Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.
1
Nr 200.
Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående lån
till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande
av förädlade utsäden av vissa sädesslag
ävensom av utsädespotatis; given Stockholms slott den
19 mars 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att till hushållningssällskapen må utlämnas lån å
sammanlagt 3 miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande
under år 1918 av förädlade utsäden av vete, råg, korn och havre samt
utsädespotatis i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder;
dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ej mindre
under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, än
även, att utgå av tillfälliga lånemedel, under utgifter för kapitalökning
ett förslagsanslag, högst 2,970,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
\
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. - 179 höft. (Nr 200.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
mars 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:
Vid anmälan den 14 januari 1918 av de frågor, som berörde utgifterna
under nionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1918, meddelade
jag, att lantbruksstyrelsen inkommit med en framställning, att ett belopp
av 3 miljoner kronor måtte anvisas till räntefria lån åt hushållningssällskapen
för utlämnande av förädlade utsäden till jordbrukare.
Då ärendet vid nämnda tid icke erhållit erforderlig utredning, ansåg
jag visst belopp för ändamålet böra beräknas i budgetsförslaget. Med
beaktande att medel även borde beräknas för åtgärder, som kunde böra
vidtagas med anledning av förväntade framställningar från produktionskommittén,
har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 i punkten 35 under
nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till åtgärder för höjande av
jordbrukets produktion å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag
av 5 miljoner kronor.
3
Kung!. Mnj.ts nåd. proposition Nr 200.
Utlåtanden över lantbrnksstvrelsens ovan omförmälda framställning,
vilken är dagtecknad den 30 november 1917, Lava numera avgivits
av folkbushållningskommissionen den 10 januari 1918 och av
produktionskommittén den 2 mars 1918.
Jag anhåller mi att få anmäla detta ärende.
Lantbruksstyrelsens framställning lyder sålunda:
»De med det stora världskriget förenade svårigheterna att införa livsmedel
av alla slag hava mer än något annat påvisat vikten av att den inhemska livsmedelsproduktionen,
och då i första rummet jordbruket, främjas och stödjes. Förhållandena
hava nödvändiggjort ransonering av livsförnödenheterna och visat, huru
otillräcklig landets skörd är för framfödande av människor och djur, synnerligast i
mindre goda år, och vikten av att allt göres, som kan öka densamma. Härvid
gäller det givetvis i första rummet att befordra uppodlingen av ny jord till åker
samt den redan odlade åkerns ändamålsenliga behandling och framförallt rikliga
gödsling. Men även andra åtgärder torde kunna och böra från statens sida
vidtagas.
Den vid Svalöv med god framgång bedrivna växtförädlingen har åstadkommit
nya sädesstammar, vilkas avkastning är de äldres betydligt överlägsen. Av
nedanstående tabell, som upptager avkastningssiffroma i medeltal för femårsperioder,
dels för hela landet, dels för Malmöhus län, framgår, att skörderesultaten av de
olika sädesslagen visa en stadig ökning, störst i fråga om vintersäden och större i
Malmöhus län än i landet i sin helhet.
Riksmedelslcörd i deciton per hektar.
År |
Höstsäd |
Vårstråsftd |
1880 |
13.o |
13.1 |
1885 |
13.5 |
13.3 |
1890 |
14.2 |
13.i |
1895 |
14.3 |
13.6 |
1900 |
15.i |
13.2 |
1905 |
14.8 |
12.7 |
1910 |
16.5 |
16.o |
1915 |
16.7 |
15.3 |
Medelskörd i deciton per hektar,
Malmöhus län.
År |
Höstsäd |
Vårsträsäd |
1895 |
17.2 |
15.9 |
1900 |
18.o |
16.7 |
1905 |
20.i |
18.i |
1910 |
23.3 |
21.3 |
1915 |
23.i |
21.5 |
Att den bättre skötseln av jorden haft det största inflytande på omnämnda
skördeökning, lider intet tvivel. Men säkerligen har ock det förädlade utsädet haft
ett icke oviktigt inflytande härpå. Detta synes framgå av det förhållande, att den
i jämförelse med hela landet större skördeökningen är att finna i Malmöhus län,
där Svalövsutsädena torde vara mera spridda än annorstädes och där jordens skötsel
redan tidigt varit så god, att någon större förbättring under de senaste åren
knappast är att räkna med.
