KungJ. Maj;fn Nåd. Proposition Nr 18.

1

Nr IS.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande
av kronan tillkommande fordran på grund
av å vissa fastigheter i Gottlands län vilande odlingslån
för torrläggning av Mästermyr; given Stockholms slott
den 21 december 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att, därest fastigheterna i>9/224o mantal Pejnarve l21 litt. Eefc i
Levede socken, V3s mantal Stymnäs l4 litt. Rb i Sproge socken och
”/lss mantal Hugleips lu litt. Idb i Silte socken, allt av Gottlands län,
varda för odlingslånefondens räkning på exekutiv auktion inropade för
köpeskillingar, för varje fastighet ej överstigande beloppet av vid auktionstillfället
till betalning förfallna annuiteter av vissa i statsrådsprotokollet
omförmälda, å fastigheterna vilande odlingslån jämte utsökningskostnader,
samma fastigheter må å tid, som Kungl. Maj:t finner lämplig, å
offentlig auktion försäljas med föreskrift om befrielse för fastigheterna
från betalningsansvar för odlingslånen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens,
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 17 höft. (Nr 18—19.) 1

o

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet i Stockholms slott den 21
december 1917.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hei.lner,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anlörde:

Den 31 december 1902 beviljade Kungl. Maj:t lån ur odlingslånefonden
till utdikning och odling av Mästermyr med kringliggande
sänka marker inom Levede, Fardhems, Hemse, Alva, Hablingbo, Silte
och Sproge socknar i Gottlands län. Företaget grundade sig på en
av lantbruksingenjören C. A. Sylvan företagen syneförrättning, som avslutats
år 1899. Genom detsamma avsågs att förbättra 2,641.8 4 hektar
vattenskadad mark, varav endast 71.14 hektar åker, under det att återstående
2,570.7 0 hektar utgjordes av myr- och odlingsmark jämte
annan jord. Jordförbättringen för hela företaget beräknades för vattenavledningen
till 791,266 kronor 8 öre eller nästan jämnt 300 kronor i
medeltal för hektar i företaget ingående mark. Vattenavledningskostna -

Kung/. M«j:tt Nåd. Proposition Nr 18. 3

<leu beräknades till 396,800 kronor, vadan företaget skulle enligt beräkningen
bliva särdeles vinstgivande. De lånesökandes i företaget
ingående mark antogs skola bliva förbättrad med ett värde av 458,240
kronor 47 öre för en kostnad av 229,786 kronor 88 öre. På grund härav
beviljades av Kungl. Maj:t odlingslån till belopp av 229,700 konor.

Sedan det ådagalagts, att kostnaderna för företaget komme att.
överstiga de beräknade, beviljade Kungl. Maj:t den 31 december 1907
ytterligare 7,600 kronor såsom odlingslån till de lånesökandes andel i
företaget.

I verkligheten visade sig kostnaderna för företaget uppgå till ännu
mycket högre belopp än som sålunda antagits. På grund av handlingar,
som ingå vos till Kungl. Magt år 1908, beräknades de till i runt tal
540,000 kronor. Samtidigt utreddes, att delägare, representerande sammanlagt
41.64 procent av hela förbättringsvärdet, avsagt sig båtnaden
av företaget. Den på dessa belöpande andelen i kostnaderna för företaget
föll därför på de kvarstående, vilka nästan alla voro lånesökande.
Dessa hade ju ridt att erhålla vinstjord utbruten från deras ägor, som
avsagt sig båtnaden, men denna vinstjord kunde ej strax giva avkastning
eller realiseras. Ställningen var därför ytterst bekymmersam och hotade
hela trakten med ruin. Vid detta förhållande och då företaget var av
stor allmän betydelse samt totalkostnaden i allt fall understeg 70 procent
av det beräknade förbättringsvärdet, fann Kungl. Magt den 18 december
1908, i överensstämmelse med statskontorets tolkning av gällande lånevillkor,
skäligt medgiva, att för odlingslån finge i detta fall tagas i beräkning
även annan i företaget ingående mark än den, som direkt tillhörde
de lånesökande, och beviljade därför under vissa villkor ett ytterligare
odlingslån å 302,700 kronor. Härav belöpte på de lånesökandes
egen mark 69,000 kronor. Inalles hava alltså beviljats till företaget
odlingslån å 540,000 kronor.

