Kung!.. Maj:ts nåd. ■proposition Nr 173.

1

Nr 173.

Kung!. Maj.is nådiga proposition till riksdagen angående utsträckning
i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning
av produkter, framställda vid något med understöd av
statsmedel anlagt potatistorkeri; given Stockholms slott
den 19 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att den utfästelse om inköp för statens räkning av produkter, framställda
vid något med understöd av statsmedel anlagt potatistorkeri, som
jämlikt riksdagens i skrivelse nr 105 den 28 april 1917 lämnade medgivande
avser en tid av två år från den dag, då understödet av
Kungl. Maj:t beviljats, må beträffande torkeri, till vars anläggning
statsunderstöd beviljats under år 1917, under de särskilda villkor,
Kungl. Maj:t må äga föreskriva, utsträckas till eu tid av tre år från
samma dag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 155 höft. (Nr 173.)

1

•2

Kuiujl. Maj.ts nåd. proposition Nr 173.

Utdrag ur protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Sedan Kungi. Maj:t i proposition den 16 april 1917, nr 243, för
riksdagen framlagt förslag om vidtagande av vissa åtgärder för befordrande
av potatisodlingen, anmälde riksdagen i skrivelse den 28 april
1917, nr 105, sina med anledning därav fattade beslut, vilka i huvudsak
inneburo bifall till vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit. Under det
att det pris å potatis, varå i Kungl. Maj:ts förslag angiven prisgaranti
skulle grundas, i propositionen föreslagits till 7 kronor per
hektoliter, ansåg emellertid riksdagen priset icke böra sättas till högre
belopp än 6 kronor per hektoliter.

Med godkännande av riksdagens beslut, i vad det skilde sig från
vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit, utfärdade Kungl. Maj:t den 4 maj
1917 kungörelse angående inköp för statens räkning av vissa potatis -

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 173.

produkter in. in. samt understöd för anläggande av potatistorkerier, i
vilken kungörelse förklarades bland annat

dels att för statens räkning komme att från vederbörande tillverkare
inom landet inköpas de partier av svensk potatis framställda
torkade potatisprodukter, potatisstärkelse och glykos av fullgod beskaffenhet,
som till staten hembjödes före den 1 juni 1918, till pris, som
komme att fastställas av eu nämnd, utsedd på sätt Kungl. Magt framdeles
ville föreskriva, och vilket pris komme att avpassas så, att odlare
av potatis kunde påräkna ett pris av 6 kronor för hektoliter potatis av
fullgod beskaffenhet och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid den
järnvägsstation eller hamn, som vore närmast potatisens odlingsort;

dels ock beträffande produkter, framställda vid något med understöd
av statsmedel anlagt potatistorkeri, att inköp för statens räkning
till ett enligt vad sålunda angivits fastställt och avpassat pris komme
att äga rum av de partier av fullgod beskaffenhet, som till staten hembjödes
inom två år från den dag, då understödet av Kungl. Magt beviljats;
och skulle inköpspriset årligen fastställas.

Av utredningen i ärendet framgår, att anledningen till att statens
prisgaranti för potatistorkeriernas produkter utsträcktes till två år var,
att dessa nyanlagda torkerier skulle kunna under denna tid amortera
sin anläggningskostnad. Det antogs, de därefter skulle kunna bära sig
utan dylikt understöd.

Genom kungörelse den 25 maj 1917 fastställdes därefter villkor
och bestämmelser för understöd av statsmedel för anläggande av potatistorkerier.
Understöd beviljas ej till större belopp än halva anläggningskostnaden.
Under två år från det understöd beviljats må anläggningen
ej användas för annat ändamål än det avsedda, ej heller driften
nedläggas, så länge råmateriel finnes att tillgå inom tillförselområdet. Om
sökanden fullgör sina förpliktelser, behöver understödet ej återbetalas.

Den 25 september 1917 tillsatte Kungl. Magt den förut omförmälda
prisnämnden.

Den 28 september 1917 utfärdades förordning angående maximipris
å potatis, enligt vilken priset vid frivillig försäljning av odlaren
eller för hans räkning annorledes än direkt till allmänheten i öppen bod
ej finge överstiga vid leverans före den 1 december 1917 6 kronor och
vid leverans under tiden 1 december 1917—31 mars 1918 6 kronor 65
öre, allt per hektoliter, motsvarande per deciton räknat resp. 8 kronor
50 öre och 9 kronor 50 öre. Vid annan försäljning kunde högre pris
få betingas, men i varje fåll var priset lägre före den 1 december än
för tiden därefter.

4

Kungl. Maj:ts jiäd. proposition Nr 173.

