Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 14.5.
1
Nr 145.
Kungl. Maj lits nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den
29 juni 1912 om arbetarskydd; given Stockholms slott
den 8 mars 1918.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse
av 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 129 höft. (Nr 145.)
1
2
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 145.
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912
om arbetarskydd.
Härigenom förordnas, att 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912
om arbetarskydd skola erhålla följande ändrade lydelse:
16 §.
Beträffande sådant arbete, som i 15 § angives och som av tekniska
skäl måste oavbrutet fortgå såväl natt som dag eller tidvis måste
forceras, må Konungen, i den man sa finnes av behovet pakallat, för
minderårig av mankön, vilken fyllt sexton ar, meddela eftergift från det
i 13 § d) givna förbud utöver vad där medgives.
I fråga om arbete med vändning och stackning av torv eller
annat därmed jämförligt lätt arbete, som bedrives i fria luften och icke
regleras av samband med mekaniskt driven arbetsprocess, må yrkesinspektionens
chefsmyndighet, om skäl därtill prövas föreligga, meddela
eftergift såväl från de i 9 § andra stycket givna förbud som från stadgandena
i 15 §.
41 §.
Vid meddelande av sådan eftergift, som avses i 16 § andra stycket,
må yrkesinspektionens chefsmyndighet tillika, där så prövas skäligt,
medgiva befrielse från iakttagande av föreskrifterna i 33 och 35 §§.
Konungen må i sådant fall, som avses i 17 §, föreskriva, att vad
i 33—36 §§ stadgas i större eller mindre utsträckning skall äga tilllämpning
jämväl beträffande minderårig, som användes i annat arbete,
än 15 § angiver.
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 145.
Likaledes må Konungen föreskriva, att de i 30 och 37 §§ meddelade
bestämmelser skola utsträckas till att gälla jämväl andra arbetsställen,
än nämnda §§ avse.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 145.
Utdrag
av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 februari
'' 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:
I departementalkommitterades den 31 december 1912 avgivna
utlåtande samt i det betänkande angående statsdepartementens verksamhetsområden
och arbetsformer, vilket av mig enligt uppdrag den
28 maj 1915 avgivits, har till behandling upptagits frågan om lättande
av den statsrådets ledamöter åliggande arbetsbörda. Under hänvisning
i övrigt till nämnda utlåtande och betänkande må här allenast erinras,
hurusom i desamma framställts förslag bland annat därom att för
åstadkommande av lättnad i angivna hänseende hänvisa behandlingen
av vissa mindre viktiga ärenden, som hittills avgjorts av Kungl. Maj:i
i statsrådet, till underordnad central myndighet.
5
Knuff/: Majits nåd. proposition Nr 145.
Bland de ärenden, som syntes böra decentraliseras till under- Hetänkande
ordnad central myndighet, upptog jag i mitt betänkande även ärenden s/Stp"rL
om dispens enligt 16 § i lagen (len 29 juni 1912 om arbetarskydd; ««*-
och anförde jag därom följande: rd*» o°c™
» Enligt den allmänna regeln i 13 § d) i nämnda lag in» mindev- arbetsformer
årig icke användas till nattarbete (mellan kl. 7 e. m. och 6 f. m.), “
dock att minderårig av mankön, vilken fyllt 16 år, mä användas till
sådant arbete, där hans arbetstid är begränsad till högst 8 timmar av
dygnet och arbetet icke oftare än under var tredje vecka infaller å tid
mellan kl. 11 e. in och 5 f. in. Från dessa bestämmelser kan nu
Kungl. Maj:t enligt 16 § i arbetarskyddslagen meddela dispens beträffande
industriellt arbete, som i 15 § angives (där i regel användas
minst 10 arbetare eller drivkraft om minst 5 effektiva hästkrafter eller
ock minst 5 arbetare jämte drivkraft om minst 3 effektiva hästkrafter)
och som av tekniska skäl måste oavbrutet fortgå såväl natt som (lag eller
tidvis måste forceras.
