Kung!. Maj:t > nåd. proposition Nr 129.
1
129.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om anvisande av
medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas
verksamhet m. m.; given Stockholms slott den
15 mars 1918.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
iustitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen att, under förutsättning att riksdagen antager det förslag
till vattenlag, varom särskild proposition till riksdagen avlåtes,
dels till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomarna, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterarna så ock av gottgörelse åt vid
vattendomstolarna anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under
semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för
år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor;
dels ock medgiva,
att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till domare, vittnen och parter må till vattenrättsmgenjörer,
utöver dem tillkommande årsarvoden, ävensom, till vattenrättsnämndemän
och av vattenöverdomstolen tillkallat sakkunnigt biträde
utbetalas dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med- de grunder
Kungl. Maj:t bestämmer; samt
att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må, likaledes
i enlighet med de grunder Kungl. Maj:t bestämmer, bestridas de
övriga kostnader för vattendomstolarnas verksamhet, som ej böra utgå
av andra anslag eller ock skola av part gäldas.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Eliel Löfgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 114 höft. (Nr 129.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
Ang. anvisande
av medel
till bestridande
av kostnaderna
för vattendomstolarnas
verksamhet
m. m.
Utdrar/ av protokollet över justitiedepartementsårenden, MUct inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet A Stockholms slott
den 15 mars 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde ärende
rörande avlåtande till riksdagen av proposition om anvisande av medel
till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. in.
Därvid anförde föredraganden:
»Enligt det förslag till vattenlag, om vars antagande jag förut i
dag hemställt att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition,
skola vattenmålen i första instans handläggas av särskilt inrättade vattendomstolar
samt i andra instans avgöras av en till Svea hovrätt förlagd
vattenöverdomstol. För genomförande av denna nya domstolsorganisation
erfordras givetvis, att riksdagen beviljar för ändamålet erforderliga
medel. Med avseende å frågan, hur stort belopp bör i sådant avseende
äskas, anhåller jag att få anföra följande.
Kuwjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129. :5
Enligt 9 § i 11 kap. av förslaget till vattenlag skall antalet vatten- ,j£!SL
domstolar bestämmas av Konungen samt gränserna för do till varje stolar.
vattendomstol hörande områden följa vattenpelare mellan olika vattensystem,
efter ty Konungen förordnar.
Med avseende å de vägande skäl, som ligga till grund för dessa
bestämmelser, torde det tillåtas mig att hänvisa till vad vattenrättsoeh
dikningslagskommittéerna därom yttra i sitt betänkande (sid. 446 o. fif.).
Ehuru det sålunda skulle komma att åligga Kungl. Maj :t att bestämma
vattendomstolarnas antal samt att förordna, varest gränserna lagskommit
skulle framdragas mellan skilda vattendomstolars områden, hava kom- tre,no,.
mittéerna dock för sin del planlagt en indelning av riket för fem särskilda
vattendomstolar, för vilka kommittéerna tänkt sig föl jande benämningar:
Västerbygdens, Söderbygdens, Österbygdens, Mellanbygdens och
Norrbygdens vattendomstol.
Västerbygdens vattendomstols område skulle i stort sett sammanfalla
med Vänerns och dess till- och avlopps vattenområde samt innefatta hela
Värmlands och Göteborgs och Bohus län, hela Dalslandsdelen och norra
Västgötadelen av Älvsborgs län, större delen av Skaraborgs län och en
ringa del av Örebro län. Till Söderbygdens vattendomstols område skulle
komma att höra de halländska och skånska vattendragens vattenområden,
däri inbegripet Helgaåns, eller således hela Hallands, Kristianstads och
Malmöhus län, Marks, Vedens, Bollebygds, Kinds och Redvägs härad
av Älvsborgs län, Östbo, Västbo och Västra härad av Jönköpings län
samt Sunnerbo och en del av Allbo härad av Kronobergs län. Till
österbygdens vattendomstol skulle komma att hänföras V ätterns vattenområde
samt de blekingska, kalmarlänska, östgötska och gottska vattendragens
områden, innefattande Blekinge, Kalmar, Östergötlands och Gottlands
län, större delen av Jönköpings och Kronobergs län, delar av
Skaraborgs län samt en mindre del av Örebro län. Mellanbygdens
vattendomstol skulle komma att omfatta Mälaren—Hjälmarens, Dalälvens
och Ljusnans vattenområden eller Södermanlands, Stockholms, Uppsala,
Gävleborgs, Västmanlands och Kopparbergs län, större delen av Örebro
län och Härjedalen. Till Norrbygdens vattendomstol slutligen skulle
räknas de norrländska älvarnas vattenområden, motsvarande Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län samt Jämtlandsdelen av Jämtlands
län.