1 skrivelse den 20 november 1917 anmälde folkhushållnings -k ommissionen, att prisnämnden, som vid sina beräkningar utgått från
det pris å potatis, som gällde till och med den 30 november 1917, fastställt
ett pris av 57 öre per kilogram potatisflingor. Enär med anledning
av att leveranserna av torkningsapparater till potatistorkerierna icke
fullgjorts på utsatt tid ett flertal torkerier icke kunnat börja sin produktion
förrän efter den 1 december 1917, anhöll tillika kommissionen om
bemyndigande att vid inlösen för statens räkning av potatisflingor betala
till flingfabrikerna ett pris av Öl öre per kilogram, vilket motsvarade
det högre pris å potatis, som bleve gällande från och med den
1 december 1917. Genom beslut den 30 november 1917 erhöll kommissionen
bemyndigande att till det föreslagna högre priset för statens
räkning inlösa potatisflingor, tillverkade av potatis, som bevisligen
av vederbörande flingfabrik inköpts efter utgången av november månad
1917.

1 en den 21 januari 1918 till jordbruksdepartementet inkommen
skrift anmälde utsedda kommitterade för potatisflingfabrikanterna, att det,
i den mån fabrikerna under senare delen av hösten 1917 började sin
verksamhet, rätt snart framgått, att grunderna för prisnämndens uteslutande
å teoretiska beräkningar byggda prissättning icke överensstämde
med de erfarenheter, som gjordes vid praktisk drift, vare sig med avseende
å den kvantitativa avverkningen, utbytet av flingor, bränslekostnader
eller avlöningar in. in. På grund därav yrkade sökandena, att
prisnämnden måtte sammankallas för att, efter tagen del av fabrikernas
hittills vunna erfarenhet, bestämma nytt högre pris å potatisflingor.

Infordrade utlåtanden häröver avgåvos den 24 januari 1918 av
folkhushållningskommissionen, som allenast hänvisade till prisnämnden,
och den 29 januari 1918 av denna nämnd. Nämnden anförde därvid
i huvudsak följande:

»Kommitterades uttalanden, att prissättningen är grundad endast på teoretiska
beräkningar, förringar i ingen män dessas riktighet. De stödja sig på givna
förutsättningar, nämligen gällande maximipris å potatis och bränslekommissionens
pris på ved. samt på fullt tillförlitliga siffror, som hämtats huvudsakligen från erfarenheter
från den starkt utvecklade potatistorkeriindustrien i Tyskland, men även
bekräftats av resultaten från de svenska fabrikernas hittillsvarande verksamhet, där
icke oberäknat ogynnsamma omständigheter kommit att utöva inverkan på resultatet.

Prisnämndens kalkyl avsåg eu fabrik med en torkapparat om 800 kilogram avverkningsförmåga
i timmen, motsvarande 176 deciton eller omkring 250 hektoliter
i dygnet vid 22 timmars drift. Det har visat sig, att för denna storlek av torkeri,
där potatis med i medeltal 17 å 18 procent stärkelsehalt funnits att tillgå, avverk -

Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 173.

ningsfönnågan för dygn växlat mellan 230 till 270 hektoliter mot av nämnden antagna
250. Fabrikerna hava kunnat hällas i gång 21 till 23 timmar i dygnet mot
av nämnden antagna 22. Utbytet av 100 kilogram potatis bär växlat mellan 2.»
och 26 procent mot av nämnden antagna 26 för 18-procentig potatis. Att det således
blivit något lägre än beräknat, har sin förklaring i den relativt långa lagring,
som potatisen på de Hosta ställen varit underkastad. Utbytet, räknat per hektoliter.
överensstämmer däremot ej med det av nämnden beräknade, eller 18 Va kilogram
per hektoliter, vilket är anledningen till den uppgivna felräkningen. Orsaken
till det erhållna låga utbytet per hektoliter beror emellertid på, att 1 hektoliter
rentvättad potatis innevarande år, på grund av att potatisen är ovanligt storvuxen,
ofta väger blott 66 kilogram i stället för av nämnden antagna 70, samt att vid
vissa fabriker potatisens stärkelsehalt varit lägre än den beräknade, till följd av
vilka båda omständigheter utbytet naturligtvis måste bliva i motsvarande män mindre.

Bränsleåtgången och avlöningarna visa likaledes god överensstämmelse med
dt1 av nämnden beräknade. Så har bränsleförbrukningen, mätt i kubikmeter ved,
för de fabriker, vars ångpanueanläggningar icke överansträngts och som motsvara
moderna krav, efter vedens beskaffenhet växlat mellan 18 och 25 kubikmeter per
dygn mot av nämnden uppskattade 21 kubikmeter prima ved. Vissa torkerier hava
emellertid ej lyckats anskaffa fullgott bränsle, och i sådant fall har naturligtvis ej
den av nämnden beräknade bränsleeffekten kunnat erhallas.

