Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 188.
1
Nr 188.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående
understöd åt småbrukskolonin Emaus i Norrtälje; given
. Stockholms slott den 12 mars 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att till understöd åt småbrukskolonin Emaus i Norrtälje på extra
stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 2,500 kronor, att utgå
under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer.
De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 168 käft. (Nr 188.)
1
2
Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 188.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 mars 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
År 1904 inköpte fröken Maria Winqvist en liten egendom i närheten
av Norrtälje i avsikt att därstädes i form av en s. k. jordbrukskoloni
anordna ett räddningshem för unga kvinnor, som på ett eller
annat sätt råkat på villovägar, särskilt sådana, som hemfallit åt yrkesmässig
osedlighet. På hösten 1905 började hemmet sin verksamhet
under benämningen »Kvinnliga småbrukskolonien Emaus». Fröken Winqvist,
som uppdrev egendomen till en möqstergård för mindre jordbruk,
ledde arbetet därstädes till sin död hösten 1914. På grund av hennes
testamente övergick egendomen år 1915 till Kristliga föreningen av
unga kvinnor i Stockholm. Föreningen, som fortsatte den av fröken
Winqvist påbörjade verksamheten å Emaus, har såsom ändamål för
denna verksamhet angivit, att densamma avser att förebygga, att unga
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 188.
3
flickor, Bom visa anlag till eller till följd av ogynnsamma yttre förhållanden
stå i fara att komma in på avvägar, skola drabbas av ett
dylikt öde. Föreningen söker förverkliga detta syfte genom att utbilda
eleverna i alla till ett lanthushåll hörande sysslor, så att eleverna skola
kunna erhålla goda platser som tjänarinnor på landsbygden.
A småbrukskolonin, som omfattar 8,5 hektar odlad jord och 6,5
hektar annan mark, finnas tre bostadshus, varjämte därstädes äro
uppförda ladugård och andra nödiga uthus. Vid föreningens övertagande
av kolonin fanns plats för 8 elever, men hava utvidgningar företagits,
så att numera 12 elever kunna mottagas. Någon viss tid för elevs
vistelse vid kolonin är icke fastställd, men utgör densamma i genomsnitt
två år.
Verksamheten vid kolonin står under ledning av eu vid lantbruksskola
utbildad föreståndarinna, varjämte äro anställda en föreståndarinna
för jordbruket, en för trädgården, en för köket och en för andra sysslor
inomhus utom köket. Slutligen finnes eu manlig arbetskraft för det
tyngre jordbruksarbetet.
I skrivelse den 15 maj 1916 gjorde föreningen framställning om Kristliga förett
årligt understöd till kolonins verksamhet å 2,000 kronor. unga* tunnor
den 15/e 1916.
Ärendet remitterades till lantbruksstyrelsen, som med utlåtande den Lantbruks6
november 1916 överlämnade yttrande av statskonsulenten för det ,trrelsenmindre
jorbruket. Denne anförde, att kolonin vid fröken Winqvists död
stått på en mycket hög ståndpunkt men att sedermera verksamheten å
vissa punkter gått något tillbaka, beroende på svårigheten att erhålla
lämplig föreståndarinna. Kolonins ekonomi hade sedan nämnda tid
blivit något försämrad därigenom, att fröken Winqvists oavlönade befattning
såsom föreståndarinna uppdelats på två avlönade, varjämte framhölles,
att fröken Winqvist vid förefallande behov plägat tillskjuta egna
medel, så långt dessa försloge. Att behov av bidrag för verksamhetens
uppehållande förelåge, vore därför uppenbart.
Lantbruksstyrelsen anförde, att ändamålet med ifrågavarande småbrukskoloni
i första rummet vore humanitärt, men att det icke kunde
bestridas, att även lantbruket kunde draga nytta av kolonins verksamhet
därigenom, att eleverna uppfostrades genom lantligt arbete och sålunda
kunde antagas komma att kvarstanna å landsbygden, där stort behov
av kvinnlig arbetskraft gjorde sig gällande. På grund härav hemställde
lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte för berörda ändamål bevilja
föreningen ett statsunderstöd för år 1917 av 2,000 kronor under vissa
villkor.
4
Social
styrelsen.
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
Jämväl socialstyrelsen avgav den 25 januari 1917 utlåtande i ärendet.
