Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling
och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan
tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle; given
Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna
samt å regleringskartan för samhället utmärkta områden må försäljas,
nämligen till Jukkasjärvi socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område
om 16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för kommunala
byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 samt
till Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21,
22 och 39, med undantag av den del om 75 kvadratmeter av kvarteret
nr 21, som enligt 1912 års riksdags beslut jämte annan kronomark med
äganderätt utan lösen upplåtits till municipalsamhället, allt under iakttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling
skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och en av Kungl.
Maj:ts befällningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt
värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området
växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit
bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån
sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika
meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla
någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda
uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till
vederbörande upplåtas för en köpeskilling, motsvarande minst den på
nämnda sätt föreslagna;

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 samt. 116 höft. (ISr 131.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo
gälda köpeskillingen därför; samt

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola ingå till statsverket
för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den l
mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för ntrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och ecklesiastikdepartementen
anförde chefen för civildepartementet statsrådet
Schotte följande:

I skrivelse den 14 maj 1899, nr 136, meddelade riksdagen, att riksdagen,
i anledning av framställning av Kungl. Maj:t, medgivit, att vissa
angivna områden av den vid avvittnngen i Jukkasjärvi socken till kronopark
avsatta mark finge från kronans mark avskiljas för att, fördelade i
tomter, för bebyggande upplåtas åt enskilda med äganderätt. Vid upplåtelse
av ifrågavarande områden, vilka äro belägna inom nuvarande
Kiruna municipalsamhälle, skulle iakttagas, bland annat, att förslag till
köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras av vederbörande

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

revirförvaltare och en av Kung!. Majrts befallningshavande i Norrbottens
län utsedd person, varvid särskilt värde borde åsättas å tomt befintlig
skog och särskilt värde själva jorden, och skulle värderingsmännen, där
de stannade i olika meningar rörande värdet av någon tomt, till tredje
värderingsman tillkalla någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap
utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar; att tomt
därefter finge, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till pris, motsvarande
minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den
som „ hos Kungl. Majrts, befallningshavande anmälde sig till erhållande
av sådan tomt och därvid erlade värdet för å tomten befintlig skog jämte
en femtedel av köpeskillingen för jorden; att återstående köpeskillingen
skulle efter områdets bebyggande erläggas; samt att köpeskillingarna för
ovannämnda tomter Ange, efter avdrag av kostnaden för den regleringsplan
jämte beskrivning, som kunde komma att över områdena upprättas,
tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t bestämt,
användas till bestridande av sådana utgifter, som funnes erforderliga
lör området behöriga ordnande, samt för sådant ändamål till en
början och innan municipalsamhälle på platsen bildats av Kuno-l. Majrts
befallningshavande disponeras för att, när municipalstyrelse komme till
stånd, omhändertagas av denna.

I enlighet härmed fattade Kung! Majrt den 26 maj 1899 beslut.

1 För bebyggande , av Kiruna municipalsamhälle upprättades en
regieringsplan, dära vissa områden undantogos lör gator, toro* och

allmänna platser. Denna plan fastställdes av Kungl. Majrt den 27 april
1900.

Sedermera har Kungl. Majrt den 28 februari 1908 fastställt stadsplan
för samma område.

Med bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning medgav
1912 års riksdag, att vissa, huvudsakligen för gator, torg och allmänna
ändamål avsedda områden i Kiruna municipalsamhälle finge till samhället
upplåtas med äganderätt utan lösen, dock utan rätt för samhället
att av nuvarande eller blivande tomtägare uttaga ersättning för sålunda
upplåten mark.