För torkeriets drift har en arbetsstyrka för dygn av vanligtvis 10 till 14
man varit erforderlig, vid ett par fabriker 16. Då ingenstädes enligt inhämtade
upplysningar högre avlöning än 5 kronor för dag utbetalats, har således utgiften för
löner för dygn" hållit sig mellan 50 till BO kronor mot av nämnden beräknade 82
kronor 50 öre.

Vad nu anförts beträffande huvudposterna gäller även de mindre utgifterna
för lossning, körslor och reparation, där icke särskilt ogynnsamma förhållanden

spelat in. , , .

Vid fullt ordinär drift under de betingelser, som nämnden räknat med och
vilka även för ett flertal fabriker varit för handen, hava nämndens siffror för prissättningen
visat en tillfredsställande överensstämmelse med verkligheten. Då åter
resultatet vid de i kommitterades tablå anförda torkerierna icke motsvarat nämndens
beräkningar utan blivit sådant, att dessa fabriker med gällande ihngpris och i
enlighet med 1917 års riksdagsbeslut ej kunna beräkna få sina utgifter för anläggningen
amorterade på två år och skälig vinst på rörelsen, beror det på följande
orsftkör.

1. De av staten levererade torkapparaterna ankommo intill tre månader
senare än beräknats, till följd varav anläggningarna kommo för sent i gång, en stor
del av den på orten runt torkerierna befintliga potatisen vann användning för annat
ändamål och den av torkerierna inköpta och lagrade försämrades och skadades.
Trots den rika potatisskörden hava sålunda stora svårigheter visat sig för flertalet
av torkerierna att få sitt potatisbehov täckt, varför en del torkerier för närvarande
stå inför möjligheten att få inställa driften.

2. På grund av gällande maximiprisförordning på potatis och konkurrensen
från andra uppköpare måste torkerierna även för lågprocentig potatis, vilken för
vissa fabriker varit den enda råvara, som stått till buds, betala maximipris, i många
fall med tillägg av provision och utan att kunna erhålla avdrag för vidhängande smuts.

fi

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 173.

Dessa förhållanden äro huvudorsakerna till de dåliga resultaten, enär den
lågprocentiga potatisen icke blott ger sämre utbyte utan även nedsätter torkapparatens
av verkningsförmåga, varjämte smutshalten kan uppgå till betydligt belopp.

o. Bränslepriset var i nämndens kalkyl enligt uppgift från bränslekommissionen
beräknat till -0 kronor för kubikmeter för prima ved. Det visade sig emellertid
senare, att detta pris avsåg veden fritt å inlastningsplatsen, varför inlastmngskostnader
och frakt måste tilläggas, utgifter som i medeltal torde uppgått till
3 kronor för kubikmeter.

4. Monteringsbrister och svårigheter vid igångsättningen, innan tillräckligt
skolad personal erhållits, hava gjort, att potatisåtgången såväl som bränsleförbrukningen
\ia dessa fabriker i jämförelse med utbytet per dygn ställt sig enormt hög.

De anförda orsakerna äro tillräcklig förklaring för ett mindre gynnsamt resultat.
och det synes därför vara rättvist, att fabrikerna, med hänsyn till det ovan
sagda, erhålla sådan ändring i de beviljade villkoren, att företagen bliva ekonomiskt
lönande. Detta synes bäst kunna ske antingen genom att flingpriset höjes eller ock
genom att staten ikläder sig mottagningsskvldighet för ännu ett års avverkning
utöver de nu bestämda till pris, som blir lönande, samtidigt med att amorteringen
a anläggningarna framskjutes till kommande två år.

hör den händelse Kungl. Maj:t skulle gilla den förra utvägen, har nämnden
uPPgj°rt nytt här bilagt förslag till flingpris för innevarande år på grund av de
närvarande mindre gynnsamma förhållanden.

Till grund för denna prissättning har lagts det nu gällande maximiprisot å
potatis, det av bränslekommissionen i skrivelse av den 16 januari 1918 gjorda meddelandet,
att bränslet för torkerierna skall tillhandahållas desamma till samma pris
som för bagerierna, och de uppgifter, som av torkerierna ingivits rörande övriga
omkostnader, samt en medelstärkelsehalt hos potatisen av 17 procent.