För att rätt förstå innebörden av detta förslag bör man hava klart
för sig vattendomstolarnas åligganden enligt kommittéförslaget. I detta
avseende är å ena sidan att uppmärksamma, att enligt kommittéerna
V atlenrättssakkunniga.
Flottning slagsliftningssakkunniga.
Processkom
missionen.
4 Kimgl. Maj. ts nåd, ''proposition Nr 129.
vattendomstolarna skulle komma att få befattning jämväl med frågor
börande till den s. k. defensiva vattenrätten — merendels i form av
besvär mot syneförrättning — samt med farleds- och kloakledningslragor,
samt vidare, att kommittéerna tänkt sig, att vattenrättsdomarna
eJ sk,''1Ie ™ra uteslutande sysselsatta med vattenrättsarbetet utan kunna
samtidigt ägna avsevärd tid åt annan juridisk verksamhet. Men å andra
sidan är att märka, att kommittéerna vid uppgörandet av sitt forslaf
till vattendomstolarnas jurisdiktionsområden icke haft anledning att ta<-”i
någon som helst hänsyn till flottledsmälen samt att enligt samma förslag
vid de ofta mycket omfattande vattenregleringsföretagen den grundlä^-£5 e undeisöknmöen på platsen icke skulle — såsom enligt det förslag,
de sedermera tillkallade vattenrättssakkunniga avgivit — företagas
av vattendomstolen utan av särskilda förrättningsmän
Nyssnämnda vattenrättssakkunniga, vilka delat kommittéernas uppfattning,
att det tydligtvis borde överlämnas åt avgörande i administrativ
ordning, huru gränserna mellan de olika domstolarnas områden borde med
tillämpning av den i lagen fastslagna grund uppdragas, hava hållit före, att,
da den av de sakkunniga vidtagna begränsningen av förslaget föranledde
• a^enas^ vissa av de mål, vilka enligt kommittéförslaget
hänfördes till vattenmål, skulle av vattendomstol behandlas, vattendomstolarnas
antal lämpligen skulle tillsvidare kunna bestämmas till tre,
vilket antal dock enligt de sakkunnigas mening måhända snart nookunde
komma att visa sig otillräckligt. De sakkunniga hava därvid
ifrågasatt, att med begagnande av de utav kommittéerna i motiven
upptagna benämningarna — Västerbygdens och Söder bygdens vattendomstolar
kunde sammanslås till en domstol, Österbygdens och Mellanbygdens
likaledes förenas till en samt den tredje domstolen tilldelas det
område, som hänförts till Norrbygdens vattendomstol.
Flottningslagstiftningssakkunniga, vilka med avseende å lagförslagets
omfattning utgått från kommittéernas förslag, hava förklara” si oanse
sannolikt, att antalet vattendomstolar borde, för att jämväl flott”
ledsmålen skulle medhinnas, ökas till sex, måhända på det sätt, att den
nordligaste domstolens område uppdelades på två.
Processkommissionen har i sitt över vattenrättssakkunnigas förslagavgivna
utlåtande som sin uppfattning gjort gällande, att — alldeles
oavsett den lättnad lör en övergång från en sådan specialdomstol som
den föreslagna till en ny allmän domstolsorganisation, som skulle ligga
Kunc/l. Ma j ds nåd. proposition Nr 12 d. 5
däri, att specialdomstolarnas antal ej gjordes för litet — det skulle
komma att visa sig'' ogörligt att giva vattendomstolarna så vidsträckt;:
domkretsar, som enligt vattenrättssakkunuigas motiv varit avsett.
Att med någon större tillförlitlighet bedöma, vilken sammanlagd
arbetsmängd kommer att efter den nya vattenlagens genomförande åvila
vattendomstolarna, låter sig svårligen gorå. Någon tillnärmelsevis säker
upplysning i detta avseende torde icke vara att hämta från den statistik,
som är tillgänglig, tv — på sätt också kommittéerna framhållit — dels
föreligger rörande de merendels synnerligen omfattande och tidsödande
vattenregleringsloretagen med tvångsdelaktighet, vilka äro en nyhet för
vår rätt, ingen som helst statistisk utredning, och dels är det sannolikt,
att vattenbyggnadsmålen komma att till antalet väsentligt ökas åtminstone
under de första årtiondena efter den nya vattenlagens genomförande.