Över sådan dispensfråga avger socialstyrelsen, såsom chefsmyndighet
för yrkesinspektionen, yttrande, som alltid lärer följts av Kungl. Maj:t.
Då förevarande spörsmål, vilka ofta äro brådskande, måste kunna
fullt tillfredsställande bedömas av socialstyrelsen, samt besvärsrätt över
socialstyrelsens beslut alltid förefinnes — besvären böra uppenbarligen
prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet — hemställes, att åtgärder måtte
vidtagas till sådan ändring av 16 § i lagen om arbetarskydd den 29
juni 1912, att däri omförmälda på Konungen ankommande prövning i
stället överlämnas till yrkesinspektionens chefsmyndighet (socialstyrelsen).»
16 och 41 §§ i lagen om arbetarskydd hava enligt lagen den 17 ig och u §§
juni 1916 följande lydelse: i lagen om
arbetarskydd.
16 §.
Beträffande sådant arbete, som i 15 § angives och som av tekniska skäl måste
oavbrutet fortgå såväl natt som dag eller tidvis måste forceras, må Konungen, i den
mån så finnes av behovet påkallat, för minderårig av mankön, vilken fyllt sexton
år, meddela eftergift från det i 13 § d) givna förbud utöver vad där medgives.
I fråga om arbete med vändning och stackning av torv eller annat därmed
ämförligt lätt arbete, som bedrives i fria luften och icke regleras av samband med
mekaniskt driven arbetsprocess må Konungen meddela eftergift såväl från de i 9 g
andra stycket givna förbud som från stadgandena i 15 §.
41 §.
Vid meddelande av sådan eftergift, som avses i 16 § andra stycket, må Konungen
tillika medgiva befrielse från iakttagande av föreskrifterna i 33 och 35 §§.
6
Social
styrelsen.
Kunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 145.
Konungen må i sådant fall, som avses i 17 §, föreskriva, att vad i 33—36 §§
stadgas i större eller mindre utsträckning skall äga tillämpning jämväl beträffande
minderårig, som användes i annat arbete, än 15 § angiver.
Likaledes må Konungen föreskriva, att de i 30 och 37 §§ meddelade bestämmelser
skola utsträckas till att gälla jämväl andra arbetsställen, än nämnda paragrafer avse.
I avgivet utlåtande den 29 september 1917 erinrar socialstyrelsen
om att genom lagen den 17 juni 1916 om ändrad lydelse av 13, 16
och 41 §§ i lagen om arbetarskydd erhöll 16 § ett tillägg (andra
stycket) och 41 § likaledes ett tillägg (första stycket). Vid bedömande
av den nu väckta frågan om överflyttande av vissa dispensärenden
enligt arbetarskyddslagen från Kungl. Maj:t i statsrådet, torde, yttrar
socialstyrelsen, höra skiljas mellan ärenden, som folie under första
stycket av 16 §, och sådana, beträffande vilka andra stycket av
samma paragraf och i samband därmed 41 § första stycket ägde
tillämpning. Vad först beträffade ärenden av det förra slaget, framhåller
styrelsen, talade givetvis åtskilliga skäl för deras överlämnande
till styrelsen. Sålunda vore dessa ärenden ofta av brådskande natur.
Framställningar om eftergifter uti ifrågavarande hänseende inkomme
ej sällan så sent, att desamma ej kunde avgöras av Kungl. Maj:t till
den tidpunkt, varifrån vederbörande önskat eftergifterna tillämpade.
Genom en eventuell överflyttning skulle otvivelaktigt ett snabbare avgörande
vara att förvänta. För en dylik överflyttning talade jämväl
den omständigheten, att Kungl. Maj:t i redan förekomna fall så gott
som undantagslöst följt styrelsens förslag. Även kunde anmärkas att,
ehuru ansökningar om eftergifter enligt 16 § första stycket i lagen om
arbetarskydd dittills förekommit ganska sparsamt, desamma, till följd
av att övergångsbestämmelserna i lagen från och med den 1 januari
1918 komme att upphöra att gälla, med stor sannolikhet torde komma
att ökas i antal och sålunda kunde bliva av viss betydelse för Kungl.