Under sådana omständigheter synes det vara av betydelse för åstadkommande
av en ökad sädesproduktion, att goda utsäden spridas så mycket som möjligt
och göras tillgängliga även för det mindre jordbruket.
4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.
för detta ändamål anser lantbruksstyrelsen, att hushållningssällskapen borde
anlitas såsom mellanhänder, och att län borde beviljas dem för inköp och utlämning
av göda sädesstammar till jordbrukare i huvudsaklig överensstämmelse med
vad under innevarande år på grund av kungörelsen den 30 mars 1917 angående
lån av statsmedel för anskaffande av utsädespotatis skett för tillhandahållande av
dylik potatis. Härvid torde dock eu begränsning rörande de kvantiteter, som få
utlämnas till varje jordbrukare, böra ske. I likhet med vad som äger rum i fråga
om lån till anskaffande av potatisutsäde torde penninglån till jordbrukarna icke
böra ifrågakomma, utan hushållningssällskapen själva böra inköpa och utlämna utsädet
till inköpspriset med tillägg av de oundgängliga kostnaderna för distribueringen,
under det att låntagarna skulle vara skyldiga att till hushållningssällskapen
avlämna vederbörliga förbindelser att dels använda utsädet för det därmed
avsedda ändamålet dels ock erlägga betalning för detsamma enligt föreskrivna
grunder.
Angående övriga villkor så torde för vårsädesutlämningen de, som stadgats
för länen till anskaffande av utsädespotatis, i huvudsak kunna tillämpas, även med
avseende på tiden för återbetalningen. För anskaffande och utlämnande av utsäde
av höstsäd instundande sommar synas hushållningssällskapen böra återbetala vad
som icke för ändamålet använts den 1 oktober 1918 och lånetiden böra utsträckas
till den 1 december 1919.
Det är självfallet att. om det med dessa åtgärder avses att för framtiden
skaffa jordbruket förädlade utsäden, varje jordbrukare endast bör tilldelas eu mindre
del av det behövliga vårutsädet, vilket han sedan själv må kunna föröka för att
framdeles erhålla sitt hela behov av varan, men att, om - redan under kommande
år skall kunna erhållas eu skördeökning av någon betydelse, större kvantiteter utsäde
måste anskaffas och utdelas. Det torde dock, såsom ovan framhållits, vara
lämpligt, att eu begränsning sker av den till varje jordbrukare avsedda kvantiteten.
på det de erforderliga lånebeloppen måtte kunna hållas inom rimliga gränser. Enligt
1 antbruksstyrelsens förmenande bör ingen erhålla mer än 500 kilogram av varje
sädesslag vete, råg, korn och havre. Därjämte torde hushållningssällskapen i första
rummet böra utdela förädlade utsäden till jordbrukare med mindre åkerareal, som
icke redan innehava sådana utsäden, och först i händelse medel därutöver finnas
tillgängliga till andra. Under sådana förhållanden torde ett belopp av 2 miljoner
kronor för utlämnande av lån till inköp av vårsäd och 1 miljon till inköp av höstsäd
kunna beräknas vara erforderligt. Härigenom torde omkring 40,000 decitou
vårsäd och 20,000 deciton höstsäd kunna inköpas och utlämnas. Detta är visserligen
ingen stor del av utsädeskvantiteten, då den endast motsvarar omkring 2
procent av utsädet såväl av höstsäd som av korn och havre, men enär dels förädlade
utsäden på sina ställen redan äro spridda i ganska stor utsträckning, dels
ock den föreslagna begränsningen av 500 kilogram till varje rekvirent kommer att
vålla, att endast de mindre jordbruken på detta sätt komma att erhålla hela sitt
utsädesbehov, torde de ifrågasatta kvantiteterna icke bliva alldeles obetydliga.»
Folkhushållningskommissionen har anfört:
»Kommissionen är med lantbruksstyrelsen ense om önskvärdheten av, att
åtgärder vidtagas för anskaffandet av fullgott utsäde. Ävenså har kommissionen
Kuiiffl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200. f>
intet att erinra mot, att hushållningssällskapen anlitas såsom mellanhänder härvid.
Genom att ställa rörelsekapital till hushållningssällskapens förfogande kommer sannolikt
utsädesanskaffningen genom dessas bemedling att i väsentlig grad underlättas.