I detta företag ingick enligt handlingarna vid 1899 års syn den
J- P. Siggelin tillhöriga fastigheten 9/32 mantal Pejnarve i Le ved e socken
med tillhopa 11.81 hektar mark, å vilken jordvärdet i outdikat skick
beräknades efter ett värde från 80 ner till 10 kronor per hektar till
sammanlagt 396 kronor 19 öre, men varå den beräknade förbättringen
efter ett genomsnittligt värde av över 400 kronor per hektar uppskattades
till icke mindre än 4,651 kronor 7 öre. Fastigheten undergick emellertid
redan år 1901 ägostyckning och delades då i ett antal lotter, av
vilka den med litt. Eefc betecknade om 29/2240 mantal, som tillädes en
areal av 11.68 hektar, med ett obetydligt undantag omfattade hela den
hemmanet tillhörande, i vattenavledningsföretaget ingående marken. Å

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

denna lott föll sålunda i det allra närmaste hela det nyss angivna, vid
syneförrättningen beräknade förbättrings värdet. Arealen till denna i
jördregistret med läl betecknade fastighet har genom år 1915 fastställt
laga skifte enligt 3 § 3 mom. i skiftesstadgan utlagts till 17.411 hektar.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gottlands län den 17
februari 1913 meddelat utslag angående fördelningen av det första
odlingslånet, blev nämnda hemmansdel 29/22«> mantal Pejnarve, vilken är
obebyggd och tillhör Siggelins konkursbo, särskilda gånger tagen i mät
för oguldna kronoutskylder för åren 1913, 1914 och 1915, uppgående
till 176 kronor 62 öre för år, därav 176 kronor 61 öre låneannuitet.
Fastigheten, som var bevillningstaxerad till 300 kronor, värderades av
utmätningsförrättaren till 100 kronor. Då vid anställda auktioner köpeanbud
icke erhållits, fann Kungl. Maj:t den 22 juli 1916 på framställning
av Kungl. Maj:ts befallningshavande gott förklara, att med uttagande
ur fastigheten av då redan förfallna eller framdeles förfallande kronoutskylder
linge anstå, till dess laga kraft ägande utslag meddelats beträffande
det odlingslån å 302,700 kronor, som då förelåg hos Kung].
Maj:ts befallningshavande till fördelning. Därjämte erhöll Kungl. Maj:ts
befallningshavande anmodan att inkomma med förslag till de åtgärder,
som kunde anses påkallade av det uppenbara missförhållandet mellan
å ena sidan fastighetens värde och å andra sidan de annuiteter för odlingslån,
för vilkas erläggande fastigheten hade att svara.

Med anledning härav har nu Kungl. Maj:ts befallningliavande i
skrivelse den 7 juli 1917 gjort framställning i ämnet och därvid även
underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om reglerande av ungefär
enahanda förhållanden beträffande två andra i Mästermyrs torrläggningsföretag
ingående fastigheter V32 mantal Stymnäs l4 litt. Rb i Sproge
socken och u/v<8 mantal Hugleips 1" litt. Idb i Silte socken. Kungl.
Maj:ts befallningshavande har därvid anfört huvudsakligen följande:

»I fråga om fördelningen av de olika odlingslånen har Kungl. Maj:ts befallningshavande
för varje gång uppdragit åt arbetsdirektionen att med ledning av de
från statskontoret erhållna uträkningarna samt de över marken upprättade kartor
och beskrivningar m. Ii. handlingar uppgöra förslag till dylik fördelning, och hava
enligt direktionens uppdrag fördelningsförslag respektive 1912, 1913 och 1916 uppgjorts
av vederbörande distriktslantmätare, Herman Nyman, vilka på sina tider
av arbetsdirektionen avlämnade förslag Kungl. Maj:ts befallningshavande genom
sina nedan angivna utslag funnit skäligt fastställa.