Jämte det Kungl. Majrt meddelade beslut i ämnet i enlighet med
vad riksdagen sålunda medgivit, bemyndigade Kungl. Majrt den 21 juni
1912, med hänsyn till samhällets dåmera vunna utveckling, Kungl. Majrts
befallningshavande att, om och i den mån Kungl. Majrts befallningshavande
funne lämpligt, på municipalstyrelsen i Kiruna municipalsamhalle
överlåta befogenheten att upplåta tomter till enskilda.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131. 5

Med skrivelse den 13 mars 1917 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län översänt en till Kungl. Magt ställd skrift,
däld en av Jukkasjärvi sockens kommunalstämma tillsatt kommitté, på
grund av densamma av kommunalstämman samt Jukkasjärvi församlings
kyrkostämma lämnat uppdrag, hemställt, att vissa i Kiruna municipalsamliälle
befintliga, kronan tillhöriga områden, som tagits i anspråk
för kommunala byggnader, måtte med äganderätt utan lösen upplåtas
till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling''
Kommittén har därvid anfört huvudsakligen följande:

Den år 1899 skedda upplåtelsen omfattade icke de områden, som av Jukkasjärvi
socken och Jukkasjärvi församling med Kungl. Maj:ts befallningshavandes medgivande
tagits i anspråk för kommunala byggnader och för skolor. Jukkasjärvi socken
hade nämligen inom Kiruna municipalsamhälle låtit uppföra tingshus, epidemisjukhus
och barnhem. Dessa byggnader vore uppförda å följande, å berörda den 27 april
1900 fastställda regleringsplan på nedannämnda sätt angivna tomter och område,
nämligen tingshuset å den med »Präst» betecknade tomten nr 3 i kvarteret nr
2 om 3,246 kvadratmeter, epidemisjukhuset å tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret
nr 97 om 7,451 kvadratmeter samt barnhemmet å viss del om 16,860 kvadratmeter
av det med »Sluttning mot norr, olämplig att bebygga» utmärkta område.
För Jukkasjärvi församling, som med Vittangi kapellförsamling hade gemensam
ekonomi och gemensamt skolväsende, erfordrades därjämte till plats för skolhusbyggnader
de områden, som å sagda regleringsplan angivits på följande sätt,
nämligen kvarteret nr 21, betecknat »Sjukhus» och innehållande 6,050 kvadratmeter,
kvarteret nr 22, betecknat »Skola», om 7,687 kvadratmeter samt kvarteret
nr 39, likaledes betecknat »Skola», om 8,334 kvadratmeter. På sätt framginge
av ansökningen bilagt utdrag av protokoll, hållet vid municipalstämma med
Kiruna municipalsamhälle den 4 juli 1915, hade municipalstämman dels uppdragit
åt byggnadsnämnden att vidtaga åtgärder för åstadkommande av vissa
närmare angivna och med syftet med ifrågavarande ansökning överensstämmande
ändringar i samhällets stadsplan, dels ock tillstyrkt, att de i ansökningen omförmälda
områden måtte på däri avsett sätt med äganderätt upplåtas.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommittén hemställt, att, på
sätt som skett år 1912 beträffande mark, som vore avsedd för gator,
torg, allmänna platser och reserverade områden inom Kiruna municipalsamhälle,
ifrågavarande tomter inom municipalsamhället måtte med äganderätt
utan lösen upplåtas, tomten nr 3 i kvarteret nr 2, tomterna nr 1,
2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 och förenämnda område om 16,860
kvadratmeter till Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39
till Jukkasjärvi och Vittangi församlingar.

Ansökning om
upplåtelse med
äganderätt av
vissa kronan
tillhöriga områden
i
Kiruna municipalsamhälle.