Enär en lånerörelse, sådan som den föreslagna, givetvis för hushållningssällskapen
är förenad med eu viss risk, och då detta torde kunna befaras verka hämmande
på sällskapens beredvillighet att åtaga sig förmedlingsverksamheten, vill
kommissionen ifrågasätta, huruvida icke rörelsekapital borde kunna ställas till hushållningssällskaps
förfogande för anskaffande av utsäde, sä att frihet inom lämpliga
gränser lämnas hushållningssällskapen att för ändamålet förfoga över de tillhandahållna
penningmedlen på sätt vederbörande sällskap finner ändamålsenligt.
Emot framställningen i övrigt har folkhushållningskommissionen intet att
erinra.»
Produktionskommitténs utlåtande är av följande lydelse:
»Kommittén, som livligt behjärtar syftet med lantbruksstyrelsens förslag att
sprida förädlat utsäde bland rikets lantmän, finner för sin del, att detta syfte bäst
främjas genom att rörelsekapital ställes till hushållningssällskapens'' förfogande för
anskaffande av lämpligt utsäde med frihet för sällskapen att inom vissa gränser
förfoga över de tillhandahållna medlen, på sätt vederbörande sällskap finner ändamålsenligt.
Vad den av lantbruksstyrelsen föreslagna formen av räntefria lån beträffa!'',
kan kommittén icke finna, att med de begränsade belopp, varom fråga är, räntefriheten
i och för sig innebär tillräcklig uppmuntran för lantmännen för att motivera
en sådan anordning. Aven utan räntefrihet torde ändamålet lika väl kunna
vinnas, om blott hushållningssällskapen anskaffa utsäde och tillhandahålla lantmännen
detta under lämplig form, exempelvis mot accept eller vanlig skuldförbindelse
att betalas efter skördens inbärgning med 5 procents årlig ränta. Vad beträffar de
lån, som för ändamålet lämnas hushållningssällskapen av staten, synes därå böra
bestämmas eu jämförelsevis låg ränta, exempelvis 4 procent årligen, så att å den
ränta, som sällskapen betinga sig av lantmännen för krediterad utsädesvara, uppkommer
någon marginal till täckande av förvaltningskostnader och dylikt. I fråga
om det sammanlagda belopp, som för ändamålet erfordras av statsmedel, torde detta,
under förutsättning att medlens användning begränsas på sätt föreslagits, näppeligen
behöva sättas så högt som lantbruksstyrelsen föreslagit.
I samband härmed vill kommittén med hänsyn till den under innevarande år
begränsade tillgången å utsäde framhålla önskvärdheten av att hushållningssällskapen
icke, såsom tidigare förekommit, av det inköpta utsädet upplagra och magasinera
partier för kommande års behov.»
I fråga om vikten av att vidtaga åtgärder för att inom landet i
större utsträckning än vad f. n. är fallet sprida användandet av förädlade
utsäden av rena, rikt avkastande och för de särskilda orterna i avseende
härdighet, mognadstid m. m. lämpade sädessorter är jag fullt ense med
lantbruksstyrelsen och de bägge hörda kristidsorganisationerna. Då dylika
pitsäden, rätt använda, visat sig i mycket väsentlig mån kunna öka
spannmålsavkastningeu i jämförelse med de ännu i stor utsträckning,
Depaetemewis
chefen.
6
Kung!.. May.ls nåd. proposition Nr 200.
förnämligast hos de mindre jordbrukarna, använda äldre lanfsorterna,
ligger i utsträckt användning av de förstnämnda en betydelsefull möjlighet
att uppdriva åkerns avkastning, vilken möjlighet sjmnerligast under nuvarande
för folkförsörjningen brydsamma tider synes mig icke böra lämna
obegagnad.
Jag biträder även förslaget att för ändamålet anlita hushållningssällskapens
medverkan och vill erinra, att det i fjol anordnade utlämnandet
genom sällskapen av utsädespotatis med stöd av till sällskapen
av staten lämnade räntefria lån givit ett tillfredsställande resultat och
av lantmännen mottagits med intresse och erkännande.