Vad beträffar det nu ifrågavarande hemmanet lvJ2Un mantal Pejnarve är denna,
såsom Petter Siggelins konkursmassa tillhöriga angivna fastighet i alla tre förslagen

Kanyl. Maj:ts K ad. Proposition Nr 18. 5

påförd delaktighet i respektive lim med 1.17 r» procent, och vila enligt utslagen
följande andelar i beviljad och lyftad lånesumma å fastigheten, nämligen:

enligt utslaget den 17 februari 1913........................................... kronor 2,698: as

• ulligt utslaget den 2 april 1914 ............................................... 89: 30

och enligt utslaget den 8 juli 1916 ......■................................... » 810: ?:>

eller tillhopa kronor 3,599: os.

Fastigheten påvilande annuiteter åro enligt 1913 års utslag 176 kronor. 61
öre för vart och ett av åren 1910—1934, av vilka de två första guldits genom
arbetsdirektionen, samt 160 kronor 63 öre för år 1935; enligt 1914 års utslag
respektive 5 kronor 94 öre och 5 kronor 40 öre för åren 1915—1939 samt enligt
1916 års utslag respektive 53 kronor 90 öre och 49 kronor 2 öre för åren 1917 -1941.

Vid fällande av utslag angående fördelning av de olika odlings]änen hade
Kungl. Maj:ts befallningshavande ingen anledning att frångå de av behörig tjänsteman
upprättade fördelningsförslagen, emot vilka härutinnan icke framkommit någon
erinran och av vilka de två senare i avseende på delaktighetsprocenten i allo vila
på det år 1912 upprättade och 1913 fastställda. Emellertid kan Kungl. Maj:ts befallningshavande
ej underlåta att erinra om det i viss mån oegentliga i att enligt
dessa förslag så gott som hela låneandelen lagts på denna av dikningsföretaget
direkt berörda och genom ägostyckning frånskilda mark, under det att vid företagets
påbörjande hela mantal Pejnarve upptagits såsom däri ingående.

Av det angivna förbättringsvärdet, som i runt tal kan för fastigheten
mantal Pejnarve sättas till ''4,600 kronor, utgör de fastigheten påvilande lånesummornas
sammanlagda kapitalbelopp, 3,600 kronor, sålunda närmast SO procent.
Frånsett nyssberörda oegentlighet skulle i och för sig dessa siffror ej innebära
något så uppenbart missförhållande mellan å ena sidan fastighetens värde och å
andra sidan odlingslåneandelen. Men utom det att förbättringsvärdet ä den genom
företaget torrlagda marken överhuvudtaget vid syneförrättningen synes hava beräknats
för högt, tillkomma i avseende å det nu ifrågavarande företaget alldeles
särskilda omständigheter, som jämväl efter utdikningens fullbordande hålla nere
priset på däri ingående mark.

Arealen av den genom myrutdikningen vunna marken är så stor, att med den
ringa tillgången på arbetskrafter i länet det dröjer lång tid, innan mera än mindre
delar av densamma hinner för odling tagas i anspråk. Större delen av marken
ligger avsides och långt från de brukningsdelar, dit den hör, och slutligen tillkommer
svårigheten att åtkomma myrlotterna, då å hela det vidsträckta området ännu saknas
vägar. Så mycket kännbarare bliva dessa olägenheter, som ett betydande antal
delägare i myren — — — avsagt sig båtnaden av företaget. Den summa, som
belastar varje särskilt hemman, ökas för övrigt naturligen genom de till den beviljade
och lyftade lånesumman kommande, upplupna räntebeloppen vid amorteringstidens
början, och med hänsyn till nyss antydda förhållanden beträffande svårigheten
att under de närmast kommande åren taga avkastning av jorden komma även de
efter hand upplöpande, i blivande annuiteter ingående räntebeloppen att mera betunga
jorden än det skulle vara fallet, om häremot svarade inkomst på brukandet.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter lärer ej vara att antaga, att även
vid förnyat utbjudande å exekutiva auktioner fastigheten kan komma att betinga

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

ett sådant salupris, att, utom kostnader för förfarandet, förfallna annuiteter kunna
ur köpeskillingen utgå. För undvikande av direkt förlust av sålunda redan förfallna
eller före blivande auktion förfallande annuiteter lärer ingen annan utväg återstå,
än att fastigheten inköpes för odlingslånefondens räkning. Denna utväg hav ock
föreslagits i "ett från vederbörande kronofogde infordrat utlåtande — — - . På
sätt däri framhålles torde kronan vid blivande exekutiv auktion kunna bliva ägare
till fastigheten för den minimisumma, som därvid fastställes såsom gräns för utrop,
och lärer uppenbarligen hava rätt att medge, att även däri ingående annuiteter fa
kvarstå, varför det eventuella kontanta utlägget inskränkes till en obetydlighet.