Maj:ts arbetsbörda. Å andra sidan åter hade erfarenheten givit vid
handen, att ifrågavarande ärenden ofta vore av den natur, att tvekan
måste råda, huruvida bestämmelserna i 16 § första stycket å dem ägde
tillämpning och eftergift sålunda i det särskilda fallet överhuvud kunde
eller borde beviljas. Ärenden av dylik art vore ock, i synnerhet sedan
tendenserna syntes gå i riktning mot avskaffande av allt nattarbete,
av ganska stor principiell betydelse, varför starka skäl talade för att
de borde kvarstanna hos Kungl. Maj:t. För egen del hade styrelsen
efter övervägande av de skäl, som talade för och mot den ifrågasatta
omflyttningen, i allt fall ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande
dispensfrågor skulle avgöras av Kungl. Maj:t. åtminstone tillsvidare
Knut fl. Mnj:ts nåd. /iroposiliou, AV 14:7. 7
och intill dess en fastare praxis utvecklat sig ifråga om bedömandet
av dylika spörsmål i allmänhet och särskilt av dem, som uppkomme
i anledning av de nyssberörda övergångsbestämmelsernas trädande
ur kraft.
Beträffande den grupp av ärenden däremot, vilka avsåges i andra
stycket av 16 § samt i första stycket av 41 §, ville det, anser socialstyrelsen,
synas, som om dessa ärenden utan tvekan borde kunna överlämnas
till styrelsens avgörande. Gränsfall förekomme bär ytterst sällan, och
dessutom vore på hithörande arbetsområden arbetsförhållandena och därmed
sammanhörande spörsmål från styrelsens sida vida lättare att överblicka
och följa än vad fallet vore beträffande de arbetsområden, som
berördes av stadgandet i första stycket av 16 §. Jämförde man i fråga om
omfattningen nu omhandlade båda grupper av ärenden, visade det sig,
att sist behandlade grupp representerade det ojämförligt större antalet
till behandling förekommande fall. Denna grupp hade under år 1917
varit stadd i hastig tillväxt, och torde väl denna ökning komma att
fortsätta ännu någon tid framåt. Komme hithörande ärendens handläggning
att överflyttas på socialstyrelsen, skulle sålunda en avsevärd
lättnad i statsrådets arbetsbörda vara att emotse, detta även om övriga
till 16 § hänförliga dispensärendan fortfarande komme att handläggas
i den ordning, som nu gällande bestämmelser föreskreve.
I åtskilliga författningar har avgörandet av vissa frågor förbehållits
Kungl. Maj:t, där-detta i själva verket lika väl och kanske
naturligare bort kunna anförtros åt underordnad myndighet. Så torde
vara fallet med vissa frågor, som eldigt gällande lag angående arbetarskydd
skola avgöras av Kungl. Maj:t. Väl synas, på sätt såväl av
mig i mitt ovan nämnda betänkande som av socialstyrelsen framhållits,
skäl tala för att till dylika frågor hänföra sådana, som angå
eftergift jämlikt 16 § första stycket av nämnda lag från förbud att
annorlunda än i överensstämmelse med föreskrifterna i 13 § mom. d.
i samma lag använda minderårig till arbete. Sådana frågor torde
nändigen kunna förväntas bliva allt talrikare, och i redan förekomna
fall lärer socialstyrelsens däri avgivna förslag nästan undantagslöst hava
följts av Kungl. Maj:t; därtill kommer, att frågor av denna art kunna
antagas bliva hastigare avgjorda, därest deras behandling överflyttas till
underordnad myndighet. Med hänsyn emellertid till vad socialstyrelsen
i denna del av frågan anfört och då sådana ärenden ofta äga ganska
stor principiell betydelse torde mitt förevarande förslag i ovanberörda
betänkande för närvarande icke böra vidhållas, utan med frågan om
Departements
chefan.