I fråga om det sätt, på vilket statens medverkan vid denna utsädesförmedling
skall anordnas, hava olika förslag framställts. Lantbruksstyrelsen
har föreslagit, att ungefär samma system som det i fjol beträffande
potatisutsädet begagnade nu skulle tillämpas, d. v. s. staten skulle
lämna hushållningssällskapen räntefria lån för utsädesinköp, mot det att
sällskapen tillhandahölle det inköpta utsädet till odlare, företrädesvis
mindre, mot pris icke överstigande sällskapets självkostnader och mot
räntefri återbetalning inom vissa angivna tider. Folkhushållningskommissionen
och produktionskommittén hava åter förordat, att visst rörelsekapital
skulle för ändamålet ställas till hushållningssällskapens förfogande
med frihet för dessa sällskap att inom lämpliga gränser förfoga däröver,
på sätt vederbörande sällskap funne ändamålsenligt. Den av de bägge
kristidsorganisationerna sålunda förordade avvikelsen från lantbruksstyrelsens
förslag åsyftar givetvis, att bereda hushållningssällskapen större
frihet i fråga om förfogande över rörelsekapitalet än lantbruksstyrelsens
förslag innebär. En sådan anordning synes mig dock, helst något förslag
angående gränserna för förfoganderätten icke framställts, skola
bliva till sin natur alltför obestämd. Synnerligast ifall därjämte enligt
produktionskommitténs förslag ränta — låt vara efter viss begränsad
procent — skulle krävas av lantmännen, torde man hava allt skäl att
ställa sig tveksam i fråga om en dylik anordnings ändamålsenlighet.
I betraktande härav och då, som sagt, fjolårets system beträffande
potatisutsädet visat sig i det stora hela ändamålsenligt, är jag benägen
att i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens nu förevarande förslag.
Den förmån för lantmännen, som ligger i räntefriheten, synes
mig, om än ej av större betydelse, dock vara av det värde, att den
bör medgivas. Då denna utsädesförmedling torde förorsaka sällskapen
vissa kostnader för förvaltning m. m., som icke gärna kunna inräknas
i självkostnaderna, samt även en viss risk är därmed förbunden, synes
7
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.
därjämte en provision av 1 procent böra i anslutning till produktionskommitténs
förslag tillerkännas sällskapen.
Såsom av redogörelsen framgår, avser icke det framlagda förslaget
utsädespotatis. Vid den tid, då lantbruksstyrelsens förslag avgavs, både
man också anledning antaga, att landets tillgång å potatis, jämväl till
utsäde, skulle bliva ganska riklig. Förhållandena, hava emellertid sedan
dess förändrat sig därhän, att åtgärder för tillhandahållande i vår av
potatisutsäde synas fullt motiverade. De synas böra anordnas i likhet
med vad i ijol skedde, dock att hushållningssällskapen torde böra även
å denna förmedling åtnjuta 1 procents provision.
För att ifrågavarande verksamhet för anskaffande och tillhandahållande
av spannmåls- och potatisutsäde skall kunna erhålla en omfattning,
som kan vara av någon större betydelse, torde anslaget icke böra
inskränkas till lägre belopp än det av lantbruksstyrelsen för enbart
spannmålsutsäde föreslagna eller 3 miljoner kronor. I eldighet med
mina nyssnämnda förslag skulle, om hela detta belopp kommer till
användning, 1 procent härav icke återbetalas till staten och eu direkt
kapitalutgift av 30,000 kronor sålunda komma att uppstå för statsverket.
Det synes mig icke lämpligt att nu angiva, att visst belopp skall
utgå till vårsäd och potatis och visst belopp till höstsäd, utan torde
användningen få bliva beroende av behovet i varje särskilt fall.
På grund av vad jag sålunda anfört och i anslutning till de genom
kungörelsen den 30 mars 1917 meddelade föreskrifter angående lån av
statsmedel för anskaffande av utsädespotatis anser jag följande grunder
böra gälla för den nu ifrågasatta verksamheten:
Av statsmedel må till hushållningssällskap för anskaffande och tillhandahållande
under år 1918 av dels förädlade utsäden av vete, råg, korn
och havre till odlare, som finnas vara därav i behov samt företrädesvis
dem, som hava mindre åkerareal, dels ock utsädespotatis åt odlare, som
finnas vara i behov därav och i första rummet åt sådana, som äro
villiga att utöka den vanliga arealen för sin potatisodling, utlämnas lån
intill ett sammanlagt belopp av högst 3 miljoner kronor.