Även om på grund av nyss antydda omständigheter fastighetens värde för
närvarande kan anses ringa nog, kunna förhållandena härvidlag förändras till de!
bättre. Icke minst lärer sådant sammanhänga med möjligheten att genom anläggande
av vägar genom myrkomplexet göra detta i sin helhet mera värdefullt. Då anläggande
av dylika vägar skulle få en synnerligen stor betydelse för länets södra fögderi,
av vilket ej mindre än sex socknar deltaga i dikningsföretaget, har Kungl.
Maj:ts befallningshavande låtit sig angeläget vara att befrämja denna sak. 1 detta
syfte har Kungl. Maj:ts befallningshavande ej mindre, efter förberedande åtgärders
vidtagande genom lantbruksingenjören S. Aspegren, hållit sammanträden med jordägarna
i de olika socknarna och föranstaltat val av sockenombud för frågans befrämjande.
än även numera beslutat att låta på statens bekostnad verkställa nödig
vidare undersökning för anläggning av dylika vägar och hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärt anslag till täckande av kostnaderna härför — -.

“Bleve staten ägare till fastigheten för odlingslånefondens räkning, borde naturligen
all vidare debitering av odlingslåneannuiteterna upphöra, Några nämnvärda
kostnader för fastighetens förvaltande uppkomma ej, då den är obebyggd. Vad som
kan ernås i avkastning genom upplåtande av rätt till hötäkt eller möjligen utarrendering
kunde lämpligen fonderas för att såsom bidrag till täckande av odlingslånefondens
fordran användas tillsammans med den köpeskilling, som fastighetens försäljning
vid inträdande lämpligare konjunkturer i framtiden kan inbringa. Dylik
försäljning kan eventuellt lämpligast ske i sammanhang med fastighetens fullständiga
frigörande från odlingslåneannuiteter. Såsom precedensfall i dylik riktning torde ta
hänvisas till förfarandet enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 263 till 1913 års riksdag
i fråga om — i det fallet samtidigt beslutat — förvärv och avyttrande av
mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken av Kristianstads län.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes — - — framställning liar endast haft

avseende å meranämnda fastighet 23/s240 mantal Pejuarve. Emellertid föreligga nära
nog enahanda omständigheter i avseende å två andra, i samma odlingslån delaktiga
fastigheter, nämligen Anton Anderssons 1,, mantal Stymnäs l4 i Sproge socken
. och Bernhard Larsson, förut Emil Eneman tillhöriga 11 j,3 mantal Hugleips lniSilte
socken. Å fastigheten ''/sa mantal Stymnäs, som enligt de av distriktslantmätaren
uppgjorda och av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställda fördelningsförslagen
deltager i alla tre odlingslånen med samma procent eller 4.6 24, vila följande andelar
i de beviljade och lyftade lånebeloppen, nämligen enligt utslaget av den IT februari
1913 10,621 kronor 32 öre, enligt utslaget av den 2 april 1914 351 kronor 42 öre
och enligt utslaget av den 8 juli 1916 3,190 kronor ;>6 öre, eller tillhopa 14.163
kronor 30 öre. De årliga annuitetema utgöra enligt 1913 års utslag 695 kronor 3
öre för åren 1910—1984 och 632 kronor 7 öre för år 1935, enligt 1914 års utslag

I

Kungi. Maj:tx Nät/. Proposition Nr I*.

respektive 23 kronor 36 öre och 21 kronor 24 öre för åren 1915 1!J3!J samt enligt