I sin berörda skrivelse av den 13 mars 1917 förklarar Kungl. Maj:ts Kungi. Maj:ts
befallningshavande sig böra understödja den gjorda ansökningen samt ^hava^df
meddelar därjämte, att genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes resolu- i Norrbottens

6

Kammar kollegium.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

tioner den 13 december 1916 tre av ovan omförmälda områden erhållit
nya beteckningar, i det att tomten nr 3 i kvarteret nr 2 benämnts
»Tingshus», förenämnda område om 16,860 kvadratmeter »område för
kommunala byggnader» samt kvarteret nr 21 »Skola», varjämte sistnämnda
kvarter utökats med 75 kvadratmeter av municipalsamhället tillhörig
gatumark. A kvarteren nr 21 och 22 funnes skolhus uppförda; kvarteret
nr 39 vore ännu ej taget i anspråk för byggnadsändamål men syntes
inom ej alltför avlägsen tid komma att behövas för skolhusbyggnader.
Sistnämnda tre kvarter vore å regleringsplanen avsedda till skolhustomter.

_ Till följd av remiss har kammarkollegium den 31 december 1917
avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat ett av kollega tredje
arkivkontor avgivet tjänstememorial, däri arkivkontoret anfört, bland
annat, följande:

• „ >>r)en. 23 december 1908 förklarade Kungl. Maj:t dels, med fastställande av

i sådant hänseende av Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut, att ordningsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för
riket föreskrifter rörande stad skulle i tillämpliga delar gälla för det område av
Kiruna gruvsamhälle, för vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari
1908 lagen angående stadsplan och tomtindelning förklarats äga motsvarande
tillämpning, dels ock att med avseende å det område, för vilket Kungl. Maj:t
den 27 april 1900 fastställt regleringsplan, skulle gälla vad i 2 § av lagen angående
stadsplan och tomtindelning sägs om stadsplan, som av ålder består.

Från den 23 december 1908 kan således Kiruna municipalsamhälle såsom
sådant räkna sin uppkomst.

Den 8 november 1912 föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att viss del av
Jukkasjärvi församling skulle från och med den 1 januari 1913, utan rubbning i
då bestående kommunala förhållanden, bilda en särskild kapellförsamling under
namn av Yittangi kapellförsamling, med rätt för denna att med moderförsamlingen
hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Jukkasjärvi lappmarks tingslag utgöres av Jukkasjärvi socken.

I fråga om folkmängden och de finansiella förhållandena inom Jukkasjärvi
socken och den del av samma socken, som utgöres av Kiruna municipalsamhälle,
må till belysande av sagda kommuns och samhälles utveckling med ledning av
uPPghter, som arkivkontoret erhållit hos statistiska centralbyrån, meddelas
följande.

Socknens folkmängd utgjorde vid slutet av år 1910 11,530 personer och vid
1915 års slut 14,477 personer. Av denna folkmängd voro inom municipalsamhället
bosatta respektive 8,212 och 8,110 personer.

Den sammanlagda beräknade beskattningsbara inkomsten utgjorde i socknen
ar 1910 8,000,017 kronor och år 1915 14,835,930 kronor. Den på grund av beslut
av den borgerliga och kyrkliga kommunen verkställda utdebitering för 100
Kronors inkomst uppgick i socknen år 1910 till 3 kronor 75 öre och år 1915 till

7

lvu it tji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

2 kronor 90 öre. Socknens skulder belöpte sig vid sintet av år 1911 till 343,799
kronor och vid 1916 års slut till 484,212 kronor, svarande mot tillgångar till värde
av respektive 722,772 och 1,069,937 kronor.

Inom Kiruna municipalsamliälle utgjorde den sammanlagda beräknade inkomsten
är 1910 2,282,386 kronor och år 1915 4,364,748 kronor. Den på grund
av municipalstämmans beslut verkställda utdebitering för 100 kronors inkomst
uppgick år 1910 till 56 öre och år 1915 till 89 öre. Municipalsamhällets skulder
bestego sig vid slutet av år 1911 till 43,000 kronor och vid 1916 års slut till
94,794 kronor, svarande mot tillgångar till värde av respektive 73,991 och 344,047
kronor.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att före år 1898, då statsbanan
från Gällivare förbi Luossavara och Kirunavara malmfält till riksgränsen började
byggas, den plats, där municipalsamhället nu ligger, var så gott som alldeles
öde och obefolkad samt att den sammanlagda beräknade inkomsten i Jukkasjärvi
socken år 1898 icke utgjorde mera än omkring 106,750 kronor.