Till en början överlämnade styrelsen följande, av styrelsen infordrade
tablå, utvisande kolonins ekonomiska ställning under år 1916:
Behållning från 1915: Utgifter under 1916:
Egendomen Emaus med inventarier ... |
36,485: 20 |
För jordbruket .................. |
711:30 |
||
Inneståcnde i bank ......... |
... 2,130:98 |
» ladugården .................. |
1,180: 69 |
||
I kassan ........................ |
... 273:29 |
2,404: 27 |
» svingården .................. |
299: — |
|
» hönsgården.................. |
32:37 |
||||
Inkomster under 1916: |
» häststallet ................... |
970:32 |
|||
Av jordbruket.................. |
... 579:65 |
» trädgården .................. |
63:73 |
||
» ladugården ................ |
... 1,850:85 |
» hushållet inköpta varor... |
1,999: 83 |
||
» svingården.................. |
... 745:55 |
» tvätt och renhållning ... |
345: 98 |
||
» hönsgården ............... |
... 108:86 |
» bränsle och lyse............ |
1,105: — |
6,708:22 |
|
» häststallet.................. |
... 300:- |
» löner, lejt arbete .......... |
3,626: 73 |
||
» trädgården................. |
... 402:28 |
Elevernas procent och kläder |
922: 82 |
4,549:55 |
|
» inackorderingar .......... |
... 299:- |
4,286:19 |
Diverse omkostnader... . |
288:81 |
|
Diverse inkomster ............ |
... 115:96 |
Trycksaker (vykort) .... |
65: — |
||
Vybrevkort ..................... |
... 200: — |
315: 96 |
Telefon och frakter ............. |
136: — |
|
Gåvor ........................... |
... 5,725:07 |
Förbrukningsartiklar............ |
239: 87 |
||
Årsbidrag........................ |
... 1,283: — |
Skatter och försäkringar ...... |
222:12 |
||
Julmarknad..................... |
... 1,588:- |
V ävn adsmaterialier............... |
94:22 |
||
Bidrag för eleverna ......... |
... 399:75 |
8,995: 82 |
Inventarier ........................ |
230:29 |
1,276: 31 |
Räntor .......................... |
52: 99 |
Nybyggnad av ett hönshus, ett torkhus |
|||
Lån från enskild person .... |
1,000: — |
samt vinterbonat ett boningshus...... |
4,438:11 |
||
Behållning till 1917 :■ |
|||||
Egendomen Emaus med inventarier ... |
36,485: 20 |
||||
I bank och kassa ............... |
83:04 |
||||
Kronor 53,540: 43 |
Kronor 53,540: 43 |
Socialstyrelsen anförde vidare följande:
Kolonin finge otvivelaktigt anses fylla en ur samhällets synpunkt betydelsefull
och behjärtansvärd uppgift, och dess verksamhet borde följaktligen kunna
påräkna stöd från det allmännas sida. Då emellertid den i våra dagar av enskilda
och föreningar utövade sociala hjälpverksamheten hade att uppvisa såväl
en mångfald skiftande former som en betydande omfattning, syntes stor försiktighet
böra iakttagas i fråga om utvidgande av statens ekonomiska understödjande
av dylik verksamhet, enär anspråken på statens mellankomst eljest
kunde svälla ut till allt för stora proportioner. Erfarenheten hade bekräftat,
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 188. 5
att statsunderstöd efter vissa normer ofta kunde vara ett synnerligen effektivt
medel att uppamma eller giva ökad omfattning åt en ur samhällets synpunkt betydelsefull
verksamhet, som i övrigt vilade på det enskilda intresset. Då emellertid,
såsom här vore fallet, fråga vore om eu redan i gång varande, begränsad
verksamhet, kunde det utan tvivel vara fara värt, att ett beviljande av statsunderstöd
skulle verka hämmande på den enskilda offervilligheten. I dylika fall
syntes därför ett visst stöd finnas för den uppfattningen, att staten borde träda
hjälpande emellan, endast då risk förelåge för att verksamhetens fortvara eljest
äventyrades. Efter vad styrelsen kunde döma av handlingarna i ärendet, syntes
någon sådan risk, åtminstone för det dåvarande, icke hava varit för handen. Av
ovan intagna tablå framginge visserligen, att såväl kassabehållningen vid 1916
års början, 2,404 kronor 27 öre, som ett under året upptaget lån på 1,000 kronor
under samma år i det stora hela förbrukats. Med avseende härå vore emellertid
att märka, att en summa av 4,438 kronor 11 öre använts till nybyggnader och
reparationer och sålunda närmast borde betraktas såsom en motsvarande värdeökning
för fastighetens vidkommande. Styrelsen ansåge sig i detta sammanhang
jämväl böra fästa uppmärksamheten därpå, att den vid kolonin anställda personalen,
uppgående till icke mindre än 6 personer, syntes väl stor, även om berättigad
hänsyn toges icke blott till fastighetens rationella skötsel utan även till
kolonins uppfostrande uppgift. Någon besparing borde därför kunna vara möjlig
i berörda avseende.