Emellertid kan jag — särskilt i betraktande av vattenmålens invecklade
och svåra beskaffenhet samt de talrika synnerligen tidsödande syneförrättningar,
som måste ingå som ett huvudsakligt led i eu vattendomstols
verksamhet —- i likhet med processkommissionen icke finna annat än att
vattendomstolarnas antal omöjligen kan inskränkas till de av de vattenrättssakkunniga
föreslagna tre med deras synnerligen vidsträckta jurisdiktionsområden.
Detta mitt omdöme gäller, även om hänsyn tages allenast
till den arbetsbörda, som skulle komma att åvila vattendomstolarna enligt
de sakkunnigas förslag. Emellertid synes det mig, som om vid denna
frågas avgörande en viss hänsyn bör tagas även till den utvidgning av
vattenlagstiftningen, som inom den närmaste tiden är att förvänta. I
detta avseende vill jag nämna följande.
I nära överensstämmelse med såväl kommittéernas som vattenrättssakkunnigas
förslag är jämväl i vattenlagförslaget i dess nu föreliggande
slutgiltiga skick plats reserverad för ny lagstiftning om allmän farled,
om allmän flottled, om torrläggning av mark genom dikning eller annat
avledande av vatten eller genom invallning samt om kloakledningar. Det
tillämnade kapitlet om allmän flottled föreligger utarbetat av flottningslagstiftningssakkunniga;
förslag till lagstiftning å övriga nu nämnda
områden ingå som led i vattenrätts- och dikningslagskommittéernas betänkande.
Av de grenar av vattenlagstiftningen, som, efter antagandet
av nu föreliggande förslag till vattenlag, fortfarande skulle vänta på
sin lösning, torde flottningslagstiftningen utan tvekan kunna betraktas
som den, för vilken behovet av nya lagstadganden är mest trängande.
Min bestämda avsikt är också att söka få förslag till ny flottningslagstiftning
framlagt redan för nästkommande års riksdag. För sådant
Depar/cjncr
ckcfdH.
6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
ändamål pågår för närvarande inom justitiedepartementet, med ledning
av inkomna utlåtanden, en överarbetning av fiottningslagstiftningssakkunnigas
förslag, och min säkra förhoppning är, att denna överarbetning
skall kunna bliva slutförd i så god tid, att det omarbetade förslaget
skall kunna bliva föremål för granskning av lagrådet redan under innevarande
år. Då alltså utsikt förefinnes för att redan ett år efter vattenlagens
trädande i kraft jämväl den nya flottningslagstiftningen skall
tråda i tillämpning, synes det mig, som om klokheten bjöde, att man
för undvikande av en rubbning efter allenast ett år av vattendomstolarnas
jurisdiktionsområden redan nu vid bestämmandet av vattendomstolarnas
antal och gränserna för berörda områden toge behörig
hänsyn till den ökning av vattendomstolarnas arbetsmängd, som genomförandet
av. den nya flottningslagstiftningen kan väntas hava till följd.
Mot ett dylikt hänsynstagande torde icke kunna anföras, att därigenom
skulle uppstå fara för att vattendomstolarna icke skulle under sitt första
verksamhetsår få fullt upp att göra. Tv alldeles frånsett det ökade
krav, som genomförandet av en ny domstolsorganisation och tillämpningen
av en ny lag av den omfattning och art, varom här är fråga,
alltid måste ställa på vederbörande under den nya lagstiftningens första
ar, torde det med säkerhet kunna antagas, att arbetsmängden under
denna tid jämväl av andra anledningar kommer att bliva relativt stor.
I sådant hänseende vill jag dels erinra om det kända förhållandet, att i
fråga om många planerade vattenbyggnadsföretag — främst kanske
vattenregleringar — vederbörande endast vilja avvakta den nya vattenlagens
trädande i kraft, innan de söka bringa dem till utförande, dels
ock framhålla, att det i 12 kap. i förslaget till vattenlag stadgade förfarandet
om inskrivning i vattonboken av nära till hands liggande skäl
kommer att, så vitt angår anläggningar, tillkomna enligt äldre lag, tynga
vattenrättsdomaren och hans medhjälpare på vattendomstolskansliet
relativt mest under den första tiden av den nya lagens giltighetstid.