Härav torde man finna, att municipalsamhället varit föremål för en efter
förhållandena här i riket enastående snabb utveckling och att såväl samhället
som Jukkasjärvi socken redan för åtskilliga år tillbaka ernått en i finansiellt
hänseende synnerligen väl konsoliderad ställning.»

Arkivkontoret meddelar, att genom Kungl. Maj:ts ovanberörda beslut
den 21 juni 1912 icke till municipalsamhället upplåtits annan del av den
mark, varom nu vore fråga, än det till gatumark då avsedda område
om 75 kvadratmeter, som enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förberörda
resolution den 13 december 1916 numera inginge i kvarteret
nr 21. Arkivkontoret anför vidare följande:

»De ändamål, för vilka nu ifrågavarande områden användas eller äro avsedda
att användas, hänföra sig uteslutande till sådana angelägenheter, vilkas
tillgodoseende påvilar Jukkasjärvi församling med Yittangi kapellförsamling eller
Jukkasjärvi socken, den sistnämnda jämväl i dess egenskap av särskilt tingslag.
På grund härav och med hänsyn tillika till vad härovan blivit upplyst i fråga
om denna kommuns finansiella ställning, torde förevarande områden allenast mot
erläggande av skäliga köpeskillingar böra överlåtas till sagda församlingar och
kommun. I fråga om sättet för bestämmandet av dessa köpeskillingar torde
böra meddelas i huvudsak enahanda föreskrifter, som innehållas i Kungl. Maj:ts
förutberörda beslut den 26 maj 1899. Beträffande dispositionen av berörda köpeskillingar
torde följande omständigheter hora bemärkas.

Uti sin ovan omförmälda skrivelse den 14 maj 1899 hänvisade riksdagen —
såvitt angick i Kungl. Maj ds däri avhandlade framställning förekommande förslag
i avseende å användandet av köpeskillingarna för de till bebyggande av enskilda
avsedda delar av förenämnda kronopark — till vad riksdagen i liknande fråga
uttalat i samma dag avlåten skrivelse angående upplåtelse av mark till aktiebolaget
Gällivare malmfält. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen i berörda
hänseende anfört följande:

''Beträffande köpeskillingarna för tomterna å detta område har Kungl.
Maj:t föreslagit, att de efter avdrag av vissa kostnader må, tills vidare och intill
dess annorlunda kan varda av Kungl. Maj:t bestämt, användas till bestri -

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

dande av sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga ordnande.
Mot denna bestämmelse, som----innebär ett frångående från den

hittills i allmänhet följda åsikten om disposition av köpeskillingar för försåld kronomark,
har riksdagen hyst vissa betänkligheter. Men då det torde vara av vikt, att
inga medel försummas, som kunna bidraga till att ifrågavarande område varder så
snart som möjligt ordnat, har riksdagen icke velat motsätta sig vad Kungl. Maj:t
i detta^ avseende föreslagit, helst riksdagen antager, att Kungl. Maj:t icke lärer
underlåta att, så snart omständigheterna sådant medgiva, enligt det därom gjorda
förbehållet, bestämma. om köpeskillingarnas indragande till statsverket’.

Iiiksdagens mening har således uppenbarligen varit, att köpeskillingarna
för försålda tomter å de områden, som voro avsedda för bebyggande av enskilda
skulle, efter det municipalsamhälle å platsen kommit till stånd, av samhället få
disponeras allenast så länge de oundgängligen erfordrades till bestridande av
kostnaderna för ordnande av gator m. in. inom sagda områden. Med hänsyn
till riksdagens sålunda uttalade uppfattning och då municipalsamhället numera
må anses vara i stånd att utan större svårighet självt bära kostnaderna för de
anordningar i enlighet med stadsplanen, som ännu kunna återstå att vidtaga,
torde de köpeskillingar, som må komma att inflyta för den mark, om vilken i
förevarande ärende är fråga, böra till statsverket ingå för att användas till inköp
for statsverkets rakning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.»