På grund av dessa förhållanden kände styrelsen sig tveksam, vilken
ställning styrelsen borde intaga till frågan om kolonins understödjande
med statsmedel. Då emellertid, såsom framginge av såväl lantbruksstyrelsens
som statskonsulentens för det mindre jordbruket yttranden i
ämnet, kolonins verksamhet jämväl på grund av dess betydelse för jordbruksnäringen
vore värd uppmuntran från statens sida och styrelsen på
grund därav och av vissa andra omständigheter hade anledning antaga,
att kolonin kunde tilldelas understöd av medel anslagna till främjande
av mindre jordbruk, förklarade styrelsen sig icke vilja göra någon erinran
mot att ett statsbidrag beviljades kolonin för år 1917 till ett belopp
av 1,000 kronor.
Ärendet föredrogs den 14 april 1917 efter beredning inom jordbruksdepartementet,
och fann Kungl. Maj:t den gjorda framställningen
icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
I skrivelse den 23 november 1917 har föreningen åter gjort framställning
om ett årligt understöd till småbrukskolonin Emaus med ett
belopp av 5,000 kronor.
Vid skrivelsen har fogats ett intyg av jordbrukskonsulenten i Stockholms
län M. J. Morén, varav framgår, att såväl jordbruket som ladugårdsskötsel
vid kolonin befinna sig på en hög ståndpunkt.
Till följd av remiss har socialstyrelsen den 3 januari 1918 avgivit
utlåtande i ärendet. Under erinran om vad styrelsen i sitt här ovan
Kungl. Maj:t.
Kristliga föreningen
av
unga kvinnor
den ,s/n 1917.
Social
styrelsen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
omförmälda utlåtande av den 25 januari 1917 anfört meddelar styrelsen,
att styrelsen för att erhålla kännedom om de förändringar i kolonins
ekonomiska ställning och övriga förhållanden, som motiverat föreningens
nya framställning i ärendet, infordrat yttrande från föreningen.
Uti berörda yttrande hänvisar föreningen till följande sammandrag
av föreningens räkenskaper för kolonin under tiden den 1 januari—30
november 1917:
Inkomster:
Trädgården....................................... 1,022: 91
Jordbruket ...................................... 736: 92
Ladugården ..................................... 1,143: 47
Svingården....................................... 335: —
Hönsgården ..................................... 459: 03
Inackorderingsavgifter ....................... 1,021:50
Vävnader......................................... 21: 35
Gåvor och årsbidrag ........................ 4,901: 80
Brevkort.......................................... 14: 50
Understöd för elever........................... 300: 50
Kronor 9,956: 98
Utgifter:
Trädgården ........................ |
. 241:96 |
Jordbruket......................... |
.. 551:52 |
Ladugården....................... |
.. 289:91 |
Svingården......................... |
7: — |
Hönsgården ...................... |
.. 114:70 |
Hushållet .......................... |
. 1,647:62 |
Vävnader och garn ............. |
83:02 |
Bränsle och lyse ................ |
.. 1,528: 11 |
Tvätt och renhållning.......... |
.. 295:31 |
Skatter, försäkringar, telefon. |
.. 314:31 |
Elevernas kläder ................ |
.. 650:64 |
Förbrukningsartiklar .......... |
.. 190:83 |
Beparationer...................... |
.. 780:26 |
Inventarier........................ |
.. 147:35 |
Diverse omkostnader........... |
.. 192: 03 |
Löner och lejt arbete.......... |
2,804:29 9,838:86 |
I kassan ........................... |
............... 118:12 |
Kronor 9,956: 98 |
Obetalda räkningar för år 1917:
Ett tröskverk med körvandring .................. |
............................. 700 |
— |
1 klinga ................................................ |
............................. 250 |
— |
Foderkakor.............................................. |
............................. 68 |
— |
Halm...................................................... |
............................. 150 |
— |
Torvströ, cirka ........................................ |
............................. 500 |
— |
Löner för december, cirka ......................... |
........................... 270 |
— |
Hushållet, » ......................... |
............................. 200 |
— |
Småräkningar, » ......................... |
............................. 200 |
— |
Bränsle, » ......................... |
............................. 200 |
— |
Kronor 2,538 |
— |
För att möta dessa räkningar har föreningen en gåva av 500 kronor till
tröskverket att uppbära.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
Föreningen anför därefter följande:
»Av ifrågavarande sammandrag framgår, att föreningen ej allenast liar den
från år 1916 ådragna skulden å 1,000 kronor kvar, utan även att denna skuld
kommer att ganska betydligt ökas, om ej hjälp gives föreningen. Att i tider
som dessa bedriva ett intensivt jordbruk är ju hart när omöjligt; särskilt äro de
mindre jordbruken, där djurantalet är stort och arealen liten, synnerligen hårt
pressade av restriktionerna.