.....Pri.86* pä potatisflingor med högst 15 procent vattenhalt skulle under dessa

förutsättningar bliva 70 öre per kilogram. För sekunda flingor, som genom lämplig
behandling kunna beredas till vara, som kan godkännas som människoföda, bör
betalas 5 öre lägre pris än för prima vara samt för till människoföda otjänliga
flingor 30 öre för kilogram.»

Vid föredragning den 15 februari 1918 av detta ärende fann
Kungl. Maj:t, med förklarande att Kungl. Maj:t ämnade vidtaga åtgärder
för sådan utsträckning av statens inköpsskyldighet, som prisnämnden
alternativt föreslagit, sökandenas framställning eljest icke föranleda någon
vidare åtgärd.

Departe mentschefen.

Av Kungl. Maj ris omförmälda beslut den 15 februari 1918 framgår,
att Kung], Majri ansett billigheten kräva, att, då staten funnit sig
böra särskilt främja anläggande av potatistorkerier och tillverkning av
potatisflingor, men denna tillverkning under innevarande tillverkningsår
med nu gällande flingpris på grund av åtskilliga i prisnämndens utlåtande
angivna, av fabrikanterna oberoende anledningar ej blivit ekonomiskt
lönande, åtgärder vidtagas för att motväga den svårighet, som sålunda
uppstått för att anläggningskostnaderna må hinna bliva amorterade,

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition Nr 173. 7

iuuan prisen å fabrikernas produkter vid inträdet av nya förhållanden
kunna beräknas avsevärt nedgå.

Att Kungl. Maj:t därvid av de alternativa utvägar, prisnämnden
härutinnan föreslagit, icke upptog förslaget att höja flingpriset, berodde
på derå. skal. Redan vid den tiden hade det visat sig, att tillgången
på potatis hotade att under våren bliva särdeles knapp. Under sådana
förhållanden ansågs det mindre lämpligt att genom höjning vid denna
årstid av priset på potatisflingor giva anledning till ytterligare utvidgning
av flingproduktionen. Helt annat hade förhållandet varit, om
torkerierna kunnat redan under hösten inköpa sitt råmaterial av potatis,
i vilket fall potatisåtgången särskilt till stärkelsefabrikerna troligen blivit
väsentligt mindre än nu varit fallet. Därjämte måste beaktas, att eu höjning
av flingpriset icke gärna kunde gälla andra flingpartier av årets tillverkning
_ än de, som därefter inköptes, och skulle alltså sannolikt komma
de olika fabrikerna tillgodo i ganska ojämn mån.

I överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t gjorda uttalandet
i samband med ovannämnda beslut den 15 februari 1918 torde
uu . åtgärder böra vidtagas i syfte, att staten beträffande de potatistorkerier,
till vilkas anläggning statsunderstöd beviljats under år 1917,
ikläder sig mottagningsskyldighet för ännu ett års avverkning utöver
de nu bestämda två årens. Härigenom fä fabrikanterna ökad säkerhet
för att kunna amortera anläggningarna inom rimlig tid. De i kungörelsen
den 25 maj 1917 bestämda tiderna av två år för anläggnings
uppehållande och användning för avsett ändamål böra i samband härmed
för dessa torkerier framskjutas till tre år.

Ändringen bör uppenbarligen bli beroende av samtycke av vederbörande
fabriker. Därest någon fabrikant skulle föredraga att låta statens
prisgaranti fortfarande gälla blott två år och därefter vara obunden, bör
detta naturligtvis stå honom fritt.

Jag vill slutligen framhålla, att den av mig nu berörda frågan icke
står i direkt sammanhang med frågan om minimipris å potatis utan avser
en av tillfälliga orsaker under år 1917 föranledd särskild åtgärd beträffande
de nyanlagda potatistorkerierna. De pris, till vilka de vid torkerierna
framställda produkterna böra av staten inköpas, komma att årligen fastställas
av prisnämnd, varvid denna naturligtvis har att iakttaga de
förändringar i grunderna för prissättningen, som kunna bliva beslutade.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den utfästelse om inköp för statens räkning av produkter, fram -

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 173.

ställda vid något med understöd av statsmedel anlagt potatistorkeri, som
jämlikt riksdagens i skrivelse nr 105 den 28 april 1917 lämnade medgivande
må avse en tid av två år från den dag, då understödet av Kungl.
Maj:t beviljats, må beträffande torkeri, till vars anläggning statsunderstöd
beviljats under år 1917, under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t må
äga föreskriva, utsträckas till en tid av tre år från samma dag.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet skulle avlåtas till
riksdagen av den lydelse, bil. — vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISA AP MARG US'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.