På de av arkivkontoret anförda skäl har kammarkollegium hemställt,
att Kungl.. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att följande kronan
tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna områden må försäljas,
nämligen tomten nr 3 i kvarteret nr 2, det å regleringskartan med
»område för kommunala byggnader)) betecknade område om 16,860
kvadratmeter och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 till
Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39, med undantag av
den till gatumark avsedda del om 75 kvadratmeter av kvarteret 21,
som år 1912 med äganderätt upplåtits till Kiruna municipalsamhälle till
Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling, allt under b kttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling
skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och eu av Kungl.
Maj.ts befallningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt
värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området
växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit
bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån
sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika
meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla
någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda
uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till
vederbörande upplåtas för eu köpeskilling, motsvarande minst den på
nämnda sätt föreslagna;

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo

gälda köpeskillingen därför; samt .

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola till statsverket ingå
för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark.

På grund av föreliggande omständigheter finner jag mig höra till-Departementsstyrka,
att ifrågavarande i Kiruna municipalsamhälle belägna områden,
som redan användas eller äro avsedda att användas för allmänna ändamål,
upplåtas med äganderätt till Jukkasjärvi socken, respektive Jukkasjärvi
och Vittangi församlingar. Därvid torde, såsom kammarkollegium framhållit
böra undantagas den del om 75 kvadratmeter av kvarteret nr 21,
som tillhör den år 1912 till municipalsamhället med äganderätt upplåtna,
till gator m. m. avsedda mark, men som av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län genom omförmälda resolution den 13 december
1916 tillagts berörda kvarter. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst
rörande nämnda kommuners nuvarande ekonomiska ställning anser
iag i likhet med kammarkollegium, att berörda områden böra upplåtas
endast mot erläggande av skäliga köpeskillingar. I fråga om sättet för
bestämmandet av dessa torde böra utfärdas de av kammarkollegium föreslagna
föreskrifterna, vilka huvudsakligen äro desamma, som 1899 års
riksdag meddelade för upplåtelse av kronomark inom municipalsamhällets
blivande område till bebyggande av enskilda. Vad au går frågan om köpeskillingarnas
användande, torde på grund av vad förut anförts rörande
ifrågavarande kommuners finansiella ställning och med hänsyn till riksdagens
år 1899 gjorda, här ovan omförmälda uttalande böra föreskrivas, att
de°skola, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark. .

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipal''
samhälle belägna samt å regleringskartan för samhället
utmärkta områden må försäljas, nämligen till Jukkasjärvi
socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område om
16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för
kommunala byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och
6 i kvarteret nr 97 samt till Jukkasjärvi församling och
Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21, 22 och 39,
med undantag av den del om 75 kvadratmeter av

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. ±16 haft. (1vr 131.)

10

Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

kvarteret nr 21, som enligt 1012 års riksdags beslut
jämte annan kronomark med äganderätt utan lösen upplåtits
till municipalsamhället, allt under iakttagande,
att för ett vart av de särskilda områdena förslag
till köpeskilling skall uppgöras av vederbörande
revirförvaltare och en av Kung!. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt
värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde
såväl de å området växande träd som ock — beträffande
område, som redan blivit bebyggt — de därå
vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån
sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där
de stanna i olika meningar rörande värdet av något
område, till tredje värderingsman tillkalla någon °av
de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda
uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kung]. Majrts befallningshavande
till vederbörande upplåtas för en köpeskilling,
motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna;

att vid avslutande av köp rörande område köpare
skall till fullo gälda köpeskillingen därför; samt
o at* köpeskillingarna för samtliga områdena skola
ingå till statsverket för att användas till inköp för
kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Magt Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.