskontoret finnas 14 avlönade personer, av vilka landskamreraren och
Iänsassessorn böra hava var sitt rum. För övriga 12 anställda och för två skrivplatser
för den sökande allmänheten samt för ett behövligt blankett- och frukostrum
i förening erfordras, med hänsyn särskilt till den nya kronouppbördsavdelningens
utrymmesbehov, omkring 7 rum. Hela behovet för landskontoret utgör följaktligen
omkring 9 rum.
Hela antalet behövliga rum blir sålunda 27.
Det nuvarande antalet rum kan med stort och smått anses utgöra 21.
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. 220 höft. (Nr 247.)
o
10
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.
1916 års förslag upptager 26 ruin, av vilka dock två (nr 130 ock 136 på
ritningen den 23 augusti 1916) endast äro till hälften upplysta genom fönster.
Med någon utvidgning skulle alltså 1916 års förslag fortfarande kunna komma
till användning.
Det torde ock böra redan nu uttalås, att länsstyrelsens lokalbehov kan fyllas,
om till de nuvarande rummen lägges antingen landshövdingens boställsvåning eller
den för närvarande av Kungl. byggnadsstyrelsen disponerade våningen en trappa
upp från Drottninggatan.
I sammanhang med ämbetslokalerna erfordras herr- och damtoaletter i tillräckligt
antal. Konungens befallningshavande utgår vid beräkningarna därifrån att
vattenklosetter inredas och att centraluppvärmning införes i hela byggnaden.
På grund därav att de stora nybyggnaderna i grannkvarteren hindra luftväxlingen
på residensets gård, är det ur hygienisk synpunkt nödvändigt, att det
blir så ordnat att de i gården befintliga stallbyggnaderna icke vidare användas för
hästar ävensom att en å gården uppsatt urinkur borttages. Därefter skulle gårdsplanen
till avsevärd del kunna planteras.
Denna framställning berör icke domänintendentens arbetsrum inom fastigheten,
länsstyrelsens arkivlokaler, en vaktmästarelägenhet eller den av en vaktmästare
bebodda portvaktslägenheten invid uppgången till landshövdingens boställsvåning.
Konungens befallningshavande tillåter sig härigenom hemställa, huruvida
genom Kungl. byggnadsstyrelsens benägna försorg utredning i nu angivna hänseenden
kunde åstadkommas, därvid jämväl torde böra tagas i preliminärt övervägande på
vilket sätt en utvidgning härnäst skulle kunna åstadkommas för landskansliet och
landskontoret med 2 rum för vardera.»
Såsom ovan omnämnts har ateljébyggnadsaktiebolaget uppsagts
till avflyttning från den hittills disponerade fastigheten senast den 1
oktober 1918. Redan med hänsyn till hTdelsen av punkt 9 i ovan omförmälda
kontrakt av den 25 september 1866, torde det redan nu böra
bestämmas, för vilket eller vilka statens ändamål byggnaden skall användas.
Av den förebragta utredningen synes mig med full tydlighet framgå,
att såväl byggnadsstyrelsens som Kungl. Maj:ts befallningshavandes
lokaler äro ordnade på ett synnerligen otillfredsställande sätt. Utav de
av byggnadsstyrelsen nu framlagda två förslagen till lokalfrågans lösning
anser jag mig böra förorda det såsom Alternativ II betecknade
förslaget, enligt vilket det s. k. Preisiska huset skulle inrymma ämbetslokaler
åt befallningshavanden ävensom boställsvåning åt landshövdingen
i Stockholms län samt ateljébyggnadsaktiebolagets hus skulle ombyggas
för byggnadsstyrelsens räkning. Till motivering av detta mitt förord får
jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört, framhålla följande.
Det såsom Alternativ I betecknade förslaget medgiver ytterst ringa
utvidgningsmöjligheter; endast för länsstyrelsen skulle sådan möjlighet
förefinnas och detta med ett utrymme av allenast två rum. Ytterligare
lokaler kunna visserligen ATid sedermera uppkommande behoA» erhållas
II
Kung!. Majds nåd. proposition Nr 247.
genom fastighetens påbyggande, men detta skulle ställa sig särdeles
kostsamt i förhållande till vad därigenom vunnes. Enligt Alternativ II
däremot erhållas goda utvidgningsmöjligheter inom såväl Preisiska huset
som ateljéby ggnadsaktiebolagets hus; skulle i en framtid så erfordras,
kan dessutom den senare byggnaden tillbyggas åt söder. I likhet med
byggnadsstyrelsen anser jag också, att ett genomförande av Alternativ II
dessutom skulle i ekonomiskt avseende ställa sig mera fördelaktigt för
statsverket. Engångsutgiften för statsverket bleve visserligen större för
lokalernas iordningställande enligt Alternativ II än enligt Alternativ 1,
men denna skillnad uppväges mer än val av de i många avseenden
avgjort större fördelar, som komme att vinnas genom Alternativ II. Med
hänsyn till tomtens läge bör jämväl tagas i betraktande, att ett realiserande
av det nu förordade förslaget skulle på grund av förslagets
tilltalande exteriör giva gatubilden ett värdefullt tillskott.
Vidkommande slutligen det av byggnadsstyrelsen framlagda resultatet,
av verkställd undersökning angående ateljébyggnadens användning
efter vidtagande av allenast mindre ändrings- och reparationsarbeten
inom densamma, anser jag mig, på de av byggnadsstyrelsen anförda,
härovan omförmälda skäl, icke kunna tillstyrka ett sådant förslag.
Medel för de nu ifrågasatta arbetena hava, såsom jag förut nämnt,
icke kunnat beräknas vid uppgörandet av förslagen till riksstat för år
1919 och tilläggsstat för år 1918. Jag kommer framdeles att förelägga
förslag om beredande av tillgångar för detta liksom för vissa andra i
statförslagen ej beräknade medelsbehov.
Åberopande vad i detta ärende blivit anfört hemställer jag, med tillstyrkande
av byggnadsstyrelsens ovan omförmälda, såsom Alternativ II
betecknade ombyggnadsplan, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms
län och åt byggnadsstyrelsen enligt ovan angivna plan på extra
stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
aAr 513,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av den
lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Lidhohn.