1916 års utslag respektive 212 kronor 12 öre och 192 kronor 90 öre för åren 1917
— 1941. Av annuiteterna enligt 1913 års utslag hava de för 1910 och 1911 blivit
genom arbetsdirektionen gvddna och annuiteten för 1912 är hos vederbörande uttagen
med 1913 års kronoutskylder. Till gäldande av senare förfallna, med kronoutskylderna
debiterade annuiteter liar fastigheten, vars ägare saknar tillgångar, två gånger
varit utmätt och utbjuden ä exekutiv auktion utan att anbud kunnat erhållas; och
med hänsyn till de stora annuiteterna är det här ännu mindre än i fråga om den
förstnämnda fastigheten utsikt, att antagligt anbud vid blivande exekutiv auktion
kan erhållas. Angående denna fastighet har inhämtats följande upplysningar.

Enligt 1899 års syneförrättning ingick Karl Kolmodin då tillhöriga ''/, mantal
Stymnäs i dikningsföretaget med vattenskadad mark, bestående av en del åker-,
ängs- och betesmark, men övervägande myrmark, tillhopa i outdikat skick efter ett
värde av 270 ner till 5 kronor per hektar värderat till 3,917 kronor 75 öre. Förbättringsvärdet
å marken har efter en beräkning av 20 upp till 420 kronor per hektar
uppskattats till sammanlagt 20,954 kronor 14 öre.

Fastigheten har år 1912 undergått ägostyckning och därvid utlagts i två
lotter lfa och Rb om respektive 7/33 och J/32 mantal, av vilka den sistnämnda, här
ifrågavarande hemmansdelen fått på sin del en areal av 48.6155 hektar. I fördelningsförslagen
har, såsom förut nämnts, denna hemmansdel påförts andel i odlingslånen
med 4.624 procent, under det att återstående 7/.>, mantal endast fått en andel
av 0.8 0 5 procent.

Av det nyssnämnda, i syneförrättningshandlingarna angivna förbättringsvärdet
20,954 kronor skulle, enligt relationen mellan angivna procenttal, på 1/S2 mantal
komma i runt tal 18,000 kronor, varav förut specilicerade andelar i beviljade och
lyftade lånesummor, tillhopa utjämnat 14,100 kronor, utgöra ungefär 78 procent.

Fastighetens areal har vid den år 1915 fastställda skiftesförrättning något
jämkats och utgör enligt uppgift numera 44.4 2 hektar. Den är för år 1916 bevillningstaxerad
till endast 100 kronor, varvid emellertid är att märka, att härvidlag
hänsynen till belastningen av odlingslånen torde spelat in såväl för den ifrågavarande
som för stamfastigheten. Av de 10,000 kronor, vartill hela '' /, mantal Stymnäs var
täxerat år 1913, borde eljest efter hemmantal en betydligt större summa än 100
kronor hava fallit på 1/32 mantal, även om detta är obebyggt och illa beläget.

A fastigheten 11128 mantal Hugleips, som jämväl enligt de av distriktslantmätaren
uppgjorda och av Kungl. Maj:ts befallningshavande fastställda fördelningsförslagen
deltager i alla tre odlingslånen med samma procent eller 2.00 3, vila följande
andelar i de beviljade och lyftade lånebeloppen, nämligen enligt utslaget av
den 17 februari 1913, där fastigheten anges såsom tillhörig Karl Jakobsson, 5,017
kronor 72 öre, enligt utslaget av den 2 april 1914 168 kronor 67 öre och enligt
utslaget av den 8 juli 1916 1,531 kronor 33 öre eller tillhopa 6,717 kronor 72 öre.
De årliga, fastigheten påvilande annuiteterna utgöra enligt 1913 års utslag 301
kronor 6 öre för åren 1910—1934 och 273 kronor 80 öre för år 1935, enligt 1914
års utslag respektive 10 kronor 12 öre och 9 kronor 21 öre för åren 1915—1939
samt enligt 1916 års utslag respektive 91 kronor 89 öre och 83 kronor 56 öre för
åren 1916—1941. Av annuiteterna enligt 1913 års utslag hava de för åren 1910 och
1911 guldits genom arbetsdirektionen och de för 1912—1914 guldits av föregående
ägare. Till gäldande av 1915 års annuitet å detta lån ävensom samma års annuitet

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

å länet enligt 1914 ars utslag, vilka båda annuiteter förfallit i samband med 1916
ars kronoutskylder, har fastigheten utmätts och den 29 maj 1917 utbjudits ä
exekutiv auktion utan att emellertid anbud erhållits. Sannolikt är ej heller, att
vid blivande förnyad auktion antagligt dylikt anbud skulle under närvarande förhållanden
kunna ernås med hänsyn till de stora framtida annuiteter na. Angående
fastigheten har i övrigt inhämtats följande upplysningar.