I betraktande av vad nu sagts synes det mig, som om vattendomstolarnas
antal icke lämpligen bör bestämmas till mindre än fem eller
samma antal, som kommittéerna tänkt sig. Deras namn skulle kunna
bliva Västerbygdens, Österbygdens, Mellanbygdens, Nedra Norrbygdens
och Övra Norrbygdens vattendomstol. •
För att erhålla något — om också, såsom redan antytts, allenast
i ringa grad användbart — material för bedömande av spörsmålet om
de särskilda domstolarnas jurisdiktionsområden har jag låtit från statistiska
centralbyrån infordra uppgift rörande antalet mål berörande den
lukrativa vattenrätten, som av underrätterna slutligen avgjorts under
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Kr 129. 7
siren 1913 och 1914 eller de enda år, för vilka på grund av vidtagna
förändringar i rättsstatistikens uppställning dylik uppgift av något värde
för nu ifrågavarande ändamål kunnat erhållas. Med ledning av dessa
statistiska uppgifter ävensom av i övrigt kända förhållanden har jag
efter samråd med sakkunnig person kommit till den uppfattningen, att
gränserna mellan de särskilda domstolarnas områden lämpligen skull*''
kunna dragas på ungefär följande sätt.
Västerbygdens vattendomstols område skulle omfatta det område,
som i kommittéförslaget föreslagits skola hänföras dit, jämte den del av
Söderbygdens vattendomstols område enligt samma förslag, som ligger
norr och väster om Lagans vattenområde.
Österbygdens vattendomstols område skulle komma att omfatta det
område, som i kommittéförslaget föreslagits skola hänföras dit, jämte
återstående delen av Söderbygdens vattendomstols område enligt kommittéförslaget,
Söderbygdens vattendomstols område enligt kommittéförslaget skulle
på detta sätt bliva uppdelat mellan Västerbygdens och Österbygdens
vattendomstolars jurisdiktionsområden.
, Mellanbygdens vattendomstols område skulle komma att sammanfälla
med samma domstols område enligt kommittéförslaget, utom så
tillvida, att dit ej skulle komma att höra den del av samma område,
som ligger norr om vattendelaren mellan Ljusnans vattenområde och
söder därom belägna vattenområden.
Nedra Norrbygdens vattendomstols område skulle komma att bestå,
utom av nyssnämnda nordligaste del av Mellanbygdens vattendomstols
område enligt kommittéförslaget, av den del av Norrbygdens vattendomstols
område enligt samma förslag, som ligger söder om Storumans
och Lögde älvs vattenområden.
Till Övra Norrbygdens vattenområde slutligen skulle komma att
hänföras återstoden av Norr bygdens vattenområde enligt kommitté förslaget.
Möjligt är, att det sålunda föreslagna antalet av fem vattendomstolar
kommer att efter flottledsmålens tillkomst visa sig för knappt
tilltaget. Särskilt gäller detta av naturliga skäl den nordligare delen
av vårt land. Härtill bär emellertid viss hänsyn tagits vid uppgörandet
av nyssnämnda utkast till domkretsarnas omfattning, i det att de två
nordligaste vattendomstolarnas områden avpassats så, att de i fall av
behov skulle kunna lämpligen uppdelas på sammanlagt tre vattendomstolar.
Övriga vattendomstolars jurisdiktionsområden torde däremot
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
antagligen kunna bibehållas oförändrade jämväl efter fiottningslagstiftnmgens
genomförande.
VaUendotnstolsledamcternas
avlönande
samt
bestridandet,
av övriga
kostnader
för vattendomstolarnas
verksamhet
m in.
Med avseende å sättet för avlönandet av vattendomstolarnas personal
och de medel, som härför böra begäras av riksdagen, torde jag
till eu början få erinra om vad jag vid anmälan den 14 sistlidna januari
av årets statsverksproposition vid punkten 15 under andra huvudtiteln
yttrade därom, att det till följd av svårigheten att på förhand bedöma
omfattningen av det arbete, som kommer att åvila de nva domstolarna,
torde vara lämpligast att ej redan från början uppföra ifrågavarande
personal på ordinarie stat, utan att äskandet av ett extra anslag för
ändamålet torde vara att föredraga. Därvid lärer formen för beviljandet
av medel till avlönandet av den civila personalen vid regements- och
stationslalgsrätterna i viss man kunna lända till förebild. För bestridandet
av avlöningen till denna personal har riksdagen årligen anvisat ett
extra anslag till växlande belopp, med rätt för Kungl. Maj:t att inom
detta _ anslags ram närmare bestämma de särskilda befattningshavarnas
avlöningsförmåner.