Ansökningar om lån må av hushållningssällskap ingivas till lantbruksstyrelsen,
som har att efter prövning bestämma lånebtdoppen.
Beviljat lånebelopp utbetalas till hushållningssällskap av statskontoret
mot hushållningssällskapets förskrivning.
Vad av till hushållningssällskap beviljat lån icke blivit för ändamålet
använt, beträffande lån till utsäde av vårsäd eller potatis, före den
1 juli 1918 och beträffande lån till utsäde av höstsäd före den 1 novem
-
8
Kunql. Maj:ts nåd proposition Nr 200.
her 1918, skall omedelbart återbetalas. Av det återstående lånebeloppet
skola 99 procent såsom full betalning å lånet av sällskapet återbetalas vad
beträffar lån till utsäde av vårsäd och potatis senast den 1 december 1918
och vad beträffar lån till utsäde av höstsäd senast den 1 december 1919.
Å lyftat lånebelopp må ränta icke beräknas för tid före de sålunda
bestämda förfallodagarna, men för tid, som efter förfallodag törflyter
intill dess betalning sker, skall gäldas ränta efter sex för hundra om
året å det till betalning förfallna beloppet.
Hushållningssällskap åligger att till odlare utlämna medelst erhållet
lån anskaffat utsäde av säd eller potatis till pris, icke överstigande sällskapets
kostnader för detsamma, samt i varje fall mot förbindelse av
odlaren att dels använda utsädet till sådd eller sättning innevarande år
och dels erlägga betalning för detsamma å tid, som hushållningssällskapet
bestämmer men som icke må sättas tidigare än den 1 november
1918 för vårsäd och potatis och den 1 november 1919 för höstsäd.
Till en och samme odlare må ej utlämnas större mängd än 500
kilogram av vart och ett av sädesslagen vete, råg, korn och havre.
Lantbruksstyrelsen äger att vid beviljande av lån meddela de
ytterligare föreskrifter, som må finnas erforderliga för kontroll å lånerörelsen
och vad därmed sammanhänger.
De medel, som i fjol användes till lån för anskaffande av utsädespotatis,
togos från det anslag av 150 miljoner kronor, som riksdagen
anvisade såsom rörelsekapital för anskaffande och tillhandahållande av
livsförnödenheter. Allenast frågan om räntefriheten underställdes då
riksdagen. Motsvarande rörelsekapital å tilläggsstat för innevarande år
under nionde huvudtiteln har emellertid beräknats allenast för folkhushållningskommissiouens
del, medan åter hela den nu ifrågasatta lånerörelsen
avsetts att liksom potatisutsädeslånen i fjol handhavas av lantbruksstyrelsen.
Vid avlåtandet av proposition nr 2 till innevarande års
riksdag om tilläggsstat för 1918 förutsattes, att de för nu ifrågavarande
ändamål erforderliga medel skulle beredas från det i tilläggsstaten beräknade
anslag å 5 miljoner kronor till åtgärder för höjande av jordbrukets
produkter. Med hänsikt till att nu avsedda medel å 8 miljoner
kronor, frånsett 1 procent av beloppet, äro avsedda att till statsverket
återbetalas inom loppet av detta och nästkommande år, tillåter jag mig
emellertid — efter erinran att genom av innevarande års riksdag redan
fattade beslut blivit till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion
anvisade belopp, vida överstigande den därför å tilläggsstaten för 1918
beräknade summan — föreslå, att av det för förevarande lånerörelse
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 200. 9
erforderliga beloppet, 3 miljoner kronor, anvisas å tilläggsstat för 1918
dels under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor
och dels, att utgå av til 11tiiliga lånemedel, under utgifter för kapitalökning
ett förslagsanslag å högst återstående 2,970,000 kronor. I fråga
om täckandet av den sålunda uppkommande utgiften kommer chefen för
finansdepartementet att under riksdagens lopp framlägga erforderliga
förslag.
Jag får därför nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att till hushållningssällskapen må utlämnas lån å
sammanlagt 3 miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande
under år 1918 av förädlade utsäden av vete, råg, korn och havre samt
utsädespotatis i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna grunder;
dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ej mindre
under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag, högst 30,000 krnnor, än
även, att utgå av tillfälliga lånemedel, under utgifter för kapitalökningett
förslagsanslag, högst 2,970,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 179 käft. (Nr 200.)
2