Enligt 1899 års syneförrättning ingick Oskar Jakobsson dä tillhöriga "/''in
mantal Hugleips i dikningsföretaget med vattenskadad mark, bestående av myrmark
samt något skogs- och betesmark, tillhopa i outdikat skick efter ett värde av 220
ner till 10 kronor per hektar värderat till 956 kronor. Förbättringsvärdet å marken
har efter beräkning av 30 upp till 440 kronor per hektar uppskattats till sammanlagt
5,791 kronor 80 öre.

Fastigheten har år 1912 undergått ägostyckning och därvid utlagts i två
lotter Ida och Idb om respektive 2£>/i as mantal och _n/12S mantal, av vilka den sistnämnda,
här ifrågavarande hemmansdelen fått på sin del en areal av 50.6 3 6 hektar.
I fördelningsförslagen har denna hemmansdel påförts andelen i odlingslånet med
nyss angivna procent,

Fastighetens areal har vid förut angivna, år 1915 fastställda skiftesförrättning
något jämkats och utgör enligt uppgift numera 57.542 hektar. Den är för
år 1916 bevillningstaxerad till 2,200 kronor, i avseende vara hänvisas till här förut
gjorda erinringar om de särskilda omständigheter, som torde spelat in beträffande
värderingen av de i myrutdikningsföretaget deltagande fastigheterna.»

Kungl. Maj:ts befallningshavande har slutligen hemställt om bemyndigande
att vid blivande exekutiva auktioner för odlingslånefondens
räkning till pris, ej överstigande beloppen av förfallna annuiteter jämte
kostnaden för det exekutiva förfarandet, inropa och av tillgängliga medel
förskjuta köpeskillingarna för ifrågavarande tre fastigheter, samt att
Kungl. Maj:t måtte dels medgiva, att vid auktionen redan förfallna annuiteter
av ovan angivna odlingslån måtte få tillsvidare innestå, dels förordna,
att tillsvidare och så länge kronan vore ägare av fastigheterna
debitering av annuiteter ej skulle förekomma.

Statskontoret har i häröver den 6 oktober 1917 avgivet utlåtande
yttrat sig sålunda:

»Handlingarna i detta ärende synas giva vid handen, att det icke är möjligt
att ur ifrågavarande hemman uttaga de odlingslåneannuiteter, för vilka desamma
hava att svara; samt att således en försäljning av fastigheterna med förbehåll att
svara för dessa annuiteters erläggande aldrig torde kunna komma till stånd.

Vid sådant förhållande torde därför vara fördelaktigast att vid förnyad exekutiv
auktion låta för odlingslånefondens räkning inropa ifrågavarande fastigheter
för en köpeskilling, som dock ej må överstiga beloppet av vid auktionstillfället till
betalning förfallna odlingslåneannuiteter jämte utsökningskostnader, samt att sedermera
till betäckande av så stor del av fondens fordran som möjligt söka på offentlig
auktion försälja hemmanen, befriade från därå belöpande odlingslåneannuiteter.

9

Kung!. Maj:tu Nåd. t’ ro position Nr In.

Emellertid torde såväl beslutet om eu försäljning av hemmanen, sedan desamma
blivit odlingslånefondens tillhörighet, som medgivandet av sådan försäljning utan
något förbehåll för köparen att svara för å dessa hemman vilande odlingslån vara
av beskaffenhet att böra underställas riksdagen.

»Statskontoret tillåter sig i detta sammanhang erinra om ett föregående liknande
fall.