Vattendomstolarna skulle enligt det föreliggande förslaget till
\ attenlag bestå av en vattenrättsdomare såsom ordförande samt såsom
Övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän.
\ ad angår avlönandet av dessa vattendomstolens ledamöter gäller
frågan först domstolens ordförande, vattenrättsdomaren. Han skall enligt
förslaget vara eu lagkunnig, i domarévärv erfaren man samt förordnas
av Konungen för viss tid. Denna tid torde, i överensstämmelse med
den uppfattning, som vattenrätts- och dikningslagskommittéerna i sina
motiv uttalat, lämpligen kunna sättas till exempelvis fem år.
1 å sätt vid flera tillfällen under förarbetena till nu ifrågavarande
lagstiftning framhållits, iir det av största vikt, att till vattenrättsdomarbefattningen
förvärvas en person med framstående duglighet och att åt
honom gives eu i möjligaste mån oberoende ställning. I båda dessa hänseenden
spelar storleken av de avlöningsförmåner, som bliva förenade
med befattningen, en betydelsefull roll. En fråga, till vilken man därjämte
vid bestämmandet av vattenrättsdomarens avlöning givetvis måste
taga ståndpunkt, är den, huruvida vattenrättsdomarbefattningen är av
den beskaffenhet, att den kan antagas giva sin innehavare full sysselsättning
under hela året. I detta avseende är att märka, att de vattenrättssakkunniga
i motsats till den åsikt, som, på sätt redan förut av
mig antytts, kommit till uttryck i kommittémotiven — göra gällande,
att befattningen såsom vattenrättsdomare icke lämpligen bör förenas med
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 121). 9
utövningen jäv (lullull ämbetsverksamhet. kör ett riktigt handhavande
av vattenrättsdomarens ansvarsfulla kall kräves helt visst’, säga de sakkunniga,
kitt detsamma göres till dess innehavares enda uppgift, så att
hans verksamhet och intresse uteslutande inriktas därpå. Att de med
ifrågavarande befattning förenade göromålen, vilka omfatta ej blott
syners och andra domstolssammanträdens hållande, utan därjämte målens
förberedande till behandling och avgörande, vattenbokens förande in. in.,
skola helt upptaga innehavarens tid, synes de sakkunniga påtagligt,
därest varje vattendomstols område tillmätes tillräckligt stort.’ Vad de
sakkunniga sålunda uttalat äger enligt min mening sin fulla giltighet
även om, på sätt jag föreslagit, vattendomstolarnas antal sättes till fem.
Vid bestämmandet av vattenrättsdomarnas avlöningsförmåner torde man
alltså böra utgå ifrån, att dessa befattningshavare icke komma att samtidigt
med sina vattenrättsdomarbefattningar utöva annan avlönad tjänst.
Med nu nämnda utgångspunkter synes det mig, som om det
lämpligaste sättet för ordnandet av vattenrättsdomarnas avlöningsfråga
skulle vara det, att åt eu var av dem bestämdes ett ej alltför knappt
tillmätt fast arvode. Dock torde det böra stå Kungl. Maj:t öppet att
i förekommande fall, där eu vattenrättsdomare är ordinarie innehavare
av annat ämbete, medgiva honom att under den tid, han är förordnad
som vattenrättsdomare, därjämte uppbära viss mindre del av de med hans
ordinarie ämbete förenade inkomster. Ifrågavarande fasta arvode synes
i intet fall böra sättas lägre än 11,000 kronor. Med denna beräkning
skulle för bestridande av arvoden till fem vattenrättsdomare erfordras
55,000 kronor. Med hänsyn därtill, att det på grund av särskilda förhållanden
kan komma att visa sig önskvärt, att arvodet till eu eller
annan vattenrättsdomare sättes något högre än 11,000 kronor, torde för
möjliggörande i erforderliga fall av dylik förhöjning böra beräknas
vtterligare sammanlagt 5,000 kronor.