Det är alltid eu stor ekonomisk förlust att behöva undernära djuren, vilket
dock är nödvändigt, enär fodersäden avlämnats till staten, och att nedslakta förstklassiga
mjölkkor är för framtiden en oersättlig förlust. Dyrtiden har känts
synnerligen tryckande för kolonin, som visserligen tillgodogör sig ganska mycket
genom eget arbete från trädgård och lantbruk, men lika väl behöver köpa en hel
del, såsom t. ex. torvströ, lyse, kol, ved, kött, fisk, specerier och delvis kläder etc.
Skall föreningen kunna fortsätta sitt fostringsarbete å Emaus såsom nu,
måste föreningen helt eller åtminstone delvis befrias ifrån att arbeta under detta
ekonomiska betryck.
Om ej kolonin kan räknas för skola eller dylik anstalt, som giver bestämda
kurser, så är Emaus dock en uppfostringsanstalt, enastående kanske i sitt slag,
men eleverna, lämnade utan hemmets skydd, fostran och vård, skulle i de flesta
fall rätt snart få omhändertagas av stat eller kommun, och detta är huvudmotivet
för föreningens nya framställning.»
I sitt förevarande utlåtande hänvisar socialstyrelsen till vad föreningen
i ovanberörda yttrande förmält samt anför därefter följande:
»Av ovan intagna tablå över kolonins ekonomiska ställning vid sistlidne november
månads utgång framgår, att den då föreliggande bristen för år 1917 —
oberäknat den från år 1916 kvarstående, till 1,000 kronor uppgående skulden —
utgjorde cirka 2,500 kronor.
Medan det under år 1916 uppkomna underskottet, såsom förut framhållits,
föranletts av nybyggnads- och reparationskostnader och sålunda närmast vore att
betrakta såsom en motsvarande värdeökning för fastighetens vidkommande, synes
den under år 1917 uppkomna bristen däremot hava förorsakats så gott som uteslutande
av löpande utgifter för uppehållande av kolonins verksamhet. Ehuru
föreningen på enskild väg erhållit ganska betydande bidrag, hava dessa emellertid
icke varit tillräckliga till täckande av omförmälda brist. Då föreningens ekonomi
härigenom onekligen kommit i ett förändrat läge, som, därest det fortfar, kan
komma att äventyra verksamhetens fortsatta bedrivande, och då det vidare måste
ligga i samhällets intresse att förekomma en sådan sakernas vändning, har det
synts styrelsen angeläget, att understöd av statsmedel lämnas föreningen under
innevarande år för uppehållande av kolonins verksamhet.
Beträffande statsbidragets storlek har styrelsen funnit sig böra föreslå ett
belopp av 2,500 kronor, vilket torde ungefär motsvara det under förflutna år
uppkomna underskottet.»
Under åberopande av vad ovan anförts har styrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppehållande under år 1918
av verksamheten vid småbrukskolonin Emaus bevilja ett anslag av 2,500
kronor.
8
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 188.
auu8,. »»j... Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län liar
bhtyandegi’ avgivit infordrat utlåtande av den 28 februari 1918 och därvid överstockhoims
lämnat yttrande av magistraten i Norrtälje, inom vilken stads område
län- småbrukskolonin Emaus numera efter skedd inkorporering är belägen.