Genom nådigt brev den 19 maj 1899 beviljades från odlingslånefonden ett
lån av 6,500 kronor för reglering av Norraskogsbäcken samt avdikning och delvis
odling av mark, tillhörande byarna Ovre Stavshult i Visseltofta socken. Hyngarn
och Gundrastorp i Vittsjö socken samt Truedatorp, Ristorp och Norraskog i Verums
socken och Västra Göinge härad av Kristianstads län.

Den -t april 1906 fastställde Kung!. Maj:ts befällningshavande i nämnda län
genom utslag återbetalningen av ifrågavarande'' odlingslån, och bestämdes därvid, att
Yr mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken skulle bidraga med följande annuiteterför
vart och ett av åren 1907 - 1931 190 kronor 89 öre samt för år 1932 173
kronor 60 öre.

Sedan denna fastighet utmätts för gäldande av de förfallna annuiteterna utan
att någon försäljning av densamma kommit till stånd, samt riksdagen på framställning
av Kungl. Maj:t medgivit att. därest fastigheten för odlingslånefondens räkning
ä exekutiv auktion inropades för eu köpeskilling, ej överstigande beloppet av vid
auktionstillfället till betalning förfallna annuiteter jämte utsökningskostnad, fastigheten
finge av kronan ä offentlig auktion försäljas med föreskrift om befrielse för
fastigheten för betalningsansvar för lånet, blev fastigheten, i enlighet med Kungl.
Maj:ts nådiga brev i ärendet den 13 juni 1913, å exekutiv auktion den 26 september
samma år för odlingslånefondens räkning inropad för 1,044 kronor 47 öre, av
vilken köpeskilling, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande under förskottstitel
utanordnades, fonden erhöll såsom likvid för 1907— 1911 årens annuiteter för faslig**
heten 954 kronor 45 öre, varefter återstod för fastigheten att gälda i kapital 2,771
kronor 22 öre jämte ränta.

Med villkor av befrielse för fastigheten från betalningsansvar för lånet försåldes
sedermera fastigheten å auktion den 19 maj 1914 för en köpeskilling av 455
kronor, som gick i avräkning å nyssnämnda förskott.»

I likhet med myndigheterna finner jag ingen sannolikhet föreligga
för att kronan skall kunna å exekutiv väg ur ifrågavarande tre fastigheter
utfå å dem belöpande andelar av odlingslånen. Jag anser det
därför önskligt, att dessa abnorma förhållanden regleras, så att man
undviker upprepade resultatlösa utmätningar och auktioner med därav
föranledda kostnader. Ett förfaringssätt liknande det som tillämpats
beträffande Horsaskog, varom myndigheterna erinrat, synes därför böra
tillgripas. Emellertid torde det i detta fall icke vara lämpligt att, liksom
skedde med Horsaskog, efter fastigheternas inropande omedelbart ånyo
försälja dem, enär Kungl. Maj:ts befallningshavande framhållit dels vissa
omständigheter, som tala för att fastigheterna kunna stiga i värde, och
dels att deras skötsel och förvaltning icke komma att draga nämnvärd
Bihang till riksdagens protokoll 1918 1 sand. 17 höft. (Nr 18—19.) 2

Depariementschefen.

10

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 18.

kostnad. Med försäljningen torde därför böra anstå, till dess Kungl.
Maj:t på anmälan av länsstyrelsen finner tiden därtill lämplig.

Jag hemställer på grund härav, att Eders Kungl. Maj:t måtte i
proposition föreslå riksdagen medgiva,

att, därest fastigheterna 29/ä24o mantal Pejnarve l21 litt. Eefc i
Levede socken, Vs* mantal Stymnäs l1 litt. Rb i Sproge socken och
11/128 mantal Hugleips lu litt. Idb i Silte socken, allt av Gottlands län,
varda för odlingslånefondens räkning på exekutiv auktion inropade för
köpeskillingar, för varje fastighet ej överstigande beloppet av vid auktionstillfället
till betalning förfallna annuiteter av ifrågavarande å fastigheterna
vilande odlingslån jämte utsökningskostnader, samma fastigheter
må å tid, som Kungl. Maj:t finner lämplig, å offentlig auktion försäljas
med föreskrift om befrielse för fastigheterna från betalningsansvar
för odlingslånen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Eric Paidson.