Kungl. Malis Nåd. Proposition Nr 20.

1

Nr 20.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående gottgörelse
till byggmästaren Oskar Karlsson i Skrika för förlust
å byggnadsarbete för kronans räkning; given Stockholms
slott den 21 december 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt föreslå riksdagen
medgiva,

att till byggmästaren Oskar Karlsson i Skrika må av domänfondens
avkastning utanordnas ett belopp av 1,100 kronor såsom gottgörelse
för liden förlust vid uppförande för kronans räkning av byggnader vid
Lilla Orntorp och Brånäs under Sandshults kronodomän inom Kalmar län.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 18 höft. (Nr 20.)

1

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 20.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
december 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

Vid upprättande av 1916 års förvaltnings förslag för Hammarsebo
skolrevir i Kalmar län upptog revirförvaltaren, skogsskolföreståndaren
extra jägmästaren Birger Aschan beträffande kronodomänen Sandshult
bland annat kostnader för boningshus å Lilla Örntorp, 1,890 kronor,
samt för ladugård och loge jämte två lador vid Brånäs, 1,400 kronor,
eller tillhopa 3,290 kronor. '' Förslaget godkändes av domänstyrelsen,
och Aschan upprättade därefter i januari 1916 kontrakt med byggmästaren
Oskar Karlsson i Skrika om husens uppförande för nämnda
belopp.

Nu har Karlsson inkommit med begäran att av nåd bliva tillerkänd
någon ersättning för förlust, som han lidit å byggnadsföretaget. Över

3

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 20.

denna framställning hava utlåtanden avgivits av bemälde Aschan, vederbörande
överjägmästare, domänstyrelsen och statskontoret. Av dessa
handlingar inhämtas huvudsakligen följande.

För uppgörandet av förenämnda förvaltningsförslag hade Aschan
begärt, att Karlsson skulle ingiva kostnadsförslag för ifrågavarande
byggnadsarbeten. Karlsson avlämnade i augusti 1915 dylika förslag
samt förklarade sig samtidigt villig att uppföra byggnaderna för ovan
angivna belopp, därav 910 kronor utgjorde beräknad kostnad för själva
arbetet och 2,380 kronor motsvarade kostnad för materialier. Sedan förslaget
fastställts, avslöts kontrakt med Karlsson om byggnadernas uppförande.
Aschan meddelar, att ehuru Karlsson redan då ansåg sig
komma att av arbetet få mindre förtjänst än han beräknat, han likväl
icke velat undandraga sig att fullgöra sin tidigare utfästelse, varvid han
sannolikt antagit, att skillnaden icke skulle bliva större än att han skulle
tämligen lätt kunna bära den.

Byggnaderna uppfördes därefter. Vid verkställd avsyning befunnos
de utan anmärkning och samtliga arbeten därå fullgjorda på ett samvetsgrant
och förtjänstfullt sätt.

Vid sin ansökning har Karlsson fogat en »förteckning över virkets
tillredning och inköp av alla byggnadsmaterialier» till ifrågavarande
byggnader, vilken förteckning upptager en summa av 3,502 kronor 61
öre för inköpta varor och gjorda utbetalningar för sågning, körning,
murning, målning m. m. samt ett belopp av 1,201 kronor såsom kostnad
för själva byggnadsarbetet i övrigt, tillhopa 4,703 kronor 61 öre. Å
förteckningen har av en kronojägare och eu fjärdingsman den 2 november
1916 tecknats intyg, att de granskat och kontrollerat alla räkningar och
kvitton, motsvarande posterna i förteckningen, och funnit dem överensstämmande.
Enligt dessa uppgifter skulle alltså totalkostnaden överstigit
ackordsbeloppet med 1,413 kronor 61 öre, därav 1,122 kronor
61 öre belöpte å materialkostnaden och 291 kronor å arbetskostnaden.

Karlsson har i ansökningen anfört, att han vore en fattig arbetare
med mycket stor familj samt vore beroende av att arbeta hos andra
och icke »såsom en vanlig entreprenör brukade vinna på ett ställe och
förlora på ett annat». Han hade åtagit sig detta uppdrag under hand
och utan borgen för att få tjäna en lagom dagpenning. Om han ej
finge någon gottgörelse, skulle hans lilla hus gå ifrån honom. Han
hade visserligen skuld därpå men ej mera än han eljest kunde amortera.
Han har anhållit att erhålla gottgörelse för förlusten, vilken han —
troligen av misstag — angivit till 1,513 kronor 61 öre, eller, om detta
ej kunde bifallas, åtminstone för materialfördyringen.

4

Departe mentschefen.

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20.

Jägmästaren Aschan har framhållit, att priset på alla materialier
i hög grad stigit under tiden från kostnadsförslagets upprättande.
Härtill komme, att Karlsson i förslaget beträffande boningshuset uteglömt
en del poster. I kontraktet hade bestämts, att Karlsson skulle utfå likvid
alltefter arbetets fortgång, och någon borgen hade därför ej avfordrats
honom, synnerligast som ett visst belopp skulle innestå, tills arbetet avsynats
och godkänts. På grund av Karlssons mindre goda ekonomi
skulle han säkerligen när som helst kunnat utan påföljd avbryta arbetena,
i vilket fall kronan icke kunnat undgå förlust. Detta både han dock
icke gjort. Han tillhörde den kategori byggmästare, som själv utförde
det huvudsakligaste byggnadsarbetet. Han vore för sin och sin familjs
utkomst helt och hållet beroende av sina händers arbete. För att täcka
de förluster, han åsamkat sig genom ifrågavarande byggnadsföretag,
hade han måst upptaga lån. För övrigt hade han ännu ej inlöst alla
materialräkningar. Karlsson vore en redbar, strävsam och duglig arbetare,
som åtnjöte allmän aktning i orten. Det vore hårt, om han på grund
av sitt ärliga försök att fullgöra sina förpliktelser skulle bli tvingad att
gå från hus och hem och vara orsaken till att andra skulle förlora på
honom. Av dessa skäl har Aschan tillstyrkt, att någon gottgörelse
borde beredas honom. Då själva arbetet utförts av Karlsson och hans
son, borde någon ökning i det härför beräknade beloppet ej medgivas,
men för förlusten å materialanskaffningen borde ett belopp av i runt
tal 1,100 kronor tillerkännas honom.

Överjägmästaren, domänstyrelsen och statskontoret hava biträtt
detta förslag.

Då den förlust Karlsson lidit på ifrågavarande byggnadsföretag
måste nästan uteslutande tillskrivas de under arbetets gång inträffade
prisstegringarna och byggnaderna blivit av honom väl och omsorgsfullt
uppförda samt Karlsson enligt vad handlingarna utvisa saknar förmögenhet
och är för sin utkomst helt beroende av sitt arbete och då härtill
kommer att, ifall arbetet måst övertagas av kronan, kostnaden antagligen
icke skulle blivit mindre än om den tillstyrkta gottgörelsen
nu beviljas, finner jag mig kunna ansluta mig till myndigheternas
förslag.

Emellertid synes riksdagens medgivande till dylik gottgörelse böra
inhämtas. Jag tillstyrker därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen medgiva,

att till byggmästaren Oskär Karlsson i Skrika må av domänfondens
avkastning utanordnas ett belopp av 1,100 kronor såsom gottgörelse för

Kungi. Maj$8 Nåd. Proposition Nr 20. 5

liden förlust vid uppförande för kronans räkning- av byggnader vid Lilla
Örntorp och Hrånäs under Sandshults kronodomän inom Kalmar län.

''bill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Paulson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

1 sand.

18 höft. (Nr 20.)

2