Med vitsordande av att verksamheten vid kolonin bedrives på ett synnerligen
framstående sätt och till stort gagn för därmed avsett ändamål,
tillstyrker magistraten bifall till föreningens framställning, i vad den
avser bidrag för år 1918. På grund av den vid 1917 års slut förefintliga
bristen å omkring 3,500 kronor och särskilt med hänsyn till den
fortfarande för kolonin tryckande dyrtiden anser magistraten det ifrågasatta
understödet icke böra bestämmas till lägre belopp än 5,000 kronor,
därest det därmed avsedda ändamålet skall vinnas.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshavande framhållit önskvärdheten
av att statsbidrag kunde komma föreningen till del för främjande
av dess ifrågavarande verksamhet.
Departements- Av det ovan anförda framgår, att småbrukskolonin Emaus, som
chefen. ftjre 1915 |iaft till ändamål att återupprätta unga flickor, som på ett
eller annat sätt råkat på avvägar, numera, sedan kolonin övertagits av
Kristliga föreningen av unga kvinnor i Stockholm, satt till sin uppgift
att förebygga, att unga kvinnor, som eljest lätt skulle gå ett dylikt öde
till mötes, drabbas därav. För denna sin samhällsnyttiga verksamhet
är kolonin givetvis förtjänt av all uppmuntran. Att i tid rycka unga
kvinnor bort från en väg, som lätt leder till slutligt förfall, är icke endast
från rent mänsklig utan också från samhällets egen synpunkt en
angelägenhet av vikt. I vår tid förekommer också i mångskiftande
former en av enskilda utövad social hjälpverksamhet, som liksom den
nu ifrågavarande kan göra anspråk på understöd från statens sida. Det
har även ofta visat sig, att statsunderstöd kan vara ett effektivt medel
att utveckla en samhällsnyttig verksamhet, som i övrigt vilar på det
enskilda intresset. För att icke verka förslappande på det enskilda intresset
för en redan i gång varande verksamhet bör emellertid en viss
försiktighet iakttagas i fråga om statens understödjande av dylik verksamhet.
Småbrukskolonin Emaus har hittills huvudsakligen uppehållits dels
genom egendomens avkastning, dels ock genom gåvor och andra bidrag
från enskilda. Redan under år 1916 hade kolonin åsamkat sig en
skuld av omkring 1,000 kronor, men hade å andra sidan ett belopp av,
omkring 4,450 kronor nedlagts å nybyggnads- och reparationsarbeten,
varigenom fastighetens värde ökats. Ett mig tillhandakommet räken
-
f)
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
skapssammandrag för år 1917 utvisar däremot, utöver berörda skuld av
omkring 1,000 kronor, en brist av omkring 2,000 kronor, vilken till
största delen uppkommit till följd av löpande utgifter för uppehållande
av kolonins verksamhet och icke täckts av de ganska stora bidrag, som
kolonin erhållit från enskilda. Härtill kommer, att den rådande kristiden
kommit det ekonomiska betrycket att kännas ännu större. Då kolonin
sålunda numera försatts i en sådan ekonomisk belägenhet, att fara föreligger
för att verksamhetens fortsättande äventyras, synes det påkallat,
att staten träder hjälpande emellan.
Jag finner mig alltså böra förorda, att understöd av statsmedel
beredes kolonin. Med hänsyn till kolonins ekonomiska ställning synes,
i enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit, understödsbeloppet lämpligen
kunna bestämmas till 2,500 kronor. Det torde böra framhållas,
att min tillstyrkan endast avser understöd för ett år; frågan huruvida
sådant skall beviljas för ett kommande år synes böra göras beroende
på kolonins framtida ekonomi.
Därest statsbidrag beviljas, torde Kungl. Maj:t såsom villkor därför
böra föreskriva, att kolonin skall stå under tillsyn av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Stockholms län, till vilken årligen skall avgivas en
av revisionsberättelse åtföljd redogörelse för kolonins verksamhet under
närmast föregående år, samt att en av Kungl. Maj:t utsedd revisor
skall å kronans vägnar deltaga i granskningen av kolonins förvaltning
och räkenskaper.
Slutligen ber jag få meddela, att chefen för finansdepartementet
under riksdagens fortgång kommer att göra hemställan om framställnings
avlåtande till riksdagen för beredande av bland annat de för det
nu ifrågasatta anslaget erforderliga medel.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till understöd åt småbrukskolonin Emaus i
Norrtälje på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 2,500 kronor, att utgå under de
villkor Kungl. Magt bestämmer.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 168 käft. (Nr 188.)
2
10
Kring}. Maj. ts Nåd, Proposition Nr 188.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Stockholm, K, L- Beckmans J3oktr,, 1918.