Vad därefter beträffar vattenrättsingenjörerna, vilka enligt förslaget
till vattenlag skola vara i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga
och erfarna män, den ene särskilt beträffande byggande i vatten och
den andre särskilt i frågor om torrläggning av mark, böra givetvis
även dessa befattningshavare kunna påräkna en ganska betydande gottgörelse
för sitt arbete, om man skall lyckas att som sådana förvärva
fullt kompetenta personer. Det berättigade i denna uppfattning torde
framstå i öppen dag, om man betänker, att flertalet av vattenrättsingenjörerna
säkerligen måste sökas bland personer, som ägna sig åt inkomstbringande
privat verksamhet och således för sin tjänstgöring i domBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 114 höft. (Nr 129.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
stolen tvingas att för längre tid övergiva detta sitt arbete. Vid bestämmandet
av sättet för vattenrättsingenjörernas avlönande är att uppmärksamma,
att ingenjörerna i motsats till vattenrättsdomaren icke
bliva av sm tjänstgöring i vattendomstolen upptagna hela året. Deras
avlöningsförmåner synas därför lämpligen böra utgå i form av dels ett
last arvode dels ock ett dagarvode för varje dags tjänstgöring i domstolen.
Till dylik tjänstgöring bör givetvis räknas jämväl förrättandet av
sådan undersökning, varom förmäles i 11 kap. 45 § 2 mom. i förslaget
^AVat,tenlag'' J)et fasta årsarvodet synes lämpligen kunna sättas till
o,000 kronor och dagarvodet till 40 kronor. Under förutsättning, att
varje vattenrättsingenjör komme att årligen tjänstgöra i domstolen under
cirka 80 dagar något som med hänsyn till bestämmelsen i nyssnämnda
lagrum samt med den begränsning till den lukrativa vattenrätten,
so™ erhållit, torde kunna betraktas som ganska antagligt be
träffande
åtminstone den av vattenrättsingenjörerna, som skall vara sakkunnig
särskilt beträffande byggande i vatten — skulle en vattenrättsmgenjörs
årsinkomst av denna hans befattning komma att belöpa sig till
omkring 8,200 kronor. Emellertid förutsätter förslaget till vattenlag, på
satt framgår av 11 kap. 3 §, den möjligheten, att lämplig person, villig
att ataga sig förordnande som vattenrättsingenjör för viss tid, ej finnes
att tillgå. Konungen äger då uppdraga åt vattenrättsdomaren att, intill
dess annorlunda kan varda bestämt, för varje mål till ledamot inkalla
person, som av Konungen förklarats behörig att mottaga sådan kallelse.
Den andamålsenligaste formen för gottgörelse åt dylik vattenrättsingenjor
torde vara enbart dagarvode, givetvis till högre belopp än det,
varmed dagarvodet till en vattenrättsingenjör med stadigvarande förordnande
skulle komma att utgå, men möjligen med viss reduktion vid
tjänstgöring flera dagar i följd, allt efter närmare bestämmelser av
Kungl. Maj:t.
Vattenrättsnämndemännen, vilka enligt förslaget till vattenlag böra
vara allmänt betrodda, om sin orts förhållanden kunniga män, böra för
sm tjänstgöring erhålla gottgörelse allenast i form av dagarvode, vilket
torde höra lämpligen sättas till 20 kronor.
• Yad härefter angår den lagkunnige sekreterare, som enligt 11 kap.
8 § i forslaget till vattenlag skall vara anställd hos vattendomstol, synes
denne, som skall erhålla förordnande till befattningen av Kungl Maj''t
hora avlönas med ett årsarvode av 7,000 kronor. De sakkunniga lära
hava tänkt sig, att till vattenrättssekreterare skulle komma att i allmänhet
förordnas domareaspiranter med flera års domaremeriter.
Av vattenrättsdomarens och vattenrättssekreterarens arvoden bör
11
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 129.
viss del, exempelvis 4,000 resp. 2,500 kronor, anses som tjänstgöringspenningar.
Samtliga ledamöter i vattendomstolen ävensom vattenrättssekreterarna
böra dessutom åtnjuta reseersättning med dagtraktamente enligt
resereglemente!. Då förut omnämnda dagarvoden till vattenrättsingenjörerna
och vattenrättsnämndemännen äro avsedda att utgöra gottgörelse för
det med befattningarna förenade besväret jämte tidsspillan och följaktligen
äro att betrakta som dem tillkommande avlöning, men det dagtraktamente
enligt resereglementet, som enligt vad nyss nämnts därjämte skall tillkomma
bl. a. dessa befattningshavare, är avsett att utgöra ersättning
till vederbörande tjänsteman för de utgifter, han är nödsakad att åsamka
sig på den grund att förrättningen i fråga äger rum på annan ort.än
där han har sitt hemvist, bör givetvis, utöver dagarvodet, även dagtraktamente
enligt resereglementet utgå till dylik person för alla de
dagar, som upptagas av förrättningar.