8
Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 145.
avsedda ärendens överflyttande från behandling av Kungl. Maj:t i statsrådet
anstå intill dess, med stöd av erfarenheten från behandlingen av
det ökade materialet, en fastare praxis utbildat sig.
Vad åter angår ärenden om eftergift, jämlikt stadgandena i 16 §
andra stycket och 41 § första stycket, från förbud att använda minderårig
under viss ålder i arbete samt från föreskrifterna om skyldighet
att avlämna intygsbok för minderårig, att göra anmälan om användande
av minderårig i arbete eller om upphörande av användande
av dylik arbetskraft och att företaga läkarbesiktning å minderårig,
synas vägande skäl tala för överflyttande av behandlingen av dessa
ärenden från Kungl. Maj:t i statsrådet till socialstyrelsen. På sätt styrelsen
erinrat, ligga dylika ärenden inom ett jämförelsevis begränsat
område; vidare torde de merendels ej beröra frågor av större principiell
innebörd. Därtill kommer, att genom dessa ärendens överflyttning
från Kungl. Maj:t i statsrådet någon lättnad i statsrådets arbetsbörda
skulle vinnas. Givetvis bör emot socialstyrelsens beslut i dylik fråga
finnas besvärsrätt; och synas besvären höra prövas av Kungl. Maj:t i
statsrådet.
Departementschefen hemställde därefter, att Kungl. Maj:t behagade
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål genom utdrag av
protokollet inhämta lagrådets utlåtande över bifogade, nu föredragna
förslag till lag om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni
1912 om arbetarskydd.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.
Ur protokollet:
Cour. Fal k enbet''?/.
Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 14ö.
9
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912
om arbetarskydd.
Härigenom förordnas, att 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912
om arbetarskydd skola erhålla följande ändrade lydelse:
16 §.
Beträffande sådant arbete, som i 15 § angives och som av tekniska
skäl måste oavbrutet fortgå såväl natt som dag eller tidvis måste
forceras, må Konungen, i den mån så finnes av behovet påkallat, för
minderårig av mankön, vilken fyllt sexton år, meddela eftergift från det
i 13 § d) givna förbud utöver vad där medgives.
I fråga om arbete med vändning och stackning av torv eller
annat därmed jämförligt lätt arbete, som bedrives i fria luften och icke
regleras av samband med mekaniskt driven arbetsprocess, må yrkesinspektionens
chefsmyndighet, om skäl därtill prövas föreligga, meddela
eftergift såväl från de i 9 § andra stycket givna förbud som
från stadgandena i 15 §.
41 §.
Vid meddelande av sådan eftergift, som avses i 16 § andra stycket,
må yrkesinspektionens chefsmyndighet tillika, där så prövas skäligt,
medgiva befrielse från iakttagande av föreskrifterna i 33 och 35 §§.
Konungen må i sådant fall, som avses i 17 §, föreskriva, att vad
i 33—36 §§ stadgas i större eller mindre utsträckning skall äga tilllämpning
jämväl beträffande minderårig, som användes i annat arbete,
än 15 § angiver.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 129 höf t. (Nr 145.)
2
10
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 145.
Likaledes må Konungen föreskriva, att de i SO och 37 §§ meddelade
bestämmelser skola utsträckas till att gälla jämväl andra arbetsställen.
än nämnda §§ avse.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kanyl. Maj:!a nåd. proposition Nr 145.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen dm
7 mars 1918.
Närvarande:
Justitieråden Gullstrand,
von Seth,
Wedberg,
Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 8 februari
1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till låg om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den
29 juni 1912 om arbetarskydd.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av förste kanslisekreteraren T. E. Löfgren.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 145.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
ScHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anmälde lagrådets den 7
mars 1918 avgivna utlåtande över det den 8 nästlidne februari till lagrådet,
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 16 och 41 §§ i ko-en
den 29 juni 1912 om arbetarskydd; och hemställde föredraganden, att
förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87
regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.