Vid varje vattendomstol torde dessutom böra anställas eu amanuens.
Åt denne skulle kunna, bland annat, givas sådant förordnande, som omförmäles
i 11 kap. 15 § i förslaget till vattenlag. Arvodet till denna
amanuens lärer i regel kunna sättas till 1,500 kronor för år. Möjlighet
till arvodets höjande i erforderliga fall torde dock böra förefinnas.
Till beredande av semester åt vattenrättsdomarna och vattenrättssekreterarna
torde böra beräknas medel för erforderliga vikariatsersättningar.
Vad slutligen angår vattenöverdomstolen, vilken enligt det föreliggande
förslaget till vattenlag skulle bestå av ordföranden å en av
Svea hovrätts divisioner såsom ordförande, tre andra ledamöter i hovrätten
samt en ledamot i kammarkollegiet, torde dess inrättande icke
behöva — åtminstone tillsvidare — draga annan kostnad än den, som
följer därav, att av vattenöverdomstolen enligt 97 § i lagförslaget tillkallat
sakkunnigt biträde bör vara berättigat att för sitt besvär uppbära
skälig gottgörelse. Möjligt är att, på sätt Svea hovrätt och kammarkollegiet
framhållit i sina i ärendet avgivna utlåtanden, de nya uppgifter,
som den nya domstolsorganisationen tillför dessa verk, komma att nödvändiggöra
någon mindre förstärkning av deras arbetskrafter. Att redan
nu, innan man ens tillnärmelsevis kan överblicka den ökning i deras
arbetsmängd, som av nu ifrågavarande anledning är att förvänta, vidtaga
åtgärder för en dylik förstärkning synes dock ej vara påkallat.
Samtliga förutnämnda dagarvoden så ock nyssberörda gottgörelse
till sakkunnigt biträde åt vattenöverdomstolen torde lämpligen kunna,
den mån de ej enligt 11 kap. 87 § i förslaget till vattenlag skola av
12
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
part förskjutas, bestridas från det under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till domare, vittnen och parter. På sätt av
mig redan framhållits vid anmälan i statsrådet den 14 sistlidna januari
av innevarande års statsverksproposition vid punkten 16 under andra
huvudtiteln, torde detta anslag i anledning härav böra höjas med 25 000
kronor. Då emellertid, såsom jag vid nämnda tillfälle tillika omförmälde,
en höjning av samma anslag lärer komma att påkallas jämväl till följd
av ett par andra lagar, om vilkas antagande jag först längre fram under
riksdagens lopp ämnar hemställa att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen
avlata proposition, torde det tillsvidare böra anstå med ett äskande hos
riksdagen av anslagets höjande.
Den nu ifrågavarande befattningshavare tillkommande reseersättning-
med traktamente enligt resereglementet torde, i den mån dylik
ersättning ej skall förskjutas av part, böra utgå från andra huvudtitelns
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Någon förhöjning av
ans aget på giund av detta nya krav på detsamma lärer dock ej erfordras
enär anslaget under de sista år, för vilka avslutade räkenskaper föreligga’
famnat ganska avsevärda behållningar.
Mest överensstämmande med de principer, som följts vid löneregleringar
under senare tider, torde vara att låta alla vattendomstolens
och v attenrättsdomarens expenskostnader — för hyra, städning och uppvärmning
av kanslilokal, inventarier därstädes, renskrivning, skrivmate|,
a !ei m: nj- bestridas av statsmedel. Något särskilt anslag härför
torde dock icke behöva begäras av riksdagen, utan torde berörda kostnad
kunna lämpligen utgå från andra huvudtitelns allmänna anslag till skrivna
atenaher och expenser, ved in. in. Till detta ökade krav på anslaget
ltraga har. också tagits hänsyn vid det äskande av anslagets höjning
med 55,000 kronor till 100,000 kronor, som framställts i årets statsverksproposition
vid punkt 36 under andra huvudtiteln. Blir expenskostuaden
ordnad på sålunda föreslaget sätt, torde föreskrift böra meddelas
darom, att den lösen, som nu är åsatt från underrätt utgående
expeditioner, så vitt angår nu förevarande slag av ärenden ersättes med
stämpel till motsvarande belopp, och torde vattenrättsdomarna böra
alaggas att, intill dess dylik föreskrift kan bliva meddelad, till statsverket
redovisa dem eljest, tillkommande lösen.
, „ Tlp obest;idande ^ ifrågavarande avlöningar, till den del dessa ej
s lille utgå i form av dagarvoden, behöver av riksdagen begäras särskilt
anslag. Till ledning för bedömandet av det belopp, vartill detta anslagbor
bestammas, torde i anslutning till det förut sagda lämnas följande
sammanställning: J
Kttngl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.
Arvoden åt 5 vattenrättsdomare å kr. 11,000 ........................... kr
För möjliggörande av höjning i vissa tall av dylikt arvode »
Arvoden åt It) vattenrättsingenjörer å kr. 5,000..................... "
), )» 5 vattenrättssekreterare å kr. 7,000.................... »
» i. 5 amanuenser å kr. 1,500................................ »
\ ikariatsersättniug under semester för vattenrättsdomare
och vattenrättssekreterare under 1 Va månad under förutsättning
att, på sätt förut ifrågasatts, såsom tjänstgöringspenningar
beräknas av arvodet för en var av de terra
4,000 och för eu var av de senare 2,500 kronor för år cirka »
Summa kr.
55.000
5,000
50.000
35.000
7,500
4,100
156,600.
Med hänsyn därtill, att det möjligen kan komma att med avseende
å en eller annan vattendomstol visa sig erforderligt att av den
därstädes anställda amanuensen, åtminstone tidvis, utkräva mera omfattande
tjänstgöringsskyldighet, än som skäligen kan fordras med hans
avlönande med allenast 1,500 kronor för år, torde, för beredande av
möjlighet till arvodets höjande i förekommande fall, det sålunda erhållna
beloppet, 156,600 kronor,'' böra höjas med ett mindre belopp, vilket för
slutsummans avrundande lärer kunna sättas till 3,400 kronor. Av riksdagen
skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål behöva äskas ett förslagsanslag,
högst, å 160,000 kronor eller det belopp, vartill samma anslag
beräknats i årets statsverksproposition.
Det torde böra påpekas, att någon minskning i anslagets belopp ej
kan föranledas av den i 11 kap. 85 § av förslaget till vattenlag influtna
bestämmelsen om utgåendet vid vissa vattenbyggnads- och vattenregleringsföretag
av viss avgift som bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas
organisation och verksamhet. Det sammanlagda belopp, vartill
dessa avgifter beräknats komma att uppgå under år 1919, har nämligen
i årets statsverksproposition upptagits bland statsverkets beräknade inkomster
under rubriken ''Vattendomstolsavgifter’. Avgifterna, vilka av
sakkunnig person beräknats komma att i medeltal uppgå till 40,000
kronor för år, hava dock, så vitt angår år 1919, uppskattats till allenast
15,000 kronor. Anledningen härtill är den, att, då någon annan föreskrift
om tiden för avgiftens erläggande ej är given, än att den skall
gäldas, innan medgivet arbete må påbörjas eller, där det är fråga om
ändrade hushållsbestämmelser, dessa må tillämpas, det torde vara uppenbart,
att under det första år, den nya vattenlagen är i tillämpning, det
sammanlagda belopp, vartill dessa avgifter komma att uppgå, kan antagas
komma att väsentligt understiga det beräknade medeltalet för år.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 114 höft. (Nr 129.) 3
14
Kungl. Maj:ts nåd. ‘proposition Nr 129.
ments- si°d av jag sålunda i detta ärende anfört, får jag hem
Chfmann''
H aI Edei''S E.Un£L MaJ:t måtte genom proposition föreslå riks
dagen
att, under förutsättning att riksdagen antager det förslag till
vattenlag, varom särskild proposition till riksdagen avlåtes,
dels till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomarna, vattenrättsmgenjorer
och vattenrättssekreterarna så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anstalta amanuenser samt av vikariatsersättning under
semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat
tor ar 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor;
dels ock medgiva,
att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till domare, vittnen och parter må till vattenrättsmnenjorer
utöver dem tillkommande årsarvoden, ävensom till vattenrättsnamndeman
och av vattenöverdomstolen tillkallat sakkunnigt biträde utbetalas
dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med de grunder
Aungl. Maj:t bestämmer; samt
att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m må likaledes
i enlighet med de grunder Kung!. Maj:t bestämmer, bestridas de
ovnga kostnader för vattendomstolarnas verksamhet, som ej böra uto-å
av andra anslag eller ock skola av part gäldas.»
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlatas proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga ... vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Henry Lindberg.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.